Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 2647 av 7152 träffar
Propositionsnummer · 2012/13:1 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Budgetpropositionen för 2013
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/39
Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till statens budget för 2013 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 9 2 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 11 2.1 Omfattning 11 2.2 Utgiftsutveckling 13 2.3 Skatteutgifter 14 2.4 Mål 16 2.5 Resultatredovisning 16 2.5.1 Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald 16 2.5.2 De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion 32 2.5.3 De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik 44 2.5.4 De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling 49 2.6 Politikens inriktning 52 2.6.1 Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald 53 2.6.2 De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion 60 2.6.3 De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik 62 2.6.4 De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling 63 3 Budgetförslag 65 3.1 Budgetförslag 65 3.1.1 1:1 Skogsstyrelsen 65 3.1.2 1:2 Insatser för skogsbruket 66 3.1.3 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 67 3.1.4 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 68 3.1.5 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 68 3.1.6 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 69 3.1.7 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 70 3.1.8 1:8 Statens jordbruksverk 71 3.1.9 1:9 Bekämpande av växtsjukdomar 72 3.1.10 1:10 Gårdsstöd m.m. 72 3.1.11 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 73 3.1.12 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. 75 3.1.13 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. 75 3.1.14 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 77 3.1.15 1:15 Livsmedelsverket 78 3.1.16 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 79 3.1.17 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 80 3.1.18 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 81 3.1.19 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 82 3.1.20 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 83 3.1.21 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 84 3.1.22 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. 85 3.1.23 1:23 Främjande av rennäringen m.m. 85 3.1.24 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet 86 3.1.25 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 87 3.1.27 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 89 Tabellförteckning Anslagsbelopp 10 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 13 2.2 Härledning av ramnivån 2013-2016. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 14 2.3 Ramnivå 2013 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 14 2.4 Skatteutgifter 15 2.5 Antal mjölkkor, slaktsvin och smågrisar i svenskt jordbruk 18 2.6 Åkermarkens användning 18 2.7 Förändring av de administrativa kostnaderna 2006-2010 20 2.8 Antal små slakterier 22 2.9 Beviljat stöd inom en konkurrenskraftig livsmedelssektor och landsbygdsprogrammet för insatser inom Sverige - det nya matlandet 23 2.10 Befolknings- och sysselsättningsutveckling sedan 2007 26 2.11 Beviljat stöd till särskilda utmaningar 26 2.12 Åtgärder för en förbättrad konkurrenskraft 27 2.13 Åtgärder för diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden 27 2.14 Översikt över ansökningar inom fiskeriprogrammet, från programperiodens början t.o.m. utgången av 2011 fördelat per prioriterat område (PO) 29 2.15 Produktion, omsättning och antalet sysselsatta i vattenbruk 30 2.16 Miljöersättningar 36 2.17 Miljöinvesteringar 36 2.18 Antal bestånd under förvaltningsplaner 40 2.19 Överskridna kvoter och kvotutnyttjande 41 2.20 Helårsstudenter 41 2.21 Antal sökande och antal antagna 41 2.22 Antal sökande, antal antagna och registrerade till program på avancerad nivå 42 2.23 Antal fall/besättningar med epizootisk sjukdom 2007-2011 44 2.24 Nyinfektion av salmonella i djurbesättningar och anläggningar 2007-2011 45 2.25 Djurskyddskontrollen 2009-2011 45 2.26 Andel allvarliga avvikelser vid offentlig kontroll 47 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Skogsstyrelsen 65 3.2 Offentligrättslig verksamhet 65 3.3 Uppdragsverksamhet 65 3.4 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:1 Skogsstyrelsen 66 3.5 Anslagsutveckling 1:2 Insatser för skogsbruket 66 3.6 Beställningsbemyndigande 66 3.7 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:2 Insatser för skogsbruket 67 3.8 Anslagsutveckling 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 67 3.9 Uppdragsverksamhet 67 3.10 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 67 3.11 Anslagsutveckling 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 68 3.12 Offentligrättslig verksamhet 68 3.13 Uppdragsverksamhet 68 3.14 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 68 3.15 Anslagsutveckling 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 68 3.16 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 69 3.17 Anslagsutveckling 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 69 3.18 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 70 3.19 Anslagsutveckling 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 70 3.20 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:8 Ersättning för viltskador m.m. 70 3.21 Anslagsutveckling 1:8 Statens jordbruksverk 71 3.22 Offentligrättslig verksamhet 71 3.23 Uppdragsverksamhet 71 3.24 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:8 Statens jordbruksverk 72 3.25 Anslagsutveckling 1:9 Bekämpande av växtsjukdomar 72 3.26 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:9 Bekämpande av växtsjukdomar 72 3.27 Anslagsutveckling 1:10 Gårdsstöd m.m. 72 3.28 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:10 Gårdsstöd m.m. 73 3.29 Anslagsutveckling 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 73 3.30 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 73 3.31 Beställningsbemyndigande 74 3.32 Anslagsutveckling 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. 75 3.33 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:12 Finansiella korrigeringar 75 3.34 Anslagsutveckling 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. 75 3.35 Beställningsbemyndigande 76 3.36 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. 77 3.37 Anslagsutveckling 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 77 3.38 Beställningsbemyndigande 78 3.39 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 78 3.40 Anslagsutveckling 1:15 Livsmedelsverket 78 3.41 Offentligrättslig verksamhet 79 3.42 Uppdragsverksamhet 79 3.43 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:15 Livsmedelsverket 79 3.44 Anslagsutveckling 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 79 3.45 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 80 3.46 Anslagsutveckling 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 80 3.47 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 80 3.48 Anslagsutveckling 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 81 3.49 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 81 3.50 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 82 3.51 Anslagsutveckling 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 82 3.52 Beställningsbemyndigande 83 3.53 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 83 3.54 Anslagsutveckling 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 83 3.55 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 84 3.56 Anslagsutveckling 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 84 3.57 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering 84 3.58 Anslagsutveckling 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. 85 3.59 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. 85 3.60 Anslagsutveckling 1:23 Främjande av rennäringen m.m. 85 3.61 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:23 Främjande av rennäringen m.m. 86 3.62 Anslagsutveckling 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet 86 3.63 Uppdragsverksamhet 86 3.64 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet 87 3.65 Anslagsutveckling Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 87 3.66 Beställningsbemyndigande 88 3.67 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 88 3.68 Anslagsutveckling 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 89 3.69 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 89 Diagramförteckning 2.1 Utgiftsområde 23, 2013 12 2.2 Utsläpp av växthusgaser från jordbruket 32 2.3 Nettoupptag av växthusgaser inom skogsbruket 2001-2010, exkl. träprodukter (tidserien omräknad jämfört med tidigare år på grund av metodutveckling) 32 2.4 Areal med omedelbart röjningsbehov fördelat på 3-årsmedelvärden 37 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 37 000 000 kronor 2014, 18 000 000 kronor 2015 och 15 000 000 kronor 2016 och 2017 (avsnitt 3.1.2), 2. bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 5 000 000 kronor för Viltvårdsfonden (avsnitt 3.1.7), 3. bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 48 030 000 kronor 2014 och 37 000 000 kronor 2015 (avsnitt 3.1.11), 4. bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 24 000 000 kronor 2014 och 16 500 000 kronor 2015 (avsnitt 3.1.13), 5. bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 1:14 Från EU-budgeten finansierat strukturstöd till fisket m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 75 500 000 kronor 2014 och 55 000 000 kronor 2015 (avsnitt 3.1.14), 6. bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 856 500 000 kronor 2014, 363 000 000 kronor 2015 och 135 000 000 kronor 2016 (avsnitt 3.1.18), 7. bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 044 000 000 kronor 2014, 465 000 000 kronor 2015 och 122 500 000 kronor 2016 (avsnitt 3.1.19), 8. bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 kronor 2014, 400 000 000 kronor 2015 och 400 000 000 kronor 2016-2018 (avsnitt 3.1.25), 9. för budgetåret 2013 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 1:1 Skogsstyrelsen Ramanslag 400 368 1:2 Insatser för skogsbruket Ramanslag 261 868 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt Ramanslag 112 729 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet Ramanslag 107 301 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder Ramanslag 12 433 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Ramanslag 124 349 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. Ramanslag 37 778 1:8 Statens jordbruksverk Ramanslag 505 621 1:9 Bekämpande av växtsjukdomar Ramanslag 5 000 1:10 Gårdsstöd m.m. Ramanslag 5 819 000 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. Ramanslag 258 300 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. Ramanslag 190 472 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. Ramanslag 37 919 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. Ramanslag 91 793 1:15 Livsmedelsverket Ramanslag 294 403 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor Ramanslag 88 660 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. Ramanslag 42 913 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Ramanslag 3 200 436 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Ramanslag 2 780 043 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket Ramanslag 29 330 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. Ramanslag 2 616 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. Ramanslag 1 029 1:23 Främjande av rennäringen m.m. Ramanslag 107 915 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet Ramanslag 1 634 369 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning Ramanslag 443 077 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien Ramanslag 1 177 Summa 16 590 899 2 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 2.1 Omfattning Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel omfattar verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd, rennäring och samefrågor. Vidare omfattar utgiftsområdet även verksamhet inom utbildning och forskning. Verksamheten gällande jordbruks- och fiskerinäringarna är i hög grad inriktad på tillämpning av EU:s regleringar och stödsystem. Utgifterna för verksamheten inom både jordbruks- och fiskeområdena bestäms i stor utsträckning av beslut inom EU. De djurfrågor som omfattas berör djur som människan håller eller på annat sätt har tagit ansvar för samt den del av faunavården som avser viltvård. Djur- och folkhälsa, djurskydd och viltvård behandlas under utgiftsområdet. Verksamhet inom landsbygdsområdet syftar till att bidra till en hållbar utveckling av landsbygden genom bl.a. fler och växande företag samt naturresurser som brukas utan att förbrukas. Denna verksamhet består huvudsakligen av åtgärder inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2007-2013. Inom livsmedelsområdet bedrivs verksamhet genom att utarbeta regler och utöva kontroll enligt livsmedelslagen samt att främja goda matvanor. Därtill bedrivs verksamhet som avser att främja livsmedelssektorns konkurrenskraft samt att öka livsmedelsexporten. Verksamheten inom skogsområdet är inriktad på tillsyn, inventering, uppföljning, utvärdering samt rådgivning, utbildning och information. Vidare ingår framför allt miljöinriktade bidrag. Verksamhet inom sameområdet syftar till att verka för en levande samisk kultur, inklusive det samiska språket, byggd på en ekologisk hållbar rennäring och andra samiska näringar. Området omfattar också anslag under andra utgiftsområden. Landsbygdsdepartementet har samordningsansvar för frågor som rör samerna. Verksamhet inom utbildning och forskning utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna samt om människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Den forskning som bedrivs inom de areella näringarna har ett särskilt ansvar för att kunskaperna om naturresurserna utvecklas för kommande generationers behov. Samarbete mellan länder bedrivs inom utgiftsområdet särskilt inom ramen för EU men även internationellt inom FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations), det nordiska samarbetet, WTO (World Trade Organisation), OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development), Forest Europe (alleuropeiskt skogssamarbete), Codex Alimentarius (FAO:s och WHO:s gemensamma livsmedelsstandardiseringsprogram), IPPC (Internationella växtskyddskonventionen), OIE (Världsorganisationen för djurhälsa) och en rad andra internationella organisationer. Inom utgiftsområdet ingår följande myndigheter: Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård, Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt vissa verksamheter vid länsstyrelserna och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Sametinget redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Av utgifterna finansieras 54 procent genom Europeiska garantifonden för jordbruk, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt Europeiska fiskerifonden. En stor del av EU-stöden avser obligatoriska stöd såsom gårdsstöd och intervention. Därtill kommer delfinansierade stöd och ersättningar som förutsätter nationell medfinansiering, i huvudsak nationell finansiering av landsbygdsprogrammet och det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige. I diagrammet 2:1 visas fördelningen av medel inom utgiftsområdet. Diagram 2.1 Utgiftsområde 23, 2013 - EU-stöd (8,9 miljarder kronor): Finansiering från EU-budgeten, t.ex. gårdsstöd, intervention och landsbygdsprogrammet. En del av EU-stödet förutsätter nationell medfinansiering. - Nationell medfinansiering av landsbygdsprogrammet m.m. (2,9 miljarder kronor). - Forskning och utbildning (2,1 miljarder kronor): SLU och stöd till forskning. - Myndigheter (1,3 miljarder kronor): Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, m.fl. (ej SLU). - Övrigt (1,3 miljarder kronor): Nationellt stöd, bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m.m. 2.2 Utgiftsutveckling Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Miljoner kronor Utfall 2011 Budget 2012 1 Prognos 2012 Förslag 2013 Beräknat 2014 Beräknat 2015 Beräknat 2016 1:1 Skogsstyrelsen 372 372 360 400 403 394 379 1:2 Insatser för skogsbruket 261 235 229 262 259 251 241 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 117 112 110 113 115 117 120 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 100 106 106 107 108 110 112 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 12 13 14 12 13 13 15 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 162 150 158 124 124 124 124 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 45 48 47 38 38 38 38 1:8 Statens jordbruksverk 446 497 500 506 516 502 503 1:9 Bekämpande av växtsjukdomar 8 5 5 5 5 5 5 1:10 Gårdsstöd m.m. 6 348 6 583 6 122 5 819 5 966 5 963 6 004 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 195 322 198 258 258 258 258 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. 48 410 441 190 75 75 75 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. 22 18 24 38 24 16 28 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 48 66 39 92 75 55 70 1:15 Livsmedelsverket 207 288 283 294 298 302 306 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 87 89 82 89 89 15 15 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 39 42 41 43 43 43 43 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 991 3 112 3 263 3 200 3 103 2 544 2 305 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 535 2 985 3 084 2 780 2 850 2 393 2 350 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 23 30 30 29 28 23 23 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 4 3 3 3 3 3 3 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. 1 1 1 1 1 1 1 1:23 Främjande av rennäringen m.m. 115 108 105 108 108 108 108 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet 1 649 1 632 1 632 1 634 1 667 1 693 1 761 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning: 397 483 414 443 503 532 591 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 1 1 1 1 1 1 Äldreanslag 2012 1:3 Internationellt skogssamarbete 1 1 1 0 0 0 0 2012 1:17 Livsmedelsstatistik 23 24 24 0 0 0 0 2012 1:18 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EU-budgeten 7 7 6 0 0 0 0 2011 1:14 Fiskeriverket 94 0 0 0 0 0 2011 1:17 Fiskevård 12 0 0 0 0 0 Totalt för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16 372 17 744 17 321 16 591 16 673 15 581 15 479 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Utgifterna för 2011 inom utgiftsområdet blev 1,5 miljarder kronor lägre än anvisade medel. Den främsta förklaringen till avvikelsen är utgifterna för landsbygdsprogrammet, vilket till stor del beror på kostnader som inte hade reglerats 2011. Även gårdsstödet blev lägre till följd av förändringar i växelkursen och att delar av stödet betalades ut först under 2012. Dessutom har behovet av intervention varit lågt under 2011. För 2012 beräknas utgifterna inom utgifts-området bli 0,4 miljarder kronor lägre än anvisat. Förklaringen är främst lägre utgifter för gårdsstöd till följd av en förändrad eurokurs. Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2013-2016. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Miljoner kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 17 733 17 733 17 733 17 733 Förändring till följd av: Pris- och löne- omräkning 2 22 96 160 238 Beslut -101 -1 214 -2 485 -1 637 Övriga makro- ekonomiska förutsätt- ningar -805 -661 -663 -612 Volymer -23 -20 -21 -32 Överföring till/från andra utgifts-områden 0 0 0 1 Övrigt -234 740 857 -211 Ny ramnivå 16 591 16 673 15 581 15 479 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2014-2016 är preliminär. Den föreslagna ramnivån för 2013 är i nivå med den som anvisades för 2012. Tabell 2.3 Ramnivå 2013 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Miljoner kronor 2013 Transfereringar 1 12 489 Verksamhetskostnader 2 4 080 Investeringar 3 21 Summa ramnivå 16 591 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2012 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. 2.3 Skatteutgifter Statens stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel redovisas i huvudsak på stats-budgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i förhållande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett överuttag av skatt. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar statens budgetsaldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteutgifterna finns i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2012 (skr. 2011/12:136). I det följande redovisas de nettoberäknade skatteutgifterna som är att hänföra till utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Därutöver tillkommer kapitalvinst på näringsfastigheter. Det har dock inte varit möjligt att i redovisningen särskilja hur stor andel som hänför sig till lantbruksfastigheter respektive övriga näringsfastigheter. Tabell 2.4 Skatteutgifter Miljoner kronor 2012 2013 Uttag av bränsle 160 160 Avverkningsrätt till skog - - Anläggning av ny skog m.m. 30 220 Skogsavdrag - - Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom växthus- och jordbruksnäringen 80 80 Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen 280 280 Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen 10 10 Nedsatt energiskatt på el som används inom växthus- och jordbruksnäringen 490 490 Nedsatt koldioxidskatt för diesel till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen 860 690 Totalt för utgiftsområde 23 1 910 1 930 Uttag av bränsle Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverksamhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för uppvärmning är dock undantaget från skatteplikt om fastigheten är taxerad som lantbruksenhet (22 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. Avverkningsrätt till skog Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffas. Enligt gällande lagstiftning tillämpas dock i detta fall kontantprincipen, vilket innebär att beskattningen skjuts upp, varför en räntefri kredit uppstår i näringsverksamhet (21 kap. 2 § IL). I princip borde räntan på krediten utgöra underlag för skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. Anläggning av ny skog m.m. Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk ska kostnadsföras direkt. Utgifter för inköp samt plantering av träd och buskar för frukt- eller bärodling får dras av direkt (21 kap. 3 § och 20 kap. 17 § IL). Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på den omedelbara avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. Skatteutgiften beräknas med hjälp av en uppskattad realränta. Om realräntan är negativ redovisas en negativ skatteutgift. Skogsavdrag Vid avyttring av skog får fysisk person under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår får avdrag göras med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten (21 kap. 4-19 §§ IL). Syftet med avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å andra sidan saknas anledning att ge avdrag när värdeökningen på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom den schablon som är vald för beräkning av avdragets storlek och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom växthus- och jordbruksnäringen Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) gäller energiskattebefrielse med 70 procent för användning av vissa fossila bränslen för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Normen utgörs av full energiskattesats på bränsle. Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller koldioxidskattebefrielse med 70 procent för användning av fossila bränslen för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Normen utgörs av full koldioxidskatt. Riksdagen har beslutat att sänka skattebefrielsen till 40 procent fr.o.m. 2015. Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen Enligt 9 kap. 9 § LSE medges energiintensiva företag inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna nedsättning av koldi-oxidskatten, utöver den generella nedsättningen, om koldioxidskatten överstiger 1,2 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde. För det överskjutande beloppet sätts skatten ned till 24 procent. EU:s minimiskattesatser måste dock alltid respekteras. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att slopa den särskilda nedsättningsregeln fr.o.m. 2015. Skatteutgiften upphör därmed. Nedsatt energiskatt på el som används inom växthus- och jordbruksnäringen El som används vid yrkesmässig växthusodling eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet beskattas med 0,5 öre/kWh (11 kap. 3 § respektive 11 kap. 12 § LSE). Normen utgörs av normalskattesatsen på el. Nedsatt koldioxidskatt för diesel till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen Enligt 6 a kap. 2 a § LSE gäller nedsatt koldi-oxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Nedsättningen motsvarar en återbetalning med 2,10 kronor/liter 2012. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att begränsa återbetalningen till 1,70 kronor/liter 2013 och 0,90 kronor/liter 2015. 2.4 Mål Målen för utgiftsområdet är: - Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. - De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. - De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik. - De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling. Vidare finns för skogspolitiken två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål, beslutade av riksdagen (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252 och prop. 2007/08:108, bet. 2007/08:MJU18, rskr. 2007/08:244). 2.5 Resultatredovisning Regeringen lämnar i budgetpropositionen för 2013 resultatredovisningen för 2011 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt regeringens vision bruka utan att förbruka. Visionen är indelad i de ovan nämnda fyra övergripande målen och utgör strukturen för regeringens redovisning och uppföljning. Regeringen redovisar nedan uppnådda resultat och effekter av gjorda insatser. En årligt återkommande dialog förs med Miljö- och jordbruksutskottet om utvecklingen av resultatredovisningen. År 2011 är det tredje året som myndigheterna har rapporterat till regeringen enligt bruka utan att förbruka. Skogspolitikens två jämställda mål, beslutade av riksdagen, redovisas i avsnittet En skogspolitik i takt med tiden. 2.5.1 Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De gröna näringarnas konkurrenskraft Indikatorer För att mäta resultatet för målet används följande indikatorer: - Prisutveckling: avräkningspriser för vegetabilier och animalier, priser för jordbrukets insatsvaror, priser på jordbruksmark, jordbrukets investeringar i maskiner och redskap. - Strukturutveckling: antalet sysselsatta inom jordbruket, jordbruksföretagens inkomst, antalet mjölkkor, mjölkinvägning, antalet mjölkföretag, besättningsstorlek för mjölkföretag, antalet slaktsvin och smågrisar, besättningsstorlek för företag med slaktsvin, areal åkermark, spannmålsareal och vallareal, spannmålsskörd och oljeväxtskörd. - Företagande och utrikeshandel: antalet jordbruksföretag, export av jordbruksvaror. - Administration: andel utbetalda stöd och ersättningar inom innevarande stödår. Resultat Regeringen arbetar för ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet med ambitionen att svenska jordbrukare ska ha likvärdiga konkurrensförhållanden jämfört med jordbrukare i övriga EU. Resultat om konkurrenskraft för områdena landsbygd, fiske och skog finns under avsnitten Landsbygdsprogrammet, Fiskeriprogrammet och En skogspolitik i takt med tiden. Prisutveckling Under senare delen av 2010 ökade världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter samtidigt som de senaste årens kraftiga prisvariationer kvarstod. Under 2011 var prisvariationerna något lägre. Mellan februari 2011 och februari 2012 sjönk avräkningspriserna med i genomsnitt 5 procent. För vegetabilier sjönk priserna i genomsnitt med 10 procent medan priserna för animalier var på ungefär samma nivå som 2010. Variationerna inom vegetabilieområdet är stora. Avräkningspriserna för matpotatis sjönk med 47 procent medan priserna för foderväxter ökade med 23 procent. För animalieproduktionen låg priserna i genomsnitt på samma nivå i februari 2012 som i februari 2011. Det var dock variationer även inom animalieområdet. För mjölk sjönk priserna med 7 procent medan priserna för nötkreatur och svin ökade med 10 procent. Mellan februari 2011 och februari 2012 noterades en ökning av priserna på jordbrukets insatsvaror med 1,4 procent. Ökningen är betydligt lägre än mellan 2010 och 2011 då priserna steg med 7 procent. Under 2011 ökade priserna framför allt för utsäde och veterinärkostnader. Kostnaderna för djurfoder sjönk däremot med 8 procent. Priset på jordbruksmark har ökat kontinuerligt sedan Sveriges EU-inträde 1995. Under 2010 ökade priserna med ca 4 procent jämfört med 2009. Jordbrukets investeringar i maskiner och redskap har uppskattats till 6,1 miljarder kronor 2009, vilket är en ökning med 19 procent sedan 2006 men en minskning med 10 procent jämfört med närmast föregående år. Strukturutveckling Antalet sysselsatta inom jordbruket var 2010 ca 177 400 personer (105 900 män och 71 500 kvinnor), vilket är ungefär lika många som 2007. Mellan 1997 och 2007 minskade antalet sysselsatta inom jordbruket med ca 20 000, vilket motsvarar ca 10 procent. Av antalet sysselsatta 2010 var 41 procent kvinnor och 59 procent män, vilket är samma könsfördelning som föregående år, men en förändring jämfört med 2007 då motsvarande andelar var 35 respektive 65 procent. Under 2010 förbättrades resultaten för lantbruksföretagen jämfört med 2009. För växtodlingsföretagen beror resultatförbättringen både på en tydlig minskning av kostnaderna och på en ökning av intäkterna från växtodlingen. Även för mjölkföretagen, köttdjursföretagen och svinföretagen har resultaten förbättrats jämfört med föregående år. Antalet mjölkkor minskade mellan 1995-2011 med 28 procent. Mellan 2010 och 2011 minskade antalet mjölkkor med ca 1 600 djur. Ökad produktivitet har dock medfört att mjölkinvägningen inte har minskat i samma omfattning. Mellan 2010 och 2011 minskade invägningen från 2 862 000 ton till 2 850 000 ton, vilket motsvarar en minskning på 0,4 procent. Under perioden 1995-2010 minskade antalet mjölkföretag med 68 procent. Den genomsnittliga besättningsstorleken för företag med mjölkkor ökade från 52 till 62 mjölkkor mellan 2007 och 2010. Mellan 2010 och 2011 ökade den ytterligare till 65 mjölkkor. Tabell 2.5 Antal mjölkkor, slaktsvin och smågrisar i svenskt jordbruk 2000 2005 2010 2011 Mjölkor 427 600 393 300 348 100 346 500 Slaktsvin 1 145 900 1 085 300 936 900 900 900 Smågrisar 566 000 537 800 427 000 428 900 Källa: Statens Jordbruksverk JO 20 SM 1101. Antalet slaktsvin har minskat med 34 100 djur sedan 2010. Minskningen har pågått under en lång följd av år. Antalet smågrisar ökade med 1 900 mellan 2010 och 2011. Det är en ökning med 4,4 procent. Mellan 1995 och 2010 minskade dock antalet smågrisar med 44 procent. Den genomsnittliga besättningsstorleken hos företag med slaktsvin tredubblades under perioden 1995-2010, från 157 slaktsvin per besättning 1995 till 664 per besättning 2010. Mellan 2010 och 2011 ökade besättningsstorleken ytterligare till 694 slaktsvin. Den totala arealen åkermark var 2011 2 618 900 hektar, vilket är en minskning med 1 procent sedan 2010. Sedan 2003 har arealen minskat med 49 700 hektar, vilket motsvarar 2 procent. Spannmålsarealen ökade under 2011 med 3 procent till 992 800 hektar. Jämfört med 2003 har spannmålsarealen dock minskat med 161 100 hektar, vilket motsvarar 14 procent. Den totala skörden av spannmål blev under 2011 drygt 4,65 miljoner ton, vilket är en ökning med 9 procent jämfört med 2010, vilket dock var ett år med förhållandevis låg skörd. Skörden 2011 är 3 procent lägre än femårsgenomsnittet. Ökningen 2011 jämfört med 2010 förklaras av högre hektarskörd för höstråg, vårkorn och havre samt att den totala spannmålsodlingen ökade med 4 procent jämfört med 2010. Den totala skörden av oljeväxter uppgick till 266 600 ton, vilket är 5 procent mindre än 2010. Tabell 2.6 Åkermarkens användning Hektar 2005 2007 2010 2011 Spannmål 1 024 000 990 100 962 800 992 800 Baljväxter 40 900 28 600 46 100 41 700 Vall och grönfoderv. 1 066 900 1 127 600 1 194 700 1 195 300 Potatis 30 500 28 400 27 200 27 700 Sockerbetor 49 200 40 700 37 900 39 600 Raps och rybs 82 200 87 800 110 200 94 900 Övrigt, inkl. träda 409 600 344 600 254 500 227 000 Summa åkermark 2 703 100 2 647 700 2 633 500 2 618 900 Källa: Statens Jordbruksverk JO 10 SM 1101. Företagande Antalet jordbruksföretag uppgick 2010, enligt Statistiska centralbyrån (SCB), till ca 71 000, vilket är en minskning med cirka en fjärdedel jämfört med för 20 år sedan. I statistiken ingår företag med minst 5 hektar jordbruksmark. Exporten av jordbruksvaror redovisas under avsnittet Sverige - det nya matlandet. Under 2010 inrättade Jordbruksdepartementet en högnivågrupp för att diskutera åtgärder för att stärka lönsamheten och konkurrenskraften i jordbrukets primärproduktion i Sverige. I maj 2012 hölls ett uppföljningsmöte där gruppen bl.a. diskuterade de åtgärder som vidtagits inom näringen, på myndighetsnivå samt på politisk nivå. Administration Under 2011 fortsatte Jordbruksverket och länsstyrelserna på regeringens uppdrag att förbättra styrningen och hanteringen av stödverksamheten. Målet med uppdraget är att möjliggöra att gårdsstöd, kompensationsbidrag och miljöersättningar i så hög utsträckning som möjligt kan betalas ut så tidigt som regelverket tillåter samt att öka korrektheten i hanteringen av stöd. Som resultat av Jordbruksverkets och länsstyrelsernas arbete under 2011 kunde inte mindre än 93 procent av gårdsstödet betalas ut redan den 1 december, vilken är första möjliga dag att betala ut stöd. Före årsskiftet hade 97 procent av brukarna fått gårdsstödet utbetalt. Även kompensationsbidragen och miljöersättningarna blev i högre grad än tidigare utbetalda under innevarande stödår till följd av projektet. Resultatet för 2011 var något lägre än för 2010 eftersom 96 procent av stöden betalades ut den 1 december och 98 procent före årsskiftet. Med anledning av de goda resultaten för stöden till jordbruket har Jordbruksverket och länsstyrelserna under 2012 fått i uppdrag att genomföra förbättrad styrning och uppföljning för stöd till landsbygdens utveckling. Jordbruksverket har löpande genomfört à jourhållning av blockdatabasen och arbetat med att öka andelen ansökningar via internet, vilket minskar andelen felaktiga ansökningar. Blockdatabasen är den databas med kartmaterial och arealuppgifter som används vid ansökan om gårdsstöd, kompensationsbidrag och miljöersättningar. Under 2012 har andelen elektroniska ansökningar ökat till 99,7 procent, vilket medför effektivare hantering och färre felaktiga ansökningar. Ekonomistyrningsverket (ESV) har fått i uppdrag att fungera som nationellt revisionsorgan för de EU-medel som hanteras i Sverige. Vid den årliga granskningen av utbetalning av stöd för 2011 fann ESV fel i stödhanteringen av landsbygdsmedel. De fel som har påvisats för projektstöd och företagsstöd har hittats vid en rad olika länsstyrelser. Analys och slutsatser Det svenska jordbruket agerar på en alltmer internationellt konkurrensutsatt marknad. För att jordbruksnäringen ska vara framgångsrik och för att dess potential ska kunna tillvaratas krävs att den är konkurrenskraftig och lönsam, inte enbart i förhållande till annan verksamhet i Sverige och i jämförelse med andra producenter inom EU utan även i förhållande till en alltmer effektiv produktion i länder utanför EU. Under de senaste åren har både avräkningspriserna och kostnaderna för insatsvaror uppvisat stora variationer. Priserna på jordbruksprodukter har i regel haft en långsammare ökningstakt än prisutvecklingen på insatsvaror. Samtidigt har produktivitetsutvecklingen inte varit hög nog för att kompensera för den försämrade relationen mellan priserna på sålda och inköpta produkter, vilket har lett till en minskning av produktionen. Vegetabilieprodukterna har dock kunnat hävda sig bättre än animalieprodukterna. En kontinuerlig strukturutveckling mot färre och större produktionsenheter inom jordbruket har fortgått under en längre tid. Under de senaste åren har det skett en nedgång av jordbrukets omfattning även om det för vissa sektorer har skett en produktionsökning. De stimulansåtgärder för företag som regeringen har genomfört under de senaste åren har varit betydelsefulla för de areella näringarna, inte minst med anledning av den ogynnsamma lönsamhetsutveckling som har skett på jordbruksområdet. Exempel på åtgärder är generella åtgärder för företagen såsom sänkningen av egenavgifterna samt de specifika åtgärder för sektorn som t.ex. borttagande av handelsgödselskatten och sänkningen av slakteriavgifterna. Gårdsstödet och vissa stöd inom landsbygdsprogrammet har även fortsatt stor betydelse för att upprätthålla inkomsterna inom det svenska jordbruket. Utbetalningsnivån av gårdsstödet 2011 är nästan i nivå med den för 2010 och i och med den tidigarelagda utbetalningen av stödet förbättras planeringsmöjligheterna för brukarna. Uppdateringen av blockdatabasen har lett till att brukarna har fått bättre och säkrare material att grunda sina ansökningar om stöd och ersättningar på. Det är viktigt att denna höga kvalitet upprätthålls genom en kontinuerlig à jourhållning av databasen och fortsatt arbete med en korrekt hantering av stöden. Även användningen av elektronisk ansökan om stöd ger ansökningar med högre kvalitet. Med anledning av kritiken från ESV behöver åtgärder vidtas för att förbättra styrningen och hanteringen av landsbygdsstöden. Jordbruksverket har vidtagit åtgärder för att förbättra styrningen och hanteringen av stöden hos myndigheterna. Även regeringens uppdrag till Jordbruksverket och länsstyrelserna med att göra en processgenomgång för landsbygdsstöden förväntas ge en bättre hantering av stöden. Regeringen arbetar dessutom för att få ett enklare regelverk i samband med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken för att på så sätt minska risken för felaktig hantering. Det svenska genomförandet av jordbruks-reformen inom EU från 2008, den s.k. hälsokontrollen, har bidragit till en ytterligare reformering av jordbrukspolitiken i Sverige och till regeringens målsättning om en mer marknadsorienterad jordbrukssektor. Under 2011 har det förberedande arbetet med den kommande europeiska jordbrukspolitiken efter 2013 fortsatt. Stöd som är frikopplade från produktionskrav leder till ökad marknadsanpassning av produktionen. Produktionsmedelsskatter och nationell lagstiftning om t.ex. miljö och djurskydd har stor påverkan på det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Regelförenkling Indikatorer För att mäta resultatet för målet används följande indikatorer: - Minskning av administrativa kostnader för jordbruksområdet, skogsbruksområdet, fiskeområdet och livsmedelsområdet. Resultat Förenkling av lagstiftningen för företag verk-samma inom de areella näringarna är en prioriterad fråga för regeringen. Målsättningen är att uppnå en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Målet har utvecklats till att, förutom att minska de administrativa kostnaderna, även omfatta kvalitativa aspekter som hur företagarna upplever reglerna. För Landsbygdsdepartementets områden har målet satts till 50 procent till utgången av 2014 jämfört med situationen 2006, minskningen ska samtidigt uppgå till minst 25 procent för varje lagstiftningsområde. I tabell 2.7 presenteras Tillväxtverkets beräkningar av förändringen av de administrativa kostnaderna t.o.m. 2009 samt en prognos för 2010. För 2011 har ingen mätning gjorts. Enligt prognosen för 2010 har de administrativa kostnaderna för Landsbygdsdepartementets ansvarsområden minskat med ca 37 procent. De största förenklingarna på jordbruksområdet har skett inom djurområdet, t.ex. införandet av elektronisk stalljournal och förenklad rapportering i stalljournalen samt höjd gräns för ansökan om gårdsstöd, vilket har förenklat myndigheternas administration. I samband med regeringens avskaffande av kravet på att upprätta skogs- och miljöredo-visning (SMÖR) har nästan samtliga administrativa krav till följd av skogsvårdslagen upphört. De administrativa kostnaderna till följd av livsmedelslagstiftningen har minskat framför allt beroende på klargöranden rörande spårbarhet av livsmedel. Tabell 2.7 Förändring av de administrativa kostnaderna 2006-2010 Tusental kronor 2006 2007 2008 2009 2010 (prognos) Föränd ring i % 2006-2010 Jordbruk 357 340 332 329 321 -10,2 Skog 228 228 228 5 5 -98,0 Fiske 23 23 23 23 23 0 Livsmedel 8 400 8 400 5 400 5 333 5 333 -36,5 Totalt 9 009 8 992 5 983 5 691 5 682 -36,9 Under 2011 har förhandlingarna om ny jordbruks- och fiskeripolitik påbörjats. Frågan om förenklingar är prioriterad i förhandlingarna eftersom den största delen av reglerna på jordbruks- och fiskeområdet har sitt ursprung i EU-regelverket. Landsbygdsdepartementets myndigheter har under året fortsatt arbetet med förenkling för företagen och särskilt med de kvalitativa aspekterna. Jordbruksverket har på regeringens uppdrag under 2010 och 2011 genomfört ett förberedande arbete för att starta en gemensam kundsupport tillsammans med länsstyrelserna, digitalisering av dokument och e-arkiv för lantbrukaren samt fortsatt utveckling av Mina sidor för lantbrukaren för att på så sätt öka tillgängligheten och överblicken. Hos Skogsstyrelsen pågår motsvarande arbete med att skapa En dörr in för skogsbrukare. Jordbruksverket har även arbetat med andra e-tjänster för att underlätta överföring av stödrätter mellan lantbrukare. SAM-internet, den internettjänst som används för att söka gårdsstöd, kompensationsbidrag och miljöersättningar har förbättrats under 2011. År 2011 genomfördes som ett pilotprojekt i tre län en övergång till att endast ge möjlighet att söka stöd till jordbruket via internet. Resultaten i de tre länen var mycket lyckade och därför infördes SAM-internet som enda ansökningsmöjlighet i samtliga län för stödåret 2012. Detta fick under början av 2012 som resultat att 99,7 procent av alla stödansökningar 2012 gjordes via SAM-internet. Inom ramen för en särskild satsning utvecklar Livsmedelsverket sin rådgivning till livsmedelsföretag för att underlätta deras tillämpning av livsmedelslagstiftningen, insatserna riktas främst till små företag eftersom behoven där har bedömts vara som störst. En viktig del i arbetet med rådgivningen är att stötta framtagandet av branschriktlinjer. Andra insatser omfattar information till den som vill starta livsmedelsföretag och rådgivning via telefon och webb. Sedan den 1 juli 2011 har förvaltningen av den europeiska fiskerifonden förts över till Jordbruksverket, vilket enligt preliminära uppgifter bedöms ha haft positiva effekter på handläggningen. Under hösten 2011 genomfördes ett arbete med syfte att likrikta processerna för fiskeriprogrammet och landsbygdsprogrammet. Syftet med projektet var att underlätta, effektivisera och kvalitetssäkra handläggningen av stöd inom fiskeriprogrammet för länsstyrelserna och för Jordbruksverket, bl.a. genom att lägga över hanteringen i Jordbruksverkets it-baserade handläggningssystem, i stället för det registreringssystem som Fiskeriverket hade. Stöd inom fiskeriprogrammet handläggs på länsstyrelserna av fiskeområdesgrupper och av Jordbruksverket. Jordbruksverket har också tagit fram nya beslutsmallar och utbildat handläggare på Jordbruksverket och på länsstyrelserna i det nya arbetssättet. Analys och slutsatser Målsättningen för att uppnå en minskning av företagens administrativa kostnader med 25 procent inom Landsbygdsdepartementets område har uppnåtts med marginal - 36 procent. Regeringen har därför höjt målet till 50 procents minskning på Landsbygdsdepartementets område. Målet har dessutom utvecklats till att, förutom att minska de administrativa kostnaderna, även att omfatta kvalitativa aspekter som hur företagarna upplever reglerna. För att få god effekt i regelförenklingsarbetet är det viktigt att arbeta med EU-regelverket och tillämpningen av detta. I arbetet med ny jordbruks- och fiskeripolitik är frågan om förenkling högt prioriterad. Övergången till att endast söka stöd via internet kommer att leda till färre fel i ansökningarna och därmed till en säkrare hantering av stöd. Risken för finansiella korrigeringar från EU-kommissionen minskar när andelen fel sjunker. Effekten för varje enskild företagare varierar beroende på produktions- och driftsinriktning. För företagare med djurproduktion eller livsmedelsförädling har påverkan varit mer påtaglig jämfört med effekten för t.ex. renodlade växt-odlingsföretag. Det beror bl.a. på de förenklingar som har gjorts av t.ex. stalljournaler. Även om målet för den förra mandatperioden, totalt sett, har uppnåtts kan det konstateras att bördan av jordbrukslagstiftningen (prel. 11 procent för 2011) och fiskelagstiftningen (+-0 procent) med tillhörande förordningar och föreskrifter inte har minskat i önskvärd takt. Det är därför angeläget med ytterligare satsningar inom bl.a. dessa områden. Eftersom det är EU-området som står för den största delen av regelmängden är det främst på EU-området som det behövs ytterligare förenklingssatsningar. Även nationella satsningar kan behövas. Inom fiskeområdet måste stor hänsyn tas till den allvarliga situation som råder för många fiskbestånd, något som kräver effektiva kontrollåtgärder. Den nya myndighetsstrukturen för förvaltningen av den europeiska fiskerifonden är ett viktigt led i att åstadkomma enklare och mer ändamålsenliga regler. Flera av de åtgärder som Jordbruksverket har vidtagit syftar till att korta handläggningstiderna och att underlätta för stödsökandena. Införandet av ett elektroniskt ansökningssystem kan förväntas medföra minskningar av berörda stödsökande företags administrativa kostnader. Vidare kan de s.k. irritationskostnaderna, dvs. företagens upplevda kostnader, komma att minska om stödhanteringen blir mer strömlinjeformad och synergier kan skapas mellan fiskeriprogrammet och landsbygdsprogrammet. Sverige - det nya matlandet Syftet med visionen Sverige - det nya matlandet är att skapa bättre förutsättningar för arbete och tillväxt. Visionen är uppdelad i fem fokusområden: måltiden inom offentlig sektor, primärproduktion, förädlad mat, matturism och restaurang. Insatser för att nå visionen genomförs i huvudsak inom ramen för anslaget en konkurrenskraftig livsmedelssektor och landsbygdsprogrammet. I budgetpropositionen för 2011 avsattes ytterligare resurser till Sverige - det nya matlandet, 80 miljoner kronor årligen under perioden 2011-2014. Medlen är bl.a. avsedda för att bredda insatserna inom arbetet med visionen, däribland insatser för samisk mat, jakt, fiske och måltider inom offentlig sektor. Resultat En konkurrenskraftig livsmedelssektor Sedan 2008 har totalt 225 projekt beviljats medel motsvarande 121 miljoner kronor inom ramen för anslaget en konkurrenskraftig livsmedelssektor. Under 2011 fanns det t.ex. möjlighet för 35 ytterligare kommuner att delta i ett utbildningspaket inom måltidsområdet. Satsningen riktade sig både till upphandlingsansvariga och måltidsanställda. Även Miljöstyrningsrådet har under 2011 fortsatt med sina insatser för att bidra till kompetensutveckling inom offentlig upphandling av mat. Livsmedelsverket fick under 2011 i uppdrag att bilda ett nationellt kompetenscentrum för måltiden i offentlig sektor. Syftet med centrumet är att det ska stödja och stimulera kommuner och landsting i arbetet med att ta fram handlingsprogram för den offentliga måltiden. Den svenska livsmedelsexporten utvecklades svagt under 2011. Enligt SCB var ökningen 1,1 procent i årstakt. Genomsnittligt har tillväxten under perioden 1998-2011 legat på 8,7 procent per år. Orsaken till den svaga utvecklingen 2011 står troligtvis att finna i en försiktig hushållskonsumtion inom stora delar av Europa, den enskilt viktigaste mottagaren av svensk livsmedelsexport. Trots att livsmedelsexporten utvecklades svagt var dess andel nära 4,5 procent av den samlade svenska varuexporten under 2011. Antalet sysselsatta inom livsmedelsindustrin har minskat från 61 000 under 2006 till ca 52 000 under 2011. Samtidigt har antalet livsmedelsföretag ökat från nära 3 000 företag 2006 till nästan 3 500 företag 2011 enligt statistik från SCB. Under 2011 avsattes 12 miljoner kronor för att sänka kostnaderna för köttkontroll, främst vid mindre slakterier. Medlen har även använts för att ta bort avgiften för godkännandeprövning av nya slakterier. Under perioden 2007-2011 ökade antalet aktiva mindre slakterier med 32 procent från 113 till 149. Tabell 2.8 Antal små slakterier År Antal slakterier 2007 113 2008 118 2009 128 2010 141 2011 149 Vilt som mat Svenska Jägareförbundet har fått bidrag för att inom en begränsad region etablera ett lokalt nätverk för viltprodukter i syfte att göra viltprodukter tillgängliga för konsumenter och förädlingsindustri. Svenska Jägareförbundet ska i samma region stödja och utveckla användandet av viltprodukter i offentlig sektor samt inom restaurang och besöksnäring. Den s.k. 2011 års älgvecka kom att utmynna i att totalt 390 kommunala kök och restauranger på dessa orter serverade drygt 100 000 portioner med älgkött under en vecka. Etableringen av kontakter mellan godkända vilthanteringsanläggningar och restauranger har genomförts med varaktigt resultat. Synliggörande av samisk mat och matkultur Under 2011 har sametinget fått i uppdrag att synliggöra den samiska matproduktionen och matkulturen. Satsningen har fått god respons inom det samiska samhället och berör fokusområdena primärproduktion, förädlad mat samt matturism. Sameskolstyrelsen har fått bidrag till åtgärder med betydelse för fokusområdet offentlig mat. Syftet är att öka kunskapen och intresset kring samisk mat och matkultur i sameskolorna och i de kommunala skolorna där integrerad samisk undervisning bedrivs. Målet är att förbättra elevernas kunskaper och utveckla undervisningen på lång sikt om samisk mat och matkultur - från jord till bord - och att integrera detta i skolmåltiderna. Landsbygdsprogrammet Under 2010 påbörjades en särskild riktad satsning inom landsbygdsprogrammet på Sverige - det nya matlandet som omfattar 160 miljoner kronor för 2010-2013. Medlen fördelas till företagsstöd såsom investeringsstöd samt projektstöd och kompetensutveckling. Mellan 2007-2011 har det från landsbygdsprogrammet satsats ca 665 miljoner kronor inom ramen för Sverige - det nya matlandet. Detta Tabell 2.9 Beviljat stöd inom en konkurrenskraftig livsmedelssektor och landsbygdsprogrammet för insatser inom Sverige - det nya matlandet Tusental kronor Fokusområde 2007 2008 2009 2010 2011 2007-2011 Offentlig mat 54 220 6 076 10 299 16 949 33 598 Primärproduktion 5 683 6 708 5 339 33 455 36 082 87 268 Förädlad mat 29 268 108 374 79 209 104 539 106 082 427 472 Matturism 6 873 26 868 29 824 58 711 52 567 174 843 Restaurang 645 6 481 6 034 14 538 10 732 38 430 Totalt 42 523 148 651 126 482 221 543 222 412 761 611 Antal beviljade stöd 114 323 400 456 555 1 848 innebär en total investeringsvolym om ca 1,8 miljarder kronor. Under perioden har 1 668 företag eller projekt med verksamhet inom visionens fem olika fokusområden fått stöd. Förädlad mat är det fokusområde inom visionen där flest stöd betalats ut inom landsbygdsprogrammet. Tabell 2.9 ovan sammanfattar insatserna inom en konkurrenskraftig livsmedelssektor och landsbygdsprogrammet. Fiskeriprogrammet Inom fiskeriprogrammet görs flera satsningar för att främja Sverige - det nya matlandet. Åtgärderna är av betydelse främst för visionens fokusområden primärproduktion, förädlad mat och matturism. Vidare har det under 2011 funnits möjligheter att söka medel till åtgärder inom vattenbruket och beredningsindustrin. Medlen har även gått till satsningar på fisketurism och god fiskevård, vilket ger möjligheter för turistföretagare på landsbygden. Kommunikation om visionen Till arbetet med visionen har en kommunikationsplattform tagits fram under 2010. Plattformen har förankrats under 2011 och strategier för respektive fokusområde har påbörjats. Arbetet har letts av Visit-Sweden, Exportrådet och Jordbruksverket. Kännedomen om regeringens arbete med visionen har ökat med 10 procent sedan den första mätningen gjordes 2011. Analys och slutsatser Sverige - det nya matlandet är en vision om att skapa fler jobb genom satsningar på mat och livsmedelsproduktion samt på mat i kombination med upplevelser. Målet är att skapa 20 000 nya jobb till 2020. En effektmätning av de mål som är uppställda för visionens respektive fokusområden kommer att göras under 2012 och ligga till grund för det fortsatta arbetet och för prioriteringar. Det är en vision om en livskraftig landsbygd och arbetet är nu inne på sitt femte år. Satsningen i budgetpropositionen 2011 innebar ett helhetsgrepp genom ökade möjligheter till insatser inom visionens samtliga fokusområden som t.ex. måltiden inom offentlig sektor, vilt samt fiske och vattenbruk. Livsmedelsindustrin är en viktig arbetsgivare inom det svenska näringslivet med en spridning över hela landet. Med en framgångsrik livsmedelsindustri förbättras även förutsättningarna för jordbrukssektorns företag. Trots den lågkonjunktur som ekonomin genomgår har en svag produktionsökning inom den svenska livs-medelsindustrin resulterat i att livsmedels-branschen har klarat sig relativt bra. Trenden under de senaste åren visar på effektivare och mer innovativa svenska livsmedelsföretag med färre anställda. Samtidigt ökar antalet företag inom livsmedelssektorn med småskalig produktion och t.ex. gårdsförsäljning. Företagen har gynnats genom ökad efterfrågan på ekologiska produkter samt mat med lokal prägel. Försäljningen av ekologiska livsmedel ökade med 11 procent under 2011. Turistnäringen fortsätter att växa, vilket bidrar till att stärka visionen Sverige - det nya matlandet. Närmare en tredjedel av de pengar som en turist spenderar i Sverige går till mat och måltider. Utländska turister har mer än fördubblat sin konsumtion på svenska restauranger under 2000-talet. Regeringens bedömning är att arbetet med visionen bidrar till att öka medvetenheten om svenska mervärden i mat och måltider och ger samtidigt förutsättningar för ökad turism och sysselsättning. Insatserna inom arbetet med visionen har bidragit till att bygga upp nya kontaktytor och samarbetsmöjligheter. Projektet "Viltmat" har vuxit, under 2011 har fler skolor än tidigare engagerats och äldrevården har involverats. Restaurangerna har fått ett utökat kontaktnät för upphandling av viltkött. Butikernas, och därmed konsumenternas, möjligheter att få tillgång till vilt har därmed ökat. En ökad handel med produkter av vilt medför i sin tur förbättrade möjligheter för landsbygdsbaserade företag att diversifiera sig mot jaktturism, viltbruk och handel med viltprodukter. Regeringens satsning att synliggöra den samiska maten tillsammans med åtgärder för samisk matturism gynnar turistnäringen och förväntas innebära ökad efterfrågan på förädlade samiska matprodukter. Satsningen inom fiskeriprogrammet med att upprätta fiskeområden är ett led i att stärka diversifiering och företagsamhet inom fiskerinäringen i kustområden, framför allt med koppling till besöksnäring och matrelaterad turism. De satsningar som görs inom ramen för en konkurrenskraftig livsmedelssektor, landsbygdsprogrammet och fiskeriprogrammet kompletterar varandra och stärker möjligheterna att nyttja den totala potential som finns till ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv med ökat företagande, tillväxt och fler jobb i hela landet. Samepolitik Resultat Mål Det övergripande målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar. Sametinget leder det samiska språkarbetet. En levande samisk kultur Genom en ändring i regeringsformens målsättningsstadgande, som trädde i kraft den 1 januari 2011, slås fast bl.a. att samiska folkets möjlighet att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Av ändringen framgår att samiska folket har en särskild ställning som urfolk i landet. Regeringens vision bruka utan att förbruka sammanfaller till stor del med Sametingets arbete med landsbygdsprogrammet och Sametingets livsmiljöprogram Eallinbiras. Sametinget driver inom programmet flera åtgärder för företagsutveckling med fokus på hållbarhet och långsiktigt hållbart nyttjande. Inom landsbygdsprogrammet har Sametinget ett särskilt ansvar för samiska närings- och landsbygdsutvecklingsfrågor. För perioden 2007-2013 är den sammanlagda budgeten drygt 75 miljoner kronor. Mellan 2007 och 2011 har 303 ansökningar mottagits, varav 187 beviljats. Vid 2011 års utgång har drygt 65 procent av medlen förbrukats. Samers hälsa, arbets- och livsvillkor De samiska förhållandena skiljer sig i många avseenden från det övriga samhället. Hit hör t.ex. samernas status som enda urbefolkning i nordvästra Europa. Samerna är minoritetsbefolkning i de länder där de bor, vilket påverkar deras möjligheter att utveckla ett eget närings-, kultur- och samhällsliv. Det saknas en samlad bild om de samiska samhällenas livsbetingelser och de samiska samhällenas förhållanden till de majoritetssamhällen där de lever, vilket även FN:s specialrapportör för hälsa påpekade vid sitt besök i Sverige. Det finns ett stort behov av samordning och fördjupning av den samerelaterade forskningen mellan såväl forskningsfinansiärer som forskningsutförare. Regeringen har gett Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap i uppdrag att utlysa medel till ett fyraårigt tvärvetenskapligt forskningsprogram för att belysa problematiken. Rennäring Den svenska renhjordens storlek uppgick 2011 till ca 252 000 djur, vilket är i nivå med föregående år. Under senare år har antalet slaktade renar stabiliserats till runt ca 55 000 renar. Även priset har stabiliserats, strax över 50 kronor per kilo. För säsongen 2010/2011 var priset drygt 53 kronor per kilo. Under säsongen 2010/2011 slaktades 56 349 renar. Det är en ökning med 7 procent i jämförelse med 2009/2010. Regeringens satsning att sänka kostnaderna vid köttkontroll har haft en positiv effekt för de småskaliga renslakterierna i glesbygden som nu har möjlighet att slakta ett mindre antal renar åt gången. Flera samiska företag inriktade på slakteri- och förädlingsverksamhet har etablerats under året. Det samiska språkarbetet Enligt sametingslagen (1992:1433) ska Sametinget, förutom att leda, bl.a. fastställa mål för det samiska språkarbetet. Tillämpningen av den språkhandbok som Sametinget har tidigare tagit fram på uppdrag av regeringen har under 2011 följts upp. Uppföljningen visar bl.a. att handboken är väl känd bland tillfrågade myndigheter, kommuner och landsting. Genomförandet av regeringens nya minoritetspolitiska arbete har intensifierats under 2011. Det samiska förvaltningsområdet har utvidgats och fortsatt stöd har getts till kommuner och landsting inom det samiska förvaltningsområdet. De två samiska språkcenter som etablerats har fortsatt att utveckla sitt arbete. Vidare har en uppföljning av efterlevnaden av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk genomförts. Nordiskt samarbete Urfolket samerna lever i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Samarbetet mellan Sverige, Norge och Finland är, vad gäller frågor som rör samer, välutvecklat och sker inom en rad olika områden. I november 2010 beslutade Sverige, Norge och Finland att utse nationella förhandlingsdelegationer och därefter inleda förhandlingar om en Nordisk Samekonvention för de tre länderna. Förhandlingarna påbörjades under 2011 och under året hölls tre förhandlingstillfällen. Renskötselkonventionen, som syftar till bl.a. att reglera det gränsöverskridande renbetet mellan Sverige och Norge, har ännu inte ratificerats av länderna och ärendet är under fortsatt beredning i Regeringskansliet. Rapportering till internationella organ Flera av de internationella konventioner som Sverige har ratificerat rör även samerna som urfolk. De internationella organens synpunkter utgör underlag för regeringens framtida samepolitik. Under 2010 granskade FN:s råd för mänskliga rättigheter för första gången Sverige inom ramen för rådets allmänna ländergranskning, Universal Periodic Review (UPR). Under denna granskning gav rådet Sverige ett antal rekommendationer som rör hanteringen av olika frågor som rör samerna. Under 2012 kommer Sverige lämna en halvtidsrapportering om hur rekommendationerna har hanterats. Sverige ska 2012 rapportera till FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering (CERD) vilka åtgärder som har vidtagits i enlighet med konventionen vad gäller bl.a. urfolket samerna. Sverige rapporterade under 2011 till Europarådets rådgivande kommitté som övervakar efterlevnaden av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. I början av 2012 besökte kommittén Sverige. Under hösten 2011 besökte European Commission against Racism and Intolerance (ECRI) Sverige. Under 2012 kommer ECRI att lämna en rapport om situationen i Sverige. Europarådets expertkommitté, som övervakar efterlevnaden av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, lämnade under 2011 sin rapport om Sveriges efterlevnad av konventionen. Samma år antog Europarådets ministerkommitté sina rekommendationer om hur Sverige bör förbättra sitt arbete inom området. Vad gäller det samiska språket rekommenderades Sverige bl.a. att öka tillgången på tvåspråkig undervisning. Analys och slutsatser Det fortsatta arbetet med att utveckla och anpassa rennäringen och de andra samiska näringarna, bl.a. inom ramen för Sametingets livsmiljöprogram Eallinbiras och landsbygds-programmet, utgör delar i att nå visionen bruka utan att förbruka. En ny renskötselkonvention mellan Sverige och Norge bedöms ge förutsättningar för en långsiktigt hållbar renskötsel över riksgränsen. Det samiska språkets ställning i samhället är fortsatt svag. Bedömningen är emellertid att insatserna, såsom kunskapshöjande insatser riktade mot kommuner och etablering av samiska språkcentra som påbörjats under 2010, kommer att få positiva effekter på sikt. Landsbygden - med stärkt utvecklingskraft Resultat Befolkning, sysselsättning och företagande på landsbygden Sveriges landsbygder uppvisar både områden som är expansiva och områden med befolkningsminskningar. Generellt har områden i närheten av större befolkningscentrum en mer dynamisk utveckling än mer glest befolkade områden. Sveriges folkmängd ökade med 301 641 personer mellan 2007 och 2011. Sammantaget för perioden är det endast storstadsområdena som har ett positivt flyttnetto. Tabell 2.10 visar befolkningsutvecklingen sedan 2007 och sysselsättningsutvecklingen sedan 2006 och bygger på Jordbruksverkets indelning av kommuner. Tabell 2.10 Befolknings- och sysselsättningsutveckling sedan 2007 Befolkningsutveckling, 2007-2011 Sysselsättningsutveckling, 2006-2010 (tillväxt i antal förvärvsarbetande Stadsområden (exkl. storstadsområden) +3,4 % +2,3 % Landsbygdsområden -0,1 % -2,0 % Glest befolkade landsbygdsområden -2,8 % -1,6 % Hela riket +3,3 % +2,6 % Källa: Statistiska centralbyrån. Stärkt utvecklingskraft i Sveriges landsbygder I skrivelsen En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder (skr. 2008/09:167, 2008/09:NU19, rskr. 2008/09:267) slog regeringen fast att Sveriges landsbygd är en viktig resurs för hela landets utveckling och hållbara tillväxt samt att arbetet med landsbygdsfrågor ska bedrivas fortlöpande inom alla politiska områden. En uppföljning av strategin gjordes 2010 och arbetet fortgår i Regeringskansliet i syfte att tydliggöra landsbygdsperspektivet. Ett landsbygdsforum, dvs. en mötesplats för dialog med landsbygdens organisationer och aktörer har också inrättats. Genomförandet av landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet för perioden 2007-2013 består av ett trettiotal olika åtgärder, var och en med angivna omfattnings-, resultat- och effektmål, för vilka indikatorer har definierats. Här redovisas huvuddragen av resultaten för åren 2007-2011. Effekten av åtgärderna kan redovisas först efter genomförda utvärderingar. En halvtidsutvärdering av det svenska landsbygdsprogrammet genomfördes under 2010 av Sveriges lantbruksuniversitet. Utvärderingen drog slutsatsen att flera delar inom programmet fungerar bra men att vissa delar, framför allt inom axel 1 och axel 3, inte når upp till de mål som föresatts inom programmet. Hösten 2011 överlämnades ett förslag till ändring av landsbygdsprogrammet till EU-kommissionen. Syftet med ändringen var att samla resurserna kring åtgärder som har varit framgångsrika och där efterfrågan är stor. Programändringen innebar också en satsning på prioriterade områden såsom förbättrad djurvälfärd och utbyggnad av infrastruktur för bredband på landsbygden. Under 2011 har arbetet med nästa landsbygdsprogram påbörjats. Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen utarbetat ett tekniskt underlag som är ett viktigt underlag i arbetet med nästa program, för perioden 2014-2020. Verket redovisade uppdraget i maj 2012. Under 2010 tillfördes programmet ca 1 437 miljoner kronor, bl.a. på grund av den s.k. hälsokontrollen. De tillförda medlen har använts för satsningar på klimat, förnybar energi, vattenhushållning, biologisk mångfald, omstrukturering av mjölksektorn samt för bredband. Vid ett jämnt utnyttjande av medlen skulle budgetutnyttjandet efter 2011 ha uppgått till 50 procent. Som framgår av tabell 2.11 nedan har delar av stödet utnyttjats i snabbare takt. Tabell 2.11 Beviljat stöd till särskilda utmaningar Tusental kronor Budget 2010-2013 Ackumulerat utfall 2011 Budgetutnytttjande, % Klimat 183 700 161 500 88 Förnybar energi 408 300 149 400 37 Vattenkvalitet 247 500 137 700 56 Biologisk mångfald 324 000 324 000 100 Omstrukturering mjölk 20 000 22 000 110 Bredband 253 000 204 700 81 Summa 1 436 500 999 300 70 Källa: Sammanställning av statistik från Statens jordbruksverk. 1 Inklusive nationell medfinansiering. Landsbygdsprogrammet är uppdelat i fyra åtgärdsområden, s.k. axlar. Fem år av programperioden har gått, vilket motsvarar ett prognostiserat budgetutnyttjande på ca 71 procent. Tillsammans har länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket beviljat medel motsvarande 75 procent av programperiodens budget. Den årliga beslutstakten för axel 1 och axel 3 ligger högre än en beräknad jämn belastning, medan det omvända gäller för axel 4, där beslutstakten behöver öka under återstående programperiod om resultatmålet ska uppnås. Detta beror på att åtgärderna inom axel 4 kom i gång sent. Resultaten av åtgärder, med syftet att för-bättra miljön och landskapet (axel 2) redovisas under avsnitt 2.5.2 De gröna näringarna, är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. Förbättra jord- och skogsbrukssektorns konkurrenskraft (axel 1) Åtgärderna inom axel 1 syftar till att stärka företagens utvecklings- och konkurrenskraft genom kompetensuppbyggnad, ny modern teknik, resurseffektiva produktionsmetoder och nya produkter. Målgruppen för åtgärderna är företagare inom de areella näringarna och livsmedelsföretagare. Tabell 2.12 Åtgärder för en förbättrad konkurrenskraft Åtgärd Indikator Mål för hela perioden 2007-2013 Utfall 2007-2011 Utfall 2007-2011 i % av målet Kompetensutveckling - Jordbruk1 - Skog1 Antal deltagare 435 200 93 000 385 450 134 750 89 144 Startstöd Antal etableringar 1 100 1 163 106 Investeringsstöd jordbruk 1 Antal företag 7 300 5 647 77 Investeringsstöd förädlingsledet Antal företag 700 836 119 1 Inklusive utmaningsmedel. Källa: Sammanställning av statistik från Statens jordbruksverk. Investeringsstöd till modernisering av jordbruksverksamhet är den budgetmässigt största åtgärden inom axel 1 och åtgärden efterfrågas i snabbare takt än enligt planen. Stöd till samarbete och utveckling av nya produkter, liksom åtgärden för förbättrad infrastruktur, stängdes för nya ansökningar i samband med den ovan beskrivna programändringen. Skälet var att måluppfyllelsen för åtgärderna var mycket låg och intresset för att ansöka om stöd inom åtgärderna var litet. Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden (axel 3) Åtgärderna inom axel 3 ska leda till en ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv i syfte att främja jobb, en hög livskvalitet för dem som bor på landsbygden samt ett hållbart utnyttjande av landsbygdens samlade resurser. Målgruppen för åtgärderna inom axeln är småföretagare på landsbygden. Tabell 2.13 Åtgärder för diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden Åtgärd Indikator Mål för hela perioden 2007-2013 Utfall 2007-2011 Utfall 2007-2011 i % av målet Diversifiering i jordbruksföretag Antal stödda företag/projekt 2 650 964 36 Affärsutveckling i mikroföretag Antal stödda företag/projekt 3 620 1 550 43 Främjande av landsbygdsturism Antal stödda verksamheter 3 500 1 044 30 Grundläggande tjänster Antal aktiviteter 7551 429 57 Byutveckling Omfattning, antal byar/lokal grupper 1 200 253 21 Landsbygdens natur- och kulturarv Antal aktiviteter 600 197 33 Kompetensutveckling och information Antal deltagare 105 000 51 739 49 1 Inklusive medel från den europeiska återhämtningsplanen. Källa: Sammanställning av statistik från Statens jordbruksverk. Efterfrågan på medel inom axel 3 ökade under 2010 och uppgången har hållit i sig. Även under 2011 har insatser som avser bredbandsuppbyggnad, förnybar energi och turism dominerat. Antalet företag och projekt som har beviljats stöd 2011 ligger på samma nivå som under 2010 med undantag för stöd till grundläggande tjänster där satsningar på bredband har bidragit till en ökning. Leader (axel 4) Det övergripande målet för Leader är att främja ett effektivt genomförande av landsbygdsprogrammet genom förankring, inflytande och samverkan på lokal nivå. Leadermetoden ska omfatta programmets alla insatsområden med särskilt fokus på axel 3. Målet är att minst 60 Leaderområden ska bildas under programperioden. Under 2011 var 63 Leaderområden över hela landet i gång med verksamheter. Beslutstakten för projektstöd har ökat något jämfört med 2010. Totalt har 2 594 Leaderprojekt beviljats och budgetutnyttjandet för axel 4 var vid 2011 års utgång 66 procent, vilket kan jämföras med ett prognostiserat utfall på 71 procent vid en jämn förbrukningstakt under programperioden. Analys och slutsatser Landsbygden i Sverige uppvisar en heterogen bild med stora variationer mellan olika områden där den tätortsnära landsbygden i flera avseenden uppvisar en expansiv och dynamisk utveckling. Den svenska ekonomin kännetecknades av en stark återhämtning under det första halvåret 2011 som dock bromsade in under den senare delen av året. Utvecklingen av sysselsättningen på landsbygden ökade mellan 2009 och 2010, vilket visar att landsbygdsområdena ger förutsättningar för jobb och företag, trots att folkmängden på landsbygden trendmässigt minskar. Arbetet i Regeringskansliet, i syfte att tydliggöra landsbygdsperspektivet i politiken, kommer att fortgå. Landsbygdsprogrammet är ett viktigt verktyg såväl för jobb och tillväxt som för ett hållbart resursutnyttjande på landsbygden. Omfattande insatser genomförs inom alla axlar, bl.a. en utökad satsning på infrastruktur för bredband. Resultatmålen för axel 1 och axel 3 är fullt uppfyllda och för axel 4 är resultatmålen i huvudsak uppfyllda. För en närmare beskrivning av resultatet för axel 2 se avsnitt 2.5.2. Den programändring som överlämnades till EU-kommissionen i slutet av 2011 innebär att möjligheterna att utnyttja programmets medel på ett sätt som utvecklar landsbygden och som svarar mot de nationella och regionala behoven ökar ytterligare. Jordbruk och livsmedelsförädling i norra Sverige Resultat Villkoren för stöd till jordbruket i norra Sverige regleras i Sveriges anslutningsfördrag. Den produktion som är stödberättigande har successivt minskat sedan 1995. Det är i de mest glesbygdsdominerade inlands- och skogsområdena som tillbakagången är störst. I dessa områden minskar såväl antalet jordbruksföretag som jordbruksproduktionen. Jordbruksföretagen är mer livskraftiga i bygder med något bättre naturgivna förutsättningar. Summan av utbetalt stöd uppgick till 274 miljoner kronor (exkl. stöd till potatis), vilket kan jämföras med 276 miljoner kronor 2010. Analys och slutsatser I juli 2010 godkände kommissionen Sveriges förslag om förändringar av det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Förslaget innebär förenklingar och större flexibilitet i utformningen av stödet. Trots en höjning av ersättningsnivåerna så sjunker den samlade produktionsvolymen. En storleksrationalisering sker kontinuerligt, vilket innebär att de mindre företagen, särskilt i Norrlands inland, läggs ned medan företag i kustområdet utökar sin produktion. Regeringen gav den 19 juli 2012 Jordbruksverket i uppdrag att medverka med metoder, analyser och underlag i Regeringskansliets arbete med att se över stödet till områden med naturliga och specifika begränsningar enligt förslaget till ny landsbygdsförordning. I uppdraget ingår även att genomföra en översyn av det nationella stödet till norra Sverige och bl.a. analysera stödets ändamålsenlighet. Fiskeriprogrammet Resultat Det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige 2007-2013 (fiskeriprogrammet) började genomföras under våren 2008. Under perioden 2008-2011 har ca 329 miljoner kronor beviljats från den europeiska fiskerifonden (EFF). Den svenska offentliga medfinansieringen uppgår till ca 290 miljoner kronor där medel bl.a. från anslaget Åtgärder för havs- och vattenmiljö och från regeringens satsning Matlandet Sverige ingår. Andelen beviljade stöd motsvarar 67 procent av den totala EFF-ramen för programperioden. Programmet har en bra genomförandegrad. Stöd från programmet ges för åtgärder inom fem prioriterade områden. Tabell 2.14 visar läget vid utgången av 2011. Tabell 2.14 Översikt över ansökningar inom fiskeriprogrammet, från programperiodens början t.o.m. utgången av 2011 fördelat per prioriterat område (PO) Inkomna ansökningar Beviljade ansökningar Slutförda ansökningar1 PO 1: Åtgärder för anpassning av gemenskapens fiskeflotta 596 345 240 PO 2: Vattenbruk, inlandsfiske, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter 439 236 171 PO 3: Åtgärder av gemensamt intresse 311 141 95 PO 4: Hållbar utveckling i fiskeområden 174 86 15 PO 5: Tekniskt stöd 122 95 60 Totalt 1 642 903 581 1 Den åtgärd som stöd sökts för har genomförts och sökta medel utbetalts för åtgärden. För varje område finns specifika resultatindikatorer. En del av resultatindikatorerna mäts i antal slutförda åtgärder. Sett till måluppfyllnad avseende antal slutförda åtgärder är utfallet 2011 enligt Jordbruksverket lågt. I juni 2011 slutfördes en oberoende halvtidsutvärdering av det operativa programmets effektivitet, vilket tillsammans med Europeiska Revisionsrättens särskilda rapport resulterade i vissa ändringar i programmet. Dessa innebar bl.a. att stödet för skrotning av fiskefartyg, tillfälliga fiskestopp, insjöfiske och omställning av fiskefartyg slopades. Analys och slutsatser Den låga måluppfyllnaden antas bero på att flera mål är högt satta men också på att inte alla åtgärder som har slutförts är kopplade till en resultatindikator. Generellt har det också varit svårt för stödmottagarna att ordna med medfinansiering. Av Jordbruksverkets årsredovisning framgår att de medel som finns kvar kan bidra till en högre måluppfyllnad under den resterande programperioden. En hög genomförandetakt förutsätter en effektiv handläggning. Jordbruksverket har noterat att handläggningstiderna är långa vid de länsstyrelser som hanterar få ansökningar. Resultatet från årets revisioner tyder på att det finns behov både av ändrade rutiner och av ett it-baserat handläggningssystem för utbetalningar hos länsstyrelserna. För att uppnå en effektivare och enklare handläggning arbetar Jordbruksverket sedan övertagandet från Fiskeriverket med målet att i allt ökad omfattning samordna förvaltningen av fiskeriprogrammet med landsbygdsprogrammet. Vattenbruk, fritidsfiske och fritidsfiskebaserat företagande Resultat Vattenbruk Sedan den 1 juli 2011 har Jordbruksverket övertagit ansvaret för främjandet av vattenbruksnäringen. En gemensam myndighetsingång för vattenbruksföretagare som bidrar till att underlätta för den enskilde vattenbruksföretagaren med bl.a. information och praktisk hjälp har skapats. Regelförenklingsarbetet för vattenbruksföretagare har fortsatt även under 2011. Jordbruksverket har i juni presenterat en nationell vattenbruksstrategi i dialog med näringen i syfte att utveckla näringen hållbart. För att underlätta utvecklingen av vattenbruket i Sverige har regeringen bl.a. förstärkt medfinansieringen i fiskeriprogrammet. Sveriges lantbruksuniversitets arbete med avel av odlad fisk har förstärkts. För att ytterligare bidra till tillväxten av vattenbruksbranschen har regeringen finansierat kontrollen av musslor under året. När dessa odlas för humankonsumtion ska de kontrolleras före skörd för att säkerställa att de inte innehåller skadliga ämnen. Produktionen inom svenskt vattenbruk ökade under 2011 enligt SCB till sammanlagt 10 140 ton matfisk i slaktad vikt, vilket motsvarar 11 970 ton i beräknad hel färskvikt. Det är 29 procent högre än produktionen för 2010. Det sammanlagda värdet av all produktion för konsumtion har beräknats till 328 miljoner kronor. Under 2011 minskade emellertid antalet odlingsanläggningar. Enligt SCB fanns det 79 producerande odlingsanläggningar av matfisk och 72 odlingsanläggningar som producerade utsättningsfisk (s.k. sättfisk) för fiskevårdande åtgärder. Den vanligaste arten för odling till konsumtionsfisk är regnbågslax. Slakten av matfisk avsåg till 90 procent regnbåge. Det innebär en produktion av 9 106 ton, vilket innebär en ökning med 37 procent jämfört med regnbågsproduktionen för 2010. Produktionen av musslor uppgick 2011 till 1 470 ton jämfört med 1 382 ton 2010. SCB uppskattar att 392 personer var sysselsatta inom det svenska vattenbruket 2011. Tabell 2.15 Produktion, omsättning och antalet sysselsatta i vattenbruk 2010 2009 2008 Produktion i ton 11 719 8 218 7 952 Omsättning i mnkr 334 280 316 Antal sysselsatta 399 424 379 Källa: Statistiska centralbyrån. Fritidsfiske och företagande inom fisketurism Utöver främjandet av fritidsfisket och företagandet inom fisketurism har Jordbruksverket fr.o.m. 2011 även uppdraget att stärka fritidsfisket och genomföra insatser för att öka och sprida kunskaper inom området. Syftet är att få till stånd ett långsiktigt hållbart fritidsfiske och att öka företagande inom fisketurismsektorn. Ungefär en miljon svenskar i åldern 16-74 år bedriver fritidsfiske minst en gång om året och det sammantagna antalet fiskedagar uppgår till ca 13,8 miljoner. Enligt SCB har fångsten under mätperioden 1996-2009 minskat med 25 kilo per år till 15 kilo per fritidsfiskare och år. Analys och slutsatser Det svenska vattenbruket har visat på ökad omsättning och en relativt stabil sysselsättningsgrad under de senaste åren. Regeringen gör bedömningen att det finns en fortsatt potential för vattenbruket i Sverige. Regeringen arbetar med det regelförenklingsuppdrag som presenterades av Jordbruksverket under året och som syftar till att stärka konkurrenskraften inom den svenska vattenbruksnäringen. Jordbruksverket ska inom ramen för sitt uppdrag främja svenskt vattenbruk och har inom ramen för det uppdraget utarbetat en nationell strategi för vattenbruket. I reformarbetet med den gemensamma fiskeripolitiken inför den nya programperioden 2014-2020 är vattenbruket en prioriterad fråga. Både inhemsk och utländsk fisketurism växer och är en viktig del av den naturbaserade turism som regeringen satsar på i Sverige - det nya matlandet. Fisketurismföretagande har en framtida tillväxtpotential på landsbygden, i kustområden och i våra sjöar och vattendrag. Jakt- och viltförvaltning Resultat Älg Propositionen En ny älgförvaltning (prop. 2009/10:239) antogs under 2010 av riksdagen. Regeringen har under 2011 lagt ett flertal uppdrag till myndigheterna till stöd för den nya älgförvaltningen som trädde i kraft den 1 januari 2012. Uppdragen har avsett utveckling av en ny it-plattform för älgförvaltningen, inventeringsmetoder och metoder för att fastställa foderprognoser som regelmässigt ska användas i älgförvaltningen samt en utbildning i adaptiv ekosystembaserad älgförvaltning. Vildsvin Under 2011 har länsstyrelserna i län med vildsvinsförekomst tagit fram regionala förvaltningsplaner för vildsvin. Avskjutningen av vildsvin 2010/11 minskade med ca 8 000 djur till ca 57 000 vildsvin, vilket indikerar att stammen påverkades negativt av den hårda vintern 2009. Eftersök av trafikskadat vilt Från den 1 januari 2010 regleras verksamheten med eftersök, dvs. uppspårning och avlivning av trafikskadat vilt. Polisen har ett huvudansvar för organisation och samordning. Från den 1 juli 2012 utvidgades verksamheten till att avse även vilt som har varit inblandat i en sammanstötning med spårbundet fordon. Antalet viltolyckor minskade under 2011 med ca 14 procent. Rovdjurspolitiken Licensjakt efter varg genomfördes i enlighet med propositionen En ny rovdjurspolitik som antogs av riksdagen 2009, bl.a. i syfte att öka acceptansen för en genetisk förstärkning av vargstammen. Utvärdering av mål för rovdjursstammarnas utveckling (dir. M 2010:65), den s.k. rovdjursutredningen, kom den 20 april 2011 med sitt delbetänkande Rovdjurens bevarandestatus (SOU 2011:37). Regeringen har under året framställt en anmälan till Europeiska kommissionen om ett högre bidrag för rovdjursavvisande stängsel. Från och med 2012 höjs bidraget till lantbrukare som vill hägna sina tamdjur med rovdjursavvisande stängsel från 20 kronor till 50 kronor per löpmeter. I syfte att kunna genomföra inventeringar av varg även i områden utan snötäckt mark har Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med Viltskadecentret på uppdrag från regeringen tagit fram en metod för barmarksinventering av varg. Analys och slutsatser Den nya älgförvaltningen syftar till en bättre styrning och samordning av älgjakten genom en lokal ekosystembaserad adaptiv förvaltning. Målet är en livskraftig älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna och en produktionsanpassad älgjakt. För att kunna uppnå målet krävs bl.a. regelbundna inventeringar av älgstammen samt prognoser av fodertillgång för älgarna. Regeringen har genom uppdrag till berörda myndigheter säkerställt att kvalitetssäkrade metoder finns att tillgå för inventering och prognoser. Dessutom har Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag från regeringen tagit fram en utbildning i adaptiv älgförvaltning för dem som ska sätta och följa upp mål för älgförvaltningen, dvs. älgförvaltningsgrupper och viltförvaltningsdelegationer. Älgjakten kommer i det framtida systemet att i högre grad än i dag vara målstyrd. Det ställer höga krav på kunskapsnivån hos dem som är delaktiga i älgförvaltningen. It-plattformen för älgförvaltning ska vara till stöd för förvaltare och därmed underlätta den kunskapsbaserade förvaltningen av älgen. Vildsvinsstammen förväntas öka under 2012 till följd av den milda vintern. För att tydliggöra det regionala ansvaret för förvaltningen av vildsvin finns nu regionala förvaltningsplaner för vildsvin i de län där djuren förekommer. Antalet trafikolyckor där vilt varit inblandat har trots den senaste minskningen ökat markant på senare år och uppgick förra året till drygt 40 000. Samhällets kostnader för viltolyckor överstiger en miljard kronor årligen. Samtidigt har en effektiv eftersöksorganisation utvecklats så att eftersök kan ske snabbt och kostnadseffektivt. Ett utvecklat datastöd har medfört förbättrade möjligheter att förebygga viltolyckor och gett förutsättningar för utvärderingar som bör leda till en ökad kvalitet och effektivitet inom eftersöksorganisationen. En sådan utveckling är bra och bidrar till att stärka djurskyddet vid eftersök av trafikskadat vilt. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen Ett av de övergripande målen inom visionen bruka utan att förbruka är Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. Ett flertal av regeringens insatser under 2011 har ingått i regeringens strävan att nå målet. De stimulansåtgärder för företag som regeringen har genomfört under de senaste åren har varit betydelsefulla för de areella näringarna. Det är av stor vikt att fortsätta att arbeta för att öka konkurrenskraften i primärproduktionen, vilket bl. a. resultatet av högnivågruppen visar. Åtgärder för att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft har vidtagits. Målsättningen om att uppnå en minskning av företagens administrativa kostnader inom Landsbygdsdepartementets område har uppnåtts med god marginal och högre mål har satts upp framöver. Regeringen fortsätter att verka för lägre administrativ börda också i arbetet med ny jordbruks- och fiskeripolitik inom EU. Förbättringen av styrningen och hanteringen av stödverksamheten har lett till både snabbare utbetalningar och säkrare material för jordbrukarna. Regeringens satsning på Sverige - det nya matlandet innebär ett helhetsgrepp över flera branscher med målsättningen att skapa 20 000 nya jobb över hela landet till 2020. Regeringens bedömning är att arbetet med visionen bidrar till att öka medvetenheten om svenska mervärden i mat och måltider och ger förutsättningar för ökad turism. Även landsbygdsprogrammet är ett viktigt verktyg som utvecklar landsbygden och svarar mot de nationella och regionala behoven. Resultatmålen för axel 1 och axel 3 är fullt uppfyllda och för axel 4 är resultatmålen i huvudsak uppfyllda. Regeringens satsning på en konkurrenskraftig livsmedelssektor, i kombination med fiskeprogrammet och landsbygdsprogrammet, stärker möjligheterna att nyttja den totala potential som finns till ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv med ökat företagande, tillväxt och fler jobb i hela landet. Sammantaget bedömer regeringen att de redovisade insatserna under 2011 har bidragit till att nå målet om ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. 2.5.2 De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion Regeringen har i mars 2012 i skrivelsen Miljö-, klimat- och energiinsatser inom jordbruket (skr. 2011/12:124, 2011/12:MJU24, rskr. 2011/12:290) gjort en fördjupad redogörelse av miljö-, klimat- och energiinsatser inom jordbruket under perioden 2007-2011. De gröna näringarnas klimatarbete Indikatorer För att mäta resultatet för målet används följande indikatorer: - Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn. - Skog och skogsmarks nettoupptag av växthusgaser uttryckt som koldioxidekvivalenter. Resultat År 2010 hade utsläppen av metan och lustgas från det svenska jordbruket minskat med 10 procent i jämförelse med 1990. Minskningen beror främst på minskat antal nötkreatur och svin. Kortfattat kan ur skrivelsen till riksdagen (skr. 2011/12:124) lyftas fram flera satsningar som har genomförts under året. Omfattande informations- och rådgivningsinsatser har bedrivits inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007-2013. Bland annat har projektet Greppa näringen under 2010 utökats med en särskild rådgivningsdel "klimatkollen". Andra åtgärder inom landsbygdsprogrammet som har positiva effekter på utsläppen av växthusgaser är t.ex. odling av fånggröda. I slutet av 2010 överlämnade Jordbruksverket en förstudie om konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat (Jordbruksverkets rapport 2010:27). Med utgångspunkt från denna gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag att tillsammans med berörda myndigheter och organisationer närmare studera några av de hydrotekniska och vattenrättsliga aspekter som särskilt framhölls i förstudien som viktiga i ett förändrat klimat. Detta uppdrag ska redovisas den 31 december 2012. Diagram 2.2 Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Miljoner ton koldioxidekvivalenter Källa: Naturvårdsverket, National Inventory Report 2011 (exklusive nettoupptag av CO2 i jordbruksmark). Under 2011 har regeringen gjort ytterligare satsningar för att ta till vara skogsbrukets roll för minskad klimatpåverkan. Skogsstyrelsen har fortsatt att utveckla sin rådgivning i syfte att höja skogsbrukets kunskapsnivå dels om metoder för en långsiktigt hållbar ökning av tillväxten i skogen, dels om möjliga anpassningsåtgärder. Skog och skogsmark hade 2010 ett nettoupptag på ca 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär en minskning med 14 procent jämfört med 1990 och med 4 procent jämfört med 2009. Anledningen till minskningen beror främst på en ökad avverkning 2010. Under 2011 har avverkningen minskat något, vilket sannolikt kommer att synas genom ett höjt nettoupptag. Diagram 2.3 Nettoupptag av växthusgaser inom skogsbruket 2001-2010, exkl. träprodukter (tidserien omräknad jämfört med tidigare år på grund av metodutveckling) Miljoner ton koldioxidekvivalenter Källa: Naturvårdsverket, National Inventory Report 2011 (exklusive upplagring i träprodukter). Sverige har fortsatt att driva skogens betydelse för minskad klimatpåverkan i såväl de inter-nationella klimatförhandlingarna som inom EU i syfte att hitta en lämplig balans mellan möjligheten att lagra kol i växande skog och skogsprodukter och den potential som finns att öka substitutionen av fossila bränslen. Under 2011 nåddes en överenskommelse om bokföringsmetoder för skogsbruk för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod med start 2013, vilket omfattar Sverige. Beslutet innebär en utveckling och förbättring jämfört med nuvarande regelverk och inkluderar bl.a. träprodukters kollagrande funktion och ger möjlighet att ta hänsyn till naturkatastrofers påverkan på nationella utsläpp. Sammantaget ger det nya regelverket förutsättningar för att skapa ökade incitament till klimatmarta åtgärder inom skogbrukssektorn. Analys och slutsatser Minskningen av jordbrukets utsläpp av växthusgaser sedan 1990 beror till stor del på en fortsatt lägre användning av mineralgödsel, minskade volymer stallgödsel samt en minskad åkerareal. Användningen av mineralgödsel har haft en svag nedåtgående trend de senaste åren. Nettoutsläppen av växthusgaser från jordbruksmark på grund av konstgödning ligger jämförelsevis stabilt totalt sett, men kan variera mellan olika marker. Mellan 2009 och 2010 har utsläppen från användandet av konstgödsel ökat marginellt till samma nivå som rådde under perioden 2005-2007. Mätosäkerheten kring upptag och utsläpp från jord- och skogsbruk är fortsatt stor men det löpande utvecklingsarbetet medför att noggrannheten har förbättrats de senaste åren. Resultaten redovisas som löpande genomsnitt för att undvika att skillnader på grund av mätosäkerhet påverkar enskilda år. Inom skogsbruket inkluderas nu bl.a. det kol som finns kvar i stubbar. Före 2011 antogs att kol bundet i stubbar och rotsystem släpptes ut i atmosfären som koldioxid omedelbart när träden avverkades. Metoder för beräkning av skogsmarkens kolinnehåll har också utvecklats. Sammantaget innebär förändringarna att den rapporterade kolsänkan har minskat. Förändringarna gäller hela tidsserien, även bakåt i tiden. I landsbygdsprogrammet för perioden 2007-2013 ingår ett antal åtgärder för att minska jordbrukets utsläpp av växtnäringsämnen. Ett flertal av dessa åtgärder har även en positiv effekt för klimatet. Särskilt kan nämnas ersättning för odling av fånggrödor, vilket minskar utsläppen av kväve till vatten och därmed lustgasavgången från det utlakade kvävet. De medel som öronmärktes för klimatåtgärder i landsbygdsprogrammet förväntas minska utsläppen av växthusgaser med ca 650 000 ton koldioxid till 2013. Regeringen drar slutsatsen att de gröna näringarnas miljö- och klimatarbete forsatt har bidragit till minskade utsläpp av växthusgaser. Jordbrukets utsläpp ligger på samma nivå som de senaste årens utsläpp. Skogsbrukets nettoupptag minskade något 2010 jämfört med föregående år men ligger kvar på en hög nivå samtidigt som produktionen av skogsbaserad bioenergi fortsätter att utvecklas positivt. Energibesparingar är med all sannolikhet den åtgärd som på kort sikt får störst effekt på utsläpp av växthusgaser i förhållande till insats. Genom att öka medvetandet hos den enskilde företagaren inom de areella näringarna kan energibesparingar göras. De gröna näringarna har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion Resultat Bioenergi från den gröna sektorn svarar i dagsläget för nästan en tredjedel av den svenska energianvändningen. Ungefär 85 procent av bioenergin kommer från skogssektorn och till stor del från industrins biprodukter. I skogsindustrin eldas restprodukter såsom bark, rötskadad ved och svartlut för interna processbehov men också för att producera el, värme och biodrivmedel. Jordbruket bidrar med en till två procent av Sveriges bioenergiproduktion. Kortfattat kan ur skrivelsen till riksdagen (skr. 2011/12:124) lyftas fram flera energisatsningar som har genomförts under året. Vid utgången av 2011 hade 34 biogasanläggningar beviljats investeringsstöd, vilket kan jämföras med det tiotal anläggningar som fanns 2009 när stödet infördes. I november 2011 hade 420 företag fått beslut om stöd för energikartläggning. Av dessa företag är 55 lantbruksföretag. Checkar för energikartläggning leder med största sannolikhet till minskad energianvändning liksom minskade koldioxidutsläpp. Jordbruksverket och Transportstyrelsen har utrett marknadsförutsättningar och stöd för efterkonvertering, vilket har resulterat i ett projektförslag, det s.k. MEKA-projektet (Metandieselefterkonvertering av arbetsmaskiner). Projektet innebär marknadsföring och kommersialisering samt effektivisering av framtagandet av ett nytt regelverk för efterkonvertering av arbetsmaskiner till förnybara bränslen. En nationell samverkansgrupp för minskat matavfall (SaMMa) har bildats med syftet att minska svinnet genom samverkan i hela livsmedelskedjan, vilket har positiva effekter både ur energi- och klimatsynpunkt. Analys och slutsatser Medvetenheten i de gröna näringarna om behovet av att minska beroendet av fossil energi genom effektiv och hållbar energianvändning har under senare år ökat. Arbetet med att ställa om de gröna näringarna till en mer hållbar och energieffektiv sektor är högt prioriterat av regeringen. Energiutvinning från biomassa ökar, vilket till stor del beror på en ökad produktion och användning av biomassa från skogssektorn. Även produktionen av bioenergi från jordbruket ökar, bl.a. genom utnyttjande av restprodukter såsom t.ex. halm, blast eller gödsel. Sammanfattningsvis, och med hänvisning till regeringens skrivelse (skr. 2011/12:124), konstateras att de gröna näringarna bidrar substansiellt och på många olika sätt till Sveriges energiproduktion samtidigt som kontinuerligt arbete för att minska beroendet av fossil energi i de gröna näringarnas bedrivs. Förbättra miljön och landskapet I detta avsnitt beskrivs ett antal av regeringens insatser inom ramen för arbetet med de för jordbruket relevanta miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap, Giftfri miljö samt Myllrande våtmarker. Det omfattande arbetet och de resultat som har uppnåtts beskrivs utförligt i regeringens skrivelse (skr. 2011/12:124). Resultat Analyser av halter och transporter av kväve och fosfor i vattendrag där läckaget i stor utsträckning kommer från jordbruksmark i Syd- och Mellansverige visar på tydliga nedåtgående trender, enligt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU, rapport 2012:1). I maj 2011 beslutade regeringen att genomföra förändringar av de s.k. nitratkänsliga områdena. Detta gjordes som en del i den rapportering till kommissionen om översyn av känsliga områden som varje medlemsland ska göra vart fjärde år enligt rådets direktiv 91/676/EEG. Beslutet innebär att de s.k. nitratkänsliga områdena i Sverige utökas. Andelen av den totala åkermarken som ingår i de nitratkänsliga områdena ökar från 62 till 70 procent. Av jordbrukets totala antropogena (från mänsklig aktivitet) belastning på haven av kväve och fosfor kommer 85-90 procent från de känsliga områdena. Att nya områden har pekats ut medför att fler brukare omfattas av generella bestämmelser om krav på lagringskapacitet, spridningsförbud och spridningsrestriktioner för stallgödsel, mineralgödsel och andra organiska gödselmedel. Bestämmelserna träder i kraft under 2014. Regeringen har tillsatt en utredning (M 2012:29, se även utg.omr. 20) för att se över reglerna om vattenverksamheter i miljöbalken och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, den s.k. restvattenlagen. Enligt direktiven ska utredaren ta fram förslag till ändringar, vilka ska säkerställa att alla tillståndspliktiga vattenverksamheter har tillstånd i överenstämmelse med de miljökrav som ställs i miljöbalken och att de lever upp till de krav som följer av Sveriges EU-rättsliga åtagande i fråga om vattenkvalitet och påverkan på djur- och växtliv, samtidigt som en fortsatt hög regler- och produktionskapacitet i den svenska vattenkraftsproduktionen eftersträvas. I dag omfattas jordbruksverksamhet av miljöbestämmelser genom miljöbalkens allmänna hänsynsregler och särskilda miljöbestämmelser för jordbruk och djurhållning. Likaså omfattas verksamheten av ett antal föreskrivna villkor, s.k. tvärvillkor, inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken vilka brukaren måste följa för att vara berättigad till stöd och ersättningar. Eftersom reglerna i flera fall är likartade och då det i vissa fall kan förekomma överlappningar, men också luckor och motstridiga bestämmelser, beslutade regeringen den 9 juni 2011 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över flera av regelverken (kommittédirektiv 2011:49, Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning). Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 januari 2013. I syfte att följa de kvalitativa förändringarna och bedöma åtgärders effekt för att bevara den biologiska mångfalden och därmed långsiktigt säkra natur- och kulturmiljövärdena har regeringen i enlighet med proposition (prop. 2009/10:155) Svenska miljömål - för ett effektivare miljöarbete gett Jordbruksverket i uppdrag att utvärdera befintliga övervaknings- och uppföljningssystem vad gäller odlingslandskapets naturvärden. Jordbruksverket har den 1 september 2012 redovisat uppdraget till regeringen. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet. Miljö- och hälsorisker från användning av växtskyddsmedel beräknas årligen av Kemikalieinspektionen som indikatortal. Riskerna har 2011, jämfört med basåret 1988, minskat med 77 respektive 45 procent för hälsa respektive miljö. Jordbruksverket har i myndighetens regleringsbrev för 2011 fått i uppdrag att efter samråd med Kemikalieinspektionen utarbeta en strategi för hur jordbruks- och trädgårdsnäringen i framtiden kan vara förberedd när växtskyddsmedel fasas ut från marknaden och inte längre får användas. Detta kan ske bl.a. genom att alternativa växtskyddsmedel eller metoder finns tillgängliga. Syftet med strategin är att bibehålla förutsättningarna för en konkurrenskraftig produktion. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) den 1 december 2011 genom Jordbruksverkets rapport 2011:38, Strategi för växtskyddsmedel - Förslag till en arbetsmetod. Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att senast den 1 december 2012, med utgångspunkt i den föreslagna strategin för växtskyddsmedel, vidareutveckla och använda denna med syfte att bibehålla förutsättningarna för en hållbar och konkurrenskraftig produktion med beaktande av relevanta miljökvalitetsmål. I syfte att inrätta ett forum där olika aktörer och intressenter får möjlighet att diskutera, utbyta erfarenhet och bidra till en högre kunskapsnivå i frågor som rör växtskyddets betydelse för en hållbar och konkurrenskraftig växtodling har regeringen uppdragit åt Jordbruksverket att inrätta ett växtskyddsråd, vilket skedde i maj 2011. Rådet leds av Jordbruksverket. En beskrivning av rådets verksamhet görs i Jordbruksverkets rapport 2012:6, Växtskyddsrådets verksamhet 2011 - Viktiga växtskyddsfrågor och arbetet i rådet. I syfte att tydliggöra och stimulera utvecklingen av biologisk bekämpning av skadeorganismer har regeringen 2011 uppdragit åt Sveriges lantbruksuniversitet att inrätta ett kunskapscentrum för biologiska bekämpningsmedel. Centrumet har i uppgift att utveckla biologisk bekämpning av skadeorganismer som ett alternativ till kemisk bekämpning samt att främja och sprida information om sådan bekämpning. Den totala certifierade arealen jordbruksmark, som antingen var omställd eller var under omställning till ekologisk produktion, uppgick till 481 000 hektar eller 15,7 procent av den totala arealen jordbruksmark. Regeringen gav den 6 oktober 2011 Jordbruksverket i uppdrag att vidare analysera behov och utformning av nya mål för ekologisk produktion inför det kommande landsbygdsprogrammet 2014-2020. Uppdraget redovisades den 31 maj 2012 som en del i rapporteringen av tekniskt underlag inför kommande landsbygdsprogram. Genomförandet av axel 2 i landsbygdsprogrammet Det övergripande målet för insatserna i axel 2 i landsbygdsprogrammet är hållbar utveckling och bevarande av ett attraktivt landskap och en levande landsbygd. Inom axel 2 finns åtgärder för att aktivt främja brukande av jordbruksmark i områden med naturgivna nackdelar, men axeln består till övervägande del av miljöersättningar. Dessa är femåriga åtaganden för att sköta mark eller djur enligt särskilda villkor. Inom axeln finns också miljöinvesteringar för exempelvis anläggning av våtmarker. Budgetutnyttjandet inom axel 2 är 70 procent, vilket är i linje med prognostiserat utnyttjande, 71 procent, efter fem av programmets sju år. I tabellerna 2.16 Miljöersättningar och 2.17 Miljöinvesteringar redovisas utfall i relation till mål för ett urval av ersättningsformerna. Tabell 2.16 Miljöersättningar Hektar Åtgärd Mål Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2011 i % av målet Skötsel av ängs- och betesmarker 500 000 440 632 426 618 85 Certifierad ekologisk produktion 610 000 438 878 480 626 79 Skyddszoner 9 000 10 117 11 339 126 Minskat kväveläckage 240 000 143 340 145 169 60 Skötsel av våtmarker 11 300 6 892 7 159 63 Källa: Sammanställning av statistik från Statens jordbruksverk. Tabell 2.17 Miljöinvesteringar Hektar Åtgärd Mål för programperioden 2007-2013 Utfall 2011 Utfall 2007-2011 Utfall 2011 i % av målet Anläggning av våtmarker 6 000 1 076 2 769 46 Restaurering av ängs- och betesmarker 18 000 1 841 7 651 42 Källa: Sammanställning av statistik från Statens jordbruksverk. Analys och slutsatser Flera av miljökvalitetsmålen som t.ex. Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan och Myllrande våtmarker har bäring på jordbruket (se vidare utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård för ytterligare beskrivning av miljökvalitetsmålen). Miljöåtgärder och miljöövervakning blir fortsatt viktiga för att miljökvalitetsmål ska nås. Landsbygdsprogrammet har en hög miljö-ambition med insatser som medverkar till att nationella miljökvalitetsmål och internationella åtaganden med bäring på miljöarbetet inom jord- och skogsbruket kan uppfyllas. Åtgärder inom programmet är i flera fall avgörande för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Under 2011 har inte några förändringar gjorts av programmets miljöersättningar. Anslutningen till ersättningsformerna motsvarar ungefär nivån 2010. Det är oroande att trots de medel som tillfördes genom överföring från direktstöden till landsbygdsprogrammet 2010 och som riktas mot insatser för att stärka den biologiska mångfalden i landets mest värdefulla ängs- och betesmarker, så minskade den totala arealen ängs- och betesmarker något även under 2011. Regeringen gav i november 2009 Jordbruksverket i uppdrag att följa upp utvecklingen för träd-, busk- och impedimentsrika betesmarker och slåtterängar. Verket ska fortlöpande analysera och avrapportera bl.a. hur omfattningen av hävdade betesmarker samt natur- och kulturvärden i dessa påverkas av befintliga och nya ersättningar inom jordbrukspolitiken. Inom ramen för åtgärden kompetensutveckling, information och kunskapsspridning i landsbygdsprogrammets axel 1 genomförs kurser och rådgivningsinsatser inom jordbrukets miljöfrågor. Verksamheten Greppa Näringen utgörs av ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och rådgivningsföretag och startade 2001 i de tre sydligaste länen. Det framgångsrika projektet firade 2011 tioårsjubileum och omfattar i dag verksamheten i alla län upp t.o.m. Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län där brukare kan ta del av kostnadsfri miljörådgivning. Några viktiga framgångsfaktorer för Greppa Näringen är det systematiska tillvägagångssättet som präglar rådgivningen samt det helhetsgrepp som rådgivningen tar då både gårdens djurhållning och växtodling omfattas. Anslutningen 2011 till de flesta miljöersättningar ligger fortsatt på en nivå som gör att regeringen bedömer att måluppfyllelsen överlag är god inom axel 2. En skogspolitik i takt med tiden Indikatorer För att mäta resultatet för skogspolitikens två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet, samt relevanta miljökvalitetsmål används följande indikatorer: - Virkesförråd och återväxt. - Röjning och avverkning. - Skog och vilt i balans. - Miljöhänsyn. - Skydd av skogsmark och - Skydd mot skadeinsekter m.m. Resultat Virkesförråd och återväxt Cirka 70 procent av Sveriges totala landareal är skogsmark. Som resultat av ett långsiktigt och uthålligt skogsvårdsarbete har virkesförrådet i Sveriges skogar sedan 1920-talet ökat med mer än 80 procent och är nu omkring 2,9 miljarder m3sk (skogskubikmeter) på den produktiva skogsmarken. Den årliga tillväxten på produktiv skogsmark är ca 111 miljoner m3sk. Medelvirkesförrådet på produktiv skogsmark är 131 m3sk per hektar. Återväxten har förbättrats successivt sedan slutet av 1990-talet, men har sedan mitten av 2000-talet planat ut. Röjning och avverkning Arealen utförd röjning i Sverige har ökat från början av 2000-talet. Trots detta föreligger ett omedelbart röjningsbehov på något mer än 1,5 miljon hektar, den högsta siffra som har redovisats. En förklaring är att den ökade röjningen till stor del satts in senare i ungskogens utvecklingsfas och i eftersatta röjningar, vilket kan leda till årlig ackumulering av arealer med omedelbart röjningsbehov trots att större arealer röjs årligen. Enligt Riksskogstaxeringen avverkades (slutavverkning, gallring och röjning) 942 000 hektar skog under 2010. Bruttoavverkningen 2010 uppgick till ca 90 miljoner m3sk. Det kan jämföras med Skogsstyrelsens bedömning om att en årlig avverkning på 95-100 miljoner m3sk är långsiktigt hållbar. Under 2011 handlades 55 000 avverkningsanmälningar och 600 ansökningar om tillstånd till avverkning. Det är betydligt lägre än 2010 då aktiviteten i skogen var hög kopplat till konjunkturen. De s.k. lagråden - råd om åtgärder för att uppfylla skogsvårdslagens krav - har ökat med 15 procent jämfört med medeltalet för de tre föregående åren. Hundra förelägganden har lämnats, vilket är i nivå med tidigare år. Diagram 2.4 Areal med omedelbart röjningsbehov fördelat på 3-årsmedelvärden Tusen hektar Källa: Sammanställning av statistik från Riksskogstaxeringen, Sveriges lantbruksuniversitet. Skog och vilt i balans Inventeringen av älgskador visar en kraftig ökning av skador på tall orsakade av älg, även om viss statistisk osäkerhet finns. De senaste årens långa och stränga vintrar har sannolikt bidragit till den kraftiga ökningen. Älgbetningen medför negativa effekter både för skogsproduktionen och ur miljösynpunkt. Som ett led i att finna balans mellan vilt och skogsbruk har Skogsstyrelsen tillsammans med skogsnäringen en pågående satsning för att främja förekomsten av tall på lämpliga marker. Ett viktigt led i att uppnå en bättre balans mellan skogsbruk och vilt är att hitta en arbetsmodell för hur markägare och jägare ska kunna samverka. Regelverk för en ny älgförvaltning trädde i kraft den 1 januari 2012. Syftet med den nya älgförvaltningen är bl.a. att skapa en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna. Miljöhänsyn Skogsstyrelsens inventering av miljöhänsyn vid avverkning visar på höga ambitioner inom skogsbruket men även på brister. Problemområden är hänsynskrävande biotoper samt hänsyn till kulturmiljöer, vilka i dag skadas vid avverkning i alltför stor omfattning. Problemet ligger främst i olika aktörers kunskap och bedömning av vilken hänsyn som bör tas. En omfattande dialog med berörda aktörer och intressenter om miljöhänsyn i skogsbruket har inletts. Syftet är brett och omfattar att uppnå ökad samsyn om sektorsansvaret för miljöhänsyn, att skapa gemensamma målbilder för miljöhänsyn, att göra lagens krav mer kända samt att föreslå framtida uppföljningssystem för miljöhänsyn. Sju arbetsgrupper arbetar med olika frågeställningar. Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har ett välutvecklat samarbete om kulturmiljövärden i skogen. Det innefattar bl.a. kvalitetssäkring av tidigare inventerade kulturmiljöer inom Skog&Historia, utveckling av gemensam skadeinventeringsmetod och samordnad och effektiviserad handläggning av ärenden som rör fornlämningar och som berörs av skogsbruket. Intresset för hyggesfritt skogsbruk har ökat och Skogsstyrelsen har drivit ett projekt för att väcka medvetenhet och att öka kunskapen, med målet att öka tillämpningen av hyggesfritt skogsbruk. Arealen gammal skog, arealen äldre lövskog samt volymen död ved har ökat, vilket ur miljösynpunkt är positivt. Skydd av skogsmark En viktig skyddsåtgärd för bevarande av biologisk mångfald i skog är bevarandet av biotoper med höga naturvärden. Det finns ca 400 000 hektar kända och registrerade nyckelbiotoper i skogen och den totala arealen nyckelbiotoper bedöms vara ungefär dubbelt så stor. Många av nyckelbiotoperna bevaras genom naturreservat, biotopskyddsområden, naturvårdsavtal eller genom markägarnas frivilliga bevarande. Under perioden 1999-2011 har på produktiv skogsmark 19 017 hektar biotopskyddsområden bildats. Staten och markägare har tecknat naturvårdsavtal för 25 349 hektar under perioden. År 2011 fattade Skogsstyrelsen beslut om 218 naturvårdsavtal och 215 biotopkyddsområden. Sammantaget noteras en ökning av skydd av produktiv skogsmark genom naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal på 333 368 hektar, sedan miljökvalitetsmålet Levande skogar började gälla 1999. Totalt bedöms dessutom 1,11 miljoner hektar produktiv skogsmark ha avsatts frivilligt av skogsbruket fram till 2010 och 1,05 miljoner hektar av dessa finns nedanför den fjällnära gränsen. Markägarnas engagemang i arbetet med skydd av natur tas till vara bl.a. i samverkansprogrammet "Kompletterande metoder för skydd av natur" (Komet). Behovet av att skydda värdefull skog för naturvårdsändamål under miljöbalken beskrivs även under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Skydd mot skadeinsekter m.m. Skogsstyrelsens bedömning är att ca 200 000 m3 granskog har dödats av granbarkborren under 2011 (300 000 m3 under 2010) inom bekämpningsområdet i södra Sverige. Prognosen är att skadorna under 2012 troligen inte kommer att överstiga 140 000 m3 granskog och skadorna närmar sig därmed en normal nivå. Även i norr har skadorna minskat under 2011. Snytbaggeskadorna ligger på en låg nivå i södra Sverige men motsatt förhållande råder i delar av Norrland. Gällande svampskador finns det indikationer på att askskottsjukan håller på att avta. Rotröta och angrepp av törskatesvamp är problem som förefaller att öka. Almsjukan grasserar hårt men en intensiv bekämpningskampanj börjar att visa positiva resultat på Gotland. Skogsriket Regeringen ser en stor potential för jobbskapande i skogen med alla dess värden och har därför lanserat satsningen Skogsriket - med värden för världen. Skogsrikets handlingsplan, som bl.a. bygger på förslag från intressenter inom sektorn, identifierar Sveriges kompetensfördelar i sektorn och presenterar dem i fyra grenar; "Hållbart brukande", "Förädling och innovation", "Upplevelser och rekreation" samt "Sverige i världen". Skogsstyrelsen ansvarar för både den förstärkta rådgivning och den utlysning av företagsstöd som sker inom ramen för Skogsriket om totalt 80 miljoner kronor 2012-2015. Stödet till innovation med skogen som bas till mikroföretag, små och medelstora företag utlystes första gången våren 2012 och mötte mycket stort intresse. Skogsriket har som mål att ge Sverige en stark representation i internationella skogspolitiska sammanhang i enlighet med prop. 2007/2008:108 En skogspolitik i takt med tiden. Den sjätte ministerkonferensen inom det regionala skogssamarbetet "Forest Europe" beslutade sommaren 2011 att inleda förhandlingar om ett paneuropeiskt skogsavtal. Sverige bidrog aktivt till klargöranden om EU:s roll och till värnandet om att samverkansarbete inom EU på skogssidan inte ska medföra någon kompetensförskjutning till unionen. En vision för europeiska skogar 2020 antogs och regeringen har åtagit sig att spela en aktiv roll i det praktiska genomförandet. Sverige har, tillsammans med Finland, bidragit till projektet ThinkForest som riktar sig till europeiska beslutsfattare. Målet är att sprida skoglig forskning genom det europeiska skogsforskningsinstitutet, European Forest Institute, och att därigenom bidra till bättre beslutsunderlag för eventuella gemensamma regler som påverkar svenskt skogsbruk. Analys och slutsatser Baserat på årets resultat och valda indikatorer bedömer regeringen att den befintliga modellen för skogsförvaltningen samt gällande regelverk är i väsentliga delar väl anpassade för att uppnå politikens syften och de två jämställda målen om produktion och miljö. Samtidigt konstateras att det finns flera områden som behöver utvecklas både när det gäller produktion och miljö. Skogsstyrelsens bedömning av miljöhänsyn vid föryngringsavverkning visar att det finns fortsatt behov av insatser i form av tillsyn, ökad rådgivning och information om ett hållbart skogsbruk. Det behövs förbättrad samsyn inom skogssektorn om målbilder och prioriteringar. Den pågående dialogen mellan sektorns intressenter som samordnas av Skogsstyrelsen väntas utveckla sådan samsyn. Detta arbete är väsentligt och ska fullföljas. Det pågående arbetet med skydd av skog är betydelsefullt. Utvecklad kunskap och markägarnas engagemang ger styrka och är därför viktigt att betona inom rådgivning och tillsyn. Gällande produktionsmålet bedöms att produktionen ligger på en fortsatt hög och stabil nivå. Bruttoavverkningen ligger väl inom ramarna för en långsiktigt hållbar produktion. Det finns dock behov av att fortsatt aktivt hantera aktuella produktionsproblem särskilt inom områdena återväxt, röjning och skador orsakade av viltbete. Skogsråvaran bidrar uthålligt till Sveriges utveckling mot en biobaserad samhällsekonomi och skapar arbetstillfällen. Satsningen Skogsriket har bidragit till att skapa fokus och engagemang inom sektorn runt dessa viktiga frågor. Baserat bl.a. på intresset för de utlysta företagsstöden drar regeringen slutsatsen att Skogsriket fyller en viktig funktion för att stimulera innovation och produktutveckling i skogsrelaterad affärsverksamhet och bidra till ökad användning av en förnybar och klimatvänlig råvara. Skogsbrukets resultat i form av miljö och produktion är resultat av ett långsiktigt, uthålligt och kunskapsbaserat utvecklingsarbete. En viktig slutsats är att fortsatta utvecklingsinsatser krävs för att möta samhällsutmaningar i form av hållbar produktion av biomassa dels för användning till energi och ersättning av fossilbaserade material, dels för att leverera ekosystemtjänster såsom inbindning av koldioxid samt biologisk mångfald. På grund av långa omloppstider i skogen behövs en långsiktig, adaptiv förvaltningsmodell för att förbereda för behov också flera decennier framåt. Det svenska skogsbruket påverkas av vad som händer på den internationella arenan. EU-lagstiftning påverkar direkt eller indirekt även om det inte finns en gemensam skogspolitik i EU. Exempelvis har Europeiska kommissionen under 2012 presenterat en strategi för biobaserad samhällsekonomi där behovet av en ökad biomassaproduktion lyfts fram. Det är därför av vikt att Sverige fortsatt engagerar sig i de internationella processerna på skogsområdet. Skogens roll för klimatet samt förnybar energi redovisas under avsnitten De gröna näringarnas klimatarbete respektive De gröna näringarna har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. Ett hållbart fiske Indikatorer Följande indikatorer har använts för att bedöma måluppfyllelsen: kunskapsstatus för såväl biologiskt som ekonomiskt värdefulla bestånd, förädlingsvärdet och antal bestånd under förvaltningsplaner samt överskridande av fiskekvoter och kvotutnyttjande. Resultat Fiskeripolitiska insatser Regeringen har under 2011 fortsatt att arbeta för ett hållbart fiske där långsiktiga planer och biologisk rådgivning varit ledord. Under året kunde den Europeiska kommissionen i sitt årliga policymeddelande om kvoter konstatera att antalet bestånd som fiskas på maximalt hållbara uttagsnivåer har ökat och att antalet överutnyttjade bestånd har minskat. Det är dock ett faktum att ett flertal av EU:s gemensamma fiskbestånd fortfarande bedöms vara överutnyttjade. Ytterligare ett problem är att dålig lönsamhet präglar stora delar av det svenska yrkesfisket. På det nationella planet har arbetet med fiskeripolitiken förändrats i och med att Fiskeriverket har avvecklats och att Havs- och vattenmyndigheten påbörjade sin verksamhet den 1 juli 2011. I samband med denna förändring tog Jordbruksverket över ansvaret för utveckling och stöd till yrkesfiske, främjande av sport- och fritidsfiske, handels-, marknads- och konsumentfrågor samt vattenbruk. Inom EU har året präglats av de förslag till en ny fiskeripolitik som kommissionen presenterade. Förhandlingarna fortgår och förväntas avslutas under 2013. I övrigt har ytterligare förslag till långsiktiga förvaltningsplaner, bl.a. en för laxen i Östersjön, lagts fram. Förvaltningsplanerna är enligt regeringen ett av fiskeripolitikens mest betydelsefulla verktyg för att uppnå ett hållbart fiske. Beslut om berörda planer har dock inte kunnat fattas för något bestånd under året då det råder en oenighet om vilket lagstiftningsförfarande som ska gälla för planerna efter det att Lissabonfördraget trädde i kraft i december 2009. Inom EU har de årliga besluten fattats om för Sverige viktiga kvoter i Östersjön och Västerhavet. En fortsatt positiv beståndsutveckling råder för torsken i Östersjön och kvoterna kunde höjas i enlighet med förvaltningsplanen. Situationen för torsken i Kattegatt är dock kritisk och ett förbud mot riktat torskfiske infördes. Situationen för lax i Östersjön är också oroande med låg överlevnad till havs samt uppgifter om ett stort orapporterat fiske. Kvoten för lax sänktes med 51 procent. Tabell 2.18 Antal bestånd under förvaltningsplaner År Antal kvoterade bestånd Antal förvaltnings-planer av de kvoterade bestånden Antal återhämtningsplaner av de kvoterade bestånden Procentuell andel f.p. samt å.p 2008 42 12 3 36 % 2009 42 14 3 40 % 2010 42 14 3 40 % 2011 Källa: Havs- och vattenmyndigheten. Fortfarande är utkast av fisk ett utbrett resursslöseri. I reformen av den gemensamma fiskeripolitiken driver Sverige att ett generellt utkastförbud ska införas. Parallellt med det pågår förhandlingar mellan EU (Danmark och Sverige) och Norge om att i samband med en omförhandling av 1966 års Skagerrakavtal införa ett förbud mot utkast i Skagerrak. Berörda ministrar träffade en politisk överenskommelse med avsikten att så ska ske den 1 januari 2013. Ett särskilt mål för regeringen är att värna om och främja det kustnära småskaliga fisket. Detta är även tydligt utpekat som målsättning för berörda myndigheter. Det har vidtagits ett antal åtgärder, exempelvis finns i dag en viss öppning för nyetablering i torskfisket i Östersjön i syfte att stärka det småskaliga fisket och laxfisket i Östersjön har fördelats så att det småskaliga kustfisket med fasta fällor premieras. Överkapacitet i fiskeflottan, såväl i EU som globalt, bedöms vara en av de viktigaste orsakerna till bristande måluppfyllelse av fiskeripolitiken. Regeringen har i resultatskrivelse (2009/10:187) till riksdagen rapporterat om hur detta har hanterats i Sverige. De medel från fiskeriprogrammet som har använts för skrotningskampanjer är i dag uttömda. I det pelagiska fisket har en kapacitetsanpassning skett i och med införandet av överförbara fiskerättigheter. Sedan systemet infördes har den pelagiska flottan minskat från 81 fartyg till 35. Sverige uppfyller de EU-krav som gäller förvaltningen av fiskeflottan. Hur detta i framtiden ska hanteras är dock avhängigt av resultaten i reformen av den gemensamma fiskeripolitiken. Kvoter och kontroll Svenskt fiske hade under 2011 tillgång till 59 kvoter vilka uppgick till 214 079 ton (247 466 ton 2010) samt 70 056 (82 420 st. 2010) stycken laxar. Fiskeriverket och sedan 1 juli 2011 Havs- och vattenmyndigheten administrerar byten av fiskemöjligheter med andra medlemsstater som en del av kvotförvaltningen. Under 2011 genomfördes 142 (117 år 2010) kvotbyten med andra länder, främst Danmark, men också Nederländerna, Finland och Tyskland. Kvotbyten genomförs framför allt för att skapa bättre fiskemöjligheter under året och omfördela mellan områden för minska fartygens transportsträckor. Under 2011 överskreds inte några svenska kvoter. Förbrukningen av alla kvoter var nära 100 procent. Havs- och vattenmyndigheten bedömer att fiskets följsamhet mot rapporteringskraven, en effektiv dokumentation samt snabb och korrekt dataläggning av uppgifterna är viktiga orsaker till att kvoterna har kunnat hållas. Systemet med den elektroniska loggboken togs i drift den 1 februari 2011. Under året har 123 fartyg övergått från att använda pappersloggbok till att registrera uppgifter elektroniskt. Tabell 2.19 Överskridna kvoter och kvotutnyttjande År Antal överskridna kvoter Kvotutnyttjande i stoppade fisken i % 2005 0 99,6 2006 0 97,0 2007 0 98,0 2008 0 98,6 2009 0 99,0 2010 0 99,8 2011 0 99,1 Källa: Havs- och vattenmyndigheten. I vissa fisken regleras inte enbart kvoter utan också fiskeansträngningen (effort), dvs. antalet dagar som fartyget får användas. Detta sker för fartyg med torskfångande redskap i Östersjön och i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön (Västerhavet). Effektiviteten i övervakningen av fartygens efforttilldelning mäts genom att se på antalet fartyg som har överskridit sina dagar och under 2011 konstaterades inte några överskridanden. Den relativa andelen anmärkningar efter landningskontroll har fortsatt att minska. År 2011 uppgår den till 6,1 procent jämfört med 11,5 procent 2010. Myndighetens målsättning är en andel på högst 5 procent. Enligt EU:s regelverk finns mål avseende antal landningskontroller som ska utföras och mängden fisk som ska kontrolleras. Dessa mål är uppfyllda för torsk landad i Östersjön med inte fullt ut för antalet kontroller av pelagiska landningar samt kontroll av andelen av landad torsk och pelagisk fisk i Västerhavet. Analys och slutsatser Den förändrade myndighetsstrukturen förväntas ha positiva effekter för måluppfyllelsen av regeringens fiskeripolitiska mål. Genom att ha ett helhetsperspektiv på havet och dess resurser samtidigt som de olika fiskerinäringarnas betydelse för utvecklingen på landsbygden kan samordnas av Jordbruksverket med den bredare landsbygdspolitiken. I EU-arbetet är reformeringen av fiskeripolitiken av avgörande betydelse för att uppnå ett hållbart fiske och en långsiktig lönsamhet för näringen. För att nå dit krävs i många fall kraftfulla åtgärder. Några exempel är att en ekosystemansats tillämpas i unionens fiskeriförvaltning, att de levande marina biologiska resurserna återupprättas till nivåer som säkerställer att bestånden ger maximalt hållbara uttag och att EU:s flottkapacitet bättre anpassas till tillgängliga resurser. Samtidigt kan man se en positiv utveckling för vissa bestånd, helt i enlighet med de förvaltningsplaner som finns. Det är därför olyckligt att införandet av förvaltningsplaner för ytterligare bestånd för tillfället har stannat upp. Utbildning och forskning Resultat Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utbildar, forskar och bedriver miljöanalys om människans förvaltning och hållbara nyttjande av de biologiska naturresurserna. Det övergripande målet är att utbildning och forskning ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. Verksamheten vid SLU följs upp genom ett antal indikatorer såsom antal helårsstudenter, examina på forskarnivå, examensfrekvens samt vetenskaplig produktion och publicering. För perioden 2009-2011 har SLU ett utbildningsuppdrag om minst 10 700 helårsstudenter. Under perioden har SLU uppnått 11 882 helårsstudenter och målet har således uppnåtts. Tabell 2.20 nedan redovisar utvecklingen av antalet helårsstudenter under perioden. Tabell 2.20 Helårsstudenter År Kvinnor Män Totalt 2009 2 440 1 353 3 793 2010 2 562 1 425 3 987 2011 2 665 1 437 4 102 Källa: Sveriges lantbruksuniversitets årsredovisning. Flera utbildningsprogram är fortfarande kraftigt översökta. Det gäller alla program med djuranknytning samt landskapsarkitektprogrammet men även yrkesprogram som t.ex. jägmästare och trädgårdsingenjör med inriktning mot odling är populära bland de sökande. Tabell 2.21 Antal sökande och antal antagna År Totalt antal Kvinnor Män 2009 behöriga sökande 5 253 75 % 25 % varav antagna 999 68 % 32 % 2010 behöriga sökande 5 152 76 % 24 % varav antagna 989 66 % 34 % 2011 behöriga sökande 4 512 79 % 21 % varav antagna 1 041 64 % 36 % Källa: Sveriges lantbruksuniversitets årsredovisning. Examensfrekvensen är högst på de korta utbildningsprogrammen och på utbildningar som leder till legitimationsyrken. Kostnaden per helårsstudent har varit oförändrad de senaste åren, medan kostnaden per helårsprestation har minskat något. Antalet behöriga sökande till SLU:s program på avancerad nivå (masterprogram) har minskat drastiskt efter införandet av studieavgifter för s.k. tredjelandsstudenter. Tabell 2.22 Antal sökande, antal antagna och registrerade till program på avancerad nivå År Sökande Antagna Registrerade 2009 6 261 605 122 2010 6 318 787 273 2011 1 249 180 126 Källa: Sveriges lantbruksuniversitets årsredovisning. Av de 180 antagna till program på avancerad nivå var 51 tredjelandsstudenter, varav endast 13 antingen betalade avgift eller hade beviljats stipendium. Resterande 38 kunde inte slutligt antas eftersom de inte betalat studieavgift. Under 2011 avlades 107,5 examina inom utbildning på forskarnivå, där en licentiatexamen räknas som en halv examen. Den genomsnittliga studietiden är cirka en termin längre än den beräknade tiden (8 terminer). Cirka en tredjedel av forskarstudenterna rekryteras från andra länder. Ungefär 70 procent av SLU:s forskarstudenter har doktorandanställning. Sammantaget har forskningen ökat inom SLU genom dels ökade statsanslag, dels ökade externa bidrag och uppdrag. Den vetenskapliga publiceringen har ökat kontinuerligt sedan mitten av 2000-talet. I enlighet med de rekommendationer som gavs av den utvärdering av SLU:s forskning som presenterades 2009 (Kvalitet och Nytta, KoN) har SLU fortsatt göra strategiska förstärkningar på utvalda forskningsområden. SLU fokuserar i sin nyligen framtagna strategi för 2013-2016 på de övergripande områdena biobaserad ekonomi samt miljö, hälsa och välbefinnande. Särskilt framhålls satsningen på fyra fakultetsöverskridande framtidsplattformar (Futureområden) där forskare från olika vetenskapsområden arbetar tillsammans för att identifiera forskningsbehov och göra tvärvetenskapliga analyser och synteser. Dessa framtidsplattformar behandlar frågor i linje med målen för regeringens vision bruka utan att förbruka. Genom riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik - Klimat (prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300) anvisades totalt 130 miljoner kronor för 2009-2011 till fortlöpande miljöanalys vid SLU. Härigenom har en vidareutveckling av datainsamling av betydelse för miljöövervakning kunnat ske. Införlivandet av Fiskeriverkets laboratorier i SLU under 2011 har medfört att SLU numera bedriver övervakning även av fisk, skaldjur och fiske. Huvudsakligen har medlen tillförts projekt inom de olika miljöanalysprogrammen med koppling till 12 av de 16 miljökvalitetsmålen. Regeringen har i skrivelse 2011/12:124 Miljö-, klimat- och energiinsatser inom jordbruket närmare redogjort för utvecklingen av den fortlöpande miljöanalysen vid SLU. En översyn av Svenska artprojektet har gjorts. I översynen ingick en utvärdering av nyttan av verksamheten utifrån bl.a. miljökvalitetsmålen och de internationella målen för biologisk mångfald på EU- och global nivå. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har ansvar för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom miljöområdet, för de areella näringarna och för samhällsbyggande. En utförligare resultatredovisning av den forskning som finansieras av Formas görs under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Regeringen gav 2011 Formas i uppdrag att, tillsammans med Verket för innovationssystem och Energimyndigheten, lämna förslag till en nationell strategi för utveckling av en biobaserad samhällsekonomi. I förslaget till strategi konstateras att en viktig del av klimatarbetet är att nyttja jord- och skogsbrukets potential vad gäller t.ex. energi och biobaserade råvaror för att bidra till en biobaserad samhällsekonomi. Förslaget har beretts inom Regeringskansliet och kommer att utgöra en del i underlaget till den forsknings- och innovationsproposition som kommer att presenteras under hösten 2012. Målet är att utveckla ett samhälle som i hög grad baseras på utnyttjande av förnybara biologiska resurser. För att nå detta mål krävs bl.a. forskning och utveckling för att kunna optimera användningen av biomassa för olika ändamål. Formas har vid sidan av den årliga öppna utlysningen bl.a. haft ett antal riktade satsningar inom landsbygdsutveckling, trädgårdsforskning, hästforskning och djurskydd. Dessutom har nya medel tillförts projekt inom ramen för ett forskningsprogram inom livsmedelsområdet (TvärLivs). SLU är den i särklass största mottagaren av forskningsmedel från Formas och har erhållit drygt 220 miljoner kronor. Cirka hälften så mycket har tilldelats Lunds universitet. Såväl Formas som SLU är engagerade i internationellt forskningssamarbete och arbetet med detta har fortsatt att utvecklas under året. För de gröna näringarnas kunskapsförsörjning har dessutom finansierats forskning av tillämpad karaktär av Stiftelsen Lantbruksforskning. Analys och slutsatser Utbildning och forskning inom Landsbygdsdepartementets ansvarsområde utgör, tillsammans med den fortlöpande miljöanalysen vid SLU, medel för att uppnå regeringens vision bruka utan att förbruka. Hög kompetens och nya forskningsrön är av högsta vikt för att visionen ska kunna uppnås. Regeringen bedömer att målen för utbildning och forskning inom Landsbygdsdepartementets områden och regeringens förväntningar på verksamheten är uppfyllda. Ansökningssiffror för SLU pekar på ett tämligen konstant intresse för utbildning inom de gröna näringarna. Flera utbildningar, angelägna för den nationella kompetensförsörjningen, är dock små och har fortfarande få sökande. Inom SLU har en internationell grupp getts i uppdrag att ge en bred belysning av SLU:s utbildningsutbud för framtiden. Gruppen ska ta ett brett grepp om utbildningsutbudets långsiktiga utveckling, inklusive kvalitet och struktur. Den forskning som bedrivs är av stor betydelse för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden för en hållbar samhällsutveckling. Mot bakgrund av de nationella miljömålen och de ökande kraven som ställs från EU av-seende miljötillståndet i landet har den fortlöpande miljöanalysen utvecklats på ett fruktbart sätt. Regeringen ser positivt på att SLU har ökat det internationella samarbetet inom området och konstaterar att SLU strävar efter en större integration av fortlöpande miljöanalys i både utbildning och forskning, bl.a. genom särskilda karriärvägar i syfte att bibehålla och förnya kompetensen inom området. Det internationella samarbetet inom forsk-ningen är viktigt och både SLU och Formas är aktiva och deltar på olika sätt både inom och utanför Europa. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen Ett av de övergripande målen inom visionen bruka utan att förbruka är att de gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. Regeringen gör bedömningen att de gröna näringarnas klimatarbete bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser och en mer hållbar produktion och konsumtion. I landsbygdsprogrammet ingår för perioden 2007-2013 ett antal åtgärder för att minska jordbrukets utsläpp av växtnäringsämnen. De medel som öronmärktes för klimatåtgärder i landsbygdsprogrammet förväntas minska utsläppen av växthusgaser med 650 000 ton koldioxid till 2013. Energiutvinning från biomassa ökar och det beror till stor del på en ökad produktion och användning inom skogssektorn. Satsningen på investeringsstöd inom landsbygdsprogrammet för biogasproduktion har ökat intresset för att producera biogas på gårdsnivå. Landsbygdsprogrammet har en hög miljöambition med insatser som medverkar till att nationella miljökvalitetsmål och internationella åtaganden med bäring på miljöarbetet inom jord- och skogsbruket kan uppfyllas. Inom ramen för landsbygdsprogrammets axel 1 genomförs kurser och rådgivningsinsatser inom jordbrukets miljöfrågor. Resultatet för 2011 visar att anslutningen till de flesta miljöersättningar ligger fortsatt på en nivå som gör att regeringen bedömer att måluppfyllelsen överlag är god inom axel 2. Skogen brukas med de jämställda skogspolitiska målen för produktion och miljö som grund. Regeringens satsning på Skogsriket - med värden för världen fyller en viktig funktion för att höja lönsamheten i skogsrelaterad affärsverksamhet och för att bidra till ökad användning av en förnybar och klimatvänlig råvara. God kunskapsuppbyggnad, informationsspridning och rådgivning är av stor vikt för att uppnå positiva resultat. Kraftfulla insatser inom dessa områden är därför viktiga och det finns goda förutsättningar för att uppnå detta. Den nya myndighetsstrukturen förväntas ha positiva effekter för måluppfyllelsen av regeringens fiskeripolitiska mål. Regeringen fortsätter också att verka för uppnå ett hållbart fiske och en långsiktig lönsamhet inom EU-arbetet. Utbildning och forskning inom Landsbygdsdepartementets område är väsentligt för att möta de globala utmaningar som t.ex. klimatfrågan, livsmedelsförsörjning och smittsamma djursjukdomar samt det ökade behovet av en hållbar produktion av biomassa för energi och förnybara råvaror. Regeringen bedömer att målen för utbildning och forskning inom Landsbygdsdepartementets områden är uppfyllda. Sammanfattningsvis bedömer regeringen att de redovisade insatserna för 2011 har bidragit till ökad måluppfyllelse för att De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. 2.5.3 De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik Indikatorer För att mäta måluppfyllelsen redovisas bl.a. följande indikatorer inom de olika delområdena under målet: - Antalet utbrott av smittsamma djursjuk-domar och antibiotikaresistens i djur-hållning. - Antalet djurskyddskontroller som läns-styrelserna har genomfört och hur stor andel av dessa som var gjorda utifrån en riskvärdering. - Andelen allvarliga avvikelser vid offentlig livsmedelskontroll. - Antalet utbrott av salmonella. - Andelen slaktkycklingflockar med campylobacter. Indikatorerna avseende djurhälsa med behandlingsstatistik påvisar resultatet av regeringens förebyggande åtgärder. Genomförda djurskyddskontroller och hur stor andel av dessa som har gjorts utifrån en riskvärdering är ett sätt att mäta måluppfyllelsen inom djurskyddsområdet. Livsmedelssäkerhet och konsumentinformation mäts genom indikatorerna inom området. Sverige ska vara pådrivande för sund djurhållning och friska djur i EU. Resultat Djurhälsa och folkhälsa Sverige har ett fortsatt gott djurhälsoläge. Såväl epizootiska sjukdomar som zoonoser visar på en nedåtgående trend. Andelen slaktkycklingflockar med campylobacter var under 2011 12,8 procent, vilket är en svag nedgång från 2010. Såväl smittbekämpning som tillgång till djurhälsopersonal fungerar bra i hela landet. Ett stort mjältbrandsutbrott i Örebro län bekräftades i juli 2011. Smittan kom sannolikt från en grav med mjältbrandsdrabbade djur från 1943. Ett 20-tal djur dog och ett antal kor aborterade smittade foster. För att häva utbrottet och stoppa smittspridningen har smittade ytor sanerats och djur har fått antibiotikabehandling. Vaccination har påbörjats och kommer att fortgå under fem år. Dessutom har Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) genomfört en kartläggning av mjältbrandsgravar för att minska risken för upprepade smittor. Tabell 2.23 Antal fall/besättningar med epizootisk sjukdom 2007-2011 Sjukdom 2007 2008 2009 2910 2011 Newcastlesjuka, fjäderfä 3 1 1 0 3 Atypisk scrapie (NOR) 2 0 2 4 3 PRRS 7 0 0 0 0 Blåtunga 0 68 0 0 0 Mjältbrand 0 1 0 0 2 Totalt 12 70 3 4 8 Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, årsredovisning 2011. Under våren 2011 konstaterades de första fallen av rävens dvärgbandmask i Sverige. Ungefär 3 000 rävar undersöktes och dvärgbandmask kunde konstateras hos fyra rävar från tre olika områden. SVA utvecklade i samband med dessa undersökningar en effektiv metod för att undersöka dvärgbandmask i träck. Under 2012 kommer uppföljning att ske genom undersökning av inskickade träckprov. Antalet nyinfektioner av salmonella hos livsmedelsproducerande djur har under de senaste åren gått ned något. Sedan 2007 har antalet utbrott minskat med 22 procent. För att på sikt åstadkomma en billigare och effektivare bekämpning av salmonella har utvecklingsarbete och utbildningar genomförts. Tre foderråvaruproducenter samt en foderanläggning hade 2011 problem med upprepade salmonellafynd i produktionsmiljön. Något kontaminerat foder bedöms inte ha nått ut till lantbrukarna. SVA och Jordbruksverket har under 2011 fortsatt att fokusera på salmonellaarbetet och har bl.a. förstärkt samrådet mellan näringen och myndigheterna om strategier i salmonellakontrollprogrammen genom att inrätta en salmonellanämnd för dessa frågor. För att optimera myndighetssamverkan kring zoonoser finns sedan 1997 Zoonosrådet som arbetar för ömsesidig förståelse och en gemensam bas för myndighetsutövande inom zoonosområdet. I rådet ingår representanter från såväl djur- som humansidan. Tabell 2.24 Nyinfektion av salmonella i djurbesättningar och anläggningar 2007-2011 Salmonella påvisad i besättning 2007 2008 2009 2010 2011 Nötkreatur 5 21 19 7 6 Svin 11 8 3 4 4 Får 0 5 1 2 2 Häst 2 4 8 1 5 Broiler 14 8 4 17 4 Värphöns 4 5 3 2 0 Kalkon 1 2 6 0 0 Gäss, ankor, struts 8 0 6 2 2 Totalt 45 49 50 35 23 Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, årsredovisning 2011. Övervakningen av antibiotikaresistens bland bakterier från djur och livsmedel visar att läget i Sverige är generellt gott och är bättre än i de flesta andra länder. Försäljningen av antimikrobiella djurläkemedel fortsätter att minska. Dock har icke önskvärda bakterier såsom MRSA (metithillinresistenta Staphylococcus aureus) och ESBL-producerande tarmbakterier (extended spectrum betalactamases) påvisats hos livsmedelsproducerande djur även i Sverige på senare tid. Dessa kan orsaka svårbehandlade sjukdomar. En kartläggning (2011) visar att ESBL-bildande E. coli är vanligt förekommande i framför allt kycklingkött på den svenska marknaden. Den 1 januari 2010 infördes en ny organi-sation för den veterinära servicen, med syfte att skapa en ökad konkurrens samtidigt som ett gott smitt- och djurskydd bibehålls i hela landet. I december 2011 redovisade Jordbruksverket uppdraget om att inleda och utvärdera pilotverksamheten i form av upphandling av vissa veterinära tjänster. Rapporten visar att intresset hos de privata veterinärerna att delta i de offentliga upphandlingarna på det veterinära området har varit svagt. Mot bakgrund av rapportens slutsats anser regeringen att man kan se tydliga förändringar på marknaden för veterinär service som bör beaktas vid det fortsatta genomförandet. Trenden är att utbudet av veterinär service ökar, samtidigt som lantbrukets djur minskar och häst och sällskapsdjur ökar i omfattning. Djurskydd Sedan 2009 ansvarar länsstyrelserna för djurskyddskontrollen. De övertog då ansvaret för kontrollen från kommunerna. Statskontoret har på regeringens uppdrag under 2011 utvärderat om reformen ledde till att de uppsatta målen om en mer likvärdig, effektiv och rättssäker kontroll nåddes. Statskontoret konstaterade att djurskyddskontrollerna har utvecklats och att de nu håller en högre kvalitet än innan förändringarna i kontrollansvar. De konstaterar även att kontrollverksamheten har blivit mer likvärdig och mer träffsäker sedan ansvaret överfördes till länsstyrelserna. Även regeringen bedömer att stora delar av målen med överföringen av kontrollansvaret till länsstyrelserna har nåtts. Andelen kontroller som sker på grund av en anmälan är fortsatt hög men under 2011 har andelen kontroller som baseras på en riskvärdering ökat. Under 2011 genomfördes totalt 14 500 djurskyddskontroller, 43 procent av de kontrollerade checklistorna avsåg kontrollobjekt som valts utifrån riskvärderingskriterier. Huvuddelen av besluten om omhändertagande rör sällskapsdjur medan djurförbuden oftast är utformade att omfatta alla djurslag. Jordbruksverket och länsstyrelserna har genomfört särskilda insatser för att åstadkomma en effektiv och likvärdig djurskyddskontroll. Tabell 2.25 Djurskyddskontrollen 2009-2011 Antal 2009 2010 2011 Genomförda kontroller 12 731 12 882 14 574 Andel riskbaserade 13 27 43 Beslut om förelägganden 1 100 1 414 1 531 Beslut om omhändertaganden 629 1 115 1 022 Beslut om djurförbud 181 186 223 Källa: Statens jordbruksverk, årsredovisning 2011 samt rapport om nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan. Jordbruksverket har under hösten 2011 lämnat en redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar. Uppdraget var ett led i arbetet med att finna alternativ till obedövad kastrering. Djurskyddet i svenska besättningar kommer att stärkas ytterligare genom den djurvälfärdsersättning inom ramen för landsbygdsprogrammet som beslutades i juni 2012. Åtgärden är en ersättning för åtgärder som ökar djurens välbefinnande och innebär bl.a. krav på förebyggande hygienprogram, foder och produktionskontroll samt vaccinering mot rödsjuka, parvovirusinfektion och spädgrisdiarré. Djurskyddsforskning finansierades under 2011 av Formas och Jordbruksverket. Vetenskapsrådet lämnade forskningsstöd för utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Vid SLU bedrivs djurskyddsforskning inom ramen för universitetets anslag. Sedan 2012 har Jordbruksverkets medel för forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande djurskydd samt prövning av nya tekniska system upphört och särskilda medel för utveckling av djurskyddsbefrämjande åtgärder har avsatts inom Formas befintliga anslag. Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) samordnar och utvecklar sedan 2008 verksamhet inom djurskyddsområdet, särskilt avseende lantbrukets djur och försöksdjur. Nätverk av experter anlitas för att säkerställa att aktuell vetenskaplig kunskap tas till vara och sprids. Under året har SCAW t.ex. deltagit i genomförandet av regeringsuppdrag om djurtransporter och om alternativa metoder till djurförsök. Vidare har SCAW utsetts att vara kontaktpunkt för vetenskapligt stöd beträffande skydd av djur vid tidpunkten för avlivning. SCAW har också avslutat den första delen av ett projekt som syftar till att utveckla samordningen av djurskyddsarbetet inom EU. Arbete inom djurskyddsområdet har skett inom EU. Under våren 2012 har ministerrådet antagit slutsatser gällande kommissionens meddelande om EU:s strategi för djurskydd och djurs välbefinnande 2012-2015 och kommissionens rapport om effekterna av rådets förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport. Under 2011 och 2012 har arbete pågått inom EU i samband med genomförandet av sedan tidigare antagen gemensam lagstiftning inom djurskyddsområdet. I november 2011 överlämnades djurskyddslagsutredningens betänkande SOU 2011:75 Ny djurskyddslag. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Analys och slutsatser Med utgångspunkt i bl.a. de indikatorer som har valts drar regeringen slutsatsen att det redan goda djurhälsoläget i Sverige har förbättrats 2011. Nedgången i antalet nyinfektioner för salmonella kan troligtvis tolkas som ett trendbrott. De insatser som har gjorts har varit särskilt angelägna eftersom salmonella kan smitta mellan djur och människa och stora utbrott snabbt kan medföra stora kostnader och lidande. Tack vare ökad kunskap och medvetet arbete fortsätter antibiotikaanvändningen att minska. Antibiotikaresistenta bakterier är trots detta ett växande problem inom humanmedicinen och medför ett ökat antal svårbehandlade infektioner. Sådana resistenta bakterier kan också infektera djur. För att motverka denna utveckling är det viktigt att vidareutveckla det goda samarbetet mellan myndigheter som ansvarar för folkhälsa och djurhälsa samt att ytterligare fokusera på det förebyggande arbetet. Djurskyddskontrollen visar tydliga förbättringar 2011. De indikatorer som har valts för att följa arbetet pekar dock på att fortsatt arbete behövs. Regeringen följer aktivt den fortsatta utvecklingen och har vidtagit flera åtgärder i syfte att förbättra djurskyddskontrollerna i enlighet med slutsatserna i Statskontorets utvärdering. För att uppnå sund djurhållning och friska djur är det av stor vikt att samarbeta inom EU och internationellt, eftersom frågorna ofta är av gränsöverskridande karaktär. Konsumenter ska ha verktyg och förutsättningar att välja Resultat Lagstiftningen inom livsmedelsområdet ålägger företagen ett långtgående ansvar för att de livsmedel som släpps ut på marknaden är säkra. Livsmedlen ska även vara korrekt märkta och vara det de utges för att vara, denna senare del benämns redlighet i livsmedelshanteringen. Livsmedelsverket är den centrala myndigheten inom detta område. I Livsmedelsverkets ansvarsområde ingår även att verka för bra matvanor i befolkningen. Även om ansvaret för att gällande regler följs ligger hos producenterna så bedrivs också offentlig kontroll. Kontrollen inom livsmedelskedjan ska bedrivas enligt principen från jord till bord och vara riskbaserad. Kommunerna, länsstyrelserna och Livsmedelsverket utför olika delar av den offentliga livsmedelskontrollen. I vilken utsträckning som riskbaserade kontroller genomförs varierar mellan kommunerna. Antalet verksamma livsmedelsinspektörer understiger det faktiska behovet dock har underskottet av inspektörer minskat det senaste året. Att det saknas inspektörer beror huvudsakligen på att det råder brist på utbildade livsmedelsinspektörer. Eftersom livsmedelskontrollen ska vara avgiftsfinansierad torde inte resursbrist vara en avgörande faktor. För att ytterligare förbättra kompetensen i livsmedelskontrollen har Livsmedelsverket initierat ett kompetensutvecklingsprojekt. Projektet omfattar bl.a. framtagande av kontrollhandböcker och genomförande av utbildningar i exempelvis kontrollmetodik och bemötandefrågor. Europeiska kommissionens kontor för livsmedel och veterinära frågor (FVO) har under 2010 och 2011 genomfört en revision av den svenska offentliga kontrollen i livsmedelskedjan. På det stora hela har betyget blivit tämligen gott men det påtalades vissa brister framför allt gällande revisionssystemen. FVO framförde även geneella synpunkter på brister i samordningen mellan kontrollmyndigheterna, kontrollpersonalens utbildning och kompetens samt hur myndigheterna vidtar åtgärder och sanktioner. Indikatorn för säker mat har förändrats fr.o.m. 2010 men är ändå jämförbar mellan åren. Även rapporteringssystemet har ändrats varvid fler kontrollmyndigheters rapportering finns med. Avvikelser fanns inom kontrollområdena HACCP-baserade (faroanalys och kritiska kontrollpunkter) förfaranden, temperatur och utbildning medan det var ovanligare med avvikelser för personlig hygien och information om hälsorisker. Tabell 2.26 Andel allvarliga avvikelser vid offentlig kontroll 2007 2008 2009 2010 2011 Antal rapporterande kommuner 42 30 27 158 253 Antal rapporterade inspekterade kontrollpunkter 29 672 81 705 84 321 250 645 311 354 Andel allvarliga avvikelser (%) 14 11 9 13 14 Källa: Livsmedelsverket 2011, uppgifterna för 2010 har uppdaterats sedan 2011 års budgetproposition. Ett annat sätt att få en uppfattning om säker-heten hos livsmedlen är konsumenternas uppfattning om hur stor de anser risken vara att bli matförgiftad i Sverige. En mycket hög andel, 88 procent av tillfrågade konsumenter, anser i en undersökning utförd på uppdrag av Livsmedelsverket under 2011, att risken för matförgiftning är liten eller obefintlig. Hela 94 procent anser att risken är liten eller obefintlig för att det man äter och dricker ska innehålla främmande föremål. Något färre, 77 procent, anser att risken är liten eller obefintlig att bli sjuk av skadliga ämnen i maten. Livsmedlen i Sverige kan generellt bedömas som säkra, även om det kan förekomma att enskilda livsmedel medför risk för ohälsa. Ett exempel från 2011 är det EHEC-utbrott som inträffade i norra Tyskland varvid 4 400 människor insjuknade och mer än 50 dog. I Sverige insjuknade över 50 personer och en person avled. Den troliga orsaken till utbrottet spårades slutligen till bockhornsklöverfrö från Egypten. Genom ett välutbyggt samarbete inom EU med system för snabb informationsspridning mellan medlemsstaterna, fungerande system hos företagen och kontroll från de svenska myndigheterna kan problemen hanteras snabbt så att de felaktiga produkterna kan avlägsnas från marknaden. Problem med dricksvattenförsörjningen är ofta förekommande i Sverige. I princip dagligen finns det kokningsrekommendationer för dricksvattnet någonstans i Sverige. I de allra flesta fall berörs dock ett avgränsat område och rekommendationerna kan oftast hävas efter en kortare tid. Under 2010 och 2011 ägde två större utbrott av vattenburen smitta rum. I såväl Östersund som Skellefteå smittades ett stort antal människor av parasiten Cryptosporidium med magsjuka som följd. Samhällets kostnader för utbrottet i Östersund har beräknats till minst 220 miljoner kronor. Under 2011 beviljades Sverige ett villkorat fortsatt undantag från gränsvärden för dioxiner och PCB i viss fisk från Östersjöregionen. Undantaget innebär att surströmming fortsatt kan saluhållas, liksom alla annan sill/strömming, lax, öring, röding och flodnejonöga. Regeringen har gett Livsmedelsverket i uppdrag att förstärka informationen till konsumenterna om kostråd för vissa fiskarter från Östersjöområdet. För att konsumenterna ska ha möjlighet att göra medvetna val mellan olika livsmedel är det viktigt att märkningen av livsmedlen är korrekt och inte vilseleder konsumenten om varans beskaffenhet. Det kan gälla näringsinnehåll, sammansättning, produktinnehåll (t.ex. djurart), vikt och volym, ursprung, produktionssätt (t.ex. genmodifierade eller ekologiska livsmedel) eller hur livsmedlet exponeras i butiken. Inom EU antogs under 2011 en ny gemensam lagstiftning för hur livsmedel ska märkas. Utifrån lagstiftningen utvecklar Livsmedelsverket vägledningar till kontrollmyndigheter och information till företag. Genom olika kartläggande undersökningar tar verket reda på om det finns brister i redligheten. Resultatet används som underlag för riktad, offentlig kontroll. Livsmedelsverket arbetar även i projektform tillsammans med kommuner och länsstyrelser för att kontrollera redligheten i livsmedelshanteringen. Under 2011 har en särskild kartläggning gjorts avseende soja och risprodukter från Kina som används i sport- och bantningsprodukter. Resultaten visar att små inblandningar av genetiskt modifierad soja i sojabaserade sport- och bantningsprodukter förekommer. Den soja som påträffades i analyserna är riskbedömd och godkänd inom EU, vilket betyder att det, trots bristande märkning, inte innebär någon risk för människors hälsa att äta den. Bra matvanor främjar hälsa och förebygger sjukdom. Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för hälsosamma val med utgångspunkt i den enskilda människans intressen och förutsättningar. Andelen överviktiga eller feta män och kvinnor har ökat sedan början av 1990-talet men har legat tämligen oförändrat på en hög nivå de senaste åren. I Sverige är i dag hälften av alla vuxna och vart femte barn överviktiga eller feta. Fetma ökar risken för andra sjukdomar, som typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Befolkningens matvanor skiljer sig åt beroende på ålder, kön, utbildning m.m. Låg utbildningsnivå är fortfarande förknippad med sämre matvanor, främst hos män. Däremot verkar skillnaderna ha minskat något bland kvinnor. Matvanorna i Sverige är i behov av förbättringar. Undersökningar visar t.ex. att barn äter alldeles för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk. Nästan en fjärdedel av kalorierna kommer från dessa livsmedel. Resultat från flera studier pekar på att vuxna vars matvanor bäst överensstämmer med kostråd som baseras på officiella rekommendationer löper mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom och vissa cancerformer, jämfört med dem vars matvanor i liten grad gör det. När man tittar på näringsintaget finner man ofta att personer med gynnsamt kostmönster har högre intag av bl.a. kostfiber, medan intaget av mättat fett och transfett är lägre. Livsmedelsverkets arbete kräver att den vetenskapliga utvecklingen följs och kommenteras öppet och transparent. Under 2011 har Livsmedelsverket publicerat råd om bra mat för flera grupper, bl.a. för spädbarn och småbarn. Verket lämnar också information till gravida och ammande. Det finns även möjlighet för dessa grupper att via ett SMS få information om den s.k. ost- och fiskguiden. Livsmedelsverkets nybildade kompetenscentrum för måltider inom vård, skola och omsorg samordnar och utvecklar, tillsammans med andra aktörer, arbetet med den offentliga måltiden. Livsmedelsverket förmedlar även information om nyckelhålsmärkningen som är ett hjälpmedel för konsumenten att välja nyttigare mat i butiken. Analys och slutsatser Livsmedelskontrollen i Sverige bedöms tillfredsställande, men det finns vissa brister. Dessa är vanligast på lokal nivå där kontrollernas utförande kan variera stort mellan kommunerna. Bristerna består främst i att kontrollen utförs på olika sätt av olika kontrollmyndigheter och att det i många kommuner finns för få livsmedelsinspektörer. Arbetet med att skapa likvärdighet och ytterligare riskbasera livsmedelskontrollen måste fortsätta för att upprätthålla det höga förtroende som finns för livsmedlen i Sverige. En likvärdig tillämpning och kontroll i Sverige och övriga medlemsländer i EU är viktig för att de livsmedelsproducenter som konkurrerar på den inre marknaden ska kunna konkurrera på lika villkor. För att skapa ytterligare förutsättningar i linje med regeringens ambitioner i Matlandet behövs en ökad flexibilitet och riskbaserad tillämpning för att på så sätt skapa förutsättningar för småskalig livsmedelsproduktion, samtidigt som livsmedelssäkerheten inte åsidosätts. Redlighetsfrågorna i livsmedelshanteringen blir allt viktigare i takt med att fler och fler produkter märks på olika sätt. Reglerna inom området finns till för att säkerställa att konsumenterna inte vilseleds utan kan ta till sig den information som de önskar om livsmedlen. De livsmedel som konsumeras i Sverige är i allmänhet säkra. Felaktiga kostvanor med för samhället kostsamma följdsjukdomar är däremot en stor riskfaktor för befolkningen varför det är viktigt att skapa goda förutsättningar för bra matvanor. Det gäller att konsumenter har goda möjligheter och kunskaper om att välja rätt och att som konsument av måltider inom offentlig sektor få ett bra utbud. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen Ett av de övergripande målen inom visionen bruka utan att förbruka är att De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik. Ett flertal insatser under 2011 har ingått i regeringens strävan att nå målet. Det goda djurhälsoläget i Sverige har förbättrats under 2012. Nedgången i antalet nyinfektioner för salmonella kan troligtvis tolkas som ett trendbrott. Genom kunskap och medvetet arbete har antibiotikaanvändningen minskat kraftigt i Sverige och är nu tämligen konstant. Antibiotikaresistenta bakterier är trots detta ett växande problem och medför ett ökat antal svårbehandlade infektioner inom humanmedicinen. För att motverka denna utveckling är det viktigt att vidareutveckla samarbetet mellan myndigheter som ansvarar för folkhälsa och djurhälsa. Djurskyddskontrollen visar förbättringar under 2011. Regeringen följer utvecklingen inom området och har även vidtagit flera åtgärder för att ytterligare förbättra djurskyddskontrollen. Livsmedel som konsumeras i Sverige är i allmänhet säkra. Vad gäller livsmedelskontrollen bedöms den som tillfredsställande men det finns vissa brister främst på lokal nivå där kontrollernas utförande kan variera stort mellan kommunerna. Det är viktigt att arbetet med att likrikta och ytterligare riskbasera livsmedelskontrollen fortsätter för att upprätthålla de höga förtroende som finns för livsmedlen i Sverige. Felaktiga kostvanor med följdsjukdomar är dock en betydligt större riskfaktor för befolkningen än förekomsten av gifter i maten. Sammanfattningsvis bedömer regeringen, baserat på myndigheternas rapportering och med de indikatorer som valts att insatserna bidragit till god måluppfyllelse för målet De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik. 2.5.4 De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling Regeringens arbete med visionen bruka utan att förbruka upphör inte vid landets gränser utan är i hög grad en global angelägenhet. De gröna näringarna är viktiga för omställning till ett hållbart samhälle. Jordbrukets och fiskets viktiga roll i den globala livsmedelsförsörjningen har uppmärksammats under senare år när höga livsmedelspriser har ökat antalet hungriga. Klimat- och miljöfrågor kräver gränsöverskridande överenskommelser. Ett hållbart nyttjande av världens skogar bidrar till globalt hållbar utveckling genom fattigdomsbekämpning samtidigt som det utgör ett medel i kampen mot den globala uppvärmningen. Andelen överutnyttjade fiskbestånd i världen fortsätter att öka. Handel på en öppen global marknad utan handelsstörningar och med gemensamma standarder bidrar till liknande konkurrensförutsättningar för aktörer i livsmedelskedjan samt till tryggad livsmedelsförsörjning. En trygg global livsmedelsförsörjning Resultat Under 2011 fortsatte de kraftiga prisvariationerna på jordbruksråvaror på de internationella marknaderna. Trots en svag tillbakagång 2011 är livsmedelspriserna fortsatt mer än dubbelt så höga som under perioden 1990-2007 och enligt FAO långt över prisindex före 2008 års livsmedelskris. Det påverkar möjligheterna att trygga livsmedelsförsörjningen, främst för de drygt 925 miljoner människor som lider av hunger, som globalt har ökat i antal trots en ökad jordbruksproduktion i världen. G20 identifierade under året tryggad livsmedelsförsörjning som en av sina tre högsta prioriteringar för sitt fortsatta arbete och pekade på vikten av satsningar på hållbar jordbruksproduktion, inte minst i utvecklingsländerna, genom insatser från både den privata och den offentliga sektorn. Det är viktiga frågor också för regeringen. Markrättigheter är en central del i livsmedelsförsörjningen och Sverige har varit engagerad för att förhandlingarna om de Frivilliga riktlinjerna för ansvarsfull förvaltning av mark, fiske och skog inom ramen för Kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning (CFS) kunde slutföras. Sverige har också fortsatt verka för att CFS ska bli det centrala och inkluderande organet för global livsmedelsförsörjning och nutrition. Som stor bidragsgivare är Sverige fortsatt pådrivande för att den snart färdiga reformeringen av FAO ska få stort genomslag och effekt. Sverige har även varit aktiv i FAO:s arbete för att främja en policyutveckling mot ett hållbart jord- och skogsbruk samt fiske i syfte att främja en trygg global livsmedelsförsörjning. Sverige har engagerat sig i FAO:s kommission för genetiska resurser för livsmedel och jordbruk och deltagit i internationella förhandlingar om utvecklandet av globala handlingsplaner för bevarande och hållbart nyttjande av inom växt-, djur- och skogsgenetiska resurser. Sverige har också varit drivande inom utvecklingen av det växtgenetiska fördraget för livsmedel och jordbruk och deltagit i internationella möten och förhandlingar bl.a. för att ta fram en finansieringsstrategi för genomförande av fördraget. Regeringen har genom framtagande av skrifter inom ramen för FAO-kommittén uppmärksammat konsekvenserna av de kraftiga prisvariationerna på livsmedel liksom också vikten av att stödja ägande- och nyttjanderätten vid internationella investeringar i mark i utvecklingsländer. Inom ramen för FN:s konferens om hållbar utveckling arbetade Sverige hårt för att EU-positionen tydliggjorde jordbrukets, skogens och fiskets roll för omställning till grön ekonomi och för livsmedelsförsörjning, vilket avspeglas i förhandlingsresultatet. Under konferensen deltog SLU med utställning och sidoevenemang om skog på uppdrag av regeringen. Sverige har vidare engagerat sig i arbetet att reformera den Gemensamma råvarufonden (CFC) som finansierar framför allt mindre pilotprojekt i utvecklingsländerna på främst jordbruksråvaruområdet. Dessa kan skalas upp och appliceras på andra länder och regioner. Syftet är att tillskapa en kostnadseffektiv och hållbar organisation för denna form av internationell projektfinansiering. SLU har fastställt en strategi för sin del i genomförandet av den svenska politiken för global utveckling. För att implementera strategin har SLU under 2011 initierat ett program Agricultural Sciences för Global Development (SLU Global). Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och SLU har ingått en överenskommelse om samarbetet med Politiken för global utveckling. Sverige har aktivt stöttat SVA:s samarbete med Vietnam som grundas på det av regeringarna ingångna Memorandum of Understanding om bl.a. djurhälsa och livsmedelsfrågor. Ett samarbete mellan Jordbruksverket och dess georgiska motsvarighet angående kapacitetsuppbyggnad och myndighetsstruktur i Georgien pågår. Nordisk kommitté för jordbruks- och matforskning (NKJ), som är ett samarbetsorgan under det Nordiska Ministerrådet för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS), anordnade i juli en konferens om Nordens roll i primärproduktionens livscykel. Bland annat diskuterades den framtida livsmedelsförsörjningen och de problem som uppstår med en ökande befolkning, förändrat klimat och begränsade resurser. En forskningsbaserad bioekonomi har en central roll för att möta framtidens utmaningar och skapa en grön tillväxt. Talare från bl.a. EU-kommissionen framhöll vikten av en nordisk plattform för att kunna påverka den europeiska. Nordiskt Genresurscenter, som är en institution under Nordiska ministerrådet, har tecknat ett nytt kontrakt som fokuserar på bevarande och nyttjande av genetiska resurser. Analys och slutsatser Ytterligare insatser krävs för att millenniemål 1, att halvera andelen hungrande till 2015, ska nås. Ett aktivt engagemang i FAO:s långsiktiga och policyskapande arbete anses utgöra en viktig beståndsdel för att närma sig målet. Sverige bör fortsätta fokusera på frågor i linje med regeringens policies för utvecklingspolitiken, särskilt genderfrågor och strategiska satsningar. Mer information om regeringens arbete med millenniemålen redovisas under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. De gröna näringarna bidrar till lösningen av det globala miljö- och klimatarbetet Resultat Sverige har under de internationella klimatförhandlingarna 2011 i Durban, Sydafrika, fortsatt att driva skogens betydelse för minskad klimatpåverkan. I Durban 2011 fattades också beslut om att initiera ett arbete för hur jordbruket ska minska växthusgasutsläppen, något som Sverige varit pådrivande för. I linje med regeringens prioritering av att de gröna näringarna ska bidra till en globalt hållbar utveckling har en programförklaring för Sveriges internationella skogspolitik presenterats under våren 2012, inom ramen för satsningen Skogsriket. Sverige innehar ordförandeskapet i FAO:s skogskommitté COFO 2010-2012. Sverige har agerat aktivt i ordföranderollen och arbetat för effektivisering, tydligare ledningsstruktur och höjd ambitionsnivå för perioden mellan mötena, det s.k. intersessionella arbetet. Genom EU har också åtgärder för att hantera problem med olaglig avverkning och därtill relaterade handel vidtagits genom nya partnerskapsavtal med timmerexporterande länder. Under 2011 undertecknade EU avtal med både Liberia och den Centralafrikanska republiken. Arbetet med Selfossdeklarationen för hållbart skogsbruk inom MR-FJLS har fortsatt med inriktning på skogens stora betydelse för vattenförsörjning och att möta globala klimatförändringar. MR-FJLS har under året fortsatt sitt engagemang inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen. Sverige är prioritetsområdeskoordinator för fiskefrågor, och här har ett aktivt arbete bedrivits, liksom på skogsområdet där Sverige har ett huvudansvar för ett flertal skogsrelaterade projekt inom strategin. Under Östersjöstrategins Årliga Forum i Gdansk hölls ett seminarium inom MR-FJLS om bioenergi. Arbetet med EU:s strategi för Östersjöregionen har bedrivits aktivt under året med ett särskilt fokus på att utarbeta mål och indikatorer för strategin, vilket tidigare helt har saknats. Samtliga myndigheter på Landsbygdsdepartementets områden har getts särskilda regeringsuppdrag i syfte att ytterligare förstärka och utveckla engagemanget i arbetet med strategin. Enligt FAO:s senaste data, som speglar situationen 2009, var 57,4 procent av bedömda marina fiskbestånd fullt nyttjade, dvs. nära maximalt hållbart uttag (msy), vilket innebär att det inte finns utrymme för någon expansion av fångsterna. Av resterande bestånd var 29,9 procent överutnyttjade och 12,7 procent inte fullt nyttjade. Andelen överutnyttjade bestånd fortsätter att öka, vilket är oroande, men ökningen sker i lägre takt sedan 1990 jämfört med mellan 1980 och 1990. Detta indikerar vissa framsteg i förvaltningen och de åtgärder som har vidtagits av kuststater och det internationella samarbetet. Sverige har inom FAO-arbetet särskilt lyft fram att det krävs fördjupade analyser varför andelen överutnyttjade bestånd fortsatt ökar. Det är viktigt att målsättningen från Johannesburg om att världens fiskbestånd ska nyttjas på msy-nivåer 2015 fortsatt är ett internationellt åtagande, vilket Sverige driver i reformeringen av EU:s gemensamma fiskeripolitik liksom i andra internationella sammanhang såsom Rio+20. I mars 2012 antog EU:s fiskeriministrar rådsslutsatser avseende bl.a. fiskepartnerskapsavtalen med tredje land. I och med dessa gjordes viktiga framsteg i hur avtalen ska bli mer hållbara, bl.a. att det måste finnas ett dokumenterat överskott, tydligare utvärderingar och vetenskapligt underlag samt krav på att mänskliga rättigheter och demokratiska principer uppfylls i avtalslandet. Analys och slutsatser Sverige var pådrivande till att jordbruket inkluderades i klimatförhandlingarna. Sverige har genom sin höga kunskapsnivå och långa skogliga tradition en hög trovärdighet internationellt vad gäller skogsbruket och skogens produktions- och miljövärden. Sverige ska fortsätta att förmedla kunskap om detta och exportera sitt teknologiska kunnande. Sverige spelar fortsatt en viktig roll i att lyfta fram frågan om hållbara fiskbestånd genom att verka för att stärka den vetenskapliga rådgivningen och de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna. En öppen global ekonomi Resultat Den övergripande trenden är att andelen jordbruks- och livsmedelsprodukter som exporteras globalt stadigt ökar, om än från en förhållandevis låg nivå i jämförelse med andra sektorer. Den starka ekonomiska utvecklingen och en ökad efterfrågan i tillväxtekonomierna, t.ex. Kina, Indien och Brasilien, har inte minst bidragit till denna utveckling. De senaste årens kraftiga prisvariationer på jordbruks- och livsmedelsprodukter har samtidigt påverkat den internationella handeln. Många exporterande jordbruksländer införde exportrestriktioner när priserna var höga i syfte att motverka höga priser på den inhemska marknaden. Detta förstärkte prisuppgångarna och minskade handeln. Handeln med jordbruks- och livsmedelsprodukter fortsätter alltså att öka internationellt trots att de multilaterala förhandlingarna om jordbruksfrågor inom ramen för världshandelsorganisationen WTO praktiskt taget helt har avstannat. Regeringen arbetar dock fortsatt för att avsluta Doharundan där bl.a. ett reviderat jordbruksavtal ingår som skulle innebära kraftigt sänkta tullar och handelsstörande stöd samt en utfasning av alla former av exportstöd. Ett ryskt WTO-medlemskap innebär att världshandeln blir ännu mer integrerad. Trots avsaknad av ett avtal minskade EU:s genomsnittligt tillämpade tullar på jordbruksprodukter med 2,5 procentenheter mellan 2008 och 2009, vilket torde bero på bilaterala och preferensavtal samt att t.ex. tullarna på spannmål slopades när priserna var höga. I övriga världen kan inte en motsvarande minskning ses. Sverige stödjer G20-arbetet om att begränsa möjligheterna till användning av exportrestriktioner på livsmedel. Stödnivåerna i OECD-länderna minskade från att utgöra 28 procent av jordbrukarnas inkomster 2005 till 22 procent 2009. Den bidragande orsaken till detta är dock de höga priserna och inte jordbrukspolitiska reformer. En kontinuerlig utveckling av riktlinjer, rekommendationer och standarder i andra internationella organisationer sker i syfte att underlätta den internationella handeln på jordbruks- och livsmedelsområdet. Sverige arbetar aktivt inom flera av dessa såsom den internationella standardiseringsorganisationen för livsmedel, Codex Alimentarius, för djurhälsa, OIE och för växtskydd, IPPC. Genom att vara med och utforma dessa riktlinjer och standarder bidrar Sverige till att skapa ramar för den internationella handeln som gynnar såväl svenska som övriga länders exportörer. I det arbetet prioriterar Sverige särskilt att hänsyn tas till fattigare länders intressen. I genomsnitt antas ett tiotal standarder per år i Codex och IPPC. Analys och slutsatser Den globala handeln med jordbruksprodukter styrs av många olika faktorer. Det är viktigt att Sverige fortsatt gör sin röst hörd inom EU och internationellt i olika fora för beslut i mer frihandels- och utvecklingsvänlig riktning. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen Ett av de övergripande målen inom visionen bruka utan att förbruka är att De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling. Ett flertal insatser under 2011 har ingått i regeringens strävan att nå målet. De multilaterala klimat- och WTO- förhandlingarna är ännu inte avslutade trots ansträngningar av såväl Sverige som av övriga EU. I klimatförhandlingarna ingår numera jordbruk, något som Sverige har varit starkt pådrivande för. Överutnyttjande av fiskbestånden fortgår, om än med lägre ökningstakt. Sverige arbetade hårt för att FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro som ägde rum i juni 2012 skulle bli framgångsrikt och lyfte fram vikten av jordbrukets, skogens och fiskets roll för en omställning till en grön ekonomi och för livsmedelsförsörjning. Sammanfattningsvis bedömer regeringen att de redovisade insatserna har bidragit till ökad måluppfyllelse för att De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling. 2.6 Politikens inriktning Regeringens övergripande mål är att skapa förutsättningar för fler jobb samt fler och växande företag i Sverige, för att därigenom bryta utanförskapet. De gröna näringarna är betydelsefulla för Sveriges tillväxt och utveckling, framförallt på landsbygden. Regeringen vill därför inom ramen för ett hållbart nyttjande av naturresurserna skapa goda förutsättningar för livskraftiga företag i hela landet. Både kvinnor och män ska ges goda förutsättningar att bo och verka i hela landet. De gröna näringarna är landsbygdens ryggrad. De står tillsammans för fyra procent av Sveriges BNP. För att skapa fler jobb och företag i hela Sverige har de gröna näringarna en viktig roll. Det är viktigt att ta till vara landsbygdens möjligheter i klimatomställningen och ett miljömässigt hållbart brukande av naturresurserna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för energi- och klimatpolitiken. De gröna näringarna har en nyckelroll i arbetet för ett hållbart samhälle. Regeringens bedömning är att betydelsen kommer att öka. Produkter baserade på skogsråvara står för över 50 procent av den svenska nettoexporten. Redan idag står bioenergin från jord- och skogsbruk för en tredjedel av Sveriges energianvändning. De gröna näringarna har därmed en avgörande roll för att skapa sysselsättning i hela landet - men också som motor i utvecklingen mot ett hållbart samhälle och en grön ekonomi. Att producera råvaror från skog, fiske och jordbruk kräver dock en god framförhållning. För att kunna möta framtidens behov och efterfrågan på råvaror krävs åtgärder redan idag. Tillväxt på landsbygden skapas genom att människor ges rätt förutsättningar att förverkliga sina idéer. En grundläggande förutsättning för landsbygden som motor i den gröna tillväxten är fungerande infrastruktur, inte minst för digital kommunikation. Med bredband i världsklass är affärer, kontakter och utbyten en faktisk möjlighet oavsett geografisk position, avstånden krymper och potentialen ökar. Regeringen arbetar också för ett dynamiskt näringsliv med ambitionen att de gröna näringarna ska ha likvärdiga konkurrensförhållanden inom EU. Landsbygdsdepartementet arbetar utifrån regeringens vision bruka utan att förbruka och redovisar därför politikens inriktning utifrån visionens fyra övergripande mål: - Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. - De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. - De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik. - De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling. Goda företagsvillkor för både kvinnor och män är en grundförutsättning för de fyra övergripande målen. De långsiktiga omloppstiderna i de gröna näringarna innebär att det är centralt med långsiktiga villkor och en stark äganderätt. Det är också viktigt att kompetensförsörjning och kunskapsutveckling tryggas genom utbildning, forskning och innovation. En grundbult i svenskt livsmedelsföretagande är att konsumenternas förtroende och engagemang för det svenska djurskyddet är fortsatt starkt. Ett starkt djurskydd är en fråga som regeringen prioriterar. Goda konkurrensvillkor och möjlighet till småskalighet och diversifiering är andra viktiga aspekter för livsmedelsproducenterna. Regeringens vision bruka utan att förbruka genomsyrar även det internationella arbete som bedrivs inom ramen för utgiftsområdet. Regeringens agerande i globala frågor såsom tryggad livsmedelsförsörjning, ett hållbart brukande och bevarande av den biologiska mångfalden och naturresurserna, samt hantering av klimatutmaningarna, och en friare handel liksom en ökad export från de gröna näringarna, bidrar till att uppfylla visionen. 2.6.1 Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De gröna näringarna skapar jobb och tillväxt, men möter precis som många andra företagare en rad utmaningar. Enligt Jordbruksverket finns det produktionskostnader inom jordbrukssektorn som är högre i Sverige jämfört med andra länder. Orsaker till skillnaderna är bl.a. klimat, geografi, byggtradition och lagstiftning. Enligt Konkurrensverket har svenskt jordbruk drygt tio procentenheter lägre marginaler än genomsnittslandet i Europa. En minskande jordbrukssektor innebär inte bara färre jobb på den svenska landsbygden utan också ett mindre öppet odlingslandskap med färre betade ängs- och hagmarker och därmed en förlust av biologisk mångfald och natur- och kulturmiljöer. Det pågår flera angelägna insatser för att öka jordbruksföretagens konkurrenskraft. Regeringen anser att framtidstron inom näringen och attityden till primärproduktion i samhället är viktiga faktorer för att stärka jordbruksföretagens konkurrenskraft. Visionen om Sverige - det nya matlandet är en viktig del i arbetet med att möta de utmaningarna. Arbetet med att korta handläggningstider och bra vägledningar från myndigheterna är prioriterat. Insatser har gjorts från Livsmedelsverkets sida för att underlätta för livsmedelsföretagare och det arbetet kommer att fortsätta att utvecklas. Det gäller t. ex. stöd till exporterande livsmedelsföretag, förstärkt rådgivning till företag och insatser för att stärka kompetensen hos de lokala kontrollmyndigheterna. Företag har ofta kontakter med flera olika myndigheter. Regeringen anser att det är viktigt att dessa kontakter förenklas så mycket som möjligt. Av den anledningen har regeringen bl.a. gett länsstyrelsen i Kronobergs län i uppdrag att samordna samtliga länsstyrelsers arbete med att förenkla för företagen på länsnivå. Det är också viktigt att lagstiftningen tillämpas på ett likvärdigt sätt i Sverige och i övriga EU. För att uppnå de höga miljö- och djurskyddskrav som medborgarna ställer är det viktigt att den offentliga sektorn vid upphandling av livsmedel ställer krav och efterfrågar livsmedel med hög kvalitet och som producerats under förhållanden med god djuromsorg och goda miljöbetingelser. I november överlämnades delbetänkandet "På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen" (SOU 2011:73) till Socialdepartementet. Utredningens arbete går vidare, syftet är att utreda om upphandlingsreglerna i tillräcklig utsträckning möjliggör för upphandlande myndigheter och enheter att göra goda ekonomiska affärer genom att tillvarata konkurrensen på marknaden och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön, ta sociala och etiska hänsyn samt verka för ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag. Den tillämpade forskningen inom jordbruksområdet har stor betydelse för primärproduktionen och det är viktigt att den kommuniceras effektivt så att nya rön och teknik snabbt kan komma till praktisk användning. Regeringen prioriterar därför arbetet med att stärka jordbruksföretagens konkurrenskraft. Eftersom utvecklingen i vissa delar av primärproduktionen är oroväckande avser regeringen därför att utreda möjligheter och hinder, dock ej primärt i form av ekonomiska stöd, för en framtida livskraftig primärproduktion. För att åstadkomma god konkurrenskraft behövs en bra och säker arbetsmiljö. Jord- och skogsbruket är en av Sveriges mest olycksdrabbade branscher sett till antalet verksamma och regeringen har därför tagit initiativ till att förstärka rådgivningen till lantbruket och tydliggjort att arbetsmiljö är ett prioriterat område i Sveriges landsbygdsprogram under perioden 2007-2013. Regeringen följer utvecklingen, i synnerhet det pågående rådgivningsprojektet Säkert bondförnuft som drivs av LRF och som syftar till att öka kunskaperna i branschen och minska olyckorna. I regeringens satsning på kvinnors företagande 2011-2014 ska särskilda ansträngningar göras för att nå kvinnor inom bl.a. de gröna näringarna. I samma satsning ska insatser i gles- och landsbygd, kopplade till användningen av it och internet för ökad affärsnytta i företag som drivs av kvinnor, vara särskilt prioriterat. Det är angeläget att EU:s gemensamma jordbrukspolitik förändras i linje med tidigare genomförda reformer. Regeringens långsiktiga målsättning för den gemensamma jordbrukspolitiken är en avreglerad, marknadsorienterad och konkurrenskraftig jordbrukssektor styrd av konsumenters efterfrågan och med hänsyn tagen till klimat, miljö, djurskydd och utvecklingsaspekter. En minskad regelbörda är också av största vikt. Inom ramen för väsentligt lägre utgifter för jordbrukspolitiken i EU vill regeringen lägga skiftat fokus mot åtgärder för landsbygdsutveckling. Detta bör huvudsakligen ske i form av åtgärder som bidrar till att tillhandahålla gränsöverskridande kollektiva nyttigheter som minskad negativ miljö- och klimatpåverkan. Långsiktighet och stabilitet i regelverken är avgörande för att kunna bygga upp stabila administrations- och stödsystem kopplade till den gemensamma jordbrukspolitiken. När den pågående reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken ska genomföras innebär det nya utmaningar i arbetet med att åstadkomma en effektiv och säker administration, samtidigt som en reform är ett bra tillfälle att se över den nationella tillämpningen. Regeringen föreslår därför en satsning för att åstadkomma effektivare stödsystem för genomförandet av den nya jordbrukspolitiken. Syftet är att öka förutsägbarheten och användarvänligheten för brukaren samt att minska risken för sanktioner och återbetalningskrav. Tidigare satsningar på slakteribranschen har gett positiva effekter på antalet jobb och företag. Effekterna har varit störst för de minsta slakterierna. Regeringen anslog förra året medel för att sänka köttkontrollavgifterna för all slakt i Sverige. Detta stärker konkurrenskraften för såväl slakterier som för primärproducenterna. Fler slakterier leder även till kortare djurtransporter vilket är positivt ur djurskyddssynpunkt. Under de senaste åren har Livsmedelsverket utvecklat köttkontrollen vilket inneburit förenklingar för företagen. Livsmedelsverket planerar dessutom för fler förändringar för en moderniserad köttkontroll. Inom ramen för den översyn som pågår i EU arbetar regeringen för att få en moderniserad kontrollagstiftning. Ambitionen är att detta arbete på sikt ska leda till förändringar som kan effektivisera verksamheten ytterligare och medföra reducerade kontrollkostnader och att livskraftiga slakterier kan etableras på landsbygden. Sverige är på detta sätt ett föregångsland inom EU. Intresset för lokal och regional mat ökar bland konsumenter såväl i Sverige som i många andra länder samtidigt som producenter och handel ser nya marknadsmöjligheter i denna trend. Regeringens övergripande målsättning i arbetet med att förenkla för företagen har varit, och är fortsatt, att skapa en positiv, märkbar förändring i företagens vardag. För Landsbygdsdepartementets ansvarsområden har de administrativa kostnaderna minskat med ca 37 procent, och målet för ansvarsområdet är att företagens administrativa kostnader ska minska med 50 procent till utgången av 2014 jämfört med 2006. Andra faktorer än de administrativa kostnaderna uppfattas som mer betungande för de kvinnor och män som driver företag. Till exempel kan krångel och osäkerhet upplevas som hinder för företagandet. Därför breddas arbetet med att minska det upplevda krånglet för företagandet genom att målet utvecklas till att förutom att minska de administrativa kostnaderna även omfatta kvalitativa aspekter som hur företagarna upplever reglerna, t.ex. förbättrad service, kortare handläggningstider och digitalisering. Att minska regelbördan är också en viktig fråga i den pågående reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Dagens stödsystem är komplexa och svårhanterliga för jordbrukarna och regeringen arbetar därför aktivt med att varje del av de förändrade stödsystemen utformas på ett så enkelt sätt som möjligt. Sverige - det nya matlandet Regeringens arbete med visionen Sverige - det nya matlandet fortsätter. Syftet är att uppnå regeringens långsiktiga mål om att Sverige ska bli det ledande matlandet i Europa och därigenom skapa fler arbetstillfällen. Arbetet med visionen är uppdelat i fem fokusområden: primärproduktion, livsmedelsförädling, offentliga måltider, restaurangbranschen och matturism. Det finns en stor potential i att utveckla och koppla samman livsmedelsproduktion, livsmedelsförädling och gastronomi med landsbygdens unika natur- och kulturmiljövärden, turism och måltidsupplevelser. Därmed främjas lokal och regional matkultur och det kan skapas fler jobb och ökad tillväxt i hela landet. Livsmedelsindustrin är den fjärde största industrisektorn i Sverige sett till antalet sysselsatta. Industrin finns över hela landet och är därmed viktig för landsbygdens sysselsättning och tillväxt. Primärproduktionen är ryggraden i visionen. Utan en lönsam och konkurrenskraftig primärproduktion kan inte visionens mål förverkligas. Särskilt fokus läggs därför på att tydliggöra och stärka primärproduktionen. Den matbaserade turismen framstår som en viktig tillväxtbransch som kan ge fler möjlighet till sysselsättning på landsbygden. Skolmåltiden är en av flera faktorer som påverkar elevernas förutsättningar för att kunna ta del av undervisningen och nå kunskapskraven. Äldre och svårt sjuka kan drabbas av undernäring. En viktig del i arbetet med visionen är därför fokusområdet offentlig mat. I Sverige serveras dagligen tre miljoner måltider i offentlig regi. Regeringen anser att det är glädjande att fokus har ökat på kvalitet och matglädje inom t.ex. skola, vård och omsorg. Livsmedelsverket fortsätter att utveckla det kompetenscentrum med fokus på offentlig mat som har inrättats. Vid centrumet ska samlas och tillhandahållas den bästa tillgängliga kunskapen om måltider i den offentliga sektorn. Centrumet ska bl.a. bidra till att måltidsfrågorna inom vård, skola och omsorg sätts högt på agendan och stötta kommuners och landstings kvalitetsarbete på området. Utredningen om vissa alkoholfrågor har presenterat ett delbetänkande avseende gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2010:98). Regeringen avser inte gå vidare med utredningens förslag, bl.a. på grund av remissinstansernas kritik. Frågan bereds vidare i Regeringskansliet. Urfolket samerna och Sametinget Genom samernas ställning som urfolk har Sametinget och samerna en särskild ställning i samhället. Detta understryks även i den nyligen ändrade grundlagen och som urfolk har samerna rätt till självbestämmande i ett antal frågor. Det är viktigt att de samiska språkens användning i samhället säkerställs och att det finns ett starkt och utvecklat samiskt närings-, konst- och kulturliv. Den grundlagsstadgade bruksrätten av mark är en viktig förutsättning för en livskraftig rennäring. Rennäringen med jakt, fiske och duodji (sameslöjd) är en bärande del av det samiska kulturarvet. Regeringen ser behovet och vikten av ett levande samiskt kultur- och samhällsliv och en konkurrenskraftig rennäring som ger försörjning på ett långsiktigt ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt i enlighet med de samiska kulturvärdena och traditionell kunskap om brukandet av de biologiska naturresurserna. Politiken ska också bidra till ett starkt och utvecklat samiskt näringsliv med rennäringsföretag som har framtidstro. Satsningar på att sprida samisk mat och öka efterfrågan på råvaror görs inom Sverige - det nya matlandet. Under 2013 kommer val till Sametinget att äga rum. Då väljs ledamöter till Sametingets folkvalda samling för kommande fyraåriga mandatperiod. Regeringen säkerställer finansieringen av valet genom en tillfällig anslagsförstärkning till Sametinget. Regeringen anser även att en permanent ökning bör ske för att stärka det politiska arbetet i Sametinget. Ett led i det arbetet är att utveckla samepolitiken genom dialoger mellan regeringen och Sametinget samt mellan Sametinget och andra myndigheter och organisationer. Dessa satsningar ligger inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Rennäring och rovdjur Den regionaliserade förvaltningen av rovdjuren som bl.a. innebär att vissa licens- och skyddsjaktsbeslut numera delegeras till länsstyrelserna är en viktig del av den svenska rovdjurspolitiken. Delegeringen ska vara baserad på rovdjursstammarnas utveckling i länet. Samtidigt finns rapporter om att det ökade rovdjurstrycket i renskötselområdet, särskilt i vissa samebyar, ger betydande problem för renskötseln. Rovdjursutredningen gör bedömningen att rennäringen är den näring som drabbas hårdast av rovdjurens predation sett till antalet angripna djur. Samtidigt har Sverige genom att ratificera ett antal internationella konventioner förpliktigat sig att respektera den samiska folkgruppen som ett urfolk. För samerna är rennäringen av central betydelse för den samiska kulturens fortlevnad. Jakt, såväl skyddsjakt som annan jakt är ett av flera medel som behövs för att hantera denna problematik. Mot denna bakgrund är det angeläget att myndigheter särskilt tar hänsyn till risken för skador på renar och att snabba och effektiva skyddsjaktsbeslut prioriteras i renskötselområdet. Samefonden Riksdagen beslöt 1962 att nettoavkastningen av samefondsskogarna under en tid av 50 år ska tillföras det som idag är Samefonden. Beslutet gällde från den 1 juli 1962 till den 30 juni 2012. Statens fastighetsverk förvaltar skogarna på renbetesfjällen och betalar avkastningen till Samefonden. I enlighet med budgetpropositionen för 2009 beslöt riksdagen att regeringen får använda del av de under Samefonden redovisade inkomsterna från Statens fastighetsverk för delfinansiering av arrendekostnader för vinterbete. Regeringen anser att fr.o.m. 2013 bör Statens fastighetsverk betala in medlen till en inkomsttitel och att Samefonden kompenseras genom anslagsmedel i statens budget. Av medlen ska även fortsättningsvis hälften avsättas i delfonden under Samefonden för att betala del av arrende av bete för ren i Härjedalen. Ur Samefonden lämnas bidrag för rennäringens rationalisering, främjande av rennäringen, den samiska kulturen och samiska organisationer samt för inköp eller arrende av renbetesmark. Samefondens styrelse beslutar om den årliga bidragsfördelningen. Stärkt utvecklingskraft i Sveriges landsbygder Landsbygder med stark utvecklingskraft är en resurs för hela Sveriges utveckling och tillväxt, inte minst i utmaningen att skapa ett hållbart samhälle. För att säkerställa att landsbygdens potential tas tillvara och att dess särskilda förutsättningar beaktas arbetar regeringen med en förbättrad samordning mellan olika politikområden. Grunden för detta arbete presenterades i regeringens skrivelse 2008/09:167. Där angavs att landsbygdsperspektivet bör, i de frågor där det är relevant, införlivas som en naturlig del i alla politikområden. Den svenska landsbygden är rik på biologisk mångfald och naturresurser vilka utgör grunden för en samhällsekonomi där ekosystemtjänster från mark och vatten används hållbart. Det finns en stor potential att ytterligare utveckla entreprenörskap och företagande på landsbygden, inte minst inom energisektorn, upplevelse- och turismsektorn, den småskaliga livsmedelsproduktionen och genom fortsatt vidareförädling av produkter från jord-, skogs- och vattenbruk samt fiske. Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och kräver såväl regionala, nationella som globala lösningar. I arbetet för att hitta lösningar och ställa om samhället finns dock möjligheter för teknik-, varu- och tjänsteutveckling inom alla branscher. Affärsmöjligheter skapas för svenska företag i och med den växande globala efterfrågan på hållbara och resurseffektiva varor och tjänster. Klimat-, miljö- och energiutmaningarna hanteras av regeringen med hjälp av flera instrument och områden. Det behövs därför en fortsatt och utvecklad samverkan mellan myndigheter liksom mellan myndigheter och den kommunala och regionala nivån. Den nationella och regionala tillväxtpolitiken, närings-, miljö-, it-, innovations- och energipolitiken samt politiken för de areella näringarna, landsbygd och livsmedel ska bidra till att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt och välfärd, förbättrat miljötillstånd samt stimulera innovationer och export. Utvecklingen mot en grön ekonomi innebär möjligheter för utveckling av svensk miljöteknik, inklusive hållbara varor, tjänster och produktionssystem, och kan därigenom minska miljöpåverkan nationellt och globalt samt skapa nya jobb i både stads- och landsbygdsregioner. Sverige ska utvecklas mot en grönare ekonomi i samklang med jordens klimat- och miljövillkor som brukar naturen utan att den förbrukas. Såväl befintliga produkter från biomassa som nya innovationer har potential att utvecklas. Det bör nämnas att problem med massförekomst av myggor i området kring nedre Dalälven tidvis är betydande. Finansieringen av myggbekämpningen behandlades i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1), under utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. I budgetpropositionen för 2010 anges att regeringen anser att det är viktigt att verksamheten med att begränsa myggförekomsten i nedre Dalälvsområdet kan fortsätta samt att det är en fråga som ska hanteras på regional och lokal nivå. Stöd till verksamheten bör prövas inom ramen för de samlade medel som finns tillgängliga regionalt och lokalt. Mångfald ger möjligheter. Ett ökat företagande, inte minst bland kvinnor och utrikes födda, bidrar till utvecklingspotential i alla delar av landet. Arbetsmarknadsåtgärder för utrikes födda med bas i landsbygdens näringar ger nya möjligheter till både jobb och förbättrad integration. Regeringen inför därför ett praktiskt basår som ger möjlighet till att kombinera arbetsträning med svenskundervisning och behovsanpassad utbildning till den arbetsplats där utbildningen bedrivs (se även utg.omr. 13 Integration och jämställdhet). Under 2012 till våren 2014 genomför regeringen kommunikationsplattformen Attraktionskraft Sverige. Tillsammans med aktörer på lokal, regional och nationell nivå ska frågor som är centrala för lokal och regional attraktivitet utvecklas och tydliggöras. Attraktionskraft Sverige tar avstamp i regeringens befintliga politik och ska bl.a. genom dialog ge möjligheter till erfarenhetsutbyte, möjliggöra innovativa lösningar, goda exempel, tydliggörande av ansvar och roller. Regeringen avser att verka för att människor, företag, kommuner och regioner ska ha möjlighet att skapa attraktiva livs- och boendemiljöer och forma sin framtid utifrån sina unika förutsättningar. Jordbruks- och landsbygdspolitiken medverkar till att främja attraktiva miljöer både för människor och företag bl.a. genom satsningen på Sverige - det nya matlandet, Skogsriket och genom insatserna inom det svenska landsbygdsprogrammet. Försäljning av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen Staten äger sedan gammalt mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen, varav en del utgörs av mark avsedd för små fjälljordbruk med jakt och fiske som komplement, s.k. fjällägenheter. Denna mark förvaltas av Statens fastighetsverk. Huvudregeln är att frågor om försäljning av statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen prövas av regeringen och beslut verkställs och slutförs av Statens fastighetsverk i egenskap av förvaltare av marken. Frågor om friköp av fjällägenheter beslutas av Statens jordbruksverk. Regeringen ser över den nuvarande beslutsordningen för försäljning av statens mark ovan odlingsgränsen och renbetesfjällen samt friköp av fjällägenheter så att framtida beslut snarare bör fattas av Statens fastighetsverk. Samers inflytande föreslås stärkas samtidigt så att Sametinget ges möjlighet att yttra sig vid försäljning av fjällägenhet. Regeringen bör i mindre grad ägna sig åt handläggning av ärenden som avser enskilda frågeställningar. Genom en sådan ändring tydliggörs arbetsfördelningen mellan regeringen och myndigheter. Statens fastighetsverk kan då även besluta i ärenden avseende nedläggningen av fjällägenheter. Regeringen återkommer senare avseende de omdisponeringar som då kan komma att krävas mellan berörda utgiftsområden. Landsbygdsprogrammet Ett viktigt instrument för landsbygdsutveckling inom utgiftsområdet är landsbygdsprogrammet för Sverige 2007-2013. Programmet stärker förutsättningarna för jobb på landsbygden, en hållbar produktion av livsmedel och attraktiva miljöer för boende och besökande på landsbygden samt bidrar till bevarandet av biologisk mångfald och god vattenkvalitet. Genomförandet bygger på grundläggande hänsyn till regionala och lokala förutsättningar. Programtiden börjar närma sig sitt slut och regeringen kan konstatera att programmet har stor spridning, såväl geografiskt över landet som inom landsbygdens näringsliv och organisationer och att programmets insater är efterfrågade. Regeringens mål är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En omfattande användning av it och internet är bra för Sveriges tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga och bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Tillgången till bredband ger avgörande förutsättningar för att kunna utveckla företag i hela landet samt för att kunna arbeta och skapa attraktivt boende i glesare bebyggda områden. Regeringens inriktning är att bredbandsutbyggnad primärt ska ske genom marknadens försorg. Marknaden löser dock inte hela landsbygdens behov av bredbandsutbyggnad. Den utbyggnad av bredband som sker på landsbygden idag bygger i hög grad på ideellt engagemang och privata investeringar. Satsningen på bredband inom landsbygdsprogrammet förstärks under 2013 och 2014 med totalt 600 miljoner kronor. Av dessa medel tillförs Post- och telestyrelsen totalt 120 miljoner kronor för offentlig medfinansiering (se vidare utg.omr. 22 Kommunikationer, avsnitt 4.5.4). I kommande landsbygdsprogram avser regeringen att fortsätta arbetet med att stärka landsbygdens utvecklingskraft, särskilt avseende primärproduktionen och klimat- och miljöprofilen. Primärproduktionen är mycket viktig för landsbygdens näringsliv och dess konkurrenskraft kommer att vara av hög prioritet i kommande program. Fiskeriprogrammet Målen för det svenska programmet för Europeiska fiskerifonden under perioden 2007-2013, är att förbättra fiskbestånden, anpassa fiskeflottans kapacitet till befintliga och långsiktigt hållbara resurser och bidra till stärkt sysselsättning inom fiskesektorn. Regeringen värnar särskilt det kustnära och småskaliga fisket. Regeringen prioriterar fortsatta åtgärder inom programmet som bidrar till att gynna havsmiljön. Exempel på sådana åtgärder är restaurering av livsmiljön för naturliga fiskbestånd och utvecklingsarbete, särskilt avseende förbättrad redskapsselektivitet för att minska oönskade bifångster och därmed komma bort från utkast. Sverige är starkt drivande i detta arbete inom EU. I samband med att EU:s gemensamma fiskeripolitik reformeras anser regeringen att stöd som kan vara produktionsdrivande eller som leder till en överkapacitet inom fiskerinäringen måste tas bort. Fiskeripolitiken är gemensam inom EU. Bristande resurser för genomförandet av den inom EU gemensamt överenskomna fiskerikontrollen riskerar att leda till sanktioner och återbetalningskrav. Mot bakgrund av detta och behovet av hållbart producerade livsmedel föreslår regeringen en förstärkning av fiskerikontrollen samt utveckling av stödsystemen. De nya medlen återfinns under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård hos Havs- och vattenmyndigheten som har det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen. Bättre samordning för ökad tillväxt På EU-nivå pågår nu det förberedande arbetet inför nästa programperiod för landsbygdspolitiken och havs- och fiskeripolitiken 2014-2020. Landsbygdspolitiken och havs- och fiskeripolitiken finansieras via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden. Europeiska kommissionen lämnade i oktober respektive december 2011 förslag till förordningar för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden för 2014-2020 och rådsförhandlingar pågår om dessa. Förslaget innebär att landsbygdspolitiken och havs- och fiskeripolitiken ska bidra till att uppnå målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. För att åstadkomma detta föreslås ett på EU-nivå gemensamt strategiskt ramverk som även omfattar Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden. På nationell nivå ska en partnerskapsöverenskommelse för programperioden 2014-2020 träffas med Europeiska kommissionen under 2013. I överenskommelsen ska framgå hur prioriteringarna för det på EU-nivå gemensamma strategiska ramverket för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Havs- och fiskerifonden ska tillämpas på nationell och regional nivå. Kopplingen mellan fondernas uppgifter och målen för Europa 2020-strategin ska utgöra en grund för partnerskapsöverenskommelsen. Överenskommelsen syftar även till att främja synergier och undvika överlappning mellan fonderna samt öka förutsättningarna för samordning med andra EU-program. Detta välkomnas av regeringen. Regeringen avser att utarbeta partnerskapsöverenskommelsen i samverkan med berörda aktörer för en god förankring av prioriteringar och innehåll. Detta arbete kommer att ske parallellt med framtagandet av förslag till berörda operativa program. Vattenbruk, fritidsfiske och fisketurism Sverige har mer än tvåhundra mil kust, tusentals mil av vattendrag och drygt hundratusen sjöar. Detta skapar stora möjligheter för ökat företagande inom såväl vattenbruk som fritidsfiske och fisketurism. Fritidsfisket är en utbredd och uppskattad friluftsaktivitet i Sverige. Regeringen anser att det är angeläget att ansvariga myndigheter utifrån en långsiktigt plan fortsätter att utveckla och stärka fritidsfisket och fisketurismen. En fortsatt god och ändamålsenlig fiskeriförvaltning och fiskevård både i kustnära områden och i inlandet stärker arbetet med att utveckla dessa landsbygdsnäringar och skapar förutsättningarna för ökade rekreationsmöjligheter för allmänheten. En god jakt- och viltförvaltning Regeringen anser att företagare och entreprenörer som är bosatta på landsbygden och som bedriver näringsverksamhet där ska kunna göra det under goda förutsättningar även när rovdjursstammarna ökar. Ökningen av antalet stora rovdjur inklusive säl kan innebära konsekvenser främst för rennäring, lantbrukets djurhållning och det småskaliga fisket. För att gagna fortsatt företagande behöver därför skador orsakade av rovdjur och säl i möjligaste mån förebyggas. För de skador som ändå uppstår ges, i enlighet med gällande regelverk, kompensation. En god förvaltning av jaktbara vilda arter kännetecknas av en acceptabel balans mellan skador och nytta av vilt inom ramen för ett hållbart nyttjande. Strategiska beslut om förvaltning av vilt bör bygga på helhetsbedömningar av det komplexa samspelet mellan rovdjur och bytesdjur samt viltets effekter på näringsverksamhet och biologisk mångfald. En välutvecklad adaptiv viltförvaltning skapar ökade möjligheter både för jaktupplevelser och bevarande av viltstammar och främjar därigenom turistnäringen på landsbygden såväl jakt- som naturturism. 2.6.2 De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion Regeringens målsättning är att Sverige ska vara en aktiv och ledande förebild med ett hållbart jord- och skogsbruk som är miljöanpassat och bygger på tillvaratagande av förnybara resurser. Om det öppna landskapet minskar hotas flera biotoper som är viktiga för många växt- och djurarters överlevnad samtidigt som landsbygdens attraktionskraft som boendemiljö och för turism minskar. De gröna näringarna ska ges förutsättningar att vara fortsatt konkurrenskraftiga samtidigt som naturresurserna brukas utan att förbrukas. De gröna näringarna behöver bli än mer miljö- och resurseffektiva och beredskapen för att möta klimatförändringar måste förbättras. Modernt och hållbart jord-, skogsbruk och fiske värnar den biologiska mångfalden och minimerar negativ miljöpåverkan. Härmed bidrar de till att miljökvalitetsmålen nås och att ekosystemens förmåga att leverera olika ekosystemtjänster vidmakthålls och stärks. Utvecklingen av en biobaserad samhällsekonomi, som förs fram i bl.a. Europa 2020-strategin, liksom i visionen om ett Sverige utan klimatpåverkande utsläpp 2050, kräver ökat fokus på ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Utbildning och forskning har stor betydelse för de gröna näringarnas fortsatta utveckling och bidrar till att öka kunskapen om de globala utmaningarna klimat och miljö. De gröna näringarna i Sverige är viktiga för att producera förnybar energi och skulle kunna ha förutsättningar att vara föregångare genom att ställa om för att bli oberoende av fossila råvaror. Pågående initiativ om energieffektivisering och omställning av arbetsmaskiner från fossila bränslen till biodrivmedel ska fortsätta. Regeringen lägger vikt vid att möjligheter och hinder för en omställning inom de gröna näringarna identifieras. För att främja innovativa lösningar för biogas tillför regeringen medel under fyra år (se vidare utg.omr. 21 Energi). Matsvinn Varje år går en ökande mängd ätliga livsmedel förlorade längs livsmedelskedjans olika led, vilket innebär ett onödigt slöseri med vatten- och energiresurser. Totalt uppkommer 1 miljon ton matavfall per år i hela livsmedelskedjan. Hushållen svarar för 674 000 ton varav oundvikligt matavfall uppgår till 239 000 ton, vilket motsvarar cirka 25 kilo per person och år (Från jord till bord, Svenska EmissionsData, 2011). Livsmedelsverket tillförs totalt 12 miljoner kronor under perioden 2013-2015 för att tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket genomföra insatser som dels minskar det onödiga matsvinnet i alla led, dels leder till bättre utnyttjande av det oundvikliga matavfallet. Parallellt med arbetet för att minska den mängd mat som slängs, är det angeläget att utnyttja det oundvikliga matavfallet. I den nationella avfallsplanen är resurshushållningen i livsmedelskedjan ett prioriterat område. I april 2012 beslutade regeringen (dnr M2012/1171/Ma) om ett etappmål som innebär att insatser ska vidtas genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäringsämnen tillvaratas. Minst 40 procent ska behandlas så att även energi tas tillvara. Senast 2018 ska etappmålet nås. Det är framför allt rötning med biogasproduktion som avses. Att använda matavfallet som en energiresurs inom transportsektorn och i den lokala energiförsörjningen samt i jordbruket minskar klimatpåverkan. Återföring av rötrester ska främjas som en del i ett hållbart kretslopp. Mer skog för ett bättre klimat Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen. Regeringens vision Skogsriket - med värden för världen har som mål att skapa fler jobb på den svenska landsbygden. Visionen bygger på det hållbara brukandet och de två jämställda skogspolitiska målen om miljö och produktion. Ett aktivt skogsbruk har en central roll för att minska det svenska nettoutsläppet av växthusgaser. Det svenska skogsbruket bidrar redan idag med en betydande klimatnytta genom nettoupplagring av kol i skog och skogsmark och i träprodukter, hög biobränsleproduktion samt substitution av energiintensiva material som stål, betong och olika oljebaserade produkter. En hög och stabil tillväxt är en grundläggande utgångspunkt för att långsiktigt tillvarata skogens roll i klimatarbetet. På grund av de långa omloppstiderna i skogen är det nödvändigt att redan nu vidta skogsskötselåtgärder för att öka skogens tillväxt och därmed möta utmaningarna om ett Sverige utan klimatpåverkande utsläpp 2050 och en ökad efterfrågan på biomassa till nya produkter. Ökade investeringar i skogsbruket kan ge stor utdelning för företagandet inte minst i sysselsättningssvaga regioner men även för nationell tillväxt. På lång sikt finns enligt Sveriges lantbruksuniversitet potential att, givet ett antal åtgärder inom ramarna för dagens skogsvårdslag, avsevärt öka skogens årliga produktionsvärde. Sådana åtgärder bör vidtas på ett hållbart vis. Regeringen avser genomföra ytterligare insatser för att förverkliga visionen om Skogsriket, med fler jobb på landsbygden i fokus. En satsning görs med syfte att ge kunskap och riktlinjer för en ökad och hållbar produktion av skogsbiomassa samtidigt som smart miljöhänsyn utvecklas. Genom utvecklingsarbete både rörande en adaptiv skogsskötsel och förbättrad uppskattning av skogens virkesförråd, förbättras förutsättningarna för flera olika ekosystemtjänster. Det handlar om ökad produktion av biomassa, bevarad biologisk mångfald, positiva klimateffekter genom inbindning av kol samt ersättning av fossil råvara. Nyttjandet av produktionsresursen måste ske genom ett hållbart brukande och kombineras med skydd av värdefulla områden. Regeringen föreslår därför en satsning för att förstärka insatserna för skydd av skog. Satsningar görs både inom utgiftsområde 20 och 23. Genom insatserna inom utgiftsområde 23 ges Skogsstyrelsen möjlighet att förstärka sitt arbete med att teckna naturvårdsavtal. Skogens sociala värden är viktiga och ska uppmärksammas i rådgivnings- och informationsinsatser. Skogen erbjuder stora möjligheter till rekreation och till olika friluftslivsaktiviteter. Dessutom framstår den naturbaserade turismen som en viktig tillväxtbransch som har förutsättningar att ge ökad sysselsättning på landsbygden. Arbetet med regeringens vision Skogsriket - med värden för världen kommer under kommande år att särskilt behandla trähusbyggande och träförädling samt turism. Områdena är centrala för att förverkliga Skogsrikets målsättning om tillväxt och jobbskapande på Sveriges landsbygd. Kompetensförsörjningen ska förbättras genom vidtagna åtgärder inom Skogsriket och i Skogsstyrelsens verksamhet som syftar till att väcka intresse för skogen hos barn och ungdomar. Att integrera jämställdhetsperspektiv i olika verksamheter är en viktig faktor för att på sikt bredda rekryteringsunderlaget så att såväl kvinnor som män ges möjlighet att arbeta inom skogssektorn i Sverige. Regeringen följer uppmärksamt frågan om fullt genomslag för skogsbrukssektorns jämställdhetsstrategi. Trä som material vid bostadsbyggande är klimatsmart och förnybart. Träets många positiva egenskaper har betydelse för ett hållbart, grönt samhällsbyggande och en grön ekonomi. Ökat förädlingsvärde ur biomassan skapas genom gynnsamma miljöer för såväl företagande som forskning och innovation. Det finns en stor outnyttjad potential inom turistområdet och upplevelsebaserade näringar. Genom att förstärka marknadsföringen av såväl redan etablerade som nyutvecklade resmål kan utländsk turism öka och bidra till att jobb stannar, och skapas, på landsbygden. Inom ramen för Skogsriket fortsätter också satsningen på innovation och entreprenörskap med skogen som bas genom stödordningen Väx med skogen. Mikroföretag, små samt medelstora företag bereds därigenom möjlighet att utveckla sitt företagande och bidra till jobb och tillväxt på landsbygden. Ett resurseffektivt och hållbart fiske Regeringens mål är att den svenska fiskerinäringen ska producera fisk och fiskprodukter som efterfrågas av konsumenterna och bidrar till att skapa arbete, välfärd och levande kust- och insjösamhällen. För att uppnå detta krävs att allt fiske såväl i Sverige som i EU bedrivs resurseffektivt och hållbart. Fortfarande utnyttjas EU:s gemensamma fiskbestånd på ett sätt som inte kan anses vara hållbart. Detta leder till både hotade bestånd och låg lönsamhet för stora delar av yrkesfisket. En viktig del är att anpassa fiskeflottans kapacitet bättre till beståndssituationen bl.a. genom regleringar. Samtidigt anser regeringen att näringen i hela Europa måste ta ett större eget ansvar för fiskets utveckling och framtid. Stöden inom den gemensamma fiskeripolitiken behöver långsiktigt minska och måste bidra till en hållbar fiskeriförvaltning. Utkast av fisk är ett utbrett problem, ett slöseri av havets resurser och en förlust av en viktig livsmedelskälla. Regeringen kommer därför fortsätta att driva på för införandet av ett utkastförbud inom EU. Ett viktigt steg på vägen är den överenskommelse som gjorts mellan EU och Norge om att harmonisera det tekniska regelverket för Skagerrak inom ramen för Skagerrakavtalet. Sverige arbetar för ett utkastförbud i hela EU. Sverige anser att en nyckel för att komma tillrätta med utkastproblematiken är att snarast utveckla och använda selektiva fiskredskap, men även en mer riskbaserad och effektiv kontroll behövs. Sverige har arbetat länge med att utveckla selektiva redskap och fortsätter att vara drivande i EU:s arbete med att ta fram för miljön mer skonsamma fiskeredskap. Ökad kunskap inom fiskeriförvaltningen är också en central förutsättning för att ekosystemansatsen i förvaltningsbesluten ska kunna tillämpas. Den internationella vetenskapliga rådgivningen syftar till att nå ett hållbart uttag av de marina resurserna och rådgivningen utgör därför också grunden för de politiska besluten om exempelvis kvoter. Det är i sammanhanget av största vikt att säkerställa en väl underbyggd vetenskaplig rådgivning. Sverige arbetar därför kontinuerligt för en förstärkning och utveckling av Internationella Havsforskningsrådet (ICES), vars vetenskapliga rådgivning utgör en grund för de politiska besluten. För att långsiktigt säkra den marina kunskapsinhämtningen och leva upp till EU:s krav anser regeringen vidare att tillgången till svenskt undersöknings- och forskningsdata behöver tryggas. Även det fortsatta arbetet med att ta fram nya förvaltningsplaner för alla kommersiella arter samt att de redan antagna planerna följs är av största vikt för regeringen. En långsiktig förvaltningsplan för lax i Östersjön, liksom att arbetet med att underlätta vandring och förbättra uppväxtmöjligheterna för all vandringsfisk, både lax och öring, fortsätter och effektiviseras då det är av stor betydelse för såväl turism som arbetstillfällen, inte minst i norra Sverige. 2.6.3 De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik Sverige är pådrivande för sund djurhållning och friska djur i EU. Det är regeringens målsättning att de gröna näringarna utmärks av omtanke och ansvarstagande för miljö och djur och av hög etik. Som en del av detta fortsätter regeringen att arbeta nationellt, inom EU och internationellt för en god djur- och folkhälsa samt för ett gott djurskydd. Utbrott av allvarliga smittsamma djursjukdomar kan i vissa fall innebära risker för folkhälsan och även orsaka stora förluster för lantbrukare i drabbade områden. Smittspridning är gränsöverskridande och för att Sverige ska kunna upprätthålla goda förhållanden inom landet är vi beroende av att andra regioner i EU och världen gör detsamma. Därför finns det ett mervärde i att samarbeta. Sverige bidrar aktivt till den pågående översynen av EU:s djurhälsopolitik, med syftet att förenkla och effektivisera lagstiftningen, utveckla de förebyggande insatserna samt att se till att de ekonomiska resurserna används på bästa sätt. Regeringen arbetar också för att EU:s regelverk avseende djurhälsa skapar incitament för enskilda djurägare och för medlemsstaterna att förebygga och vidta åtgärder för att förhindra spridning av djursjukdomar. Sverige har ett mycket gott smittskydd, bl.a. därför att vi aktivt och långsiktigt har arbetat med att förebygga och bekämpa smittsamma djursjukdomar. Även Sveriges geografiska läge bidrar till möjligheten att förebygga och bekämpa djursjukdomar. Antibiotikaresistens är en stor utmaning där samarbete mellan djur- och humanhälsa är viktig. Om sjukdomar inte kan behandlas blir situationen allvarlig för människor och djur och samhällets kostnader kan bli mycket höga. Därför arbetar regeringen både internationellt och nationellt för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens. Resistensläget i Sverige är bättre än i många andra länder. Omfattningen av antibiotikaresistens övervakas kontinuerligt både i Sverige och inom EU. Regeringen anser att det är viktigt att även framöver bibehålla ett gott smittskyddsläge i Sverige. Alltsedan det svenska EU-inträdet har transporten av både lantbrukets djur och sällskapsdjur ökat till och från Sverige. För att detta inte ska leda till ökad spridning av smittsamma sjukdomar anser regeringen att det är viktigt att öka medvetenheten och arbetet med förebyggande smittskydd, liksom att arbeta för ett EU-regelverk som möjliggör för oss att stoppa, bekämpa och utrota smittor. Om en sjukdom brutit ut är det viktigt med ett effektivt bekämpande. Sett över den senaste tioårsperioden har den genomsnittliga kostnaden för bekämpandet av smittsamma husdjurssjukdomar ökat i Sverige. Regeringen fortsätter att arbeta för att hålla tillbaka salmonella och bekämpa olika smittsamma djursjukdomar. Regeringen arbetar för att värna ett gott djurskydd i Sverige och inom EU. Djurskydd har under lång tid varit en prioriterad fråga som Sverige drivit i EU. Vidare finns hög kompetens på området i Sverige. Den svenska djurskyddslagstiftningen ses för närvarande över. Ett led i arbetet har varit att tillsätta en särskild utredare med uppgift att modernisera och vidareutveckla lagstiftningen. Utredarens betänkande SOU 2011:75 Ny djurskyddslag har överlämnats till regeringen, remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. För att minska det lidande smågrisar utsätts för i samband med obedövad kastrering föreslår regeringen att stöd ska kunna lämnas för vissa kostnader i samband med kastrering av grisar eller för vaccinering mot galtlukt. Konsumenten har verktyg och förutsättningar att välja De livsmedel som säljs ska vara säkra. Konsumenterna har rätt att känna sig trygga med det de äter. Konsumenterna ska också kunna lita på att de livsmedel som de konsumerar är vad de utges för att vara. Redligheten i livsmedelshanteringen ska därför vara god. Samtidigt ska valfriheten och konsumentmakten vara stor och det är av vikt att regelverket är modernt och anpassat till dagens förhållanden. Märkning är ett viktigt redskap för att konsumenten ska kunna välja bra, hälsosam och miljömässigt hållbar mat efter sina önskemål och behov. Fortsatta åtgärder för att förbättra kunskapen om kostens och måltidernas betydelse ska genomföras rörande bl.a. måltider i skolan och inom äldreomsorgen. Regeringens satsningar inom ramen för visionen Sverige - det nya matlandet är här betydelsefulla. Att ha tillgång till gott och säkert vatten är av stor betydelse för såväl den enskilde konsumenten som för företag och behövs för en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. De senaste årens stora utbrott av vattenburna smittor visar hur snabbt allvarliga händelser kan uppstå och varför god samordning behövs för att dra lärdom av vad som inträffat. Den samordning av dricksvattenfrågorna på nationell nivå som Livsmedelsverket leder är viktig för att samhället ska kunna fortsätta upprätthålla en bra dricksvattenförsörjning. 2.6.4 De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling De gröna näringarna är viktiga för utveckling till ett hållbart samhälle i Sverige, i resten av EU och i övriga världen. Inom ramen för olika internationella organisationer och processer driver regeringen frågan om en öppnare och mer marknadsanpassad handel på jordbruks-, fiske- och livsmedelsområdet, klimathänsyn, hållbar produktion i jordbruks-, fiske- och skogsnäringen och säkra livsmedel. Ett fortsatt starkt svenskt engagemang i internationella skogs- och fiskefrågor är också viktigt liksom värnandet om genetiska resurser på regional och global nivå. Sverige innehar ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2013. Prioriterat tema för Ministerrådet för fiskeri och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk under ordförandeskapet är "Den moderna landsbygden" En trygg global livsmedelsförsörjning Regeringen fortsätter att prioritera FN:s Millenniemål. Delmålet om halverad fattigdom i det första millenniemålet ser ut att kunna nås. Höga livsmedelspriser, konflikter, torka och översvämningar gör dock att delmålet om att halvera andelen hungrande släpar efter och att antalet istället ökar. Därför är det än mer angeläget att vidta relevanta och effektiva insatser. Sverige deltar i arbetet i FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) som är centralt för att främja en globalt tryggad livsmedelsförsörjning. Regeringen understryker vikten av bättre fungerande marknader, satsningar för att uppnå ökad hållbar produktivitet, ett hållbart fiske, minskat produktionsbortfall och svinn liksom vikten av lika tillgång för kvinnor och män till produktionsresurser som mark samt tillgång till finansiering. Hållbart fiske är viktigt för den globala livsmedelsförsörjningen. Internationellt fiskerisamarbete sker huvudsakligen inom multilaterala och regionala organisationer samt inom ramen för EU:s fiskeavtal med tredje land. Regeringens mål är att stärka tillämpningen av försiktighetsansatsen och ett införande av ekosystemansatsen i förvaltningen samt skydda de mänskliga rättigheterna. Med hänsyn till situationen för många bestånd, såväl i EU som globalt, är även arbetet inriktat på de faktorer som främjar återuppbyggnaden av hotade bestånd allt viktigare. De gröna näringarna bidrar till lösningen på det globala miljö- och klimatarbetet Ett hållbart nyttjande av världens skogar bidrar till utveckling och fattigdomsbekämpning. Det finns stor potential att minska negativ klimatpåverkan genom att minska den pågående avskogningen och omföringen av skogsmark till annan markanvändning vilket sker i många utvecklingsländer. Sverige har genom sin höga kunskapsnivå och långa skogliga tradition en hög trovärdighet internationellt vad gäller skogsbruket och skogens produktions- och miljövärden. Sverige ska fortsätta att förmedla kunskap om detta och exportera sitt teknologiska kunnande. Regeringen avser att ytterligare stärka Sveriges framträdande roll avseende skogsfrågor på den europeiska arenan liksom i det övriga internationella arbetet, som en viktig del i satsningen Skogsriket. En öppen global ekonomi För den långsiktiga konkurrenskraften för EU:s jordbrukare är globala jordbrukspolitiska reformer av stor vikt. Det kvarstår som en prioritet för regeringen att avsluta Doharundan inom ramen för världshandelsorganisationen WTO där bl.a. ett reviderat jordbruksavtal ingår. Nya ramar för WTO-medlemmarnas jordbrukspolitiska åtgärder innebär betydande sänkningar av tullar och handelsstörande stöd och eliminering av exportstöd. Regeringen har som mål att bidra till en dynamisk och öppen global ekonomi på jordbruks- och livsmedelsområdet. Åtgärder som syftar till att värna människors, djurs och växters liv och hälsa bör vara rättvisa och proportionerliga samt bygga på överenskomna riktlinjer, rekommendationer och standarder. Genom WTO och internationella standardiseringsorganisationer finns ett multilateralt regelverk som säkerställer detta. 3 Budgetförslag 3.1 Budgetförslag 3.1.1 1:1 Skogsstyrelsen Tabell 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Skogsstyrelsen Tusental kronor 2011 Utfall 372 244 Anslags- sparande -2 377 2012 Anslag 371 621 1 Utgifts- prognos 359 892 2013 Förslag 400 368 2014 Beräknat 403 494 2 2015 Beräknat 394 067 3 2016 Beräknat 378 922 4 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 394 429 tkr i 2013 års prisnivå. 3 Motsvarar 378 144 tkr i 2013 års prisnivå. 4 Motsvarar 355 721 tkr i 2013 års prisnivå. Anslaget används för Skogsstyrelsens förvalt-ningskostnader. Anslaget får användas för att medfinansiera insatser enligt rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.2 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2011 - 41 Prognos 2012 - 400 300 100 Budget 2013 - 230 180 50 Tabell 3.3 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2011 212 522 209 572 2 950 (varav tjänsteexport) 682 687 -5 Prognos 2012 209 670 213 670 -4 000 (varav tjänsteexport) 470 430 40 Budget 2013 220 900 224 900 -4 000 (varav tjänsteexport) 500 400 100 Skogsstyrelsens offentligrättsliga verksamhet utgörs av avgifter som erhålls vid handel med skogsodlingsmaterial (kontroll av frö- och planthandel) från statliga myndigheter och affärsverk. Skogsstyrelsen bedriver uppdragsverksamhet som i huvudsak finansieras genom avgifter. Undantag är vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Avgiftsintäkterna får disponeras av Skogsstyrelsen. Regeringens överväganden Som en del av visionen Skogsriket gör regeringen en satsning som ska bidra till Skogsrikets mål om fler jobb på den svenska landsbygden. En viktig del av satsningen är att ge förbättrade förutsättningar för ökad och hållbar produktion av skogsbiomassa samtidigt som metoder för miljöhänsyn utvecklas. Åtgärderna ger förutsättningar att tillgodose behov av flera ekosystemtjänster: både ökad produktion av biomassa och bevarad biologisk mångfald samt positiva klimateffekter genom inbindning av kol och ersättning av fossil råvara. För att genomföra satsningen ökas anslaget med 25, 20 och 15 miljoner kronor 2013, 2014 respektive 2015. Regeringen föreslår att 400 368 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skogsstyrelsen för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 403 494 000 kronor, 394 067 000 kronor respektive 378 922 000 kronor. Tabell 3.4 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:1 Skogsstyrelsen Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 371 621 371 621 371 621 371 621 Förändring till följd av: Pris- och löne- omräkning 2 1 359 9 931 17 064 25 686 Beslut 27 000 22 046 5 487 -18 278 Överföring till/från andra anslag Övrigt 388 -103 -105 -107 Förslag/ beräknat anslag 400 368 403 494 394 067 378 922 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2014-2016 är preliminär. 3.1.2 1:2 Insatser för skogsbruket Tabell 3.5 Anslagsutveckling 1:2 Insatser för skogsbruket Tusental kronor 2011 Utfall 261 382 Anslags- sparande 9 612 2012 Anslag 234 737 1 Utgifts- prognos 228 791 2013 Förslag 261 868 2014 Beräknat 259 373 2015 Beräknat 250 873 2016 Beräknat 240 873 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används för att täcka kostnader för stöd enligt förordningen (2010:1879) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket och finansierar natur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogsbruket och för att anlägga och vårda ädellövskog. Anslaget används också för att täcka kostnader för biotopskydd och naturvårdsavtal. Anslaget används även till att upprätta ren-bruksplaner och till att medfinansiera skogs-trädsförädling. Vidare får anslaget användas för vissa admi-nistrationskostnader hos Skogsstyrelsen. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 37 000 000 kronor 2014, 18 000 000 kronor 2015 samt 15 000 000 kronor 2016-2017. Skälen för regeringens förslag: I hanteringen av vissa bidrag och ersättningar till skogsägare och för att skapa goda förutsättningar för fleråriga naturvårdsprojekt behöver ekonomiska förpliktelser kunna ingås som medför utgifter under kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2013 för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 37 000 000 kronor under 2014 och 33 000 000 kronor under 2015-2017. Tabell 3.6 Beställningsbemyndigande Tusental kronor Utfall 2011 Prognos 2012 Förslag 2013 Beräknat 2014 Beräknat 2015 Beräknat 2016-2017 Ingående åtaganden 14 418 26 679 70 000 Nya åtaganden 23 524 64 321 15 000 Infriade åtaganden -11 263 -21 000 -15 000 -37 000 -18 000 -15 000 Utestående åtaganden 26 679 70 000 70 000 Erhållet/föreslaget bemyndigande 85 000 70 000 70 000 Regeringens överväganden Nyttjandet av skogen måste ske genom hållbart brukande och kombineras med skydd av värdefulla områden. Regeringen förstärker insatserna för skydd av skog (se även utgiftsområde 20). Genom insatserna ges Skogsstyrelsen möjlighet att utveckla sitt arbete med att teckna naturvårdsavtal. För att genomföra satsningen ökas anslaget med 27 miljoner kronor 2013 och 23 miljoner kronor årligen 2014-2016. Regeringen föreslår att 261 868 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 259 373 000 kronor, 250 873 000 kronor respektive 240 873 000 kronor. Tabell 3.7 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:2 Insatser för skogsbruket Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 234 737 234 737 234 737 234 737 Förändring till följd av: Beslut 27 000 24 500 16 000 6 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt 131 136 136 136 Förslag/ beräknat anslag 261 868 259 373 250 873 240 873 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 3.1.3 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt Tabell 3.8 Anslagsutveckling 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt Tusental kronor 2011 Utfall 117 276 Anslags- sparande 2 783 2012 Anslag 112 047 1 Utgifts- prognos 110 138 2013 Förslag 112 729 2014 Beräknat 114 855 2 2015 Beräknat 116 866 3 2016 Beräknat 120 390 4 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 112 569 tkr i 2013 års prisnivå. 3 Motsvarar 112 568 tkr i 2013 års prisnivå. 4 Motsvarar 113 574 tkr i 2013 års prisnivå. Anslaget används för Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) förvaltningskostnader. SVA är veterinärmedicinskt expert- och serviceorgan åt myndigheter och enskilda och utreder bl.a. uppkomst, orsak och spridningssätt av sjukdomar hos djur. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.9 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2011 171 335 173 001 -1 666 (varav tjänsteexport) (5 835) (5 341) (494) Prognos 2012 162 000 163 000 -1 000 (varav tjänsteexport) (5 000) (4 800) (200) Budget 2013 162 000 163 000 -1 000 (varav tjänsteexport) (5 000) (4 800) (200) Avgiftsintäkterna får disponeras av Statens veterinärmedicinska anstalt. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 112 729 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 114 855 000 kronor, 116 866 000 kronor respektive 120 390 000 kronor. Tabell 3.10 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 112 047 112 047 112 047 112 047 Förändring till följd av: Pris- och löne- omräkning 2 682 2 972 4 986 7 447 Beslut 1 066 Överföring till/från andra anslag Övrigt -164 -167 -170 Förslag/ beräknat anslag 112 729 114 855 116 866 120 390 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2014-2016 är preliminär. 3.1.4 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet Tabell 3.11 Anslagsutveckling 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet Tusental kronor 2011 Utfall 99 617 Anslags- sparande 0 2012 Anslag 105 966 1 Utgifts- prognos 105 966 2013 Förslag 107 301 2014 Beräknat 108 436 2 2015 Beräknat 109 936 3 2016 Beräknat 111 864 4 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 107 150 tkr i 2013 års prisnivå. 3 Motsvarar 107 150 tkr i 2013 års prisnivå. 4 Motsvarar 107 149 tkr i 2013 års prisnivå. Anslaget används för statens bidrag till veterinär fältverksamhet och för att minska avlägset boende djurägares veterinärkostnader avseende livsmedelsproducerande djur. Jordbruksverket är chefsmyndighet för distriktsveterinärerna. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.12 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2011 4 204 -4 204 0 Prognos 2012 4 400 -4 400 0 Budget 2013 4 400 -4 400 0 Tabell 3.13 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2011 514 622 -524 276 -9 654 Prognos 2012 526 507 -527 375 -868 Budget 2013 530 800 -530 800 0 Av tabellerna framgår distriktsveterinärernas avgiftsbelagda verksamhet. Större delen av verksamheten är avgiftsfinansierad. Jordbruksverket får disponera avgiftsintäk-terna. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 107 301 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 108 436 000 kronor, 109 936 000 kronor respektive 111 864 000 kronor. Tabell 3.14 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 105 966 105 966 105 966 105 966 Förändring till följd av: Pris- och löne- omräkning 2 1 335 2 623 4 125 6 056 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt -153 -155 -158 Förslag/ beräknat anslag 107 301 108 436 109 936 111 864 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2014-2016 är preliminär. 3.1.5 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder Tabell 3.15 Anslagsutveckling 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder Tusental kronor 2011 Utfall 12 466 Anslags- sparande 382 2012 Anslag 12 933 1 Utgifts- prognos 13 580 2013 Förslag 12 433 2014 Beräknat 12 933 2015 Beräknat 13 433 2016 Beräknat 14 933 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används för djurhälsovård i form av förebyggande hälsokontroll. Insatser ska begränsa skadeverkningarna av djursjukdomar och förebygga spridning av smittsamma djur-sjukdomar som kan överföras till både djur och människor. Anslaget används även till djurskyddsfrämjande åtgärder avseende bl.a. hållande och skötsel av djur. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att anslaget tillförs 2,5 miljoner kronor 2013 för att lämna stöd för vissa kostnader i samband med kastrering av grisar eller för vaccinering mot galtlukt. Av samma anledning föreslås anslaget tillföras 3 miljoner kronor 2014, 3,5 miljoner kronor 2015 och 5 miljoner kronor årligen 2016 och 2017. Regeringen föreslår att 3 miljoner kronor som används för drift av djursjukdatasystemet Vet@ förs till anslaget 1:8 Statens jordbruksverk. Vidare föreslår regeringen att 1,775 miljoner kronor som används för Honungsprogrammet fr.o.m. 2014 förs till anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Regeringen föreslår att 12 433 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för 2013. För 2014, 2015, och 2016 beräknas anslaget till 12 933 000 kronor, 13 433 000 kronor respektive 14 933 000 kronor. Tabell 3.16 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 12 933 12 933 12 933 12 933 Förändring till följd av: Beslut 2 500 3 000 3 500 5 000 Överföring till/från andra anslag -3 000 -3 000 -3 000 -3 000 Övrigt Förslag/ beräknat anslag 12 433 12 933 13 433 14 933 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 3.1.6 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Tabell 3.17 Anslagsutveckling 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Tusental kronor 2011 Utfall 161 955 Anslags- sparande 10 387 2012 Anslag 150 349 1 Utgifts- prognos 157 635 2013 Förslag 124 349 2014 Beräknat 124 349 2015 Beräknat 124 349 2016 Beräknat 124 349 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används för bekämpande av och beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar varvid ersättning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658) eller med stöd av i lagarna meddelade föreskrifter. Vidare används anslaget för bidrag till obduktionsverksamhet, för utveckling och genomförande av sjukdomskontroller och för genomförande av EU-lagstiftningen om djurskydd, djurhälsa, foder och livsmedel. Anslaget används för nationell medfinansiering av kontroller för TSE (BSE och scrapie) som Sverige enligt EU:s krav är skyldig att göra. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 124 349 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 124 349 000 kronor, 124 349 000 kronor respektive 124 349 000 kronor. Tabell 3.18 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 127 349 127 349 127 349 127 349 Förändring till följd av: Beslut -3 000 -3 000 -3 000 -3 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/ beräknat anslag 124 349 124 349 124 349 124 349 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 3.1.7 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. Tabell 3.19 Anslagsutveckling 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. Tusental kronor 2011 Utfall 44 705 Anslags- sparande 3 073 2012 Anslag 47 778 1 Utgifts- prognos 46 568 2013 Förslag 37 778 2014 Beräknat 37 778 2015 Beräknat 37 778 2016 Beräknat 37 778 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används för att förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada. Rätten till ersättning regleras i viltskadeförordningen (2001:724). Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 47 778 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 37 778 000 kronor, 37 778 000 kronor respektive 37 778 000 kronor. Tabell 3.20 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:8 Ersättning för viltskador m.m. Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 47 778 47 778 47 778 47 778 Förändring till följd av: Beslut -10 000 -10 000 -10 000 -10 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/ beräknat anslag 37 778 37 778 37 778 37 778 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Viltvårdsfonden Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 5 000 000 kronor för Viltvårdsfonden. Skälen för regeringens förslag: Jägare är enligt 49 § jaktförordningen (1987:905) skyldiga att betala viltvårdsavgift på 300 kronor per år till Viltvårdsfonden. Medlen ur fonden används för att främja viltvården och andra liknande ändamål som är förenliga med jaktlagens syfte. Jaktåret omfattar tiden den 1 juli-den 30 juni. Merparten av viltvårdsavgifterna betalas till fonden i början av jaktåret medan utgifterna är fördelade över kalenderåret. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2013 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 5 000 000 kronor. 3.1.8 1:8 Statens jordbruksverk Tabell 3.21 Anslagsutveckling 1:8 Statens jordbruksverk Tusental kronor 2011 Utfall 446 125 Anslags- sparande 3 547 2012 Anslag 496 588 1 Utgifts- prognos 500 494 2013 Förslag 505 621 2014 Beräknat 515 936 2 2015 Beräknat 502 393 3 2016 Beräknat 502 518 4 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 504 600 tkr i 2013 års prisnivå. 3 Motsvarar 482 439 tkr i 2013 års prisnivå. 4 Motsvarar 472 185 tkr i 2013 års prisnivå. Anslaget används för Statens jordbruksverks förvaltningskostnader, Tullverkets särkostnader för exportbidragskontroller m.m. Från och med 2013 används anslaget även för statistik inom jordbruksområdet samt för EU:s finansiering av jordbruks- och livsmedelsstatistik. Anslaget används även till djursjukdatasystem fr.o.m. 2013. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.22 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentligrättslig verksamhet Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Tillsyn Utfall 2011 30 128 -28 412 1 716 Prognos 2012 29 550 -29 091 459 Budget 2013 28 300 -27 500 800 Djur Utfall 2011 25 286 -25 344 -58 Prognos 2012 242 34 -26 099 -1 865 Budget 2013 24 400 -24 700 -300 Växt Utfall 2011 12 493 -12 898 -405 Prognos 2012 12 466 -13 517 -1 51 Budget 2013 12 600 -12 500 100 Utsäde Utfall 2011 7 796 -7 848 -52 Prognos 2012 7 900 -7750 150 Budget 2013 7 900 -7 850 50 Jordbruksverket får disponera intäkterna från avgifter inom områdena Tillsyn, Djur, Växt och Utsäde. Tabell 3.23 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Vatten Utfall 2011 10 778 -10 572 206 Prognos 2012 12 600 -12 676 -76 Budget 2013 14 000 -13 900 100 Tillsyn Utfall 2011 4 293 -4 293 0 Prognos 2012 4 390 -4 390 0 Budget 2013 4 400 -4 400 0 Utsäde Utfall 2011 25 221 -24 317 904 Prognos 2012 23 895 -23 449 446 Budget 2013 23 400 -23 350 50 Jordbruksverket får disponera intäkterna från avgifter som utgörs av vattenhushållning, köttklassificering, laboratorieundersökningar av utsäde, kvalitetsanalyser och andra undersökningar av utsäde och växtsorter samt kvalitetsanalys av foder- och kvarnspannmål. Regeringens överväganden Med anledning av att den nya jordbruks-, fiskeri- och landsbygdspolitiken kommer att träda i kraft 2014 behöver Jordbruksverket förbereda och införa nya system för de nya stöden. Jordbruksverkets anslag ökas därför med 20 000 000 kronor 2013 och 2014 och med 10 000 000 kronor 2015 och 2016. Från och med 2013 föreslås anslaget användas för statistik inom jordbruksområdet samt för EU:s finansiering av jordbruks- och livsmedelsstatistik. Från anslaget 1:17 Livsmedelsstatistik föreslås föras över 23 587 000 kronor och från anslaget 1:18 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EU-budgeten föreslås föras över 7 356 000 kronor till anslaget 1:8 Statens jordbruksverk. Anslaget föreslås användas även till djursjukdatasystem fr.o.m. 2013. För denna uppgift föreslås 3 000 000 kronor föras från anslaget 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder till anslaget 1:8 Statens jordbruksverk. Regeringen föreslår att 505 621 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Statens jordbruksverk för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 515 936 000 kronor, 502 393 000 kronor respektive 502 518 000 kronor. Tabell 3.24 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:8 Statens jordbruksverk Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 496 588 496 588 496 588 496 588 Förändring till följd av: Pris- och löne- omräkning 2 2 303 13 511 22 938 34 351 Beslut -27 510 -28 577 -52 183 -64 242 Överföring till/från andra anslag 34 240 35 009 35 656 36 440 Övrigt -595 -606 -619 Förslag/ beräknat anslag 505 621 515 936 502 393 502 518 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2014-2016 är preliminär. 3.1.9 1:9 Bekämpande av växtsjukdomar Tabell 3.25 Anslagsutveckling 1:9 Bekämpande av växtsjukdomar Tusental kronor 2011 Utfall 7 992 Anslags- sparande 8 2012 Anslag 5 000 1 Utgifts- prognos 4 873 2013 Förslag 5 000 2014 Beräknat 5 000 2015 Beräknat 5 000 2016 Beräknat 5 000 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används för kostnader för åtgärder mot växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318) samt för vissa förluster till följd av sådana åtgärder. Kostnader för beredskapsåtgärder, akuta skyddsåtgärder, marknadskontroller, inventeringar m.m. mot karantän-skadegörare finansieras också med detta anslag liksom undersökningar av växtprover som av Jordbruksverkets växtinspektion överlämnas för laboratoriemässig diagnostisering. Åtgärder för ett behovsanpassat växtskydd i ett förändrat klimat omfattas. Vidare belastar delar av kostnaderna för växtinspektionens internationella engagemang anslaget. Slutligen används anslaget för kostnader för verifiering av de svenska skyddade zonerna. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 5 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Bekämpande av växtsjukdomar för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 5 000 000 kronor, 5 000 000 kronor respektive 5 000 000 kronor. Tabell 3.26 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:9 Bekämpande av växtsjukdomar Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 5 000 5 000 5 000 5 000 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/ beräknat anslag 5 000 5 000 5 000 5 000 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 3.1.10 1:10 Gårdsstöd m.m. Tabell 3.27 Anslagsutveckling 1:10 Gårdsstöd m.m. Tusental kronor 2011 Utfall 6 347 512 Anslags- sparande 251 488 2012 Anslag 6 583 000 1 Utgifts- prognos 6 122 000 2013 Förslag 5 819 000 2014 Beräknat 5 966 000 2015 Beräknat 5 963 300 2016 Beräknat 6 003 600 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Från anslaget utbetalas gårdsstöd, restutbetalningar av handjursbidrag avseende tidigare stödår, stöd för kontrakterad stärkelsepotatis och stöd för kvalitetscertifiering. Stöden är gemensamma för hela EU och finansieras från EU-budgeten. För att få gårdsstöd måste brukarna förutom att bruka marken även ha stödrätter för motsvarande areal jordbruksmark. Ett villkor för fullt utbetalt stöd är att de s.k. tvärvillkoren är uppfyllda. Bidragen är begränsade i takbelopp i euro på nationell nivå. Anslaget används även för bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar. Regeringens överväganden Nivån på anslaget justerades fr.o.m. 2011 på grund av ny beräkningsmetod för anslaget. Beräkningsmetoden tar hänsyn till bl.a. förändringar i valutakursen. Regeringen föreslår att 5 819 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 5 966 000 000 kronor, 5 963 300 000 kronor respektive 6 003 600 000 kronor. Tabell 3.28 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:10 Gårdsstöd m.m. Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 6 583 000 6 583 000 6 583 000 6 583 000 Förändring till följd av: Beslut Övriga makro- ekonomiska förutsätt- ningar -764 000 -617 000 -619 700 -568 300 Volymer -11 100 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/ beräknat anslag 5 819 000 5 966 000 5 963 300 6 003 600 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 3.1.11 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. Tabell 3.29 Anslagsutveckling 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. Tusental kronor 2011 Utfall 195 227 Anslags- sparande 147 147 2012 Anslag 322 097 1 Utgifts- prognos 197 535 2013 Förslag 258 300 2014 Beräknat 258 200 2015 Beräknat 257 900 2016 Beräknat 257 900 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används för kostnader för intervention, stöd i form av produktions-, konsumtions- och marknadsföringsbidrag, exportbidrag, fiberberedning samt omstruktureringsstöd för sockersektorn. Anslaget finansieras från EU-budgeten. Vissa s.k. tekniska kostnader till följd av offentlig lagring regleras dock under anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. Regeringens överväganden Nivån på anslaget justerades fr.o.m. 2011 på grund av ny beräkningsmetod för anslaget. Beräkningsmetoden tar hänsyn till bl.a. förändringar i valutakursen. Regeringen föreslår att de 2 500 000 kronor som används för Honungsprogrammet och som i budgetpropositionen för 2011 tillfälligt fördes över till anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur även fortsatt ska ligga på anslaget 1:19. Regeringen föreslår att 258 300 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 258 200 000 kronor, 257 900 000 kronor respektive 257 900 000 kronor. Tabell 3.30 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 322 097 322 097 322 097 322 097 Förändring till följd av: Beslut Övriga makro- ekonomiska förutsätt- ningar -41 000 -43 500 -43 500 -43 500 Volymer -22 797 -20 397 -20 697 -20 697 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/ beräknat anslag 258 300 258 200 257 900 257 900 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 48 030 000 kronor 2014 och 37 000 000 kronor 2015. Skälen för regeringens förslag: Ett av de områden som anslaget används till är stöd till producentorganisationer inom frukt- och gröntsektorn. Stöden ges inom fleråriga verksamhetsprogram. Efter beslut om stöd sker betalningarna till stödmottagarna under påföljande år. Denna stödform innebär att beslut om stödutbetalningar för kommande år behöver kunna fattas. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2013 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 48 030 000 kronor 2014 och 37 000 000 kronor 2015. Tabell 3.31 Beställningsbemyndigande Tusental kronor Utfall 2011 Prognos 2012 Förslag 2013 Beräknat 2014 Beräknat 2015 Ingående åtaganden 95 221 80 005 85 550 Nya åtaganden 48 910 85 550 48 030 Infriade åtaganden -64 126 -80 005 -48 550 -48 030 -37 000 Utestående åtaganden 80 005 85 550 85 030 Erhållet/föreslaget bemyndigande 150 000 86 000 86 000 3.1.12 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. Tabell 3.32 Anslagsutveckling 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. Tusental kronor 2011 Utfall 48 373 Anslags- sparande 27 099 2012 Anslag 410 472 1 Utgifts- prognos 440 942 2013 Förslag 190 472 2014 Beräknat 75 472 2015 Beräknat 75 472 2016 Beräknat 75 472 2 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används för eventuella finansiella korrigeringar och straffavgifter som Europeiska kommissionen kan komma att ålägga Sverige efter granskning av Sveriges utnyttjande av EU:s jordbruksfonder och EU:s fiskefond. Vidare får anslaget användas för eventuella räntekostnader, rättegångskostnader, revisions- och kontrollkostnader förknippade med Jordbruksverkets inbetalningar till den europeiska gemenskapen. Anslaget får även användas till skadestånd. Dessutom får anslaget belastas med s.k. tekniska kostnader för offentlig lagring i den mån som ersättning inte erhålls från EU-budgeten. Regeringens överväganden Medelsbehovet på anslaget kan variera mycket mellan olika år. Det beror huvudsakligen på de eventuella finansiella korrigeringar som beslutas av Europeiska kommissionen. Regeringen föreslår att 190 472 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 75 472 000 kronor, 75 472 000 kronor respektive 75 472 000 kronor. Tabell 3.33 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:12 Finansiella korrigeringar Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 410 472 410 472 410 472 410 472 Förändring till följd av: Beslut -220 000 -335 000 -335 000 -335 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/ beräknat anslag 190 472 75 472 75 472 75 472 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 3.1.13 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. Tabell 3.34 Anslagsutveckling 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. Tusental kronor 2011 Utfall 22 425 Anslags- sparande 25 481 2012 Anslag 18 482 1 Utgifts- prognos 23 600 2013 Förslag 37 919 2014 Beräknat 23 985 2015 Beräknat 16 105 2016 Beräknat 28 000 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används framför allt för nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för strukturåtgärder inom fiskerinäringen. Anslaget kan även användas för finansiering av andra projekt som ligger i linje med programmet. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 24 000 000 kronor 2014 och 16 500 000 kronor 2015. Skälen för regeringens förslag: Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Det innebär att staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2013 för anslaget 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 24 000 000 kronor 2014 och 16 500 000 kronor 2015. Tabell 3.35 Beställningsbemyndigande Tusental kronor Utfall 2011 Prognos 2012 Förslag 2013 Beräknat 2013 Beräknat 2014 Ingående åtaganden 21 942 25 882 41 382 Nya åtaganden 25 365 31 500 33 000 Infriade åtaganden -21 425 -16 000 -34 000 -24 000 -16 500 Utestående åtaganden 25 882 41 382 40 382 Erhållet/föreslaget bemyndigande 32 000 41 500 40 500 Regeringens överväganden Det svenska programmet för fiskerinäringen avseende perioden 2007-2013, Europeiska fiskerifonden, EFF, började genomföras under 2008. Finansieringen från EFF uppgår till totalt närmare 55 miljoner euro. Över sjuårsperioden blir den genomsnittliga årliga budgetramen ca 7,8 miljoner euro. För att få hela Sveriges tilldelning från EU-budgeten måste nationell medfinansiering med motsvarande belopp, dvs. 50 procent nationell offentlig medfinansiering, tillföras programmet, vilket ger programmet en total årlig budget på ca 140 miljoner kronor. Förslagen till förändrade anslagsnivåer inom anslaget 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. ska ses mot bakgrund av att regeringen fr.o.m. 2013 vill förändra principen för budgetering av fleråriga EU-relaterade verksamheter med anslag på statens budget. Programmen har i flera fall kommit i gång senare än beräknat, vilket förskjuter utgifterna framåt i tiden med stora anslagsbehållningar som följd. Regeringen föreslår nu att denna budgeteringsprincip ersätts med att riksdagen i stället anvisar medel för att täcka de utgifter som bedöms bli redovisade mot anslaget. Förändringen är av teknisk karaktär och förväntas inte påverka verksamhetens villkor eller omfattning. Regeringen föreslår att 37 919 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 23 985 000 kronor, 16 105 000 kronor respektive 28 000 000 kronor. Tabell 3.36 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 18 482 18 482 18 482 18 482 Förändring till följd av: Beslut -8 964 11 918 -1 482 9 518 Överföring till/från andra anslag Övrigt 28 401 -6 415 -895 Förslag/ beräknat anslag 37 919 23 985 16 105 28 000 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 3.1.14 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. Tabell 3.37 Anslagsutveckling 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. Tusental kronor 2011 Utfall 47 861 Anslags- sparande 121 377 2012 Anslag 66 263 1 Utgifts- prognos 38 967 2013 Förslag 91 793 2014 Beräknat 75 412 2015 Beräknat 55 051 2016 Beräknat 70 000 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslagets ändamål är att finansiera det belopp som motsvarar EU:s medfinansiering av strukturstöd till fisket m.m. som redovisas under anslaget 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. Sverige har tilldelats närmare 55 miljoner euro från Europeiska fiskerifonden under programperioden 2007-2013. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 1:14 Från EU-budgeten finansierat strukturstöd till fisket m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 75 500 000 kronor 2014 och 55 000 000 kronor 2015. Skälen för regeringens förslag: Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Det innebär att staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2013 för anslaget 1:14 Från EU-budgeten finansierat strukturstöd till fisket m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 75 500 000 kronor 2014 och 55 000 000 kronor 2015. Tabell 3.38 Beställningsbemyndigande Tusental kronor Utfall 2011 Prognos 2012 Förslag 2013 Beräknat 2014 Beräknat 2015 Ingående åtaganden 76 178 97 510 176 510 Nya åtaganden 97 510 119 000 38 000 Infriade åtaganden -76 178 -40 000 -84 010 -75 500 -55 000 Utestående åtaganden 97 510 176 510 130 500 Erhållet/föreslaget bemyndigande 98 200 176 510 130 500 Regeringens överväganden Nationell medfinansiering sker under anslaget 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. Förslagen till förändrade anslagsnivåer inom anslaget 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. ska ses mot bakgrund av att regeringen fr.o.m. 2013 vill förändra principen för budgetering av fleråriga EU-relaterade verksamheter med anslag på statens budget. Programmen har i flera fall kommit i gång senare än beräknat, vilket förskjuter utgifterna framåt i tiden med stora anslagsbehållningar som följd. Regeringen föreslår nu att denna budgeteringsprincip ersätts med att riksdagen i stället anvisar medel för att täcka de utgifter som bedöms bli redovisade mot anslaget. Förändringen är av teknisk karaktär och förväntas inte påverka verksamhetens villkor eller omfattning. Regeringen föreslår att 91 793 000 kronor anvisas under anslaget 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 75 412 000 kronor, 55 051 000 kronor respektive 70 000 000 kronor. Tabell 3.39 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 66 263 66 263 66 263 66 263 Förändring till följd av: Beslut 3 737 8 737 -26 263 3 737 Överföring till/från andra anslag Övrigt 21 793 412 15 051 Förslag/ beräknat anslag 91 793 75 412 55 051 70 000 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 3.1.15 1:15 Livsmedelsverket Tabell 3.40 Anslagsutveckling 1:15 Livsmedelsverket Tusental kronor 2011 Utfall 207 460 Anslags- sparande 3 066 2012 Anslag 287 794 1 Utgifts- prognos 283 493 2013 Förslag 294 403 2014 Beräknat 298 264 2 2015 Beräknat 301 929 3 2016 Beräknat 306 433 4 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 292 081 tkr i 2013 års prisnivå. 3 Motsvarar 290 476 tkr i 2013 års prisnivå. 4 Motsvarar 288 640 tkr i 2013 års prisnivå. Anslaget används för Livsmedelsverkets för-valtningskostnader. Livsmedelsverket ska som central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor i konsumenternas intresse arbeta aktivt för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor. Anslaget används även för att bekosta delar av kostnaderna för den offentliga kontroll som görs vid slakterier i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG)nr 854/2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.41 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2011 186 980 183 245 3 735 Prognos 2012 107 100 115 000 -7 900 Budget 2013 113 000 121 500 -8 500 Tabell 3.42 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2011 11 041 10 899 142 (varav tjänsteexport) (3 139) (2 760) (379) Prognos 2012 15 000 15 500 -500 (varav tjänsteexport) (3 100) (3 200) (-100) Budget 2013 13 100 13 200 -100 (varav tjänsteexport) (3 100) (3 200) (-100) Avgiftsintäkterna får disponeras av Livsmedelsverket. Regeringens överväganden I syfte att arbeta med att dels minska matsvinnet i alla led av livsmedelskedjan och dels utveckla omhändertagandet av det oundvikliga matavfallet föreslår regeringen att anslaget tillförs 5 miljoner kronor 2013, 3 miljoner kronor 2014 respektive 4 miljoner kronor 2015. Regeringen föreslår att 294 403 000 kronor anvisas under anslaget 1:15 Livsmedelsverket för 2013. För 2014 beräknas anslaget till 298 264 000 kronor, för 2015 till 301 929 000 kronor och för 2016 till 306 433 000 kronor. Tabell 3.43 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:15 Livsmedelsverket Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 287 794 287 794 287 794 287 794 Förändring till följd av: Pris- och löne- omräkning 2 1 609 7 736 13 019 19 449 Beslut 5 000 3 000 1 386 -534 Överföring till/från andra anslag Övrigt -266 -271 -277 Förslag/ beräknat anslag 294 403 298 264 301 929 306 433 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2014-2016 är preliminär. 3.1.16 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor Tabell 3.44 Anslagsutveckling 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor Tusental kronor 2011 Utfall 86 596 Anslags- sparande 13 802 2012 Anslag 88 660 1 Utgifts- prognos 82 199 2013 Förslag 88 660 2014 Beräknat 88 660 2015 Beräknat 15 160 2016 Beräknat 15 160 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används för åtgärder inom livsmedelsområdet, främst för att främja exporten av svenska livsmedel och för utveckling av livsmedelsförädling. Anslaget används även till stöd för marknadsföring och stöd till projektverksamhet med syfte att öka kompetens och att utveckla produkter, processer, teknik och logistiklösningar med anknytning till livsmedelsförädling enligt förordningen (2011:93) om stöd till insatser på livsmedelsområdet. Anslaget finansierar åtgärder inom ramen för Sverige - det nya matlandet. Vidare får anslaget användas för kommunikationsinsatser och för satsningar för mat inom offentlig sektor. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 88 660 000 kronor anvisas under anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 88 660 000 kronor, 15 160 000 kronor respektive 15 160 000 kronor. Tabell 3.45 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 88 660 88 660 88 660 88 660 Förändring till följd av: Beslut -73 500 -73 500 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/ beräknat anslag 88 660 88 660 15 160 15 160 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 3.1.17 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. Tabell 3.46 Anslagsutveckling 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. Tusental kronor 2011 Utfall 39 439 Anslags- sparande 3 414 2012 Anslag 41 866 1 Utgifts- prognos 40 513 2013 Förslag 42 913 2014 Beräknat 42 913 2015 Beräknat 42 913 2016 Beräknat 42 913 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslagets ändamål är huvudsakligen att finan-siera kostnader för medlemskap i internationella organisationer inom Landsbygdsdepartementets ansvarsområde. Den dominerande posten är kostnaden för Sveriges medlemskap i FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. Anslaget används också för internationella skogsfrågor, bl.a. för det alleuropeiska skogssamarbetet, närområdessamarbete i skogsfrågor inom Östersjöregionen samt för nordiskt samarbete. FN:s skogssamarbete i form av främst FN:s skogsforum, skogens roll i klimatkonventionen och i FAO belastar också anslaget. Anslaget används även för andra bidrag relaterade till Landsbygdsdepartementets internationella arbetsområden. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 1 397 000 kronor förs över från anslaget 1:3 Internationellt skogssamarbete. Medlen används fortsatt för samma ändamål. Regeringen föreslår att 350 000 kronor som är av förvaltningskaraktär förs över från anslag 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. till det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. Regeringen föreslår att 42 913 000 kronor anvisas under anslaget 1:17 Bidrag till vissa inter-nationella organisationer m.m. för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 42 913 000 kronor, 42 913 000 kronor respektive 42 913 000 kronor. Tabell 3.47 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 41 866 41 866 41 866 41 866 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag 1 047 1 047 1 047 1 047 Övrigt Förslag/ beräknat anslag 42 913 42 913 42 913 42 913 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 3.1.18 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Tabell 3.48 Anslagsutveckling 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Tusental kronor 2011 Utfall 2 990 953 Anslags- sparande 749 960 2012 Anslag 3 111 951 1 Utgifts- prognos 3 262 986 2013 Förslag 3 200 436 2014 Beräknat 3 102 527 2015 Beräknat 2 544 135 2016 Beräknat 2 305 360 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används för nationell medfinansiering av åtgärder inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2007-2013. Anslaget används även för det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige enligt förordningen (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige. Slutligen används anslaget för medfinansiering av EU:s program för stöd till biodling för perioden 2011-2013. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 856 500 000 kronor 2014, 363 000 000 kronor 2015 och 135 000 000 kronor 2016. Skälen för regeringens förslag: Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Det innebär att staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2013 för ramanslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 856 500 000 kronor 2014, 363 000 000 kronor 2015 och 135 000 000 kronor 2016. Tabell 3.49 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2011 Prognos 2012 Förslag 2013 Beräknat 2014 Beräknat 2015 Beräknat 2016 Ingående åtaganden 3 945 620 4 150 904 3 170 000 Nya åtaganden 1 403 529 1 250 000 364 500 Infriade åtaganden -1 198 263 -2 230 907 -2 180 000 -856 500 -363 000 -135 000 Utestående åtaganden 4 150 904 3 170 000 1 354 500 Erhållet/föreslaget bemyndigande 4 604 500 3 170 000 1 354 500 Regeringens överväganden Sverige har från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling tilldelats totalt ca 1 953 miljoner euro för landsbygdsprogrammet för perioden 2007-2013. Landsbygdsprogrammet medfinansieras nationellt inom ramar som anges i EU:s landsbygdsförordning nr 1698/2005 och som preciseras i programmet. Den nationella finansieringen redovisas på detta anslag. Regeringen förstärker satsningen på bredbandsutbyggnad på landsbygden inom ramen för landsbygdsprogrammet. Satsningen ska komplettera andra offentliga bredbandssatsningar. Regeringen föreslår därför att 240 miljoner kronor tillförs anslaget under 2013 och 240 miljoner kronor under 2014. Då anslagsnivåer för programperioden 2014-2020 ännu inte kan fastställas med säkerhet inför kommande förhandlingar inom EU, avser regeringen att återkomma till riksdagen angående beräknade belopp för berörda anslag. Sverige har från Europeiska jordbruksfonden tilldelats totalt ca 730 000 euro för stöd för biodling för perioden 2011-2013. Programmet medfinansieras till hälften nationellt. Regeringen föreslår att 1,775 miljoner kronor som används för honungsprogrammet fr.o.m. 2014 förs till anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur från anslaget 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder. Regeringen föreslår att 3 200 436 000 kronor anvisas under anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 3 102 527 000 kronor, 2 544 135 000 kronor respektive 2 305 360 000 kronor. Tabell 3.50 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 3 123 451 3 123 451 3 123 451 3 123 451 Förändring till följd av: Beslut 235 000 2 478 162 1 694 022 2 138 162 Överföring till/från andra anslag Övrigt -158 015 -2 499 086 -2 273 338 -2 956 253 Förslag/ beräknat anslag 3 200 436 3 102 527 2 544 135 2 305 360 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 3.1.19 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Tabell 3.51 Anslagsutveckling 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Tusental kronor 2011 Utfall 2 534 714 Anslags- sparande 1 106 363 2012 Anslag 2 985 447 1 Utgifts- prognos 3 084 181 2013 Förslag 2 780 043 2014 Beräknat 2 849 633 2015 Beräknat 2 393 321 2016 Beräknat 2 349 762 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används för åtgärder inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2007-2013 motsvarande EU:s finansiering av detta program. Finansiering sker via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Anslaget används även för EU:s program för stöd till biodling. Programmet finansieras av Europeiska jordbruksfonden. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 044 000 000 kronor 2014, 465 000 000 kronor 2015 och 122 500 000 kronor 2016. Skälen för regeringens förslag: Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Detta innebär att staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2013 för ramanslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 044 000 000 kronor 2014, 465 000 000 kronor 2015 och 122 500 000 kronor 2016 . Tabell 3.52 Beställningsbemyndigande Tusental kronor Utfall 2011 Prognos 2012 Förslag 2013 Beräknat 2014 Beräknat 2015 Beräknat 2016 Ingående åtaganden 4 116 011 4 350 093 3 340 500 Nya åtaganden 1 770 538 1 500 000 556 500 Infriade åtaganden -1 536 473 -2 510 093 -2 267 500 -1 044 000 -465 000 -122 500 Utestående åtaganden 4 350 093 3 340 000 1 631 500 Erhållet/föreslaget bemyndigande 4 902 500 3 340 000 1 631 500 Regeringens överväganden Sverige har från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling tilldelats totalt ca 1 953 miljoner euro för landsbygdsprogrammet för perioden 2007-2013. Sverige har från Europeiska jordbruksfonden tilldelats totalt ca 730 000 euro för stöd för biodling för perioden 2011-2013. Regeringen föreslår att 2,5 miljoner kronor som avser honungsprogrammet fr.o.m. 2014 förs till anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur från anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. Då anslagsnivåer för programperioden 2014-2020 ännu inte kan fastställas med säkerhet inför kommande förhandlingar inom EU, avser regeringen att återkomma till riksdagen angående beräknade belopp för berörda anslag. Regeringen föreslår att 2 780 043 000 kronor anvisas under anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 2 849 633 000 kronor, 2 393 321 000 kronor respektive 2 349 762 000 kronor. Tabell 3.53 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 2 985 447 2 985 447 2 985 447 2 985 447 Förändring till följd av: Beslut -81 359 -3 387 946 -3 715 100 -3 387 946 Överföring till/från andra anslag Övrigt -124 045 3 252 132 3 122 974 2 752 261 Förslag/ beräknat anslag 2 780 043 2 849 633 2 393 321 2 349 762 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 3.1.20 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket Tabell 3.54 Anslagsutveckling 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket Tusental kronor 2011 Utfall 23 406 Anslags- sparande 924 2012 Anslag 30 330 1 Utgifts- prognos 29 562 2013 Förslag 29 330 2014 Beräknat 27 830 2015 Beräknat 22 830 2016 Beräknat 22 830 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används för försöks- och utvecklingsverksamhet och andra insatser i syfte att styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat växtnäringsläckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och minskad användning av växtskyddsmedel, bevarande av biologisk mångfald och tillvaratagande av kulturvärden, för ekologisk produktion samt för klimat- och energiinsatser inom de areella näringarna. Vidare får anslaget användas för uppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken liksom av effekterna av de verksamheter som finansieras under anslaget. Regeringens överväganden Resultaten från verksamheten ligger bl.a. till grund för rådgivning, information och utbildning riktad till jordbrukare, lagstiftning på området samt framtagande och utveckling av insatser inom ramen för landsbygdsprogrammet. Regeringen föreslår att 29 330 000 kronor anvisas under anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas 27 830 000 kronor, 22 830 000 kronor respektive 22 830 000 kronor. Tabell 3.55 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 30 330 30 330 30 330 30 330 Förändring till följd av: Beslut -1 000 -2 500 -7 500 -7 500 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/ beräknat anslag 29 330 27 830 22 830 22 830 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 3.1.21 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. Tabell 3.56 Anslagsutveckling 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. Tusental kronor 2011 Utfall 4 116 Anslags- sparande 0 2012 Anslag 2 616 1 Utgifts- prognos 2 616 2013 Förslag 2 616 2014 Beräknat 2 616 2015 Beräknat 2 616 2016 Beräknat 2 616 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Från anslaget betalas bidrag till jordbrukets yttre och inre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering. Syftet med omarrondering är att marken ska kunna brukas på ett mera effektivt och rationellt sätt. Anslaget disponeras helt för vissa omarronderingsprojekt i Dalarnas, Västra Götalands samt delar av Värmlands län. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 2 616 000 kronor anvisas under anslaget 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 2 616 000 kronor, 2 616 000 respektive 2 616 000 kronor. Tabell 3.57 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 2 616 2 616 2 616 2 616 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/ beräknat anslag 2 616 2 616 2 616 2 616 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 1.1.1 3.1.22 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. Tabell 3.58 Anslagsutveckling 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. Tusental kronor 2011 Utfall 1 377 Anslags- sparande 0 2012 Anslag 1 029 1 Utgifts- prognos 1 029 2013 Förslag 1 029 2014 Beräknat 1 029 2015 Beräknat 1 029 2016 Beräknat 1 029 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används i huvudsak för bidrag till underhåll, upprustning och investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar på fjällägenheter. Vidare ska anslaget dessutom täcka avvecklingsbidrag och avträdesersättning till arrendatorer m.m. Från och med 2013 beslutar Statens fastighetsverk om frågor avseende friköp och nedläggning av fjällägenheter. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 1 029 000 kronor anvisas under anslaget 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 1 029 000 kronor, 1 029 000 kronor respektive 1 029 000 kronor. Tabell 3.59 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 1 029 1 029 1 029 1 029 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/ beräknat anslag 1 029 1 029 1 029 1 029 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 3.1.23 1:23 Främjande av rennäringen m.m. Tabell 3.60 Anslagsutveckling 1:23 Främjande av rennäringen m.m. Tusental kronor 2011 Utfall 114 684 Anslags- sparande 71 2012 Anslag 107 915 1 Utgifts- prognos 105 182 2013 Förslag 107 915 2014 Beräknat 107 915 2015 Beräknat 107 915 2016 Beräknat 107 915 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används bl.a. till åtgärder för att främja rennäringen i form av: - underhåll eller rivning av vissa riksgräns-stängsel och renskötselanläggningar som staten har underhållsansvar för, - statens del av kostnaderna för redovisning av markanvändningen, riksintressen och marker som är värdefulla för renskötseln, natur- och kulturmiljövården, - utveckling av företagsregistret för rennäringen, - bidrag enligt 35 b § rennäringsförordningen (1993:384), - prisstöd till rennäringen enligt förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött, - ersättning till följd av Tjernobylolyckan enligt förordningen (1994:246) om ersättning för vissa merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan, - kostnader för medling m.m. i tvister mellan samebyar och jordbrukare när det gäller konflikter på grund av renbetning på åkermark, - katastrofskadeskydd enligt 35 a § ren-näringsförordningen, - åtgärder för anpassning till ändrade klimatförhållanden samt övriga åtgärder för främjande av rennäringen. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 107 915 000 kronor anvisas under anslaget 1:23 Främjande av ren-näringen m.m. för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 107 915 000 kronor, 107 915 000 kronor respektive 107 915 000 kronor. Tabell 3.61 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:23 Främjande av rennäringen m.m. Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 107 915 107 915 107 915 107 915 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/ beräknat anslag 107 915 107 915 107 915 107 915 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 3.1.24 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet Tabell 3.62 Anslagsutveckling 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet Tusental kronor 2011 Utfall 1 648 913 Anslags- sparande 0 2012 Anslag 1 632 269 1 Utgifts- prognos 1 632 269 2013 Förslag 1 634 369 2014 Beräknat 1 666 504 2 2015 Beräknat 1 692 609 3 2016 Beräknat 1 760 779 4 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 632 069 tkr i 2013 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 628 541 tkr i 2013 års prisnivå. 4 Motsvarar 1 658 701 tkr i 2013 års prisnivå. Anslaget används för att finansiera högskole-utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, forskning och fortlöpande miljö-analys. Verksamheten bedrivs utifrån en sektorsroll som preciseras av fem ansvarsområden och där varje ansvarsområde omfattar hela kedjan, från råvaruproduktion till färdig produkt på marknaden: - livsmedelsproduktion på land och i vatten, livsmedelskvalitet och -säkerhet, - djurhållning, djurhälsa och djurskydd, - skog, skogsbruk och förädling av skogs-råvaran, - landsbygdsutveckling, rekreation och fritid samt - landskapsplanering och markanvändning i tätorter och tätortsnära miljöer. Riksdagens tidigare ställningstagande (bet. 2004/05:MJU2, rskr. 2004/05:128) om en särskild satsning till Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet dels för ett nationellt referensverk som beskriver Sveriges samtliga flercelliga djur, växter och svampar, dels för stöd av taxonomisk forskning och inventering samt till biologiska samlingar bör inte längre gälla. Medelstilldelningen för Artprojektet bör fr.o.m. budgetåret 2013 beslutas av regeringen. Artdatabanken har en central och aktiv roll i arbetet med miljöövervakning och en strategisk uppgift när det gäller rapportering och kommunikation av arters förekomster, ekologi och hotstatus genom olika tjänster och à jourhållning av olika databaser. Svenska artprojektet är en del av verksamheten vid Artdatabanken. Artprojektet är av stor betydelse för att nå nationella och internationella mål för biologisk mångfald. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.63 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2011 517 618 531 415 -13 797 (varav tjänsteexport) (27 448) (27 448) (0) Prognos 2012 562 000 562 000 0 (varav tjänsteexport) (28 000) (28 000) (0) Budget 2013 587 000 587 000 0 (varav tjänsteexport) (28 000) (28 000) ( 0) Avgiftsintäkterna disponeras av SLU. Avgiftsintäkterna avser bl.a. forskningsuppdrag samt djursjukvård. Regeringens överväganden För 2013 föreslås anslaget minska med tre miljoner kronor till följd av kvalitetsbaserad omfördelning av forskningsmedel. Se vidare avsnitt 10.2 Förändringar på anslagen för forskning och forskarutbildning under utgiftsområde 16. Regeringen föreslår att 1 634 369 000 kronor anvisas under anslaget 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 1 666 504 000 kronor, 1 692 609 000 kronor respektive 1 760 779 000 kronor. Tabell 3.64 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 1 632 269 1 632 269 1 632 269 1 632 269 Förändring till följd av: Pris- och löne- omräkning 2 8 638 43 260 73 192 109 621 Beslut -3 524 -3 598 -7 329 24 530 Överföring till/från andra anslag Övrigt -3 014 -5 427 -5 524 -5 642 Förslag/ beräknat anslag 1 634 369 1 666 504 1 692 609 1 760 779 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2014-2016 är preliminär. 3.1.25 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning Tabell 3.65 Anslagsutveckling Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning Tusental kronor 2011 Utfall 396 757 Anslags- sparande 8 527 2012 Anslag 483 284 1 Utgifts- prognos 413 564 2013 Förslag 443 077 2014 Beräknat 502 746 2 2015 Beräknat 532 422 3 2016 Beräknat 591 134 4 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 493 688 tkr i 2013 års prisnivå. 3 Motsvarar 514 153 tkr i 2013 års prisnivå. 4 Motsvarar 559 575 tkr i 2013 års prisnivå. Anslaget används för stöd till grundforskning och behovsmotiverad forskning om de areella näringarna samt för projektrelaterade kostnader i anslutning till sådan forskning som utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, vissa resor och seminarier samt informationsinsatser. Anslaget används också till att finansiera, med näringen samfinansierad forskning som omfattar jordbruks- och miljöteknisk forskning, viss skogsforskning, trädgårdsforskning samt växtförädling. Förvaltningsanslaget redovisas under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård under anslaget 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader och anslaget för forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande redovisas under anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning under samma utgiftsområde. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 kronor 2014, 400 000 000 kronor 2015 samt 400 000 000 kronor 2016-2018. Skälen för regeringens förslag: För att underlätta planering, utlysning och genomförande av långsiktiga forskningsprojekt bör regeringen därför bemyndigas att under 2013 för anslaget 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 kronor under 2014, 400 000 000 kronor under 2015 och 400 000 000 kronor 2016-2018. Tabell 3.66 Beställningsbemyndigande Tusental kronor Utfall 2011 Prognos 2012 Förslag 2013 Beräknat 2014 Beräknat 2015 Beräknat 2016-2018 Ingående åtaganden 664 894 586 053 1 100 000 Nya åtaganden 247188 853 246 500 000 Infriade åtaganden -326 029 -339 299 -400 000 -400 000 -400 000 -400 000 Utestående åtaganden 586 053 1 100 000 1 200 000 Erhållet/föreslaget bemyndigande 1 200 000 1 200 000 1 200 000 Regeringens överväganden Anslaget föreslås minska med 71 miljoner kronor på grund av en teknisk korrigering 2013. Av samma skäl föreslås anslaget minska 2014 med 72,6 miljoner kronor, 2015 föreslås anslaget minska med 73,9 miljoner kronor och 2016 föreslås anslaget minska med 75 miljoner kronor. I enlighet med vad som kommer att beskrivas närmare i forsknings- och innovationspropositionen, som regeringen avser att presentera under hösten 2012, föreslår regeringen i denna proposition att anslaget ökar med 25 miljoner kronor 2013. För 2014 beräknas anslaget öka med 77,5 miljoner kronor, 100 miljoner kronor 2015 och 150 miljoner kronor 2016 bl.a. för en satsning på forskning om skogsråvara och biomassa. Regeringen föreslår att 443 077 000 kronor anvisas under anslaget 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 502 746 000 kronor, 532 422 000 kronor respektive 591 134 000 kronor. Tabell 3.67 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 483 284 483 284 483 284 483 284 Förändring till följd av: Pris- och löne- omräkning 2 6 089 15 068 23 478 33 689 Beslut -46 296 4 896 26 170 74 682 Överföring till/från andra anslag Övrigt -502 -510 -521 Förslag/ beräknat anslag 443 077 502 746 532 422 591 134 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2014-2016 är preliminär. 3.1.26 3.1.27 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien Tabell 3.68 Anslagsutveckling 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien Tusental kronor 2011 Utfall 1 427 Anslags- sparande 0 2012 Anslag 1 177 1 Utgifts- prognos 1 177 2013 Förslag 1 177 2014 Beräknat 1 177 2015 Beräknat 1 177 2016 Beräknat 1 177 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet. Anslaget används för att finansiera kostnader för akademiens ordinarie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek, seminarier m.m. samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter. Regeringens överväganden Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) fungerar som diskussionsplattform för ledande företrädare inom den gröna sektorn. Under året har KSLA bedrivit en omfattande konferens- och seminarieverksamhet inom områden angelägna för de areella näringarna. Akademien fyller en viktig funktion som länk mellan forskning, näringsliv, övriga samhällsorgan och ideella organisationer. Regeringen föreslår att 1 177 000 kronor anvisas under anslaget 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 1 177 000 kronor, 1 177 000 kronor respektive 1 177 000 kronor. Tabell 3.69 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 1 177 1 177 1 177 1 177 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/ beräknat anslag 1 177 1 177 1 177 1 177 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Sametinget Sametingets förvaltningsanslag redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 3:1 Sametinget. 1 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 23 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 23 2 3 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 23 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 23 64 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 23 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 23 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 23 88 89 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 23