Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 2742 av 7181 träffar
Propositionsnummer · 2011/12:145 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2011 Skr. 2011/12:145
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Skr. 145
Regeringens skrivelse 2011/12:145 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2011 Skr. 2011/12:145 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 20 juni 2012 Fredrik Reinfeldt Göran Hägglund (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2011. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. Slutligen anges sådana områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Innehållsförteckning 1.1 Arvsfondsdelegationen 4 2 Allmänna arvsfondens förvaltning 5 2.1 Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna Arvsfonden 2011 5 2.1.1 Placeringsinriktning 5 2.1.2 Avkastning 6 2.2 När Allmänna arvsfonden får egendom 7 2.3 När Allmänna arvsfonden avstår från egendom 7 2.4 Kostnader för förvaltning och administration 8 3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden 9 3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet 10 3.2 Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen 10 3.3 Registrering och handläggning av ärenden 12 3.4 Antal bifall och avslag från Arvsfondsdelegationen 12 3.5 Bifall och avslag fördelade på målgrupper 13 3.6 Geografisk fördelning av bifall och avslag 14 4 Fördelning av stöd 2011 16 4.1 Projekt inom de prioriterade områdena 17 4.1.1 Exempel på projekt inom de prioriterade områdena som beviljades medel under 2011 17 4.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år 21 4.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år 22 4.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning 23 4.5 Lokalstöd 24 4.6 Årets Guldkorn 25 5 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar 25 5.1 Fördel barn 26 5.2 Vi deltar 27 6 Kommunikation, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning 28 6.1 Kommunikation 28 6.2 Uppföljning och utvärdering 29 6.2.1 Uppföljning 29 6.2.2 Utvärdering 32 6.3 Erfarenhetsspridning 33 7 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling 34 8 Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med 2011 37 8.1 Inriktning 38 8.1.1 Barnrättspolitik 38 8.1.2 Ungdomspolitik 38 8.1.3 Funktionshinderspolitik 39 8.1.4 Prioriterade områden 39 Bilaga 1 Resultaträkning 43 Bilaga 2 Tilldelade medel per organisation 2011 52 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 juni 2012 62 Allmänna arvsfonden Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. 1.1 Arvsfondsdelegationen Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelegationen är en fristående så kallad nämndmyndighet. Delegationen (nämnden) utses av regeringen och har under året bestått av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga utanför Regeringskansliet, men ordföranden är en statssekreterare i det departement som ansvarar för barnrätts- och funktionshindersfrågor, dvs. Socialdepartementet, och vice ordföranden är en statssekreterare i det departement som ansvarar för ungdomsfrågor, dvs. från och med den 1 januari 2011 Utbildningsdepartementet. Den personal som handlägger ansökningar och är föredragande i Arvsfondsdelegationen är sedan den 1 januari 2010 samlad i ett kansli inom Kammarkollegiet, från att tidigare ha varit organiserad inom Regeringskansliet. I kansliet arbetade i genomsnitt 20 personer under 2011. Medan Arvsfondsdelegationen har en tydlig roll när det gäller stödgivningen redovisar regeringen årligen förvaltningen av fonden och fördelningen av stöd ur fonden till riksdagen. Regeringen anger även inriktning och prioriteringar för delegationens verksamhet. 2 Allmänna arvsfondens förvaltning Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Till Kammarkollegiets uppgifter hör både att företräda arvsfonden vid avvecklingen av dödsbon och att förvalta fonden och betala ut beviljat stöd efter rekvisition. Kammarkollegiet ska varje år lämna en redovisning till regeringen av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen, som enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska lämnas i samband med Kammarkollegiets årsredovisning, innebär att Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden blir föremål för granskning av Riksrevisionen inom ramen för årlig revision. 2.1 Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna Arvsfonden 2011 Kammarkollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fondkapitalet. Återstoden får tillsammans med direktavkastning delas ut. 2.1.1 Placeringsinriktning Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2011 till 3 148 miljoner kronor, och marknadsvärdet till 4 927 miljoner kronor. Se tabell 1. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie-, aktieindex- och räntekonsortier. Vid 2011 års utgång var 61,9 procent placerade i aktiekonsortiet, 11, 6 i aktieindexkonsortiet, 26 procent i räntekonsortiet och 0,5 procent i likvida tillgångar. Den 1 januari 2012 trädde ändringar i kraft i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden, som i huvudsak innebär att fonddelegationen, som är ett särskilt beslutsorgan inom Kammarkollegiet, får i uppdrag att besluta om placeringsinriktning och strategiska frågor för förvaltningen av Allmänna arvsfondens kapital. Tabell 1 Fondens värdeutveckling, miljoner kronor 2011 2010 2009 2008 2007 Bokfört värde Tillgångar 3 370 3 149 2 806 2 502 2 137 Skulder 222 192 228 180 150 Summa bokfört värde 3 148 2 957 2 578 2 322 1 987 Marknadsvärde Tillgångar 5 149 5 656 4 754 3 534 4 697 Skulder 222 192 228 180 150 Summa marknadsvärde 4 927 5 464 4 526 3 354 4 547 2.1.2 Avkastning Under 2011 har fonden i genomsnitt haft 63,2 procent placerat i aktiekonsortiet, 11,8 procent i aktieindexkonsortiet, 24,1 procent i räntekonsortiet och 0,9 procent i likviditet. Förändringar i konsortiernas bokförda värden har påverkats genom att fonden har återinvesterat årets utdelning i räntekonsortiet för 60,2 miljoner kronor, i aktieindexkonsortiet för 33,8 miljoner kronor samt köpt och återinvesterat utdelning i aktiekonsortiet för 157 miljoner kronor. Erhållna utdelningar från konsortierna uppgick till 201,1 miljoner kronor. Se tabell 2. Tabell 2 Fondens tillgångar, miljoner kronor Tillgångar 2011-12-31 Netto- placerat Värdeför-ändring 2010-12-31 Dir. avk. 2011 Räntekonsortiet 1 336 60 9 1 267 60 Aktiekonsortiet 3 186 157 -625 3 654 107 Aktieindexkonsortiet 594 34 -112 672 34 Bankmedel 33 -30 0 63 0 Summa tillgångar 5 149 221 -728 5 656 201 Avkastningen i räntekonsortiet var under 2011 5,4 (1,2) procent jämfört med index 5,2 (0,7) procent. Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 4,7 procent jämfört med index 4.7 procent. Siffrorna inom parentes avser 2010. Under 2011 har aktiekonsortiet haft en avkastning på -14,3 (22,6) procent jämfört med index -9,0 (22,0) procent. För den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit -1,1 procent att jämföra med index 1,1 procent. Under året har vidare aktieindexkonsortiet haft en avkastning på -11,5 (26,3) procent att jämföra med index -11,4 (26,3) procent. Föregående års svaga börsutveckling, i synnerhet för den svenska marknaden, medförde att den totala avkastningen föll med drygt nio procent. Det beror på att andelen aktieplaceringar, i normalfallet, motsvarar 75 procent av förmögenhetsmassan. Ränteavkastningen gav en positiv avkastning på cirka fem procent och fungerade därmed som en motvikt mot en svag absolutavkasning för aktier. Aktieförvaltningen lyckades inte lika bra som tidigare år i den aktiva förvaltningen, och underpresterade mot jämförelseindex med cirka 3,5 procent. Under året har fonden tillförts 713,8 (722,3) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 481,2 (508) miljoner kronor. Totalt fanns 1 232 miljoner kronor tillgängliga för Arvsfondsdelegationen vid årsskiftet 2011/12 att fatta beslut om under 2012. 2.2 När Allmänna arvsfonden får egendom När någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får Allmänna arvsfonden egendomen i arv, om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidna makan eller maken. En förutsättning för att dessa släktingar ska ärva är att de t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente. När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden och fonden inte uteslutits från arv genom testamente, ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden. Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under år 2011 kom det in 1 631 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 158 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 581. Under år 2011 kom det in 494 miljoner kronor netto till arvsfonden jämfört med 559 miljoner kronor under 2010. 2.3 När Allmänna arvsfonden avstår från egendom Kammarkollegiet strävar efter att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer Allmänna arvsfonden till godo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp som arvsfonden fått avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Under 2011 kom det in 98 ansökningar om arvsavstående till Kammarkollegiet. Vidare får arv som utgörs av egendom av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt avstås till en juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl, får ett belopp av det arv som tillfallit fonden tillsammans med sådan egendom avstås till den som tar emot egendomen att användas för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. En ansökan om arvsavstående ska ges in till Kammarkollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kammarkollegiet beslutar om avstående av arv när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om arvsavstående. Under 2011 fattades beslut om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av drygt 10 miljoner kronor. 2.4 Kostnader för förvaltning och administration Allmänna arvsfonden bekostar Kammarkollegiets förvaltning och administration av dödsboavveckling, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka Arvsfondsdelegationens kostnader för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar samt för informations- och utvärderingsverksamhet. Kostnader för förvaltning och administration uppgick 2011 till totalt 46,5 miljoner kronor. Hur dessa kostnader utvecklats de senaste fem åren framgår av tabell 3. Tabell 3 Förvaltnings- och administrationskostnader, miljoner kronor 2011 2010 2009 2008 2007 Kammarkollegiet totalt 18,9 17,9 16,5 13,8 13,3 Dödsboavveckling m.m. 12,8 12,0 11,6 11,3 10,8 Fondförvaltning 5,3 5,1 4,2 2,1 2,0 Utbetalning av beviljat stöd 0,8 0,8 0,7 0,5 0,5 Arvsfondsdelegationen totalt 27,6 26,9 24,6 24,0 21,8 Personalkostnader 13,9 14,2 13,1 10,6 10,3 Förvaltningskostnader 6,4 3,9 6,0 5,0 4,8 Verksamhetsspecifika kostnader 7,3 8,7 5,5 8,4 6,8 Ungdomsstyrelsen totalt 0 0 0 0,5 Totalt förvaltnings- och administrationskostnader 46,5 44,8 41,1 37,8 35,6 Av de totala förvaltningskostnaderna de senaste fem åren, som redovisas i tabell 3, framgår det att kostnaderna för förvaltning och administration av Arvsfondsdelegationen har ökat mest. Den 1 juli 2004 trädde nya bestämmelser i kraft i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Ändringarna (prop. 2002/03:136. bet. 2003/04:SoU3, rskr. 2003/04:68) innebar en renodling av roller och Arvsfondsdelegationens ställning som en egen myndighet stärktes. Till följd av detta har Arvsfondsdelegationens kansli och administration successivt utvecklats. De senaste åren har de medel som gjorts disponibla för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om dessutom ökat väsentligt. Ökningen hänför sig dels till avvecklingen av dödsbon och dels till avkastningen från förvaltningen av Allmänna arvsfonden. För att kunna möta den ökade volymen har kansliet utökats med flera handläggare. Vidare har informations- och kommunikationsverksamheten förstärkts. Tabell 4 visar hur stor andel av de beslutade projektmedel som är driftskostnader för Arvsfondsdelegationen under åren 2007-2011. Dessa uppgår till 5,6 procent under 2011. Tabell 4 Arvsfondsdelegationens driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel, procent 2011 2010 2009 2008 2007 Andelen driftskostnader 5,6 5,8 4,9 6,0 6,1 Under 2011 minskade driftskostnaderna något i förhållande till beslutade projektmedel jämfört med 2010. I kostnaderna ingår samtliga driftskostnader inklusive kostnader för utvärdering. En annan indikator för driftskostnaderna är kostnaderna i förhållande till antalet fattade beslut. I tabell 5 visas utvecklingen av dessa kostnader. Tabell 5 Arvsfondsdelegationens driftskostnader per beslut, kronor 2011 2010 2009 2008 2007 Andelen driftskostnader 15 500 14 800 12 200 12 000 12 400 Denna indikator visar att driftskostnaderna i förhållande till verksamheten ökade med knappt fem procent under 2011. Att driftskostnaderna ökade något under 2011 bedöms framför allt bero på att ärendena blir allt mer komplexa vilket kräver en allt större arbetsinsats av såväl Arvsfondsdelegationen som dess kansli. 3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar, enligt lagen, om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt förordning (2004:484) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen varje år lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden. Verksamhetsberättelsen för det senaste verksamhetsåret ligger till grund för denna skrivelse. 3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet Stöd ur Allmänna arvsfonden ska, enligt lagen om Allmänna arvsfonden, främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrupper: barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och utvecklande. Stöd beviljas som regel till organisationer som bedriver ideell verksamhet, dock kan offentlig huvudman beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt i nära samarbete med en ideell förening, men det ställs då särskilt höga krav på att projektet är nyskapande. Ett projekt kan enligt Arvsfondsdelegationens praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten beräknas fortsätta efter projektets slut samt hur projektets erfarenheter ska tas till vara och spridas. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag och inte heller till reguljär föreningsverksamhet eller till organisationer som har funnits i mindre än ett år. Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att de berörda målgruppernas villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs av i vilken utsträckning företrädare för barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet - en bedömning av den så kallade brukardelaktigheten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande i projektet. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet. Stöd kan även lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning till organisationer som bedriver ideell verksamhet, om det bedöms som särskilt angeläget. Den som beviljas stöd till lokaler eller anläggningar ska förbinda sig att under minst tio år använda den lokal eller den anläggning som stödet avser och med de villkor som förutsattes när stödet beviljades. Arvsfondsdelegationen kan medge undantag från dessa villkor, om det finns särskilda skäl. Under beredningen av ärenden om stöd till anläggningar, lokaler och utrustning inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Under 2011 tog kansliet referenser hos kommuner, gjorde avstämningar med medsökande och samarbetspartner samt genomförde skattekontroller av beviljade projekt vid över 500 tillfällen. 3.2 Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen Under året har 469 miljoner kronor fördelats till projekt efter beslut av Arvsfondsdelegationen. Det är den näst största summan i Allmänna arvsfondens historia och 35 miljoner kronor mer än under 2010. Av dessa medel har 354 miljoner kronor fördelats genom löpande handläggning av organisationernas egna initiativ och 115 miljoner kronor har fördelats inom ramen för de två särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för: Fördel barn samt Vi deltar. Tabell 6 visar utvecklingen av det stöd som beslutats av Arvsfondsdelegationen. Tabell 6 Utveckling av fördelning av stöd, miljoner kronor 2011 2010 2009 2008 2007 Fördelning av stöd 469 434 478 378 339 Under perioden 2006-2011 ökade mängden beviljade projektmedel med nästan 40 procent. Diagram 1 visar den totala fördelningen av beslutade medel per målgrupp. Diagram 1 Beslutade medel per målgrupp 2011 (totalt 469 miljoner kronor) Under 2011 beslutades om drygt 100 miljoner kronor till projekt vad gäller målgruppen barn. Det är den högsta nivån någonsin i Allmänna arvsfondens historia. Vad gäller målgruppen ungdomar var nivån den näst högsta någonsin, 228 miljoner kronor. För målgruppen personer med funktionsnedsättning har beslutade medel legat stabilt på en nivå kring 140 miljoner under senare år, så även under 2011. Projekt till förmån för barn respektive ungdomar med funktionsnedsättning redovisas i arvsfondens redogörelse som barn- respektive ungdomsprojekt. Om dessa projekt i stället redovisas som projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning uppgår den totala volymen beslutade medel under 2011 till 203 miljoner kronor, eller 43 procent av årets beviljade projektmedel. Diagram 2 Beviljade medel per målgrupp 2007-2011, miljoner kronor 3.3 Registrering och handläggning av ärenden Under år 2011 inkom 1 709 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är en minskning med 10 procent jämfört med året innan. Ärendevolymen var därmed lägre än nivån i början av den senaste femårsperioden. Samma utveckling gäller för inkomna ansökningar. Noteras bör att enskilda personer inte kan beviljas stöd ur arvsfonden. Tabell 7 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen Inkomna ärenden 2011 2010 2009 2008 2007 Barn 413 407 522 423 364 Ungdom 844 935 1 002 927 838 Personer med funktionsnedsätting 395 450 477 516 500 Inte fondens målgrupper 35 51 79 64 58 Enskilda 22 54 72 69 89 Totalt 1 709 1 897 2 152 1 999 1 849 Fördelade på: Ansökningar 1 240 1 425 1 635 1 586 1 438 Övrigt ärende 25 32 23 30 43 Redovisningar 444 440 413 383 368 Totalt 1 709 1 897 2 152 1 999 1 849 3.4 Antal bifall och avslag från Arvsfondsdelegationen Under 2011 fattades sammanlagt 1 292 beslut, vilket motsvarar en minskning med nästan 11 procent. Antalet fattade beslut var därmed lägre än nivån i början av femårsperioden. Det ska i detta sammanhang emellertid också noteras att projekten, enligt Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse, genomsnittligen blivit större och därmed mer komplicerade. Tabell 8 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen (exkl. redovisningar) 2011 2010 2009 2008 2007 Bifall 426 415 447 436 369 Avslag 827 1 017 1 128 1 184 911 Övriga ärenden 39 32 66 78 122 Totalt 1 292 1 464 1 641 1 698 1 402 Arvsfondsdelegationen beslutade under 2011 att avslå 827 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de har gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. I tabell 8 redovisas antalet bifalls- respektive avslagsbeslut under åren 2007-2011. Eftersom vissa projekt omfattas av mer än ett beslut under samma år är antalet bifallsbeslut något högre än antalet projekt som fått stöd. 3.5 Bifall och avslag fördelade på målgrupper Från att under tidigare under femårsperioden konstant ha legat på under en tredjedel, beviljades stöd för mer än en tredjedel av ansökningarna under 2011. Andelen ansökningar som får bifall ligger på omkring 40-50 procent för målgruppen personer med funktionsnedsättning samt i intervallet 20-35 procent för målgrupperna barn och ungdomar. Tabell 9 Fördelning av antal bifall och avslag Bifall 2011 2010 2009 2008 2007 Barn 105 86 93 95 66 Ungdom 206 204 213 183 163 Personer med funktionsnedsättning 115 125 141 158 140 Antal projekt 426 415 447 436 369 Avslag Barn 203 263 295 237 194 Ungdom 415 520 529 620 433 Personer med funktionsnedsättning 168 165 184 210 163 Inte fondens målgrupper 19 25 48 48 32 Enskilda 22 54 72 69 89 Totalt antal avslag 827 1 017 1 128 1 184 911 3.6 Geografisk fördelning av bifall och avslag Nästan 60 procent, 269 miljoner kronor, av de medel som beslutades under 2011 fördelades till lokala och regionala projekt. Det är en högre andel jämfört med de senaste åren. Resterande medel fördelades till nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en rikshandikapporganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Två tredjedelar (286 stycken) av beviljade projekt är av lokal eller regional natur, medan resterande 140 projekt är nationella. Samtliga län beviljades projektmedel under året. De län som besökts inom ramen för Arvsfondsdelegationens kommunikationsinsatser har fått mer stöd än tidigare: Jämtland, Blekinge och Västmanland. Flest ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, där det också finns högst antal föreningar och störst befolkningsunderlag. I tabell 10 redovisas den länsvisa fördelningen av medel ur Allmänna arvsfonden till lokala och regionala projekt. Tabell 10 Regional fördelning av beviljade medel till lokala och regionala projekt Projektändamål Antal beviljade ansökningar Summa tkr Stockholm 63 64 929 Västra Götaland 34 37 025 Skåne 35 32 358 Gävleborg 11 15 636 Uppsala 16 14 914 Västerbotten 17 13 233 Örebro 15 12 806 Jönköping 11 11 294 Kronoberg 12 9 628 Östergötland 9 7 915 Jämtland 5 7 306 Värmland 8 6 183 Norrbotten 9 5 946 Kalmar 4 4 848 Halland 5 4 621 Södermanland 8 4 575 Västmanland 6 4 408 Blekinge 5 4 143 Dalarna 6 4 057 Västernorrland 5 1 688 Gotland 2 1 479 Totalt 286 268 992 Tabell 11 visar hur beslutade medel till lokala och regionala projekt fördelar sig över landet i förhållande till befolkningsspridning. Tabell 11 Fördelning i förhållande till befolkningsspridning av beviljade medel till lokala och regionala projekt Län Befolkning 2011-12-31 Tkr 2011 Kr/capita Jämtland 126 299 7 306 58 Gävleborg 276 130 15 636 57 Kronoberg 184 654 9 628 52 Västerbotten 259 667 13 233 51 Örebro 281 572 12 806 45 Uppsala 338 630 14 914 44 Jönköping 337 896 11 294 33 Stockholm 2 091 473 64 929 31 Blekinge 152 979 4 143 27 Gotland 57 308 1 479 26 Skåne 1 252 933 32 358 26 Norrbotten 248 545 5 946 24 Västra Götaland 1 590 604 37 025 23 Värmland 272 736 6 183 23 Kalmar 233 090 4 848 21 Östergötland 431 075 7 915 28 Södermanland 272 257 4 575 17 Västmanland 254 257 4 408 17 Halland 301 724 4 621 15 Dalarna 276 565 4 057 15 Västernorrland 242 155 1 688 7 4 Fördelning av stöd 2011 Som redovisats i avsnitt 3 fördelade Arvsfondsdelegationen sammanlagt 469 miljoner kronor till 426 projekt under 2011. I avsnitt 4.1 redovisas fördelningen av medel inom de av regeringen prioriterade områdena och i avsnitten 4.2-4.4 redogörs för det fördelade stödet under 2011 uppdelat på målgrupperna barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. I avsnitt 4.5 redogörs för fördelning av lokalstöd och i avsnitt 4.6 presenteras Årets guldkorn 2011. På Arvsfondsdelegationens webbplats, www.arvsfonden.se, finns en projektdatabas med beskrivningar av samtliga projekt som fick medel ur Allmänna arvsfonden under 2011. Under 2011 lanserade delegationen också ett community, dvs. ett socialt forum på nätet för arvsfondsprojekt och deras intressenter. Även här finns information om projekten. Communityn beskrivs närmare under kapitel 6. 4.1 Projekt inom de prioriterade områdena I det följande presenteras översiktligt ett urval av projekt inom de åtta områden som regeringen angivit som prioriterade i föregående års skrivelse till riksdagen (skr. 2010/11:145). Av tabell 12 framgår att knappt 390 miljoner kronor av beslutade medel har gått till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Det motsvarar 83 procent av de medel som Arvsfondsdelegationen beslutade om under 2011. Sett till antalet var 354 av de projekt som beslutades under året inom de prioriterade områdena. Det motsvarar 83 procent av årets beviljade projekt. Tabell 12 Projektfördelning inom de prioriterade områdena Prioriterade områden Antal projekt Summa tkr Demokrati/delaktighet 114 124 475 Främja psykisk och fysisk hälsa 63 57 431 Förebygga våld, trakasserier och mobbning 34 54 886 Delaktighet i kulturlivet 54 48 812 Främja etableringen på arbetsmarknaden 26 37 526 Stärka barnets rättigheter 33 31 130 Främja ett stärkt föräldraskap 23 28 211 Stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning 7 7 312 Totalt 354 389 783 4.1.1 Exempel på projekt inom de prioriterade områdena som beviljades medel under 2011 Regeringen har identifierat åtta områden som bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning. De prioriterade områdena har många beröringspunkter sinsemellan, och ett och samma projekt kan innehålla delar som rör flera områden. Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning om inget annat anges, eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och eftersom ett och samma projekt kan beröra fler än endast en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionsnedsättning även omfattar vuxna och äldre personer. Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom nya områden. Projekt som syftar till att stärka barnets rättigheter Ipana-Impro Projektet Ipana-Impro ger nytt liv till sverigefinska förskolebarns språk och stärker deras identitet genom att ge dem möjlighet att skapa egna berättelser och visor på finska och att använda bild och musik som uttrycksmedel. Initiativet ska också ge förskolepersonalen nya tankar och metoder för hur arbetet med att värna om sverigefinska barns språk kan bedrivas. Under 2011 besökte projektet tolv förskolor och över 200 barn har varit delaktiga i verksamheten. Personal erbjuds att delta som observatörer på träffarna då det visat sig vara det mest naturliga sättet för att skapa kontinuitet i projektet, och ett effektivt sätt att inspirera personalen och ge dem nya verktyg i arbetet med drama, bild och musik. Projektet genomförs av Finska kulturföreningen i Sverige i samarbete med Finlandsinstitutet. Projekt som syftar till ökad delaktighet och stärkt demokrati Medborgarprojektet Sveriges Ungdomsråd beviljades 2011 medel för att starta Medborgarprojektet, ett treårigt nationellt projekt som syftar till att stärka ungas möjligheter till dialog och inflytande på kommunal nivå. Modellen med ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige har blivit en etablerad metod för att skapa ungdomsdelaktighet. Nästan hälften av landets kommuner har någon typ av ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige. Projektet tar utgångspunkt i en problematisering kring att kommuner ofta nöjer sig med den ungdomsdialog och delaktighet som sker genom ungdomsråden trots att ungdomsråden, även om de fyller en viktig funktion, inte är representativa och långt ifrån tillgängliga för alla unga. I samarbete med nära 100 kommuner och ungdomsråd i hela landet ska Medborgarprojektet utveckla nya arbetssätt och metoder för att bredda synen på ungdomar och uppmärksamma vikten av att kommuner arbetar med unga utifrån ett medborgarperspektiv, framför ett resurs- eller problemperspektiv. Målet är att fler unga ska få reella möjligheter att påverka samhället. Inom ramarna för projektet ska unga utbilda vuxna i hur kommuner kan bredda sitt arbete och sin dialog med unga. Målgruppen för projektet är ungdomar och ungdomsråd, samt tjänstemän och politiker i 100 kommuner runt om i landet. Målet med projektet är att skapa förutsättningar för alla unga att nyttja sina demokratiska och medborgerliga rättigheter. Projekt som syftar till att förebygga våld, mobbning och trakasserier Livsstilshus Syftet med projektet är att starta upp ett antal livsstilshus i landet för att erbjuda unga i åldern 16 till 25 som vill ta sig ur en kriminell livsstil en möjlighet till förändring. Livsstilshusen ska även ge stöd och vara ett informationscentrum för familj och anhöriga. Den påverkansfilosofi som husen kommer att arbeta efter grundar sig i ett motiverande förhållningssätt och påverkansinsatser av beteendeinriktad, pedagogisk och kognitiv karaktär. Detta ska ske i kombination med självhjälpsgruppmöten, individuella samtal och extern professionell hjälp. Påverkan fokuserar på personlighetsdrag och den världsbild som är typisk för personer med kriminell livsstil och man kommer att arbeta mycket med tankemönster, självbild, värderingar och social färdighetsträning. Projektet genomförs av föreningen Kriminellas Revansch i Samhället i samarbete med bl.a. Unga KRIS, kriminalvården, socialtjänsten, arbetsförmedlingen, Södertörnpolisen i Stockholm och SIS-institutioner. Projekt som syftar till att främja ett stärkt föräldraskap Barn till ensamstående mammor Malmö Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset bedriver i samarbete med Stadsmissionen i Malmö ett projekt som syftar till att ur ett barnperspektiv stötta barnen i deras barndom och ge dem rätten att vara barn. Projektet erbjuder också stöd till barnens mödrar. Målgruppen är ensamstående mammor och deras barn som lever i ekonomisk och annan utsatthet i Malmö. Genom informations- och verksamhetskampanjer vänder projektet sig, förutom genom verksamheter i Fryshuset och Stadsmissionen, till barnavårdscentraler, mödravårdscentraler, kyrkor och andra samfund, socialtjänsten, förskolor och föreningar som möter denna målgrupp. Projektet vill etablera verksamheten i Malmö med mål att ge barn till ensamstående mammor en möjlighet att delta i en kostnadsfri fritid fylld av gemenskap med pedagogiskt utformade. Genom varierande aktiviteter och genom att stödja och stärka mammorna i sitt föräldraskap vill man förbättra hemmiljön för barnen. Samarbetet mellan Fryshuset och Stadsmissionen i Malmö möjliggör organiserade träffar både på vardagar och på helger. Enter Mötesplats, som är en del av Stadsmissionen, är en verksamhet som riktar sig till tjejer mellan 13 och 20 år som behöver en trygg plats där det alltid finns vuxna som lyssnar. Enters och Stadsmissionens omfattande erfarenhet av enskilda stödsamtal borgar för hög kvalitet i projektet. Projekt som syftar till att främja psykisk och fysisk hälsa Med starkare röst Projektet drivs av Riksförbundet Attention och omfattar utbildning av NSPH:s medlemmar regionalt för att de bättre ska kunna utöva brukarinflytande inom psykiatrin, socialtjänst m.m. Man kommer att genomföra minst 100 utbildningar i studiecirkelform, samla offentliga aktörer och utförarna av studiecirklarna för att planera överlevnaden av projektet samt bedriva uppsökande verksamhet mot brukarorganisationer och professionella. En nationell samordnare är projektledare. Två typer av utbildningar genomförs: egenmakt och inflytande. De två utbildningarna riktar sig till brukare som vill lära sig att få inflytande på sin egen situation eller bli företrädare sina organisationer och ingå i olika råd, styr- eller samverkansgrupper. Utbildningarna hålls i alla län, som studiecirklar. Man ska även bedriva uppsökande verksamhet till brukarorganisationer i syfte att arrangera konferenser om inflytandefrågor i varje län. Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet Rösträtt Föreningen UNGiKÖR, Körcentrum Syd, föreningen Rörelsen Gatans Röst & Ansikte (RGRA) samt 13 förskolor i bl.a. Malmö, Svedala och Kristianstads kommun ska tillsammans med pedagoger inom barnkör och hiphop skapa körverk med barns egna texter och melodier, där traditionell kör blandas med hiphop och rap. Inom ramen för projektet kommer bl.a. skivinspelningar att genomföras och film att produceras. Projektet kommer att samla och spela in barnens och förskolornas egen repertoar. Personalgrupperna på förskolorna får delta i workshops i syfte att själva kunna leda framtida sångsamlingar. Föreläsningar för personal och föräldrar i ämnen som sång på barns villkor, musik i förskolan, sång och språkutveckling, musik och demokrati, gör barnen medbestämmande i sångsamlingen. Projektet innehåller handledda musiksamlingar och personalen på förskolorna blir erbjudna körsång på arbetstid. Man planerar även att bygga upp ett interaktivt referensbibliotek baserat på multimedia, fonogram, litteratur, musik och texter. Skapandeprojektet är den stora delen av projektet. Barnen och pedagogerna samarbetar med en yrkesverksam kompositör och pedagoger inom körsång och hiphop i ett eget experimenterande med ljud, sång och musikskapande. Den konstnärliga utgångspunkten är barnens egna idéer och skapande. Resultatet repeteras in med körer från UNGiKÖR, ungdomar från RGRA och förskolebarnen. Detta spelas in och ges ut som skiva. Projektet avslutas med en konsert i respektive kommun. Till konserterna kopplas en utställning som visar på projektets olika delar i ljud, bild och film. Projekt som syftar till att främja etableringen på arbetsmarknaden Mamas Retro Coompanion Göteborgsregionen beviljades under 2011 stöd för projektet Mamas Retro. Projektets målgrupper är kvinnor med kognitiva eller fysiska funktionsnedsättningar. Syftet är att stärka målgruppens möjligheter att få en meningsfull sysselsättning genom en alternativ daglig verksamhet eller anställning som kooperatör i ett socialt företag med inriktning på försäljning av begagnade barnkläder. Deltagarna kommer i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan att erbjudas utbildning i socialt företagande, marknadsföring, vardagsjuridik, inredning/skyltning, bokföring och vardagsekonomi, själv- och gruppförstärkande m.m. Projektet ska kombinera utbildning inom särvux, särgymnasiet och folkbildningen med konkreta arbetsuppgifter i secondhandbutiken. Modellen ska sedan spridas genom s.k. social franchising till andra som vill starta liknande verksamhet. Långsiktigt ska kooperativet finansieras genom intäkter från dagligverksamhetsplatser som stadsdelarna bekostar, intäkter från försäljning av kläder samt genom att erbjuda platser för arbetsträning och arbetsintroduktion till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Projekt som syftar till att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning DATE (Delaktighet, Attitydförändring, Tillgänglighet för Elever) Projektet syftar till att skapa, pröva och sprida en modell samt ett material att användas i skolan för att öka delaktighet, förändra attityder och förbättra tillgängligheten för elever. Projektet riktar sig till elever och personal i tre skolor (årskurs 4-7) som erbjuds medverka för att ta fram metodmaterial för tillgänglighetsgranskning. Eleverna, med och utan funktionsnedsättning, som deltar i projektet, får själva med stöd av lärare möjlighet att arbeta konkret med demokratiska processer. Skolgranskningarna ska kännetecknas av att vara roliga, kreativa och ligga nära leken. Materialet ska kunna användas i skolornas likabehandlingsarbete inom ramen för kursplanen samt utgöra ett undervisningsstöd inom ämnet samhällskunskap. Projektet utgår ifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och drivs av Handikappförbunden i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) och ett antal funktionshindersorganisationer. 4.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år Under 2011 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelningen av drygt 100 miljoner kronor till verksamhet för barn under 12 år, se tabell 13. Det innebär en ökning med cirka 16 miljoner kronor jämfört med föregående år, vilket motsvarar 19 procent. Under året beviljades sammanlagt 105 projekt till förmån för barn under 12 år bidrag, vilket innebär en ökning med 19 projekt jämfört med föregående år. Den största ökningen hänför sig till satsningen Fördel barn, där antalet projekt som fått stöd under året har ökat till 46 från 30 året innan. Också projekt som hänför sig till projektändamålet kultur har ökat till elva stycken, att jämföra med fyra stycken under året innan. Tabell 13 Verksamhet till förmån för barn under 12 år, tusen kronor Projektändamål Antal projekt Summa tkr Satsningen Fördel Barn 46 46 231 Kultur 11 11 772 Barn i utsatta situationer 7 10 890 Familjestöd 10 9 924 Fritid/idrott 8 5 437 Hjälpmedel 2 4 012 Information/utbildning 7 3 624 Demokrati/delaktighet 4 3 158 Integration 3 1 780 Psykisk ohälsa 3 1 501 Förebygga brott, våld och mobbing 2 917 Kost/motion 1 564 Bemötande 1 492 Totalt 105 100 303 I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa. 4.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år Under 2011 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 228 miljoner kronor till projekt för och av ungdomar, se tabell 14. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med drygt 17 miljoner kronor, eller 8 procent. Antalet projekt ökade med två stycken mellan 2010 och 2011, från 204 till 206. Ökningen har främst skett inom satsningen Vi deltar samt till projektändamål såsom hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning och ungdomar i utsatta situationer. Tabell 14 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år, tusen kronor Projektändamål Antal projekt Summa tkr Satsningen Vi deltar 54 57 370 Förebygga brott, våld och mobbing 26 47 154 Demokrati/delaktighet 28 27 500 Fritid/idrott 23 17 731 Kultur 15 13 417 Arbete/sysselsättning 9 11 589 Satsningen Fördel Barn 9 8 964 Information/utbildning 10 8 820 Ungdomar i utsatta situationer 5 8 816 Psykisk ohälsa 8 7 714 Hjälpmedel 3 5 942 Jämställdhet/könsroller 6 5 241 Integration 6 4 822 Familjestöd 2 2 188 Drogförebyggande 2 855 Totalt 206 228 123 I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa. 4.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning Under 2011 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 140 miljoner kronor till verksamhet för personer med funktionsnedsättning, se tabell 15. Det är en ökning med cirka 1 miljon kronor jämfört med föregående år. Antalet projekt minskade från 125 till 115 stycken. Det område inom vilket antalet projekt ökat mest jämfört med 2010 är fritid/idrott. Antalet projekt ökade till 14 stycken under 2011, från sex stycken året innan. Områden där antalet projekt minskat tämligen påtagligt jämfört med året innan är information/utbildning (från 22 till 13 stycken projekt), rehabilitering (från 19 till elva) och psykisk ohälsa (från tolv till fem). Tabell 15 Verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning, tusen kronor Projektändamål Antal projekt Summa tkr Fritid/idrott 14 25 148 Arbete/sysselsättning 18 24 887 Kultur 21 20 829 Demokrati/delaktighet 16 16 045 Information/utbildning 13 15 647 Rehabilitering 11 14 211 Psykisk ohälsa 5 5 294 Förebygga brott, våld och mobbing 3 4 974 Tillgänglighet 2 3 474 Hjälpmedel 3 2 667 Satsningen Vi deltar 2 1 860 Jämställdhet/könsroller 1 1 557 Familjestöd 2 1 221 Jämställhet/könsroller 1 1 083 Integration 1 837 Satsningen Fördel barn 1 488 Bemötande 1 230 Totalt 115 140 473 I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa. 4.5 Lokalstöd Under 2005 ändrades gällande praxis så att det numera är tillräckligt att den verksamhet som kräver en förändring av en lokal eller anläggning är nyskapande och utvecklande på orten. Kravet på nyskapande är därmed något lägre än för projektstödet. Den genomförda förändringen har lett till att stödformen har haft en markant positiv utveckling, se tabell 16. Lokalstöd är en stödform som utnyttjas mest av små lokala föreningar på mindre orter. Exempel på föreningar som under året fick stöd ur Arvsfonden för att bygga lokaler eller anläggningar är Knivsta Cykelklubb, Rengsjö Sportklubb, Kumlas funktionshindermotorklubb och Mörrums Ryttarförening. Tabell 16 Fördelning av lokalstöd, miljoner kronor 2011 2010 2009 2008 2007 Antal lokalstödsprojekt 30 23 30 23 19 Beviljade lokalstödsprojekt 44,2 23 36,5 15,5 12,9 4.6 Årets Guldkorn Sedan 2006 utser och prisbelönar Arvsfondsdelegationen årligen ett eller flera avslutade särskilt framstående projekt som förutom att de är långsiktiga och nyskapande lyckas bra i att engagera och aktivera flera som kommer i kontakt med verksamheten. Projekten utses till årets Guldkorn. Priset Årets Guldkorn 2011 delades ut till följande organisationer och projekt: Studieförbundet Bilda Svealand belönades med utmärkelsen i kategorin barn för sitt projekt Föräldrar på lika villkor. Syftet med projektet var att öka informationen till blivande föräldrar med invandrarbakgrund som inte kan tala svenska. I dag finns föräldragrupper med utbildade hemspråksinformatörer som kan föra samtal med föräldrarna och informera om hur det går till vid födelsen och vad man bör tänka på som nybliven förälder. Det har också tagits fram ett metodmaterial bestående av bilder och figurer, dockor med mera. Detta används i dag på vårdcentraler och sprids fortfarande vidare till andra delar av vården. Landstinget i Västmanland har beslutat att permanenta projektet. Föreningen filmateljén blev årets Guldkorn 2011 i kategorin ungdom, för projektet Jag vill inte leva detta livet som resulterade i dokumentärfilmen GHB - Dödlig drog. Syftet med projektet var att öka medvetenheten kring den typen av drogmissbruk. I dag används filmen av myndigheter och institutioner runtom i hela landet, framförallt i utbildningssyfte för den egna personalen. Intresset för filmen har blivit mycket större än vad man kunnat förutspå, bland annat har den visats på SVT och på olika filmfestivaler både i Sverige och utomlands. Skolor och polis använder sig av filmen i arbetet med att förebygga drogmissbruk. Priset i kategorin personer med funktionsnedsättning tilldelades Regionförbundet i Uppsala län för projektet De glömda barnen. Barn till föräldrar med en intellektuell begränsning har länge tillhört en osynlig grupp i samhället. Tidigare har det inte funnits något stöd för de här familjerna vilket har orsakat lidande och utanförskap både för barn och föräldrar. Projektet har fokuserat på att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap och att lära dem att se barnens behov. Årets Guldkorn i kategorin lokalstöd tilldelades Assi IF för projektet Allaktivitetshus i Kalix. Allaktivitetshuset i Kalix är i dag en mötesplats för barn och ungdomar i alla åldrar. Lokalerna är handikappanpassade och rullstolsburna kan bland annat laga sin egen mat i köket. 5 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar Arvsfondsdelegationen kan avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ett visst ändamål under en viss tid genom en så kallad särskild satsning. Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman genom en gemensam extern utvärdering och vissa andra specifika stödinsatser för de deltagande projekten. I övrigt gäller samma krav som för övriga projekt. I september 2008 beslutade Arvsfondsdelegationen att genomföra två nya särskilda satsningar inom områdena barns och ungdomars inflytande och delaktighet under åren 2009 till 2012 (se nedan). Satsningarna lanserades i mars 2009. Under 2011 fördelades nästan 115 miljoner kronor på totalt 112 projekt inom ramen för de särskilda satsningarna, jämfört med drygt 85 miljoner kronor till totalt 87 projekt året innan. Tabell 17 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar, tusen kronor Satsning Antal projekt Summa tkr Fördel barn 56 55 684 Vi deltar 56 59 230 Totalt 112 114 914 5.1 Fördel barn Satsningen Fördel barn syftar till att utveckla och pröva arbetsformer, modeller och satsningar som främjar delaktighet och inflytande för barn upp till 18 år. Satsningen omfattar såväl lokal- som projektstöd. Inom satsningen ska projekt som verkar främjande och stärkande för barn i särskilt utsatta situationer eller som är i risk att hamna i utsatta situationer prioriteras och samverkan mellan ideell sektor och offentliga aktörer stimuleras. En förhoppning är att satsningen ska leda till ökad kunskap och medvetenhet om barnets rättigheter enligt konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen, bland såväl barn som bland vuxna. För att sprida information om Fördel barn har kansliet vidtagit flera aktiviteter, bl.a. deltagit vid de s.k. Barnrättsdagarna 2011 i Örebro och arrangerat en informationsträff i Västerås. Det kom in 78 ansökningar om medel inom ramen för satsningen under 2011. Av dessa ansökningar beviljades 56 stöd om sammanlagt drygt 55 miljoner kronor. Totalt har det inom Fördel barn beviljats drygt 120 miljoner kronor under åren 2009-2011. Antalet inkomna ansökningar inom satsningen minskade under 2011 i jämförelse med 2009 och 2010. Antalet ansökningar som beviljades under året är dock oförändrat i jämförelse med tidigare år, något som innebär att bifallsfrekvensen år 2011 är högre än tidigare - 55 procent år 2011 jämfört med 25 procent år 2009. Det är oklart varför antalet ansökningar har minskat. Det står emellertid klart att kvaliteten på inkomna ansökningar inom ramen för satsningen har förbättrats. Majoriteten av de beviljade projekten sker i samarbete mellan ideell sektor och offentliga huvudmän, exempelvis kommunen på orten. Det finns flera exempel på projekt som har ett upparbetat samarbete med högskolor och universitet för att utveckla metoder och sprida resultat. Projekt som beviljats stöd är både mindre lokala projekt och större nationella. Den geografiska spridningen på projekten sträcker sig från söder till norr, även om storstadsregionerna är starkt representerade. De projekt som hittills har beviljats medel fokuserar på barns vardagliga miljöer såsom förskola, skola, fritid och kulturliv. Det pågår också projekt som rör barns vård och sjukhusmiljö. 5.2 Vi deltar Vi deltar är en särskild satsning på ungdomsprojekt som utvecklar nya metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter. Satsningen genomförs under åren 2009-2012 och omfattar såväl lokalstöd som projektstöd. Projekt som ingår i satsningen ska bidra till att ungdomar mellan 12 och 25 år får bättre möjligheter att påverka samhället och sin egen livs-situation. Särskilt prioriterade är projekt av och med unga i utsatta situationer och unga i stadsdelar eller glesbygd med ett utbrett utanförskap. Under 2011 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 59 miljoner kronor inom ramen för satsningen. I denna siffra ingår både nya projekt och fortsättningsprojekt. 16 nya projekt har beviljats medel jämfört med 42 fortsättningsprojekt. Det innebär att totalt drygt 141 miljoner kronor beviljades inom ramen för satsningen under åren 2009-2011. Våren 2010 inledde arvsfondskansliet ett samarbete med riksdagen kring ett mentorsprogram som innebär att ett demokratiprojekt har möjlighet att få en riksdagsledamot som mentor. I dagsläget har drygt tjugo demokratiprojekt en eller flera ledamöter som mentorer. Flera projekt har besökt sin mentor i riksdagen, mentorerna har också besökt projekten och deltagit vid olika evenemang. Ett exempel på projekt som fördelats stöd inom ramen för satsningen är Från Rosengård till Rosenbad som drivs av Somalilands Förening i Malmö. Kontakten resulterade i att tre av projektets ungdomsledare bjöds in till Vita huset för att lära sig mer om amerikansk politik men också för att knyta kontakt med amerikanska somalier. De projekt som beviljades stöd under satsningens tredje år uppvisar en fortsatt bredd och variation avseende metoder, teman och inriktning. Många av projekten har specifikt fokus på demokrati och deltagande. Projekt som mer allmänt arbetar med demokrati, värdegrund och mänskliga rättigheter berör också områden som idrott, IT och media, frågor som rör homo- och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner (hbt-frågor), konst och kultur, religionsdialog och ickevåld. Ett exempel är idrottsföreningen Råslätts sportklubb som bedrivit projektet Unga på Råslätt röstar. Föreningen har dragit nytta av att de är en sportklubb med många naturliga kontakter med målgruppen, men har med detta projekt fokuserat på att öka ungas valdeltagande och utveckla ungt ledarskap i utanförskapsområden. När det gäller den geografiska spridningen så bedriver de flesta av projekten sin verksamhet i stora eller mellanstora städer. Totalt har 16 projekt i glesbygd eller på mindre orter beviljats stöd inom satsningen. Därutöver har ca tio nationella projekt som arbetat i både storstäder och på mindre orter beviljats medel. Resterande projekt bedrivs i mellanstora eller stora städer, ofta med fokus på s.k. utanförskapsområden. Inför ansökningsomgången i september 2011 välkomnades därför särskilt ansökningar från småorter och glesbygdsområden. Inför satsningens sista ansökningsomgång i mars 2012 uppmanades föreningar att ansöka om medel till ungdomsprojekt som verkar för att förebygga att ungdomar utvecklar ett antidemokratiskt beteende eller ansluter sig till antidemokratiska grupperingar. 6 Kommunikation, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning 6.1 Kommunikation Arvsfondsdelegationen använder i större utsträckning än tidigare digitala kanaler för den externa kommunikationen för att minska användandet av trycksaker. Arvsfondsdelegationens verksamhet för 2010 redovisades t.ex. i en digital verksamhetsberättelse. Den publicerades också som en nedladdningsbar fil på webbplatsen. Under året slutfördes även arbetet med den grafiska profilen som nu anses vara slutlevererad. Även den grafiska profilen finns som en nedladdningsbar fil på webbplatsen. Arvsfondsdelegationens tillgänglighetsanpassade webbplats www.arvsfonden.se hade ungefär 9500 besök per månad i genomsnitt under 2011. Det är en minskning med 16 procent jämfört med 2010. Minskningen kan sannolikt förklaras med att delar av webben sökordsoptimerats och ökat träffsäkerheten i sökmotorerna, vilket torde minska antalet besökare som hamnat på webbplatsen av misstag. Det är även sannolikt att viss trafik styrts om till Arvsfondens community, se vidare nedan. Arbetet med att ta fram en ny webbsida har påbörjats under året. Under 2010 lanserades en mötesplats på nätet, en community, för arvsfondsprojekt, ideella föreningar och andra som intresserar sig för Allmänna arvsfonden. Ett omfattande utvecklingsarbete av mötesplatsen har pågått under 2011. Mötesplatsen lanserades i maj 2011 genom bland annat utskick av nyhetsbrev till ett antal målgrupper. Den hade i december 900 medlemmar och strax under 400 projekt. Under året publicerades tre utvärderingsrapporter. De finns att ladda ned från www.arvsfonden.se. Dessa rapporter laddades sammanlagt ned nästan 7 500 gånger under 2011. Under 2011 arrangerades två introduktionsdagar för nya projektledare och kommunala tjänstemän med föreningsansvar. Deltagarna fick bland annat information om Arvsfondens verksamhet och om vilka krav Arvsfondsdelegationen ställer på projekt som fått stöd. En programpunkt har handlat om den mötesplatsen www.arvsfondsprojekten.se och vilken nytta projekten kan ha av verktyget. Utvärderingarna av introduktionsdagarna från de föreningsansvariga har varit positiva, både vad gäller innehåll och relevans. Under året genomfördes en informationsträff i ett av de län där ideella organisationer i minst omfattning söker stöd ur Arvsfonden. I maj besöktes Västerås i Västmanlands län för att informera om Arvsfonden, vad man kan få stöd för och hur föreningar kan söka stöd ur fonden. Totalt deltog cirka 250 personer på träffen, varav de flesta representerade lokala föreningar. Information om arvsfonden och om inspirationsträffar, Guldkornsutdelning, utvärderingsseminarier m.m. sprids även genom Arvsfondsdelegationens digitala nyhetsbrev. Från nyhetsbrevet länkas läsaren vidare till webbplatsen, där det finns fördjupande information. Arvsfondsdelegationens kansli har fortsatt arbetet för att stärka och effektivisera de interna kommunikationsprocesserna. 6.2 Uppföljning och utvärdering I Arvsfondsdelegationens uppgifter ingår att ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av stöd som beviljats. Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare och forskare för att följa projekten. Därmed kan resultaten, förutom att synliggöra de kunskaper och erfarenheter som organisationer och föreningar skaffar sig i projekten, också tas till vara inom forskningen. De forskare som för närvarande anlitas representerar en rad olika forskningsdiscipliner som antropologi, statskunskap och socialpsykologi. 6.2.1 Uppföljning Organisationer och föreningar som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden ska efter varje avslutat projektår redovisa projektet. Redovisningar från avslutade projekt granskas och kategoriseras i fyra olika grupper utifrån den egna slutredovisningen och i kompletterande diskussioner med kansliet. Kategoriseringen avser inte att bedöma om projekten är bra eller dåliga, utan syftar till att ge kunskap om vilka spår och resultat som arvsfondsmedlen har lämnat. Arvsfondsdelegationens kategorisering av projekt 2011 Kansliets genomgång av de 168 slutredovisningar som inkom under året utmynnar i följande kategorisering av i vilken omfattning verksamheten lever vidare eller projektens resultat används efter det att finansieringen ur Arvsfonden upphört. Genomgången sammanfattas i tabell 20 nedan. Kategori 1 Projekt som inte lämnar några spår Tre av de redovisade projekten lyckades inte genomföra den verksamhet de beviljats medel för. Enligt organisationernas redovisningar beror detta på svårigheter med att nå målgruppen, interna svårigheter eller att de inte fått igång det samarbete med andra aktörer som varit avgörande för att projekten ska kunna genomföras. Kategori 2 Projekt som genomfört den verksamhet som planerats I denna kategori finns projekt som har gjort precis det som stod i projektplanen. Till kategori 2 hänförs 93 projekt. Majoriteten av projekten handlar om att med erfarenheter från målgruppen ta fram och sprida information och kunskap om exempelvis äldre dövas livssituation, unga som lever i familjer med missbruksproblem och hur personer med dyslexi lyckas med studier och arbete. Dessa projekt har genomförts men har vid redovisningstillfället inte lämnat några synliga spår i det fortsatta arbetet. Även om de aktiviteter som genomförts inom projektet inte längre finns kvar kan de verksamheter som bedrivits under projektets gång varit av stor vikt för dem som varit delaktiga. Ett exempel på det är de somaliska ungdomar som nu är föreningsaktiva och har engagerat sig i miljöfrågor och utbildats till miljöambassadör för att utbilda andra unga och i skolor. Kategori 3 Erfarenheterna från projekten lever vidare I denna kategori finns projekt där man exempelvis har tagit fram en metod eller en handlingsplan som nu används i organisationen, till vilken 26 projekt kategoriserats. Erfarenheterna tas till vara men det kan vara svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning det sker. Majoriteten av de projekt som 2011 återfinns i denna kategori handlar om information, nya metoder och arbetssätt och att skapa arenor. I många av projekten går dessa hand i hand. Ett exempel på detta är projektet Centrum för Hälsa och integration som genomförts av Röda korset Sydost. Projektet har utarbetat hälsoguider för att med hjälp av hälsosamtal underlätta för nyanlända och uppmärksamma eventuella hälsobehov som dessa ger uttryck för. Kategori 4 Verksamheten lever vidare I denna kategori finns projekt där verksamheten lever vidare. Den finansieras av organisationen själv alternativt helt eller delvis av kommunala, landstingskommunala eller statliga medel. Ett exempel är föreningen Convictus som driver Convictus Hälsocafé där hivpositiva missbrukare kan få mat och omvårdnad. Föreningen fortsätter med sin volontärverksamhet i samverkan med Beroende Centrum Stockholm, Rainbow Sweden, Smittskydd Stockholm och informationskliniken på Huddinge sjukhus. Stockholms stad och landstinget står för lokalkostnaderna. Ett annat exempel är organisationen Kungsportskyrkans projekt Viktiga barn och ungdomar som syftar till att främja fysisk aktivitet och god hälsa hos överviktiga barn och unga. Verksamheten samarbetar med skolsköterskor och finansieras av landstinget. Av de sammanlagt 46 projekt som lever vidare finansieras 33 av offentlig sektor som använder metoden, köper in tjänster eller ger ekonomiskt bidrag. I andra fortsätter organisationen det arbete som påbörjats. De verksamheter som bedrivs handlar i huvudsak om olika metoder som tagits fram men också om information och stöd. Majoriteten av projekten riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Flera projekt samverkade redan på ett tidigt stadie med offentlig sektor. Tabell 18 Projektens överlevnad. Slutredovisningar granskade 2011 Överlevnadskategorier Kategori 1 3 Kategori 2 93 Kategori 3 26 Kategori 4 46 Uppföljningen av redovisade projekt visar att 43 procent av projekten lever vidare i någon form (kategori 3 och 4) och att det i huvudsak finns tre bidragande faktorer till i vilken mån en organisation lyckas genomföra sitt projekt så att erfarenheter och kunskaper tas till vara: - Att förankra sitt projekt både inom den egna organisationen och externt är en viktig förutsättning för att erfarenheterna ska kunna leva vidare. Förankring är viktig både på lednings- och verksamhetsnivå såväl i den egna organisationen som hos aktörer man ska samarbeta med eller som kan vara tänkbara finansiärer i framtiden. Inte minst viktigt är att den tänkta målgruppen för projektet är med och påverkar utformningen av verksamheten. - Dokumentation är en annan avgörande faktor för att kunna ta tillvara erfarenheter och kunskaper. Att dokumentera och sätta ord på sitt arbete är värdefullt både för att utveckla den egna verksamheten och för att sprida erfarenheterna vidare. - En ofta underskattad faktor när det gäller projektledararbete är tiden - att engagera och förankra en projektidé för att så småningom genomföra den tar tid. Sedan 2007 har Arvsfondsdelegationen kategoriserat nästan 700 slutredovisade projekt, se tabell 19. Tabell 19 Projektens överlevnad. Slutredovisningar granskade 2007-2011 Överlevnadskategorier Kategori 1 28 Kategori 2 330 Kategori 3 165 Kategori 4 159 Närmare hälften, 48 procent, av projektens erfarenheter (kategori 3 och 4) lever enligt slutredovisningen vidare i någon form. Arvsfondsdelegationens projekt ur ett jämställdhetsperspektiv. Från och med 2008 gör kansliet en särskild uppföljning av vilka projekt som riktar sig till enbart män respektive kvinnor och antal projekt som har manliga respektive kvinnliga projektledare. I de projekt som slut-redovisades under 2011 var närmare 63 procent av projektledarna kvinnor. Det finns ingen större skillnad i vilken typ av organisationer eller vilken typ av verksamhet som män respektive kvinnor är projektledare för. Arvsfonden uppmärksammar därutöver jämställdhetsperspektivet i såväl handläggning av ärenden som de utvärderingar som initieras. Av de projekt som Arvsfondsdelegationen beviljade medel till under 2011 riktar sig sex enbart till män. Majoriteten av dessa projekt handlar om att bryta med kriminalitet och våld. Exempelvis kan Fryshusets projekt PASSUS nämnas där unga män kan få hjälp att lämna kriminella gäng och Mansmottagningen mot våld i Uppsala som utvecklar ett pappaprogram. Ett annat exempel på projekt som riktar sig till enbart män är Stadsmissionens mottagning för unga män, en psykoterapimottagning med enbart manliga terapeuter. Tjugoåtta projekt riktar sig till enbart flickor eller kvinnor. Av dessa drivs sju av idrottsföreningar och sex av kvinnoorganisationer. Sex projekt vänder sig till unga kvinnor med invandrarbakgrund och har som syfte att arbeta med exempelvis hedersrelaterat våld eller att bryta utanförskap. Sex av projekten har som fokus på att upptäcka och stödja unga kvinnor som utsätts för våld och övergrepp. Exempelvis Föreningen TRIS, Tjejers rätt i samhället, som driver ett projekt för ungdomar i särskolan som lever med hedersrelaterade normer och värderingar och föreningen Kvinnohuset som i projektet Tjejjouren Ronjas stödgrupp för tjejer utsatta för sexuella övergrepp, arbetar med att ta fram en modell för hur tjejjouren ska bedriva stödverksamhet i grupp för tjejer som varit utsatta för sexuella övergrepp. Flera av de idrottsföreningar som fått stöd vill i sina projekt öppna upp för att engagera flickor i exempelvis fotboll, skate och motorsport. 6.2.2 Utvärdering Arvsfondsdelegationen anlitar särskilda utvärderare för projektutvärderingar. Projektens dokumentation, enkäter och telefonintervjuer samt projektbesök och intervjuer används som underlag för dessa utvärderingar. Tre utvärderingar som omfattar sammanlagt 139 projekt avslutades 2011. I det följande redovisas kortfattat de viktigaste slutsatserna i respektive utvärdering. Allmänna arvsfonden och ett samhälle i förändring Det primära syftet med studien har varit att placera in Allmänna arvsfondens verksamhet i den komplexa organisatoriska, sociala och socialpolitiska utvecklingen under 1900-talet. År 2008 gavs en första skrift ut om Allmänna arvsfondens historia, Arvspolitik och sociala frågor, som behandlade de första decennierna av verksamheten och då med anledning av att man firade fondens 80-åriga tillvaro. Den nu aktuella skriften har en inriktning mot tiden från 1950-talet och fram till början av 2000-talet. Syftet med studien är att ge kunskap om Arvsfondens verksamhet och arbetsformer under de gångna 80 åren och ge en inblick i de sociala problem som funnits. Den visar också vilken roll Arvsfonden spelat för att påverka och driva fram sociala förändringar. Heder och det civila samhällets metoder Under åren 1997-2007 beviljade Arvsfonden bidrag till 22 projekt som rör flickors och pojkars villkor som följd av att de hamnat i kläm mellan två kulturer. En majoritet av projekten rör ungdomars utsatthet som följd av att de utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Bland de organisationer som fått bidrag finns både organisationer bildade på etnisk grund som Islamic Center i Malmö och Kurdistans kvinnoförbund, men också mer etablerade svenska organisationer som BRIS. Projekten har arbetat med stöd och hjälp till enskilda individer, gett utrymme till att testa och förändra egna normer och värderingar och att bedriva informationsarbete. En övergripande slutsats av det individuella stödarbetet är att det är ett ytterst krävande arbete och att det visade sig vara svårare än väntat att vägleda ungdomar för att åstadkomma attitydförändringar. Studien visar att en grundförutsättning för att kunna arbeta med attityder är att målgruppen är delaktig i att utforma de metoder som används och att dess röst blir hörd. Ingenting om oss utan oss Under åren 1994-2008 fördelade Arvsfonden bidrag till 117 projekt som handlar om människor med psykisk funktionsnedsättning. Närmare tre fjärdedelar har brukarorganisationer som huvudsökande. Studien visar att Arvsfondens stöd till brukarorganisationer gör det möjligt för dem och deras medlemmar att själva ansvara för den kunskap och de insatser som de vill förmedla till sina medlemmar: professionella och allmänhet. Forskarna menar att Arvsfonden genom dessa projekt bidragit till ett ökat brukarinflytande och att människor som deltagit i projekten med egen erfarenhet av psykiatrisk vård mött psykiatrins och socialtjänstens personal på jämbördig nivå. Det finns dock enligt forskarna en risk att genusfrågor, problematik kring utländsk härkomst och andra särskiljande faktorer hamnar i skymundan för den funktionsnedsättning som förenar personerna inom projektet. Utvärderingar som startade 2011 Under 2011 påbörjades fem nya tematiska utvärderingar omfattande 325 projekt kring utvecklingsstörning inom områdena kultur, information och stöd, projekt om unga och kriminalitet samt projekt kring socialt företagande. 6.3 Erfarenhetsspridning Även de projekt som inte helt lyckats uppnå sitt mål kan ge viktig kunskap. Att sprida kunskaper och erfarenheter från projekten är i första hand en uppgift för de organisationer som får projektstöd. I anvisningarna för ansökan understryks därför att projektansökan bör innehålla en plan för dokumentation och erfarenhetsspridning. Som nämnts under avsnitt 6.1 informerar Arvsfondsdelegationen löpande och på olika sätt om sin verksamhet och om projekten. Målet för Arvsfondsdelegationens arbete med erfarenhetsspridning är att sprida resultaten till i första hand organisationer som bedriver ideell verksamhet och till bl.a. kommuner och landsting för att de ska kunna ta till sig och börja använda nya metoder och modeller som utvecklats med stöd ur Allmänna arvsfonden. Erfarenheter från avslutade projekt sprids även inom Regeringskansliet. Arvsfondsdelegationen sprider information om projekt och erfarenheter genom sin webbplats, som bl.a. innehåller en projektdatabas med beskrivningar av pågående och avslutade projekt. Projektdatabasen syftar till att kontakter kan knytas mellan pågående projekt på olika platser i landet och till att vara en källa till tips och idéer. Rapporterna från de utvärderingar som avslutats under året finns publicerade i fulltext på webbplatsen. De presenteras också vid seminarier där utvärderarna tillsammans med ett antal projekt delger sina resultat och erfarenheter. Seminarierna vänder sig till Regeringskansliet, andra myndigheter och organisationer samt de projekt som ingår i studien. Under 2011 hölls tre seminarier. Sammanlagt har 160 personer från Regeringskansliet, riksdagen, myndigheter och organisationer deltagit i seminarierna. Ett seminarium har genomförts tillsammans med Riksdagens tvärpolitiska Handikappforum och ett i samverkan med Historiska museet. Andra myndigheter som exempelvis Ungdomsstyrelsen och Skolverket har i sina utredningar tagit del av och spridit erfarenheter från Arvsfondens projekt och utvärderingar. Under 2011 laddades samtliga utvärderingsrapporter och all övrig information om utvärderingsverksamheten ner drygt 30 000 gånger. Utvärderingsrapporten Islam och muslimer i Sverige laddades ner 4 415 gånger, utvärderingarna kring unga och kriminalitet laddades ner 3 500 gånger och rapporten om neuropsykiatriska diagnoser laddades ner 1 800 gånger. 7 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling Regeringens bedömning: Arvsfondsdelegationen fördelade 469 miljoner kronor under 2011 till projekt efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Det är den näst största summan som fördelats inom ramen för verksamheten i Allmänna arvsfondens historia och 35 miljoner kronor mer än under 2010. Att den totala summan fördelade medel steg under 2011 bedöms delvis bero på att den generella kvaliteten på inkomna/bedömda ansökningar förbättrats, samt att Arvsfondsdelegationens kanslis organisation stabiliserats under året, efter att under 2010 ha varit föremål för flera organisatoriska förändringar som sannolikt påverkade resultatet. Stödet har fördelats på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och inom ramen för de av regeringen prioriterade områdena. Regeringen ser positivt på det arbete som har inletts av Arvsfondsdelegationens kansli med att förbättra och säkra kvaliteten i arbetet, och ser det som angeläget att detta arbete fortsätter. Regeringen ser också positivt på att Arvsfondsdelegationen under de senaste åren haft särskilda satsningar på barns och ungdomars delaktighet och inflytande m.m. Det är särskilt glädjande att beviljade medel till projekt till förmån för barn har ökat till ett belopp som är det högsta någonsin. Regeringen understryker att det är angeläget att man även fortsättningsvis strävar efter att upprätthålla en hög medelstilldelning till målgruppen. Regeringen anser att informationsinsatser bör övervägas för att ytterligare öka kännedomen om Allmänna arvsfonden. Regeringen ser positivt på årets ökning av beviljade medel till lokalstödsprojekt liksom på den satsning på detta område som nyligen har lanserats, liksom på att Arvsfondsdelegationen planerar att från och med 2013 genomföra en särskild satsning med fokus på personer med funktionsnedsättning. Regeringen ser slutligen positivt på att Arvsfondsdelegationen under 2011 gav in en samlad redogörelse för sin strategi för uppföljning och utvärdering till regeringen. Regeringen bedömer att denna strategi bör kunna utvecklas ytterligare. Skälen för regeringens bedömning Förvaltning och administration Arvsfondsdelegationens driftskostnader i förhållande till verksamheten ökade med 700 kronor per beslut under 2011, vilket motsvarar knappt fem procent, se avsnitt 2.4. De ökade förvaltningskostnaderna under den senaste femårsperioden beror på den förstärkning av Arvsfondsdelegationens kansli som genomförts successivt under perioden. Ett antal åtgärder har genomförts eller planeras som syftar till att säkra en höjd kvalitet i Arvsfondsdelegationens ärendehantering. En ny ekonomtjänst har tillsatts under 2012, med ansvar för kvalitet såväl inom kansliet som mot projekten. Ett nytt ärendehanteringssystem förbereds, som kommer att medföra att ansökningar görs on-line och blir kompletta från första början. Den community som har lanserats kan ge allmänheten och andra potentiella finansiärer en god insyn i de projekt som får ekonomiskt stöd. Regeringen ser positivt på det arbete som inletts av kansliet och ser det som angeläget att det fortsätter. Vad gäller kostnader för administration, bedömer regeringen att dessa är rimliga i förhållande till de medel som Arvsfondsdelegationen beslutar om. Arvsfondsdelegationen bör även fortsättningsvis arbeta för att säkerställa att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt. Arvsfondsdelegationen bör i sin verksamhetsberättelse för 2012 också redovisa utvecklingen av handlagda ärendens komplexitet och volym. Utveckling av medelstilldelningen Arvsfondsdelegationen fördelade 469 miljoner kronor i projektmedel under 2011, vilket är en ökning med 35 miljoner kronor jämfört med året innan. Det är det näst högsta belopp som någonsin har fördelats av Arvsfondsdelegationen. Det år då mest pengar fördelades var 2009. Den minskning som ägde rum under 2010 bedömdes i förra årets skrivelse vara kopplad till att Arvsfondsdelegationens kansli genomgått flera organisatoriska förändringar. Att den totala summan fördelade medel återigen steg under 2011, bedöms delvis bero på att kansliets organisation stabiliserades under året. I övrigt är ökningen sannolikt ett resultat av att de ansökningar som har kommit in/behandlats har varit av högre kvalitet rent generellt än tidigare. Också det faktum att mer än en tredjedel av ansökningarna beviljades stöd under 2011 talar för en positiv trend vad gäller ansökningarnas kvalitet. Det är positivt att de ansökningar som kommer in håller en hög kvalitet, och det är angeläget att denna utveckling fortsätter. Tilldelningen av medel ökade för samtliga målgrupper jämfört med 2010. Medelstilldelningen till förmån för gruppen barn ökade med 16 miljoner kronor, för gruppen ungdomar med drygt 17 miljoner och för gruppen personer med funktionsnedsättning med 1 miljon kronor. Vad gäller fördelningen av medel till målgruppen barn är detta den högsta nivån i Arvsfondens historia. Regeringen, som i de senaste årens skrivelser angivit att det är önskvärt att medelstilldelningen till denna målgrupp ökar, ser givetvis detta som mycket positivt. Regeringen understryker att det är angeläget att man även fortsättningsvis, efter det att den särskilda satsningen Fördel barn upphör i slutet av 2012, strävar efter att upprätthålla en hög medelstilldelning till målgruppen. Antalet inkomna ansökningar om projektmedel minskade under 2011, från 1 425 till 1 240 stycken. Regeringen har tidigare angivit att det är angeläget att antalet inkomna ansökningar ökar under kommande år, liksom att ansökningarna håller en hög kvalitet. Mot bakgrund av de senaste årens utveckling understryker regeringen vikten av att antalet inkommande ansökningar bör öka under kommande år, och att informationsinsatser bör övervägas för att ytterligare öka kännedomen om Allmänna arvsfonden. Regeringen bedömer att det i sig inte finns någon motsättning mellan ett högt antal inkomna ärenden och att sträva efter att de ansökningar som kommer in ska hålla hög kvalitet. Som ovan nämnts har alltså tilldelningen av medel ökat till samtliga tre målgrupper. Den målgrupp till vilken tilldelningen ökat minst är personer med funktionsnedsättning. Ökningen till denna grupp uppgår till cirka 140 miljoner kronor 2011 från cirka 139 miljoner kronor 2010. Om emellertid projekt som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning räknas in under de medel som tilldelats målgruppen personer med funktionsnedsättning, uppgår det totala beloppet som har tilldelats målgruppen till drygt 203 miljoner kronor, vilket skulle motsvara 43 procent av de projektmedel som betalades ut under 2011. Regeringen ser positivt på att Arvsfondsdelegationen planerar att från och med 2013 genomföra en särskild satsning med fokus på personer med funktionsnedsättning. Regeringen noterar i detta sammanhang att det även under 2011 funnits ett antal projekt som avser äldre personer inom ramen för målgruppen personer med funktionsnedsättning, även om äldre personer inte är en särskild målgrupp för Allmänna arvsfondens verksamhet. Utöver att det beslutas om medel till projekt som specifikt riktar sig till personer med funktionsnedsättning som är äldre, omfattas äldre också av andra projekt inom målgruppen då t.ex. demens, synskador, hörselskador, rörelsehinder och de flesta andra funktionsnedsättningar är vanligast förekommande i högre åldrar. Detta är helt i överenstämmelse med regeringens bedömning av hur medlen kan användas. Arvsfondsdelegationens särskilda satsningar Arvsfondsdelegationens särskilda satsning Fördel barn, till förmån för barn under 12 år, har pågått sedan 2009. Målsättningarna med satsningen är att pröva olika former av utvecklingsprojekt och insatser som ska verka främjande och stärkande för barn i särskilt utsatta situationer eller som är i risk att hamna i utsatta situationer, att stimulera till samarbete, utifrån barnets bästa, mellan ideell sektor och offentliga huvudmän, att pröva nya metoder, arbetsformer och modeller som ska leda till ökad delaktighet och inflytande för barn samt att öka kunskapen och medvetenheten om barnets rättigheter och behov enligt barnkonventionen, såväl bland barn som vuxna. Regeringen ser positivt på att det inom ramen för satsningen under 2011 beviljades cirka 55 miljoner kronor till 56 projekt till målgruppen 0-12 år. Även den särskilda satsningen Vi deltar, till förmån för målgruppen barn och unga 12-25 år, har haft en fortsatt positiv utveckling under året. Inom ramen för satsningen ges stöd till ungdomsprojekt som syftar till att utveckla nya metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demo-krati, delaktighet och mänskliga rättigheter. Regeringen anser att sats-ningen borgar för en fortsatt god utveckling av stödet till ungdomspro-jekt. Under året har totalt nästan 59 miljoner kronor beviljats inom ramen för den särskilda satsningen. Båda satsningarna upphör efter utgången av år 2012. Uppföljning och utvärdering Enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. Arvsfondsdelegationen gav under 2011 in en sådan strategi till regeringen. Regeringen, som i tidigare skrivelser betonat vikten av att så sker, är positiv till att detta har gjorts och avser att fortsätta dialogen med delegationen, också vad avser dess strategiska jämställdhetsarbete och systematiska arbete vad avser brukarsamverkan. 8 Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med 2011 Regeringen ska enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ange den kommande inriktningen av fondens stödgivning. Det gör regeringen genom att i sin årliga skrivelse till riksdagen ange inriktningen av barnrättspolitiken, ungdomspolitiken och funktionshinderspolitiken. Regeringen anger även sådana områden som är angelägna att utveckla och som därför bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning. 8.1 Inriktning 8.1.1 Barnrättspolitik Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Målet utgår från de grundläggande principerna i konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) som omfattar varje flicka och pojke upp till 18 år. Att ta tillvara och stärka barnets rättigheter och intressen med utgångspunkt i barnkonventionen förutsätter att regeringens barnrättspolitik är sektorsövergripande och förverkligas inom alla områden och verksamheter där barn är berörda. Riksdagen godkände i december 2010 strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige i enlighet med regeringens förslag i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232, bet, 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35). Strategin utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn ska tillförsäkras enligt internationella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av barnkonventionen. Principerna i strategin uttrycker grundläggande förutsättningar och tillvägagångssätt för att stärka barnets rättigheter. Avsikten är att strategin ska vara en utgångspunkt och ledning för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå när dessa i sina verksamheter ska säkerställa de rättigheter barn har. Den vänder sig således till riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner. De åtgärder som genomförs utifrån strategin kommer därför att variera beroende på aktör och verksamhet. Regeringens insatser inom barnrättspolitiken kommer att utgå från strategin och följas upp och redovisas till riksdagen. Strategin kommer också att ses över och följas upp med jämna mellanrum för att säkerställa att den är ett effektivt och användbart verktyg för att stärka barnets rättigheter i Sverige. 8.1.2 Ungdomspolitik Målen för den nationella ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. Dessa mål antogs av riksdagen i december 2007 (prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:58). Ungdomspolitiken ska ge ett helhetsperspektiv på ungas livssituation och syftar till att alla ungdomar ska ha goda möjligheter och förutsättningar att utvecklas samt ha inflytande över sin vardag. Detta bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp ungdomar mellan 12-25 år. Regeringen fattade 2009 beslut om en strategi för ungdomspolitiken (Skr. 2009/10:53). Strategin innehåller inriktningen av det framtida ungdomspolitiska arbetet och ett handlingsprogram för det fortsatta arbetet. I strategin beskrivs också fem utgångspunkter för ungdomspolitiken. Dessa är att ungdomspolitiken ska vara sektorsövergripande, att den måste genomsyras av ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv, att ungdomars kunskaper och erfarenheter är en resurs, att ungdomar har rättigheter samt att motverka och förebygga ungas utanförskap. Ungdomar är inte bara en resurs på tillväxt för framtiden utan ungdomars kunskaper, erfarenheter, värderingar och perspektiv är också viktiga för samhällets utveckling här och nu. En central utgångspunkt för regeringens ungdomspolitik är därför ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet. Ungas egna organisationer utgör en viktig kanal för ungdomar att söka sina egna vägar till delaktighet och inflytande lokalt, nationellt och internationellt. 8.1.3 Funktionshinderspolitik Regeringens prioriteringar inom verksamheten till förmån för personer med funktionsnedsättning tar sin utgångspunkt i de handikappolitiska målen. De övergripande målen för funktionshinderspolitiken ligger fast sedan 2000: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Funktionshinderspolitiken är sektorsövergripande och ett gemensamt ansvar för alla politikområden med ett samordningsansvar som hos Socialdepartementet. Målen för funktionshinderspolitiken bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp personer med funktionsnedsättning. De övergripande målen om full delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor ligger fast och har inom berörda departement brutits ner till sektorsspecifika inriktningsmål. I juni 2011 beslutade regeringen om en strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Strategin presenterar politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser och för hur resultaten ska följas upp under de kommande fem åren. Ett centralt inslag i strategin är de utpekade strategiskt viktiga myndigheternas delmål. En viktig faktor för att kunna nå målen för insatserna är att regeringen har en kontinuerlig dialog med det civila samhället, som har stor betydelse för utformningen av politiken och en viktig roll för att identifiera och uppmärksamma problem. 8.1.4 Prioriterade områden Regeringen har identifierat åtta områden som bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning. De prioriterade områdena har många beröringspunkter och ett projekt kan innehålla delar som rör flera områden. Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper om inget annat anges, eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och eftersom ett projekt kan beröra fler än en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionsnedsättning även omfattar vuxna och äldre personer. Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utveck-lingsprojekt inom nya områden. Projekt som syftar till att stärka barnets rättigheter För att stärka barnets rättigheter är det angeläget med stöd till projekt som syftar till att konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) och dess intentioner blir kända och tillämpade på alla nivåer i samhället som berör barn direkt eller indirekt inom exempelvis förskola och skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, samhällsplanering, idrott, fritid, kulturliv, rättsväsende m.m. Det är särskilt angeläget att ge prioritet åt projekt som syftar till att stärka rättighetsperspektivet i barns och ungas vardag. Projekt som syftar till ökad delaktighet och stärkt demokrati Möjligheten till delaktighet i samhället och inflytande över sin vardag är central för fondens målgrupper. Projekt som syftar till att utveckla nya former för engagemang och att engagera personer som inte annars deltar i föreningslivet bör ges särskild prioritet. Även projekt som verkar för att förebygga att ungdomar utvecklar ett antidemokratiskt beteende eller ansluter sig till antidemokratiska grupperingar bör uppmärksammas sär-skilt. Det är också angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att stärka målgruppernas representation i demokratiska beslutsprocesser och möjligheter att påverka förhållanden i såväl den personliga sfären som i samhället i stort. Att utveckla, sprida och använda metoder att tillvarata de små barnens åsikter och de åsikter barn med funktionsnedsättning har, är särskilt viktigt. Projekt som syftar till att förebygga våld, mobbning och trakasserier Arbetet med att förebygga alla former av våld, mobbning och trakasserier bör prioriteras i Allmänna arvsfondens medelstilldelning, framför allt vad gäller projekt som syftar till att utveckla nya metoder på området. Här innefattas även stöd till brottsoffer inom fondens målgrupper. Projekt som syftar till att motverka mäns våld mot flickor och unga kvinnor samt flickor och kvinnor med funktionsnedsättning bör särskilt uppmärksammas. Det gäller även projekt som syftar till att motverka våld i samkönade relationer eller som vänder sig till barn som bevittnar våld i hemmet. Projekt som syftar till att främja ett stärkt föräldraskap För att främja barns och ungas hälsa behöver nya metoder för föräldrautbildning och föräldrastöd utvecklas och prövas. Stöd och hjälp i föräldraskapet kan öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och som därigenom har ökade möjligheter till god hälsa och ett gott liv. Det är särskilt angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att utveckla former för ett universellt förebyggande föräldrastöd, dvs. att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Vidare är det angeläget att uppmärksamma att föräldrars behov av stöd kan skifta under olika perioder av barnets uppväxt, samt att unga föräldrar kan vara i behov av särskilt stöd. Det behövs därutöver ett fortsatt utvecklings-arbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som missbrukar eller har en psykisk sjukdom samt barn till föräldrar med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Projekt som syftar till att främja psykisk och fysisk hälsa Projekt som främjar målgruppernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande bör ges fortsatt prioritet. Även om hälsan i huvudsak utvecklas positivt i Sverige, finns problem, bland annat vad gäller psykisk hälsa, övervikt och fetma samt alkoholkonsumtion. Under senare tid har flera studier också pekat på att psykisk ohälsa i hög grad förekommer bland homo- och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner (hbt-personer). Det är därför angeläget att pröva modeller där ideella organisationer, själva eller tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan utveckla verksamhet för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos fondens målgrupper. Levnadsvanor och mönster som grundläggs i tidig ålder följer ofta med och påverkar resten av livet, varför det är särskilt angeläget att främja goda levnadsvanor tidigt i livet. Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet Att verka för ett rikt och nyskapande kulturliv som är tillgängligt för alla människor samt att bevara och tillgängliggöra kulturarvet är viktiga uppgifter för hela samhället. Alla som bor i vårt land ska oberoende av ålder eller eventuell funktionsnedsättning ha möjlighet att delta i kulturlivet och uppleva en bredd av kulturella uttrycksformer liksom att få utveckla sin egen förmåga att uttrycka sig. Det är därför angeläget att stödja projekt som utvecklar barns och ungdomars möjlighet till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande. Det gäller också för personer med funktionsnedsättning. Även projekt som syftar till att utveckla långsiktig samverkan mellan kulturinstitutioner och ideellt föreningsliv bör uppmärksammas. Det är också angeläget med stöd till barns och ungas språkutveckling. Projekt som syftar till att främja etableringen på arbetsmarknaden Arbete ger en egen försörjning och stärker oberoendet och självkänslan samtidigt som en hög sysselsättning utgör grunden för samhällets välfärd. Arvsfonden bör därför prioritera projekt som syftar till att finna metoder för att öka tillträde till arbetsmarknaden för ungdomar och för personer med funktionsnedsättning. Det är också angeläget med stöd till satsningar för att tidigt ge barn och unga, med eller utan funktionsnedsättning, kunskap om och erfarenhet av entreprenörskap och arbetslivet. Projekt som genomförs i samverkan med företag och branscher och de projekt som riktar sig till unga som står långt från arbetsmarknaden bör uppmärksammas särskilt. Projekt som syftar till att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning rör de flesta samhällsområden så som rättsväsende, arbete, utbildning, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt frågor om tillgänglighet och kvinnors och barns situation. Medel från Allmänna arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet inom de egna intresseorganisationerna och i det lokala utvecklingsarbetet. Resultaträkning ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org.nummer 802004-9642 Fondnr 6103 Tkr. Not 2011 2010 Intäkter Influtna arvsmedel 512 218 583 328 Återvunna rättegångskostnader 407 - Summa 512 625 583 328 Kostnader Restituerade arvsmedel m.m. 1 -18 176 -24 341 Förvaltning och administration 2 -46 636 -47 387 Summa -64 812 -71 728 Resultat före finansiella intäkter och kostnader 447 813 511 600 Finansiella intäkter Ränteintäkter 853 152 Utdelning räntekonsortium 60 244 45 217 Utdelning aktiekonsortium 107 104 77 749 Utdelning aktieindexkonsortium 33 778 16 060 Summa 201 979 139 179 Finansiella kostnader Räntekostnad vid köp av andelar räntekonsortium 0 -5 790 Valutakursdifferenser 0 1 Summa 0 -5789 Resultat före realisationsvinster och förluster 649 792 644 990 Realisationsvinster Resultat vid försäljning aktie- konsortium 0 159 427 Summa 0 159 427 Resultat efter realisationsvinster och förluster 649 792 804 417 ÅRETS RESULTAT 649 792 804 417 Balansräkning ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org.nummer 802004-9642 Fondnr 6103 Tkr. Not 2011-12-31 2010-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 3 Andelar i räntekonsortium 1 320 371 1 260 127 Andelar i aktiekonsortium 1 437 767 1 280 663 Andelar i aktieindexkonsortium 579 309 545 531 Summa 3 337 447 3 086 321 Omsättningstillgångar Övr. förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 97 - Likvida medel 32 612 62 884 Summa 32 709 62 884 SUMMA TILLGÅNGAR 3 370 156 3 149 205 EGET KAPITAL OCH SKULDER Bundet eget kapital 4 Fondkapital 1 916 568 1 867 123 Summa 1 916 568 1 867 123 Fritt eget kapital 4 Utdelningsbara medel 1 231 552 1 090 578 Summa 1 231 552 1 090 578 Summa eget kapital 3 148 120 2 957 701 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 5 3 635 5 362 Leverantörsskulder, bidrag 6 6 223 9 601 Beviljade ej utbetalda bidrag 7 203 522 173 135 Övriga kortfristiga skulder 0 0 Upplupna kostnader och förut- betalda intäkter 8 8 656 3 373 Summa skulder 222 036 191 504 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 3 370 156 3 149 205 Ställd panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org. nummer 802004-9642 NOTBILAGA Inledande kommentarer och redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) ÅRL. Fondens resultat och balansräkning samt noter följer uppställning enligt ÅRL. Fondens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Bokföringsnämndens allmänna råd. Tillämpade principer är oförändrade från föregående år. Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett aktiekonsortium, ett aktieindexkonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna. I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. De andelar i konsortierna som tas upp som omsättningstillgångar i balansräkningen är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. De andelar i konsortierna som tas upp som anläggningstillgångar är värderade till anskaffningsvärdet eller enligt samma princip som omsättningstillgångar i de fall värdenedgången kan antas vara bestående (ÅRL kap 4 § 5). Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Värdepapper som ingår i konsortierna värderas med ledning av gällande marknadsvärde. För aktieinstrument avses med gällande marknadsvärde senaste betalkurs vid värderingsdagens slut eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. För ränteinstrument avses med gällande marknadsvärde genomsnitt av köp- och säljkurs vid värderings-dagens slut. Om sådana kurser saknas eller om kurserna enligt kollegiets bedömning är missvisande får kollegiet fastställa värden på objektiva grunder. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnats. Om marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan. Beviljade bidrag redovisas direkt mot eget kapital. Bundet eget kapital är inte tillgängligt för utdelning och utgörs av ursprungligt kapital samt ackumulerade kapitaliseringar, realisationsvinster/-förluster och nedskrivningar. Fritt eget kapital (disponibla medel) utgörs av balanserade vinstmedel och årets resultat justerat för omföringar till/från bundet eget kapital. Disposition av årets resultat sker enligt följande. Den del av årets resultat som avser realisationsvinst/-förlust samt eventuella nedskrivningar överförs till bundet eget kapital. Till bundet eget kapital förs även det belopp som skall användas årligen för kapitalisering. Resterande del av årets resultat redovisas som fritt eget kapital och är tillgängligt för utdelning. En kassaflödesanalys enligt indirekt metod (med jämförelse tal), har upprättats baserad på RR 7 (redovisning av kassaflöden). ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org.nummer 802004-9642 Noter 2011 2010 Not 1 Restituerade arvsmedel m.m. Testamente och bättre rätt 8 312 9 786 Avstående av arv 2 926 7 062 Dödsboförvaltning 6 302 6 788 Rättegångskostnader - 99 Prel. skatt och sociala avgifter, godemän 230 316 Fastighetsskatt 406 289 18 176 24 341 Not 2 Förvaltning och administration Arvsfondsdelegationen - Förvaltning 27 556 26 948 - Utåtriktade aktiviteter - 2 414 27 556 29 362 Kammarkollegiet - Dödsboavveckling m.m. 12 929 12 014 - Fondförvaltning, baserad på marknadsvärde 5 250 5 138 - Fondförvaltning, timtaxa 781 791 18 960 17 943 Revisionsarvode 82 81 Arvsfondsdelegationen, styrelsearvoden 38 0 Summa 46 636 47 387 Not 3 Anläggningstillgångar Andelar i ränte- och aktiekonsortierna Räntekonsortiet Ingående anskaffningsvärde 1 260 127 940 699 Investeringar 60 244 319 427 Avyttringar - - Utgående anskaffningsvärde 1 320 371 1 260 127 Marknadsvärde 1 335 608 1 267 269 Aktiekonsortiet Ingående anskaffningsvärde 1 280 663 1 293 487 Investeringar 157 104 77 749 Avyttringar - -90 573 Utgående bokfört värde 1 437 767 1 280 663 2011 2010 Marknadsvärde 3 185 953 3 654 324 Aktieindexkonsortiet Ingående anskaffningsvärde 545 531 529 471 Investeringar 33 778 16 060 Avyttringar - - Utgående bokfört värde 579 309 545 531 Marknadsvärde 594 385 671 426 Summa Anläggningstillgångar 3 337 447 3 086 321 Not 4 Förändringar i eget kapital 2011 Bundet eget kapital 2011 Fritt eget kapital 2010 Bundet eget kapital 2010 Fritt eget kapital Belopp vid årets ingång 1 867 123 1 090 578 1 651 797 925 882 Redovisat resultat 649 792 804 417 Kapitalisering av influtna arvsmedel* 49 445 -49 445 55 899 -55 899 Under året beslutade bidrag -470 344 -440 386 Återföring, ej förbrukade bidrag 6 274 5 609 Återförda ej utnyttjade bidrag 4 697 10 382 Omföring av realisationsvinster 0 159 427 -159 427 Belopp vid årets utgång 1 916 568 1 231 552 1 867 123 1 090 578 *Kapitalisering av influtna arvsmedel 2011 2010 Influtna arvsmedel 512 625 583 328 Restituerade arvsmedel (enl. not 1) -18 176 -24 341 494 449 558 987 Varav 10 % till fondkapitalet 49 445 55 899 Not 5 Leverantörsskulder 2011-12-31 Kammarkollegiet, arvsfondsenheten 1 182 Kammarkollegiet, arvsfondsdelegationen 2 344 Riksrevision, faktura nr 73111794 2 Skattedeklaration 2011-12 4 Diverse fakturor avseende dödsbo 103 3 635 Not 6 Leverantörsskulder, bidrag 2011-12-31 Mottagare: Föreningen Transfer Örebro 550 FC Växjö 500 Sveriges Ungdomsråd 952 Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) 555 Trelleborgs Museum 232 Rädda Barnen, region väst 159 KFKR i Malmö 330 Vaisa sameförening 200 Riksförbundet DHB 300 Psoriasisförbundet 505 X-Cons enhet ung stockholm 1 440 Folkets Hus i Sofielund 500 Föreningen Ungdomens Hus i Uppsala 300 6 223 Not 7 Beviljade ej utbetalda bidrag 2011-12-31 2010-12-31 Arvsfondsdel: Handikappade 56 677 50 502 Arvsfondsdel: Barn 47 701 37 313 Arvsfondsdel: Ungdom 99 144 85 320 Summa beslutade ej utbetalda bidrag 203 522 173 135 Not 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2011-12-31 2010-12-31 Arvsfondsdelegationen, förvaltning dec 2011 5 103 1 188 Arvsfondsenheten, förvaltning dec 2011 1 663 544 Fondförvaltningsavgift 4 kv 2011 1 271 1 397 Ekonomiadmin., timtaxa 4 kv 2011 197 184 Revisionsarvode 61 60 Skattedeklaration dec 2011 65 - Övriga upplupna kostnader 279 - 8 639 3 373 Marknadsvärden Andelar i räntekonsortiet 2011-12-31 2010-12-31 Totalavkastning i konsortiet (%) 5,39 1,23 Direktavkastning i konsortiet (%) 4,75 4,06 Antal andelar 10 604 100,5797 10 125 044,3592 Kurs/andel (kr) 125,9520 125,1618 Marknadsvärde (tkr) 1 335 608 1 267 269 Bokfört värde (tkr) 1 320 371 1 260 127 Orealiserat övervärde (tkr) 15 237 7 142 Andelar i aktiekonsortiet 2011-12-31 2010-12-31 Totalavkastning i konsortiet (%) -14,31 22,59 Direktavkastning i konsortiet (%) 2,88 2,61 Antal andelar 770 609,6664 731 660,9169 Kurs/andel (kr) 4 134,3273 4 994,5592 Marknadsvärde (tkr) 3 185 953 3 654 324 Bokfört värde (tkr) 1 437 767 1 280 663 Orealiserat övervärde (tkr) 1 748 186 2 373 661 Andelar i aktieindexkonsortiet Totalavkastning i konsortiet (%) -11,47 26,26 Direktavkastning i konsortiet (%) 5,03 3,02 Antal andelar 5 882 700,0198 5 546 510,7907 Kurs/andel (kr) 101,0396 121,0538 Marknadsvärde (tkr) 594 385 671 426 Bokfört värde (tkr) 579 310 545 531 Orealiserat övervärde (tkr) 15 076 125 895 Eget kapital (tkr) Bokfört värde 3 148 120 2 957 701 Övervärde räntekonsortiet 15 237 7 142 Övervärde aktiekonsortiet 1 748 186 2 373 661 Övervärde aktieindexkonsortiet 15 076 125 895 Marknadsvärde 4 926 619 5 464 399 Kassaflödesanalys 2011 2010 Den löpande verksamheten Årets resultat 649 792 804 417 Ökning kortfristiga fordringar -96 0 Ökning kortfristiga skulder 30 532 -36 471 Kassaflöde från den löpande verksamheten 680 228 767 946 Investeringsverksamheten Investering i finansiella anläggningstillgångar -251 127 -413 236 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 90 573 Kassaflöde från investeringsverksamheten -251 127 -322 663 Bidragsverksamheten Beslutade bidrag -470 344 -440 386 Återförda/återbetalda bidrag 10 971 15 991 Justering 0 7 -459 373 -424 388 Årets kassaflöde -30 272 20 895 Likvida medel vid årets början 62 884 41 989 Likvida medel vid årets slut 32 612 62 884 Tilldelade medel per organisation 2011 Handikapporganisationer Antal Belopp BOSSE Råd, Stöd och Kunskapscenter 1 675 000 DART, Kommunikations- och dataresurscenter 1 157 000 De Handikappades Riksförbund (DHR) i Göteborg 1 600 000 De Handikappades Riksförbund (DHR) i Norrköping 1 596 000 Dyslexiförbundet Med Läs- och Skrivsvårigheter 1 1 014 000 Dövas Förening i Örebro län 1 1 519 000 Förbundet Sveriges Dövblinda Stockholm och Gotlands län 1 2 304 000 Förbundet Unga Rörelsehindrade 1 701 500 Föreningen Attention, KFV-regionen 1 576 500 Föreningen Furuboda 5 11 315 500 Föreningen för Kognitivt Stöd 1 854 800 Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, ungdomar och Vuxna (FUB) Halmstad-Hylte 1 1 008 000 Föreningen Grunden 1 1 577 000 Föreningen Idrott För Handikappade 1 860 000 Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap JAG 1 1 017 000 Föreningen Passalen 1 960 000 Handikappförbundens Samarbetsorgan 2 3 911 100 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Jönköpings län 3 3 093 000 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Norrbotten 1 552 500 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Västra Götaland 1 1 452 000 HandikappHistoriska Föreningen 1 2 895 000 Handikapporganisationernas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län 1 1 423 000 Handikapprörelsens Idé & KunskapsCentrum 2 879 500 Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2 8 475 000 Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet, Västerbottens distrikt 1 1 083 000 Intressegruppen för Assistansberättigade 1 1 954 000 Mo Gård Folkhögskoleförening 1 686 000 Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) i Eskilstuna 1 870 000 Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) i Medelpad 1 670 000 Norrbottens Handikappidrottsförbund 1 1 435 000 Personskadeförbundet RTP för Trafik- och Polioskadade, Sundbyberg 1 340 000 Rekryteringsgruppen Aktiv Rehabilitering 1 860 000 Reumatikerförbundet 1 2 335 000 Riksförbundet Attention 4 3 839 000 Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB), Örebro 1 902 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 2 2 493 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Sunne 1 440 000 Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP), nytt namn h.2009: Personskadeförbundet RTP 1 2 276 000 Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna 1 810 000 Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna, FUB:s Forskningsstiftelse ala 1 1 166 000 Riksförbundet Sällsynta diagnoser 1 1 456 000 Stockholms Dövas Förening 1 800 000 Stockholms funktionshindrades frilufts/fiskeförening, SFFF 1 474 000 Svenska Celiakiungdomsförbundet 1 1 335 000 Svenska Diabetesförbundet 1 532 000 Svenska Marfanföreningen 1 798 500 Svenska OCD-förbundet Ananke 1 1 265 000 Svenska Psoriasisförbundet 2 4 335 000 Svenskt Utvecklingscentrum för handikappidrott 3 3 800 000 Sveriges Dövas Riksförbund 4 6 093 000 Unga Funkisar 1 488 000 69 91 951 900 Idrottsföreningar Antal Belopp Abbekås Golfklubb 1 1 133 000 Akropol Basketbollklubb, Akropol BBK 1 395 000 Asarums Bangolfklubb 1 1 462 500 Assi IF 1 55 000 Blue Hill kamratförening 1 310 000 FC Växjö 3 3 131 000 Fotbollsklubben FC Rosengård 1 1 497 000 Fröslunda Bangolfklubb 1 862 500 Gästriklands Idrottsförbund 1 365 000 Göteborgs Kungliga Segelsällskap GKSS 1 848 000 Idrottsföreningen Kamraterna Umeå 1 935 000 Iggesunds IK 1 7 011 500 Jämjö GoIF 1 362 000 K4 Idrottsförening 1 279 500 Kalix Motorklubb 1 1 302 000 Karlskoga Motorförening 1 362 000 Knivsta Cykelklubb 1 213 000 Korpen i Tyresö 1 310 000 Kumlas Funktionshindrades Motorklubb 1 928 000 Kävlinge Golfklubb 1 711 000 Laxå Ridklubb 1 119 305 Lidköpings Ridklubb 1 4 340 000 MotorsportArenans förening i Lidköping 1 560 000 Mörrums Ryttarförening 1 1 600 000 Olunda Ryttarförening 1 1 210 000 Rengsjö Sportklubb 1 824 000 Råslätts Sportklubb 1 480 000 Stockholms Handikapp Idrottsförbund 1 595 000 Sunne Mx 1 406 500 Sveriges Akademiska Idrottsförbund 1 500 000 Särö Golf Club 1 721 000 Södermanlands Idrottsförbund Sörmlandsidrotten 1 455 000 Sörfors Idrottsförening 1 382 300 Westervik Motorsportklubb WMSK 1 922 500 Västernorrlands Idrottsförbund 1 390 000 Västerås Jaktskytteklubb 1 793 000 Västerås Motorklubb 1 1 210 000 Åmåls Ridklubb 1 2 104 250 Åsele Idrottsklubb 1 404 000 Önneköps Idrottsförening 1 463 000 Örgryte Basket 1 1 311 000 Östersunds Fotbollsklubb 1 1 027 000 44 43 290 855 Invandrarorganisationer Antal Belopp Afrosvenskarnas Riksförbund 1 1 420 000 Föreningen Hidde Iyo Dhaqan 1 3 565 000 Föreningen Wadajir 1 1 330 000 Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala 1 792 000 Somali Centre for Water & Environment 1 830 000 Somalilands Förening 1 1 204 000 Somaliska Gemenskapsförening 1 88 000 Somali-Swedish Relief and Development Association 1 760 000 8 9 989 000 Kulturföreningar Antal Belopp Amatörteaterns Riksförbund, Stockholm 1 855 000 Bergsjöns Kultur- och Mediaverkstad 1 719 000 BUFF Filmfestival 1 525 000 Clownetterna 1 316 000 Finska kulturföreningen i Sverige UUsi Teatteri 1 636 000 Föreningen Artikel 31 1 220 000 Föreningen Fanzingo 1 517 000 Föreningen Filmateljén 1 55 000 Föreningen Kista Teater 1 1 738 000 Föreningen Kulturstorm 3 643 000 Föreningen Moliére Ensemblen 1 870 000 Föreningen Palatset 1 4 000 000 Föreningen Stapelbädden 1 310 000 Föreningen Tjechovensemblen 1 405 000 Föreningen Unga Klaras Vänner 1 3 080 000 Föreningen Vox Pacis - Fredens Röst 1 1 500 000 Gottsunda Dans & Teater 1 1 550 000 Ideella Kulturföreningen Cirkustältet 1 318 000 Konstföreningen Panncentralens Vänner 1 671 000 Kulturens Bildningsverksamhet 1 1 147 000 Kulturföreningen Lätting 2 1 734 000 Kulturföreningen m.i.m 1 1 626 000 Kulturföreningen Spiritus Mundi 1 3 158 000 Musiklärare Utan Gränser 1 501 000 Seriefrämjandet 1 435 000 Svenska Very Special Arts 1 493 100 Teater K 1 487 000 Teater Spira 1 1 320 000 Teaterföreningen Die Buhne 1 1 144 000 Virserums Konsthallsförening 1 655 000 Åsmansbo-Matsbo byalag 1 282 700 Ögonblicksteatern 1 700 000 35 32 610 800 Offentlig huvudman Antal Belopp Astrid Lindgrens Barnsjukhus 1 200 000 Botkyrka kommun 1 1 840 000 Botkyrka kommun, Botkyrka Konsthall 1 392 400 DART Regionhabiliteringen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 477 000 Finspångs kommun 1 581 000 FoU Sjuhärad Välfärd 1 1 744 000 FoU, Södertörn 1 613 000 Föreningen Kulturverket 1 1 445 258 Göteborgs Stad, Sociala resursnämnden Dalheimershus 1 1 900 000 Handikappkommittén, Västra Götalandsregionen 1 3 000 000 Hjälpmedelsinstitutet 2 3 999 000 Hudiksvalls kommun 1 544 000 Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) i Jönköping 1 492 000 Karlskrona kommun, Barn och Ungdomsförvaltningen 1 101 000 Kulturskolan Stockholm 1 405 000 Kulturverket 1 1 800 000 Linköpings kommun 1 856 000 Lunds Tekniska Högskola - Certec Institutionen för Designvetenskap 1 2 200 000 Norrlands Universitetssjukhus, Barn- och Ungdomskliniken 1 512 000 Regionförbundet i Uppsala län 1 55 000 Riksutställningar 1 496 000 Solna Kulturskola 1 306 500 Specialpedagogiska Skolmyndigheten 1 328 000 Stockholms Dramatiska Högskola) fd Teaterhögskolan i Stockholm 1 465 000 Sölvesborgs kommun 1 618 000 Timrå kommun 1 79 000 Trelleborgs Museum 1 696 000 Vänermuseet 1 460 000 29 26 605 158 Sociala organisationer Antal Belopp Ersta Diakonisällskap 1 439 000 Falkenbergs Fontänhus 1 783 000 Familjevårdens Centralorganisation 1 640 000 Föreningen Bryggan i Norrköping 1 2 126 000 Föreningen Hjälpkällan 1 740 000 Föreningen Kvinnors Nätverk 1 871 000 Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm 2 3 253 000 Förorten i Centrum 1 2 848 000 Guldstadens Kvinnojour 1 473 000 Ideella föreningen Origo 1 2 909 000 Lunds Kvinnoforum 1 482 000 Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället 2 4 428 000 Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare 2 1 930 000 Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende (RFHL) i Göteborg 1 574 000 Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende (RFHL) Riks 1 491 000 Riksförbundet för Hjälp åt Narkotika- och Läkemedelsmissbrukare (RFHL) i Uppsala 1 343 000 Riksorganisationen Kriminellas Revansch i Samhället 1 2 114 000 Riksorganisationen Män för Jämställdhet 1 3 387 000 Rädda Barnen 3 3 493 000 Rädda Barnen i Karlstad 1 551 000 Rädda Barnen i Södertälje 1 950 000 Rädda Barnen i Örebro 1 648 066 Rädda Barnen Region Väst 2 2 014 000 Röda Korset 3 2 755 000 Röda Korset Hedemora 1 1 175 000 Röda Korset, Umeåkretsen 1 721 000 Stadsmissionen i Stockholm, Terapicenter 1 1 495 000 Svenska Röda Korset 1 566 000 Svenska Röda Korset, Region Syd 1 1 004 000 Sveriges Fontänhus 1 766 000 Unga Kris, Kriminellas Revansch I Samhällets Ungdomsförbund 1 3 030 000 39 47 999 066 Stiftelser Antal Belopp Birgittastiftelsen 1 304 000 Centrum för lättläst 1 500 000 Fonden Mot Våld för Medmänsklighet 2 1 994 000 Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond 1 431 000 Klarälvdalens Folkhögskola 1 860 000 Norrtälje Naturvårdsstiftelse 1 239 000 Stiftelsen Activa i Örebro län 2 2 277 000 Stiftelsen Bergmancenter på Fårö 1 983 000 Stiftelsen Bräcke Diakoni 3 7 818 000 Stiftelsen Eric Ericson International Choral Centre 1 700 000 Stiftelsen Fountain House Stockholm 2 976 000 Stiftelsen Friends - elever mot mobbing 1 1 249 000 Stiftelsen Hippocampus 1 560 000 Stiftelsen Högskolan i Jönköping 1 1 406 000 Stiftelsen Independent Living Institute 1 937 000 Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset 6 8 685 000 Stiftelsen Kursverksamheten vid Stockholms universitet, Folkuniversitetet 1 250 000 Stiftelsen Kvinnofolkhögskolan 1 1 163 000 Stiftelsen Måltidsmuseum i Grythyttan 1 1 300 000 Stiftelsen Ronald McDonald Barnfond 1 2 513 000 Stiftelsen Rånnesta Naturens Teater 1 575 000 Transnationella Stiftelsen för Freds och Framtidsforskning TFF 1 1 350 000 32 37 070 000 Studieförbund Antal Belopp Arbetarnas Bildningsförbund 1 3 341 700 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Mittskåne 1 892 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Norrtälje 1 329 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Södra - Östra Dalarna 2 1 283 000 Folkrörelsernas Konstfrämjande (FKf) i Stockholm 1 851 000 Folkuniversitetet i Karlstad 1 2 260 000 Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) i Gävle 1 430 000 Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) i Tierp 1 1 180 000 Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) Väst, Trollhättan 1 518 500 Sensus Studieförbund Falun 1 552 000 Sensus Studieförbund, Norrköping 2 2 601 000 Sensus Studieförbund, Stockholm 1 74 300 Sensus Studieförbund, Stockholm-Gotland 2 2 984 000 Sensus Studieförbund, Västra Sverige 1 3 699 000 Sensus Studieförbund, Örebro 1 1 036 000 SISU Idrottsutbildarna 1 145 000 Studiefrämjandet i Göteborg 1 659 000 Studiefrämjandet i Kalmar 1 2 825 000 Studiefrämjandet i Lidköping Skarabygden 1 2 350 000 Studiefrämjandet i Stockholm 1 1 000 000 Studiefrämjandet i Uppsala 1 310 000 Studiefrämjandet i Överkalix 1 210 600 Studieförbundet Bilda Svealand 1 55 000 Studieförbundet Ibn Rushd 1 1 925 000 Studieförbundet Vuxenskolan 1 259 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Järpen 1 836 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Kalmar 1 611 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Karlstad 1 804 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Umeå 1 1 700 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Örebro 1 1 665 800 33 37 386 900 Trossamfund Antal Belopp Kristna Fredsrörelsen 1 1 430 000 Kungsportens Friskvård c/o Kungsportskyrkan 1 564 000 Svenska kyrkan, Västra Storsjöbygdens församling 1 550 000 3 2 544 000 Ungdomsorganisationer Antal Belopp Förbundet Vi Unga, No Limit Skate 1 688 000 Föreningen KulturUngdom 2 3 123 000 Föreningen Svea Sträng - Ung utan Pung 1 4 186 000 Föreningen Tänk om 1 1 383 000 Föreningen Ungdomsalternativet 1 467 000 KFUK-KFUM, Göteborg 1 2 202 000 KFUK-KFUM, Malmö 1 1 570 000 KFUK-KFUMs Triangelförbund 1 453 000 KFUM Basket Nässjö 1 903 000 KFUM, Norrköping 1 165 000 Kurdiska Ungdomsföreningen i Göteborg 1 441 000 Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa 1 580 000 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2 4 669 000 Romska Ungdomsförbundet 2 2 158 000 Serbiska Ungdomsorganisationen i Sverige 1 621 000 Svenska Samernas Riksungdomsförbund Sáminuorra 1 936 000 Sverigefinska Ungdomsförbundet 1 734 000 Sveriges Elevråds Samarbetsorgan 1 1 978 000 Sveriges Förenade HBTQ-studenter, SFQ 1 2 423 000 Sveriges Ungdomsråd 1 1 652 000 Ung Media Sverige 1 1 372 000 Unga Örnar, Borlänge 1 764 000 Ungdom Mot Rasism i Kristianstad 1 350 000 Ungdomens Nykterhetsförbund 1 800 000 Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) i Jönköping 1 792 000 Ungdomsförbundet för Sexuellt likaberättigande 1 1 980 000 29 37 390 000 Universitet och högskolor Antal Belopp Kista Folkhögskolas förening 1 993 000 1 993 000 Övriga organisationer Antal Belopp Berättarnätet Kronoberg 1 342 000 Boo Folkets Hus Förening 1 570 000 Brottsofferjourernas Riksförbund 1 1 349 000 Coompanion Göteborgsregionen ek för 1 1 039 000 Djurskyddet Sverige 1 809 000 Drömmarnas Hus Ek. förening 4 6 600 000 Elin Wägner-sällskapet 1 823 000 Fisksätra Folkets Husförening 1 1 000 000 Folkbildningsföreningen i Malmö 1 1 077 000 Folkets Hus Hammarkullen 1 1 022 000 Folkets Hus i Sofielund 1 1 999 000 Friluftsfrämjandet i Uddevalla 1 1 224 000 Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar 2 2 082 000 Föreningarnas Hus i Skellefteå 1 793 000 Föreningen ABC, Aktiva insatser för människa och miljö 1 424 000 Föreningen ALMA Europa 2 3 017 000 Föreningen Annorlunda 1 1 090 000 Föreningen ARcTic Project Group 1 711 000 Föreningen Arena 1 239 000 Föreningen Barnkraft 1 495 000 Föreningen Fenix 1 1 502 000 Föreningen Fredens Hus 1 1 320 000 Föreningen för Fairtrade Sverige 1 73 300 Föreningen Grrl Tech 1 997 000 Föreningen HBTre 1 500 000 Föreningen Hela Människan Stockholm 1 340 000 Föreningen Hela Sverige ska leva 1 900 000 Föreningen Integrations Nätverk 1 512 000 Föreningen Kvinnohuset 1 225 000 Föreningen NySnö 1 83 000 Föreningen Off-Stockholm 1 3 643 000 Föreningen Ordfront 1 1 222 000 Föreningen Pegasus 1 490 000 Föreningen Projektor 2 2 141 000 Föreningen Robrock 1 421 000 Föreningen Rötter 1 915 000 Föreningen S.O.S - Skapande och Samverkan 1 740 000 Föreningen Socialpolitisk Debatt 1 916 000 Föreningen Tamam 1 314 000 Föreningen Tjejers Rätt I Samhället 1 862 000 Föreningen Transfer Örebro 1 550 000 Föreningen Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta 1 499 000 Föreningen Vi är Landskrona 1 865 000 Föreningen X-CONS STOCKHOLM 1 2 325 000 Föreningen X-CONS, Enhet Ung STOCKHOLM 1 4 319 000 Företagarna i Göteborg 1 763 000 Författarcentrum Väst 1 1 040 500 Herrgårds kvinnoförening 1 842 000 Hyresgästföreningen Region Aros-Gävle 1 928 000 Hälsans Natur 1 2 376 000 Ideella Föreningen Dalbo 1 633 000 Ideella föreningen Livstycket 1 591 000 Imagenes del Sur/Bilder från Södern 1 1 265 000 Interkulturellt Projektcentrum ek för 1 460 000 Internationella Kvinnoföreningen (IKF) i Malmö - Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen 1 570 000 Intresseföreningen för Tidsnätverket i Bergsjön 2 2 730 000 Jämställdhetsföreningen 1 1 302 000 Kommittén för försvaret av kvinnors rättigheter (KFKR) i Malmö 1 991 000 Konstfrämjandet i Skåne 1 144 000 Kooperativet Navet Ek för 1 1 000 000 Malmö Ideella Föreningars Paraplyorganisation 1 385 000 Mansmottagningen mot våld i Uppsala 1 418 000 Mångfaldscentrum i Värmland 1 500 000 Mäster-Olofsgården 1 285 000 Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) i Sörmland 1 429 000 Nordisk förening för sjuka barns behov 1 1 809 000 Nätverket för Barnkonventionen 1 1 300 000 Riksförbundet för HBT-personers rättigheter 2 2 251 000 Riksförbundet för Sexuell Upplysning 1 110 000 Riksförbundet för Sexuellt Likaberättigande 2 2 400 000 Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i Malmö 1 784 000 Sociala Arbetskooperativens intresseorganisation (SKOOPI) 2 2 986 500 Spånga Scoutkår 1 1 657 750 Stockholms Tjejjour 1 229 000 Stödcentrum för Humanvård och Social Utveckling 1 1 501 000 Svensk Forms Regionalförening För Skåne 1 283 000 Svenska Jägareförbundet 1 400 000 Sveriges Förenade Studentkårer 1 1 701 000 Sveriges Internationella Roma Filmfestival 1 382 000 Sveriges Konsumenter 1 1 710 000 Tanke och Handling ek. förening 1 775 000 Uppsala Föreningsråd/Diskrimineringsbyrån Uppsala 2 3 286 000 Vaisa Sameförening 1 400 000 Verdandi Stockholm 1 580 000 Västbygdens Byalag 1 4 810 000 Öppna Kanalen Växjö 1 682 000 97 101 069 050 Summa 419 468 899 729 Översikt Handikapporganisationer 69 91 951 900 Idrottsföreningar 44 43 290 855 Invandrarorganisationer 8 9 989 000 Kulturföreningar 35 32 610 800 Offentlig huvudman 29 26 605 158 Sociala organisationer 39 47 999 066 Stiftelser 32 37 070 000 Studieförbund 33 37386900 Trossamfund 3 2 544 000 Ungdomsorganisationer 29 37 390 000 Universitet och högskolor 1 993000 Övriga organisationer 97 101 069 050 Summa 419 468 899 729 Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 juni 2012 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Erlandsson, Hägglund, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Attefall, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt, Lööf, Enström Föredragande: statsrådet Hägglund Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2011 Skr. 2011/12:145 Skr. 2011/12:145 2 41 1 Skr. 2011/12:145 Skr. 2011/12:145 Skr. 2011/12:145 Bilaga 1 Skr. 2011/12:145 Bilaga 1 48 49 1 Skr. 2011/12:145 Bilaga 1 Skr. 2011/12:145 Bilaga 1 Skr. 2011/12:145 Bilaga 2 Skr. 2011/12:145 Bilaga 2 60 61 61 Skr. 2011/12:145 Bilaga 2 Skr. 2011/12:145 Bilaga 2 Skr. 2011/12:145 Skr. 2011/12:145 62 1 1 Skr. 2011/12:145 Skr. 2011/12:145