Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2012/13:101 Årsredovisning för staten 2012 Regeringens skrivelse 2012/13:101 Årsredovisning för staten 2012 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 april 2013 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2012. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta. Sammanfattning Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för 2012 Den svenska ekonomin har påverkats tydligt av den internationella konjunkturnedgången. Tillväxten i den svenska ekonomin mattades av 2012. Utfallet för den offentliga sektorns finansiella sparande är negativt och det har försämrats med ca 26 miljarder kronor jämfört med 2011. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 28,7 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Underskottet i statens budget uppgick till 25 miljarder kronor, vilket är en försämring med 93 miljarder kronor jämfört med 2011. Resultaträkningen uppvisade ett överskott på knappt 1 miljard kronor. Jämfört med 2011 har resultatet försämrats med 42 miljarder kronor. Statsskulden har dock minskat med nära 7 miljarder kronor. Som andel av BNP har statsskulden minskat från 32,2 procent 2011 till 31,5 procent 2012. I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2012 jämfört med 2011. Nyckeltal för det ekonomiska utfallet Miljarder kronor Utfall 2012 Procent av BNP1 Utfall 2011 Procent av BNP2 Den offentliga sektorns finansiella sparande -25 -0,7 1 0,0 Statens budgetsaldo -25 -0,7 68 1,9 Utgiftstak 1 084 30,5 1 063 30,4 Takbegränsade utgifter 1 022 28,7 989 28,3 Statens nettoförmögenhet -316 -8,9 -311 -8,9 Statsskuld 1 119 31,5 1 126 32,2 Årets överskott i resultaträkningen 1 0,0 43 1,3 Garantiför-bindelser3 1 609 45,3 1 595 45,6 EU-avgiften4 31,5 0,9 30,6 0,9 Nettoflöde till EU4 22 0,6 18 0,5 1 Prel. BNP för 2012 uppgår till 3 555 miljarder kronor (löpande priser). 2 Rev. BNP för 2011 uppgår till 3 500 miljarder kronor (löpande priser). 3 Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. 4 Kassamässiga uppgifter. . Den offentliga sektorns finansiella sparande Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Utfallet för 2011 blev - 24,6 miljarder kronor, motsvarande - 0,7 procent av BNP. Det genomsnittliga sparandet 2003-2012 motsvarade 0,7 procent av BNP. Justerat för det genomsnittliga resursutnyttjandet låg dock det genomsnittliga finansiella sparandet på 1,4 procent av BNP. Detta tyder på att det inte finns några stora systematiska avvikelser i finanspolitiken som kan påverka måluppfyllelsen framöver. Utgiftstaket klarades Utgiftstaket för staten har sedan det infördes 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar utgiftsområdena 1-25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad utsträckning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2012 uppgick till 1 084 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 022 miljarder kronor, dvs. 62 miljarder kronor lägre än fastställt tak. Statens resultat- och balansräkningar Resultaträkningen Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 1 miljard kronor, vilket var en minskning med 42 miljarder kronor jämfört med 2011. Försämringen av resultatet beror bl.a. på att skatteintäkterna minskade med 30 miljarder kronor medan kostnaden för transfereringar ökade med 20 miljarder kronor. Resultat från andelar i hel- och delägda företag förbättrades dock med 7 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgick till 971 miljarder kronor och utgjorde 89 procent av de totala intäkterna. Direkta skatter på arbete ökade med 17 miljarder kronor jämfört med 2011. Förändringen förklaras framför allt av att lönesumman ökat med 3,8 procent. Skattereduktionerna ökade med 8,4 miljarder kronor. Arbetsgivaravgifterna ökade med 15 miljarder kronor till följd av lönesummans utveckling. Skatt på kapital minskade med 13 miljarder kronor jämfört med 2011. Skatt på kapital från hushåll minskade med 4,1 miljarder kronor och skatt på företagsvinster minskade med 7,6 miljarder kronor. Mervärdesskatt ökade med 0,9 miljarder kronor och skatt på konsumtion och insatsvaror var i stort oförändrad. Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 857 miljarder kronor, vilket är en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med 2011. Transfereringar till hushåll har under 2012 ökat med 23 miljarder kronor. Transfereringar till hushåll avseende socialförsäkringen ökade med 21 miljarder kronor. Kostnaden för sjukpenning ökade med 3,1 miljarder kronor, medan aktivitets- och sjukersättningen minskade med 2,5 miljarder kronor. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 16 miljarder kronor till följd av att antalet ålderspensionärer blev fler, att nytillkomna pensionärer har högre intjänad pension och att pensionerna räknats upp med 3,5 procent. Transfereringarna till kommuner minskade med 4,1 miljarder kronor. Minskningen är helt hänförligt till de allmänna bidragen till kommuner. Transfereringar till utlandet ökade med ca 1 miljard kronor och avser ökad avgift till EU. Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med 8,1 miljarder kronor jämfört med 2011. Kostnader för personal ökade med 5 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 4,2 procent. Resultat från andelar i hel- och delägda företag påverkade utfallet positivt med 43,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 7,3 miljarder kronor jämfört med 2011. Resultatet för Vattenfall AB har förbättrats med 5,9 miljarder kronor, medan resultatet för Luossavaara-Kiirunavaara AB har försämrats med 2,2 miljarder kronor. Trots ökade volymer har intäkterna minskat till följd av lägre priser för järnmalm. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 20 miljarder kronor. Det är en kostnadsminskning med 15 miljarder kronor jämfört med 2011. Det beror i huvudsak på att räntekostnaderna minskade med 8 miljarder kronor. Balansräkningen Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -316 miljarder kronor vid utgången av 2012, vilket motsvarar -8,9 procent av BNP. I förhållande till 2011 försämrades nettoförmögenheten med 5 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden minskade med 6,6 miljarder kronor till 1 119 miljarder kronor vid utgången av 2012. Lån i svenska kronor minskade med 6,7 miljarder kronor medan lånen i utländsk valuta var närmast oförändrade. Utfallet för statens budget Inkomster Inkomsterna på statens budget uppgick till 788 miljarder kronor 2012. Jämfört med beräkningen i statens budget för 2012 blev utfallet av inkomsterna 46 miljarder kronor lägre. Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 782 miljarder kronor, vilket är 31 miljarder kronor lägre än budget. De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till 1 566 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder kronor lägre än budget. Det är i huvudsak intäkterna från skatt på kapital från hushåll, skatt på företagsvinster och punktskatter som beräknas bli lägre, vilket förklaras av att den ekonomiska utvecklingen var svagare än väntat. De lägre intäkterna motverkas till viss del av att skatt på arbete beräknas bli högre än prognos. Utgifter Utgifter m.m. på statens budget uppgick till 812 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statens budget för 2012. På ändringsbudget anvisades 11 miljarder kronor, varav 6 miljarder kronor avsåg räntor på statsskulden. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringsbudget) blev utgifterna 13 miljarder kronor lägre. Statliga garantier och krediter Statliga garantiåtaganden ökade med ca 14 miljarder kronor jämfört med 2011 och uppgick till 1 609 miljarder kronor vid utgången av 2012. Som andel av BNP ligger de statliga garantiåtagandena på drygt 45 procent. Störst är insättningsgarantin som uppgick till 1 226 miljarder kronor. Därefter följer kreditgarantier inklusive exportgarantier på 266 miljarder kronor och garantier om tillförsel av kapital på 108 miljarder kronor. Statens externa utlåning med kreditrisk uppgick till 208 miljarder kronor, varav 194 miljarder kronor avser studielån. Drygt 28,7 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar, varav 27 miljarder kronor är hänförliga till studielån. Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande: Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Redovisning av EU-medel Kassamässigt (enligt statens budget) uppgick Sveriges avgift till EU till 31,5 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 9,8 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 21,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3,4 miljarder kronor jämfört med 2011. Innehållsförteckning Sammanfattning...................................................................................7 Årsredovisningen för staten 2012.............................................................23 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 27 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 27 1.2 Utgiftstak för staten 31 1.3 Budgeteringsmarginalens användning 33 2 Utfallet för statens budget 37 2.1 Saldot på statens budget 2012 37 2.1.1 Statens budget 2011 och 2012 39 2.2 Inkomster på statens budget 2012 40 2.2.1 Prognosförutsättningar 40 2.2.2 Totala skatteintäkter 43 2.2.3 Övriga inkomster 49 2.3 Utgifter på statens budget 2012 55 2.3.1 Makroekonomiska förutsättningar och beslut 55 2.3.2 Sammanfattning 58 2.3.3 Indragningar 59 2.3.4 Överskridanden 60 2.4 Utfall per utgiftsområde 61 2.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 62 2.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 64 2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 68 2.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 70 2.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 72 2.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 73 2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 76 2.4.8 Utgiftsområde 8 Migration 79 2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 81 2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 85 2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 88 2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 90 2.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 92 2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 94 2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd 97 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 99 2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 103 2.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 105 2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 107 2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 108 2.4.21 Utgiftsområde 21 Energi 110 2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 112 2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 116 2.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv 118 2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 121 2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 122 2.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 124 2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar 125 2.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning 127 2.4.30 Kassamässig korrigering 130 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 131 2.5 Underliggande saldo och engångseffekter 133 2.6 Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget 134 2.7 Beställningsbemyndiganden 137 2.8 Inomstatliga lån 138 2.9 Övriga krediter 138 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 143 3.1 Resultaträkning 143 3.1.1 Intäkter 144 3.1.2 Kostnader 145 3.1.3 Transfereringar 145 3.1.4 Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade 147 3.1.5 Resultat från andelar i hel- och delägda företag förbättrades 147 3.1.6 Nettokostnaden för statsskulden minskade 148 3.2 Balansräkning 148 3.2.1 Nettoförmögenheten 149 3.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen 150 3.3 Finansieringsanalys 151 3.3.1 Statens verksamhet gav lägre kassaflöde 152 3.3.2 Investeringarna ökade 152 3.3.3 Statens nettoutlåning var negativ 152 3.3.4 Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades 152 3.3.5 Statens lån minskade 153 3.3.6 Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget 153 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 154 3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning 154 3.4.2 Redovisningsprinciper, statens budget 162 3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget 162 3.5 Noter 164 3.5.1 Noter till resultaträkningen 164 3.5.2 Noter till balansräkningen 186 3.5.3 Noter till finansieringsanalysen 215 4 Utvecklingen av statsskulden 221 4.1 Statsskuldens fördelning och löptid 222 4.2 Statsskuldens kostnader 224 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter 229 5.1 Statliga garantier 229 5.1.1 Garantiportföljens sammansättning 229 5.1.2 De olika garantityperna 231 5.1.3 Förväntade kostnader i statens samlade garantiportfölj 235 5.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten 236 5.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 237 5.1.6 Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på statens finanser 238 5.2 Statlig utlåning med kreditrisk 239 5.2.1 Kreditportföljens sammansättning 240 5.2.2 De olika lånen med kreditrisk 241 5.3 Stabilitetsfonden 243 5.4 Samlad analys av statens risker 243 5.4.1 Kreditrisk - den ordinarie portföljen 244 5.4.2 Likviditetsrisk - den ordinarie portföljen 245 5.4.3 Åtaganden i den finansiella sektorn 245 5.4.4 Fortsatt utvecklingsbehov 246 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU 249 6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen 249 6.1.1 Innehållet i regeringens intygande avseende EU-medel 249 6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll 250 6.2 Räkenskapssammanställning av EU-medel 250 6.2.1 Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen 252 6.2.2 Resultaträkning 252 6.2.3 Balansräkning 253 6.2.4 Redovisning på statens budget - kassamässig redovisning 253 6.3 Bedömning av ansvariga myndigheter 254 6.3.1 Myndighetsledningarnas intygande av räkenskaperna och bedömning av den interna styrningen och kontrollen 255 6.3.2 Ekonomistyrningsverkets iakttagelser 255 6.3.3 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning 257 6.4 Regeringens intygande avseende EU-medel 258 6.5 Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet 258 6.5.1 Väsentliga iakttagelser budgetåret 2011 259 6.5.2 Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige 259 6.5.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser 259 6.6 Redovisning av samtliga EU-medel 259 6.6.1 Avgiften till EU:s budget 259 6.6.2 Redovisningen i statens budget 260 6.6.3 Redovisning i resultaträkningen 262 Bilagor: Bilaga 1 Specifikation av inkomster på statens budget Bilaga 2 Specifikation av utgifter på statens budget Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden Bilaga 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Bilaga 5 Tabellsamling Bilaga 6 Statliga myndigheter m.m. Bilaga 7 Ordlista Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2013 Tabellförteckning 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 28 1.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna 28 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet 30 1.4 Utgiftstak för staten 31 1.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2012 32 1.6 Takbegränsade utgifter 32 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2012 till utfallet för 2012 33 2.1 Utfallet för statens budget 2012 37 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget 38 2.3 Utfallet för statens budget 2011 och 2012 39 2.4 Utgifter 39 2.5 Skattereformer 2012 40 2.6 Antaganden i 2013 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2012 40 2.7 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 42 2.8 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2011 och 2012 44 2.9 Övriga inkomster, sammanfattning 49 2.10 Inkomster av statens verksamhet, översikt 49 2.11 Rörelseöverskott 50 2.12 Ränteinkomster 50 2.13 Aktieutdelning 2011 och 2012 51 2.14 Inkomster av försåld egendom 52 2.15 Återbetalning av lån 52 2.16 Kalkylmässiga inkomster 52 2.17 Statliga pensionsavgifter 53 2.18 Bidrag m.m. från EU 54 2.19 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 54 2.20 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 55 2.21 Skillnad mellan utfall och budget för 2012 55 2.22 Makroekonomiska förutsättningar 55 2.23 Utgifter på statens budget 2012 58 2.24 Indragningar 2012 60 2.25 Medgivna överskridanden 2012 60 2.26 UO 1 Anslag 62 2.27 UO 1 Beställningsbemyndiganden 62 2.28 UO 1 Garantier 62 2.29 UO 1 Inomstatliga lån 63 2.30 UO 2 Anslag 64 2.31 UO 2 Beställningsbemyndiganden 64 2.32 UO 2 Utlåning 64 2.33 UO 2 Garantier 65 2.34 UO 2 Inomstatliga lån 65 2.35 UO 2 Övriga krediter 66 2.36 UO 3 Anslag 68 2.37 UO 4 Anslag 70 2.38 UO 5 Anslag 72 2.39 UO 5 Beställningsbemyndiganden 72 2.40 UO 6 Anslag 73 2.41 UO 6 Beställningsbemyndiganden 74 2.42 UO 6 Garantier 74 2.43 UO 6 Inomstatliga lån 75 2.44 UO 6 Övriga krediter 75 2.45 UO 7 Anslag 76 2.46 Utfall för bistånd 2003-2012 77 2.47 UO 7 Beställningsbemyndiganden 77 2.48 UO 7 Garantier 78 2.49 UO 7 Övriga krediter 78 2.50 UO 8 Anslag 79 2.51 UO 8 Beställningsbemyndiganden 80 2.52 UO 9 Anslag 81 2.53 UO 9 Beställningsbemyndiganden 83 2.54 UO 10 Anslag 85 2.55 Ohälsotal 86 2.56 UO 10 Beställningsbemyndiganden 87 2.57 UO 11 Anslag 88 2.58 UO 11 Övriga krediter 89 2.59 UO 11Utlåning 89 2.60 UO 12 Anslag 90 2.61 UO 13 Anslag 92 2.62 UO 13 Beställningsbemyndiganden 93 2.63 UO 14 Anslag 94 2.64 Arbetslöshet 95 2.65 UO 14 Beställningsbemyndiganden 96 2.66 UO 15 Anslag 97 2.67 UO 15 Beställningsbemyndiganden 97 2.68 UO 15 Utlåning 98 2.69 UO 16 Anslag 99 2.70 UO 16 Beställningsbemyndiganden 101 2.71 UO 16 Garantier 101 2.72 UO 17 Anslag 103 2.73 UO 17 Beställningsbemyndiganden 103 2.74 UO 17 Utlåning 104 2.75 UO 18 Anslag 105 2.76 UO 18 Beställningsbemyndiganden 105 2.77 UO 18 Garantier 106 2.78 UO 18 Övriga krediter 106 2.79 UO 19 Anslag 107 2.80 UO 19 Beställningsbemyndiganden 107 2.81 UO 20 Anslag 108 2.82 UO 20 Beställningsbemyndiganden 109 2.83 UO 21 Anslag 110 2.84 UO 21 Beställningsbemyndiganden 111 2.85 UO 21 Utlåning 111 2.86 UO 21 Inomstatliga lån 111 2.87 UO 22 Anslag 112 2.88 Väghållning 113 2.89 Banhållning 113 2.90 UO 22 Beställningsbemyndiganden 114 2.91 UO 22 Utlåning 114 2.92 UO 22 Garantier 114 2.93 UO 22 Inomstatliga lån 114 2.94 UO 23 Anslag 116 2.95 UO 23 Beställningsbemyndiganden 117 2.96 UO 23 Garantier 117 2.97 UO 24 Anslag 118 2.98 UO 24 Beställningsbemyndiganden 118 2.99 UO 24 Utlåning 119 2.100 UO 24 Garantier 119 2.101 24 Övriga krediter 119 2.102 UO 25 Anslag 121 2.103 UO 26 Anslag 122 2.104 Räntor på statsskulden 2008-2012, fördelning på anslagets komponenter 123 2.105 Räntor och valutakurser 2008-2012 årsgenomsnitt 123 2.106 UO 27 Anslag 124 2.107 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2008-2012 125 2.108 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2008-2012 126 2.109 Riksgäldskontorets nettoutlåning 127 2.110 Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto 128 2.111 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret 129 2.112 Kassamässig korigering 130 2.113 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 132 2.114 Statens budgetsaldo justerat för större engångseffekter 2012 133 2.115 Realekonomisk fördelning av statens budget 135 2.116 Beställningsbemyndiganden 2012 137 2.117 Inomstatliga lån 138 2.118 Övriga krediter 138 3.1 Resultaträkning 144 3.2 Balansräkning 148 3.3 Finansieringsanalys 152 3.4 Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget 153 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget 163 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2012 222 4.2 Regeringens riktlinjer för 2012 222 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2012-12-31 230 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2012-12-31 231 5.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2012-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) 235 5.4 Tillgång i garantiverksamheten 2012-12-31 (exklusive stabilitetsfonden) 237 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 2012-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) 238 5.6 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2012 238 5.7 Flöden i garantiverksamheten under 2012 239 5.8 Statens utlåning med kreditrisk 2012-12-31 240 5.9 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2012-12-31 241 5.10 Den ordinarie garanti- och kreditportföljens omfattning 245 6.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007-2013 252 6.2 Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007-2013 253 6.3 Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramen 2007-2013 254 6.4 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) 261 6.5 Anslag finansierade med EU-medel 262 Diagramförteckning 2.1 Faktiskt och underliggande saldo på statens budget 1990-2012 134 2.2 Procentuell fördelning av utgifter på statens budget 2012, realekonomiskt fördelade 134 2.3 Transfereringar på statens budget fördelade efter mottagarkategori 2012 136 3.1 Statens intäkter 144 3.2 Statens kostnader 145 3.3 Transfereringar per sektor 145 5.1 Garantiåtaganden 2008-2012 230 5.2 Omfattning av bankgarantiprogrammet 232 5.3 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2008-2012 239 5.4 Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar 2008-2012 241 5.5 Stabilitetsfondens utveckling över tiden, inklusive Nordeaaktierna värderade till marknadsvärde 243 5.6 Statens lån och placeringar på dagslånemarknaden 2008-2012 245 Årsredovisningen för staten 2012 Årsredovisningen för staten 2012 Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen för staten 2012 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar. Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen. Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Under de ca 15 år som årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydliggjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträckning invärderats och redovisats samt att redovisning enligt bokföringsmässiga principer vidareutvecklats. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2012 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2012 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2011. Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2012 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositionen för 2012, dels med utfallet för 2011. Ekonomistyrningsverket och Riksgälds-kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2013/1080). Olika avgränsningar av staten Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna. Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten. Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter. Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatteintäkter och uppföljningen av överskottsmålet. Stora delar av skatteintäkterna för 2012 bygger fortfarande på en prognos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetpropositioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse 2010/11:79 Ramverk för finanspolitiken En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, vilka ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansierings-analysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild. En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsoliderings-arbetet. Riksrevisionens årliga revision Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2012 Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat drygt 230 myndigheters årsredovisningar för 2012. Riksrevisionen uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och årsredovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild. Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för ett revisionsuttalande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen. För 2012 har Riksrevisionen lämnat fyra modifierade revisionsberättelser, dvs. med reservation, avvikande mening eller inget uttalande. Sex myndigheter har erhållit revisionsberättelser med upplysning, varav två är myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse. De myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse eller upplysning återges utgiftsområdesvis i kapitel 2. I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2008 - 2012. Antalet har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Det låga antalet bör ses som en indikation på att kvaliteten i myndigheternas årsredovisningar överlag är god och att de ger en rättvisande bild av verksamheten. Antal modifierade revisionsberättelser1 2008-2012 2008 2009 2010 2011 2012 Summa 5 12 2 4 4 1 Till och med 2009 användes begreppet invändning i revisionsberättelsen. Anpassning av det statliga regelverket till internationella redovisningsstandarder I skrivelsen Årsredovisning för staten 2011 redogjorde regeringen för ett uppdrag till Ekonomistyrningsverket (ESV) att göra en jämförelse mellan redovisningsregler som tillämpas i årsredovisningen för staten och internationella redovisningsstandarder för offentlig sektor (IPSAS). ESV slutredovisade uppdraget den 11 december 2012 (dnr Fi2012/4646). ESV:s slutsatser och bedömningar ESV har gått igenom de 31 standarder som finns utgivna av International Public Sector Accounting Standards Board (IPSASB) och jämfört dessa med det statliga regelverket. ESV konstaterar att det statliga regelverket och tillämpningen i årsredovisningen för staten till största delen överensstämmer med IPSAS när det gäller grundläggande principer och definitioner. Vidare bedöms det statliga regelverket ligga väl framme i internationell jämförelse. I ESV:s översiktliga kartläggning av andra OECD-länder konstateras att inget av de sju länder som studerats har implementerat hela IPSAS regelverket. ESV anser att utvecklingen av de statliga reglerna bör följa den inslagna vägen, med successiv anpassning till IPSAS när det bedöms som lämpligt och rimligt. ESV:s undersökning visar också att det på vissa områden finns skäl till en ytterligare ökad anpassning och komplettering av det statliga regelverket. I rapporten lämnar ESV förslag om anpassningar på bl.a. följande områden. Flera av förslagen kräver fortsatt utredning. * Fullständig åtskillnad mellan lång- och kortfristiga fordringar och skulder. * Nuvärdeberäkning av fordringar och skulder med löptid längre än ett år. * Värdering till verkligt värde av finansiella tillgångar anskaffade för att generera avkastning eller värdestegring. * Redovisning av transaktioner i utländsk valuta. * Aktivering av tillgångar med kortare livslängd än tre år. * Redovisning av eventualtillgångar, leasing och joint ventures. ESV ser dock stora svårigheter och sakliga nackdelar med ett fullständigt införande av IPSAS och någon annan internationell standard finns inte. Ett införande av IPSAS fullt ut bedöms bli både kostnadskrävande och ta lång tid. ESV konstaterar att det inte finns något normgivande internationellt redovisningsregelverk som behandlar redovisningskrav vid sidan av de finansiella dokumenten. Det finns exempelvis inga standarder för hur måluppfyllelsen för de budgetpolitiska målen ska presenteras. Bland annat följande viktiga svårigheter talar mot en fullständig anpassning till IPSAS. * IPSAS ställer betydligt högre krav på tilläggsupplysningar än det statliga regelverket. De omfattande kraven på tilläggsupplysningar är kostsamma att tillämpa och bedöms i en del fall kräva vad ESV skulle beteckna som överinformation som inte efterfrågas och som skymmer väsentligheter. * IPSAS ställer krav på en uppdelning av den finansiella redovisningen i rörelsegrenar, så kallade segment, vilket inte tillämpas i staten. ESV bedömer att det skulle vara en kostnadskrävande förändring. * Enligt IPSAS ska alla kontrollerade enheter konsolideras fullständigt enligt den så kallade förvärvsmetoden. I årsredovisning för staten konsolideras hel- och delägda företag med kapitalandelsmetoden, som är en summarisk konsolideringsmetod. En tillämpning av IPSAS skulle innebära att alla majoritetsägda bolag och AP-fonderna skulle behöva konsolideras fullständigt, rad för rad, i resultat- och balansräkningarna. En sådan förändring skulle kräva lång förberedelsetid med lagändringar, omfattande utredningar och ökade kostnader. * Strukturen på IPSAS-regelverket är helt annorlunda. IPSAS innebär en detaljreglering i stället för det statliga regelverkets mer kortfattade reglering. Det gör en fullständig regelanpassning rent tekniskt komplicerad och tidskrävande samtidigt som en förändring skulle upplevas främmande inom statsförvaltningen. * Möjligheterna att hämta vägledning även från andra normgivare än IPSASB skulle försvinna vid en fullständig anpassning. Den möjligheten bör finnas kvar även i framtiden eftersom det ofta tar lång tid från det att nya regler införs i t.ex. näringslivet till att det finns en IPSAS-standard. Regeringens bedömning Regeringen anser, i likhet med ESV, att staten inte bör övergå till att tillämpa IPSAS regelverket fullt ut. En ökad anpassning av det statliga regelverket till IPSAS bör dock göras, liksom hittills har skett, när det bedöms lämpligt och rimligt. ESV föreslår i rapporten flera förändringar i syfte att anpassa det statliga regelverket än mer till IPSAS. Förslagen i ESV:s rapport bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen har som ambition att åstadkomma lämpliga anpassningar och förändringar i det statliga regelverket. EU-kommissionen har i mars 2013 lämnat rapporten "Mot ett införande av harmoniserade redovisningsstandarder för den offentliga sektorn i medlemsländerna" till Europeiska rådet och Europaparlamentet. Regeringen följer det arbete som pågår inom EU och som syftar till att harmonisera redovisningsreglerna i medlemsländerna. 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen I detta avsnitt redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2012, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2013 års ekonomiska vårproposition. 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vårproposition att ett överskottsmål för den offentliga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP över konjunkturcykeln bör upprätthållas. I regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79) ges en närmare beskrivning av det finanspolitiska ramverket och hur regeringen tillämpar detta. Definitioner av finansiellt sparande och överskottsmålet Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder. Överskottsmålet är preciserat som att den offentliga sektorns faktiska finansiella sparande ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet är formulerat i termer av ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas, och därmed bli procyklisk, för att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det finns således goda skäl för att formulera ett överskottsmål för det finansiella sparandet som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när överskottsmålet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet samt den kommunala sektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn. Det finansiella sparandet 2012 Den offentliga sektorns finansiella sparande 2012 visade ett underskott på 25 miljarder kronor, motsvarande 0,7 procent av BNP. I prognosen till budgetpropositionen för 2012 beräknades ett underskott på 2 miljarder kronor. Det finansiella sparandet blev således 23 miljarder kronor lägre än beräknat, vilket beror på att den ekonomiska utvecklingen blev sämre än väntat. En svagare tillväxt 2011 och 2012 medförde att BNP-nivån 2012 blev nära 1 procent lägre än beräknat. Skatteinkomsterna blev 16 miljarder kronor lägre än beräknat. Ersättningen från försäkringsbolaget AFA till den kommunala sektorn på 11 miljarder kronor bidrog till att övriga inkomster blev 17 miljarder kronor högre än beräknat. Statens utgifter blev i stort sett som beräknat medan den kommunala sektorns utgifter, liksom inkomsterna, blev betydligt högre än beräknat. Utfallet för 2012 innebär att den offentliga sektorns finanser försvagades mellan 2011 och 2012, se tabell 1.1. Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor 2012 BP2012 2012 Utfall Utfall- BP2012 2011 Utfall Inkomster 1 763 1 764 1 1 729 Skatter och avgifter 1 580 1 5641 -16 1 541 Övriga inkomster 183 200 17 188 Utgifter 1 765 1 789 24 1 728 Finansiellt sparande -2 -25 -23 1 Procent av BNP -0,0 -0,7 -0,7 0,0 1 Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2012 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Regeringens bedömning är att skatteintäkterna för den offentliga sektorn beräknas uppgå till 1 559 miljarder kronor och är därmed ca 5 miljarder kronor lägre än publicerade siffror i nationalräkenskaperna. Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Statens och den kommunala sektorns finansiella sparande visade underskott 2012, medan ålderspensionssystemet hade överskott. Statens finansiella sparande blev lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2012 till följd av lägre skatteintäkter. Jämfört med 2011 försvagades statens och ålderspensionssystemets finansiella sparande medan den kommunala sektorns finansiella sparande förbättrades, se tabell 1.2. Tabell 1.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna Miljarder kronor 2012 BP2012 2012 Utfall Utfall- BP2012 2011 Utfall Staten -1 -23 -22 -5 Ålderspensionssystemet 6 8 3 19 Kommunala sektorn -6 -10 -4 -13 Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Principer för uppföljningen av överskottsmålet För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med överskottsmålet används ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, för närvarande perioden 2003-2012. Syftet med denna redovisning är att bedöma i vilken utsträckning målet nåtts, och om det funnits systematiska fel i den framåtblickande styrningen av finanspolitiken som minskar sannolikheten för att överskottsmålet ska nås i framtiden. Vid bedömningen av detta tioårsgenomsnitt bör hänsyn även tas till det genomsnittliga konjunkturläget under den aktuella perioden. Därutöver redovisas även historiska värden för de två indikatorer regeringen använder i den framåtblickande utformningen av finanspolitiken: ett sjuårigt centrerat glidande medelvärde för det finansiella sparandet och en bedömning av det strukturella sparandet. Syftet med den senare redovisningen är endast att visa dessa indikatorers värden under utfallsåren. Det sjuåriga glidande medelvärdet för ett visst angivet år omfattar sparandet justerat för större engångseffekter det angivna året, samt tre år före och efter det angivna året. Det sjuåriga glidande medelvärdet för 2009 omfattar följaktligen perioden 2005-2012. En fördel med sjuårsindikatorn är att den är enkel att beräkna och transparent. Den beaktar även konjunkturläget i viss utsträckning eftersom den är beräknad utifrån sparandet under flera år. Enkelheten gör dock att den ofta inte beaktar konjunkturläget fullt ut. Det finns en risk att beräkningen kommer att omfatta fler högkonjunkturår än lågkonjunkturår eller vice versa. Detta gäller särskilt under en period som kännetecknas av en global kris och flera år av svagt resursutnyttjande som den nuvarande. För att värdera indikatorns värden på ett mer korrekt sätt bör därför hänsyn tas till det genomsnittliga resursutnyttjandet under den period för vilken den beräknas. Om det sjuåriga glidande medelvärdet för det finansiella sparandet ligger nära 1, samtidigt som det sjuåriga glidande medelvärdet för BNP-gapet ligger nära noll under samma tidsperiod, indikerar detta att det finansiella sparandet ligger i linje med överskottsmålet. Regeringen gör också en beräkning av det så kallade strukturella sparandet vilket direkt justerar det faktiska finansiella sparandet för konjunkturläget. Det strukturella sparandet justerar även för större engångseffekter och extraordinära nivåer på hushållens kapitalvinster. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. Exempelvis visar ett positivt strukturellt sparande att det finns ett underliggande överskott i de offentliga finanserna, även om underskott tillfälligt uppstått till följd av ett svagt konjunkturläge. Beräkningen av det strukturella sparandet är förknippad med stor osäkerhet. Beräkningen baseras på en bedömning av resursutnyttjandet i form av ett BNP-gap och en bedömning av hur de offentliga finanserna påverkas av variationer i resursutnyttjandet. BNP-gapet definieras som skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Avvikelsen från den potentiella BNP-nivån ger ett mått på vid vilket konjunkturläge ekonomin befinner sig i då det sammanfattar resursutnyttjandet i ekonomin som helhet. Konjunkturläget kan beskrivas som högt, lågt eller balanserat beroende på hur faktisk BNP förhåller sig till potentiell BNP. Om faktisk BNP påtagligt överstiger (understiger) potentiell BNP råder högkonjunktur (lågkonjunktur). När BNP-gapet är nära noll talar man om att konjunkturen är balanserad. Resursutnyttjandet och de potentiella variablerna är viktiga som utgångspunkt för behovet av stabiliserings- och strukturpolitik. Bedömningen av faktisk och potentiell BNP omgärdas av betydande osäkerhet. SCB:s utfall för faktisk BNP revideras ofta bakåt i tiden. Efter det att den första BNP-siffran för ett specifikt år offentliggörs uppdateras nationalräkenskaperna med mer detaljerade statistikuppgifter. Inte förrän två år efter den första BNP-siffran publiceras kan den definitiva BNP-nivån fastställas. I beräkningarna av potentiell BNP förekommer en rad osäkerhetsmoment. Den största källan till osäkerhet är att det, till skillnad från flertalet makroekonomiska variabler, aldrig finns något utfall att stämma av potentiell BNP mot, utan varje bedömare gör sin egen uppskattning av dess nuvarande och historiska värden. Bedömningen av den historiska nivån kan därför skilja sig åt mellan olika bedömare. Ofta revideras synen på BNP-gapet såväl framåt som bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en förändrad syn på konjunkturläget utan också på revideringar av utfallsstatistik. En ytterligare källa till osäkerhet är att prognoser av framtiden inte är annat än just prognoser, vilka i sig är osäkra. Jämfört med bedömningar av den faktiska ekonomins utveckling blir dock osäkerheten i den framtida utvecklingen av potentiell BNP ännu större i och med att nuläget inte ens i efterhand kan fastställas med säkerhet. Även bedömningen av det offentliga sparandets konjunkturkänslighet är osäker. Den bygger oftast på en empirisk skattning av ett genomsnittligt förhållande under en längre tidsperiod, medan varje enskild konjunkturförändring har egenheter som gör att den avviker från den genomsnittliga utvecklingen. I tabell 1.3 redovisas den bedömning av det strukturella sparandet som regeringen gör i 2013 års ekonomiska vårproposition. Avstämning av överskottsmålet till och med 2012 År 2012 uppgick det faktiska finansiella sparandet till -0,7 procent av BNP, se tabell 1.3. Det genomsnittliga finansiella sparandet under 2003 - 2012 uppgick till 0,7 procent av BNP. Under samma period var det genomsnittliga resursutnyttjandet lägre än normalt enligt regeringens uppfattning av BNP-gapet, -1,1 procent av potentiell BNP. Det konjunkturjusterade tioårssnittet för det finansiella sparandet 2003-2012 beräknas därför till 1,4 procent av BNP vid den bedömda nivån på det finansiella sparandets elasticitet med avseende på BNP-gapet på 0,55 (0,7 + 1,4 * 0,55 ˜ 1,4). Det strukturella sparandet 2012 beräknas till 0,3 procent av BNP. Ett problem vid bedömningen av hur konjunkturen påverkar sparandet i den offentliga sektorn är möjligheten att konjunkturcyklerna inte är symmetriska. Den nuvarande globala konjunkturavmattningen medförde exempelvis mycket stora negativa BNP-gap framförallt 2009 men även 2010 och 2012, se tabell 1.3. Det är osannolikt att dessa stora negativa gap kommer att motsvaras av lika stora positiva gap när konjunkturen åter vänder uppåt. Om BNP-gapen inte är noll i genomsnitt över en konjunkturcykel kan inte det bakåtblickande tioårssnittet justeras fullt ut för det genomsnittliga BNP-gapet om den ska vara en rättvisande indikator för överskottsmålet. Vid bedömningen av om det finansiella sparandet varit förenligt med överskottsmålet måste därför vikt även läggas vid det ojusterade tioårssnittet. En samlad bedömning av det ojusterade och justerade tioårssnittet indikerar då att det finansiella sparandet i genomsnitt var i linje med överskottsmålet 2003-2012. Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet Procent av BNP respektive potentiell BNP 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Finansiellt sparande 3,6 1,6 -1,5 -1,3 0,4 1,9 2,2 3,6 2,2 -1,0 0,0 0,0 -0,7 Bakåtblickande tioårssnitt 1,2 0,8 0,7 0,7 Konjunkturjusterat1 1,5 1,4 1,2 1,4 Sjuårsindikatorn 0,8 0,9 0,9 1,0 1,2 1,2 0,8 Konjunkturjusterat1 1,0 0,8 0,8 1,4 1,7 1,8 1,5 Strukturellt sparande 1,8 1,8 -0,8 -0,2 0,6 1,7 0,8 1,2 1,8 3,0 1,6 0,7 0,3 BNP-gap 0,6 -0,5 -0,8 -1,4 -0,7 -0,8 1,8 3,0 0,1 -6,7 -3,1 -1,3 -2,2 Sjuårssnitt -0,3 0,1 0,2 -0,7 -0,9 -1,0 -1,2 Bakåtblickande tioårssnitt -0,5 -0,9 -1,0 -1,1 1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten -0,55. Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn är inte identiskt lika med ett sjuårssnitt för det strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för extraordinära kapitalvinster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Anm: Nationalräkenskaperna för 2011 är preliminära och kan komma att ändras. Tabell 1.3 visar även hur det finansiella sparandet och uppskattningen av BNP-gapet utvecklas mätta som sjuåriga centrerade glidande medelvärden. För 2003-2009 visar tabellen att det genomsnittliga finansiella sparandet under sjuårsperioderna 2000-2006, 2001-2007, 2002-2008, 2003-2009, 2004-2010, respektive 2005-2011, ligger nära 1 procent av BNP. Det genomsnittliga sparandet är höge än 1 procent 2007 och 2008, och lägre framförallt 2003 och 2009. Samtidigt beräknas motsvarande sjuåriga medelvärden för BNP-gapet vara nära noll de första åren för att sjunka till under -1 procent av BNP mot slutet av perioden. Detta kan tolkas som att det finansiella sparandet var marginellt svagare än överskottsmålet under den första delen av perioden, och att det finns en viss tendens till att sparandet ligger något över målet mot slutet av perioden, värderat med denna indikator. Sammantaget bedöms det finansiella sparandet i den offentliga sektorn 2000-2012 vara i linje med överskottsmålet, både mätt med sjuårsindikatorn och det bakåtblickande tioårssnittet, när hänsyn tas till det genomsnittliga konjunkturläget under perioden. 1.2 Utgiftstak för staten Tabell 1.4 Utgiftstak för staten Miljarder kronor 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 810 847 877 894 931 949 971 989 1 018 1 050 1 074 Tekniska justeringar 2 -25 -19 -24 -24 0 -14 0 6 13 10 Reella justeringar1 -11 Utgiftstak, slutligt fastställt 812 822 858 870 907 938 957 989 1 024 1 063 1 084 Takbegränsade utgifter 812 819 856 864 895 910 943 965 986 989 1 022 Budgeteringsmarginal 0 3 2 6 12 28 14 24 38 74 62 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 0,0 0,4 0,3 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 Anm: För åren 1997-2001 se Årsredovisning för staten 2009 1Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Detta är inte en teknisk justering utan en faktisk sänkning av utgiftstaket. Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned-perspektiv. Utgiftstaket är den tidiga, övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att taket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har klarats samtliga år. Utgiftstaket för staten är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara finanser. Nivån på utgiftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Tillsammans med överskottsmålet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. De takbegränsade utgifterna omfattar 26 utgiftsområden (1-25 och 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgifter. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna. I budgetpropositionen för 2010 föreslog regeringen att utgiftstakets nivå för 2012 skulle uppgå till 1 074 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen. De tekniska justeringar som gjorts sedan utgiftstaket för 2012 ursprungligen fastställdes redovisas i tabell 1.5. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har utgiftstakets nivå 2012 höjts med 10 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flertalet av de tekniska justeringarna av utgiftstaket för 2012 hänför sig till budgetförändringar som föranlett justering av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel leder en höjning av det särskilda grundavdraget till pensionärer till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämras. Som kompensation höjdes statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån, en förändring som motiverade en teknisk justering av utgiftstaket. Tabell 1.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2012 Miljarder kronor 2012 Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2010) 1 074 Tekniska justeringar i BP 2011 Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt grundavdrag till pensionärer 7,50 Bruttoredovisning av avgifter hos Transportstyrelsen 1,09 Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt utjämningsbelopp Sverige-Danmark 0,19 Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för LSS-kostnader 0,21 Ny nivå i BP 2011 1 083 Tekniska justeringar i BP 2012 Övergång till anslagsfinansiering av hemutrustningslån 1,11 Bruttoredovisning av jämställdhetsbonus 0,17 Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrade 3:12 regler 0,22 En route-avgiften ingick felaktigt i bruttoredovisning av Transportstyrelsens avgiftsintäkter i budgetpropositionen för 2011 -0,15 Ny nivå i BP 2012 1 084 Tekniska justeringar i BP 2013 Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,06 Slutligt utgiftstak 1 084 Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de takbegränsade utgifterna, 2012 till 1 022,2 miljarder kronor. Därmed underskred utgifterna utgiftstaket med en marginal på 61,8 miljarder kronor (se tabell 1.6). De takbegränsade utgifterna blev 8,4 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2012. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden: Utgiftsområde Mdkr 14 Arbetsmarknad och arbetsliv -3,8 13 Integration och jämställdhet -1,6 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg -1,4 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel -1,3 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn -1,1 15 Studiestöd -1,1 Inom några utgiftsområden blev utgifterna högre än den av riksdagen antagna budgeten för 2012. Endast inom ett utgiftsområde blev emellertid utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än i den antagna budgeten: Utgiftsområde Mdkr 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1,5 I avsnitt 2 Utfallet för statens budget redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag. Tabell 1.6 Takbegränsade utgifter Miljarder kronor SB 20121 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall 2011 Utgifter exkl. statsskuldsräntor2 792,0 783,7 -8,3 767,0 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 238,6 238,5 -0,1 222,0 Takbegränsade utgifter 1 030,6 1 022,2 -8,4 989,0 Budgeteringsmarginal 53,4 61,8 8,4 74,0 Utgiftstak för staten 1 084,0 1 084,0 1 063,0 1 Den av riksdagen i december 2011 fastställda budgeten för 2012, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av ändringsbudgetar 2012. 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 238,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i budgeten för 2012. 1.3 Budgeteringsmarginalens användning Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2012 på den nivå som regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2010. Budgeteringsmarginalen uppgick då till 48,7 miljarder kronor. I utfallet för 2012 uppgick budgeteringsmarginalen till 61,8 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 13,1 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2012 fastställdes. Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna kan öka och nivån är fastställd i samklang med överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgiftstakets nivå ska inte tolkas som ett mål för de takbegränsade utgifternas nivå. I tabell 1.7 redovisas hur användningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter av nya förslag, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, volymförändringar och övriga faktorer. Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2012 till utfallet för 2012 Miljarder kronor 2012 Budgeteringsmarginal i budgetpropositionen för 2010 48,7 Reformer -20,9 Reviderad pris- och löneomräkning 1,8 Övriga makroekonomiska förändringar 19,9 Volymförändringar -1,6 Övrigt1 13,9 Total förändring av budgeteringsmarginalen 13,1 Budgeteringsmarginal i utfallet för 2012 61,8 Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, alltså högre utgifter. 1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar Sammantaget har 20,9 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för reformer som regeringen genomfört sedan utgiftstaket fastställdes. I 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. 2009/10:100) aviserade regeringen bl.a. åtgärder inom infrastrukturområdet. I budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.) föreslog regeringen bl.a. förbättrad patientsäkerhet, ett tredje steg i tandvårdsreformen, höjt bostadsbidrag för barnfamiljer och satsningar på utbildning. I budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.) föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken och infrastruktur. Makroekonomiska förändringar har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 19,9 miljarder kronor större. I första hand beror det på att regeringens bedömning av situationen på arbetsmarknaden 2012 förbättrades successivt efter den befarade mycket kraftiga försämringen i samband med att finanskrisen slog till. Nya makroekonomiska förutsättningar har medfört att arbetsmarknadsrelaterade utgifter blivit ca 30,7 miljarder kronor lägre 2012 än beräkningen i budgetpropositionen för 2010 (prop. 200/10:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.). Bedömningen om ett förbättrat läge på arbetsmarknaden med färre öppet arbetslösa och färre deltagare i arbetsmarknadspolitiska program medförde att utgifterna för arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd och programverksamhet bedömdes bli lägre. I 2010 års ekonomiska vårproposition reviderades t.ex. utgiftsprognoserna för arbetslöshetsersättning samt aktivitetsstöd och programkostnader ned med 9,6 respektive 8,5 miljarder kronor 2012. Flera andra viktiga utgiftsdrivande faktorer i de makroekonomiska förutsättningarna för 2012, så som nivån på priser, löner och bruttonationalinkomsten (BNI), har samtidigt blivit högre än bedömningen i budgetpropositionen för 2010. En starkare pris- och löneutveckling har bidragit till att utgifter för ålderspensionssystemet blev ca 6,4 miljarder kronor högre och att utgifterna för ohälsa blev ca 1,7 miljarder kronor högre, till följd av makroekonomiska förändringar. Vidare har högre BNI bidragit till högre biståndsutgifter om ca 1,7 miljarder kronor. Utgiftsförändringar till följd av ändrade volymer har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 1,6 miljarder kronor mindre. Det är en effekt av att volymförändringar på olika områden tar ut varandra. Volymerna har blivit större i första hand på två områden. Antalet personer med sjukpenning, mätt som helårsekvivalenter, uppgick 2012 till ca 164 000, vilket är ca 20 procent fler än bedömningen i budgetpropositionen för 2010. Det har bidragit till att utgifterna för ohälsa blev ca 2,8 miljarder kronor högre till följd av förändringar i volym. Vidare uppgick antalet inskrivna asylsökande 2012 till 38 058, vilket är ca 27 procent fler än bedömningen i budgetpropositionen för 2010. Utgifterna för migration och integration 2012 har sammantaget blivit 3,8 miljarder kronor högre 2012 till följd av förändringar i volym. Volymerna har blivit lägre på vissa områden. Antalet personer med inkomstpension uppgick 2012 till ca 1,06 miljoner, vilket är ca 10 000 färre än bedömningen i budgetpropositionen för 2010. Delvis på grund av detta har utgifterna i ålderspensionssystemet blivit 2,7 miljarder kronor lägre till följd av volym än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2010. Antalet personer med studiemedel uppgick 2012 till 502 300. Det är ca 7 000 färre än bedömningen i budgetpropositionen för 2010, vilket bidragit till att utgifterna för studiestöd blivit 2,1 miljarder kronor lägre till följd av volym. Vidare har utgifterna för hälsovård, sjukvård och social omsorg blivit 1,6 miljarder kronor lägre till följd av volym än i budgetpropositionen för 2010. Det beror i första hand på ett lägre utnyttjande av tandvårdsförmåner. Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har budgeteringsmarginalen blivit 13,9 miljarder kronor större till följd av övriga faktorer. En betydande del av utgiftsförändringarna till följd av övriga faktorer härrör från bedömningen av pensionssystemets utgifter. I budgetpropositionen för 2010 redovisades pensionssystemets utgifter med ett beräkningstekniskt antagande i avvaktan på ett arbete inom Försäkringskassan och pensionsgruppen med att utreda beräkningsmetoden för balanstalet. Det beräkningstekniska antagandet medför att den bedömda utgiftsnivån i pensionssystemet 2012 var högre än den skulle varit om utgifterna beräknats med balansering utan det beräkningstekniska antagandet. I den därpå följande vårpropositionen beräknades utgifterna i pensionssystemet utan beräkningstekniskt antagande. Övergången till att beräkna pensionssystemets utgifter enligt den överenskommelse som pensionsgruppen gjorde bedömdes medföra att utgifterna till följd av övriga faktorer blev ca 6,5 miljarder kronor lägre i 2010 års ekonomiska vårproposition än i budgetpropositionen för 2010. Vidare har utfallet för 2012 på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, jämfört med ursprungligt anslagna medel för 2012. Sammantaget är det ca 5,6 miljarder kronor av anslagna medel som under budgetåret inte har utnyttjats, till följd av övriga faktorer. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anslagna medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområde 8 Migration, utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning samt utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. 2 Utfallet för statens budget 2 Utfallet för statens budget Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar, anslag och statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som saldot på statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver öka sin upplåning. Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2011 (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU10, rskr. 2011/12:113). När jämförelse görs mot totalt anvisade medel avses summan av både statens ursprungliga budget och de ändringsbudgetar som riksdagen fattat beslut om under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster på statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter på statens budget. 2.1 Saldot på statens budget 2012 Budgetsaldot uppgick 2012 till -25 miljarder kronor (tabell 2.1). I budgeten beräknades saldot till 19 miljarder kronor. Saldot blev därmed 44 miljarder kronor sämre än beräknat i statens budget. Inkomsterna blev 46 miljarder kronor lägre än beräknat och utgifterna blev 2 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2012 Miljoner kronor Statens budget Ändringsbudget Utfall 2012 Skillnad mot statens budget Totala inkomster 833 113 787 573 -45 540 Statens skatteinkomster 813 303 792 653 -20 650 Övriga inkomster 19 810 -5 079 -24 890 Totala utgifter 814 409 10 848 812 480 -1 929 Utgiftsområden exkl. statsskulds-räntor m.m. 794 788 4 848 783 706 -11 081 Statsskulds-räntor m.m. 21 870 6 000 27 381 5 511 Förändring av anslags-behållningar -2 814 2 814 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto 121 1 009 889 Kassamässig korrigering 445 384 -61 Budgetsaldo 18 704 -24 907 -43 611 Inkomster av skatt på kapital blev lägre Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 833 miljarder kronor. Utfallet blev knappt 788 miljarder kronor, vilket är 46 miljarder kronor lägre än beräknat. Statens skatteinkomster blev 21 miljarder kronor lägre och övriga inkomster blev 25 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten. Det är främst intäkterna från skatt på kapital som blivit lägre än budgeterat. Jämfört med budgetpropositionen för 2012 blev inkomsterna av företagens inkomstskatt 14 miljarder kronor lägre än beräknat. En del förklaras av den svaga konjunkturen 2012 men den större delen förklaras av att intäkterna för 2011, vilka även påverkar intäkterna 2012, överskattades. Även skatteintäkterna från kapitalvinster och utdelningar blev högre än beräknat medan skattereduktionen för utgiftsräntor blev lägre än beräknat. Låg försäljning av statlig egendom under 2012 Inkomster av försåld egendom, som redovisas under övriga inkomster, var 15 miljarder kronor lägre än beräknat eftersom försäljningen av statlig egendom var låg under 2012. I budgeten antas dessa inkomster beräkningstekniskt uppgå till 15 miljarder kronor för varje år mellan 2012 och 2016. Det beräkningstekniska antagandet speglar regeringens målsättning över tid. Därmed är försäljningsbeloppen och tidpunkterna behäftade med stor osäkerhet. Utgifterna för statsskuldsräntor högre än beräknat ? övriga utgifter lägre än beräknat Det slutliga utfallet för utgifter m.m. på statens budget blev 812 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor lägre än den ursprungliga budgeten för 2012. De sammanlagda utgifterna för samtliga utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor m.m. blev 11 miljarder kronor lägre än vad riksdagen anvisade i statens budget. Utgifterna för statsskuldsräntor m.m. blev däremot nära 6 miljarder kronor högre än vad som ursprungligen anvisades på statens budget. Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändringsbudget Utfall Skillnad mot statens budget 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 70 476 1 105 66 333 -3 843 13 Integration och jämställdhet 8 374 5 6 753 -1 621 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 60 078 178 58 690 -1 388 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 17 733 12 16 387 -1 346 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 76 717 75 579 -1 138 15 Studiestöd 22 184 78 21 068 -1 116 26 Statsskulds-räntor m.m. 21 870 6 000 27 381 5 511 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 93 353 2 099 94 853 1 500 Övriga utgifter 443 625 1 372 445 137 1 512 Summa utgifter m.m. på statens budget 814 409 10 848 812 480 -1 929 Lägre arbetslöshet än beräknat - sjukfallen ökar och blir längre Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 4 miljarder kronor lägre än i statens budget, eftersom arbetslösheten blev lägre än vad som beräknades. För utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet blev utgifterna 1,6 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i budgeten. Förseningar i Migrationsverkets ärendehantering på grund av det stora antalet asylsökande gör att utgifter som avser 2012 kommer i stället att betalas till kommunerna under 2013. Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 1,4 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. Bland annat blev efterfrågan på tandvårdsförmåner lägre än beräknat. Förändringar i valutakurser och framflyttning av stödutbetalningar medförde att utfallet blev 1 miljard kronor lägre än beräknat i budgeten för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn är det framför allt ett lägre uttag av föräldrapenning än beräknat som gör att utgifterna blev lägre än vad som beräknades i budgeten. Antalet studerande med rätt till studiebidrag blev färre än vad som beräknades i budgeten. Det medförde att utgifterna för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 1 miljard kronor lägre än beräknat. För utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev utfallet i stället 5,5 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Jämfört med budgeten blev kursförlusterna 12,5 miljarder kronor högre än beräknat. Samtidigt blev överkurser vid emission 9 miljarder kronor högre än beräknat, vilket påverkar skillnaden mellan utfall och budget åt motsatt riktning. På ändringsbudgeten anvisades ytterligare 6 miljarder kronor för att finansiera kursförluster och förändringar i Riksgäldskontorets låneplan. För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev utgifterna 1,5 miljarder högre än beräknat i statens budget. Utgifterna blev högre till följd av fler nya sjukfall än beräknat, samtidigt som längden på sjukfallen har ökat. Engångseffekter påverkar saldot positivt med 8 miljarder kronor Saldot på statens budget påverkades sammantaget positivt av engångseffekter. De uppgick till 8 miljarder kronor under 2012. Bland annat lämnade Sveaskog en extra utdelning om 4 miljarder kronor. 2.1.1 Statens budget 2011 och 2012 I tabell 2:3 redovisas utfallet på statens budget för 2011 och 2012. Statens budget visar för 2012 ett underskott på 25 miljarder kronor, jämfört med ett överskott på 68 miljarder kronor 2011 - en försämring med 93 miljarder kronor. Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2011 och 2012 Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2011 Skillnad mot 2011 Totala inkomster 787 573 872 417 -84 844 Statens skatteinkomster 792 653 839 974 -47 322 Övriga inkomster -5 079 32 443 -37 522 Totala utgifter m.m. 812 480 804 616 7 865 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 783 706 766 987 16 720 Statsskuldsräntor m.m. 27 381 34 491 -7 110 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto 1 009 1 600 -591 Kassamässig korrigering 384 1 537 -1 153 Budgetsaldo -24 907 67 801 -92 708 Både skatteinkomster och övriga inkomster lägre än 2011 Budgetens inkomster minskade med 85 miljarder kronor (9,7 procent) mellan 2011 och 2012. Statens skatteinkomster minskade med 47 miljarder kronor (5,6 procent). Det beror främst på lägre skatt på kapital och högre utbetalningar till kommunerna. Direkta skatter på arbete beräknas öka med 17 miljarder kronor (3,4 procent) och indirekta skatter på arbete ökade med 13 miljarder kronor (3,2 procent). Skatt på kapital beräknas ha minskat med 13 miljarder kronor (7,0 procent) och avgående poster och skatter till andra sektorer beräknas ha ökat med 28 miljarder kronor (3,7 procent). Övriga inkomster minskade med 38 miljarder kronor jämfört med 2011. Inkomster av såld egendom minskade med 23 miljarder kronor. Lägre utgifter för statsskuldsräntor än 2011 - övriga utgifter högre De totala utgifterna för staten ökade med 8 miljarder kronor (1,0 procent) mellan 2011 och 2012. Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., ökade med 17 miljarder kronor (2,2 procent) medan Statsskuldräntor m.m. minskade med 7 miljarder kronor (20,6 procent) jämfört med föregående år. Det lägre utfallet beror i huvudsak på att valutakursförluster 2011 övergick till valutakursvinster 2012. Ökade utgifter för drift och underhåll av vägar och järnvägar Tabell 2.4 Utgifter Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall 2012 Utfall 2011 Skillnad mot 2011 22 Kommunikationer 42 861 38 734 4 128 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 75 579 71 994 3 585 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 66 633 63 286 3 347 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 58 690 56 539 2 151 13 Integration och jämställdhet 6 753 4 968 1 785 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 381 34 491 -7 110 25 Allmänna bidrag till kommuner 85 138 88 023 -2 885 Övriga utgifter 449 444 446 582 2 862 Summa utgifter m.m. på statens budget 812 480 804 616 7 864 Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade med 4 miljarder kronor (10,7 procent). Det beror på ökade utgifter för framför allt drift- och underhåll av både vägar och järnvägar. Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev utgifterna nästan 4 miljarder kronor (5,0 procent) högre än 2011. En orsak är att utgifterna för föräldraförsäkring ökade med drygt en miljard kronor eftersom fler barn föddes. En annan orsak är att bostadsbidragen ökade, vilket beror på olika regeländringar som trätt i kraft under året. Utgifterna under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med drygt 3 miljarder kro nor (5,3 procent), vilket framför allt beror på att antalet arbetslösa har ökat mellan åren. Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med drygt 2 miljarder kronor (3,8 procent), bland annat ökade kostnaderna för statlig assistansersättning. Utgifterna för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade med nästan 2 miljarder kronor (35,9 procent). Hälften av ökningen beror på att en engångsutbetalning för hemutrustningslån belastade budgeten 2012 till följd av en omläggning från lånefinansiering till anslagsfinansiering av dessa lån. Den tillfälliga höjningen av statsbidrag till kommunerna upphörde 2012 varför utgifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner blev nästan 3 miljarder kronor lägre än 2011. 2.2 Inkomster på statens budget 2012 Inkomsterna på statens budget 2012 blev 787,6 miljarder kronor, vilket är 45,5 miljarder kronor lägre än budget. Av denna differens utgör 15 miljarder kronor ett försäljnings-antagande som inte förverkligades. Statens skatteinkomster uppgick 2012 till 792,7 miljarder kronor och övriga inkomster till -5,1 miljarder kronor. I tabell 2.8 redovisas totala skatteintäkter och inkomster för 2011 och 2012. I tabellen redovisas även skillnaden mellan utfall och statens budget. Statens budget för 2012 baseras på de prognoser som redovisades i budgetpropositionen för 2012. 2.2.1 Prognosförutsättningar Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Regeringen föreslog och aviserade i budgetpropositionen för 2012 skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 4 miljarder kronor. Tabell 2.5 Skattereformer 2012 Miljarder kronor Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna Skatt på arbete -1 Skatt på kapital 2 Skatt på konsumtion och insatsvaror -5 Övriga skatter 0 Summa skattebeslut -4 Källa: Egna beräkningar. Intäkterna från skatt på konsumtion bedömdes minska med 5,4 miljarder kronor till följd av förslaget om sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster. De minskade intäkterna motverkas till viss del av intäkterna från skatt på kapital som bedömdes bli 2 miljarder kronor högre till följd av förslaget om schablonbeskattning av andelsägare i fonder och införandet av investeringssparkonton. Makroekonomiska förutsättningar Utvecklingen av skatteintäkterna beror i stor utsträckning på hur ekonomin utvecklas. I tabell 2.6 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2013 års ekonomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med antagandena i budgetpropositionen för 2012. Tabell 2.6 Antaganden i 2013 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2012 Procentuell utveckling om inget annat anges. 2011 2012 BNP, marknadspris1 4,9 1,6 Diff. BP12 0,3 -0,1 Arbetade timmar 2,8 0,9 Diff. BP12 1,1 0,7 Timlön2 2,7 2,9 Diff. BP12 -0,4 0,0 Utbetald lönesumma, skatteunderlag 5,6 3,9 Diff. BP12 0,7 0,8 Arbetslöshet3 7,8 8,0 Diff. BP12 0,3 0,2 Arbetsmarknadspolitiska program4 3,5 3,7 Diff. BP12 0,0 0,1 Hushållens konsumtionsutgifter1 3,5 2,8 Diff. BP12 0,2 0,3 Kommunal medelutdebitering5 31,55 31,60 Diff. BP12 0,0 0,1 Statslåneränta5 2,6 1,5 Diff. BP12 -0,3 -1,1 KPI juni-juni6 2,7 1,0 Diff. BP12 0,0 -0,2 Inkomstbasbelopp7 52,1 54,6 Diff. BP12 0,0 0,0 Prisbasbelopp7 42,8 44,0 Diff. BP12 0,0 0,0 Inkomstindex 142,3 149,3 Diff. BP12 0,0 0,0 Skiktgräns7 383,0 401,1 Diff. BP12 0,0 0,0 Övre skiktgräns7 548,3 574,3 Diff. BP12 0,0 0,0 1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Enligt nationalräkenskapernas definition. 3 Arbetslöshet 15-74 år. 4 Procent av arbetskraften. 5 Procent. 6 Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år. 7 Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin. Intäkterna påverkas också av konsumentprisindex (KPI), som används för att justera skiktgränserna i skattesystemet. Om lönerna i samhället ökar mer än KPI, hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. KPI används även till att omräkna skattesatserna på skatt på energi. Hushållens konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från såväl mervärdesskatt som punktskatter. Lönesumman 2012 blev 0,8 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2012. Upprevideringen av lönesumman beror främst på att arbetade timmar blev högre än förväntat. Utfallet för BNP-tillväxten 2012 var 0,1 procentenheter lägre än prognosen i budgetpropositionen för 2012. Bedömningar om utfallet för 2012 För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster ett fastställt utfall 2012, eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten. Nedan redovisas berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitelgruppen: 1100 Direkta skatter på arbete 1110 Inkomstskatter nov 2013 1120 Allmän pensionsavgift nov 2013 1140 Skattereduktioner nov 2013 1200 Indirekta skatter på arbete 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 2013 1240 Egenavgifter nov 2013 1270 Särskild löneskatt, 1274 nov 2013 1280 Nedsättningar, 1283-1284 nov 2013 1300 Skatt på kapital 1310 Skatt på kapital, hushåll nov 2013 1320 Skatt på företagsvinster nov 2013 1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 nov 2013 1350 Fastighetsskatt nov 2013 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1410 Mervärdesskatt, 1411 aug 2013 1600 Restförda och övriga skatter 1620 Övriga skatter, hushåll maj 2014 1630 Övriga skatter, företag maj 2014 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 1810 Skatter till andra sektorer nov 2013 1900 Periodiseringar 1910 Uppbördsförskjutningar maj 2014 1920 Betalningsförskjutningar nov 2013 För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutliga beskattningen för 2012, vilket blir känt i november 2013. För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) och mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i augusti 2013, när skattedeklarationerna för juli är kända. För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i maj 2014, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbördsförskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2011 och 2012 på inkomsttitlarna 1621, 1631 samt 1911 är således fortfarande bedömningar vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning. Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall I tabell 2.7 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall för åren 2006-2010. Skillnaden har uppgått till mellan 0,7 och 11,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,1 till 1,5 procent av utfallet för statens skatteintäkter. För 2006 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 6,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,8 procent av statens skatteintäkter. Det förklaras till största delen av att skatt på kapital blev högre, vilket till viss del motverkades av att skatt på arbete blev lägre än beräknat. För 2007 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 5,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,7 procent av statens skatteintäkter. Det förklaras till största delen av att skatt på kapital blev högre än beräknat. För 2008 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,1 procent av statens skatteintäkter. Detta är i linje med prognos. För 2009 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 7,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,1 procent av statens skatteintäkter. Det förklaras främst av att skatt på kapital blev högre än beräknat. För 2010 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 11,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,5 procent av statens skatteintäkter. Det förklaras främst av att skatt på kapital blev högre än beräknat. Tabell 2.7 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall Miljarder kronor Inkomstår 2006 2007 2008 2009 2010 Skatt på arbete -2,1 1,5 3,3 -0,5 -0,8 Skatt på kapital 7,8 4,8 -2,3 11,4 10,6 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1,7 0,4 0,1 -0,8 0,2 Restförda och övriga skatter 0,1 0,6 0,5 -0,6 -1,2 Totala skatteintäkter 7,4 7,2 1,7 9,5 8,8 Avgår: EU-skatter 0,3 0,1 0,1 0,3 0,0 Offentliga sektorns skatteintäkter 7,1 7,1 1,6 9,2 8,8 Avgår: Kommunal inkomstskatt 0,0 1,4 0,9 0,8 -2,6 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet 0,5 -0,1 0,1 0,5 -0,3 Statens skatteintäkter 6,7 5,9 0,7 7,9 11,6 Procent av utfall 0,8 0,7 0,1 1,1 1,5 2.2.2 Totala skatteintäkter De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till 1 565,6 miljarder kronor, vilket är 21,8 miljarder kronor lägre än budget. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till 782,4 miljarder kronor, vilket är 30,7 miljarder kronor lägre än i budgeten. Det är främst lägre intäkter från skatt på kapital som förklarar avvikelserna gentemot budget, vilket motverkas till viss del av att intäkter från skatt på arbete beräknas bli högre än budget. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt. I tabell 2.8 nedan redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot budget. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2012. Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatterna har en direkt koppling till den ekonomiska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten. Tabell 2.8 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2011 och 2012 Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall Skillnad mot statens budget Inkomstår 2012 2011 2012 2011 Skatt på arbete 935,5 905,1 7,5 12,7 Direkta skatter 504,3 487,3 1,2 6,0 Kommunal inkomstskatt 559,8 538,2 6,9 9,8 Statlig inkomstskatt 44,6 44,6 0,2 2,8 Allmän pensionsavgift 97,4 93,5 1,0 0,1 Skattereduktioner m.m. -197,5 -189,1 -6,7 -6,6 Artistskatt 0,0 0,1 -0,1 0,0 Indirekta skatter 431,2 417,8 6,3 6,6 Arbetsgivaravgifter 441,1 426,6 5,4 9,5 Egenavgifter 12,2 12,5 -1,2 0,0 Särskild löneskatt 37,7 36,2 2,1 1,8 Nedsättningar -30,7 -29,5 0,8 -3,8 Skatt på tjänstegruppliv 0,9 1,0 -0,4 0,1 Avgifter till premiepensionssystemet -29,8 -28,9 -0,3 -0,9 Skatt på kapital 170,6 183,5 -21,9 -6,2 Skatt på kapital, hushåll 24,6 28,8 -6,8 -4,2 Skatt på företagsvinster 95,1 102,8 -14,4 -2,0 Avkastningsskatt 10,3 11,8 0,1 0,6 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 28,8 27,5 0,6 0,7 Stämpelskatt 8,0 8,0 -1,2 -2,3 Kupongskatt m.m. 3,8 4,6 -0,2 1,0 Skatt på konsumtion och insatsvaror 455,3 455,6 -6,9 -0,1 Mervärdesskatt 333,4 333,1 -2,4 3,8 Skatt på tobak 11,8 11,3 -0,1 0,5 Skatt på alkohol 12,3 12,2 0,2 -0,5 Energiskatt 40,1 40,6 -1,4 -1,4 Koldioxidskatt 25,2 25,4 -1,4 -1,5 Övriga skatter på energi och miljö 4,5 4,5 -0,5 -0,2 Skatt på vägtrafik 15,6 15,7 -0,6 -0,5 Skatt på import 5,3 5,7 -0,6 -0,5 Övriga skatter 7,2 7,3 0,1 0,2 Restförda och övriga skatter 4,2 3,5 -0,5 2,7 Restförda skatter -6,3 -6,3 -1,4 0,3 Övriga skatter 10,4 9,8 0,9 2,4 Totala skatteintäkter 1 565,6 1 547,7 -21,8 9,1 Avgår, EU-skatter -6,9 -7,2 0,5 0,5 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 558,7 1 540,5 -21,2 9,5 Avgår, kommunala inkomstskatter -575,3 -552,7 -7,4 -9,8 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -201,0 -195,2 -2,1 -4,0 Statens skatteintäkter 782,4 792,6 -30,7 -4,3 Periodiseringar 10,3 47,3 10,1 45,8 Statens skatteinkomster 792,7 840,0 -20,7 41,5 Övriga inkomster -5,1 32,4 -24,9 -2,1 Inkomster på statens budget 787,6 872,4 -45,5 39,4 Skatt på arbete Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skattereduktionerna. Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utvecklingen av utbetalda löner och transfereringar. Posterna under direkta skatter fastställs i beskattningen 2013 och uppgifterna för 2012 är därmed ett bedömt utfall, grundat på en prognos. År 2012 beräknas skatt på arbete uppgå till 935,5 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har intäkterna reviderats upp med 7,5 miljarder kronor. Den högre lönesummeutvecklingen har medfört att skatteintäkterna från direkta och indirekta skatter (inklusive skattereduktioner) blev 1,2 respektive 6,3 miljarder kronor högre än budgeten. Skattereduktionen för husarbeten blev 4,5 miljarder kronor högre än budgeten, vilket minskar intäkterna från skatt på arbete med samma belopp. Direkta skatter De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2011 blev utfallet för de direkta skatterna 487,3 miljarder kronor. År 2012 beräknas intäkterna uppgå till 504,3 miljarder kronor. Att utvecklingstakten för de direkta skatterna inte fullt ut följer lönesummans ökningstakt beror framför allt på högre skattereduktioner. Sammantaget har de direkta skatterna 2012 reviderats upp med ca 1,2 miljarder kronor jämfört med budget, vilket främst beror på att den kommunala inkomstskatten blev 6,9 miljarder kronor högre än beräknat. Denna effekt motverkades dock av att skattereduktionen för husarbeten (ROT- och RUT-avdrag) blev 4,5 miljarder kronor högre än vad som beräknades i budgeten. Kommunal inkomstskatt År 2012 beräknas intäkterna från den kommunala inkomstskatten uppgå till 559,8 miljarder kronor. Jämfört med budget har intäkterna för 2012 reviderats upp med 6,9 miljarder kronor. Detta förklaras framförallt av att lönesumman blev högre än budget. Upprevideringen av lönesumman beror främst på att arbetade timmar blev högre än förväntat. Statlig inkomstskatt Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas uppgå till 44,6 miljarder kronor 2012. I jämförelse med 2011 är den statliga inkomstskatten oförändrad. Prognosen för 2012 är 0,2 miljarder kronor högre än budget, vilket är i linje med prognos. Allmän pensionsavgift Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter. Prognosen för 2012 beräknas bli 97,4 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor högre än budget. Skattereduktioner År 2012 utgör den totala skattereduktionen 197,5 miljarder kronor, vilket är 6,7 miljarder kronor högre än budget. Avvikelsen beror på högre skattereduktion för husarbeten (ROT- och RUT-avdrag), vilket svarade för 4,5 miljarder kronor, högre jobbskatteavdrag, vilket svarade för 1,2 miljarder kronor och högre avdrag för allmän pensionsavgift, som svarade för 1 miljard kronor. I jämförelse med 2011 ökar de totala skattereduktionerna med 8,4 miljarder kronor. Ökningen förklaras av den högre lönesumman som ger ökat avdrag för den allmänna pensionsavgiften, högre jobbskatteavdrag på grund av fler sysselsatta samt högre skattereduktion för husarbeten. Alla skattskyldiga som betalar allmän pensionsavgift får en skattereduktion med 100 procent av pensionsavgiften, vilket innebär att skattereduktion för allmän pensionsavgift beräknas uppgå till 97,4 miljarder kronor. Indirekta skatter De indirekta skatterna på arbete utgör 46 procent av skatt på arbete och beräknas 2012 uppgå till 431,2 miljarder kronor. Jämfört med föregående inkomstår ökar intäkterna med 3,2 procent. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet. Arbetsgivaravgifter Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. Prognosen för 2012 är 5,4 miljarder kronor högre än budget. Det huvudsakliga skälet till de högre intäkterna är en högre lönesumma än beräknat. Jämfört med 2011 är utfallet 14,5 miljarder kronor högre, vilket motsvarar en ökning med 3,4 procent. Särskild löneskatt År 2012 beräknas den särskilda löneskatten bli 37,7 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har intäkterna reviderats upp med 2,1 miljarder kronor. Upprevideringen beror huvudsakligen på att företagens kostnader för pensionsförmåner till de anställda reviderats upp. Nedsättningar Jämfört med budgeten för 2012 beräknas nedsättningarna bli 0,8 miljarder kronor högre. Nedsättningarna beräknas bli 1,2 miljarder kronor högre jämfört med 2011. Skatt på kapital Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företagsvinster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2012 beräknas skatt på kapital utgöra 11 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster utgör mer än hälften av skatt på kapital. Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst. De flesta skatter i undergruppen skatt på kapital fastställs i den årliga beskattningenen i november året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fastställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2012 fortfarande är en prognos. Skatt på kapital, hushåll Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna kan variera kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapitalvinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vinsterna realiseras. Utfallet för hushållens skatt på kapital beräknas bli 24,6 miljarder kronor 2012. Det är 6,8 miljarder kronor lägre än budget. Revideringen beror framför allt på att hushållens inkomsträntor nu bedöms bli lägre och av att intäkterna från skatt på hushållens utgiftsräntor nu bedöms bli högre än vad som bedömdes i budgeten. Skatt på företagsvinster Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokföringsmässiga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten. Utfallet för skatt på företagsvinster bedöms bli drygt 95,1 miljarder kronor 2012. Jämfört med budgeten har prognosen reviderats ned med 14,4 miljarder kronor. Den lägre prognosen för intäkterna förklaras av att BNP-tillväxten nu bedöms bli väsentligt svagare än vad som bedömdes i budgeten Avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. Skattesatsen 2011 var 15 procent på pensionsförsäkringar och 27 procent på kapitalförsäkringar. Från och med 2012 är skattesatsen på kapitalförsäkringar 30 procent. Intäkterna från avkastningsskatten beräknas bli 10,3 miljarder kronor 2012, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än i budgeten. Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick 2012 till 6 825 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostadsdelen i hyreshus uppgick till 1 365 kronor per lägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet. Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften 2012 beräknas uppgå till 15,9 miljarder kronor, varav 13 miljarder kronor för småhus och knappt 3 miljarder kronor från bostadsdelen i hyreshus. Jämfört med beräkningen till budgeten har prognosen reviderats upp med 0,5 miljarder kronor. Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hyreshus som avser lokaler samt på industrifastigheter. Den statliga fastighetsskatten för 2012 beräknas uppgå till 12,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än i budgeten. Stämpelskatt Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2012 blev 8 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än i budgeten. Det lägre utfallet beror på en sämre utveckling på fastighetsmarknaden än väntat, både vad gäller priser och omsättning på fastigheter. Kupongskatt Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta utomlands och som fått utdelning från svenskt aktiebolag. Kupongskatten uppgick till 3,8 miljarder kronor 2012, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än i budgeten. Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på import bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2012 uppgick intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror till 455,3 miljarder kronor, vilket är 6,9 miljarder kronor lägre än i budgeten. Det svaga konjunkturläget under 2012 medförde lägre konsumtion hos både företag och hushåll och därmed lägre intäkter från mervärdesskatt. Konjunkturinbromsningen ledde också till lägre användning av olika energislag och därmed lägre intäkter från energi- och koldioxidskatt. Dessutom gjorde den svaga varuimporten att intäkterna från skatt på import blev lägre än väntat. Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till prisökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av offentlig konsumtion, samt förbrukning och investeringar i både privat och offentlig sektor. Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 333,4 miljarder kronor 2012, vilket är 2,4 miljarder kronor lägre än budget. Det är en följd av att hushållens konsumtion och företagens investeringar ökade mindre än väntat under 2012. Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukning av vissa varor och tjänster. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi. Punktskatterna skiljer sig från exempelvis mervärdesskatten i det avseende att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris. Intäkterna från punktskatterna uppgick 2012 till 122 miljarder kronor, vilket är 3,8 miljarder kronor lägre än budget. Skatt på tobak Intäkterna från skatt på tobak uppgick 2012 till nästan 12 miljarder kronor. Det är 0,1 miljard kronor lägre än budget. Skatt på alkohol Skatt på alkohol gav intäkter på 12,3 miljarder kronor 2012, vilket är knappt 0,2 miljarder kronor högre än budget och förklaras av en något högre alkoholförsäljning. Energi- och koldioxidskatt Intäkterna från energiskatten uppgick till drygt 40 miljarder kronor och intäkterna från koldioxidskatten till drygt 25 miljarder kronor 2012. Intäkterna för båda dessa var ungefär 2,9 miljarder kronor lägre än väntat och förklaras bl.a. av att den inbromsade konjunkturen medfört lägre användning av olika energislag. Skatt på import Skatt på import blev 0,6 miljarder kronor lägre än väntat 2012 och uppgick till drygt 5 miljarder kronor. Det lägre utfallet för skatt på import beror på att varuimporten blev lägre. Övriga skatter Intäkterna från övriga skatter uppgick 2012 till drygt 7 miljarder kronor, vilket är knappt 0,1 miljarder kronor högre än väntat. Restförda och övriga skatter Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatteverkets tidigare fattade beskattningsbeslutsbeslut samt diverse inkomster som förs till exempelvis Insättningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Avgifter till Kärnavfallsfonden m.fl. Restförda skatter är 1,4 miljarder kronor lägre än budgeten och övriga skatter är 0,9 miljarder kronor lägre än i budgeten. Tillsammans uppgick restförda och övriga skatter till 4,2 miljarder kronor 2012. Periodiseringar År 2012 beräknas periodiseringarna uppgå till 10,3 miljarder kronor. Jämfört med budget har periodiseringarna för 2012 reviderats upp med 10,1 miljarder kronor. De högre periodiseringarna beror på att uppbördsförskjutningar kom in betydligt högre än väntat i statens budget samtidigt som betalningsförskjutningarna kom in lägre. Uppbördsförskjutningarna visar skillnaden mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade intäkten. Betalningsförskjutningarna består av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Uppskjuten beskattning Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna. Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (överavskrivningar). Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259) bör detta slag av uppskjuten beskattning undvikas. De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker. 2.2.3 Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2012 uppgick till -5 079 miljoner kronor och är därmed sammantaget 24 890 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 37 522 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år. Tabell 2.9 Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor SB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall 2011 Inkomster av statens verksamhet 49 220 48 849 -371 55 333 Inkomster av försåld egendom 15 000 322 -14 678 23 124 Återbetalning av lån 1 361 1 322 -39 1 452 Kalkylmässiga inkomster 11 305 9 717 -1 588 11 086 Bidrag m.m. från EU 12 969 9 782 -3 187 12 328 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -70 045 -74 928 -4 884 -70 768 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto -144 -144 -112 Övriga inkomster 19 810 -5 079 -24 890 32 443 Inkomster av statens verksamhet Under inkomsttypen redovisas bland annat rörelseöverskott från statliga affärsverk, från Riksbanken och från statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet. Inkomsterna under inkomsttypen uppgick till 48 849 miljoner kronor, vilket är 371 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Inkomsterna av statens verksamhet blev 6 484 miljoner kronor (11,7 procent) lägre än 2011. Att inkomsterna blev lägre beror huvudsakligen på att Inkomster av statens aktier minskade med 5 268 miljoner kronor (19,6 procent) mellan 2011 och 2012. Tabell 2.10 Inkomster av statens verksamhet, översikt Miljoner kronor SB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall 2011 Rörelseöverskott 5 660 8 043 2 383 6 699 Överskott av statens fastighetsförvaltning 265 243 -22 313 Ränteinkomster 6 794 5 823 -970 5 891 Inkomster av statens aktier 23 000 21 658 -1 342 26 926 Offentligrättsliga avgifter 10 615 10 393 -222 10 219 Försäljningsinkomster 120 64 -56 260 Böter m.m. 1 877 1 458 -419 1 304 Övriga inkomster av statens verksamhet 890 1 167 277 3 722 Inkomster av statens verksamhet 49 220 48 849 -371 55 333 Rörelseöverskott Rörelseöverskottet uppgick till 8 043 miljoner kronor och är i och med det 2 383 miljoner kronor (42,1 procent) högre än beräknat i statens budget. Årets rörelseöverskott blev 1 344 miljoner kronor (20,1 procent) högre än 2011. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 7 500 miljoner kronor, vilket är 2 300 miljoner kronor (44,2 procent) högre än beräknat. Överskottet utgör 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före boksluts-dispositioner med mera. Det höga utfallet 2012 beror på att 2011 års resultat blev väsentligt högre än beräknat, främst på grund av justeringar för orealiserade vinster eftersom priserna på värdepapper förändrats. Luftfartsverket har med anledning av tidigare års underskott inte levererat in något rörelseöverskott under 2012. Sjöfartsverket har inte levererat in något rörelseöverskott under 2012 eftersom affärsverket under 2011 redovisade ett negativt resultat. Tabell 2.11 Rörelseöverskott Miljoner kronor SB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall 2011 Luftfartsverkets inlevererade överskott 11 -11 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 436 378 -58 499 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 12 -12 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 49 49 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 1 116 115 Riksbankens inlevererade överskott 5 200 7 500 2 300 6 200 Rörelseöverskott 5 660 8 043 2 383 6 699 Överskott av statens fastighetsförvaltning Överskottet av statens fastighetsförvaltning blev 243 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Under 2012 blev överskottet av statens fastighetsförvaltning 70 miljoner kronor (22,2 procent) lägre än 2011. Överskottet från Statens fastighetsverk uppgick till 172 miljoner kronor och överskottet från Fortifikationsverket uppgick till 72 miljoner kronor. Vad gäller överskottet från Statens fastighetsverk består det dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2011 om 26 miljoner kronor, dels av en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2012 om 146 miljoner kronor. Vad gäller överskottet från Fortifikationsverket består detta av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2011 om 21 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2012 om 51 miljoner kronor. Ränteinkomster Ränteinkomsterna uppgick till 5 823 miljoner kronor och är därmed 970 miljoner kronor (14,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Räntor på studielån uppgick till 4 066 miljoner kronor, vilket är 549 miljoner kronor (11,9 procent) lägre än beräknat i statens budget. Räntor på skattekonton m.m. (netto), som sorterar under Övriga ränteinkomster, uppgick till 1 651 miljoner kronor och är därmed 360 miljoner kronor (17,9 procent) lägre än beräknat i statens budget. Årets ränteinkomster blev 68 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än 2011. Tabell 2.12 Ränteinkomster Miljoner kronor SB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall 2011 Räntor på näringslån 0 -1 0 -1 Räntor på studielån 4 615 4 066 -549 4 591 Övriga ränteinkomster 2 179 1 758 -421 1 300 Ränteinkomster 6 794 5 823 -970 5 891 Inkomster av statens aktier Inkomster av statens aktier (utdelningar) uppgick till 21 658 miljoner kronor, vilket är 1 342 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. De utdelningar som bolagen betalade ut under 2012 hänför sig till räkenskapsåret 2011. Utbetalda utdelningar under 2012 och 2011 redovisas i tabell 2.13. Utdelningen från LKAB uppgick under 2012 till 5 000 miljoner kronor, vilket är i samma nivå som 2011. Bolaget redovisade ett resultat före skatter på 14 800 miljoner kronor 2011, vilket är en resultatförbättring med 19 procent jämfört med året innan. Det positiva resultatet förklaras i bolagets årsredovisning med historiskt höga järnmalmspriser och en stark efterfrågan på bolagets produkter. Från TeliaSonera uppgick utdelningen till 4 601 miljoner kronor, vilket är i samma nivå som 2011. Koncernen redovisade ett resultat 2011 före skatter på 26 774 miljoner kronor, vilket är 10,6 procent lägre än 2010. Utdelningen från Sveaskog Holding AB uppgick till 4 473 miljoner kronor, vilket är 3 717 miljoner kronor högre än 2011. Den högre utdelningen 2012 förklarar bolaget i sin årsredovisning med att soliditetsmålet ligger på mellan 35 till 40 procent. Soliditeten uppgick under 2011 till 54 procent. Från Vattenfall AB uppgick utdelningen till 4 433 miljoner kronor, vilket är 2 067 miljoner kronor lägre än 2011. Bolaget redovisade 2011 ett resultat före skatter på 14 298 miljoner kronor, vilket är 43,5 procent lägre än 2010. Utdelningen från Akademiska hus uppgick till 1 245 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor högre än 2011. Bolaget redovisade 2011 ett resultat före skatter på 3 252 miljoner kronor, vilket är 11,3 procent högre än 2010. Tabell 2.13 Aktieutdelning 2011 och 2012 Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2011 Skillnad Akademiska Hus 1 245 1 207 38 Apoteket AB 200 5 400 -5 200 Apotek Prod & Lab AB 2 2 0 Apoteks-gruppen i Sv Holding AB 160 203 -43 Arbetslivs-resurs AB 56 -56 Bostads-garanti AB 5 6 -1 Green Cargo Infranord (f.d. Banverket) Kasernen Lernia AB 25 -25 LKAB 5 000 5 000 0 Metria 12 -12 Nordea 599 678 -79 Nordiska investerings-banken Posten Norden AB (Posten AB) 223 607 -384 Preaktio AB Rymdbolaget 10 -10 SBAB SJ 12 90 -78 SKD-företagen AB SOS Alarm 4 -4 Special-fastigheter AB 17 263 -246 Statens väg och baninvest AB Sveaskog Holding AB 4473 756 3 717 Svensk Bilprovning AB 34 134 -100 Svensk Exportkredit AB 420 301 119 Svenska Geologiska AB Svevia AB 108 -108 (Swedcarrier) Jernhusen AB 100 100 0 Swedish Space Corp TeliaSonera 4 601 4 604 -3 Teracom 110 110 0 Vasallen 750 -750 Vattenfall AB 4 433 6 500 -2 067 Vectura Consulting AB 23 23 Summa 21 658 26 926 -5 269 Offentligrättsliga avgifter Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Offentligrättsliga avgifter uppgick till 10 393 miljoner kronor och är därmed 222 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. De största avvikelserna avser inkomsttitlarna 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor och 2534 Avgifter i Transportstyrelsen. Finansieringsavgiften från arbetslös-hetskassorna blev 5 193 miljoner kronor, vilket är 97 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än väntat. Avgifterna i Transportstyrelsen uppgick till 1 548 miljoner kronor, vilket är 104 miljoner kronor (6,3 procent) lägre än beräknat. Inkomsterna på huvudgruppen blev 174 miljoner kronor (1,7 procent) högre än 2011. Försäljningsinkomster Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Försäljningsinkomster blev 64 miljoner kronor och är därmed 56 miljoner kronor (46,7 procent) lägre än vad som beräknats i statens budget. Avvikelsen beror huvudsakligen på att Jordbruksverket inte haft inkomster från försäljning av offentligt lagrade jordbruksprodukter under 2012. Det beror på att världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter varit höga, vilket innebär att behovet av offentlig lagring varit lågt. Inkomsterna på huvudgruppen blev 196 miljoner kronor (75,3 procent) lägre än 2011. Böter m.m. Utfallet under inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 1 458 miljoner kronor, vilket är 419 miljoner kronor (22,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Utfallet för inkomsttiteln Sanktionsavgifter m.m. blev 308 miljoner kronor, vilket är 337 miljoner kronor (52,2 procent) lägre än väntat. I statens budget beräknades inkomsttiteln Bötesmedel uppgå till 1 105 miljoner kronor medan utfallet uppgick till 976 miljoner kronor. Inkomsterna av Böter m.m. blev 155 miljoner kronor (11,8 procent) högre än 2011. Ökningen beror huvudsakligen på att Sverige under 2012 belastades med finansiella korrigeringar för stödåren 2005?2007 på grund av brister i den så kallade blockdatabasen, en databas över Sveriges jordbruksmark. Regeringen beslutade att 425 miljoner kronor av korrigeringen skulle belasta anslaget för finansiella korrigeringar på budgetens utgiftssida. Av medlen tillfördes 206 miljoner kronor till inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter m.m. som en inkomst och resterande 219 miljoner kronor tillfördes inkomsttitel 6111 Gårdsstöd som en inkomst. Övriga inkomster av statens verksamhet Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 1 167 miljoner kronor under 2012, vilket är 277 miljoner kronor (31,1 procent) högre än beräknat i statens budget och 2 555 miljoner kronor (68,6 procent) lägre än 2011. Minskningen beror huvudsakligen på att utfallet för 2011 innefattade försäljning av frekvensutrymme för användande av radiosändare, främst tillstånd för 4 G. Inkomsterna från försäljningen uppgick till 3 108 miljoner kronor. Inkomster av försåld egendom Under denna inkomsttyp redovisas bland annat inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier. Utfallet på inkomsttypen uppgick till 322 miljoner kronor, vilket är 14 678 miljoner kronor (97,9 procent) lägre än beräknat i statens budget. Försäljningsinkomsterna i statens budget antas beräkningstekniskt uppgå till 15 000 miljoner kronor per år under perioden 2012?2016. Det beräkningstekniska antag-andet speglar regeringens målsättning över tid. Därmed är försäljningsbeloppen och tidpunkterna behäftade med stor osäkerhet. Inkomsterna blev 22 802 miljoner kronor (98,6 procent) lägre än 2011. Skillnaden beror huvudsakligen på att staten under 2011 genomförde försäljningar av aktier i Nordea och TeliaSonera, vilket genererade inkomster på 18 982 miljoner kronor respektive 3 707 miljoner kronor. Tabell 2.14 Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor SB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall 2011 Inkomster av försåld egendom 15 000 322 -14 678 23 124 Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studiemedel. Utfallet på inkomsttypen uppgick till 1 322 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än vad som beräknats i statens budget och 130 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än 2011. Tabell 2.15 Återbetalning av lån Miljoner kronor SB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall 2011 Återbetalning av näringslån 4 2 -2 5 Återbetalning av studielån 1 284 1 180 -104 1 402 Återbetalning av övriga lån 73 140 67 46 Återbetalning av lån 1 361 1 322 -39 1 452 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Inkomsterna uppgick till 9 717 miljoner kronor, vilket är 1 588 miljoner kronor (14,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Utfallet för Statliga pensionsavgifter blev 9 191 miljoner kronor, vilket är 1 578 miljoner kronor (14,7 procent) lägre än beräknat i statens budget. Kalkylmässiga inkomster blev 1 369 miljoner kronor (12,3 procent) lägre än 2011. Tabell 2.16 Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor SB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall 2011 Avskrivningar och amorteringar 536 526 -10 552 varav avskrivningar på fastigheter 536 526 -10 552 Statliga pensionsavgifter 10 769 9 191 -1 578 10 534 Kalkylmässiga inkomster 11 305 9 717 -1 588 11 086 Statliga pensionsavgifter Avgifterna för den statliga tjänstepensioneringen uppgick till 9 191 miljoner kronor under 2012. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 636 miljoner kronor och administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 187 miljoner kronor. Tabell 2.17 Statliga pensionsavgifter Miljoner kronor SB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall 2011 Statlig tjänstepensionering 7 657 8 675 Särskild löneskatt på pensionskostnader 1 636 1 962 Statlig grupplivförsäkring 48 48 Premieskatt, gruppliv 38 37 Statlig personskadeförsäkring 9 9 Avdrag för administrations-kostnader -187 -190 Administration, personskadeförsäkring -10 -8 Statliga pensionsavgifter 10 769 9 191 -1 578 10 534 Bidrag m.m. från EU Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonder. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional tillväxt, 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Inkomsterna uppgick till 9 782 miljoner kronor och är därmed 3 187 miljoner kronor (24,6 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2011 blev bidragen från EU 2 546 miljoner kronor (20,7 procent) lägre. Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 8 459 miljoner kronor, vilket är 814 miljoner kronor lägre än budgeterat. Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen blev 576 miljoner kronor lägre än beräknat, vilket främst beror på att stödmyndigheterna (Jordbruksverket m.fl.) under 2012 fokuserat mer på att besluta om nya stöd än att fatta beslut om utbetalningar till pågående projekt. Anledningen är bland annat att 2013 är det sista året för beslut om nya stöd inom nuvarande programperiod. Större delen av utbetalningarna kommer att ske när stödberättigade projekt slutredovisas under 2014 och 2015. Gårdsstödet blev 138 miljoner kronor högre än budget. Sverige belastades med finansiella korrigeringar under 2012 avseende stödåren 2005-2007 på grund av brister i den så kallade blockdatabasen, en databas över Sveriges jordbruksmark. Regeringen beslutade att 425 miljoner kronor av korrigeringen skulle belasta anslaget för finansiella korrigeringar på budgetens utgiftssida. Av dessa medel tillfördes 206 miljoner kronor inkomsttitel 2714 Sanktion-eringsavgifter m.m. som en inkomst och resterande 219 miljoner tillfördes inkomsttitel 6111 Gårdsstöd som en inkomst, som alltså blev högre än budgeterat. Inkomsterna för 6113 Övriga interventioner blev 151 miljoner kronor, vilket är 329 miljoner kronor lägre än i budgeten. Orsaken är främst att behovet av offentlig lagring varit lågt till följd av fortsatt höga världsmarknadspriser. Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 252 miljoner kronor lägre än i statens budget. Det lägre utfallet beror på negativa kurs-differenser till följd av kronans förstärkning gentemot euron. Ersättningar för bidrag som Statens jordbruksverk betalat ut i förskott i kronor till bidragsmottagarna, både rekvireras och betalas ut i euro från EU:s jordbruksfonder med viss eftersläpning. Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Europeiska socialfonden blev 388 miljoner kronor respektive 1 352 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Orsaken till de lägre utfallen är framför allt att rekvirerade medel inte utbetalats innan årets slut. Jämfört med 2011 minskade därför även inkomsterna från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden med 842 miljoner kronor respektive 1 189 miljoner kronor. Bidragen från EU:s jordbruksfonder minskade med 212 miljoner kronor jämfört med 2011. Det är framför allt gårdsstödet som blivit lägre under 2012, med 421 miljoner kronor. Detta beror främst på att kronans värde gentemot euron är lägre 2012 jämfört med 2011. Tabell 2.18 Bidrag m.m. från EU Miljoner kronor SB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall 2011 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 9 273 8 459 -814 8 671 Gårdsstöd 5 470 5 608 138 6 029 Kompletterande åtgärder perioden 1995-1999 0 Övriga interventioner 480 151 -329 135 Exportbidrag 1 1 0 1 Djurbidrag 158 312 154 307 Offentlig lagring 12 63 51 -75 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 13 -239 -252 -226 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 3 140 2 564 -576 2 501 Bidrag från EU till fiskenäringen 102 2 -99 50 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 390 1 002 -388 1 844 Bidrag från Europeiska socialfonden 1 351 -1 -1 352 1 188 Bidrag till transeuropeiska nätverk 662 212 -450 419 Övriga bidrag från EU 191 107 -84 155 Bidrag m.m. från EU 12 969 9 782 -3 187 12 328 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade. Dessutom ingår olika avräkningar som avser dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner. I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -70 045 miljoner kronor. Utfallet blev -74 928 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev -4 884 miljoner kronor. Orsaken är främst högre kompensation för mervärdesskatt till kommuner. Jämfört med 2011 har Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ökat med 4 160 miljoner kronor. Avräkningar har ökat med 3 962 miljoner kronor, vilket främst beror på högre intäkter som förs till fonder. Tabell 2.19 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Miljoner kronor SB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall 2011 Tillkommande skatter 10 413 10 086 -326 10 285 EU-skatter 7 395 6 930 -466 7 270 varav Momsbaserad EU-avgift 1 550 1 643 93 1 564 varav Tullmedel 5 585 5 027 -557 5 447 varav Jordbrukstullar och sockeravgifter 261 259 -1 259 Kommunala utjämningsavgifter 3 017 3 157 139 3 015 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 3 017 3 157 139 3 015 Avräkningar -80 457 -85 015 -4 558 -81 053 Intäkter som förs till fonder -5 471 -7 291 -1 820 -4 422 Kompensation för mervärdesskatt -74 986 -77 724 -2 738 -76 631 varav Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -27 655 -28 199 -544 -26 944 varav Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -47 331 -49 525 -2 194 -49 687 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -70 045 -74 928 -4 884 -70 768 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Utfallet för Jämställdhetsbonus blev -144 miljoner kronor. De flesta av de krediteringar som tidigare krediterades skattekonto har upphört eller flyttats till utgiftssidan på statens budget. Tabell 2.20 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Miljoner kronor SB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall 2011 Anställningsstöd 0 0 0 Jämställdhetsbonus -144 -144 -113 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto -144 -144 -112 2.3 Utgifter på statens budget 2012 Utgifterna på statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar (endast vid budgetering), Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. 2.3.1 Makroekonomiska förutsättningar och beslut Skillnaden mellan utfallet och de beräknade utgifterna i den ursprungliga budgeten, som riksdagen sammanställde den 20 december 2011, redovisas i tabell 2.21. Utfallet för utgiftssidan för statens budget blev 1,9 miljarder kronor lägre än i den ursprungliga budgeten. I detta avsnitt delas skillnaden upp i tre kategorier: skillnad till följd av förändrade makroekonomiska förutsättningar, skillnad till följd av beslut fattade av Riksdagen, regeringen, EU eller Riksbanken samt skillnad till följd av övriga förklaringsfaktorer(inkl. volymförändringar). Tabell 2.21 Skillnad mellan utfall och budget för 2012 Miljarder kronor Totalt Makroförutsättningar Beslut Övrigt 2 Utgiftsområden, exklusive räntor 1 -8,3 -3,5 0,7 -5,4 Statsskuldsräntor m.m. 5,5 5,5 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 3 0,8 0,6 7,0 -6,8 Summa utgifter -1,9 2,6 7,7 -12,2 1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 Under Övrigt för Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar med -2,8 miljarder kronor. 3 Riksgäldskontorets nettoutlåning inkl. en kassamässig korrigeringspost. Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen Skillnader till följd av makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 2,6 miljarder kronor högre än i statens budget. Utgifterna för statsskuldsräntor blev 5,5 miljarder kronor högre än anvisat i statens budget dels till följd av lägre valutakursvinster än beräknat, dels till följd av att kursförlusterna blev betydligt högre. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursförlusterna uppstod främst vid byten av obligationer i samband med emissionen av ett nytt tioårigt lån i oktober 2012 i stället för i början av 2013. Dessutom bidrog lägre marknadsräntor än väntat till att kursförlusterna blev högre. De ökade utgifterna motverkades dock delvis av högre inkomster från överkurs vid emission, också de som följd av lägre räntor och ändrad låneplan. Det utgiftsmässiga utfallet på ränteanslaget påverkas av många tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Hela skillnaden för statsskuldsräntorna klassificeras som makroberoende, utom den del som beror på annat lånebehov än beräknat, vilken redovisas under Övrigt. Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 3,5 miljarder kronor lägre än i statens budget. För utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utgifterna 3,8 miljarder kronor lägre. Det beror i huvudsak på att färre personer deltagit i program med aktivitetsstöd och att den öppna arbetslösheten var lägre än beräknat. Utgifterna för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 0,6 miljarder kronor högre än i statens budget, främst till följd av lägre valutakursvinster vid omsättning av Riksbankens lån i Riksgäldskontoret. Tabell 2.22 Makroekonomiska förutsättningar Utfall 2011 SB 2012 Utfall 2012 Skillnad utfall 2012- SB 2012 Procentuell förändring från föregående år: BNP (fp)1 3,7 1,3 0,8 -0,5 KPI (årsgenomsnitt)1 3,0 1,2 0,9 -0,3 Antal sysselsatta, 15-74 år1 2,3 0,0 0,7 0,7 Nivåer: Arbetslöshet, 15-74 år, procent av arbets-kraften1,2 7,8 7,8 8,0 0,2 Personer i åtgärder, procent av arbets-kraften1 3,5 4,6 3,7 -0,9 SEK/euro4 9,03 9,05 8,71 -0,3 SEK/USD4 6,49 6,46 6,77 0,3 3-mån ränta, års-genomsnitt3,4 1,7 1,8 1,3 -0,6 5-årig statsobligation, årsgenomsnitt4 2,3 2,3 1,1 -1,2 Prisbasbelopp, tusentals kronor1 42,8 44,0 44,0 0,0 1 Källa: Statistiska centralbyrån 2 Exklusive heltidsstuderande arbetssökande. 3 Utfallet för arbetslösheten har reviderats sedan SB 2012 och har höjts med 0,3 procentenheter 2011 och 2012. 4 Källa: Riksbanken 5 Regeringens prognos i SB avser 6-månaders ränta. Skillnader till följd av beslut De totala utgifterna på statens budget blev 7,7 miljarder kronor högre till följd av beslut. Utgifterna för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 7,0 miljarder kronor högre till följd av att Riksbanken beslutade om en utökning av lånet i Riksgäldskontoret. Det sammanlagda utfallet för samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Stats-skuldsräntor m.m., blev 0,7 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget. Det förklaras framför allt av utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen, eftersom en extra utbetalning gjordes på grund av en revidering av BNI-baserna för tidigare år. Det beror också på beslutade ändringsbudgetar under året som påverkat utgiftsnivån. I övrigt uppstod ett mindre antal avvikelser från anvisade medel, både positiva och negativa, som jämnade ut sig. Skillnader till följd av övriga orsaker Skillnader mellan utfall och budget som inte kan hänföras till den makroekonomiska utvecklingen eller till beslut klassificeras som övrigt. De totala utgifterna i statens budget minskade till följd av övriga orsaker med 12,2 miljarder kronor jämfört med den ursprungliga budgeten. Utgifterna för Riksgäldskontorets nettoutlåning (inklusive kassamässig korrigering) blev 6,8 miljarder kronor lägre än i budgeten. Skillnaden för den kassamässiga korrigeringen var dock bara marginell. Huvudförklaringen till den lägre nettoutlåningen är att Exportkreditnämnden ökade sin inlåning med 5,7 miljarder kronor. Det beror främst på att nämnden skiftat sina långfristiga värdepappersinnehav från obligationer till placeringar i Riksgäldskontoret. Vidare gjorde Island under 2012 återbetalningar i förtid av det lån som Sverige utbetalade under perioden 2009 till 2011. Återbetalningarna var på motsvarande 2,7 miljarder kronor. Åt motsatt håll verkade att myndigheternas behållningar på räntekonton minskade med 0,4 miljarder kronor i stället för den ökning på 4 miljarder kronor som beräknades i budgeten. Utfallet för alla utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 5,4 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten. För utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet blev utgifterna 1,6 miljarder kronor lägre än i statens budget. Förklaringen är främst försenade ersättningar till kommunerna för mottagna flyktingar. För utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 1,1 miljarder kronor lägre än i statens budget. I huvudsak förklaras avvikelsen av att medlen under det nya anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik inte har förbrukats. De åtgärder som ingår i överenskommelsen införs under 2013. För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 1,0 miljard kronor lägre än anvisat i statens budget. Avvikelsen beror på lägre utgifter för stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, tandvårdsförmåner samt bidrag till folkhälsa och sjukvård. För utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel blev utfallet 0,9 miljarder kronor lägre än anvisat i statens budget. Avvikelserna förekommer främst på de anslag som finansierar Landsbygdsprogrammet med både nationella medel och EU-medel. Utfallet blev lägre än anvisade medel eftersom utbetalningarna till projekt inom programmet har skett i en långsammare takt än förväntat. För utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev utgifterna 0,6 miljarder kronor lägre än anvisat i statens budget. För utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning blev de totala utgifterna 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är framför allt två anslag som bidrar till skillnaderna mellan statens budget och utfallet för utgiftsområdet. För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev utgifterna 0,2 miljarder kronor lägre än anvisade medel i statens budget. Det låga anslagsutnyttjandet 2012 beror främst på att kompetensutveckling av lärare i yrkesämnen samt fortbildning av matematiklärare och rektorer krävt planering och framförhållning och därmed inte hunnit komma igång fullt ut. En annan orsak till det låga anslagsutnyttjandet är att försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan haft ett lägre elevantal än vad anslaget var beräknat för. Även för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev utgifterna 0,2 miljarder kronor lägre än anvisat. Anledningen är att antalet ansökningar under 2012 har varit lågt inom såväl fortbildning av rektorer som av lärare och fritidspedagoger. Utfallet för utgiftsområde 5 Internationell samverkan blev 0,5 miljarder lägre än beräknat i statens budget. Det förklaras av anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer. Belastningen på anslaget påverkas både av valutakursförändringar och antalet freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Utgifterna för FN:s fredsbevarande operationer blev betydligt lägre än vad som anvisades. Anledningen till detta är att FN inte rekvirerat medel i den omfattning som beräknats. För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev utfallet 0,8 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror framför allt på att utgifterna för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev högre. I budgeten beräknades 36 miljoner utbetalda sjukpenningdagar under 2012, men utfallet blev närmare 41 miljoner utbetalda sjukpenningdagar. För utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev utfallet i linje med anvisade medel. I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde m.m. finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten. 2.3.2 Sammanfattning Tabell 2.23 Utgifter på statens budget 2012 Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Totalt anvisat Utfall Utfall-Statens budget Utfall-Totalt anvisat 01 Rikets styrelse 11 809 8 11 817 11 529 -280 -288 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 13 359 2 13 361 13 511 152 150 03 Skatt, tull och exekution 10 179 14 10 193 10 272 94 80 04 Rättsväsendet 37 871 200 38 070 38 213 342 143 05 Internationell samverkan 2 024 2 024 1 550 -474 -474 06 Försvar och samhällets krisberedskap 45 579 124 45 702 45 462 -117 -241 07 Internationellt bistånd 30 264 -339 29 925 30 197 -67 272 08 Migration 9 068 340 9 408 8 248 -820 -1 160 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 60 078 178 60 256 58 690 -1 388 -1 566 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 93 353 2 099 95 451 94 853 1 500 -599 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41 060 874 41 933 41 342 282 -592 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 76 717 76 717 75 579 -1 138 -1 138 13 Integration och jämställdhet 8 374 5 8 379 6 753 -1 621 -1 626 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 70 476 1 105 71 581 66 633 -3 843 -4 948 15 Studiestöd 22 184 78 22 261 21 068 -1 116 -1 194 16 Utbildning och universitetsforskning 54 476 62 54 538 53 837 -639 -701 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12 300 0 12 300 12 318 18 18 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 1 152 0 1 152 981 -172 -172 19 Regional tillväxt 3 399 25 3 424 3 408 9 -16 20 Allmän miljö- och naturvård 5 025 0 5 025 4 831 -194 -194 21 Energi 2 873 2 873 2 713 -159 -159 22 Kommunikationer 43 061 43 061 42 861 -200 -200 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 17 733 12 17 744 16 387 -1 346 -1 357 24 Näringsliv 6 012 0 6 012 5 882 -129 -129 25 Allmänna bidrag till kommuner 85 075 63 85 138 85 138 63 0 26 Statsskuldsräntor m.m. 21 870 6 000 27 870 27 381 5 511 -489 27 Avgiften till Europeiska unionen 31 291 31 291 31 452 161 161 Förändring av anslagsbehållningar -2 814 -2 814 2 814 2 814 Summa 813 844 10 848 824 691 811 088 -2 756 -13 604 Riksgäldskontorets nettoutlåning 121 121 1 009 889 889 Kassamässig korrigering 445 445 384 -61 -61 Summa utgifter på statens budget 814 410 10 848 825 257 812 480 -1 929 -12 776 Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 2.23. En högre förbrukning än anvisade medel kan ske genom att utnyttja årets ingående anslagssparande, eller anslagskredit. Är dessa medel inte tillräckliga kan regeringen i vissa fall besluta om medgivet över-skridande. De totala utgifterna för staten lägre än budget Utgifterna på statens budget uppgick till 812 480 miljoner kronor. Det är 1 929 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än beräkningen i statens ursprungliga budget. I förhållande till totalt anvisat belopp (statens budget och ändringsbudgetar) blev utgifterna 12 776 miljoner kronor lägre än budgeterat. Trots att skillnaden mellan budget och utfall är liten på totalnivå finns det stora skillnader, som innebär både över- och underskridanden i förhållande till budget, inom utgiftsområdena. Statsskuldsräntorna högre än beräknat Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 37 381 miljoner kronor, vilket är 8 521 miljoner kronor högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. På höständrings-budgeten anvisades 6 000 miljoner kronor för att täcka ökade kostnader för kursförluster och kostnader för en ändrad låneplan. Utgifterna för kursförluster blev 12 526 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget, samtidigt som inkomsterna av överkurser vid emission blev 9 022 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten. Arbetslösheten lägre än beräknat dock fler och längre sjukfall än beräknat Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 66 633 miljoner kronor, vilket är 3 843 miljoner kronor lägre än i statens budget. Förklaringen är att arbetslösheten blev lägre än vad som beräknades i budgeten. På vårändringsbudgeten anvisade riksdagen ytterligare 1 105 miljoner kronor för bidrag till lönegarantiersättning. Det gjordes med anledning av att antalet anställda i företag som försatts i konkurs ökat mer än beräknat i budgeten. Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick utgifterna till 58 690 miljoner kronor, vilket är 1 388 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Bland annat blev efterfrågan på tandvårdsförmåner lägre än beräknat. För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev utgifterna 94 853 miljoner kronor, vilket är 1 500 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisade i den ursprungliga budgeten. Framför allt blev utgifterna för sjukpenning och rehabilitering högre än beräknat i budgeten. På vårändringsbudgeten anvisades ytterligare 2 099 miljoner kronor för att täcka ett underskott från tidigare år. Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev utgifterna 75 579 miljoner kronor, vilket är 1 138 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Det är framför allt ett lägre uttag av föräldrapenning än beräknat som gör att utgifterna blev lägre. För utgiftsområdet 13 Integration och jämställdhet blev utgifterna 6 753 miljoner kronor, vilket är 1 621 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Förseningar i Migrations-verkets ärendehantering på grund av det stora antalet asylsökande gör att utgifter som avser 2012 kommer att betalas till kommunerna under 2013. Utgifterna för utgiftsområde 15 Studiestöd uppgick till 21 068 miljoner kronor, vilket är 1 116 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet studerande med rätt till det högre bidraget blev färre än beräknat i budgeten. Utgifterna för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel blev 16 387 miljoner kronor, vilket är 1 346 miljoner kronor lägre än beräknat i budgeten. Det beror på förändringar i valutakurser och framflyttning av stödutbetalningar. 2.3.3 Indragningar Enligt 3 kap 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet, av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. Under 2012 har regeringen dragit in anslagsmedel om totalt 25 088 miljoner kronor. Det är en minskning med 14 287 miljoner kronor jämfört med 2011. De 25 största indragningarna svarar för 79 procent av totalbeloppet under 2012. I tabell 2.24 redovisas samtliga indragningar som är större än 200 miljoner kronor. De flesta indragningar av anslagsmedel rör anslagssparande Den största indragningen uppgick till 5 934 miljoner kronor och avser bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Den näst största indragningen uppgick till 1 729 miljoner kronor och avser tandvårds-förmåner. Båda indragningarna avser indragning av anslagssparande från föregående år. Tabell 2.24 Indragningar 2012 Miljoner kronor UO/Anslag 01 4:1 Regeringskansliet m.m. 210 06 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser 621 06 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 395 07 1:1 Biståndsverksamhet 341 09 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. 1 729 09 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 643 09 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 300 09 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken 306 10 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård 285 12 1:2 Föräldraförsäkring 672 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 810 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 259 13 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 354 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 5 934 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 623 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 552 15 1:2 Studiemedel m.m. 1 535 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 228 16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 345 17 13:1 Stöd till idrotten 250 21 1:5 Energiforskning 571 23 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 251 23 1:21 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 303 23 1:22 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 620 26 1:1 Räntor på statsskulden 1 675 Övriga indragningar 5 276 Summa 25 088 2.3.4 Överskridanden Medgivna överskridanden Enligt 3 kap 8 § budgetlagen (2011:203) får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. Regeringen fattade efter höständringsbudgeten för 2012 två beslut om medgivet överskridande. Tabell 2.25 Medgivna överskridanden 2012 Miljoner kronor UO/Anslag Medgivet överskridande Utnyttjat medgivet överskridande 14 1:11 Bidrag till lönegaranti-ersättning 450 343 04 1:13 Kostnader för vissa skade-regleringar m.m. 9 8 Summa 459 351 Anm: För att fullgöra statens betalningsåtaganden har regeringen även i enlighet med 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203) gett Riksgäldskontoret rätt att (vid behov) överskrida anslagen 1:1 Räntor på statsskulden och 1:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning (regeringsbeslut 2011-12-22). Dessa båda medgivna överskridanden har inte utnyttjats under 2012. I statens budget anvisades 1 200 miljoner kronor på anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. I vårändringsbudgeten anvisades ytterligare 1 105 miljoner kronor. Regeringen medgav dessutom att anslaget fick överskridas med 450 miljoner kronor (regeringsbeslut den 15 november 2012). Hela anslagskrediten på 230,5 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 343 miljoner kronor. Under utgiftsområde 4 Rättsväsendet anvisades anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 37 miljoner kronor. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 5 miljoner kronor. Regeringen medgav dessutom att anslaget fick överskridas med 9 miljoner kronor (regeringsbeslut 7 februari 2013). Hela anslagskrediten på 4 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 8 miljoner kronor. 2.4 Utfall per utgiftsområde I följande avsnitt presenteras utfallet per utgiftsområde närmare. Tabellerna över anslagen visar i huvudsak utfallet på de största anslagen inom utgiftsområdet. De visar även anslag vars utfall avviker från statens budget mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock endast om utfallet avviker mer än 50 procent. Inledningsvis kommenteras skillnader mellan budgeterade belopp och utfall. Avslutningsvis jämförs även utfallet för 2012 med utfallet 2011. Redovisningen per utgiftsområde omfattar utöver anslagsutfallet även utfall för de övriga finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde. Dessutom lämnas redogörelser för Riksrevisionens iakttagelser avseende både årlig revision och effektivitetsrevision fördelad på berörda utgiftsområden. På detta sätt erhålls en samlad bild per utgiftsområde över i princip samtliga finansiella befogenheter som lämnats inom området och vilka iakttagelser Riksrevisionen gjort inom detsamma. Redovisningen av finansiella befogenheter omfattar utfall avseende anslag, beställningsbemyndiganden, statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Även utfall för bemyndiganden om kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker redovisas. Flertalet av de finansiella befogenheterna lämnas i form av årliga bemyndiganden i samband med budgetpropositionen och ändringsbudgetar. I de fall bemyndigandet har lämnats i budgetpropositionen för 2012 eller i ändringsbudgetarna för detta år görs inte någon hänvisning till riksdagsbeslutet. Om däremot bemyndigandet har lämnats före 2012 görs en hänvisning. Regeringen tillämpar följande ordning för hantering av Riksrevisionens iakttagelser i årsredovisningen för staten. När det gäller effektivitetsrevisionens rapporter lämnar regeringen en redovisning av de rapporter som lämnats av Riksrevisionen under räkenskapsåret och de rapporter som lämnats tidigare men som regeringen ännu inte slutbehandlat. I de fall regeringen lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av effektivitetsrapporten och regeringen därmed anser frågan slutbehandlad, anges detta. I de fall ytterligare åtgärder vidtagits eller avses vidtas redogörs för detta. När det gäller den årliga revisionens revisionsberättelser redovisas dessa i de fall revisionen lämnat en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning. En redogörelse för regeringens åtgärder med anledning av den årliga revisionen lämnas i budgetpropositionen. I bilaga 4 finns en sammanställning över slutbehandlade granskningsrapporter. Efter de 27 utgiftsområdesavsnitten redogörs för posterna Förändring av anslagsbehållningar, Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto och Kassamässig korrigering, vilka ingår på budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. En mer utförlig redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och av samtliga beställningsbemyndiganden i bilaga 3. 2.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Anslag Tabell 2.26 UO 1 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 4:1 Regeringskansliet m.m. 6 612 -2 6 473 -139 -2,1 6 106 5:1 Länsstyrelserna m.m. 2 357 10 2 340 -17 -0,7 2 346 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 815 792 -23 -2,9 834 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 679 661 -18 -2,6 662 8:2 Presstöd 567 535 -32 -5,6 565 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 124 123 0 0,0 121 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 90 52 -38 -42,3 6:1 Allmänna val och demokrati 35 30 -6 -15,6 57 Övriga anslag 529 522 -7 -1,4 412 Summa 11 809 8 11 529 -280 -2,4 11 188 Utgiftsområdet omfattar utgifter för statschefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även utgifter för länsstyrelserna, allmänna val och stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet. Utfallet uppgick till 11 529 miljoner kronor, vilket är 280 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. För utgiftsområdet blev utgifterna 341 miljoner kronor (3,0 procent) högre än 2011. Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. uppgick till 6 473 miljoner kronor, vilket är 139 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Jämfört med 2011 blev utfallet för anslaget 367 miljoner kronor högre och under 2012 har antalet årsarbetskrafter ökat med 198 till 4 427. En förklaring till ökningen är att anslaget minskade med 300 miljoner kronor under 2011 medan dessa medel återfördes till anslaget 2012. Ett nytt anslag fördes upp i budgeten för 2012 anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanslag. Anslaget används främst för att täcka kostnader för särskilt beslutat underhåll i Riksdagsförvaltningens fastigheter och bostadsrätter. Utfallet för anslaget blev 52 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Det låga utfallet beror i huvudsak på generella förseningar i större fastighetsprojekt, vilket har lett till att arbeten inte har kunnat utföras i den utsträckning som planerats. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.27 UO 1 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-31 6:1 Allmänna val och demokrati 15 4 6:6 Stöd till politiska partier 171 127 Summa 186 131 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 186 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 131 miljoner kronor. Garantier Tabell 2.28 UO 1 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående Åtaganden 2012-12-31 Kreditgarantier till UD-anställda 1 50 0 1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV) Inomstatliga lån Tabell 2.29 UO 1 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2012-12-31 Riksdagsförvaltningens investeringar som används i verksamheten 100 56 Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 420 190 Summa 520 246 Riksdagen har beslutat om låneramar inom utgiftsområdet på 520 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2012 var 246 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2009:31 Tillsynen av överförmyndarna - uppföljningsgranskning Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndarna. Granskningen är en uppföljning av den tidigare granskningen Länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare (RiR 2006:5). Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 utg.omr. 1 avsnitt 8.5). Regeringen har därefter lämnat ytterligare förslag till åtgärder i propositionen Ändring av viss länsstyrelseverksamhet (prop. 2011/12:31). I propositionen föreslås att länsstyrelsernas tillsyn över överförmyndarna ska koncentreras till sju länsstyrelser. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2011/12:KU2, rskr. 2011/12:135). Lagändringarna har trätt i kraft den 1 juli 2012. Regeringen har även tillsatt en utredning med syfte att skapa bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2013. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. 2.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Anslag Tabell 2.30 UO 2 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 11 133 11 271 138 1,2 10 678 1:9 Statistiska centralbyrån 541 559 18 3,4 526 1:10 Bidragsfastigheter 345 350 5 1,5 341 1:15 Riksrevisionen 301 322 22 7,2 287 1:11 Finansinspektionen 307 306 -1 -0,3 299 1:12 Riksgäldskontoret 312 291 -20 -6,5 302 Övriga anslag 421 411 -10 -2,3 423 Summa 13 359 2 13 511 152 1,1 12 870 Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik, fastighetsförvaltning, finansiell tillsyn och finansförvaltning m.m. Utfallet uppgick till 13 511 miljoner kronor och blev därmed 152 miljoner kronor (1,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 640 miljoner kronor (5,0 procent) högre än 2011. Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 11 271 miljoner kronor, vilket är 138 miljoner kronor högre än vad som anvisades i budgeten. Utfallet för utgiftsområdet blev högre än för 2011. Det beror bland annat på att utgifterna för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. ökade med 593 miljoner kronor (5,5 procent) jämfört med 2011. Ökningen beror främst på att förmånsutbetalningarna har blivit högre, vilket beror både på en uppräkning av pensionsförmånerna och på att det tillkommit fler pensionärer under 2012 med höga förmånsbelopp. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.31 UO 2 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-31 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen 45 0 1:10 Bidragsfastigheter 30 0 Summa 75 0 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 75 miljoner kronor. Det fanns inga utestående åtaganden vid utgången av 2012. Utlåning Tabell 2.32 UO 2 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2012-12-31 Kredit till Island 1 EUR 495 EUR 205 Kredit till Irland 2 EUR 600 EUR 300 Riksbanken 3 88 462 Riksgäldskontorets övertagande av Venantius statsgaranterade obligationslån 4 4 500 440 1 prop. 2010/11:132, bet. 2010/11:FiU36, rskr. 2010/11:310 2 prop. 2011/12:119, bet. 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209 3 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). 4 prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU2, rskr. 2006/07:80 Sverige beslutade i samband med finanskrisen 2008 att stödja Island med lån, för att motverka finanskrisens effekter. Totalt har Sverige lånat ut 495 miljoner euro. Det svenska lånet lämnades som ett tillägg till Internationella valutafondens (IMF) stöd och som del av de nordiska ländernas krediter till Island. Under 2012 har Island amorterat 290 miljoner euro. Lånet ska vara återbetalt senast 2021. Lånet till Irland är ett tillägg till det lånepaket som IMF och EU ställt ut till Irland på villkor att landet genomför ett ekonomiskt reformprogram. Sveriges utbetalningar till Irland sker i fyra delar efter att IMF och EU godkänt landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012. Lånet ska vara återbetalt senast 2022. Under 2007 övertog Riksgäldskontoret statsgaranterade obligationslån från Venantius AB. Av dem återstår 440 miljoner kronor. Skulden uppgick ursprungligen till drygt 4 100 miljoner kronor och Venantius AB betalade in motsvarande belopp till Riksgäldskontoret, som redovisade mot inkomsttitel. När lånen förfaller till betalning redovisas återbetalningen mot posten kassamässig korrigering. Garantier Tabell 2.33 UO 2 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2012-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Insättningsgarantin 1 Obegränsad 1 225 531 Garanti till insättare i utländska instituts filialer i Sverige 2 Obegränsad Investerarskyddet 3 Obegränsad Garantier till banker m.m. för skuldförbindelser 4 Obegränsad 30 355 Garantikapital i Europeiska investeringsbanken (EIB) 5 6 565 EUR 56 566 6 565 EUR Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) 6 1 963 EUR 16 917 1 963 EUR Nordiska investeringsbanken, projektinvesteringslån 7 671 EUR 5 780 671 EUR Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) 8 542 EUR 4 667 542 EUR Garantikapital i Europarådets utvecklingsbank (CEB) 9 124 EUR 1 066 124 EUR Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska Hus 10 Obegränsad 48 A/O Dom Shvetsii 11 100 21 Summa 1 340 951 1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2012. 2 Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare. 3 Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 4 Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. 5 prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200 6 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2 7 prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16 8 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2 9 prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104 10 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2011. 11 prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75 Anm.: Avseende valutakurser användes kurser från Riksbanken per 2012-12-28, Eur =8,341900 En samlad redovisning av statens garantiåtaganden lämnas i avsnitt 5.1. Inomstatliga lån Tabell 2.34 UO 2 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2012-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 12 300 11 612 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 10 200 9 408 Riksrevisionen - anläggningstillgångar som används i verksamheten 15 5 7 AP-fondens investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten 5 1 Summa 22 520 21 026 Riksdagen har beslutat om låneramar på 22 520 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2012 var 21 026 miljoner kronor. Övriga krediter Tabell 2.35 UO 2 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2012-12-31 Insättningsgarantin Obegränsad 0 Investerarskyddet Obegränsad 118 Garantier till banker m.m. för skuldförbindelser Obegränsad 0 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner 1 Obegränsad 0 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv) 1 Obegränsad 0 För Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet 2 Obegränsad 0 7 AP-fondens kredit på räntekonto 185 63 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 355 5 Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i pensionshanteringen 100 0 Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet 3 100 0 Summa 186 1 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2 2 Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211) 3 prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191 Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bland annat för insättningsgarantin och investerarskyddet. Totalt har krediter om 186 miljoner kronor utnyttjats för utgiftsområdet. Av det avser 118 miljoner kronor investerarskyddet som använts till tidigare ersättningsfall. Det avser pengar som anslutna institut ännu inte har återbetalat. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Kompetensrådet för utveckling i staten Kompetensrådet för utveckling i staten har, avseende dess årsredovisning för 2012, fått en revisionsberättelse med reservation. Riksrevisionen uttalar sig med reservation om den drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att de inte är genomgripande för årsredovisningen eller om Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Som grund för uttalande med reservation anger Riksrevisionen följande. Avsättning för avveckling av lokaler Riksrevisionen bedömer att myndigheten skulle ha redovisat en övrig avsättning med ett väsentligt belopp för lokalkostnader i årsredovisningen 2012. Myndigheten är under avveckling men är bunden av ett hyresavtal till och med den 31 december 2016. Myndigheten har uppskattat det maximala beloppet avseende framtida hyror till 4,2 miljoner kronor. En tillförlitlig uppskattning av det troliga utflödet av resurser som kommer att krävas för att reglera åtagandet borde redovisats som en avsättning. Om en avsättning hade redovisats skulle flera delar av årsredovisningen påverkats såsom övriga avsättningar, lokalkostnader samt kapitalförändringen. Bristande dokumentation avseende resultatredovisningen Kompetensrådet för utveckling i staten behöver enligt regleringsbrevet inte lämna en resultatredovisning. Trots detta undantag från ekonomiadministrativa regelverket har myndigheten lämnat en omfattande resultatredovisning. Myndigheten saknar dock dokumentation till stor del av informationen som lämnas i resultatredovisningen. Kompetensrådet för utveckling i staten har också, avseende dess årsredovisning för 2012, fått en revisionsberättelse med upplysning. Riksrevisionen lämnar en upplysning när den bedömer att det finns viktig och oväntad information i årsredovisningen som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på. Riksrevisionen lämnar följande upplysning av särskild betydelse. Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidorna 46 och 47 i årsredovisningen som beskriver att myndigheten för 2012 erhållit undantag från 12 § anslagsförordningen (2011:223) när det gäller avsättningar för omstruktureringar. Detta har lett till att 2,4 miljoner kronor inte har avräknats anslaget 2012 utan kommer att avräknas anslaget i avvecklingsmyndigheten 2013. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2011:29 Miljökrav i offentlig upphandling - är styrningen mot klimatmålet effektiv? Riksrevisionen har granskat om regeringen, berörda myndigheter och Miljöstyrningsrådet använder styrmedlet miljökrav i offentlig upphandling på ett effektivt sätt så att det bidrar till etappmålet för 2020 för det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Regeringens skrivelse 2011/12:134. Gransknings-rapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna. (bet. 2012/13:FiU7 och rskr. 2012/13:39) RiR 2011:30 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket - Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2012 Riksrevisionen har granskat om inriktningen av finanspolitiken i budgetpropositionen för 2012 stämmer överens med det finanspolitiska ramverket. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket i budgetpropositionen för 2012 (skr. 2011/12:148). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:FiU20, rskr. 2011/12:292). RiR 2012:16 Statens tillsyn av information på tjänstepensionsmarknaden Riksrevisionen har granskat Finansinspektionens och Konsumentverkets tillsyn av konsument-information på tjänstepensionsmarknaden. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens tillsyn av information på tjänstepensionsmarknaden (skr. 2012/13:91). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2012:19 SBAB - mervärde, mångfald och konkurrens? Riksrevisionen har granskat effektiviteten i och uppfyllelsen av målen för SBAB. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektivitet i och uppfyllelse av målen för SBAB (skr. 2012/13:119). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2012:24 Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2013 Riksrevisionen har granskat transparensen och tydligheten i regeringens redovisning av finanspolitiken i budgetpropositionen för 2013. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen under 2013 med en särskild skrivelse om de eventuella åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. 2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Anslag Tabell 2.36 UO 3 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:1 Skatteverket 6 793 14 6 911 118 1,7 6 667 1:2 Kronofogdemyndigheten 1 758 1 743 -16 -0,9 1 671 1:3 Tullverket 1 627 1 619 -8 -0,5 1 573 Summa 10 179 14 10 272 94 0,9 9 910 Utgiftsområdet utgörs i huvudsak av områdena beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet avseende bland annat folkbokföring, fastighetstaxering och brottsbekämpning inom skatte-, tull- och exekutionsområdet. Skatte-verket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket är förvaltningsmyndigheter inom respektive område. Även Kustbevakningen har viss verksamhet inom utgiftsområdet. Utfallet uppgick till 10 272 miljoner kronor och blev därmed 94 miljoner kronor (0,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för utgiftsområdet blev 362 miljoner kronor (3,7 procent) högre än 2011. Skatteverket har förtidsrekryterat Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 6 911 miljoner kronor, vilket är 118 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Under 2012 har ett anslagssparande om 104 miljoner kronor förbrukats. Det beror bland annat på att Skatteverket har rekryterat personal i stor omfattning. Myndigheten har även satsat på utveckling vilket har lett till ökade konsultkostnader. Utgifterna på anslaget 1:2 Kronofogde-myndigheten uppgick till 1 743 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Därtill har myndighetens utvecklings-arbete lett till ökade konsultkostnader. Anslagssparandet beror bland annat på försiktighet vad gäller ersättningsrekryteringar och försening av myndighetens planerade it-utveckling. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2010:18 informationsutbyte mellan myndigheter med ansvar för trygghetssystemen Riksrevisionen har granskat informationsutbytet mellan myndigheter med ansvar för trygghetssystem. Regeringen har redovisat åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2013(prop. 2012/13:1 Finansplanen avsnitt 12.4). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2012:1 Klimatrelaterade skatter Riksrevisionen har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi- och koldioxidskatt. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelse Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter (skr. 2011/12:150). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt skrivelsen till handlingarna (bet. 2012/13:SkU6, rskr. 2012/13:89). RiR 2012:13 Skattekontroll av företag Riksrevisionen har granskat Skatteverkets kontroll av företag samt regeringens styrning av Skatteverket i denna del. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelse Riksrevisionens rapport om skattekontroll av företag (skr. 2012/13:48). Gransknings-rapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2012:25 Den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser Riksrevisionen har granskat om regeringen har identifierat och analyserat kommunsektorns långsiktiga finansieringsproblem. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen under 2013 med en särskild skrivelse om de eventuella åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. 2.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Anslag Tabell 2.37 UO 4 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:1 Polisorganisationen 20 067 -6 20 478 411 2,0 19 704 1:6 Kriminalvården 7 530 7 380 -150 -2,0 7 503 1:5 Sveriges Domstolar 4 900 4 928 28 0,6 4 816 1:12 Rättsliga biträden m.m. 2 026 200 2 157 132 6,5 2 002 1:3 Åklagarmyndigheten 1 238 1 233 -5 -0,4 1 168 1:2 Säkerhetspolisen 1 047 987 -60 -5,7 985 Övriga anslag 1 063 5 1 049 -14 -1,4 985 Summa 37 871 200 38 213 342 0,9 37 164 Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Även verksamhet med inriktning på att avgöra rättsliga tvister mellan enskilda, mellan enskilda och det allmänna samt att handlägga olika typer av ärenden ingår. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polis- och åklagarväsendena, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bland andra Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten Utfallet uppgick till 38 213 miljoner kronor och blev därmed 342 miljoner kronor (0,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. För utgiftsområdet blev utgifterna 1 049 miljoner kronor (2,8 procent) högre än 2011. Fortsatt satsning vid Polisen Utfallet på anslaget 1:1 Polisorganisationen uppgick till 20 478 miljoner kronor, vilket är 411 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten. Utöver anvisade medel 2012 fanns ett anslagssparande från 2011 som till stor del har utnyttjats 2012. Under 2012 har Polisen gjort en särskild satsning på mer och ny kompetens, med totalt 160 miljoner kronor. Detta ska bidra till ett mervärde av den genomförda satsningen på att Sverige ska ha 20 000 poliser, både vad gäller verksamhet och resultat. Utfallet på anslaget ökade med 774 miljoner kronor jämfört med föregående år. Utgifterna för rättsliga biträden ökade jämfört med 2011 För anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. anvisades utökade medel i budgeten för 2012 och sedan ytterligare 200 miljoner kronor i höständringsbudgeten. Utfallet på anslaget blev 2 157 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten. Det fanns ett negativt ingående överföringsbelopp 2012 och en del av anslagskrediten har utnyttjats 2012. Jämfört med 2011 är utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. 155 miljoner kronor högre 2012. Under 2012 ökade utgifterna för rättshjälp, offentlig försvarare och målsägandebiträde. Ökningen för offentligt försvar och målsägandebiträde kan förklaras av en ökning av den genomsnittligt debiterade tiden och av en taxeökning på drygt 3 procent. Kriminalvården Kriminalvårdens verksamhetskostnader minskade med ca 100 miljoner kronor mellan 2011 och 2012. De minskade kostnaderna beror bl.a. på att kostnader för lokaler har minskat med 53 miljoner kronor och övriga driftskostnader har minskat med 57 miljoner kronor jämfört med 2011. Kriminalvårdens anslag belastades 2011 av engångskostnader för retroaktiva hyror för vissa anstalter samt avvecklingskostnad för en anstalt vilket påverkar jämförelsen mellan år. Medgivet överskridande för skaderegleringar Anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. används för kostnader som uppkommer i staten i samband med vissa skaderegleringar m.m. Dessa kan till exempel röra ersättning enligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder eller skadestånd enligt bestämmelserna om fel och försummelse vid myndighetsutövning i skadeståndslagen (1972:207). I den ursprungliga budgeten anvisades 37 miljoner kronor. I höständringsbudgeten anvisades ytterligare 5 miljoner kronor. Regeringen medgav dessutom att anslaget fick överskridas med 9 miljoner kronor (regeringsbeslut den 7 februari 2013). Hela anslagskrediten på 4 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 8 miljoner kronor. Utgifterna för anslaget har blivit högre än beräknat eftersom antalet ärenden som resulterat i höga ersättningsbelopp har ökat. Dessutom har antalet ärenden som innefattar frihetsberövande blivit fler. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2009:12 Hanteringen av unga lagöverträdare - en utdragen process Riksdagen har genom ett tillkännagivande begärt att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om en snabbare rättslig prövning av ungdomsbrott (bet. 2010/11:JuU12, rskr. 2010/11:175). Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1) utg.omr. 4 avsnitt 2.5.3). Granskningsrapporten är därmed slut-behandlad. RiR 2010:3 Från många till en - sammanslagningar av myndigheter Riksdagen har genom ett tillkännagivande begärt att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redovisning som visar i vilken utsträckning sammanslagningarna av Skatteverket, Försäkringskassan och Åklagarmyndigheten har lett till att rättstillämpningen har blivit mer enhetlig (framst. 2009/10:RRS30, bet. 2010/11:KU8, rskr. 2010/11:155). Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten och tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.5.3). Granskningsrapporten är därmed slut-behandlad. RiR 2010:10 Hanteringen av mängdbrott - en kärnuppgift för polis och åklagare Riksrevisionen har granskat Polisens och Åklagarmyndighetens hantering av mängdbrott. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.4.3). Granskningsrapporten är därmed slut-behandlad. RiR 2010:23 Polisens brottsförebyggande arbete - har ambitionerna uppnåtts? Riksrevisionen har granskat polisens brottsförebyggande arbete. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1) utgiftsområde 4 avsnitt 2.5.2 Brottsförebyggande arbete. Granskningsrapporten är därmed slut-behandlad. RiR 2010:26 Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet - ett bättre samarbete ger högre utbyte Riksrevisionen har granskat statens insatser mot vinning av brottslighet. Regeringen har vidtagit åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Berörda myndigheter har bl.a. ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2011, 2012 och 2013 som innebär att myndigheterna ska redovisa och analysera de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrågor på såväl strategisk som operativ nivå. Myndigheterna ska också redovisa och kommentera det kvantitativa resultatet av myndighetens arbete att spåra, säkra, förverka och återföra vinster av brott. Vidare har regeringen i Åklagarmyndighetens och Ekobrottsmyndighetens regleringsbrev för 2013 kompletterat skrivning om brottsutredning och lagföring med en skrivning om att myndigheten ska se till att utbyte av brottslig verksamhet återförs. Som Riksrevisionen också har uppmärksammat i sin granskning, gav regeringen 2009 berörda myndigheter i uppdrag att bilda en myndighetsgemensam nationell specialistfunktion för brottsutbytesfrågor (dnr Ju2008/8737/Å). En utvärdering av brottsutbytesfunktionens verksamhet redovisades till regeringen i maj 2012. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. 2.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Anslag Tabell 2.38 UO 5 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 448 984 -464 -32,1 1 347 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 189 185 -3 -1,8 165 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 136 132 -4 -2,8 133 Övriga anslag 252 249 -3 -1,0 248 Summa 2 024 1 550 -474 -23,4 1 892 Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och olika internationella organisationer. Utfallet för utgiftsområdet blev 1 550 miljoner kronor och är därmed 474 miljoner kronor (23,4 procent) lägre än vad som anvisades på statens budget. Utgifterna är 342 miljoner kronor (18,1 procent) lägre än 2011. Lägre utfall än beräknat för avgifter till internationella organisationer Utfallet på anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 984 miljoner kronor, vilket är 464 miljoner kronor (32,1 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Anslaget ska finansiera vissa obligatoriska avgifter som Sverige är folkrättsligt bundet att betala via sitt medlemskap i internationella organisationer. Anslaget finansierar även Sveriges bidrag till vissa gemensamma kostnader inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP). Belastningen på anslaget påverkas främst av valutakursförändringar och antalet freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Utgifterna på anslaget blev 363 miljoner kronor (27,0 procent) lägre än 2011, vilket till stor del förklaras av att utgifterna för Sveriges avgift till Förenta nationernas gemensamma kostnader för fredsbevarande operationer blev 273 miljoner kronor, vilket är 297 miljoner kronor (52,1 procent) lägre än föregående år då utgifterna uppgick till 570 miljoner kronor. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.39 UO 5 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-31 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 169 64 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 169 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 64 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 105 miljoner kronor. Det är framför allt inom miljöområdet som de utestående åtagandena är lägre än bemyndigandet, vilket beror på att det råder osäkerhet kring tidpunkten för beslut om miljöinvesteringar. 2.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Anslag Tabell 2.40 UO 6 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 21 776 22 020 244 1,1 20 583 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 8 962 9 102 140 1,6 8 799 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar 6 526 6 614 88 1,3 6 678 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser 2 287 -60 1 485 -802 -35,1 2 014 2:1 Kustbevakningen 999 60 1 062 63 6,3 1 010 2:5 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet 100 239 139 139,3 291 1:7 Officersutbildning m.m. 233 200 -33 -14,1 214 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m 21 122 136 115 545,0 21 1:6 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 28 -5 10 -18 -63,1 20 Övriga anslag 4 646 7 4 593 -54 -1,2 4 525 Summa 45 578 124 45 462 -116 -0,3 44 153 Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet. Utfallet uppgick till 45 462 miljoner kronor, vilket är 116 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisades på statens budget. Under 2012 blev utgifterna för utgiftsområdet 1 308 miljoner kronor (3,0 procent) högre än föregående år. Lägre kostnader än beräknat för insatsen i Afghanistan Utfallet på anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser uppgick till 1 485 miljoner kronor, vilket är 802 miljoner kronor (35,1 procent) lägre än vad som anvisats i budgeten. Skillnaden beror bland annat på lägre utgifter än beräknat för insatsen i Afghanistan. Högre utgifter för samhällets beredskap avseende Kustbevakningen och Rakel Utfallet på anslaget 2:1 Kustbevakningen blev 1 062 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor (6,3 procent) högre än vad som anvisats på statens budget. Skillnaden beror bl.a. på högre drift- och underhållskostnader av flygplan och fartyg samt högre kapitalkostnader än vad som tidigare beräknats. Den beror även på att Sverige under 2012 deltagit med ett sjöövervakningsflygplan i EU:s marina insats Atalanta, utanför Somalias kust. Deltagandet finansierades genom att anslaget på höständringsbudgeten tillfördes 60 miljoner kronor. Eftersom insatsen inleddes senare än planerat uppgick utgifterna för den svenska insatsen i Atalanta under 2012 endast till 26 miljoner kronor. Resterande del av insatsen kommer att genomföras under 2013 då också resterande del av de medel som tillfördes på höständringsbudget beräknas förbrukas. Utfallet på anslaget 2:5 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet uppgick till 239 miljoner kronor och är därmed 139 miljoner kronor (139,3 procent) högre än vad som anvisades på statens budget, vilket innebär att anslagssparande från tidigare år använts. Anslaget har i huvudsak använts till att delfinansiera verksamheten Radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (Rakel), i övrigt är verksamheten avgiftsfinansierad. Delfinansieringen var nödvändig eftersom färre än väntat anslöt sig till Rakel. Utfallet på anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. uppgick till 136 miljoner kronor, vilket är 115 miljoner kronor (545 procent) högre än vad som anvisades på statens budget. På vår- och höständringsbudgetarna anvisades ytterligare sammanlagt 122 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfallet och statens budget beror i huvudsak på att ersättning till Tjörns kommun reglerats med anledning av oljeutsläppet 2011. Högre utgifter för förbandsverksamheten än 2011 med anledning av ny inriktning Utfallet på anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap ökade med 1 437 miljoner kronor (7,0 procent) jämfört med 2011. Det högre utfallet följer av den nya försvarspolitiska inriktningen mot ett mer användbart och tillgängligt försvar vilken också föranlett att anslaget ökats för 2012 i förhållande till tidigare år. Ökningen har finansierats genom att bl.a. anslag för materiel och forskning minskats. Utöver anslagsökningen finansieras den ändrade inriktningen genom effektiviseringar och rationaliseringar och därpå följande omfördelning av medel inom anslaget. Verksamhetsvolymen ökar bland annat som en följd av att försvaret övergår till både kontinuerligt och tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän, efter att totalförsvarsplikten inte längre tillämpas, med mindre än att regeringen beslutar om det med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap. Samtidigt har inte antalet civilanställda och yrkesofficerare minskat i den utsträckning som planerats. Den högre ambitionen för insatsorganisationens tillgänglighet och användbarhet innebär vidare bland annat högre kostnader för övningsverksamhet. Utfallet på anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser minskade med 529 miljoner kronor (26,3 procent) jämfört med 2011. Att utfallet blev lägre beror framför allt på lägre utgifter för insatserna i Afghanistan (ISAF) och Kosovo (KFOR). Skillnaden beror även på att utfallet 2011 inkluderade deltagande med flygsstridskrafter i den av NATO ledda insatsen i Libyen. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.41 UO 6 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-31 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 46 100 29 112 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar 16 400 14 286 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 35 28 2:4 Krisberedskap 560 511 3:1 Strålsäkerhets-myndigheten 60 51 Summa 63 155 43 987 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 63 155 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 43 987 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 19 168 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. För detta anslag är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtagande 16 988 miljoner kronor. Avvikelsen beror dels på att beslutstidpunkten avseende vissa större materielanskaffningar har senarelagts, dels på förändringar inom stridsflygområdet. Garantier Tabell 2.42 UO 6 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2012-12-31 Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 1 24 10 1 prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74 Inomstatliga lån Tabell 2.43 UO 6 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2012-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps-verksamhet 500 0 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 350 170 Summa 850 170 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 Riksdagen har beslutat om låneramar på 850 miljoner kronor, exklusive den särskilda krediten för krig och krigsfara på 40 000 miljoner kronor. Utestående lån var 170 miljoner kronor vid utgången av 2012. Övriga krediter Tabell 2.44 UO 6 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2012-12-31 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital 12 000 753 Försvarsexportmyndighetens behov av rörelsekapital 7 000 796 Summa 19 000 1 549 Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter om 19 000 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2012 uppgick till 1 549 miljoner kronor Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har, avseende dess årsredovisning för 2012, fått en revisionsberättelse med upplysning. Revisorn lämnar en upplysning när den bedömer att det finns viktig och oväntad information i årsredovisningen som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på. Riksrevisionen lämnar följande upplysning av särskild betydelse. Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 66 i årsredovisningen, som beskriver att överskottet i den avgiftsfinansierade verksamheten beror på delfinansiering via anslagspost 2:5:3 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2012:18 Bemanningen av marinens och flygvapnets stående insatsförband Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens bemanning av marinens och flygvapnets stående insatsförband samt central insatsledning. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. RiR 2012:5 Besparingar i försvarets materielförsörjning - regeringens genomförandegrupp 2008 Riksrevisionen har granskat konsekvenserna av de besparingar i försvarets materielförsörjning som regeringen beslutade om 2008. Regeringen har redovisat de åtgärder som regeringen vidtagit eller avser att vidta för regeringens styrning av materielförsörjningen i skrivelsen Riksrevisionens rapport om genomförandegruppen (skr. 2011/12:173). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2012:11 Den nordiska stridsgruppen - Nordic Battlegroup 2011 Riksrevisionen har granskat den nordiska stridsgruppen - Nordic Battlegroup 2011. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den nordiska stridsgruppen 2011 (skr. 2011/12:42). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Anslag Tabell 2.45 UO 7 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:1 Biståndsverksamhet 27 870 -324 27 843 -27 -0,1 26 834 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa 1 312 -5 1 295 -16 -1,2 1 309 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 946 -10 926 -20 -2,1 924 Övriga anslag 137 133 -4 -2,6 132 Summa 30 264 -339 30 197 -67 -0,2 29 199 Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete. Det omfattar också reformsamarbete i Östeuropa. Utfallet uppgick till 30 197 miljoner kronor och är därmed 67 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades på statens budget. År 2012 blev utgifterna för utgiftsområdet 998 miljoner kronor (3,4 procent) högre än 2011. Utfall för bistånd och Sida i linje med budget Utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 27 843 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor lägre än vad som anvisades på statens ursprungliga budget. Anslaget minskades med 324 miljoner kronor på höständringsbudgeten för att finansiera ökade utgifter för ersättningar och bostadskostnader under utgiftsområde 8 Migration. Kostnaderna för flyktingmottagandet är förenliga med OECD:s biståndskommitté DAC:s kriterier för bistånd. Utgifterna för anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) uppgick till 926 miljoner kronor och är därmed 20 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Skillnaden beror delvis på att kostnaderna för personal vid Sida blivit lägre än planerat på grund av försenade rekryteringar. Ökat bistånd till Afrika jämfört med 2011 Jämfört med 2011 har anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ökat med 1 009 miljoner kronor (3,8 procent). Det högre utfallet 2012 beror bland annat på att biståndet till Afrika har ökat med 638 miljoner kronor - från 5 081 miljoner kronor 2011 till 5 719 miljoner kronor 2012. Organisations- och temastödet avser bistånd bland annat inom områdena demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter, miljö och klimat, jämställdhet och kvinnors roll i utveckling, ekonomisk tillväxt inklusive handel, HIV, aids och smittsamma sjukdomar samt humanitärt bistånd. Under 2012 har utgifterna för organisations- och temastöd minskat med 353 miljoner kronor, från 3 425 miljoner kronor till 3 072 miljoner kronor. Anslagstilldelningen för utgiftsområdet är huvudsakligen baserad på bruttonationalinkomstens (BNI) utveckling. Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år och var 2012 en procent av BNI. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC, som ansvarar för att sammanställa medlems-ländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition. Från biståndsramen görs avräkningar dels för biståndsklassificerade kostnader inom andra utgiftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskrivningarna som Sverige gör. Tabell 2.46 Utfall för bistånd 2003-2012 Miljoner kronor 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt utbetalt bistånd 1 19 388 19 996 25 120 29 161 29 320 31 607 34 713 32 651 35 360 35 483 Totalt bistånd i procent av BNI 2 0,79 0,78 0,94 1,02 0.93 0,98 1,12 0,97 1,02 0,99 1 Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen förutom när det gäller avräkningen för Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget där faktiskt utfall som kan klassificeras som bistånd enligt DAC används fr.o.m. 2007. 2 Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd inom Utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget. Biståndsramen för 2012 uppgår till 35 800 miljoner kronor, vilket motsvarar en procent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell 2.46 redovisas DAC-rapporteringen för åren 2003?2012. Det preliminära utfallet för 2012 är 0,99 procent av BNI enligt DAC:s redovisningsprinciper. Procentandelen för det preliminära utfallet har beräknats med den senaste BNI-prognosen. Utfall avseende kapitaltillskott Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om ett kapitaltillskott om högst 400 miljoner kronor till det statligt ägda bolaget Swedfund International AB. Under 2012 har hela beloppet betalats till bolaget. Medlen har belastat anslaget 1:1 Biståndsverksamhet. För 2011 godkände riksdagen Sveriges medverkan i kapitalhöjningar i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD), Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) och Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB). Godkännandet för Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) gavs redan i samband med budgetpropositionen för 2010. Under 2012 har 15 miljoner kronor inbetalats till AsDB, 52 miljoner kronor till AfDB, 10 miljoner kronor till IDB samt 48 miljoner kronor till IBRD. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.47 UO 7 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-31 1:1 Biståndsverksamhet 44 535 38 071 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 30 20 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa 2 100 1 566 Summa 46 665 39 656 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 46 665 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 39 656 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 7 009 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 Biståndsverksamhet. Avvikelsen är främst hänförlig till områdena Afrika, Asien och Latinamerika samt humanitära insatser och konflikthantering. Anledningen är bland annat en förändrad styrning av biståndet, vilket får till följd att flertalet av de nuvarande samarbetsstrategierna är kortsiktigt förlängda eller på väg att löpa ut. Mer långsiktiga åtaganden ingicks inte under 2012. Under 2013 planeras flera nya strategier att tas fram vilket kan leda till fler långsiktiga åtaganden för de geografiskt inriktade delarna av biståndet. Garantier Tabell 2.48 UO 7 Garantier Miljoner kronor eller annan angiven valuta Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2012-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) 1 2 247 USD 11 794 1 810 USD Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) 2 937 UoA 9 380 937 SDR Garantikapital, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) 538 USD 3 507 538 USD Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) 3 343 SDR 3 436 343 SDR Garantier inom biståndsverksamheten 4 10 000 3 259 EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet 5 22 EUR 22 EUR Nordiska investeringsbanken, miljöinvesteringslån 104 EUR 280 104 EUR Garantikapital, Multilaterala investeringsorganet MIGA 6 16 USD 106 16 USD Summa 31 762 1 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2 2 Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet afDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. 3 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2 4 prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88 5 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2. EIB ökade utlåningen mer än beräknat. Sveriges andel av detta åtagande uppgick till 23,912,227 euro per 31 dec 2012, vilket innebar att garantiramen överskreds. 6 prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 10,014 den 28/12 2012. Anm.: Avseende valutakurser använder Riksgäldskontoret kurser från Riksbanken per 2012-12-28, USD=8,6166, EUR=8,341900 Övriga krediter Tabell 2.49 UO 7 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2012-12-31 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner 1 Obegränsad 0 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv) 2 Obegränsad 0 Kredit för infriande av Sidas garantier 2 Obegränsad 0 Summa 0 1 prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1 s. 290-292, rskr. 2001/02:34 2 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Styrelsen för internationellt utvecklings-samarbete Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete har, avseende dess årsredovisning för 2012, fått en revisionsberättelse med upplysning. Riksrevisionen lämnar en upplysning när den bedömer att det finns viktig och oväntad information i årsredovisningen som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på. Riksrevisionen lämnar följande upplysning av särskild betydelse. Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 210 i årsredovisningen där det framgår att Sidas styrelse inte har gjort en bedömning av den rättvisande bilden för de ekonomiska åtaganden som ingåtts av Regeringskansliet inom de anslagsposter som Regeringskansliet beslutar om, men som Sida administrerar utbetalningar för. Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete har, avseende dess årsredovisning för 2012, fått en revisionsberättelse med upplysning. Riksrevisionen lämnar en upplysning när den bedömer att det finns viktig och oväntad information i årsredovisningen som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på. Riksrevisionen lämnar följande upplysning av särskild betydelse. Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidorna 12 och 20 i årsredovisningen som beskriver att myndigheten för 2012 erhållit undantag från 12 § anslagsförordningen (2011:223) när det gäller avsättningar för omstruktureringar. Detta har lett till att 6,9 miljoner kronor inte har avräknats anslaget 2012 utan kommer att avräknas anslaget i avvecklingsmyndigheten 2013. 2.4.8 Utgiftsområde 8 Migration Anslag Tabell 2.50 UO 8 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 3 978 340 4 103 125 3,1 3 727 1:1 Migrationsverket 2 499 2 589 90 3,6 2 301 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 416 373 -43 -10,4 395 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 157 45 -111 -71,1 106 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik 850 -850 Övriga anslag 1 168 1 137 -31 -2,6 1 043 Summa 9 068 340 8 248 -820 -9,0 7 572 Utgiftsområdet omfattar frågor som rör migration till och från Sverige, flyktingpolitik inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige. Utfallet uppgick till 8 248 miljoner kronor och är därmed 820 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Under 2012 blev utgifterna för Migration 676 miljoner kronor (8,9 procent) högre än 2011. Antalet asylsökande fler än väntat Utgifterna på anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 4 103 miljoner kronor. Det är 125 miljoner kronor (3,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken till ökningen är att antalet asylsökande blivit fler än vad regeringen antog i budgetpropositionen för 2012. För att finansiera de ökade utgifterna anvisades ytterligare 340 miljoner kronor i höständringsbudgeten. Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket uppgick till 2 589 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor (3,6 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Orsaken är främst att kapaciteten i mottagningssystemet byggts ut för att möta det ökade antalet asylsökande. År 2012 uppfördes anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik på statens budget för att finansiera åtgärder inom ramen för den migrationspolitiska överenskommelsen mellan regeringen och Miljöpartiet. Av de 850 miljoner kronor som anvisades på anslaget har inga medel förbrukats under 2012. Orsaken är att de överenskomna åtgärderna kommer att införas först under 2013 då regeringen aviserat att de kommer att inrätta en fjärde migrationsdomstol och att papperslösa invandrare ska få rätt till subventionerad sjukvård och skolgång. Antalet asylsökande ökade med 48 procent jämfört med 2011 Utgifterna på anslaget 1:1 Migrationsverket har ökat med 288 miljoner kronor jämfört med 2011. Orsaken är även här främst utbyggnad av kapaciteten i Migrationsverkets mottagande och prövning för att möta det ökade antalet asylsökande. Antalet anställda vid årets slut var 444 personer fler än 2011. Utgifterna under anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 376 miljoner kronor (10,1 procent) högre än föregående år. Orsaken till ökningen är framför allt att antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande ökade från 36 768 till 43 222 personer under 2012, och att antalet personer som valt att bo i anläggningsboende ökat från 21 376 till 26 179 personer vid slutet av året. Ökningen av antalet inskrivna beror dels på att antalet asylsökande ökat snabbare än Migrationsverkets kapacitetsökning, dels att personer som beviljats uppehållstånd har fått vänta längre på att kommunplaceras. En konsekvens av det ökade behovet av bostäder, samtidigt som det råder brist på bostäder, är bland annat att Migrationsverket måste upphandla så kallade tillfälliga boenden, vilka är flera gånger dyrare än ordinarie anläggningsboenden. Under 2012 har Migrationsverket tagit emot 43 887 ansökningar om asyl, det är en ökning med 14 239 (48 procent) jämfört med föregående år. Som en följd av konflikten i Syrien har antalet asylsökande därifrån ökat kraftigt och det är den största gruppen med 7 814 sökande. Trots att få sökande från Balkanområdet beviljas asyl är det den näst största gruppen med 6 678 asylsökande. Antalet ansökningar från ensamkommande ungdomar och barn uppgår till 3 578, vilket är en ökning med 35 procent jämfört med föregående år. Under 2012 har 36 526 asylärenden avgjorts av Migrationsverket i första instans, 12 576 personer har beviljats asyl (34 procent). Under samma period 2011 avgjorde Migrationsverket 30 404 ärenden varav 9 088 personer beviljades asyl (30 procent). Det är främst sökande från Somalia, Syrien och Afghanistan som beviljats asyl under 2012. Under 2012 beviljade Migrationsverket 16 543 personer arbetstillstånd, vilket är en ökning med 1 821 personer (12,3 procent) jämfört med föregående år. Ökningen avser främst arbetstillstånd för arbete utan krav på särskild yrkesutbildning, som har ökat med 2 382 personer (49,8 procent). Under 2012 har Migrationsverket totalt beviljat 111 090 uppehållstillstånd. Jämfört med 2011 är det en ökning med 17 956 tillstånd (19,3 procent). Antalet skyddsbehövande som fick uppehållstillstånd ökade med 4 679 personer (37 procent). Under 2012 fick 41 156 personer arbets- och uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning, vilket är en ökning med 27 procent jämfört med 2011. Kategorin med familjeanknytning utgör därmed den till antalet största gruppen av personer som fick uppehållstillstånd under 2012. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.51 UO 8 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-31 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 445 193 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 445 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 193 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 252 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2012:23 Början på något nytt - Etableringsförberedande insatser för asylsökande Riksrevisionen har granskat mottagandesystemet för asylsökande utifrån ett integrationsperspektiv. Granskningen har inriktats på Migrationsverkets mottagande av asylsökande samt hur regeringens styrning och uppföljning av systemet fungerar utifrån ambitionen om tidiga insatser för integration Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en särskild skrivelse om de åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. 2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Anslag Tabell 2.52 UO 9 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 22 550 22 151 -399 -1,8 22 557 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 21 044 21 443 399 1,9 19 860 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. 5 454 4 950 -505 -9,3 4 966 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken 1 951 1 632 -319 -16,3 1 480 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 1 712 1 313 -399 -23,3 908 1:9 Prestationsbunden vårdgaranti 1 000 1 000 0 0,0 1 000 7:1 Socialstyrelsen 953 968 15 1,6 881 1:8 Bidrag till psykiatri 867 916 49 5,6 748 4:6 Statens institutionsstyrelse 848 782 -66 -7,8 775 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 584 108 698 114 19,5 650 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 256 70 343 87 34,1 261 2:6 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak, samt spel 299 251 -47 -15,9 190 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 361 187 -174 -48,1 189 5:3 Insatser för att förverkliga konventionen om barnets rättigheter i Sverige 31 15 -17 -53,4 12 2:8 Insatser för vaccinberedskap 85 2 -83 -98,1 0 Övriga anslag 2 083 2 039 -44 -2,1 2 062 Summa 60 078 178 58 690 -1 388 -2,3 56 538 Utgiftsområdet omfattar hälso- och sjukvårdspolitik, folkhälsopolitik, funktions-hinderspolitik, politik för sociala tjänster - omsorg om äldre, individ och familjeomsorg, personer med funktionsnedsättning samt barnrättspolitik. Utfallet uppgick till 58 690 miljoner kronor och är därmed 1 388 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2011 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 2 152 miljoner kronor (3,8 procent). Skillnad mellan budget och utfall bland annat på grund av tandvårdsförmåner och bilstöd Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedel-sförmånerna uppgick till 22 151 miljoner kronor, vilket är 399 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) hade ingen överens-kommelse för 2012 avseende läkemedels-förmånernas kostnader. Beräkningen i statens budget baserades därför på ersättningsnivån 2011. Utbetalningarna till landstingen har i stället skett i form av ändringsbeslut för anslaget. Därför avviker utfallet från beräkningen i statens budget. Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. uppgick till 4 950 miljoner kronor, vilket är 505 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Avvikelsen förklaras av att efterfrågan blev lägre än vad man räknande med i budgeten. Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 1 632 miljoner kronor, vilket är 319 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Avvikelsen hänför sig i huvudsak till investeringsstöd för nybyggnad och ombyggnad till särskilt boende för äldre, nybyggnad och ombyggnad till trygghetsboende för äldre samt sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård uppgick till 1 313 miljoner kronor, vilket är 399 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Avvikelsen hänför sig i huvudsak till äldrestöd. Utfallet för anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri uppgick till 916 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor mer än vad som anvisades på statens budget. Det beror på att sparande använts till förbättringar inom den psykiska heldygnsvården. Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden uppgick till 698 miljoner kronor, vilket är 114 miljoner kronor mer än vad som anvisades på statens budget. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 108 miljoner kronor eftersom utgifterna ökat mer än beräknat. Att utgifterna ökat beror dels på att fler länder valt att debitera Sverige för tidigare års kostnader för pensionärsvård under 2012, dels på att ersättningsvolymen varit större än beräknat. Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning uppgick till 343 miljoner kronor, vilket är 87 miljoner kronor mer än vad som anvisats i statens budget. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 70 miljoner kronor för att personer med funktionsnedsättning skulle kunna få bilstöd i den omfattning som efterfrågas. Anslagskrediten har även utnyttjats. Antalet beslut om bilstöd uppgick under 2012 till 3 400 stycken, vilket är en minskning med 5 procent från föregående år. Kostnaden för att anpassa bilar för funktionshindrade har ökat. Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. uppgick till 187 miljoner kronor, vilket är 174 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Avvikelsen hänför sig i huvudsak till övriga utvecklingsmedel. Kostnader för assistansersättning och psykiatri ökade jämfört med 2011 Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning ökade med 1 583 miljoner kronor (8,0 procent) jämfört med 2011. Sedan lagen (1993:389) om assistansersättning trädde i kraft 1994 har utgifterna för förmånen kontinuerligt ökat (ersattes 2010 av lag [2010:111] om införande av socialförsäkringsbalken). Både antalet personer som beviljats assistansersättning, liksom antal beviljade timmar per vecka och person har stadigt ökat. I december 2012 hade 15 900 personer assistansersättning och de var i genomsnitt beviljade 118 timmar per vecka. Schablonbeloppet som betalas ut för varje timme utförd assistans ökar varje år, liksom det högsta möjliga timbeloppet. För 2012 var schablonbeloppet 267 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 299 kronor. Andelen personer som har rätt till förhöjt timbelopp har också ökat under åren och uppgick 2012 till 9,5 procent. Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökade med 405 miljoner kronor (44,6 procent). Ökningen förklaras framförallt av regeringens satsningar på patientsäkerhet, kvalitetsregister och tillgänglighet. Utfallet för anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri ökade med 168 miljoner kronor (22,5 procent). Insatserna har i stort sett bestått av en bred överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting. Under 2012 beslutade regeringen om handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa 2012?2016. Samtidigt minskade utgifterna på anslaget 1:5 Bidrag till läkemedelsförmånerna bl.a. med anledning av att högkostnadsskyddet för läkemedel med mera höjdes från 1 800 kronor till 2 200 kronor den 1 januari 2012. Höjningen av högkostnadsskyddet innebär ökade inkomster för landstingen och därför reduceras bidraget för läkemedelsförmånerna. För att de ökade avgiftsintäkterna för läkemedelsförmånerna ska komma landstingen till del har anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökats. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.53 UO 9 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-31 1:8 Bidrag till psykiatri 21 21 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken 670 570 6:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning 821 769 Summa 1 512 1 360 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 1 512 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 360 miljoner kronor, vilket innebar en avvikelse med 152 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Smittskyddsinstitutet Smittskyttsinstitutet har, avseende dess årsredovisning för 2012, fått en revisionsberättelse med reservation. Riksrevisionen uttalar sig med reservation om den drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att de inte är genomgripande för årsredovisningen eller om Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ända-målsenliga revisionsbevis men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Som grund för uttalande med reservation anger Riksrevisionen följande. Tabell 1 på sidan 11 i resultatredovisningen redovisar myndighetens totala ekonomiska utfall gällande anslag, avgifter och extrafinansiering. Dessa uppgifter överensstämmer inte med vad som är redovisat i de finansiella delarna av årsredovisningen. Avvikelserna är väsentliga och har inneburit att resultatredovisningens övriga underliggande tabeller (tabellerna 6-9, 11, 12, 14-16 och 19) med ekonomiskt utfall för alla verksamhetsområden innehåller motsvarande avvikelser. Enligt 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag bör en eventuell brist på överensstämmelse mellan verksamhetens totala intäkter och kostnader och årsredovisningens finansiella delar kunna förklaras och kommenteras vilket inte har gjorts i årsredovisningen. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2010:19 Förberedelsearbetet i apoteksreformen Regeringen redovisade vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Årsredovisning för staten 2011. Regeringen har därefter gett en konsultfirma i uppdrag att bland annat klargöra och analysera nuvarande konkurrens- och marknadssituation på hela apoteksmarknaden. Syftet med uppdraget är att säkerställa att regeringen får ett kvalificerat underlag för att kunna ta ställning till vilka begränsningar som bör kringgärda Apoteket AB:s verksamhet på öppenvårdsmarknaden samt behovet av motsvarande begränsningar på slutenvårdsmarknaden. Vid Apoteket AB:s årsstämma den 26 april 2012 antogs en ny ägaranvisning. I ägaranvisningen förnyades den särskilda begränsning för bolagets verksamhet som sattes i och med omregleringen. I ägaranvisningens stadgas numera att bolaget inte får nyetablera öppenvårdsapotek så länge koncernens marknadsandel på öppenvårds-apoteksmarknaden överstiger 36 procent. Regeringen har även den 7 februari 2013 överlämnat lagrådsremissen Ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur till Lagrådet. I lagrådsremissen gör regeringen bedömningen att en ny myndighet bör bildas. Den nya myndigheten bör ha samma uppgifter som Apotekens Service AB har i dag, och bör inleda sin verksamhet den 1 januari 2014. Den 7 februari 2013 beslutade regeringen även att tillsätta en särskild utredare som ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur (dir. 2013:15). Riksdagen behandlar under våren 2013 propositionen Ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur (prop. 2012/13:128). Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Rapporten anses därmed vara slutbehandlad. RiR 2012:10 Statens försäljningar av apotek Riksrevisionen har granskat om regeringen utformat och genomfört försäljningarna av apotek i enlighet med riksdagens intentioner och om de redovisats på ett transparant och ändamålsenligt sätt. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens försäljningar av apotek (skr. 2012/13:33). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:SoU9, rskr. 2012/13:160). RiR 2012:12 Tandvårdsreformen 2008 - når den alla? Riksrevisionen har granskat om regeringens mål för den tandvårdsreform som genomfördes 2008 har uppnåtts och om statens insatser varit effektiva för att nå målen. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om det statliga tandvårdsstödet (skr. 2012/13:44). Riksdagen har med anledning av regeringens skrivelse givit regeringen tillkänna att regeringen bör följa upp * om det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet är rätt utformade och att de var för sig träffar rätt målgrupper och är effektiva medel för att nå tandvårdslagens (1985:125) mål om en god tandhälsa, * vilka förutsättningar som finns för en fungerande prisportal och hur systemet med referenspriser påverkar patientens kostnader och om det är ett effektivt medel för att ge patienter rätt information för att kunna välja tandvård till rätt pris, och * överväga behovet av att en myndighet får det samlade ansvaret för att patienter får rätt information vid rätt tillfälle och vilken information som bör ges så att patientens ställning stärks (bet. 2012/13:SoU10, rskr. 2012/13:161). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. RiR 2012:20 Statens insatser inom ambulansverksamheten Riksrevisionen har granskat statens insatser inom ambulansverksamheten. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser inom ambulansverksamheten (skr. 2012/13:113). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Anslag Tabell 2.54 UO 10 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 54 325 54 464 139 0,3 58 231 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 22 619 2 099 24 957 2 338 10,3 23 981 2:1 Försäkringskassan 7 632 7 623 -9 -0,1 7 376 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 3 957 3 953 -4 -0,1 4 155 1:7 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 442 1 725 -717 -29,4 1:3 Handikappersättningar 1 266 1 277 11 0,9 1 244 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård 1 000 750 -250 -25,0 715 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 65 59 -6 -8,9 52 1:5 Ersättning för kroppsskador 47 44 -2 -5,2 46 Summa 93 353 2 099 94 853 1 500 1,6 95 800 Utgiftsområdet omfattar ersättning vid sjukdom och handikapp, främst sjukpenning och sjuk-ersättningar. Det innefattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 94 853 miljoner kronor och blev därmed 1 500 miljoner kronor (1,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det är främst utgifterna för sjukpenning som blev högre än anvisat. Utfallet blev dock 947 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än 2011. Det beror främst på att antalet personer med sjukersättning minskat, bl.a. eftersom många övergått till ålderspension. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering högre än budgeterat Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 24 957 miljoner kronor, vilket är 2 338 miljoner kronor (10,3 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Det innebär att anslagskrediten på anslaget har utnyttjats. Utgifterna blev högre eftersom det blev fler nya sjukfall än beräknat, samtidigt som längden för sjukfallen har ökat. Antalet nettodagar med sjukpenning ökade även 2011, vilket innebar att ett negativt överföringsbelopp överfördes till 2012. På vårändringsbudgeten anvisades därför 2 099 miljoner kronor för att reglera det negativa överföringsbeloppet. För de som fått tidsbegränsad sjukersättning i maximalt antal månader infördes den 1 januari 2012 nya ersättningsformer. De nya ersättningsformerna innebär sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall och boendetillägg. Under 2012 fick 1 000 personer sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall och 3 300 personer boendetillägg. Totalt betalade Försäkringskassan ut drygt 68 miljoner kronor i boendetillägg under 2012. Anslaget 1:7 Bidrag till sjukskrivningsprocessen uppfördes på statens budget 2012. År 2011 ingick en del av dess kostnader i anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Syftet var att samla bidrag som lämnas till sjukskrivningsprocessen under ett anslag för att skapa större transparens och bättre planeringsförutsättningar för de verksamheter som finansieras med dessa medel. Utfallet för anslaget uppgick till 1 725 miljoner kronor, vilket är 717 miljoner kronor (29,4 procent) lägre än anvisat. Det beror framför allt på att bidraget till företagshälsovård blev lägre än budgeterat. Även för rehabiliteringsgarantin blev utgifterna lägre än beräknat. Rehabiliteringsgarantin innebär att landstingen får ekonomisk kompensation för kognitiv beteendeterapi (KBT) vid ångest, depression eller stress och multimodal rehabilitering vid långvarig diffus smärta i rygg, axlar och nacke. Anledningen till att utgifterna för 2012 minskat beror främst på att endast avslutade behandlingar ger ersättning tidigare var det även påbörjade och höjda krav på omfattning av och innehållet i behandlingarna. Utgifter för aktivitets- och sjukersättningar lägre än 2011 Utfallet för utgiftsområdet blev 947 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än 2011. Jämfört med föregående år blev utfallet på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 976 miljoner kronor (4,1 procent) högre. Antalet pågående sjukfall per månad har ökat samtidigt som sjukfallen har blivit längre. Under 2012 beräknas 284 800 sjukfall som blivit 30 dagar eller längre ha startat. Det är en ökning med ungefär 2,9 procent jämfört med 2011. Av sjukfallen rörde 177 400 stycken kvinnor, medan 107 400 rörde män. I december 2012 hade 157 000 personer någon form av sjukpenning vilket kan jämföras med 146 000 personer motsvarande månad 2011. Ökningen uppgår till 7,5 procent. Ökningen var 8,5 procent för kvinnor och 6,5 procent för män. Utfallet på anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 3 767 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än 2011. I december 2012 hade 349 000 personer sjukersättning, varav 207 000 kvinnor och 142 000 män. Jämfört med december 2011 är det en minskning med 24 000 personer. Antalet personer med aktivitetsersättning har ökat stadigt sedan förmånen infördes 2003. I december 2012 var antalet personer med aktivitetsersättning 29 000. Utfallet för anslaget 2012 blev 3 767 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än för 2011. Minskningen beror på att möjligheten att nybevilja tidsbegränsad sjukersättning upphörde från och med den 1 juli 2008 och att de personer som har beviljats ersättning successivt fasas ut ur systemet. Många personer lämnar dessutom sjukersättningen för att de övergått till ålderspension. Under 2012 övergick omkring 32 000 personer från sjukersättning till ålderspension. Dessutom påverkar de sedan 1 juli 2008 ändrade kriterierna för beviljande av sjukersättning omfattningen av nya beviljanden. Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan uppgick till 7 623 miljoner kronor, 247 miljoner kronor mer än 2011. Orsakerna till de ökade kostnaderna är främst ökad administration till följd av ett antal reformer bland annat inom sjukförsäkringsområdet, det familjepolitiska området och tandvårdsområdet. Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. uppgick till 3 953 miljoner kronor, vilket är 202 miljoner kronor (4,9 procent) lägre än 2011. Minskningen beror på att antalet personer med arbetsskadelivränta minskar för varje år. År 2012 hade 47 540 personer arbetsskadelivränta i Sverige, jämfört med 52 200 vid motsvarande tidpunkt 2011. Minskningen beror på att färre personer ansöker om arbetsskadelivränta och att antalet personer som inte längre har rätt till livräntan är fler än antalet personer som beviljas den. Ohälsotalet minskar samtidigt som sjukpenningtalet ökar Tabell 2.55 Ohälsotal År 2012 År 2011 Ohälsotalet 27,0 27,7 därav kvinnor 32 32,7 därav män 22,1 22,7 Sjukpenningtalet 7,7 6,8 därav kvinnor 9,8 8,6 därav män 5,6 5,1 Ohälsotalet visar antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning och sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen. Ohälsotalet relaterar till antalet personer i befolkningen mellan 16?64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar. Det innebär till exempel att två dagar med halv ersättning blir en dag. Ohälsotalet består till största delen av personer som har sjukersättning, en grupp vars antal förändras relativt långsamt. Ohälsotalet fortsätter att minska även om minskningstakten har bromsat in. Ohälsotalet för kvinnor minskar även om det fortfarande är betydligt högre för kvinnor än för män. Skillnaden mellan könen har minskat något 2012. Under året minskade ohälsotalet med 2,4 procent. Det kan jämföras med 2011 då minskningen var 6,2 procent. Liksom 2011 beror minskningen uteslutande på att antalet personer med sjukersättning minskar. Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per person, exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning under en tolvmånadersperiod. Alla dagar är omräknade till nettodagar. Sjukpenningtalet minskade markant mellan 2002 och 2010, varefter det skett en ökning. Under 2012 har sjukpenningtalet fortsatt att öka och skillnaden mellan män och kvinnor har blivit större. Ökningen av sjukpenningtalet kan delvis förklaras av att de försäkrade som nått maximal tid i sjukförsäkringen återgått i sjukskrivning efter att ha deltagit i programmet arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Sjukfallen blir i genomsnitt längre för de försäkrade som återvänder till sjukpenningen jämfört med dem som utnyttjar försäkringen för första gången. Under 2012 utgör gruppen återvändare 20 procent av ökningen. Tabell 2.56 UO 10 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-31 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård 2 500 1 950 1:7 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 005 1 005 Summa 3 505 2 955 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 3 505 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 955 miljoner kronor vilket innebär en avvikelse på 550 miljoner kronor. Avvikelsen är i sin helhet hänförlig till anslaget 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård. Orsaken är att en planerad tvåårig överenskommelse inte genomfördes fullt ut. 2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Anslag Tabell 2.57 UO 11 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:1 Garantipension till ålderspension 18 063 18 035 -28 -0,2 18 485 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 14 280 14 226 -54 -0,4 14 439 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 7 643 796 7 949 306 4,0 7 594 2:1 Pensionsmyndigheten 528 545 17 3,2 538 1:4 Äldreförsörjningsstöd 546 78 588 42 7,7 535 Summa 41 060 874 41 342 282 0,7 41 590 Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension och garantipension till dessa förmåner). Inkomstrelaterad ålderspension redovisas under avsnittet 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 41 342 miljoner kronor och blev därmed 282 miljoner kronor (0,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 874 miljoner kronor. Jämfört med 2011 minskade utgifterna med 248 miljoner kronor (0,6 procent). Utfallet för bostadstillägg till pensionärer högre än anvisat Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 7 949 miljoner kronor, vilket är 306 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som ursprungligen anvisats. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 796 miljoner kronor eftersom det utbetalade medelbeloppet för bostadstillägg till pensionärer blev högre än beräknat. Dessutom översteg utgifterna de disponibla medlen på anslaget 2011. Ett negativt överföringsbelopp på 489 miljoner kronor redovisades därför från utgången av 2011. Utgifterna för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd uppgick till 588 miljoner kronor, vilket är 42 miljoner kronor högre än anvisat. På ändringsbudgeten anvisades ytterligare 78 miljoner kronor eftersom medelbeloppet blev något högre än beräknat, och de personer som får höga belopp blev fler medan de med låga belopp blev färre. År 2011 översteg dessutom utgifterna de disponibla medlen på anslaget så att ett negativt överföringsbelopp på 36 miljoner kronor fördes över till 2012. Antalet garantipensionärer och genomsnittligt garantipensionsbelopp minskar Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 18 035 miljoner kronor, vilket är 450 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än föregående år. Garantipensionen avräknas mot inkomst- och tilläggspensionen och garantipensionen minskar om dessa pensioner ökar i förhållande till prisbasbeloppets förändring. Minskningen beror således på att inkomst- och tilläggspensionen har höjts. Dessutom har nya ålderspensionärer inkomstgrundad pension i större omfattning än äldre ålderspensionärer. De nya ålderspensionärerna har också högre genomsnittlig inkomstpension än vad befintliga pensionärer har. Det är en allt större andel som har ett yrkesliv med pensionsgrundande inkomst bakom sig. Därför är det en lägre andel av de nya pensionärerna som får garantipension. Antalet garantipensionärer minskar därför på lång sikt. Ungefär 806 000 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2012, vilket är 13 000 färre än föregående år. Det genomsnittliga garantipensionsbeloppet uppgår till 22 100 kronor 2012, en minskning med 200 kronor sedan 2011. Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 14 226 miljoner kronor, vilket är 213 miljoner kronor lägre än föregående år. Änkepension svarar för drygt 90 procent av utgifterna under anslaget. Eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet änkepensioner successivt. Antalet änkepensioner minskade mellan 2011 och 2012 med ca 10 000, till 310 000. Jämfört med 2011 ökade utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer med 355 miljoner kronor (4,7 procent). Ökningen beror huvudsakligen på en regeländring som höjer det maximala bostadstillägget med 170 kronor per månad. En annan förklaring till ökningen är högre boendekostnader. Antalet bostadstillägg till pensionärer ligger oförändrat på 264 000 stycken. Det genomsnittliga årsbeloppet har dock ökat med 5,1 procent jämfört med 2011. För 2012 var det genomsnittliga årsbeloppet 28 700 kronor. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd är 588 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor högre än föregående år. Antalet äldreförsörjningsstöd har ökat med 7,5 procent jämfört med 2011 och uppgår till 15 700 stycken 2012. Det genomsnittliga årsbeloppet har ökat med 1,7 procent och uppgår till 36 600 kronor 2012. Ökningen beror på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till hel garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år. En annan förklaring till ökningen är att årsbeloppet för skälig levnadsnivå har höjts. Övriga krediter Tabell 2.58 UO 11 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2012-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 9 000 0 Riksdagen har beslutat om en räntekontokredit inom utgiftsområdet om 9 000 miljoner kronor för Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Krediten var inte utnyttjad vid årsskiftet. Maximalt utnyttjad kredit under 2012 var 4 431 miljoner kronor. Utlåning Tabell 2.59 UO 11Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2012-12-31 Premiepensionssystemet 1 134 Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Pensionsmyndigheten Pensionsmyndigheten har, avseende dess årsredovisning för 2012, fått en revisionsberättelse med upplysning. Riksrevisionen lämnar en upplysning när den bedömer att det finns viktig och oväntad information i årsredovisningen som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på. Riksrevisionen lämnar följande upplysning av särskild betydelse. Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på redovisning av inkomstpension i årsredovisningen. Av Pensionsmyndighetens regleringsbrev framgår att inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling ska redovisas i ett särskilt avsnitt i resultatredovisningen. Redovisningen regleras i Socialförsäkringsbalken (2010:110) samt förordningen (2002:780) om beräkning av balanstal. Detta redovisas i årsredovisningen i avsnitt 8 Resultatredovisning inkomstpensionssystemet. Som framgår av årsredovisningen är redovisningen i detta avsnitt en sammanställning som delvis baseras på uppgifter från andra aktörer än Pensionsmyndigheten, den baseras också delvis på preliminära uppgifter. Revisionen har omfattat uppgifter från och beräkningar utförda av Pensionsmyndigheten. Uppgifter från andra aktörer har inte reviderats av Riksrevisionen. I avsnitt 8 redovisar Pensionsmyndigheten jämförelsetal från tidigare års Orange rapport. Dessa jämförelsetal har inte reviderats av Riksrevisionen. I avsnitt 8.3 Prognos balanstalet redovisar Pensionsmyndigheten ett antal prognoser för balanstalets utveckling över ett antal år. Detta avsnitt har inte reviderats av Riksrevisionen. 2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Anslag Tabell 2.60 UO 12 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:2 Föräldraförsäkring 35 464 34 556 -908 -2,6 33 343 1:1 Allmänna barnbidrag 24 486 24 281 -205 -0,8 24 140 1:7 Pensionsrätt för barnår 6 327 6 327 0 0,0 5 345 1:8 Bostadsbidrag 4 617 4 432 -185 -4,0 3 342 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 2 891 3 000 109 3,8 2 849 1:3 Underhållsstöd 1 983 2 064 81 4,1 2 031 Övriga anslag 949 919 -30 -3,1 943 Summa 76 717 75 579 -1 138 -1,5 71 994 Utgiftsområdet omfattar bland annat barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 75 579 miljoner kronor. Det är 1 138 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. För utgiftsområdet blev utgifterna 3 585 miljoner kronor (5,0 procent) högre än 2011. Färre barn än beräknat ledde till lägre utgifter än budgeterat Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 34 556 miljoner kronor, vilket är 908 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är att medelersättningen blev lägre än beräknat och att de uttagna föräldrapenningdagarna blev färre än vad som beräknades i budgeten. Utfallet för anslaget 1:1 Allmänna barnbidrag blev 24 281 miljoner kronor, vilket är 205 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på färre antal barn och därmed också färre antal barnbidrag. I genomsnitt betalades 1 670 913 barnbidrag ut per månad under 2012. Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade jämfört med 2012 Att utgifterna för utgiftsområdet blev högre än för 2011 beror främst på att utgifterna på anslaget 1:2 Föräldraförsäkring ökade med 1 213 miljoner kronor (3,6 procent). Ökningen beror framför allt på högre medelersättning per dag, fler födda barn samt på fler uttagna föräldrapenningdagar. Av anslaget användes 202 miljoner kronor till jämställdhetsbonus 2012. Från och med den 1 januari 2012 betalas bonusen ut i direkt anslutning till uttag av föräldrapenning, utan ansökningsförfarande. Tidigare redovisades jämställdhetsbonusen som skattereduktion på inkomsttitel 8123 Jämställdhetsbonus. Under 2012 krediterades föräldrarnas skattekonton med 144 miljoner kronor. Beloppet avser jämställdhetsbonus intjänad under 2011. Utgifterna på anslaget 1:8 Bostadsbidrag har ökat med 1 090 miljoner kronor (32,6 procent) jämfört med föregående år. Det beror framför allt på tre regeländringar som trädde i kraft den 1 januari 2012; det särskilda bidraget för hemmavarande barn höjdes, den nedre gränsen för bostadskostnader för att en barnfamilj ska ha rätt till bostadsbidrag sänktes och för hushåll utan barn höjdes den andel av bostadskostnaden som berättigar till bidrag. Även anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 982 miljoner kronor (18,4 procent) högre än 2011. Ökningen beror bland annat på löneökningar och att antalet födda barn har ökat. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitets-revision RiR 2010:22 Underhållsstödet - för barnets bästa? Betänkandet Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51) bereds inom Regeringskansliet. Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/12:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.5.2) bedömningen att det finns behov av mer stöd och rådgivning om civilrättslig underhålls-reglering utanför underhållsstödet. Regeringen utreder för närvarande hur föräldrar kan få sådant stöd. Regeringen kommer att återkomma till Riksdagen med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. 2.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Anslag Tabell 2.61 UO 13 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 755 3 888 -867 -18,2 4 199 1:5 Hemutrustningslån 1 209 1 106 -103 -8,5 -9 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 997 855 -142 -14,2 263 1.4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 900 444 -456 -50,6 121 1:1 Integrationsåtgärder 131 92 -39 -29,8 52 Övriga anslag 382 5 368 -14 -3,6 342 Summa 8 374 5 6 753 -1 621 -19,4 4 968 Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering och jämställdhetspolitik. Utgifterna uppgick till 6 753 miljoner kronor och är därmed 1 621 miljoner kronor (19,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2011 har utgifterna för området ökat med 1 785 miljoner kronor (35,9 procent). Försenade ersättningar för flyktingmottagande till kommunerna Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 3 888 miljoner kronor, vilket är 867 miljoner kronor (18,2 procent) lägre än anvisat. Det lägre utfallet beror framför allt på förseningar i Migrationsverkets ärendehantering på grund av det stora antalet asylsökande. Det innebär att ett stort antal beviljade ansökningar som avser 2012 kommer att betalas ut till kommunerna först under 2013. Det avser framför allt ersättningar för ensamkommande barn och ungdomar på sammanlagt 851 miljoner kronor. Kommunerna tog under 2012 emot 18 791 personer, vilket är 1 191 personer fler än beräknat i statens budget. Utfallet på anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare blev 456 miljoner kronor lägre (50,6 procent) än beräknat. Även utfallet på anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev lägre än beräknat, 142 miljoner kronor (14,2 procent). Orsaken är ett lägre utnyttjande av etableringslotsarnas tjänster och ett lägre antal nyanlända i etableringsinsatser än väntat. Utfallet på anslaget 1:5 Hemutrustningslån blev 103 miljoner kronor lägre än beräknat. Anledningen är att amorteringarna av lån i Riksgäldskontoret blivit lägre än beräknat. Dessutom blev utbetalda lån till kommun-mottagna flyktingar, vilka är målgruppen för hemutrustningslån, lägre än beräknat. Ändrad finansieringsform för hemutrustningslån ledde till högre anslag 2012 Att utgifterna ökat 2012 jämfört med 2011 beror främst på att utgifterna för hemutrustningslån till och med 2011 varit lånefinansierade, men i och med den nya budgetlagen är de från och med 2012 i stället anslagsfinansierade. Under första kvartalet 2012 belastades anslaget därför med en engångsutbetalning på 1 000 miljoner kronor för amortering av hemutrustningslån hos Riksgäldskontoret. Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare har ökat med 592 miljoner kronor jämfört med 2011. Anledningen är ett högre antal nyanlända invandrare och att dessa i högre utsträckning än tidigare erhåller etableringsersättning. Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare blev 323 miljoner kronor högre än 2011. Orsaken är att fler invandrare får stöd av etableringslotsar inom ramen för etableringsplaner. Utgifterna för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 311 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år. Det lägre utfallet beror i huvudsak på förseningarna i Migrationsverkets ärendehantering, vilket medfört att ersättningar till kommunerna, främst för ensamkommande barn och ungdomar, förskjutits till 2013. Antalet kommunmottagna flyktingar har ökat från 13 271 personer 2011 till 18 791 under 2012. Antalet barn och ungdomar ökade från 5 818 till 8 384, varav ensamkommande barn var 2 255 under 2011 och 2 207 under 2012. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.62 UO 13 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-31 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 750 366 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 478 310 1:6 Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare 62 49 Summa 1 290 725 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 1 290 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 725 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 565 miljoner kronor och avser huvudsakligen anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare. Antalet nyanlända som har en etableringslots var färre än beräknat 2012 vilket förklarar skillnaden på 384 miljoner kronor mellan anslagets bemyndigandebelopp och de utestående åtagandena. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2012:3 DO och diskrimineringsfrågorna Riksrevisionen har granskat orsakerna till de initiala problem med långa handläggningstider och låg aktivitet i den egeninitierade tillsynen som Diskrimineringsombudsmannen (DO) har haft. Granskningen har också syftat till att bedöma vilka åtgärder som behövs för att DO ska kunna bedriva ett effektivare arbete mot diskriminering. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om hur Diskrimineringsombudsmannen kan bedriva ett effektivare arbete mot diskriminering (skr. 2011/12:177) redovisat sin syn på Riksrevisionens iakttagelser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:AU1, rskr. 2012/13:122). 2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Anslag Tabell 2.63 UO 14 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 34 522 31 004 -3 517 -10,2 31 002 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 16 750 16 178 -572 -3,4 15 537 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 186 7 203 18 0,2 5 775 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 8 298 7 076 -1 222 -14,7 6 914 1:1 Bidrag till lönegarantiersättning 1 200 1 105 2 733 1 533 127,8 1 830 1:61 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007?2013 1 537 1 469 -68 -4,4 1 291 Övriga anslag 984 969 -15 -1,5 936 Summa 70 476 1 105 66 633 -3 843 -5,5 63 285 1 Inkl. den svenska medfinansieringen Utgiftsområdet omfattar områdena arbetsmarknad och arbetsliv och består i huvudsak av arbetsförmedling, bidrag till arbetslöshetsersättning och utgifter för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetsmiljö och arbetsrätt. Vidare ingår bland annat Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB. Myndigheter inom området är bland annat Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige och Arbetsmiljöverket Utfallet uppgick till 66 633 miljoner kronor, vilket är 3 843 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2011 blev utfallet för utgiftsområdet 3 348 miljoner kronor (5,3 procent) högre. Sammantaget lägre utgifter än budget men högre lönegarantiersättning Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 31 004 miljoner kronor, vilket är 3 517 miljoner kronor (10,2 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. För arbetslöshetsersättningen blev utgifterna 2 606 miljoner kronor lägre än beräknat, för aktivitetsstödet blev utgifterna 911 miljoner kronor lägre än beräknat i budgeten. Förklaringen är bland annat att antalet arbetslösa med arbetslöshetsersättning blev färre än beräknat. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd ökade under 2012 jämfört med 2011. Trots detta blev utgifterna för aktivitetsstöd lägre än beräknat, vilket förklaras av att en stor del av ökningen bestod av deltagare som har andra ersättningar än aktivitetsstöd som inte belastar anslaget samt att den genomsnittliga ersättningen blev lägre än beräknat. Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 1 222 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Anledningen till detta är främst lägre kostnader för garantiprogrammen samt lägre kostnad för utbildning utanför garantierna och subventionerade anställningar. Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 572 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Detta beror på ett lägre antal personer med tillfälliga anställningar inom Kulturarvslyftet än beräknat och att antalet anställningar med lönebidrag och offentligt skyddat arbete har minskat. Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning uppgick till 2 733 miljoner kronor, vilket är 1 533 miljoner kronor (127,8 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I vårändringsbudgeten anvisades ytterligare 1 105 miljoner kronor då antalet anställda i företag försatta i konkurs fortsatt att öka mer än beräknat. Även 2011 översteg utgifterna tilldelade medel ett negativt överföringsbelopp på 145 miljoner kronor fördes över till 2012. Regeringen medgav i november att anslaget fick överskridas med 450 miljoner kronor (regeringsbeslut den 15 november 2012). Vid utgången av 2012 hade en anslagskredit om 230,5 miljoner kronor utnyttjats samt ett medgivet överskridande om 343 miljoner kronor. Fler förmedlare på Arbetsförmedlingen Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader har ökat med 1 428 miljoner kronor jämfört med 2011. Som en följd av ökade resurser på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag har myndigheten kunnat öka antalet förmedlare. Anslaget stärktes bl.a. för att förbättra uppföljningen av arbetssökandet samt höja kvaliteten och aktivitetsnivån i insatserna för långtidsarbetslösa. Under året ökade antalet anställda vid Arbetsförmedlingen med ca 1 600 årsarbetskrafter. Andelen deltagare i såväl jobb- och utvecklingsgarantin som jobbgarantin för unga har som deltagit i arbetsplatsförlagda aktiviteter har ökat jämfört med 2011. Aktivitetsnivån inom garantierna har dock inte ökat i någon större utsträckning. Antalet personliga möten har ökat något. Tabell 2.64 Arbetslöshet Antal personer 2012 Procent 2012 Antal personer 2011 Procent 2011 Antal arbetslösa, 15?74 år 403 000 390 400 - därav heltidsstuderande 125 600 31,2 120 600 30,9 - därav personer med utomnordiskt ursprung 128 300 31,8 125 100 32,0 - därav långtidsarbetslösa 120 700 29,9 120 800 30,9 - därav långtidsarbetslösa personer med utomnordiskt ursprung 48 800 12,1 49 300 12,6 - därav ungdomar, 15?24 år 153 200 38,0 149 700 38,3 Arbetslösheten, 15?74 år (arbets-lösa som andel av arbetskraften) 8,0 7,8 Ungdomsarbetslös-heten, 15-24 år (arbetslösa ungdomar som andel av samtliga ungdomar i arbetskraften) 23,7 22,8 Anm. Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2011 respektive 2012. Källa: SCB Tabellen visar att det genomsnittliga antalet arbetslösa har ökat med 12 600 personer mellan 2011 och 2012. Antalet heltidsstuderande har ökat med 5 000 personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, har minskat något. Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung har ökat men har som andel av det totala antalet minskat mellan åren. Antalet personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet har minskat. Ungdomar utgör 38 procent av samtliga arbetslösa. Deras antal har ökat 2012, men som andel av de arbetslösa har ungdomarna minskat något mellan åren. Som andel av arbetskraften har ungdomsarbetslösheten däremot ökat och uppgick till 23,7 procent under 2012. Av de öppet arbetslösa fick 38 procent arbetslöshetsersättning hösten 2012, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Den genomsnittliga arbetslöshetsersättningen per dag ökade från 571 till 575 kronor per dag. Av de öppet arbetslösa var i genomsnitt 179 636 sökande per månad i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitets-stöd. Det är en ökning med 8 685 personer jämfört med 2011. Jobb- och utvecklings-garantin är det största programmet inom Arbetsförmedlingen och svarade under 2012 för 53 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Under 2012 deltog i genomsnitt 24 procent av de öppet arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd i programmet. Både andelen utrikes födda och personer med funktionsnedsättning har ökat i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 och 2 under det senaste året. Andelen utrikesfödda deltagare var 32 procent och andelen deltagare med funktionsnedsättning var 26 procent. Under året har en fortsatt förskjutning skett mot att en allt större andel av deltagarna varit i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 och 2 i mer än 450 ersättningsdagar och därmed deltar i sysselsättningsfasen. År 2012 ingick i genomsnitt per månad 31 400 personer i sysselsättningsfasen jämfört med 27 000 personer 2011. Andelen utrikesfödda deltagare var 32 procent och andelen deltagare med funktionsnedsättning 36 procent. Utgifterna på anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade med 162 miljoner kronor mellan åren. Utgifterna på anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ökade mellan åren med 641 miljoner kronor. Antal beslut om program som ger anställningar med subventionering av lönen till personer med funktionsnedsättning har sammantaget ökat jämfört med föregående år. Besluten avser bland annat lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklingsanställning och offentligt skyddat arbete. Antalet trygghets-anställningar har ökat och antalet lönebidrag har minskat, vilket har lett till att sammansättningen av de olika lönestöden till personer med funktionsnedsättning har förändrats. Utgifterna på anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning ökade med 903 miljoner kronor mellan åren. Antalet personer som fick lönegarantiersättning var 32 816 stycken under 2012, en ökning med 20,5 procent. Antalet företagskonkurser och företagsrekonstruktioner var 3 201 stycken, en ökning med 10,1 procent. Även antalet dagar som ersättning betalades ut och den genomsnittliga ersättningen per person ökade, med 50,0 respektive 25,3 procent. Förändringen mellan åren beror bland annat på Saab Automobile AB:s företagsrekonstruktion hösten 2011 och efterföljande konkurs. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.65 UO 14 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-31 1:3 Kostnader för arbets-marknadspolitiska program och insatser 4 000 3 533 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 12 000 10 822 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 3 014 2 881 1:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering 9 7 2:1 Arbetsmiljöverket 18 18 Summa 19 041 17 262 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 19 041 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 17 262 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 779 miljoner kronor och avser huvudsakligen anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2012:9 Effektivitetsmätning som metod för att jämföra arbetsförmedlingskontor Riksrevisionen har granskat Arbets-förmedlingens resurseffektivitet i förmedlings-verksamheten och undersökt hur regeringen styr Arbetsförmedlingens arbete för att åstadkomma en effektiv verksamhet. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelse (skr. 2012/13:29). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:AU2, rskr. 2012/13:121). RiR 2012:22 Mer att förenkla! - Administration i strukturfondsprojekt Riksrevisionen har granskat om regeringen, Rådet för Europeiska socialfonden (Svenska ESF-rådet) och Tillväxtverket har använt de möjligheter som finns att förenkla strukturfondsprojektens administration. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelse Riksrevisionens rapport om rapport om administration i strukturfondsprojektet (skr. 2012/13:142). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2012:26 Etablering genom företagande - är statens stöd till företagare effektiva för utrikes födda? Riksrevisionen har granskat om statens insatser på ett effektivt sätt stödjer utrikes födda personer när de ska starta företag. I granskningen har undersökts om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program stöd till start av näringsverksamhet och det statliga bolaget Almis utlåningsverksamhet har någon positiv påverkan på sysselsättningen i gruppen. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelse Riksrevisionens rapport om etablering av utrikes födda genom företagande (skr. 2012/13:146). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Anslag Tabell 2.66 UO 15 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:2 Studiemedel m.m. 13 779 76 12 697 -1 082 -7,9 12 414 1:3 Studiemedelsräntor m.m. 4 308 1 4 292 -17 -0,4 5 126 1:1 Studiehjälp m.m. 3 665 3 667 2 0,0 3 868 Övriga anslag 431 412 -19 -4,4 404 Summa 22 184 78 21 068 -1 116 -5,0 21 813 Utgiftsområdet omfattar utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier, utgifter för vissa studiesociala insatser och utgifter för hanteringen av studiestöden. Förvaltningen av studiestöden sköts huvudsakligen av Centrala studiestödsnämnden. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 21 068 miljoner kronor och är därmed 1 116 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. De totala utgifterna på utgiftsområdet blev 745 miljoner kronor (3,4 procent) lägre jämfört med 2011. Lägre utfall för studiemedel med den högre bidragsnivån Utfallet på anslaget 1:2 Studiemedel m.m. uppgick till 12 697 miljoner kronor, vilket är 1 082 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Anslaget används till utgifter för studiebidrag, tilläggsbidrag och pensionsavgifter. För studiebidraget finns två olika nivåer: en generell nivå där bidragsdelen utgör 31,3 procent av totalbeloppet för studiemedel (studiebidrag och studielån) och en högre nivå där bidragsdelen utgör 73 procent av totalbeloppet. Inom gruppen studerande med rätt till den högre bidragsnivån är det främst utgifterna för personer över 25 år som saknar slutbetyg från grundskola eller gymnasieskola, som är lägre än anvisade medel. En liknande avvikelse finns sedan flera år, vilket främst beror på att antalet studerande med rätt till den högre bidragsnivån har varit färre än det antal studerande som anslaget beräknats för. Lägre utgifter för räntor jämfört med 2011 De totala utgifterna på utgiftsområdet blev lägre jämfört med 2011. Det är framför allt utfallet på anslaget 1:3 Studiemedelsräntor m.m. som blev 834 miljoner kronor lägre 2012 än föregående år till följd av en lägre räntenivå. Utfallet på anslaget 1:2 Studiemedel m.m. ökade med 283 miljoner kronor jämfört med föregående år. Antalet studerande som fick studiemedel under 2012 var 467 156 stycken. Det är en ökning med 2 020 personer jämfört med 2011. Utfallet har främst påverkats av att prisbasbeloppet har ökat jämfört med 2011. Utfallet på anslaget 1:1 Studiehjälp m.m. blev 201 miljoner kronor lägre än föregående år. Antalet studerande som fick studiehjälp under 2012 var 444 554 stycken, vilket är en minskning med 5 procent jämfört med 2011. Förändringen av antalet personer med studiehjälp följer befolkningsutvecklingen i åldern 16-20 år. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.67 UO 15 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-31 1:5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 7 3 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 7 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 miljoner kronor. Utlåning Tabell 2.68 UO 15 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2012-12-31 Studielån 176 800 176 449 Låneramen för studielån uppgick till 176 800 miljoner kronor 2012. Utestående lån vid utgången av 2012 var 176 449 miljoner kronor. 1.1.1 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Anslag Tabell 2.69 UO 16 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 4 654 -57 4 604 -50 -1,1 4 369 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 3 660 3 658 -2 -0,1 3 656 2:69 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. 2 763 2 748 -15 -0,5 2 680 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning 2 252 12 2 083 -169 -7,5 3 030 2:6 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 1 887 1 887 0 0,0 1 754 2:4 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 1 833 1 833 0 0,0 1 717 2:7 Göteborgs universitet: Grundutbildning 1 789 1 789 0 0,0 1 770 2:5 Lunds universitet: Grundutbildning 1 764 1 764 0 0,0 1 757 2:9 Stockholms universitet: Grundutbildning 1 536 1 536 0 0,0 1 517 2:10 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 1 430 1 430 0 0,0 1 374 2:3 Uppsala universitet: Grundutbildning 1 336 1 399 63 4,7 1 401 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 1 362 1 362 0 0,0 1 320 2:13 Linköpings universitet: Grundutbildning 1 319 1 325 6 0,5 1 346 2:16 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 1 307 1 307 0 0,0 1 202 2:11 Umeå universitet: Grundutbildning 1 197 1 219 22 1,8 1 250 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning 1 106 1 106 0 0,0 1 000 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 1 037 1 037 0 0,0 1 064 2:12 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning 987 987 0 0,0 935 2:23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning 945 945 0 0,0 1 002 2:31 Malmö högskola: Grundutbildning 792 834 42 5,3 890 2:14 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning 743 743 0 0,0 696 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 857 3 632 -224 -26,2 805 2:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 637 559 -78 -12,3 383 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer 551 549 -2 -0,3 110 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet 443 377 -66 -14,9 382 2:55 Högskolan Väst: Grundutbildning 313 44 335 23 7,3 350 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 260 57 317 57 21,8 251 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 503 277 -226 -44,9 739 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 270 267 -3 -1,0 100 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 141 116 -25 -17,8 117 Övriga anslag 14 801 4 14 810 9 0,1 14 743 Summa 54 476 62 53 837 -639 -1,2 53 709 Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och annan yrkesutbildning, högre utbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. Utfallet uppgick till 53 837 miljoner kronor och är därmed 639 miljoner kronor (1,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för utgiftsområdet blev 128 miljoner kronor (0,2 procent) högre än 2011. Lägre utgifter än beräknat för kompetensutveckling och statligt stöd till vuxenutbildning Till följd av den särskilda anslagsavräkningen för universitet och högskolor, där anslaget avräknas i sin helhet när anslaget erhålls, blir det inga avvikelser mellan budget och utfall. I det följande kommuniceras de anslag där avvikelser finns. Utgifterna på anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 2 083 miljoner kronor. Det är 169 miljoner kronor (7,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Förklaringen till att utgifterna blev lägre än vad som anvisats beror främst på en förändrad utbetalningsrutin för statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning. Det beror också på en något lägre nyttjandegrad av antalet årsplatser inom yrkeshögskolan än beräknat. Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 632 miljoner kronor, vilket är 224 miljoner kronor (26,2 procent) lägre än anvisat. Det låga anslagsutnyttjandet beror främst på att ny verksamhet har krävt planering och framförhållning och därmed inte hunnit komma igång fullt ut. Det gäller bland annat kompetensutveckling av lärare i yrkesämnen samt fortbildning av matematiklärare och rektorer. En annan orsak till det låga anslagsutnyttjandet är att försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan haft ett lägre elevantal än vad anslaget var beräknat för. Utgifterna på anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 277 miljoner kronor, vilket är 226 miljoner kronor (44,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anledningen är att antalet ansökningar under 2012 har varit lägre än förväntat inom såväl fortbildning av lärare och förskolepersonal som rektorer. Minskade utgifter för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning Utfallet på anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 947 miljoner kronor lägre än föregående år. Minskningen mellan åren beror främst på att den satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux) som påbörjades 2009 trappas ned. Utfallet på anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 462 miljoner kronor lägre än 2011. Från 2012 pågår det så kallade Lärarlyftet II. Det lägre utfallet jämfört med föregående år förklaras av att uppdraget har förändrats. Utgifterna för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet respektive anslaget 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer ökade med 167 miljoner kronor respektive 439 miljoner kronor 2012 med anledning av att riksdagen beslutade att ändamål och verksamheter som avser Rymdstyrelsen och som tidigare finansierats under utgiftsområde 24 Näringsliv skulle överföras till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Utfallet på anslaget 2:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. blev 176 miljoner kronor högre än föregående år. Utgifterna har bland annat ökat vad gäller forskarskolor för lärare och validering av yrkeslärare. Medel har även utbetalats till Högskolan på Gotland för kostnader som uppstår med anledning av det planerade samgåendet med Uppsala universitet. Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation blev 235 miljoner kronor högre än föregående år. Anslaget förstärktes 2012 med 247 miljoner kronor för de särskilda satsningarna på infrastruktur inom ramen för de strategiska satsningarna och för finansiering av forskning och forskningens infrastruktur. Utfall avseende kapitaltillskott Riksdagen beslutade i budgetpropositionen för 2012 om ett kapitaltillskott om högst 19 miljoner kronor till holdingbolag knutna till universitet och högskolor. Inom anslaget 3:13 Särskilda uppgifter för forskningsändamål har 18 miljoner kronor använts för detta ändamål. Vidare bemyndigade riksdagen regeringen att besluta om ett kapitaltillskott om högst 300 miljoner kronor till European Spallation Source ESS AB (ESS AB). Av anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: forskning och forskning-sinformation har 275 miljoner kronor använts för detta ändamål. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.70 UO 16 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-31 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 12 9 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 312 286 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet 37 31 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 401 192 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning 2 900 2 622 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 10 500 10 280 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 075 443 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 978 890 1:16 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom utbildningsområdet m.m 77 0 2:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 153 20 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer 3 300 2 618 Summa 19 745 17 391 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 19 745 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 17 391 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 354 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer, anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet och anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning där utestående åtaganden understiger de beslutade bemyndigandena med 682 miljoner kronor, 632 miljoner kronor respektive och 278 miljoner kronor. Skillnaden avseende anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet beror på lägre nya åtaganden än planerat avseende ESA:s (Eurpoean Space Agency) bärraketprogram. Garantier Tabell 2.71 UO 16 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2012-12-31 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen), Chalmers Tekniska Högskola AB 1 Obegränsad 393 1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2011. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2011:21 Användningen av basanslagen för forskning och forskarutbildning Riksdagen har med anledning av regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om användningen av basanslaget för forskning och forskarutbildning (skr. 2011/12:36) givit regeringen tillkänna att regeringen bör överväga om systemet för fördelning av basanslag är väl avvägt i relation till målet att varje universitet och högskola ska ha förutsättningar att fatta långsiktiga beslut om sin forskning och att värna om lärosätes integritet gentemot sina samarbetspartner (bet. 2011/12:UbU8, rskr. 2011/12:152). Regeringen behandlade tillkännagivandet i propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30 avsnitt 6.2.2). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2011:23 Lika betyg, lika kunskap? - En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan Riksrevisionen har granskat statens insatser för en likvärdig betygssättning i grundskolan. Riksdagen har med anledning av regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan (skr. 2011/12:57) givit regeringen tillkänna att regeringen bör se till att ett bedömningsstöd för den nya betygsskalan skyndsamt tas fram och görs tillgängligt där sådant material ännu inte finns (bet. 2011/12:UbU12, rskr. 2011/12:174). Skolverket har i uppdrag att utarbeta olika former av stödmaterial för att underlätta lärarnas arbete med bedömning och betygsättning när det gäller kunskapskraven B och D. I december 2012 publicerade Skolverket handledningen "Betygsskalan och betygen B och D - en handledning". Skolverket har även i uppdrag att bl.a. fortsätta arbetet med olika former av kompetensutveckling och stöd till lärare inom området bedömning och betygsättning. Detta uppdrag ska redovisas senast den 16 juni 2014. Regeringen avser att återkomma i frågan. RiR 2012:4 Att styra självständiga lärosäten Riksrevisionen har inom ramen för sin strategi Statens roll i utbildningssystemet granskat regeringens styrning av verksamheten vid universitet och högskolor samt hur lärosätena leder och följer upp sin verksamhet. Denna avslutande granskningsrapport tar sin utgångspunkt i tio granskningar som genomförts under perioden 2007-2011. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelse Riksrevisionens rapport om att styra självständiga lärosäten (skr. 2011/12:170). Vidare har regeringen behandlat frågan om hur fördelningen av anslagsmedel till forskning och forskning på forskarnivå bör utvecklas (prop. 2012/13:30 avsnitt 6.2). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:UbU1, rskr. 2012/13:113). RiR 2012:17 Godkänd? - Skolinspektionens prövningar av ansökningar från enskilda som vill bli skolhuvudmän Riksrevisionen har granskat prövningen av enskilda som ansöker om att bli godkända som skolhuvudmän. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens prövningar av ansökningar från enskilda som vill bli skolhuvudmän (skr. 2012/13:121). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Anslag Tabell 2.72 UO 17 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 4:1 Bidrag till folkbildningen 3 309 -3 3 306 -3 -0,1 3 275 3:1 Stöd till idrotten 1 705 1 705 0 0,0 1 455 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 278 1 279 0 0,0 1 239 8:1 Centrala museer: Myndigheter 957 956 -1 -0,1 926 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen 952 952 0 0,0 945 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 460 0 0,0 460 6:1 Riksarkivet 346 357 11 3,1 344 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 332 332 0 0,0 325 10:1 Filmstöd 303 303 0 0,0 302 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 250 249 -1 -0,5 253 Övriga anslag 2 408 3 2 420 12 0,5 2 427 Summa 12 300 0 12 318 18 0,1 11 952 Utgiftsområdet omfattar utgifter för bland annat folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, teater, dans och musik, museer, utställningar samt trossamfund. Utfallet uppgick till 12 318 miljoner kronor och blev därmed 18 miljoner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för utgiftsområdet blev 366 miljoner kronor (3,1 procent) högre än 2011. Utfallet på anslaget 6:1 Riksarkivet blev 11 miljoner kronor högre än anvisade medel, vilket inneburit att en del av anslagskrediten har utnyttjats. Den huvudsakliga förklaringen är ökade lokalkostnader, vilket beror på tillfälligt ökade hyreskostnader under 2012 med anledning av nya landsarkivlokaler i Göteborg och Lund. Utgifterna för anslaget 13:1 Stöd till idrotten ökade med 250 miljoner kronor (17,2 procent) jämfört med föregående år. Det beror på att endast hälften av de medel som fördelats 2011 för det så kallade idrottslyftet, 250 miljoner kronor, utbetalades 2011. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.73 UO 17 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 10 4 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 136 117 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 100 73 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 32 28 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 15 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 107 86 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 7 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 20 19 Summa 429 349 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 429 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 349 miljoner kronor vilket är 80 miljoner kronor lägre än beslutande bemyndiganden. Utlåning Tabell 2.74 UO 17 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2012-12-31 RIKAB, täcka underskott på distributionskontot för tv-distribution 500 58 Nordiska museet 1 15 4 Summa 515 62 1 prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:FiU11, rskr. 2004/05:54 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram om 500 miljoner kronor. Låneramen är till för att täcka underskott på distributionskontot för tv-distribution. Dessutom beslutade riksdagen om en låneram på högst 15 miljoner kronor för lån till viss ombyggnation av Nordiska Muséet i samband med införandet av fri entré på muséer. Utestående lån vid utgången av 2012 var 62 miljoner kronor. Övriga finansiella befogenheter Riksdagen beslutade för 2012 att 4 032 miljoner kronor skulle tilldelas Sveriges Television AB (SVT), 2 620,5 miljoner kronor skulle tilldelas Sveriges Radio AB (SR) och 331,8 miljoner kronor skulle tilldelas Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Därutöver skulle SVT få ytterligare 60 miljoner kronor, SR få ytterligare 13 miljoner kronor och UR ytterligare 32 miljoner kronor. Riksdagen beslutade även att 541 miljoner kronor skulle överföras från rundradiokontot till det särskilda distributionskontot för finansiering av kostnader för tv-distribution. Vidare beslutades att SVT skulle anvisas 259,5 miljoner kronor och UR 11,1 miljoner kronor från distributionskontot. Samtliga medel har betalats ut till bolagen. Riksrevisions iakttagelser - årlig revision Nämnden för hemslöjdsfrågor Riksrevisionen har, avseende Nämnden för hemslöjdsfrågor redovisning för 2012, avstått från att uttala sig. Riksrevisionen avstår från att uttala sig om de inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och Riksrevisionen bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. Som grund för att avstå från att uttala sig anför Riksrevisionen följande. Riksrevisionen vill fästa uppmärksamheten på sid 34 och 36 i årsredovisningen som beskriver att Nämnden för hemslöjdsfrågor har undantag från att lämna resultaträkning och balansräkning i årsredovisningen samt att nämndens anslag disponeras och redovisas av annan myndighet. Eftersom regleringsbrev Ku2011/1960/RFS ger undantag från obligatoriska delar av en årsredovisning som behövs för att ge en rättvisande bild av nämndens finansiella ställning, resultat och finansiering i enlighet med förordning (SFS 2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, saknas grund för att göra ett uttalande om den rättvisande bilden. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2012:15 Staten på spelmarknaden Riksrevisionen har granskat statens roll på spelmarknaden. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelse Riksrevisionens rapport om statens roll på spelmarknaden (skr. 2012/13:52). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik Anslag Tabell 2.75 UO 18 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 2:4 Lantmäteriet 495 489 -6 -1,2 506 2:1 Boverket 202 -3 177 -26 -12,7 170 3:2 Konsumentverket 113 113 0 -0,2 111 1:4 Räntebidrag m.m. 20 19 -1 -5,1 177 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 100 9 -91 -91,0 -1 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 44 1 -43 -98,3 1 Övriga anslag 178 3 173 -5 -2,9 145 Summa 1 152 981 -172 -14,9 1 110 Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Utfallet uppgick till 981 miljoner kronor, vilket är 172 miljoner kronor (14,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Under 2012 blev utgifterna för utgiftsområdet 129 miljoner kronor (11,6 procent) lägre än 2011. Utfallet för omstrukturering av kommunala bostadsföretag lägre än anvisat Utfallet på anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev endast 9 miljoner kronor, vilket är 91 miljoner kronor lägre än avisade medel. Det låga utfallet beror på att inga nya ansökningar om stöd för omstrukturering av de kommunala bostadsföretagen har hanterats under perioden. Ett tilläggsavtal har tecknats under året med Hagfors kommun om fortsatt rekonstruktion av kommunens bostadsföretag Hagforshem AB med en utbetalning om 9 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev endast 1 miljon kronor. Det låga utfallet beror på att bidrag beviljats för endast 155 hyresgarantier till 14 kommuner under 2012. Räntebidraget har gradvis avvecklats vilket ger lägre utgifter Utgifterna för anslaget 1:4 Räntebidrag m.m. blev 19 miljoner kronor, vilket är 158 miljoner kronor lägre än 2011. Stödet i form av räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder har gradvis avvecklats och inga utbetalningar beräknas ske efter 2012. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.76 UO 18 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-31 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 70 19 2:2 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 15 11 1:10 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen 4 0 Summa 89 30 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 89 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 30 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 59 miljoner kronor. Den högsta avvikelsen är hänförlig till anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag och beror på en låg tillströmning av ärenden under 2012. Garantier Tabell 2.77 UO 18 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående Åtaganden 2012-12-31 Kreditgaranti för ny- och ombyggnad av bostäder inklusive avlösen av kommunala borgensåtaganden 10 000 1 700 Kreditgaranti för förvärv av bostad 5 000 0 Summa 15 000 1 700 En samlad redovisning av statens garantiåtaganden lämnas i avsnitt 5.1. Övriga krediter Tabell 2.78 UO 18 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2012-12-31 Kredit för infriande av BKNs garantier 1 Obegränsad 0 1 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). 2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Anslag Tabell 2.79 UO 19 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007?2013 1 415 1 546 131 9,3 1 392 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 1 535 25 1 471 -64 -4,2 1 452 1:2 Transportbidrag 449 391 -58 -12,9 377 Summa 3 399 25 3 408 9 0,3 3 222 Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd och utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Utfallet uppgick till 3 408 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. År 2012 blev utgifterna för utgiftsområdet 185 miljoner kronor (5,8 procent) högre än 2011. Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder blev 1 471 miljoner kronor, vilket är 64 miljoner kronor mindre än anvisat i statens budget. På vårändringsbudgeten 2012 anvisade riksdagen ytterligare 25 miljoner kronor, eftersom omfattningen av Saab Automobile AB:s konkurs medfört ett stort behov av omställning och innovation i näringslivet. Att starta denna typ av insatser tar tid och därför har utgifterna varit låga under 2012. Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag uppgick till 391 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner kronor lägre än anvisat. Transportbidrag är en kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimulerar till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Det lägre utfallet beror delvis på ett fortsatt sämre ekonomiskt läge vilket läget påverkar företagens försäljning negativt och leder till färre transporter. Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 blev 1 546 miljoner kronor vilket är 131 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget och 154 miljoner kronor högre än föregående år. Utgifterna avser vanligen fleråriga projekt under programperioden och utgifterna förskjuts ofta mellan åren. Under 2012 har anslagssparande från tidigare år finansierat vissa utgifter. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.80 UO 19 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-31 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 2 489 1 784 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 3 069 2 783 Summa 5 558 4 567 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 5 558 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 567 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 991 miljoner kronor och är främst hänförlig till anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Utestående åtaganden för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under-stiger bemyndigandebeloppet med 705 miljoner kronor, vilket bland annat beror på att EU:s nuvarande strukturfondsperiod avslutas 2013. Nästa strukturfondsperiod omfattar åren 2014-2020. 2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Anslag Tabell 2.81 UO 20 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:16 Skydd av värdefull natur 751 750 -1 -0,1 742 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 738 737 -1 -0,1 562 1:3 Åtgärder för värdefull natur 616 615 -1 -0,2 826 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 536 545 9 1,7 487 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 473 421 -51 -10,9 656 1:17 Havs- och vattenmyndigheten 193 195 2 1,3 97 1:10 Klimatanpassning 117 104 -13 -11,4 115 1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar 70 61 -9 -13,0 82 1:15 Hållbara städer 28 23 -5 -16,4 138 Övriga anslag 1 505 1 380 -125 -8,3 1 361 Summa 5 025 4 831 -194 -3,9 5 069 Utgiftsområdet omfattar områdena miljöpolitik och miljöforskning. Området miljöpolitik består bland annat av natur-, vatten och miljövård. Området miljöforskning består främst av forskning om miljö- och samhällsbyggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Utfallet för utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård uppgick till 4 831 miljoner kronor och är därmed 194 miljoner kronor (3,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget och 238 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än 2011. Försenade projekt medför lägre utfall Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 421 miljoner kronor, vilket är 51 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget och 235 miljoner kronor lägre än för 2011. Att utgifterna blev lägre än väntat beror på förseningar av ett antal projekt där finansiering sedan tidigare var beslutad. Saneringsverksamheten är till sin karaktär komplex, med många parter involverade. Projekten är som regel mycket kostsamma och pågår ofta under lång tid. Förseningar är inte ovanliga, och kan bl.a. bero på överklagade upphandlingar eller tillståndsprövningar. Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur blev 212 miljoner kronor (25,6 procent) lägre än 2011. Minskningen beror i huvudsak på att bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag, som tidigare redovisades under anslaget, flyttats till anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö, som ökade med 174 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:15 Hållbara städer minskade med 115 miljoner kronor jämfört med 2011. Anledningen är att utbetalningstakten av beviljade bidrag från anslaget inte är jämnt fördelad över åren. Detta hänför sig till när och om stödmottagaren vill ha förskottsutbetalning (maximalt 75 procent av beviljat bidrag) eller om stödmottagaren väntar att ansöka om utbetalning till dess att projektet är slutfört. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.82 UO 20 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-31 1:2 Miljöövervakning m.m. 82 27 1:3 Åtgärder för värdefull natur 190 186 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 718 675 1:5 Miljöforskning 102 35 1:10 Klimatanpassning 25 17 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 155 84 1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar 1 150 866 1:14 Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland 30 11 1:16 Skydd av värdefull natur 25 9 1:15 Hållbara städer 125 122 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 350 1 025 Summa 3 952 3 058 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 3 952 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 058 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 894 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till dels anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning, beroende på att viss långsiktig forskningsverksamhet inte kommit igång som planerat, dels anslaget 1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar beroende på att förändringar i marknadsvillkor och valutakurser har påverkat förvärven av utsläppsrätter. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? Riksrevisionen har granskat Sveriges förväntade överskott av utsläppsutrymme under Kyotoprotokollet. Ärendet bereds fortsatt inom Regeringskansliet. RiR 2012:2 Svensk klimatforskning - vad kostar den och vad har den gett? Riksrevisionen har granskat hur mycket staten satsar på klimatforskningen, vilka områden forskningen är inriktad mot och vilka resultat forskningen hittills har lett till. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelse Riksrevisionens rapport Svensk klimatforskning - vad kostar den och vad har den gett? (skr. 2011/12:161). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:UbU3, rskr. 2012/13:151 och 152). RiR 2012:27 Utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen - fungerar det? Riksrevisionen har i samarbete med andra nationella revisionsorgan granskat den europeiska handeln med utsläppsrätter i sju stater, inklusive Sverige. Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en särskild skrivelse i frågan. 2.4.21 Utgiftsområde 21 Energi Anslag Tabell 2.83 UO 21 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:5 Energiforskning 1 311 1 259 -52 -4,0 1 174 1:11 Energieffektiviseringsprogram 270 277 7 2,8 276 1:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader 264 260 -4 -1,5 240 1:10 Elberedskap 255 201 -54 -21,3 236 1:9 Energiteknik 120 84 -36 -30,0 72 1:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 70 34 -36 -51,1 87 1:8 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme m.m. 0 0 210 Övriga anslag 582 597 15 2,5 623 Summa 2 873 2 713 -159 -5,6 2 918 Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens-kraft och försörjningstrygghet. Frågorna hanteras av Statens energimyndighet, Energi-marknadsinspektionen och Affärsverket Svenska kraftnät. Utfallet uppgick till 2 713 miljoner kronor och blev därmed 159 miljoner kronor (5,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för utgiftsområdet blev 205 miljoner kronor (7,0 procent) lägre än 2011. Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning blev 1 259 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror främst på förseningar i projekt, vilket medför en förskjutning av utbetalningar. Det beror också på ett indraget projekt som rörde så kallad svartlutsförgasning. För anslaget 1:10 Elberedskap blev utfallet 201 miljoner kronor, vilket är 54 miljoner kronor lägre än anvisat. Skillnaden beror bl.a. på att installationer av reservelverk inte har kunnat genomföras i planerad omfattning och att miljötillstånd inte har lämnats för så kallade dödnätsstartprov. De medel som förbrukats har bland annat använts för ersättning till beredskapsreserven, övning och utbildning och säkerhetshöjande åtgärder. Utgifterna på anslaget 1:9 Energiteknik blev 84 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det är framför allt stöd till biogas och andra förnybara gaser som blivit lägre än beräknat. Utfallet för anslaget 1:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft blev även det 36 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten, vilket beror på att ett pilotprojekt om storskalig vindkraft i fjällmiljö har blivit försenat. Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning ökade med 85 miljoner kronor (7,2 procent) jämfört med 2011. Utfallet varierar något mellan åren beroende på utvecklingen av de pågående projekten och när utbetalningar görs. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.84 UO 21 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-31 1:2 Regionala och lokala insatser för energieffektivisering m.m. 140 32 1:3 Insatser för uthållig energianvändning 90 13 1:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 50 29 1:5 Energiforskning 4 278 1 258 1:7 Planeringsstöd för vindkraft m.m. 5 5 1:9 Energiteknik 160 98 1:10 Elberedskap 290 283 1:11 Energieffektiviseringsprogram 500 330 1:12 Avgifter till internationella organisationer 20 1 Summa 5 533 2 049 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 5 533 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 049 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 484 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:5 Energiforskning. Utlåning Tabell 2.85 UO 21 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2012-12-31 Delägarlån till bolag i vilka Svenska Kraftnät förvaltar statens aktier 300 0 Riksdagens beslutade låneram inom utgiftsområdet uppgår till 300 miljoner kronor. Den har inte behövt utnyttjas. Inomstatliga lån Tabell 2.86 UO 21 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2012-12-31 Svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 6 000 1 854 Inom utgiftsområdet har riksdagen fastställt en låneram om 6 000 miljoner kronor för Svenska kraftnät. Utestående lån vid utgången av 2012 var 1 854 miljoner kronor. 2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Anslag Tabell 2.87 UO 22 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:1 Väghållning 21 564 22 048 484 2,2 19 361 1:2 Banhållning 14 731 15 007 277 1,9 13 475 1:12 Transportstyrelsen 1 985 1 865 -120 -6,0 1 889 1:3 Trafikverket 1 458 1 334 -124 -8,5 1 416 1:7 Trafikavtal 831 804 -27 -3,2 771 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 240 721 -519 -41,8 425 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 349 212 -137 -39,2 490 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 185 175 -10 -5,6 185 1:4 Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m. 143 143 143 1:6 Driftbidrag till icke statliga flygplatser 110 110 0 0,0 103 2:4 Informationsteknik: Telekommunikation m.m. 40 15 -25 -62,8 17 Övriga anslag 426 426 1 0,2 457 Summa 43 061 42 861 -200 -0,5 38 734 Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället. Utfallet uppgick till 42 861 miljoner kronor och är därmed 200 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2011 ökade utgifterna med 4 127 miljoner kronor (10,7 procent). Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Trafikverkets investeringsvolym bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och tillskott som erhålls via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet för både väg- och banhållning högre än budget Utfallet för anslaget 1:1 Väghållning uppgick till 22 048 miljoner kronor, vilket är 484 miljoner kronor högre än budgeterat. Att utfallet blev högre beror på förseningar av investeringar från tidigare år. Till dessa utgifter har anslagssparande utnyttjats. Investeringarna blir ofta framflyttade på grund av bl.a. överklaganden. Utfallet för anslaget 1:2 Banhållning uppgick till 15 007 miljoner kronor, vilket är 277 miljoner kronor högre än budgeterat. Det högre utfallet beror på att investeringar från tidigare år flyttats fram och därför har anslagssparande från tidigare år utnyttjats. Årets investeringar har genomförts enligt plan. Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm blev 721 miljoner kronor, vilket är 519 miljoner kronor (41,8 procent) lägre än budgeterat. Av anvisat anslag avser 960 miljoner kronor överskott från trängselskatten, avsatta för att användas för Förbifart Stockholm och andra väganknutna projekt i Stockholmsområdet i enlighet med den s.k. Stockholms-överenskommelsen. Den stora avvikelsen från anvisade medel beror på att beräkningen av anslagsmedel bestäms av hur stort överskottet från trängselskattesystemet förväntas bli, inte av storleken på de årliga investeringarna. Medel för väginvesteringar som inte utnyttjats resulterar i anslagssparande som kan användas kommande år. EU beviljar årligen bidrag till projekt och studier som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) för investeringar i transportinfrastruktur. Bidragen från EU betalas in på statens budgets inkomstsida och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslag 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. Bidragen från EU utgör en medfinansiering som utökar den totala ramen för investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 212 miljoner kronor, vilket är 137 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet blev lägre än anvisat bl.a. till följd av senarelagda bidragsutbetalningar från EU. Utfallet för anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation blev 175 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Avvikelsen beror på förseningar i ett antal större projekt. Av anslaget har 40 miljoner kronor använts för bidrag till kanalisation, det vill säga anläggning av rör eller liknande som är avsedda för it-infrastruktur. Högre utgifter för investeringar i vägar och järnvägar 2012 än 2011 Att utgifterna för 2012 blev högre än för 2011 beror framförallt på att utfallet för anslaget 1:1 Väghållning blev 2 687 miljoner kronor (13,9 procent) högre 2012 än 2011. Drift och underhållskostnaderna för det statliga vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar uppgick till 9 309 miljoner kronor vilket är 547 miljoner kronor (6,2 procent) mer än 2011. Kostnaderna för investeringar i den nationella planen inkluderar både investeringar och förbättringar i det nationella stamvägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar samt åtgärder för förbättrad miljö längs det befintliga vägnätet. Dessa kostnader uppgick till 7 164 miljoner kronor, en ökning med 1 466 miljoner kronor (25,7 procent) jämfört med 2011. Investeringar i regional plan ökade med 245 miljoner kronor (11,3 procent) till 2 415 miljoner kronor. Tabell 2.88 Väghållning Miljoner kronor 2012 2011 Drift och underhåll 9 309 8 762 Investeringar i nationell plan 7 164 5 698 Investeringar i regional plan 2 415 2 170 Bärighet och tjälsäkring 1 507 1 239 Statsbidrag till enskild väg 1 044 995 Övrigt 609 497 Totalt 22 048 19 361 Stora vägprojekt som ingår i den nationella planen som pågått under 2012 är E18 Hjulsta-Kista och E20 Norra länken. Utfallet på anslaget 1:2 Banhållning blev 1 532 miljoner kronor högre än 2011. Framför allt ökade kostnaderna för drift, underhåll, trafikledning och återinvesteringar i det statliga järnvägsnätet. Kostnaderna ökade med 993 miljoner kronor. Även utgifterna för investeringar och förbättringar i det statliga järnvägsnätet samt förbättrad miljö längs det befintliga statliga järnvägsnätet ökade. Dessa kostnader uppgick till 6 273 miljoner kronor 2012, vilket är en ökning med 528 miljoner kronor (9,2 procent). Tabell 2.89 Banhållning Miljoner kronor 2012 2011 Investeringar i nationell plan 6 273 5 745 Drift, underhåll och trafikledning 6 974 5 981 Räntor och återbetalning av lån 1 270 1 260 Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbro Konsortiet 397 397 Övrigt 93 92 Totalt 15 007 13 475 Stora banprojekt som ingår i den nationella planen och som har pågått under 2012 är Mälarbanan, Hallandsåsen och Ådalsbanan. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.90 UO 22 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-21 1:2 Banhållning 77 000 73 577 2:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade 220 143 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 170 90 1:1 Väghållning 40 000 32 185 1:7 Trafikavtal 3 500 2 814 2:3 Grundläggande betaltjänster 60 3 Summa 120 950 108 812 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 120 950 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 108 812 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 12 138 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 Väghållning och anslaget 1:2 Banhållning. Bakomliggande orsaker till detta är bland annat senareläggningar i investeringsverksamheten. Utlåning Tabell 2.91 UO 22 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2012-12-31 A-train AB 1 1 000 1 000 SVEDAB AB 2 5 300 5 061 Swedavia AB 3 2 313 918 Summa 8 613 6 979 1 prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436 2 prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt. 3 prop. 2009/10:16, bet. 2009/10:TU7, rskr. 2009/10:114 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar om 8 613 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2012 var 6 979 miljoner kronor. Jämfört med 2011 har ramen minskats i och med att Trafikverket tagit över Botniabanans lån i Riksgäldskontoret. På så sätt flyttas lånet över till inomstatliga lån. Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet uppgår vid utgången av 2012 till 5 061 miljoner kronor. Enligt de beräkningar som SVEDAB AB lämnat uppgår mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 1 579 miljoner kronor i löpande priser, fram till den 31 december 2012. Utnyttjad ram exklusive dessa poster är därmed 3 252 miljoner kronor i löpande priser. När Swedavia AB bildades 2010 tog bolaget över Luftfartsverkets infrastrukturlån om 3 240 miljoner kronor. Fram till och med 2012 har Swedavia AB amorterat 2 322 miljoner kronor. Under 2013 förväntas resterande del återbetalas. Garantier Tabell 2.92 UO 22 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2012-12-31 Kreditgaranti till Öresundsbro Konsortiets upplåning 1 Obegränsad 22 168 Kapitaltäckningsgaranti Arlandabanan Infrastructure AB 2 0 Kapitaltäckningsgaranti SVEDAB AB 3 0 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen), Posten AB (inkl. Posten Logistik AB, Posten Meddelande AB) 4 Obegränsad 6 268 Summa 28 435 1 prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379 2 prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97 3 prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50 4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150 bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2011. Inomstatliga lån Tabell 2.93 UO 22 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2012-12-31 Prioriterade vägprojekt m.m. 8 900 7 831 Prioriterade järnvägsprojekt m.m.1 33 400 32 158 Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga lån i eller utanför Riksgäldskontoret 335 0 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 1 500 0 Statens järnvägars långfristiga lån inkl. finansiell leasing 5 000 2 893 Summa 49 135 42 882 1 Lån för fortsatt utbyggnad av Botniabanan övertogs av Trafikverket 1 oktober 2012. Inom utgiftsområdet har låneramar för utlåning beslutats om 49 135 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2012 var 42 882 miljoner kronor. Jämfört med 2011 har ramen bland annat utökats i och med att Trafikverket har tagit över Botniabanans lån i Riksgäldskontoret, eftersom det lett till att ramen flyttades från utomstatliga lån. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2010:27 Förvaltning av samhällsekonomiska metoder inom infrastrukturområdet Regeringen har i november 2012 beslutat om ändringar i förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket genom att komplettera med definitionen inklusive efterkalkylering och succesiv kalkylering, i syfte att förtydliga Trafikverkets arbete. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2011:7 Trafikverkens produktivitet - hur mycket infrastruktur får man för pengarna? Under 2012 har Produktivitetskommittén lämnat sitt betänkande Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad inom anläggningsbranschen (SOU 2012:39). Vidare har regeringen gett Trafikverket i uppdrag att införa ett gemensamt styrramverk för drift och underhåll av väg och järnväg. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2011:4 IT inom statsförvaltningen - har myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing bidrar till en ökad effektivitet? E-delegationen har genomfört en förstudie om effektivare it-drift som presenterades under våren 2012. Som ett resultat av denna förbereds för närvarande en fördjupad studie kring bl.a. gemensamma sourcing-strategier. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. RiR 2012:7 Infrastrukturplanering - på väg mot klimatmålen? Riksrevisionen har granskat regeringens styrning mot de transportpolitiska målen samt rapporteringen till riksdagen utifrån de transportpolitiska målen och klimatmålen. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelse Riksrevisionens rapport om infrastrukturplanering och klimatmål (skr. 2012/13:3). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:TU2, rskr. 2012/13:119). RiR 2012:8 Citybanans regionala medfinansiering Riksrevisionen har granskat den regionala medfinansieringen av citybanan. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelse Riksrevisionens rapport om Citybanans regionala medfinansiering (skr. 2012/13:15). Riksdagen har, bl.a. med anledning av regeringens skrivelse, givit regeringen tillkänna att tydliga principer bör utarbetas avseende medfinansiering för att komma tillrätta med de brister som Riksrevisionens granskningar har påvisat när det gäller regeringens medfinansieringspolitik (bet. 2012/13:TU2, rskr. 2012/13:119). Med anledning av detta gav regeringen den 20 december 2012 Trafikverket i uppdrag att i sitt medfinansieringsarbete arbeta efter vissa av regeringen angivna riktlinjer och utgångspunkter (dnr. N2012/6395/TE, och N2021/6434/TE). Granskningsrapporten är därmed slut-behandlad. RiR 2012:14 Trafikverkets upphandling av vägar och järnvägar - Leder den till högre produktivitet? Riksrevisionen har granskat Trafikverkets och regeringens insatser för att Trafikverkets upphandling ska leda till hög produktivitet och konkurrens. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelse Riksrevisionens rapport om Trafikverkets upphandling av vägar och järnvägar (skr. 2012/13:50). Granskningsrapporten är därmed slut-behandlad. RiR 2012:21 Statens satsningar på transportinfrastruktur - valuta för pengarna? Riksdagens granskningsstrategi om infrastruktur har omfattat totalt tolv granskningar varav några har granskat större infrastrukturprojekt. I rapporten Statens satsningar på infrastruktur - mer valuta för pengarna? presenteras den avslutande granskningen inom strategin, den så kallade slutgranskningen. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. 2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Anslag Tabell 2.94 UO 23 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 6 583 5 922 -661 -10,0 6 348 1:21 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 123 -12 3 002 -121 -3,9 2 991 1:22 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 985 2 659 -326 -10,9 2 535 1:13 Finansiella korrigeringar m.m. 410 429 18 4,4 48 1:28 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 483 421 -62 -12,9 397 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 322 175 -147 -45,5 195 1:26 Främjande av rennäringen m.m. 108 110 2 1,8 115 Övriga anslag 3 717 23 3 668 -49 -1,3 3 743 Summa 17 733 12 16 387 -1 346 -7,6 16 372 Utgiftsområdet omfattar bland annat verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och rennäring samt samefrågor. Utfallet uppgick till 16 387 miljoner kronor och är därmed 1 346 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2011 ökade utgifterna inom området med 15 miljoner kronor. Starkare krona medför lägre gårdsstöd än budgeterat Utfallet för anslaget 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. blev 5 922 miljoner kronor, vilket är 661 miljoner kronor (6,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är i huvudsak att den svenska kronan blev starkare i förhållande till euro än beräknat i budgeten. Stödrätternas värde är bestämda i euro men betalas ut i kronor. Därför varierar de beroende på vilken kurs som är fastställd vid utbetalningen. Utgifterna under anslagen 1:21 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:22 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 121 miljoner kronor (3,9 procent) respektive 326 miljoner kronor (10,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är främst att stödmyndigheterna (främst Jordbruksverket) under 2012 prioriterat beslut om ansökningar om nya stöd, vilket medfört att beslut om utbetalningar till redan pågående projekt fördröjts. Anledningen är bland annat att 2013 är det sista året för beslut om nya stöd inom nuvarande programperiod. Större delen av utbetalningarna kommer att ske under 2014 och 2015, när stödberättigade projekt slutredovisas. Utgifterna under anslaget 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter blev 147 miljoner kronor (45,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är främst att behovet av offentlig lagring varit lågt till följd av fortsatt höga världsmarknadspriser. Brister i blockdatabasen medförde finansiella korrigeringar Jämfört med 2011 ökade utgifterna inom utgiftsområdet med 15 miljoner kronor. Utfallet på anslaget 1:13 Finansiella korrigeringar m.m. ökade med 380 miljoner kronor. Orsaken är att Sverige belastats med finansiella korrigeringar under 2012 avseende stödåren 2005?2007 på grund av brister i den så kallade blockdatabasen, en databas över Sveriges jordbruksmark. Regeringen beslutade att 425 miljoner kronor av korrigeringen skulle belasta anslaget för finansiella korrigeringar 2012. Se även Böter m.m. samt Bidrag m.m. från EU under 2.2.3 Övriga inkomster. Utgifterna under anslaget 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. blev 425 miljoner kronor lägre jämfört med 2011. Det beror på att kronans värde gentemot euron var högre 2012 jämfört med 2011. Kursen för euro sjönk från 9,26 till 8,45 kronor mellan 2011 och 2012. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.95 UO 23 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-31 1:2 Insatser för skogsbruket 70 22 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 86 70 1:15 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 177 136 1:21 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 170 3 757 1:28 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 1 200 688 1:22 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 340 3 610 1:14 Strukturstöd till fisket m.m. 42 38 Summa 8 085 8 320 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 8 085 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 8 320 miljoner kronor vilket innebar att beslutade bemyndiganden överskreds med 235 miljoner kronor. Överskridandet är hänförligt till anslagen 1:21 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:22 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur där de utestående åtagandena överstiger det beslutade bemyndigandebeloppet med 587 miljoner kronor respektive 270 miljoner kronor. Överskridandena beror i huvudsak på att beslut om ansökningar om nya stöd prioriterats för att kunna omhändertas inom EU:s nuvarande programperiod. Utbetalningar av stöd i pågående ärenden har prioriterats ned. Garantier Tabell 2.96 UO 23 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2012-12-31 Programgarantier 2 1.1.1 2.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Anslag Tabell 2.97 UO 24 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 018 2 015 -4 -0,2 1 932 1:19 Kapitalinsatser i statliga bolag 1 001 1 000 -1 -0,1 1:5 Näringslivsutveckling m.m. 649 -4 580 -69 -10,6 513 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel m.m. 473 473 468 1:4 Tillväxtverket 367 356 -12 -3,2 367 2:3 Exportfrämjande verksamhet 246 243 -3 -1,1 224 1:1 Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader 169 165 -4 -2,3 147 1:21 Finansiering av rättegångskostnader 18 0 -18 -98,6 0 Övriga anslag 1 070 4 1 051 -19 -1,8 1 634 Summa 6 012 0 5 882 -129 -2,2 5 344 Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, utrikeshandel samt handels- och investeringsfrämjande. Utfallet uppgick till 5 882 miljoner kronor och är därmed 129 miljoner kronor (2,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna för utgiftsområdet 538 miljoner kronor (10,1 procent) högre. Förändrade rutiner medför lägre utfall än budget Utgifterna för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling m.m. blev 580 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor (10,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Skillnaden beror huvudsakligen på förändrade rutiner för förskottsutbetalningar av bidrag. Kapitaltillskott till Ersättningsmark i Sverige AB ger ökade utgifter Jämfört med 2011 har anslaget 1:19 Kapitalinsatser i statliga bolag ökat med 1 000 miljoner kronor för ett villkorat kapitaltillskott till Ersättningsmark i Sverige AB. Bakgrunden är de tillgångs- och värdeförändringar som skett inom bolaget och den beskattning som uppkommer. Bolaget har överlåtit 100 000 hektar till Naturvårdsverket att användas som ersättningsmark vid bildandet av naturreservat. Anslagsnivån för anslag 2:3 Exportfrämjande verksamhet höjdes med 50 miljoner kronor 2012 jämfört med 2011. Anledningen var en särskild satsning på exportfrämjande åtgärder för små och medelstora företag och att främja handeln med Irak och BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina). Under 2012 har 213 miljoner kronor betalats ut till Sveriges exportråd, vilket är 30 miljoner kronor högre än 2011. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.98 UO 24 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2012-12-31 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 500 1 560 1:5 Näringslivsutveckling m.m. 650 462 1:9 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning 9 3 2:3 Exportfrämjande verksamhet 20 0 Summa 3 179 2 025 Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 3 179 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 025 miljoner kronor. Avvikelsen mellan beslutade bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 154 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Avvikelsen beror främst på att antalet nya åtaganden under 2012 blev betydligt lägre än beräknat i avvaktan på beslut om insatser till följd av den nya forsknings- och innovationspolitiska propositionen (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3, rskr. 2012/13:151). Utlåning Tabell 2.99 UO 24 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2012-12-31 AB Svensk Exportkredit 100 000 0 Civila flygutvecklingsprojekt 1 1 110 396 SAS 2 749 0 Summa 101 110 396 1 prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11 2 prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar för utlåning om 101 110 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2012 var 396 miljoner kronor. Garantier Tabell 2.100 UO 24 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2012-12-31 Exportkreditgarantier 500 000 274 747 Investeringsgarantier 10 000 4 724 Kreditgarantier till företag i fordonsklustret för lån i EIB 1 20 000 0 Kreditgarantier till AB Svensk Exportkredit för upplåning 250 000 0 Grundfondsförbindelse Svenska skeppshypotekskassan 2 350 350 Grundfondsförbindelse Fonden för den mindre skeppsfarten 3 55 55 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Sveaskog AB Obegränsad 656 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Vattenfall AB Obegränsad 491 Pensionsgaranti (inkl efterborgen), Nordea AB (f.d Postgirot) Obegränsad 310 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Svenska Skogsplantor Obegränsad 25 Pensionsgaranti SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Obegränsad 21 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Teracom Obegränsad 1 Pensionsgaranti Svensk Maskinprovning AB Obegränsad 5 Summa 281 385 1 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:NU1 2 Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan. 3 prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273 Anm: I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2011. Övriga krediter Tabell 2.101 24 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2012-12-31 Exportkreditnämnden upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning Obegränsad 0 Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Myndigheten för utländska investeringar i Sverige har, avseende dess årsredovisning för 2012, fått en revisionsberättelse med reservation. Riksrevisionen uttalar sig med reservation om den drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att de inte är genomgripande för årsredovisningen eller om Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Som grund för uttalande med reservation anger Riksrevisionen följande. Myndigheten redovisar en felaktig upplupen intäkt (redovisat under posten oförbrukade bidrag med negativt belopp) i årsredovisningen 2012 på 1,9 miljoner kronor. Eftersom myndigheten inte har rätt till den upplupna intäkten borde verksamheten i stället ha finansierats med anslag. Konsekvensen är att utgående överföringsbelopp på anslag 2:4 ap. 1 Investeringsfrämjande är för högt redovisad med 1,9 miljoner kronor. Beloppet kommer därför behöva avräknas anslag i avvecklingsmyndigheten under 2013. Myndigheten för utländska investeringar i Sverige har också, avseende dess årsredovisning för 2012, fått en upplysning. Riksrevisionen lämnar en upplysning när den bedömer att det finns viktig och oväntad information i årsredovisningen som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på. Riksrevisionen lämnar följande upplysning av särskild betydelse. Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidorna 12 och 21 i årsredovisningen som beskriver att myndigheten för 2012 erhållit undantag från 12 § anslagsförordningen (2011:223) när det gäller avsättningar för omstruktureringar. Detta har lett till att 2,5 miljoner kronor inte har avräknats anslaget 2012 utan kommer att avräknas anslaget i avvecklingsmyndigheten 2013. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR:2012:6 Regelförenkling för företag - regeringen är fortfarande långt från målet Riksrevisionen har granskat regeringens regelförenklingsarbete under perioden 2006-2010. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regelförenkling för företag (skr. 2012/13:5). Granskningsrapporten är därmed slut-behandlad. RiR 2012:13 Skattekontroll av företag Riksrevisionen har granskat Skatteverkets kontroll av företag samt regeringens styrning av Skatteverket i denna del. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om skattekontroll av företag (skr. 2012/13:48). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2012:15 Staten på spelmarknaden Riksrevisionen har granskat statens roll på spelmarknaden. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens roll på spelmarknaden (skr. 2012/13:52). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2012:19 SBAB - mervärde, mångfald och konkurrens? Riksrevisionen har granskat effektiviteten i och uppfyllelsen av målen för SBAB. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om effektivitet i och uppfyllelse av målen för SBAB (skr. 2012/13:119). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Anslag Tabell 2.102 UO 25 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 81 975 81 975 0 0,0 85 003 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 3 093 63 3 157 63 2,0 3 015 Övriga anslag 7 7 5 Summa 85 075 63 85 138 63 0,1 88 023 Utgiftsområdet omfattar merparten av statens bidrag till kommuner och landsting. Utfallet uppgick till 85 138 miljoner kronor och är därmed 63 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Under 2012 blev utgifterna för utgiftsområdet 2 885 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än 2011. Kostnader för LSS högre än beräknat i budgeten Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning syftar till att ge kommuner och landsting goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Av de anvisade medlen avsåg ungefär 58 324 miljoner kronor bidrag till kommunerna och 23 651 miljoner kronor bidrag till landstingen. Anslaget 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för kostnadsutjämning mellan kommuner för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader). På höständringsbudgeten anvisades 63 miljoner kronor eftersom Statistiska Centralbyrån i juni 2012 gjort slutliga beräkningar av LSS-kostnaderna. Beräkningarna visade att bidraget till bidragsberättigade kommuner skulle överstiga anvisade medel. Den utjämningsavgift som övriga kommuner betalar till staten ökade med motsvarande belopp. Tillfällig höjning av statsbidraget upphörde 2012 - lägre utfall än 2011 Utgifterna för utgiftsområdet blev 2 885 miljoner kronor lägre är 2011. Det beror på att den tillfälliga höjningen av statsbidraget på 3 000 miljoner kronor, som var en stabiliseringspolitisk åtgärd, upphörde 2012. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2012:25 Den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser Riksrevisionen har granskat om regeringen har identifierat och analyserat kommunsektorns långsiktiga finansieringsproblem. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen senast den 20 april 2013 med en särskild skrivelse om de eventuella åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. 2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Anslag Tabell 2.103 UO 26 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:1 Räntor på statsskulden 21 700 6 000 27 299 5 599 25,8 34 374 1:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning 160 82 -78 -48,8 118 1:2 Oförutsedda utgifter 10 1 -9 -93,6 0 Summa 21 870 6 000 27 381 5 511 25,2 34 491 Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden men också Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning samt ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203) besluta att anslag för räntor på statsskulden och andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 27 381 miljoner kronor och är därmed 5 511 miljoner kronor (25,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I höständringsbudgeten tillfördes anslaget 1:1 Räntor på statsskulden ytterligare 6 000 miljoner kronor. Tillskottet motiverades i huvudsak av högre kursförluster vid byten av lån och högre valutakursförluster för skulden i utländsk valuta. Utgifterna för utgiftsområdet blev 7 110 miljoner kronor (20,6 procent) lägre än 2011. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av räntenivåer, växelkurser och statsskuldens storlek. Tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik påverkar också ränteutgifterna. Redovisning mot anslag görs enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Anslaget påverkas inte av Riksgäldskontorets nettoutlåning eftersom anslaget nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning. Se tabell 2.104 nedan. Utgifterna på anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter uppgick till 0,6 miljoner kronor. I budgeten för 2012 anvisades 10 miljoner kronor. Anslaget finns upptaget på statens budget för att vid behov kunna användas för oförutsedda utgifter efter att regeringen fattat beslut i varje enskilt fall. Under 2012 har 639 000 kronor betalats ut från detta anslag avseende fyra förlikningar. För att finansiera dessa utgifter ska indrag göras från utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 1:11 Ersättningar för skador på grund av brott med 8 709 kronor. Dessutom ska 500 000 kronor finansieras från utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap. Vidare ska 60 060 kronor finansieras från utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 1:5 Sveriges Domstolar samt 70 185 kronor från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslaget 5:2 Insatser för att förverkliga konventionen om barnets rättigheter i Sverige. Kursförlusterna högre än budgeterat Utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 27 299 miljoner kronor, vilket är 5 599 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev som beräknat. Räntorna på lån i utländsk valuta blev 178 miljoner kronor lägre än väntat. Inkomsterna av överkurs vid emission blev 9 022 miljoner kronor högre än beräknat. Det är en effekt av lägre marknadsräntor än beräknat, i kombination med förändringar i Riksgäldskontorets låneplan. Tabell 2.104 Räntor på statsskulden 2008-2012, fördelning på anslagets komponenter Miljarder kronor Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 SB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Räntor på lån i svenska kronor 39,1 25,0 22,8 29,3 28,9 28,9 0,0 Räntor på lån i utländsk valuta1 9,6 7,7 3,4 3,2 3,1 2,9 -0,2 Över- (-)/underkurser (+) vid emission -8,0 -10,8 -11,2 -6,0 -0,5 -9,5 -9,0 Summa räntor 40,7 21,9 15,0 26,6 31,5 22,3 -9,2 Räntor på in- och utlåning1 -4,8 -6,5 -7,8 -5,7 -5,8 -4,7 1,1 Valutakursförluster (+)/vinster (-) -6,5 13,9 7,8 3,8 -4,0 -2,9 1,1 Kursförluster (+)/vinster (-) 3,9 1,6 8,1 9,8 0,0 12,5 12,5 Övrigt -0,2 0,2 0,2 -0,1 0,0 0,0 0,0 Summa ränteutgifter 33,1 31,1 23,3 34,4 21,7 27,3 5,6 1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (0,7 miljarder kronor 2012) är bruttoredovisade, till skillnad från i Riksgäldskontorets årsredovisning. Tabell 2.105 Räntor och valutakurser 2008-2012 årsgenomsnitt Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 SB 2012 Utfall 2012 Ränta 5 år % 3,8 2,5 2,3 2,3 2,3 1,1 Ränta 6 mån % 3,9 0,4 0,6 1,7 1,8 1,2 TCW- index 1 127,1 140,2 129,2 122,3 122,7 120,9 SEK/EUR 9,61 10,62 9,54 9,03 9,12 8,71 SEK/USD 6,59 7,66 7,20 6,50 6,41 6,78 1 Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor. Valutakursvinsterna (netto) blev 1 139 miljoner kronor lägre än beräknat, vilket medförde ett högre anslagsutfall med motsvarande belopp. Hur stora valutakursförluster respektive -vinster det blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs upp. Dessutom påverkas posten av de derivataffärer som Riksgäldskontoret gör för att anpassa sammansättningen i valutaskulden till gällande riktvärdet och till eventuella placeringar i utländska valutor. Den största avvikelsen från beräkningen i budgeten avser kursförlusterna (netto) som blev 12 526 miljoner kronor högre än budgeterat. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället, medan kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Kursförlusterna berodde främst på byten av obligationer i samband med emissionen av ett nytt tioårigt referenslån i oktober 2012. I budgeten beräknades att bytet skulle ske i början av 2013 i stället. De lägre marknadsräntorna bidrog också till att kursförlusterna blev högre än väntat. Byten som leder till kursförluster gör att ränteutgifterna blir lägre kommande år, eftersom Riksgäldskontoret ersätter lån som har höga årliga räntebetalningar med lån som har lägre årliga räntebetalningar. Sett över en längre tidsperiod påverkas alltså inte ränteutgifterna. Lägre utgifter för statsskuldsräntor än 2011 Utgifterna för utgiftsområdet blev 7 110 miljoner kronor (20,6 procent) lägre än 2011. Det beror främst på att utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 7 075 miljoner kronor (20,6 procent) lägre. Anledningen är i huvudsak att valuta-kursförluster under 2011 övergick till valutakursvinster 2012. Dessutom bidrog högre inkomster av överkurser vid emission till att räntebetalningarna blev lägre. Det förklaras främst av att kupongräntan på Riksgäldskontorets tioåriga referenslån låg betydligt över marknadsräntorna under 2012. Åt motsatt håll verkade att kursförlusterna blev 2 729 miljoner kronor högre än 2011. Vidare minskade statsskulden något under året, vilket marginellt bidrog till lägre ränteutgifter. 2.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Anslag Tabell 2.106 UO 27 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2012 ÄB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 31 291 31 452 161 0,5 30 596 Summa 31 291 31 452 161 0,5 30 596 Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen avseende EU-budgeten. EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för ett fastställt flerårigt budgettak, den fleråriga budgetramen. Avgiften kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), revideringar av baser för mervärdesskatt, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå. Utfallet uppgick till 31 452 miljoner kronor och är därmed 161 miljoner kronor (0,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2011 ökade avgiften till EU med 856 miljoner kronor (2,8 procent), vilket framför allt beror på att den del av Sveriges avgift till EU-budgeten som är baserad på bruttonationalinkomsten (BNI) blev högre 2012. Sveriges avgift till EU redovisas utförligare i avsnitt 6.6. Redovisning av samtliga EU-medel. 2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar Tabell 2.107 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2008-2012 Miljoner kronor 2008 2009 2010 2011 2012 Ingående ramöverföringsbelopp 2012-01-01 40 731 37 003 45 320 47 421 27 571 Anvisat i statens budget (UO 1-27 exkl. UO 26) 725 519 734 948 787 451 784 476 794 788 Ändringsbudget 38 174 39 143 7 487 1 734 4 848 Utnyttjade medgivna överskridanden 73 108 171 235 351 Indragningar -25 435 -21 075 -29 959 -39 330 -23 361 Utfall 742 057 744 807 763 028 766 987 783 706 Utgående ramöverföringsbelopp 2012-12-31 37 003 45 320 47 443 27 550 20 490 Förändring av anslagsbehållningar -3 727 8 316 2 123 -19 871 -7 081 Anm: Skillnaden mellan utgående överföringsbelopp 2011 och ingående överföringsbelopp 2012 beror på att äldreanslaget 2:33 (2009) Högskolan i Kalmar: Grundutbildning korrigerats i budgetsystemet 2012. I statens budget är budgeteringen av förbrukning av anslagsbehållningar inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minskning av anslagsbehållningar. Posten beräknades till -2 814 miljoner kronor i budgeten för 2012. Det innebär en budgeterad minskning av anslagsbehållningarna. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Vid budgeteringen beräknades en minskning av anslagsbehållningar under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. på 48 miljoner kronor. Utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket. Nettosumman av förändring av anslagsbehållningar 2012, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., framgår av tabell 2.107. Anslagsbehållningarna minskade med 7 miljarder kronor Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2012 från 27 571 miljoner kronor vid ingången av året till 20 490 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade således med 7 081 miljoner kronor under året, jämfört med de 2 766 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Den största anslagsbehållningen i slutet av 2012 hade anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (3 517 miljoner kronor) under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Behållningen på anslaget minskade med 2 397 miljoner kronor under 2012. Hela den ingående anslagsbehållningen på 5 934 miljoner kronor drogs in. Minskade indragningar av anslagsmedel jämfört med 2011 Indragningar av anslagsmedel uppgick till 23 361 miljoner kronor under året. Det är en minskning med 15 969 miljoner kronor (40,6 procent) jämfört med 2011, då indragningarna var exceptionellt stora. I tabell 2.108 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehållningar överstigande 1 000 miljoner kronor under något av åren 2008-2012. Anslagsbehållningen för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. minskade från -1 958 miljoner kronor 2011 till -2 331 miljoner kronor 2012. Det är den lägsta anslagsbehållningen 2012, det vill säga det största utnyttjandet av krediten på budgeten. Den största ökningen av anslagsbehållning mellan 2012 och 2013 har anslaget 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag. Behållningen ökade från 251 miljoner kronor 2011 till 1 544 miljoner kronor 2012. Tabell 2.108 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2008-2012 Miljoner kronor Anslag 2008 2009 2010 2011 2012 06 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 697 1 211 53 426 180 07 1:1 Biståndsverksamhet 936 940 594 1 117 479 09 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. 1 364 1 778 1 685 1 729 505 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 3 121 3 649 1 749 -1 958 -2 331 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättning m.m. 1 404 1 137 584 -311 -452 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 061 226 144 810 867 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 6 546 7 175 16 080 5 934 3 517 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 1 951 2 633 1 109 623 1 222 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 1 182 1 520 1 475 219 190 14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 320 672 2 082 -145 -231 15 1:2 Studiemedel m.m. 1 112 755 1 275 1 535 1 159 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 1 063 1 214 146 295 23 21 1:5 Energiforskning 702 704 942 1 071 552 22 1:1 Väghållning -352 871 1 077 2 041 1 544 23 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 112 79 1 134 251 1 544 23 1:21 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 634 2 129 2 045 750 557 23 1:22 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 512 2 135 2 409 1 106 812 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen -1 404 3 215 -727 -685 -846 2.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. För 2012 blev utfallet för nettoutlåningen 1 009 miljoner kronor. Beräkningen i statens budget uppgick till 121 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och budget blev alltså 889 miljoner kronor. I tabell 2.109 specificeras de största posterna. Alla poster är dock inte specificerade i statens budget. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. De största delposterna utgörs normalt av utlåning till Centrala studiestödsnämnden (CSN) för finansiering av studielån, utlåning till Trafikverket för infrastrukturinvesteringar och ökade behållningar på stabilitetsfondens konto. Pensionsmyndighetens inbetalningar av premiepensionsavgifter beräknades i statens budget uppgå till 33 000 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 33 086 miljoner kronor, det vill säga 86 miljoner kronor högre än i budgeten. Utbetalningarna av premiepensionsmedel inklusive ränta blev 32 563 miljoner kronor, det vill säga 437 miljoner kronor lägre än budgetens beräkning på 33 000 miljoner kronor. De sammanlagda behållningarna på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton, exklusive stabilitetsfondens särskilda räntekonto som redovisas i posten stabilitetsfonden nedan, minskade under 2012 med 388 miljoner kronor, vilket ökade nettoutlåningen. Att de sammanlagda behållningarna minskat beror främst på att Försvarets materielverk (FMV) minskat sin behållning med 2 706 miljoner kronor. Tabell 2.109 Riksgäldskontorets nettoutlåning Miljoner kronor Utfall 2012 SB 1 2012 Utfall - SB 2012 Utfall 2011 Premiepensions-avgifter, inbetalning -33 086 -33 000 -86 -31 932 Premiepensionsmedel, utbetalning 32 563 33 000 -437 31 533 Övrig förvaltning av premiepensionsmedel i Riksgäldskontoret -1 128 -1 244 Myndigheters räntekonton,se separat tabell 388 -4 000 4 388 -1 255 CSN, studielån 5 259 6 000 -741 5 951 Investeringslån myndigheter 372 1 495 Insättningsgaranti -13 -1 000 987 -8 Kärnavfallsfonden -441 -8 945 Stabilitetsfonden,se separat tabell -4 950 -4 000 -950 -4 000 Trafikverket, infrastukturlån 20 682 5 000 15 682 6 980 Exportkreditnämnden, placering av verksamhetsöverskott -5 673 -309 Försvarets materielverk, lån till rörelsekapital -951 -385 Statliga bolag m.m. Tillfällig placering Apoteket AB 5 923 Lån till Botniabanan -16 237 -429 Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB 100 -305 Lån till Swedavia -690 -705 Övriga statliga bolag m.m. 231 176 Affärsverk Affärsverket Statens Järnvägar -822 487 Affärsverket Svenska kraftnät -276 879 Sjöfartsverket 155 63 Övrigt Lån till Riksbanken 5 371 -3 000 8 371 -5 929 Lån till Island -2 702 2 214 Lån till Irland 2 638 3 000 -362 Övrigt, netto 219 -2 000 2 219 1 344 Summa 1 009 121 889 1 600 1 Endast vissa delposter är specificerade Tabell 2.110 Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2011 Försvarets materielverk 2 706 -492 Rikspolisstyrelsen 415 -222 Regeringskansliet 3 516 Trafikverket -31 -760 Karolinska institutet -53 -250 Kriminalvården -125 -273 Fortifikationsverket -172 -253 Uppsala universitet -172 -395 Arbetsförmedlingen -179 -256 Transportstyrelsen -218 -532 Statens fastighetsverk -295 -55 Försvarsexportmyndigheten -332 1 583 Göteborgs universitet -350 -62 Försvarsmakten -793 -984 Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv -208 1 944 Övriga räntekonton 192 -764 Minskning av behållningar, netto 388 -1 255 Centrala studiestödsnämndens lån i Riksgäldskontoret för hemutrustningslån och studielån beräknades i statens budget öka med 6 000 miljoner kronor. Utfallet blev 5 259 miljoner kronor, dvs. 741 miljoner kronor lägre än beräknat. Med anledning av förändrade bestämmelser om utlåning i budgetlagen finansieras hemutrustningslån från och med den 1 januari 2012 med anslag i stället för med lån i Riksgäldskontoret. Det har resulterat i en engångseffekt under 2012 då hela lånet för finansiering av hemutrustningslån amorterats med anslagsmedel. Engångseffekten uppgick till 1 036 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Den ökade utlåningen för studielån uppgick under 2012 till 6 295 miljoner kronor, vilket ökade nettoutlåningen. Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade med 372 miljoner kronor under 2012. Under 2011 ökade investeringslånen med 1 495 miljoner kronor. Insättningsgarantin är en del i konsumentskyddet för de som sparar i svenska kreditinstitut. Garantin finansieras genom årliga avgifter från svenska kreditinstitut och värdepappersföretag. Avgifterna förvaltas i en fond som gör placeringar i statsobligationer eller på ett konto i Riksgäldskontoret. Behållningen på kontot ökade med 13 miljoner kronor under 2012, vilket är 987 miljoner kronor lägre än beräknat i budgeten. Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen med flera är skyldiga att betala. Avgifterna avser finansiering av bland annat kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i obligationer, statsskuldväxlar och på ett konto i Riksgäldskontoret. Under 2012 ökade placeringarna på kontot med 441 miljoner kronor, vilket därmed minskade årets nettoutlåning. Stabilitetsfonden inrättades 2008 för finansiering av stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut, Fonden ökade behållningen på kontot med 4 950 miljoner kronor under 2012. Det är 950 miljoner kronor mer än vad som beräknats i statens budget. Fonden finansieras främst genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig stabilitetsavgift. Inkomsterna från avgiften uppgick under 2012 till 3 003 miljoner kronor, vilket är 1 675 miljoner kronor högre än 2011. Skillnaden beror på att avgiftsnivån för åren 2009 och 2010 var halverad och att avgiften betalas med ett års förskjutning. I stabilitetsfondens ökade behållning ingår även aktieutdelning från Nordea om 649 miljoner kronor, nettoinbetalningar avseende Carnegie om 369 miljoner kronor samt ränteinkomster m.m. om 300 miljoner kronor. Fondens konto har belastats med administrativa kostnader med mera om 8 miljoner kronor. Posterna ovan inkluderar den minskade behållningen på stabilitetsfondens särskilda räntekonto om 112 miljoner kronor. De institut som deltar i bankgarantiprogrammet betalar bankgaranti-avgifter som förs till stabilitetsfonden. Avgifterna uppgick till 637 miljoner kronor 2012, vilket är 851 miljoner kronor lägre än 2011. De lägre avgifterna beror på att omfattningen av Riksgäldskontorets åtaganden inom bankgarantiprogrammet minskar i takt med att de garanterade lånen förfaller. Möjligheten att få garantier upphörde i juni 2011 och det sista garanterade lånet förfaller 2015. Tabell 2.111 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2012 Utfall 2011 Nordea, aktieutdelning -649 -737 Carnegie -369 -168 Bankgarantiavgifter -637 -1 488 Stabilitetsavgifter -3 003 -1 328 Administrativa kostnader m.m. 8 13 Ränteinkomster m.m. -300 -292 Utfall nettoutlåningen (kontoförändring) -4 950 -4 000 Trafikverket övertog i oktober 2012 infrastrukturlån från Botniabanan AB i samband med att bolaget avvecklades. Botniabanan AB:s lån hos Riksgäldskontoret minskade med 16 237 miljoner kronor under 2012. En mindre del hade amorterats av bolaget före avvecklingen. De lån Trafikverket övertog uppgick till 15 915 miljoner kronor. I statens budget beräknades en ökning av lån till infrastrukturinvesteringar med 5 000 miljoner kronor. Nettoförändringen av de sammanlagda infrastrukturlånen vid Trafikverket och Botniabanan AB blev en ökning med 4 445 miljoner kronor under 2012, vilket är 555 miljoner mindre än vad som beräknats i statens budget. Förklaringen till Trafikverkets högre nyupplåning är bland annat lån för järnvägsprojektet Citybanan i Stockholm. Exportkreditnämnden placerar överskott i verksamheten på konto i Riksgäldskontoret. Kontobehållningen ökade under 2012 med 5 673 miljoner kronor, vilket minskade årets nettoutlåning. Den ökade behållningen beror främst på att nämnden skiftat sina långfristiga värdepappersinnehav från obligationer i dollar och euro till placeringar i Riksgäldskontoret. Det beror även på att det samlade värdet på nämndens långfristiga värdepappersinnehav ökat med 1 851 miljoner kronor. Exportkreditnämndens behållning på kontot i Riksgäldskontoret uppgick vid utgången av 2012 till 20 191 miljoner kronor. FMV tar upp lån i Riksgäldskontoret för att finansiera myndighetens behov av rörelsekapital. Myndigheten har under året minskat lånet med 951 miljoner kronor. Luftfartsverket bolagiserade sina flygplatser under 2010 och bildade Swedavia AB som tog över Luftfartsverkets infrastrukturlån om 3 240 miljoner kronor. Under åren 2010 och 2011 amorterades 1 632 miljoner kronor och under 2012 amorterades ytterligare 690 miljoner kronor. Under 2009 lånade Riksbanken motsvarande 97 000 miljoner kronor i både dollar och euro av Riksgäldskontoret för att återställa valutareserven efter olika insatser under den finansiella krisen. När Riksgäldskontoret omsätter lånen för Riksbankens räkning medför realiserade valutakursdifferenser att lånebeloppet i kronor förändras och att nettoutlåningen påverkas i motsvarande grad. Detta, i kombination med en beslutad utökning av lånet under våren 2012, innebär att lånen till Riksbanken ökat Riksgäldskontorets nettoutlåning under 2012 med 5 371 miljoner kronor. Vid utgången av året uppgick den totala utlåningen till Riksbanken till 90 437 miljoner kronor. Sverige har med anledning av finanskrisen beslutat att stödja Island och Irland med lån för att motverka finanskrisens effekter i de två länderna. Totalt har motsvarande 4 641 miljoner kronor betalats ut till Island till och med december 2011. Under 2012 har Island återbetalat motsvarande 2 702 miljoner kronor av lånet i förtid, vilket minskat Riksgäldskontorets nettoutlåning Irland har fått två låneutbetalningar under 2012 på sammantaget motsvarande 2 638 miljoner kronor, vilket ökat årets nettoutlåning. Posten övrigt inkluderar bland annat en ökad utlåning till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk om 427 miljoner kronor respektive 343 miljoner kronor (exklusive lån till anläggningstillgångar och förändrade behållningar på räntekonto). Posten innefattar även en ökad inlåning från Sida om 300 miljoner kronor (exklusive förändrade behållningar på räntekonto). Under 2012 blev Riksgäldskontorets nettoutlåning sammantaget 591 miljoner kronor lägre än 2011. Den största skillnaden avser lånet till Riksbanken som i huvudsak på grund av valutakurseffekter minskade med 5 929 miljoner kronor 2011 och främst på grund av en nyupplåning ökade med 5 371 miljoner kronor 2012. Skillnaden avseende lånet till Riksbanken mellan åren blev därmed 11 300 miljoner kronor. Kärnavfallsfondens inlåning blev 8 504 miljoner kronor lägre 2012 i förhållande till 2011. Den höga behållningen 2011 och 2012 berodde på att fonden inte ersatte inlösta eller sålda statsobligationer med nya obligationer eftersom ränteläget var lågt. Exportkreditnämndens placering av överskott från verksamheten blev 5 364 miljoner kronor högre än 2011, främst på grund av att nämnden skiftat sitt långfristiga värdepappersinnehav från obligationer i dollar och euro till placeringar i Riksgäldskontoret. Apoteket AB tog under 2011 ut medel från konto i Riksgäldskontoret om 5 923 miljoner kronor, något motsvarande uttag ägde inte rum under 2012. Uttaget avsåg inkomster från försäljning som Apoteket AB tillfälligt hade placerat i Riksgäldskontoret. 2.4.30 Kassamässig korrigering Posten Kassamässig korrigering ingår i statens budget för att saldot på statens budget ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Posten utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras. För 2012 blev utfallet för Kassamässig korrigering 384 miljoner kronor, vilket är 61 miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget som uppgick till 445 miljoner kronor. Tabell 2.112 Kassamässig korigering Miljoner kronor Utfall 2012 SB 2012 Utfall- SB 2012 Utfall 2011 EU-betalningar avgift 3 100 -805 Effekter av övergången till kostnadsmässiga anslag 388 388 0 509 Förskjutningar av betalningar och redovisning mot anslag vid Försvarsmakten och Trafikverket -1 279 842 Rättelse, redovisningsprincip för återkravsfordringar 0 -1 060 Venantius-lån 57 57 0 810 Ränteperiodisering -191 -239 Övrigt -1 691 1 480 Summa 384 445 -61 1 537 Betalningen av Sveriges avgift till EU medför alltid en viss kassamässig korrigering. Sverige betalar inte avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto hos Riksgäldskontoret. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. EU rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot hos Riksgäldskontoret. Eftersom tidpunkten för redovisning mot anslag och rekvisition från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastning och rekvisition kan ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2012 en kassamässig korrigering på 3 100 miljoner kronor eftersom kommissionen rekvirerade ett högre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. I samband med övergången till kostnadsmässig redovisning mot anslag för myndigheternas förvaltningsutgifter uppstod engångseffekter, vilka under 2009 i sin helhet belastade det tillfälliga anslaget 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig anslagsavräkning under utgiftsområde 26. Överföringen av medel till Försvarsmaktens räntekonto delades dock upp på åren 2009?2013. Det innebär att en kassamässig korrigering uppstår under denna period. Utbetalningen till Försvarsmaktens räntekonto uppgick under 2012 till 388 miljoner kronor, vilket har påverkat den kassamässiga korrigeringen positivt. Trafikverket disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheten har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag, en sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Trafikverkets räntebärande betalningsflöde uppgick under 2012 till -1 279 miljoner kronor. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har höga kassamässiga korrigeringar i det icke räntebärande flödet. Korrigeringarna beror på att Försäkringskassans fordran på Pensionsmyndigheten för utbetalade pensioner ökade under 2012. De båda myndigheternas korrigeringar tar ut varandra och påverkar således inte saldot på posten Kassamässig korrigering. Riksgäldskontoret övertog 2007 gäldenärsansvaret för Venantius AB:s lån på drygt 4 100 miljoner kronor. Återbetalningarna av dessa lån medför kassamässiga korrigeringar t.o.m. 2013. Korrigeringen uppgick till 57 miljoner kronor 2012. Redovisningen på anslaget för statsskuldräntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför, främst till följd av att inkomsträntor på vissa delar av Riksgäldskontorets utlåning periodiseras till det kvartal de avser. Denna effekt blev -191 miljoner kronor under 2012. Posten Övrigt, som uppgick till -1 691 miljoner kronor, är en restpost som bland annat är hänförlig till nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag och inkomsttitlar i förhållande till tidpunkten för betalning hos andra myndigheter än de som angivits ovan. Den kassamässiga korrigeringen för 2012 blev 1 153 miljoner kronor högre än 2011. Den största skillnaden avser korrigering för betalning av EU-avgiften som blev 3 905 miljoner kronor högre 2012. Skillnaden beror även bland annat på att 2011 års kassamässiga korrigering innefattade en rättelse avseende redovisningsprinciper för återkravsfordringar om -1 060 miljoner kronor. 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepension) och fördelningssystemet (inkomstpension och tilläggspension). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipension för dem som saknar eller har låg inkomstgrundad pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Detta medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten. Fördelningssystemet är ett autonomt system vilket innebär att det ligger helt utanför statens budget, dock ingår utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen i de utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten. För att inkomstpensionssystemet ska vara hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism som aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. Fördelningssystemets finansiella ställning mäts med balanstalet, vilket enkelt uttryckt är den kvot man får när man delar systemets tillgångar med dess skulder. Om balanstalet är större än 1,0000 är tillgångarna större än skulderna och systemet är i balans. Om balanstalet är mindre än 1,0000 har systemet en skuld som är större än tillgångarna och det leder till att balanseringen aktiveras. En balanseringsperiod inleds därmed av att balanstalet understiger ett - då minskas omräkningen av pensioner och förräntningen av skulden. Detta skedde första gången 2010. Under balanseringen följer pensionerna balansindex istället för inkomstindex. Balanseringsförloppet inleds således med nedskrivningar och därefter vidtar en fas där balanstalets nivå får direkt påverkan på pensionsuppräkningarna. Under en balanseringsperiod kommer balanstalet både höja och sänka de årliga pensionsomräkningarna. När pensionerna ökats till sin ursprungliga nivå, dvs. när balansindex når inkomstindex, upphör balanseringen. Balanstalet som användes för omräkning av pensionerna var 0,9549 för 2011 och 1,0024 för 2012. Balansindex har ännu inte nått upp till nivån för inkomstindex och systemet befinner sig fortsatt i en balanseringsperiod. Inkomstgrundad ålderspension (inkomstpension, tilläggspension och premiepension) finansieras genom en allmän pensionsavgift, som ingår i arbetsgivaravgiften. och en ålderspensionsavgift, den så kallade egenavgiften. De redovisas båda som skatt på arbete på inkomsttitlar på statens budget. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. De statliga ålderspensionsavgifterna fördelas mellan AP-fonderna och premie-pensionssystemet. Vid utbetalning av inkomstpension och tilläggspension hämtas medlen från AP-fonderna till pensionärerna. Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension och belastar fördelningssystemet (AP-fonderna). En ålderspensionär som är född 1938 eller senare och som har intjänad pensionsrätt får inkomstpension. En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får i stället tilläggspension som bland annat baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. Även en ålderspensionär som är född under åren 1938-1953 får delar av sin inkomstgrundade pension som tilläggspension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Sedan den 1 januari 2010 administreras premiepensionssystemet av Pensionsmyndigheten, som ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen. Tabell 2.113 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Miljoner kronor SB 2012 Utfall 2012 Utfall-SB 2012 Utfall-SB Procent 2012 Utfall 2011 AP-fonderna, pensionsutgifter 235 944 236 039 95 0,0 219 682 Administrations-utgifter 2 615 2 439 -176 -6,7 2 322 varav Pensionsmyndig-heten m.fl. myndigheter 879 853 AP-fonderna, rörelsens kostnader 845 791 AP-fonderna, provisions-kostnader 506 437 AP-fonderna, prestations-baserade avgifter 209 241 Summa 238 559 238 478 -81 0,0 222 003 AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. I rörelsens kostnader för första till fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. Provisionskostnader redovisas som en avdragspost under rörelsens intäkter. Prestationsbaserade avgifter reducerar netto resultatet för den tillgång som förvaltats. Förvaltararvoden redovisas som en del av tillgångarnas anskaffningsvärde för onoterade aktier och andelar för vilka återbetalning medges före vinstdelning och i de fall där återbetalning bedöms som sannolik. Förvaltararvoden ingår inte i de administrationskostnader som redovisas i tabell 2.113. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten rörelsens kostnader i tabellen. I budgetpropositionen för 2012 beräknades utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgå till 238 559 miljoner kronor. Utfallet uppgick till 238 478 miljoner kronor och är därmed 81 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 236 039 miljoner kronor, varav 18,5 miljoner kronor överfördes från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt detta. Pensionsutbetalningarna var 95 miljoner kronor lägre än beräknat. Administrationskostnaderna för inkomstpensionen uppgick totalt till 2 439 miljoner kronor, vilket är 176 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Konjunkturinstitutet fick tillsammans 879 miljoner kronor i ersättning för administ-ration av AP-fonderna (regeringsbeslut den 15 december 2011). Jämfört med 2011 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 16 475 miljoner kronor (7,4 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med 16 357 miljoner kronor (7,4 procent). Ökningen beror på att pensionerna på grund av indexeringsreglerna räknades upp med 3,5 procent mellan 2011 och 2012. Ökningen beror också på ett ökat antal pensionärer. I december 2012 var antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension 1 837 000 personer. 2.5 Underliggande saldo och engångseffekter Underliggande saldo 1990-2012 Statens budgetsaldo för 2012 påverkades av engångseffekter. Tabell 2.114 Statens budgetsaldo justerat för större engångseffekter 2012 Miljarder kronor 2012 Statens budgetsaldo -24,9 Justering för större engångseffekter -8,0 varav EKN, ökad kontobehållning -5,7 Extra aktieutdelningar -4,2 Kapitaltillskott, ersättningsmark 1,0 Återbetalning Swedavia AB -0,7 Kärnavfallsfonden -0,4 Lån till Riksbanken 5,4 Lån till andra länder -0,1 Venantius AB, återbetalning av förfallet lån 0,1 Carnegie -0,4 Övrigt, netto -3,0 Statens budgetsaldo justerat för större engångseffekter -32,9 Engångseffekterna beräknas totalt påverka saldot positivt med 8,0 miljarder kronor. Den största positiva engångseffekten uppstod under Riksgäldskontorets nettoutlåning. Exportkreditnämndens behållning på kontot i Riksgäldskontoret ökade kraftigt med 5,7 miljarder kronor. Orsaken är främst att Exportkreditnämnden skiftat sina långfristiga tillgångar värdepappersinnehav från obligationer i dollar och euro till placeringar i Riksgäldskontoret. Extra utdelningar från statliga aktier betraktas också som engångsvisa inkomster på budgeten. Sveaskog gjorde en extrautdelning på 4,0 miljarder kronor. Dessutom gjorde Apoteksgruppen en extra utdelning på ca 0,2 miljarder kronor avseende vinst från försäljning av enskilda apotek. Under 2012 har staten lämnat ett kapitaltillskott om 1,0 miljard kronor till det helägda bolaget Ersättningsmark i Sverige AB. Bolaget äger skog som ska användas för att byta mark med andra skogsägare för att på det viset bevara skyddsvärd skog. Tillskottet ska finansiera den skatt som bytena kan komma att medföra. Det statliga bolaget Swedavia har återbetalat lån i Riksgäldskontoret om 0,7 miljarder kronor. Bolaget tog 2010 över Luftfartsverkets flygplatser och därmed också de lån i Riksgäldskontoret som hänför sig till flygplatserna. Lånen ska till och med 2013 ersättas med lån på marknaden i den takt de förfaller. Kärnavfallsfondens kontobehållning ökade under året med 0,4 miljarder kronor. En stor negativ engångseffekt under Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av ökningen av Riksbankens lån i Riksgäldskontoret, vilken uppgick till 5,4 miljarder kronor. Lånet togs 2009 för att återställa valutareserven och utökades under 2012 med motsvarande ca 7,0 miljarder kronor netto. Samtidigt reducerade valutakursvinster vid omsättning av lån det totala lånebeloppet i kronor. En positiv engångseffekt under nettoutlåningen är de återbetalningar som Island under 2012 gjorde i förtid. Återbetalningarna motsvarar 2,7 miljarder kronor. En effekt i samma storleksordning men åt motsatt håll är de första två utbetalningarna av lån till Irland, sammanlagt motsvarande 2,6 miljarder kronor. Vidare erhöll stabilitetsfonden nettoinbetalningar om 0,4 miljarder kronor med anledning av avtal om vinstdelning efter försäljningen av dotterbolagen till Carnegie, vilka togs över av staten 2008. Under posten Övrigt, netto (3,0 miljarder kronor) ingår förändrad nettoutlåning från Riksgäldskontoret till övriga myndigheter, bolag och affärsverk. Framförallt innehåller posten minskade lån till Försvarets Materielverk och affärsverket Statens Järnvägar. Även nettot (0,5 miljarder kronor) av inbetalningarna av premiepensionsavgifter och utbetalningarna av premiepensionsmedel ingår i posten övrigt. Justerat för engångseffekter uppgick budgetsaldot för 2011 till -32,9 miljarder kronor. När engångseffekterna exkluderats erhålls ett mått på den underliggande saldoutvecklingen (statens budgets underliggande saldo). Diagram 2.1 Faktiskt och underliggande saldo på statens budget 1990-2012 Under 1990-talets inledande år var staten tvungen att låna stora belopp. Under dessa år var engångseffekterna negativa som en följd av stora utbetalningar av bankstöd. Lånebehovet var som störst 1993 med 250 miljarder kronor. Därefter förbättrades saldot snabbt och vände till överskott 1998. Två år senare uppgick överskottet till 102 miljarder kronor. Nästan hela överskottet bestod emellertid av engångsvisa försäljningsinkomster och överföringar från AP-fonden. I början av 2000-talet försämrades saldona återigen, men underskotten dämpades av positiva engångseffekter även dessa år. Från 2005 visade det faktiska saldot åter överskott och ökade successivt till 2008. För 2009 visade det faktiska såväl som det underliggande budgetsaldot ett underskott. Det faktiska saldot vände från ett rekordstort överskott 2008 på 135 miljarder kronor till ett underskott på 176 miljarder kronor. Detta omslag berodde emellertid till stor del på olika engångseffekter. År 2008 tillfördes statens budget stora inkomster av aktieförsäljningar medan den 2009 belastades med tillfälliga utgifter till följd av insatser mot finanskrisen, främst Riksgäldskontorets upplåning för Riksbankens räkning. Även rensat för engångseffekter försvagades dock saldot, framför allt som en följd av den kraftiga konjunkturnedgången. För 2010 var det faktiska underskottet marginellt negativt, medan det underliggande underskottet var 11,5 miljarder kronor lägre till följd av positiva engångseffekter även detta år. Från 2010 till 2011 slog det underliggande saldot om från underskott på 11,5 miljarder kronor till ett överskott på 31,5 miljarder kronor. År 2012 slog alltså det underliggande saldot, liksom det faktiska, om från överskott till att åter visa underskott, framför allt som en effekt av den utdragna lågkonjunkturen. 2.6 Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget Vid analys av och information om statsbudgetens storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som har utarbetats bland annat av EU. Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner. Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen på statens budget använts. Diagram 2.2 Procentuell fördelning av utgifter på statens budget 2012, realekonomiskt fördelade Tabell 2.115 Realekonomisk fördelning av statens budget Miljoner kronor Realekonomisk art Utfall 2012 Utfall 2011 Förändring 2011-2012 Procentuell förändring 2011-2012 Transfereringar 541 249 536 216 5 033 0,9 varav till Hushållssektorn 290 429 283 868 6 561 2,3 Kommunala sektorn 133 838 136 695 -2 857 -2,1 Företagssektorn 33 691 33 579 112 0,3 Ålderspensionssystemet 21 011 20 771 240 1,2 Statliga ideella organisationer 3 850 3 746 104 2,8 Internationell verksamhet 58 430 57 558 872 1,5 varav till EU-institutioner 31 452 30 498 954 3,1 Konsumtionsutgifter 207 488 198 776 8 712 4,4 varav Löner inklusive sociala avgifter 112 340 108 422 3 918 3,6 Omkostnader för konsumtion 62 356 58 859 3 497 5,9 Lokaler 16 984 16 326 658 4,0 Utgifter för försvarsändamål 5 953 5 327 626 11,8 Sociala naturaförmåner 9 855 9 842 13 0,1 Investeringsverksamhet 19 890 18 751 1 139 6,1 Räntor 31 698 39 390 -7 692 -19,5 varav Räntor på statsskulden 27 299 34 374 -7 075 -20,6 Finansiella transaktioner 10 763 8 344 2 419 29,0 Summa utgiftsområden 811 088 801 478 9 610 1,2 Transfereringar Transfereringar är inkomstöverföringar, det vill säga till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas till exempel sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EU-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. 67 procent av utgifterna på budgeten är transfereringar Transfereringarna utgjorde 66,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2012. Hushållen erhöll 53,7 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushåll har ökat med 6 561 miljoner kronor (2,3 procent) jämfört med 2011. Det beror framförallt på att utgifterna för transfereringar till hushåll på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp har ökat med 2 799 miljoner kronor till 23 131 miljoner kronor. Ökningen beror på att det var fler nya sjukfall än beräknat, samtidigt som längden för sjukfallen har ökat. Även utgifterna på anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg har ökat jämfört med 2011. Det beror framför allt på att utgifterna för förmånen ökat kontinuerligt sedan lagen om assistansersättning trädde i kraft 1994. Antalet personer som beviljats assistansersättning har stadigt ökat sedan reformen genomfördes 1994, liksom antalet beviljade timmar per vecka och person. Utgifterna på anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp minskade med 3 038 miljoner kronor till 47 855 miljoner kronor. Anslaget omfattar de största transfereringarna till hushållen och de minskade för femte året i rad. Minskningen beror på att det sedan juli 2008 inte är möjligt att nybevilja tidsbegränsad sjukersättning och att de personer som har beviljats ersättning successivt fasas ut ur systemet. Många personer lämnar dessutom sjukersättningen för att de övergått till ålderspension. Den kommunala sektorn var den näst största mottagaren av transfereringar 2012. Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting och kommunalförbund. Under 2012 erhöll kommunsektorn 24,7 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till kommunsektorn minskade med 2 857 miljoner kronor (2,1 procent) jämfört med 2011. Minskningen beror framför allt på att utgifterna på anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, minskade med 3 028 miljoner kronor (3,6 procent). Anslaget ökades tillfälligt under 2011 med 3 000 miljoner kronor som en stabiliseringspolitisk åtgärd på grund av en relativt svag inkomstutveckling i kommunerna. Diagram 2.3 Transfereringar på statens budget fördelade efter mottagarkategori 2012 Konsumtion Statlig konsumtion avser förbrukning av resurser de statliga myndigheterna använder i verksamheten, till exempel utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer samt försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk. I konsumtionsbegreppet ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller till exempel statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick under 2012 till 25,6 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. Utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 4 Rättsväsendet hade de största utgifterna för konsumtion. Drygt hälften av utgifterna för konsumtion utgjordes av löner inklusive sociala avgifter. Sociala avgifter avser främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Ökningen av löner inklusive sociala avgifter var 3,6 procent 2012. Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion, till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 5,9 procent 2012. Det enskilt största anslaget med omkostnader för konsumtion är anslaget 1:1 Väghållning inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Omkostnaderna uppgick till 9 215 miljoner kronor 2012, en ökning med 17,9 procent. Det högre utfallet beror på ökade drift- och underhållskostnader för det statliga vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar Investeringar Med investeringar avses utgifter för anskaffning av infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som dataprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion. Av utgifterna inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till 2,5 procent. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största andelen av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden (91 procent). Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och med finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår inte under utgiftsområdena utan ingår i Riksgäldskontorets nettoutlåning. Myndigheternas amorteringar och räntor på dessa lån redovisas som finansiella transaktioner i tabell 2.115. Räntor och finansiella transaktioner Den realekonomiska gruppen räntor avser räntor på statsskulden och övriga räntor, till exempel räntor för studielån. Räntorna uppgick till 3,9 procent av utgifterna på budgetens utgiftsområden 2012. De två största anslagen var 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 och 1:3 Studiemedelsräntor m.m. inom utgiftsområde 15. Dessa svarade tillsammans för 99 procent av de totala ränteutgifterna. 2.7 Beställningsbemyndiganden Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutar, beställa varor eller tjänster och besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det år budgeten avser. De åtaganden som görs räknas inte som ekonomiska händelser och ska med andra ord inte redovisas mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redovisas mot det av riksdagen beslutade bemyndigandebeloppet. Det totala bemyndigandebeloppet för 2012 var 303 569 miljoner kronor och de utestående åtagandena den 31 december 2012 uppgick till 252 938 miljoner kronor. De totala utestående åtagandena var alltså 50 631 miljoner kronor lägre än det totala bemyndigande beloppet. De högsta beslutade bemyndigandebeloppen avser utgiftsområdena 22 Kommunikationer, 6 Försvar och samhällets krisberedskap och 7 Internationellt bistånd. De högsta beloppen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer avser anslagen 1:2 Banhållning och 1:1 Väghållning där bemyndigandebeloppet uppgår till 77 000 miljoner kronor respektive 40 000 miljoner kronor. Inom utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap uppgår det högsta beloppet till 46 100 miljoner kronor och avser anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. Det högsta beloppet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd avser anslaget 1:1 Biståndsverksamhet och uppgår till 44 535 miljoner kronor. Tabell 2.116 Beställningsbemyndiganden 2012 Miljoner kronor Utgiftsområde Beställnings- bemyndiganden Utestående åtaganden 2012-12-31 01 Rikets styrelse 186 131 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 75 0 05 Internationell samverkan 169 64 06 Försvar och samhällets krisberedskap 63 155 43 987 07 Internationellt bistånd 46 665 39 656 08 Migration 445 193 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1 512 1 360 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 3 505 2 955 13 Integration och jämställdhet 1 290 725 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 19 041 17 262 15 Studiestöd 7 3 16 Utbildning och universitetsforskning 19 745 17 391 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 429 349 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 89 30 19 Regional tillväxt 5 558 4 567 20 Allmän miljö- och naturvård 3 952 3 058 21 Energi 5 533 2 049 22 Kommunikationer 120 950 108 812 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 8 085 8 320 24 Näringsliv 3 179 2 025 Summa utgiftsområden 303 569 252 938 De största avvikelserna mellan de beslutade bemyndigandebeloppen och utestående åtaganden återfinns inom utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt 22 Kommunikationer. För dessa utgiftsområden understeg de utestående åtagandena bemyndigandebeloppen med 19 168 miljoner kronor respektive 12 138 miljoner kronor. Avvikelsen inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap beror på en senarelagd beslutstidpunkt för vissa större materielanskaffningar och på förändringar inom stridsflygområdet. Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel har de beslutade bemyndigandebeloppen för anslaget 1:21 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och anslaget 1:22 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur överskridits med 587 miljoner kronor respektive 270 miljoner kronor. Överskridandena beror i huvudsak på att beslut om ansökningar om nya stöd prioriterats för att kunna omhändertas inom EU:s nuvarande programperiod. Utbetalning av stöd i pågående ärenden har därför prioriterats ned. En specifikation av riksdagen beslutade bemyndiganden och utestående åtaganden den 31 december 2012 per anslag redovisas i bilaga 3 Beställningsbemyndigande och utnyttjandet uppdelat på varje utgiftsområde finns under respektive avsnitt. Stora avvikelser mellan beslutade bemyndiganden och utfall kommenteras i anslutning till bemyndigandetabellen i respektive avsnitt. 2.8 Inomstatliga lån Tabell 2.117 Inomstatliga lån Miljoner kronor UO Inomstatliga lån Låneram Lån 2012-12-31 01 Riksdagsförvaltningens investeringar som används i verksamheten 100 56 01 Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 420 190 02 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 12 300 11 612 02 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 10 200 9 408 02 Riksrevisionen - anläggningstillgångar som används i verksamheten 15 5 02 7 AP-fondens investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten 5 1 06 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskapsverksamhet 500 0 06 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 350 170 06 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 21 Svenska Kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 6 000 1 854 22 Prioriterade vägprojekt m.m. 8 900 7 510 22 Prioriterade järnvägsprojekt m.m.1 33 400 32 158 22 Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga lån i eller utanför Riksgäldskontoret 335 0 22 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 1 500 0 22 Statens järnvägars långfristiga lån inkl. finansiell leasing 5 000 2 559 Summa 119 025 65 523 1 Lån för fortsatt utbyggnad av Botniabanan övertogs av Trafikverket 1 oktober 2012. 2.9 Övriga krediter Tabell 2.118 Övriga krediter Miljoner kronor eller annan angiven valuta UO Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2012-12-31 02 Insättningsgarantin Obegränsad 0 02 Investerarskyddet Obegränsad 118 02 Garantier till banker m.m. för skuldförbindelser Obegränsad 0 02 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner1 Obegränsad 0 02 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv)1 Obegränsad 0 02 För Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet2 Obegränsad 0 02 7 AP-fondens kredit på räntekonto 185 63 02 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 355 5 02 Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i pensionshanteringen 100 0 02 Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet3 100 0 06 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital behov av rörelsekapital 12 000 753 06 Försvarsexportmyndighetens behov av rörelsekapital 7 000 796 07 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner4 Obegränsad 0 07 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv)5 Obegränsad 0 07 Kredit för infriande av Sidas garantier5 Obegränsad 0 11 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 9 000 0 18 Kredit för infriande av Boverkets garantier Obegränsad 0 24 Exportkreditnämnden upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning Obegränsad 0 Summa 1 735 1 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2 2 Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211) 3 prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191 4 prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1 s. 290-292, rskr. 2001/02:34 5 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen. Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. 3.1 Resultaträkning Överskott trots kraftig försämring Resultaträkningen för 2012 visar ett överskott på 1 miljard kronor, vilket är en minskning med 42 miljarder kronor jämfört med föregående år. Tabell 3.1 Resultaträkning Miljoner kronor Not 2012 2011 Intäkter Skatteintäkter 1 971 172 1 001 553 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 54 105 57 030 Intäkter av bidrag 3 45 685 31 586 Summa intäkter 1 070 962 1 090 169 Kostnader Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll 4 -559 485 -536 305 Transfereringar till företag 4 -39 216 -39 152 Transfereringar till kommuner 4 -200 369 -204 492 Transfereringar till utlandet 4 -58 250 -57 377 Avsättningar till/upplösning av fonder 5 -9 166 -8 705 Summa transfereringar m.m. -866 486 -846 031 Statens egen verksamhet Kostnader för personal 6 -116 264 -111 294 Kostnader för lokaler 7 -18 084 -17 506 Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -140 96 Övriga driftkostnader 9 -82 923 -81 856 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -24 391 -23 185 Summa statens egen verksamhet -241 802 -233 745 Summa kostnader -1 108 288 -1 079 776 Saldo före resultat från andelar och finansiella poster -37 326 10 393 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 11 43 660 36 335 Finansiella intäkter och kostnader Nettokostnad för statsskulden 12 -20 045 -35 242 Övriga finansiella intäkter 13 16 069 32 712 Övriga finansiella kostnader 14 -1 495 -1 464 Summa finansiella poster -5 471 -3 994 ÅRETS ÖVERSKOTT 863 42 734 Minskade skatteintäkter och ökade transfereringskostnader Försämringen av resultatet beror framför allt på att skatteintäkterna minskade med 30 miljarder kronor och transfereringskostnaderna ökade med 20 miljarder kronor. Nettokostnaden för statsskulden minskade med 15 miljarder kronor och uppgick till 20 miljarder kronor. Samtidigt är övriga finansiella intäkter 17 miljarder kronor lägre än föregående år eftersom försäljningen av aktier i Nordea då gav en vinst. Resultatet från andelar i hel- och delägda företag förbättrades med 7,3 miljarder kronor. Kostnaden för personal ökade med 5 miljarder kronor. 3.1.1 Intäkter Diagram 3.1 Statens intäkter 30 miljarder kronor mindre i skatteintäkter Skatteintäkterna uppgick till 971 miljarder kronor och utgör 89 procent av statens totala intäkter (se diagram 3.1). Statens skatteintäkter minskade med 30 miljarder kronor (3 procent) jämfört med 2011. Ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter Direkta skatter på arbete ökade med 17 miljarder kronor jämfört med 2011. Förändringen förklaras framför allt av att lönesumman ökat med 3,9 procent. Timlönen ökade med 2,9 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 0,9 procent mellan åren. Ökningen av timmarna kan jämföras med sysselsättningen, som ökade med 0,7 procent. Skattereduktionerna ökade med 8,4 miljarder kronor varav hälften förklaras av skattereduktion för den allmänna pensionsavgiften som är direkt kopplad till lönesumman. Resterande del beror på högre jobbskatteavdrag, vilket främst förklaras av fler sysselsatta och högre ROT-avdrag (reparation, underhåll, om- och tillbyggnad) och RUT-avdrag (hemtjänster). Sammantaget uppgick skattereduktionerna för ROT och RUT till drygt 16 miljarder kronor, varav 2 miljarder kronor avsåg RUT-tjänster. Arbetsgivaravgifterna ökade med 15 miljarder kronor eller motsvarande 3,4 procent. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen i procent av lönesumman. Intäkterna från skatt på kapital minskade Jämfört med 2011 minskade skatt på kapital med 13 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll minskade med 4,1 miljarder kronor, 14 procent, till följd av lägre vinster vid försäljning av fastigheter och aktier. Skatt på företagsvinster minskade med 7,6 miljarder kronor eller 7,4 procent och förklaras av minskade vinster. Fastighetsskatt och fastighetsavgift ökade med 1,3 miljarder kronor. Ökningen avser fastighetsavgiften. Intäkterna från mervärdesskatten ökade Skatt på konsumtion och insatsvaror var i princip oförändrad mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 0,3 miljarder kronor. Hushållens konsumtionsutgifter i löpande priser ökade med 2,8 procent medan skatteintäkterna är oförändrade. Att intäkterna ändå inte ökat förklaras av att skatten på restaurang- och cateringtjänster sänkts från 25 till 12 procent. Intäkter från skatt på alkohol och tobak ökade medan de från energi och miljö minskade Skatt på alkohol och tobak ökade med 0,7 miljarder kronor. Skatt på energi och miljö minskade med 0,6 miljarder kronor. Det beror på att bensinförsäljningen minskade med 8 procent vilket medförde lägre intäkter från både energi- och koldioxidskatt. Intäkterna från AP-fondsmedel ökade Bidragsintäkter har ökat med 14 miljarder kronor. Ökningen förklaras till största delen av att AP-fondernas nettobidrag för utbetalningarna av pensioner under året ökade. AP-fondens nettobidrag till staten blev högre för 2012 eftersom ökningen av socialavgifter och allmänna pensionsavgifter varit betydligt lägre än ökningen av utbetalda pensioner. Minskade avgiftsintäkter Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskade med 2,9 miljarder kronor. Det beror på att Post- och telestyrelsen hade intäkter från spektrumauktioner på drygt 3 miljarder kronor under 2011, som inte hade någon motsvarighet under 2012. 3.1.2 Kostnader Diagram 3.2 Statens kostnader Av statens kostnader utgjordes 76 procent av transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 22 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 2 procent. 3.1.3 Transfereringar Diagram 3.3 Transfereringar per sektor Diagram 3.3 visar transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräkenskapernas indelning. Av diagrammet ovan framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfereringar. Transfereringarna till hushåll innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslöshetsersättning, men även bidrag till organisationer inom t.ex. utbildningsområdet eller biståndsområdet. Kommunerna tar emot 23 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 7 procent av de statliga transfereringarna. Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 857 miljarder kronor. De ökade därmed med 20 miljarder kronor mellan 2011 och 2012. Fler ålderspensionärer och högre pensioner Transfereringar till hushåll avseende socialförsäkringen ökade med 21 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 16 miljarder kronor till följd av att antalet ålderspensionärer blir fler, att nytillkommande pensionärer har högre intjänad pension och att pensionerna räknats upp med 3,5 procent. Premiepensioner har ökat 0,4 miljarder kronor. Den ökningen beror på att antalet pensionärer blir fler på grund av stora årskullar födda i mitten av 1940-talet och att varje ny årskull som går i pension har större andel i det nya pensionssystemet. Anslagsfinansierade pensioner och stöd minskade med totalt 0,3 miljarder kronor varav garantipension och efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,4 respektive 0,2 miljarder kronor medan bostadstillägg ökade med 0,4 miljarder kronor. Fler har fått sjukpenning men färre har fått aktivitets- och sjukersättning Kostnaden för sjukpenning ökade med 3,1 miljarder kronor eller 15 procent. Det förklaras både av att antalet nya sjukfall fortsätter öka och att fler dagar betalas ut till personer som återvänt till sjukförsäkringen, även om antalet nya "återvändare" är lägre än 2011. Aktivitets­ och sjukersättningen minskade med 2,5 miljarder kronor, 5,1 procent. Minskningen beror på ett fortsatt nettoutflöde till ålderspensionssystemet och ett lågt inflöde, då det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Ökat antal assistanstimmar och högre timersättning Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning och ökade med 1,7 miljarder kronor eller 7 procent. De ökade kostnaderna för assistansersättning beror främst på ett ökat antal assistanstimmar per person och en högre ersättning per timme. Ökade kostnader för föräldraförsäkringen Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäkringen med 1,2 miljarder kronor och kostnaderna för barnbidragen marginellt med 0,1 miljarder kronor. Utgifterna för förmånerna inom familjepolitiken påverkas av flera faktorer såsom antal födda barn, barnkullarnas storlek, föräldrarnas löneutveckling och konjunkturen. Ökningen beror bland annat på att det finns fler barn i åldrarna 0-12 år och höjda löner vilket påverkar ersättningsnivån. Arbetslöshetsersättning och lönegaranti har ökat Bland de övriga transfereringarna till hushåll har kostnaderna för arbetsmarknadsområdet ökat med 1,2 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen har ökat med 0,6 miljarder kronor och aktivitetsstöd har minskat något. I genomsnitt under året uppgick arbetslösheten till 8 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning att jämföra med 7,8 procent under 2011. I december var arbetslösheten 7,7 procent mot 7,3 procent ett år tidigare. Lönegarantiersättningen har ökat med 0,8 miljarder kronor och ökningen avser bland annat utbetalningar till Saab-anställda i Trollhättan. Pensioner till ej statligt anställda Statens tjänstepensionsverk har även kostnader för pensioner till anställda i andra än de statliga myndigheterna vilka har ökat 0,9 miljarder kronor, varav hälften avser förändring av avsättningar för pensioner. Den stora kostnadsökningen beror på att Chalmers tekniska högskola löst in sin pensionsskuld vilket ökar både intäkter och kostnader i staten. Lägre reservation för förlust i CSN:s utlåningsverksamhet Centrala studiestödsnämndens (CSN) kostnad för reservation för förlust i utlåningsverksamheten minskade med 3 miljarder kronor och blev därmed marginell. Minskningen beror på att CSN från 2011 beräknade förlust även för personer med pågående studier och beräkningsmetoden har inte ändrats mellan åren. 30 miljarder kronor till premiepensionssystemet Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna. Beloppet avser de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (2,5 miljarder kronor), vilka ingår i utbetalda ålderspensioner. Transfereringar till kommuner minskade Efter att ha ökat 2010 och 2011 i samband med finanskrisen minskade bidrag till kommuner 2012. De allmänna bidragen till kommuner minskade med 4,1 miljarder kronor. Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting har minskat med 2,3 respektive 1,8 miljarder kronor. Läkemedelsförmånerna minskade Bidrag för läkemedelsförmånerna har minskat med 0,4 miljarder kronor med anledning av att högkostnadsskyddet för läkemedel m.m. höjdes från 1 800 kronor till 2 200 kronor den 1 januari 2012. Höjningen av högkostnadsskyddet innebär ökade inkomster för landstingen och därför reduceras bidraget för läkemedelsförmånerna. Mindre till skolväsendet Statligt stöd till vuxenutbildning minskade med 0,7 miljarder kronor. Främst minskade statsbidrag till yrkesutbildning inom Komvux och särvux. Fortbildning av lärare och förskolepersonal minskade 0,5 miljarder kronor. Ytterligare satsningar 2011 för utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet samt förstärkning av basfärdigheter minskade med 0,1 miljarder vardera 2012. Mer i statliga bidrag till kommunala trafiksatsningar Trafikverket har ökat bidragen till kommuner med 0,9 miljarder kronor avseende statlig medfinansiering. Ökningen jämfört med tidigare år beror dels på stora utbetalningar för projekt inom Stockholmsområdet, dels slututbetalningar för resecentrum på Botniabanan. Högre EU-avgift Bland transfereringar till utlandet har avgiften till EU ökat med 1,1 miljarder kronor till följd av BNI-utvecklingen. Avgiften redovisas här periodiserad till skillnad mot redovisningen på statens budget. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Sida ökade med 0,3 miljarder kronor. 3.1.4 Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 242 miljarder kronor 2012, vilket är en ökning med 8,1 miljarder kronor jämfört med 2011. Statens personalkostnader ökade med 5 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4,6 miljarder kronor eller 4,2 procent. Övriga driftkostnader ökade med 1,1 miljarder kronor. 3.1.5 Resultat från andelar i hel- och delägda företag förbättrades Resultatet från andelar i hel- och delägda företag ökade med 7,3 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut. Vattenfalls resultat har förbättrats med 5,9 miljarder kronor. Bland jämförelsestörande poster ingick bl.a. nedskrivning av tillgångar främst i Nederländerna på 8,6 miljarder kronor. Även föregående år belastades dock med en kostnad för nedskrivning och avveckling av kärnkraftverk i Tyskland med 10,4 miljarder kronor. Realisationsvinster om 8 miljarder kronor har förbättrat resultatet och avser försäljning av verksamhet främst i Finland. Föregående år uppgick realisationsvinsterna till 4,8 miljarder kronor. Ökad produktionsvolym hos kvarvarande enheter har uppvägt sjunkande elpriser och därmed förbättrat resultatet med 2,4 miljarder kronor. Förlorat resultatbidrag från avyttrade enheter har minskat resultatet med 2,6 miljarder kronor. Resultatet för LKAB har försämrats med 2,2 miljarder kronor. Trots ökade volymer har intäkterna minskat till följd av lägre priser för järnmalm. Resultatet inkluderar avsättning för kostnader på 1,1 miljarder kronor relaterade till påverkan av gruvbrytning i Kiruna och Malmberget, vilket är i nivå med föregående år. Sveaskog AB har förbättrat resultatet med 1,3 miljarder kronor främst hänförligt till den positiva effekten av sänkt bolagsskattesats på uppskjuten skatt. 3.1.6 Nettokostnaden för statsskulden minskade Under 2012 uppgick nettokostnaden för statsskulden till 20 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden minskat med 15 miljarder kronor. Det beror i huvudsak på att räntekostnaderna minskade med 8 miljarder kronor, varav räntekostnaderna avseende upplåning i svenska kronor minskat med 6 miljarder kronor. Övriga finansiella intäkter minskade med 17 miljarder kronor, till största del beroende på att statens försäljning av aktier i Nordea 2011 gav en vinst på 17 miljarder kronor. 3.2 Balansräkning I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital per den 31 december 2012. Tabell 3.2 Balansräkning Miljoner kronor TILLGÅNGAR Not 2012-12-31 2011-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 15 6 937 6 761 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 16 876 829 Summa immateriella anläggningstillgångar 17 7 813 7 590 Materiella anläggningstillgångar Statliga väganläggningar 18 115 189 108 180 Statliga järnvägsanläggningar 19 112 296 97 773 Byggnader, mark och annan fast egendom 20 35 452 33 992 Förbättringsutgifter på annans fastighet 21 3 996 3 804 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 22 27 620 25 316 Pågående nyanläggningar 23 88 219 93 372 Beredskapstillgångar 24 93 199 93 375 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 2 337 4 323 Summa materiella anläggningstillgångar 478 308 460 135 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag 26 368 825 349 766 Andra långfristiga värdepappersinnehav 27 42 612 46 710 Långfristiga fordringar 28 2 921 4 161 Summa finansiella anläggningstillgångar 414 358 400 637 Summa anläggningstillgångar 900 479 868 362 Utlåning 29 268 640 279 483 Varulager m.m. Varulager och förråd 30 1 635 1 674 Pågående arbeten 31 846 617 Fastigheter 32 170 176 Förskott till leverantörer 33 18 53 Summa varulager m.m. 2 669 2 520 Fordringar Kundfordringar 34 9 268 8 489 Övriga fordringar 35 73 360 70 876 Summa fordringar 82 628 79 365 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 36 10 161 10 100 Upplupna bidragsintäkter 37 2 805 2 014 Övriga upplupna intäkter 38 12 610 11 946 Summa periodavgränsningsposter 25 576 24 060 Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar 39 27 774 46 495 Summa kortfristiga placeringar 27 774 46 495 Kassa och bank 40 5 926 6 287 SUMMA TILLGÅNGAR 1 313 692 1 306 572 KAPITAL OCH SKULDER Not Nettoförmögenhet 41 -316 134 -311 368 Fonder 42 107 091 97 925 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 43 208 088 195 757 Övriga avsättningar 44 12 612 13 344 Summa avsättningar 220 700 209 101 Statsskulden Lån i Sverige 850 357 857 071 Lån utomlands 268 933 268 802 Summa statsskulden 45 1 119 290 1 125 873 Skulder m.m. Leverantörsskulder 46 19 360 19 225 Övriga skulder 47 65 694 84 523 Depositioner 48 1 325 1 210 Förskott från uppdragsgivare och kunder 49 206 270 Summa skulder m.m. 86 585 105 228 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 50 28 982 30 142 Oförbrukade bidrag 51 9 906 9 648 Övriga förutbetalda intäkter 52 57 272 40 023 Summa periodavgränsningsposter 96 160 79 813 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 313 692 1 306 572 Garantiförbindelser 53 1 365 214 1 342 312 Övriga ansvarsförbindelser 54 18 166 29 088 3.2.1 Nettoförmögenheten Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens ackumulerade underskott över åren, svarar för den övervägande delen av skulderna och därmed den negativa nettoförmögenheten. Vid utgången av 2012 var nettoförmögenheten -316 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en försämring med knappt 5 miljarder kronor jämfört med 2011 då nettoförmögenheten var - 311 miljarder kronor. Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan: Mdkr Ökning av tillgångar 7 Minskning av skulder 9 Ökningar av avsättningar -12 Ökning av fonder -9 Summa -5 Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt: Mdkr Årets överskott enligt resultaträkningen 1 Värdeförändringar av aktier och andelar -4 Övriga direkta förändringar av nettoförmögenheten -2 Summa -5 Förändringen av nettoförmögenheten är hänförbar dels till årets överskott i resultaträkningen på 1 miljard kronor, dels till påverkan på nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. En återkommande förklaringspost är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2012 uppgick dessa effekter till - 4 miljarder kronor. Vid eliminering av inomstatliga värdepapper uppstår ett saldo på grund av olika redovisningsprinciper. Detta har tillsammans med saldon som uppstår vid eliminering av andra inomstatliga fordringar och skulder resulterat i en negativ påverkan med knappt 2 miljarder kronor. Till det kommer några ytterligare mindre poster. Sammantaget minskar därmed nettoförmögenheten med 5 miljarder kronor trots resultaträkningens överskott. Jämförelse med nettoförmögenheten enligt definitionen i nationalräkenskaperna För att belysa sambandet mellan olika sätt att redovisa statens finansiella ställning görs en jämförelse mellan nettoförmögenheten i balansräkningen och nationalräkenskaperna (NR). NR:s beräkningar finns inte färdigställda för 2012 och jämförelsen görs därför för 2011. NR:s uppgifter har dessutom kompletterats på några punkter för att öka jämförbarheten. Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet på - 311 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2013 års ekonomiska vårproposition på 325 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 636 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen. Skillnaderna beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till återanskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångar i balansräkningen värderas till ursprungligt anskaffningsvärde exklusive moms. Detta står för 59 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för vissa aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. Beredskapstillgångar ingår endast till den del det inte avser krigsmateriel och kringutrustning till krigsmateriel. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. För tillgångar och skulder i övrigt tas främst vissa stora myndigheter med omfattande finansiell verksamhet med i NR. Fordringar och skulder av löpande karaktär är till största delen inte med i NR. Dessutom finns andra mindre skillnader. I anslutning till not 41 visas de viktigaste skillnaderna för 2011 och 2010. 3.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen Under räkenskapsåret 2012 ökade de totala tillgångarna med 7 miljarder kronor till 1 314 miljarder kronor. Nya vägar och järnvägar De materiella anläggningstillgångarna ökade med 18 miljarder kronor. Väganläggningar har under året invärderats som färdigställda till ett värde av drygt 11 miljarder kronor. Större objekt med en investeringskostnad över 100 miljoner kronor som öppnats för trafik under året är bland annat E6 Trelleborg-Vellinge, E22 Hörby Norra-Linderöd, E4 Södertälje-Stockholm (Hallunda), E6 Tanumshede-Lugnet, E45 Angeredsbron-Älvängen samt E45 Älvängen-Trollhättan. Värdet av järnvägsanläggningar som färdigställts under året uppgår till 18 miljarder kronor. De projekt som står för den största delen av ökningen jämfört med föregående år är uppgradering av sträckan Sundsvall-Nyland (Ådalsbanan) och Trollhättan-Göteborg (Olskroken) samt dubbelspår inklusive stationer i Götaälvdalen. Ådalsbanan är en viktig länk mellan Botniabanan och Ostkustbanan och en stor del av person- och godstrafiken kommer att gå via denna bana. För att klara av nya trafikmängder har standardhöjningar gjorts. Pågående nyanläggningar har minskat med 5,3 miljarder kronor. Trafikverkets pågående större investeringsprojekt omfattar bland annat Citybanan i Stockholm, Västkustbanan inklusive tunnel genom Hallandsåsen, Norge/Vänern-banan, Ådalsbanan, E20 Norra länken, Norra Station i Stockholm och E45 Göteborg-Trollhättan. Svenska kraftnät investerade i stamnätet Maskiner, inventarier, installationer m.m. ökade med 2,4 miljarder kronor. Svenska kraftnäts tillgångar ökade med 2,2 miljarder kronor främst avseende investeringar i stamnätet. Förskott avseende materiella anläggningstillgångar minskade med 2 miljarder kronor. Bland annat minskade Försvarets materielverks förskott till utländska leverantörer för försvarsmateriel. Värdet på Vattenfall ökade De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 14 miljarder kronor. Andelar i hel- och delägda företag ökade med 19 miljarder kronor. Ökningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgår till 14 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av årets resultat som uppgår till 17 miljarder kronor samt kassaflödessäkring med en positiv påverkan med 3,2 miljarder kronor. Kassaflödessäkringen avser huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av el-derivat som används för prissäkring av framtida försäljning. Ägarförändring i koncernföretag vid försäljning av aktier till minoritetsägare har medfört en ökning med 2,6 miljarder kronor. Kapitalandelen har minskats främst av utdelning av 4,4 miljarder kronor till staten och av negativa omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet på 7 miljarder kronor, som dock delvis har utjämnats av positiv påverkan från valutasäkring av utländskt eget kapital på 3 miljarder kronor. Omräkningsdifferenserna har uppstått när balansräkningar i utländska dotterbolag räknats om till svenska kronor. LKAB:s resultat för året uppgår till 8,8 miljarder kronor, vilket bidragit till andelsvärdets ökning med 3,8 miljarder kronor. Utdelning av 5 miljarder kronor har reducerat värdet. Långfristiga fordringar minskade med 1,2 miljarder kronor. Affärsverket Statens järnvägars fordringar på SJ AB avseende leasingavtal har reglerats under 2012 inför avvecklingen av myndigheten. Minskad utlåning Riksgäldskontorets utlåning minskade med totalt med 15 miljarder kronor. Det beror främst på att lånet till Botniabanan AB togs över av Trafikverket i samband med att bolaget avvecklades. Lånet finns således kvar i Riksgäldskontoret men eftersom utlåningen numera sker till en myndighet elimineras lånet i årsredovisningen för staten. Ökade fordringar Övriga fordringar har ökat med 2,5 miljarder kronor. Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 2,6 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Riksgäldskontorets fordringar har däremot minskat med 2,1 miljarder kronor. Minskningen är hänförlig till regressfordringar som var höga 2011 i samband med infriande av garantier för Saab Automobil AB. Tullverkets övriga fordringar har ökat 1,1 miljarder kronor. Stor minskning av värdet på värdepapper och andelar Värdepapper och andelar har minskat med 19 miljarder kronor och minskningen avser Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar som var stora föregående år. Fondvärdet och avsättningarna ökade Fonder ökade med 9,2 miljarder kronor jämfört med 2011 och mest ökade Stabilitetsfondens behållning (4,6 miljarder kronor). Avsättningar för pensioner ökade med 11 miljarder kronor hos Statens tjänstepensionsverk. De viktigaste faktorerna som påverkade avsättningen var att räntan i beräkningsgrunderna sänktes, vilket ökade avsättningen med 5,2 miljarder kronor och basbeloppsindexering (värdesäkring) som ökade avsättningen med 5 miljarder kronor. Statsskulden minskade med 6,6 miljarder kronor Statsskulden minskade med 6,6 miljarder kronor och uppgick vid 2012 års utgång till 1 119 miljarder kronor. Lån i svenska kronor minskade med 6,7 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med 0,1 miljarder kronor. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se avsnitt 4, Statsskuldens utveckling. Övriga skulder minskade Övriga skulder minskade med 19 miljarder kronor. Trafikverkets skulder minskade med 17 miljarder kronor till följd av att tidigare hyresavtal för Botniabanan, och därtill hörande leasingskuld, har upphört i och med att Trafikverket under 2012 övertagit ägandet av anläggningen. Övertagandet har finansierats genom att Trafikverket har övertagit de lån i Riksgäldskontoret som tidigare innehades av Botniabanan AB. Riksgäldskontorets övriga skulder minskade med 5,6 miljarder kronor på grund av affärsdagsredovisning. Skatteverkets skulder till kommuner och landsting avseende slutreglering av kommunalskatt står för 2,1 miljarder kronor av ökningen. Övriga förutbetalda intäkter ökade Övriga förutbetalda intäkter ökade med 17 miljarder kronor. Ökningen avser periodisering av skatter och innebär att den beräknade skatteintäkten 2012 är lägre än årets inbetalningar. 3.3 Finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar. Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar. Tabell 3.3 Finansieringsanalys Miljoner kronor Not 2012 2011 Statens verksamhet Skatter 55 988 784 1 030 893 Avgifter och andra ersättningar 56 75 477 83 876 Intäkter av bidrag 45 685 31 586 Summa justerade intäkter 1 109 946 1 146 355 Transfereringar 57 -856 723 -833 542 Statens egen verksamhet 58 -205 532 -200 227 Summa justerade kostnader -1 062 255 -1 033 769 Justeringar till betalningar 59 -3 526 -22 675 Saldo statens verksamhet 44 165 89 911 Investeringar 60 Finansiella investeringar -2 856 -4 187 Materiella investeringar -42 216 -38 061 Immateriella investeringar -2 434 -2 425 Summa investeringsutgifter -47 506 -44 673 Försäljning av anläggningstillgångar 5 508 23 695 Summa investeringsverksamhet -41 998 -20 978 Utlåning 61 Nyutlåning -20 602 -19 825 Amorteringar 30 785 12 180 Summa nettoutlåning 10 183 -7 645 Finansiella aktiviteter Finansiellt netto för statens upplåning 62 -25 959 -36 740 Övrigt finansiellt netto 63 14 181 14 367 Justeringar till betalningar 64 97 -2 577 Summa finansiella aktiviteter -11 681 -24 950 Totalt 669 36 338 Statens nettoupplåning Förändring av statsskulden -6 583 -37 836 Orealiserade valutakursförändringar 5 914 1 498 Totalt -669 -36 338 3.3.1 Statens verksamhet gav lägre kassaflöde Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultaträkningen, uppgick under 2012 till 44 miljarder kronor, vilket netto är 46 miljarder kronor lägre än föregående år. Inbetalningarna avseende skatter m.m. har minskat med 42 miljarder kronor och utbetalningarna av transfereringar har ökat med 23 miljarder kronor. Även utdelningarna från statliga bolag har minskat. Kassaflödet påverkas positivt av att bidragsintäkterna ökat där nettobidraget till staten från AP-fonderna står för huvuddelen. Vidare ger förändringarna av fordringar och skulder som redovisas under posten Justeringar till betalningar en negativ påverkan på kassaflödet med nära 4 miljarder kronor. 3.3.2 Investeringarna ökade Summa investeringar under 2012 uppgick till drygt 47 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3 miljarder kronor. De materiella investeringarna har ökat med 4 miljarder kronor. Ökningen avser huvud-sakligen militära beredskapstillgångar, som ökade med drygt 3 miljarder kronor. Inkomster från försäljning av finansiella anläggningstillgångar har begränsat det negativa kassaflödet med nära 6 miljarder kronor, till stor del från minskningar av placeringar i obligationer i utländsk valuta av Exportkreditnämnden. 3.3.3 Statens nettoutlåning var negativ Statens nettoutlåning har varit negativ med 10 miljarder kronor, utlåningen har således totalt sett minskat, beroende på att lån till Botniabanan på 16 miljarder kronor har förts över till Trafikverket. Det innebär att lånet elimineras i årsredovisningen för staten. Årets nyutlåning vid Riksgäldskontoret i övrigt avser främst lån till Irland samt mindre förändringar av lånen till Island och Riksbanken, medan Centrala studiestödsnämndens nyutlåning varit 15 miljarder kronor. 3.3.4 Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades Nettobetalningar för finansiella aktiviteter under 2012 uppgick till - 12 miljarder kronor, vilket innebär att det negativa kassaflödet från finansiella aktiviteter minskade med 13 miljarder kronor. Det negativa kassaflödet från statens upplåningsverksamhet har minskat framför allt som en följd av att räntekostnader i svenska kronor har minskat jämfört med 2011. 3.3.5 Statens lån minskade Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursförändringar i utländsk valuta. Statens nettoupplåning under 2012 var åter negativ, dvs. staten har minskat sina lån. Statsskulden minskade med nära 6,6 miljarder kronor och orealiserade valutakursförändringar påverkade upplåningen med knappt 6 miljarder kronor. 3.3.6 Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget I nedanstående tabell visas sambandet mellan resultaträkningens överskott och saldot i statens budget 2012. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget. Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget Miljoner kronor Resultaträkningens överskott 863 Justeringar för poster som ej medför betalningar -3 445 Justeringar för förändringar av fordringar och skulder 13 694 Övriga transaktioner som påverkar betalningar -10 443 Finansieringsanalysens saldo 669 Justeringar hänförbara till statsskulden -25 576 Varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar -18 573 Varav förändring av inomstatliga innehav av värdepapper, skuldkorrigeringar samt övriga poster -7 003 Statens budgetsaldo -24 907 Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar omfattar resultatandelar i hel- och delägda företag som är intäkter som inte betalats och som för 2012 uppgår till nära 44 miljarder kronor samt orealiserade valutavinster med knappt 6 miljarder kronor. Kostnader som inte medför betalningar omfattar avskrivningar och nedskrivningar med 25 miljarder kronor och avsättningar och fondering med knappt 21 miljarder kronor, vilka påverkar nettot åt motsatt håll. Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultaträkningen. Skulderna avseende främst skatter har ökat som en följd av högre inbetalningar än de periodiserade intäkterna, vilket ger en positiv påverkan på likvida medel. Fordringarna har minskat avseende främst kortfristiga placeringar hos Riksgäldskontoret, vilket ger en positiv påverkan. Nettoförändringen av fordringar och skulder ger en positiv påverkan på likvida medel med 14 miljarder kronor. Övriga transaktioner som påverkar betalningar är investeringar som gav ett utflöde av likvida medel netto, med hänsyn till sålda tillgångar, med 42 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet positivt med 10 miljarder kronor, medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde på 21 miljarder kronor. Nettoeffekten av dessa transaktioner är drygt -10 miljarder kronor. Justeringar som är hänförliga till statsskulden Finansieringsanalysens saldo var positivt med knappt 1 miljard kronor, vilket är 26 miljarder kronor högre än saldot i statens budget som var negativt med knappt 25 miljarder kronor. Att nettoupplåningen därmed är negativ innebär att staten amorterat på sina lån. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som påverkar budgetens saldo men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga placeringar. Minskningen av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar har medfört att statsskulden har minskat med 19 miljarder kronor utan att saldot på statens budget har påverkats. Andra poster har påverkat lånebehovet men inte statsskulden, bl.a. gäller det förändring av myndigheters innehav av statspapper och skuldskötselåtgärder, vilket sammantaget påverkat statsskulden med 7 miljarder kronor. 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203). Den grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. oberoende av när betalning sker. De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade regler som regeringen beslutat i 13-15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten. Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande principer. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består i de lösningar för olika områden som, när de inte bedömts oväsentliga, anges nedan under rubrikerna Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster. När nya områden redovisas i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats, hämtas i förekommande fall vägledning från principer som framgår av internationella redovisningsstandarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller vägledning saknas i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall. Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för värdering och klassificering av intäkter och kostnader samt av tillgångar och skulder utgår därigenom från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån. Transfereringar Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Periodisering görs endast när kostnaden är tydligt hänförlig till ett visst år. Skatter Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter tas ut i efterhand per kalenderår, är det slutliga utfallet från beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och inbetalningar. Metoden för beräkning av periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och för totalsammanställningar som är uppbyggda inom Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket under lång tid och har utvecklats och anpassats successivt. Denna struktur ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom metoden beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan det år dessa avser och inte först när betalning sker. Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första är skatter som hänförs till en period (månad) i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra är skatter som beslutas vid den årliga inkomstbeskattningen och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller hushållens och företagens inkomstskatter, fastighets-skatt, skattereduktioner m.m. När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de nämnda skatterna som redovisas månadsvis. Metoden innebär att framför allt för hushållens och företagens inkomstskatter bygger det redovisade utfallet på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information. Utifrån den informationen görs en prognos på de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året och den ligger till grund för beräkning av den redovisade intäkten. Även för övriga skatter tas dock hänsyn till förväntade tilläggsdebiteringar, omprövningar m.m. som avser skatter för den aktuella redovisningsperioden. Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultaträkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna så som de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämningsavgifter och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar som görs i årsredovisningen för staten. Avgränsning av redovisningsenheten Balans- och resultaträkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Riksbankens grundfond anses i detta sammanhang utgöra en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken samt Första, Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonden omfattas inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder eller dess avkastning i resultat- och balansräkningen. Budgetlagens bestämmelser på denna punkt har preciserats i förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten, i enlighet med den bedömning som redovisades för riksdagen i propositionen En reformerad budgetlag (prop. 2010/11:40). För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen. De är därför inte statens medel och att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels av praktiska skäl, eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem. Konsolidering Redovisningen utgör med angivna undantag en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen. Det innebär att balans- och resultaträkningarna slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag. En förteckning över vilka organisationer som omfattas av staten med denna avgränsning, och som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 6 Statliga myndigheter m.m. Gemensam brytdag Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Eftersom detta var en lördag 2013, gällde i stället närmast föregående dag. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand en teknik för att kunna stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och periodavgränsningsposter. Värderingsprinciper Myndigheter tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Anläggningstillgångar och avskrivningstider Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller i de flesta fall att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar. Avskrivningstiderna anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd och varierar därför mellan olika myndigheter. Vanligen tillämpas 3-5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för de specifika särskilt väsentliga tillgångsslagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstid. För statliga väganläggningar tillämpas schablonmässigt linjär avskrivning på 40 år. För statliga järnvägsanläggningar tillämpas differentierade avskrivningstider på mellan 25 och 110 år. För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, tillämpas 15-25 år för stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar, 10 år för modifiering av materiel samt 3-10 år för övriga beredskapsinventarier. För övriga beredskapsvaror - beredskapslager - som är omkring 20 procent av de redovisade beredskapstillgångarna, sker ingen planenlig avskrivning. Beredskapsvaror omsätts normalt i den löpande verksamheten eller skrivs ned när de inte längre har någon användning i verksamheten. Aktier och andelar Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Omklassificeringar av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening är följande: - Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan de i Statens tjänstepensionsverks årsredovisning redovisas i ett eget avsnitt för tjänstepensionsrörelsen i resultaträkningen. Se vidare under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande, nedan. - Pågående arbeten i försvarssektorn (framför allt i Försvarets materielverk) och motsvarande förutbetalda intäkter läggs samman med militära beredskapstillgångar, eftersom de till övervägande del avser arbeten för Försvarsmaktens räkning. - För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, främst Exportkreditnämnden, de affärsdrivande verken, Riksgäldskontoret, Statens tjänstepensionsverk och Statens fastighetsverk, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten så som de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen. - Ett antal intäktsposter klassificeras om utifrån utgångspunkten att Skatteintäkter avgränsas i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. I flera fall redovisar berörd myndighet intäkterna som avgifter eller andra ersättningar (exempel vissa socker- och jordbruksavgifter vid Statens jordbruksverk eller lokalradioavgift vid Myndigheten för radio och TV), som medel för finansiering av bidrag (exempel insättningsgarantiavgifter vid Riksgäldskontoret och Kärnavfallsfondens avgifter), som resultatandelar från hel- och delägda företag (exempel Systembolagets inlevererade överskott som redovisas av Kammarkollegiet) eller enbart i balansräkningen (inleverans av överskott från Svenska Spel AB som redovisas av Kammarkollegiet). Dessa redovisas i stället som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen. - Finansiella korrigeringar avseende EU-medel redovisas vanligen som kostnad i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk) eftersom de redovisas som utgifter på anslag enligt beslut om statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de till intäktsreduktioner, eftersom de avser återbet-alningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU. Ändrade redovisningsprinciper m.m. Definitionen av statsskulden har ändrats. Syftet med ändringarna är att göra rapporteringen av statsskulden mer konsekvent och transparent. Den ändrade definitionen av statsskulden innebär ett konsekvent genomförande av det regelverk för redovisning som ställts upp av EU. Riksgäldskontoret har gått över till den ändrade definitionen i sin analys av skulden och regeringen informerade riksdagen om den nya definitionen i 2012 års ekonomiska vårproposition (prop. 2011/12:100 avsnitt 10.3.2). Riksgäldskontoret har däremot av tekniska skäl ännu inte gått över till den nya definitionen i sin finansiella redovisning och årsredovisningen för staten avviker således från myndighetens redovisning på denna punkt. Den nya definitionen innebär att de medel som mottas som säkerheter för fordringar på motparter i swappar m.m. inkluderas i statsskulden. Riksgäldskontorets repoplaceringar i egna statspapper påverkar inte längre statsskulden. Utestående premieobligationslån nettoredovisas av Riksgäldskontoret och ingår därför i den okonsoliderade statsskulden och finns inte längre med som en eliminering i den konsoliderade statsskulden. Principförändringen innebär också att statsskulden konsekvent redovisas enligt affärsdagsprincipen. Detta medför ingen systematisk förändring av statsskuldens storlek, även om storleken vid enskilda dagar kan bli annorlunda. Jämförelsetalen för 2011 har ändrats. Statsskulden har ökat med 50 miljarder kronor. Övriga skulder har minskat med 27 miljarder kronor. Övriga fordringar har ökat med 6,7 miljarder kronor och Värdepapper och andelar har ökat med 17 miljarder kronor. För att ge en mer rättvisande bild av statens nyutlåning har redovisningen av kapitaliserad ränta (ränta som inte har betalats under året) ändrats i finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten. Det avser för närvarande i sin helhet utlåning hos Centrala studiestödsnämnden. Kapitaliserad ränta som tidigare har justerats i finansieringsanalysen redovisas nu brutto. Det innebär att statens nyutlåning (se not 61) ökar med 941 miljoner kronor 2012 i jämförelse mot tidigare principer, vilket påverkar Summa nettoutlåning negativt. Övrigt finansiellt netto under rubriken finansiella aktiviteteter (se not 63) förbättras med motsvarande belopp. Det totala saldot i finansieringsanalysen påverkas dock inte. Jämförelsetalen för 2011 har ändrats med 1 297 miljoner kronor för motsvarande uppgifter. Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats. Försvarsmakten har ändrat redovisningsprincip för medel avsatta för kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder. Jämförelsetalen för 2011 har ändrats vilket innebär att Upplupna kostnader minskat och Övriga avsättningar ökat med 100 miljoner kronor. Migrationsverket har ändrat redovisnings-princip för tillämpningen när det gäller främst periodisering av vissa bidrag från EU. Korrigeringar av jämförelsetal avseende föregående år har gjorts avseende Upplupna bidragsintäkter, Övriga upplupna intäkter, Övriga avsättningar, Övriga skulder, Upplupna kostnader samt Balanserad kapitalförändring. Vidare har vissa Balanserade kostnader för utveckling förts över till Rättigheter och andra immateriella tillgångar. Kriminalvården har ändrat redovisningsprincip för ett antal investeringar i tele- och säkerhetsinstallationer som under 2012 har klassificerats om från materiella till immateriella anläggningstillgångar. Det sammanlagda värdet av de anläggningstillgångar som omklassificerats är 132 miljoner kronor. Exakta jämförelsetal från föregående år saknas dock och därför är jämförelsetalen inte ändrade i årsredovisningen för staten. Andra ändringar av jämförelsetal har förekommit hos myndigheter, men inte bedömts väsentliga i årsredovisningen för staten. För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller korrigeringar. Annan justering av jämförelsetal En rättelse har gjorts av den beräkning som gjordes i årsredovisningen för staten 2011 avseende skatter hänförliga till tidigare år, som redovisades bland 2011 års skatteintäkter. Skatten hänförlig till 2010 angavs till 7 122 miljoner kronor i not 1, men skulle ha varit 12 313 miljoner kronor. Jämförelsetalen för 2011 har därför justerats i denna årsredovisning, så att Skatteintäkter ökar med 5 191 miljoner kronor och Förutbetalda intäkter minskar med motsvarande belopp. Årets överskott i resultaträkningen och nettoförmögenheten för 2011 ökar med motsvarande belopp. Vissa intäkter i försvarssektorn har rättats med 370 miljoner kronor. Intäkter av avgifter och andra ersättningar och årets överskott i resultaträkningen ökar med detta belopp. I balansräkningen minskar förutbetalda intäkter och nettoförmögenheten ökar med motsvarande belopp. Miljoner kronor Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen för staten 2011 37 173 Justering Ökning av Skatteintäkter 5 191 Ökning av avgiftsintäkter i försvarssektorn 370 Årets överskott i resultaträkningen enligt jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för staten 42 734 Undantag från generella principer m.m. Vissa väsentliga undantag från generella principer som tillämpas för enskilda myndigheter beskrivs nedan. Pensionsmyndigheten redovisar marknadsvärden för sina tillgångar i premiepensionssystemet (placeringstillgångar) enligt de regler som gäller för försäkringsföretag och detta görs även för tillgångar som finns med i årsredovisningen för staten. Dessutom räknas upplupna ränteintäkter in i värdepapperets bokförda värde. I årsredovisningen för staten har dessa tillgångar värderats till upplupet anskaffningsvärde samtidigt som upplupna räntor särredovisas, i enlighet med den princip som gäller i staten i övrigt. Årsredovisningen för staten skiljer sig således från myndighetens årsredovisning på denna punkt. Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt för systemet för punktskatter. Statens fastighetsverk har för bidragsfastigheter undantag från regler vilka innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som anläggningstillgång. Undantag från regler på finansieringsområdet, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar, förekommer, men eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt redovisas de inte här. Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad. Kommentarer till särskilda poster Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det rör poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet. Statsskulden Statsskulden värderas till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. Måttet överensstämmer med hur skulden mäts i EU-sammanhang, bl.a. inom ramen för proceduren mot för stora underskott. I balansräkningen redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 4 Utvecklingen av statsskulden). Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel, kommuner, vilket minskar inkomsterna i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen (se not 1). Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner (se not 1). I vissa fall görs transfereringar i stället för att göras i form av utbetalda bidrag, genom kreditering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket. Den skattskyldige får således en skattereduktion. Denna subvention redovisas bland transfereringarna i resultaträkningen för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i samhället. Samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av subventionen. Omfattningen av detta har minskat och för 2012 avser det enbart jämställdhetsbonus med 144 miljoner kronor. Momskompensation till statliga myndigheter Statliga myndigheter ges kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i nationalräkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter. I den konsoliderade resultaträkningen däremot, nettoredovisas skatteintäkten liksom motsvarande kostnad, eftersom det inte är en extern kostnad att staten ger kompensation till sig själv. Bruttoredovisning av utbetalningarna av allmän pension I nationalräkenskaperna redovisas premiepensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med de principer för denna typ av system som fastställts inom EU. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i socialförsäkringssektorn. I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgiftsintäkter som ska föras till inkomstpensionssystemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter, men dras av vid framräkningen av statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner. I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensionsutbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter, har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydliggjorts. Överföringar till och från pensionssystemet Eftersom AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt inte konsolideras i årsredovisningen för staten, utgör de överföringar som görs mellan dessa fonder och staten i övrigt externa transaktioner. Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto som Skatteintäkter i resultaträkningen. Dessa utbetalas löpande till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för bl.a. transfereringar, enligt särskilda regler för fördelningen. Löpande rekvirerar därefter Pensionsmyndigheten medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensionssystemet är avgifterna lägre än utbetalda pensioner. Mellanskillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som en transferering från ålderspensionssystemet (se not 3) för inkomstpensionssystemets del. För premiepensionssystemet är avgifterna betydligt högre än utbetalda pensioner. För premiepensionssystemet redovisas därför mellanskillnaden som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn. Statens tjänstepensionsåtagande Den statliga tjänstepensionsskulden som redovisas av Statens tjänstepensionsverk (SPV) tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (se not 43). Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt som är statens skuld till sig själv. Den redovisade skulden omfattar hela försäkringsrörelsen, vilket även innefattar anställda vid vissa organisationer som inte är statliga myndigheter eller av andra skäl inte konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. Chalmers Tekniska högskola, Riksbanken, Kungliga Operan och ett antal andra statligt ägda bolag. De premier som betalas från statliga myndigheter elimineras i årsredovisningen för staten, men de premier som kommer från organisationer utanför den konsoliderade enheten redovisas som intäkter av bidrag (se not 3). Kostnaderna i pensionsrörelsen för anställda i de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader i årsredovisningen för staten medan kostnaderna för anställda i andra organisationer redovisas som transfereringar (se not 4). Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt och grundas på den andel av premieintäkterna som kan hänföras till organisationer inom och utom den konsoliderade enheten. Fördelningen påverkar inte resultaträkningens saldo, utan endast fördelningen mellan poster. Grunderna för beräkning av pensionsskulden fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och sättas på ett sådant sätt att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Vid beräkningen av avsättningar för pensioner har följande antaganden använts: - Ränteantagande: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Per den 31 december 2012 är bruttoräntan 1,50 procent (1,70 procent 2011). - För de flesta av åtagandena används ett driftkostnadsantagande på 0,1 procent av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,75 procent för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. - Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna. - Livslängdsantaganden: Olika livslängdsantaganden används sedan 2008 för olika generationer. De ska spegla skillnader i förväntad livslängd. Per den 31 december 2012 överensstämmer SPV:s livslängdsantaganden i huvudsak med de som gäller för Finansinspektionens tryggandegrunder. - Räntekänslighet: En sänkning av ränteantagandet med en procentenhet ökar den totala försäkringstekniska avsättningen före löneskatt med 30 208 miljoner kronor exklusive löneskatt. En höjning av ränteantagandet med en procentenhet minskar avsättningarna med 24 158 miljoner kronor. Stabilitetsfonden Stabilitetsfonden som bildades efter beslut av riksdagen 2008 ska finansiera det stödsystem som införts i lagen om statligt stöd till kreditinstitut (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Fonden tillförs en särskild stabilitetsavgift där samtliga kreditinstitut deltar i finansieringen. När fonden bildades tillfördes den 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Överföringen gjordes direkt i balansräkningen, eftersom fonden är avsedd att i betydande grad inte finansiera kostnader utan för olika slag av finansiella tillgångar i samband med kapitaltillskott och köp av bolag. De kostnader som uppkommer avses i första hand avräknas mot de avgifter som kommit in, samt med fondens avkastning, och då med upplösning av fond som motsvarande tillförsel av medel. Först om fondens kapital går under 15 miljarder kronor är avsikten att resultaträkningens saldo ska påverkas. Regeringen kommer att bevaka utvecklingen så att redovisningsmetoderna långsiktigt ger en rättvisande bild av händelserna. Under 2012 har fonden fortsatt öka med stabilitetsavgifter och bankgarantiavgifter samt fondens avkastning, så att den vid årsskiftet uppgick till 29 miljarder kronor. Det är således för närvarande ingen oklarhet i denna fråga (se även not 42). Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret Riksgäldskontoret redovisar i sin årsredovisning en fordran för TV-licensmedel uppgående till 58 miljoner kronor och en skuld avseende s.k. distributionsmedel på 1 006 miljoner kronor, netto en skuld på 948 miljoner kronor, till Rundradiorörelsen. Riksgäldskontorets fordran och skuld har tagits bort i årsredovisningen för staten eftersom posterna är interna i staten samtidigt som Rundradiorörelsens redovisning inte ingår i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till Riksgäldskontoret. Sveriges förväntade överskott av utsläppsrätter från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet Parter med kvantitativa åtaganden i klimatkonventionens Kyoto-protokoll har tillgodoskrivits en tilldelad mängd utsläppsutrymme (assigned amount) för perioden 2008-2012. Parterna ska se till att de sammanlagda antropogena utsläppen av de växthusgaser som är angivna i protokollets bilaga A inte överstiger deras tilldelade mängder. Sverige har för den första åtagandeperioden 2008-2012 tilldelats 375 864 317 enheter (AAU) dvs. motsvarande 104 procent av 1990 års utsläpp för vart och ett av åren 2008-2012. För att Sverige ska uppfylla sitt åtagande enligt Kyotoprotokollet för år 2008-2012 ska de faktiska svenska utsläppen inte överstiga den tilldelade mängden, där denna justerats i enlighet med protokollets artikel 3. Aktuella beräkningar tyder på att Sverige kommer att få ett överskott i innehav av tilldelad mängd jämfört med de faktiska utsläppen. Det är dock inte möjligt att exakt uppge hur stort överskottet kommer att bli. Orsaken är att utsläppen för 2012 ännu inte är kända. Även i jämförelse med det av riksdagen beslutade och mer ambitiösa nationella målet om en utsläppsminskning på 4 procent under perioden 2008-2012 jämfört med nivån 1990 förväntas det uppstå ett överskott. En del av det svenska AAU-innehavet är kopplat till innehav av utsläppsrätter (EUA) hos de företag som är anslutna till EU:s utsläppshandelssystem. Denna del förfogar inte staten över. En mindre del AAU:er ska också avräknas mot projekt för gemensamt genomförande. De svenska utsläppen av växthusgaser 2011 blev lägre än vad som förutsågs i Årsredovisningen för staten 2011. Det innebär att det förväntade överskottet för staten att hantera nu uppskattas uppgå till ca 48 miljoner AAU i förhållande till Kyoto-åtagandet och ca 21 miljoner AAU i förhållande till det nationella delmålet. Det uppskattade svenska överskottet utgör en liten del av det förväntade sammanlagda internationella överskottet som har kalkylerats till mellan 10 och 12 miljarder AAU, främst i Ryssland och Ukraina. Sedan 2008 har det skett en viss handel med AAU-enheter mellan parter med åtaganden under Kyotoprotokollet. Handeln har dock varit begränsad och överlåtelsepriserna vid transaktionerna är inte offentliga. Under 2012 har en ökande omsättning men fallande priser noterats. En fortsatt tendens till fallande priser förväntas allmänt mot bakgrund av det stora potentiella utbudsöverskottet. Vidare bör noteras att merparten av de potentiella köparländerna, däribland EU, Norge, Japan, Australien och Schweiz under klimatkonventionens 18:e partsmöte i Doha i december 2012 (COP 18) lovade att inte köpa några AAU från den första åtagandeperioden för användning i den andra åtagandeperioden, vilket tydligt begränsar efterfrågan på AAU. Sammantaget gör dessa förhållanden att en värdering av ett förväntat överskott av AAU-enheter högst osäker. Någon värdering av överskottet har således inte kunnat göras och därmed kan inte någon tillgång redovisas i balansräkningen. 3.4.2 Redovisningsprinciper, statens budget Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen (2011:203) och riksdagens beslut om budget. Avgränsningen är den som följer av riksdagens budgetbeslut. Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet. Utgifter på statens budget redovisas mot anslag. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till. Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsmetoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information i årsredovisningen för staten. Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden. 3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt avseende såväl avgränsning och struktur som redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen men till helt övervägande del ligger utanför statens budget. Ett annat exempel är att avgifter och bidrag som får disponeras i verksamheten redovisas i resultaträkningen medan de endast påverkar budgeten till den del dessa verksamheter har en inverkan på statens lånebehov. Detsamma gäller affärsverkens verksamheter. Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Den innehåller redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt) och för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter eller utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader. I nedanstående tabell sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget. Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget Resultaträkningen Statens budget Skatt Intäkt Intäkt och betalning Offentligrättsliga avgifter på inkomsttitel Intäkt Intäkt Avgift av tillfällig natur eller mindre omfattning Intäkt Kostnadsreduktion på anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i verksamheten Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Transfereringar (lämnade bidrag m.m.) Kostnad Utbetalning Avsättningar för framtida åtaganden Kostnad Kostnad Löner, varor och tjänster Kostnad Kostnad Andel av företagsvinst/förlust Intäkt/kostnad enligt kapitalandelsmetoden Inkomst vid utdelning Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen ränta Intäkt/kostnad Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumenten kompletterar varandra. Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner som anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån, påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel. En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget däremot nettoredovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklusive premiepensionssystemet, medan utbetalningarna av pensioner inte framgår av budgeten. 3.5 Noter 3.5.1 Noter till resultaträkningen Not 1 Skatteintäkter Miljoner kronor 2012 2011 Direkta skatter på arbete Inkomstskatter 604 455 582 876 Skattereduktioner m.m. -197 524 -189 120 Övriga direkta skatter på arbete 97 368 93 585 Summa Direkta skatter på arbete 504 299 487 341 Indirekta skatter på arbete Arbetsgivaravgifter 441 086 426 552 Övriga indirekta skatter på arbete 19 934 20 102 Avgifter till premiepensionssystemet -29 817 -28 877 Summa Indirekta skatter på arbete 431 203 417 777 Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll 24 629 28 776 Skatt på företagsvinster 95 130 102 773 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 28 795 27 540 Övriga skatter på kapital 22 071 24 410 Summa Skatt på kapital 170 625 183 499 Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt 333 376 333 052 varav kommunmoms 49 525 49 687 Skatt på alkohol och tobak 24 132 23 473 Skatt på energi och miljö 69 824 70 416 Skatt på vägtrafik 15 603 15 724 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 5 138 5 006 Skatt på import 5 255 5 660 Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror 2 019 2 287 Summa Skatt på konsumtion och insatsvaror 455 347 455 618 Restförda och övriga skatter Restförda skatter m.m. -3 127 -942 Intäkter som förs till fonder 7 291 4 422 Summa Restförda och övriga skatter 4 164 3 480 Summa Totala skatteintäkter före justering 1 565 638 1 547 715 Justering till belopp enligt ÅRS 2011 8 356 Totala skatteintäkter 1 565 638 1 556 071 Avgår: Kommunala inkomstskatter -575 333 -552 654 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension) -201 027 -195 208 Avgår: EU-skatter -6 898 -7 224 Summa Statens skatteintäkter före justering 782 380 800 985 Justering till belopp enligt ÅRS 2011 -3 288 Statens skatteintäkter enligt statsbudgetavgränsning 782 380 797 697 Tillkommer, avgränsningsskillnader m.m. Skatter hänförliga till tidigare år varav 2011 -5 283 12 313 varav 2010 -950 -895 Avgifter till ålderspensionssystemet 201 027 195 208 Avgifter till premiepensionssystemet 29 818 28 877 EU-skatter 6 898 7 223 Kommunala utjämningsavgifter LSS 3 157 3 014 Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift 12 657 13 680 Elimineringar Eliminering av statliga myndigheters avräknade moms -28 199 -26 944 Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -26 868 -25 568 Eliminering av särskild löneskatt på pensionskostnader -3 380 -3 235 Eliminering av myndigheters skatter och nystartstöd -85 -32 Summa Total före justering 971 172 1 001 338 Justering till belopp enligt ÅRS 2011 215 Total summa 971 172 1 001 553 30 miljarder kronor mindre i skatteintäkter Skatteintäkterna minskade med 30 miljarder kronor (3 procent) jämfört med 2011. Eftersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga utfallet för beskattningen inte känt förrän i december året efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om det vid tidpunkten för årsredovisningen går att göra en någorlunda säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna. En ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter Direkta skatter på arbete ökade med 17 miljarder kronor jämfört med 2011. Förändringen förklaras framför allt av att lönesumman ökat med 3,9 procent. Timlönen ökade med 2,9 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 0,9 procent mellan åren. Ökningen av timmarna kan jämföras med sysselsättningen, vilken ökade med 0,7 procent. Skattereduktionerna ökade med 8,4 miljarder kronor varav hälften förklaras av skattereduktion för den allmänna pensionsavgiften som är direkt kopplad till lönesumman. Resterande del beror på högre jobbskatteavdrag, vilket främst förklaras av fler sysselsatta och högre ROT-avdrag (reparation, underhåll, om- och tillbyggnad) och RUT-avdrag (hemtjänster). Sammantaget uppgick skattereduktionerna för ROT och RUT till drygt 16 miljarder kronor, varav 2 miljarder kronor avsåg RUT-tjänster. Arbetsgivaravgifterna ökade med 15 miljarder kronor eller motsvarande 3,4 procent. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen gånger lönesumman. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen ovan. Intäkterna från skatt på kapital minskade Jämfört med 2011 minskade skatt på kapital med 13 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll minskade med 4,1 miljarder kronor, 14 procent, till följd av lägre kapitalvinster vid försäljning av fastigheter och aktier. Skatt på företagsvinster minskade med 7,6 miljarder kronor (7,4 procent) och förklaras av minskade vinster. Fastighetsskatt och fastighetsavgift ökade med 1,3 miljarder kronor. Ökningen avser fastighetsavgiften. Intäkterna från mervärdesskatten ökade Skatt på konsumtion och insatsvaror var i princip oförändrade mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 0,3 miljarder kronor. Hushållens konsumtionsutgifter i löpande priser ökade med 2,8 procent medan skatteintäkterna är oförändrade. Att intäkterna inte ökat förklaras av att skatten på restaurang- och cateringtjänster sänkts från 25 till 12 procent. Mervärdesskatt redovisas av Skatteverket och Tullverket. I beloppet mervärdesskatt, 333 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 28 miljarder kronor. Det beloppet utgör en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning. Intäkter från skatt på alkohol och tobak ökade medan de från energi och miljö minskade Skatt på alkohol och tobak ökade med 0,7 miljarder kronor. Skatt på energi och miljö minskade med 0,6 miljarder kronor. Det beror på att bensinförsäljningen minskade med ca 8 procent vilket medförde lägre intäkter från både energi- och koldioxidskatt. Kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift ökade Kommunernas del av skatteintäkterna, kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 23 miljarder kronor medan ålderspensionssystemets avgifter ökade med 5,8 miljarder kronor. Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats Uppbörden av skatterna sköts av Skatteverket och redovisas både i statens resultaträkning och i statens budget. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalas löpande av staten för att sedan slutregleras när beskattningen är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen skiljer sig på några punkter från den som görs på inkomstsidan i statens budget. I budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna trots att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att skatter och arbetsgivaravgifter som staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen. Den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisas I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt nära 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning vilket innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med knappt 50 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget (nettoredovisningen går mot en inkomsttitel som inte ingår i statens skatteintäkter/skatteinkomster). I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 62 miljarder kronor högre än i statens budget för 2012. Tre justeringsbelopp I kolumnen för jämförelsetalen från 2011 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2011 som beräknats under våren 2013 efter det att beskattningen avseende 2011 års inkomster slutförts och som överensstämmer med motsvarande uppgifter i redovisningen av utfallet på statens budget. Dessa avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2011 togs fram eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre justeringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2011. Skatteintäkterna 2011 blev lägre Skatteintäkterna 2011 är 5,6 miljarder kronor lägre jämfört med den beräkning av 2011 års skatt som gjordes våren 2012. Skatt på företagsvinster blev 8,6 miljarder lägre än beräkningen våren 2012. Skatt på kapital för hushåll blev 4,9 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2012. Direkta skatter på arbete och arbetsgivaravgifter blev 3,2 respektive 1,6 miljarder kronor lägre än beräkningen våren 2012. De kommunala inkomstskatterna som går till kommunerna blev 3,1 miljarder kronor lägre. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2012 2011 Offentligrättslig verksamhet Transportstyrelsen 2 510 2 512 Kronofogdemyndigheten 1 355 1 633 Trafikverket 1 236 1 134 Lantmäteriet 785 832 Rikspolisstyrelsen 680 687 Centrala studiestödsnämnden 536 553 Läkemedelsverket 533 508 Bolagsverket 455 474 Finansinspektionen 401 347 Elsäkerhetsverket 317 316 Strålsäkerhetsmyndigheten 313 284 Patent- och registreringsverket 289 293 Affärsverk Luftfartsverket 2 096 1 867 Sjöfartsverket 1 401 1 432 Svenska kraftnät 11 10 Statens järnvägar - 2 Övriga 1 499 1 544 Summa offentligrättslig verksamhet 14 417 14 428 Uppdragsverksamhet Trafikverket 5 430 6 156 Exportkreditnämnden 1 969 1 251 Statens institutionsstyrelse 1 333 1 295 Riksgäldskontoret 860 1 718 Pensionsmyndigheten 811 763 Statens fastighetsverk 615 603 Skatteverket 461 442 Lunds universitet 456 420 Statens jordbruksverk 439 432 Karolinska institutet 419 463 Försvarets materielverk 416 197 Lantmäteriet 385 421 Affärsverk Svenska kraftnät 9 209 8 671 Luftfartsverket 716 386 Sjöfartsverket 85 141 Statens järnvägar 73 72 Övriga 7 567 7 876 Summa uppdragsverksamhet 31 244 31 307 Andra ersättningar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 5 193 4 957 Rikspolisstyrelsen 876 946 Trafikverket 324 209 Centrala studiestödsnämnden 265 237 Fortifikationsverket 220 132 Karolinska institutet 217 197 Statens fastighetsverk 179 25 Exportkreditnämnden 170 112 Post- och telestyrelsen 62 3 107 Affärsverk Svenska kraftnät 58 12 Luftfartsverket 41 29 Sjöfartsverket 1 20 Statens järnvägar 0 12 Övriga 838 1 300 Summa andra ersättningar 8 444 11 295 Total summa 54 105 57 030 Intäkter av avgifter och andra ersättningar har minskat med 2,9 miljarder kronor eller 5,1 procent. Det beror bl.a. på att Post- och telestyrelsen 2011 redovisade intäkter från spektrumauktioner bland Andra ersättningar som inte har någon motsvarighet 2012 och på att Trafikverkets och Riksgäldskontoret uppdragsintäkter minskade. Exportkreditnämndens uppdragsintäkter ökade däremot. Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte betraktas som avgifter. I noten delas intäkterna upp beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning. Offentligrättsliga avgifter De offentligrättsliga avgifterna är så kallade tvingande avgifter där riksdagen beslutar att verksamhet ska bedrivas och att den ska vara avgiftsbelagd. En avgift betraktas som offentligrättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Under 2012 uppgick dessa intäkter till 14,4 miljarder kronor vilket motsvarar intäkterna föregående år. Totalt redovisar omkring 130 myndigheter offentligrättsliga avgifter, vilka tas ut i en mängd olika verksamheter. Transportstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter inom normerings-/regelgivnings-, tillstånds- och tillsynsverksamheten inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet. Avgifter tas också ut för registerhållningsverksamhet inom vägtrafikområdet och avgifter för undervägsverksamhet från Eurocontrol, flygtrafiktjänstverksamhet (CNS) och gemensam avgift för säkerhetskontroll (GAS) inom luftfartsområdet. Därtill kommer administrationsavgifter avseende trängselskatt, felparkeringsavgifter m.m. inom vägtrafikområdet. Även registerhållningsavgifter, körkortsavgifter och avgifter för registreringsskyltar redovisas av Transportstyrelsen. Kronofogdemyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. De minskade intäkterna med 278 miljoner kronor beror huvudsakligen på att Kronofogdemyndigheten under 2011 tog upp upplupna avgiftsintäkter från tidigare år som en fordran som avsåg den övergångseffekt som uppstod vid förändrad grund för redovisning mot inkomsttitel. Detta var en engångseffekt för 2011 på 251 miljoner kronor. Trafikverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar, förarprovsavgifter och ansökningsavgifter. Ökningen på 102 miljoner kronor beror i huvudsak på att förarprovsavgifter har ökat med 39 miljoner kronor och banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar har ökat med 63 miljoner kronor. Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga avgifter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som ska finansiera inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet. Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga avgifter för stämningsmannadelgivning, passhantering, nationella ID-kort och ansökan om prövning av olika ärenden. Centrala studiestödsnämnden tar ut avgift bl.a. för att bevilja studiestöd och för att administrera återbetalningen av studielånen. Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter och vissa andra produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära. Bolagsverket tar ut avgifter för bolagsregistreringar. Finansinspektionens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter för tillstånd och anmälningar, exempelvis auktorisationer, ägarprövningar, bolagsordningsändringar, ledningsprövningar, prospektgranskning och gränsöverskridande verksamhet. Finansinspektionen tar även ut årliga avgifter från alla som står under myndighetens tillsyn eller är registrerade hos myndigheten. Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskapsavgifter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar myndigheten emot avgifter på elområdet t.ex. behörighetsavgifter och ersättning för provade produkter s.k. provningsavgifter. Strålsäkerhetsmyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar dels avgifter från anläggningar som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet, dels avgifter från de som i sin yrkesverksamhet använder utrustning med icke-joniserande strålning bl.a. för lasrar och röntgenutrustning. Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för bl.a. patent- och varumärkesregistreringar. Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar i huvudsak undervägsavgifter. Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifikat som offentligrättslig avgift. Statens järnvägars intäkter omfattar intäkter av leasingadministration år 2011. År 2012 upphörde detta i samband med avvecklingen av affärsverket. Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamhet omfattar samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga, i regel försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Till uppdragsverksamhet räknas också den verksamhet som avses i det generella bemyndigandet i 4 § avgifts-förordningen (1992:191). Enligt paragrafen får myndigheten själv besluta om att ta ut en avgift för till exempel publikationer, uthyrning av lokaler, utbildning eller konsultuppdrag. Under 2012 var intäkterna av uppdragsverksamhet närmast oförändrade och det är ca 200 myndigheter som redovisar sådan avgiftsbelagd verksamhet. Trafikverkets uppdragsverksamhet består huvudsakligen av försäljning av järnvägsmaterial till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna. Trafikverket säljer också el till de olika bolag som bedriver tågtrafik. I samband med de stora järnvägs- och vägprojekten händer det att Trafikverket bygger stationer och andra anläggningar som säljs till bl.a. kommuner. Exempel på några större projekt är Citybanan och Hagastaden i Stockholm samt E18 Hjulsta-Kista. De minskade avgiftsintäkterna beror främst på färre uppdrag gentemot kommuner och andra i samband med investeringsprojekt samt på minskad materialförsäljning. Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garantitagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Intäkterna ökade med 0,7 miljarder kronor där den största delen hänger samman med en stor minskning av fordringarna på efterskottspremier under 2011 som minskade intäkten. Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem (lag 1988:870 om vård av missbrukare) och särskilda ungdomshem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag ska finansieras med avgifter från kommuner. Riksgäldskontorets uppdragsverksamhet avser i huvudsak bankgarantiavgifter, som har minskat jämfört med 2011. Bankgarantiprogrammet stängdes för nyteckning den 30 juni 2011 vilket gör att avgifterna går ned, men det finns fortfarande garantier kvar i programmet. Pensionsmyndighetens intäkter från uppdragsverksamhet omfattar till största delen ersättning från AP-fonden för administration av inkomstpensionssystemet. Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet inom byggenheten. Skatteverkets uppdragsintäkter avser ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet för arbete med uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m. Lunds universitet redovisar intäkter avseende uppdragsverksamhet i samband med uppdragsutbildning och forskning, tidskrifter och publikationer samt rådgivning och annan liknande service. Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet avser huvudsakligen distriktsveterinärorganisationen. Karolinska institutet bedriver huvudsakligen uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och forskning. Försvarets materielverk redovisar intäkter avseende provningsverksamhet m.m. Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet omfattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation. I Svenska Kraftnäts nätverksamhet säljs överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag (balansansvariga) åtagit sig att planera sin tillförsel av el (produktion och inköp) och sitt uttag (förbrukning) så att dessa balanserar varandra. Svenska Kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna vilka redovisas som köpt respektive såld balanskraft i Svenska kraftnäts resultaträkning. Balanskraft redovisas under verksamhetsgrenen Systemansvar för el hos Svenska kraftnät. Uppdragsintäkterna ökade totalt med 0,5 miljarder kronor, vilket främst förklaras av höjda avgifter. Förutom höjningen av såväl effekt- som energiavgift har energiavgifterna ökat till följd av högre överföring på stamnätet under året jämfört med föregående år. Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksamhet består i huvudsak av hyror och arrenden samt konsulttjänster. Ökningen på 0,3 miljarder kronor avser huvudsakligen personaluthyrning till ett intresseföretag NUAC HB som ägs 50/50 av Luftfartsverket och Naviair (LFV motsvarighet i Danmark). Detta företag sköter flygledningen i det dansk/svenska luftrummet med inhyrd personal från både Sverige och Danmark. Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverksamhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde. Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av hyresintäkter för lok och vagn. Andra ersättningar Andra ersättningar är oftast intäkter utan motprestation. Dessa intäkter har under året minskat med 2,9 miljarder kronor. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen redovisar finansieringsavgifter och arbetslöshetsavgifter från arbetslöshetskassorna. Ökningen med 0,2 miljarder kronor kan förklaras av att den utbetalda arbetslöshetsersättningen ökade, vilket i sin tur gav en högre arbetslöshetsavgift. Rikspolisstyrelsen redovisar i huvudsak böter som andra ersättningar. Trafikverket redovisar i huvudsak intäkter från försäkringsbolag avseende skadeersättningar på väganläggningar som andra ersättningar. Centrala studiestödsnämnden redovisar återkravsintäkter. Om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan, skapas ett återkrav. Fortifikationsverket redovisar huvudsakligen intäkter för försäljningar av fastigheter som andra ersättningar. Karolinska institutet redovisar intäkter för fakturerade pensionskostnader och lönekostnader mellan Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset som andra ersättningar. Statens fastighetsverk redovisar en ökning av andra ersättningar med 154 miljoner kronor, vilket främst avser fastighetsförsäljningar. Exportkreditnämnden redovisar återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor som andra ersättningar. Den största minskningen av intäkter från andra ersättningar avser intäkter från spektrumauktioner, dvs. försäljning av frekvensutrymme för radiosändare, som endast förekommit med små belopp 2012. Under 2011 redovisade Post- och telestyrelsen sådana intäkter med 3,1 miljarder kronor. Svenska kraftnät redovisar investeringsbidrag som andra ersättningar. Luftfartsverket redovisar bl.a. EU-bidrag till utvecklingsprojekt som andra ersättningar Not 3 Intäkter av bidrag Miljoner kronor 2012 2011 AP-fondsmedel 14 181 4 151 EU-bidrag Statens jordbruksverk - gårdsstöd och djurbidrag 6 645 6 140 - miljöstöd m.m. 2 705 2 402 - övriga stöd 271 -346 Summa Statens jordbruksverk 9 621 8 196 Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län - bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 1 532 1 403 Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige - bidrag från Europeiska socialfonden period 2007-2013 m.m. 1 106 988 Migrationsverket - bidrag från Europeiska flyktingfonden och återvändandefonden 187 113 Trafikverket - bidrag till transeuropeiska nätverk 212 419 Övriga EU-bidrag Universitet och högskolor 979 927 Övriga myndigheter 846 683 Summa EU-bidrag 14 483 12 729 Erhållna bidrag vid universitet och högskolor 6 074 5 771 (exklusive EU-bidrag) Försäkringskassan - assistansersättning 4 472 4 425 - underhållsstöd 1 265 1 384 Trafikverket (exklusive bidrag från EU) 2 603 1 157 Statens tjänstepensionsverk 937 626 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter 1 670 1 343 Total summa 45 685 31 586 Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har totalt sett ökat med 14 miljarder kronor. Posten AP-fondsmedel avser Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet utgör skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning. För 2012 har utbetalda pensioner som finansieras via AP-fonden ökat med drygt 16 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonden ökat med drygt 6 miljarder kronor. Det innebär att AP-fondens nettobidrag till staten har ökat med 10 miljarder kronor. Intäkter av bidrag från EU har totalt ökat med 1,9 miljarder kronor. Statens jordbruksverk redovisar en stor del av bidragen från EU och dessa intäkter ökade totalt med 1,4 miljarder kronor varav 0,7 miljarder kronor avsåg kursdifferenser. Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna belopp för universitet och högskolor utgörs knappt 1 miljard kronor av övriga EU-bidrag i sammanställningen bidrag till universitet och högskolor. Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga. Trafikverket tar emot bidrag från främst kommuner för investeringar i infrastruktur. Under 2012 uppgick bidragen från primärkommuner till 1,9 miljarder kronor, vilket var en kraftig ökning från 0,8 miljarder kronor och förklarar huvuddelen av ökningen mellan åren. Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar premieintäkter för den statliga tjänstepensionsrörelsen för anställda i vissa organisationer som inte är statliga myndigheter och därmed inte konsolideras i årsredovisningen för staten, men där tjänstepensionen ändå hanteras av SPV. Dessa intäkter ökade kraftigt 2012 i samband med att Chalmers tekniska högskola löste in sin pensionsskuld genom en stor engångspremie till SPV. Not 4 Transfereringar Miljoner kronor 2012 2011 Socialförsäkring 450 911 429 805 Allmänna bidrag till kommuner 147 314 151 385 Arbetsmarknad 53 983 51 952 Överföring till premiepensionssystemet 30 648 29 893 Avgiften till Europeiska gemenskapen 31 452 30 389 Bistånd och andra internationella bidrag, migration 35 557 35 043 Utbildning, studiestöd 25 116 29 430 Övrigt 82 339 79 429 Summa 857 320 837 326 Transfereringar 2012 2011 Transfereringar till hushåll inkl. hushållens övriga organisationer Socialförsäkring Pensioner Ålderspensioner vid sidan av statens budget 236 033 219 673 Premiepensioner 2 465 2 022 Ersättning vid ålderdom 40 797 41 052 Övrig Socialförsäkring (Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten) Ersättning vid sjukdom och handikapp m.m. 78 125 77 761 varav sjukpenning och rehabilitering ...m.m. 22 939 19 890 varav aktivitets- och sjukersättning 46 750 49 271 Stöd till personer med funktionsnedsättning 26 258 24 540 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (FK, PM) 67 233 64 757 Summa socialförsäkring till hushåll 450 911 429 805 Arbetsmarknad Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 28 575 28 422 varav Arbetsförmedlingen 13 642 13 058 varav Försäkringskassan 14 933 15 364 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingen 4 422 4 231 Övrigt arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 2 277 2 225 Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 2 667 1 909 Summa arbetsmarknad till hushåll 37 941 36 787 Utbildningspolitik Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden 14 470 14 426 Kostnad resp. återföring av reservation för förluster i utlåningsverksamheten, Centrala studiestödsnämnden 43 3 098 Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet 3 306 3 275 Bistånd m.m., migration och integration Bistånd och andra internationella bidrag (bidrag till organisationer), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 3 583 3 292 Migrationsverket 1 041 1 044 SPV, pensionskostnader ej statliga 2 258 1 380 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 30 648 29 893 Övriga transfereringar till hushåll 15 284 13 305 Summa transfereringar till hushåll 559 485 536 305 Transfereringar till företag Arbetsmarknad Lönebidrag och Samhall m.m., Arbetsförmedlingen 6 717 6 210 Lönebidrag och Samhall m.m., Kammarkollegiet 4 415 4 405 Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m., Arbetsförmedlingen 1 645 1 414 Anställningsstöd, Skatteverket 157 128 Summa arbetsmarknad till företag 12 934 12 157 Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk 11 440 11 636 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 2 465 2 413 Räntebidrag m.m., Boverket 247 536 Forskning och utveckling m.m., Verket för innovationssystem 1 197 1 043 Tillväxtverket 1 467 1 367 Regionala tillväxtåtgärder m.m., länsstyrelserna 546 517 Energiforskning m.m., Statens Energimyndighet 702 822 Trafikupphandling, Trafikverket 808 771 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 742 914 Kultur, Statens kulturråd 290 381 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Mynd. för yrkeshögskolan 690 772 Mediefrågor, Presstödsnämnden 535 565 Transportstyrelsen 722 710 Övriga transfereringar till företag 4 431 4 548 Summa transfereringar till företag 39 216 39 152 Transfereringar till kommuner Allmänna bidrag till kommuner Kommun-och landstingsmoms, Skatteverket 49 525 49 687 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 3 157 3 015 Kommunalekonomisk utjämning till kommuner, Skatteverket 69 065 71 323 Kommunalekonomisk utjämning till landsting, Skatteverket 25 567 27 360 Summa allmänna bidrag till kommuner 147 314 151 385 Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m. (Hälso- och sjukvårdspolitik), Kammarkollegiet 22 151 22 557 Tandvårdsförmåner m.m. (Hälso- och sjukvårdpolitik), Försäkringskassan 1 567 1 534 Arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 3 108 3008 varav: Lönebidrag och Samhall m.m. 2 445 2 332 Summa arbetsmarknadspolitik till kommuner 3 108 3 008 Skolverket (barn-, ungdoms- och vuxenutbildning) Maxtaxa i barnomsorgen, 3 657 3 655 Statligt stöd till vuxenutbildning 453 1 179 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 50 497 Övrigt, Skolverket 672 888 Summa Skolverket till kommuner 4 832 6 219 Migration, Migrationsverket 7 288 7 309 Ersättning vid sjukdom och handikapp, Försäkringskassan 1 659 2 051 Transportpolitik, Trafikverket 1 668 724 Övrigt transfereringar till kommuner 10 782 9 705 Summa transfereringar till kommuner 200 369 204 492 Transfereringar till utlandet BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 25 461 24 312 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 1 643 1 564 Storbritanniens budgetreduktion, Kammarkollegiet 298 297 Tullavgift, Tullverket 4 004 4 192 Sockeravgifter m.m., Jordbruksverket 46 24 Avgiften till Europeiska gemenskapen 31 452 30 389 Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 23 638 23 373 Bistånd och andra internationella bidrag, Regeringskansliet 7 25 Övriga transfereringar till utlandet 3 153 3 590 Summa transfereringar till utlandet 58 250 57 377 Total summa transfereringar 857 320 837 326 Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet. Till området socialförsäkring har hänförts transfereringar som hanteras av Pensions-myndigheten och Försäkringskassan. Här ingår ålderspensioner, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och handikapp som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning samt vissa stöd till personer med funktionsnedsättning. De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 20 miljarder kronor mellan 2011 och 2012. Transfereringar till hushåll Transfereringar till hushåll har under 2012 ökat med 23 miljarder kronor. De transfereringar som redovisas avser utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premie-pensionssystemet (14,2 procent 2012) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet är nära 31 miljarder kronor 2012, 0,8 miljarder kronor mer än 2011. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföringen som är negativ redovisas som bidrag från AP-fonden (socialförsäkringssektorn), se not 3. Fler ålderspensionärer och högre pensioner Transfereringar till hushåll avseende socialförsäkringen ökade med 21 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 16 miljarder kronor till följd av att antalet ålderspensionärer blir fler och att pensionerna ökat med 3,5 procent. Premiepensioner har ökat med 0,4 miljarder kronor. Den ökningen beror på att antalet pensionärer blir fler på grund av stora årskullar födda i mitten av 1940-talet och att varje ny årskull som går i pension har större andel i det nya pensionssystemet. Ersättning vid ålderdom, som avser anslagsfinansierade pensioner och stöd, minskade totalt med 0,3 miljarder kronor varav garantipension och efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,4 respektive 0,2 miljarder kronor medan bostadstillägg ökade med 0,4 miljarder kronor. Fler har fått sjukpenning men färre har fått aktivitets- och sjukersättning Kostnaden för sjukpenning ökade med 3,1 miljarder kronor (15 procent). Det förklaras både av att antalet nya sjukfall fortsätter öka och att fler dagar betalas ut till personer som återvänt till sjukförsäkringen, även om antalet nya "återvändare" är lägre än 2011. Aktivitets­ och sjukersättningen minskade med 2,5 miljarder kronor (5,1 procent). Minskningen beror på ett fortsatt nettoutflöde till ålderspensionssystemet och ett lågt inflöde. Ökat antal assistanstimmar och högre timersättning Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning och ökade med 1,7 miljarder kronor (7 procent). De ökade kostnaderna för assistansersättning beror främst på ett ökat antal assistanstimmar per person och en högre ersättning per timme. Ökade kostnader för föräldraförsäkringen Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäkringen med 1,2 miljarder kronor medan kostnaderna för barnbidragen ökade marginellt med 0,1 miljarder kronor. Utgifterna för förmånerna inom familjepolitiken påverkas av flera faktorer såsom antal födda barn, barnkullarnas storlek, föräldrarnas löneutveckling och konjunkturen. Ökningen beror bland annat på att det finns fler barn i åldrarna 0-12 år och höjda löner vilket påverkar ersättningsnivån. Arbetslöshetsersättning och lönegaranti har ökat Bland de övriga transfereringarna till hushåll har kostnaderna för arbetsmarknadsområdet ökat med 1,2 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen har ökat med 0,6 miljarder kronor och aktivitetsstöd har minskat något. I genomsnitt under året uppgick arbetslösheten till 8 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning att jämföra med 7,8 procent under 2011. I december var arbetslösheten 7,7 procent mot 7,3 procent ett år tidigare. Lönegarantiersättningen har ökat med 0,8 miljarder kronor och ökningen avser bland annat utbetalningar till Saab-anställda i Trollhättan. Pensioner till ej statligt anställda Statens tjänstepensionsverk har även kostnader för pensioner till anställda i andra än de statliga myndigheterna vilka har ökat med 0,9 miljarder kronor varav hälften avser förändring av avsättningar för pensioner. Den stora kostnadsökningen beror på att Chalmers tekniska högskola löst in sin pensionsskuld vilket ökar både intäkter och kostnader i staten. 30 miljarder kronor till premiepensionssystemet Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 3.4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Beloppet avser de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (2,5 miljarder kronor), vilka ingår i utbetalda ålderspensioner. Lägre nedskrivning av fordringar i CSN:s utlåningsverksamhet Centrala studiestödsnämndens (CSN) kostnad för förlust i utlåningsverksamheten minskade med 3 miljarder kronor och blev därmed marginell. Minskningen beror på att CSN från 2011 beräknar förlust även för personer med pågående studier vilket ökade kostnaden för 2011. Beräkningsmetoden har inte ändrats för 2012. Transfereringar till företag ökade Transfereringar till företag har ökat något. Inom området arbetsmarknad ökade kostnaderna för lönebidrag och Samhall med 0,5 miljarder kronor och köp av arbetsmarknadsutbildning med 0,2 miljarder kronor. Transfereringar finansierade med EU-medel avseende gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. minskade med 0,2 miljarder kronor. Kostnaderna för räntebidrag minskade med 0,3 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner minskade Efter att ha ökat 2010 och 2011 i samband med finanskrisen minskade bidrag till kommuner 2012. Bruttoredovisning i resultaträkningen, mindre i kommunalekonomisk utjämning Transfereringarna till kommuner minskade totalt med 4,1 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner minskade med 4,1 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt nära 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp i statens budget. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på statens budgets inkomstsida. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statens budget med knappt 50 miljarder kronor. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 62 miljarder kronor högre än i utfallet på statens budget. Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting har minskat med 2,3 respektive 1,8 miljarder kronor. Läkemedelsförmånerna minskade Bidrag för läkemedelsförmånerna har minskat med 0,4 miljarder kronor med anledning av att högkostnadsskyddet för läkemedel m.m. höjdes från 1 800 kronor till 2 200 kronor den 1 januari 2012. Höjningen av högkostnadsskyddet innebär ökade inkomster för landstingen och därför reduceras bidraget för läkemedelsförmånerna. Mindre till skolväsendet Statligt stöd till vuxenutbildning minskade med 0,7 miljarder kronor. Främst minskade statsbidrag till yrkesutbildning inom Komvux och särvux. Fortbildning av lärare och förskolepersonal minskade 0,5 miljarder kronor. Ytterligare satsningar 2011 för Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet samt Förstärkning av basfärdigheter minskade 0,1 miljarder kronor vardera mellan åren. Mindre till kommuner avseende ersättning vid sjukdom och handikapp Kostnader för bidrag till kommuner inom området Ersättning vid sjukdom och handikapp har minskat med 0,4 miljarder kronor. Bidrag för sjukskrivningsprocessen är ett nytt anslag 2012 som består bland annat av några delar som tidigare ingick i anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. Kostnaderna för företagshälsovård och rehabiliteringsgarantin redovisas nu under anslaget och för 2012 betalades 0,4 miljarder kronor mindre till landsting än föregående år. Mer i statliga bidrag till kommunala trafiksatsningar Trafikverket har ökat bidragen till kommuner med 0,9 miljarder kronor avseende statlig medfinansiering. Ökningen jämfört med tidigare år beror dels på stora utbetalningar för projekt inom Stockholmsområdet, dels på slutut-betalningar för resecentrum på Botniabanan. Transfereringar till utlandet ökade - Högre EU-avgift Bland transfereringar till utlandet har avgiften till EU ökat med 1,1 miljarder kronor till följd av BNI-utvecklingen. Avgiften redovisas här periodiserad till skillnad mot redovisningen på statens budget. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Sida ökade med 0,3 miljarder kronor. Not 5 Avsättning till/upplösning av fonder Miljoner kronor 2012 2011 Stabilitetsfonden 4 648 4 204 Kärnavfallsfonden 2 488 2 483 Insättningsgarantifonden 2 089 2 009 Kammarkollegiets fonder -67 21 Batterifonden -32 -22 Försäkringskassans fonder 31 24 Övriga fonder 9 -14 Summa 9 166 8 705 Avsättning till fonder i staten avser främst Stabilitetsfonden och Insättningsgarantifonden som förvaltas av Riksgäldskontoret samt Kärnavfallsfonden. Stabilitetsfonden bildades 2008 och tillfördes då 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Avsättningen till fonden under 2012 uppgick till 4 648 miljoner kronor, vilket är drygt hälften av den totala avsättningen till fonder under året. Under 2012 har stabilitetsavgifter tillförts fonden med 3 003 miljoner kronor och bankgarantiavgifter med 636 miljoner kronor. Finansiella intäkter, netto, uppgår till 958 miljoner kronor, varav utdelning på fondens innehav av aktier i Nordea 648 miljoner kronor. Inga bidrag har betalats ut från fonden under året. Fonden redovisas av Riksgäldskontoret. Fondens förändring är drygt 300 miljoner kronor lägre än den kassamässiga ökning av fondens behållning som redovisas under Riksgäldskontorets nettotutlåning. Det beror till största delen på att en fordran i samband med Carnegieaffären som periodiserades tidigare år, har reglerats kassamässigt under året. Avsättningen till Insättningsgarantifonden, även den hos Riksgäldskontoret, är direkt kopplad till det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Årets avsättning har ökat med 80 miljoner kronor främst beroende på att intäkterna från insättningsgarantiavgifter ökat med 75 miljoner kronor till 1 213 miljoner kronor. Det finansiella nettot uppgick till 876 miljoner kronor. Avsättningen till Kärnavfallsfonden är i det närmaste oförändrad netto, men avgifterna har ökat kraftigt samtidigt som det finansiella nettot minskat. Avgifterna från reaktorinnehavarna betalas i förhållande till levererad energi och bestäms årligen av regeringen. De har höjts kraftigt och dessa intäkter ökade därför från 1 041 till 2 412 miljoner kronor. Nettot av de finansiella intäkterna och kostnaderna minskade från 2 869 till 1 821 miljoner kronor. Främst har realisationsvinsterna minskat men även räntan både på reala och nominella placeringar. Ersättningar till reaktorinnehavarna ökade med 330 miljoner kronor till 1 651 miljoner kronor. Övriga fonder i staten är numera förhållandevis små och har under de senaste åren förändrats marginellt. Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 42. Not 6 Kostnader för personal Miljoner kronor 2012 2011 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Rikspolisstyrelsen 13 306 12 785 Försvarsmakten 10 583 10 238 Arbetsförmedlingen 5 487 4 689 Försäkringskassan 5 366 5 013 Skatteverket 4 927 4 646 Kriminalvården 4 101 4 031 Trafikverket 3 911 3 864 Lunds universitet 3 696 3 467 Regeringskansliet 3 483 3 238 Domstolsverket 3 348 3 254 Uppsala universitet 2 967 2 773 Göteborgs universitet 2 770 2 722 Karolinska institutet 2 395 2 291 Stockholms universitet 2 391 2 277 Umeå universitet 2 045 1 958 Kungl. Tekniska högskolan 2 004 1 860 Linköpings universitet 1 822 1 720 Sveriges lantbruksuniversitet 1 675 1 607 Migrationsverket 1 586 1 418 Statens institutionsstyrelse 1 433 1 371 Tullverket 1 040 1 016 Försvarets materielverk 985 956 Riksdagsförvaltningen 873 1 344 Affärsverk Luftfartsverket 1 019 1 026 Sjöfartsverket 660 649 Svenska kraftnät 204 183 Statens järnvägar 85 4 Övriga myndigheter 30 645 29 817 Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 114 807 110 217 Eliminering av arbetsgivaravgifter -26 868 -25 568 Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 87 939 84 649 Pensionskostnader Rikspolisstyrelsen 1 906 1 853 Försvarsmakten 1 864 1 602 Arbetsförmedlingen 627 530 Försäkringskassan 590 599 Regeringskansliet 586 555 Skatteverket 569 544 Lunds universitet 498 456 Domstolsverket 465 440 Trafikverket 460 538 Göteborgs universitet 386 368 Uppsala universitet 377 351 Kriminalvården 339 354 Karolinska institutet 325 349 Stockholms universitet 313 308 Umeå universitet 295 272 Kungl. Tekniska högskolan 249 222 Linköpings universitet 226 224 Sveriges lantbruksuniversitet 216 202 Migrationsverket 152 144 Åklagarmyndigheten 145 132 Försvarets materielverk 145 191 Affärsverk Luftfartsverket 506 295 Sjöfartsverket 309 218 Svenska kraftnät 62 48 Statens järnvägar 96 27 Övriga myndigheter 4 161 4 010 Statens tjänstepensioner: Utbetalda pensioner 9 196 8 767 Förändring av försäkringstekniska ...avsättningar 11 318 11 431 Eliminering av premieintäkt för statliga ålderspensioner m.m. -12 143 -12 576 Summa pensionskostnader 24 238 22 454 Övriga personalkostnader Försvarsmakten 349 435 Regeringskansliet 305 302 Rikspolisstyrelsen 268 254 Arbetsförmedlingen 176 126 Trafikverket 168 160 Karolinska institutet 149 142 Kriminalvården 137 145 Domstolsverket 135 137 Försäkringskassan 129 120 Uppsala universitet 127 121 Stockholms universitet 123 127 Kungl. Tekniska högskolan 115 111 Lunds universitet 100 113 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 100 94 Affärsverk Luftfartsverket 13 94 Sjöfartsverket 20 20 Svenska kraftnät 20 19 Statens järnvägar 0 0 Övriga myndigheter 1 653 1 671 Summa övriga personalkostnader 4 087 4 191 Total summa kostnader för personal 116 264 111 294 Statens kostnader för personal ökade med knappt 5 miljarder kronor eller 4,4 procent. Löner, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4,2 procent medan pensionskostnaderna ökade med 8 procent och övriga personalkostnader minskade med 2,5 procent. Att pensionskostnaderna har ökat mer än löneökningen kan till viss del förklaras av förändringen av försäkringstekniska avsättningar. Räntan i beräkningsgrunderna har vidare sänkts till 1,5 procent från 1,7 procent och prisbasbeloppet har ökat med 2,8 procent mellan 2011 och 2012. Dessa två förändringar har medfört en ökning av tjänstepensionsskulden på drygt 10 miljarder kronor. Löner Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 4,2 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2012 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2011. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten och de har därför eliminerats. Rikspolisstyrelsens lönekostnad ökade med 4 procent. Antalet poliser har minskat med 132 anställda. En del av minskningen kan förklaras med föräldraledighet och övrig tjänstledighet. Antalet civilanställda har ökat. Lönekostnaderna har ökat beroende på löneökningar och utbetalda engångsbelopp enligt kollektivavtal. Försvarsmaktens lönekostnader ökade med drygt 0,3 miljarder kronor eller 3,4 procent. Antalet anställda har ökat med cirka 600 personer, men antalet årsarbetskrafter är i det närmaste oförändrat. Det beror på att en stor del av de nyanställda är s.k. tidvis tjänstgörande eller anställda sent under året, vilket gör att antalet årsarbetskrafter sett över hela året endast påverkas marginellt. Försäkringskassans lönekostnad har ökat med 7 procent. Antalet årsarbetskrafter har också ökat med 6 procent. Såväl antalet visstidsanställda som tillsvidareanställda har ökat vilket framförallt beror på ökad bemanning till följd av samordningsuppdraget tillsammans med Arbetsförmedlingen samt på att it-verksamheten har växlat över från ett större antal konsulter till egna anställda. Både lönekostnaden och antalet årsarbetskrafter vid Arbetsförmedlingen har ökat med 17 procent. Detta beror på ett utökat förvaltningsanslag eftersom regeringen i regleringsbrevet för 2012 betonar vikten av det personliga mötet. Under året har drygt 2 700 personer anställts, varav ca 2 000 är en personalförstärkning. Skatteverkets lönekostnader har ökat med 6 procent och antalet årsarbetskrafter har ökat med 4,3 procent. Antalet årsarbetskrafter vid Lunds universitet har ökat med drygt 400 personer eller knappt 7 procent, och lönekostnaderna ökade med nästan 7 procent. Antalet anställda har ökat kraftigt under senare år beroende på ökade externa medel och även ökade anslag. Lönekostnaderna vid Regeringskansliet har ökat med drygt 7 procent och antalet årsarbetskrafter har ökat med 4,7 procent. Migrationsverkets lönekostnader har ökat med nästan 12 procent och antalet årsarbetskrafter har ökat med nästan 8 procent. Anledningen till de ökade lönekostnaderna är ett utökat personalbehov till följd av den kraftigt ökade inströmningen av asylsökande. Riksdagsförvaltningens lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter har minskat med 35 procent sedan 2011. Antalet årsarbetskrafter har dock bara minskat med 3 procent. Den stora minskningen beror på skillnader i lönekostnader för riksdagsledamöter då det 2011 bokfördes en stor kostnad för inkomstgaranti för riksdagsledamöterna eftersom det bedömdes att en avsättning behövde beräknas även för sittande ledamöter. Pensionskostnader Statens tjänstepensionsåtagande hos Statens tjänstepensionsverk (SPV) har påverkats dels av att räntan i beräkningsgrunderna sänkts till 1,5 procent från 1,7 procent 2011, vilket ökat tjänstepensionsskulden med 5,2 miljarder kronor dels att prisbasbeloppet ökat med 2,8 procent sedan 2011, vilket ger en skuldökning på 5 miljarder kronor. Mellan 2010 och 2011 ökade prisbasbeloppet bara med 0,94 procent och påverkade då skulden med 1,6 miljarder kronor. Pensioner som betalas ut och fribrev enligt pensionsavtalet PA 03 är värdesäkrade vilket betyder att de omräknas med hänsyn till prisbasbeloppet. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av pensionsavsättning finns i not 43. Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner och andra liknande försäkringar, vilket utöver premien till SPV innefattar avgifter till kompletterande ålderspension (Kåpan) och den individuella ålderspensionen (Iåp). Premierna för avtalsförsäkringarna påverkas av åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premierna betalas till och hanteras till största delen av SPV och har därför eliminerats i resultaträkningen. Däremot hanteras avgifterna för den kompletterande och individuella ålderspensionen av enskilda försäkringsgivare och dessa avgifter elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår ovan och elimineras inte. På myndighetsnivån har Försvarsmaktens pensionskostnader ökat med 16 procent vilket till stor del beror på omstrukturering som inneburit ökade kostnader för pensionsersättningar enligt det statliga trygghetsavtalet. Arbetsförmedlingens ökade kostnader för pensioner, 18 procent, hänger samman med ökningen av antalet anställda. Vissa myndigheter har lägre pensionskostnader 2012 än 2011 där en förklaring är att ett antal myndigheter fått stora krediteringar av pensionspremier betalda till SPV under åren 2003-2012 på grund av ändrade beräkningsregler hos SPV. Övriga personalkostnader Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. De har sammantaget minskat med 2,5 procent. Årsarbetskrafter I nedanstående tabell visas antalet årsarbetskrafter vid de myndigheter som ingår i den konsoliderade resultaträkningen och därmed i de redovisade personalkostnaderna. 2012 2011 Rikspolisstyrelsen 25 210 25 342 Försvarsmakten 19 512 19 557 Försäkringskassan 12 151 11 461 Arbetsförmedlingen 11 606 9 964 Skatteverket 9 849 9 440 Kriminalvården 8 856 9 056 Lunds universitet 6 686 6 289 Trafikverket 6 169 6 197 Domstolsverket 5 539 5 515 Uppsala universitet 5 263 4 996 Göteborgs universitet 5 158 5 128 Regeringskansliet 4 427 4 229 Stockholms universitet 4 336 3 986 Karolinska institutet 4 192 4 109 Umeå universitet 3 941 3 885 Linköpings universitet 3 655 3 579 Kungl. Tekniska högskolan 3 542 3 375 Sveriges lantbruksuniversitet 3 080 2 992 Statens institutionsstyrelse 3 044 3 066 Migrationsverket 3 035 2 814 Kronofogdemyndigheten 2 045 1 976 Tullverket 1 887 1 918 Lantmäteriverket 1 838 1 966 Linnéuniversitetet 1 826 1 831 Transportstyrelsen 1 614 1 575 Försvarets materielverk 1 464 1 471 Luleå tekniska universitet 1 320 1 282 Malmö högskola 1 289 1 223 Åklagarmyndigheten 1 245 1 212 Statistiska centralbyrån 1 199 1 165 Statens jordbruksverk 1 180 1 182 Luftfartsverket 1 113 1 134 Övriga myndigheter 41 325 40 594 Totalt 208 596 203 509 Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som bara är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram. Den arbetstid som inräknas ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal personer med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppgifterna i tabellen bygger på myndigheternas rapportering i statens informationssystem Hermes. Under 2012 har antalet årsarbetskrafter totalt ökat med 5 087 personer eller med 2,5 procent. Arbetsförmedlingen är den enskilda myndighet som ökat procentuellt mest i antalet årsarbetskrafter, med nästan 17 procent. Enligt regeringen bör myndigheten satsa på det personliga mötet och ett utökat förvaltningsanslag har möjliggjort nyanställning av över 2 700 medarbetare. I övrigt är det främst inom universitets- och högskolesektorn som antalet årsarbetskrafter stiger. Not 7 Kostnader för lokaler Miljoner kronor 2012 2011 Försvarsmakten 2 485 2 465 Rikspolisstyrelsen 1 977 1 927 Kriminalvården 1 422 1 475 Regeringskansliet 1 392 1 291 Lunds universitet 901 862 Domstolsverket 776 763 Migrationsverket 770 556 Stockholms universitet 710 720 Karolinska institutet 667 586 Försäkringskassan 646 643 Kungl. Tekniska högskolan 644 622 Göteborgs universitet 636 630 Uppsala universitet 635 623 Arbetsförmedlingen 598 568 Skatteverket 549 577 Linköpings universitet 449 432 Trafikverket 446 367 Umeå universitet 398 348 Sveriges lantbruksuniversitet 334 344 Statens institutionsstyrelse 295 276 Linnéuniversitetet 199 198 Försvarets materielverk 196 183 Luleå tekniska universitet 171 167 Malmö högskola 167 158 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 157 174 Örebro universitet 152 162 Tullverket 146 147 Affärsverk Sjöfartsverket 42 41 Svenska kraftnät 38 53 Luftfartsverket 37 37 Statens järnvägar 2 2 Övriga myndigheter 4 610 4 562 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -4 563 -4 453 Summa 18 084 17 506 Som kostnader för lokaler redovisas myndigheters kostnader för hyrda lokaler. Redovisning görs brutto och inkluderar hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Regeringskansliets lokalkostnader har ökat med 101 miljoner kronor. Detta är en följd av kostnader i samband med renovering av Regeringskansliets lokaler i bl.a. kvarteret Loen i Stockholm, samt ökade hyreskostnader med anledning av övertagandet av det administrativa ansvaret för nio utlandsmyndigheter från Sida. Migrationsverkets ökning med 214 miljoner kronor förklaras till stor del av att antalet asylsökande ökat kraftigt. Andelen personer som valt att bo i anläggningsboenden har också ökat under året. Detta har inneburit att Migrationsverket hyrt tillfälliga anläggningsboenden som varit kostsammare än ordinarie anläggningsboenden. Kostnaderna för tillfälliga boenden har ökat med 174 miljoner kronor jämfört med föregående år. Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader Miljoner kronor 2012 2011 Exportkreditnämnden Skadekostnader 437 374 Förändring av försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar -41 33 Utlösen självriskandelar 9 - Förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemang -314 -27 Summa Exportkreditnämndens kostnader i garantiverksamheten 91 380 Riksgäldskontoret Kostnad för infriade garantiåtaganden - 2 116 Intäkter, regressfordringar - -2 114 Reservering för framtida förlustrisker -350 -519 Övrigt 428 92 Summa Riksgäldskontoret 78 -425 Boverket -29 -51 Summa 140 -96 Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga driftkostnader eftersom de kan variera kraftigt mellan åren och därför stör jämförelser mellan åren, samtidigt som de har en annan karaktär än de flesta myndigheters driftkostnader i övrigt. Exportkreditnämndens kostnader i garantiverksamheten minskar med 289 miljoner kronor och merparten avser förändring i reserveringar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemanget. Under året har Exportkreditnämndens reserveringsbehov minskat, vilket innebär att 291 miljoner kronor av reserven för förväntade förluster har lösts upp. Skadekostnaderna har ökat med 63 miljoner kronor. De politiska skadeutbetalningarna svarar för den största delen av ökningen och beror på att sanktionerna mot Iran medförde problem med att genomföra betalningar till och från landet. Riksgäldskontorets kostnader i garantiverksamheten har ökat vilket främst beror på nedskrivning av finansiella tillgångar med 250 miljoner kronor samt ökning av befarade förluster på regressfordringar med 198 miljoner kronor. Nedskrivningen avser Riksgälds-kontorets innehav av aktier i Saab Automobile Parts AB (se not 39). Den verksamhet som Statens bostadskreditnämnd bedrivit fördes den 1 oktober 2012 över till Boverket. Boverket redovisar en kostnadsreduktion avseende förändring av avsättningar för garantier. Not 9 Övriga driftkostnader Miljoner kronor 2012 2011 Övriga driftskostnader - tjänster Trafikverket 37 981 37 421 Försvarsmakten 14 035 13 912 Försvarets materielverk 6 337 5 936 Rikspolisstyrelsen 2 192 2 016 Kärnavfallsfonden 1 671 1 340 Fortifikationsverket 1 533 1 340 Skatteverket 1 342 1 174 Försäkringskassan 1 332 1 204 Karolinska institutet 1 238 1 177 Statens fastighetsverk 1 215 1 332 Transportstyrelsen 1 112 1 155 Göteborgs universitet 1 045 1 018 Arbetsförmedlingen 994 667 Lunds universitet 994 980 Naturvårdsverket 950 995 Regeringskansliet 804 782 Umeå universitet 791 747 Uppsala universitet 754 729 Kriminalvården 709 793 Pensionsmyndigheten 694 699 Statens skolverk 659 604 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 610 551 Domstolsverket 575 566 Kronofogdemyndigheten 480 478 Linköpings universitet 474 459 Övriga myndigheter 14 317 16 539 Summa tjänster 94 838 94 614 Övriga driftkostnader - varor Försvarets materielverk 10 705 7 680 Trafikverket 4 975 4 536 Försvarsmakten 3 257 3 285 Rikspolisstyrelsen 873 922 Fortifikationsverket 469 496 Karolinska institutet 430 375 Kriminalvården 416 419 Uppsala universitet 333 303 Lunds universitet 330 296 Migrationsverket 263 155 Statens fastighetsverk 243 247 Göteborgs universitet 202 212 Stockholms universitet 189 216 Kungl. Tekniska högskolan 187 187 Sveriges lantbruksuniversitet 178 184 Arbetsförmedlingen 171 134 Skatteverket 168 262 Transportstyrelsen 156 186 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 139 140 Umeå universitet 134 137 Statens jordbruksverk 110 107 Regeringskansliet 106 113 Statens institutionsstyrelse 99 102 Linköpings universitet 97 97 Övriga myndigheter 1 832 1 865 Summa varor 26 062 22 656 Affärsverk, övrig drift - varor och tjänster Svenska kraftnät 7 079 7 088 Sjöfartsverket 1 219 1 147 Luftfartsverket 820 466 Statens järnvägar -198 13 Summa affärsverk, övrig drift - varor och tjänster 8 920 8 714 Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. Försvarsmakten 2 033 2 011 Trafikverket 548 652 Kriminalvården 297 272 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 235 221 Rikspolisstyrelsen 232 228 Regeringskansliet 214 195 Riksdagsförvaltningen 167 98 Arbetsförmedlingen 166 134 Lunds universitet 134 136 Försäkringskassan 119 107 Kustbevakningen 116 92 Migrationsverket 114 97 Sveriges lantbruksuniversitet 110 108 Domstolsverket 104 92 Karolinska institutet 101 93 Sveriges lantbruksuniversitet 99 95 Uppsala universitet 96 91 Umeå universitet 95 92 Försvarets materielverk 93 151 Affärsverk Svenska kraftnät 347 260 Luftfartsverket 122 116 Sjöfartsverket 50 65 Statens järnvägar 9 6 Övriga myndigheter 1 664 1 638 Summa övriga driftskostnader - reparationer, diverse m.m. 7 265 7 050 Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi Trafikverket -23 934 -23 812 Myndigheter i försvarssektorn -7 653 -3 319 Försäkringskassan -434 -350 Transportstyrelsen -209 -241 Rikspolisstyrelsen -129 -74 Skatteverket -102 -83 Riksdagsförvaltningen -95 -20 Kronofogdemyndigheten -67 -47 Naturvårdsverket -56 -69 Affärsverk Sjöfartsverket -390 -249 Övriga myndigheter -368 -316 Summa Aktivering utveckling av anläggnings tillgångar i egen regi -33 437 -28 580 Eliminering av inomstatliga transaktioner -20 725 -22 598 Total summa övriga driftkostnader 82 923 81 856 Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna. Totala övriga driftkostnader har ökat med 1 067 miljoner kronor. Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader har ökat såväl avseende köp av tjänster som köp av varor. Trafikverket har aktiverat något mer än föregående år för investeringar i anläggnings-tillgångar i egen regi. Aktiveringarna avser järnvägsanläggningar, produktionsanläggningar samt väganläggningar. Aktivering innebär att kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Försvarsmaktens kostnader för tjänster har ökat något, främst för materielnära tjänster såsom driftstöd, vidmakthållande och systemstöd som lagts som uppdrag mot Försvarets materielverk. Försvarsmakten har något lägre kostnader för köp av varor jämfört med föregående år. Materiel har anskaffats enligt plan men beroende på vilken typ av materiel som anskaffas samt leveranstidpunkter kan kostnaderna variera mellan åren. Internationella insatser har haft minskade materielkostnader, förutom drivmedel som har ökat. Ökade kostnader för tjänster hos Försvarets materielverk avser framförallt sjöområdet. Kostnadsökningarna avser främst Visby-projektet, men även inom ubåtssystem, sonar (utrustning för minröjning och ubåtsjakt) och marina mätsystem ökar kostnaderna. Försvarets materielverks kostnader för varor har minskat och avser i huvudsak marksystem. Det är framförallt finkalibersystem som minskat, men även inom hjulfordon och indirekt eld har kostnaderna minskat. Försvarets materielverks inköp av varor 2011 påverkas av stora periodiseringar avseende pågående arbeten. Detta ger en ökning av posten mellan åren i sammanställningen ovan. Aktiveringarna hos myndigheter i försvarssektorn har ökat jämfört med föregående år varav den största ökningen är hos Försvarets materielverk och avser beredskapsinventarier. Polisens övriga driftkostnader avseende köp av tjänster har ökat. Den största ökningen avser köp av datatjänster till följd av Polisens nationella it-strategi. Även kostnaderna för bevakningstjänster har ökat vilket förklaras av ökad bevakning vid högriskrättegångar, ökat utnyttjande av bevakningsföretag samt större behov av tolktjänster. Kostnaderna för köp av varor har minskat. Detta beror bland annat på en prissänkning av passböcker samt minskat inköp av datorer och kringutrustning. Svenska kraftnät har ökade övriga driftkostnader vilket främst förklaras av högre kostnader för förlustkraft. Hög överföring av el från norra till södra Sverige till följd av god vattentillgång ger upphov till ökade nätförluster som Svenska Kraftnät kompenserar för genom inköp av så kallad förlustkraft. Den goda vattentillgången har dock medfört att kostnaderna för inköp av balanskraft minskat. Statens järnvägar redovisar en kostnadsreduktion under året. Orsaken till det är att när det sista lånet kopplat till leasingverksamheten amorterades i oktober 2012 upplöstes den därmed sammanhängande reserven vilket gav en positiv resultatpåverkan. Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar Miljoner kronor 2012 2011 Trafikverket 7 882 7 258 Försvarsmakten 7 615 7 133 Rikspolisstyrelsen 793 762 Försäkringskassan 707 722 Fortifikationsverket 633 805 Statens fastighetsverk 373 388 Skatteverket 308 334 Kriminalvården 290 322 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 284 317 Domstolsverket 280 264 Lunds universitet 264 237 Affärsverk Svenska kraftnät 642 522 Luftfartsverket 188 210 Sjöfartsverket 145 259 Statens järnvägar 49 33 Övriga myndigheter 3 938 3 619 Summa 24 391 23 185 Trafikverkets avskrivningar har under året ökat med 624 miljoner kronor och består till allra största delen av avskrivningar på väg- och järnvägsanläggningar (se not 18 och 19). Försvarsmaktens avskrivningar har ökat med 482 miljoner kronor och avser främst beredskapsinventarier som stridsfordon, självgående pjäser, fartyg och båtar (se not 24). Not 11 Resultat från andelar i hel- och delägda företag Miljoner kronor 2012 2011 Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande Vattenfall AB 16 936 11 083 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 8 789 10 960 Akademiska Hus AB 3 147 2 394 Sveaskog Holding AB (Sveaskog AB) 2 155 899 Specialfastigheter Sverige AB 1 328 686 AB Svensk Exportkredit 709 1 400 Jernhusen AB 568 176 Green Cargo AB 521 9 SJ AB 471 36 Swedavia AB 437 375 Apoteket AB 367 390 SBAB Bank AB (Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB) 363 341 Teracom Holding AB (Teracom AB) 236 168 AB Svensk Bilprovning 189 56 PostNord AB (Posten Norden AB) 155 742 Vasallen AB 56 -88 Samhall AB 47 126 Fouriertransform AB 43 -77 Apoteksgruppen i Sverige Holding AB 36 82 Almi Företagspartner AB 28 27 Vectura Consulting AB 24 33 Systembolaget AB 20 -83 Kungliga Dramatiska Teatern AB 16 -5 Innovationsbron AB 13 -87 RISE Holding AB 11 40 Kungliga Operan AB 8 7 Svenska Rymdaktiebolaget 8 -122 Inlandsinnovation AB 7 13 Metria AB 7 -5 AB Göta Kanalbolag 0 0 AB Svenska miljöstyrningsrådet 0 0 Infranord AB 0 -62 Preaktio AB 0 0 Arbetslivsresurs AR AB - 7 Svenska Spel AB - - Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) - - Voksenåsen A/S -1 2 Swedesurvey AB -8 -4 Ersättningsmark i Sverige AB -10 -3 Apotek Produktion & Laboratorier AB -14 9 Statens Bostadsomvandling AB -15 4 Apotekens Service AB -45 -2 Lernia AB -96 -28 Swedfund International AB -224 -45 European Spallation Source ESS AB -256 -131 Svevia AB -320 -101 Övriga företag som redovisas av Kammarkollegiet 0 -1 Summa Kammarkollegiet 35 706 29 221 Affärsverk Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. 23 30 Luftfartsverket - LFV Holding AB -5 4 Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB 2 -121 Övriga myndigheter -48 -2 Summa resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 35 678 29 132 Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande TeliaSonera AB 7 415 6 840 Nordiska Investeringsbanken NIB 772 710 AB Bostadsgaranti 26 4 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) -10 5 VisitSweden AB -4 -4 Norrland Center AB - 0 SAS AB -211 -361 Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. -6 9 Summa resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 7 982 7 203 Resultat från andelar i hel- och delägda företag - totalt Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 35 678 29 132 Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 7 982 7 203 Total summa 43 660 36 335 Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatandelarna har ökat med 7,3 miljarder kronor jämfört med 2011. Vattenfalls resultat har förbättrats med 5,9 miljarder kronor. Bland jämförelsestörande poster ingår bl.a. nedskrivning av tillgångar främst i Nederländerna på 8,6 miljarder kronor. Även föregående år belastades dock med en kostnad för nedskrivning och avveckling av kärnkraftverk i Tyskland med 10,4 miljarder kronor. Realisationsvinster på 8 miljarder kronor har förbättrat resultatet och avser försäljning av verksamhet främst i Finland. Föregående år uppgick realisationsvinsterna till 4,8 miljarder kronor. Ökad produktionsvolym hos kvarvarande enheter har uppvägt sjunkande elpriser och därmed förbättrat resultatet med 2,4 miljarder kronor. Förlorat resultatbidrag från avyttrade enheter har minskat resultatet med 2,6 miljarder kronor. Resultatet för LKAB har försämrats med 2,2 miljarder kronor. Trots ökade volymer har intäkterna minskat på grund av lägre priser för järnmalm. Resultatet inkluderar avsättning för kostnader på 1,1 miljarder kronor relaterade till påverkan av gruvbrytning på samhällena Kiruna och Malmberget, vilket är i nivå med föregående år. Akademiska hus AB visar 0,8 miljarder kronor högre resultat än föregående år. Förbättringen förklaras främst av en positiv skatt på 1,3 miljarder kronor orsakad av effekten av lägre skattesats på uppskjuten skatt. Värdeförändringarna på fastigheter är negativ och medför en försämring av resultatet med 0,6 miljarder kronor. Sveaskog AB har förbättrat resultatet med 1,3 miljarder kronor, främst hänförligt till den positiva effekten av sänkt bolagsskattesats på uppskjuten skatt. Specialfastigheter Sverige AB har ökat resultatet med 0,6 miljarder kronor, främst beroende på fastigheternas värdeökning som är 0,2 miljarder kronor högre samt på ett förbättrat finansnetto med 0,2 miljarder kronor. Dessutom har den sänkta bolagsskattesatsen medfört en positiv effekt om 0,3 miljarder kronor. AB Svensk Exportkredit redovisar försämrat resultat med 0,7 miljarder kronor. Det är främst orealiserade förluster av värdeförändringar på finansiella tillgångar och skulder samt derivat som medfört lägre resultat med 1,2 miljarder kronor. Jernhusen AB har förbättrat resultatet med 0,4 miljarder kronor, främst avseende den positiva effekten av lägre skattesats på uppskjuten skatt med 0,3 miljarder kronor samt förbättrad orealiserad värdeförändring på finansiella instrument på 0,2 miljarder kronor. Green Cargo AB har förbättrat resultatet med 0,5 miljarder kronor, vilket främst avser resultat från avyttrade verksamheter på 0,6 miljarder kronor. Resultatandelen från PostNord AB har försämrats med 0,6 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökade omstruktureringskostnader med 0,5 miljarder kronor. Resultatandelen från Systembolaget har ökat med 0,1 miljarder kronor. Andelen har reducerats med respektive års betalda utdelning på 0,2 miljarder kronor respektive 0,3 miljarder kronor, som i stället betraktas som skatteintäkt. Resultatet före denna omföring uppgår till 0,2 miljarder kronor för båda åren. Svevia AB har försämrat det negativa resultatet med 0,2 miljarder kronor beroende på sjunkande omsättning och nedskrivningar av förlustbringande projekt. Resultatet i Svenska Spel AB uppgår till 5,1 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 0,1 miljarder kronor. Resultatet behandlas inte som resultat från andelar i årsredovisningen för staten, utan redovisas som skatteintäkt. SVEDAB redovisar en förlust på 0,3 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 0,3 miljarder kronor och avser främst resultatandelen i Öresundsbrokonsortiet som förbättrats med 0,7 miljarder kronor. Resultatet redovisas dock inte som resultatandel så länge det egna kapitalet är negativt. Resultatet från TeliaSonera har ökat med 0,6 miljarder kronor till 7,4 miljarder kronor. Den främsta förklaringen utgörs av sänkt skattesats på uppskjuten skatt som förbättrat resultatandelen med 0,5 miljarder kronor. Försäljning av andelar i ett ryskt intresseföretag har medfört en ökning av realisationsvinster med 2,8 miljarder kronor, vilket dock helt utjämnats av ökade nedskrivningar på verksamheter i Norge och Litauen. Nordiska Investeringsbanken NIB har förbättrat sitt resultat med 0,1 miljarder kronor. Det är främst resultatet från finansiella instrument som förbättrats. Resultatet avser perioden den 1 september 2011 till och med den 31 augusti 2012. SAS har minskat sin förlust med 0,2 miljarder kronor. Resultatet 2012 avser, i samband med byte av beskattningsår, perioden januari t.o.m. oktober och för 2011 avses kalenderåret. Resultaten är därför inte jämförbara. Dock inkluderar 2011 en nedskrivning av ett spanskt flygbolag med 0,3 miljarder kronor som inte har någon motsvarighet under 2012. Not 12 Nettokostnad för statsskulden Miljoner kronor 2012 2011 Ränteintäkter för förvaltning av statsskulden Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 15 920 15 252 Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 1 885 4 142 Summa ränteintäkter 17 805 19 394 Räntekostnader för förvaltning av statsskulden Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor -38 521 -45 020 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta -4 594 -6 484 Summa räntekostnader -43 115 -51 504 Övriga finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden Realiserade valutaförluster (netto) 2 861 -3 964 Orealiserade valutakursförändringar (netto) 5 914 1 498 Överkurs vid emission (netto) 9 072 9 163 Intäktsförda, preskriberade obligationer m.m. 30 43 Realiserade kursförändringar (netto) -12 526 -9 798 Provisioner till banker m.fl. -86 -74 Nettokostnad för förvaltning av statsskulden -20 045 -35 242 Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden redovisas av Riksgäldskontoret. De innefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder. Under 2012 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 20 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden minskat med 15 miljarder kronor. Det beror i huvudsak på att räntekostnaderna minskade med 8 miljarder kronor, varav räntekostnaderna avseende upplåning i svenska kronor minskat med 6 miljarder kronor. De realiserade valutakursförändringarna ökade med 7 miljarder kronor jämfört med 2011 samtidigt som de orealiserade valutakursförändringarna ökade med 4 miljarder kronor. Samtidigt ökade kostnaden avseende realiserade kursförändringar med 3 miljarder kronor. Not 13 Övriga finansiella intäkter Miljoner kronor 2012 2011 Riksbankens inlevererade överskott 7 500 6 200 Centrala studiestödsnämnden 2 897 3 690 Skatteverket 1 630 1 232 Kärnavfallsfonden 1 510 1 123 Utdelning på aktier i Nordea Bank AB 1 248 1 415 Riksgäldskontoret 421 1 010 Exportkreditnämnden 172 479 Pensionsmyndigheten 146 23 Kammakollegiet, övrigt 136 15 Försäkringskassan 135 130 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 28 66 Trafikverket 26 29 Reavinster vid försäljning av aktier - 16 881 Affärsverk Statens järnvägar 131 172 Luftfartsverket 48 42 Svenska kraftnät 4 8 Sjöfartsverket 2 3 Övriga myndigheter 35 194 Summa 16 069 32 712 De finansiella intäkterna och kostnaderna för förvaltning av statsskulden redovisas i not 12 Nettokostnader för statsskulden. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 7 500 miljoner kronor. Detta redovisas av Kammarkollegiet. Centrala studiestödsnämndens finansiella intäkter avser bl.a. räntor på studielån. Skatteverket redovisar främst räntor i skattekontosystemet Kärnavfallsfondens intäkter omfattar huvudsakligen ränteintäkter för nominella placeringar. Utdelningar på aktier i Nordea AB redovisas både av Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet. Den del som redovisas av Riksgäldskontoret uppgick till 649 miljoner kronor och har tillförts Stabilitetsfonden. Den del som redovisas av Kammarkollegiet uppgick till 599 miljoner kronor och har redovisats mot inkomsttitel. Riksgäldskontoret redovisar intäkter kopplade till repotransaktioner i förvaltningen av insättningsgarantifonden. Reavinster vid försäljning av aktier föregående år avser främst vinst vid Statens försäljning av 255 miljoner aktier i Nordea Bank AB i februari 2011 med 16 796 miljoner kronor. De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga värdepappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok, färjor och fordon i egen förvaltning). Not 14 Övriga finansiella kostnader Miljoner kronor 2012 2011 Trafikverket 354 506 Exportkreditnämnden 332 10 Riksgäldskontoret 154 293 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 35 2 Regeringskansliet 33 52 Riksdagsförvaltningen 22 29 Försvarsmakten 17 14 Tullverket 0 208 Affärsverk Luftfartsverket 399 188 Sjöfartsverket 55 33 Svenska kraftnät 33 2 Statens järnvägar 21 50 Övriga myndigheter 112 166 Aktivering av finansiella kostnader -72 -89 Summa 1 495 1 464 Trafikverkets kostnader avser huvudsakligen finansiella avgifter för Botniabanan med 295 miljoner kronor. Exportkreditnämndens finansiella kostnader avser huvudsakligen kursdifferenser och beräknade kursförluster för premier. Riksgäldskontoret redovisar kostnader kopplade till repotransaktioner i förvaltningen av insättningsgarantifonden. I Tullverkets finansiella kostnader från 2011 ingick 205 miljoner kronor i finansiella avgifter som betalats till EU mot bakgrund av en dom i EU-domstolen. Luftfartsverkets finansiella kostnader avser ränteandel av pensionskostnader. I noten redovisas finansiella kostnader per myndighet brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter för att bygga anläggningen som tas upp som tillgång. 3.5.2 Noter till balansräkningen Not 15 Balanserade utgifter för utveckling Miljoner kronor 2012 2011 Försäkringskassan 1 407 1 394 Försvarsmakten 1 306 1 409 Transportstyrelsen 559 400 Skatteverket 521 545 Rikspolisstyrelsen 381 342 Migrationsverket 201 191 Kronofogdemyndigheten 198 202 Trafikverket 162 183 Lantmäteriet 145 113 Verket för högskoleservice 112 136 Affärsverk Svenska kraftnät 222 215 Sjöfartsverket 16 28 Övriga myndigheter 1 707 1 603 Summa 6 937 6 761 Under posten Balanserade utgifter för utveckling redovisas främst egenutvecklade it-system. Försäkringskassans balanserade utgifter avser it-stöd för ärendehantering, självbetjäningstjänster samt ny infrastruktur för it. Försäkringskassan har kvar it-stöden för pensionshantering även efter Pensionsmyndighetens bildande och vidareutvecklar dessa samt hanterar nyutveckling enligt uppdrag från Pensionsmyndigheten. Kostnader för avskrivningar avseende dessa tillgångar faktureras Pensionsmyndigheten. Försvarsmaktens post avser i huvudsak fortsatt utveckling av systemet PRIO som lanserades i början av 2009 och som därefter etappvis införts i verksamheten. Med systemet ska ett samlat och integrerat resurs- och ekonomiledningssystem skapas för hela Försvarsmakten. Under året har produktionen inom Försvarsmakten påverkats av störningar i materielförsörjningen vad gäller tillförsel av reservdelar i anslutning till införande av PRIO etapp 3 och 4. Transportstyrelsens balanserade utgifter avser projekt Trängselskatt Göteborg som bedrivits i samverkan med Trafikverket. Det nya systemet är utvecklat för att hantera både trängselskatt i Stockholm och trängselskatt i Göteborg samt de kommande infrastrukturavgifterna på Motalabron, bron över Sundsvallsfjärden och Skurubron. Skatteverkets post avser utgifter för utveckling av bland annat ett nytt beskattningssystem och ett system för att hantera månadsuppgifter. Skatteverket har också, tillsammans med andra myndigheter inom rättsväsendet, ingått en överenskommelse om att delta i ett regeringsuppdrag som ska förbättra rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Samarbetet syftar till att utveckla it-system som gör att uppgifter om brott och misstänkta personer ska kunna registreras, utbytas och göras tillgängliga för myndigheterna i rättskedjan i elektronisk form. För Skatteverkets del innebär projektet bland annat att utveckla it-stöden Brottsanmälan och Brottsutredning där Skatteverket kan hantera uppgifter om misstänkta personer och brott samt utbyta uppgifter med åklagare. Not 16 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2012 2011 Kriminalvården 148 5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 136 184 Rikspolisstyrelsen 68 65 Försäkringskassan 44 52 Tullverket 30 15 Riksgäldskontoret 27 9 Post- och telestyrelsen 25 21 Försvarets radioanstalt 21 17 Pensionsmyndigheten 15 23 Skatteverket 15 22 Affärsverk Svenska kraftnät 84 92 Sjöfartsverket 15 9 Luftfartsverket 1 2 Övriga myndigheter 247 313 Summa 876 829 Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta it-system och program. Kriminalvårdens post har ökat med 143 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det beror på att ett antal investeringar i tele- och säkerhetsinstallationer tidigare i sin helhet har klassificerats som materiella anläggningstillgångar hos Kriminalvården. Delar av investeringarna avser dock immateriella anläggningstillgångar och har därför omklassificerats under året. Investeringarna har räknats om och korrigerats för flertalet häkten och anstalter i landet. Tillgångarna hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avser främst investeringar i växlar och licenser för det nationella radiokommunikationssystemet Rakel. Postens minskning jämfört med föregående år beror på att stora anskaffningar gjordes under 2010 och 2011 som nu börjat skrivas av. Dessutom har en justering av avskrivningstiden för växlar gjorts. Anpassningen avser tilläggsinvesteringar där avskrivningstiden korrigerats med hänsyn tagen till huvudinvesteringens anskaffningstidpunkt. Detta har inneburit en nedskrivning med 9 miljoner kronor. Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser. Not 17 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Posten ingår i uppställningsformen för balansräkningen men saknade utfall både 2012 och 2011. Not 18 Statliga väganläggningar Miljoner kronor 2012 2011 Ingående anskaffningsvärde 175 122 165 692 Årets anskaffning - - Årets färdigställande från pågående investering 11 178 9 429 Försäljning/utrangering - 0 Utgående anskaffningsvärde 186 300 175 121 Ingående avskrivningar -66 942 -63 025 Årets avskrivningar -4 169 -3 916 Försäljning/utrangering 0 - Ackumulerad avskrivning -71 111 -66 941 Nedskrivningar - - Summa 115 189 108 180 Investeringar i statliga väganläggningar redovisas av Trafikverket. Avskrivningstiden är normalt 40 år. Väganläggningar har under året invärderats som färdigställda till ett värde av 11 178 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar). Större objekt med en investeringskostnad över 100 miljoner kronor som öppnats för trafik under året är bland annat E6 Trelleborg-Vellinge, E22 Hörby Norra-Linderöd, E4 Södertälje-Stockholm (Hallunda), E6 Tanumshede-Lugnet, E45 Angeredsbron-Älvängen samt E45 Älvängen-Trollhättan. Not 19 Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 2012 2011 Ingående anskaffningsvärde 140 875 135 280 Årets anskaffning 93 38 Årets färdigställande från pågående investering 17 706 5 568 Försäljning/utrangering -5 -11 Utgående anskaffningsvärde 158 669 140 875 Ingående avskrivningar -43 102 -40 227 Årets avskrivningar -3 272 -2 876 Försäljning/utrangering 1 1 Ackumulerad avskrivning -46 373 -43 102 Nedskrivningar - - Summa 112 296 97 773 Trafikverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider, mellan 25 och 110 år, på samtliga järnvägsanläggningar. Värdet av järnvägsanläggningar som färdigställts under året uppgår till 17 706 miljoner kronor (överfört från pågående nyanläggningar). De projekt som står för den största delen av ökningen jämfört med föregående år är uppgradering av sträckan Sundsvall-Nyland (Ådalsbanan) samt Trollhättan-Göteborg (Olskroken), dubbelspår inklusive stationer i Götaälvdalen. Ådalsbanan är en viktig länk mellan Botniabanan och Ostkustbanan, och en stor del av person- och godstrafiken kommer att gå via denna bana. För att klara av nya trafikmängder har standardhöjningar gjorts. Slutkostnaden har ökat med ca 50 procent, vilket beror på omfattande innehållsförändringar, införande av ny teknik, betydligt längre genomförandetid för projektet samt bristande bergkvalitet. Not 20 Byggnader, mark och annan fast egendom Miljoner kronor 2012 2011 Statens fastighetsverk 13 645 13 273 Fortifikationsverket 9 709 9 417 Naturvårdsverket 6 950 6 703 Riksdagsförvaltningen 942 967 Sveriges lantbruksuniversitet 792 505 Affärsverk Sjöfartsverket 1 103 1 090 Luftfartsverket 977 890 Svenska Kraftnät 370 232 Övriga myndigheter 964 915 Summa 35 452 33 992 Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet. De markegendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Det bokförda värdet för byggnader har ökat under 2012, vilket främst kan hänföras till flera avslutade och tillgångsredovisade projekt. De större tillgångsredovisade projekten är ombyggnad av Loen (del av regeringskvarteren), Kammarrättens hus/Sparreska palatset och Afrikahuset i Uppsala. En generell översyn av fastigheterna ledde till en nedskrivning av det bokförda värdet avseende Borgen, Djurgården. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål. Utgifter för investeringar avseende ny- och ombyggnader samt markinköp uppgick till 1 007 miljoner kronor, varav 929 miljoner kronor avser denna balanspost. Exempel på större investeringsprojekt som pågått under året är nybyggnation av räddningsstation på Malmen i Linköping, ombyggnad av rullbana i Linköping, rotrenovering av kasern i Boden samt tillbyggnad av gymnastiksal i Kvarn. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Under 2012 har värdet ökat med 247 miljoner kronor, vilket främst avser investeringar i markinköp för bildande av naturreservat och nationalparker. Under året har staten genom Naturvårdsverket bland annat förvärvat mark där betalningen reglerats genom statligt ägda Ersättningsmark AB. Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags-byggnaderna och ombyggnader och förbättringar under året är förhållandevis små. Not 21 Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 2012 2011 Rikspolisstyrelsen 744 728 Regeringskansliet 496 432 Försvarsmakten 237 234 Lunds universitet 201 113 Kungl. Tekniska högskolan 166 163 Arbetsförmedlingen 146 84 Umeå universitet 144 146 Göteborgs universitet 127 144 Försvarets materielverk 119 108 Övriga myndigheter 1 616 1 652 Summa 3 996 3 804 Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet. Regeringskansliets förbättringsutgifter har ökat med 64 miljoner kronor beroende på investeringar i kontorslokaler i Klarakvarteren i Stockholm och investeringar avseende nya kanslier för vissa utlandsmyndigheter. Lunds universitets förbättringsutgifter har ökat med 88 miljoner kronor och avser bl.a. anpassningar på Max IV-laboratoriet, attraktiva studiemiljöer på Lunds tekniska högskola och Universitetsbiblioteket. Arbetsförmedlingens förbättringsutgifter har ökat med 62 miljoner kronor. Ökningen avser främst anpassningar med säkerhetszoner och säkerhetsinstallationer i samband med flyttning till nya lokaler. Not 22 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Miljoner kronor 2012 2011 Kustbevakningen 2 523 2 067 Försvarsmakten 1 394 1 486 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 319 1 348 Rikspolisstyrelsen 1 199 1 210 Kriminalvården 923 1 146 Lunds universitet 692 642 Domstolsverket 691 744 Trafikverket 689 761 Karolinska institutet 663 606 Uppsala universitet 612 606 Regeringskansliet 538 499 Moderna Museet 434 419 Göteborgs universitet 418 399 Sveriges lantbruksuniversitet 366 327 Kungl. Tekniska högskolan 354 363 Linköpings universitet 339 241 Umeå universitet 324 278 Skatteverket 213 274 Försäkringskassan 169 218 Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 157 121 Stockholms universitet 142 150 Luleå tekniska universitet 120 94 Riksarkivet 115 98 Arbetsförmedlingen 111 128 Affärsverk Svenska kraftnät 9 454 7 320 Sjöfartsverket 643 599 Statens järnvägar 151 156 Luftfartsverket 33 33 Övriga myndigheter 2 834 2 983 Summa 27 620 25 316 Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och transportmedel är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Ökningen för Kustbevakningen, 456 miljoner kronor, beror i huvudsak på anskaffning av kombinationsfartyg av typ KBV 031. Svenska kraftnäts tillgångar består främst av kraftledningar, stationer, byggnader och mark, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoförbindelser och tele- och informationssystem. Ökningen under 2012 på 2 243 miljoner kronor består främst i investeringar i stamnätet. Not 23 Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 2012 2011 Trafikverket 80 798 86 091 Fortifikationsverket 855 796 Statens fastighetsverk 586 853 Försvarsmakten 340 135 Kustbevakningen 331 123 Lunds Universitet 321 155 Riksdagsförvaltningen 109 16 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 104 96 Sveriges lantbruksuniversitet 35 360 Affärsverk Svenska kraftnät 3 546 3 556 Luftfartsverket 374 550 Sjöfartsverket 311 180 Övriga myndigheter 509 461 Summa 88 219 93 372 Trafikverkets pågående större investerings-projekt omfattar bl.a.: Citybanan i Stockholm, Västkustbanan inklusive tunnel genom Hallandsåsen, Norge/Vänernbanan, Ådals-banan, E20 Norra länken, Norra Station i Stockholm och E45 Göteborg-Trollhättan. Bland de största investeringarna hos Svenska Kraftnät kan nämnas: * SydVästlänken som syftar till att förstärka och öka kapaciteten i stamnätet till södra Sverige och till Norge; hittills har 1 698 miljoner kronor investerats, * Stockholm Ström som syftar till att bygga ut och förbättra elförsörjningen inom Stockholmsområdet, där pågående investeringar uppgår till 457 miljoner kronor, och * NordBalt som är en utlandsförbindelse som byggs mellan Sverige och Litauen för att koppla samman den nordiska elmarknaden med den baltiska; hittills investerat 383 miljoner kronor. Not 24 Beredskapstillgångar Miljoner kronor 2012 2011 IB Anskaffningsvärde beredskapsinventarier 155 331 152 492 Årets anskaffning 7 104 4 184 Årets försäljningar/utrangeringar -2 978 -1 345 UB Anskaffningsvärde beredskapsinventarier 159 457 155 331 IB Beredskapsvaror i lager 16 091 15 750 Årets anskaffning 353 Årets övriga förändring 190 341 UB Beredskapsvaror i lager 16 634 16 091 UB Anskaffningsvärde beredskapstillgångar 176 091 171 422 IB Ackumulerade avskrivningar -78 047 -72 339 Årets avskrivningar/nedskrivningar -6 945 -6 682 Årets försäljningar/utrangeringar 2 100 974 UB Ackumulerade avskrivningar (avser beredskapsinventarier) -82 892 -78 047 Summa 93 199 93 375 Beredskapstillgångar avser tillgångar för både civil och militär beredskap. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. Försvarsmakten delar in sina beredskapstillgångar i dels beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror, vilka redovisas som anläggningstillgångar. Beredskapsinventarierna uppgår till 78,6 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel och beklädnadsmateriel uppgår till 16,6 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 92,8 miljarder kronor av det utgående värdet hänförligt till militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad och förskottering för sådana. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 7,0 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 6,8 miljarder kronor under 2012. Anskaffningen innefattar bl.a. mottagande av ett antal helikoptrar och modifiering av JAS 39 Gripen. Under året har försäljningar och utrangeringar genomförts för 0,8 miljarder kronor. Beredskapslagrets värde har ökat med 0,5 miljarder kronor under året. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har beredskapstillgångar bestående av materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varningssignaler. Av det utgående värdet avser knappt 0,2 miljarder kronor MSB. Socialstyrelsen har beredskapstillgångar avseende läkemedel och sjukvårdsförnödenheter. Även Socialstyrelsens andel av utgående värde är knappt 0,2 miljarder kronor. Not 25 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2012 2011 Försvarets materielverk 1 358 2 208 Trafikverket 926 1 505 Kustbevakningen 30 609 Övriga myndigheter 23 1 Summa 2 337 4 323 Under denna post redovisas förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar. Försvarets materielverks post avser till övervägande del förskott till utländska leverantörer för försvarsmateriel varav 884 miljoner kronor avser FMS (Foreign Military Sales). Trafikverkets förskott avser byggandet av järnvägsanläggningar och väganläggningar, bland annat bro över Sundsvallsfjärden, projekt Hallandsåsen, Norra Länken och Norra Station i Stockholm, ny bro över befintlig järnväg i Rotebro, E45 Edet Rasta samt riksväg 50 Mjölby-Motala. Kustbevakningens post avser förskott för fartygsprojekt för övervakningsfartyg av typ KBV312. Förskott betalas i samband med kontraktstecknandet och vid uppnådda milstolpar under byggnationen. Not 26 Andelar i hel- och delägda företag Miljoner kronor 2012 2011 Summa andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 315 691 294 129 Summa andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 52 134 54 637 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Summa 368 825 349 766 Andelar i hel och delägda företag är uppdelad på de företag där staten har ett bestämmande inflytande (när statens ägarandel överstiger 50 procent) och på väsentligt statligt inflytande (när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent). Förutom de förändringar som specificeras nedan är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande Miljoner kronor 2012 2011 Statens ägarandel Vattenfall AB 146 428 131 988 100% Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 41 671 37 893 100% Akademiska Hus AB 28 427 26 521 100% Sveaskog Holding AB (Sveaskog AB) 16 333 18 674 100% AB Svensk Exportkredit 14 412 13 968 100% SBAB Bank AB (Sveriges Bostadsfinansierings-aktiebolag SBAB) 8 761 8 384 100% PostNord AB (Posten Norden AB) 7 013 7 238 60,7% Specialfastigheter Sverige AB 6 628 5 612 100% Almi Företagspartner AB 6 150 6 122 100% SJ AB 4 886 4 419 100% Jernhusen AB 4 548 4 080 100% Swedavia AB 4 290 3 992 100% Swedfund International AB 3 141 2 965 100% Fouriertransform AB 2 979 2 936 100% Apoteket AB 2 820 2 656 100% Inlandsinnovation AB 2 020 2 013 100% Teracom Holding AB (Teracom AB) 1 837 1 773 100% Green Cargo AB 1 732 1 220 100% Samhall AB 1 560 1 513 100% Systembolaget AB 1 411 2 087 100% Ersättningsmark i Sverige AB 1 146 156 100% Svevia AB 923 1 236 100% Vasallen AB 891 835 100% RISE Research Institutes of Sweden Holding AB (IRECO Holding AB) 772 740 100% Infranord AB 629 631 100% Statens Bostadsomvandling AB 542 556 100% AB Svensk Bilprovning 512 367 52% Svenska Rymdaktiebolaget 438 436 100% Vectura Consulting AB 426 425 100% Innovationsbron AB 407 411 83,7% Apoteksgruppen i Sverige Holding AB 402 525 100% Lernia AB 402 498 100% Apotek Produktion & Laboratorier AB 188 204 100% Metria AB 106 99 100% Apotekens Service AB 54 99 100% AB Göta Kanalbolag 42 42 100% Kungliga Dramatiska Teatern AB 31 14 100% Kungliga Operan AB 27 19 100% Miljömärkning i Sverige AB 21 0 100% European Spallation Source ESS AB 17 38 73,7% SweRoad (Swedish National Road Consulting AB) 15 18 100% Swedesurvey AB 14 21 100% Arlandabanan Infrastructure AB 10 10 100% Voksenåsen A/S 9 9 100% Svenska Miljöstyrningsrådet AB 3 3 85% Svenska Spel AB 0 0 100% Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 0 0 100% Botniabanan AB 1 100% Preaktio AB 1 100% Affärsverk Luftfartsverket - LFV Holding AB 164 170 100% Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. 186 192 - Sjöfartsverket Holding AB 7 5 100% Övriga andelar 260 314 - Summa 315 691 294 129 Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per den 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslut använts. Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande har ökat med 21,6 miljarder kronor. Ökningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgår till 14,4 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av årets resultat som uppgår till 16,9 miljarder kronor samt kassaflödessäkring med en positiv påverkan med 3,2 miljarder kronor. Kassaflödessäkringen avser huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av el-derivat som används för prissäkring av framtida försäljning. Ägarförändring i koncernföretag vid försäljning av aktier till minoritetsägare har medfört en ökning med 2,6 miljarder kronor. Kapitalandelen har minskats främst av utdelning av 4,4 miljarder kronor till staten och av negativa omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet på 7 miljarder kronor, som dock delvis har utjämnats av positiv påverkan från valutasäkring av utländskt eget kapital på 3 miljarder kronor. Omräkningsdifferenserna har uppstått när balansräkningar i utländska dotterbolag räknats om till svenska kronor. LKAB:s resultat för året uppgår till 8,8 miljarder kronor, vilket bidragit till andelsvärdets ökning med 3,8 miljarder kronor. Utdelning av 5 miljarder kronor har reducerat värdet. Andelsvärdet för Akademiska Hus AB har ökat med 1,9 miljarder kronor mellan åren. Årets resultat på 3,1 miljarder kronor har utjämnats av betald utdelning av 1,2 miljarder kronor. Andelsvärdet för Sveaskog AB har minskat med 2,3 miljarder kronor. Förändringen förklaras av utdelning till staten av 4,5 miljarder kronor samt årets resultat på 2,2 miljarder kronor. Svensk Exportkredit AB har ökat med 0,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på 0,7 miljarder kronor, positiv påverkan från omvärdering av finansiella tillgångar med 0,2 miljarder kronor samt utdelning till staten av 0,4 miljarder kronor. SBAB Bank AB har ökat i värde med 0,4 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat. Andelen i PostNords resultat uppgår till 0,2 miljarder kronor, vilket tillsammans med utdelningen till staten av 0,2 miljarder kronor och negativa omräkningsdifferenser i eget kapital på 0,2 miljarder kronor förklarar minskningen av kapitalandelen med 0,2 miljarder kronor. Specialfastigheter i Sverige visar en ökning med 1 miljard kronor, mest bestående av årets resultat på 1,3 miljarder kronor minskat med 0,3 miljarder i nedsättning och återbetalning av aktiekapital. SJ AB har ökat med 0,5 miljarder kronor, vilket väsentligen avser årets resultat på 0,5 miljarder kronor. Jernhusen AB har ökat med 0,5 miljarder kronor, vilket beror på årets resultat på 0,6 miljarder kronor samt utdelning av 0,1 miljarder kronor. Swedavia har ökat andelsvärdet med 0,3 miljarder kronor, vilket är hänförligt till årets resultat på 0,4 miljarder kronor minskat med 0,1 miljarder kronor i negativ effekt av säkrande derivat. Swedfund International AB har i form av bidrag erhållit ett aktieägartillskott på 0,4 miljarder kronor, vilket tillsammans med årets underskott på 0,2 miljarder kronor förklarar andelsvärdets ökning på 0,2 miljarder kronor. Apoteket AB har ökat andelsvärdet med 0,2 miljarder kronor främst förklarat årets resultat på 0,4 miljarder kronor samt av utdelning till staten på 0,2 miljarder kronor. Systembolaget har minskat med 0,7 miljarder kronor, vilket främst avser att 2012 års belopp endast avser moderbolaget, då inget koncernbokslut upprättats. Koncernbokslutet har tidigare innefattat även några dotterbolag och en pensionsstiftelse. Årets resultat på 0,2 miljarder kronor har utjämnats av en utdelning till staten av 0,2 miljarder kronor. Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har minskat med 0,1 miljarder kronor. Förändringen förklaras främst av utdelning till staten av 0,2 miljarder kronor. Ersättningsmark i Sverige AB har erhållit ett kapitaltillskott på 1 miljard kronor, vilket förklarar andelens ökning. Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet i form av utdelning till staten redovisas som skatteintäkt och uppgår till 5 miljarder kronor. Företagets egna kapital uppgick till 5,1 miljarder kronor vid årsskiftet och redovisas som upplupen skatteintäkt. Innehavet i SVEDAB har skrivits ned till noll i enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom SVEDAB-koncernens egna kapital uppgår till minus 2 miljarder kronor. Efter övergång till redovisning enligt IFRS täcks moderbolaget SVEDAB:s förlust av balanserade vinstmedel och bolaget behöver därför inte något aktieägartillskott. Trafikverket redovisar dock sen tidigare en skuld till SVEDAB för betalningsutfästelser på 2 miljarder kronor. Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande Miljoner kronor 2012 2011 Statens ägarandel TeliaSonera AB 40 810 43 510 37,3% Nordiska Investeringsbanken (NIB) 8 596 8 132 34,6% SAS AB 2 387 2 661 21,4% AB Bostadsgaranti 162 140 50% SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 72 82 50% VisitSweden AB 12 16 50% Norrland Center AB - 5 Dom Shvetsii 0 0 36% Affärsverk Svenska kraftnät - Nord- Pool Spot As m.fl. 95 91 - Summa 52 134 54 637 Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande är 2,5 miljarder kronor lägre än föregående år främst på grund av att andelen i TeliaSonera minskat i värde med 2,7 miljarder kronor. Utdelning av 4,6 miljarder kronor till staten har minskat värdet med motsvarande belopp. Andelsvärdet i TeliaSonera har påverkats positivt med 7,4 miljarder kronor av andelen i årets resultat och negativt av transaktioner med minoritetsandelar på 3 miljarder kronor, transaktioner i eget kapital i intressebolag på 1,1 miljarder kronor, 0,8 miljarder kronor i valutakursdifferenser, 0,2 miljarder kronor avseende övriga poster i totalresultatet samt minskning av den preliminära ingående balansen med 0,4 miljarder kronor. Marknadsvärdet på statens aktier i TeliaSonera uppgick vid årsskiftet till 71,1 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken har ökat med 0,5 miljarder kronor, främst med periodens resultatandel som uppgår till 0,8 miljarder kronor. Uppgifterna avser värdet enligt delårsbokslut per den 31 augusti för respektive år. SAS har minskat i värde med 0,3 miljarder kronor till 2,4 miljarder kronor, vilket till största delen beror på 0,2 miljarder kronor avseende andel i periodens förlust. Uppgiften för 2012 avser värdet per den 31 oktober. Marknadsvärdet på statens aktier i SAS AB uppgick vid årsskiftet till 0,6 miljarder kronor. Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar. Not 27 Andra långfristiga värdepappersinnehav Miljoner kronor 2012 2011 Kärnavfallsfonden, bostadsobligationer 24 800 24 265 Statens aktier i Nordea Bank AB 7 844 7 844 Exportkreditnämnden, obligationer 3 017 6 866 Kammarkollegiet, Europeiska investeringsbanken EIB 1 677 1 677 Kammarkollegiet, Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040 Kammarkollegiet, Världsbanken IBRD 593 593 Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 236 245 Kammarkollegiet, Europarådets utvecklingsbank CEB 34 34 Affärsverk Statens järnvägar 2 909 3 726 Övriga myndigheter 462 420 Summa 42 612 46 710 Det största innehavet av värdepapper avser Kärnavfallsfonden, som ytterligare ökat fondmedel placerade i bostadsobligationer med 0,5 miljarder kronor. Statens aktier i Nordea redovisas dels av Kammarkollegiet som en del av statens aktieförvaltning med 2,2 miljarder kronor, dels av Riksgäldskontoret som deltog i Nordeas nyemission 2009 genom stabilitetsfonden med 5,6 miljarder kronor. Statens ägarandel i Nordea uppgår till 13,5 procent. Marknadsvärdet för aktieinnehavet uppgick vid årsskiftet till 33,8 miljarder kronor. Exportkreditnämndens innehav av obligationer har minskat med 3,8 miljarder kronor. Som ett led i garantiverksamheten placerar Exportkreditnämnden erhållna premier i olika finansiella tillgångar och har under året minskat innehavet av obligationer i utländska valutor. Innehavet ska balansera nämndens åtaganden i respektive valuta. Statens Järnvägars innehav avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att återbetala resterande lån som ursprungligen avsett finansiering av anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB. Obligationerna har överförts till Riksgäldskontoret vid årsskiftet. Not 28 Långfristiga fordringar Miljoner kronor 2012 2011 Exportkreditnämnden - Skadefordringar 1 239 1 198 - Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 372 395 Summa Exportkreditnämnden 1 611 1 593 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 210 240 Riksgäldskontoret 169 519 Göteborgs universitet 115 120 Affärsverk Luftfartsverket 648 464 Svenska kraftnät 88 121 Sjöfartsverket 25 41 Statens järnvägar - 987 Övriga myndigheter 55 76 Summa 2 921 4 161 Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s utestående fordran. Försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar uppgår till 1 239 miljoner kronor och har förändrats marginellt under året. Värdet före reservering av förväntade förluster på EKN:s fordringar uppgår till 5 677 miljoner kronor (se not 44). Reserveringen uppgår till 4 438 miljoner kronor. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) garanterar och subventionerar U-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten består främst av det försäkringstekniskt beräknade nettovärdet på skadefordringar inom säkerhetsreserven som är knutet till U-kreditsystemet, 134 miljoner kronor, och av premiefordringar på garantitagare inom U-kreditsystemet, 49 miljoner kronor. Omfattningen minskar eftersom inga nya garantier längre utfärdas (jfr not 44). Riksgäldskontorets fordringar avser kvarstående fordringar kopplat till Lehman Brothers- och Carnegie-affärerna. Göteborgs universitets fordringar avser utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus. Luftfartsverket redovisade långfristiga fordringar utgörs av en fordran på Eurocontrol avseende terminal och undervägsavgifter. Affärsverket Statens järnvägars tidigare fordringar avsåg till största delen fordringar på SJ AB avseende leasingavtal, vilka amorterats under 2012 inför avvecklingen av myndigheten. Not 29 Utlåning Miljoner kronor 2012 2011 Centrala studiestödsnämnden Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni 2001) 110 533 101 105 Studielån (lån med villkorad återbetalning, beviljade mellan 1989 och 2001) 52 664 57 415 Studiemedel och äldre lån (beviljade före 1989) 3 368 4 236 Hemutrustningslån 874 960 Summa Centrala studiestödsnämnden 167 439 163 716 Riksgäldskontoret Riksbanken 88 462 86 367 Svensk-Danska Broförbindelsen AB 4 361 4 261 Irland 2 575 - Island 1 759 4 410 Premiepensionssystemet 1 134 1 042 A-train AB 921 800 Swedavia AB 918 1 608 7:e AP-fonden 63 111 Botniabanan AB - 16 237 Övrigt 397 461 Summa Riksgäldskontoret 100 590 115 297 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 286 248 Statens energimyndighet 267 158 Övriga myndigheter 58 64 Summa 268 640 279 483 Centrala studiestödsnämnden (CSN) administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Första kategorin är annuitetslån och studielån som finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades med anslag på statens budget och benämns som studiemedel i sammanställningen. CSN:s fordringar har ökat med 3,7 miljarder kronor och uppgår till 167,4 miljarder kronor, efter att hänsyn tagits till reservation för osäkra fordringar. CSN:s modell för att beräkna de osäkra fordringarna och nedskrivningarna utgår från tre värderingsprinciper. Dessa principer är betalningsbenägenhet, reservation enligt de trygghetsregler som finns vid återbetalning och slutligen framtida förluster på grund av dödsfall. Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder. Vid reservation enligt trygghetsreglerna görs en bedömning av möjligheterna att betala tillbaka lån utifrån individens ekonomiska förutsättningar i förhållande till skuldens storlek. Beräkning enligt den tredje värderingsprincipen görs utifrån köns- och åldersspecifika dödsfallsrisker från Statistiska centralbyrån. Den totala lånefordran uppgår till 195,1 miljarder kronor och vid utgången av 2012 är den totala reserveringen 27,7 miljarder kronor. Det är främst lånefordran som har ökat under året, medan reserveringen för osäkra fordringar endast har ökat marginellt. Ökningen av lånefordran beror dels på att antalet personer med lån ökat under året, dels på att studiemedelsbeloppen höjts jämfört med föregående år. Riksgäldskontorets utlåning minskade totalt sett med 14,7 miljarder kronor. Det beror främst på att lånet till Botniabanan AB togs över av Trafikverket i samband med att bolaget avvecklades. Lånet finns således kvar i Riksgäldskontoret men eftersom utlåningen numera sker till en myndighet elimineras lånet i årsredovisningen för staten. Utlåningen till Riksbanken ökade med 2 miljarder kronor. Lånet är upptaget i utländsk valuta för att förstärka valutareserven i samband med lågkonjunkturen och finanskrisen. Under året fick Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut ett lån om maximalt 600 miljoner euro till den irländska staten. Lånet är ett tillägg till det lånepaket som Internationella valutafonden (IMF), och EU ställt ut till Irland på villkor att landet genomför ett ekonomiskt reformprogram. Lånet ska betalas ut i fyra delar efter att EU och IMF godkänt Irlands framsteg under reformprogrammet. Riksgäldskontoret betalade ut lånets två första delar under 2012, totalt 300 miljoner euro. Lånet ska vara helt återbetalt 2022. I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet och AP-fonderna, eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Styrelsen för internationellt utvecklings-samarbetes (Sida) utlåning avser bistånds-krediter och villkorslån. Not 30 Varulager och förråd Miljoner kronor 2012 2011 Trafikverket 657 646 -Försvarsmakten 363 357 Rikspolisstyrelsen 114 117 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 106 139 Försvarets materielverk 84 89 Kriminalvården 64 68 Affärsverk Sjöfartsverket 82 80 Svenska kraftnät 2 2 Luftfartsverket 1 1 Övriga myndigheter 162 175 Summa 1 635 1 674 Med varulager och förråd avses råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial. Trafikverkets post avser järnvägsspecifikt material, såsom räls, elmaterial etc. Försvarsmaktens varulager och förråd avser i huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager. Not 31 Pågående arbeten Miljoner kronor 2012 2011 Försvarets materielverk 508 305 Lantmäteriet 240 228 Trafikverket 25 17 Försvarsmakten 23 21 Fortifikationsverket 18 15 Statens väg- och transportforskningsinstitut 12 11 Skogsstyrelsen 11 11 Affärsverk Luftfartsverket 0 0 Övriga myndigheter 9 9 Summa 846 617 Pågående arbeten hos Försvarets materielverk avser uppdragsbeställningar som ännu inte levererats till kund. Pågående arbeten hos Lantmäteriet avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket innebär t.ex. avstyckning och reglering med gränsdragning mellan fastigheter. Ökningen av värdet på pågående arbeten från föregående år beror främst på stora omarronderingar inom fastighetsbildningen. Not 32 Fastigheter Miljoner kronor 2012 2011 Länsstyrelsen i Dalarnas län 143 145 Länsstyrelsen i Värmlands län 20 21 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 5 7 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 2 2 Övriga länsstyrelser 0 1 Summa 170 176 Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i Jordfonden, där bytesprojekt pågår eller är planerade. Not 33 Förskott till leverantörer Miljoner kronor 2012 2011 Trafikverket 15 47 Uppsala universitet 2 0 Sveriges geologiska undersökning - 4 Affärsverk Luftfartsverket 1 1 Övriga myndigheter 0 1 Summa 18 53 Myndigheternas förskott avser bland annat varuleveranser. Not 34 Kundfordringar Miljoner kronor 2012 2011 Exportkreditnämnden 3 635 3 330 Trafikverket 1 503 1 581 Statens institutionsstyrelse 200 189 Transportstyrelsen 151 110 Karolinska institutet 145 122 Försvarsmakten 136 97 Lantmäteriet 134 115 Uppsala universitet 91 56 Lunds universitet 86 104 Göteborgs universitet 79 82 Statens fastighetsverk 77 79 Statens tjänstepensionsverk 72 90 Försvarets materielverk 71 97 Statens jordbruksverk 57 58 Riksgäldskontoret 54 66 Affärsverk Svenska kraftnät 638 681 Luftfartsverket 210 54 Sjöfartsverket 155 188 Statens järnvägar 20 3 Övriga myndigheter 1 754 1 387 Summa 9 268 8 489 Myndigheternas redovisning av kundfordringar avser främst försäljning av tjänster. Exportkreditnämndens fordringar utgörs av fordringar på garantitagare avseende förskotts- och efterskottspremier. Not 35 Övriga fordringar Miljoner kronor 2012 2011 Skatteverket - Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering 50 613 48 005 - Övriga fordringar 5 7 Summa Skatteverket 50 618 48 012 Riksgäldskontoret - Depositioner för handel med futures 6 769 7 014 - Regressfordringar från infriade garantier 153 2 033 - Övrigt -274 -258 Summa Riksgäldskontoret 6 648 8 789 Statens jordbruksverk 6 766 6 172 Tullverket 2 775 1 705 Försäkringskassan 2 371 2 295 Kronofogdemyndigheten 1 013 1 005 Centrala studiestödsnämnden 947 888 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 360 269 Lantmäteriet 241 170 Affärsverk Luftfartsverket 180 177 Svenska kraftnät 47 35 Sjöfartsverket 10 9 Statens järnvägar 1 0 Övriga myndigheter 1 383 1 350 Summa 73 360 70 876 Övriga fordringar har ökat med 2,5 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 2,6 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Riksgäldskontorets fordringar har minskat med 2,1 miljarder kronor. Minskningen är i allt väsentligt hänförlig till regressfordringar som var höga föregående år i samband med infriande av garantier för Saab Automobile AB. Statens jordbruksverk redovisar huvudsakligen fordringar på EU för gjorda utbetalningar av bidrag inom jordbruksfonderna samt fordran på EU för produktionsavgift för socker. Fordran på EU uppgår till totalt 6,6 miljarder kronor. Övriga fordringar inom posten utgörs av bl.a. återkrav. Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende uppbörd. Den faktor som har störst betydelse för hur stora uppbördsfordringarna är vid en viss tidpunkt, som vid årsskiftet, är om det är två veckors utställda tullräkningar som inte förfallit till betalning, eller bara en. År 2011 var det endast en veckas tullräkningar som inte var förfallna medan det 2012 var två. Försäkringskassans fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga avseende underhållsstöd, återkravsfordringar samt fordringar för EU-vård. Not 36 Förutbetalda kostnader Miljoner kronor 2012 2011 Riksgäldskontoret - underkurser, upplåning i svenska kronor 4 433 4 155 - underkurser, upplåning i utländsk valuta 123 78 - underkurser, statsskulden till nominellt belopp i svenska kronor 39 323 - underkurser, statsskulden till nominellt belopp i utländsk valuta 36 45 - förutbetalda kostnader 13 11 - fordran ränta, Riksgäldsspar 67 115 Summa Riksgäldskontoret 4 711 4 727 Rikspolisstyrelsen 517 518 Kriminalvården 356 345 Trafikverket 275 391 Lunds universitet 249 244 Försäkringskassan 237 203 Skatteverket 183 180 Domstolsverket 178 185 Arbetsförmedlingen 175 146 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 149 138 Göteborgs universitet 145 150 Uppsala universitet 143 139 Karolinska institutet 140 126 Stockholms universitet 132 136 Linköpings universitet 130 127 Transportstyrelsen 130 128 Kungl. Tekniska högskolan 122 112 Fortifikationsverket 116 118 Affärsverk Sjöfartsverket 59 67 Luftfartsverket 35 66 Svenska kraftnät 30 30 Statens järnvägar 1 1 Övriga myndigheter 1 948 1 823 Summa 10 161 10 100 En förutbetald kostnad är en utgift som har betalats ut under året och som avser ej förbrukade resurser eller ej utnyttjade tjänster som normalt kommer att omvandlas till en kostnad kommande år. Syftet med att periodisera förutbetalda kostnader är att resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster. En förutbetald kostnad kostnadsförs när resurser har förbrukats eller tjänster har utnyttjats och då reduceras den förutbetalda kostnaden. Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurs och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid. Rikspolisstyrelsens redovisar förutbetalda kostnader avseende hyror på 418 miljoner kronor och övriga förutbetalda kostnader som leasingavgifter, telefonikostnader, försäkringar samt drift, underhåll och support av datasystem. Posten förutbetalda kostnader vid Kriminalvården utgörs huvudsakligen av förutbetalda hyror och nyttjanderätter. I posten förutbetalda intäkter för Trafikverket ingår bland annat projektkostnader för Citybanan med 91 miljoner kronor. Lunds universitet redovisar förutbetalda hyreskostnader på 228 miljoner kronor. Förutbetalda kostnader i övrigt avser exempelvis hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år. Not 37 Upplupna bidragsintäkter Miljoner kronor 2012 2011 Trafikverket 1 042 397 Kungl. Tekniska högskolan 231 181 Karolinska institutet 182 172 Migrationsverket 175 174 Lunds universitet 160 148 Göteborgs universitet 146 109 Försäkringskassan 122 94 Uppsala universitet 89 71 Linköpings universitet 80 60 Sveriges lantbruksuniversitet 78 64 Stockholms universitet 68 88 Luleå tekniska universitet 60 53 Umeå universitet 54 48 Övriga myndigheter 318 355 Summa 2 805 2 014 Som upplupna bidragsintäkter redovisas överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte utbetalats till myndigheten. Vad gäller Trafikverket består posten huvudsakligen av bidrag för investeringar som till största delen finansieras av kommuner. Cirka 540 miljoner kronor av Trafikverkets upplupna bidragsintäkter avser Västsvenska paketet som är en infrastruktursatsning som började 2011 och beräknas avslutas 2027. Satsningen syftar till att fördubbla resandet med kollektivtrafik och avser Västlänken, Marieholmstunneln, en delfinansiering av ny Göta Älvbro samt miljö och trafiksäkerhetsåtgärder. Paketet omfattar satsningar på 34 miljarder kronor och ska medfinansieras bland annat med bidrag från kommuner i regionen. Upplupna bidragsintäkter vid universitet och andra lärosäten avser främst pågående forskningsprojekt. Migrationsverket redovisar upplupna bidragsintäkter på 175 miljoner kronor avseende EU-medel. Not 38 Övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 2012 2011 Riksgäldskontoret Upplupna ränteintäkter, svenska kronor 5 169 5 503 Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta 1 294 1 695 Övriga upplupna intäkter 310 283 Summa Riksgäldskontoret 6 773 7 481 Kärnavfallsfonden 1 853 993 Tillväxtverket 513 165 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 501 - Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 435 447 Försäkringskassan 367 356 Trafikverket 303 494 Affärsverk Svenska kraftnät 924 905 Luftfartsverket 213 208 Sjöfartsverket 42 22 Statens järnvägar 1 4 Övriga myndigheter 685 871 Summa 12 610 11 946 Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där fakturering eller betalning inte skett till och med brytdagen. Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter avseende skuldskötselinstrument avser ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret. Kärnavfallsfondens upplupna intäkter avser upplupna avgifter för producerad el som kärnkraftsbolagen i efterhand betalar till Kärnavfallsfonden med 1 324 miljoner kronor och 545 miljoner kronor upplupna ränteintäkter på placeringar. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige redovisar upplupna intäkter avseende medel från EU:s socialfond och integrationsfond. Upplupna intäkter hos Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens består av finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor och arbetslöshetsavgifter. Av Tillväxtverkets upplupna intäkter avser 172 miljoner kronor en fordran på EU avseende TA-medel (Technical Assistance). Svenska kraftnät redovisar upplupna nätintäkter på 335 miljoner kronor samt upplupna systemintäkter på 579 miljoner kronor. Not 39 Värdepapper och andelar Miljoner kronor 2012 2011 Riksgäldskontoret 26 272 44 845 Försäkringskassan 975 944 Pensionsmyndigheten 477 486 Affärsverk Luftfartsverket 50 99 Övriga myndigheter 0 121 Summa 27 774 46 495 Riksgäldskontorets värdepapper och andelar avser huvudsakligen kortfristiga placeringar om 24 698 miljoner kronor. Dessa placeringar utgörs av repor i statspapper (21 771 miljoner kronor) trepartsrepor (2 575 miljoner kronor) och placerade dagslån i utländsk valuta (352 miljoner kronor). 1 450 miljoner kronor avser aktierna i Saab Automobile Parts AB som anskaffades genom en pantrealisation. Anskaffningsvärdet är satt till 1 700 miljoner kronor. Vidare redovisar Riksgäldskontoret köpta köpoptioner för premier till ett värde av 125 miljoner kronor. Vid föregående årsskifte hade Riksgäldskontoret en hög nivå på kortfristiga placeringar. Försäkringskassans värdepapper och andelar avser huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden. Pensionsmyndigheten redovisar obligationer, främst hypoteksobligationer, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen och Sjömans-pensionsfonden. Luftfartsverket redovisar företagscertifikat. Not 40 Kassa och bank Miljoner kronor 2012 2011 Exportkreditnämnden 868 988 Kronofogdemyndigheten 403 322 Kustbevakningen 208 137 Regeringskansliet 170 152 Trafikverket 152 65 Kungl. Tekniska högskolan 150 112 Länsstyrelsen i Norrbottens län 148 149 Karolinska institutet 144 193 Tillväxtverket 128 18 Lunds universitet 120 113 Länsstyrelsen i Västerbottens län 110 114 Skatteverket 73 - Försvarets materielverk 59 93 Göteborgs universitet 54 95 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 41 343 Affärsverk Luftfartsverket 2 384 1 650 Svenska kraftnät 140 700 Sjöfartsverket 87 67 Statens järnvägar 23 69 Övriga myndigheter 464 907 Summa 5 926 6 287 Exportkreditnämnden redovisar banktillgodo-havanden i valuta till motvärdet av 787 miljoner kronor samt banktillgodohavanden i svenska kronor i svenska affärsbanker om 82 miljoner kronor. Kronofogdemyndighetens belopp avser till största delen klienters bankmedel (deponerade medel samt ansökningsavgifter som inbetalats men ännu ej redovisats mot inkomsttitel). Kustbevakningen har valutakonto i euro som används för valutasäkring av betalningar i samband med investeringar. Sida redovisar likvida medel avseende säkerhetsreserven samt tillgodohavanden vid utlandsmyndigheterna. Luftfartsverkets likvida medel har ökat med 734 miljoner kronor. Under våren 2011 betalade Luftfartsverket en inlösenpremie till Statens tjänstepensionsverk om 1 863 miljoner kronor inklusive löneskatt för pensionsavtal i samband med bildandet av Swedavia AB vilket minskade kassan 2011. Under 2012 ökade kassan med inflödet från avgiftsverksamheten och även en erhållen ränteintäkt på 50 miljoner kronor. Not 41 Nettoförmögenheten Miljoner kronor 2012 2011 Uppskrivningskapital 62 64 Donationskapital 581 526 Resultatandelar i hel- och delägda företag 243 131 232 090 Balanserad kapitalförändring -560 771 -586 782 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen 863 42 734 Summa -316 134 -311 368 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögenhet negativ. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Under 2012 minskade nettoförmögenheten med 4,8 miljarder kronor trots årets överskott, på grund av negativa belopp för transaktioner redovisade direkt mot resultatandelar i hel- och delägda företag. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter. Uppskrivningskapital Uppskrivningskapitalet har minskat med 2 miljoner kronor under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar samt med omföring till balanserad kapitalförändring vid försäljning av tillgångar. Donationskapital Donationskapitalet har ökat med 55 miljoner kronor under året. Ökningen beror till största delen på att gåvor av kulturtillgångar mottagits av Nationalmuseet samt att Moderna museet har erhållit donationer i form av konstverk och likvida medel. Resultatandelar i hel- och delägda företag Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt årsbokslut. Ökningen på 11 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (36,3 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2012 (-21,2 miljarder kronor), samt övriga förändringar av eget kapital i de hel- och delägda företagen (-4,2 miljarder kronor). Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, och som redovisas som skatteintäkt omförs från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,3 miljarder kronor). Vattenfall AB redovisar en ökning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen uppgår till 1,9 miljarder kronor och består till största delen av kassaflödessäkring (3,2 miljarder kronor), ägarförändring i koncernföretag vid försäljning av aktier till minoritetsägare (2,6 miljarder kronor), omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet (-7miljarder kronor) och valutasäkring av utländskt eget kapital (3 miljarder kronor). TeliaSonera AB rapporterar en direkt minskning av eget kapital med 5,5 miljarder kronor avseende främst transaktioner med minoritetsandelar (-3 miljarder kronor), transaktioner i eget kapital i intressebolag (-1,1 miljarder kronor) valutakursdifferenser (-0,8 miljarder kronor) samt övriga poster (-0,2 miljarder kronor). Dessutom har den preliminära ingående balansen minskat (-0,4 miljarder kronor). Systembolaget AB har upphört att konsolidera dotterbolag och pensionsstiftelse, vilket medfört en direkt minskning av eget kapital med 0,7 miljarder kronor. Balanserad kapitalförändring Den balanserade kapitalförändringen har ökat med 26 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar har ökat kapitalförändringen med 6,4 miljarder kronor. Utdelningar från hel- och delägda företag enligt föregående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp dvs. 21,2 miljarder kronor. Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,3 miljarder kronor). Saldot vid avräkning av inomstatliga betalningar avseende anslag och inkomsttitlar uppgick vid årsskiftet till 0,5 miljarder kronor och redovisas som en minskning av nettoförmögenheten. Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på 0,9 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalminskning. Eliminering av inomstatliga ensidiga periodiseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,3 miljarder kronor som minskar nettoförmögenheten. Summan av statens interna fordringar och skulder avseende moms har ökat nettoförmögenheten med 0,3 miljarder kronor. Eliminering av premiepensionssystemets tillgångar och skulder har medfört en direkt ökning av nettoförmögenheten med 0,1 miljarder kronor. Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Se även avsnitt Nettoförmögenheten i kapitel 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Nettoförmögenhetens förändring Miljoner kronor Uppskrivnings- kapital Donations- kapital Resultat- andelar i hel och delägda företag Balanserad kapital- förändring Årets över-/underskott Summa Utgående balans 2011 64 526 232 090 -586 895 37 173 -317 042 Ändrad redovisningsprincip avseende fordringar och skulder gentemot EU-kommissionen, Migrationsverket 113 113 Justering av avgiftsintäkter 370 370 Justering av periodiserade skatter 5 191 5 191 Ingående balans 2012 64 526 232 090 -586 782 42 734 -311 368 Föreg. års kapitalförändring -2 36 336 6 400 -42 734 0 Utdelning från hel- och delägda företag -21 235 21 235 0 Förändring av eget kapital hos hel- och delägda företag -4 211 -4 211 Omföring av resultatandel från Systembolaget redovisad som skatteintäkt 302 -302 0 Saldo inomstatlig betalningsavräkning -458 -458 Utjämningspost avser eliminering statspapper -924 -924 Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodavgränsningsposter samt diverse fordringar och skulder -315 -315 Eliminering av inomstatliga balansposter avseende moms 267 267 Pensionsmyndighetens redovisning av premiepensionssystemet 129 129 Övriga förändringar 55 -151 -21 -117 Årets över-/underskott 863 863 Summa årets förändring -2 55 11 041 26 011 -41 871 -4 766 Utgående balans 62 581 243 131 -560 771 863 -316 134 I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens nettoförmögenhet för 2011 och 2010 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas principer. Miljarder kronor 2011 2010 Statens nettoförmögenhet enligt årsredovisningen för staten -311 -351 Avgående poster ur Nettoförmögenheten Beredskapstillgångar -93 -95 Affärsverkens anläggningstillgångar -15 -13 Fordringar och skulder hos andra myndigheter än Riksgäldskontoret, Centrala studiestödsnämnden m.fl. 120 86 Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden och Exportkreditnämnden 32 30 Tillkommande poster i Statens förmögenhet enkligt NR-principer Uppvärdering av börsnoterade aktier till marknadsvärde 51 89 Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventarier samt utökad aktivering av mjukvaruutveckling 378 355 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde -30 5 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 114 72 Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 87 79 Värdepapper hos Norrlandsfonden, Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden m.fl. -12 24 Övrigt 4 -4 Statens förmögenhet enligt NR-principer 325 277 Not 42 Fonder Miljoner kronor 2012 2011 Kärnavfallsfonden 48 184 45 697 Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret) 29 383 24 734 Insättningsgarantifonden (Riksgäldskontoret) 26 697 24 609 Trafiklivräntefonden (Försäkringskassan) 864 835 Batterifonden (Naturvårdsverket) 747 779 Kammarkollegiet, försäkringsverksamheten m.m. 354 421 Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 308 316 Försäkringskassans övriga fonder 291 289 Övriga 263 245 Summa 107 091 97 925 Som fonder i staten redovisas medel som reserverats för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder. Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har ökat kraftigt under ett antal år. Fondmedlen är placerade i säkerställda obligationer utgivna av bostadsfinansieringsinstitut, i statspapper och på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2012 utgörs 52 procent av tillgångarnas bokförda värde av säkerställda obligationer. Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen under hösten 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Inledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor genom särskilt anslag på statens budget. Avsikten är att fonden genom de inbetalda stabilitetsavgifterna och bankgarantiavgifterna från banker och andra institut med avkastning, ska öka så att den inom 15 år uppgår till motsvarande 2,5 procent av BNP. Under året har fondens behållning ökat med drygt 4 miljarder kronor (jfr not 5). Fondens tillgångar innefattar aktier i Nordea AB som är värderade till anskaffningsvärde. Om dessa värderas till marknadsvärde som vid årsskiftet var 12 miljarder kronor högre, blir Stabilitetsfondens totala behållning drygt 41 miljarder kronor. Insättningsgarantifonden förvaltas av Riksgäldskontoret och utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som omfattas av garantin och som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden har ökat med 2,2 miljarder kronor under året. Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden. Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljöfarliga batterier. Kammarkollegiets fonder avser kollegiets försäkringsverksamhet, men även bl.a. Viltvårdsfonden, Kulturfonden för Sverige och Finland samt Författarfonden. Länsstyrelserna redovisar bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Cirka 47 procent av beloppet redovisas av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Bland fonder som inte specificeras i tabellen finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten, Brottsofferfonden samt Sjömanspensionsfonden hos Pensionsmyndigheten. Not 43 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 2012 2011 Statens tjänstepensionsverk 198 041 186 723 Riksdagsförvaltningen 2 904 2 719 Försvarsmakten 489 252 Rikspolisstyrelsen 132 161 Trafikverket Försvarets materielverk 64 59 91 80 Försäkringskassan 40 68 Skatteverket 38 75 Affärsverk Luftfartsverket 3 270 2 609 Sjöfartsverket 2 012 1 827 Svenska kraftnät 509 433 Statens järnvägar - 86 Övriga myndigheter 530 633 Summa 208 088 195 757 Statens pensionsåtagande vid SPV Det stora flertalet myndigheter betalar premier för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och övriga avtalsförsäkringarna till Statens tjänstepensionsverk (SPV). Premierna bestäms inom ramen för en försäkringsmodell med en fiktiv försäkringsrörelse. SPV ansvarar och gör avsättningar för merparten av statens tjänstepensionsåtaganden i försäkringsrörelsen. Undantag från denna försäkringslösning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken utom Statens järnvägar. Den av SPV redovisade pensionsskulden har ökat med drygt 11 miljarder kronor (även föregående år en ökning med drygt 11 miljarder kronor). I nedanstående tabell redovisas förändringens viktigaste delposter enligt den maskinella skuldanalys som SPV gjort. Analysen omfattar personer som omfattas av PA03, PA91 och äldre avtal, men för några mindre bestånd inom övriga förmåner har en förenklad analys gjorts. Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet Miljoner kronor 2012 2011 Ingående skuld Justering av ingående skuld 186 225 -431 174 788 -148 Ändrade beräkningsgrunder 5 169 6 528 Nyintjänande 6 211 5 497 Utbetald pension -8 650 -8 229 Basbeloppsindexering 5 029 1 601 Nyanslutning 371 1 426 Grundränta, brutto 2 924 3 113 Grundränta, frigjorda omkostnader -196 -185 Antaganden om livslängd 18 57 Nya sjukpensioner och tillfälliga sjukpensioner 103 111 Nyavsättning premiebefrielse 118 -57 Nyavsättning icke aktuell, temporär efterlevandepension 306 282 Avveckling riskförmåner -22 -106 Nya pensionsersättningar och särskilda pensionsersättningar 51 75 Förändring av antastbar förmån -112 -61 Nya temporära efterlevandepensioner 94 121 Utbetalning, frigjorda omkostnader -70 -67 Aktualisering -70 -257 Övrigt 439 1 736 Summa utgående skuld1 197 507 186 225 1 Till detta kommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 534 miljoner kronor (498 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen i belopp i not 43. Ändrade beräkningsgrunder avser den skuldeffekt som uppstår när de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Per den 1 januari 2012 hade räntan i beräkningsgrunderna sänkts från 1,7 till 1,5 procent. Det ökade skulden med 5 169 miljoner kronor. Nyintjänande avser den skuldförändring som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till pension under året. Utbetald pension motsvarar den skuldminskning som utbetalningarna medfört. Basbeloppsindexering avser omräkning med förändringen av prisbasbeloppet som görs av pensioner som betalas ut och av fribrev. Mellan 2011 och 2012 var denna ökning 2,8 procent, vilket gav en skuldökning med 5 029 miljoner kronor. Nyanslutning avser den skuldökning som uppstår i samband med inlösen av förmåner. Per den 1 januari löste Chalmers tekniska högskola in pensionsåtaganden i försäkringsrörelsen. Per den 1 december 2012 övertog SPV ansvaret för tillkommande åtaganden för affärsverket Statens järnvägar. Detta ökade skulden med 355 respektive 16 miljoner kronor. Grundränta avser den uppräkning av skulden som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta (1,5 procent under 2012). Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier till förutvarande och nuvarande ledamöter. Av det totala beloppet avser knappt 600 miljoner kronor inkomstgarantier. Cirka 63 procent av den totala avsättningen avser avgångna ledamöter, medan återstoden avser aktiva ledamöter. Årets ökning fördelar sig ungefär lika mellan avgångna och aktiva ledamöter. Ökningen av avsättningar vid Försvarsmakten beror på att avsättningar gjorts för pensionsersättningar som beviljats inför omstrukturering av Försvarsmaktens organisation 2013. Den relativt stora ökningen vid Luftfartsverket beror till stor del på att SPV beslutat om ändrade beräkningsgrunder för skuldberäkning av affärsverkens pensionsavsättningar, vilket ökat avsättningen med cirka 300 miljoner kronor exklusive särskild löneskatt. Not 44 Övriga avsättningar Miljoner kronor 2012 2011 Exportkreditnämnden 7 697 8 011 Trafikverket 1 075 646 Försvarsmakten 930 1 136 Riksgäldskontoret 756 1 106 Pensionsmyndigheten, frivillig pensionsförsäkring 482 506 Boverket, bostadskreditgarantier 187 232 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 164 186 Affärsverk Luftfartsverket 122 128 Statens järnvägar 69 268 Sjöfartsverket 5 4 Övriga myndigheter 1 125 1 121 Summa 12 612 13 344 Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för risker i garantiengagemang. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna. Reserveringen vid utgången av 2012 uppgår till 7 697 miljoner kronor (netto med hänsyn till återförsäkrares andel 7 325 miljoner kronor) vilket innebär en minskning med 314 miljoner kronor eller 4 procent under året. Engagemanget ligger kvar på samma nivå som förra året samtidigt som den genomsnittliga risken sjunkit något. Koncentrationsriskerna i engagemanget värderas till 6 629 miljoner kronor (6 858 miljoner kronor föregående år), vilket bedöms vara ytterligare en förlustrisk och som enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper även ingick i avsättningen. Riksgäldskontoret reserverar medel för framtida garantiförluster. Reserveringen avser till största delen garantin avseende Öresundsbron. Garantiportföljen har minskat med 2 miljarder kronor, till största delen beroende på att Volvo Personvagnar återbetalat sitt lån till Europeiska investeringsbanken. Avsättningar för beräknade förluster har minskat med 350 miljoner kronor till stor del beroende på att Riksgäldskontoret inte längre gör avsättningar för framtida administrativa kostnader, som följd av den nya förordningen om utlåning och garantier. Försvarsmaktens avsättning för framtida utgifter för omstrukturering enligt främst Försvarsbeslut 2004 har fortsatt minska under 2012. De kvarstående avsättningarna för omstrukturering avser till 70 procent avsättningar för avveckling av materiel, medan de återstående delarna bl.a. avser avsättningar för sanering, uppsagd personal, hyra och rivning. I avsättningen ingår även avsättning för kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder med 105 miljoner kronor. Avsättningar hos Trafikverket avser till stor del avsättningar för miljöåtgärder men under 2012 har även drygt 400 miljoner kronor avsatts för skadeståndskostnader. Pensionsmyndighetens avsättning för frivillig pensionsförsäkring avser verksamhet enligt äldre lagstiftning. Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar successivt, eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar. Avsättningar avseende kreditgarantier för bostäder gjordes t.o.m. 2011 av Statens Bostadskreditnämnd, men redovisas nu av Boverket. Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) avsättningar för risker i engagemang avser garantier som EKN administrerar för Sidas räkning avseende u-krediter. U-krediterna avser f.n. nio länder för export som av Sida bedömts få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kommersiella villkor. De största avser Sri Lanka och Kina. Till följd av nya regler har inga nya utfästelser utfärdats under de senaste tre åren. Engagemanget avseende u-krediter har därför fortsatt minska under året från 1 151 miljoner kronor till 1 010 miljoner kronor. Avsättningen för förväntade förluster inom u-kreditsystemet har minskat något som följd av det minskade engagemanget och kortare risktid i engagemanget. Koncentrationsrisken, för vilken avsättning tidigare gjordes, har värderats till 286 miljoner kronor. I avsättningen ingår, förutom u-krediter, även en mindre del som avser fristående garantier samt en del som avser uppsagda lokaler och uppsagd personal. Affärsverket Statens järnvägars avsättning avseende riskreserv för leasing har i huvudsak reglerats inför myndighetens avveckling i samband med årsskiftet 2012/2013. Not 45 Statsskulden Lån i Sverige Miljoner kronor 2012 2011 Nominella statsobligationer 540 488 547 169 Ränte- och valutaswappar -280 525 -269 475 Statsskuldväxlar 105 238 72 054 Ränteswappar 138 550 138 750 Privatmarknadslån 49 629 57 429 Likviditetsförvaltningsinstrument 47 531 79 491 Valutaterminer i svenska kronor 73 142 34 561 Säkerheter i svenska kronor 17 350 13 877 Real skuld i svenska kronor 192 325 214 877 Summa 883 728 888 733 Eliminering, myndigheters innehav av statspapper -33 371 -31 662 Summa 850 357 857 071 I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov (se Redovisningsprinciper). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på förändringar i marknadsräntorna. I årsredovisningen används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskat med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer. Från och med 2012 redovisas statsskulden enligt en förändrad definition (jmf avsnitt 3.4.1). Riksgäldskontoret har dock i sin balansräkning redovisat statsskulden enligt den gamla definitionen. Det kan därför finnas en viss osäkerhet i den inbördes fördelningen mellan de olika posterna i noten. Enligt den gamla definitionen uppgick den konsoliderade statsskulden till 1 052 miljarder kronor för 2012 och 1 075 miljarder kronor för 2011. Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 9,4 miljarder kronor och Riksgäldskontoret innehav för insättningsgarantifonden var 23,8 miljarder kronor. Övriga myndigheters innehav avser främst Riksgäldskontorets eget innehav av premieobligationer. Lån utomlands Miljoner kronor 2012 2011 Obligationer m.m. i utländsk valuta 186 165 158 189 Säkerheter i utländsk valuta 30 277 24 766 Valutaswappar 127 285 119 758 Terminskontrakt m.m. -74 794 -33 911 Summa 268 933 268 802 Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. den räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till skillnad från lån i Sverige, se ovan). De redovisade lånen i utländsk valuta minskade med 2 miljarder kronor. Statsskulden totalt Miljoner kronor 2012 2011 Lån i Sverige 850 357 857 071 Lån utomlands 268 933 268 802 Summa 1 119 290 1 125 873 Not 46 Leverantörsskulder Miljoner kronor 2 012 2011 Trafikverket 6 789 6 545 Försvarets materielverk 2 053 2 494 Arbetsförmedlingen 859 611 Försvarsmakten 829 913 Rikspolisstyrelsen 557 573 Fortifikationsverket 459 337 Försäkringskassan 422 391 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 346 289 Göteborgs universitet 310 139 Migrationsverket 294 147 Statens fastighetsverk 291 327 Transportstyrelsen 263 183 Lunds universitet 255 158 Karolinska institutet 247 193 Skatteverket 240 236 Kriminalvården 235 276 Regeringskansliet 203 214 Domstolsverket 172 188 Uppsala universitet 161 132 Lantmäteriet 131 80 Statens institutionsstyrelse 131 62 Umeå universitet 124 132 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 114 103 Affärsverk Svenska kraftnät 515 1 191 Luftfartsverket 160 131 Sjöfartsverket 113 94 Övriga myndigheter 3 087 3 086 Summa 19 360 19 225 Leverantörsskulder avser skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan visa stora variationer på grund av skuldernas kortfristiga karaktär. Not 47 Övriga skulder Miljoner kronor 2012 2011 Riksgäldskontoret Skuld till premiepensionssystemet 12 419 10 803 Skuld affärsdagsredovisning m.m. 673 4 531 EU-avgifter 78 3 178 Avistamedel 23 22 Obligationer som förfallit, vinster, räntor 4 33 Övrigt, Riksgäldskontoret 226 492 Summa Riksgäldskontoret 13 423 19 059 Skatteverket Kontoöverskott, skattekonto 21 268 20 702 Skuld till kommuner och landsting 10 903 8 825 Övrigt, Skatteverket 351 369 Summa Skatteverket 32 522 29 896 Försäkringskassan 8 238 7 904 Trafikverket 4 884 21 855 Statens tjänstepensionsverk 372 354 Rikspolisstyrelsen 361 307 Försvarsmakten 314 277 Exportkreditnämnden 281 229 Affärsverk Svenska kraftnät 2 478 825 Luftfartsverket 69 30 Sjöfartsverket 54 87 Statens järnvägar 0 925 Övriga myndigheter 2 698 2 775 Summa 65 694 84 523 Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet avser huvudsakligen inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Riksgäldskontorets skuld i samband med affärsdagsredovisning m.m. har minskat med 4 miljarder kronor under året. Medel för EU-avgiften avser medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men ännu inte rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EU-kommissionens aktuella likviditetsbehov och minskade kraftigt under 2012, efter att ha ökat de närmast föregående åren. Avistamedel avser inlåning i Statens internbank. Den del som avses här gäller inlåning från statliga bolag och andra organ som inte ingår i den konsoliderade balansräkningen och därför inte elimineras. Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs huvudsakligen av skattebetalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2013. Till viss del utgörs överskotten också av oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit effektueras per balansdagen. Skatteverkets skulder till kommuner och landsting avser slutavräkning av kommunalskatt. Slutavräkningen görs i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedlen mot de preliminära medel som betalades ut till kommuner och landsting under inkomståret. Försäkringskassans övriga skulder avser skatt på pensioner som betalas ut för Pensionsmyndighetens räkning samt på sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning och andra skattepliktiga socialförsäkringsförmåner. I Trafikverkets övriga skulder ingår i huvudsak betalningsutfästelse till SVEDAB med 2 020 miljoner kronor, förskotteringar med 1 523 miljoner kronor, innehållna garantibelopp med 1 122 miljoner kronor, 90 miljoner kronor avser hyra av matarledningar. Minskningen med 16 971 miljoner kronor beror till största delen på att tidigare hyresavtal för Botniabanan, och därtill hörande leasingskuld, har upphört i och med att Trafikverket under 2012 övertagit ägandet till anläggningen. Övertagandet har finansierats genom att Trafikverket har övertagit de lån i Riksgäldskontoret som tidigare innehades av Botniabanan AB. Lånet är därmed inomstatligt och elimineras i årsredovisningen för staten. Svenska kraftnäts övriga skulder har ökat med 1 653 miljoner kronor på grund av ökade kapacitetsavgifter, som framför allt beror på den höga fyllnadsgraden i vattenmagasinen och den indelning av Sverige i elområden som genomfördes 2011. De kapacitetsavgifter som inte motsvaras av kostnader för mothandel redovisas såsom skuld i balansräkningen. Affärsverket Statens järnvägar har minskat sina övriga skulder med 925 miljoner kronor. Vid årets början fanns ett kvarvarande låneavtal där 7 snabbtåg (X2000) lämnats som pant som säkerhet för lånet. Fordonen hyrdes ut till SJ AB och i samband med återbetalningen av lånet övergick äganderätten till SJ AB. Not 48 Depositioner Miljoner kronor 2012 2011 Kronofogdemyndigheten 670 586 Länsstyrelsen i Stockholms län 278 241 Länsstyrelser, övriga 127 172 Övriga myndigheter 250 211 Summa 1 325 1 210 Depositioner utgörs bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Not 49 Förskott från uppdragsgivare och kunder Miljoner kronor 2012 2011 Trafikverket 80 113 Kemikalieinspektionen 18 24 Patent- och registreringsverket 17 20 Affärsverk Svenska kraftnät 61 75 Övriga myndigheter 30 38 Summa 206 270 Förskott från uppdragsgivare och kunder består av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. infrastrukturprojekt och forsknings- och utvecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräknats. Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år och förskotten intäktsförs under denna tid. Not 50 Upplupna kostnader Miljoner kronor 2012 2011 Riksgäldskontoret 14 230 15 630 Trafikverket 2 261 2 207 Migrationsverket 2 229 1 732 Försvarsmakten 1 075 1 045 Försäkringskassan 1 003 1 043 Rikspolisstyrelsen 956 1 118 Arbetsförmedlingen 475 346 Försvarets materielverk 338 240 Skatteverket 327 285 Kriminalvården 322 334 Lantmäteriet 313 236 Statens jordbruksverk 294 962 Göteborgs universitet 240 220 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 232 321 Lunds universitet 226 239 Regeringskansliet 218 200 Domstolsverket 181 175 Uppsala universitet 162 156 Kammarkollegiet 146 136 Stockholms universitet 130 116 Sveriges lantbruksuniversitet 129 131 Affärsverk Svenska kraftnät 801 765 Sjöfartsverket 112 117 Luftfartsverket 112 88 Statens järnvägar 2 8 Övriga myndigheter 2 468 2 292 Summa: 28 982 30 142 Upplupna kostnader redovisas för under redovisningsperioden utförda tjänster och levererade varor som faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår. Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötsel-instrument. Trafikverket redovisar upparbetade kostnader uppgående till 456 miljoner kronor avseende personalrelaterade kostnader, 137 miljoner kronor utgör upplupna utgiftsräntor och 452 miljoner kronor avser markinlösen. Dessutom ingår övriga upplupna kostnader för investeringsverksamheten och för underhålls-verksamheten. Migrationsverket redovisar bl.a. upplupna kostnader för placering av barn med 1 298 miljoner kronor, sjuk- och hälsovård med 341 miljoner kronor, utbildning med 157 miljoner kronor samt schablonersättningar vid flyktingmottagande med 215 miljoner kronor. Upplupna kostnader hos Försvarsmakten avser i huvudsak semesterlöneskuld och annan löneskuld på 1 011 miljoner kronor. Försäkringskassan redovisas bl.a. upplupna kostnader för EU-vård, tandvård och andra försäkringskostnader uppgående till 694 miljoner kronor. Svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna kostnader för balanskraft. I övrigt består upplupna kostnader även av semester- och löneskulder som redovisas av de flesta myndigheter samt konsult- och revisionsarvoden m.m. Not 51 Oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2012 2011 Karolinska institutet 1 526 1 503 Lunds universitet 1 200 1 130 Statens jordbruksverk 1 137 1 180 Göteborgs universitet 1 001 975 Uppsala universitet 820 767 Kungl. Tekniska högskolan 422 462 Umeå universitet 337 330 Stockholms universitet 296 380 Linköpings universitet 275 266 Sveriges lantbruksuniversitet 230 261 Södertörns högskola 169 182 Kustbevakningen 141 128 Trafikverket 136 30 Örebro universitet 129 131 Luleå tekniska universitet 111 100 Affärsverk Svenska kraftnät 867 718 Luftfartsverket 26 34 Övriga myndigheter 1 083 1 071 Summa 9 906 9 648 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. De oförbrukade bidragsmedel som redovisas hos universitet och högskolor avser främst finansiering av olika forskningsprojekt. I det totala beloppet för oförbrukade bidrag ingår uppbundna medel för framtida avskrivningar för investeringar som finansierats med erhållna bidrag. Posten oförbrukade bidrag hos Statens jordbruksverk utgörs huvudsakligen av förskott från EU:s landsbygdsfond om 1,1 miljarder kronor. Svenska Kraftnät redovisar här bidrag från markägare till investeringar, investeringsbidrag från intressenter och skuldförda kapacitetsavgifter. Ökningen förklaras av det höga inflödet av kapacitetsavgifter som inte motsvaras av periodens kostnader för mothandel och investeringar. Totala oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2012 2011 Universitet och högskolor 14 484 13 921 Inomstatligt 7 600 7 042 Utomstatligt 6 884 6 879 Länsstyrelser 1 661 2 106 Inomstatliga 1 559 2 020 Utomstatliga 102 86 Övriga 5 127 4 910 Inomstatliga 2 207 2 227 Utomstatliga 2 920 2 683 Total inomstatliga 11 366 11 289 Total utomstatliga 9 906 9 648 Summa 21 272 20 937 De totala oförbrukade bidragen i staten står för en begränsad ökning, med drygt 0,3 miljarder kronor eller 1,6 procent, under 2012. Ökningen avser inomstatliga oförbrukade bidrag i högskolesektorn som ökat med 0,6 miljoner kronor eller nära 8 procent. Oförbrukade bidrag hos länsstyrelserna har minskat och hos gruppen Övriga myndigheter finns en ökning med drygt 4 procent, som dock helt avser de utomstatliga bidragen. För oförbrukade bidrag från utomstatliga finansiärer framgår jämförelser för de myndigheter som har störst oförbrukade belopp av not 51 ovan. Där framgår att den största ökningen avser Svenska kraftnäts investeringsbidrag och bland universitet och högskolor är det Lunds universitet som har störst ökning, dock under 0,1 miljarder kronor. Oförbrukade inomstatliga bidrag elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten. Högskolesektorn står för 67 procent av dessa oförbrukade medel som vanligen avser forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet eller andra forskningsråd eller andra myndigheter med uppgift att fördela sådana medel. Ökningen med nära 0,6 miljarder kronor är högre än 2011, men lägre än de närmaste åren dessförinnan. Lunds universitet redovisar störst belopp vid utgången av 2012 med 1,7 miljarder kronor och även störst ökning med drygt 0,3 miljarder kronor. Uppsala universitet redovisar 1,0 miljarder kronor och en ökning med nära 0,3 miljarder kronor. Karolinska institutet redovisar 0,8 miljarder kronor men en marginell ökning, medan Stockholms universitet redovisar 0,7 miljarder kronor och en ökning på 0,1 miljarder kronor. Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt. Bland övriga myndigheter med väsentliga oförbrukade bidrag från andra myndigheter, kan främst nämnas Socialstyrelsen med nära 0,6 miljarder kronor och Vetenskapsrådet med 0,4 miljarder kronor. Not 52 Övriga förutbetalda intäkter Miljoner kronor 2012 2011 Riksgäldskontoret, förutbetalda överkurser vid upplåning m.m. 27 778 27 005 Periodisering av skatter 27 473 9 897 Försvarets materielverk 546 552 Karolinska institutet 248 311 Lunds universitet 198 219 Statens fastighetsverk 125 125 Göteborgs universitet 116 117 Trafikverket 58 237 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige - 590 Tillväxtverket - 171 Affärsverk Sjöfartsverket 31 23 Svenska kraftnät 6 10 Luftfartsverket 4 4 Övriga myndigheter 689 762 Summa 57 272 40 023 Övriga förutbetalda intäkter är inkomster för varor och tjänster som ännu inte har levererats eller utförts. Förutbetalda intäkter uppstår på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan prestationer har utförts. Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid. Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatter som inbetalats och de skatteintäkter som beräknas i samband upprättande av årsredovisningen för staten. Att en förutbetald intäkt redovisas innebär att de periodiserade intäkterna är lägre än de betalda skatterna som Skatteverket m.fl. myndigheter redovisat. För 2012 är den beräknade skatteintäkten lägre än årets inbetalningar och därför ökar de förutbetalda intäkterna. Försvarets materielverks förutbetalda intäkter avser pågående arbeten. Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas främst avgifts- eller uppdragsintäkter som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige redovisade föregående år en förutbetald intäkt som bestod av skillnaden mellan utbetalda projektbidrag från EU-anslag och erhållna medel från EU:s fonder. Detta år redovisas i stället en upplupen intäkt (se not 38) då erhållna medel från EU understiger utbetalda projektbidrag. Not 53 Garantiförbindelser Miljoner kronor 2012 2011 Garantier för vilka avsättning ej görs (alla hos Rikgsgäldskontoret) Insättningsgarantin och investerarskyddet 1 225 531 1 138 533 Kreditgarantier Bankgarantier 30 355 90 735 Garantier om tillförsel av kapital Garantikapital 107 438 111 419 Övriga garantier Affärsverk m.fl. 1 890 1 625 Summa 1 365 214 1 342 312 Garantier för vilka avsättning görs Garantier om tillförsel av kapital Grundfondsförbindelser, RGK 405 405 Övrigt - 0 Exportgarantier m.m. Exportgarantier, EKN 204 396 210 398 U-kreditgarantier, Sida 930 1 033 Fristående krediter, Sida 254 167 Kreditgarantier Infrastruktur, RGK 22 168 22 282 Bostadskrediter, Boverket 1 700 2 208 Internationella åtaganden, RGK 6 081 6 287 Fordonsindustri - 1 700 Övrigt, RGK 13 23 Övriga garantier Pensionsgarantier, RGK 8 227 8 253 Summa 244 174 252 756 Total summa 1 609 388 1 595 068 De statliga garantiåtagandena hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret (RGK), Exportkreditnämnden (EKN), Sida och Boverket. Garantiverksamheten beskrivs närmare i avsnitt 5. I noten har garantiåtagandena delats upp i garantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs. Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen avsättning görs och det är därför dessa som beskrivs något här nedan (se även Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar samt det särskilda underlaget). De garantier för vilka avsättningar görs, kommenteras i viss mån i not 44, Övriga avsättningar. Garantiförbindelser avseende insättningsgarantin avser förhållandet den 31 december 2011. Beloppet avser insättningsgarantin. För investerarskyddet saknas uppgift om storleken på de skyddade tillgångarna. Insättningsgarantin skyddar insättningar på konto upp till ett belopp på 100 000 euro, vilket vid årsskiftet motsvarade 860 000 kronor. De garanterade insättningarna uppgick till 1 226 miljarder kronor per den 31 december 2011, vilket var en ökning med 87 miljarder kronor. Uppgift om belopp per den 31 december 2012 finns ännu inte tillgänglig. Bankgarantierna avser det garantiprogram som beslutades 2008 och som gav banker, bostadsinstitut och vissa kreditmarknadsbolag möjlighet att träffa avtal med staten om garantier för en del av sin upplåning. Programmet stängdes för nyteckning under 2010 och utestående garantier har därför minskat till 30 miljarder kronor vid utgången av 2012. Garantikapital avser medlemsåtaganden i nio internationella finansieringsinstitut som består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att staten förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten. Åtagandet minskade något under 2012 från 111 miljarder kronor till 107 miljarder kronor. Not 54 Övriga ansvarsförbindelser Miljoner kronor 2012 2011 Riksgäldskontoret 8 072 8 125 Statens kulturråd 2 896 14 106 Statens tjänstepensionsverk 2 159 2 448 Trafikverket 2 020 1 975 Kriminalvården 1 189 1 184 Södertörns högskola 680 690 Karolinska institutet 184 - Totalförsvarets forskningsinstitut 176 181 Tillväxtverket 144 - Rikspolisstyrelsen 116 166 Stockholms universitet 91 - Affärsverk Sjöfartsverket 260 84 Luftfartsverket 25 25 Övriga myndigheter 154 104 Summa 18 166 29 088 Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser. Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser avser skuldbevis för utbetalningar från anslag till kapitalhöjning i internationella finansieringsinstitutioner. Statens kulturråd redovisar ansvarsförbindelser avseende statliga utställningsgarantier. Minskningen från 2011 beror främst på en extra högt värderad utställning på Moderna museet på ca 8 miljarder kronor under 2011 som nu avslutats. Ytterligare tre utställningar med värdering på ca 1,2 miljarder kronor vardera under 2011 har också bidragit till skillnaden mellan 2012 och 2011 års totala garantivärde. Statens tjänstepensionsverk redovisar delar av utfästelserna för antastbara pensionsförmåner som ansvarsförbindelser. Trafikverkets ansvarsförbindelser på 2 020 miljoner kronor avser en förbindelse att när så erfordras lämna ett villkorat aktieägartillskott till Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB. Utöver detta redovisar Trafikverket flera åtaganden som inte beräknats med belopp. Det innefattar ansvar för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet som bedrivits av Luftfartsverket och den verksamhet som bedrivits av Trafikverket. Trafikverket redovisar även åtaganden rörande den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar. Slutligen finns en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket. Kriminalvården redovisar ansvarsförbindelser gällande hyrda lokaler, i beloppet ingår även projekteringsgarantier. Södertörns högskola, Totalförsvarets forskningsinstitut och Stockholms universitet redovisar också ansvarsförbindelser gällande hyrda lokaler. Södertörns högskolas jämförelsetal för 2011 har lagts till avseende hyrda lokaler. Karolinska institutet ansvarsförbindelser avser projekteringsgarantier. Migrationsverket redovisar åtaganden, som förfaller till betalning 2013-2016, för avtal om boendeplatser, schablonersättning, grundersättning samt ersättning för ensamkommande barn på sammanlagt 11,5 miljarder kronor. Dessa åtaganden omfattas inte av bemyndiganderedovisningen. Rikspolisstyrelsen redovisar vitesbelopp i hyreskontrakt vid förtida avflyttning. Försvarsmakten har tagit upp avsättningar för bl.a. sanering av förorenade områden (se not 44 Övriga avsättningar). Utöver detta kommer Försvarsmakten efter 2020 att ha ytterligare utgifter för sådan sanering. Dessa utgifter är dock osäkra både till tidpunkt och belopp och har därför inte angivits med något belopp här. Fortifikationsverket anger i sin årsredovisning att det i dag saknas rutin inom staten att planera för framtida skadeståndskrav eller förädlingskostnader för att göra områden försäljningsbara. Fortifikationsverket bedömer att kostnader för en återställning, med nolltolerans vad avser kvarvarande risker i områden Försvarsmakten har lämnat, kan uppgå till miljardbelopp. Sjöfartsverkets post utgörs av antastbara pensionsförpliktelser och ansvarsförbindelser avseende restvärden i räddningshelikoptrar. Luftfartsverkets belopp avser borgensåtagande till dotterföretag och pensionsåtaganden till dotter- och intresseföretag. 3.5.3 Noter till finansieringsanalysen Not 55 Skatter Miljoner kronor 2012 2011 Enligt resultaträkningen 971 172 1 001 553 Tillkommer/avgår: Förändring av fordringar och skulder 17 612 29 340 Summa 988 784 1 030 893 Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen för staten avseende de skatter som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt. Skatteintäkterna enligt resultaträkningen justeras för dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder avseende skatter som tas upp av Skatteverket. För 2012 överstiger inbetalningarna de beräknade skatteintäkterna, vilket ökat kassaflödet. Not 56 Avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2012 2011 Enligt resultaträkningen 54 105 57 030 Tillkommer: Utdelningar 21 372 26 846 Avgår: realisationsvinster - - Summa 75 477 83 876 Statens hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden vilket innebär att utdelningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dessa företag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdelningar redovisas i allt väsentligt av Kammarkollegiet. Under året har bl.a. LKAB delat ut 5 miljarder kronor, TeliaSonera AB 4,6 miljarder kronor, Sveaskog Holding AB 4,5 miljarder kronor och Vattenfall AB 4,4 miljarder kronor. Not 57 Transfereringar Miljoner kronor 2012 2011 Enligt resultaträkningen 866 486 846 031 Avgår: Avsättningar till fonder -9 166 -8 705 Nedskrivning och avskrivning av lån, CSN -692 -3 770 Förändring av fordringar, socialförsäkring 95 -14 Summa 856 723 833 542 Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort. Avsättning till fonder i staten för 2012 avser främst Stabilitetsfonden, Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden (se not 5). Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos CSN är ett netto av avskrivningar på grund av ålder och andra orsaker och återföring av tidigare reservering för osäkra fordringar. CSN:s nedskrivningar av fordringar är betydligt lägre än föregående år, då de var höga i samband med en ändring av beräkningsmodellen 2011. Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan. Not 58 Statens egen verksamhet Miljoner kronor 2012 2011 Enligt resultaträkningen 241 802 233 745 Avgår: Avskrivningar -24 391 -23 185 Avsättningar (se not 43 och 44) -11 599 -10 227 Värdereglering lån, Riksgäldskontoret 121 - Realisationsförluster -401 -106 Summa 205 532 200 227 Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betalningar och tas därför bort. Ökningen av avsättningar avser i allt väsentligt statens tjänstepensioner (se not 44). Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning och för värdereglering av lån som inte heller medfört någon betalning. Not 59 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2012 2011 Förändring av långfristiga fordringar 2 066 -1 898 Förändring av omsättningstillgångar 15 771 -26 085 Förändring av kassa och bank 361 151 Förändring av skulder -21 724 5 157 Summa -3 526 -22 675 Långfristiga fordringar har minskat vilket ger en positiv påverkan på kassaflödet, som främst beror på minskning av affärsverket Statens järnvägars avveckling av fodringar på SJ AB i samband med avvecklingen av affärsverket (se not 28). Omsättningstillgångarna har minskat kraftigt, vilket innebär en positiv påverkan på kassaflödet. Det beror på att Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar vid årsskiftet är 18,5 miljarder kronor lägre än vid föregående årsskifte då de var ovanligt höga. Skulderna har minskat med nära 22 miljarder kronor under året, vilket medför att statens nettoupplåning ökat. En viktig del av förändringen avser Trafikverkets leasingsskulder kopplade till hyresavtal för Botniabanan. Under året har den ersatts genom att Trafikverket övertagit Botniabanans lån i Riksgäldskontoret som elimineras i årsredovisningen för staten. Not 60 Investeringar Miljoner kronor 2012 2011 Finansiella investeringar Aktier och andra värdepapper 2 856 4 187 Materiella investeringar Beredskapstillgångar 7 458 4 172 Väganläggningar 11 596 10 611 Järnvägsanläggningar 12 115 13 033 Maskiner och inventarier 4 560 4 685 Fastigheter och markanläggningar 1 589 1 672 Övriga investeringar 4 898 3 888 Summa materiella investeringar 42 216 38 061 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 2 434 2 425 Total summa 47 506 44 673 De finansiella investeringarna uppgick till 2,9 miljarder kronor under 2012. Kammarkollegiet har ökat aktieinnehavet i Ersättningsmark i Sverige med 1 miljard kronor. Till det kommer bl.a. investeringar i obligationer i utländsk valuta hos Exportkreditnämnden med 0,8 miljarder kronor och Kärnavfallsfondens nettoinvesteringar i bostadsobligationer med 0,6 miljarder kronor. Materiella investeringar uppgick till drygt 42 miljarder kronor vilket är en ökning med 4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 7,5 miljarder kronor, en ökning med drygt 3 miljarder kronor från föregående år (se not 24). Investeringar i väganläggningar uppgick till 11,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,0 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick till 12,1 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,9 miljarder kronor från föregående år. Investeringar i maskiner och inventarier uppgick till 4,6 miljarder kronor vilket är en marginell minskning mot föregående år. Investeringar i fastigheter och markanläggningar uppgick till 1,6 miljarder kronor, vilket är samma nivå som 2011. Fortifikationsverket står för cirka 60 procent av dessa investeringar. Övriga investeringar ökar med 1 miljard kronor. Därav avser 2,9 miljarder kronor pågående nyanläggningar vid affärsverket Svenska kraftnät, men även hos andra stora myndigheter, bl.a. Statens fastighetsverk. Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till 2,4 miljarder kronor 2012, vilket är samma nivå som föregående år. De största investeringarna i immateriella tillgångar finns hos Försäkringskassan med 0,6 miljarder kronor, Försvarsmakten med 0,3 miljarder kronor och Skatteverket med 0,2 miljarder kronor. Not 61 Utlåning Nyutlåning Miljoner kronor 2012 2011 Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 14 989 14 470 Riksgäldskontoret 5 421 5 244 Övriga myndigheter 192 111 Summa nyutlåning 20 602 19 825 Amorteringar Miljoner kronor 2012 2011 Centrala studiestödsnämnden 10 405 10 167 Riksgäldskontoret 20 340 1 970 Övriga myndigheter 40 43 Summa amorteringar 30 785 12 180 Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 15 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,5 miljarder kronor. Amorteringarna ökade med 0,2 miljarder kronor. Riksgäldskontorets nyutlåning avser framför allt ökning av utlåning till Irland. Både nyutlåning och amorteringar har dessutom förekommit vid omsättning av delar av lånet till Riksbanken. Den största delen av amorteringarna avser Botniabanans amortering av lån som övertagits av Trafikverket under året. Trafikverkets lån elimineras i årsredovisningen för staten. Not 62 Finansiellt netto för statens upplåning Miljoner kronor 2012 2011 Ränteintäkter 17 805 19 394 Räntekostnader -43 115 -51 504 Övriga poster, netto 5 265 -3 132 Avgår: Orealiserade valutadifferenser -5 914 -1 498 Summa -25 959 -36 740 Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning har förbättrats med 11 miljarder kronor jämfört med föregående år. Det är främst räntekostnader i svenska kronor som minskat. Orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning. De orealiserade valutakursvinster som ingår i resultaträkningens saldo, avgår därför och ökar det negativa beloppet. Not 63 Övrigt finansiellt netto Miljoner kronor 2012 2011 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 16 069 32 712 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -1 496 -1 464 Avgår reavinster vid försäljning av aktier m.m. -392 -16 881 Summa 14 181 14 367 Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen (se not 13 och 14). Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i finansieringsanalysens post Försäljning av anläggningstillgångar och dras därför av från de finansiella intäkterna. För 2011 fanns en stor vinst vid försäljning av aktier i Nordea Bank AB. Not 64 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2012 2011 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning 724 2 168 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -627 -4 745 Summa 97 -2 577 Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning i liten omfattning under 2012, med 0,7 miljarder kronor respektive -0,6 miljarder kronor under året. 4 Utvecklingen av statsskulden 4 Utvecklingen av statsskulden Statens budget visade ett underskott på 25 miljarder kronor 2012. Det är en förändring av budgetsaldot med 93 miljarder kronor jämfört med 2011. Då visade budgeten ett överskott på 68 miljarder kronor. Statens lånebehov är definitionsmässigt lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken. Den konsoliderade statsskulden minskade från 1 126 miljarder kronor 2011 till 1 119 miljarder kronor 2012. Att statsskulden minskade trots att statens budget visade ett underskott beror i huvudsak på valutakurseffekter och på att Riksgäldskontorets kortsiktiga placeringar var lägre i slutet av 2012 än vid utgången av 2011. Effekten av de kortfristiga placeringarna är tillfällig och får ingen bestående inverkan på statsskulden. Från och med 2012 har Riksgäldskontoret genomfört ändringar i hur statsskulden redovisas. Den ändrade definitionen av statsskulden innebär ett konsekvent genomförande av det regelverk för redovisning som ställts upp av EU. Ändringarna gäller redovisningen av dels säkerheter, som betalas i samband med marknadsvärdesförändringar i swappar och räntefutures, dels omvända repor i Riksgäldskontorets egna statspapper. Förändringen innebär också att statsskulden konsekvent redovisas enligt affärsdagsprincipen. Det sista medför ingen systematisk förändring av statsskuldens storlek, även om storleken vid enskilda dagar kan bli annorlunda. Riksgäldskontoret har inte ändrat statsskuldsmåttet i sin balansräkning varför det finns en viss osäkerhet i den inbördes fördelningen mellan posterna i tabell 4.4. Enligt den gamla definitionen uppgick den konsoliderade statsskulden till 1 052 miljarder kronor för 2012 och 1 075 miljarder kronor för 2011. Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoliderad) på grund av elimineringar för myndigheters innehav av svenska statsobligationer. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden. Därigenom påverkas statsskulden i årsredovisningen även av förändringar i myndigheters innehav av statspapper. Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 33,4 miljarder kronor 2012 (se tabell 4.1). Nästan hela beloppet avser Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav har varit mindre än 1 miljard kronor de senaste åren. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är 33,4 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen. Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2012 Miljarder kronor Insättnings-garantifonden Kärnavfalls-fonden Övriga myndig-heter Elimineras i ÅRS Nominella statsobligationer 23,8 0,6 0,1 24,5 Reala statsobligationer 8,8 8,8 Totalt 23,8 9,4 0,1 33,4 Definition av statsskulden Statsskulden redovisas till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för realobligationer till och med bokslutsdagen. Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen och inte till det belopp som betalats in. Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. Nuvarande mått överensstämmer i huvudsak med hur skulden mäts i EU-sammanhang. 4.1 Statsskuldens fördelning och löptid Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer. Det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid de olika delarna av skulden ska styras mot. I tabellen nedan redovisas huvuddragen i regeringens riktlinjer för 2012. Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2012 Andel, procent Löptid, år Nominell skuld i kronor1 60 2,7-3,2 Real skuld i kronor 25 7-10 Valutaskuld 15 (±2 procentenheter) 0,125 1 Därutöver kan Riksgäldskontoret ha maximalt 60 miljarder kronor i nominell kronskuld med löptider över 12 år. Den största delen av statsskulden består av nominella lån i kronor. I övrigt består statsskulden av real kronskuld och valutaskuld. Att fördela statsskulden på flera skuldslag är ett sätt att minska risken i förvaltningen. Upplåningen görs huvudsakligen genom att Riksgäldskontoret ger ut värdepapper i form av nominella statsobligationer och statsskuldväxlar. En del av upplåningen täcks genom realobligationer, som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret deltar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare är i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner. En mindre del av statsskulden finansieras genom sparprodukter som är riktade till privatpersoner och andra mindre placerare. Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar Riksgäldskontoret strategiska beslut rörande förvaltning och upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska ingå i valutaskulden och deras inbördes fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlighet att fatta beslut om ränte- och valutapositioner. Det riktvärde som regeringen anger för den genomsnittliga räntebindningstiden baseras på en avvägning mellan kostnad och risk. Den nominella kronskuldens löptid varierar kring riktvärdet, bland annat beroende på att statsskuldens storlek följer ett visst säsongsmönster. Under 2012 var räntebindningstiden i genomsnitt knappt 2,9 år för lån med löptid under 12 år. Den var således inom riktlinjernas intervall. Den reala kronskuldens löptid förlängdes något från knappt 8,4 år i början av 2012 till 8,5 år vid årets slut. Orsaken till att den genomsnittliga löptiden blev längre var att ett reallån förföll den 1 april 2012. Realskuldens andel av den totala skulden varierade kring riktvärdet på 25 procent. Mot slutet av året sjönk andelen till strax under 24 procent. Riktvärdet på 25 procent är långsiktigt. Realskulden är svår att styra eftersom Riksgäldskontoret ger ut små belopp i förhållande till den utestående skulden. Till skillnad från övriga skuldslag finns det heller inga derivatinstrument som kan användas för att påverka andelen realskuld. Realandelen kan därför variera kring riktvärdet utan att Riksgäldskontoret behöver vidta åtgärder. Under hela året låg valutaskuldens räntebindningstid på riktvärdet 0,125 år. Eftersom valutaskulden kan styras med hjälp av derivat, varierar löptiden inte nämnvärt över året. Andelen valutaskuld varierade under året mellan 13 och 15 procent och låg därmed inom riktlinjernas intervall. Fördelningen av skuldslagen i riktlinjerna (tabell 4.2) bygger på det s.k. SSK-måttet (statsskuldens summerade kassaflöde) som är ett annat skuldmått än den konsoliderade statsskulden. De procentuella andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer således inte med andelarna i tabell 4.3. Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning Miljarder kronor 2008 2009 2010 2011 2012 Nominella lån i svenska kronor 651 631 632 652 667 Reala lån i svenska kronor 186 190 211 205 183 Nominella lån i utländsk valuta 225 328 270 269 269 Summa konsoliderad statsskuld 1 062 1 149 1 113 1 126 1 119 Anm.: Statsskulden redovisas för 2011 och 2012 i denna tabell enligt den nya definitionen medan den tidigare definitionen använts för 2008-2010. Nominella lån i svenska kronor ökade med 15 miljarder kronor till 667 miljarder kronor i slutet av 2012. Den reala lånestocken uppgick till 183 miljarder kronor i slutet av 2012, vilket är en minskning med 22 miljarder kronor jämfört med 2011. Minskningen beror på att ett realt lån förföll under 2012. Genom att Riksgäldskontoret har gett ut reallån i stället för nominella lån med motsvarande löptider gjordes en besparing på uppskattningsvis 6,7 miljarder kronor under 2012. Vid jämförelser av detta slag beräknar man skillnaden mellan den reala räntan vid emissionstidpunkten plus den realiserade inflationstakten under perioden och räntan på en nominell obligation med motsvarande löptid emitterad vid samma tidpunkt. Den sammanlagda besparingen sedan reallån infördes 1994 var vid utgången av 2012 ungefär 39 miljarder kronor, varav 34 miljarder kronor är ännu inte realiserad vinst. En stor del av vinsten hänförs till att inflationen varit lägre än vad som var förväntat när realånen gav ut. Valutaskulden minskade med 0,1 miljarder kronor under 2012. Valutaskulden består delvis av lån i utländsk valuta. Riksgäldskontoret skapar även valutaskuld med hjälp av s.k. valuta-swappar. Det innebär att Riksgäldskontoret ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. Omkring hälften av valutaskulden är finansierad i kronor som omvandlats till åtaganden i annan valuta genom valutaswappar. Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor Miljarder kronor 2008 2009 2010 2011 2012 Nominella statsobligationer 473 475 518 525 516 Ränte- och valutaswappar -228 -249 -256 -269 -281 Statsskuldväxlar 139 115 85 72 105 Ränteswappar 134 121 126 139 139 Privatmarknadslån 81 70 62 57 50 Likviditetsförvaltningsinstrument 50 108 45 79 48 Valutaterminer i svenska kronor 2 -9 52 35 73 Säkerheter i svenska kronor - - - 14 17 Nominella lån i svenska kronor 651 631 632 652 667 Anm.: Statsskulden redovisas för 2011 och 2012 i denna tabell enligt nya definitionen medan den tidigare definitionen använts för 2008-2010 Finansieringen via statsskuldväxlar ökade under 2012. Den utestående stocken statsskuldväxlar ökade med 33 miljarder kronor. Det avspeglar det större lånebehovet under 2012 jämfört med 2011. Samtidigt märkte Riksgäldskontoret periodvis av en begränsad efterfrågan på statsskuldväxlar i så måtto att vid några auktioner såldes mindre än den utbjudna volymen. Riksgäldskontoret har dock många finansieringskällor, varför detta inte utgjorde ett egentligt problem. I nominella lån i svenska kronor ingår också privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2012 minskade privatmarknadsupp-låningen med 7 miljarder kronor och var vid årets slut 50 miljarder kronor, eller 4,5 procent av statsskulden. Den totala volymen av Riksgäldsspar fortsatte att minska och slutade på totalt 21 miljarder kronor 2012. Utflödet är en följd av den låga räntan. Utflödestakten har dock mattats av något under 2012 jämfört med 2011. Premieobligationer minskade 2012 med 5 miljarder kronor till 28 miljarder kronor. Under 2012 gavs bara ett premieobligationslån ut. Årets andra planerade lån ställdes in. Även här var orsaken den låga räntan. Eftersom Riksgäldsspar och premieobligationer utvärderas mot kostnaden för Riksgäldskontoret upplåning via vanliga statsobligationer, har Riksgäldskontoret inte möjlighet att betala räntor som motsvarar vad privata aktörer på sparmarknaden erbjuder. Upplåningen på privatmarknaden minskade kostnaderna för statsskulden med drygt 0,1 miljarder kronor jämfört med annan upplåning på kapitalmarknaden under 2012. För femårsperioden 2008-2012 var den sammanlagda kostnadsbesparingen 0,8 miljarder kronor, varav premieobligationer stod för 0,7 miljarder kronor. Positionstagning Riksgäldskontoret tar aktiva positioner baserat på bedömningar av den framtida ränte- och växelkursutvecklingen i syfte att sänka statens kostnader. Positioner tas med hjälp av derivat som gör att skuldens löptid och fördelning mellan valutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valutapositioner och räntepositioner, men räntepositioner tas endast i utländsk valuta. Dessutom bedriver Riksgäldskontoret en löpande aktiv förvaltning både i egen regi och med hjälp av externa förvaltare. Där tas normalt relativt små positioner. En vinst i den aktiva förvaltningen minskar statens räntekostnader med samma belopp. Utrymmet för risktagande styrs av regeringens årliga riktlinjer. Den senaste femårsperioden har Riksgäldskontoret sparat i genomsnitt 2,2 miljarder kronor per år, till största delen tack vare den strategiska positionen för en starkare krona som byggdes upp under 2009 och avvecklades under 2010 och 2011. Den totala realiserade vinsten blev 8,1 miljarder kronor. Under 2012 styrdes rörelserna på finansmarknaderna i stor utsträckning av politiska faktorer och mindre av hur den faktiska ekonomin utvecklades. Positionstagande är extra vanskligt i en sådan miljö. Både Riksgäldskontoret och de externa förvaltarna redovisade således ett negativt resultat för 2012. Den externa positionstagningen gav en förlust på 25 miljoner kronor och Riksgäldskontorets egen positionstagning gav en förlust på 185 miljoner kronor. Under den senaste femårsperioden har den externa förvaltningen bidragit med ett överskott på 103 miljoner kronor per år. Den interna löpande förvaltningen har gett ett underskott på 38 miljoner kronor per år. 4.2 Statsskuldens kostnader Utgifterna för statsskuldsräntor m.m., som redovisas i utfallet för statens budget, uppgick till 27 miljarder kronor 2012. Jämfört med 2011 minskade ränteutgifterna med 7 miljarder kronor. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen innehåller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldsräntornas utveckling över tiden. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna under en viss period påverkas av underliggande skuld-, ränte- och valutautveckling. I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till/från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I tabellen nedan visas statsskuldens kostnader, vilket är en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträkningen, Nettokostnad för statsskulden). Enligt resultaträkningen för 2012 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 20 miljarder kronor, vilket är en minskning med 15 miljarder kronor jämfört med 2011. Minskningen beror främst på lägre räntekostnader för upplåning i svenska kronor och positiva realiserade och orealiserade valutakursdifferenser. Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader Miljarder kronor 2008 2009 2010 2011 2012 Räntekostnader på lån i svenska kronor 55 37 38 45 38 Räntekostnader på lån i utländsk valuta 21 12 7 6 5 Realiserade valutakursdifferenser -6 14 8 4 -3 Realiserade kursdifferenser 5 2 8 10 13 Orealiserade valutakursdifferenser 17 -16 -8 2 -2 Över-/underkurs vid emission m.m. -7 -6 -7 -9 -9 Summa kostnader 85 43 46 58 42 Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -28 -24 -20 -19 -18 Nettokostnader efter intäkter, exklusive skuldskötselåtgärder 57 19 26 39 24 Orealiserade valutakursdifferenser hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning 19 -14 -14 -4 -4 Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder 76 5 12 35 20 Nettot av årets räntekostnader och ränteintäkter är 7 miljarder kronor lägre än 2011. Förändringen beror främst på lägre orealiserade räntekostnader på lån i svenska kronor. Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursdifferenserna uppgick till -3 miljarder kronor (minskad kostnad), vilket innebär en realiserad valutakursvinst för 2012. Under 2012 ökade kostnaderna för de realiserade kursdifferenserna med 3 miljarder kronor, till 13 miljarder kronor. De totala orealiserade valutakursdifferenserna uppgick för 2012 till totalt -6 miljarder kronor. Det innebär att valutavinsterna har ökat med 4 miljarder kronor jämfört med 2011, då motsvarande belopp var -2 miljarder kronor. Orealiserade valutakursdifferenser hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning var oförändrad 2012 jämfört med 2011. Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. är på samma nivå som tidigare år; denna post minskade statsskuldens kostnader med 9 miljarder kronor 2012. Skillnaden mellan statsskuldens nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder på 20 miljarder kronor och utfallet på anslaget Räntor på statsskulden på 27 miljarder kronor förklaras av olika principer för redovisning mot an slag och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är endast realiserade utgifter som redovisas mot anslaget, medan orealiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser redovisas som nettokostnad. År 2011 var motsvarande belopp 34 miljarder kronor i utgifter på statens budget, jämfört med 35 miljarder kronor i nettokostnad i resultaträkningen, dvs. en skillnad på 1 miljard kronor. 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter 5.1 Statliga garantier Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga garantier finns i lag och förordning. Enligt budgetlagen får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. En garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Avgifterna sätts in på konton hos Riksgäldskontoret, i bank eller placeras i värdepapper. Avgifterna ska täcka förväntade kostnader för garantierna, vilka består av förväntade förluster (eller eventuella återvinningar) i de fall garantitagaren inte kan fullgöra sina förpliktelser samt administrationskostnader. Denna statliga garantimodell ska säkerställa att garantiverksamheten på lång sikt är självfinansierad. Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkreditgarantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt. Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från modellen. Vid sidan av de garantier som regleras i budgetlagen finns det garantier som regleras i särskilda lagar. Avgifterna för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och sätts ofta på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin, investerarskyddet och bankgarantiprogrammet är exempel på garantier som hanteras utanför garantimodellen. 5.1.1 Garantiportföljens sammansättning Statens garantiportfölj ökade med 14 miljarder kronor under 2012 och uppgick till 1 609 miljarder kronor vid utgången av 2012, jämfört med 1 595 miljarder kronor 2011. Störst av åtagandena var insättningsgarantin (1 226 miljarder kronor per den 31 december 2011) följt av kreditgarantier (266 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (108 miljarder kronor). Pensionsgarantier inklusive övriga garantier uppgick till sammanlagt 10 miljarder kronor. Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2012-12-31 Miljoner kronor Utgiftsområde Garantier Utfästelser 2 Insättningsgarantin1 1 225 531 2 Investerarskyddet2 Kreditgarantier 265 896 133 850 2 Bankgarantier 30 355 24 Exportkreditgarantier3 204 396 131 774 7 U-kreditgarantier 930 80 7 Fristående garantier 254 1 996 22 Infrastruktur 22 168 18 Bostadskrediter 1 700 2, 7 Internationella åtaganden 6 081 24 Fordonsindustri 0 6, 23,5 Övrigt 13 Garantier om tillförsel av kapital 107 843 22 Kapitaltäckningsgarantier4 22 Grundfondsförbindelser 405 2, 7 Garantikapital 107 438 2, 16, 22, 24 Pensionsgarantier5 8 227 Övriga garantier 1 890 Affärsverkens garantier, m.fl. 1 890 Totalt 1 609 388 133 850 1 Åtagandet för Insättningsgarantin avser den 31 december 2011. 2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 3 Avser såväl bundna som obundna utfästelser. 4 Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats eftersom garantierna är obegränsade till tid och belopp. 5 Åtagandet Pensionsgarantier avser den 31 december 2011. I beloppet ingår inte de två utestående kapitaltäckningsgarantierna till Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, eftersom dessa åtaganden inte kan beloppsbestämmas. Även för investerarskyddet saknas det uppgifter om storleken på statens åtagande. Utöver dessa utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier på 134 miljarder kronor, i huvudsak i form av exportkreditgarantier. Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret (RGK), Exportkredit-nämnden (EKN), Statens bostadskreditnämnd (BKN) vars verksamhet i detta avseende fördes över till Boverket under året, samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansieringsinstitut hanteras av Regeringskansliet men redovisas av Riksgäldskontoret. Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2008-2012 Miljoner kronor I tabell 5.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna har utfärdat. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i balansräkningen. Utfästelserna omfattar såväl bundna som obundna. I tabell 5.2 visas en sammanställning över av riksdagen beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier per myndighet. För EKN och Sidas garantier ingår i utfallsbeloppen i tabell 5.2 utöver garantier även bundna och hälften av de obundna utfästelserna. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 5.1 och 5.2 förklaras främst av att garantikapital, grundfondsförbindelser och affärsverkens garantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2. Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2012-12-31 Miljoner kronor Utgiftsområde Beslutade garantiramar Utfärdade garantier 2 RGK Insättningsgarantin1 Obegränsad 1 225 531 2 Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige2 Obegränsad 2 Investerarskyddet3 Obegränsad 2 Garantier till banker m.fl. för skuldförbindelser4 750 000 30 355 24 Kreditgarantier till företag inom fordonsindustrin för lån i EIB för omställning till grön teknologi m.m.5 20 000 22 Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets upplåning Obegränsad 22 168 2 Nordiska investeringsbanken, garantier för projektinvesteringslån6 5 780 5 780 7 Nordiska investeringsbanken, garantier för miljöinvesteringslån6 894 280 2, 16, 22, 24 Pensionsgarantier 30 000 8 227 5 Kreditgarantier till UD-anställda 50 0,2 24 EKN Exportkreditgarantier (garantier och utfästelser)7 500 000 274 747 24 därav för s.k. SLV-garantier (stipulated loss value-garantier avseende export av civila flygplan) 5 000 842 24 Investeringsgarantier 10 000 4 724 7 Sida Totalram 10 000 7 därav biståndsgarantier (garantier och utfästelser) 1 010 7 därav fristående garantier och utfästelser 2 250 18 Boverket Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder8 10 000 1 700 18 Förvärvsgarantier 5 000 0 Summa 1 576 771 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2011. 2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen. 3 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 4 Bankgarantiprogrammet är en följd av finanskrisen. 5 Garantierna är en följd av finanskrisen och konjunkturnedgången. 6 Avvikelsen från posten Internationella åtaganden i tabell 5.1 beror på garantiåtagandet till Dom Shvetsii på 21,3 mnkr. 7 I beloppet 274 747 mkr ingår garantier, samtliga bundna utfästelser och hälften av de obundna utfästelserna, vilket förklarar skillnaden mot tabell 5.1. 8 Såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden. I ramen ingår även avlösen av kommunala borgensåtaganden på 1 000 mnkr. 5.1.2 De olika garantityperna I detta avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hamnar de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin och bankgarantierna, hanteras dock utanför garantimodellen. Insättningsgarantin Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet och att ge ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i flera länder utanför EU. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en avgift till staten. Den 31 december 2010 höjdes det maximala ersättningsbeloppet för den svenska insättningsgarantin. Förändringen var en anpassning till EU:s regelverk som innebär att ersättningsbeloppen inom EU ska vara 100 000 euro oavsett land. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De garanterade insättningarna uppgick till 1 226 miljarder kronor per den 31 december 2011. Erfarenheter från den finansiella krisen har lett till att det pågår ett omfattande arbete inom EU för att uppdatera och förändra regelverket för insättningsgarantin. En ökad harmonisering inom EU väntas stärka konsumentskyddet ytterligare samt bidra till att förstärka den finansiella stabiliteten. Inga ersättningsfall avseende insättningsgarantin inträffade under året. Eftersom garantin ligger utanför garantimodellen och avgiften bestäms på andra grunder finns det i dag ingen värdering av statens ekonomiska risk i insättningsgarantin. Avgiften regleras i lagen (1995:1571) om insättningsgarantin. Investerarskyddet När en kund anlitar ett värdepappersinstitut för köp, försäljning eller deponering av värdepapper är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. Om institutet trots detta inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet är maximalt 250 000 kronor per kund och institut. Inga nya ersättningsfall inträffade under året. Riksgäldskontoret har dock arbetat vidare med ett tidigare ersättningsfall - värdepappersbolaget CTA Lind & Co Scandinavia (CTA). Avgifterna för detta ersättningsfall kan dock behöva justeras i framtiden då det slutliga utfallet av ärendet ännu inte är helt klart. De institut som omfattas av investerarskyddet betalar en årlig administrativ avgift. Ersättningsfall som uppstår finansieras i efterhand av de institut som omfattades av investerarskyddet då ersättningsfallet uppstod. Kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av investeringar i exportaffärer, infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare. Garantiprogram för att underlätta bankernas upplåning Under hösten 2008 beslutade regeringen med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut om ett garantiprogram för att underlätta bankernas och bostadsinstitutens upplåning under den rådande globala finanskrisen. Garantiprogrammet är en direkt följd av den finansiella krisen och löpte efter flera förlängningar fram till den 30 juni 2011. Den totala beloppsgränsen för garantiprogrammet var inledningsvis 1 500 miljarder kronor men regeringen beslutade 2010 att halvera beloppsgränsen till 750 miljarder kronor. Under 2012 har Volvofinans Bank avvecklat sina garanterade lån och vid utgången av året var Carnegie Investment Bank, Sparbanken Öresund och Swedbank de enda som fortfarande hade garanterade lån. I slutet av 2012 hade de utestående garantierna minskat till 30 miljarder kronor, från 91 miljarder kronor i slutet av 2011. Utestående garantier löper tills de garanterade lånen förfaller. I diagram 5.2 visas hur omfattningen beräknas att avta kontinuerligt under de kommande åren, under förutsättning att inga nya garantier ställs ut och att de utestående garantierna behålls löptiden ut. Diagram 5.2 Omfattning av bankgarantiprogrammet Miljoner kronor Exportkreditgarantier EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Efterfrågan på exportkreditgarantier ökade kraftigt under senare delen av 2008 och var rekordhög under 2009. För att möta efterfrågan utökades ramen för exportkreditgarantier i januari 2009 till 350 miljarder kronor. Den 1 januari 2010 höjdes ramen till 500 miljarder kronor. Finanskrisen och den pågående lågkonjunkturen har haft stor inverkan på företagens möjligheter att genomföra exportaffärer och få riskskydd. Den ökade efterfrågan på EKN-garantier gäller i lika hög grad för små som för medelstora och stora företag. Under 2012 utfärdade EKN nya offerter för 77 miljarder kronor och garantier för 49 miljarder kronor. Det innebär att efterfrågan på EKN:s garantier har varit fortsatt stor. Offertgivningen ökade med 12 miljarder kronor medan garantigivningen minskade med 14 miljarder kronor jämfört med 2011. Engagemanget i form av garantier och offerter var vid årsskiftet 336 miljarder kronor fördelade på 138 länder. De femton länder där EKN har störst riskexponering svarade vid utgången av året för 85 procent av den totala riskexponeringen. Exponeringen mot företag i Sverige utgjorde drygt en tredjedel av den totala riskexponeringen. Den stora exponeringen mot svenska företag uppstod under finanskrisen då EKN tillfälligt erbjöd rörelsekreditgarantier till stora företag. Av de nya garantier som utfärdades under 2012 täcker drygt hälften risker i affärer i Asien, Latinamerika, Mellanöstern och Afrika, en tiondel risker i affärer på Balkan och i länder inom OSS samt mer än en tredjedel risker kopplade till företag i Sverige och andra OECD-länder. Den genomsnittliga risken i portföljen är i stort sett oförändrad jämfört med 2011. Telekombranschen stod för 31 procent och försvarsindustrin stod för 22 procent av de utestående offerterna och garantierna vid årsskiftet. Skadeutbetalningarna ökade till 437 miljoner kronor jämfört med 373 miljoner kronor under 2011. U-kreditgarantier En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna har fram till den 1 juni 2009 ställts ut till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. EKN administrerar u-kreditgarantierna på uppdrag av Sida. Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier inklusive utfästelser uppgick till 1 miljard kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier kommer att utfärdas. Den 1 juni 2009 trädde förordning (2009:320) om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklingssamarbete i kraft. Enligt de nya reglerna ska Sida i stället kunna kombinera utvecklingslån med garantier. Inga skadeersättningar avseende u-kreditgarantier har utbetalats under året. Fristående garantier I och med införandet av förordningen om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklingssamarbete får Sida besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida får därmed ställa ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden. Vid utgången av 2012 hade Sida totala engagemang för fristående garantier om 2,2 miljarder kronor. Engagemanget består av garantier som uppgår till totalt 0,3 miljarder kronor samt utfästelser på 2 miljarder kronor. Infrastruktur Öresundsbron finansierades genom att Öresundsbro Konsortiet emitterade obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Nationalbanken garanterar solidariskt denna upplåning som vid årsskiftet var drygt 22 miljarder kronor. Fordonsindustrin Riksdagen bemyndigade i december 2008 regeringen att ställa ut statliga kreditgarantier till företag inom fordonsindustrin för upptagande av lån i Europeiska investeringsbanken (EIB). Garantierna gäller för omställning till grön teknologi m.m. inom en ram av 20 miljarder kronor. Regeringen gav i juni 2009 Riksgäldskontoret uppdraget att förhandla med Saab Automobile AB (Saab) om kreditgarantier för lån i EIB. Då Saab försattes i konkurs infriades garantin och Riksgäldskontoret löste Saabs lån på motsvarande 2,2 miljarder kronor och fick samtidigt en fordran på motsvarande belopp på Saabs konkursbo. Under 2012 tog Riksgäldskontoret över ägandet i Saab Automobile Parts AB (Saab Parts) som hade utgjort säkerhet för garantin. Förvaltningen av aktierna, och därmed ägandet, fördes över till Regeringskansliet i januari 2013. Köpeskillingen från en framtida försäljning av Saab Parts AB, minskat med försäljningsomkostnaderna, samt all eventuell framtida utdelning från bolaget kommer att föras till garantireserven. Under 2010 tecknade Volvo Personvagnar AB ett avtal om en statlig kreditgaranti för ett projektlån om högst 3,6 miljarder kronor från EIB. Volvo Personvagnar löste under 2012 lånet i EIB vilket innebar att det vid slutet av 2012 inte fanns någon garanti. När lånet löstes hade 2,6 miljarder kronor lånats ut. Bostadskreditgarantier Den ökade efterfrågan på bostadskreditgarantier, som direkt kunde härledas från marknadsoron, har mattats av. Såväl beträffande kreditgarantier under byggtiden som kreditgarantier avseende färdigställda fastigheter ligger nytillskottet av garantier på ungefär samma nivå som under 2011. Under året minskade den totala garantistocken något och uppgick vid årsskiftet till 1,7 miljarder kronor. Stocken omfattar nu knappt 1 000 garantier. Boverket tillhandahåller även förvärvsgarantier, vilka är till för grupper som har svårt att få tillträde till bostadsmarknaden. Internationella åtaganden De internationella åtagandena om 6,1 miljarder kronor gäller främst garantier för utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Detta görs genom NIB:s projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån. Risken i garantiåtagandena för NIB:s projektinvesteringslån har de senaste åren minskat till följd av att NIB vid tre tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, vilken ska tas i anspråk innan garantin kan åberopas. Övrigt Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk och glesbygd men programmen är stängda för ny garantigivning. Det finns fortfarande kvar ett antal kreditgarantier inom dessa program på (relativt) små belopp. Dessutom har AB Svensk Exportkredit en garantiram för upplåning om 250 miljarder kronor som hittills inte har utnyttjats. Garantier om tillförsel av kapital I stället för att staten ger ett direkt kapitaltillskott till ett företag kan garantier ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Men garantin skyddar i praktiken tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och andra intressenter. Kapitaltäckningsgarantier En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov ett bolag kan ha eller när det ska inträffa, är dessa garantier obegränsade i tid och belopp. De är mycket svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt och är därför problematiska ur ett riskperspektiv. De kapitaltäckningsgarantier som finns kvar är till två statliga bolag inom infrastrukturområdet: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB. Grundfondsförbindelser En grundfondsförbindelse liknar kapitaltäckningsgarantin, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden om sammanlagt 405 miljoner kronor till Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten. Garantikapital Sverige har medlemsåtaganden i nio internationella finansieringsinstitut (Världsbanken, Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken med flera). Åtagandena består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten - utöver det kapital som Sverige har betalt in direkt. Åtagandena var 107 miljarder kronor vid utgången av 2012. Finansieringsinstituten är exponerade mot landspecifika risker, till stor del i länder med relativt hög kreditrisk. Men instituten är prioriterade långivare med god kapacitet att hantera kreditförluster. De har även en konservativ syn på kreditgivning. Åtagandena bedöms därför ha en relativt låg risk. Dessutom är det praxis att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. Mot den bakgrunden har riksdagen beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, dvs. det tillhör den grupp av garantier som är undantagna från garantimodellen. Pensionsgarantier Garantier för pensionsåtaganden ska trygga upparbetade avtalspensioner för de som har varit anställda i statliga myndigheter som har bolagiserats, t.ex. Posten AB, Akademiska hus AB och Sveaskog AB. I vissa fall har de aktuella delarna av företagens (de tidigare myndigheternas) pensionsskulder tryggats direkt genom statliga garantier. I andra fall finns försäkringar hos PRI Pensionsgaranti, som sedan garanteras indirekt genom en efterborgen från staten. Riksgäldskontorets åtagande är 8,2 miljarder kronor, varav Posten står för merparten. Posten har fonderat den största delen av sina pensionsåtaganden i en pensionsstiftelse. Pensionsgarantierna har en varierande risk. Riskerna bedöms totalt sett som små tack vare att den genomsnittliga kreditvärdigheten hos bolagen är god, att PRI Pensionsgaranti har tillgängligt buffertkapital samt att Postens pensionsstiftelse har en konservativ placeringspolicy. 5.1.3 Förväntade kostnader i statens samlade garantiportfölj Som ett mått på risken för garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen värderar myndigheterna löpande de förväntade förlusterna. Myndigheterna gör avsättningar på skuldsidan i sina balansräkningar för de förväntade kostnaderna, som består av förväntade förluster samt administrativa kostnader för att hantera garantierna. Insättningsgarantin, investerarskyddet och bankgarantierna regleras inte av budgetlagen utan i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering eller avsättning för den förväntade förlusten. Avgifterna för bankgarantierna förväntas överstiga de förväntade kostnaderna enligt Riksgäldskontorets beräkningar. För dessa garantier är det också mycket svårt att beräkna den förväntade kostnaden och sannolikt behöver riskerna uppskattas utifrån andra angreppssätt och metoder än de som används för garantier som regleras av budgetlagen och förordningen om krediter och utlåning. Det finns flera anledningar till varför det är svårt att beräkna den förväntade kostnaden för exponering som staten har mot den svenska finanssektorn. Den främsta orsaken är att statens exponering mot svensk finanssektor inte är begränsad till varken utestående belopp eller ramar. Oavsett garantier eller inte så behöver staten förhindra finansiell instabilitet. Risken kan därför inte härledas från dessa utestående garantivolymer. I avsnitt 5.4.3 återfinns en fördjupad diskussion om statens åtaganden i den finansiella sektorn. I tabell 5.3 redovisas avsättningar för förväntade kostnader för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. I tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets totala åtaganden samt hur avsättningarna har förändrats under 2012. Tabell 5.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2012-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) Miljoner kronor Myndighet Garantiengagemang1 Avsättningar för förväntade kostnader Avsättningarna som del av engagemangen Förändring i avsättningarna under 2012 RGK 36 894 756 2,0 % -350 EKN2 215 781 7 697 3,6 % -314 Sida 3 259 149 4,6 % -13 Boverket 1 700 186 10,9% -46 Summa 257 634 8 787 3,4 % -723 1 I engagemangen för EKN ingår bundna utfästelser vilket förklarar skillnaden mellan tabell 5.3 och tabell 5.1 samt not 53 till balansräkningen. I engagemangen för Sida ingår alla utfästelser. I Riksgäldens engagemang ingår inte insättningsgarantin och investerarskyddet, bankgarantier, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat sina förväntade kostnader från 7 697 miljoner kronor till 7 325 miljoner kronor. EKN har alltså täckt förväntade kostnader om 372 miljoner kronor via återförsäkringar. (Se även not 28 till balansräkningen). I beloppet 215 781 miljoner kronor ingår garantier (204 396) och bundna utfästelser (18 376) samt övrigt (-6 991) vilket förklarar avvikelsen från beloppen i tabell 5.1 och 5.3. De totala avsättningarna för förväntade kostnader, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, minskade under 2012 från 9,5 miljarder kronor till 8,8 miljarder kronor. En stor del av minskningen beror på att Riksgäldskontoret inte längre gör avsättningar för framtida administrativa kostnader vilket är en justering i enlighet med den nya förordningen (2011:211) om utlåning och garantier. Samtliga myndigheters avsättningar minskade under 2012. Förutom att avsättningar påverkas av mängden åtaganden påverkas avsättningsbehovet även av exempelvis ränte- och valutakursförändringar. Den grupp av garantier som har störst avsättning i förhållande till sitt åtagande är Boverkets bostadskreditgarantier. Boverkets avsättningar har dock minskat med 46 miljoner kronor till 186 miljoner kronor jämfört med 2011. Minskningen beror främst på att vissa garantier har sagts upp under året. Dessutom har avsättningarna bland annat påverkats av marknadsförändringar och förändringar i garanterat belopp. Utfallet kan skilja sig från förväntade förluster Som framgår av föregående avsnitt görs avsättningar för förväntade förluster. Det slutliga utfallet av garantiverksamheten kan dock bli bättre eller sämre än det som beräknats, även om utfallet över en mycket lång tidsperiod tenderar att röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, med andra ord kan oförväntade förluster bli stora - speciellt med avseende på relativt korta tidsperioder. Därmed behöver analysen av förväntade kostnader kompletteras med analyser av mycket negativa scenarier. Tidigare gjordes endast övergripande beskrivningar av statens totala portfölj av garantier och krediter. I takt med att garantiåtaganden och utlåning med kreditrisk har ökat, har även behovet av en fördjupad analys av statens samlade risker ökat. Regeringen gav 2011 Riksgäldskontoret i uppdrag att i samverkan med övriga garanti- och kreditmyndigheter analysera riskerna avseende statens samlade garantier och krediter. Avsikten är att denna analys ska genomföras årligen. Riksgäldskontorets analys sammanfattas i avsnitt 5.4. Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen De garantiåtaganden som inte har riskbedömts enligt garantimodellen, och för vilka det därmed inte gjorts några avsättningar för förväntade förluster, redovisas som ansvarsförbindelser. Detta gäller för insättningsgarantin, investerarskyddet och bankgarantierna, liksom för garantikapital till internationella finansieringsinstitutioner (där eventuella infrianden för de senare belastar anslag). Tillsammans är de åtaganden som redovisas som ansvarsförbindelser 1 365 miljarder kronor (se även not 53 till balansräkningen). 5.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens ekonomiska risk i åtagandet. Avgifterna redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret, på bankkonton eller i värdepapper som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Behållningen på de räntebärande kontona konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter avräknas direkt mot statens upplåningsbehov, vilket minskar lånebehovet och därmed också statsskulden. Kontobehåll-ningarna i Riksgäldskontoret är således inte reserver med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning. Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar Inkomsterna från avgifterna för insättningsgarantin placeras i statsobligationer som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret. Kammarkollegiet placerar avgifterna i statsobligationer som har en löptid på 10 år. Placeringarna utgör den så kallade insättningsfonden, vilken hade ett bokfört värde på 26,7 miljarder kronor vid utgången av året. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar samt i nominella och reala statsobligationer. EKN och Sida placerar avgiftsmedel i utländsk valuta från exportkreditgarantier och u-kreditgarantier på valutakonton samt i valutadepositioner och obligationer. Räntekonton i Riksgäldskontoret En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret hämtas medel för framtida infrianden och för myndigheternas administrationskostnader. En obegränsad kredit är kopplad till räntekontona. Överskott på ett konto ger ränteintäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader. Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden Myndigheterna har en mindre del av sina tillgångar som kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden. Regressfordringar Förutom värdepappersinnehav och andra placeringar samt kontobehållningar i Riksgälds-kontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar om 7,6 miljarder kronor från tidigare infriade garantier. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det bedömda värdet är betydande, inte minst för exportkreditgarantierna. Det totala nettovärdet på regressfordringarna uppskattas till 1,6 miljarder kronor. Tabell 5.4 Tillgång i garantiverksamheten 2012-12-31 (exklusive stabilitetsfonden) Miljoner kronor Myndighet Värde-pappers-innehav och långfristiga placeringar Ränte-konton hos RGK Kortfristiga placeringar och bank-tillgodo-havanden Regressfordringar (netto) Totalt RGK, insättningsgarantin1 26 136 37 26 173 RGK, övriga garantier utom bankgarantierna2 1 450 355 153 1 958 EKN 3 017 20 169 891 1 239 25 315 Sida 1 656 32 134 1 823 Boverket 2 165 34 2 200 Summa 30 602 24 383 923 1 560 57 469 1 Avser obligationerna som ingår i fonden till anskaffningsvärde på 26 136 miljoner kronor. Insättningsgarantifonden uppgår till 26 697 miljoner kronor (inkl. räntekonton, obligationer och periodiserade intäkter). 2 Avgifterna för bankgarantierna tillförs stabilitetsfonden 5.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten I bedömningen av garantiverksamhetens funktionalitet analyseras förhållandet mellan dels avsättningarna för förväntade kostnader, dels de tillgångar som finns i form av inbetalda och kommande garantiavgifter och administrativa kostnader. Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida visas i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå, men insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantierna samt garantikapital till internationella finansieringsinstitut ingår inte eftersom de förväntade kostnaderna i dessa garantier inte har värderats. Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 2012-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) Miljoner kronor Myndighet Garanti- engagemang Avsätt-ningar för förväntade kostnader Garanti-tillgångar- Nuvärde av framtida avgifter RGK1 36 894 756 1 958 70 EKN2 215 781 7 697 25 315 3 515 Sida3 3 259 149 1 823 63 Boverket 1 700 186 2 200 31 Summa 257 634 8 787 31 296 3 679 1 Summan 31 296 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 26 173 miljoner kronor. 2 I beloppet 215 781 miljoner kronor ingår garantier (204 396) och bundna utfästelser (18 376) samt övrigt (- 6 991) vilket förklarar avvikelsen från beloppen i tabell 5.1 och 5.2. 3 I engagemangen för Sida ingår alla utfästelser. Jämförelsen visar att för denna del av garantiportföljen täcks avsättningarna för förväntade kostnader väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 5.5) och till det tillkommer nuvärdet av framtida avgifter. EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig del av detta överskott. Trots att Sverige befinner sig i en långvarig konjunkturnedgång är tillgångarna fortfarande större än avsättningarna. Under 2012 ökade tillgångarna medan avsättningarna minskade. Dock hade avsättningarna åren dessförinnan relativt sett ökat med mer än garantitillgångarna på grund av den finansiella oron och konjunkturnedgången. 5.1.6 Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på statens finanser Statligt subventionerade avgifter I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften. År 2012 utbetalades 6,6 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiavgifter. Dessutom finns det fortfarande några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, u-kreditgarantier och kapitaltäckningsgarantier. I tabell 5.6 visas vilka anslag som finansierat dessa subventioner samt de övriga anslag vars ändamål omfattar garantiverksamhet. Tabell 5.6 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2012 Miljoner kronor Utgifts-område Anslag Garantiåtagande Utfall 2012 2 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter A/O Dom Shvetsii Vissa internationella finansieringsinstitut 0,65 7 1:1 Bistånds-verksamhet Garantier under Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet - 7 1:1 Bistånds-verksamhet U-kreditgarantier - 7 1.1 Biståndsverksamhet NIB 4,98 7 1.1 Biståndsverksamhet NIB 1,02 16 2:10 Stockholms universitet: Forsk-ning och forskarutbildning Fysikhuset Stockholm KB - 16 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forsk-ning och forskarutbildning: Fysikhuset Stockholm KB - 22 1:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter: Arlandabanan Infrastructure AB Ådalsbanan - Flöden i garantiverksamheten Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Denna påverkan består av flöden in till och ut från statens konsoliderade centralkonto, t.ex. externa betalningar av garantiavgifter, infrianden, återvinningar och kostnader för administration. I den mån dessa betalningar går via räntekonton i Riksgäldskontoret påverkar de statens finanser direkt via statens centralkonto. I tabell 5.7 visas dessa flöden under 2012. Tabell 5.7 Flöden i garantiverksamheten under 2012 Miljoner kronor Myndighet Avgifter Åter-vinningar Infrianden Kostnader för admi-nistration Summa RGK, insättningsgarantin 1 226 -17 1 209 RGK, bankgarantier 636 -1 635 RGK, övriga garantier 66 2 0 -33 35 EKN 1 969 170 -437 -198 1 503 Sida -3 12 0 -1 8 Boverket 6 12 0 -5 13 Summa 3 901 195 -437 -256 3 403 Avgifter Garantitagarna betalade 3,9 miljarder kronor i avgifter under 2012 varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin, bankgarantierna och exportkreditgarantierna. Avgifterna för bankgarantier innehåller inbetalningar som avser dels sista kvartalet 2011, dels de tre första kvartalen 2012. Återvinningar Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 195 miljoner kronor, varav huvuddelen gällde exportkreditgarantier. Infrianden Utbetalningarna för infriade garantier var 437 miljoner kronor, uteslutande rörande exportkreditgarantier. Kostnader för administration Administrationskostnaderna var 256 miljoner kronor. I förhållande till de totala åtagandena utgör administrationen en mycket liten del, men den varierar beroende på typ av garanti. Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på lånebehovet Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration påverkar lånebehovet i olika grad. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av räntekonton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 3,4 miljarder kronor 2012. Tillbakablick på de senaste fem åren Mellan 2008 och 2010 ökade de årliga infriandena från 75 miljoner kronor till 444 miljoner kronor. Under 2011 var infriandena 2,5 miljarder kronor, vilket till stor del förklaras av infriandet av garantin till förmån för Saab. Under 2012 minskade nivån på infriandena återigen. Återvinningarna har sjunkit från 546 miljoner kronor 2008 till 195 miljoner kronor 2012. Det är främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvunnits. Diagram 5.3 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2008-2012 Miljoner kronor 5.2 Statlig utlåning med kreditrisk Statliga lån, liksom statsbidrag och statliga garantier, ges till verksamheter som staten finner angelägna. Den statliga kreditgivningen utgör ett komplement till den övriga kreditmarknaden. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, t.ex. studielån. Ett lån med kreditrisk innebär samma risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras direkt genom upplåning genom Riksgäldskontoret. Som nämnts i avsnitt 5.1 är garantiverksamheten i enlighet med garantimodellen självfinansierad på lång sikt eftersom garantiavgifterna ska täcka de förväntade kostnaderna. Från och med 2012 finns det även för utlåning ett generellt krav på att en riskavspeglande avgift ska tas ut och att en reserv ska byggas upp för framtida kreditförluster. Hanteringen av studielånen har dock ännu inte anpassats fullt ut till kreditmodellen. Kostnaderna för Riksgäldskontorets utlåning motsvaras av dess intäkter över en längre tidsperiod genom att avgiftssättningen sker till försäkringsmässiga principer. Avgifterna för kreditrisken (exklusive administrativa kostnader) sätts in på ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret och disponeras för att täcka uteblivna amorteringar och räntor på utgivna lån. Räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier och ett påslag för finansiering av administrationskostnaderna. 5.2.1 Kreditportföljens sammansättning Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2012 till 208 miljarder kronor före nedskrivning för osäkra fordringar. Den dominerande posten är studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) om 193,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 93 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN har också beviljat hemutrustningslån till flyktingar om 1,4 miljarder kronor. Riksgäldskontorets utlåning om 11,7 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter har en utlåning som tillsammans är knappt 1 miljard kronor (inom biståndet samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare med flera). En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 5.2.2. Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas inflyta. Kreditmyndigheterna har uppskattat de osäkra fordringarna till 29 miljarder kronor eller 14 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån står för 27,1 miljarder kronor eller 94 procent av de osäkra fordringarna. Tabell 5.8 Statens utlåning med kreditrisk 2012-12-31 Miljoner kronor Utgifts-område Kreditmyndighet respektive låntagare/ändamål Utlånat belopp Ned- skrivning för osäkra fordringar Utlåning efter ned-skrivning för osäkra fordringar Utlånings-ram 15 CSN, studielån1 193 697 27 124 166 573 176 800 * CSN, hemutrustningslån 1 434 569 866 22 RGK, A-train AB (Arlandabanan) 1 000 79 921 1 000 22 RGK, Svedab AB2 (Öresundsbrons landförbindelser) 5 061 700 4 361 5 300 22 RGK, Swedavia 918 918 2 313 24 RGK, Svensk Exportkredit 0 0 0 100 000 22 RGK, SAS 0 0 0 749 5 RGK, Island 1 759 1 759 4 2493 5 RGK, Irland 2 575 2 575 5 1504 17,24 RGK, övriga 400 400 1 115 * Sida, biståndskrediter 111 9 102 Obe-gränsad * Sida, villkorslån 278 95 183 Obe-gränsad * Tillväxtverket, lokaliseringslån m.m. 96 75 20 * Energimyndigheten 326 59 267 * Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 56 18 38 * Kammarkollegiet, näringslån m.m. 0,0 -0,07 0,1 Summa 207 713 28 729 178 984 * Anslagsfinansierad utlåning 1 Det utlånade beloppet överstiger låneramen på grund av att även kapitaliserade räntor och äldre anslagsfinansierade studielån ingår i det utlånade beloppet. 2 Utlåningsram exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt är 5 300 miljoner kronor. 3 Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Island är detta belopp 495 miljoner euro. 4 Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Irland är detta belopp 600 miljoner euro Anm. I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till AP-fonden, Premiepensionssystemet samt Riksbanken med 63 miljoner kronor, 1 134 miljoner kronor respektive 88 462 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk. Anm. Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas Under perioden 2008-2011 ökade utlåningen efter nedskrivning för osäkra fordringar från 174 miljarder kronor till 192 miljarder kronor. Under 2012 minskade den till 179 miljarder kronor. Diagram 5.4 Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar 2008-2012 Miljoner kronor Utöver den utlåning som redovisas ovan finns hos Försvarets Materielverk samt affärsverken Svenska Kraftnät och Statens Järnvägar viss utlåning, leasing- och leaseholdavtal med mera som redovisas under andra fordringsrubriker. Enligt redovisningsreglerna klassificeras inte dessa åtaganden som lån med kreditrisk, men det finns stora likheter ur ett riskperspektiv. I tabell 5.9 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning efter lånekategori. Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2012-12-31 Miljoner kronor Myndighet respektive lånekategori Utlånat belopp Nedskrivning för osäkra fordringar Utlåning efter nedskrivning för osäkra fordringar CSN1 Lånefordringar 125 850 11 069 114 781 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 69 286 16 624 52 662 Delsumma 195 136 27 693 167 443 RGK Lånefordringar 10 318 700 9 618 Utvecklingskapital/ Royalty 1 396 79 1 317 Delsumma 11 714 779 10 934 Summa 206 850 28 472 178 377 1 I CSN:s utlåning är oplacerade betalningar på 4,2 miljoner kronor medräknade vilket gör att beloppet i denna tabell är högre än motsvarande belopp för CSN i tabell 6.8. Däremot överensstämmer beloppet med posten Utlåning i balansräkningen (se not 29 till balansräkningen). 5.2.2 De olika lånen med kreditrisk Studielån Studielånen regleras i studiestödslagen och särskilda förordningar. Knappt 1,5 miljoner personer har studieskulder till CSN om sammanlagt 193,7 miljarder kronor. CSN bedömer de osäkra fordringarna till 27,1 miljarder kronor vilket motsvarar 14 procent av det utlånade beloppet. CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt från finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier: * Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget. * Lån som beviljats från och med 1989 finansieras genom upplåning i Riksgälds-kontoret. Den ränta som CSN betalar till Riksgäldskontoret belastar anslaget 1:3 Studiemedelsräntor m.m. under utgiftsområde 15 Studiestöd. Räntebetalningar från låntagarna till CSN redovisas via inkomsttitel. CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. Avdraget på 30 procent från räntan kompenseras av att låntagarna inte medges avdrag för räntekostnader på studielån i sina självdeklarationer. Därmed blir nettoeffekten på budgetsaldot som helhet neutral. Om en låntagare inte betalar hela räntekostnaden läggs den obetalda räntan till kapitalskulden vid nästa årsskifte. Dessa kapitaliserade räntor har dock inte lånats upp hos Riksgäldskontoret. När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Medel tas från anslaget 1:3 Studiemedelsräntor m.m. Avskrivning av kapitaliserade räntor leder däremot inte till någon avräkning utan minskar CSN:s myndighetskapital. Hemutrustningslån till flyktingar Sedan 1991 beviljar CSN lån till flyktingar för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 1,4 miljarder kronor varav 0,6 miljarder kronor betraktas som osäker fordran. Hemutrustningslånen har fram till 2011 finansierats genom lån i Riksgäldskontoret men från och med 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:5 Hemutrustningslån under Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot inkomsttitel 2394 Övriga ränteinkomster. Lån till infrastrukturprojekt För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan, de svenska landanslutningarna till Öresundsbron och till Swedavia AB. Vid årsskiftet var 7 miljarder kronor utlånade till dessa projekt. Under året tog Trafikverket över det lån som Botniabanan AB tidigare hade. Svensk-Danska Broförbindelsen (SVEDAB) Lånet till SVEDAB för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron uppgick vid årsskiftet till 5 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Som tidigare nämnts garanteras Öresundsbro Konsortiets obligationslån solidariskt av den svenska och den danska staten. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,7 miljarder kronor för framtida kreditförluster. A-Train AB Lånet till A-Train, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett villkorslån om 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, på förhand bestämd, avkastning på sitt insatta kapital. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,1 miljarder kronor för framtida kreditförluster. Swedavia AB Den 1 april 2010 bolagiserades Luftfartsverkets flygplatsverksamhet och flyttades till det statliga bolaget Swedavia AB. Bolaget övertog flygplatsverksamhetens tillgångar och skulder inklusive Luftfartsverkets befintliga lån från Riksgäldskontoret. Swedavia AB betalar en ränta till Riksgäldskontoret som avspeglar risken för de statliga lånen. Lånen var 1 miljard kronor vid utgången av 2012. Swedavia AB ska ha omvandlat alla lån hos Riksgäldskontoret till lån på den öppna marknaden senast den 31 mars 2013. Lån till exportfinansiering och flygindustrin Exportfinansiering Riksdagen bemyndigade i december 2008 regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram för finansieringen av långfristiga krediter intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor i Riksgäldskontoret. SEK har inte utnyttjat låneramen under perioden 2008-2012. Den bidrog dock till att underlätta företagets utlåning till exportindustrin. Låneramen har förlängts i flera omgångar och gäller nu till den 31 december 2013. Saab AB och Volvo Aero AB Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab och Volvo Aero AB för delfinansiering av utvecklingskostnaderna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer. Återbetalningarna är beroende av försäljningsintäkterna från projekten. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något nedskrivningsbehov i utlåningen. Lån till Island och Irland Riksdagen beslutade i början av 2009 att Sverige, tillsammans med de övriga nordiska länderna, skulle ge Island rätt att låna totalt 1,8 miljarder euro (ca 15,9 miljarder kronor). Lånet samordnades i ett finansiellt stödprogram från Internationella valutafonden (IMF) och hanterades för Sveriges del av Riksgäldskontoret. Totalt uppgår den svenska utlåningen till ca 1,8 miljarder kronor. Under 2012 fick Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån om maximalt 600 miljoner euro till Irland. Lånet var ett tillägg till de lån som Internationella valutafonden och EU ställt ut. Vid slutet av året hade Riksgäldskontoret lånat ut 2,6 miljarder kronor. Låneram till SAS-koncernen Riksgäldskontoret fick under 2012 i uppdrag att handlägga svenska statens del av ett villkorat lånelöfte till flygbolaget SAS. Lånet är om högst 749 miljoner kronor och vid årsskiftet hade ingen utlåning skett. Övriga lån med kreditrisk Övrig utlåning omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet samt länsstyrelserna. Totalt uppgår dessa lån till 867 miljoner kronor varav 256 miljoner kronor, motsvarande 30 procent av beloppet, bedöms vara osäkra fordringar. Dessa lån finansieras via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed re-dan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel. Störst är Sidas utlåning om 390 miljoner kronor, varav 111 miljoner kronor som biståndskrediter för finansiering av infrastruktur och 278 miljoner kronor som villkorslån för näringsutveckling och kapitalmarknadsutveckling. De osäkra fordringarna bedöms vara 104 miljoner kronor, vilket är drygt en fjärdedel av det utlånade beloppet. 5.3 Stabilitetsfonden Riksdagen beslutade 2008 att anvisa medel till en stabilitetsfond i form av ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret som skulle finansiera statens åtgärder för att stödja det finansiella systemet. Inledningsvis tillförde staten 15 miljarder kronor genom ett särskilt anslag. Stabilitetsfonden har därefter fyllts på genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig stabilitetsavgift. Utöver avgiften från bankerna läggs också intäkter som garantiavgifter, utdelningar och pengar för försäljningar in i fonden. Avgifterna för bankgarantierna ska också tillföras fonden och eventuella infrianden av dessa garantier ska belasta fonden. Målet är att stabilitetsfonden senast 2023 ska uppgå till motsvarande 2,5 procent av BNP. Enligt Riksgäldskontorets bedömning kommer målet att uppnås 2025. Alla kostnader för stödåtgärderna ska bäras av stabilitetsfonden. Eventuella återvinningar för genomförda åtgärder kommer att gå tillbaka till fonden. Avgifter och kostnader för bankgarantiprogrammet påverkar resultatet för stabilitetsfonden men fondens resultat påverkas också av kapitaltillskott och andra statliga stödåtgärder till kreditinstitut. Fondens sammanlagda behållning var 23,8 miljarder kronor i slutet av 2012 inklusive fakturerade garantiavgifter för de tre första kvartalen 2012. Om man inkluderar de Nordea-aktier som ingår i fonden, värderade till anskaffningsvärde, var behållningen 29,4 miljarder kronor. Värderas aktierna i stället till marknadsvärde blir stabilitetsfondens behållning 41,4 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 34,2 miljarder kronor 2011. Diagram 5.5 Stabilitetsfondens utveckling över tiden, inklusive Nordeaaktierna värderade till marknadsvärde Miljarder kronor 5.4 Samlad analys av statens risker Portföljen av statens garantier och utlåning ökade markant under den finansiella oron. Det var främst åtaganden gentemot den finansiella sektorn, såsom insättningsgarantin och bankgarantiprogrammet, som stod för ökningen men även exportkreditgarantierna ökade i omfattning. Dessutom tillkom nya åtaganden, till exempel utlåning till andra stater. Denna ökning av statens garanti- och utlåningsportfölj innebär att behovet av en fördjupad portföljanalys har ökat. Det gäller oberoende av vad analysen visar, eftersom ökad transparens och förbättrad information om portföljen och dess risker är positivt i sig. Skulle analysen visa på stora, eller på något annat sätt obekväma risker, kan det utgöra ett betydelsefullt underlag i bedömningen av huruvida det finns behov av att vidta åtgärder för att minska eller på annat sätt hantera riskerna. Visar analysen däremot att riskerna är små och hanterbara är även det värdefull information som kan kommuniceras till exempelvis statens långivare. Regeringen har sedan 2011 gett Riksgäldskontoret i uppdrag att i samverkan med EKN, CSN, Sida, BKN (numera Boverket) och övriga berörda myndigheter göra en samlad riskanalys av statliga garantier och krediter. Analysen ska utgå från två riskperspektiv, kreditrisken och likviditetsrisken. Syftet med analysen av kreditrisken är att ge en tydlig bild av risken för att staten ska drabbas av stora förmögenhetsförluster kopplade till garanti- och utlåningsverksamheten. Syftet med analysen av likviditetsrisken är att ge en tydlig bild av risken för att staten måste ta fram finansiering för infrianden inom garantiverksamheten och därmed vilka effekter detta kan väntas få för lånebehov och upplåningskostnader. Dessutom bör analysen belysa de implicita garantiåtaganden som finns inom den finansiella sektorn, i de fall det finns en tydlig koppling till stora explicita garantiåtaganden. Uppdraget redovisas årligen i en särskild rapport. Regeringen lämnade en första redovisning till Riksdagen i Årsredovisning för staten 2011. Nedan följer de väsentligaste iakttagelserna från den senaste rapporten. 5.4.1 Kreditrisk - den ordinarie portföljen Staten tar på sig kreditrisk genom att utfärda garantier och lån. Kreditrisken blir i princip lika stor i båda fallen, vilket innebär att engagemangen ger upphov till en lika stor förväntad kostnad för staten. En kreditförlust i samband med ett lån innebär att värdet på en tillgång måste skrivas ned, vilket slår mot statens nettoförmögenhet. Ett infriande av en garanti innebär att staten måste fullgöra låntagarens skyldigheter gentemot långivaren. Utbetalningen måste normalt finansieras med ny statlig upplåning och följaktligen slår även den mot statens nettoförmögenhet. För att analysera kreditrisker finns det således ingen anledning att skilja på garantier och krediter. Som underlag till analysen av kreditrisken så har en fördjupad redovisning av den ordinarie portföljens innehåll och sammansättning sammanställts. Denna redogörelse visar inte på något uppseendeväckande. För att kunna analysera kreditrisken med utgångspunkt i att staten skulle kunna göra stora samlade förluster i den ordinarie portföljen behöver dock de oförväntade förlusterna analyseras. I den analys av oförväntade förluster som inletts bedöms att sannolikheten att enskilt stora exponeringar, som ger upphov till volymkoncentration, skulle leda till stora samlade förluster i dagsläget är förhållandevis låg. Motsvarande inledda, men ännu inte slutförda, analyser av systematiska riskfaktorer pekar mot att större konjunktursvängningar (tillväxt) är en relevant faktor för att bedöma oförväntade förluster. Den tydligaste bransch-koncentrationen, förutom svensk bank- och finanssektor, gäller företag inom telekom och informationsteknologi. Portföljens geografiska koncentration har av naturliga skäl en tydlig vikt mot företag och hushåll i Sverige. I övrigt bedöms portföljen vara väldiversifierad utifrån geografiska aspekter. För att kunna bedöma hur ogynnsamma förändringar påverkar risken för stora samlade förluster behöver fördjupade analyser vidareutvecklas och genomföras. Tabell 5.10 Den ordinarie garanti- och kreditportföljens omfattning 2008 2009 2010 2011 2012 Garantier och utlåning med kreditrisk (mdkr) 455,9 513,3 564,1 586,7 572,6 Som andel av BNP 14,5% 16,5% 16,9% 16,8% 16,1% Som andel av takbe-gränsade utgifter 48,3% 53,2% 57,2% 59,3% 56,0% Som andel av stats-skulden 42,9% 44,7% 50,7% 52,1% 51,2% Som andel av statens redovisade balansom-slutning 41,8% 42,1% 45,3% 44,9% 43,6% Kommentar: Exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet och bankgarantiprogrammet. Källor: Årsredovisning för staten, SCB och ESV. 5.4.2 Likviditetsrisk - den ordinarie portföljen Ett infriande av en garanti, eller ett påkallande av en låneutfästelse, leder som nämnts ovan till att staten måste göra en utbetalning. Om dessa utbetalningar blir mycket stora på kort tid riskerar staten att på marginalen få högre upplåningskostnader. De likviditetsrisker som är förknippade med den ordinarie portföljen är i dagsläget mycket små. Statens likviditetsförvaltning är anpassad till högre belopp, och ett större behov av flexibilitet, än vad som rimligen krävs med anledning av statens aktuella garanti- och utlåningsportfölj. Risker för potentiella fördyringar av statens upplåningskostnad är också isolerad till specifika utbetalningar, samtidigt som effekten skulle vara begränsad i tid. I diagram 5.6 visas statens lån och placeringar på dagslånemarknaden. Diagrammet visar storleksförhållandena på de flöden som Riksgäldskontoret normalt hanterar och är ett exempel på hur omfattande och flexibel statens likviditetsförvaltning är. Diagram 5.6 Statens lån och placeringar på dagslånemarknaden 2008-2012 Miljarder kronor Anm.: Negativa tal motsvarar underskott (lån) och positiva tal motsvarar överskott (placeringar). 5.4.3 Åtaganden i den finansiella sektorn Budgetlagen omfattar endast explicita statliga garantier och utlåning, dvs. sådana åtaganden som staten genom lag eller avtal förbundit sig att svara för. Storleken på dessa åtaganden framgår av tabell 5.10. Utöver de explicita åtagandena finns även implicita åtaganden som inte är formellt bindande för staten. Dessa kan inte värderas på samma sätt som konventionella garantier eftersom det inte på förhand går att avgöra var gränserna för ett implicit åtagande går. Det specifika fallet är när staten har möjlighet och motiv att agera på ett sådant sätt att explicita åtaganden inte kommer att behöva infrias. Ytterst kan ett sådant agerande härledas till att värna den finansiella stabiliteten. De åtaganden som är kopplade till den finansiella sektorn, främst insättningsgarantin och bankgarantin, behöver analyseras utifrån perspektivet att staten har goda skäl, och möjlighet, att undvika situationer där det explicita åtagandet infrias och i stället vidta åtgärder för att undvika stora finansiella störningar. Givet en sådan slutsats är det nödvändigt att också belysa statens implicita åtagande mot den finansiella sektorn. Analysen av statens åtaganden i den finansiella sektorn har ännu inte kommit lika långt som för den ordinarie portföljen. Såväl förväntade som oförväntade förluster är svårare att analysera för denna sektor - vilket gäller både kvalitativt och kvantitativt. I årets analys har Riksgäldskontoret dock vidareutvecklat denna del av analysen genom att göra indikativa beräkningar av statens förväntade kostnader både för explicita och implicita åtaganden i den finansiella sektorn. Insättningsgarantin är den explicita garanti som har analyserats utifrån sannolikhet för fallissemang, förlustgrad vid fallissemang och statens förväntade förlust. Vad gäller statens implicita åtagande mot den finansiella sektorn, så har Riksgäldskontoret resonerat kring vad det implicita statliga åtagandet kan tänkas omfatta, sannolikhet för fallissemang, förväntade och oförväntade förluster samt uppskattade subventioner till den finansiella sektorn. 5.4.4 Fortsatt utvecklingsbehov Mot bakgrund av att en samlad riskanalys av statliga garantier och utlåning är ett pågående utvecklingsarbete kvarstår ett fördjupningsarbete för att kunna dra mer långtgående slutsatser. 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande avseende EU-medel och en redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Redovisningen omfattar medel hänförliga till både den innevarande fleråriga budgetramen 2007-2013 och den tidigare budgetramen 2000-2006. I redovisningen ingår även de medel som tas emot direkt från Europeiska kommissionen av svenska myndigheter och inte redovisas mot inkomsttitlar och anslag på statens budget. I avsnittet redogörs även för Europeiska revisionsrättens granskningar avseende kommissionens genomförande av budgeten 2011. Avsnitten 6.1-6.4 lämnas även till kommissionen och revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för dels den svenska förvaltningsmodellen, dels en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten. 6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och de övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten. Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförande av EU-program till förvaltningsmyndigheterna, som är regeringens organ för att verkställa den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har sedan långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar. 6.1.1 Innehållet i regeringens intygande avseende EU-medel Regeringens intygande avseende EU-medel omfattar de EU-medel som hänförs till innevarande fleråriga budgetram 2007-2013. Intygandet begränsas till denna period eftersom ramverket för intern styrning och kontroll trädde i kraft 2008. Genom ramverket ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran vilken möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande. Regeringens intygande innehåller en årlig räkenskapssammanställning över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har använts. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och Europeiska revisionsrätten. I intygandet bedömer regeringen huruvida EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaperna som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisning-ssed och har varit föremål för Riksrevisionens granskning. Regeringens intygande syftar dels till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används, dels till att stärka den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. 6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och med träffsäkerhet uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag motverkas. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas. Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar: - myndighetsförordningen (2007:515), - internrevisionsförordningen (2006:1228), - förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll och - förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I myndighetsförordningen fastställs att myndighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i EU, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom i instruktion föreskrivit att de ska inrätta internrevision, vilket regleras i internrevisionsförordningen. Myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande samt att myndigheten ska upprätta delårsrapport. Genom att inrätta internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken implementeras ändamålsenligt och följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll. 6.2 Räkenskapssammanställning av EU-medel Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar en resultaträkning, en balansräkning samt en kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika typer av medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige erhåller i form av återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och strukturfonder. Sverige får också stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta dessa medel på kommissionen och andra institutioner inom EU och inte på medlemsstaten. Det är enbart de medel som Sverige erhåller och förvaltar gemensamt med kommissionen som omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en sund ekonomisk förvaltning av EU:s medel. De utbetalningar som gjorts under 2012 avser i stort sett enbart den innevarande fleråriga budgetramen 2007-2013. Detta innebär att i princip samtliga EU-medel med gemensam förvaltning som utbetalats under 2012 omfattas av regeringens intygande. För 2012 omfattar intygandet den svenska förvaltningen av jordbruksfonderna, strukturfonderna, fiskerifonden, integrationsfonden, flyktingfonden och återvändandefonden. På de områden där det föreligger ett delat förvaltningsansvar mellan Sverige och kommissionen finns på resultaträkningens intäktssida (EU-budgetens utgiftssida) för den aktuella fleråriga budgetramen 2007-2013 totalt åtta myndigheter som är utsedda att förvalta medlen. Nedan redogörs för de olika fonderna. Jordbruksfonder Stödet till jordbruket utbetalas i innevarande fleråriga budgetram från två fonder - Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är ansvarigt utbetalningsställe för båda fonderna och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. Attesterande organ är Ekonomistyrningsverket (ESV). EGFJ finansierar bl.a. olika direktstöd till jordbrukare samt interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. EJFLU ska både främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Strukturfonder I innevarande fleråriga budgetram är antalet strukturfonder två, Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Strukturfonderna ska bidra till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan Europas regioner och invånare. I Sverige är ERUF uppdelad i åtta regionala program och fem territoriella program som Sverige förvaltar, medan ESF omfattas av ett nationellt program. För varje program finns förvaltande myndighet, attesterande myndighet och revisionsmyndighet. För de åtta regionala programmen finns en gemensam förvaltande myndighet. Den förvaltande myndigheten har ansvaret för att de operativa programmen förvaltas och genomförs på ett effektivt och korrekt sätt. Den förvaltande myndigheten betalar även ut strukturfondsmedlen till de slutliga stödmottagarna. Den attesterande myndigheten upprättar en utgiftsdeklaration och intygar bl.a. att utgifterna är stödberättigande och att utgiftsdeklarationen är korrekt. För ERUF är Tillväxtverket förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program samt ett territoriellt program. För fyra territoriella program är Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens respektive Jämtlands län förvaltande och attesterande myndigheter. För ESF är Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) förvaltande och attesterande myndighet. ESV är revisionsmyndighet för ESF och de ERUF-program som förvaltas i Sverige. Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar För att ge finansiellt stöd till asyl- och migrationspolitiken i EU har ett ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar inrättats under den innevarande fleråriga budgetramen och omfattar fyra olika fonder - Europeiska flyktingfonden (2008-2013), Europeiska fonden för de yttre gränserna (2007-2013), Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (2007-2013) samt Europeiska återvändandefonden (2008-2013). Fonderna kan användas för att finansiera samarbetsprojekt som rör flyktingmottagning, gränskontroll, integration och återvändande. Migrationsverket har utsetts till ansvarig myndighet för att sköta de nationella insatser som får stöd från flyktingfonden samt återvändandefonden i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning och principen om en sund ekonomisk förvaltning. Svenska ESF-rådet har utsetts till ansvarig myndighet för integrationsfonden och Rikspolisstyrelsen för gränsfonden. ESV är utsedd till att vara revisionsmyndighet för samtliga fonder inom ramprogrammet. Fiskerifonden Stödet till fiskerinäringen utbetalas från Europeiska fiskerifonden (EFF). Jordbruksverket tog den 1 juli 2011 över uppgiften som förvaltande och attesterande myndighet för denna fond när Fiskeriverket lades ner. ESV är utsedd till att vara revisionsmyndighet. 6.2.1 Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen Räkenskapssammanställningen består av en resultaträkning, en balansräkning samt en kassamässig redovisning av de flöden på statens budget som avser medel med gemensamt förvaltningsansvar avseende den innevarande fleråriga budgetramen. Dessa medel bruttoredovisas på statens budget. Sammanställningen bygger på uppgifter som lämnats av de ansvariga myndigheterna. Uppgifterna har stämts av mot dessa myndigheters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna för dessa medel är därmed desamma som de som gäller för årsredovisningen för staten i övrigt när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna kan i fråga om dessa medel sammanfattas på följande sätt. I resultaträkningen redovisas kostnader och intäkter, dvs. medlen redovisas det år de är hänförliga till. Kostnaderna avser huvudsakligen transfereringar till olika stödberättigande ändamål, som periodiseras i den mån berörd myndighet bedömt dem tydligt hänförliga till en viss period. När denna period sammanfaller med betalningstidpunkten eller om utgiften inte tydligt kan hänföras till en viss period, redovisas den vid utbetalningstillfället. En intäkt som bedöms som säker redovisas i samband med att den transferering som ska finansieras med medlen betalas ut. Annars redovisas den i den period då den bedöms säker. På balansräkningens tillgångssida redovisas en fordran eller periodavgränsningspost i fråga om en intäkt för vilken betalning ännu inte har mottagits. För en mottagen betalning som avser en senare period eller som bedöms komma att behöva återbetalas, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida. Skillnaden mellan fordran eller skuld och periodavgränsningspost är vanligen att om anspråk på betalning ställts redovisas en fordran respektive skuld, annars redovisas en periodavgränsningspost. Utgifter på statens budget som finansieras från EU-budgeten avser i allt väsentligt transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalning sker. Undantag gäller för mindre belopp som avser förvaltningskostnader, vilka redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna på statens budget avser bidrag från EU. De redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalning sker. 6.2.2 Resultaträkning Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och dess användning. Tabell 6.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007-2013 Miljoner kronor 2012 2011 Intäkter av bidrag från EU Jordbruksstöd 9 621 8 196 Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 532 1 403 Europeiska socialfonden 1 084 972 Europeiska flyktingfonden och återvändandefonden 187 113 Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare 22 18 Summa intäkter av bidrag från EU m.m. 12 446 10 702 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -114 -122 Kostnader för lokaler -13 -18 Övriga driftkostnader -83 -77 Summa verksamhetens kostnader -210 -217 Lämnade bidrag Jordbruksstöd -8 713 -9 025 Europeiska regionala utvecklingsfonden -1 546 -1 348 Europeiska socialfonden -1 051 -903 Europeiska flyktingfonden och återvändandefonden -62 -51 Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare -22 -16 Summa lämnade bidrag -11 394 -11 343 Summa kostnader -11 604 -11 560 Nettointäkt/-kostnad 842 -858 Intäkter - återflöde från EU-budgeten De intäkter som redovisas 2012 avser till största delen medel från jordbruksfonderna för finansiering av gårdsstöd och landsbygdsutveckling. Jordbruksverket redovisar intäkter på 9 621 miljoner kronor. Cirka 70 procent avser gårdsstöd och djurbidrag och övrigt jordbruksstöd avser främst landsbygdsutveckling. Intäkterna avseende jordbruksstöd har ökat vilket förklaras av ökade fordringar och återförda orealiserade kursdifferenser. Tillväxtverket och till en mindre del Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisar intäkter på sammanlagt 1 532 miljoner kronor från regionala utvecklingsfonden. Svenska ESF-rådet redovisar intäkter på 1 084 miljoner kronor från socialfonden och 22 miljoner kronor från integrationsfonden. Migrationsverket redovisar 187 miljoner kronor från flyktingfonden och återvändandefonden. Kostnader - användningen av de medel som erhållits från EU-budgeten Jordbruksverkets bidragskostnader utgör liksom tidigare huvuddelen av de bidrag som finansieras med EU-medel. Av totalt 8 713 miljoner kronor utgör gårdsstöd och djurbidrag 5 918 miljoner kronor och medel från landsbygdsprogrammet 2 659 miljoner kronor. Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisar lämnade bidrag finansierade från regionala utvecklingsfonden med 1 546 miljoner kronor. Svenska ESF-rådets utbetalningar av bidrag finansierade från ESF uppgår till 1 051 miljoner kronor och integrationsfonden uppgår till 22 miljoner kronor. Migrationsverket har betalt ut bidrag från flyktingfonden respektive återvändandefonden på sammanlagt 62 miljoner kronor. Jordbruksstödet har minskat jämfört med tidigare år vilket huvudsakligen beror på att handjursbidrag har upphört från och med stödår 2012. Sammantaget har utbetalda bidrag finansierade med EU-medel ökat marginellt jämfört med 2011. 6.2.3 Balansräkning Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten. Tabell 6.2 Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007-2013 Miljoner kronor 2012-12-31 2011-12-31 Övriga fordringar 6 587 6 021 Upplupna intäkter 1 188 221 Summa tillgångar 7 775 6 242 Kapital 6 279 3 359 Leverantörsskulder 0 1 Upplupna kostnader 275 896 Oförbrukade bidrag 1 180 1 180 Förutbetalda intäkter 41 806 Summa kapital och skulder 7 775 6 242 Fordringar Fordringarna avser främst Jordbruksverkets fordringar på EGFJ för i första hand gårdsstöd utbetalat i slutet av 2012 med sammanlagt 5 761 miljoner kronor. Fordran avseende landsbygdsstöd uppgår till 777 miljoner kronor. Svenska ESF-rådet redovisar upplupna intäkter på 501 miljoner kronor, Tillväxtverket med 513 miljoner kronor och Migrationsverket med 174 miljoner kronor. Kapital och skulder Skulderna avser till störst del oförbrukade bidrag på 1 104 miljoner kronor i form av förskott främst från EJFLU. Vidare redovisar Jordbruksverket framställda eller förväntade krav på återbetalning av tidigare erhållet återflöde från EU-budgeten med 231 miljoner kronor som upplupna kostnader. 6.2.4 Redovisning på statens budget - kassamässig redovisning I tabellen redovisas årets utfall på anslag och inkomsttitlar avseende den aktuella fleråriga budgetramen 2007-2013. Tabell 6.3 Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramen 2007-2013 Tusental kronor UO/Anslag Utfall 2012 08 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 45 188 13 1:6 Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare 22 530 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 1 083 622 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 1 546 078 23 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 5 922 181 23 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 175 478 23 1:15 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 37 333 23 1:18 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EU-budgeten 6 500 23 1:22 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 659 386 Summa anslag 11 498 296 Inkomsttitlar 6111 Gårdsstöd1 5 608 421 6113 Övriga interventioner 150 566 6114 Exportbidrag 570 6115 Djurbidrag 312 071 6116 Offentlig lagring 62 691 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket -238 979 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007-2013 2 564 427 6213 Bidrag från Europeiska fiskefonden 2007-2013 2 257 6313 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007-2013 991 861 6413 Bidrag från Europeiska socialfonden 2007-2013 0 6911 Övriga bidrag från EU 82 448 6912 Bidrag till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn 23 946 Summa inkomsttitlar 9 560 279 Saldo 1 938 017 1 Inkluderar finansiell korrigering som förts från inkomsttitel 2714 enligt regeringens beslut med 220 miljoner kronor. Inkomster Inkomsterna avser främst gårdsstöd och förskottsmedel från EJFLU som liksom övriga jordbruksstöd ovan (inkomsttitel 6111-6119) redovisas av Jordbruksverket. Bidrag från ERUF redovisas av Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Även länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län är förvaltande och attesterande myndigheter men redovisar inga inkomster 2012. Stöd till sockernäringen redovisas av Jordbruksverket. På inkomsttiteln Övriga bidrag från EU redovisar Migrationsverket inkomster från flyktingfonden med 42 miljoner kronor och från återvändandefonden 22 miljoner kronor. Svenska ESF-rådet redovisar inkomster på 15 miljoner kronor från integrationsfonden. Utgifter Utgifterna på anslag avser i första hand gårdsstöd och djurbidrag samt åtgärder för landsbygdens miljö och struktur som redovisas av Jordbruksverket. Även utgifterna för intervention och exportbidrag redovisas av Jordbruksverket. Bland övriga utgifter är det i första hand Tillväxtverket som redovisar stöd från ERUF. Svenska ESF-rådet redovisar stöd från ESF och Migrationsverket stöd från flyktingfonden och återvändandefonden. 6.3 Bedömning av ansvariga myndigheter I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel har lämnat i sina årsredovisningar. I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program/fonder respektive myndigheters årsredovisningar. 6.3.1 Myndighetsledningarnas intygande av räkenskaperna och bedömning av den interna styrningen och kontrollen Nedan följer en sammanställning av ansvariga myndigheters intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen avseende EU-medel. Jordbruksfonderna I årsredovisningen för 2012 intygar Jordbruksverkets ledning, dvs. generaldirektören, att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande. Förutom att Jordbruksverket lämnar en bedömning och ett intygande enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag utfärdar direktören för utbetalnings-stället vid myndigheten en särskild försäkran enligt rådets förordning (EG) nr 1290/05 för EGFJ och EJFLU. Försäkran ingår som en del i de räkenskaper som Jordbruksverket lämnar för räkenskapsåret (16 oktober 2011 till 15 oktober 2012) till kommissionen, och som därefter granskas av ESV. Av försäkran framgår att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och EJFLU har krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller EJFLU, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med gemenskapsreglerna. Strukturfonderna Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms vara betryggande. Fiskerifonden Generaldirektören för Jordbruksverket intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten bedöms vara betryggande. Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar Ansvariga myndighetsledningar vid Migrationsverket, Svenska ESF-rådet och Rikspolisstyrelsen intygar att respektive årsredovisning ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Svenska ESF-rådet bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Såväl Migrationsverket som Rikspolisstyrelsen anger i sin årsredovisning att det finns vissa brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten. De angivna bristerna avser dock inte hantering av EU-medel. 6.3.2 Ekonomistyrningsverkets iakttagelser Regeringen har gett ESV i uppdrag att fungera som nationellt revisionsorgan för de EU-medel som hanteras i Sverige. ESV granskar de EU-program och fonder där ansvaret för den ekonomiska förvaltningen och genomförandet av kontroller är delat mellan svenska myndigheter och kommissionen. ESV lämnar för varje program/fond en årlig revisionsrapport och i anslutning till denna även ett revisionsutlåtande. I följande avsnitt redovisas de väsentligaste iakttagelserna från respektive program/fond. ESV:s bedömning grundar sig, enligt EU:s regelverk, på genomfört granskningsarbete under granskningsperioden. Jordbruksfonderna Som attesterande organ har ESV lämnat ett utlåtande per fond, EGFJ och EJFLU, om årsräkenskapernas tillförlitlighet. Utlåtandet omfattar även den interna kontrollens effektivitet. ESV anser att redovisningarna för EGFJ är rättvisande och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV bedömer för EGFJ att de interna kontrollförfarandena fungerat bra baserat på granskning av Jordbruksverkets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. För EJFLU har ESV efter statistisk felutvärdering bedömt att den finansiella redovisningen för stödformerna företags- och projektstöd uppvisar fel med 6,74 procent. För fondens samtliga stödformer bedömer ESV att de finansiella felen uppgår till 2,44 procent. ESV har dock lämnat ett uttalande utan reservation för EJFLU då Jordbruksverket korrigerat sina årsräkenskaper för denna fond motsvarande ESV:s noterade finansiella fel. ESV har i årlig attesteringsrapport uttalat att den interna kontrollen för EJFLU har brister, vilket innebär risk för fondens medel avseende företags- och projektstöd. Den förvaltande myndigheten bedriver ett aktivt arbete för att öka korrektheten i användningen och rapporteringen av fondernas medel. Myndigheten har lämnat rättvisande räkenskaper i sin årsredovisning. Strukturfonderna ESV har genomfört system- och projektgranskning för att bedöma om förvaltnings- och kontrollsystemen under perioden har varit förenliga med bestämmelserna i artiklarna 58-62 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 och med avsnitt 3 i kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 för programmen inom strukturfonderna. ESV har för fem territoriella program inom ERUF lämnat yttranden utan förbehåll. ESV bedömer därmed att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd av detta, ge rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV lämnar samma yttrande för ESF. Förvaltande myndigheter är Tillväxtverket, länsstyrelserna i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten samt Svenska ESF-rådet. För de åtta regionala programmen inom ERUF har ESV bedömt att förvaltnings- och kontrollsystemet för de operativa programmen fungerade tillräckligt effektivt för att ge en rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta och, som en följd av detta, ge en rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta med undantag för att resultatet visar vissa brister i förvaltnings- och kontrollsystemet. Felprocenten har beräknats för de utgiftsredovisningar som lämnats till kommissionen under perioden till 3,46 procent av de deklarerade utgifterna. Felprocenten för programmen inom ERUF överstiger kommissionens fastställda toleransnivå på två procent och dessa delar av systemen fungerade därmed inte på ett sådant sätt att de ger rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta. De rapporterade bristerna är för närvarande föremål för hantering hos kommissionen. Den slutliga bedömningen av felnivån görs efter avslutad programperiod varför det är för tidigt att bedöma hur de reservationer som har lämnats för aktuella program påverkar programmen inom strukturfonderna som helhet. Tillväxtverket är förvaltande myndighet. Myndigheten har lämnat rättvisande räkenskaper i sin årsredovisning. Fiskerifonden ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemet för det operativa programmet inom EFF har varit förenligt med de tillämpliga bestämmelserna i artiklarna 57-60 i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 och med kapitel VII i kommissionens förordning (EG) nr 498/2007 och har fungerat tillräckligt effektivt för att ge en rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta och, som följd av detta, ger en rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta med begränsningen att granskningen har visat på en felprocent i urvalet på 3,13 procent. Jordbruksverket är förvaltande myndighet. Myndigheten rapporterar enligt sin årsredovisning rättvisande räkenskaper. Genom att förvaltningen av EFF har förts samman med jordbruksfonderna inför programperioden 2014-2020 till en myndighet med samlad kunskap och kompetens är ambitionen att kunna säkerställa en korrekt och effektiv stödhantering framdeles. Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar För gränsfonden har ESV under 2012 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2009 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i beslut nr 574/2007/EG och kommissionens beslut 2008/456/EG. ESV bedömer att systemet fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV bedömer även att utgiftsredogörelserna på ett rättvisande sätt i allt väsentligt återger de utgifter som har betalats inom ramen för det årliga programmet och att ansökan om slutbetalning av gemenskapsbidraget till detta årliga program är giltig. Rikspolisstyrelsen är ansvarig myndighet för gränsfonden. För integrationsfonden har ESV under 2012 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2009 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i beslut nr 2007/435/EG och kommissionens beslut 2008/457/EG. ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemen inte fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, inte ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV uppskattar att 2,7 procent av de sammanlagda rekvirerade stödberättigade utgifterna är felaktiga. Svenska ESF-rådet är ansvarig för integrationsfonden. Myndigheten rapporterar enligt sin årsredovisning rättvisande räkenskaper. Myndigheten har dessutom vidtagit åtgärder för att förebygga felaktiga tillämpningar av regelverk. För flyktingfonden har ESV under 2012 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2008 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i beslut 573/2007/EG och kommissionens beslut 2008/22/EG. ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta utom i följande avseenden: Förvaltnings- och kontrollsystemet har inte fungerat effektivt avseende ansvarig myndighets kontroller vid handläggning av stödmottagarnas rekvisitioner. ESV uppskattar att 4,9 procent av de sammanlagda rekvirerade stödberättigade utgifterna är felaktiga. För återvändandefonden har ESV under 2012 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2008 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i beslut nr 575/2007/EG och kommissionens beslut 2008/458/EG. ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta utom i följande avseenden: Förvaltnings- och kontrollsystemet har inte fungerat effektivt avseende ansvarig myndighets kontroller vid handläggning av stödmottagarnas rekvisitioner. ESV uppskattar att 8,4 procent av de sammanlagda rekvirerade stödberättigade utgifterna är felaktiga. Migrationsverket är ansvarig myndighet för flyktingfonden och återvändandefonden. Myndigheten rapporterar i sin årsredovisning rättvisande räkenskaper. Myndigheten har tillfört kompetens till hanteringen av medlen och kommer även att vidta ytterligare kompetensutveckling med anledning av identifierade systemfel. 6.3.3 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Granskningen omfattar även myndighetsledningens bedömning av räkenskapernas tillförlitlighet samt bedömningen avseende den interna styrningen och kontrollen. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse. Samtliga ansvariga förvaltande myndigheter av EU-medel (Jordbruksverket, Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen samt Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län) erhöll för 2012 en revisionsberättelse utan uttalande med reservation eller avvikande mening. Enligt Riksrevisionens uppfattning ger respektive myndighets årsredovisning en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av dess finansiella ställning per den 31 december 2012 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten. 6.4 Regeringens intygande avseende EU-medel Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, ESV:s revisionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll. Under året har ESV:s yttranden innehållit reservationer för vissa fonder. De myndigheter som förvaltar EU-medlen har dock rapporterat rättvisande räkenskaper och bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Riksrevisionen har inte gjort något uttalande med reservation eller avvikande mening vid sin granskning av de aktuella myndigheterna. Regeringen noterar att ansvariga myndigheter vidtar åtgärder för att säkerställa en korrekt hantering och rapportering av EU-medel. Myndigheterna gör även korrigeringar av felaktigt utbetalda belopp för de fonder där det finns sådana krav. Resultaten från ESV:s granskning behandlas för närvarande av kommissionen. Då felprocenten med hänsyn till kommissionens fastställda toleransnivå på två procent bedöms för programperioden som helhet är det möjligt att de identifierade bristerna inte längre är föremål för reservation efter programperiodens slut. Regeringen följer kommissionens behandling av resultaten noga, men bedömer att det hos ansvariga myndigheter finns tillräckliga rutiner för att kunna säkerställa en korrekt hantering av EU-medel. Regeringen lämnar följande intygande: Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. 6.5 Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet Europeiska revisionsrätten svarar för den externa revisionen av EU:s budget. I detta avsnitt redovisas revisionsrättens väsentligaste iakttagelser från årsrapporten om kommissionens genomförande av budgeten 2011. Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur EU:s medel uppbärs och används, och på så sätt bedöma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten granskar om samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund. Syftet med revisionsrättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Revisionsrättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller tar emot EU-medel. Detta innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner och organ, utan även medel som administreras på nationell, regional och lokal nivå. Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport, som innehåller iakttagelser om EU:s budgetgenomförande. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet för året i fråga och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar under föregående budgetår, sektor för sektor, samt för institutionernas egna administration. Revisionsrättens årsrapport utgör underlag för ministerrådets ställningstagande till att rekommendera Europaparlamentet huruvida kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet lämnas även slutsatser på de åtgärder som rådet anser att kommissionen bör vidta för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten identifierat. Årsrapporten utgör även underlag för Europaparlamentet som slutligen beslutar i frågan om kommissionens ansvarsfrihet. 6.5.1 Väsentliga iakttagelser budgetåret 2011 I det följande redovisas de viktigaste iakttagelserna i revisionsrättens årsrapport för 2011 som ligger till grund för ministerrådets rekommendation om ansvarsfrihet för kommissionen. Revisionsrätten lämnade i revisionsförklaringen ett uttalande utan reservation för räkenskaperna. För genomförandet av budgeten lämnade däremot revisionsrätten ett uttalande med reservation. Revisionsrättens granskningsresultat visade jämfört med 2010 en marginell ökning av den uppskattade felprocenten när det gäller genomförandet av budgeten som helhet. För utgiftsområdena Landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa, Regionalpolitik, energi och transport, Forskning och annan inre politik, Jordbruk: marknads- och direktstöd samt Sysselsättning och socialpolitik visade revisionsrättens granskning fel över den accepterade tvåprocentsgränsen. Förslaget som ministerrådet enades om i februari 2013 är att rekommendera Europaparlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 2011. Sverige röstade i likhet med förra året nej till rekommendationen vid omröstningen i frågan. Detta då det inte hade skett någon förbättring av genomförandet av budgeten enligt revisionsrättens granskning. Nederländerna och Storbritannien röstade också nej vid omröstningen. 6.5.2 Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige Sverige kommenteras i mycket begränsad omfattning i årsrapporten för 2011. Revisionsrätten har gjort vissa iakttagelser gällande Sverige som inte nämns i årsrapporten, men där Sverige har ombetts kommentera vilka åtgärder som vidtagits, eller ska vidtas. Samtliga fall gäller jordbruksfonderna. Sverige har redan vidtagit eller planerar att vidta vissa åtgärder med anledning av revisionsrättens iakttagelser. Det gäller exempelvis omarbetning och förtydliganden av vissa rutiner vid granskning av underlag. 6.5.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. 1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam EU-budgetpolitik och för att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. I den svenska politiken ingår även att prioritera frågor som berör uppföljning och kontroll. Kommissionen är enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ytterst ansvarig för budgetens genomförande. Medlemsstaterna har dock ett ansvar inför kommissionen och ska samarbeta med kommissionen i genomförandet av budgeten och för att upprätta effektiva kontrollsystem som säkerställer en sund ekonomisk förvaltning i medlemsstaten. Sverige fäster stor vikt vid revisionsrättens iakttagelser och att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder mot de brister som revisionsrätten har upptäckt. 6.6 Redovisning av samtliga EU-medel I detta avsnitt redovisas samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisas i statens budget. Utöver utfallet för 2012 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt, dvs. i överensstämmelse med statens budget. Redovisningen omfattar alla medel oavsett vilken flerårig budgetram medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över den direkta påverkan av EU-budgeten på statens budget. 6.6.1 Avgiften till EU:s budget EU-budgeten upprättas med stöd av EUF-fördraget. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgörs huvudsakligen av egna medel i form av tull- och sockeravgifter (traditionella egna medel) samt avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställs på basis av regelverket i rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om system för gemenskapernas egna medel (egna medelsbeslutet). Tullavgiften består av handelstullar som tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller unionsbudgeten. Medlemsländerna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader. Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken tas en särskild produktionsavgift för socker ut. Dessa inkomster tillfaller unionsbudgeten, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifter. Den tredje delen av avgiften, den s.k. mervärdesskattebaserade avgiften, beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats mervärdesskattebas. Med mervärdesskattebas avses värdet på den samlade konsumtionen av varor och tjänster under ett år. För att uppnå likabehandling justeras den nationella mervärdesskattebasen så att en harmoniserad mervärdesskattebas uppnås. Den fjärde avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Avgiftens storlek beräknas som landets andel av EU:s BNI multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcks av de övriga egna medlen. Storleken på BNI-avgiften utgör en restpost och fastställs för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter balanserar. Ett antal länder har dock medgetts särskilda nedsättningar av sina avgifter som i sin tur finansieras av övriga EU-länder. Nedsättningarna syftar till att korrigera orimliga nettobördor, dvs. för att kompensera de länder som relativt sett får lite tillbaka från EU-budgetens utgiftssida jämfört med storleken på deras avgifter. 6.6.2 Redovisningen i statens budget I statens budget bruttoredovisas det återflöde av medel med gemensamt förvaltningsansvar som administreras av svenska myndigheter. Bruttoredovisning innebär att betalningar från kommissionen redovisas mot inkomsttitel medan de bidragsutbetalningar som myndigheterna gör redovisas mot anslag på statens budget. Redovisningen i dessa delar är kassamässig. Betalningar från kommissionen redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas på anslaget 1:1 Avgiften till den Europeiska unionen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen (se tabell 6.4). År 2012 ökade Sveriges betalningar till EU med 856 miljoner kronor jämfört med 2011. Ökningen är lägre än vad som prognostiserades i budgetpropositionen för 2013. Det lägre utfallet beror på att två sent beslutade ändringsbudgetar för 2012 på totalt 1 008 miljoner kronor rekvirerades av kommissionen under 2013, och således belastar anslaget för 2013. Betalningarna från EU minskade med 2,5 miljarder kronor. I tabell 6.4 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statens budget under perioden 2008-2012. Uppgifterna i tabellen ger inte en helt rättvisande bild av effekterna på statens budget av EU-medlemskapet. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag, måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter föranledda av den medfinansiering som staten ofta står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Medfinansieringen är en förutsättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från många av fonderna i EU-budgeten, bl.a. strukturfonderna och landsbygdsprogrammet. Undantaget är EGFJ som finansieras helt genom EU-budgeten bortsett från de valutakursdifferenser och finansiella korrigeringar som kan uppstå. Utgifter hänförliga till medlemskapet förekommer även under relevanta myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa. Tabell 6.4 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) Miljoner kronor Miljoner kronor 2008 2009 2010 2011 2012 Förändring 2011/2012 Tullavgift 4 023 3 803 4 103 4 399 4 004 -395 Jordbruksavgifter 783 472 52 24 46 22 Avgift till tillfällig omstrukturering av EU:s sockersektor - - 136 - - - Momsbaserad avgift 4 323 -4 305 1 444 1 564 1 643 79 BNI-baserad avgift 21 960 18 741 24 323 24 312 25 461 1 149 Storbritannien-avgift 437 481 349 297 298 1 Summa betalningar till EU1 31 526 19 192 30 407 30 596 31 452 856 Bidrag från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGJF) 123 9 0 -20 -1 19 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket (EGJF) 7 064 8 075 7 345 6 170 5 896 -274 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 1 807 1 106 2 884 2 521 2 564 43 Bidrag från Fonden för fiskets utveckling (FFU) 94 70 102 50 2 -48 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 464 1 315 872 1 842 1 003 -839 Bidrag från Europeiska socialfonden (ESF) 870 358 1 151 1 191 -1 -1 192 Bidrag till transeuropeiska nätverk 348 470 391 419 212 -207 Övriga bidrag från EU 265 279 232 155 107 -48 Summa betalningar från EU2 11 035 11 682 12 977 12 328 9 782 -2 546 Nettoflöde från statens budget till EU 20 491 7 510 17 430 18 268 21 670 3 402 1 Redovisat mot anslag 2701001 Avgiften till Europeiska unionen 2 Redovisat mot inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m. Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick till 11,7 miljarder kronor 2012 (se tabell 6.5). Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive EU-fond inom EU-budgeten. År 2012 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till 9,8 miljarder kronor (se tabell 6.4). Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar skiljer sig utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med 1,9 miljarder kronor. Periodiseringseffekterna uppkommer eftersom EU-budgeten generellt sett ersätter utbetalningar av stöd i efterhand. För strukturfonderna och EJFLU förskotteras dock viss del av det belopp för programperioden som varje medlemsland tilldelats. Statens budget står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på ersättning från EU-budgeten görs i euro enligt gällande regler för valutaomräkning. Kommissionen gör sedan sina utbetalningar i euro. Tabell 6.5 Anslag finansierade med EU-medel Miljoner kronor UO/Anslag Utfall 2011 Utfall 2012 Förändring 08 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 106 45 -61 13 1:6 Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare 16 23 7 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 920 1 084 164 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 1 392 1 546 154 22 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 490 212 -278 23 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 6 348 5 922 -426 23 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 195 175 -20 23 1:15 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 48 37 -11 23 1:18 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EU-budgeten 7 7 0 23 1:22 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 535 2 659 124 Summa 12 057 11 710 -347 6.6.3 Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet (se not 4 till resultaträkningen). Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag (se not 3 till resultaträkningen). Intäkt av EU-bidrag redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader i resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget. Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning som inte redovisas brutto på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2012 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot ca 1,8 miljarder kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart redovisas som intäkter av bidrag i resultaträkningen och som därmed inte framgår av redovisningen i statens budget. Skr. 2012/13:101 3 Skr. 2012/13:101 Skr. 2012/13:101 6 7 Skr. 2012/13:101 Skr. 2012/13:101 8 9 Skr. 2012/13:101 Skr. 2012/13:101 18 17 Skr. 2012/13:101 Skr. 2012/13:101 24 23 Skr. 2012/13:101 Skr. 2012/13:101 34 33 Skr. 2012/13:101 Skr. 2012/13:101 36 37 Skr. 2012/13:101 Skr. 2012/13:101 44 43 Skr. 2012/13:101 Skr. 2012/13:101 138 139 Skr. 2012/13:101 Skr. 2012/13:101 216 217 Skr. 2012/13:101 Skr. 2012/13:101 224 225 Skr. 2012/13:101 Skr. 2012/13:101 244 245 Skr. 2012/13:101 Skr. 2012/13:101 262 261