Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 2477 av 7180 träffar
Propositionsnummer · 2012/13:146 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om etablering av utrikes födda genom företagande Skr. 2012/13:146
Ansvarig myndighet: Arbetsmarknadsdepartementet
Dokument: Skr. 146
Regeringens skrivelse 2012/13:146 Riksrevisionens rapport om etablering av utrikes födda genom företagande Skr. 2012/13:146 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 april 2013 Fredrik Reinfeldt Hillevi Engström (Arbetsmarknadsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat om det arbetsmarknadspolitiska programmet stöd till start av näringsverksamhet och Almis lånefinansiering är effektiva insatser för utrikes födda som vill starta företag. Granskningen visar att Arbetsförmedlingens stöd till start av näringsverksamhet och Almis lån möjliggör för fler utrikes födda att starta och driva företag. Enligt Riksrevisionen saknar dock såväl regeringen som Arbetsförmedlingen tillräckliga kunskaper om vilka effekter stöd till start av näringsverksamhet har för gruppen utrikes födda. Även Almis uppföljning har brister, vilket påverkar kunskapen om utlåning till utrikes födda företagare. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen skaffar sig mer kunskap om hur stöden når fram till utrikes födda och vilken effekt de har för deras företagande. Regeringen rekommenderas vidare att följa upp att Almi utvecklar sin uppföljning så att den svarar mot regeringens krav i ägardirektivet. Arbetsförmedlingen rekommenderas att se till att handlingsplaner upprättas och att uppföljning görs för dem som får stöd till start av näringsverksamhet. Arbetsförmedlingen rekommenderas också att följa upp att handläggningsrutinerna är anpassade för de utrikes födda som får del av stödet och sysselsättnings- och inkomsteffekter för dessa samt återrapportera resultatet till regeringen. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen bedömer att det nya arbetssätt vid Arbetsförmedlingen som har genomförts under 2012 och som kontinuerligt utvecklas, ger förutsättningar för en effektivisering av arbetet med att upprätta handlingsplaner. Arbetssättet säkerställer också att uppföljning görs av de insatser som vidtagits för samtliga inskrivna hos Arbetsförmedlingen, däribland utrikes födda som tar del av programmet stöd till start av näringsverksamhet. Riksrevisionens rapport är ett viktigt underlag för Arbetsförmedlingens fortsatta arbete, som regeringen kommer att följa. Vidare har regeringen inlett ett arbete med att utveckla indikatorer för uppföljning av de statliga kapitalförsörjningsaktörernas insatser, däribland Almis insatser, och börjat se över ägaranvisningen för Almi. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 4 2 Riksrevisionens iakttagelser 4 2.1 Bakgrund 4 2.2 Metod och genomförande 4 2.3 Granskningens resultat 5 2.4 Rekommendationer 6 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 6 3.1 Arbetsförmedlingens stöd till start av näringsverksamhet 6 3.2 Almis låneverksamhet 8 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 9 Bilaga Etablering genom företagande - är statens stöd till företagare effektiva för utrikes födda? 10 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2013 110 1 Ärendet och dess beredning Den 21 december 2012 överlämnade riksdagen Riksrevisionens granskningsrapport Etablering genom företagande - är statens stöd till företagare effektiva för utrikes födda? (RiR 2012:26), se bilaga. Med anledning av rapporten överlämnar regeringen denna skrivelse. 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Bakgrund Riksrevisionen har granskat om Arbetsförmedlingens stöd till start av näringsverksamhet och Almis lånefinansiering är effektiva insatser för utrikes födda som vill starta företag. Riksrevisionen har undersökt om Arbetsförmedlingens stöd till start av näringsverksamhet ger positiva sysselsättnings- och inkomsteffekter och om handläggningen är anpassad efter den enskildes förutsättningar. Vidare har Riksrevisionen undersökt om Almis lånefinansiering för nyföretagande når utrikes födda företagare i tillräcklig omfattning och om Almi genom sitt arbetssätt främjar utlåning till utrikes födda. 2.2 Metod och genomförande För att svara på om Arbetsförmedlingens stöd till start av näringsverksamhet ger positiva inkomst- och sysselsättningseffekter har Riksrevisionen genomfört en effektstudie med statistik över sysselsättning och inkomst för 2003 års deltagare i programmet stöd till start av näringsverksamhet. Analysen av sysselsättningseffekterna baseras på en statistisk metod, där effekterna följs upp två och fyra år efter stödets utdelning. Inkomstskillnader mellan inrikes och utrikes födda studeras under 2005-2010. För att svara på om Almi genom sin lånefinansiering når utrikes födda företagare i tillräcklig omfattning har Riksrevisionen undersökt utfallet av Almis utlåning till utrikes födda företagare under 2005-2011. För att svara på om Arbetsförmedlingens handläggning är anpassad efter den enskildes förutsättningar och om Almi genom sitt arbetssätt främjar utlåning till utrikes födda har Riksrevisionen bl.a. genomfört intervjuer med handläggare och företrädare för ledningen på Arbetsförmedlingen och Almi samt intervjuer med utrikes födda företagare. Riksrevisionen har även gjort dokumentstudier och analyserat styrdokument för Almi och Arbetsförmedlingen. 2.3 Granskningens resultat Arbetsförmedlingens stöd till start av näringsverksamhet Granskningen visar att Arbetsförmedlingens stöd till start av näringsverksamhet möjliggör för fler utrikes födda att starta och driva företag. Enligt Riksrevisionen visar granskningen emellertid även att såväl regeringen som Arbetsförmedlingen saknar tillräckliga kunskaper om vilka effekter stöd till start av näringsverksamhet och Almis lånefinansiering har för gruppen utrikes födda. Riksrevisionens analys visar vidare att stöd till start av näringsverksamhet ger positiva sysselsättningseffekter, även om effekterna är svagare för utrikes födda än för inrikes födda. Samtidigt framgår att utrikes födda som startar företag med hjälp av stöd till start av näringsverksamhet får låga inkomster. Av de utrikes födda företagarna som tog del av stöd till start av näringsverksamhet 2003 hamnade i genomsnitt 42 procent under 2005-2010 under gränsen för ekonomisk utsatthet. Riksrevisionen konstaterar att det kan finnas många förklaringar till varför företagare hamnar i ekonomisk utsatthet, och att det därför är viktigt att statistiken tolkas med försiktighet. Riksrevisionen påpekar att Arbetsförmedlingen i många fall inte följer upp hur företagen utvecklas. Bristen på uppföljningar kan, enligt Riksrevisionen, bero på att handlingsplaner inte upprättas för alla deltagare i stöd till start av näringsverksamhet. Dessutom visar granskningen att det är färre utrikes födda än inrikes födda som får en handlingsplan. Riksrevisionen konstaterar vidare att utvärderingar av stöd till start av näringsverksamhet saknas för utrikes födda. Enligt Riksrevisionen har Arbetsförmedlingen inte gjort några utvärderingar av sysselsättningseffekterna för utrikes födda och få studier visar inkomstutvecklingen för deltagarna i programmet generellt. Almis lånefinansiering Riksrevisionen bedömer att Almis lånefinansiering möjliggör för fler utrikes födda att starta och driva företag. Av granskningen framkommer att Almi uppnår regeringens mål för utlåning till utrikes födda och att utlåningen till utrikes födda har fördubblats mellan 2005 och 2011. Riksrevisionen anser att stödet i den meningen kan anses effektivt för utrikes födda och konstaterar att Almi genom sin låneverksamhet i stor utsträckning når ut till denna grupp. Riksrevisionen menar att det dock är svårt att bedöma om Almis lånefinansiering är ett effektivt stöd för utrikes födda i och med att det finns brister i Almis uppföljning av stödet. Av granskningen framkommer att statistiken över Almis utlåningsverksamhet endast omfattar de kunder som får sina lån beviljade, att det inte finns någon tydlig gränsdragning mellan låneformerna företagslån och mikrolån vid Almis bokföring och att olika begrepp kring målgruppen används i Almis ägardirektiv och statistiken över Almis utlåning. 2.4 Rekommendationer Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen: * Regeringen bör, för att kunna utveckla och effektivisera stöd till start av näringsverksamhet och Almis lånefinansiering, skaffa sig mer kunskap om hur stöden når fram till utrikes födda och vilken effekt de har för utrikes föddas företagande. * Regeringen bör följa upp att Almi utvecklar sin uppföljning så att den svarar mot regeringens krav i ägardirektivet och kan ligga till grund för en analys av om bolagets lånefinansiering ger ett effektivt stöd för utrikes födda som vill starta företag. Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till Arbetsförmedlingen: * Arbetsförmedlingen bör se till att handlingsplaner upprättas och att uppföljning görs för dem som får stöd till start av näringsverksamhet. * Arbetsförmedlingen bör följa upp att handläggningsrutinerna är anpassade för de utrikes födda som får del av stödet. * Arbetsförmedlingen bör följa upp sysselsättnings- och inkomsteffekter för utrikes födda som tar del av stöd till start av näringsverksamhet och återrapportera resultatet till regeringen. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 3.1 Arbetsförmedlingens stöd till start av näringsverksamhet Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringens mål med arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och att varaktigt öka sysselsättningen. Riksrevisionens analys av sysselsättnings- och inkomsteffekter baseras på deltagare i programmet stöd till start av näringsverksamhet 2003, dvs. innan de reformer inom arbetsmarknadspolitiken som regeringen i syfte att bryta utanförskapet och öka sysselsättningen genomfört sedan den tillträdde hösten 2006. Regeringens intention är att säkerställa att de arbetsmarknadspolitiska insatserna fungerar effektivt och ändamålsenligt och att arbetssökande får det förmedlingsstöd de behöver. Prioriteringarna av de arbetsmarknadspolitiska resurserna har fått en allt tydligare inriktning på insatser för dem som står längst från arbetsmarknaden. En effektiv arbetsförmedling är en förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknadspolitik. Ett led i att uppfylla målen med arbetsmarknadspolitiken var att 2008 ombilda Arbetsmarknadsverket till en sammanhållen myndighet, Arbetsförmedlingen, och därmed skapa förutsättningar för en rättssäker och effektiv verksamhet. Regeringens avsikt var bl.a. att säkerställa en funktion för analys, uppföljning och utvärdering av Arbetsförmedlingens tjänster. Arbetsförmedlingen ska enligt sin instruktion verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, främst genom att effektivt sammanföra arbetssökande med arbetsgivare, prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden och bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen. Alla som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen erbjuds stöd och service utifrån sin situation och förutsättningar på arbetsmarknaden bl.a. genom de insatser och program som Arbetsförmedlingen har till sitt förfogande. En anvisning till programmet stöd till start av näringsverksamhet får göras för den som bedöms ha goda förutsättningar att starta och driva näringsverksamhet med tillfredsställande lönsamhet och som genom verksamheten kan få varaktig sysselsättning. Stöd till start av näringsverksamhet ingår i tjänsten Starta eget företag. Syftet med tjänsten är att ge arbetssökande som står i begrepp att starta ett företag individuellt anpassad information och stöd. Arbetsförmedlingen tar hjälp av centralt upphandlade konsulttjänster för att bedöma affärsplanerna och den sökandes möjligheter att lyckas med sitt företagande. Arbetsförmedlingen ska dessutom följa upp resultatet av programinsatsen. Om den sökande avser att fortsätta att arbeta i det egna företaget, avslutas tjänsten. Regeringen instämmer i att Arbetsförmedlingen bör följa upp att handläggningsrutinerna är anpassade för de utrikes födda som får del av detta stöd, och se till att handlingsplaner upprättas och uppföljning görs för dem som får stödet. Regeringen anser att handlingsplanen fyller en viktig pedagogisk och informativ funktion och klargör vad den arbetssökande ska göra och vilket stöd som kan bli aktuellt i det enskilda fallet. Arbetsförmedlingen har, på uppdrag av regeringen, under 2012 genomfört ett nytt arbetssätt som bl.a. innebär ett större fokus på den individuella handlingsplanen och att denna följs upp. Syftet med den ökade uppföljningen är att förbättra matchningen och att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning av individens arbetssökande. I handlingsplanen ska inriktningen av arbetssökandet dokumenteras. Vidare används ett särskilt bedömningsverktyg som Arbetsförmedlingen har utvecklat. Det nya arbetssättet började användas 2012, varför det ännu bara har tillämpats en relativ kort tid. Under 2013 kommer ytterligare förändringar att genomföras, bl.a. införande av en aktivitetsrapport, där den enskilde ska redovisa vilka aktiviteter som han eller hon har vidtagit. Aktivitetsrapporten förväntas underlätta Arbetsförmedlingens kontrollarbete och förbättra möjligheterna att identifiera dem som har behov av extra stöd. Regeringen anser att ökad sysselsättning är avgörande för att förbättra integrationen av utrikes födda. När det gäller uppföljning av sysselsättnings- och inkomsteffekter för dem som fått stöd till start av näringsverksamhet är det regeringens uppfattning att det är viktigt med uppföljningar av Arbetsförmedlingens verksamhet för att kunna bedöma hur effektivt myndigheten bidrar till att uppnå arbetsmarknadspolitikens mål. Det framgår tydligt av uppdraget i Arbetsförmedlingens instruktion att myndigheten i sin återrapportering till regeringen, där det är möjligt och relevant, ska redovisa statistik och analyser uppdelat på bl.a. inrikes och utrikes födda. Även de uppföljningar och utvärderingar av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som görs av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), är värdefulla för regeringens uppföljning av den förda politiken. När det gäller bedömning av ekonomisk utsatthet anser regeringen att detta mått är behäftat med osäkerhet, vilket även Riksrevisionen framhåller. För många företagare mäter inte inkomststatistiken den ekonomiska standarden särskilt effektivt. Ett problem är att redovisad årsinkomst inte helt speglar den ekonomiska standarden. Regeringen lämnar årligen till riksdagen, i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen eller budgetpropositionen, en fördelningspolitisk redogörelse. I redogörelsen analyseras inkomstfördelningen utifrån olika perspektiv och en uppföljning görs av utvecklingen av ekonomisk utsatthet. Centrala delar i den fördelningspolitiska redogörelsen är att diskutera målen för regeringens ekonomiska politik och att skapa indikatorer som tidigt identifierar väsentliga problem på bl.a. arbetsmarknaden och som dessutom kan användas för att följa upp om politiken har avsedd effekt. 3.2 Almis låneverksamhet Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen har sedan 2007 ställt upp mål för Almi som innebär att andelen utrikes födda bland Almis kunder ska vara större än vad den är bland företagare i stort och bland personer som startar företag. Almi har uppnått målet. Dessutom har utlåningen till utrikes födda fördubblats mellan 2005 och 2011, både sett till faktiskt antal lån och som andel av Almis kunder. Regeringen instämmer i att uppföljningen av Almis lånefinansiering är viktig och har därför under lång tid ställt upp olika återrapporteringskrav för bolaget om t.ex. hur lånemarknaden utvecklas för olika målgrupper och hur låneansökningar hanteras. Som framgår av Riksrevisionens granskning anser Almi att det inte är möjligt utifrån bolagets nuvarande ärendehanteringssystem att sammanställa statistik över avslagsärenden. Almi har dock upphandlat ett nytt system som möjliggör mer omfattande uppföljningar. För att få bättre kunskap om den totala efterfrågan på lånefinansiering har regeringen i Almis ägaranvisning infört återrapporteringskrav om redovisning av det totala antalet investeringspropåer. Almi ska också enligt ägaranvisningen lämna en särskild uppföljning av omfattningen av mindre lån och en bedömning av hur väl dessa lån motsvarar efterfrågan. Att Almi utvecklar sin uppföljning ligger i linje med vad som framkommit vid regeringens översyn av statliga riskkapitalaktörer. Det finns behov av att utveckla uppföljningen av de statliga riskkapitalaktörernas insatser för att öka jämförbarheten mellan aktörerna. Regeringen har därför inlett ett arbete för att utveckla indikatorer för uppföljning av de statliga kapitalförsörjningsaktörernas insatser, däribland Almis insatser. För att tydliggöra regeringens avsedda målgrupp har regeringen börjat se över ägaranvisningen för Almi. För att komma tillrätta med otydligheter i bolagets redovisning av mikrolån har Almi gjort en särskild genomgång av bokföringen av lån. En ny redogörelse för utlåningen avseende mikrolån 2010-2012 lämnades till regeringen i februari 2012. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen anser att en av förutsättningarna för att nå målet för arbetsmarknadspolitiken är att Arbetsförmedlingen fungerar effektivt. Regeringen bedömer att det nya arbetssätt vid Arbetsförmedlingen som genomförts under 2012 och som kontinuerligt utvecklas, ger förutsättningar för en effektivisering av arbetet med att upprätta handlingsplaner. Arbetssättet säkerställer också att uppföljning görs av de insatser som vidtagits för samtliga inskrivna hos Arbetsförmedlingen, däribland utrikes födda som tar del av programmet stöd till start av näringsverksamhet. Riksrevisionens rapport är ett viktigt underlag för Arbetsförmedlingens fortsatta arbete, som regeringen kommer att följa. Vidare har regeringen inlett ett arbete för att utveckla indikatorer för uppföljning av de statliga kapitalförsörjningsaktörernas insatser, däribland Almis insatser, och börjat se över ägaranvisningen för Almi. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Etablering genom företagande - är statens stöd till företagare effektiva för utrikes födda? Arbetsmarknadsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2013 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Carlsson, Borg, Billström, Adelsohn Liljeroth, Björling, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt, Ek, Lööf, Enström, Arnholm Föredragande: statsrådet Engström Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om etablering av utrikes födda genom företagande Skr. 2012/13:146 Skr. 2012/13:000 Bilaga 10 9 1 Skr. 2012/13:146 Skr. 2012/13:146 Bilaga Skr. 2012/13:146 Bilaga Skr. 2012/13:146