Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2012/13:119 Riksrevisionens rapport om effektivitet i och uppfyllelse av målen för SBAB Skr. 2012/13:119 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 27 mars 2013 Fredrik Reinfeldt Peter Norman (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten SBAB - mervärde, mångfald och konkurrens? (RiR 2012:19). Regeringen instämmer i stora delar i det som Riksrevisionen framhållit avseende SBAB Bank AB:s ekonomiska mål och bolagets utdelningsprincip och har redan vidtagit åtgärder på detta område. Regeringen instämmer emellertid inte i Riksrevisionens bedömning av bolagets roll på bolånemarknaden. Regeringen anser med detta att granskningsrapporten är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Riksrevisionens slutsatser 3 2.2 Riksrevisionens rekommendationer 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga: SBAB - mervärde, mångfald och konkurrens? 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 79 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har i sin rapport SBAB - mervärde, mångfald och konkurrens? (RiR 2012:19), se bilaga, granskat effektiviteten i och måluppfyllelsen för SBAB Bank AB (SBAB). Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 17 december 2012. 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Riksrevisionens slutsatser Riksrevisionen har uppställt tre frågor för sin granskning av SBAB. Den första frågan är om SBAB har uppnått de mål som ägaren satt för bolaget. Riksrevisionen anger att SBAB har haft två mål från ägaren. Det övergripande målet har varit att bolaget ska vara värdeskapande för medborgarna. Därutöver anser Riksrevisionen att bolaget har ett uppdrag att bidra till mångfald och konkurrens på bolånemarknaden. Riksrevisionen bedömer att SBAB har levt upp till ägarens avkastningskrav. Även om SBAB inte har skapat värde för ägaren, i den bemärkelsen att bolagets värde ökat över tiden, konstaterar myndigheten att utvecklingen är i paritet med branschen i övrigt. Riksrevisionen bedömer att uppdraget att bidra till mångfald och konkurrens på bolånemarknaden har varit underordnat lönsamhetskravet, i den meningen att ägaren inte har accepterat att SBAB:s avkastning skulle vara lägre än vad som är företagsekonomiskt motiverat för att öka konkurrensen. Riksrevisionen anser att SBAB sannolikt har haft en effekt på bolånemarknadens funktionssätt, men att den effekten har minskat över tiden och att det är svårt att bedöma hur stort bidrag till mångfalden och konkurrensen som bolaget ger idag. Den andra frågan som Riksrevisionen har ställt är om regeringens styrning av SBAB har varit effektiv och ändamålsenlig. Riksrevisionen bedömer att regeringen haft som huvudlinje att inte aktivt styra SBAB. Myndigheten ifrågasätter bolagets avkastningskrav, som uppgår till den femåriga statsobligationsräntan plus fem procentenheter över en konjunkturcykel. Riksrevisionen pekar också på att SBAB:s utdelningsprincip inte har varit styrande och att bolaget därför tillåtits avstå från att lämna utdelning. Riksrevisionen anser att det nuvarande avkastningskravet inte överensstämmer med regeringens lönsamhetsmål för övriga statliga företag. Myndigheten anser också att regeringen, med anledning av tidigare försäljningsdiskussioner avseende SBAB, borde ha utvärderat de komplikationer som den s.k. ägarklausulen i SBAB:s obligationsprogram kan medföra vid en försäljning. Ägarklausulen innebär, något förenklat, att SBAB:s obligationsinnehavare har rätt att inlösa sin obligation vid en ägarförändring som innebär att statens röstandel i bolaget understiger 51 procent. Riksrevisionens tredje fråga är om regeringen vid styrningen av SBAB på ett ändamålsenligt sätt beaktat de risker för den ekonomiska utvecklingen som bolaget kunnat bidra till att hantera. Riksrevisionen anser att regeringen inte har haft några synpunkter på SBAB:s val av belåningsgrad och inte heller har beaktat att bolaget, genom att höja belåningsgraden till 95 procent, bidragit till uppbyggnaden av makroekonomiska obalanser i form av hög skuldsättning hos hushållen, med stigande fastighetspriser som följd. Riksrevisionen bedömer emellertid att SBAB:s bidrag till denna utveckling varit marginell, då bolagets agerande inte på något avgörande sätt skilt sig från andra aktörers. En frågeställning som Riksrevisionen i sammanhanget anser vara relevant är om statens trovärdighet som kontrollant, och i förlängningen bekämpare av samhällsekonomiska obalanser, påverkas av att statens helägda bolag driver på existerande obalanser. Granskningen har inte kunnat påvisa att regeringen vägt in denna trovärdighetsaspekt i sin styrning av bolaget. Enligt Riksrevisionen har regeringen inte gett SBAB några särskilda direktiv när det gäller att ändra sin inriktning på utlåningsverksamheten på grund av de växande makroekonomiska obalanserna. Vidare noterar Riksrevisionen att Finansinspektionen 2010 införde ett bolånetak för att ur ett konsumentskyddsperspektiv motverka risker för att enskilda hushåll blir överbelånande, men bedömer att regeringen i övrigt inte vidtagit några kraftfulla åtgärder för att minska de ovan nämnda obalanserna. 2.2 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionens granskning har resulterat i att myndigheten rekommenderar regeringen att: - rapportera till riksdagen på vilket sätt SBAB bidrar till mångfalden och konkurrensen på bolånemarknaden, - utvärdera de risker som ägarklausulen medför och hur dessa kan minimeras inför en eventuell försäljning, - utreda och överväga ett nytt avkastningskrav för SBAB som återspeglar den potential till avkastning som företagets verksamhet har, samt att - förtydliga bolagets utdelningsprincip, som ägaren på styrelsens förslag har gjort undantag från under sju års tid. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att SBAB har levt upp till ägarens avkastningskrav, men att bolagets värdeökning varit begränsad. Regeringen instämmer inte i Riksrevisionens bedömning att SBAB har ett särskilt uppdrag att bidra till mångfald och konkurrens på bolånemarknaden. Riksrevisionens bedömning grundas sannolikt på uttalanden i propositionen Ombildning av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. I propositionen anges att SBAB är en betydelsefull aktör på den konkurrensutsatta delen av bostadskreditmarknaden, och att bolagets uppgift på denna marknad är att med utgångspunkt i sedvanlig företagsekonomisk målsättning och en effektiv försäljningsorganisation, bidra till mångfald och konkurrens (prop. 1993/94:228 s. 10). Uttalandet föranledde inte något ställningstagande av riksdagen. Ingen regering har sedan SBAB bildades uppfattat uttalandet i propositionen som att bolaget ska ha ett särskilt samhällsuppdrag. Ett sådant uppdrag har heller inte tagits in i SBAB:s bolagsordning. Bolaget bidrar dock genom sin verksamhet, i likhet med andra aktörer på marknaden, till ökad valfrihet och därmed också till ökad konkurrens. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att de ekonomiska mål som SBAB hade vid tidpunkten för myndighetens granskning var i behov av en översyn. En sådan översyn påbörjades redan innan Riksrevisionen inledde sin granskning och har nu avslutats. Skälen till att utdelningsprincipen inte har kunnat följas är att det på grund av marknadsförhållanden och nya regelverk avseende kapitaltäckning funnits behov av att öka bolagets kapitaltäckning. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att ägarklausulen i SBAB:s upplåningsprogram utgör en risk vid en eventuell försäljning av bolaget. Regeringen anser att det är viktigt att SBAB, liksom andra aktörer på marknaden, inte bidrar till en osund utveckling som resulterar i samhällsekonomiska obalanser. Detta är viktigt inte bara ur ett makroekonomiskt hänseende utan även för bolagets långsiktiga lönsamhet och stabilitet. I den löpande ägardialogen med bolaget har därför ägaren de senaste åren understrukit vikten av att bolaget bedriver en ur ett samhällsekonomiskt perspektiv sund verksamhet. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Som anförts i avsnitt 3 anser regeringen inte att SBAB har något särskilt samhällsuppdrag att bidra till mångfalden och konkurrensen på bolånemarknaden. Med hänsyn härtill, och då regeringen årligen lämnar information till riksdagen om utvecklingen av bolagets verksamhet i skrivelsen om företag med statligt ägande, avser regeringen inte att vidta någon åtgärd med anledning av Riksrevisionens rekommendation om en särskild rapportering till riksdagen. Åtgärder har redan vidtagits med anledning av Riksrevisionens iakttagelser avseende avkastningskrav och utdelningsprinciper för SBAB. Efter dialog med företrädare för ägaren beslutade SBAB:s styrelse den 18 december 2012 att ge bolagets verkställande direktör i uppdrag att i samverkan med Regeringskansliet (Finansdepartementet) bereda ett förslag till nya ekonomiska mål för bolaget. Som resultat av detta arbete beslutade SBAB:s styrelse den 14 mars 2013 att föreslå bolagsstämman att besluta om nya ekonomiska mål för bolaget. De föreslagna målen omfattar mål om lönsamhet, kapitalstruktur samt utdelning. Den nya utdelningsprincipen kommer att beakta bolagets kapitalstruktur. Målen kommer att behandlas på SBAB bolagsstämma våren 2013. Initiativ har tagits till att utvärdera de risker som ägarklausulen medför och hur dessa kan minimeras inför en eventuell försäljning. Utvärderingen avses slutföras under 2013. Regeringen anser med detta att rapporten är slutbehandlad. Bilaga: SBAB - mervärde, mångfald och konkurrens? Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Närvarande: statsministern Reinfeldt, ordförande, statsråden Björklund, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Borg, Billström, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Ullenhag, Hatt, Ek, Lööf, Enström, Arnholm Föredragande: statsrådet Norman Regeringen beslutar skrivelse 2012/13:119 Riksrevisionens rapport om effektivitet i och uppfyllelse av målen för SBAB. Skr. 2012/13:119 Skr. 2012/13:119 2 3 1