Post 2401 av 7189 träffar
Riksrevisionens rapport om staten på elmarknaden - insatser för en fungerande elöverföring Skr. 2013/14:21
Ansvarig myndighet: Näringsdepartementet
Dokument: Skr. 21
Regeringens skrivelse
2013/14:21
Riksrevisionens rapport om staten på elmarknaden - insatser för en fungerande elöverföring
Skr.
2013/14:21
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 3 oktober 2013
Fredrik Reinfeldt
Anna-Karin Hatt
(Näringsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen gjort i rapporten Staten på elmarknaden - insatser för en fungerande elöverföring. Riksrevisionen har granskat statliga insatser för en fungerande elöverföring. Riksrevisionen har gjort iakttagelser om statens insatser inom flera områden som har betydelse för överföringen av el: regeringens styrning av Affärsverket svenska kraftnäts investeringsplanering och vissa av affärsverkets finansiella nyckeltal, tillståndsprocessen för investeringar i stamnätet samt Energimarknadsinspektionens tillsyn över kvaliteten i elöverföringen. Granskningen omfattar även regeringens rapportering till riksdagen. I skrivelsen redovisar regeringen även vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas inom området.
Innehållsförteckning
1 Ärendet och dess beredning 3
2 Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer 3
3 Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 4
3.1 Regeringens styrning av Svenska kraftnät 4
3.2 Tillståndsprocess för stamnätskoncessioner 6
3.3 Begränsad förebyggande och nationellt hållen tillsyn över elöverföringen 9
3.4 Information till riksdagen 10
3.5 Regeringens behandling av Riksrevisionens skrivelse 11
Bilaga Staten på elmarknaden - insatser för en fungerande elöverföring (RiR 2013:3) 12
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 2013 110
1
Ärendet och dess beredning
Riksrevisionen har granskat statliga insatser för en fungerande elöverföring. Granskningen har redovisats i rapporten Staten på elmarknaden - insatser för en fungerande elöverföring (RiR 2013:3). Granskningen ingår i Riksrevisionens granskningsstrategi Staten på marknaden, vars grundläggande fråga är om statliga åtaganden fullgörs effektivt på marknader som genomgått och genomgår omvandling och där staten är en marknadsaktör vid sidan av sin roll som reglerare och utövare av tillsyn. Den aktuella granskningen har utgått från frågan om staten skapat förutsättningar för en väl fungerande överföring av el. Granskningsrapporten finns i bilagan.
Riksdagen överlämnade granskningsrapporten till regeringen den 17 april 2013. Granskningsrapporten har remitterats till Energimarknadsinspektionen (dnr N2013/2115/E).
2 Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer
Riksrevisionens sammanfattande bedömning är att regeringen har varit passiv i sin styrning av de insatser som skulle kunna ha gjorts inom området överföring av el. Trots ett ökande investeringsbehov har tillståndsprocessen för nätutbyggnad enligt Riksrevisionen tagit lång tid, vilket försenat viktiga investeringar. Vidare menar Riksrevisionen att det saknas underlag som gör det möjligt att ta del av regeringens överväganden för avkastningsmål och utdelningsmål för Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), liksom hur funktionellt begreppet affärsmässighet är i styrningen av affärsverket. Som Riksrevisionen ser det har regeringen inte heller verkat för en förebyggande och nationellt täckande tillsyn av leveranskvaliteten för överföring av el. I stället har tillsynen enligt Riksrevisionen varit reaktiv med ett litet fokus på att nätägarna själva ska vidta förebyggande åtgärder för leveranskvaliteten. Slutligen anser Riksrevisionen att regeringens information till riksdagen om området överföring av el har haft brister. Det har enligt Riksrevisionen bland annat saknats återkoppling på de investeringar som riksdagen beslutat om föregående år.
Riksrevisionen lämnar i korthet följande rekommendationer till regeringen:
* Regeringen bör mer aktivt än tidigare följa Svenska kraftnäts stamnätsinvesteringar.
* Regeringen bör utveckla begreppet affärsmässighet i relation till Svenska kraftnäts uppdrag.
* Regeringen bör ge ansvariga myndigheter i uppdrag att utreda möjligheterna att få en snabbare tillståndsprocess för stamnätskoncessioner.
* Regeringen bör förbättra den information som riksdagen får om de investeringar som Svenska kraftnät gör. Regeringen bör även ge riksdagen återkoppling på i vilken utsträckning investeringsplanerna uppfylls.
Riksrevisionen lämnar följande rekommendation till Energimarknadsinspektionen:
* Energimarknadsinspektionen bör, i högre utsträckning än tidigare, utföra en myndighetsinitierad och nationellt täckande tillsyn av leveranskvaliteten för överföring av el. Regeringen bör i sin styrning av myndigheten verka för att detta uppnås.
3 Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringen redogör i följande avsnitt för regeringens bedömning av de slutsatser som Riksrevisionen drar och de rekommendationer som myndigheten lämnar i granskningsrapporten.
3.1 Regeringens styrning av Svenska kraftnät
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att mer aktivt än tidigare följa Svenska kraftnäts stamnätsinvesteringar. Affärsverket planerar enligt Riksrevisionen stora investeringar som bland annat syftar till att öka överföringskapaciteten i det svenska stamnätet och öka integrationen med övriga Europa. Som Riksrevisionen ser det behöver investeringarna - för att undvika negativa priseffekter - realiseras i tid på ett effektivt sätt. Detta kommer enligt Riksrevisionen att ställa krav på en aktiv och väl underbyggd styrning från regeringen. Riksrevisionen finner vidare att regeringen bör utveckla begreppet affärsmässighet i relation till Svenska kraftnäts uppdrag. Riksrevisionen menar att regeringen som en del i detta bör överväga att ompröva hur funktionellt begreppet affärsmässighet är i styrningen och pröva om det finns andra möjligheter att säkerställa den kostnadseffektivitet som behöver finnas i verksamheten. Vidare bör regeringen enligt Riksrevisionen skriftligt beskriva sina analyser och motiv till avkastningskravet och utdelningspolicyn för Svenska kraftnät.
Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att Svenska kraftnäts investeringar i stamnätet aktivt bör följas av regeringen och kan konstatera att det finns ett stort uppdämt behov av ny- och reinvesteringar. Granskningen omfattar dock tiden från elmarknadens avreglering 1996 fram till i dag, dvs. även tiden före alliansregeringens tillträde 2006 omfattas av granskningen och under denna tidsperiod var det låga investeringar i stamnätet. Under alliansregeringens tid har investeringarna i stamnätet ökat kraftfullt, i syfte att skapa förutsättningar för tryggare elförsörjning och introduktion av mer förnybar elproduktion. Detta är också en inriktning som kommer att fortsätta under kommande år. Regeringen följer därför stamnätsutbyggnaden aktivt.
Utbyggnaden av stamnätet är som Riksrevisionen har noterat en långsam process, även om tidsåtgången har minskat på senare år. Investeringar i stamnätet måste dock vara väl underbyggda, då det handlar om kostsamma projekt, både ur ett ekonomiskt perspektiv och med hänsyn till påverkan på miljö och för enskilda fastighetsägare och andra intressenter. Stamnätets utbyggnad bör alltså ske välplanerat och utifrån ett fullödigt beslutsunderlag. Av samhällsekonomiska skäl är det angeläget att utbyggnaden sker på ett balanserat sätt så att man inte bygger in överkapacitet i stamnätet som inte motiveras av realistiska bedömningar av framtida behov.
Regeringen har ställt sig positiv till de investerings- och finansieringsplaner som Svenska kraftnät presenterat vilka innebär en kraftfull ambitionsökning när det gäller investeringar i stamnätet. Sedan beslutet att stänga kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck har en rad investeringar genomförts för att förstärka stamnätsförbindelserna till Sydsverige, vilket har medfört att försörjningsförmågan ligger på samma nivå som när Barsebäcksverken 1 och 2 var i drift. Med Barsebäcksverken hade Sydsverige en försörjningsförmåga på ca 5 700 MW. En avställning av det första verket innebar att försörjningsförmågan sjönk till ca 5 000 MW. Under perioden 2001-2005 genomfördes flera investeringar för att stärka kapaciteten till Sydsverige. Bland annat byggdes en 400 kV ledning mellan Alvesta och Hemsjö (2001) som ökade kapaciteten med ca 500 MW. Som högst var försörjningsförmågan till Sydsverige under denna period ca 6 100 MW. Genom åtgärder efter det att Barsebäck 2 avställts var nivån på ca 5 600 MW vid utgången av 2005. Vidare har sedan 2007 investeringsnivån gradvis ökat för Svenska kraftnät och de kommande åren planeras för investeringsnivåer om ca fem miljarder kronor per år, dvs. en tiofaldig ökning jämfört med tidigare år. Regeringen har därtill i sin del av tillståndsprocessen prioriterat koncessionshandläggning av nya stamnätsförbindelser, t.ex. avseende Sydvästlänken, som beviljades nätkoncession av regeringen i två separata beslut i april och juni 2012. Handläggningstiden om fyra respektive fem månader för respektive beslut får betraktas som mycket snabb med beaktande av projektets storlek. Regeringen har även i flera budgetpropositioner uttalat att det är angeläget att vidta åtgärder för att stärka stamnätets driftsäkerhet och öka överföringskapaciteten.
Riksrevisionen anser även att eftersläpningen i investeringarna i kombination med beslutet att dela in Sverige i elområden har haft effekt på priserna mot elanvändarna i delar av Sverige. Regeringen kan konstatera att införandet av elområden fått en påverkan på elpriset i södra Sverige. De genomsnittliga prisskillnaderna i den fysiska handeln har dock varit små med undantag för perioder av lägre tillgänglighet i kärnkraften (hösten 2011) och underhållsarbeten i stamnätet (sommaren 2012). När det gäller den finansiella handeln har prisskillnaderna gradvis minskat. Regeringen har dock varit tydlig med att den gärna sett att indelningen av Sverige i fler elområden skett vid en senare tidpunkt då kraftöverföringen i Sydsverige förstärkts genom Sydvästlänken. Detta godtogs dock inte av EU-kommissionen i processen med Svenska kraftnät.
Genom Svenska kraftnäts investerings- och finansieringsplaner får regeringen insyn i planerade stamnätsinvesteringar. Dessa planer har utvecklats, särskilt sedan regeringen i regleringsbrevet för budgetåret 2012 gett Svenska kraftnät i uppdrag (dnr N2011/7166/E) att redovisa utvecklade investerings- och finansieringsplaner. Stamnätsinvesteringar, såsom t.ex. Perspektivplan 2025, är även frågor som berörs i de löpande kontakterna mellan Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och Svenska kraftnät. Som Riksrevisionen konstaterar har träffsäkerheten i investeringsplanerna ökat, till följd av ett aktivare arbete av Svenska kraftnät.
Riksrevisionen anför i rapporten att regeringens styrning av Svenska kraftnät varit för passiv och brustit i underlag. En del av regeringens styrinstrument är utnämningsmakten. Regeringen utnämnde i februari 2008 en ny generaldirektör för Svenska kraftnät. Svenska kraftnät har sedan dess genomfört delar av det arbete som Riksrevisionen behandlar i rapporten. Regeringskansliet har under de senaste åren initierat ett generellt arbete för förbättrad myndighetsstyrning och Näringsdepartementet har under 2013 riktat ett särskilt fokus på vissa myndigheter, däribland Svenska kraftnät.
Inom Regeringskansliet pågår en översyn av Svenska kraftnäts ekonomiska mål. I budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1, utg.omr. 21) redogör regeringen för den huvudsakliga inriktningen och tidplanen för översynen. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det är viktigt att motiven till de ekonomiska målen framgår. Ändringar kommer därefter i förekommande fall att ske i regleringsbrev och myndighetsinstruktion. I samband med den översyn av Svenska kraftnäts styrdokument som pågår inom Regeringskansliet kan även ändringar aktualiseras, däribland avseende begreppet affärsmässighet.
3.2 Tillståndsprocess för stamnätskoncessioner
Riksrevisionen gör bedömningen utifrån sina iakttagelser i granskningen att det är invändningar från fastighetsägare som till stor del bidrar till att tillståndsprocessen blir lång. Riksrevisionen anser att regeringen inte i tillräckligt hög grad har låtit utreda den intressekonflikt som kan finnas mellan att åstadkomma kortare tillståndsprocesser för stamnätet och den rätt till inflytande särskilt berörda fastighetsägare har över stamnätets utbyggnad. Riksrevisionens rekommendation är att regeringen bör ge ansvariga myndigheter i uppdrag att utreda möjligheterna att få en snabbare tillståndsprocess för stamnätskoncessioner. Flera av de förhållanden som i granskningen identifieras som faktorer som påverkar tillståndsprocessen för stamnät kunde enligt Riksrevisionen tjäna som utgångspunkt för sådana uppdrag.
Regeringen instämmer i att det är viktigt att tillståndsprocesser inte är alltför långsamma och har i de senaste årens budgetpropositioner poängterat att tillståndsprocesserna för både ny energiproduktion och kraftnät måste fortsätta att förenklas och förkortas.
Den 27 december 2009 infördes en ny bestämmelse om handläggningstider i den då gällande elförordningen (1994:1250). En motsvarande bestämmelse finns numera i 10 § elförordningen (2013:208), som trädde i kraft den 1 juni 2013. Där framgår att Energimarknadsinspektionen ska fatta ett beslut i ett ärende om en ansökan om nätkoncession för t.ex. stamledning inom tre år från det att en fullständig ansökan kom in till myndigheten.
Vidare har riksdagen nyligen beslutat om ändringar i ellagen (1997:857), som innebär att fr.o.m. den 1 juni 2013 ska Energimarknadsinspektionen, och inte som tidigare regeringen, vara första instans för prövningen av ansökningar av nätkoncession för stamnätet (prop. 2012/13:70, bet. 2012/13:NU12, rskr. 2012/13:200). Regeringen kommer endast att pröva överklaganden av dessa beslut. Regeringen ska dock fortfarande vara första instans för prövning av ansökningar som rör utlandsförbindelser. Ändringarna i ellagens bestämmelser om koncessionsprövningen bör innebära att ledtiderna i genomsnitt blir ca
3-6 månader kortare för dessa koncessionsärenden med beaktande av att ändringen innebär mindre administrativt arbete för Regeringskansliet.
Sannolikt är det även i dag kortare ledtider för beslut om nätkoncessioner, jämfört med för några år sedan, eftersom både Energimarknadsinspektionen och Regeringskansliet har minskat sina balanser för ansökningar och överklaganden av nya koncessioner och prioriterar dessa ärenden. Energimarknadsinspektionen arbetar också aktivt för att genom olika effektiveringsåtgärder få ner ledtiderna i koncessionsärenden, bl.a. genom ett nytt handläggarstöd.
Regeringskansliet (Miljödepartementet) har även tagit fram promemorian, Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser, som efter remittering nu bereds inom Regeringskansliet. I promemorian föreslås ändringar i bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken som rör miljökonsekvensbeskrivningar, i syfte att åstadkomma en tydligare och mer förutsebar tillämpning av bestämmelserna. Parallellt med det nationella regelförenklingsarbetet pågår förhandlingar om omfattande ändringar av EU:s s.k. MKB-direktiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt), baserat på ett förslag från EU-kommissionen. Utfallet av de förhandlingarna kommer att behöva beaktas i det nationella reformarbetet. Ett uttalat syfte med båda förslagen är att förkorta handläggningstiden i miljötillståndsprocesserna.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer (EUT L 115, 25.4.2013, s. 39, Celex 32013R0347), som trädde i kraft under våren 2013, omfattar bland annat ledningar för eltransmission. Enligt förordningen ska varje medlemsstat bedöma vilka åtgärder som kan vidtas för att effektivisera förfarandena för miljökonsekvensbeskrivningar för de projekt som omfattas av förordningen. Bedömningarna ska ta utgångspunkt i icke-bindande riktlinjer från EU-kommissionen som utfärdades den 24 juli 2013 (Guidance Document "Streamlining environmental assessment procedures for energy infrastructure 'Projects of Common Interest' [PCIs]"). Eventuella åtgärder ska genomföras inom de tidsramar som anges i förordningen.
Svenska kraftnät bedriver ett internt arbete som syftar till att affärsverket i fortsättningen ska genomföra samrådsprocessen på ett sådant sätt att fastighetsägare och andra berörda parter får en realistisk förväntansbild av vad ett samråd innebär och i vilka avseenden en enskild, en myndighet eller en kommun genom samrådet kan påverka den verksamhet som samrådet omfattar. Svenska kraftnät har gjort erfarenheten att affärsverket behöver informera dem som kan bli berörda av ett utbyggnadsprojekt tidigare än vad som gjorts i äldre projekt.
Riksrevisionen påpekar att Svenska kraftnäts underlag skulle kunna bli tydligare och komma tidigare i processen. Behovet av tydligare underlag är känt hos Svenska kraftnät, och har bl.a. efterfrågats av Regeringskansliet i nätkoncessionsärenden. Svenska kraftnät arbetar redan i dag aktivt med att förbättra projektstyrningen.
Riksrevisionen anser att en precisering av vad som avses med samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar skulle minska otydligheten, vilket kan förenkla tillståndsprocessen då det inte längre finns utrymme att ha olika tolkningar av detta begrepp för Svenska kraftnät och fastighetsägare och deras representanter. Regeringen noterar att skrivningen om samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar funnits i Svenska kraftnäts instruktion sedan verket bildades 1992. Regeringen anser att begreppet samhällsekonomisk analys är allmänt vedertaget, men instämmer i att det kan finnas ett behov av att förtydliga definitionen i förhållande till Svenska kraftnäts aktuella uppdrag. Regeringen avser att behandla detta i samband med den översyn av Svenska kraftnäts styrdokument som pågår inom Regeringskansliet. Regeringen gör bedömningen att en sådan precisering kan leda till att ett mer utförligt beslutsunderlag tas fram i samband med tillståndsprocessen. Grundläggande intressekonflikter kommer dock finnas kvar även i framtiden och en precisering innebär därmed inte nödvändigtvis att tillståndsprocessen blir snabbare.
Riksrevisionen har angett att vissa länsstyrelser har pekat på behovet av att Statens energimyndighet identifierar områden av riksintresse för eldistribution, eftersom det kan underlätta deras och andra myndigheters handläggning. Regeringen konstaterar att det finns behov av en översyn av bestämmelserna om riksintressen och deras tillämpning och har därför för avsikt att tillsätta en utredning.
Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att länsstyrelsernas bedömning ibland skiljer sig åt i likartade fall. Regeringen konstaterar att länsstyrelserna självständigt har att tolka lagar och regelverk i varje enskilt prövningsärende. Mot bakgrund av problematiken har Energimarknadsinspektionen dock planerat ett möte med samtliga länsstyrelser för att underlätta koncessionshanteringen vid länsstyrelserna. Länsstyrelserna och Energimarknadsinspektionen är några av det tjugotal myndigheter och organisationer som även deltar i samarbetet kring webbplatsen Vindlov.se. Syftet med webbplatsen är att ta ett helhetsgrepp på tillståndsprocessen för vindkraftverk, vilket även inkluderar prövningsprocessen för nätkoncessioner. Webbplatsen startades på uppdrag av regeringen 2009. Genom detta samarbete bör det kunna skapas förutsättningar för att berörda myndigheter kan finna en samsyn kring hur olika bestämmelser ska tolkas.
Riksrevisionen anför i granskningsrapporten att myndigheter saknar samsyn om magnetfält och att det råder osäkerhet bland fastighetsägare men även bland ansvariga myndigheter och berörda kommuner om i vilken grad de magnetfält som uppstår kring stamnätsledningar är skadliga för människors hälsa och hur den försiktighetsprincip som tagits fram ska tolkas. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att frågan om elektromagnetiska fält har betydelse för längden på tillståndsprocessen för stamnät. Ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält fördelas på fem myndigheter: Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna publicerade 1996 vägledningen Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält - en vägledning för beslutsfattare. Inom samrådsgruppen för elektromagnetiska fält som består av representanter från nämnda myndigheter pågår arbete med att ta fram en ny version av myndigheternas försiktighetsprincip. I likhet med Riksrevisionen anser regeringen att arbetet inom myndigheternas samrådsgrupp för elektromagnetiska fält är en viktig del i arbetet för att nå en större samsyn.
3.3 Begränsad förebyggande och nationellt hållen tillsyn över elöverföringen
I fråga om tillsynen över elöverföringen gör Riksrevisionen bedömningen att det finns områden som borde kunna vara föremål för Energimarknadsinspektionens myndighetsinitierade och planlagda tillsyn. Riksrevisionens rekommendation är att Energimarknadsinspektionen, i högre utsträckning än tidigare, bör utföra en myndighetsinitierad och nationellt täckande tillsyn av leveranskvaliteten för överföring av el. Regeringen bör i sin styrning av myndigheten verka för att detta uppnås.
Energimarknadsinspektionen anför i sitt remissyttrande att en övervägande del av den tillsyn som genomförs i dag består av myndighetsinitierade och nationellt täckande insatser. I den egeninitierade tillsyn som exempelvis bedrevs efter vinterstormarna 2011/12 granskades ca 95 procent av landets elnätsföretag. Energimarknadsinspektionen anser att nuvarande tillsyn av leveranskvaliteten bedrivs effektivt och på ett ändamålsenligt sätt utifrån aktuell utformning av regelverket och resurstilldelning. Energimarknadsinspektionens uppfattning är att en förändring av tillsynsutövningen till att bli mer omfattande och detaljinriktad kräver utökade resurser utan att nödvändigtvis leda till en mer verkningsfull och effektiv tillsyn.
Regeringens bedömning är att Energimarknadsinspektionens tillsyn över elöverföringen både har varit myndighetsinitierad och indikationsstyrd. Sverige drabbades under vintrarna 2010/11 och 2011/12 av flera längre elavbrott på grund av stormar och Energimarknadsinspektionen har därför inriktat sin tillsyn mot de nätföretag som har haft längre avbrott på grund av stormarna. Genom att Energimarknadsinspektionen har valt att rikta sin tillsyn mot dessa händelser har inspektionen i praktiken kunnat se vilka brister elnätsföretagen har haft och kunnat förelägga dessa företag att vidta rättelser i sin verksamhet för att undanröja bristerna. Tillsynen gynnar även direkt berörda kunder som därmed inte kommer att drabbas lika hårt vid kommande stormar. Energimarknadsinspektionens val med större insatser av indikationsstyrd tillsyn de senaste åren har dock inneburit att den systematiska och planlagda tillsynen, dvs. den förebyggande tillsynen, har nedprioriteras under denna period. Under vintern 2012/13 har det dock varit färre stormar vilket bör innebära att den planlagda tillsynen kan prioriteras upp framöver.
Riksrevisionen anser att Energimarknadsinspektionen i allt för stor utsträckning har nedprioriterat den systematiska och planlagda tillsynen och att inspektionen bör bedriva en sådan tillsyn kontinuerligt. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning och anser att Energimarknadsinspektionen i framtiden bör bedriva en systematisk och planlagd tillsyn. Mot bakgrund av de faktiska problemen med överföringen till följd av stormar anser regeringen dock att Energimarknadsinspektionen har prioriterat rätt när de prioriterat indikationsstyrd tillsyn eftersom sådan tillsyn kommer att leda till åtgärder som med större säkerhet kommer att gynna kunderna vid framtida stormar. I sin styrning av myndigheten avser regeringen att fortsättningsvis verka för att Energimarknadsinspektionen har en ändamålsenlig balans i sin tillsyn mellan indikationsstyrd och förebyggande tillsyn över leveranskvaliteten.
3.4 Information till riksdagen
Riksrevisionen rekommenderar att regeringen bör förbättra den information som riksdagen får om de investeringar som Svenska kraftnät gör. Informationen bör innehålla tydliga beskrivningar av motiven till investeringarna och vilka konsekvenser de får. Regeringen bör även enligt Riksrevisionen ge riksdagen återkoppling på i vilken utsträckning investeringsplanerna uppfylls.
Med anledning av EU-kommissionens process mot Svenska kraftnät, som avslutades genom Svenska kraftnäts frivilliga åtagande om införande av elområden, har Riksrevisionen bedömt att det kan finnas behov av en rutin för att informera riksdagen om ärenden när kommissionen startar en process för lagöverträdelse mot svenska myndigheter. Som Riksrevisionen har funnit kan regeringen konstatera att det i dag saknas bestämmelser om hur riksdagen informeras i sådana fall. Detta gäller dock generellt för alla svenska myndigheter, och inte enbart för Svenska kraftnät.
Regeringen noterar att granskningen sträcker sig över perioden 1996-2012. Redogörelserna för Svenska kraftnäts investeringar i budgetpropositionen har förändrats under denna period. De planerade investeringarna beskrevs i slutet av 1990-talet på övergripande sätt men detaljeringsgraden har ökat i omfattning under åren, särskilt sedan slutet av 00-talet. Under samma period har dock även investeringsvolymen ökat. Mot bakgrund av att de väsentligt ökande investeringsvolymerna ställer ökade krav på planering, uppföljning och kontroll i verksamheten har regeringen uppdragit åt Svenska kraftnät att redovisa en utvecklad investerings- och finansieringsplan (dnr N2011/7166/E). Regeringen avser att fortsätta arbetet med utvecklad information och återkoppling till riksdagen. Detta framgår bl.a. i budgetpropositionen där det redogörs för genomförda investeringar, uppföljning av investeringsplan och för planerade investeringar samt Perspektivplan 2025.
3.5 Regeringens behandling av Riksrevisionens skrivelse
Med denna redogörelse och med de åtgärder regeringen har beskrivit anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.
Staten på elmarknaden - insatser för en fungerande elöverföring (RiR 2013:3)
Näringsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 2013
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Borg, Adelsohn Liljeroth, Björling, Ohlsson, Norman, Engström, Kristersson, Ullenhag, Hatt, Lööf, Enström, Svantesson
Föredragande: statsrådet Hatt
Regeringen beslutar skrivelse 2013/14:21 Riksrevisionens rapport om staten på elmarknaden - insatser för en fungerande elöverföring
Skr. 2013/14:21
Skr. 2013/14:21
6
5
1
Skr. 2013/14:21
Skr. 2013/14:21
Skr. 2013/14:21
Bilaga
Skr. 2013/14:21
Bilaga
108
109
1
Skr. 2013/14:2
Bilaga
Skr. 2013/14:21
Bilaga
Skr. 2013/14:21
Skr. 2013/14:21
110
111
1
Skr. 2013/14:21
Skr. 2013/14:21