Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2013/14:185 Riksrevisionens rapport om Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser Skr. 2013/14:185 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 10 april 2014 Fredrik Reinfeldt Carl Bildt (Försvarsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogörs för regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser om Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser. Regeringen ser löpande över styrningen av myndigheterna. Regeringen konstaterar att Försvarsberedningen den 15 maj 2014 kommer att överlämna en försvarspolitisk rapport med förslag till utveckling av det svenska försvaret efter 2015. Rapporten kommer att utgöra en grund för den försvarspolitiska inriktningsproposition som regeringen planerar att lämna till riksdagen under 2015. Regeringen avser att överväga vissa av Riksrevisionens rekommendationer inom ramen för detta arbete. Regeringen konstaterar att ett antal åtgärder har vidtagits av Försvarsmakten som motsvarar Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen kan även konstatera att Riksrevisionens granskning av Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser omfattar en begränsad del av Försvarsmaktens verksamhet. Regeringen bedömer att de antaganden och utgångspunkter som ligger till grund för Riksrevisionens granskning är alltför begränsade, vilket gör det svårt att bedöma och ta ställning till de långtgående slutsatser som görs i rapporten. Regeringen informerar riksdagen löpande om hur den militära insatsorganisationen utvecklas, bl.a. genom budgetpropositionen. Utöver denna löpande redovisning kan riksdagen begära ytterligare information. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 3.1 Granskningens omfattning och inriktning 5 3.2 Granskningens huvudsakliga iakttagelser 6 3.3 Rekommendationer som avser Försvarsmakten 7 3.4 Iakttagelser och rekommendationer som avser regeringen 10 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 11 Bilaga Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser (RiR 2013:22) ......................................................13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 2014 116 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser. Riksrevisionens granskning har redovisats i rapporten Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser, se bilaga. Riksrevisionen överlämnade rapporten till regeringen den 17 december 2013. En remiss skickades till Försvarsmakten den 20 december 2013 med önskemål om en redogörelse för vilka åtgärder Försvarsmakten avsåg att vidta med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Försvarsmaktens redogörelse inkom den 27 januari 2014. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat om Försvarsmakten har förmåga att uthålligt genomföra insatser i den mängd och inriktning som regeringen och riksdagen har beslutat. Riksrevisionen har också granskat om regeringen har gett Försvarsmakten tillräckliga förutsättningar att planera och genomföra en insatsverksamhet som är uthållig och om erfarenheter har tagits tillvara och återredovisats. Av den försvarspolitiska inriktningspropositionen (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292) framgår, menar Riksrevisionen, att Försvarsmakten bl.a. ska ha förmåga att påbörja en insats omedelbart efter beslut, kunna genomföra kortvariga insatser samt uthålligt delta i långvariga insatser och över tiden hålla cirka 2 000 personer ur insatsorganisationen insatta, nationellt och internationellt. Riksrevisionen konstaterar även att Försvarsmakten kontinuerligt ska kunna delta i upp till fyra förbandsinsatser, varav minst en ska kunna vara av bataljonsstridsgruppsstorlek, samt kunna genomföra strid över hela skalan från lågintensiva till högintensiva konfliktnivåer. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Försvarsmakten varken i dag eller de närmaste åren kommer att kunna nå upp till de krav på insatsverksamheten som regeringen och riksdagen har beslutat. Riksrevisionen bedömer att förmågan är bristfällig att leva upp till kraven även då insatsorganisation 2014 ska vara fullt införd. Enligt Riksrevisionen visar granskningen att det inte finns tillräckligt med personal och materiel för att samtidigt klara de uppgifter Försvarsmakten har när det gäller insatser, beredskap och utveckling. Riksrevisionen bedömer vidare att antalet tillgängliga och planerade markoperativa bataljoner samt antalet stöd- och funktionsförband är gränssättande på ett sätt som gör att målen inte heller på sikt kan uppnås. Riksrevisionen bedömer dessutom att antalet kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän inte räcker till för att både kunna fullgöra nationella uppgifter och genomföra insatser utomlands. Vidare saknas, enligt Riksrevisionen, ett betydande antal nyckelkompetenser i insatsorganisationen som därmed måste rekryteras i särskild ordning. Enligt Riksrevisionen visar granskningen även att Försvarsmaktens materiel inte räcker till för att fullt ut genomföra både nationella och internationella uppgifter i den omfattning som regeringen och riksdagen beslutat. Ytterligare en försvårande omständighet är enligt Riksrevisionen att Försvarsmakten redovisar att en långsiktig obalans råder inom både förbands- och materielanslaget. Detta kan, enligt Riksrevisionen, medföra att nyrekryteringar av personal och planerade anskaffningar av materiel inte fullföljs. Riksrevisionen anser att det även saknas en operativ planering som avser samtliga de krav som regeringen och riksdagen ställer på insatsverksamheten samt att Försvarsmakten i årsredovisningen inte gjort bedömningar av myndighetens förmåga utifrån samtliga de krav som finns i regleringsbrev och instruktion. Därtill bedömer Riksrevisionen att regeringens styrning delvis är otydlig och otillräcklig samt att redovisningen till riksdagen i vissa delar är ofullständig. Rekommendationer Riksrevisionen ger följande rekommendationer som avser Försvarsmakten. * Försvarsmakten bör utveckla sina metoder att värdera förmågan att genomföra insatser utifrån samtliga mål och krav för insatsverksamheten som regeringen och riksdagen beslutat om. * Försvarsmakten bör på eget initiativ i operativa studier och spel pröva förutsättningarna och vad som är gränssättande för att genomföra en insatsverksamhet i den omfattning och med den inriktning som regeringen och riksdagen beslutat om, särskilt när det gäller förbandsenheter, personalkategorier och viktig materiel samt informera regeringen om resultatet. * Försvarsmakten bör säkerställa att myndigheten i arbetet med att ta fram förbandsmålsättningar omhändertar behoven av kompetens och viktigare materiel för internationella insatser. I detta bör ingå att ställa samman och analysera erfarenheterna av användning och slitage på insatsmateriel i genomförda insatser. * Försvarsmakten bör ta fram en samlad strategi för hur tillförseln av personal till insatser i rätt antal och med rätt kompetens ska gå till, vilka särskilda kategorier som behöver tillkomma i insatser, när de ska rekryteras och på vilka sätt. * Försvarsmakten bör utveckla hanteringen och kvalitetssäkringen av grunddata om personal och materiel. Här bör ingå att se till att samma kategorisering av kompetens används i Försvarsmaktens personaladministrativa it-system (Prio) och i insatsorganisationens register (IOR) och att säkerställa att uppgifter om behov och tillgångar på materiel inom olika förband finns lätt tillgängliga. När det gäller regeringen rekommenderar Riksrevisionen följande. * Regeringen bör se till att en operativ studie görs över vilka krav som ska gälla framöver för insatsverksamheten, särskilt när det gäller insatsorganisationens utformning, bemanning och materielförsörjning. I detta bör ingå att klargöra vilken långsiktig och övergripande prioritering som ska gälla mellan insatser nationellt och internationellt, beredskap samt utveckling av insatsorganisationen. * Regeringen bör förtydliga viktiga begrepp i styrningen såsom "insatser", "uthålligt" och "över tiden" och klargöra vilka tids- och antalskrav som ska gälla för Försvarsmaktens insatsverksamhet. I detta bör ingå att tydliggöra om personer som deltar i nationella insatser, i en EU-stridgrupp och i räddnings-, evakuerings- och förstärkningsoperationer ska räknas in i kravet på cirka 2 000 personer i insatser. * Regeringen bör ställa tydligare krav på Försvarsmaktens återrapportering av samtliga mål och krav för insatsverksamheten och redovisa till riksdagen. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 3.1 Granskningens omfattning och inriktning Riksrevisionen har i sin rapport valt en metodik som innebär fokus på Försvarsmaktens förmåga att över tiden kunna hålla cirka 2 000 personer ur insatsorganisationen insatta, nationellt och internationellt, samt myndighetens förmåga att kontinuerligt kunna delta i upp till fyra förbandsinsatser, varav minst en ska kunna vara av bataljonsstridsgruppsstorlek. Detta mot bakgrund av de beslut som fattats av riksdagen och regeringen. Regeringen konstaterar att riksdagen inte har fattat beslut om ett kvantitativt mål vare sig för antalet personer ur insatsorganisationen som ska kunna delta i insatser eller för antalet samtidiga insatser. Målet om att över tiden kunna hålla ca 2000 personer ur insatsorganisationen insatta är en bedömning som regeringen gjort i den försvarspolitiska inriktningspropositionen (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292). I Försvarsmaktens regleringsbrev uttrycks att Försvarsmakten på några års sikt ska ha förmågan. Regeringen konstaterar vidare att målet problematiseras i inriktningspropositionen (s. 42 f.). Regeringen framhåller i propositionen att det antal insatta personer som förmågan ska omfatta kan tillåtas att bli lägre om mindre personalintensiva förband, främst inom marin- och flygstridskrafterna, efterfrågas och används. Det bör enligt regeringens uppfattning vara den samlade effekten av våra bidrag som bör vara utgångspunkten för Försvarsmaktens utformning av sin förmåga, inte ett kvantitativt mål för förmågans omfattning. I detta avseende konstaterar regeringen att Försvarsmakten i sina årsredovisningar sedan 2010 uppgett att myndigheten löser tilldelade uppgifter, när det gäller både internationella och nationella insatser. Regeringen konstaterar därtill att antalet personer ur insatsorganisationen som är insatta i internationella insatser är beroende av omvärldsutvecklingen, efterfrågan inom ramen för internationella insatser samt riksdagens medgivande. I inriktningspropositionen (s. 2) framhålls även att den föreslagna utvecklingen av försvaret bara kan ske i den takt som ekonomin medger. Regeringen konstaterar vidare att de mål och krav som Riksrevisionen granskar endast utgör en del av de förmågekrav som ställs på Försvarsmakten. Regeringen vill betona att de sammantagna målen och kraven som ställs på Försvarsmakten även måste beaktas. Regeringen bedömer att ovanstående perspektiv saknas i Riksrevisionens rapport. 3.2 Granskningens huvudsakliga iakttagelser Riksrevisionens övergripande slutsats är att Försvarsmakten varken i dag eller de närmaste åren kommer att kunna nå upp till de krav på insatsverksamheten som regeringen och riksdagen beslutat. Regeringen konstaterar att det i den försvarspolitiska inriktningspropositionen inte heller uttrycks en sådan förväntan. I propositionen framhålls att förmågan att hålla 2000 personer kontinuerligt insatta uppnås först 2019. Riksrevisionens slutsats i detta avseende är således en bekräftelse av regeringens tidigare redovisade bedömningar. Riksrevisionen bedömer vidare att förmågan är bristfällig att leva upp till kraven även då insatsorganisation 2014 ska vara fullt införd. Regeringen bedömer i detta avseende att de antaganden och utgångspunkter som ligger till grund för Riksrevisionens granskning är alltför begränsade, vilket gör det svårt att bedöma och ta ställning till de långtgående slutsatser som görs i rapporten. En värdering av insatsorganisationens förmåga till uthålliga insatser behöver beakta en rad aspekter och är i stor utsträckning beroende av vilka avgränsningar som görs för granskningen. De antaganden och utgångspunkter som utgör grund för Riksrevisionens beräkningar och bedömningar är därmed centrala. Riksrevisionens slutsatser om Försvarsmaktens framtida förmåga har bl.a. utgått från tidigare genomförda insatser, varav flera genomfördes innan nuvarande insatsorganisation infördes och principen om att använda ordinarie förband hunnit börja tillämpas. Tidigare genomfördes internationella insatser av särskilda förband som utformades, rekryterades och materielförsörjdes för en specifik insats. Det är därmed naturligt att förbandens organisation samt personal- och materielbehov kan avvika från den personal och materiel som finns i insatsorganisationen. Av inriktningspropositionen (s. 52) framgår att insatsorganisation ska användas för insatser såväl i Sverige som i närområdet och utanför närområdet. Riksrevisionen utgår i sin granskning vidare från att insatser ska genomföras i första hand med manöverbataljoner och att dessa, liksom antalet stöd- och funktionsförband, därmed är gränssättande för att uppnå målen. Regeringen bedömer att Riksrevisionen inte i tillräcklig omfattning beaktat att insatser även kan genomföras av t.ex. artilleri-, luftvärns-, ingenjörs- eller trängförband, vilket visats i t.ex. Kosovo och Afghanistan. Insatser kan även genomföras med fartygsförband och förband ur flygvapnet, vilket visats i Kongo, Libanon, Libyen och Adenviken. Riksrevisionen utgår dessutom i sina beräkningar från att de markoperativa förbanden består av 75 procent tidvis tjänstgörande personal och 25 procent kontinuerligt tjänstgörande personal, vilket leder till att förbanden behöver längre tid för återhämtning och därmed inte kan genomföra insatser med samma frekvens som förband med kontinuerligt tjänstgörande personal. Regeringen anser att detta antagande är missvisande, eftersom insatsorganisationen är indelad i stående och kontrakterade förband. De stående förbanden medger en högre insatsfrekvens än vad Riksrevisionens beräkningar ger uttryck för. Vidare utgår Riksrevisionen från att det enbart är kontinuerligt tjänstgörande personal som kan fullgöra nationella beredskapsuppgifter. Regeringen konstaterar att någon sådan inriktning inte har beslutats av riksdagen eller regeringen. Enligt inriktningspropositionen (s. 75 f.) ska även tidvis tjänstgörande personal kunna fullgöra såväl nationella uppgifter som insatser utomlands. Riksrevisionen bedömer även att ytterligare en försvårande omständighet är att det enligt Försvarsmakten råder en långsiktig obalans inom både förbands- och materielanslaget. Regeringen konstaterar dock att riksdagen beslutat om en ökning av förbandsanslaget (anslag 6.1.1 Förbandsverksamhet och beredskap) med 200 miljoner kronor för 2014, i enlighet med förslagen i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 utg.omr.6, bet. 2013/14:FöU1, rskr. 2013/14:106). I budgetpropositionen för 2014 föreslog regeringen även att förbandsanslaget ökas med 300 miljoner kronor 2015, 400 miljoner kronor 2016 och 500 miljoner kronor från och med 2017. För att kunna genomföra anskaffningen av nästa generations JAS 39 Gripen föreslog regeringen vidare i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1 utg.omr.6, bet. 2012/13:FöU1, rskr. 2012/13:93) en förstärkning av försvarsmaterielanslaget (anslag 6.1.3 Anskaffning av materiel och anläggningar) med över 2 miljarder kronor över en tioårsperiod. Mot bakgrund av ovanstående begränsningar i de antaganden och utgångspunkter som ligger till grund för Riksrevisionens granskning, anser regeringen att det är svårt att bedöma och ta ställning till rapportens långtgående slutsatser. Regeringen kan även konstatera att Försvarsmakten fortsätter att utveckla myndighetens verksamhet och insatsorganisationen för att på sikt kunna uppnå de mål och krav som beslutats. 3.3 Rekommendationer som avser Försvarsmakten Utvecklade metoder för att värdera förmågan att genomföra insatser Riksrevisionen har i sin rapport rekommenderat Försvarsmakten att utveckla sina metoder för att värdera förmågan att genomföra insatser utifrån samtliga mål och krav för insatsverksamheten som regeringen och riksdagen beslutat om. Försvarsmakten genomförde under 2013 en värdering av insatsorganisationen utifrån en förnyad och utvecklad spårbarhetsmodell. Insatsorganisationens förmåga värderas mot bakgrund av operativa och taktiska uppgifter, vilka utgår från de krav som regeringen och riksdagen beslutat om. Värderingen inkluderar Försvarsmaktens förmåga att genomföra internationella insatser. Myndigheten planerar vidare att under kommande år utveckla och förfina metodiken för värdering av insatsorganisationen. Försvarsmakten bedömer att denna metod för utvärdering ger det resultat som Riksrevisionen efterfrågar genom sin rekommendation. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att Försvarsmakten bör utveckla sina metoder att värdera förmågan att genomföra insatser, utifrån befintlig insatsorganisation. Regeringens bedömning är att Riksrevisionens rekommendation är omhändertagen med de åtgärder som Försvarsmakten har vidtagit och planerar att vidta. Genomförandet av operativa studier och spel Riksrevisionen har i sin rapport rekommenderat att Försvarsmakten på eget initiativ, i operativa studier och spel, bör pröva förutsättningarna och vad som är gränssättande för att genomföra en insatsverksamhet i den omfattning och med den inriktning som beslutats, särskilt när det gäller förbandsenheter, personalkategorier och viktig materiel, samt informera regeringen om resultatet. Enligt Försvarsmakten kräver studier och spel omfattande resurser, varför myndigheten tvingats göra prioriteringar avseende innehållet i denna verksamhet. Ur resurs- och kostnadshänseende bör eventuella spel och studier, enligt Försvarsmakten, fokusera på potentiella insatser snarare än samtliga mål och krav som anges för insatsverksamheten. Försvarsmakten är därmed tveksam till om operativa studier och spel är lämpliga metoder för att uppnå det resultat som Riksrevisionen efterfrågar. Försvarsmakten har i stället, bl.a. i samband med processen för att ta fram budgetunderlag, gjort en bedömning av tillgängligheten på förband för internationella insatser över tiden. Försvarsmakten avser att se över och utveckla metoderna för denna process. Regeringens bedömer att förutsättningarna och gränserna för att genomföra beslutad insatsverksamhet inte nödvändigtvis behöver prövas genom studier och spel, utan att de kan bedömas på andra sätt. Regeringen konstaterar i det sammanhanget att Försvarsmakten har genomfört bedömningar av tillgängligheten på förband för internationella insatser över tiden. Regeringen fortsätter att följa myndighetens arbete inom detta område. Förbandsmålsättningar som omhändertar behoven av kompetens och materiel för internationella insatser Riksrevisionen har i sin rapport rekommenderat att Försvarsmakten bör säkerställa att myndigheten i arbetet med att ta fram förbandsmålsättningar omhändertar behoven av kompetens och viktigare materiel för internationella insatser. I detta bör ingå att ställa samman och analysera erfarenheterna av användning och slitage på insatsmateriel i genomförda insatser. Enligt Försvarsmakten koncentrerar sig myndigheten på att säkerställa att insatsorganisationen har relevant materiel för de uppgifter som bedömts vara dimensionerande, nationellt och internationellt, i takt med förbandens tillväxt. Detta förutsätter prioriteringar av Försvarsmakten. Försvarsmakten anser att det inte finns anledning att ta fram utvecklade och mer precist definierade förbandsmålsättningar för alla typer av internationella insatser för respektive förband, eftersom det redan ingår i insatsorganisationens generella målsättningar att förbanden ska kunna genomföra insatser såväl nationellt som internationellt. I enlighet med Riksrevisionens rekommendation avser Försvarsmakten dock att genomföra fortsatta analyser av användning och slitage av den materiel som använts i insatser. Regeringen konstaterar att den försvarspolitiska inriktningen innebär att det inte längre finns någon uppdelning mellan en nationell insatsorganisation för försvaret av Sverige och en särskild utlandsstyrka för internationella insatser, eller någon uppdelning mellan nationell och internationell förmåga. Insatsorganisationens förband och materiel ska således vara användbara för insatser som främjar svenska intressen i Sverige, i närområdet och utanför närområdet. Regeringen konstaterar att Försvarsberedningen den 15 maj 2014 kommer att överlämna en försvarspolitisk rapport med förslag till utveckling av det svenska försvaret efter 2015. Rapporten kommer att utgöra en grund för den försvarspolitiska inriktningsproposition som regeringen avser att lämna till riksdagen under 2015. Regeringen anser att det vore olämpligt att föregripa detta arbete genom att dessförinnan ta fram nya förbandsmålsättningar. Framtagande av en samlad personalstrategi för insatser Riksrevisionen rekommenderar att Försvarsmakten bör ta fram en samlad strategi för hur tillförseln av personal till insatser i rätt antal och med rätt kompetens ska gå till, vilka särskilda kategorier som behöver tillkomma i insatser, när de ska rekryteras och på vilka sätt. Försvarsmakten genomför ett omfattande arbete för att utveckla en samlad och hållbar strategi för personalförsörjningen av insatsorganisationen. Detta arbete inkluderar en översyn av den numerär och de kompetenser som krävs för att beslutad organisation ska generera den operativa effekt som efterfrågas. Regeringen följer kontinuerligt upp personalförsörjningen av insatsorganisationen. Regeringen avser att fortsätta att följa Försvarsmaktens arbete i framtagandet av en samlad personalförsörjningsstrategi. Regeringen bedömer att Riksrevisionens rekommendation är omhändertagen med de åtgärder som Försvarsmakten har vidtagit och planerar att vidta. Utvecklad hantering och kvalitetssäkring av grunddata om personal och materiel Riksrevisionen rekommenderar att Försvarsmakten bör utveckla hanteringen och kvalitetssäkringen av grunddata om personal och materiel. I detta bör, enligt Riksrevisionen, ingå att se till att samma kategorisering av kompetens används i Försvarsmaktens personaladministrativa it-system (Prio) och i insatsorganisationens register (IOR) och att säkerställa att uppgifter om behov och tillgångar på materiel inom olika förband finns lätt tillgängliga. Försvarsmakten bedriver ett omfattande arbete med att utveckla myndighetens personaladministrativa it-system, Prio. Införandet av den uppdaterade systemversionen Prio 5/6 utgör ett viktigt steg för att få kvalitetssäkrade grunddata och en kategorisering av kompetenser. Försvarsmakten har även inlett ett arbete syftande till att utveckla kompabiliteten och koordineringen mellan Prio och insatsorganisationens register. Regeringen bedömer att de åtgärder som Försvarsmakten har vidtagit omhändertar Riksrevisionens rekommendation. 3.4 Iakttagelser och rekommendationer som avser regeringen Operativ studie avseende insatsverksamheten samt övergripande prioriteringar Riksrevisionen rekommenderar i sin rapport att regeringen bör se till att en operativ studie görs av vilka krav som ska gälla framöver för insatsverksamheten, särskilt när det gäller insatsorganisationens utformning, bemanning och materielförsörjning. I detta bör, enligt Riksrevisionen, ingå att klargöra vilken långsiktig och övergripande prioritering som ska gälla mellan insatser nationellt och internationellt, beredskap samt utveckling av insatsorganisationen. Regeringen konstaterar att det i inriktningspropositionen tydliggörs att den föreslagna utvecklingen bara kan ske i den takt ekonomin medger och att den inriktning som regeringen anger kan komma att justeras när det gäller såväl omställningstakt som förmågekrav, materiel, organisation och verksamhet. Regeringen konstaterar vidare att Försvarsberedningen den 15 maj 2014 kommer att överlämna en försvarspolitisk rapport med förslag till utveckling av det svenska försvaret efter 2015. Rapporten kommer att utgöra en grund för den försvarspolitiska inriktningsproposition som regeringen planerar att lämna till riksdagen under 2015. Regeringen avser att överväga Riksrevisionens rekommendation inom ramen för arbetet med nästa försvarspolitiska inriktningsproposition. När det gäller Riksrevisionens rekommendation om att klargöra vilken prioritering som ska gälla mellan insatser nationellt och internationellt, konstaterar regeringen att prioriteringar av det slag som Riksrevisionen rekommenderar genomförs löpande, i synnerhet inför beslut om internationella insatser. Regeringen konstaterar vidare att det i inriktningspropositionen har tydliggjorts att Försvarsmakten ska ha en förmåga att genomföra såväl insatser som beredskap och utveckling av insatsorganisationen. Förmågan till insatser omfattar både nationella och internationella insatser. Förtydligad styrning Riksrevisionen rekommenderar att regeringen bör förtydliga viktiga begrepp i styrningen såsom "insatser", "uthålligt" och "över tiden" och klargöra vilka tids- och antalskrav som ska gälla för Försvarsmaktens insatsverksamhet. I detta bör, enligt Riksrevisionen, ingå att tydliggöra om personer som deltar i nationella insatser, i en EU-stridsgrupp och i räddnings-, evakuerings- och förstärkningsoperationer ska räknas in i kravet på cirka 2 000 personer i insatser. Regeringen konstaterar att Försvarsberedningen den 15 maj 2014 kommer att överlämna en försvarspolitisk rapport med förslag till utveckling av det svenska försvaret efter 2015. Rapporten kommer att utgöra en grund för den försvarspolitiska inriktningsproposition som regeringen planerar att lämna till riksdagen under 2015. Regeringen avser att överväga Riksrevisionens rekommendation inom ramen för arbetet med nästa försvarspolitiska inriktningsproposition. Tydligare återrapportering I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen att regeringen bör ställa tydligare krav på Försvarsmaktens återrapportering avseende samtliga mål och krav för insatsverksamheten och redovisa detta till riksdagen. Regeringen bedömer att de återrapporteringskrav som finns angivna i Försvarsmaktens regleringsbrev innefattar målen och kraven som finns angivna för insatsverksamheten. Återrapporteringskraven avseende utvecklingen av insatsorganisationen tydliggjordes vidare i samband med Försvarsmaktens regleringsbrev för 2013 och 2014, genom en särskild bilaga. Regeringen bedömer att det kan finnas anledning att se över återrapporteringskraven efter att en försvarspolitisk inriktningsproposition har överlämnats till riksdagen. Regeringen redovisar löpande till riksdagen hur insatsorganisationen utvecklas. Detta sker bl.a. genom de årliga budgetpropositionerna. I budgetpropositionen för 2014 ingick även en särskild och fördjupad redovisning av utvecklingen av Försvarsmaktens personalförsörjning. Utöver denna löpande redovisning kan riksdagen begära ytterligare information. Regeringen bedömer att Riksrevisionens rekommendation därmed är åtgärdad. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen bedömer att de antaganden och utgångspunkter som ligger till grund för Riksrevisionens granskning är alltför begränsade, vilket gör det svårt att bedöma och ta ställning till de långtgående slutsatser som görs i rapporten. Regeringen konstaterar att målet om att Försvarsmakten över tiden ska kunna hålla ca 2000 personer ur insatsorganisationen insatta, nationellt och internationellt, och kontinuerligt delta i upp till fyra förbandsinsatser samtidigt, problematiseras i inriktningspropositionen (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292). I propositionen framhåller regeringen att det bör vara den samlade effekten som bör vara utgångspunkten för Försvarsmaktens utformning av sin förmåga, inte ett kvantitativt mål för förmågans omfattning. I detta avseende konstaterar regeringen att Försvarsmakten i årsredovisningarna för 2010-2013 uppger att myndigheten löser tilldelade uppgifter, när det gäller både nationella och internationella insatser. Vidare konstaterar regeringen att de mål och krav som Riksrevisionen granskar endast utgör en del av de förmågekrav som ställs på Försvarsmakten. Regeringen vill betona att de sammantagna mål och krav som ställs på Försvarsmakten även måste beaktas i en värdering av Försvarsmaktens förmåga. Regeringen konstaterar vidare att ett antal åtgärder har vidtagits av Försvarsmakten som motsvarar Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen avser att följa Försvarsmaktens fortsatta arbete. Regeringen ser löpande över styrningen av myndigheterna. Regeringen konstaterar att Försvarsberedningen den 15 maj 2014 kommer att överlämna en försvarspolitisk rapport med förslag till utveckling av det svenska försvaret efter 2015. Rapporten kommer att utgöra en grund för den försvarspolitiska inriktningsproposition som regeringen planerar att lämna till riksdagen under 2015. Regeringen avser att överväga vissa av Riksrevisionens rekommendationer inom ramen för arbetet med nästa försvarspolitiska inriktningsproposition. Regeringen informerar riksdagen löpande om läget i utvecklingen av insatsorganisationen, bl.a. genom budgetpropositionen. Utöver de åtgärder som redovisats i tidigare avsnitt anser regeringen att det inte finns anledning att vidta några ytterligare åtgärder. Regeringen anser att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad i och med denna skrivelse. Försvarsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 2014 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Kristersson, Hatt, Lööf, Arnholm, Svantesson Föredragande: statsrådet Bildt Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser Skr. 2013/14:185 Skr. 2013/14:185 2 115 1