Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2013/14:199 Riksrevisionens rapport om subventionerade anställningar för nyanlända Skr. 2013/14:199 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 20 mars 2014 Fredrik Reinfeldt Erik Ullenhag (Arbetsmarknadsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat hur effektiva instegsjobb och nystartsjobb är när det gäller att förbättra nyanlända invandrares anknytning till arbetsmarknaden och varför förhållandevis få instegsjobb skapas. Riksrevisionens övergripande bedömning är att instegsjobb och nystartsjobb för nyanlända i stort sett fungerar som regeringen avsett. Riksrevisionen anser emellertid att det finns möjligheter till förbättringar och att Arbetsförmedlingens arbete med stöden kan utvecklas. Riksrevisionen framhåller att om regeringen önskar öka antalet instegsjobb krävs ett mer aktivt och riktat arbete hos Arbetsförmedlingen för att nå fler arbetsgivare. Riksrevisionen rekommenderar bl.a. att regeringen upprätthåller en skillnad i faktisk subventionsgrad mellan stöden, och undviker att söka skapa fler instegsjobb genom generösare regler. Vidare rekommenderas regeringen att ge uppdrag till Arbetsförmedlingen för att förbättra uppföljningen av stöden och utvärdera risker som är förknippade med att instegsjobb och nystartsjobb koncentreras till vissa yrken och branscher. Regeringen instämmer i Riksrevisionens övergripande bedömning att instegsjobb och nystartsjobb i stort sett fungerar som avsett och att stöden medför att fler nyanlända på sikt närmar sig den ordinarie arbetsmarknaden. Regeringen instämmer även i flera av de förklaringar som Riksrevisionen har lämnat till varför inte fler instegsjobb har skapats. Regeringen har bl.a. i regleringsbrevet för 2014 gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att fortsätta att utveckla, förbättra och öka arbetsgivarkontakterna och att redovisa bl.a. hur myndigheten arbetar för att motverka och följa upp fel i handläggningen avseende arbetsmarknadspolitiska stöd och överutnyttjande av sådana stöd. Regeringen har även gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera hur myndighetens kontakter med arbetsgivare ytterligare kan förbättras. Vidare har en särskild utredare i uppdrag att kartlägga förekomsten av oegentligheter, överutnyttjande och andra felaktigheter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Riksrevisionens granskning är ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med uppföljningen av instegs- och nystartsjobben. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens granskningsrapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 4 2 Riksrevisionens iakttagelser 4 2.1 Bakgrund 4 2.2 Metod och genomförande 4 2.3 Granskningens resultat 4 2.4 Rekommendationer 6 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 6 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 12 1 Ärendet och dess beredning Den 5 december 2013 överlämnade riksdagen Riksrevisionens granskningsrapport Ett steg in och en ny start - hur fungerar subventionerade anställningar för nyanlända? (RiR 2013:17), se bilaga. Arbetsförmedlingen har lämnat synpunkter på Riksrevisionens bedömning av den egna myndigheten. Med anledning av rapporten överlämnar regeringen denna skrivelse. 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Bakgrund Riksrevisionen har granskat två slags subventionerade anställningar som riktar sig till nyanlända invandrare: instegsjobb och nystartsjobb. Inriktningen för granskningen har varit att bedöma hur effektiva stöden är och att analysera varför förhållandevis få instegsjobb skapas. Riksrevisionen har undersökt om instegsjobb och nystartsjobb för nyanlända leder till förbättrad arbetsmarknadsanknytning och till att deltagarna närmar sig den reguljära arbetsmarknaden. Riksrevisionen har även granskat om nystartsjobben tränger ut instegsjobben. Vidare har Riksrevisionen granskat om stöden tillsammans verkar för en effektiv svenskinlärning för nyanlända. Granskningen avser perioden från stödens införande år 2007 till och med 2012. 2.2 Metod och genomförande För att besvara revisionsfrågorna har ett flertal empiriska metoder använts. Riksrevisionen har utgått från ett datamaterial med individdata för de nyanlända som var berättigade till de båda stödformerna under perioden 2008-2012, bestående av uppgifter från Statistiska centralbyrån och Arbetsförmedlingen. Enkätundersökningar riktade till arbetsgivare och arbetsförmedlare har genomförts, med frågor om deras erfarenheter av stöden. Riksrevisionen har vidare intervjuat arbetsgivare inom den privata sektorn, olika representanter för arbetsgivarorganisationer och företrädare för kommuner som anställt nyanlända med instegsjobb eller nystartsjobb. 2.3 Granskningens resultat Riksrevisionens övergripande bedömning är att instegsjobb och nystartsjobb för nyanlända i stort sett fungerar som regeringen avsett, men att det finns möjligheter till förbättringar. Riksrevisionens analys visar att instegsjobb ökar sannolikheten för ett nystartsjobb, vilket i sin tur ökar sannolikheten för ett ordinarie arbete, dvs. att en kedja av insatser med instegsjobb som följs av nystartsjobb leder till att den nyanlända på sikt närmar sig den reguljära arbetsmarknaden. Även för personer som endast har haft ett nystartsjobb är sannolikheten större att få ett ordinarie arbete, dock inte lika stor som för personer som också har haft ett instegsjobb. Riksrevisionen har emellertid identifierat vissa problem med stödens utformning. Vidare anser Riksrevisionen att Arbetsförmedlingens arbete med stöden kan utvecklas. Riksrevisionen konstaterar att personer som har haft instegsjobb och nystartsjobb har fått en förbättrad arbetsmarknadsanknytning. Riksrevisionen anser dock att eftersom det saknas jämförelsegrupper med individer som inte har haft instegsjobb eller nystartsjobb så går det inte att avgöra hur stor effekt instegsjobben och nystartsjobben har haft, och om stöden i så fall är samhällsekonomiskt effektiva. Enligt Riksrevisionen kan uppföljningen av stöden förbättras, bl.a. i fråga om arbetsmarknadsresultat och flödena från instegsjobb till nystartsjobb och vidare till reguljära jobb. Uppföljningen anges även kunna förbättras när det gäller hur det har gått att kombinera arbete och svenska för invandrare (sfi). Riksrevisionen konstaterar vidare att både instegjobben och nystartsjobben är koncentrerade till ett fåtal branscher och yrken, vilket innebär en risk för minskade möjligheter att gå vidare till ordinarie anställning efter avslutat stöd. Riksrevisionen menar att det finns flera förklaringar till att instegsjobben inte är fler, främst att nystartsjobben tränger undan instegsjobben. Subventionsnivån för instegsjobb är högre än för nystartsjobb. Riksrevisionen påpekar att instegsjobbens relativt låga takbelopp och det försäkringskrav som uppställs dock innebär att det är små skillnader i faktisk subvention mellan stöden. Vidare berättigar nystartsjobben till arbetslöshetsersättning efter avslutad anställning, vilket medför att vissa kommuner väljer nystartsjobb framför instegsjobb. Andra förklaringar till att instegsjobben inte är fler är enligt Riksrevisionen att kvinnor i lägre omfattning än män tar del av instegsjobben och att större arbetsgivare hittills har erbjudit få instegsjobb. Riksrevisionen konstaterar att de instegsjobb som skapats har höga tjänstgöringsgrader, vilket kan innebära att deltagandet i utbildning i sfi blir lidande. Eftersom kunskaper i det svenska språket är en viktig förutsättning för integration i samhället, anser Riksrevisionen dock att det inte skulle vara effektivt att mildra sfi-kraven för instegsjobben ytterligare, eller att underlätta mer för instegsjobb med högre tjänstgöringsgrader. Riksrevisionens slutsats är att om fler instegsjobb ska skapas är Arbetsförmedlingens arbete med att kontakta arbetsgivare av central betydelse. Fokus i detta arbete bör enligt Riksrevisionen vara att nå de arbetsgivargrupper som hittills inte har utnyttjat stödformen. 2.4 Rekommendationer Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till regeringen. * Utforma arbetsmarknadspolitiska insatser så att effektutvärderingar möjliggörs. * Upprätthåll en skillnad i faktisk subventionsgrad mellan stöden, t.ex. genom att ställa samma krav på förmåner och försäkringar på båda stöden eller genom en höjd taknivå för instegsjobben. * Undvik att söka skapa fler instegsjobb genom generösare regler. * Om regeringen önskar öka antalet instegsjobb krävs mer arbetsgivarkontakter och ett mer aktivt och riktat arbete hos Arbetsförmedlingen för att nå fler arbetsgivare. Ett sådant arbete kräver med största sannolikhet mer resurser. * Ändra återrapporteringskraven för uppföljningen av instegsjobb och nystartsjobb så att den visar arbetsmarknadsresultatet efter avslutat stöd. * Ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att följa upp och utvärdera risker som är förknippade med att instegsjobb och nystartsjobb koncentreras till vissa yrken och branscher, och återföra kunskapen till berörda arbetsförmedlare. * Ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att närmare undersöka flödena förknippade med insatskedjan instegsjobb-nystartsjobb och det vidare flödet till reguljära jobb, i syfte att undersöka vilka egenskaper i kedjan av åtgärder som är särskilt gynnsamma. * Ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att följa upp sfi-studier under och efter avslutat instegsjobb. Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till Arbetsförmedlingen. * Inom ramen för befintligt uppdrag: Undersök möjligheterna till att effektivisera arbetet med arbetsgivarkontakter. * Gör inga undantag från sfi-kravet för att få till stånd fler instegsjobb. Förtydliga och förankra en samsyn i myndigheten kring vikten av svenskstudier och av parallella etableringsaktiviteter för nyanlända. Utveckla och förtydliga handläggarstödet till följd av detta. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringens bedömning av Riksrevisionens övergripande slutsats Regeringen instämmer i Riksrevisionens övergripande bedömning att instegsjobb och nystartsjobb i stort sett fungerar som avsett och att stöden medför att fler nyanlända på sikt närmar sig den ordinarie arbetsmarknaden. Regeringen instämmer även i flera av de förklaringar som Riksrevisionen har lämnat till varför inte fler instegsjobb har skapats. Regeringen konstaterar att Riksrevisionens iakttagelser i huvudsak stämmer överens med resultaten av den kartläggning av de olika subventionerade anställningarna som Statskontoret på uppdrag av regeringen genomförde under 2011 (Statskontorets rapport 2011:34 Subventionerade anställningar. En kartläggning). Statskontorets kartläggning visar bl.a. att de olika stödformerna i relativt stor utsträckning förefaller komplettera varandra på ett sätt som svarar mot regeringens intentioner. Uppföljning och utvärdering Regeringens mål med arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och till att varaktigt öka sysselsättningen. Arbetsförmedlingen ska enligt sin instruktion verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, främst genom att effektivt sammanföra arbetssökande med arbetsgivare och prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Regeringens intention är att säkerställa att de arbetsmarknadspolitiska insatserna, bl.a. instegsjobb och nystartsjobb, fungerar effektivt och ändamålsenligt. De arbetsmarknadspolitiska insatserna ska enligt regeringens prioritering riktas till dem med störst behov, dvs. de långtidsarbetslösa. Samtidigt bör åtgärder vidtas tidigt i arbetslöshetsperioden för att motverka att fler blir långtidsarbetslösa, främst genom t.ex. förmedlingsinsatser men även genom programplatser till dem som löper störst risk för långtidsarbetslöshet. Regeringen anser att det fortfarande tar alltför lång tid för vissa nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Utgångspunkten är att integrationen på arbetsmarknaden främst bör underlättas genom generella arbetsmarknadspolitiska insatser, men regeringen anser att vissa särskilda åtgärder för nyanlända är motiverade. Arbetsförmedlingen har getts ett särskilt ansvar för att stödja och samordna insatser som främjar etableringen av flyktingar och andra skyddsbehövande och deras anhöriga under den första tiden i Sverige. Instegsjobb och nystartsjobb är exempel på tidiga insatser för nyanlända som inom de senaste tre åren beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Regeringen anser att uppföljning och utvärdering av den förda politiken är central. Det framgår tydligt av uppdraget i Arbetsförmedlingens regleringsbrev att myndigheten ska använda befintliga resurser på ett effektivt sätt och ha en väl fungerande uppföljning. Vidare ska Arbetsförmedlingen i sin återrapportering till regeringen redovisa statistik och analyser, uppdelat på bl.a. inrikes och utrikes födda. I Arbetsförmedlingens årliga rapport om de arbetsmarknadspolitiska programmen redovisas t.ex. antalet personer som har haft instegsjobb och hur stor andel av dem som 90 respektive 180 dagar efter avslutad insats har arbete med stöd, arbete utan stöd respektive nystartsjobb. I Arbetsförmedlingens årsredovisning anges arbetsmarknadsresultatet efter avslutat instegsjobb. I den årliga rapporten om de arbetsmarknadspolitiska programmen redovisas nya och pågående beslut om nystartsjobben och utvecklingen i ett längre perspektiv, och i arbetsmarknadsrapporten för 2013 redovisas uppföljningar av resultaten av nystartsjobben. Regeringen anser att redovisningarna kompletterar varandra. Det är dock i första hand myndigheten som närmare bör avgöra i vilken form återrapporteringen lämpligen ska göras. Uppföljningar av hur effektivt olika arbetsmarknadspolitiska insatser bidrar till att uppnå arbetsmarknadspolitikens mål kräver fördjupad forskning och analys. Så är fallet t.ex. när det gäller att undersöka vilka egenskaper i insatskedjan som är särskilt gynnsamma. Underlag av detta slag får regeringen bl.a. från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), som genomför uppföljningar och effekt- och processutvärderingar av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Därtill finns medel avsatta för uppföljning och utvärdering av integrationen på nationell, regional och lokal nivå. Medlen används bl.a. till statistisk uppföljning och redovisning av arbetsmarknadsintegrationen, jämförande internationella studier och utvärderingar av statliga insatser. Regeringen konstaterar att det finns olika metoder för att utvärdera effekter av olika stöd. Det bör framhållas att en avvägning måste göras mellan att utan fördröjning införa generella insatser som kommer fler till del och att först pröva att ge insatsen i mindre skala för att möjliggöra användning av kontrollgrupper. Regeringen vill betona, vilket även Riksrevisionen lyfter fram, att det finns arbetsmarknadsforskning som visar att de program som mest liknar ordinarie anställningar har mest positiva programeffekter (se t.ex. IFAU:s rapport 2011:7, Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet - en översikt). När det gäller risker förknippade med att instegsjobb och nystartsjobb koncentreras till vissa branscher, konstaterar regeringen att genom myndighetsförordningen (2007:515) och förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll har det ansvar som ledningar vid statliga myndigheter har när det gäller den interna styrningen och kontrollen tydliggjorts. Myndigheternas ledningar ska kontinuerligt genomföra analyser av verksamheten och hantera risker förknippade med verksamhetsansvaret. Regeringen har i regleringsbrevet för 2014 gett Arbetsförmedlingen ett särskilt uppdrag att den 15 maj 2014 och i samband med årsredovisningen för 2014 redovisa hur myndigheten arbetar för att motverka, hantera och följa upp fel i handläggningen avseende arbetssökande, arbetsmarknadspolitiska stöd till arbetsgivare och ersättning till externa leverantörer. Uppdraget omfattar även att redovisa oegentligheter och överutnyttjande av arbetsmarknadspolitiska stöd, och myndighetens bedömning av vilka möjligheter och vilket behov det finns av att stärka kontrollsystemet i myndighetens samlade verksamhet. Regeringen har vidare i mars 2013 gett en särskild utredare i uppdrag att kartlägga förekomsten av oegentligheter, överutnyttjande och andra felaktigheter i samband med utbetalning av de ekonomiska ersättningar som lämnas till arbetsgivare och externa leverantörer av tjänster för stöd till personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Utredaren ska bl.a. kartlägga och analysera situationer där det finns risk för ett icke avsett utnyttjande eller ett överutnyttjande av ersättningar, analysera om de rutiner som finns hos Arbetsförmedlingen inför beslut om stöd är tillräckliga och ändamålsenliga, och vid behov föreslå åtgärder som kan förhindra oegentligheter och överutnyttjande och som kan förbättra myndigheternas beslutsunderlag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2014 (dir. 2013:31). Skillnader mellan stöden Regeringen konstaterar att granskningen bekräftar den iakttagelse som bl.a. Statskontoret har gjort, att nystartsjobben framstår som mer attraktiva för arbetsgivare än instegsjobb och andra former av anställningsstöd. Enligt Riksrevisionen kan detta bl.a. förklaras med att skillnaden i faktisk subventionsnivå mellan instegs- och nystartsjobb minskar med ökad lön. Kravet på obligatoriska försäkringar vid instegsjobb gör att skillnaden minskar ytterligare. Såsom framgår av granskningsrapporten är dock subventionsgraden för instegsjobb högre för de arbetsgivare som i utgångsläget har tecknat försäkringar för sina anställda. Det bör också framhållas att det finns andra skillnader mellan stöden, t.ex. att nystartsjobben till skillnad från instegsjobben berättigar till företrädesrätt till arbete hos arbetsgivaren enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd. Vidare konstaterar regeringen att instegsjobben, till skillnad från nystartsjobben, ger en möjlighet att kombinera anställningen med sfi-studier. Regeringen anser mot denna bakgrund att stöden kompletterar varandra. I likhet med Riksrevisionen vill regeringen framhålla att det är önskvärt med en kedja av insatser där instegsjobb följs av nystartsjobb, eftersom detta ökar sannolikheten för att individen får ett arbete. Förutsättningar för att anvisa till instegsjobb Riksrevisionens granskning avser perioden 2007 till och med 2012. För att stimulera arbetsgivare att anställa fler nyanlända med instegsjobb aviserades i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, utg.omr. 14) vissa ändringar i regelverket, vilka trädde i kraft den 1 februari 2013. Ändringarna innebar bl.a. att tiden under vilken individen kan ha instegsjobb vid anställning som omfattar mer än halvtid förlängdes från sex till tolv månader, och att det blev möjligt att göra en ny anvisning till instegsjobb efter en anvisningsperiod trots att inga sfi-studier bedrivs eller ska bedrivas, under förutsättning att visst resultat i sfi har uppnåtts under en tidigare anvisningsperiod. Regeringen kan konstatera att efter en nedgång under 2012 har antalet personer med instegsjobb ökat under 2013. Granskningen visar att de instegsjobb som skapats hittills har haft en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på nära 80 procent och att mer än hälften av anställningarna har varit på heltid, vilket enligt Riksrevisionen kan öka risken för avhopp och förseningar inom sfi. Det är enligt Riksrevisionen därmed viktigt att Arbetsförmedlingen bedömer att föreslagna instegsjobb verkligen är möjliga att ha samtidigt med sfi-studier. När det gäller Arbetsförmedlingens uppföljning av sfi-studier, kan framhållas att alla arbetssökande ska ha en handlingsplan eller en etableringsplan som ska innehålla aktiviteter som bedöms öka den arbetssökandes möjlighet att få arbete eller genomföra en utbildning. Den ska även fungera som ett underlag vid uppföljning av jobbsökande och planerade aktiviteter. Arbetsförmedlingen har uppgett att myndigheten kommer att revidera handläggarstödet för instegsjobb under våren 2014. Regeringens utgångspunkt är att insatser för nyanländas etablering bör genomföras tidigt och i så stor utsträckning som möjligt parallellt med varandra. Grundtanken med instegsjobb är att anställningen ska vara kopplad till deltagande i sfi eller uppnådda resultat inom sfi, och innehålla tydliga handledande inslag. För att inte helt utesluta möjligheten att anvisa personer som arbetar på heltid till instegsjobb, finns en begränsad möjlighet för heltidsarbetande att anvisas till instegsjobb, förutsatt att personen studerar eller har fått en utfästelse om att studera sfi. Regeringen vill dock framhålla att en anvisning till instegsjobb ska vara arbetsmarknadspolitiskt motiverad, vilket innebär att en anvisning får göras endast om den framstår som lämplig både för den enskilde och ur ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. Arbetsgivarkontakter Regeringen anser att det är viktigt att Arbetsförmedlingen har förtroende och legitimitet hos arbetsgivare och arbetssökande. På så sätt kan matchningen förbättras och fler arbetsgivare vända sig till Arbetsförmedlingen för att få stöd i sin rekryteringsprocess. Under våren 2013 har Arbetsförmedlingen arbetat fram en nationell strategi för arbetet med arbetsgivarrelationer. Myndighetens mål är att kunna erbjuda den service som arbetsgivare efterfrågar inför en rekrytering och att myndigheten ska vara det självklara valet för både arbetssökande och arbetsgivare. Arbetsförmedlingen har även under 2013 genomfört en informationssatsning till Sveriges arbetsgivare, för att fler ska känna till möjligheterna att anställa personer som är i behov av anställningsstöd. Arbetsförmedlingen har uppgett att det för närvarande pågår arbete med att omarbeta strategin för arbetet med arbetsgivarrelationer. Regeringen instämmer i att en viktig förklaring till det relativt låga antalet instegsjobb kan vara att arbetsgivare har låg kunskap om instegsjobben och de möjligheter som stödet erbjuder. Såsom Riksrevisionen framhåller har Arbetsförmedlingens kontakter och överenskommelser med arbetsgivare ökat markant under 2012. Enligt Riksrevisionen uppger arbetsförmedlare dock att de anser att mer tid bör avsättas till arbete med arbetsgivarkontakter. Regeringen anser att det är angeläget att Arbetsförmedlingen fortsätter arbetet med att förbättra sina kontakter med arbetsgivare. I regleringsbrevet för 2013 avsattes särskilda medel för förstärkta informationsinsatser till arbetsgivare om lönesubventionerade anställningar. Enligt regleringsbrevet för 2014 har Arbetsförmedlingen i uppdrag att fortsätta att utveckla, förbättra och öka arbetsgivarkontakterna. Detta arbete ska bl.a. omfatta uppsökande aktiviteter hos arbetsgivare. I arbetet ska särskilda ansträngningar göras för att stödja kvinnor och män som har en svag förankring på arbetsmarknaden. Regeringen har vidare i februari 2014 gett en särskild utredare i uppdrag att göra en bred översyn av Arbetsförmedlingen. Utredaren ska, utifrån de senaste årens reformer och förändringar på arbetsmarknaden, analysera myndighetens förutsättningar att framgångsrikt genomföra sitt uppdrag att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Mot den bakgrunden ska utredaren särskilt analysera bl.a. hur myndighetens kontakter och samarbete med arbetsgivare kan förbättras ytterligare (dir. 2014:15). 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen anser att det är viktigt att Arbetsförmedlingen på bästa sätt bidrar till att underlätta för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden, bl.a. genom anvisningar till instegsjobb och nystartsjobb för nyanlända. Regeringen ser löpande över styrningen av Arbetsförmedlingen och följer noga myndighetens arbete med de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Regeringen har i regleringsbrevet för 2014 gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att fortsätta att utveckla, förbättra och öka arbetsgivarkontakterna. Arbetsförmedlingen ska senast den 13 juni 2014 och i samband med årsredovisningen för 2014 redovisa och analysera om de ökade kontakterna med arbetsgivare har bidragit till en effektivare matchningsprocess och om arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden har kunnat dra nytta av Arbetsförmedlingens ökade kontakter med arbetsgivare. Myndigheten ska även redovisa resultaten i relation till arbetsgivare av olika storlek och med olika förutsättningar i övrigt. Regeringen har vidare gett en särskild utredare i uppdrag att inom ramen för en bred översyn av Arbetsförmedlingen bl.a. analysera hur myndighetens kontakter med arbetsgivare ytterligare kan förbättras. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2016. Regeringen har vidtagit åtgärder i syfte att förbättra Arbetsförmedlingens kontroll av risker förknippade med bl.a. anställningsstöden. Enligt regleringsbrevet för 2014 ska Arbetsförmedlingen den 15 maj 2014 och i samband med årsredovisningen för 2014 redovisa hur myndigheten arbetar för att motverka och följa upp fel i handläggningen av arbetsmarknadspolitiska stöd och överutnyttjande av sådana stöd. Vidare har en särskild utredare i uppdrag att kartlägga förekomsten av oegentligheter, överutnyttjande och andra felaktigheter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2014. Riksrevisionens granskning är ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med uppföljningen av instegs- och nystartsjobben. Regeringen förutsätter att Arbetsförmedlingen tar till vara de synpunkter på myndighetens arbete som Riksrevisionen har lämnat. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens granskningsrapport är slutbehandlad. Arbetsmarknadsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Bildt, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Borg, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Ullenhag, Hatt, Ek, Lööf, Enström, Arnholm Föredragande: statsrådet Ullenhag Regeringen beslutar skrivelse 2013/14:199 Riksrevisionens rapport om subventionerade anställningar för nyanlända Skr. 2013/14:199 Skr. 2013/14:199 2 11 1