Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 282 av 7191 träffar
Propositionsnummer · 2022/23:90 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Nordiskt samarbete 2022 Skr. 2022/23:90
Ansvarig myndighet: Utrikesdepartementet
Dokument: Skr. 90
Regeringens skrivelse 2022/23:90 Nordiskt samarbete 2022 Skr. 2022/23:90 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 9 mars 2023 Ulf Kristersson Jessika Roswall (Utrikesdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet mellan de nordiska regeringarna under 2022, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Nordiskt samarbete under covid-19-pandemin och i ljuset av Rysslands aggression mot Ukraina 3 3 Nordiska ministerrådet 4 3.1 Verksamhet under samarbetsministrarna 4 3.2 Gränshinderrådet 8 3.3 Ministerrådet för forskning och utbildning 9 3.4 Ministerrådet för kultur 9 3.5 Ministerrådet för hållbar tillväxt 10 3.6 Ministerrådet för miljö och klimat 12 3.7 Ministerrådet för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk 13 3.8 Ministerrådet för social- och hälsopolitik 14 3.9 Ministerrådet för arbetsliv 15 3.10 Ministerrådet för jämställdhet och LGBTI 16 3.11 Ministerrådet för digitalisering 17 3.12 Ministerrådet för ekonomi- och finanspolitik 18 3.13 Ministerrådet för justitiefrågor 18 4 Nordiskt samarbete på transport- respektive infrastrukturområdena 19 5 Nordiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete 20 6 Nordiskt samarbete inom försvar och samhällets krisberedskap 21 6.1 Nordiskt försvarssamarbete 21 6.2 Nordiskt samarbete om samhällets krisberedskap 22 7 Bilateralt nordiskt samarbete 22 7.1 Finland 22 7.2 Norge 23 7.3 Danmark 24 7.4 Island 25 8 Nordområdessamarbetet 26 8.1 Arktis 26 8.2 Barents 26 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2023 28 1 Inledning Under 2022 fortsatte regeringen att prioritera det nordiska samarbetet högt. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som inleddes den 24 februari kom i hög grad att prägla verksamheten i Nordiska ministerrådet. Arbetet med att följa upp covid-19-pandemin och dess konsekvenser fortsatte, med ett tydligt fokus på hur de nordiska länderna ska hantera och stå bättre rustade inför en framtida kris. Samarbetet i Norden men också med Baltikum är angeläget och viktigare än någonsin. Det är också avgörande för vår regions samlade inflytande i EU. De nordiska ländernas officiella samarbete styrs av en gemensam vision som kallas Vår vision 2030 och som antogs av de nordiska statsministrarna 2019. Visionen slår fast att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Under perioden 2021-2024 inriktas visionsarbetet på satsningar under de tre strategiska prioriteringarna om ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden. Satsningarna stakas ut i en gemensam handlingsplan. Skrivelsen omfattar verksamhet för helåret 2022. 2 Nordiskt samarbete under covid-19-pandemin och i ljuset av Rysslands aggression mot Ukraina De nordiska länderna har dragit flera viktiga lärdomar av de senaste årens händelser. Covid-19-pandemin och Rysslands aggression mot Ukraina är en påminnelse om de nordiska ländernas ömsesidiga beroende, men dessa kriser har också bekräftat betydelsen och styrkan av ett nära samarbete mellan demokratiska stater. En målsättning är att Norden ska hantera och stå bättre rustat inför en framtida kris. Det råder samsyn hos de nordiska länderna om att ett stärkt samarbete ska ske inom ramen för redan befintliga strukturer och att arbetet för beredskap och krishantering ska fortsätta att ligga hos berörda nationella myndigheter och departement. Den gemensamma deklaration som de nordiska statsministrarna antog i Köpenhamn i november 2021 och som framhöll behovet av att ytterligare fördjupa samarbetet vad gäller krissamverkan och försörjningsberedskap följdes upp under året. De nordiska samarbetsministrarna beslutade att sammanställa en rapport om nordiskt samarbete i krissituationer, och antog en gemensam deklaration som tydliggör deras roll och ansvar i en kris (se avsnitt 3.1). Rysslands aggression mot Ukraina präglade verksamheten i Nordiska ministerrådet. Samarbetsministrarnas beslut att i början av mars frysa Nordiska ministerrådets samarbete med Ryssland och Belarus beskrivs närmre under avsnitt 3.1. Statsministrarna antog vid sitt möte i augusti i Oslo en gemensam deklaration om att utveckla samarbetet inom säkerhet och försvar. Insatser till stöd för personer som flytt från Ukraina genomfördes, exempelvis på kulturområdet och integrationsområdet. Statsministern, ministern med ansvar för Nordiska frågor och utrikesministern deltog vid Nordiska rådets session i Helsingfors den 31 oktober-3 november. Temat för årets session var Nordens roll i världen i framtiden. Fokus låg på säkerhet, Rysslands aggression mot Ukraina samt energi- och klimatkrisen. 3 Nordiska ministerrådet Nordiska ministerrådet är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. Ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet roterar mellan de fem nordiska länderna. Under 2022 var Norge ordförande i Nordiska ministerrådet. Det norska ordförandeskapsprogrammet tog avstamp i den gemensamma visionen om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030 (Vår vision 2030). Programmet fokuserade på de tre strategiska prioriteringarna och lyfte särskilt fram havets roll i den gröna omställningen. De nordiska statsministrarna antog vid sitt möte i augusti i Oslo en gemensam deklaration på temat. I ljuset av de utmaningar Norden har ställts inför under covid-19-pandemin och Rysslands aggression mot Ukraina, prioriterade det norska ordförandeskapet också frågor kopplade till arbetet med att stärka nordisk krissamverkan. Möten skedde både fysiskt, med möjlighet att delta via länk, och digitalt. Den tidigare generalsekreteraren för Nordiska ministerrådet, finskan Paula Lehtomäki, avslutade sitt uppdrag under hösten. De nordiska samarbetsministrarna utsåg i november danskan Karen Ellemann till ny generalsekreterare, med tillträde den 1 januari 2023. 3.1 Verksamhet under samarbetsministrarna Samarbetsministrarna leder arbetet inom Nordiska ministerrådet på uppdrag av statsministrarna, med ansvar för övergripande politiska prioriteringar, budgetfördelning och några andra viktiga frågor som beskrivs i det här avsnittet. Hösten 2022 tillträdde Jessika Roswall som samarbetsminister i Sverige. Samarbetsministrarnas verksamhetsår Samarbetsministrarna möttes fem gånger under året: digitalt den 8 februari, den 26 april och den 13 september samt fysiskt den 27-28 juni i Halden, Norge, och den 1 november under Nordiska rådets session i Helsingfors. Nordiskt samarbete i krissituationer var en återkommande punkt på dagordningen vid samarbetsministrarnas möten. Under de inledande månaderna av året informerades ministrarna om störningar i den fria rörligheten som uppkommit på grund av de åtgärder som vidtagits för att bromsa smittspridningen av covid-19 och diskuterade hur det nordiska samarbetet kan värnas bättre i en kris. I syfte att förebygga och mildra konsekvenser för de som pendlar mellan nordiska länder fortsatte Sverige att driva på för att länderna bättre ska koordinera nationella beslut som påverkar rörligheten över gränser. Vid mötet i juni antog samarbetsministrarna en gemensam deklaration om krissamarbete som tydliggör deras ansvar och roll. Deklarationen handlar bl.a. om att samarbetsministrarna ska lyfta det nordiska perspektivet - möjligheter och utmaningar - inom respektive regering. Vidare betonas vikten av att ministrarna upprätthåller den dialog som initierades under pandemin för bättre informationsutbyte och möjlighet att verka för undantag inför nationella beslut som påverkar gränsregionerna och den fria rörligheten. Samarbetsministrarna ska även fortsätta att ta ansvar vad gäller gränshinderarbetet. Nordiska ministerrådet gav 2021 Utrikespolitiska institutet i Finland i uppdrag att genomföra en kartläggning av det nordiska samarbetet vad gäller försörjnings- och krisberedskap och hur det kan förbättras. Forskningsprojektet resulterade i en rapport, "Nordic Resilience: Strenghtening cooperation on security of supply and crisis preparedness", som publicerades under hösten 2022. Samarbetsministrarna beslutade att sammanställa en rapport om nordiskt krissamarbete som presenterades och debatterades vid Nordiska rådets session i Helsingfors. Rapporten redogör översiktligt för det breda och omfattande samarbete som pågår både inom ramen för och utanför Nordiska ministerrådets struktur vad gäller bl.a. hälsoberedskap, civil krisberedskap och på försvarsområdet. Samarbetsministrarna fortsatte sitt uppdrag från statsministrarna att leda arbetet med att förverkliga Vår vision 2030 och styra Nordiska ministerrådets verksamhet mot den. Under året genomfördes en halvtidsutvärdering av handlingsplanen för perioden 2021-2024 för arbetet med visionen. Utvärderingen redogör för de förändringar som visionsarbetet lett till. På en övergripande nivå konstateras att satsningarna lett till konkreta resultat och effekter, trots en utmanande period med pandemin och Rysslands aggression mot Ukraina. De nordiska länderna har tillsammans skapat gemensamma lösningar och plattformar för nordisk samverkan samt tagit fram högaktuella rapporter och analyser. Ett ökat fokus har lagts på klimat och den gröna omställningen. En viktig slutsats är att visionsarbetet har lett till en eftersträvad ökad balans i budgeten mellan de tre strategiska prioriteringarna. I samband med Nordiska rådets session i Helsingfors ägde ett möte rum med representanter från det nordiska civilsamhällesnätverket - Nordic Civ - om utvärderingen och visionen. För Sverige är det prioriterat att säkerställa att arbetet leder till önskade resultat och för detta krävs även fortsättningsvis prioriteringar för att styra Nordiska ministerrådets verksamhet och budget mot visionen. Under året fortsatte arbetet inom Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn med att åtgärda den kritik som sekretariatet fått vid den danska Rigsrevisionens granskning av Nordiska ministerrådets årsräkenskaper för 2020 och 2021. Rigsrevisionen konstaterade under hösten att de vidtagna åtgärderna har gett resultat. Det finns ett behov av att fortsätta det målinriktade arbetet och att avsätta nödvändiga resurser för att kunna presentera en årsräkenskap för 2022 utan förbehåll. Att säkerställa en korrekt ekonomihantering är en grundläggande förutsättning för verksamheten och därmed högt prioriterat av Sverige. Internationellt samarbete och profilering av Norden Med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina beslutade samarbetsministrarna den 3 mars att frysa Nordiska ministerrådets samarbete med Ryssland och Belarus för att säkerställa att medel inte betalas ut till den ryska eller belarusiska staten. Stöd till civilsamhällena i Ryssland och Belarus är fortfarande viktigt. Efter en noggrann genomgång av pågående och planerade aktiviteter kunde verksamhet som riktar sig mot civilsamhället, oberoende kulturaktörer och oberoende media återupptas. Under året avvecklades Nordiska ministerrådets kontor i Sankt Petersburg och Kaliningrad, och samarbetsavtalet (Memorandum of Understanding) mellan Nordiska ministerrådet och Ryssland sades upp. Nordiska ministerrådets internationella samarbete fokuserar framför allt på närområdet och bedrivs i stor utsträckning genom kontoren i Estland, Lettland och Litauen. Kontoren fungerar också som företrädare och förespråkare för det nordiska samarbetet och Vår vision 2030. Under 2022 fortsatte kontoren att arbeta bl.a. med att arrangera aktiviteter, administrera stödprogram och identifiera nya möjligheter för samarbete. Därtill ger Nordiska ministerrådet bl.a. bidrag till nordiska utlandsmyndigheter utanför Norden för att genomföra gemensamma projekt. I november arrangerade exempelvis den svenska ambassaden i Algeriet tillsammans med de danska, finska och norska ambassaderna en stor främjandekonferens om hållbar utveckling. Arbetet med att profilera Norden internationellt styrs av en strategi för perioden 2022-2024 och sker huvudsakligen inom ramen för "Nordic Talks" som är en serie av livesamtal och podcaster. "Nordic Talks" fick ökad relevans under covid-19-pandemin eftersom formatet lämpar sig väl att genomföra digitalt. Vid FN:s klimattoppmöte i Sharm el-Sheikh, Egypten, anordnade Nordiska ministerrådet en nordisk paviljong med flera uppmärksammade arrangemang. Paviljongen fungerade också som en plattform där nordiska ungdomsorganisationer kunde delta i debatter och dialog. Under hösten tillgängliggjorde Nordiska ministerrådet finansiering för ett förberedande arbete för en möjlig gemensam nordisk paviljong vid Världsutställningen i Osaka. Nordiskt genomförande av Agenda 2030 Vår vision 2030 utgör ramverket för samarbetet för hållbar utveckling och genomförandet av Agenda 2030 i det nordiska samarbetet. Agenda 2030 omfattar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Den nordiska expertgruppen för hållbar utveckling bistår i genomförandet och uppföljningen av visionen samt det tvärgående arbetet med hållbar utveckling inom Nordiska ministerrådet. Expertgruppen ska säkerställa att det finns en tydlig koppling mellan arbetet med hållbar utveckling i Norden samt Agenda 2030. Under året genomfördes bl.a. en granskning av Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling. Expertgruppen för hållbar utveckling fokuserade under det gångna året på att dela lärdomar och erfarenheter från respektive lands arbete med att genomföra Agenda 2030. Arbetet genomfördes bl.a. i samarbete med den nordiska institutionen Nordregio och de nordiska kommunförbunden. Vidare diskuterade expertgruppen en gemensam nordisk frivillig granskning av genomförandet av Agenda 2030 att presenteras vid FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF) 2024. Nordregio publicerade två rapporter om rättvis omställning för hållbar utveckling i Norden. Under året deltog två ungdomsrepresentanter i expertgruppens arbete. Nordiska barn- och ungdomskommittén Sverige representerades i Nordiska barn- och ungdomskommittén (Nordbuk) av generaldirektören för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, tillsammans med en ungdomsrepresentant utsedd av Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer och en representant från Regeringskansliet. Nordbuk prioriterade under året ett projekt om covid-19-pandemins konsekvenser för nordiska barn och unga. Projektet innefattar bl.a. analyser av om barns och ungas perspektiv beaktades vid beslut om pandemiåtgärder samt om man vid dessa beslut tog hänsyn till barns rätt att bli hörda enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Projektet pågår under perioden 2021-2024 och leds av Norge. Genom egen forskning skapar projektet en gedigen kunskapsbas för en debatt om behovet av systematisk involvering av barn och unga i beslut om skolgång och fritid i krissituationer. Det planeras för årliga konferenser under projektperioden. Under 2022 arrangerades en konferens med deltagande av unga och vuxna från samtliga nordiska länder. Konferensen belyste bl.a. de brister som funnits i dialogen mellan beslutsfattare och unga under pandemin. Projektet avser att ta fram förslag på åtgärder som ska redovisas i slutrapporten. Nordbuks stödprogram Norden 0-30 riktar sig till barn och unga upp till 30 år och fördelar stöd till projekt, initiativ och nätverk av politisk, social eller kulturell karaktär, där de ungas engagemang står i fokus. Under året inkom 84 ansökningar. Sammanlagt beviljades 31 projekt till ett belopp av 995 240 euro. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, som sedan 2018 har drivit projektet Nabo om ungas sociala inkludering i Norden, kom under året med en slutrapport. Projektet har syftat till att ta fram kunskap om de möjligheter och hinder som unga upplever kring social inkludering i de nordiska samhällena i dag. Samarbete har skett med forskare i alla nordiska länder samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. I samtliga länder och självstyrande områden har det tagits fram en rapport. Projektet tog även fram "Nabo Artbook", en populärvetenskaplig skrift där nordiska konstnärer tolkat citat från unga. Samarbetsprogrammet för integration av flyktingar och invandrare Samarbetsprogrammet för perioden 2022-2024 syftar till att stödja de nordiska ländernas integrationsinsatser med fokus på att ta fram ny kunskap och dela erfarenheter. En prioriterad fråga under året var hur man kan öka utlandsfödda kvinnors deltagande i arbetslivet. Denna fråga var i fokus för både det informella integrationsministermötet i Oslo som statssekreterare Sophia Metelius deltog i den 27 oktober och för den årliga integrationskonferensen som Norge stod värd för den 12-13 december. Nordiska ministerrådet anordnade den 8 december tillsammans med FN:s flyktingorgan UNHCR ett seminarium i Stockholm om mottagandet av flyktingar från Ukraina, som samlade deltagare från hela Norden. 3.2 Gränshinderrådet Gränshinderrådet är ett politiskt tillsatt men oberoende organ som har i uppdrag att främja mobilitet mellan de nordiska länderna, vilket är en central del av Vår vision 2030. Rådet identifierar, prioriterar och föreslår lösningar på gränshinder. Sveriges representant är den tidigare riksdagsledamoten och landsbygdsministern Sven-Erik Bucht. I början av 2022 togs de kvarvarande inreserestriktionerna relaterade till covid-19-pandemin bort. Gränshinderrådets och informationstjänsternas arbete med de störningar som restriktionerna gett upphov till upphörde och arbetet med ordinarie gränshinder kunde återupptas. Pandemin har visat att Gränshinderrådet kan spela en viktig roll i att trygga mobiliteten mellan de nordiska länderna vid kriser. Detta avspeglar sig i det nya mandatet som började gälla under året och sträcker sig fram till 2024. I mandatet tydliggörs att Gränshinderrådet i kristider ska bidra till ett bättre kunskapsunderlag för en mer effektiv nordisk samordning rörande mobilitetsproblem genom att uppmärksamma regeringar, relevanta ministerråd och sektorer på problem som uppstår samt stå till förfogande för att finna lösningar. Därtill har kopplingen till den politiska nivån blivit tydligare, vilket under det gångna året bl.a. ledde till flera kontakter mellan företrädare för Gränshinderrådet och samarbetsministrarna. Under 2022 bidrog Gränshinderrådet till lösningen av fem gränshinder. Som exempel infördes en rätt till ledighet från anställning i Sverige för personer som har ett politiskt uppdrag på lokal eller regional nivå i vissa andra länder (lagen [2022:102] om rätt till ledighet för politiska uppdrag inom EES, i Schweiz och i Förenade kungariket). I Sverige trädde även nya regler om föräldraskap i internationella situationer i kraft. Gränshinderrådet fokuserade under året på fyra temaområden: digitalisering, ömsesidigt erkännande av nordiska yrkesexamina, skattefrågor och samarbete kring befolkningsregister. Som en del av detta gjorde företaget KPMG en analys av det nordiska skatteavtalet i ljuset av att hem- och distansarbete är allt oftare förekommande. Analysen kommer att presenteras för samarbetsministrarna och de nordiska finans- och skatteministrarna under 2023. 3.3 Ministerrådet för forskning och utbildning Den 4-5 maj ägde ett formellt ministermöte rum i Trondheim. På mötet diskuterades akademisk frihet samt förskolans och de tidiga skolårens betydelse för att utjämna sociala skillnader mellan barn och unga. Det lades en särskild vikt vid en bred samhällsekonomisk analys av den betydelse som investeringar i barnens tidiga år har. Vidare antogs en reviderad version av Reykjavikdeklarationen. Deklarationen handlar i korthet om att kvalifikationer för högre utbildning från ett nordiskt land ska erkännas i de andra nordiska länderna. I anslutning till det formella ministermötet hade ministrarna även ett informellt möte om hur rätten till utbildning för ukrainska barn på flykt tillgodoses i de nordiska länderna. Arbetet med att ta fram en ny nordisk språkdeklaration, som ska ersätta Deklarationen om nordisk språkpolitik från 2006, fortsatte under året. Den ad hoc-grupp som tillsatts för ändamålet fick förlängt mandat (ett ministerråd kan vid behov inrätta tillfälliga arbetsgrupper för väl avgränsade uppgifter, s.k. ad hoc-grupper). Det beslutades även att Ministerrådet för utbildning och forskning och Ministerrådet för kultur gemensamt ska underteckna den nya deklarationen. En ad hoc-grupp om förskolor och betydelsen av en kvalitativ förskoleundervisning och en ad hoc-grupp för att följa upp och komma med råd och förslag på hur man ytterligare kan utveckla det nordiska forskningspolitiska samarbetet tillsattes. Programdokumentet till den nya Nordplus-programperioden (ett utbytesprogram för elever, studenter och verksamma inom utbildningsväsendet i de nordiska och baltiska länderna) som börjar 2023 och fördelningen av medel mellan de olika sektorsprogrammen inom Nordplus godkändes. Vidare fattades under våren ett temporärt beslut att kunna ge ekonomiskt stöd till ukrainska studenter som fått en tillfällig studieplats på ett universitet eller en högskola inom ramen för Nordplus. En utvärdering av den nordiska institutionen Nordforsk genomfördes. Utvärderingen visade att organisationen uppfyller målet att stärka det nordiska forskningssamarbetet. Under hösten godkändes även Färöarnas medlemskap i Nordforsks styrelse. 3.4 Ministerrådet för kultur När restriktionerna relaterade till covid-19-pandemin togs bort under våren kunde det nordiska kultursamarbetet starta upp på nytt. I maj genomfördes den officiella invigningen av den nordiska kultursatsningen i Kanada, "Nordic Bridges", i Toronto. Under hela året samarbetade och uppträdde konstnärer och aktörer från alla nordiska länder tillsammans med kanadensiska konstnärer på festivaler, konstinstitutioner och museer över hela landet. Flera evenemang turnerade både i Kanada och i Norden. Tack vare kultursatsningen synliggjordes många olika områden av nordisk konst och kultur i Kanada. Inom ramen för Mondiacult 2022, Unescos världskonferens om kultur och hållbar utveckling, arrangerade Sverige tillsammans med övriga nordiska länder ett officiellt sidoevenemang för att stärka yttrandefriheten och den konstnärliga friheten. Sidoevenemanget genomfördes med stöd från Nordiska ministerrådet och Statens kulturråd. Rysslands aggression mot Ukraina påverkade även arbetet på kulturområdet, där Nordiska ministerrådet under lång tid stöttat samarbetet med civilsamhället, journalister och olika kulturaktörer. Det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammets residensverksamhet öppnades upp för att hjälpa ukrainska konstnärer och kulturskapare, och Nordens hus i Reykjavik inledde ett utställningsprojekt med sju ukrainska konstnärer. Vid det nordiska kulturministermötet i Oslo i maj enades ministrarna om ett gemensamt uttalande om att fördöma kriget och uppmana till skydd av det ukrainska kulturarvet i linje med gällande internationella konventioner. Kulturanalys Norden, ett kunskapscentrum för forskning, analys och jämförande statistik på kultur- och medieområdet i Norden, och som bedrivs med stöd av Nordiska ministerrådet, publicerade rapporter för att förmedla kunskap och bidra till politikutvecklingen, t.ex. när det gäller konstens och kulturens frihet och den kulturella och kreativa arbetsmarknaden. Arbetet med att följa upp konsekvenserna av pandemin fortsatte under året. Det norska ordförandeskapet anordnade i slutet av november en konferens på temat nordiskt kultursamarbete efter pandemin, framför allt riktat till representanter för nordiska kulturinstitutioner och myndigheter. Det konstaterades att pandemin drabbade hela sektorn, i synnerhet privata och ideella aktörer. En utmaning för det nordiska kultursamarbetet var att det för sektorn så viktiga internationella utbytet begränsades till följd av pandemin. Digitala lösningar har i viss mån fungerat som ett komplement men har inte kunnat ersätta de fysiska utrymmena som är så viktiga för stora delar av kultursektorn. 3.5 Ministerrådet för hållbar tillväxt Närings- och innovationspolitik Det näringspolitiska arbetets övergripande mål är att bidra till hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i samtliga nordiska regioner samt att skapa ett effektivt samarbete i gemensamma näringspolitiska frågor. Under året fortsatte genomförandet av visionsprojekten inom näringssektorn för perioden 2021-2024 genom åtta handlingsplaner och referensgrupper. Arbetet tar sikte på att Norden ska vara ledande inom hållbar mineralproduktion, hållbar och konkurrenskraftig bygg- och bostadssektor, grön transport, cirkulära och hållbara affärsmodeller, digitalisering, artificiell intelligens och ansvarsfull användning av data, livsvetenskap (eng.: life science) och hälsoteknik samt hållbar maritim ekonomi. Arbetet sker i nära samarbetet med den nordiska institutionen Nordic Innovation. Det ägde inte rum något näringsministermöte eller bostadsministermöte under året. Regionalpolitik Det regionalpolitiska arbetets övergripande mål är att bidra till hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i samtliga nordiska regioner samt att skapa ett effektivt samarbete i gemensamma regionala frågor. Ett digitalt regionalministermöte ägde rum den 10 maj med multilokalitet (arbete och bostad på flera platser) och tillgänglighet av offentliga tjänster och privat service i landsbygdsområden som tema. Under 2022 fortsatte genomförandet av samarbetsprogrammet inom regionalsektorn för perioden 2021-2024 utifrån tre huvudteman: grön och inkluderande landsbygdsutveckling, grön och inkluderande stadsutveckling samt gröna, innovativa och resilienta regioner. Arbetet sker i nära samarbetet med den nordiska institutionen Nordregio. Under året fokuserade det regionalpolitiska arbetet på genomförandet av för sektorn relevanta delar av handlingsplanen i syfte att nå visionen för det nordiska samarbetet, samarbetsprogrammet, gränskommittéernas arbete och en ny modell för det gränsregionala samarbetet, tvärsektoriella projekt, den nordiska institutionen Nora och den nordatlantiska utvecklingsstrategin Naust och Vestnordenfonden. Nordregio Forum är en årligen återkommande mötesplats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan tjänstemän, politiker och forskare i de nordiska länderna i frågor som rör hållbar regional tillväxt och utveckling. 2022 års forum ägde rum i Hamar, Norge, och hade som tema den gröna omställningen och konsekvenserna för arbetsmarknaden, kompetensförsörjning och distansarbete samt hållbar stadsutveckling. Energi Energisektorns nya samarbetsprogram för perioden 2022-2024 trädde i kraft den 1 januari. Arbetet tar utgångspunkt i det hållbara energisystemets särskilda betydelse för grön omställning i Norden. Samarbetsprogrammet lyfter fram sju insatsområden som ska prioriteras de kommande åren. Det handlar om grön omställning av energisektorn, stärkt forskningssamarbete, elmarknadssamarbete, energieffektivisering, samarbete i EU- och EES, social acceptans för energianläggningar och grön omställning av transportsektorn. Det nordiska elmarknadssamarbetet fortsatte under året med inriktning på att uppfylla den vision som har fastställts för den nordiska elmarknaden: "År 2030 ska Norden ha världens mest konkurrenskraftiga, innovativa och konsumentorienterade elmarknad, som bidrar till att nå de ambitiösa nordiska klimatmålen". Elmarknadsforum, för dialog med elmarknadens aktörer, genomfördes i Helsingfors i maj. Elmarknadssamarbetet påverkades av den pågående energikrisen i Europa, exempelvis genom kunskapsutbyte och samordning avseende förhandling och genomförande av rådets förordning (EU) 2022/1854 av den 6 oktober 2022 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Nordisk Energiforskning, som är en av Nordiska ministerrådets institutioner, bidrar till forskning på energiområdet. Under året genomförde institutionen bl.a. projektet "Nordic Energy Outlook" tillsammans med nationella aktörer, vilket belyser bioenergi, elektrifiering, energieffektivisering och transport. Det nordisk-baltiska energiforskningssamarbetet togs vidare. Förberedelser pågår för en satsning på ett begränsat antal större flaggskeppsprojekt med fokus på typiskt nordiska lösningar för ett hållbart energisystem. Den nordiska arbetsgruppen för förnybar energi fortsatte sin dialog om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning) samt om stödsystem till förnybar energi. Under året avtog dock arbetet i intensitet, bl.a. på grund av att direktivet var föremål för intensiv förhandling i rådsarbetsgruppen för energi inom Europeiska ministerrådet. Nätverksgruppen för samarbete om teknik för koldioxidlagring arbetade under året med att vidareutveckla kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna inom detta område. Myndighetsgruppen Nordsyn, där Sverige representeras av Statens energimyndighet, fortsatte att utveckla sitt samarbete med inriktning på ekodesign (design för ökad energieffektivisering) och energimärkning avseende produkters energiförbrukning. Det ägde inte rum något energiministermöte under året. 3.6 Ministerrådet för miljö och klimat Årets första ministermöte ägde rum i Oslo den 3 maj. Det dåvarande statsrådet Annika Strandhäll deltog och ministrarna diskuterade bl.a. internationella förhandlingar om klimat och biologisk mångfald. Ministrarna antog även en deklaration med nordiska budskap inför förhandlingarna inom konventionen om biologisk mångfald. Mot bakgrund av de framgångar som nåddes på FN:s generalförsamling Unea om att inleda förhandlingar om ett globalt avtal mot plastföroreningar, beslutade ministrarna att fortsätta sitt aktiva och ambitiösa nordiska samarbete i förhandlingarna. Ministrarna antog också en deklaration med fokus på grön sjöfart och nollutsläppsrutter mellan de nordiska länderna och lanserade ett pilotprojekt på samma tema. Inför och under Stockholm +50 gav miljö- och klimatsektorn ett betydande stöd för att involvera ungdomar globalt och från de nordiska länderna. Ett möte arrangerades mellan nordiska ungdomsrepresentanter och ministrarna där rekommendationer till de nordiska länderna presenterades och diskuterades. Statsrådet Romina Pourmokhtari deltog i årets andra ministermöte som hölls i Helsingfors den 2 november. En deklaration om naturbaserade lösningar antogs och ett gemensamt inspel till FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) beslutades. Ministrarna diskuterade samarbete för ett ambitiöst utfall i både klimatförhandlingarna på FN:s klimattoppmöte i Sharm el-Sheikh, Egypten, och förhandlingarna om biologisk mångfald på COP15 i Kanada samt hur den gröna omställningen kan stärka samhällets motståndskraft i att möta miljö- och klimatrelaterade säkerhetsrisker. I anslutning till ministermötet hölls ett samrådsmöte med Nordiska rådets utskott för ett hållbart Norden där internationella förhandlingar om klimat, biologisk mångfald och plastföroreningar diskuterades. Under året arbetade miljö- och klimatsektorn fortsatt med att genomföra visionsprojekt om bl.a. naturbaserade lösningar, marint skräp, textilier, offentlig upphandling och klimatomställning i Norden. Sverige leder samarbetet om accelererad elektrifiering och hållbara godstransporter samt ett projekt om klimatomställning i näringslivet. Mot bakgrund av ministrarnas beslut om nordiskt samarbete för ett globalt avtal mot plastföroreningar startades också ett nytt stort visionsprojekt för att ta fram underlag till förhandlingarna. Arbetet med att genomföra samarbetsprogrammet för miljö och klimat för perioden 2019-2024 fortsatte också. Det nordiska miljömärket Svanen fortsatte att utveckla och revidera kriterier på områden med stor potentiell miljö- och klimatnytta, bl.a. e-handelstransporter och kontorsbyggnader. Arbetet inom Svanen med att digitalisera och effektivisera kriteriearbetet och hanteringen av ansökningar om licens fortgick, liksom kommunikation om Svanenmärket som ett bra klimatval. Nya nordiska riktlinjer beslutades vid miljö- och klimatministrarnas möte i maj. 3.7 Ministerrådet för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk Ministerrådet för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk fortsatte arbetet med fokus på hållbara livsmedelssystem och utvecklande av blå och grön bioekonomi samt Vår vision 2030. Liksom tidigare år genomfördes mycket arbete horisontellt mellan ministerrådets sektorer. Dåvarande landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg deltog i det årliga ministermötet som ägde rum i Tromsö, Norge, den 21-22 juni. I anslutning till mötet arrangerades det flera seminarier. Den nordiska institutionen Nordiskt Genresurscenter (Nordgen) flyttade under året in i ett nytt ändamålsenligt hus på Campus Alnarp. Dåvarande landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg medverkade vid invigningen. Nordiska ministerrådet, inom ramen för samarbetet i Nordisk kommitté för lantbruks- och matforskning, arrangerade den 9-10 november i Svanhovd, Norge, en konferens om rennäring och rovdjur. Konferensen samlade myndigheter, företrädare för renskötselorganisationer och relevant forskning i Sverige, Norge och Finland. Under året gav Sverige fortsatt stöd till den vetenskapliga tidskriften för forskning kring renskötsel, Rangifer. Fiske och vattenbruk Under året fortsatte samarbetet om insatser för utvecklingen av fiskeri och vattenbruk. Utgångspunkten för arbetet var fiskerinäringarnas utveckling och den blå bioekonomins bidrag till visionen. I linje med samarbetsprogrammet fokuserade arbetet på att förbättra nyttjande av havets resurser, ökad ekonomiskt tillväxt, anpassning till klimatförändringar och att finna goda klimatlösningar som även beaktar livsmedelssäkerhet och hållbara livsmedelssystem utan att minska biologisk mångfald. Det norska ordförandeskapet genomförde en havskonferens på dessa teman. Inom ramen för handlingsplanen för att nå visionen fortsatte arbetet med att utveckla tvärsektoriella projekt mellan berörda ministerråd, t.ex. projekt för hälsosamma och hållbara livsmedelssystem samt hållbar havsekonomi. Jord- och skogsbruk Covid-19-pandemin och Rysslands aggression mot Ukraina och de geopolitiska effekterna på energitillgång, marknaden för livsmedel och handel påverkade dagordningen under året. Samarbetet fortsatte vad gäller att öka de gröna näringarnas motståndskraft mot klimatförändringar och därmed även beredskap och försörjningsfrågor. Vikten av att värna åkermarken och frågan om kombination av produktion av energi och livsmedel som ett nytt samarbetsområde lyftes. Handlingsplanen med de tre strategiska prioriteringarna för genomförande av visionen var också en del av agendan. Verksamheten inom samarbetsorganen Samnordisk skogsforskning, som under 2022 firade 50 år, och Nordisk kommitté för lantbruks- och matforskning bidrog i hög grad till att förverkliga visionen. Livsmedel Under året togs ett initiativ till en utvärdering av samarbetet inom livsmedels- och djurområdet. Utifrån intervjuer med berörda togs en konsultrapport med rekommendationer fram. Rekommendationerna diskuterades vid en workshop i oktober och det beslutades att arbetet med utvärdering och förändring ska fortsätta under 2023. Sekretariatet och konsulterna gavs i uppdrag att sammanställa en vägkarta för det fortsatta arbetet och den politiska processen. Arbetet med att revidera de nordiska näringsrekommendationerna fortsatte under året. Kommittén för nordiska näringsrekommendationer beviljades i oktober en förlängning på sex månader. Lanseringen av rekommendationerna planeras att ske i samband med jordbruksministermötet i Reykjavik i juni 2023. 3.8 Ministerrådet för social- och hälsopolitik Under året beslutade ministrarna om ett nytt samarbetsprogram för perioden 2022-2024. Samarbetsprogrammet konkretiserar handlingsplanen för att förverkliga Vår vision 2030. Det nordiska projektet om Integrerad vård och omsorg på distans (IVOPD) publicerade under året en ny rapport om hur integrerade digitala vård- och omsorgstjänster kan skapas genom tvärsektoriellt arbete. I rapporten beskrivs hur fem olika regioner i Norden har organiserat integrerad vård och omsorg, vad de har gemensamt och vad som skiljer sig åt. Projektet, som bygger på tidigare erfarenheter av det svenska ordförandeskapsprojektet Vård och omsorg på distans (VOPD), bidrar till ökad tillgänglighet till välfärdstjänster i de nordiska länderna med särskilt fokus på glesbygdsområden och löper fram till 2024. Nordisk folkhälsoarena har i uppgift att stärka det nordiska folkhälsosamarbetet och arbeta för att minska hälsoskillnader mellan nordborna. Arenan främjar ett tvärsektoriellt folkhälsopolitiskt samarbete på både nationell och internationell nivå. Arbetet fokuserade under det gångna året på erfarenhetsutbyte där de nordiska länderna jämförde den nationella folkhälsopolitiken. Arbetet med att genomföra förslagen i den genomlysning som gjorts av det nordiska samarbetet på det sociala området fortsatte. Under hösten beslutades om ett projekt i syfte att öka kunskapen i Norden när det gäller förebyggande arbete mot demenssjukdomar. Under året beslutades om ett reviderat mandat för Funktionshinderrådet och ett program för samarbete om funktionshinderfrågor med fokus på mänskliga rättigheter, delaktighet och fri rörlighet. Den nordiska institutionen Nordens Välfärdscenter undersökte under året, tillsammans med den nordiska institutionen Nordregio, vad ett aktivt och hälsosamt åldrande i Norden innebär samt vilka typer av indikatorer som kan beskriva och mäta detta. Studien resulterade i rapporten "Indicators for Active and Health Ageing in the Nordic Region". Den nordiska socialförsäkringsgruppen hade kontakt i ett flertal socialförsäkringsfrågor som är av gemensamt intresse för de nordiska länderna. Syftet med arbetet är att underlätta rörligheten för migrerande personer och effektivt samordna socialförsäkringsskyddet. Aktuella frågor under året var situationen för personer som flytt från Ukraina till ett nordiskt land, särskilt med fokus på rätten till förmåner, uppdateringar i avtalet till den Nordiska konventionen om socialförsäkringar, garantipensioner och gränshinder. Nordisk medicinalstatistisk kommitté och Nordisk socialstatistisk kommitté fortsatte under året arbetet med att utveckla sin insamling, bearbetning och publicering av jämförbar nordisk hälso- och socialstatistik. Under svenskt projektledarskap påbörjades ett projekt med syfte att även inkludera kortperiodisk statistik i kommittéernas statistikpublicering. Det dåvarande statsrådet Lena Hallengren deltog i ett ministermöte den 24-25 mars i Stavanger, Norge, med EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides om hur det nordiska samarbetet kan bidra till att stärka EU:s hälsoberedskap. Ministrarna antog under mötet en gemensam deklaration om vikten av att arbeta tillsammans för att stärka den nordiska hälsoberedskapen. Ett flertal initiativ har tagits, exempelvis projekt som riktar sig till ungdomar som löper särskild risk för långtidsarbetslöshet eller till personer med funktionsnedsättning. Under mötet diskuterade ministrarna även hur de nordiska länderna kan inkludera fler unga i arbete, utbildning och samhällslivet. 3.9 Ministerrådet för arbetsliv Det nya samarbetsprogrammet för perioden 2022-2024 trädde i kraft den 1 januari. Under våren genomförde dåvarande bostads- och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson resor till Finland, Danmark och Norge för att få bättre kännedom om deras arbete mot arbetslivskriminalitet. Den 7-8 september anordnade Norge dels ett seminarium om hur den nordiska arbetsmarknadsmodellen kan stärkas, dels en workshop, med deltagande från Benelux-länderna, om distansarbete och ny arbetsmarknadsreglering i spåren av covid-19-pandemin. Under hösten arrangerades därtill en digital konferens om ungdom och utanförskap samt en konferens om utsatta grupper på arbetsmarknaden i samarbete med Ministerrådet för social- och hälsopolitik. Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson deltog den 22 november i det årliga ministermötet som ägde rum i Oslo. På dagordningen var bl.a. två temadiskussioner med representanter från arbetsmarknadens parter. Under den första diskussionen redovisade OECD:s direktör för sysselsättningsfrågor, Stefano Scarpetta, resultat från en pågående studie finansierad av Nordiska ministerrådet med ett fokus på hur de nordiska länderna hanterat utmaningarna på arbetsmarknaden under pandemin, hur återhämtningen skedde och vilka åtgärder som kan vara framgångsrika vid kommande kriser. Den andra diskussionen fokuserade på hur den nordiska arbetslivsmodellen kan stärkas i ljuset av en alltmer föränderlig arbetsmarknad. Under norskt värdskap hölls den 28 november i Bryssel ett möte inom ramen för arbetslivssektorns nordisk-baltisk-polska EU-informationsgrupp. Vid mötet diskuterades bl.a. situationen för ukrainska flyktingar på arbetsmarknaden i Europa. 3.10 Ministerrådet för jämställdhet och LGBTI Ministerrådet för jämställdhet och LGBTI fortsatte under 2022 att utveckla arbetet på såväl jämställdhets- som LGBTI-området. Den engelska förkortningen LGBTI (Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender, Intersex) används i nordiska sammanhang. På jämställdhetsområdet prioriterade de nordiska jämställdhetsministrarna sitt åtagande att främja jämställdhet och miljö inom ramen för FN:s globala kampanj för att främja jämställdhet, "Generation Equality". Ett panelsamtal med representanter från nordiska regeringar, näringsliv och civilsamhälle genomfördes i februari i Oslo. Vid mötet i FN:s kvinnokommission i mars i New York ägde en paneldiskussion med ministrar om jämställdhet och hållbara livsstilar i de nordiska länderna rum. Jämställdhetssektorn inom Nordiska ministerrådet stod bakom ett officiellt sidoevenemang mellan UN Women och Afrikanska unionen vid FN:s klimattoppmöte i Sharm el-Sheikh, Egypten, där nordiska och afrikanska ledare diskuterade olika utmaningar kopplade till jämställdhet och klimat. Vidare sattes ett flerårigt projekt om psykisk ohälsa bland unga män i Norden och ett projekt om jämställdhet i fiskeri- och vattenbruksnäringen i gång. Projekten genomförs i samarbete med flera andra sektorer i ministerrådet samt den nordiska institutionen Nordregio. I samarbete med bl.a. Ministerrådet för arbetsliv arrangerades i september en konferens i Oslo om ett jämställt arbetsliv: Ett jämställt Norden - åtgärder och lösningar för framtidens utbildning och arbetsliv. På LGBTI-området påbörjades ett flerårigt projekt om livskvalitet och levnadsvillkor bland äldre LGBTI-personer i Norden. De nordiska ministrarna med ansvar för jämställdhet- och LGBTI-rättigheter uppmärksammade under året, på olika sätt, utmaningar och rättigheter inom området. Bl.a. publicerade ministrarna en gemensam artikel för att motverka det växande internationella motståndet mot jämställdhet, LGBTI-personers och kvinnors rättigheter. Det nordiska samarbetsorganet Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) publicerade under året rapporten Klimat, kön och kunskap, och fortsatte arbetet med den fleråriga forskningssatsningen om sexuella trakasserier i arbetslivet samt projektet om hållbarhet och jämställdhet inom framtidens arbetsliv. NIKK har i uppdrag att förmedla medel från Nordiska LGBTI- och jämställdhetsfonden som på jämställdhetsområdet under 2022 hade fokus på projekt om unga och jämställdhet samt att främja kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan fondprojekten. 3.11 Ministerrådet för digitalisering Under 2022 fortsatte arbetet med att implementera och genomföra ministerdeklarationen Digital North 2.0. Deklarationen syftar till att bidra till genomförandet av Vår vision 2030 genom att bl.a. öka rörligheten och integrationen genom gemensamma gränsöverskridande digitala tjänster och genom främjandet av grön ekonomisk tillväxt. Under året fortsatte även arbetet med programmet för gränsöverskridande digitala tjänster (Cross-Border Digital Service Programme). Inom fokusområdet digital innovation lanserades "Nordic-Baltic 5G Monitoring Tool", som syftar till att utveckla en kvantitativ översyn av utbyggnaden av 5G i Norden och Baltikum. Verktyget är tänkt att ge en god grund för att kunna ta fram gemensamma lösningar på gemensamma utmaningar rörande uppkoppling. Vidare initierades två arbetsgrupper som avser stärka samarbetet kring e-government och implementeringen av EU-lagstiftning i den nordisk-baltiska regionen. Den studie om digital inkludering som initierades under hösten 2021 presenterades under året. Nya projekt som syftar till att stärka den digitala inkluderingen i regionen kommer att tas fram. Ett nordiskt-baltiskt digitaliseringsministermöte ägde rum i Oslo den 6 september. Vid mötet diskuterade ministrarna möjligheten att stärka samarbetet kring en digital och hållbar nordisk-baltisk region. Vidare diskuterade ministrarna ett potentiellt gemensamt nordiskt-baltiskt förhållningssätt gällande digital säkerhet, givet Rysslands aggression mot Ukraina och utvecklingen i närområdet. I anslutning till ministermötet, den 7 september, genomfördes en Digital North-konferens, den andra i sitt slag. Konferensen syftade till att utforska hur digitalisering kan främja hållbar utveckling, och samlade projekt, produkter, tjänster och personer från både privat och offentlig sektor. 3.12 Ministerrådet för ekonomi- och finanspolitik Den 27 juni ägde ett finansministermöte rum i Oslo. Ministrarna diskuterade de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina och den höga inflationen. Det fanns en samsyn kring behovet av riktade finanspolitiska åtgärder för att stödja utsatta grupper, samtidigt som det var viktigt att finanspolitiken inte bidrog till att driva på inflationen och att ordnade budgetprocesser och finanspolitiska ramverk inte övergavs. Ministrarna var också överens om att sammanställa och bevaka finanspolitiska åtgärder i de respektive länderna för att motverka energikrisen och för att informera varandra om dessa. Under sommaren lanserades årets upplaga av tidskriften "Nordic Economic Policy Review" på temat hur covid-19-pandemin påverkat ekonomierna i Norden, med artiklar om t.ex. de ekonomiska åtgärderna som vidtogs för att mildra konsekvenserna av pandemin för hushåll och företag och hur pandemin haft konsekvenser för arbetsmarknaden. Tidskriften ges ut årligen på initiativ av finansministrarna i syfte att göra aktuell ekonomisk-politisk forskning mer tillgänglig för beslutsfattare och för att uppmuntra en bredare diskussion om gemensamma ekonomisk-politiska frågor. Inom ramen för arbetet med Vår vision 2030 fortsatte arbetet med det tvärsektoriella projektet om inkluderande ekonomisk tillväxt i den gröna omställningen. Arbetet fokuserar på hur en hållbar grön omställning till en klimatneutral ekonomi kan genomföras samtidigt som en inkluderande ekonomisk tillväxt kan åstadkommas utan ökande klyftor, bl.a. mellan stad och land. Under året fortsatte även arbetet med projektet för erfarenhetsutbyte i de nordiska länderna gällande att förbättra integrering av klimataspekter i ekonomiska modeller. 3.13 Ministerrådet för justitiefrågor De nordiska justitieministrarna samarbetar bl.a. för att motverka brottslighet och terrorism. Det årliga ministermötet ägde rum den 20-21 juni i Kirken?r (Grue kommun), Norge. Det övergripande temat var, för andra året i rad, människohandel. Under mötet diskuterades också Rysslands aggression mot Ukraina, cyberkriminalitet, sexualbrott, gängkriminalitet och organiserad brottslighet. Det beslutades bl.a. att en nordisk arbetsgrupp mot människohandel bestående av de nordiska ländernas koordinatorer för arbetet mot människohandel skulle inrättas och att arbetsgruppen ska rapportera till Ministerrådet för justitiefrågor under 2023. Vartannat år hålls ministermöten om rättsliga frågor inom ramen för det nordiska samarbetet med Baltikum. Ett sådant möte hölls i september med Litauen som värd. Vid mötet fördes diskussioner om Rysslands aggression mot Ukraina, digitalisering inom domstolsväsendet, mäns våld mot kvinnor, hatbrott på internet och överförande av straffverkställighet. Överförande av straffverkställighet är en central del av det internationella straffrättsliga samarbetet med det grundläggande syftet att underlätta den dömdes sociala återanpassning genom att möjliggöra att påföljden verkställs i den stat till vilken han eller hon har starkast anknytning. Ministrarna kom också överens om att vid ett expertmöte fortsätta diskutera frågor om samarbete rörande överförande av straffverkställighet. Nästa ministermöte kommer att hållas i Estland 2024. 4 Nordiskt samarbete på transport- respektive infrastrukturområdena Gränsöverskridande transporter har en stor betydelse både för tillväxt och tillgänglighet i de nordiska länderna. De gränsöverskridande transporterna mellan länderna gör det attraktivt att bo och arbeta över landgränserna, och ska göra det möjligt att på ett hållbart vis resa och transportera varor mellan våra länder. De nordiska transportministrarna har ett gott samarbete och möts i en rad olika sammanhang: bilateralt, förmöten inför formella möten på EU-nivå och i gemensamma projekt. Regeringen värnar det goda informella samarbetet. Under året deltog dåvarande infrastrukturminister Tomas Eneroth respektive infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i bilaterala och multilaterala samtal om aktuella frågor med statsrådskollegor från Norge, Finland, Danmark och Island. Dåvarande statssekreterare Malin Cederfeldt Östberg hade samtal om tunga och gränsöverskridande transporter med sin danska kollega. Det pågår gränsöverskridande samarbete för att påskynda transportsektorns klimatomställning på samtliga trafikslag. Det finns redan i dag helt elektrifierade färjelinjer mellan några av våra nordiska länder och ett arbete pågår med att skapa gröna sjöfartskorridorer (avser fossil sjöfart med så lite miljöpåverkan som möjligt), till exempel inom Clydebankdeklarationen som antogs bl.a. av nordiska länder vid FN:s klimattoppmöte i Glasgow 2021. I maj enades de nordiska länderna om att fortsätta att stödja skapandet av ytterligare utsläppsfria sjöfartsrutter för färjetrafik mellan de nordiska länderna, bl.a. genom att inrätta pilotprojekt. Vidare pågår det även flera initiativ finansierade av bl.a. Nordiska ministerrådet för att påskynda elektrifieringen av transportsektorn, förbättra förutsättningarna för elektrifierade vägtransporter på landsbygd och i gränsregioner samt att skapa förutsättningar för smidiga betalsystem för elbilsladdning. Det finns också initiativ kring hållbara godstransporter. Även på flygområdet finns det goda exempel på samarbete inom Norden, t.ex. har analyser om elflyg i Norden gjorts med finansiering från Nordiska ministerrådet. Arbetet har utvecklats till det pågående Fair (Finding innovations to Accelerate the Implementation of electric Regional aviation) som är ett första steg mot en snabb implementering av hållbart flyg i Kvarkenregionen och Nordland fylke i Norge. Projektet höjer kunskapen om elflyg, undersöker möjligheterna och kartlägger både behov och de tekniska investeringar som behövs. På uppdrag av de svenska och norska regeringarna har Trafikverket och Jernbanedirektoratet under det gångna året arbetat tillsammans utifrån två uppdrag kring järnvägssträckorna Stockholm-Oslo och Göteborg-Oslo. Myndigheterna har redovisat utredningen om Stockholm-Oslo i en gemensam rapport till respektive regering, och föreslår att sträckan fortsätter att utredas. Utredningen av sträckan Göteborg-Oslo fortgår och ska redovisas under 2023. Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs om Ministerråd för infrastruktur- och transportfrågor (bet. 2020/21:UU4, punkt 2, reservation 6, rskr. 2020/21:338). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör verka för ett ministerråd för trafik-, transport- och infrastrukturfrågor inom det nordiska samarbetet (bet. 2020/21:UU4 s. 29). Frågan om att inrätta ett nordiskt ministerråd för infrastruktur och transportfrågor avhandlades vid det nordiska transportministermötet i Fredrikstad, Norge, den 7-8 november. I en gemensam deklaration enades ministrarna om att värna och utveckla det nordiska transportsamarbetet inom ramen för befintliga samarbetsformer. Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att riksdagens tillkännagivande att regeringen bör verka för ett ministerråd för infrastruktur och transportfrågor inom ramen för det officiella nordiska samarbetet är slutbehandlat. 5 Nordiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete Under 2022 samordnade Norge det informella nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet som leds av de nordiska utrikesministrarna (N5). Utöver de aktuella utrikes- och säkerhetspolitiska frågorna prioriterade Norge under sitt ordförandeskap också frågor som rörde multilateralism, rättsstaten och demokrati i Europa samt grön omställning. Regeringen fäste stor betydelse vid ett närmare och starkare nordiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete. Rysslands aggression mot Ukraina och stödet till Ukraina var de frågor som kom att uppta största delen av dagordningen. Mot bakgrund av utvecklingen och säkerhetsläget i Europa var det under året också särskilt angeläget och värdefullt att kunna föra en nära dialog i den nordiska kretsen. De nordiska länderna uppvisade en stor enighet. Under våren hölls tre digitala N5-möten på utrikesministernivå: den 1 februari, 8 mars och 5 april. Vid mötet i april deltog också Frankrikes dåvarande utrikesminister Jean-Yves Le Drian. Ett fysiskt möte hölls den 27-28 juni i Bodö, Norge. Dagordningen omfattade Rysslands aggression mot Ukraina, nordiskt samarbete, Nato, Arktis, Kina samt demokrati och rättsstatens principer i Europa. Ett andra fysiskt möte hölls den 1 november i Helsingfors på sedvanligt vis i anslutning till Nordiska rådets session. Det sista mötet för året hölls digitalt den 13 december, och vid detta tillfälle deltog också Kanadas utrikesminister Mélanie Joly. Det nära nordiska samarbetet inom FN på det utrikespolitiska området fortsatte under året. Samarbetet är omfattande, och präglades också av Norges plats i FN:s säkerhetsråd perioden 2021-2022. Sverige hade även ett nära utbyte med de nordiska länderna via det nordisk-baltiska samarbetet (NB8). Under 2022 samordnades och leddes kretsen av Litauen. Agendan präglades av Rysslands aggression mot Ukraina, det nya säkerhetspolitiska läget och dess konsekvenser. Ett digitalt möte hölls med utrikesministrarna den 1 mars, och dåvarande utrikesminister Ann Linde besökte även Kaunas, Litauen, den 6-7 september för att delta vid årets fysiska möte. De nordisk-baltiska utrikesministrarna var eniga i att visa sitt fulla stöd för Ukraina och underströk vikten av att fortsätta att utveckla det säkerhetspolitiska samarbetet. Den 14 november vid FN:s generalförsamlings 11:e särskilda session om situationen i Ukraina fördömde NB8-kretsen Rysslands aggression mot Ukraina i ett gemensamt uttalande och uttryckte sitt fulla stöd för Ukraina. 6 Nordiskt samarbete inom försvar och samhällets krisberedskap 6.1 Nordiskt försvarssamarbete Det nordiska försvarssamarbetet, "Nordic Defence Cooperation" (Nordefco), fortsatte under 2022 att vidareutvecklas med utgångspunkt i det strategiska styrdokumentet Vision 2025. Under året hade Norge det roterande ordförandeskapet. Fokus under året låg dels på att stärka och utveckla samarbetet i fred, kris och konflikt inom överenskomna områden, dels på hanteringen av den säkerhets- och försvarspolitiska utvecklingen, inklusive Sveriges och Finlands ansökan om Natomedlemskap i maj. De nordiska försvarsministrarna nyttjade vid ett antal tillfällen mekanismen för kriskonsultationer och informationsutbyte mellan försvarsdepartementen, bl.a. för att utbyta information om Rysslands aggression mot Ukraina, ländernas stöd till Ukraina, den säkerhets- och försvarspolitiska utvecklingen i länderna och sabotaget mot Nord Stream 1 och 2. Därtill genomfördes ministermöten på strategiskt viktiga platser som Kirkenes i Norge, Visby och Bornholm. Mot bakgrund av den säkerhets- och försvarspolitiska utvecklingen beslöt försvarsministrarna i november att Vision 2025 ska uppdateras under 2023. Totalförsvar utgjorde ett prioriterat område för det norska ordförandeskapet och en gemensam rapport om nordiskt civil-militärt samarbete och övningar inom CBRNE-området (Chemical, Biological, Radiological, Nuclear och Explosive) levererades. Rapporten rekommenderade fortsatt samarbete inom området. I maj genomfördes scenariobaserade diskussioner på politisk och militär nivå inom ramen för det trilaterala samarbetet mellan Sverige, Norge och Finland. Till följd av diskussionerna undertecknades i november en uppdaterad avsiktsförklaring som bl.a. anger ambitionen att förbereda och ha förmågan att genomföra gemensamma eller samordnade militära operationer. Därtill inleddes, inom ramen för arbetet med utvecklingen av nordiskt försvarssamarbete, en översyn av möjligheten att föra samman relevanta delar av de nordiska trilaterala samarbetena rörande operativt försvarssamarbete med Nordefco. 6.2 Nordiskt samarbete om samhällets krisberedskap Hagasamarbetet är ett politiskt initierat nordiskt samarbete om räddningstjänst och krisberedskap som inleddes 2009. Samarbetet leds av en ämbetsmannagrupp och det konkreta arbetet genomförs av myndigheterna. Varje år hålls ett ministermöte, och under Islands ordförandeskap 2022 genomfördes det i Reykjavik i december. Vid mötet deltog ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin. Sverige kommer att vara ordförande under 2023. Arbetet bedrivs utifrån de tre utvecklingsmål som antogs i december 2021 vid ett ministermöte i Helsingfors: åtgärder efter lärdomar av covid-19-pandemin, hantering av händelser på grund av klimatförändringar och värdlandsstöd. Erfarenheterna av de utmaningar som följde av pandemin visade på behov av att ytterligare stärka samverkan mellan länderna för att bygga beredskap. I linje med det första utvecklingsmålet genomfördes i september en workshop i Köpenhamn om hantering av nationella kriser, med deltagare från samtliga nordiska länder på både myndighets- och departementsnivå. Vid workshoppen diskuterades erfarenheter från hanteringen av pandemin, men även konsekvenser av andra kriser. Under året färdigställdes bl.a. en analys om värdlandsstöd på nordisk nivå. Analysen ingick i planeringen av en övning avseende värdlandsstöd som ska genomföras under 2023 med berörda myndigheter. Som en följd av det civil-militära samarbetet mellan Haga och Nordefco med inriktning på samverkan inom CBRNE-området (Chemical, Biological, Radiological, Nuclear och Explosive), tog under året en civil-militär arbetsgrupp fram en lista över befintliga och planerade nordiska övningar med potential för ökat civil-militärt samarbete i CBRNE-sammanhang. Vid mötet i Reykjavik uppmuntrade ministrarna att fortsätta detta arbete. 7 Bilateralt nordiskt samarbete 7.1 Finland Sverige och Finland har mycket goda relationer och samarbetet är omfattande. Det nära och utmärkta samarbetet omfattar utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska frågor. Relationerna är också särskilt goda inom handels- och industrifrågor, liksom andra EU-frågor och FN-frågor. Förbindelserna är många och sker på alla nivåer. Under 2022 var utbytet och kontakterna särskilt intensiva. Dåvarande justitie- och inrikesminister Morgan Johansson besökte den 16 mars den finska inrikesministern, Krista Mikkonen, för att diskutera samarbetet inom samhällsberedskap. Den 17-18 maj genomförde Finlands president Sauli Niinistö sitt andra statsbesök till Sverige. Besöket lyfte fram de goda relationerna och de omfattande samarbeten som pågår och som kan utvecklas ytterligare, däribland krisberedskap och civilt försvar, samarbetet mellan försvarsmakterna, samt samarbetet bland företag som arbetar med innovation och grön omställning. Den 18 maj lämnade Sverige och Finland in sina respektive ansökningar om medlemskap i Nato. Sveriges respektive Finlands anslutningsprotokoll undertecknades av Natos medlemsstater den 5 juli. Sverige och Finland fick då status som inbjudna länder till Nato. Processen innebar mycket täta kontakter och bilaterala besök under våren och framåt. Kungaparet och riksdagens talman besökte Åland den 9 juni för att delta i 100-årsfirandet av det åländska självstyret. Sverige och Finland har haft en tät dialog med anledning av covid-19-pandemin och de utmaningar som inreserestriktioner innebar för gränsregionerna och gränspendlare. Dåvarande statsrådet Anna Hallberg, med ansvar för nordiska frågor, och hennes finske kollega Thomas Blomqvist besökte den 29 augusti Haparanda Torneå. Syftet med besöket var att ta del av hur det är att leva och verka i gränsområdet och uppmärksamma hur regionen drabbades av och hanterade situationen under pandemin. Statsminister Ulf Kristersson gjorde sitt första bilaterala utlandsbesök till Helsingfors för överläggningar med president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin den 28 oktober. Utrikesminister Tobias Billström gjorde sitt första bilaterala utlandsbesök till Helsingfors för möte med utrikesminister Pekka Haavisto den 21 oktober, och försvarsminister Pål Jonson träffade på motsvarande vis sin finske kollega försvarsminister Antti Kaikkonen i Helsingfors den 24 oktober. Ett flertal andra regeringsföreträdare hade också bilaterala möten med sina finska motsvarigheter under hösten, däribland EU-minister och ministern ansvarig för det nordiska samarbetet Jessika Roswall, ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin, bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell, energi- och näringsminister Ebba Busch, finansminister Elisabeth Svantesson, landsbygdsminister Peter Kullgren, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson. Samarbetet med Finland är det mest långtgående av Sveriges försvarssamarbeten och intar i det avseendet en särställning. Under det gångna året utvecklades det militära samarbetet med Finland ytterligare. Genom det bilaterala samarbetets omfattning och djup har en nivå uppnåtts där försvarsmakterna utvecklat en förmåga att genomföra gemensamma operationer till stöd för försvaret av finskt och svenskt territorium. Som ett led i att skapa förutsättningar för samarbete avseende territoriell övervakning och hävdande av territoriell integritet ingicks i juni ett värdlandsstödsavtal mellan Finland och Sverige. Ett antal möten på försvarsminister- och statssekreterarnivå genomfördes under året. Samarbetet med Finland bedrevs även inom ramarna för Nordefco och den trilaterala avsiktsförklaringen mellan Sverige, Finland och Norge. 7.2 Norge Sverige och Norge har en mycket god och nära relation och etablerade samarbeten inom de flesta områden. De båda ländernas särskilda satsningar på innovation och grön omställning skapar också särskilt goda förutsättningar för ett fördjupat samarbete inom dessa sektorer. Under året återgick länderna gradvis till ett mer intensivt besöksutbyte i fysisk form. Flera besök ägde rum på statsminister- och utrikesministernivå. Den norska statsministern besökte dåvarande statsminister Magdalena Andersson i april och i augusti. De svenska och norska statsråden fick möjlighet att träffas i anslutning till olika multilaterala evenemang. I samband med det svenska regeringsskiftet upprättade såväl statsministern som flertalet statsråd tidigt en kontakt med de norska ministrarna. Statsministrarna och utrikesministrarna fick också tillfälle till ett första bilateralt möte i marginalen till Nordiska rådets session i Helsingfors. Norge var under 2022 fortsatt Sveriges största exportmarknad och en av Sveriges viktigaste handelspartner. Det norsk-svenska samarbetet när det gäller gränsregionen är ett prioriterat område för Sverige. Frågan diskuterades på olika nivåer för att återuppta och stärka handelsutbytet efter covid-19-pandemin. Det dåvarande statsrådet Anna Hallberg deltog i Värmlandsrådets konferens om relationerna med Norge i januari. Det norska kronprinsparet gjorde ett besök till Stockholm och Göteborg den 2-4 maj med en stor näringslivsdelegation. En gemensam deklaration antogs då av näringsministrarna om samarbete inom grön omställning. Detta bidrog även till samarbeten och gemensamma projekt mellan Norge och Sverige på olika nivåer. Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell träffade Norges biståndsminister Anne Beate Tvinnereim i samband med H.K.H. Kronprinsessan Victorias och H.K.H. Kronprins Haakons besök i Kenya den 21-24 november. Samarbetet med Norge bedrevs även inom ramarna för Nordefco och de trilaterala avsiktsförklaringarna om operativt försvarssamarbete. Under det gångna året genomfördes ett antal möten mellan försvarsministrarna. 7.3 Danmark Sverige och Danmark har mycket goda relationer och nära samarbete inom många områden. Den integrationsprocess som vuxit fram i Öresundsregionen sedan Öresundsbron öppnades år 2000 har varit betydande för de svensk-danska förbindelserna. Handelsutbytet är omfattande, och investeringsutbytet mellan länderna är stort. Integrationen mellan svenska och danska företag är omfattande, och gränsöverskridande samarbeten är vanliga inom t.ex. bioteknik, it, logistik, design och livsmedel. Det finns ett nära samarbete mellan universitet och högskolor i regionen. Erfarenheterna från covid-19-pandemin i gränsregionerna medförde under året en tät dialog för att kunna hantera konsekvenserna av pandemin och för att stärka samarbetet i den svensk-danska gränsregionen. I april gjordes ett svensk-danskt uttalande om att värna särskilda transitkorridorer av stor praktisk betydelse för rörligheten i regionen: dels transitkorridoren från Själland till Bornholm över Sverige, dels transitkorridoren från Sydsverige till Köpenhamns flygplats. Under våren kunde fysiska möten återupptas i större omfattning igen efter pandemin, med ett flertal bilaterala besök på regeringsnivå mellan Sverige och Danmark. Dåvarande statsminister Magdalena Andersson deltog i maj i ett nordiskt-indiskt möte i Köpenhamn. I anslutning till det, hade statsministern ett bilateralt möte med statsminister Mette Frederiksen. Dåvarande utrikeshandelsminister Anna Hallberg, med ansvar för det nordiska samarbetet, besökte under året Öresundsregionen tillsammans med sin danske motpart Flemming Møller Mortensen. Vid mötet med regionala politiker och näringslivsföreträdare diskuterades bland annat behovet av att omförhandla Öresundsavtalet, liksom andra åtgärder för att främja tillväxten i regionen. Sverige deltog i augusti i ett högnivåmöte med Östersjöstaterna (utom Ryssland) på Bornholm om havsbaserad vindkraft. På grund av riksdagsval och regeringsskiften i både Sverige och Danmark, där Mette Frederiksen efter valet till Folketingen den 1 november bildade en ny koalitionsregering som tillträdde strax före jul, var det bilaterala besöksutbytet på regeringsnivå tillfälligt mindre under hösten. Samarbetet med Danmark fokuserade även på den trilaterala avsiktsförklaringen mellan Sverige, Danmark och Norge, samarbete inom Nordefco och bilateralt samarbete om hanteringen av sabotagen mot Nord Stream 1 och 2. Därtill undertecknades under 2022, på militär nivå, ett tekniskt avtal om fördjupat marint samarbete med utgångspunkt i samförståndsavtalet från 2016. Under året genomfördes ett antal möten mellan försvarsministrarna. 7.4 Island Samarbetet och relationerna med Island är mycket goda. De svenska och isländska statsråden fick möjlighet att träffas i anslutning till olika multilaterala evenemang. Statsminister Ulf Kristersson och flera nytillträdda statsråd upprättade tidigt en kontakt med sina isländska motparter. Dåvarande statsminister Magdalena Andersson träffade statsminister Katrín Jakobsdottír i anslutning till ett besök i London den 14 mars, och statsminister Ulf Kristersson fick tillfälle att träffa Katrín Jakobsdottír i marginalen till Nordiska rådets session i Helsingfors den 1 november. Såväl dåvarande utrikesminister Ann Linde som utrikesminister Tobias Billström hade kontakter med Islands utrikesminister Þórdís Kolbrún Gylfadóttir för att diskutera det nya säkerhetspolitiska läget och möjligheterna för ett närmare samarbete. Dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist besökte Island i maj och ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin gjorde ett besök i december. Sverige och Island koordinerade sig även inför det svenska ordförandeskapet i EU samt Islands ordförandeskap i Europarådet, N5 och det Nordiska ministerrådet. I februari inleddes ett av ambassaden initierat svensk-isländskt år som uppmärksammar Solanders resa till Island, Solander 250 - Bréf frá ìslandi. Med stöd från Islands president och den isländska regeringen är projektet det största samarbetsprojektet hittills. Projektet bygger på en samverkan mellan konst och vetenskap, är framåtblickande och direkt länkat till klimatdiplomati. Den 25 augusti undertecknade Islands kultur- och handelsminister Lilja Dögg Alfredsdóttir och Swedacs generaldirektör ett samarbetsavtal inom kvalitetssäkring av varor och tjänster. 8 Nordområdessamarbetet 8.1 Arktis Arktis är en viktig del i de nordiska ländernas samarbete och politiska utbyte. Nordiska ministerrådets samarbete om Arktisfrågor präglades av konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina. Som reaktion på det avbröt Nordiska ministerrådet pågående Arktissamarbeten med ryskt deltagande tills vidare. Under året fördelades totalt 9,2 miljoner danska kronor till projekt inom ramen för Nordiska ministerrådets arktiska samarbetsprogram. Projekten fokuserade bl.a. på hållbar utveckling av Arktis miljö, hållbar förvaltning av arktiska marina områden och inkluderade utveckling för Arktis befolkning. Som en konsekvens av Rysslands aggression mot Ukraina kom de sju västliga medlemsländerna i Arktiska rådet överens om en paus för samarbetet. Ryssland innehar ordförandeskapet till maj 2023. I juni återupptogs delar av samarbetet, begränsat till de projekt där Ryssland inte deltar. De berörda projekten är del av den tvååriga arbetsplan som antogs vid utrikesministermötet i Reykjavik 2021. Inom EU påbörjade under året Europeiska kommissionen genomförandet av det gemensamma meddelandet om EU:s strategi för Arktis. 8.2 Barents Efter det att Ryssland i mars suspenderades från deltagande i samarbetet på grund av Rysslands aggression mot Ukraina fortsatte det konkreta och medborgarnära Barentssamarbetet mellan de nordiska länderna och berörda regioner. På nationell nivå leddes samarbetet av Finland och på regional nivå informellt av finska Karelen. Återhämtningen efter covid-19-pandemin fortsatte och flera lärdomar drogs, bl.a. avseende mervärdet av att även fortsättningsvis möjliggöra digital medverkan i de olika samarbetsformaten. Klimat och miljö, civil krisberedskap samt stärkt mellanfolkligt samarbete, med särskild tonvikt på unga, fortsatte att vara centrala samarbetsområden. Exempel på aktiviteter på klimat- och miljöområdet är projekten Salmus och "Restauration of Arctic Rivers", som syftar till att främja den biologiska mångfalden i regionens vattendrag. Inom civil krisberedskap var fokus på att vidareutveckla samverkan för att möta ett brett spektrum av samhällsstörningar och kriser. Inom arbetet med mellanfolkligt samarbete återupptogs det sedan pandemin vilande mångåriga samarbetet inom Barents Games med fokus på unga. Vidare inleddes arbetet med en regional nordisk strategi för grön omställning för att bl.a. främja innovation, gröna transporter och en gemensam arbetsmarknad i Barents. Under året skedde också ett närmande till nordiskt samarbete i andra sammanhang, t.ex. till Föreningen Norden och Nordiska ministerrådet. Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2023 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Jonson, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Roswall Regeringen beslutar skrivelse Nordiskt samarbete 2022