Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2022/23:94 Några ändringar som rör gymnasieskolans nationella program och ämnen m.m. Prop. 2022/23:94 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 mars 2023 Ulf Kristersson Lotta Edholm (Utbildningsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800), som avser gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (fr.o.m. den 2 juli 2023 benämnd anpassade gymnasieskolan). Den senare är en skolform för personer med en intellektuell funktionsnedsättning eller en förvärvad hjärnskada. När det gäller gymnasieskolan föreslås att ämnet naturkunskap införs på teknikprogrammet. Det föreslås också ändringar för naturvetenskaps- och teknikprogrammen som innebär att ämnet matematik delas upp i dels ämnet matematik, dels karaktärsämnet matematik - fortsättning. Dessutom föreslås att hantverksprogrammet upphör som nationellt program och att ett nytt nationellt program, frisör- och stylistprogrammet, införs inom skolformen. När det gäller anpassade gymnasieskolan föreslås att namnen på två nationella program ändras. Programmet för administration, handel och varuhantering föreslås bli programmet för handel och service, och programmet för fastighet, anläggning och byggnation föreslås bli programmet för fastighet och byggnation. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Därutöver föreslås ett antal övergångsbestämmelser. I denna proposition lämnar regeringen även förslag till följdändringar i ett antal lagar med anledning av att vissa skol- och utbildningsformer inom skolväsendet genom redan beslutade ändringar i skollagen byter namn den 2 juli 2023. Dessa skol- och utbildningsformer - vars målgrupp är elever med intellektuell funktionsnedsättning - är grundsärskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå. De byter namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå. De följdändringar som föreslås innebär att dessa namnändringar genomförs även i andra lagar. Dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 2 juli 2023. Det föreslås vidare en ändring i lagen (2021:443) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Den lagen innebär att de sekretessbrytande bestämmelser som infördes i offentlighets- och sekretesslagen - efter att rättspraxis i fråga om den s.k. statistiksekretessen hade skärpts - och som bryter denna sekretess till förmån för Statens skolverk och kommuner, upphör att gälla den 1 juli 2023. Den ändring som nu föreslås innebär att de sekretessbrytande bestämmelserna i stället ska upphöra att gälla den 1 juli 2026. Därmed kan tillgången till skolinformation säkerställas under den tid som arbete pågår med att genomföra en långsiktig lösning för informationsförsörjningen på skolområdet. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 6 2 Lagtext 7 2.1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 7 2.2 Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) 8 2.3 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 9 2.4 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) 10 2.5 Förslag till lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567) 11 2.6 Förslag till lag till om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 12 2.7 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) 14 2.8 Förslag till lag om ändring i bibliotekslagen (2013:801) 23 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå 24 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2021:443) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 27 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd 28 2.12 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (2023:000) 29 3 Ärendet och dess beredning 30 4 Förändringar i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan 31 4.1 Gymnasieskolans och anpassade gymnasieskolans utbildningar behöver följa med i samhällsutvecklingen 32 4.2 Närmare om regleringen av gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan 33 4.3 Matematikämnet i gymnasieskolan ska förändras 37 4.3.1 Alla gymnasieelever läser matematik 37 4.3.2 Matematikämnet ska delas upp i mindre delar 38 4.4 Naturkunskap ska ingå som gymnasiegemensamt ämne i teknikprogrammet 42 4.5 Den gymnasiala utbildningen till olika hantverksyrken delas upp i olika utbildningar 43 4.6 Vissa program i anpassade gymnasieskolan ska byta namn 52 4.6.1 Nuvarande reglering 52 4.6.2 För att tydliggöra kopplingen till arbetsmarknaden ska två program inom anpassade gymnasieskolan byta namn 52 5 Följdändringar med anledning av nya namn på vissa skol- och utbildningsformer 55 6 Den tidsbegränsade bestämmelsen om sekretessgenombrott för uppgift om enskild huvudmans verksamhet behöver förlängas 56 6.1 För att tillgodose behovet av skolinformation har en tidsbegränsad sekretessbrytande bestämmelse införts 56 6.2 Den tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelsen förlängs 58 7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 59 8 Konsekvenser 66 8.1 Förslagen om ändringar i skollagen 66 8.2 Förslagen om följdändringar med anledning av nya namn på vissa skol- och utbildningsformer 73 8.3 Förslaget att förlänga de tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen 74 9 Författningskommentar 75 9.1 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 75 9.2 Förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) 75 9.3 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 75 9.4 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) 76 9.5 Förslaget till lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567) 76 9.6 Förslaget till lag till om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 76 9.7 Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800) 76 9.8 Förslaget till lag om ändring i bibliotekslagen (2013:801) 79 9.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå 79 9.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:443) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 79 9.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd 80 9.12 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (2023:000) 80 Bilaga 1 Sammanfattning av Statens skolverks redovisning 81 Bilaga 2 Statens skolverks lagförslag 83 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna 92 Bilaga 4 Sammanfattning av promemorian Följdändringar med anledning av nya namn på skolformerna för elever med intellektuell funktionsnedsättning (U2022/03098) 94 Bilaga 5 Promemorians lagförslag 95 Bilaga 6 Förteckning över remissinstanserna 107 Bilaga 7 Lagrådsremissens lagförslag 108 Bilaga 8 Lagrådets yttrande 117 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2023 118 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken. 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160). 3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). 4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395). 5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567). 6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag till om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800). 8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bibliotekslagen (2013:801). 9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå. 10. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:443) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 11. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd. 12. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (2023:000). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att 12 kap. 7 a § och 15 kap. 5 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 kap. 7 a § En förälder som har ett barn som deltar i en introduktion till en verksamhet enligt skollagen (2010:800) har rätt till föräldrapenning för att delta i introduktionen, om den avser 1. förskola, 2. förskoleklass, 3. grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola eller internationell skola på grundskolenivå, 3. grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola eller internationell skola på grundskolenivå, 4. fritidshem som kompletterar utbildningen i en skolform enligt 2 eller 3, eller 5. verksamhet enligt 25 kap. 2, 4 eller 5 § skollagen. Föräldrapenning i samband med ett barns introduktion kan lämnas till en förälder som inte har barnet i sin vård. 15 kap. 5 § Förlängt barnbidrag lämnas med 1 250 kronor i månaden från och med kvartalet efter den tid som anges i 4 § för ett barn som går i 1. grundskolan, sameskolan, eller internationell skola på grundskolenivå, eller 2. grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller specialskolan. 2. anpassade grundskolan, anpassade gymnasieskolan eller specialskolan. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. 2.2 Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) Härigenom föreskrivs att 6 kap. 17 § arbetsmiljölagen (1977:1160) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 17 § De som genomgår utbildning ska av huvudmannen för utbildningen ges tillfälle att medverka i arbetsmiljöarbetet på arbetsstället, om det är rimligt med hänsyn till utbildningens art och utbildningsperiodens längd. Omfattningen och utformningen av elevernas deltagande i skolans arbetsmiljöarbete ska anpassas efter deras ålder, mognad och förutsättningar i övrigt när det gäller 1. elever i förskoleklass och i lägre årskurs än årskurs 7 i grundskolan, specialskolan och i motsvarande utbildningar samt i sameskolan, 2. elever i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och motsvarande utbildningar, och 2. elever i anpassade grundskolan, anpassade gymnasieskolan och motsvarande utbildningar, och 3. elever i kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning. 3. elever i kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning. Elever i grundskolans årskurs 7-9, specialskolans årskurs 7-10 och gymnasieskolan samt motsvarande utbildningar företräds i arbetsmiljöarbetet av elevskyddsombud. De som genomgår eftergymnasial utbildning och annan utbildning för vuxna än kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning företräds i arbetsmiljöarbetet av studerandeskyddsombud. Ett studerandeskyddsombud ska vara minst 18 år. De som genomgår eftergymnasial utbildning och annan utbildning för vuxna än kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning företräds i arbetsmiljöarbetet av studerandeskyddsombud. Ett studerandeskyddsombud ska vara minst 18 år. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. 2.3 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs att 11 kap. 34 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 kap. 34 § Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp: 1. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), 2. utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå, och 3. omställningsstudiebidrag enligt lagen (2022:856) om omställnings-studiestöd. Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas upp. Detta gäller också 1. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för - kortare studier om funktionsnedsättning, - kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, och - studier inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning, - studier inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning, 2. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska, 3. kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden, eller 4. studiestartsstöd som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. 2.4 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) Härigenom föreskrivs att 3 kap. 25 § studiestödslagen (1999:1395) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 25 § Studiemedel får inte lämnas eller tas emot för den tid för vilken det lämnas 1. studiehjälp enligt 2 kap., 2. aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, 3. sjukersättning, aktivitetsersättning eller rehabiliteringsersättning enligt socialförsäkringsbalken, 4. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för - kortare studier om funktionsnedsättning, - kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, och - studier inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning, - studier inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning, 5. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska, 6. utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå, eller 7. studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd. Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer. Studiemedel får inte lämnas för högskoleutbildning på forskarnivå om den studerande är eller har varit anställd som doktorand. Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande beviljats studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utländsk studiefinansiering som ska omfattas av detta stycke. Regeringen får meddela föreskrifter om avvikelser från första stycket. 1. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för tid före ikraftträdandet. 2.5 Förslag till lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § diskrimineringslagen (2008:567) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 6 § Förbudet i 5 § hindrar inte 1. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (2010:800), 2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om utbildning i förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan eller fritidshemmet, eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen, eller 2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om utbildning i förskolan, förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan eller fritidshemmet, eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen, eller 3. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. 2.6 Förslag till lag till om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att 23 kap. 2 och 2 a §§ och rubriken närmast före 23 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 23 kap. Förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola 2 § Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretess gäller på det område som anges i första stycket dels i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i andra fall än som avses i första och andra styckena för uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. 2 a § Sekretess gäller i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i ärende enligt 22 kap. 14 § skollagen (2010:800) om mottagande till utbildning där distansundervisning används, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretess gäller i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i ärende enligt 22 kap. 14 § skollagen (2010:800) om mottagande till utbildning där distansundervisning används, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. 2.7 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) Härigenom föreskrivs att bilagorna 1-3 till skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse. 1. Denna lag träder i kraft den 15 juli 2023. 2. Lagen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025. 4. Utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2025. 5. En elev som har påbörjat sin utbildning på hantverksprogrammet före den 1 juli 2025 ska, i stället för rätten att fullfölja utbildningen enligt 16 kap. 40 §, ha rätt att fullfölja utbildningen på motsvarande nya studieväg hos den huvudman där eleven påbörjade utbildningen. Om den nya motsvarande studievägen inte anordnas hos den huvudman där eleven påbörjade utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja den motsvarande nya studievägen hos en annan huvudman som anordnar utbildningen. 6. Ett godkännande enligt 2 kap. 5 § som avser hantverksprogrammet i gymnasieskolan ska upphöra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2025 ska godkännandet upphöra att gälla senast den 30 juni 2030. Regeringen får meddela föreskrifter om att en enskild huvudman, vars godkännande upphör att gälla enligt denna punkt, efter anmälan till Statens skolinspektion ska anses ha ett godkännande för viss inriktning inom frisör- och stylistprogrammet. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från avgifter enligt 2 kap. 5 d §. Sådana föreskrifter får avse undantag från avgiften för enskilda huvudmän vars godkännande upphör att gälla enligt denna punkt och som behöver ansöka om ett nytt godkännande som huvudman för att kunna fortsätta bedriva motsvarande utbildning. 7. För utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 ska en enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § avseende programmet för administration, handel och varuhantering i anpassade gymnasieskolan i stället anses ha ett godkännande för programmet för handel och service. 8. För utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 ska en enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § avseende programmet för fastighet, anläggning och byggnation i anpassade gymnasieskolan i stället anses ha ett godkännande för programmet för fastighet och byggnation. Nuvarande lydelse Bilaga 1 Nationella program Yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Försäljnings- och serviceprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Föreslagen lydelse Bilaga 1 Nationella program Yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Frisör- och stylistprogrammet Försäljnings- och serviceprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Nuvarande lydelse Bilaga 2 Poängplan för nationella program i gymnasieskolan Ämne Gymnasiepoäng Gymnasiegemensamma ämnen Följande ämnen ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Yrkesprogram Svenska eller svenska som andraspråk 3001 Engelska 2002 Matematik 100 Idrott och hälsa 100 Historia 50 Samhällskunskap 50 Religionskunskap 50 Naturkunskap 50 Högskoleförberedande program Svenska eller svenska som andraspråk 300 Engelska 200 Matematik 100/200/3003 Idrott och hälsa 100 Historia 50/100/2004 Samhällskunskap 100/2005 Religionskunskap 50 Naturkunskap 1006 Karaktärsämnen Ämnen som ger de nationella programmen dess karaktär ska ingå i dessa program med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Yrkesprogram 1 500/1 6007 Högskoleförberedande program 950/1 050/1 1008 Individuellt val och gymnasiearbete Individuellt val och gymnasiearbete ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Individuellt val 200 Gymnasiearbete 100 Summa gymnasiepoäng 2 500/2 700/2 8009 1. Elever på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet får välja bort 100 gymnasiepoäng. På övriga program får eleverna välja bort 200 gymnasiepoäng. 2. Elever på alla program, utom hotell- och turismprogrammet, får välja bort 100 gymnasiepoäng. 3. Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samhällsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och teknikprogrammen 300 gymnasiepoäng. 4. Teknikprogrammet 50, ekonomi-, samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska programmen 200 gymnasiepoäng. 5. Ekonomiprogrammet 200 och övriga program 100 gymnasiepoäng. 6. Ämnet naturkunskap ingår inte i naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. I stället ingår som karaktärsämnen biologi, fysik och kemi i naturvetenskapsprogrammet och fysik och kemi i teknikprogrammet. 7. Barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet 1 500 och övriga yrkesprogram 1 600 gymnasiepoäng. 8. Ekonomiprogrammet 950, teknikprogrammet 1 100 samt estetiska, humanistiska, samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 1 050 gymnasiepoäng. 9. Högskoleförberedande program 2 500, barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet 2 700 och övriga yrkesprogram 2 800 gymnasiepoäng. Föreslagen lydelse Bilaga 2 Poängplan för nationella program i gymnasieskolan Ämne Gymnasiepoäng Gymnasiegemensamma ämnen Följande ämnen ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Yrkesprogram Svenska eller svenska som andraspråk 3001 Engelska 2002 Matematik 100 Idrott och hälsa 100 Historia 50 Samhällskunskap 50 Religionskunskap 50 Naturkunskap 50 Högskoleförberedande program Svenska eller svenska som andraspråk 300 Engelska 200 Matematik 100/2003 Idrott och hälsa 100 Historia 50/100/2004 Samhällskunskap 100/2005 Religionskunskap 50 Naturkunskap 50/1006 Karaktärsämnen Ämnen som ger de nationella programmen deras karaktär ska ingå i dessa program med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Yrkesprogram 1 500/1 6007 Högskoleförberedande program 950/1 050/1 1508 Individuellt val och gymnasiearbete Individuellt val och gymnasiearbete ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Individuellt val 200 Gymnasiearbete 100 Summa gymnasiepoäng 2 500/2 700/2 8009 1. Elever på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet får välja bort 100 gymnasiepoäng. På övriga program får eleverna välja bort 200 gymnasiepoäng. 2. Elever på alla program, utom hotell- och turismprogrammet, får välja bort 100 gymnasiepoäng. 3. I estetiska programmet och humanistiska programmet ingår 100 gymnasiepoäng och i ekonomiprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet ingår 200 gymnasiepoäng. I naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet ingår också som karaktärsämne 100 gymnasiepoäng i ämnet matematik - fortsättning. 4. I teknikprogrammet ingår 50 gymnasiepoäng, i ekonomiprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet ingår 100 gymnasiepoäng och i estetiska programmet och humanistiska programmet ingår 200 gymnasiepoäng. 5. I ekonomiprogrammet ingår 200 gymnasiepoäng och i övriga program ingår 100 gymnasiepoäng. 6. I teknikprogrammet ingår 50 gymnasiepoäng och i ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet ingår 100 gymnasiepoäng. Ämnet naturkunskap ingår inte i naturvetenskapsprogrammet. I stället ingår som karaktärsämnen biologi, fysik och kemi i naturvetenskapsprogrammet. 7. I barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet ingår 1 500 gymnasiepoäng och i övriga yrkesprogram ingår 1 600 gymnasiepoäng. 8. I ekonomiprogrammet ingår 950 gymnasiepoäng, i estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet ingår 1 050 gymnasiepoäng och i naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet ingår 1 150 gymnasiepoäng. 9. Högskoleförberedande program omfattar 2 500 gymnasiepoäng, barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet omfattar 2 700 gymnasiepoäng och övriga yrkesprogram omfattar 2 800 gymnasiepoäng. Lydelse enligt SFS 2022:1315 Bilaga 3 Nationella program i anpassade gymnasieskolan De nationella programmen i anpassade gymnasieskolan är - Programmet för administration, handel och varuhantering, - Programmet för estetiska verksamheter, - Programmet för fastighet, anläggning och byggnation, - Programmet för fordonsvård och godshantering, - Programmet för hantverk och produktion, - Programmet för hotell, restaurang och bageri, - Programmet för hälsa, vård och omsorg, - Programmet för samhälle, natur och språk, och - Programmet för skog, mark och djur. Föreslagen lydelse Bilaga 3 Nationella program i anpassade gymnasieskolan De nationella programmen i anpassade gymnasieskolan är - Programmet för estetiska verksamheter, - Programmet för fastighet och byggnation, - Programmet för fordonsvård och godshantering, - Programmet för handel och service, - Programmet för hantverk och produktion, - Programmet för hotell, restaurang och bageri, - Programmet för hälsa, vård och omsorg, - Programmet för samhälle, natur och språk, och - Programmet för skog, mark och djur. 2.8 Förslag till lag om ändring i bibliotekslagen (2013:801) Härigenom föreskrivs att 10 § bibliotekslagen (2013:801) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 § Enligt 2 kap. 36 § skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Enligt 2 kap. 36 § skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ha tillgång till skolbibliotek. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd enligt 16 c, 16 f eller 16 h § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller ett uppehållstillstånd enligt 3 §, ska beviljas ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå om han eller hon 1. inte har fyllt 25 år, 2. studerar på a) ett nationellt program i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan eller på heltid på en annan motsvarande utbildning, a) ett nationellt program i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan eller på heltid på en annan motsvarande utbildning, b) en yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, eller c) heltid på en sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna, och c) heltid på en sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen, och 3. inte tidigare har fullföljt en sådan utbildning eller, i fråga om en sådan utbildning som avses i 2 a, en utländsk motsvarande utbildning. Ett sådant uppehållstillstånd ska också beviljas en utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, om utlänningen 1. har fyllt 18 år, 2. under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, och 3. uppfyller villkoren i första stycket. Uppehållstillståndet ska vara tidsbegränsat och gälla i sex månader utöver den tid som återstår av utbildningen enligt utlänningens individuella studieplan, eller, om utlänningen studerar på folkhögskola, enligt motsvarande planeringsdokument, dock längst till den dag lagen upphör att gälla. Om det finns särskilda skäl får uppehållstillstånd beviljas även om utlänningen studerar på deltid. 1 a § För att uppehållstillstånd enligt 1 § ska beviljas en utlänning som har fullföljt en sådan utbildning som avses i 1 § första stycket 2 b och c före den 1 juli 2018 och som studerar på ett nationellt program i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan eller på heltid på en annan motsvarande utbildning gäller, i stället för vad som anges i 1 § första stycket 3, att utlänningen inte tidigare ska ha fullföljt en sådan utbildning som avses i 1 § första stycket 2 a eller en utländsk motsvarande utbildning. För att uppehållstillstånd enligt 1 § ska beviljas en utlänning som har fullföljt en sådan utbildning som avses i 1 § första stycket 2 b och c före den 1 juli 2018 och som studerar på ett nationellt program i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan eller på heltid på en annan motsvarande utbildning gäller, i stället för vad som anges i 1 § första stycket 3, att utlänningen inte tidigare ska ha fullföljt en sådan utbildning som avses i 1 § första stycket 2 a eller en utländsk motsvarande utbildning. 2 § En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 b § den lagen eller ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt 16 d eller 16 e § den lagen, eller enligt 1 §, ska beviljas ett uppehållstillstånd för fortsatta studier om han eller hon 1. inte har fyllt 25 år, 2. studerar på a) ett nationellt program i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan eller på heltid på en annan motsvarande utbildning, a) ett nationellt program i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan eller på heltid på en annan motsvarande utbildning, b) en yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, eller c) heltid på en sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna, och c) heltid på en sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen, och 3. aktivt har deltagit i utbildningen. En utlänning som studerar på en sådan utbildning som avses i första stycket 2 b och c får beviljas uppehållstillstånd för endast en sådan utbildning. Uppehållstillståndet ska vara tidsbegränsat och gälla i sex månader utöver den tid som återstår av utbildningen enligt utlänningens individuella studieplan, eller, om utlänningen studerar på folkhögskola, enligt motsvarande planeringsdokument, dock längst tretton månader i taget. Om det finns särskilda skäl får uppehållstillstånd beviljas även om utlänningen studerar på deltid. 3 § En utlänning som vid första prövningen av hans eller hennes asylansökan beviljades ett uppehållstillstånd enligt 16 c § andra stycket lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har beviljats ett uppehållstillstånd enligt 16 f § den lagen, ska beviljas ett uppehållstillstånd för fortsatta studier om han eller hon 1. inte har fyllt 25 år, och 2. studerar på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. Första stycket gäller inte om utlänningen, när uppehållstillståndet enligt 16 c § andra stycket eller 16 f § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige löper ut, har påbörjat studier på a) ett nationellt program i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan eller på heltid på en annan motsvarande utbildning, a) ett nationellt program i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan eller på heltid på en annan motsvarande utbildning, b) en yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, eller c) en sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna. c) en sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. Uppehållstillståndet ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader. Uppehållstillstånd enligt denna paragraf kan endast beviljas en gång. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2021:443) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2021:443) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026. 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd Härigenom föreskrivs att 29 § lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 29 § Omställningsstudiestöd får inte lämnas eller tas emot för den tid för vilken det lämnas 1. aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, 2. sjukersättning, aktivitetsersättning, rehabiliteringsersättning eller föräldrapenningsförmåner enligt socialförsäkringsbalken, 3. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för a) kortare studier om funktionsnedsättning, b) kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, och c) studier inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning, c) studier inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning, 4. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska, eller 5. utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå. Omställningsstudiestöd får inte lämnas eller tas emot för 1. den tid då den studerande tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer, 2. högskoleutbildning på forskarnivå om den studerande är eller har varit anställd som doktorand, 3. den tid då den studerande beviljats studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land, eller 4. studier som den studerande samtidigt uppbär lön för att bedriva. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela 1. föreskrifter om undantag från första stycket, och 2. ytterligare föreskrifter om vilken utländsk studiefinansiering som omfattas av andra stycket 3. 1. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för tid före ikraftträdandet. 2.12 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (2023:000) Härigenom föreskrivs att 10 kap. 16 § mervärdesskattelagen (2023:000) ska ha följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2022/23:46 Föreslagen lydelse 10 kap. 16 § Från skatteplikt undantas även tillhandahållanden av utbildning som berättigar de studerande till 1. studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395), 2. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska, eller 3. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för a) kortare studier om funktionshinder, b) kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och c) studier inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning. c) studier inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. 3 Ärendet och dess beredning Regeringen beslutade den 26 april 2018 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. utreda och föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (dir. 2018:32). Utredningen, som antog namnet Betygsutredningen 2018, överlämnade den 17 augusti 2020 betänkandet Bygga, bedöma, betygssätta - betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper (SOU 2020:43). Förslagen i betänkandet låg, efter remittering, till grund för regeringens proposition Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper (prop. 2021/22:36). Riksdagen beslutade den 23 februari 2022 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2021/22:UbU7, rskr. 2021/22:156). Den 16 december 2021 beslutade regeringen ett uppdrag till Statens skolverk att med utgångspunkt i propositionen förbereda för en övergång till ämnesbetyg. Inom ramen för uppdraget kunde myndigheten också lämna förslag till innehållsliga förändringar i nationella program och ämnen om myndigheten bedömde att sådana behöver göras och att det var lämpligt att göra dem i samband med en övergång till ämnesbetyg. Regeringen beslutade samtidigt att Skolverket med utgångspunkt i en hemställan från myndigheten om en översyn av hantverksprogrammet i gymnasieskolan (U2021/00469) skulle lämna förslag till åtgärder som rör detta program. Skolverket inkom den 16 september 2022, efter en remittering av sina förslag, med en delredovisning av uppdraget om ämnesbetyg och en redovisning av uppdraget om hantverksprogrammet (U2022/03034). I denna proposition behandlas de förslag i redovisningarna som avser ändringar i skollagen (2010:800), dock inte de förslag som rör el- och energiprogrammet, estetiska programmet, försäljnings- och serviceprogrammet samt hotell- och turismprogrammet. En sammanfattning av Skolverkets förslag i relevanta delar finns i bilaga 1. Skolverkets lagförslag finns i bilaga 2. En förteckning över de instanser som Skolverket har remitterat sina förslag till finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttranden som avser de förslag som behandlas i propositionen finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (U2022/03034). Riksdagen beslutade den 21 juni 2022 om ändringar i skollagen i enlighet med förslagen i propositionen Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (prop. 2021/22:162, bet. 2021/22:UbU27, rskr. 2021/22:429). Ändringarna innebär bl.a. att skol- och utbildningsformer som har elever med intellektuell funktionsnedsättning som målgrupp, dvs. grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå, byter namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå. De ändringar som avser namnbytet på dessa skol-och utbildningsformer träder i kraft den 2 juli 2023. En promemoria som behandlar vissa följdändringar, Följdändringar med anledning av nya namn på skolformerna för elever med intellektuell funktionsnedsättning (U2022/03098), har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4 och promemorians lagförslag finns i bilaga 5. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissvaren finns tillgängliga på regeringen.se. En sammanställning av dem finns även tillgänglig i Utbildningsdepartementet (U2022/03098). I denna proposition behandlas dessa förslag till följdändringar. Under beredningen av förslagen har Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Försäkringskassan beretts tillfälle att yttra sig över ett utkast till proposition som innehåller förslag till följdändringar i ytterligare lagar. Försäkringskassan har inte haft några synpunkter på förslagen. CSN har lämnat synpunkter som behandlas i avsnitt 7. Inkomna yttranden finns tillgängliga i Utbildningsdepartementet (U2022/03098). I denna proposition behandlas slutligen även ett förslag till senarelagt upphävande av de sekretessbrytande bestämmelserna i 24 kap. 8 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, som bryter den s.k. statistiksekretessen till förmån för Statens skolverk och kommuner och som införts i OSL i enlighet med förslagen i propositionen Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skolinformation (prop. 2020/21:141, bet. 2020/21:KU31, rskr. 2020/21:290). Under beredningen av förslaget har Statens skolverk, Statistiska centralbyrån (SCB) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) beretts tillfälle att yttra sig över ett utkast till proposition. SCB har inte lämnat några synpunkter. Skolverket och SKR har svarat att de inte har några synpunkter på förslagen. Inkomna yttranden finns tillgängliga i Utbildningsdepartementet (U2022/03098). Lagrådet Regeringen beslutade den 15 februari 2023 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 7. Lagrådet lämnade förslagen i lagrådsremissen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. I förhållande till lagrådsremissen har vissa mindre språkliga och redaktionella ändringar gjorts. De föreslagna lagändringarna i avsnitten 2.1-2.3, 2.5, 2.6, 2.8-2.12 är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över de förslagen. 4 Förändringar i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan Som framgår av avsnitt 3 behandlas i denna proposition tre olika typer av förslag, dels ändringar i skollagen som avser gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, dels följdändringar i andra lagar än skollagen med anledning av att det har beslutats ändringar i skollagen som innebär att vissa skol- och utbildningsformer som har elever med intellektuell funktionsnedsättning som målgrupp, bl.a. gymnasiesärskolan, byter namn, dels en förlängning av sekretessbrytande bestämmelser i OSL som har betydelse för informationsförsörjningen på skolområdet. Den första kategorin av förslag behandlas i detta avsnitt, den andra kategorin förslag behandlas i avsnitt 5 och det tredje förslaget behandlas i avsnitt 6. Då de förslag till ändringar i skollagen som lämnas i detta avsnitt föreslås träda i kraft den 15 juli 2023, dvs. efter att de redan beslutade ändringar i skollagen som innebär att vissa skol- och utbildningsformer som har elever med intellektuell funktionsnedsättning som målgrupp byter namn (se vidare avsnitt 7), används i detta avsnitt benämningen anpassade gymnasieskolan i stället för gymnasiesärskolan. 4.1 Gymnasieskolans och anpassade gymnasieskolans utbildningar behöver följa med i samhällsutvecklingen Det finns ett behov av att se över utbildningen i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan Gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ge eleverna en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningarna behöver därför hålla hög kvalitet och ge eleven goda möjligheter att utveckla och fördjupa de kunskaper som behövs. Allteftersom samhället utvecklas behöver utbildningarna uppdateras och följa med i utvecklingen. För att undervisningen ska vara aktuell och meningsfull kan därför förändringar i skolformernas struktur och innehåll behöva göras. Som framgår av avsnitt 3 har riksdagen beslutat ändringar i skollagen i enlighet med förslagen i propositionen Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper (prop. 2021/22:36). Ändringarna innebär bl.a. nya principer för betygsättning och att kursbetyg ska ersättas av ämnesbetyg i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Bestämmelserna om de nya principerna för betygsättning har redan trätt i kraft. Även de nya bestämmelserna om ämnesbetyg har trätt i kraft, men de ska tillämpas först på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Övergången till ämnesbetyg syftar till att ge eleverna bättre förutsättningar än i dag för fördjupat lärande och lärande över tid där betyget ska spegla elevens kunskaper i ämnet som helhet. Reformen innebär bl.a. att samtliga ämnen i skolformerna behöver anpassas till de nya reglerna för betyg. I samband med dessa anpassningar finns det skäl att även göra andra förändringar av utbildningarna som bl.a. behövs med hänsyn till samhällets utveckling. Elever behöver möjligheter att fördjupa sig i matematik Matematikämnet är viktigt för elever och för samhället i stort då det bidrar till att bygga den kunskapsgrund som alla elever behöver för vidare studier, för arbete inom vald bransch och för spetskompetens inom framför allt naturvetenskap och teknikvetenskap. Det är därför viktigt att eleverna vågar välja att fördjupa sina studier i matematik inom gymnasieskolan. Övergången till ämnesbetyg innebär att flera kursbetyg ersätts av ett slutligt ämnesbetyg. Då eleverna i många fall får lägre betyg på de nuvarande högre kurserna medför en övergång till ämnesbetyg en ökad risk för att eleverna av oro för att deras betyg ska sjunka väljer att inte läsa mer matematik än nödvändigt på respektive program. Vid övergången till ämnesbetyg behöver matematikämnets konstruktion därför vara sådan så att elever inte tvekar inför att fördjupa sig i matematik på grund av risken för att få sämre betyg. Elever på teknikprogrammet behöver samma ämnesinnehåll som övriga elever i sin gymnasieutbildning Samtliga program i gymnasieskolan, utom teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet, innehåller ämnet naturkunskap. Inom naturvetenskapsprogrammet ingår i stället biologi, kemi och fysik vilka tillsammans kan sägas täcka ungefär samma ämnesområden som naturkunskap. Inom teknikprogrammet ingår dock bara kemi och fysik. Det innebär att undervisningen inom teknikprogrammet inte obligatoriskt innehåller det ämnesområde som naturkunskap motsvarar. Hantverksprogrammet i gymnasieskolan är alltför brett Hantverksprogrammet är ett nationellt program i gymnasieskolan där elever kan utbilda sig inom en rad olika hantverksyrken, t.ex. frisör, finsnickare och glasblåsare. Programmets bredd gör att det blir svårt att utforma gemensamma delar i programmet som är relevanta för alla de olika studievägarna. Dessutom har programmet över tid fått en kraftig slagsida mot hår- och skönhetsbranschen där 90 procent av eleverna som studerade första året på programmet läsåret 2021/22 studerade på inriktningen frisör, barberare och hår- och makeupstylist. På övriga inriktningar har elevantalet minskat. Mycket tyder på att inriktningarna mot de små hantverken inte blir synliga för potentiella elever med hantverksprogrammets nuvarande utformning. Risken finns därmed att utbildningarna i de traditionella hantverksyrkena som har få eller inga elever i gymnasieskolan helt försvinner. Anpassade gymnasieskolans program ska vara kopplade till arbetsmarknadens möjligheter och behov Det är viktigt att anpassade gymnasieskolan förbereder eleverna för ett framtida yrkesliv. Den nuvarande regleringen kan dock i vissa fall ge intrycket av att programmen pekar mot yrken där eleverna normalt inte får arbete, vilket kan skapa förväntningar som inte kan infrias. 4.2 Närmare om regleringen av gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan Förslag som avser de i avsnitt 4.1 redovisade behoven av ändringar i regleringen lämnas i avsnitt 4.3-4.6. Först lämnas dock en närmare redogörelse för den nuvarande regleringen av gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i relevanta avseenden. Regleringen är uppdelad på tre olika normnivåer som samspelar med varandra: lag, förordning och föreskrifter meddelade av Skolverket. I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan finns bl.a. nationella program Utbildningen i gymnasieskolan består i dag av 18 nationella program som är indelade i de två programtyperna yrkesprogram och högskoleförberedande program. I gymnasieskolan finns också utbildning i form av olika introduktionsprogram och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. I anpassade gymnasieskolan finns nio nationella program. Dessutom finns det individuella program. Namnen på de nationella programmen i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan regleras i bilaga 1 respektive 3 till skollagen (2010:800) och poängplanen för de nationella programmen regleras i skollagen (se nedan), men stora delar av programmens innehåll regleras i gymnasieförordningen, andra förordningar och i föreskrifter meddelade av Skolverket (15 kap. 7 §, 16 kap. 5 §, 18 kap. 8 § och 19 kap. 2 § skollagen samt bilagorna 1 och 3 till samma lag). Målen för de nationella programmen bestäms i examensmål och programmål För varje nationellt program i gymnasieskolan ska det finnas examensmål som innehåller mål för programmet. För de nationella programmen inom anpassade gymnasieskolan finns i stället programmål. Att det ska finnas examensmål och programmål regleras i skollagen men innehållet i målen finns i förordning (16 kap. 6 § och 19 kap. 5 § skollagen, förordningen [SKOLFS 2010:14] om examensmål för gymnasieskolans nationella program och förordningen [SKOLFS 2013:5] om programmål för gymnasiesärskolans nationella program). Omfattningen av studierna anges i gymnasiepoäng Omfattningen av studierna anges i gymnasiepoäng. Poängplanen för nationella program i gymnasieskolan respektive anpassade gymnasieskolan finns i bilaga 2 respektive 4 till skollagen. Utbildningen på samtliga nationella program, förutom yrkesprogrammen i gymnasieskolan, omfattar 2 500 gymnasiepoäng. På yrkesprogrammen i gymnasieskolan kan omfattningen variera mellan 2 500 och 2 800 gymnasiepoäng (16 kap. 19 och 20 §§, 19 kap. 21 § skollagen och bilaga 2 och 4 till samma lag). Inom de nationella programmen finns inriktningar och särskilda varianter Inom de nationella programmen i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får det finnas nationella inriktningar som börjar det första, andra eller tredje läsåret. De flesta nationella program inom gymnasieskolan har två eller flera sådana nationella inriktningar, men det finns också några program som inte har några nationella inriktningar. Inom anpassade gymnasieskolan finns det för närvarande inte några nationella inriktningar. Vilka nationella inriktningar som ska finnas på programmen regleras i förordning (16 kap. 7, 8 och 10 §§ och 19 kap. 6, 7 och 9 §§ skollagen, 4 kap. 2 § gymnasieförordningen och bilaga 1 till samma förordning). Inom de nationella programmen i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får det även finnas särskilda varianter som börjar det första, andra eller tredje läsåret. Frågan om en särskild variant ska godkännas ska prövas av Skolverket (16 kap. 7 och 9 §§ samt 19 kap. 8 och 9 §§ skollagen och 5 kap. gymnasieförordningen). Enligt gymnasieförordningen är en särskild variant en utbildning som i vissa delar avviker från vad som annars gäller för bl.a. en nationell inriktning inom ett nationellt program. Avvikelsen i en särskild variant ska omfatta minst 300 gymnasiepoäng eller 300 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. På högskoleförberedande program i gymnasieskolan får det även finnas särskilda varianter inom det estetiska området. Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensmålet eller programmålet för ett program. För idrottsutbildningar gäller andra bestämmelser (1 kap. 3 § och 5 kap. 1 § gymnasieförordningen). Skolverket kan fatta beslut om avvikelser från bl.a. examensmål och om riksrekryterande utbildningar Utöver beslut om särskilda varianter, som beskrivs i avsnittet ovan, får Skolverket enligt skollagen besluta om avvikelser från struktur, innehåll och examensmål respektive programmål för utbildningar på nationella program (16 kap. 13 § och 19 kap. 12 §). Ett sådant beslut som avser en utbildning som anordnas av en offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riksrekrytering. Med riksrekrytering avses att det till en viss utbildning i första hand ska tas emot sökande från hela landet. Det är Skolverket som får besluta om riksrekrytering för en viss utbildning. Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för att en viss utbildning ska kunna bli riksrekryterande. Ett beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta (16 kap. 13 § andra stycket och 45 och 46 §§ samt 19 kap. 12 § andra stycket och 37 och 38 §§ skollagen). Beslut om avvikelser från struktur, innehåll och examensmål respektive programmål för utbildningar på nationella program som avser en utbildning som anordnas av en enskild huvudman fattas efter en prövning som motsvarar prövningen av riksrekryterande utbildningar (16 kap. 13 § tredje stycket och 19 kap. 12 § tredje stycket skollagen). Av förarbetena till ovan nämnda reglering framgår att det finns utbildningar av nationellt intresse som till sitt innehåll och sin struktur inte ryms inom något nationellt program men som ändå bör kunna erbjudas inom gymnasieskolan och att det därför bör finnas olika former av riksrekryterande utbildningar. De riksrekryterande utbildningar som tillåts att avvika från de nationella programmen när det gäller struktur, innehåll och examensmål ska i övriga avseenden behandlas som nationella program, se propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199 s. 92 och 162) samt propositionen Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165 s. 793). I 5 kap. 13 § gymnasieförordningen regleras de närmare förutsättningarna för beslut enligt skollagen om att en utbildning får avvika från vad som annars gäller för nationella program i fråga om struktur, innehåll och examensmål eller programmål. Ett sådant beslut får inte innebära avvikelser från den omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena som framgår av bilaga 2 till skollagen, dvs. de ämnen som är gemensamma för alla nationella program (se vidare nedan), eller från de gymnasiegemensamma ämnena i anpassad gymnasieskola som framgår av bilaga 4 till samma lag. Skolverket ska besluta om avvikelse från examensmål eller programmål för en viss riksrekryterande utbildning om 1. utbildningen till sitt innehåll i allt väsentligt avviker från ett nationellt programs examensmål eller programmål, och 2. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen ryms inom gymnasieskolans eller anpassade gymnasieskolans kompetensområde. Egna examensmål finns i dag framtagna för en flygteknikutbildning, en marinteknikutbildning, en utbildning för samiska näringar, en sjöfarts-utbildning och en tågteknikutbildning. Det finns gymnasiegemensamma ämnen och karaktärsämnen Av bilaga 2 och 4 i skollagen framgår att det inom de nationella programmen i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ingår * ämnen som finns i alla de nationella programmen (gymnasiegemensamma ämnen), * ämnen genom vilka ett program får sin karaktär (karaktärsämnen), * individuellt val, och * gymnasiearbete. När det gäller de gymnasiegemensamma ämnena regleras i de nämnda bilagorna till skollagen dels vilka ämnena är, dels i hur stor omfattning de ska ingå i de olika nationella programmen. När det gäller karaktärsämnena regleras dock enbart omfattningen av dem i skollagen medan vilka de är regleras dels i förordning, dels i föreskrifter meddelade av Skolverket. Karaktärsämnena förekommer som * programgemensamma ämnen, * inriktningsgemensamma ämnen, och * programfördjupning. Vilka programgemensamma ämnen som ingår i respektive program framgår av gymnasieförordningen (4 kap. 1 och 1 a §§ gymnasieförordningen och bilaga 1 och 2 till samma förordning). I gymnasieförordningen anges också vilka inriktningar som finns inom respektive nationellt program i gymnasieskolan (bilaga 1). Vilka ämnen som ska ingå i en inriktning regleras i föreskrifter meddelade av Skolverket. Programfördjupningen inom ett nationellt program är sådana ämnen eller kurser som inom examensmålet eller programmålet kompletterar de gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnena. I de fall programmet har en inriktning kompletterar de även de inriktningsgemensamma ämnena. Vilka kurser i vilka ämnen som får ingå som programfördjupning regleras i föreskrifter meddelade av Skolverket. Huvudmannen beslutar sedan vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning (1 kap. 3 §, 4 kap. 1, 5 och 6 §§ gymnasieförordningen). Innehållet i ett ämne regleras i en ämnesplan för ämnet i fråga. Ämnesplanerna innehåller en övergripande syftesdel för ämnet som helhet, centralt innehåll och betygskriterier. Ämnesplanerna för de gymnasiegemensamma ämnena inom gymnasieskolan finns i förordning och övriga ämnesplaner beslutas av Skolverket i form av föreskrifter (16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen, 1 kap. 4 § gymnasieförordningen, förordningen [SKOLFS 2010:261] om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena och Statens skolverks föreskrifter för aktuella ämnen.) 4.3 Matematikämnet i gymnasieskolan ska förändras 4.3.1 Alla gymnasieelever läser matematik Ämnet matematik ingår på samtliga nationella program i gymnasieskolan. Som framgår av avsnitt 4.2 regleras innehållet i ett ämne i en ämnesplan för ämnet i fråga. Ämnesplanen för matematik är gemensam för hela gymnasieskolan. I dag kan en elev läsa olika kurser om sammanlagt 500 gymnasiepoäng i ämnet. Dessutom finns en kurs om 100 gymnasiepoäng, benämnd matematik - specialisering, vilken en elev kan läsa flera gånger med olika innehåll (förordningen [SKOLFS 2010:261] om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena). Hur mycket matematik en elev ska läsa på ett nationellt program regleras endast delvis i lag och i övrigt i förordning och i föreskrifter meddelade av Skolverket. I poängplanen för de nationella programmen i gymnasieskolan i bilaga 2 till skollagen regleras hur mycket matematik som eleverna på de olika programmen obligatoriskt ska läsa inom ramen för de gymnasiegemensamma ämnena. På yrkesprogrammen samt på estetiska och humanistiska programmen ingår 100 gymnasiepoäng matematik, på samhällsvetenskaps- och ekonomiprogrammen ingår 200 gymnasiepoäng och på naturvetenskaps- och teknikprogrammen ingår 300 gymnasiepoäng inom ramen för de gymnasiegemensamma ämnena. I poängplanen regleras också det minsta antal gymnasiepoäng som ska avse karaktärsämnen för de nationella programmen, dvs. de ämnen som ger de nationella programmen deras karaktär, samt hur många poäng som ska avse individuellt val och gymnasiearbete. På samtliga nationella program finns det i dag möjligheter för elever att läsa mer matematik än vad som ingår inom ramen för de gymnasiegemensamma ämnena på utbildningen. Möjligheten att läsa mer regleras dock inte i skollagen utan i föreskrifter meddelade av regeringen och Skolverket. På naturvetenskaps- teknik- och ekonomiprogrammen finns valbara inriktningar som innehåller mer matematik än vad som läses inom det gymnasiegemensamma utrymmet på respektive program. Det är också möjligt för eleverna att läsa mer matematik inom programfördjupningen och som individuellt val på alla program om huvudmännen erbjuder det (4 kap. 5-7 §§ gymnasieförordningen och bl.a. Skolverkets föreskrifter [SKOLFS 2010:50] om kurser för ekonomiprogrammet). Riksdagen har, som framgår i avsnitt 3, beslutat om en övergång till ämnesbetyg som syftar till att främja elevers kunskapsutveckling och att de betyg som sätts bättre ska spegla elevers kunskaper. Att ämnesbetyg införs innebär att ett slutligt betyg ska sättas först efter avslutade ämnesstudier i stället för efter varje avslutad kurs. För att eleverna fortlöpande under utbildningens gång ska kunna få en tydlig återkoppling på hur de ligger till ska ämnena vara indelade i en eller flera nivåer och betyg ska sättas efter varje avslutad nivå. Ett betyg på en högre nivå i ett ämne ska ersätta betyg som en elev tidigare har fått på lägre nivåer i ämnet (15 kap. 22 § skollagen). Härigenom skiljer sig ämnesbetyg från kursbetyg. Ett kursbetyg är nämligen ett slutligt betyg som inte kan ersättas av ett annat betyg, även om det sätts innan studierna i ämnet i fråga har avslutats. 4.3.2 Matematikämnet ska delas upp i mindre delar Regeringens förslag: I skollagens poängplan för de nationella programmen i gymnasieskolan ska, i fråga om naturvetenskaps- och teknikprogrammen, 100 gymnasiepoäng tas bort från det gymnasiegemensamma ämnet matematik, så att detta ämne omfattar 200 gymnasiepoäng på dessa program. I stället ska 100 gymnasiepoäng i ett nytt ämne, benämnt matematik - fortsättning, läggas till som ett karaktärsämne på programmen. Statens skolverks förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Skolverket har remitterat två alternativa förslag som gäller konstruktionen av ämnet matematik i gymnasieskolan. Huvudförslaget innebär att inga ändringar görs i poängplanen i skollagen när det gäller matematikämnet samt att ämnet matematik ska delas upp i tre ämnen vilket regleras på förordningsnivå och i föreskrifter meddelade av Skolverket: dels ämnet matematik upp till 400 gymnasiepoäng, dels två nya ämnen som avser fördjupning i matematik om 100 gymnasiepoäng vardera. Det alternativa förslaget innebär att ämnet matematik ska delas i fyra ämnen vilket ska regleras på förordnings- och föreskriftsnivå: dels ett matematikämne upp till 200 gymnasiepoäng, dels ett fortsättningsämne upp till 200 gymnasiepoäng, dels två ämnen som avser fördjupning i matematik om 100 gymnasiepoäng vardera. I det alternativa förslaget, som innebär att det görs sådana ändringar i poängplanen som överensstämmer i sak med regeringens förslag, benämns det nya fortsättningsämnet matematik - analys. Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som yttrar sig över förslagen förordar ett matematikämne om 200 gymnasiepoäng och att det införs ytterligare ett ämne som bygger på detta. Detta gäller bl.a. Luleå tekniska universitet, Högskolan Kristianstad, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Lärande i Sverige och Borlänge kommun. Luleås tekniska universitet och Högskolan Kristianstad anser att man genom att dela in matematikämnet i flera ämnen kan motverka risken att elever i gymnasieskolan väljer bort högre nivåer i matematik av oro för att sänka sitt totala betyg i ämnet. Norrköpings kommun, som inte tydligt förordar något av förslagen, framhåller att ett matematikämne om upp till 400 gymnasiepoäng ökar risken för hög stress hos elever inför betyg på den sista nivån i ämnet. Universitets- och högskolerådet, Stockholms universitet och Göteborgs universitet förordar ett matematikämne på upp till 400 gymnasiepoäng. De lyfter dock samtidigt fram att detta riskerar att leda till att färre läser matematik på högre nivåer. Stockholms universitet framför att ett större matematikämne stämmer väl med tanken bakom ämnesbetyg. Lärarnas riksförbund, Chalmers tekniska högskola och Lunds universitet förordar ett matematikämne om upp till 400 gymnasiepoäng trots att de anser att ett så omfattande matematikämne medför en risk för att elever läser mindre matematik för att undvika att ett lågt betyg på en högre nivå i ämnet sänker ämnesbetyget. För att komma ifrån detta föreslår de i stället olika ändringar av tillträdessystemet till högskolan. Skälen för regeringens förslag Det behövs en ny konstruktion för matematikämnet när man inför ämnesbetyg i gymnasieskolan Elever som läser flera nivåer i ämnet matematik kan uppfatta det som problematiskt att systemet med ämnesbetyg medför att ett betyg på en högre nivå i ämnet ersätter betyg på lägre nivåer. Detta beror på att eleverna i många fall får lägre betyg i de högre kurserna i ämnet matematik. I det nuvarande systemet med kursbetyg är detta inget problem eftersom eleverna behåller det satta betyget även om de läser ytterligare kurser i ämnet. Enligt en analys av matematikbetygen som Skolverket har gjort sker en stadig nedtrappning av betygen som innebär att för varje ny, högre kurs som eleverna läser i ämnet matematik förskjuts betygen nedåt (se SOU 2020:43, s.372). Detta kan enligt Skolverket förklaras av den ökande komplexiteten och abstraktionsnivån i matematikkurserna. Sannolikt kommer betygsutvecklingen i matematik att se ungefär likadan ut i ämnesbetygssystemet vilket kan få till följd att eleverna kan tveka inför att välja utbildningar som i stor omfattning innehåller matematik. Om eleverna får ett lågt betyg på den avslutande nivån i ämnet matematik och därmed i hela matematikämnet försämras nämligen deras möjligheter att konkurrera om högskoleplatser med elever från program där det ingår mindre matematik. Oron för att få ett lågt betyg i ämnet kan också leda till att elever i mindre utsträckning väljer att läsa ytterligare nivåer i matematik utöver de som ingår obligatoriskt på ett program. Det vore olyckligt om eleverna av oro för att få ett lägre betyg på de högre nivåerna väljer att inte fördjupa sig ytterligare i matematik eller undviker att välja ett program som innehåller mycket matematik. Att en person har godkända betyg om minst 100 gymnasiepoäng i matematik är ett krav för grundläggande behörighet till högskoleutbildning. För vissa högskoleutbildningar ställs också krav på särskild behörighet som omfattar betyg om ytterligare gymnasiepoäng i matematik (16 kap. 27 och 28 §§ skollagen, 7 kap. 5, 5 a och 8 §§ högskoleförordningen [1993:100] och Universitets- och högskolerådets föreskrifter [UHRFS 2019:1] om särskild behörighet). För att bli antagen till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar inom högskolan krävs att eleverna har upp till 400 gymnasiepoäng i matematik. Detta motiveras av att matematikstudier av den omfattningen är helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen (7 kap. 8 § högskoleförordningen). Fördjupning i matematik är således viktig såväl för den enskilda eleven som för samhället i stort och för spetskompetens inom framför allt teknik och naturvetenskap då matematikämnet bidrar till att bygga den kunskapsgrund som alla elever behöver för vidare studier och för arbete inom vald bransch. Om matematikämnet delas i mindre delar minskar risken för att matematik väljs bort För att minska riskerna för att elever ska välja bort de högre nivåerna i matematik skulle ämnet kunna delas i flera mindre ämnen. Då skulle elever kunna behålla sina betyg i ett grundläggande matematikämne även om de väljer att läsa vidare i ett fortsättningsämne. Som framgår av avsnitt 3 har Skolverket haft i uppdrag att förbereda för en övergång till ämnesbetyg. Skolverket har som en del i detta uppdrag tagit fram förslag till förändringar i utformningen av ämnet matematik. Enligt det förslag som Skolverket förordar ska ämnet matematik delas i fyra mindre ämnen. De första fyrahundra poängen i dagens matematikämne ska bli två ämnen om vardera 200 gymnasiepoäng. Dessutom ska de nuvarande kurserna matematik 5 och matematik - specialisering bli två egna ämnen. Eftersom konstruktionen av matematikämnet inte regleras i lag utan i förordningen om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena, så påverkar den uppdelning som Skolverket föreslår endast lagstiftningen i mindre utsträckning. På naturvetenskaps- och teknikprogrammen ingår enligt bilaga 2 till skollagen 300 gymnasiepoäng matematik som gymnasiegemensamt ämne. Om de första 200 poängen i dagens matematikämne ska utgöra ett eget ämne behöver det alltså göras en ändring i bilagan som innebär att 100 gymnasiepoäng i ämnet matematik tas bort från regleringen om det gymnasiegemensamma ämnet matematik för naturvetenskaps- och teknikprogrammen. Det behöver i stället regleras i samma bilaga att eleverna på dessa program som karaktärsämnen ska läsa 100 gymnasiepoäng i ett nytt fortsättningsämne i matematik. För att ämnet matematik ska kunna utformas på samma sätt även på de övriga nationella programmen behövs inte någon ändring i bilagan till skollagen då det enligt bilagan endast ingår 100 eller 200 gymnasiepoäng i matematik som gymnasiegemensamt ämne i dessa program. Att eleverna kan välja att läsa ytterligare matematik regleras som tidigare nämnts i förordning. Om de första 200 poängen i dagens matematikämne blir ett eget ämne skulle det inte innebära att samtliga elever i gymnasieskolan behöver läsa 200 gymnasiepoäng i ämnet utan endast att 200 gymnasiepoäng blir den maximala omfattning som ett ämnesbetyg i matematik kan ha. För den elev som läser mindre matematik än 200 gymnasiepoäng kommer ämnesbetyget att omfatta färre gymnasiepoäng. Den elev som i stället exempelvis läser både ämnet matematik och fortsättningsämnet i matematik kommer att få slutliga betyg i båda ämnena. Att ämnen ska hållas ihop i större enheter är en av grundtankarna för att övergången till ämnesbetyg ska ge de positiva effekter som eftersträvas, dvs. mindre stress för eleverna, en förbättrad kunskapsutveckling och betyg som bättre speglar elevers kunskaper. Regeringen instämmer därmed i bl.a. Stockholms universitets bedömning att ett större matematikämne stämmer med tanken bakom ämnesbetyg. Trots detta anser regeringen att det är viktigt att matematikämnet inte blir alltför omfattande då det kan leda till att eleverna väljer att inte fördjupa sig i ämnet av rädsla för lägre betyg på de högre nivåerna. De riskerar därmed att gå miste om fördjupning i matematik som hade kunna vara till stor hjälp vid fortsatta studier och arbetsliv. Regeringen bedömer därför att fördelarna med att dela upp matematikämnet i flera mindre delar överväger. Lärarnas riksförbund, Chalmers tekniska högskola och Lunds universitet anser att matematikämnet bör vara mer omfattande än 200 gymnasiepoäng och föreslår att det genomförs ändringar i tillträdessystemet till högskolan för att minska problemet med att elever undviker att fördjupa sig i ämnet matematik. Regeringen gör dock bedömningen att det är en bättre lösning att dela upp matematikämnet i mindre delar då det är en lösning som blir synlig direkt i elevens betyg. Att lösa problemen genom ändringar i tillträdessystemet anser regeringen är en sämre lösning. Det skulle kunna bli svårt för eleverna att överblicka effekten av att vid antagning till högskolan kompenseras för den sänkning av betygen som är vanlig i matematik. Det kan också finnas andra motiv än tillträde till högre utbildning till varför fördjupning i matematikämnet har stor betydelse. Det är t.ex. viktigt att de som helt enkelt vill fördjupa sig i matematikämnet för att de har ett intresse för matematik inte avskräcks från detta, även om de initialt inte har tänkt att välja en utbildning där det finns särskilda behörighetskrav som avser matematik. I ett längre perspektiv är det viktigt att individer exempelvis har möjligheter att senare göra nya studieval eller yrkesval. Sammantaget gör regeringen samma bedömning som Skolverket, dvs. att matematikämnet bör delas i mindre delar. Enligt regeringens bedömning är det rimligt att matematikämnet inom gymnasieskolan omfattar 200 gymnasiepoäng. Matematikämnet på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet behöver förändras Regeringen bedömer att ämnet matematik ska omfatta upp till 200 gymnasiepoäng samt att det därutöver ska finnas andra matematikämnen som innebär en fördjupning. En sådan ändring medför att det behöver göras ändringar i bilaga 2 till skollagen som innebär dels att 100 gymnasiepoäng i ämnet tas bort från naturvetenskaps- och teknikprogrammen, dels att eleverna på dessa program i stället som ett karaktärsämne ska läsa 100 gymnasiepoäng i ett nytt fortsättningsämne i matematik. Skolverket föreslår att namnet på det nya ämnet ska vara matematik - analys. Regeringen anser dock att detta namn skulle vara missvisande då analys förekommer i matematikens alla delar. Ett mer neutralt och tydligare namn på ämnet är matematik - fortsättning. Regeringen föreslår således att 100 gymnasiepoäng i ämnet matematik tas bort från de gymnasiegemensamma ämnena på naturvetenskaps- och teknikprogrammen och att 100 gymnasiepoäng i det nya ämnet matematik - fortsättning läggs till som ett karaktärsämne på dessa program. För att det gymnasiegemensamma ämnet matematik ska kunna utformas på samma sätt även på de övriga nationella programmen behövs ingen ändring i bilaga 2 till skollagen då övriga program endast innehåller 100 eller 200 gymnasiepoäng i matematik som gymnasiegemensamt ämne. 4.4 Naturkunskap ska ingå som gymnasiegemensamt ämne i teknikprogrammet Regeringens förslag: I skollagens poängplan för de nationella programmen i gymnasieskolan ska, i fråga om teknikprogrammet, dels naturkunskap införas som gymnasiegemensamt ämne om 50 gymnasiepoäng, dels utrymmet för karaktärsämnen minska med 50 gymnasiepoäng. Statens skolverks förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som yttrar sig tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Detta gäller bl.a. Installatörsföretagen, Svensk Ventilation, Energiföretagen Sverige, Nationellt resurscentrum för teknikundervisning i skolan, Umeå universitet och Härnösands kommun. Ett fåtal remissinstanser, däribland Göteborgs universitet och Stockholms kommun, avstyrker förslaget. Göteborgs universitet föreslår att 100 gymnasiepoäng i ämnet biologi införs i stället för naturkunskap. Som stöd för detta anför universitetet att naturkunskapsämnet är utformat för att passa elever som till skillnad från eleverna på teknikprogrammet inte läser andra naturvetenskapliga ämnen. Ämnet biologi bör enligt universitetet ingå i teknikprogrammet för att förbereda eleverna för högre utbildning inom naturvetenskapliga ämnen där ämnena biologi, fysik och kemi är vanliga förkunskapskrav. Stockholms kommun anser att naturkunskap inte behövs på teknikprogrammet då ämnesinnehållet tas upp inom andra ämnen på programmet. Skälen för regeringens förslag: Samtliga program i gymnasieskolan, utom teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet, innehåller ämnet naturkunskap som gymnasiegemensamt ämne. Inom naturvetenskapsprogrammet ingår i stället biologi, kemi och fysik som karaktärsämnen, vilka tillsammans kan sägas täcka ungefär samma ämnesområden som naturkunskap. Inom teknikprogrammet ingår dock bara kemi och fysik som karaktärsämnen (16 kap. 20 § skollagen och bilaga 2 till samma lag). Det innebär att undervisningen inom teknikprogrammet, som enda nationella program, inte obligatoriskt innehåller hela det ämnesområde som naturkunskap motsvarar. Enligt Stockholms kommun behövs dock inte naturkunskap på programmet då ämnesinnehållet tas upp inom andra ämnen på teknikprogrammet. Regeringen delar inte denna bedömning utan anser att oavsett om ämnesinnehållet kan tas upp inom andra ämnen är detta inte tillräckligt. Ämnet naturkunskap behövs för att alla nödvändiga aspekter på området ska kunna tas upp i undervisningen. Att som Göteborgs universitet föreslår införa 100 gymnasiepoäng i biologi, i stället för naturkunskap, skulle innebära en större förändring i programmets struktur och medföra att det valbara utrymmet inom programfördjupningen minskar alltför mycket. Regeringen anser, i motsats till Göteborgs universitet, inte att ämnet biologi behöver ingå i teknikprogrammet med motivet att det är ett förkunskapskrav till många högre utbildningar. Biologiämnet innehåller nämligen många delar som inte är relevanta för teknikprogrammet. Regeringen anser därför att det är lämpligare att eleverna på teknikprogrammet läser naturkunskap än att de läser biologi och att en sådan lösning ligger i linje med teknikprogrammets examensmål. Med hänsyn till att eleverna på teknikprogrammet studerar andra naturvetenskapliga ämnen (fysik och kemi) anser regeringen att det är tillräckligt med 50 poäng naturkunskap som gymnasiegemensamt ämne. När 50 gymnasiepoäng naturkunskap införs inom de gymnasiegemensamma ämnena behöver programmets karaktärsämnen minska med samma antal gymnasiepoäng för att inte programmets omfattning ska bli för stor. Innehållet i naturkunskapsämnet är dock till stora delar sådant att det kan anpassas och ligga i linje med teknikprogrammets examensmål och på så vis stärka programmets karaktär. En minskning av karaktärsämnena bedöms därmed inte innebära någon nackdel för eleverna på programmet. Regeringen föreslår därför att naturkunskap ska införas som gymnasiegemensamt ämne inom teknikprogrammet i gymnasieskolan och att ämnet ska ingå i programmet med 50 gymnasiepoäng samt att utrymmet för karaktärsämnen ska minska med samma antal gymnasiepoäng. 4.5 Den gymnasiala utbildningen till olika hantverksyrken delas upp i olika utbildningar Regeringens förslag: Ett nytt nationellt program, frisör- och stylistprogrammet, ska införas i gymnasieskolan. Hantverksprogrammet ska upphöra som nationellt program. Regeringens bedömning: Övriga inriktningar på hantverksprogrammet kan revideras och fortgå som andra utbildningar inom gymnasieskolan. Statens skolverks remitterade förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I det remitterade förslaget benämns det nya programmet hår- och stylistprogrammet. Det förslag Skolverket lämnat i sin redovisning till regeringen överensstämmer med regeringens förslag. Skolverkets bedömning överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna som yttrar sig tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Det gäller t.ex. Frisörföretagarna, Gävle, Helsingborgs, Luleå och Malmö kommuner, Göteborgs universitet, Universitets- och högskolerådet (UHR) och Kungsmadskolan i Växjö. Malmö kommun ser i stort positivt på förändringar av hantverksprogrammet. Helsingborgs kommun framför att de föreslagna ändringarna bedöms vara positiva för eleverna och underlättar för verksamheten att planera utbildning av god kvalitet. Luleå kommun anser att förslaget fortsatt möjliggör en funktionell frisöryrkesutbildning i linje med branschens behov. Gävle kommun framför att kommunen är positiv till de föreslagna förändringarna och att Skolverkets resonemang är tydligt och välgrundat. UHR är positivt till Skolverkets förslag om att hantverksprogrammet upphör som nationellt program och att dagens inriktningar tas om hand på olika sätt. Flera remissinstanser framför synpunkter på namnet på det remitterade förslaget om ett nytt hår- och stylistprogram, däribland Frisörföretagarna, Stadsmissionens skolstiftelse och Stockholms kommun. När det gäller det föreslagna nya nationella programmet hår- och stylistprogrammet, lyfter Göteborgs universitet att kopplingen till kompetensförsörjningen i samhället kan diskuteras. Det finns remissinstanser som uttrycker farhågor angående att hantverksprogrammet upphör som nationellt program. Bland annat befarar Njudungsgymnasiet i Vetlanda att skolor kommer att stänga ner sina floristutbildningar och Nordiska skräddarskolan i Uddevalla att hantverkskunnande inom textil design kan gå förlorat. Pedagogiskt forum Modedesign anser att det är mycket oroväckande att Sverige inte längre kommer erbjuda ett hantverksprogram, då programmet har ett symboliskt och funktionellt värde. Också Floristernas Yrkesråd och Stockholms kommun uttrycker att de ser många vinster i att ha ett gemensamt paraply för de olika inriktningar som finns i hantverksprogrammet, då det ger tyngd till hantverkstraditionen och hantverkskunnandet att samla alla hantverksutbildningar. Floristernas Yrkesråd anser vidare att hantverksprogrammet bör finnas kvar i sin nuvarande utformning. Samma uppfattning uttrycker Stockholms kommun och Holavedsgymnasiet i Tranås, åtminstone när det gäller några av dagens inriktningar. Trä- och möbelföretagen avstyrker Skolverkets förslag om att utbildningen inom finsnickeri ska ges som riksrekryterande utbildning med eget examensmål. Organisationen förordar i stället att inriktningen ska inrymmas i ett annat nationellt program, vilket även några lärare på Åkrahällskolan i Nybro och några lärare på Ållebergsgymnasiet i Falköping anser. Skälen för regeringens förslag och bedömning Hantverksprogrammet är ett brett program som utbildar för en rad olika hantverksyrken Hantverksprogrammet är ett nationellt program i gymnasieskolan. Det innehåller utbildningar till en rad olika hantverksyrken, både yrken som växt fram under senare år, som hår- och makeupstylist, och sådana som har en lång historia, exempelvis guldsmed och finsnickare. Programmet har i dag fem olika inriktningar, nämligen - finsnickeri - florist - frisör, barberare och hår- och makeupstylist - textil design - övriga hantverk. Inom inriktningen övriga hantverk kan flera olika hantverksyrken anordnas, t.ex. sotare, glasblåsare eller silversmed. Hantverksprogrammet erbjuder möjlighet till många olika yrkesutgångar, dvs. yrkeskompetenser som eleverna får genom att läsa en viss kombination av kurser inom respektive inriktning och i programfördjupningen. Exempel på yrkesutgångar inom programmet är båtbyggare, florist och frisöraspirant. Efter examen ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom floristyrket, frisör-, barberar- och stylistbranschen, finsnickeribranschen, textilbranschen eller inom ett annat valt hantverk. Hantverksprogrammets bredd gör att inriktningarna framstår som separata utbildningar Hantverksprogrammet riktar sig alltså till många och olika yrken. Av den anledningen är examensmålet, som är gemensamt för alla elever på programmet, generellt formulerat. Centrala delar av detta mål rör hantverkskunnande och estetiskt tänkande, kunskaper om hantverkstradition och kulturarv och att utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper från idé till färdig produkt. I praktiken har dock programmets olika hantverksyrken mycket litet gemensamt och inriktningarna framstår som separata utbildningar. Det blir därför svårt att utforma gemensamma delar i programmet som är relevanta för alla de olika studievägarna. En följd är, enligt Skolverket, att examensmålet och ämnesplanerna i hantverk och hantverkskunskap fungerar som kompromisser som inte ger tillräcklig styrning för utbildningens olika inriktningar. I vissa fall uppstår också obalans mellan inriktningarna gällande innehåll och progression. Exempelvis är det centrala innehållet inom t.ex. kurserna i finsnickeri- och textil design betydligt mer omfattande och avancerat vad gäller digitala tekniker än inom exempelvis florist- eller frisörkurserna. Antalet skolenheter som erbjuder hantverksprogrammet har på senare år minskat. Vidare har programmet över tid fått en kraftig slagsida mot hår- och skönhetsbranschen, medan utbildning mot smala hantverksyrken minskar. Läsåret 2021/22 studerade totalt 6 018 elever (5 627 kvinnor och 391 män) på hantverksprogrammet, fördelat över tre årskurser. I den första årskursen fanns 1 983 elever, varav 1 699 kvinnor och 78 män gick på inriktningen frisör, barberare, hår- och makeupstylist. Det betyder att hela 90 procent av eleverna som studerade första året inom hantverksprogrammet studerade inriktningen frisör, barberare och hår- och makeupstylist. Övriga 206 elever som studerade första året inom hantverksprogrammet fördelades över inriktningarna finsnickeri, florist, textil design och övriga hantverk. Det minsta elevantalet fanns på inriktningen övriga hantverk, med endast 16 elever (8 kvinnor och 8 män) i hela Sverige. Utbildningarna inom de små hantverken behöver bli mer synliga för framtida elever Flera av inriktningarna lockar alltså få elever, och elevantalet har sjunkit under senare år. Dessa inriktningar riskerar därmed att komma i skymundan för den dominerande inriktningen frisör, barberare och hår- och makeupstylist. Mycket tyder på att de små inriktningarna inte är synliga för potentiella elever med hantverksprogrammets nuvarande utformning. Risken finns därmed att de traditionella hantverksyrkena som har få eller inga elever i gymnasieskolan helt försvinner. En sådan oro har lyfts i det nationella programrådet för hantverksprogrammet, där branschföreträdare från olika branschorganisationer såsom Hantverkarnas Riksorganisation, Hantverksrådet och Floristernas Yrkesråd ingår. Mot bakgrund av denna utveckling drar regeringen, i likhet med Skolverket, slutsatsen att hantverksprogrammet i dag inte är ett tillräckligt väl fungerande program. För att värna kompetensförsörjningen inom hantverksyrkena, och för att det fortsatt ska vara möjligt att utbilda sig även inom små hantverksyrken i gymnasieskolan, behöver utbildningarna inom hantverksprogrammet få bättre förutsättningar. Regeringen anser att utbildningarna kan bli mer livskraftiga och synliga för framtida elever om de organiseras på ett annat sätt och utformas specifikt för de olika hantverken och deras förutsättningar. När det gäller utbildningen inom inriktningen frisör, barberare och hår- och makeupstylist, som i dag samlar flest elever på hantverksprogrammet, finns det skäl som talar för att den blir ett nytt eget nationellt program. Ett nytt nationellt program, frisör- och stylistprogrammet, införs i gymnasieskolan Läsåret 2020/21 hade utbildningarna mot frisör, barberare och hår- och makeupstylist totalt i alla årskurser drygt 5 700 elever och var i och med det större än till exempel hotell- och turismprogrammet, industritekniska programmet eller restaurang- och livsmedelsprogrammet. Regeringen anser att det mot den bakgrunden är rimligt att införa ett nytt nationellt program som utbildar mot yrkesområdena frisör, barberare och hår- och makeupstylist med alternativa vägar för professionellt arbete inom respektive bransch. Samtidigt bör hantverksprogrammet upphöra som nationellt program i gymnasieskolan och övriga inriktningar inom det nuvarande programmet tas om hand på annat sätt (se vidare nedan). Göteborgs universitet anser att förändringen kan ses som en konsekvens av att det är det nya programmets föreslagna yrkesutgångar som i dag rekryterar elever. Kungsmadskolan i Växjö välkomnar förslaget att hantverksprogrammet upphör och att ett nytt nationellt program startas med hår, skönhet och styling i fokus. Luleå kommun anser att ett sådant program fortsatt skulle möjliggöra en funktionell frisöryrkesutbildning i linje med branschens behov. Göteborgs universitet framför också åsikten att den föreslagna utbildningens koppling till kompetensförsörjning i samhället kan diskuteras. Regeringen vill i det sammanhanget peka på skollagens nya bestämmelser om att arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (2 kap. 5 §, 15 kap. 30 b, 31 b och 32 a §§ och 20 kap. 16 a § skollagen). Genom att stärka kopplingen mellan utbudet av utbildningar i gymnasieskolan och arbetsmarknadens behov kan elevernas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden förbättras och bidra till att både näringslivets och välfärdens kompetensförsörjning tryggas, se propositionen Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning (prop. 2021/22:159 s. 35). Risken för att det utbildas fler frisörer, barberare eller hår- och makeupstylister än vad arbetsmarknaden har behov av borde därmed vara begränsad. Stadsmissionens skolstiftelse konstaterar att det föreslagna programmet blir mer specifikt riktat mot yrket vilket kräver att ungdomar som väljer det som 15-åringar vet att de verkligen siktar mot det. Stiftelsen uttrycker vidare farhågan att det eventuellt kan finnas en risk att elever inte vågar söka programmet om de inte är helt säkra på att det är den yrkesutgången de verkligen kommer att välja. Regeringen konstaterar att elever på yrkesprogram har goda möjligheter att välja mellan olika vägar efter fullföljd utbildning. Vissa kan komma att fortsätta inom det valda yrket medan andra kan välja att gå in i en annan bransch på arbetsmarknaden eller studera vidare inom högskolan eller yrkeshögskolan. I sammanhanget kan framhållas att alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan som påbörjas från och med höstterminen 2023 ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. Det ska dock vara möjligt för eleven att välja bort grundläggande behörighet, se propositionen Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram (prop. 2021/22:94, bet. 2021/22:UbU22, rskr. 2021/22:223). I det förslag som remitterades av Skolverket föreslogs det nya programmets namn vara hår- och stylistprogrammet. Eftersom flera remissinstanser, bland annat Frisörföretagarna, framfört synpunkter på förslaget, bland annat att det finns en risk att det är otydligt för framtida elever om ordet frisör saknas, valde Skolverket i sin redovisning till regeringen (U2022/03034) att justera sitt förslag till att det nya programmet benämns frisör- och stylistprogrammet. I dialog mellan Skolverket och Frisörföretagarna har det framkommit att branschorganisationen anser att det justerade föreslagna programnamnet, frisör- och stylistprogrammet, är ett bra namn. Mot bakgrund av den problembild som redovisas ovan, och att en av hantverksprogrammets inriktningar samlar den övervägande delen av programmets elever, föreslår regeringen att det i gymnasieskolan ska införas ett nytt nationellt program, frisör- och stylistprogrammet. Regeringen bedömer att övriga inriktningar inom hantverksprogrammet kan revideras och fortgå som andra utbildningar inom gymnasieskolan, vilket regeringen utvecklar nedan under rubriken Hantverksutbildningarna kan tas om hand på annat sätt i gymnasieskolan. Hantverksprogrammet föreslås därför upphöra som nationellt program. Detta förslag utvecklas nedan. Hantverksprogrammet upphör som nationellt program i gymnasieskolan Som framgår ovan fungerar hantverksprogrammet inte tillräckligt väl som ett nationellt program. Branschrepresentanter i det nationella programrådet har efterfrågat förändringar i hur utbildningarna för de olika hantverken organiseras. Det finns behov av både att tydligare anpassa utbildningarna till den arbetsmarknad eleverna utbildas för, och av att utforma dem så att de kan nå fler elever. Vissa nuvarande inriktningar inom hantverksprogrammet passar bättre som inriktningar inom andra nationella program (se vidare nedan). Som framgår av avsnitt 4.2 finns det vidare utbildningar av nationellt intresse som till sitt innehåll och sin struktur inte ryms inom något nationellt program men som ändå bör kunna erbjudas inom gymnasieskolan. Sådana utbildningar kan erbjudas i form av olika riksrekryterande utbildningar. Skolverket kan besluta om såväl avvikelser från struktur, innehåll och examensmål respektive programmål som att en utbildning får ges som en riksrekryterande utbildning (16 kap. 13, 45 och 46 §§ samt 19 kap. 12, 37 och 38 §§ skollagen). Regeringen bedömer, liksom Helsingborgs kommun, att de ändringar som nu föreslås är positiva för eleverna och att de underlättar för verksamheterna att planera utbildning av god kvalitet. Också Malmö kommun ser i stort positivt på förändringarna av hantverksprogrammet. Malmö kommun anser dock att det finns aspekter kopplade till gymnasial lärlingsutbildning som inte lyfts tillräckligt i remissen och den hade gärna sett ett tydligare resonemang om detta. Regeringen konstaterar att det fortsatt kommer att vara möjligt att anordna gymnasial hantverksutbildning i form av lärlingsutbildning. Floristernas Yrkesråd, Stockholms kommun och Holavedsgymnasiet i Tranås anser att hantverksprogrammet bör finnas kvar. Dessa remissinstanser, liksom Pedagogiskt forum Modedesign, lyfter i sina svar fram programmets både symboliska och funktionella värde. Enligt remissinstanserna är hantverksprogrammets samlande funktion för de olika hantverksinriktningarna viktig för hantverkstraditionen och hantverkskunnandet. Regeringen instämmer med remissinstanserna om vikten av att värna hantverkstraditionen och hantverkskunnandet. Regeringen delar dock inte uppfattningen att konstruktionen med dagens hantverksprogram är den mest gynnsamma för hantverksutbildningarnas fortlevnad. Inte minst tyder de sjunkande elevantalen inom samtliga inriktningar utom frisör, barberare och hår- och makeupstylist på att de olika hantverksutbildningarna inte blir synliga inom dagens hantverksprogram. Några lärare vid Åkrahällskolan i Nybro befarar att de inriktningar som inte föreslås ingå i ett annat nationellt program (se vidare nedan) kan komma att hamna ännu mer i skymundan när hantverksprogrammet upphör. Njudungsgymnasiet i Vetlanda pekar på att skolor kan komma att lägga ner hantverksutbildningar, och att viktig kunskap om hantverk och hantverkstradition därmed försvinner. I sitt arbete med att analysera hantverksprogrammet har Skolverket övervägt alternativet att låta utbildningarna inom de inriktningar som inte föreslås ingå i ett annat nationellt program inrymmas i ett reviderat hantverksprogram. Myndigheten anser dock att problematiken med bredden av hantverksyrken och det generellt formulerade examensmålet kommer att finnas kvar med den lösningen. Elevantalet skulle också, som framgått ovan, bli mycket begränsat med cirka 600 elever totalt, fördelade över tre år. Utifrån detta har Skolverket dragit slutsatsen att hantverksprogrammet bör upphöra som nationellt program och att utbildningarna till olika hantverksyrken bör tas om hand på andra sätt i gymnasieskolan. Regeringen instämmer i Skolverkets bedömning och föreslår därför, som nämnts ovan, att hantverksprogrammet upphör som nationellt program i gymnasieskolan. Hantverksutbildningarna kan tas om hand på annat sätt i gymnasieskolan Regeringen anser att det är av stor vikt att gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen även i fortsättningen erbjuder möjligheter att utbilda sig inom de hantverk som ingår i inriktningarna florist, finsnickeri, textil design och övriga hantverk. Skolverket beskriver i sin redovisning av uppdraget (U2022/03034) flera möjligheter för hur detta kan ske. När det gäller hantverksprogrammets inriktning textil design anser Skolverket att en ny inriktning med utbildning mot modedesign i stället kan införas på det högskoleförberende estetiska programmet. Skälet är att den nuvarande utbildningen, enligt det nationella programrådet, leder till yrkesutgångar som inte längre finns på den nuvarande svenska arbetsmarknaden. Vidare konstaterar Skolverket att elever som studerar inom inriktningen oftare än andra elever inom hantverksprogrammet vill läsa vidare inom högskolan för arbete inom designområdet. Branschen efterfrågar dessutom högskoleutbildning för yrkesgrupperna på den svenska arbetsmarknaden. Remissinstanserna är i huvudsak positiva till en inriktning mot modedesign på det estetiska programmet. Det gäller exempelvis Göteborgs universitet, som framför att förslaget är logiskt, och Malmö kommun, som anser att den föreslagna nya inriktningen på det estetiska programmet ger eleverna ökade möjligheter till de vanligaste eftergymnasiala utbildningarna på området. Nordiska skräddarskolan uttrycker farhågor om att hantverkskunnande kan gå förlorat. Samma farhåga lyfter Gävle kommun, men resonerar samtidigt om att möjligheten med att huvudmän som bedriver utbildning mot textil design som riksrekryterande med eget examensmål i viss mån kan motverka denna förlust. Nordiska skräddarskolan, Sveriges Skrädderiförbund och Stockholms kommun påpekar det fortsatta behovet av en hantverksmässig textil utbildning på gymnasial nivå. Dels finns det, enligt dessa remissinstanser, en efterfrågan från arbetsmarknaden, dels behövs hantverkskunnandet även för elever som efter sin gymnasieutbildning väljer att studera design inom högskolan. Pedagogiskt forum Modedesign lyfter att många elever med ett textilt intresse inte har intresse för design, och inte heller för att studera vidare på högskolan. För dem innebär hantverksprogrammet med inriktningen textil design en trygghet och en möjlighet att få gymnasieexamen. Regeringen vill i detta sammanhang lyfta fram att huvudmännen, som anges ovan, har möjlighet att ansöka om att bedriva riksrekryterande utbildning med eget examensmål, vilket Gävle kommun nämner och som regeringen utvecklar ytterligare nedan. På så sätt är det möjligt för elever att fortsatt läsa en hantverksutbildning mot textil design inom gymnasieskolan. De nationella programmens inriktningar bestäms av regeringen på förordningsnivå och regeringen avser att se över inriktningarna med anledning av Skolverkets förslag i fråga om inriktningen textil design. Vissa hantverksutbildningar kan bli mer synliga som riksrekryterande program med egna examensmål Som framgått ovan har antalet elever inom inriktningarna finsnickeri, florist och övriga hantverk minskat över tid. Skolverket anser att det är ytterst viktigt att synliggöra utbildningarna, men ser inga möjligheter att göra det inom det nuvarande hantverksprogrammet. Myndigheten har därför pekat på möjligheten att utbildningarna i stället ges som riksrekryterande utbildningar med egna examensmål. Skolverket prövar ansökningar från skolhuvudmän om att det till en viss utbildning ska tas emot sökande från hela landet (riksrekrytering) när det finns en nationell efterfrågan och ett nationellt intresse av att utbildningen anordnas (se 16 kap. 45 § skollagen och 5 kap. 12 och 19 §§ gymnasieförordningen). Nationellt intresse innebär att utbildningen kan anses vara en nationellt angelägen utbildning som ger sådana kunskaper och färdigheter som efterfrågas nationellt, men som inte erbjuds i tillräckligt stor omfattning. Riksrekryterande utbildning kan även bedrivas med egna examensmål, dvs. utbildning där Skolverket beslutar om examensmål som avviker från examensmålen för de nationella programmen. Utbildningen kan även avvika från ett nationellt programs struktur, men de ämnen som är gemensamma för alla nationella program (gymnasiegemensamma ämnen) måste förekomma på utbildningen (16 kap. 13 § skollagen, 5 kap. 13 § gymnasieförordningen). I övriga avseenden behandlas en utbildning med egna examensmål som ett nationellt program, t.ex. i fråga om gymnasieexamen, garanterad undervisningstid och behörighet, se propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199 s. 92 och 162) och propositionen Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, (prop. 2009/10:165 s. 793). Skolverket ska besluta om avvikelse från examensmål om utbildningen till sitt innehåll i allt väsentligt avviker från ett nationellt programs examensmål och det finns synnerliga skäl för avvikelsen. Utbildningen måste också rymmas inom gymnasieskolans kompetensområde (5 kap. 13 § gymnasieförordningen). Egna examensmål finns i dag framtagna för en flygteknikutbildning, en marinteknikutbildning, en utbildning för samiska näringar, en sjöfartsutbildning och en tågteknikutbildning. Ett beslut om riksrekrytering med egna examensmål gäller för högst fyra antagningsomgångar, vilket innebär att tillstånden att bedriva utbildningen måste förnyas vart fjärde år (5 kap. 17 § gymnasieförordningen). Skolverket bedömer att utbildningarna inom de nuvarande inriktningarna finsnickeri, florist och övriga hantverk är väl lämpade som riksrekryterande utbildningar med egna examensmål. Regeringen anser, liksom Göteborgs universitet, att ett sådant sätt att organisera dessa utbildningar är logiskt och rimligt och i förlängningen kan höja deras attraktivitet. Om de blir riksrekryterande kan utbildningarna ta emot fler elever från hela landet. Med examensmål som utformas för de specifika hantverksyrkena ökar möjligheterna att göra de olika utbildningarna synliga för framtida elever. Tydligare, mer specifikt utformade styrdokument kan också förbättra möjligheten för lärarna att hålla kvalitet i utbildningen. Njudungsgymnasiet i Vetlanda anser att det i dag är svårt att arbeta med de generella målen för floristinriktningen, och ser det som en fördel om de skrivs om för det aktuella hantverksyrket. Tydligare styrdokument skulle, enligt skolan, vara en trygghet. Floristernas Yrkesråd menar i stället att de fördelar som kan finnas i att kunna formulera egna kursmål för floristutbildningen inte väger upp förlusten av den gemenskap som finns i hantverksprogrammets olika inriktningar. Holavedsgymnasiet anser att en riksrekryterande utbildning med egna examensmål kan vara ett alternativ, men skulle helst se att hantverksprogrammet finns kvar i någon form. Trä- och möbelföretagen avstyrker Skolverkets förslag om att utbildningen inom finsnickeri ska ges som riksrekryterande utbildning med eget examensmål. Branschorganisationen anser att det sannolikt endast är ett fåtal av de skolor som i dag erbjuder inriktningen som skulle bemöda sig om att ansöka om att få bedriva riksrekryterande utbildning med egna examensmål. Regeringen håller med remissinstanserna om vikten av att värna hantverken och möjligheterna att utbilda sig inom dem inom gymnasieskolan. Regeringen bedömer dock, i likhet med Skolverket, att möjligheten att de olika hantverksutbildningarna kan fortleva i gymnasieskolan ökar om de blir riksrekryterande och får egna examensmål. På så sätt kan de synliggöras och göras tillgängliga för fler elever. När det gäller frågan om huruvida huvudmän kommer att ansöka om att få bedriva riksrekryterande utbildning, kan regeringen konstatera att flera huvudmän redan i dag bedriver utbildningar enligt denna ordning. I fråga om utbildningen i finsnickeri förordar några remissinstanser en annan lösning, nämligen att sådan utbildning införs på ett annat nationellt program. Några lärare vid Åkrahällskolan i Nybro föreslår att finsnickeriutbildningen inryms i bygg- och anläggningsprogrammet, medan lärare vid Ållebergsgymnasiet i Falköping och Trä- och möbelföretagen anser att finsnickeri borde införas som inriktning på det industritekniska programmet och heta träteknik. En gemensam inriktning för både mer industriell och mer hantverksmässig utbildning skulle, enligt Trä- och möbelföretagen, ha den kunskapsbredd som krävs oavsett yrkesutgång. Branschorganisationen uppfattar också att en samlad träutbildning blir tydligare i och med att det blir lättare för eleverna att hitta utbildningarna, och för medlemsföretagen att samverka med utbildningarna. Skolverket anser dock att de två föreslagna nationella programmen inte erbjuder det utrymme för hantverksmässig träning som en utbildning i finsnickeri kräver. Regeringen delar denna bedömning och har i nuläget inte för avsikt att meddela föreskrifter om en sådan inriktning. Teknik & Servicegymnasiet i Stockholm anser att den enskilde huvudmannen som driver skolan inte ska behöva ansöka om att få bedriva riksrekryterande utbildning mot guldsmed, eftersom huvudmannen nyligen har fått tillstånd att bedriva hantverksprogrammet. Regeringen anser dock att det ska krävas en prövning av Skolverket för att en huvudman ska få bedriva riksrekryterande utbildning med egna examensmål. Som framgår av avsnitt 7 föreslår dock regeringen övergångsbestämmelser för att underlätta för de enskilda som i dag har ett godkännande som huvudman för hantverksutbildningen. Regeringen föreslår bl.a. en övergångsbestämmelse som innebär att regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från ansökningsavgifter för enskilda huvudmän vars godkännande upphör att gälla som en följd av de föreslagna ändringarna i hantverksprogrammet och som behöver ansöka om ett nytt godkännande för att kunna fortsätta bedriva motsvarande utbildning. Sammantaget bedömer regeringen att det finns goda förutsättningar för att utbildningarna inom de inriktningar på hantverksprogrammet, som i och med regeringens förslag i denna proposition inte förs över till ett annat program, kan leva vidare och bli mer synliggjorda och tillgängliga för framtida elever i gymnasieskolan. På så sätt kommer också hantverkskunnandet, hantverkstraditionen och kulturen att finnas kvar. Regeringen avser att följa utvecklingen. Om det visar sig finnas skäl att göra det möjligt för Skolverket att fatta ett beslut om riksrekrytering med egna examensmål för längre tid än fyra antagningsomgångar, vilket skulle kunna öka huvudmännens incitament att ansöka om tillstånd för sådan utbildning, kan en sådan ändring övervägas. 4.6 Vissa program i anpassade gymnasieskolan ska byta namn 4.6.1 Nuvarande reglering Den anpassade gymnasieskolan består av nio nationella program som är 1. Programmet för administration, handel och varuhantering 2. Programmet för estetiska verksamheter 3. Programmet för fastighet, anläggning och byggnation 4. Programmet för fordonsvård och godshantering 5. Programmet för hantverk och produktion 6. Programmet för hotell, restaurang och bageri 7. Programmet för hälsa, vård och omsorg 8. Programmet för samhälle, natur och språk 9. Programmet för skog, mark och djur. Vilka program som ska finnas inom anpassade gymnasieskolan inklusive deras benämning beslutas på lagnivå (se 19 kap. 21 § skollagen och bilaga 3 till samma lag). Bestämmelser om vilka programgemensamma ämnen som ska finnas inom anpassade gymnasieskolans nationella program och programmålen för programmen regleras på förordningsnivå (4 kap. 1 a § gymnasieförordningen och bilaga 2 till förordningen samt förordningen [SKOLFS 2013:5] om programmål för gymnasiesärskolans nationella program). Innehållet i programmen regleras i övrigt i föreskrifter meddelade av Skolverket (t.ex. Skolverkets föreskrifter [SKOLFS 2013:9] om kurser för programmet för administration, handel och varuhantering i gymnasiesärskolan och Skolverkets föreskrifter [SKOLFS: 2013:11] om kurser för programmet för fastighet, anläggning och byggnation i gymnasiesärskolan). 4.6.2 För att tydliggöra kopplingen till arbetsmarknaden ska två program inom anpassade gymnasieskolan byta namn Regeringens förslag: Programmet för administration, handel och varuhantering inom anpassade gymnasieskolan ska byta namn till programmet för handel och service. Programmet för fastighet, anläggning och byggnation ska byta namn till programmet för fastighet och byggnation. Statens skolverks förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna yttrar sig särskilt över de föreslagna benämningarna på programmen. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) uttalar sig om behoven av förändringar av de nationella programmen inom anpassade gymnasieskolan och anser att det är positivt att programmen tydligare kopplas till ett framtida yrkesliv. SKR anser dessutom att det är viktigt att unga med intellektuell funktionsnedsättning som har förutsättningar att arbeta ges möjlighet att göra det. SKR påpekar att det i dag är alldeles för många unga som går direkt från gymnasiesärskolan till daglig verksamhet. Borås kommun ser positivt på att programmet för administration, handel och varuhantering riktar sig mer mot handel och service där målgruppen kan få en sysselsättning. Uppsala gymnasiesärskola (Uppsala GS) anger att programmet för administration, handel och varuhantering riskerar att bli en nedkortad och förenklad form av gymnasieskolans försäljnings- och serviceprogram. St. Botvids gymnasium i Norsborg anser att förändringar av programmet för administration, handel och varuhantering mot ett enklare program som är tydligare riktat mot butiksarbete minskar elevernas övriga yrkesmöjligheter efter avslutad utbildning. Borås kommun och Uppsala GS är positiva till förändringar i programmet för fastighet, anläggning och byggnation som innebär öppningar mot bl.a. detaljhandel och bygghandel. Skälen för regeringens förslag Det är inte tillräckligt tydligt vilka yrken programmen i anpassade gymnasieskolan förbereder för I början av 2010-talet reformerades gymnasiesärskolan (fr.o.m. den 1 juli 2023 anpassade gymnasieskolan, se avsnitt 3) på så vis att regleringen för denna skolform i stora delar anpassades till bestämmelserna för den reformerade gymnasieskolan. Reformen innebar bl.a. att eleverna i gymnasiesärskolan fick ökade möjligheter att välja utbildningsvägar och i samband med detta betonades vikten av att i högre grad förbereda eleverna för ett framtida yrkesliv, se propositionen En gymnasiesärskola med hög kvalitet (prop. 2011/12:50). Skolverket har dock konstaterat att det i vissa fall fortfarande kan framstå som oklart för såväl elever som potentiella arbetsgivare vilka arbetsuppgifter på arbetsmarknaden som de nationella programmen inom anpassade gymnasieskolan förbereder för. Detta faktum, i kombination med att programnamnen i vissa fall pekar mot yrken där eleverna normalt inte får arbete, innebär att det kan vara svårt för bl.a. sökande att veta vilka yrken programmen riktar sig mot. Programmet för administration, handel och varuhantering ska byta namn till programmet för handel och service I Skolverkets arbete med olika referensgrupper i samband med myndighetens uppdrag att förbereda för ämnesbetyg (se avsnitt 3) har det visat sig att de flesta arbetstillfällena för elever som har avslutat programmet för administration, handel och varuhantering finns inom service i butik eller lager. Vid myndighetens samråd med företrädare för handelsbranschen har det framkommit att eleverna förutom inom fackhandeln även kan få sysselsättning inom yrkesområdet återbruk kopplat till programmets områden. Det är dock inte särskilt vanligt att elever får arbete inom området administration. För att tydligare koppla programmet till det framtida yrkeslivet för målgruppen finns därför ett behov av att göra en översyn av programmets innehåll. Enligt regeringens bedömning är det viktigt att programmet utvecklas för att på ett bättre sätt svara mot den framtida arbetsmarknaden för eleverna. Programmet behöver förändras för att kunna utgöra ett attraktivt utbildningsalternativ för ungdomar som t.ex. vill arbeta med service i butik eller lager, vilket även Borås kommun anför i sitt yttrande. Regeringen har därför för avsikt att på förordningsnivå genomföra ändringar av programmets innehåll och programmål. Till skillnad mot St. Botvids gymnasium i Norsborg anser regeringen att denna typ av förändringar inte riskerar att minska elevernas övriga yrkesmöjligheter. I stället stärks kopplingen till den faktiska arbetsmarknaden. Målet med förändringarna är inte, vilket Uppsala GS befarar, att utforma programmet till en nedkortad och förenklad form av gymnasieskolans försäljnings- och serviceprogram utan målet är att programmet bättre ska anpassas för sin målgrupp. Av den anledningen kommer regeringen i det fortsatta arbetet med att förändra programmets innehåll att ta hänsyn till målgruppen för utbildningen och de behov den har samtidigt som kopplingen till arbetsmarknaden stärks. När innehållet i programmet ändras finns det skäl att ändra namnet på programmet så att detta bättre beskriver vilka yrkesområden som det i första hand utbildar för och på ett tydligare sätt speglar programmets innehåll och programmål. Regeringen föreslår därför att det i bilaga 3 till skollagen ska göras en ändring som innebär att programmet för administration, handel och varuhantering inom anpassade gymnasieskolan byter namn till programmet för handel och service. Programmet för fastighet, anläggning och byggnation ska byta namn till programmet för fastighet och byggnation Vid samråd med branschföreträdare inom områdena VVS, fastighet respektive bygg- och anläggning har det framkommit att eleverna från programmet för fastighet, anläggning och byggnation i anpassade gymnasieskolan främst får arbetsplatsförlagt lärande och arbete efter avslutad utbildning inom fastighetsområdet eller inom området handel. Inom området fastighet ser branschen att eleverna från programmet får arbete inom fastighetsskötsel med fokus på utemiljö och inom återvinning. Inom området byggnation får eleverna anställning inom service och underhåll samt inom byggvaruhandel. Det är däremot ovanligt att de får arbetsplatsförlagt lärande eller arbete inom yrkesområdet anläggning. Den nuvarande benämningen av programmet pekar alltså delvis på yrkesområden som inte är relevanta för eleverna på programmet och benämning har ifrågasatts av såväl bransch som utbildningsanordnare. Genom ett ändrat programnamn kan kopplingen till den mottagande arbetsmarknaden bli tydligare vilket är viktigt både för elever som ska välja utbildning och för arbetsgivare som tillhandahåller platser för arbetsplatsförlagt lärande och arbete efter avslutad utbildning. Regeringen föreslår därför att det ska göras en ändring i bilaga 3 till skollagen som innebär att programmet för fastighet, anläggning och byggnation byter namn till programmet för fastighet och byggnation. 5 Följdändringar med anledning av nya namn på vissa skol- och utbildningsformer Regeringens förslag: Namnen grundsärskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå ersätts i ett antal lagar med namnen anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslås inte någon ändring i lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har några invändningar mot förslaget som ingick i promemorian. Som nämns i avsnitt 3 har Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Försäkringskassan beretts tillfälle att yttra sig över ett utkast till proposition som överensstämmer med regeringens förslag i detta avsnitt. Varken CSN eller Försäkringskassan har haft några synpunkter på förslaget. Skälen för regeringens förslag: Den 2 juli 2023 ändras skollagens benämningar på de skol- och utbildningsformer som har elever med intellektuell funktionsnedsättning som målgrupp. Dessa skol- och utbildningsformer är grundsärskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå. Skol- och utbildningsformerna ska i stället benämnas anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå (prop. 2021/22:162, bet. 2021/22:UbU27, rskr. 2021/22:429). Ändringen av benämningarna medför ett behov av följdändringar i andra lagar där skol- och utbildningsformerna nämns. Regeringen föreslår därför ändringar när det gäller hur skol- och utbildningsformerna benämns i socialförsäkringsbalken, arbetsmiljölagen (1977:1160), inkomstskattelagen (1999:1229), studiestödslagen (1999:1395), diskrimineringslagen (2008:567), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), bibliotekslagen (2013:801), lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå, lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd och mervärdesskattelagen (2023:000). 6 Den tidsbegränsade bestämmelsen om sekretessgenombrott för uppgift om enskild huvudmans verksamhet behöver förlängas 6.1 För att tillgodose behovet av skolinformation har en tidsbegränsad sekretessbrytande bestämmelse införts Sekretess hindrar utlämnande av uppgifter om enskilda huvudmän inom skolväsendet I sådan särskild verksamhet hos en myndighet som avser framställning av statistik gäller enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, sekretess för uppgifter som avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Bestämmelsen om statistiksekretess är alltså inte tillämplig i all verksamhet som avser framställning av statistik, utan endast i "särskild verksamhet". Med det menas en allmänt utredande verksamhet, utan anknytning till särskilda ärenden, som organisatoriskt är avgränsad från annan verksamhet hos myndigheten. Det utmärkande är att verksamheten är organiserad som en egen enhet eller liknande (prop. 1979/80:2 del A s. 263). Som exempel på sådan särskild verksamhet som avses här kan verksamhet som avser framtagande av officiell statistik enligt lagen (2001:99) om officiell statistik nämnas. Statistiksekretessen gäller för uppgifterna hos den särskilda verksamheten oavsett varifrån de härrör eller hur de har kommit till verksamheten eller om de är offentliga utanför verksamheten. Bestämmelsen medför att en uppgift hos en myndighet kan vara offentlig inom en handläggande avdelning, men sekretessreglerad inom en avdelning på samma myndighet som ägnar sig åt särskild verksamhet som avser framställning av statistik. Det beror på att vad som föreskrivs om sekretess mot andra myndigheter också gäller mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra (2 kap. 8 § OSL). Som huvudregel är statistiksekretessen absolut, om inte något av de mycket snävt begränsade undantagen från den absoluta sekretessen ändå gör ett utlämnande tillåtet (se 24 kap. 8 § tredje stycket OSL). Uppgifter i en särskild verksamhet för framställning av statistik kan därför som huvudregel inte överföras till andra delar av myndighetens organisation eller till andra myndigheter eller enskilda. Det i detta sammanhang viktigaste undantaget från huvudregeln om absolut sekretess är att uppgift som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller liknande förhållande är direkt hänförlig till den enskilde får lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men. Systemet för informationsförsörjning inom skolväsendet har byggts upp utifrån att man kan använda uppgifter som samlats in för officiell statistik och som är offentliga. Statens skolverk har använt sådana uppgifter som samlas in för officiell statistik även inom andra delar av myndighetens verksamhet, exempelvis för publicering i olika resultatdatabaser, för administration av statsbidrag och för genomförande av olika regeringsuppdrag. I ett flertal kammarrättsavgöranden har dock domstolen bedömt att uppgifter om t.ex. fristående skolors genomströmning, betygssättning och sammansättning av elever, som finns i särskilda verksamheter för statistikframställning, omfattas av sekretess enligt 24 kap. 8 § OSL till skydd för den enskilde huvudmannens ekonomiska förhållanden. Sådana uppgifter får inte lämnas ut för att användas i annan verksamhet (Kammarrätten i Göteborgs domar den 16 december 2019 i mål nr 6267-19, den 28 februari 2020 i mål nr 6599-19, den 18 maj 2020 i mål nr 7032-19, den 19 oktober 2020 i mål nr 5734-20 och den 27 januari 2021 i mål nr 5627-20). Det innebär att sådana uppgifter inte kan lämnas från Statistiska centralbyrån till Skolverket eller andra myndigheter, eller från statistikenheter inom Skolverket till myndighetens övriga verksamhet, om den enskilde huvudmannen kan identifieras direkt eller indirekt (s.k. bakvägsidentifiering). Så som insamlingen av uppgifter till skolväsendets informationsförsörjningssystem hittills har gått till medför detta att Skolverket, om inte undantag kan göras från statistiksekretessen, är förhindrat att publicera uppdaterad statistik om enskilda huvudmän och fristående skolor och förskolor på en nivå där identifiering av en enskild huvudman skulle kunna vara möjlig. Det innebär också att uppgifter om identifierbara enskilda huvudmäns ekonomiska förhållanden inte får spridas från Skolverkets statistikenheter till andra delar av myndigheten. En tidsbegränsad sekretessbrytande bestämmelse har införts För att systemet med skolinformation ska kunna fungera under den tid det tar att införa en långsiktig lösning som säkerställer en fungerande informationsförsörjning inom skolväsendet har genom en lag om ändring i OSL sekretessbrytande bestämmelser till förmån för Skolverket och kommuner införts i OSL. De sekretessbrytande bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2021 (24 kap. 8 a § OSL, SFS 2021:442). I propositionen Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skolinformation (prop. 2020/21:141) bedömdes en sådan långsiktig lösning kunna vara på plats tidigast den 1 juli 2023. Det föreslogs därför i propositionen ytterligare en lag om ändring i OSL som innebär att de sekretessbrytande bestämmelserna ska upphöra att gälla vid denna tidpunkt (SFS 2021:443). Genom den sekretessbrytande bestämmelse som nu gäller för Skolverket kan myndigheten, trots statistiksekretessen, under vissa förutsättningar få del av sådana uppgifter om en enskild huvudman inom skolväsendet som avser andra personliga eller ekonomiska förhållanden än huvudmannens intäkter och kostnader. Förutsättningarna för att sådana uppgifter ska få lämnas ut utan hinder av sekretessen är att de behövs i myndighetens verksamhet med nationell uppföljning och utvärdering, nationella studier om måluppfyllelse, internationella studier om skolväsendet, stöd till skolutveckling, hantering av statliga stöd och bidrag, det nationella informationssystemet för skolväsendet, eller redovisning och publicering av andra uppgifter om skolväsendet än vad som ingår i den officiella statistiken eller som följer av verksamheter som nämns ovan. Vidare får uppgifter om en enskild huvudman inom skolväsendet som avser andra personliga eller ekonomiska förhållanden än huvudmannens intäkter och kostnader även lämnas till en kommun om de behövs för att kommunen ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt skollagen att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barns och elevers olika förutsättningar och behov. 6.2 Den tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelsen förlängs Regeringens förslag: Den tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen som syftar till att säkerställa tillgång till skolinformation ska fortsätta att gälla fram till den 1 juli 2026. Förslaget i utkastet till propositionen: Statens skolverk, Statistiska centralbyrån (SCB) och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) har beretts tillfälle att yttra sig över ett utkast till proposition, vars förslag överensstämmer med förslaget i rutan. SCB har inte lämnat några synpunkter. Skolverket och SKR har svarat att de inte har några synpunkter på förslaget. Skälen för regeringens förslag En långsiktig lösning för att säkerställa tillgång till skolinformation utreds I förarbetena till de nu gällande sekretessbrytande bestämmelserna anförs skäl till att de är tidsbegränsade. Det stränga sekretesskyddet för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden i myndigheters särskilda verksamhet för statistikframställning motiveras bl.a. av att statistikens kvalitet är beroende av enskildas villighet att lämna uppgifter. Den villigheten kan i sin tur antas bero på att de enskilda litar på att uppgifter om dem inte röjs så att de kan identifieras. Det anges vidare att ett sekretessgenombrott utgör ett avsteg från principerna bakom sekretessregleringen som i förlängningen riskerar att påverka statistikens kvalitet. Det lyfts fram att officiell statistik om olika samhällsområden är en mycket viktig informationskälla i ett demokratiskt styrt samhälle, att de politiska organen behöver tillgång till pålitlig statistik för att kunna bedriva evidensbaserad politik och att statistiken också används som underlag för beslut av myndigheter. Den används även i debatt, forskning, utvärdering och uppföljning av offentlig verksamhet m.m. Vid en avvägning mellan de allvarliga konsekvenser som den förändrade rättspraxisen fått för informationsbehovet på ett så viktigt område som skolområdet, och nackdelarna med ett tillfälligt sekretessgenombrott, bedömdes dock intresset av att tillgodose informationsbehovet till dess en långsiktig lösning är på plats väga tyngre än nackdelarna (prop. 2020/21:141 s. 17-19). Regeringen beslutade den 20 oktober 2021 direktiv till en utredning av en långsiktig lösning för informationsförsörjningen på skolområdet (dir. 2021:89). Utredningen har tagit sig namnet Skolinformationsutredningen (U2021:04). Skolinformationsutredningen skulle enligt de ursprungliga direktiven redovisa sitt uppdrag senast den 1 december 2022. Därefter har uppdraget genom tilläggsdirektiv beslutade den 10 mars 2022 utvidgats och utredningstiden förlängts, så att uppdraget i stället skulle redovisas senast den 31 mars 2023 (dir. 2022:10). Genom tilläggsdirektiv beslutade den 9 februari 2023 förlängdes utredningstiden till den 31 maj 2023 (dir. 2023:23). De tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelserna behöver förlängas De tillfälliga bestämmelserna som bryter statistiksekretessen upphör att gälla den 1 juli 2023. Det står emellertid klart att en långsiktig lösning inte kommer att kunna genomföras till dess. Efter att Skolinformationsutredningen har lämnat sina förslag senast den 31 maj 2023 behöver förslagen remitteras och ärendet beredas inom Regeringskansliet innan förslag, efter lagrådsbehandling, kan lämnas till riksdagen i en proposition. Med hänsyn till detta, och då det kan komma att behövas en längre implementeringstid, föreslår regeringen att bestämmelserna i 24 kap. 8 a § OSL ska fortsätta att gälla fram till den 1 juli 2026. 7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 15 juli 2023. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025. Utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de nya bestämmelserna. En elev som har påbörjat sin utbildning på hantverksprogrammet före den 1 juli 2025 och som haft studieuppehåll för studier utomlands ska, i stället för att ha rätt att fullfölja den påbörjade utbildningen, ha rätt att fullfölja utbildningen på motsvarande ny studieväg hos den huvudman där eleven påbörjade utbildningen. Om den nya motsvarande studievägen inte anordnas hos den huvudman där eleven påbörjade utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja den motsvarande nya studievägen hos en annan huvudman som anordnar utbildningen. Ett godkännande som enskild huvudman för hantverksprogrammet i gymnasieskolan ska upphöra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2025 ska godkännandet upphöra att gälla senast den 30 juni 2030. Regeringen ska få meddela föreskrifter om att en enskild huvudman, vars godkännande på detta sätt upphör att gälla, efter anmälan till Statens skolinspektion ska anses ha ett godkännande som huvudman för viss inriktning inom frisör- och stylistprogrammet. Regeringen ska också få meddela föreskrifter om undantag från ansökningsavgifter för enskilda huvudmän vars godkännande upphör att gälla och som behöver ansöka om ett nytt godkännande för att kunna fortsätta bedriva motsvarande utbildning. En enskild som har ett godkännande som huvudman för utbildning inom programmet för administration, handel och varuhantering inom anpassade gymnasieskolan ska i stället anses ha ett godkännande för programmet för handel och service inom samma skolform. På motsvarande sätt ska en enskild som har ett godkännande som huvudman som avser programmet för fastighet, anläggning och byggnation inom anpassade gymnasieskolan i stället anses ha ett godkännande för programmet för fastighet och byggnation. Dessa övergångsbestämmelser ska gälla för godkännanden som avser utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. De följdändringar i andra lagar än skollagen, bl.a. studiestödslagen och lagen om omställningsstudiestöd, som avser byte av namn på grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive på gymnasial nivå ska träda i kraft den 2 juli 2023. I studiestödslagen och i lagen om omställningsstudiestöd ska det införas övergångsbestämmelser som innebär att äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla för tid före ikraftträdandet. Statens skolverks förslag till ändringar i skollagen överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Skolverket har inte något förslag om hur elever som har studieuppehåll från hantverksprogrammet ska fullfölja sin utbildning. Skolverket föreslår inte heller något bemyndigande för regeringen att göra undantag från avgifter för ansökningar om godkännande. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna ställer sig positiva till eller har inte något att invända mot förslaget, däribland Universitets- och högskolerådet (UHR). Statens skolinspektion har invändningar mot Skolverkets förslag om när ändringarna ska träda i kraft. Skolinspektionen påpekar att den som vill starta hantverksprogrammet hösten 2024 inte kommer att kunna ansöka om tillstånd för det hos Skolinspektionen eftersom myndigheten inte kommer att kunna bevilja ett tillstånd för hantverksprogrammet efter det föreslagna ikraftträdandet och att det därmed uppstår ett glapp när det gäller möjligheten att ansöka om tillstånd för de aktuella utbildningarna. Skolinspektionen är positiv till övergångsbestämmelsen om ett anmälningsförfarande för befintliga huvudmän vars godkännande upphör att gälla. Myndigheten anser att ett anmälningsförfarande kan underlätta hanteringen av de tillstånd som påverkas av föreslagna förändringar, särskilt i fråga om utbildningar som omfattas av det nya hår- och stylistprogrammet. Promemorians förslag om följdändringar i andra lagar än skollagen med anledning av nya namn på skolformer överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslås inte någon ändring i lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd och alltså inte heller några ikraftträdande- eller övergångsbestämmelser för denna lag. I promemorian föreslås inte heller att det ska införas en övergångsbestämmelse i studiestödslagen (1999:1395). Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har lämnat några synpunkter på tidpunkten för ikraftträdande som föreslås i promemorian. Som nämns i avsnitt 3 har Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Försäkringskassan beretts tillfälle att yttra sig över ett utkast till proposition som överensstämmer med regeringens förslag i detta avsnitt, med den skillnaden att förslaget då inte innehöll några övergångsbestämmelser. Försäkringskassan har inte haft några synpunkter på förslaget. CSN anser att det behöver införas övergångsbestämmelser till studiestödslagen och lagen om omställningsstudiestöd med innebörden att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för studiemedel respektive omställningsstudiestöd som har lämnats för tid före ikraftträdandet. CSN för fram att utan sådana övergångsbestämmelser kommer det efter ikraftträdandet inte att finnas något förbud mot att lämna studiemedel respektive omställningsstudiestöd under den tid då en studerande har tagit emot statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för deltagande i kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning. Skälen för regeringens förslag Ändringarna i skollagen ska införas samtidigt som ämnesbetyg införs i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan Riksdagen har beslutat att ämnesbetyg ska införas bl.a. i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan (jfr lagen [2022:147] om ändring i skollagen). Bestämmelserna om ämnesbetyg trädde i kraft den 15 juli 2022, men de ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. De elever som vid sistnämnda tidpunkt redan har påbörjat sin utbildning i någon av nämnda skolformer ska fullfölja sin utbildning i det gamla systemet med kursbetyg. Från och med den 1 juli 2030 ska dock utbildningen fullföljas enligt bestämmelserna om ämnesbetyg. Skälet till att det är ett glapp mellan ikraftträdande och tillämpning är att det behövs tid för Skolverkets arbete med styrdokumentsutveckling och för att huvudmännen, rektorerna och lärarna ska ha möjlighet till kompetensutveckling samt för att planera och organisera verksamheterna så att de är anpassade för det nya systemet. Därutöver behöver elever och föräldrar få information i god tid inför val till gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller komvux (prop. 2021/22:36 s. 107). Som framgår av avsnitt 4 föreslås i denna proposition dels ändringar som är följdändringar till ämnesbetygsreformen dels ändringar som behöver anpassas till ämnesbetygsreformen. För att det ska bli så tydligt som möjligt för skolpersonal och elever vilka regler som gäller för vilka elever bör ikraftträdandet och tillämpningen av de förändringar av de nationella programmen som föreslås i denna proposition anpassas till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna för ämnesbetygsreformen. Då bestämmelserna om ämnesbetyg redan har trätt i kraft bör de nu föreslagna ändringarna i de nationella programmen träda i kraft så snart som möjligt. De nya bestämmelserna bör börja tillämpas vid samma tidpunkt som bestämmelserna om ämnesbetyg, dvs. i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Vidare bör äldre bestämmelser fortsätta att gälla i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025. Utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 bör dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de nya bestämmelserna. Skolinspektionen påpekar i sitt remissvar att det är viktigt att de bestämmelser som avser att hantverksprogrammet ska upphöra att gälla träder i kraft vid en sådan tidpunkt att det finns utrymme för Skolinspektionen att, innan de nya bestämmelserna träder i kraft, hinna pröva och fatta beslut i ärenden där enskilda ansöker om att få starta hantverksprogrammet hösten 2024. Myndigheten bedömer att ett ikraftträdande den 15 juli 2023, som Skolverket föreslår, kan bli för tidigt. Enligt gymnasieförordningen ska en ansökan om godkännande som enskild huvudman för en viss utbildning ha kommit in till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta. Skolinspektionen bör, om möjligt, fatta beslut i ärenden om godkännande som enskild huvudman före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen startar (2 kap. 1 och 3 §§ gymnasieförordningen). Om en enskild ansöker om att få starta hantverksprogrammet hösten 2024 bör således Skolinspektionen, om möjligt, fatta beslut senast den 1 oktober 2023. Som framgår ovan innebär Skolverkets förslag att de nya bestämmelserna i skollagen ska träda i kraft den 15 juli 2023. Skolverkets förslag innebär också dels att de nya bestämmelserna ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025, dels att äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025. Förslaget innebär således att om enskilda har ansökt om att få starta hantverksprogrammet hösten 2024 ska Skolinspektionen tillämpa de nuvarande bestämmelserna på ansökan. Att de nya bestämmelserna har trätt i kraft redan den 15 juli 2023 innebär då inget hinder mot att fatta beslut enligt äldre bestämmelser. Utifrån det redovisade föreslår regeringen att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Regeringen föreslår dessutom dels att äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025, dels att utbildningen från och med den 1 juli 2030 ska fullföljas enligt de nya bestämmelserna. Elever på hantverksprogrammet som har studieuppehåll för studier utomlands ska kunna avsluta sin utbildning efter studieuppehållet En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning har rätt att hos huvudmannen fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen (16 kap. 37 § skollagen). Rätten att fullfölja utbildningen gäller också efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands, men inte om erbjudandet av utbildning på en viss inriktning förenades med ett uttryckligt förbehåll om att det inte gäller vid studieuppehåll (16 kap. 40 § skollagen, jfr 16 kap 12 § samma lag). I denna proposition föreslås att hantverksprogrammet ska upphöra som nationellt program och regeringen bedömer att de olika hantverksutbildningarna kan fortgå som andra utbildningar inom gymnasieskolan (se avsnitt 4.5). En elev som har påbörjat sin utbildning på hantverksprogrammet före den 1 juli 2025 ska enligt huvudregeln fullfölja sin utbildning enligt äldre bestämmelser. När det gäller elever som har ett studieuppehåll och vill återuppta sin utbildning efter den 30 juni 2025 kan det emellertid vara svårt för huvudmannen att fullgöra sin skyldighet när programmet upphör. Huvudmännen som anordnar hantverksprogrammet kan emellertid komma att anordna motsvarande nya studievägar. Regeringen anser att det är rimligt att elever som varit utomlands ett läsår, och som har rätt att fullfölja påbörjad utbildning, i stället går klart sin utbildning på den motsvarande nya studievägen. Regeringen föreslår därför en övergångsbestämmelse som anger att dessa elever, i stället för rätten att enligt 16 kap. 40 § fullfölja den påbörjade utbildningen, ska ha rätt att fullfölja utbildningen på den nya motsvarande studievägen. Det kan emellertid uppstå en situation där huvudmannen t.ex. inte har ansökt om att få bedriva den aktuella hantverksutbildningen enligt den nya studievägen och att utbildningen därmed inte anordnas längre hos huvudmannen. Om erbjudandet av utbildning på en viss inriktning på hantverksprogrammet inte förenades med ett förbehåll om att rätten att fullfölja utbildningen inte gäller vid studieuppehåll har eleven fortfarande rätt att fullfölja utbildningen enligt skollagens bestämmelser. Regeringen anser att eleven då bör kunna fullgöra utbildningen hos en annan huvudman som anordnar den nya studievägen och föreslår att det framgår av den aktuella övergångsbestämmelsen. Godkännanden som avser hantverksprogrammet ska upphöra att gälla Som framgår ovan är det Skolinspektionen som handlägger ärenden om godkännande av enskilda som huvudmän (2 kap. 7 § skollagen). Ett sådant godkännande ska enligt skollagen avse viss utbildning vid en viss skolenhet (2 kap. 5 § sista stycket skollagen). En ansökan om godkännande ska i fråga om gymnasieskolan avse ett visst nationellt program och, i förekommande fall, bl.a. en viss nationell inriktning, en särskild variant eller avvikelse i form av riksrekryterande utbildning (2 kap. 4 § gymnasieförordningen). I och med att hantverksprogrammet upphör som nationellt program i gymnasieskolan kommer de enskilda huvudmän som har ett godkännande som avser hantverksprogrammet inte längre att kunna använda sina godkännanden. Sådana godkännanden bör därför upphöra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Huvudmännen vars godkännande upphör att gälla kan ansöka hos Skolinspektionen om att få ett godkännande som avser en annan utbildning. För vissa huvudmän som i dag har ett godkännande som avser viss inriktning inom hantverksprogrammet bör det emellertid vara möjligt att de i stället ska anses ha ett godkännande för motsvarande ny studieväg. Som exempel kan nämnas att en huvudman som har ett godkännande för inriktningen frisör, barberare och hår- och makeupstylist skulle kunna anses ha ett godkännande för en eller flera inriktningar på det nya frisör- och stylistprogrammet. Sådan reglering lämpar sig bättre på förordningsnivå. Regeringen föreslår därför en övergångsbestämmelse med innebörden att ett godkännande som avser hantverksprogrammet upphör att gälla och att regeringen får meddela föreskrifter om att huvudmannen efter anmälan till Skolinspektionen i stället ska anses ha ett godkännande för viss inriktning inom frisör- och stylistprogrammet. Som nämns i avsnitt 4.5 kommer huvudmän som i dag har ett godkännande som avser några av inriktningarna inom hantverksprogrammet emellertid att behöva ansöka om ett nytt godkännande hos Skolinspektionen. Detta gäller den nuvarande inriktningen textil design, som skulle kunna göras om till en inriktning inom det estetiska programmet. Det gäller vidare inriktningarna finsnickeri, florist och övriga hantverk. Dessa inriktningar bedöms kunna fortgå som riksrekryterande utbildningar med egna examensmål. Ett godkännande som huvudman för ett nationellt program, som det estetiska programmet, gäller tills vidare eller tills det av någon anledning återkallas. Ett godkännande som huvudman för en riksrekryterande utbildning gäller enligt nuvarande bestämmelser för fyra antagningsomgångar (5 kap. 17 § gymnasieförordningen). Det innebär att en huvudman behöver göra en ny ansökan vart fjärde år för att få fortsätta bedriva en sådan utbildning. Enligt 2 kap. 5 d § skollagen får Skolinspektionen ta ut en avgift för ansökningar om godkännande som enskild huvudman. Avgiften regleras i 2 kap. 7 § gymnasieförordningen. Regeringen anser att det inte är rimligt att en ansökan ska vara förenad med en avgift när en huvudman i samband med att godkännandet för hantverksprogrammet upphör behöver göra en ansökan för att kunna fortsätta bedriva motsvarande utbildning. Det bör därför införas en övergångsbestämmelse som möjliggör för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i skollagen om att Skolinspektionen får ta ut en ansökningsavgift. Regeringen föreslår ett sådant bemyndigande och att föreskrifterna får avse undantag från avgiften för enskilda huvudmän vars godkännande upphör att gälla och som behöver ansöka om ett nytt godkännande för att kunna fortsätta bedriva motsvarande utbildning. Regeringens avsikt är i nuläget att en avgiftsfrihet ska gälla för den första ansökan i samband med att godkännandet för hantverksprogrammet upphör att gälla, men inte för eventuella påföljande ansökningar. Som anges i avsnitt 4.5 kan det dock komma att visa sig att det finns skäl att göra det möjligt för Skolverket att fatta beslut om riksrekrytering med egna examensmål för längre tid än fyra antagningsomgångar. Godkännanden som avser programmet för administration, handel och varuhantering samt programmet för fastighet, anläggning och byggnation ska omvandlas Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän även för anpassade gymnasieskolan. Ett sådant godkännande gäller utbildning på ett visst nationellt program i anpassade gymnasieskolan (2 kap. 5 § skollagen och 2 kap. 1 och 4 §§ gymnasieförordningen). När programmet för administration, handel och varuhantering byter namn bör de enskilda huvudmän som redan har ett godkännande att bedriva utbildning inom programmet inte behöva ansöka om ett nytt godkännande. Detsamma gäller de enskilda huvudmän som redan har ett godkännande som avser programmet för fastighet, anläggning och byggnation. Regeringen föreslår därför att det ska införas en övergångsbestämmelse som innebär att en enskild som har ett godkännande som huvudman för utbildning inom programmet för administration, handel och varuhantering inom anpassade gymnasieskolan i stället ska anses ha ett godkännande för programmet för handel och service inom samma skolform. På samma sätt ska en enskild som har ett godkännande som huvudman som avser programmet för fastighet, anläggning och byggnation inom anpassade gymnasieskolan i stället anses ha ett godkännande för programmet för fastighet och byggnation. Dessa övergångsbestämmelser föreslås gälla för godkännanden som avser utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Följdändringarna med anledning av nya namn på vissa skol- och utbildningsformer De ändringar i skollagen som riksdagen har beslutat i enlighet med förslag i propositionen Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (prop. 2021/22:162) gäller bl.a. byte av namn på grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive på gymnasial nivå. Dessa ändringar träder i kraft den 2 juli 2023. De följdändringar som i avsnitt 5 föreslås göras i ett antal lagar bör lämpligen träda i kraft vid samma tidpunkt som ändringarna i skollagen. Regeringen föreslår i denna proposition följdändringar i bl.a. 3 kap. 25 § studiestödslagen och i 29 § lagen om omställningsstudiestöd som innebär att kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning byter namn till kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning i dessa lagar. I dessa bestämmelser anges i dag att studiemedel respektive omställningsstudiestöd inte får lämnas eller tas emot för den tid för vilken det lämnas statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för studier inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning. Utan en särskild övergångsbestämmelse kommer det efter ikraftträdandet, som CSN påpekar, inte längre att finnas något förbud mot att lämna studiemedel eller omställningsstudiestöd under den tid en studerande har tagit emot statsbidrag som administreras av SPSM för deltagande i kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning. En studerande som haft sådant statsbidrag före den 2 juli 2023 och vars ansökan har avslagits skulle efter omprövning av CSN kunna beviljas studiemedel eller omställningsstudiestöd i enlighet med den nya lydelsen. Regeringen anser därför, i likhet med CSN, att det bör införas övergångsbestämmelser som hindrar detta. Regeringen föreslår att det i studiestödslagen och i lagen om omställningsstudiestöd ska införas en övergångsbestämmelse som innebär att äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla för tid före ikraftträdandet. Förlängningen av de tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen Som framgår av avsnitt 6 har de tillfälliga bestämmelser i OSL som bryter den s.k. statistiksekretessen till förmån för Skolverket och kommuner införts genom två lagar, dels en lag om ändring i OSL genom vilka bestämmelserna införs, dels en lag om ändring i OSL genom vilken de aktuella bestämmelserna upphävs (2021:443). Sistnämnda lag om upphävande träder i kraft den 1 juli 2023. I avsnitt 6 föreslås att denna lag om upphävande ska ändras så att den i stället träder i kraft den 1 juli 2026. Detta innebär att de tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelserna kommer att gälla till utgången av juni 2026 i stället för till utgången av juni 2023. Eftersom lagändringen innebär en ändring i en befintlig ikraftträdandebestämmelse behövs ingen ny ikraftträdandebestämmelse för den ändringen. Det behövs inte heller några övergångsbestämmelser. 8 Konsekvenser 8.1 Förslagen om ändringar i skollagen Vilka är berörda av förslagen? Förslagen i avsnitt 4 innebär att anpassningar görs för att möjliggöra en övergång till ämnesbetyg i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. En del av förslagen syftar också till att göra andra förändringar i samband med övergången till ämnesbetyg. Syftet med dessa förändringar varierar något mellan de olika förslagen men det övergripande syftet är att förändra och förbättra gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan så att de blir ändamålsenliga och uppdaterade. Alla huvudmän, såväl kommunala som enskilda, elever, lärare, rektorer och annan personal inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning samt staten berörs av förslagen. Förslagen får också konsekvenser för andra utbildningsanordnare som tillhandahåller utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Dessutom har förslagen påverkan på vissa statliga myndigheter på utbildningsområdet, exempelvis Statens skolverk, Statens skolinspektion, Statens institutionsstyrelse, Kriminalvården, Universitets- och högskolerådet samt universitet och högskolor. Konsekvenser för staten Statens skolverk Skolverket har för avsikt att planera och genomföra informations- och implementeringsinsatser gentemot huvudmännen samt ta fram olika former av stödmaterial, bedömningsstöd och reviderade nationella prov. Skolverket har i enligt med detta i regleringsbrevet för 2023 fått ett förnyat uppdrag om förberedelser för ämnesbetyg. Förslagen får också konsekvenser för Skolverkets handläggning av lärarlegitimationer och statsbidrag. Regeringen har avsatt medel i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1) för ändamålet. Sådana insatser avser att motverka ytterligare kostnader hos skolhuvudmännen och att se till att de är väl förberedda för ett system med ämnesbetyg. Statens skolinspektion Statens skolinspektion berörs av förslagen så till vida att myndigheten behöver anpassa sitt arbete med bl.a. tillsyn och kvalitetsgranskning efter nya bestämmelser. Myndigheten berörs vidare av förslagen när det gäller beslut enligt 2 kap. 5 § skollagen om att godkänna enskilda som huvudmän för en viss utbildning. Som framgår av avsnitten 4.5 och 7 föreslås ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att en enskild huvudman, vars godkännande att bedriva hantverksprogrammet upphör att gälla, efter anmälan till Skolinspektionen ska anses ha ett godkännande för viss inriktning inom frisör- och stylistprogrammet. Som framgår av nämnda avsnitt kommer vidare enskilda huvudmän som har ett godkännande för hantverksprogrammet i vissa fall att behöva ansöka till Skolinspektionen om nya godkännanden för att få bedriva ett nytt nationellt program eller en riksrekryterande utbildning med eget examensmål. Att hantera anmälningar och ansökningar kommer att innebära en arbetsinsats för Skolinspektionen. Regeringen bedömer dock att denna bör vara begränsad eftersom det rör ett begränsat antal huvudmän och merparten av dessa endast behöver göra en anmälan som medför att deras tillstånd ska anses gälla det nya programmet. Regeringen bedömer att de kostnader som uppstår med anledning av detta kan finansieras inom ramen för myndighetens förvaltningsanslag. Som framgår av avsnitt 7 anser regeringen att det bör införas en övergångsbestämmelse som möjliggör för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i skollagen om att Skolinspektionen får ta ut en ansökningsavgift, när det gäller enskilda huvudmän som i dag har godkännande för att bedriva hantverksprogrammet och som i framtiden fortsatt vill bedriva utbildning inom området inom ett annat nationellt program eller som en riksrekryterande utbildning med eget examensmål. När Skolinspektionen tar ut en avgift disponeras inte intäkterna från avgifterna av Skolinspektionen utan tillfaller statens budget. I det fall samtliga skolenheter som i dag bedriver hantverksutbildningar inom andra inriktningar än frisör, barberare och hår- och makeupstylist skulle ansöka om utökade tillstånd handlar det om sammantaget ca 500 000 kronor i avgiftsintäkter om avgiftsfrihet inte skulle införas. Regeringens förslag i denna del innebär därmed att det uppstår vissa ekonomiska konsekvenser för staten. Regeringen bedömer att dessa ekonomiska konsekvenser är ringa och rimliga i förhållande till ändamålet. Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet (UHR) kommer, som en följd av de föreslagna ändringarna i hantverksprogrammet, att behöva ta fram förslag om ändring av Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:4) om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen, vilket UHR konstaterar i sitt yttrande över förslagen. Ändringen av föreskrifterna behöver föregås av att UHR i samråd med Skolverket tar fram förslag på nya kunskapskriterier för behörighet att undervisa i de nya yrkesämnen som föreslås erbjudas inom det nya nationella programmet samt inom de riksrekryterande utbildningarna med egna examensmål. UHR konstaterar vidare att förslaget kommer att få konsekvenser för studerande och sökande på yrkeslärarutbildningen samt för de lärosäten som anordnar yrkeslärarutbildningen. UHR berörs också av förslagen framför allt när det gäller förändringen av matematikämnet då den kräver att myndighetens föreskrifter och digitala system ändras. Medel har avsatts i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 16 avsnitt 6.6.2) för UHR:s arbete till följd av att ämnesbetyg införs. Övriga myndigheter Även Statens institutionsstyrelse och Kriminalvården berörs av förslagen, i rollen som anordnare av utbildning motsvarande gymnasieskola respektive kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Konsekvenser för kommunerna Förslagen medför inga nya obligatoriska uppgifter för kommunerna som kräver statlig finansiering och påverkar inte heller den kommunala självstyrelsen Enligt den kommunala finansieringsprincipen ska beslut som innebär nya obligatoriska uppgifter för kommunerna som regel åtföljas av statlig finansiering via det generella statsbidraget. Principen som kommer till uttryck i 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100 s. 221) gäller när riksdagen, regeringen eller en myndighet fattar bindande beslut om ändrade regler för en kommunal verksamhet. Förslagen i avsnitt 4 innebär inte några nya åtaganden för kommunerna. Införandet av ämnesbetyg och översynen av program och ämnen som följer av reformen är dock förändringar som enligt regeringen kräver implementeringsinsatser. Då reformen är en statlig förändring som kommunerna inte kan påverka bör statligt stöd komma kommunerna till del under en övergångsperiod. Det har avsatts och beräknats medel för reformen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 16 avsnitt 3.7.5) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 15 avsnitt 2.12.8, utg.omr. 16 avsnitt 4.7.1, 4.7.5 och 6.6.2, och utg.omr. 25 avsnitt 2.8.1). Regeringen vill i sammanhanget upplysa om att de uppgifter om finansieringen som lämnades i propositionen Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper (prop. 2021/22:36) inte överensstämmer med de beslutade och beräknade utgifterna för reformen i budgetpropositionen för 2022. De utgifter som redovisades i budgetpropositionen för 2022 är de utgifter som gäller för reformen. Förslagen i denna proposition innebär sammanfattningsvis inga nya obligatoriska uppgifter som ska åtföljas av statlig finansiering. Förslagen innebär inte heller någon ytterligare inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Övriga konsekvenser för kommuner Förändringarna av gymnasieprogram, programnamn och gymnasiegemensamma ämnen medför att huvudmännen behöver ta med förändringarna i sin planering och informera såväl elever som ansöker till gymnasieskolan som deras föräldrar om förändringarna. Stockholms kommun anser att nedläggning av hantverksprogrammet är förknippat med stora kostnader, eftersom lärare kommer att behöva vara på plats tills den sista eleven tar examen. Regeringen vill dock framhålla att huvudmän kan ansöka om att bedriva hantverksutbildning som riksrekryterande utbildning med eget examensmål. På så sätt behöver huvudmännen inte lägga ner utbildningar, lärare kan arbeta kvar, och avvecklingskostnader kan således undvikas. Konsekvenser för enskilda huvudmän och andra enskilda utbildningsanordnare De ändringar som föreslås avseende vissa gymnasiegemensamma ämnen på vissa program i gymnasieskolan, upphörandet av hantverksprogrammet och införandet av frisör- och stylistprogrammet inom gymnasieskolan och byte av vissa programnamn inom anpassade gymnasieskolan medför att enskilda huvudmän behöver ta med förändringarna i sin planering och informera om förändringarna till sökande elever och deras föräldrar. De förslag som gäller hantverksprogrammet får konsekvenser för enskilda huvudmän som har ett godkännande som avser hantverksprogrammet. Som nämns i avsnitt 7 föreslås att sådana godkännanden ska upphöra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2025 ska godkännandet upphöra att gälla senast den 30 juni 2030. I avsnittet framgår också att regeringen föreslås få ett bemyndigande att ta fram föreskrifter som innebär att huvudmän med godkännande för viss utbildning efter anmälan till Skolinspektionen kan komma att anses ha ett godkännande som avser en viss annan utbildning. För andra huvudmän kan förslagen medföra att de behöver ansöka om godkännande som avser en annan utbildning, t.ex. för en inriktning inom ett annat nationellt program, eller för att få bedriva riksrekryterande utbildning med eget examensmål. Som framgår av avsnitt 7 föreslår regeringen ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från avgiften för enskilda huvudmän vars godkännande upphör att gälla som en följd av de föreslagna ändringarna i hantverksprogrammet och som behöver ansöka om ett nytt godkännande för att kunna fortsätta bedriva motsvarande utbildning. Teknik & Servicegymnasiet i Stockholm anser att den enskilde huvudman som driver den skolan inte ska behöva ansöka om att få bedriva riksrekryterande utbildning mot guldsmed, eftersom huvudmannen nyligen har fått tillstånd att bedriva hantverksprogrammet. Regeringen anser dock att det ska krävas en prövning av Skolverket för att en huvudman ska få bedriva riksrekryterande utbildning med egna examensmål (se avsnitt 4.5). Som framgår ovan föreslår dock regeringen även ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från avgiften för enskilda huvudmän vars godkännande upphör att gälla och som behöver ansöka om ett nytt godkännande för att kunna fortsätta bedriva motsvarande utbildning. De förslag som gäller ändring av vissa programnamn inom anpassade gymnasieskolan får konsekvenser för enskilda huvudmän som har ett godkännande för de aktuella programmen. Konsekvenserna är dock begränsade eftersom det föreslås att de befintliga tillstånden omvandlas genom övergångsbestämmelser, se avsnitt 7. Konsekvenser för rektorer, lärare och viss annan personal i skolan Lärare behöver sätta sig in i de förändrade ämnena och arbeta med att implementera dessa i undervisning, bedömning och betygssättning. Detta kommer att kräva stöd och resurser, vilket Region Gotland påpekar i sitt remissyttrande. Som framgår i avsnitt 8.1 har Skolverket för avsikt att planera och genomföra informations- och implementeringsinsatser gentemot huvudmännen samt ta fram olika former av stödmaterial, bedömningsstöd och reviderade nationella prov. Att se till att lärare får kompetensutveckling och att de har insikt i nödvändiga föreskrifter är huvudmännens ansvar (2 kap. 34 § skollagen). Vidare ansvarar huvudmän och rektorer för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i huvudmannens organisation respektive på skolenheterna (4 kap. 2-8 §§ skollagen). Förslagen om ändringar i ämnen, t.ex. att ett ämne delas, kommer att medföra att ändringar måste göras i ämneslärares behörigheter och att befintliga legitimationer därför behöver uppdateras. Normalt sett är en ansökan om lärarlegitimation, eller kompletteringar i en sådan, förenad med en avgift. Eftersom ändringarna i detta fall kommer att bero på att staten gör förändringar som den enskilde läraren inte kan påverka, har regeringen i propositionen Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper (2021/22:36) uttalat att sådana kompletteringar eller ändringar bör vara avgiftsfria för läraren. Författningsändringar kommer att göras med anledning av detta. Medel för handläggning har tillförts i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1). Konsekvenser för elever Förslagen är förenliga med FN:s konvention om barnets rättigheter Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som gäller som lag i Sverige, ska varje barn inom en stats jurisdiktion tillförsäkras de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något slag (artikel 2). Konventionen fastslår att vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Konventionen fastslår också att alla barn har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet (artiklarna 3 och 12), vilket också kommer till uttryck i 1 kap. 10 § skollagen. Barn har enligt konventionen rätt till utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt ska konventionsstaterna bl.a. uppmuntra utvecklingen av olika former av gymnasial utbildning och göra dessa tillgängliga och åtkomliga för varje barn (artikel 28). Barnkonventionen gäller alla barn under 18 år, däremot omfattar förslagen i denna proposition elever som är både under och över 18 år. Förslagen i denna proposition förväntas leda till samma effekter för alla elever oavsett ålder, i de skolformer som berörs. Skolverket har, när de har utarbetat förslagen, samrått med elevorganisationer och även fört samtal med elever i samband med besök i referensskolor. Syftet med förslagen är att förbättra möjligheterna för elever i gymnasial utbildning att utveckla och fördjupa sina kunskaper. Regeringen bedömer sammantaget att förslagen kan förbättra förutsättningarna för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan att ge eleverna en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Regeringen bedömer således att förslagen är förenliga med barnkonventionen och med bestämmelsen i 1 kap. 10 § skollagen om att barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning. Förslagen är även positiva ur ett funktionshindersperspektiv Sverige har tillträtt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I artikel 24 anges att konventionsstaterna, för att förverkliga rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning utan diskriminering och på lika villkor, ska säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer och livslångt lärande inriktat på bl.a. full utveckling av den mänskliga potentialen och känslan för värdighet och egenvärde. För att förverkliga sina konventionsåtaganden, ska konventionsstaterna bl.a. säkerställa att personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning och att personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av god kvalitet. Enligt skollagen ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser (3 kap. 2 § skollagen). Förslaget i denna proposition om nya namn på några av de nationella programmen i anpassade gymnasieskolan bedöms som positivt för de elever som kommer att gå utbildningen, eftersom namnen har en bättre koppling till den mottagande arbetsmarknaden vilket kan medföra att elevernas möjligheter för arbetsplatsförlagt lärande och arbete efter avslutad utbildning ökar. Även övriga förslag i denna proposition bedöms vara förenliga med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De förslag som avser hantverksprogrammet får konsekvenser för elever som studerar hantverksämnen inom olika utbildningar När hantverksprogrammet upphör som nationellt program påverkas även elever som studerar hantverksämnen inom andra utbildningar, vilket bl.a. Floristernas yrkesråd och Stockholms kommun påpekar. Det gäller exempelvis elever på introduktionsprogrammet yrkesintroduktion och inom kommunal vuxenutbildning (komvux). Yrkesintroduktion är ett introduktionsprogram i gymnasieskolan där syftet är att eleverna ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram (17 kap. 3 § skollagen). Komvux på gymnasial nivå kan bedrivas i alla ämnen som finns i gymnasieskolan med ett fåtal undantag (se 2 kap. 19 § förordningen [2011:1108] om vuxenutbildning). Stockholms kommun uttrycker farhågor om att ett borttagande av hantverksprogrammet skulle påverka elever som går en hantverksinriktad utbildning inom yrkesintroduktion eller inom komvux. Regeringen konstaterar att Skolverket avser att ta fram ämnesplaner för yrkesområdena inom dagens inriktningar finsnickeri, florist och textil design. När det gäller dagens inriktning mot övriga hantverk avser Skolverket att skriva specifika ämnesplaner för de yrkesområden där huvudmän efterfrågar riksrekryterande utbildning med eget examensmål och utbildningen bedöms uppfylla de kriterier som gäller (jfr 5 kap. 12 och 14 §§ gymnasieförordningen). Inom både gymnasieskolan och komvux finns även möjlighet att ansöka om att Skolverket tar fram ämnesplaner inom nya områden (se 1 kap. 6 § gymnasieförordningen och 2 kap. 5 § förordningen om vuxenutbildning). Det finns därför goda förutsättningar för att det även i fortsättningen finns ämnesplaner för hantverksutbildningarna. Regeringen bedömer därmed att såväl yrkesintroduktion som kommunal vuxenutbildning kan innehålla en hantverksinriktad utbildning även om hantverksprogrammet upphör. Vissa elever som påbörjat sin hantverksutbildning i gymnasieskolan kan ha behov av att fullfölja sin utbildning inom komvux. I dag är det inom komvux endast möjligt att utfärda en gymnasieexamen i form av en yrkesexamen för en utbildning som till övervägande del innehåller betyg på kurser som får ingå i ett och samma yrkesprogram i gymnasieskolan (4 kap. 14 § förordningen om vuxenutbildning). Om hantverksprogrammet upphör som nationellt program i gymnasieskolan kan en yrkesexamen som avser ett hantverksyrke således inte utfärdas i komvux. Regeringen avser därför att se över bestämmelserna om yrkesexamen i förordningen om vuxenutbildning. Vidare kan den situationen uppstå att en elev har hunnit påbörja men inte fullfölja hantverksprogrammet innan det upphör. Det kan exempelvis gälla en elev som har haft studieuppehåll för studier utomlands och återvänder till gymnasieskolan vid en tidpunkt när programmet har upphört. Dessa elever har som huvudregel rätt att fullfölja utbildningen. För att elever inte ska drabbas negativt av förändringarna i hantverksprogrammet föreslår regeringen vissa övergångsregler. Dessa innebär att en elev som haft studieuppehåll för studier utomlands och återvänder till gymnasieskolan när hantverksprogrammet har upphört kan få fullfölja utbildningen på motsvarande ny studieväg. Om den nya motsvarande studievägen inte anordnas hos den huvudman där eleven påbörjade utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja den motsvarande nya studievägen hos en annan huvudman som anordnar utbildningen (se avsnitt 7). Konsekvenser för jämställdhet och det integrationspolitiska målet Förslagen bedöms påverka kvinnor och män i lika utsträckning I gymnasieskolan som helhet är antalet kvinnor något färre än antalet män. Läsåret 2021/22 gick 175 000 kvinnor och 187 000 män i gymnasieskolan. Förslagen bedöms sammantaget innebära att elevers möjligheter att utveckla och fördjupa sina kunskaper förbättras. Dessa förbättrade möjligheter bedöms gynna kvinnor och män i lika utsträckning. På många av gymnasieprogrammen råder könsmässig obalans med en dominans av antingen kvinnor eller män. Exempelvis är kvinnorna läsåret 2021/22 i majoritet på hantverksprogrammet (94 procent) och männen på teknikprogrammet (81 procent). De förslag som specifikt berör dessa program bedöms därmed i störst utsträckning påverka det kön som är i majoritet på utbildningen. Förslagen bedöms inte påverka könsfördelningen på så sätt att obalansen på programmen ökar eller minskar. Förslagen har positiv påverkan på det integrationspolitiska målet och arbetet mot segregation Förslagen är positiva för alla elevers förutsättningar att uppnå goda kunskapsresultat. Gymnasieutbildning stärker förutsättningarna för att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Därmed är förslagen även positiva för nyanlända elever, elever som har bott en kortare tid i Sverige samt elever med en socioekonomiskt svag bakgrund. Förslagen bedöms vara positiva både för det integrationspolitiska målet och för arbetet mot segregation. Konsekvenser för Sveriges medlemskap i Europeiska unionen Förslagen berör inte frågor som regleras i EU-rätten. 8.2 Förslagen om följdändringar med anledning av nya namn på vissa skol- och utbildningsformer Konsekvenser för kommunerna, staten och enskilda huvudmän Enligt 14 kap. 3 § regeringsformen bör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har lett till den. Bestämmelsen ger uttryck för en proportionalitetsprincip. Det ska således göras en analys av de konsekvenser som förslaget får för den kommunala självstyrelsen samt en avvägning mellan det kommunala intresset av självstyrelse och de nationella intressen som den föreslagna lagstiftningen ska tillgodose. Principen om den kommunala självstyrelsen gäller för all kommunal verksamhet. Enligt den kommunala finansieringsprincipen ska beslut som innebär nya obligatoriska uppgifter för kommunerna åtföljas av en statlig finansiering. Förslagen i avsnitt 5 att i vissa lagar byta ut namnen på grundsärskolan, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive på gymnasial nivå till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive på gymnasial nivå är rena följdändringar till tidigare beslutade ändringar i skollagen. Ändringarna bedöms därför inte medföra någon inskränkning i det kommunala självstyret eller få några ekonomiska konsekvenser för de kommunala huvudmännen. Förslagen innebär inte heller några konsekvenser för staten eller för enskilda huvudmän. Övriga konsekvenser Ändringarna bedöms inte medföra några konsekvenser ur ett barnrätts- eller funktionshinderperspektiv eller konsekvenser för jämställdheten, integrationen, segregationen eller Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. 8.3 Förslaget att förlänga de tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen Konsekvenser för kommunerna I avsnitt 6 föreslås en ändring i lagen (2021:443) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), som innebär att giltighetstiden för ett genombrott i den s.k. statistiksekretessen till förmån för Skolverket och kommunerna för uppgifter om enskildas ekonomiska förhållanden förlängs. Syftet är att i avvaktan på en långsiktig lösning för informationsförsörjningen på skolområdet bibehålla möjligheten för Skolverket och kommunerna att få del av de uppgifter om enskilda huvudmän inom skolväsendet, som avser andra personliga eller ekonomiska förhållanden än huvudmännens intäkter och kostnader, och som behövs för att Skolverket och kommunen ska kunna fullgöra sina uppgifter. Kommunerna behöver ta del av uppgifter för att kunna fullgöra sin skyldighet enligt skollagen att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barns och elevers olika förutsättningar och behov. Kommunerna kan även ta del av den information som Statens skolverk publicerar som underlag för kommunernas uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten. Förslaget bedöms inte medföra någon inskränkning i den kommunala självstyrelsen eller få några ekonomiska konsekvenser för kommunerna utan underlättar för kommunerna att fullgöra sina uppgifter. Konsekvenser för staten och enskilda huvudmän Förslaget innebär att Skolverket även efter den 1 juli 2023, i avvaktan på en långsiktig lösning för informationsförsörjningen på skolområdet, kan få del av uppgifter om en enskild huvudman inom skolväsendet som avser andra personliga eller ekonomiska förhållanden än huvudmannens intäkter och kostnader, om uppgiften behövs i myndighetens verksamhet med nationell uppföljning och utvärdering, nationella studier om måluppfyllelse, internationella studier om skolväsendet, stöd till skolutveckling, hantering av statliga stöd och bidrag, det nationella informationssystemet för skolväsendet, eller redovisning och publicering av andra uppgifter om skolväsendet än de ovan nämnda. Förslaget innebär också att Statens skolinspektion och enskilda huvudmän, genom de uppgifter Skolverket publicerar, kan få del av information som underlag för sin verksamhet. Förslaget medför inte några ekonomiska konsekvenser för staten. Övriga konsekvenser Ändringarna bedöms inte medföra några konsekvenser ur ett barnrätts- eller funktionshinderperspektiv eller konsekvenser för jämställdheten, integrationen, segregationen eller Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. 9 Författningskommentar 9.1 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 12 kap. 7 a § Bestämmelsen ändras på så sätt att benämningen grundsärskola ersätts med benämningen anpassad grundskola. Ändringen är endast språklig och innebär ingen ändring i sak. Övervägandena finns i avsnitt 5. 15 kap. 5 § Bestämmelsen ändras på så sätt att benämningarna grundsärskolan och gymnasiesärskolan ersätts med benämningarna anpassade grundskolan respektive anpassade gymnasieskolan. Ändringarna är endast språkliga och innebär ingen ändring i sak. Övervägandena finns i avsnitt 5. 9.2 Förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) 6 kap. 17 § Bestämmelsen ändras på så sätt att benämningarna grundsärskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning ersätts med benämningarna anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola respektive kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning. Ändringarna är endast språkliga och innebär ingen ändring i sak. Övervägandena finns i avsnitt 5. 9.3 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 11 kap. 34 § Bestämmelsen ändras på så sätt att benämningen kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning ersätts med benämningen kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning. Ändringen är endast språklig och innebär ingen ändring i sak. Övervägandena finns i avsnitt 5. 9.4 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) 3 kap. 25 § Bestämmelsen ändras på så sätt att benämningen kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning ersätts med benämningen kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning. Ändringen är endast språklig och innebär ingen ändring i sak. Övervägandena finns i avsnitt 5. 9.5 Förslaget till lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567) 2 kap. 6 § Bestämmelsen ändras på så sätt att benämningen grundsärskolan ersätts med benämningen anpassade grundskolan. Ändringen är endast språklig och innebär ingen ändring i sak. Övervägandena finns i avsnitt 5. 9.6 Förslaget till lag till om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 23 kap. 2 och 2 a §§ Bestämmelserna ändras på så sätt att benämningarna grundsärskolan och gymnasiesärskolan ersätts med benämningarna anpassade grundskolan respektive anpassade gymnasieskolan. Ändringarna är endast språkliga och innebär ingen ändring i sak. Övervägandena finns i avsnitt 5. 9.7 Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800) Bilaga 1 I bilagan regleras vilka nationella program som finns i gymnasieskolan. Uppräkningen av de nationella programmen är indelad i yrkesprogram och i högskoleförberedande program. Ändringen innebär att det i gruppen av yrkesprogram utgår ett program, hantverksprogrammet, och att ett nytt program läggs till, frisör- och stylistprogrammet. Övervägandena finns i avsnitt 4.5. Bilaga 2 I bilagan regleras poängplanen för nationella program i gymnasieskolan. Där räknas det upp gymnasiegemensamma ämnen som i minst den angivna omfattningen ska ingå i de nationella programmen. De gymnasiegemensamma ämnena är bl.a. matematik och naturkunskap. Bilagan anger också omfattningen av karaktärsämnena, dvs. de ämnen som ger de nationella programmen deras karaktär, och omfattningen av det individuella valet och gymnasiearbetet. I bilagan görs en ändring som innebär att 100 gymnasiepoäng tas bort från det gymnasiegemensamma ämnet matematik på såväl naturvetenskapsprogrammet som på teknikprogrammet. Det görs även ett tillägg angående innehållet i karaktärsämnena på naturvetenskaps- och teknikprogrammen på så vis att det anges att i dessa program ingår som karaktärsämne 100 gymnasiepoäng i ämnet matematik - fortsättning. På teknikprogrammet läggs det dessutom till 50 gymnasiepoäng i det gymnasiegemensamma ämnet naturkunskap. Samtidigt anpassas den angivna omfattningen av karaktärsämnena på programmen så att programmens sammanlagda omfattning inte ändras med anledning av dessa ändringar. Detta innebär att utrymmet för karaktärsämnen, som i dag är 1 050 gymnasiepoäng på naturvetenskapsprogrammet, ökas med 100 gymnasiepoäng på detta program och att utrymmet för karaktärsämnen på teknikprogrammet, som i dag är 1 100 gymnasiepoäng, ökas med 50 gymnasiepoäng. Det görs även vissa språkliga ändringar i bilagan. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.2 och 4.4. Bilaga 3 I bilagan regleras vilka nationella program som finns i anpassade gymnasieskolan. Uppräkningen görs i bokstavsordning. Ändringarna innebär dels att programmet för administration, handel och varuhantering ersätts med programmet för handel och service, dels att programmet för fastighet, anläggning och byggnation ersätts med programmet för fastighet och byggnation. En följd av ändringen är att programnamnen får en annan placering i uppräkningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.6. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser I punkterna finns ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. I första punkten anges att lagen träder i kraft den 15 juli 2023. Enligt andra punkten ska lagen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Det innebär att bestämmelserna ska tillämpas för de elever som påbörjar första läsåret av sin gymnasieutbildning hösten 2025. För elever som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2025 gäller äldre bestämmelser, vilket framgår av tredje punkten. Bestämmelserna i andra och tredje punkterna innebär att beslut om godkännande av enskilda som huvudmän för utbildning som avses att påbörjas före den 30 juni 2025 ska fattas enligt äldre bestämmelser. I fjärde punkten finns ett undantag från tredje punkten. Av fjärde punkten framgår att det finns en bortre gräns för hur länge de äldre bestämmelserna ska tillämpas. Det innebär att en elev som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2025 men av någon anledning inte har gått klart utbildningen den 30 juni 2030 ska fullfölja utbildningen enligt de nya bestämmelserna efter det datumet. Femte punkten tar sikte på elever som har påbörjat sin utbildning på en inriktning på hantverksprogrammet före den 1 juli 2025 och som har haft ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands. Rätten för sådana elever att fullfölja en påbörjad utbildning regleras i 16 kap. 40 §. Den förevarande övergångsbestämmelsen innebär att dessa elever ska ha rätt att fullfölja utbildningen på motsvarande ny studieväg i stället för att fullfölja den påbörjade utbildningen. När det gäller en elev som har haft studieuppehåll från t.ex. inriktningen frisör, barberare och hår- och makeupstylist på hantverksprogrammet ska eleven alltså ha rätt att fullfölja sin utbildning på det nya frisör- och stylistprogrammet i stället. Att en gymnasieexamen som utfärdas efter den 30 juni 2025 får innehålla betyg från såväl ämnen på en ny studieväg som kurser enligt äldre bestämmelser följer av punkten 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800). En elev som har haft studieuppehåll från t.ex. inriktningen frisör, barberare och hår- och makeupstylist på hantverksprogrammet och som fullföljer sin utbildning på det nya frisör- och stylistprogrammet kan i sin gymnasieexamen alltså ha betyg både på kurser och i ämnen. Av övergångsbestämmelsen i femte punkten framgår slutligen att eleven har rätt att efter eget val fullfölja den motsvarande nya studievägen hos en annan huvudman som anordnar utbildningen i det fall den nya motsvarande studievägen inte anordnas hos den huvudman där eleven påbörjade sin utbildning. Bestämmelser om ersättning från hemkommunen till den huvudman som tar emot eleven finns i 16 kap. 50-51 §§ (i fråga om interkommunal ersättning) och 52-55 §§ (i fråga om bidrag från hemkommunen till en fristående gymnasieskola). Enligt sjätte punktens första stycke ska en enskild huvudmans godkännande som avser hantverksprogrammet i gymnasieskolan upphöra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Godkännandet ska fortsätta att gälla för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025, men det upphör att gälla senast den 30 juni 2030, vilket också framgår av bestämmelsen. I sjätte punktens andra stycke ges regeringen ett bemyndigande att föreskriva att enskilda huvudmän, vars godkännande upphör, efter en anmälan till Skolinspektionen ska anses ha ett godkännande för en inriktning inom det nya frisör- och stylistprogrammet. Detta innebär att regeringen t.ex. skulle kunna föreskriva att en huvudman med ett godkännande som avser inriktningen frisör, barberare och hår- och makeupstylist på hantverksprogrammet ska anses ha ett godkännande för en eller flera inriktningar på frisör- och stylistprogrammet. I sjätte punktens tredje stycke ges regeringen ett bemyndigande att föreskriva om undantag från 2 kap. 5 d §, där det anges att Skolinspektionen får ta ut en avgift för ansökningar om godkännande som enskild huvudman. Av förevarande övergångsbestämmelse framgår också att bemyndigandet begränsas till att avse undantag från avgiften för enskilda huvudmän vars godkännande upphör att gälla enligt första stycket i punkten och som därmed behöver ansöka om ett nytt godkännande för att kunna fortsätta bedriva motsvarande utbildning. Av sjunde punkten framgår att för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 ska en enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § som avser programmet för administration, handel och varuhantering i anpassade gymnasieskolan i stället anses ha ett godkännande för programmet för handel och service. Motsvarande övergångsbestämmelse finns i åttonde punkten för en enskild huvudman som har ett godkännande som avser programmet för fastighet, anläggning och byggnation i anpassade gymnasieskolan. För utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 ska en sådan huvudman i stället anses ha ett godkännande för programmet för fastighet och byggnation i anpassade gymnasieskolan. Övervägandena finns i avsnitt 7. 9.8 Förslaget till lag om ändring i bibliotekslagen (2013:801) 10 § Bestämmelsen ändras på så sätt att benämningarna grundsärskolan och gymnasiesärskolan ersätts med benämningarna anpassade grundskolan respektive anpassade gymnasieskolan. Ändringarna är endast språkliga och innebär ingen ändring i sak. Övervägandena finns i avsnitt 5. 9.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå 1-3 §§ Bestämmelserna ändras på så sätt att benämningen gymnasiesärskolan ersätts med benämningen anpassade gymnasieskolan. Vidare ändras bestämmelserna på så sätt att i de fall benämningen den särskilda utbildningen för vuxna anges jämte kommunal vuxenutbildning så tas den förstnämnda benämningen bort då den inte tillför något i sak. Ändringarna är endast språkliga och innebär ingen ändring i sak. Övervägandena finns i avsnitt 5. 9.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:443) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2021:443) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), som innebär dels att 24 kap. 8 a § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 24 kap. 8 a § ska utgå, ändras från att ange att lagen träder i kraft den 1 juli 2023 till att lagen träder i kraft den 1 juli 2026. Det innebär att de sekretessbrytande bestämmelserna i 24 kap. 8 a § och rubriken till paragrafen kommer att fortsätta att gälla till och med utgången av juni 2026. Övervägandena finns i avsnitt 6. 9.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd 29 § Bestämmelsen ändras på så sätt att benämningen kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning ersätts med benämningen kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning. Ändringen är endast språklig och innebär ingen ändring i sak. Övervägandena finns i avsnitt 5. 9.12 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (2023:000) 10 kap. 16 § Bestämmelsen ändras på så sätt att benämningen kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning ersätts med benämningen kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning. Ändringen är endast språklig och innebär ingen ändring i sak. Övervägandena finns i avsnitt 5. Sammanfattning av Statens skolverks redovisning Skolverkets uppdrag om införandet av ämnesbetyg syftar till att ge elever bättre förutsättningar än vad dagens kursutformning gör, för fördjupat lärande och lärande över tid där betyget ska spegla elevens kunskaper i ämnet som helhet. Ett ytterligare syfte är att ge bättre planeringsförutsättningar för lärare. Skolverket har även i uppdrag att genomföra ändringar som rör hantverksprogrammet, med utgångspunkt i myndighetens hemställan om en översyn av det programmet. Under arbetet med regeringsuppdraget har Skolverket bjudit in en rad intressenter till olika samråd, däribland de nationella programråden för yrkesprogrammen och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år, rådet för de högskoleförberedande programmen, företrädare för de nationella minoriteterna, funktionshinderorganisationer och läromedelsförlag. Samråd har även hållits med olika myndigheter och organisationer, samt med lärare, rektorer och elever. Ramarna för uppdraget innebär vissa begränsningar eftersom reformen införs i ett befintligt system. Indelningen i nivåer är bland annat avsedd att stödja den nödvändiga flexibiliteten för elever som kommer att läsa olika omfattning av vissa ämnen, till exempel elever på ett visst program men på olika inriktningar, eller elever som önskar läsa delar av ett ämne inom till exempel individuellt val eller komvux behov av uppdelningen av ämnen i nivåer. När det gäller ämnen som är aktuella i denna redovisning föreslår Skolverket bland annat att dagens ämne matematik delas i flera ämnen, varav det inledande ämnet ska omfatta två nivåer om sammanlagt 200 gymnasiepoäng och vara gymnasiegemensamt. Skolverket remitterade ett huvudförslag för ämnet matematik som ett ämne med fyra nivåer om 100 poäng per nivå. I remissen redovisade Skolverket även ett alternativt förslag som innebar att ämnet matematik, 400 poäng, skulle kunna delas i två ämnen, matematik och matematik - analys, med vardera två nivåer om 100 poäng. Utifrån i stort sett samstämmiga remissynpunkter, där det alternativa förslaget tydligt förespråkades, föreslår nu Skolverket en sådan uppdelning av ämnet matematik. Skolverket föreslår också att hantverksprogrammet ersätts av frisör- och stylistprogrammet, av riksrekryterande utbildningar med egna examensmål samt att inriktningen textil design flyttar till estetiska programmet. Redovisningen omfattar även ytterligare förslag till förändringar för hantverksprogrammet. De föreslagna förändringarna medför flera konsekvenser för de berörda skolformerna. De medför bland annat behov för huvudmännen av att se över organiseringen av utbildningarna, att planera för att under en övergångsperiod bedriva utbildningar i dubbla system och att planera för implementering. Skolverket kommer att bistå huvudmän med informations- och implementeringsinsatser inför ett införande av ämnesbetyg. För att övergången till ämnesbetyg ska kunna ske på ett bra sätt ser myndigheten det som väsentligt att det statliga stödet behöver vara på plats i mycket god tid innan ändringar ska börja tillämpas den 1 juli 2025. Skolverkets förslag kräver i vissa delar förändringar av bilaga 1-3 till skollagen vilket förutsätter beslut av riksdagen. Skolverket föreslår därför att de förslag i denna redovisning som föranleder förändringar i skollagen träder i kraft den 15 juli 2023. Skolverket föreslår även övergångsbestämmelser som stämmer överens med de övergångsbestämmelser som gäller för de lagändringarna om ämnesbetyg som redan har beslutats av riksdagen. Statens skolverks lagförslag Skolverkets förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) Härigenom föreskrivs att bilaga 1-3 till skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse. 1. Denna lag träder i kraft den 15 juli 2023. 2. Lagen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före utgången av juni 2025. 4. Utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2025. 5. Ett godkännande enligt 2 kap. 5 § som avser hantverksprogrammet ska upphöra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. För utbildning som påbörjats före utgången av juni 2025 ska godkännandet upphöra att gälla senast vid utgången av juni 2030. Regeringen får meddela föreskrifter om att en enskild huvudman, vars godkännande genom denna punkt upphör att gälla, efter anmälan till Statens skolinspektion ska anses ha ett godkännande för viss utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. 6. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § som avser programmet för administration, handel och varuhantering ska anses ha ett godkännande för programmet för handel och service. 7. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § som avser programmet för fastighet, anläggning och byggnation ska anses ha ett godkännande för programmet för fastighet och byggnation. Nuvarande lydelse Bilaga 1 Nationella program Yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Försäljnings- och serviceprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Föreslagen lydelse Bilaga 1 Nationella program Yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Försäljnings- och serviceprogrammet Hotell- och turismprogrammet Hår- och stylistprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Lydelse som träder i kraft den 1 januari 2023 Bilaga 2 Poängplan för nationella program i gymnasieskolan Ämne Gymnasiepoäng Gymnasiegemensamma ämnen Följande ämnen ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Yrkesprogram Svenska eller svenska som andraspråk 3001 Engelska 2002 Matematik 100 Idrott och hälsa 100 Historia 50 Samhällskunskap 50 Religionskunskap 50 Naturkunskap 50 Högskoleförberedande program Svenska eller svenska som andraspråk 300 Engelska 200 Matematik 100/200/3003 Idrott och hälsa 100 Historia 50/100/2004 Samhällskunskap 100/2005 Religionskunskap 50 Naturkunskap 1006 Karaktärsämnen Ämnen som ger de nationella programmen dess karaktär ska ingå i dessa program med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Yrkesprogram 1 500/1 6007 Högskoleförberedande program 950/1 050/1 1008 Individuellt val och gymnasiearbete Individuellt val och gymnasiearbete ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Individuellt val Gymnasiearbete 200 100 Summa gymnasiepoäng 2 500/2 700/2 8009 1. Elever på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet får välja bort 100 gymnasiepoäng. På övriga program får eleverna välja bort 200 gymnasiepoäng. 2. Elever på alla program, utom hotell- och turismprogrammet, får välja bort 100 gymnasiepoäng. 3. Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och teknikprogrammen 300 gymnasiepoäng. 4. Teknikprogrammet 50, ekonomi-, samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska programmen 200 gymnasiepoäng. 5. Ekonomiprogrammet 200 och övriga program 100 gymnasiepoäng. 6. Ämnet naturkunskap ingår inte i naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. I stället ingår som karaktärsämnen biologi, fysik och kemi i naturvetenskapsprogrammet och fysik och kemi i teknikprogrammet. 7. Barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet 1 500 och övriga yrkesprogram 1 600 gymnasiepoäng. 8. Ekonomiprogrammet 950, teknikprogrammet 1 100 samt estetiska, humanistiska, samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 1 050 gymnasiepoäng. 9. Högskoleförberedande program 2 500, barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet 2 700 och övriga yrkesprogram 2 800 gymnasiepoäng. Föreslagen lydelse Bilaga 2 Poängplan för nationella program i gymnasieskolan Ämne Gymnasiepoäng Gymnasiegemensamma ämnen Följande ämnen ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Yrkesprogram Svenska eller svenska som andraspråk 3001 Engelska 2002 Matematik 100 Idrott och hälsa 100 Historia 50 Samhällskunskap 50 Religionskunskap 50 Naturkunskap 50 Högskoleförberedande program Svenska eller svenska som andraspråk 300 Engelska 200 Matematik 100/200/3003 Idrott och hälsa 100 Historia 50/100/2004 Samhällskunskap 100/2005 Religionskunskap 50 Naturkunskap 50/1006 Karaktärsämnen Ämnen som ger de nationella programmen dess karaktär ska ingå i dessa program med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Yrkesprogram 1 400/1 500/1 6007 Högskoleförberedande program 950/1 050/1 1008 Individuellt val och gymnasiearbete Individuellt val och gymnasiearbete ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Individuellt val Gymnasiearbete 200 100 Summa gymnasiepoäng 2 500/2 700/2 8009 1. Elever på barn- och fritidsprogrammet, försäljnings- och serviceprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet får välja bort 100 gymnasiepoäng. På övriga program får eleverna välja bort 200 gymnasiepoäng. 2. Elever på alla program, utom försäljnings- och serviceprogrammet och hotell- och turismprogrammet, får välja bort 100 gymnasiepoäng. 3. Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och teknikprogrammen 300 gymnasiepoäng. 4. Teknikprogrammet 50, estetiska, ekonomi-, samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 100 samt humanistiska programmet 200 gymnasiepoäng. 5. Ekonomiprogrammet 200 och övriga program 100 gymnasiepoäng. 6. Teknikprogrammet 50 och övriga program 100 gymnasiepoäng. Ämnet naturkunskap ingår inte i naturvetenskapsprogrammet. I stället ingår som karaktärsämnen biologi, fysik och kemi i naturvetenskapsprogrammet. 7. Försäljning- och serviceprogrammet och hotell- och turismprogrammet 1 400, barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet 1 500 och övriga yrkesprogram 1 600 gymnasiepoäng. 8. Ekonomiprogrammet 950, estetiska, teknik- och naturvetenskapsprogrammen 1 150 samt humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen 1 050 gymnasiepoäng. 9. Högskoleförberedande program 2 500, försäljning- och serviceprogrammet och hotell- och turismprogrammet 2 600, barn- och fritidsprogrammet, och vård- och omsorgsprogrammet 2 700 och övriga yrkesprogram 2 800 gymnasiepoäng. Lydelse som träder i kraft den 2 juli 2023 Bilaga 3 Nationella program i anpassade gymnasieskolan De nationella programmen i anpassade gymnasieskolan är - Programmet för administration, handel och varuhantering, - Programmet för estetiska verksamheter, - Programmet för fastighet, anläggning och byggnation, - Programmet för fordonsvård och godshantering, - Programmet för hantverk och produktion, - Programmet för hotell, restaurang och bageri, - Programmet för hälsa, vård och omsorg, - Programmet för samhälle, natur och språk, och - Programmet för skog, mark och djur. Föreslagen lydelse Bilaga 3 Nationella program i anpassade gymnasieskolan De nationella programmen i anpassade gymnasieskolan är - Programmet för handel och service, - Programmet för estetiska verksamheter, - Programmet för fastighet och byggnation, - Programmet för fordonsvård och godshantering, - Programmet för hantverk och produktion, - Programmet för hotell, restaurang och bageri, - Programmet för hälsa, vård och omsorg, - Programmet för samhälle, natur och språk, och - Programmet för skog, mark och djur Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttrande inkommit från Academedia AB, Arbetsmiljöverket, Arboga kommun, Borlänge kommun, Borås kommun, Centrala studiestödsnämnden, Chalmers tekniska högskola, Diskrimineringsombudsmannen, Elsäkerhetsverket, Falköpings kommun, Folkbildningsrådet, Friskolornas riksförbund, Försvarsmakten, Föräldraalliansen Sverige, Föräldraorganisationen Barnverket, Gotlands kommun, Gymnastik- och idrottshögskolan, Gävle kommun, Göteborgs kommun, Göteborgs universitet, Hallstahammars kommun, Helsingborgs kommun, Härnösands kommun, Härryda kommun, Högskolan i Gävle, Högskolan Kristianstad, Idéburna skolors riksförbund, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Kalmarsunds gymnasieförbund, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Kungl. Tekniska högskolan, Lapplands kommunalförbund, Linköpings kommun, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Luleå kommun, Luleå tekniska universitet, Länsstyrelsen Stockholm, Lärande i Sverige, Lärarnas Riksförbund (från och med den 1 januari 2023 Sveriges Lärare), Malmö kommun, Malmö universitet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för yrkeshögskolan, Norrköpings kommun, Näringslivets regelnämnd, Region Blekinge, Sameskolstyrelsen, Sametinget, Socialstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Statens skolinspektion, Statistiska centralbyrån, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Stockholms kommun, Stockholms universitet, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Svenska skolan i London, Svenskt Näringsliv, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges Jiddischförbund, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Riksidrottsförbund, Sveriges universitets- och högskoleförbund, Södertälje kommun, Transportstyrelsen, Umeå universitet, Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet, Uppsala universitet, Waldorfskolefederationen och Örebro universitet. Därutöver har yttrande inkommit från Bergska gymnasiet i Finspång, Energiföretagen Sverige, Floristernas Yrkesråd, Frisörföretagarna, Holavedsgymnasiet i Tranås, Installatörsföretagen, Kungsmadskolan i Växjö, Nationellt resurscentrum för teknikundervisning i skolan, Njudungsgymnasiet i Vetlanda, Nordiska skräddarskolan i Uddevalla, Pedagogiskt forum Modedesign, S:t Botvids gymnasium i Norsborg, Stadsmissionens Skolstiftelse, Sveriges Skrädderiförbund, Teknik & servicegymnasiet i Stockholm, Sveriges 3R-center vid Jordbruksverket, Svenska elektronik, Svensk elektronik, Svensk ventilation, Trä- och möbelföretagen, Uppsala gymnasiesärskola samt ett antal lärargrupper och privatpersoner. Följande remissinstanser har beretts möjlighet att yttra sig, men har förklarat sig avstå eller inte inkommit med yttrande: Arbetsförmedlingen, Astar, Barnombudsmannen, Bodens kommun, Brunnsviks folkhögskola, Centralförbundet Roma International, Ekonomistyrningsverket, Elevernas riksförbund, Encell, Ericastiftelsen, Fagersta kommun, Falu kommun, Finska Pensionärernas Riksförbund i Sverige, Frantzwagner Sällskapet - Sinti Kettanepa, Funktionsrätt Sverige, Föräldraföreningen Dyslektiska barn, Gymnastik- och idrottshögskolan, Gästrike Komvux, Handelshögskolan i Stockholm, Hem och skola, Hermods AB, Hudiksvalls kommun, Högskolans överklagandenämnd, Integritetsskyddsmyndigheten, IREM - Internationella Romska Evangeliska Missionen, Jämställdhetsmyndigheten, Judiska Centralrådet i Sverige, Judiska Ungdomsförbundet i Sverige, Kalmar kommun, Karlstads universitet, Karolinska institutet, Kiruna kommun, Kriminalvården, Kristianstads kommun, Landsorganisationen i Sverige, Lärarförbundet (från och med den 1 januari 2023 Sveriges Lärare), Läromedelsföretagen, Läromedelsförfattarna, Malmö Romska Idécenter, Met Nuoret - Tornedalingarnas Ungdomsförbund, Niejda, Praktiska Gymnasiet, Regelrådet, Renägarförbundet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet DHB, Riksförbundet Romer i Europa, Riksorganisationen Same Ätnam, Romano Pasos Research Centre, Romska ungdomsförbundet, Röda Korsets högskola, Sveriges akademikers centralorganisation, Sáminuorra, Skolforskningsinstitutet, Stenungssunds kommun, Sundsvalls kommun, Svenska Samernas Riksförbund, Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset, Svensk Utlandsundervisnings Förening - SUF, Sverigefinska Riksförbundet, Sverigefinska ungdomsförbundet, Sverigefinländarnas delegation, Sverigefinskt kvinnoforum, Sveriges Elevkårer, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges Romerförbund, Sveriges Skolledarförbund (från och med den 1 januari 2023 Sveriges Skolledare), Sveriges universitetslärare och forskare, Tankesmedjan Humtank, Tjänstemännens centralorganisation, Tillväxtverket, Trajosko Drom, Uppsala kommun, Vetlanda kommun, Vuxenutbildning i samverkan, Wizo, Vännäs kommun, Ystads kommun och Östersunds kommun. Sammanfattning av promemorian Följdändringar med anledning av nya namn på skolformerna för elever med intellektuell funktionsnedsättning (U2022/03098) I denna promemoria lämnas förslag till ändringar i ett antal lagar med anledning av ändringar i skollagen (2010:800) som träder i kraft den 2 juli 2023. Ändringarna består i att namnen grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ersätts med namnen anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive på gymnasial nivå. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2023. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att 12 kap. 7 a § och 15 kap. 5 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 kap. 7 a § En förälder som har ett barn som deltar i en introduktion till en verksamhet enligt skollagen (2010:800) har rätt till föräldrapenning för att delta i introduktionen, om den avser 1. förskola, 2. förskoleklass, 3. grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola eller internationell skola på grundskolenivå, 3. grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola eller internationell skola på grundskolenivå, 4. fritidshem som kompletterar utbildningen i en skolform enligt 2 eller 3, eller 5. verksamhet enligt 25 kap. 2, 4 eller 5 § skollagen. Föräldrapenning i samband med ett barns introduktion kan lämnas till en förälder som inte har barnet i sin vård. 15 kap. 5 § Förlängt barnbidrag lämnas med 1 250 kronor i månaden från och med kvartalet efter den tid som anges i 4 § för ett barn som går i 1. grundskolan, sameskolan, eller internationell skola på grundskolenivå, eller 2. grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller specialskolan. 2. anpassade grundskolan, anpassade gymnasieskolan eller specialskolan. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) Härigenom föreskrivs att 6 kap. 17 § arbetsmiljölagen (1977:1160) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 17 § De som genomgår utbildning ska av huvudmannen för utbildningen ges tillfälle att medverka i arbetsmiljöarbetet på arbetsstället, om det är rimligt med hänsyn till utbildningens art och utbildningsperiodens längd. Omfattningen och utformningen av elevernas deltagande i skolans arbetsmiljöarbete ska anpassas efter deras ålder, mognad och förutsättningar i övrigt när det gäller 1. elever i förskoleklass och i lägre årskurs än årskurs 7 i grundskolan, specialskolan och i motsvarande utbildningar samt i sameskolan, 2. elever i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och motsvarande utbildningar, och 2. elever i anpassade grundskolan, anpassade gymnasieskolan och motsvarande utbildningar, och 3. elever i kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning. 3. elever i kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning. Elever i grundskolans årskurs 7-9, specialskolans årskurs 7-10 och gymnasieskolan samt motsvarande utbildningar företräds i arbetsmiljöarbetet av elevskyddsombud. De som genomgår eftergymnasial utbildning och annan utbildning för vuxna än kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning företräds i arbetsmiljöarbetet av studerandeskyddsombud. Ett studerandeskyddsombud ska vara minst 18 år. De som genomgår eftergymnasial utbildning och annan utbildning för vuxna än kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning företräds i arbetsmiljöarbetet av studerandeskyddsombud. Ett studerandeskyddsombud ska vara minst 18 år. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Härigenom föreskrivs att 3 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 8 § Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör 1. grundskole-, gymnasieskole- eller högskoleutbildning, om utbildningen anordnas av det allmänna eller en av det allmänna för utbildningen erkänd utbildningsanordnare, och 2. utbildning som berättigar studerande till studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) eller till a) statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för - kortare studier om funktionshinder, - kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och - studier inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning, eller - studier inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning, eller b) statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska. Undantaget från skatteplikt enligt första stycket omfattar även omsättning av varor och tjänster som omsätts som ett led i utbildningen. Utbildning som tillhandahålls av utbildare mot ersättning från en uppdragsgivare som själv utser de personer som ska utbildas (uppdragsutbildning) omfattas av undantaget endast om utbildningen ingår i en av uppdragsgivaren bedriven egen utbildning enligt första stycket. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs att 11 kap. 34 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 kap. 34 § Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp: 1. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), 2. utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå och 3. omställningsstudiebidrag enligt lagen (2022:856) om omställnings-studiestöd. Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas upp. Detta gäller också 1. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för - kortare studier om funktionsnedsättning, - kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, och - studier inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning, - studier inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning, 2. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska, 3. kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden, eller 4. studiestartsstöd som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) Härigenom föreskrivs att 3 kap. 25 § studiestödslagen (1999:1395) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 25 § Studiemedel får inte lämnas eller tas emot för den tid för vilken det lämnas 1. studiehjälp enligt 2 kap., 2. aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, 3. sjukersättning, aktivitetsersättning eller rehabiliteringsersättning enligt socialförsäkringsbalken, 4. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för - kortare studier om funktionsnedsättning, - kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, och - studier inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning, - studier inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning, 5. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska, 6. utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå, eller 7. studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd. Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer. Studiemedel får inte lämnas för högskoleutbildning på forskarnivå om den studerande är eller har varit anställd som doktorand. Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande beviljats studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utländsk studiefinansiering som ska omfattas av detta stycke. Regeringen får meddela föreskrifter om avvikelser från första stycket. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. Förslag till lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § diskrimineringslagen (2008:567) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 6 § Förbudet i 5 § hindrar inte 1. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (2010:800), 2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om utbildning i förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan eller fritidshemmet, eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen, eller 2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om utbildning i förskolan, förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan eller fritidshemmet, eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen, eller 3. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. Förslag till lag till om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att 23 kap. 2 och 2 a §§ och rubriken närmast före 23 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 23 kap. Förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola 2 § Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretess gäller på det område som anges i första stycket dels i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i andra fall än som avses i första och andra styckena för uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. 2 a § Sekretess gäller i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i ärende enligt 22 kap. 14 § skollagen (2010:800) om mottagande till utbildning där distansundervisning används, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretess gäller i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i ärende enligt 22 kap. 14 § skollagen (2010:800) om mottagande till utbildning där distansundervisning används, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. Förslag till lag om ändring i bibliotekslagen (2013:801) Härigenom föreskrivs att 10 § bibliotekslagen (2013:801) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 § Enligt 2 kap. 36 § skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Enligt 2 kap. 36 § skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ha tillgång till skolbibliotek. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. Förslag till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå Härigenom föreskrivs att 1, 1 a, 2 och 3 §§ lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd enligt 16 c, 16 f eller 16 h § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller ett uppehållstillstånd enligt 3 §, ska beviljas ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå om han eller hon 1. inte har fyllt 25 år, 2. studerar på a) ett nationellt program i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan eller på heltid på en annan motsvarande utbildning, a) ett nationellt program i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan eller på heltid på en annan motsvarande utbildning, b) en yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, eller c) heltid på en sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna, och 3. inte tidigare har fullföljt en sådan utbildning eller, i fråga om en sådan utbildning som avses i 2 a, en utländsk motsvarande utbildning. Ett sådant uppehållstillstånd ska också beviljas en utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, om utlänningen 1. har fyllt 18 år, 2. under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, och 3. uppfyller villkoren i första stycket. Uppehållstillståndet ska vara tidsbegränsat och gälla i sex månader utöver den tid som återstår av utbildningen enligt utlänningens individuella studieplan, eller, om utlänningen studerar på folkhögskola, enligt motsvarande planeringsdokument, dock längst till den dag lagen upphör att gälla. Om det finns särskilda skäl får uppehållstillstånd beviljas även om utlänningen studerar på deltid. 1 a § För att uppehållstillstånd enligt 1 § ska beviljas en utlänning som har fullföljt en sådan utbildning som avses i 1 § första stycket 2 b och c före den 1 juli 2018 och som studerar på ett nationellt program i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan eller på heltid på en annan motsvarande utbildning gäller, i stället för vad som anges i 1 § första stycket 3, att utlänningen inte tidigare ska ha fullföljt en sådan utbildning som avses i 1 § första stycket 2 a eller en utländsk motsvarande utbildning. För att uppehållstillstånd enligt 1 § ska beviljas en utlänning som har fullföljt en sådan utbildning som avses i 1 § första stycket 2 b och c före den 1 juli 2018 och som studerar på ett nationellt program i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan eller på heltid på en annan motsvarande utbildning gäller, i stället för vad som anges i 1 § första stycket 3, att utlänningen inte tidigare ska ha fullföljt en sådan utbildning som avses i 1 § första stycket 2 a eller en utländsk motsvarande utbildning. 2 § En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 b § den lagen eller ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt 16 d eller 16 e § den lagen, eller enligt 1 §, ska beviljas ett uppehållstillstånd för fortsatta studier om han eller hon 1. inte har fyllt 25 år, 2. studerar på a) ett nationellt program i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan eller på heltid på en annan motsvarande utbildning, a) ett nationellt program i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan eller på heltid på en annan motsvarande utbildning, b) en yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, eller c) heltid på en sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna, och 3. aktivt har deltagit i utbildningen. En utlänning som studerar på en sådan utbildning som avses i första stycket 2 b och c får beviljas uppehållstillstånd för endast en sådan utbildning. Uppehållstillståndet ska vara tidsbegränsat och gälla i sex månader utöver den tid som återstår av utbildningen enligt utlänningens individuella studieplan, eller, om utlänningen studerar på folkhögskola, enligt motsvarande planeringsdokument, dock längst tretton månader i taget. Om det finns särskilda skäl får uppehållstillstånd beviljas även om utlänningen studerar på deltid. 3 § En utlänning som vid första prövningen av hans eller hennes asylansökan beviljades ett uppehållstillstånd enligt 16 c § andra stycket lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har beviljats ett uppehållstillstånd enligt 16 f § den lagen, ska beviljas ett uppehållstillstånd för fortsatta studier om han eller hon 1. inte har fyllt 25 år, och 2. studerar på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. Första stycket gäller inte om utlänningen, när uppehållstillståndet enligt 16 c § andra stycket eller 16 f § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige löper ut, har påbörjat studier på a) ett nationellt program i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan eller på heltid på en annan motsvarande utbildning, a) ett nationellt program i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan eller på heltid på en annan motsvarande utbildning, b) en yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, eller c) en sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna. Uppehållstillståndet ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader. Uppehållstillstånd enligt denna paragraf kan endast beviljas en gång. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023. Förteckning över remissinstanserna Följande remissinstanser har inkommit med yttrande över promemorian: Centrala studiestödsnämnden, Diskrimineringsombudsmannen, Falkenbergs kommun, Gävle kommun, Huddinge kommun, Integritetsskyddsmyndigheten, Kungl. biblioteket, Laxå kommun, Ljungby kommun, Malmö kommun, Skatteverket, Skolväsendets överklagandenämnd, Socialstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens Skolinspektion, Statens skolverk, Stockholms kommun, Sölvesborgs kommun, Trosa kommun, Umeå kommun, Vårgårda kommun, Älvkarleby kommun. Följande remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig, men har förklarat sig avstå eller har inte inkommit med yttrande: Arbetsmiljöverket, Arjeplogs kommun, Avesta kommun, Filipstads kommun, Göteborgs kommun, Hjo kommun, Järfälla kommun, Kramfors kommun, Krokoms kommun, Kungsörs kommun, Motala kommun, Stenungsunds kommun, Torsås kommun, Vaggeryds kommun, Vetlanda kommun, Vänersborgs kommun, Årjängs kommun, Åstorps kommun, Östra Göinge kommun. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) Härigenom föreskrivs att bilagorna 1-3 till skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse. 1. Denna lag träder i kraft den 15 juli 2023. 2. Lagen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025. 4. Utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2025. 5. Om en elev, som har påbörjat sin utbildning på hantverksprogrammet före den 1 juli 2025, har rätt att fullfölja utbildningen enligt 16 kap. 40 § kan huvudmannen fullgöra skyldigheten genom att eleven fullföljer utbildningen på motsvarande nya studieväg. Om den nya motsvarande studievägen inte anordnas hos den huvudman där eleven påbörjade utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja den motsvarande nya studievägen hos en annan huvudman som anordnar utbildningen. 6. Ett godkännande enligt 2 kap. 5 § som avser hantverksprogrammet i gymnasieskolan ska upphöra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2025 ska godkännandet upphöra att gälla senast den 30 juni 2030. Regeringen får meddela föreskrifter om att en enskild huvudman, vars godkännande upphör att gälla enligt denna punkt, efter anmälan till Statens skolinspektion ska anses ha ett godkännande för viss inriktning inom frisör- och stylistprogrammet. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från avgifter enligt 2 kap. 5 d §. Sådana föreskrifter får avse undantag från avgiften för enskilda huvudmän vars godkännande upphör att gälla enligt denna punkt och som behöver ansöka om ett nytt godkännande som huvudman för att kunna fortsätta bedriva motsvarande utbildning. 7. För utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 ska en enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § vilket avser programmet för administration, handel och varuhantering i anpassade gymnasieskolan i stället anses ha ett godkännande för programmet för handel och service. 8. För utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 ska en enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § vilket avser programmet för fastighet, anläggning och byggnation i anpassade gymnasieskolan i stället anses ha ett godkännande för programmet för fastighet och byggnation. Nuvarande lydelse Bilaga 1 Nationella program Yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Försäljnings- och serviceprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Föreslagen lydelse Bilaga 1 Nationella program Yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Frisör- och stylistprogrammet Försäljnings- och serviceprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Nuvarande lydelse Bilaga 2 Poängplan för nationella program i gymnasieskolan Ämne Gymnasiepoäng Gymnasiegemensamma ämnen Följande ämnen ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Yrkesprogram Svenska eller svenska som andraspråk 3001 Engelska 2002 Matematik 100 Idrott och hälsa 100 Historia 50 Samhällskunskap 50 Religionskunskap 50 Naturkunskap 50 Högskoleförberedande program Svenska eller svenska som andraspråk 300 Engelska 200 Matematik 100/200/3003 Idrott och hälsa 100 Historia 50/100/2004 Samhällskunskap 100/2005 Religionskunskap 50 Naturkunskap 1006 Karaktärsämnen Ämnen som ger de nationella programmen dess karaktär ska ingå i dessa program med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Yrkesprogram 1 500/1 6007 Högskoleförberedande program 950/1 050/1 1008 Individuellt val och gymnasiearbete Individuellt val och gymnasiearbete ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Individuellt val 200 Gymnasiearbete 100 Summa gymnasiepoäng 2 500/2 700/2 8009 1. Elever på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet får välja bort 100 gymnasiepoäng. På övriga program får eleverna välja bort 200 gymnasiepoäng. 2. Elever på alla program, utom hotell- och turismprogrammet, får välja bort 100 gymnasiepoäng. 3. Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samhällsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och teknikprogrammen 300 gymnasiepoäng. 4. Teknikprogrammet 50, ekonomi-, samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska programmen 200 gymnasiepoäng. 5. Ekonomiprogrammet 200 och övriga program 100 gymnasiepoäng. 6. Ämnet naturkunskap ingår inte i naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. I stället ingår som karaktärsämnen biologi, fysik och kemi i naturvetenskapsprogrammet och fysik och kemi i teknikprogrammet. 7. Barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet 1 500 och övriga yrkesprogram 1 600 gymnasiepoäng. 8. Ekonomiprogrammet 950, teknikprogrammet 1 100 samt estetiska, humanistiska, samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 1 050 gymnasiepoäng. 9. Högskoleförberedande program 2 500, barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet 2 700 och övriga yrkesprogram 2 800 gymnasiepoäng. Föreslagen lydelse Bilaga 2 Poängplan för nationella program i gymnasieskolan Ämne Gymnasiepoäng Gymnasiegemensamma ämnen Följande ämnen ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Yrkesprogram Svenska eller svenska som andraspråk 3001 Engelska 2002 Matematik 100 Idrott och hälsa 100 Historia 50 Samhällskunskap 50 Religionskunskap 50 Naturkunskap 50 Högskoleförberedande program Svenska eller svenska som andraspråk 300 Engelska 200 Matematik 100/2003 Idrott och hälsa 100 Historia 50/100/2004 Samhällskunskap 100/2005 Religionskunskap 50 Naturkunskap 50/1006 Karaktärsämnen Ämnen som ger de nationella programmen deras karaktär ska ingå i dessa program med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Yrkesprogram 1 500/1 6007 Högskoleförberedande program 950/1 050/1 1508 Individuellt val och gymnasiearbete Individuellt val och gymnasiearbete ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Individuellt val 200 Gymnasiearbete 100 Summa gymnasiepoäng 2 500/2 700/2 8009 1. Elever på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet får välja bort 100 gymnasiepoäng. På övriga program får eleverna välja bort 200 gymnasiepoäng. 2. Elever på alla program, utom hotell- och turismprogrammet, får välja bort 100 gymnasiepoäng. 3. Estetiska programmet och humanistiska programmet 100 gymnasiepoäng, ekonomiprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet 200 gymnasiepoäng. På naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet ingår också som karaktärsämne 100 gymnasiepoäng i ämnet matematik - fortsättning. 4. Teknikprogrammet 50 gymnasiepoäng, ekonomiprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet 100 gymnasiepoäng samt estetiska programmet och humanistiska programmet 200 gymnasiepoäng. 5. Ekonomiprogrammet 200 gymnasiepoäng och övriga program 100 gymnasiepoäng. 6. Teknikprogrammet 50 gymnasiepoäng, ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet 100 gymnasiepoäng. Ämnet naturkunskap ingår inte i naturvetenskapsprogrammet. I stället ingår som karaktärsämnen biologi, fysik och kemi i naturvetenskapsprogrammet. 7. Barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet 1 500 gymnasiepoäng och övriga yrkesprogram 1 600 gymnasiepoäng. 8. Ekonomiprogrammet 950 gymnasiepoäng, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet 1 050 gymnasiepoäng samt naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet 1 150 gymnasiepoäng. 9. Högskoleförberedande program 2 500 gymnasiepoäng, barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet 2 700 gymnasiepoäng och övriga yrkesprogram 2 800 gymnasiepoäng. Lydelse enligt SFS 2022:1315 Bilaga 3 Nationella program i anpassade gymnasieskolan De nationella programmen i anpassade gymnasieskolan är - Programmet för administration, handel och varuhantering, - Programmet för estetiska verksamheter, - Programmet för fastighet, anläggning och byggnation, - Programmet för fordonsvård och godshantering, - Programmet för hantverk och produktion, - Programmet för hotell, restaurang och bageri, - Programmet för hälsa, vård och omsorg, - Programmet för samhälle, natur och språk, och - Programmet för skog, mark och djur. Föreslagen lydelse Bilaga 3 Nationella program i anpassade gymnasieskolan De nationella programmen i anpassade gymnasieskolan är - Programmet för estetiska verksamheter, - Programmet för fastighet och byggnation, - Programmet för fordonsvård och godshantering, - Programmet för handel och service, - Programmet för hantverk och produktion, - Programmet för hotell, restaurang och bageri, - Programmet för hälsa, vård och omsorg, - Programmet för samhälle, natur och språk, och - Programmet för skog, mark och djur. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2023-03-03 Närvarande: F.d. justitierådet Martin Borgeke samt justitieråden Leif Gäverth och Eric M. Runesson Några ändringar som rör gymnasieskolans nationella program och ämnen Enligt en lagrådsremiss den 16 februari 2023 har regeringen (Utbildningsdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800). Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Sara Åström, biträdd av kanslirådet Jan Schierbeck. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2023 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson Föredragande: statsrådet Lotta Edholm Regeringen beslutar proposition Några ändringar som rör gymnasieskolans program och ämnen m.m.