Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:33 Riksrevisionens rapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt Skr. 2025/26:33 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 16 oktober 2025 Ulf Kristersson Erik Slottner (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar (RiR 2025:8). Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns flera effektivitetsbrister i statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt, att det stöd som ges till myndigheter gällande it-upphandlingar behöver förbättras och att målen för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen behöver bli mätbara för att systematiskt kunna följas upp bättre. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer delvis i de redovisade iakttagelserna. Rapporten utgör ett viktigt bidrag i det kontinuerliga förbättringsarbetet när det gäller myndigheternas verksamhetsutveckling och regeringens styrning av myndigheterna. Som ett led i det arbetet har regeringen beslutat om en ny digitaliseringsstrategi som syftar till att bättre tillvarata digitaliseringens möjligheter. Regeringen anser att stödet som ges till myndigheter inom upphandlingsområdet behöver koordineras och vidareutvecklas. I budgetpropositionen för 2026 anförde regeringen att vissa uppgifter bör överföras från Kammarkollegiet och Myndigheten för digital förvaltning till Upphandlingsmyndigheten. Regeringen beslutade den 2 oktober 2025 om en färdplan för offentliga affärer. Upphandlingsmyndigheten har getts i uppdrag att främja och följa upp genomförandet av färdplanen samt att bl.a. inrätta ett forum som ska samordna upphandlingsstöd kopplat till it. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer3 2.1Riksrevisionens iakttagelser3 2.2Riksrevisionens rekommendationer5 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser5 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser7 BilagaStatliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar (RiR 2025:8)9 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 202596 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt samt regeringens styrning och det stödjande arbetet som utförs av Myndigheten för digital förvaltning, Upphandlingsmyndigheten och Kammarkollegiet. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar (RiR 2025:8), se bilagan. Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 29 april 2025. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till regeringen. I denna skrivelse behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Granskningen baseras i huvudsak på uppgifter om 1 094 digitaliseringsprojekt som Riksrevisionen har samlat in från statliga myndigheter via en enkätundersökning. Dessa projekt har drivits av 136 statliga myndigheter under 2013–2024. När granskningen gjordes var 722 projekt avslutade och 372 fortfarande pågående. Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns flera effektivitetsbrister i statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Myndigheterna anses ha återkommande problem med att leverera resultat inom utsatt tid och budget, ofta på grund av brist på it-kompetens och bristande kravställning. Det konstateras att många projekt inte har utvärderats, vilket försvårar en samlad bedömning av måluppfyllelsen i de strategiska digitaliseringsprojekt som omfattas av granskningen. Vissa stora och kostsamma projekt har avbrutits i förtid, vilket resulterat i stora ekonomiska förluster för staten. Riksrevisionen noterar också att många myndigheter under den undersökta perioden valde att göra egna upphandlingar utan att avropa från de befintliga ramavtal som Kammarkollegiet har upphandlat. Enligt Riksrevisionen är problem med försenade eller misslyckade upphandlingar ett av de främsta skälen till att digitaliseringsprojekt blir försenade eller dyrare än tänkt. Dessa problem anses delvis bero på brister i arbetet med kravspecifikationer. I det sammanhanget påpekas att ingen myndighet för närvarande erbjuder andra myndigheter ett heltäckande stöd för kravställning vid it-upphandlingar. Riksrevisionen bedömer att det finns en risk för omotiverade avsteg från Kammarkollegiets ramavtal, vilket i sin tur kan leda till resursslöseri. Avstegsmotiveringar som myndigheterna lämnar in till Kammarkollegiet är enligt Riksrevisionen ofta kortfattade och generella, vilket försvårar för Kammarkollegiets bedömning. Kammarkollegiet har heller inte mandat att stoppa en myndighet som väljer att inte avropa från ramavtalen. Riksrevisionen konstaterar att brist på it-kompetens är en stor utmaning för både myndigheter och företag. Många myndigheter saknar, enligt Riksrevisionen, en strategisk plan för sin it-kompetensförsörjning, trots att de har relativt många och kostsamma digitaliseringsprojekt. Eftersom behovet av digitalisering ökar anser Riksrevisionen att det är viktigt att statliga myndigheter arbetar strategiskt för att möta dessa kompetensbehov på både kort och lång sikt. Riksrevisionen påpekar att en klar majoritet av myndigheterna inte har arbetat systematiskt med nyttorealisering i sina strategiska digitaliseringsprojekt. Enligt Riksrevisionen gör brister i nyttorealisering, särskilt i fråga om utvärdering av uppnådd nytta, att myndigheternas förutsättningar för att följa upp och förbättra effektiviteten i projekten försämras. Riksrevisionen noterar att Myndigheten för digital förvaltning tillhandahåller stödmaterial och samordnar ett nätverk för frågor om nyttorealisering, men bedömer att dessa insatser har en begränsad effekt på myndigheternas arbete. Riksrevisionen bedömer att det behövs starkare styrmedel för att främja utvecklingen. Riksrevisionen anser vidare att det finns en tröghet i myndigheternas samverkan när det gäller digitalisering och att myndigheter inte utnyttjar samverkansmöjligheterna till fullo, trots att många myndigheter ser potential och effektivitetsvinster i en ökad samverkan. Bristen på samverkan kan, enligt Riksrevisionen, medföra en risk för dubbelarbete, ineffektiv resursanvändning och förlorade synergieffekter. Riksrevisionen konstaterar att ingen myndighet erbjuder stöd till enskilda digitaliseringsprojekt, utan att insatserna fokuserar på sektorsövergripande digitalisering. Myndigheten för digital förvaltning har t.ex. enligt sin instruktion i uppgift att utveckla kunskapsstöd och digitala tjänster inom Ena – Sveriges digitala infrastruktur. Riksrevisionens samlade bedömning är emellertid att dessa stöd har ett begränsat genomslag i myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Riksrevisionen bedömer vidare att svenska myndigheter i dagsläget inte har samma förutsättningar för effektiva digitala investeringar som myndigheter i andra nordiska länder. I dessa länder finns det statliga aktörer som ger myndigheter mer behovsanpassade stöd när det gäller digitala investeringar. Riksrevisionen menar också att regeringens styrning brister när det gäller uppföljning och tvärsektoriell samordning. Enligt Riksrevisionen, tas digitaliseringsfrågor sällan upp i myndighetsdialoger, och få myndigheter har krav på sig att återrapportera sin it-utveckling. Detta har, enligt Riksrevisionen, lett till att regeringen saknar en helhetsbild av hur myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt bidrar till att uppnå de övergripande digitaliseringsmålen. Riksrevisionen anser att detta medför en risk att nödvändiga åtgärder uteblir och att Myndigheten för digital förvaltnings, Upphandlingsmyndighetens och Kammarkollegiets insatser inte bidrar till att lösa problemen med myndigheternas strategiska digitaliseringsprojekt. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utveckla mätbara mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och systematiskt följa upp hur myndigheternas arbete bidrar till att uppnå dessa mål införa krav på att myndigheter ska arbeta strukturerat och systematiskt med nyttorealisering inom strategiska digitaliseringsprojekt se till att statliga myndigheters samverkan och erfarenhetsutbyte inom digitaliseringsfrågor fungerar mer effektivt säkerställa att statliga myndigheter utvecklar sitt strategiska arbete med it-kompetensförsörjning utreda förutsättningarna för att införa en statlig funktion som ger anpassad rådgivning till myndigheter i deras strategiska digitaliseringsprojekt. Riksrevisionen rekommenderar även regeringen att ge lämplig myndighet i uppdrag att utveckla generella stöd till myndigheter i samband med it-upphandling, exempelvis inom kravställning redovisa hur ramavtalen kan utvecklas i syfte att bättre motsvara myndigheternas faktiska behov inom it-upphandling utreda om kraven för när statliga myndigheter får göra avsteg från de statliga ramavtalen bör skärpas. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett viktigt bidrag i det kontinuerliga förbättringsarbetet när det gäller regeringens styrning av myndigheterna generellt och av digitaliseringen av myndigheterna specifikt. Grunden för regeringens politik för styrningen av myndigheterna och för myndigheternas digitalisering är de mål som riksdagen beslutat för detta område. Det riksdagsbundna målet för den statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet, och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315). Det riksdagsbundna målet för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (prop. 2011/12:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.3). Därutöver har Europaparlamentet och rådet beslutat om policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 som innehåller EU-gemensamma mål som Sverige ska arbeta för att uppnå. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser att det riksdagsbundna målet för digitaliseringspolitiken är svårt att uppnå och följa upp. Regeringen konstaterar att det i samband med införandet klargjordes att målet innebär att Sverige bättre ska tillvarata digitaliseringens möjligheter ur ett brett perspektiv och att målet i första hand ska nås genom marknadens försorg (prop. 2011/12:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.3). Regeringen håller samtidigt med Riksrevisionen om att det bör finnas mätbara mål för förvaltningens digitalisering. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelse att myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt under 2013–2024 inte var tillräckligt effektivt. Som Riksrevisionen konstaterar var det många projekt som inte utvärderades och regeringen håller med om att detta försvårat uppföljningen och möjligheten att förbättra effektiviteten i projekten. I likhet med Riksrevisionen anser regeringen att myndigheternas ledningar har ett särskilt ansvar för att följa upp genomförandet av strategiska digitaliseringsprojekt med anledning av sitt ansvar för verksamheten inför regeringen samt att myndigheterna, liksom för allt annat arbete inom sina respektive verksamhetsområden, ansvarar för att bedriva strategiska digitaliseringsprojekt på ett effektivt sätt för att fortlöpande utveckla verksamheten. Regeringen anser att myndigheternas fristående ställning och långtgående befogenheter att besluta om hur de egna uppgifterna ska lösas är en viktig komponent i den svenska förvaltningen som medför många fördelar. Den svenska förvaltningsmodellen lägger också grunden till att myndigheterna på ett självständigt sätt kan sköta sin dagliga verksamhet effektivt och rättssäkert. Att följa upp och utvärdera det arbete som görs, t.ex. genom att tillämpa metodiken för nyttorealisering, att samarbeta med andra myndigheter samt att säkerställa att rätt kompetens finns inom myndigheten, är enligt regeringen i första hand en del av myndigheternas ansvar enligt 3 och 6 §§ myndighetsförordningen (2007:515). Regeringen avser att även framöver följa upp att dessa krav efterlevs men ser för närvarande inte något behov av att specifikt reglera att myndigheter ska arbeta strukturerat och systematiskt med nyttorealisering inom strategiska digitaliseringsprojekt. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelse gällande Myndigheten för digital förvaltnings, Upphandlingsmyndighetens och Kammarkollegiets funktioner som stödmyndigheter. Dessa myndigheter har, som Riksrevisionen också konstaterar, i uppdrag att ge övergripande stöd till andra myndigheter inom sina respektive områden. Om det stödmaterial för it-tjänster som tas fram endast används i begränsad omfattning bör dessa stödinsatser utvärderas av ansvarig myndighet. Regeringen anser att stödet som ges till myndigheter när det gäller upphandling behöver koordineras och vidareutvecklas, inte minst inom it-upphandlingsområdet. Regeringen konstaterar, i likhet med Riksrevisionen, att det är rimligt att anta att omotiverade avsteg från de statliga ramavtalen riskerar att leda till resursslöseri. En välfungerande och konsekvent tillämpning av ramavtalen är av vikt för att uppnå kostnadseffektivitet och transparens i den offentliga upphandlingen. Regeringen avser för närvarande inte ge någon myndighet i uppdrag att utreda om kraven bör skärpas för när avsteg kan göras enligt förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning. Regeringen följer dock löpande vilka behov som finns av förvaltningsgemensamma lösningar i den offentliga förvaltningen, och hur styrningen vid behov kan utformas för att underlätta och möjliggöra sådana lösningar. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har rekommenderat regeringen att utveckla mätbara mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och att systematiskt följa upp hur myndigheternas arbete bidrar till att uppnå dessa mål. Sedan regeringen tillträdde hösten 2022 har initiativ tagits till flera förslag på digitaliseringsområdet. Regeringen anser att Sverige bättre behöver tillvarata digitaliseringens möjligheter och beslutade därför den 28 maj 2025 om en ny digitaliseringsstrategi och tillhörande mål. Strategin är uppbyggd kring fem strategiska områden: digital kompetens, digitalisering av näringslivet, digitalisering av den offentliga förvaltningen, digitalisering av välfärden och konnektivitet. Frågor som rör artificiell intelligens, tillgång till data och säkerhet behandlas där det är relevant inom de fem strategiska områdena. Regeringens ambition är att strategin ska peka ut en riktning för svensk digitaliseringspolitik, med tydliga mål som går att följa upp (Fi2025/01181). Regeringen gav samma dag Myndigheten för digital förvaltning och Post- och telestyrelsen i uppdrag att stödja genomförandet av strategin. I uppdraget ingår att följa upp målen i strategin och årligen rapportera resultatet av uppföljningen till regeringen. Myndigheterna ska även utveckla indikatorer där sådana saknas och analysera effekter av de åtgärder som har vidtagits. Myndigheterna ska också vid behov föreslå åtgärder för att öka måluppfyllelsen (Fi2025/01188). Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.5) att Myndigheten för digital förvaltnings uppgifter bör överföras till och inordnas i Post- och telestyrelsen. Regeringen bedömer att en sammanhållen myndighet kan ta vara på och förstärka kompetenserna från de båda myndigheterna samt stärka arbetet med motståndskraften i den digitala infrastrukturen och öka takten i digitaliseringen av offentlig sektor. Regeringens utgångspunkt är att organisationsförändringen ska träda i kraft den 1 januari 2027. Regeringen anser att Upphandlingsmyndighetens förutsättningar att effektivt kunna främja den utveckling som behövs för att åstadkomma mer effektiva offentliga affärer behöver stärkas. Regeringen anförde därför i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 7.5) att den avser att överföra uppgiften att upphandla samordnade ramavtal från Kammarkollegiet till Upphandlingsmyndigheten. Regeringen avser även att flytta Myndigheten för digital förvaltnings uppgifter inom området elektronisk inköpsprocess inklusive uppgifter kopplade till e-faktura och europeiska infrastrukturen för elektroniska inköp (Peppol) till Upphandlingsmyndigheten. Eftersom uppgiften att upphandla samordnade ramavtal flyttas till en ny myndighet som kommer att arbeta med att ge sin syn på hur ändamålsenliga samordnade ramavtal uppnås på bästa sätt ser regeringen i alla fall inledningsvis inte något behov av att besluta om ett uppdrag om att redovisa hur ramavtalen kan utvecklas i syfte att bättre motsvara myndigheternas faktiska behov inom it-upphandling. Regeringen beslutade den 2 oktober 2025 om en färdplan för offentliga affärer. Upphandlingsmyndigheten har getts i uppdrag att främja och följa upp genomförandet av färdplanen. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten bl.a. inrätta ett forum som ska samordna upphandlingsstöd kopplat till it och bidra till att främja måluppfyllelsen för de upphandlande myndigheterna och enheternas it-inköp. Forumet ska ge myndigheter och andra aktörer som tillhandahåller upphandlingsstöd möjligheter att utbyta erfarenheter och genomföra samverkansinsatser i syfte att öka upphandlingsstödets genomslag och samstämmighet samt effektivisera resursutnyttjandet; i detta kan frågor om t.ex. kravställning ingå. Upphandlingsmyndigheten ska göra en utvärdering av resultatet av forumets verksamhet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 september 2030 (Fi2025/01827). Regeringen följer kontinuerligt upp myndigheternas resultat och verksamhet, bl.a. vid den årliga myndighetsdialogen där myndigheternas löpande arbete med verksamhetsutveckling och effektivitet behandlas. De ovan angivna åtgärdernas resultat och Riksrevisionens rapport i övrigt kommer att utgöra ett användbart underlag för den framtida uppföljningen. Sammantaget bedömer regeringen att de planerade och genomförda åtgärderna som redovisas i denna skrivelse innebär förbättrade förutsättningar för myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Mot denna bakgrund avser regeringen för närvarande inte utreda förutsättningarna för att införa en statlig funktion som ger anpassad rådgivning till myndigheter i deras strategiska digitaliseringsprojekt. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar (RiR 2025:8) Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 2025 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Pourmokhtari, Britz, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Slottner Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt