Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 168 av 7178 träffar
Propositionsnummer · 2023/24:44 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten för bensin och diesel Skr. 2023/24:44
Ansvarig myndighet: Klimat- och näringslivsdepartementet
Dokument: Skr. 44
Regeringens skrivelse 2023/24:44 Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten för bensin och diesel Skr. 2023/24:44 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 23 november 2023 Ulf Kristersson Ebba Busch (Klimat- och näringslivsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten Reduktionsplikten - risker för genomförande och effektivitet (RiR 2023:13). Riksrevisionens övergripande bedömning är att reduktionsplikten delvis kan bidra till att klimatpolitiska mål nås på ett effektivt sätt, men att reduktionspliktens nuvarande utformning inte är genomförbar och att det därutöver finns flera risker som påverkar reduktionspliktens genomförbarhet och effektivitet, vilka inte i tillräcklig grad beaktats vid beslut om reduktionspliktens utformning. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning som utgör ett värde-fullt bidrag till regeringens fortsatta arbete med att utveckla relevanta styrmedel för att minska utsläppen från transportsektorn. Regeringen instämmer i Riksrevisionens övergripande bedömning. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 2 Ärendet och dess beredning 3 3 Riksrevisionens iakttagelser 3 3.1 Reduktionspliktens kostnadseffektivitet 3 3.2 Beslutsunderlagen för reduktionsplikten 4 3.3 Riksrevisionens rekommendationer 4 4 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4 5 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga 1 Riksrevisionens granskningsrapport Reduktionsplikten - risker för genomförande och effektivitet (RiR 2023:13) 6 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 november 2023 95 1 2 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om reduktionsplikten bidrar till att nå de klimatpolitiska målen på ett effektivt sätt. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Reduktionsplikten - risker för genomförande och effektivitet (RiR 2023:13), se bilagan. Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 20 juni 2023. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer till regeringen som Riksrevisionen redovisar i sin rapport. 3 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens övergripande bedömning är att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt men att reduktionspliktens nuvarande utformning inte är genomförbar och att det därutöver finns flera risker som påverkar reduktionspliktens genomförbarhet och effektivitet, vilka inte i tillräcklig grad beaktats vid beslut om reduktionspliktens utformning. I detta avsnitt redogörs närmare för denna bedömning. 3.1 Reduktionspliktens kostnadseffektivitet Riksrevisionen bedömer att ett styrmedel som reduktionsplikten har förutsättningar att bidra kostnadseffektivt till klimatpolitiska mål, inte minst eftersom styrmedlet premierar drivmedel med låga utsläpp av växthusgaser men även genom de regelbundna kontrollstationer, där utformningen av reduktionsplikten vid givna tidpunkter kan justeras om till exempel omvärldsförutsättningarna förändrats. Riksrevisionen anger dock att det finns ett visst utrymme att förbättra kostnadseffektiviteten genom att öka flexibiliteten i reduktionspliktens utformning. Att rena och höginblandade biodrivmedel exkluderas från reduktionsplikten har till exempel inneburit begränsningar av drivmedelsleverantörernas möjligheter att uppfylla plikten på ett kostnadseffektivt sätt. Riksrevisionen anger vidare att reduktionsplikten hittills drivit upp priset på diesel vid pump mer än vad regeringen förutsåg vid införandet, vilket innebär att reduktionspliktens kostnadsfördel gentemot andra åtgärder för lägre växthusgasutsläpp i transportsektorn minskat samt att det kan finnas mer kostnadseffektiva åtgärder utanför transportsektorn. Slutligen noteras vissa risker, då den biomassa som används för produktion av biodrivmedel även har alternativa användningar, till nytta för klimatet i andra sektorer och länder. Eftersom tillgången till biomassa är begränsad kan en ökad användning av biodrivmedel i transportsektorn leda till en större användning av fossila alternativ för andra användningsområden vilket i sin tur kan ha en negativ effekt på uppfyllelsen av andra politiska mål. 3.2 Beslutsunderlagen för reduktionsplikten Riksrevisionen bedömer att regeringen och Energimyndigheten, i de underlag som ligger till grund för den beslutade lagstiftningen om reduktionsplikten, inte analyserat reduktionspliktens risker och konsekvenser på ett tydligt, transparent och tillräckligt sätt. Som en följd av detta har riksdagen inte haft ett tillräckligt underlag när beslut om reduktionsplikten fattats. De största bristerna återfinns enligt Riksrevisionen i kontrollstationen för 2019, då Energimyndigheten föreslog kraftigt höjda reduktionsnivåer. Höjningarna var enligt Riksrevisionens rapport inte möjliga att genomföra på grund av lagstadgade krav och standarder för drivmedel, vilket borde framkommit i konsekvensanalyserna. Vidare menar Riksrevisionen att regeringen och Energimyndigheten inte i tillräcklig utsträckning har analyserat reduktionspliktens påverkan på drivmedelspriserna. Även om det är svårt att prognostisera drivmedelspriser anser Riksrevisionen att känslighetsanalyser, som redogör för hur priserna kan påverkas av olika omvärldsfaktorer, borde ha presenterats. En annan aspekt som enligt Riksrevisionen borde ha belysts ytterligare är den begränsade tillgången på hållbara biodrivmedel i Sverige, som inneburit ett stort importberoende. 3.3 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen rekommenderar för det första att regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att ta fram fullständiga konsekvensanalyser för de nya utformningsalternativ för reduktionsplikten som myndigheten föreslagit. Analyserna bör beredas med andra relevanta myndigheter. Riksrevisionen rekommenderar för det andra en förändring av reduktionspliktens utformning, med bland annat dessa fullständiga konsekvensanalyser som grund, så att den med hänsyn tagen till de risker som finns och deras möjliga konsekvenser så effektivt som möjligt bidrar till klimatmålen. Samtidigt bör andra nödvändiga åtgärder vidtas så att klimatmålen nås så effektivt som möjligt. Särskild hänsyn bör även tas till de förestående förändringarna i EU:s regelverk. 4 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning som utgör ett värdefullt bidrag till regeringens fortsatta arbete med att utveckla relevanta styrmedel för att minska utsläppen från transportsektorn. Regeringen instämmer i Riksrevisionens övergripande slutsats om att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt men att reduktionspliktens nuvarande utformning inte är genomförbar och att det därutöver finns flera risker som påverkar dess effektivitet, vilka inte i tillräcklig grad beaktats vid beslut om reduktionspliktens utformning. Regeringen instämmer även i att beslutsunderlaget till kontrollstationen för 2019, som ligger till grund för kraven i nuvarande lagstiftning, var bristfälligt. Reduktionsnivåerna utformades inte med tillräcklig hänsyn tagen till den snabba ökningen av elbilar i nybilsförsäljningen och effekterna av andra tänkbara styrmedel. Inte heller beaktades i tillräcklig omfattning de samhällsekonomiska konsekvenserna av att de föreslagna reduktionsnivåerna väntades ge avsevärt högre priser på drivmedel i Sverige jämfört med andra länder och därigenom påverka tillgängligheten och näringslivets konkurrenskraft. 5 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen har, bland annat mot bakgrund av de aspekter som Riksrevisionen lyfter i sin rapport, överlämnat propositionen Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (prop. 2023/24:28) till riksdagen. I propositionen föreslås att reduktionsnivåerna för bensin och diesel ska sänkas till 6 procent 2024-2026. Det föreslås även att reduktionsnivåerna för 2027-2030 ska slopas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen om reduktionsnivåer för 2027-2030. Den analys som görs av styrmedel för 2027 och framåt bör ta större hänsyn till konsekvenser av ökade drivmedelspriser för hushåll och näringsliv än vad som varit fallet tidigare. I detta sammanhang kommer även andra samhällsekonomiskt effektiva styrmedel att övervägas. De styrmedel som beslutas för 2027 och framåt bör enligt regeringens bedömning tillsammans med klimatpolitiken i övrigt säkerställa att Sveriges åtaganden i EU nås och bidra till att nå de nationella etappmålen till miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens granskningsrapport Reduktionsplikten - risker för genomförande och effektivitet (RiR 2023:13) Klimat- och näringslivsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 november 2023 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson Föredragande: statsrådet Busch Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten för bensin och diesel