Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2025/26:35 Anpassningar till EU:s nya byggproduktförordning Prop. 2025/26:35 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 30 oktober 2025 Lotta Edholm Romina Pourmokhtari (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I denna proposition föreslås ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) som behövs för att anpassa svensk rätt till EU:s nya byggproduktförordning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2026. Innehållsförteckning 1Förslag till riksdagsbeslut3 2Lagtext4 2.1Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)4 2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling6 2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna10 3Ärendet och dess beredning14 4EU:s byggproduktförordning14 5Behov av lagändringar16 6Uppdaterade hänvisningar i plan- och bygglagen16 7CE-märkning av byggprodukter17 7.1Parallella märkningar till CE-märkningen ska tillåtas i viss mån18 7.2Kravet på lämplighetsbedömning bör inte förändras20 8Ändringar i regelverket om offentlig upphandling21 9Ikraftträdande22 10Konsekvenser23 11Författningskommentar23 11.1Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)23 11.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling26 11.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna28 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/201130 Promemorians lagförslag136 Företeckning över remissinstanserna142 Lagrådsremissens lagförslag143 Lagrådets yttrande153 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 oktober 2025155 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900). Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna. Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 20, 21 och 22 a §§ och 11 kap. 8 a och 66 §§ plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 20 § Bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter på marknaden finns i 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011, 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG, och 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG, i den utsträckning som följer av artikel 94 i förordning (EU) 2024/3110, och 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG. 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG. En byggprodukt som inte omfattas av förordning (EU) nr 305/2011 eller förordning (EU) 2016/424 får säljas här i landet för avsedd användning endast om den är lämplig enligt 19 §. En byggprodukt som inte omfattas av EU-förordningarna i första stycket får säljas här i landet för avsedd användning endast om den är lämplig enligt 19 §. 21 § Bestämmelserna om märkning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll gäller för byggprodukter som ska vara CE-märkta enligt 1. förordning (EU) nr 305/2011, 1. de EU-förordningar som anges i 20 § första stycket, eller 2. förordning (EU) 2016/424, eller 3. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2. 2. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2. 22 a § När CE-märkning ska vara den enda märkning som styrker en byggprodukts överensstämmelse med angivna prestanda i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 305/2011, får typgodkännande inte meddelas och redan meddelade typgodkännanden ska upphöra att gälla. Bestämmelser av betydelse för annan märkning än CE-märkning finns i artikel 19 i förordning (EU) 2024/3110 och artikel 8.3 i förordning (EU) nr 305/2011. 11 kap. 8 a § En tillsynsmyndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 29.3 i förordning (EU) nr 305/2011 har rätt att hos bedömningsorganen En tillsynsmyndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 39.3 i förordning (EU) 2024/3110 har rätt att hos bedömningsorganen 1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och 2. få tillträde till lokaler. 66 § Den myndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan i enlighet med artikel 29.3 i förordning (EU) nr 305/2011 ska ha rätt att ta ut avgift för att täcka kostnaderna för övervakning och utvärdering. Den myndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 39.3 i förordning (EU) 2024/3110 får ta ut avgift för att täcka kostnaderna för övervakning och utvärdering. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2026. Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling Härigenom föreskrivs att bilaga 3 till lagen (2016:1145) om offentlig upphandling ska ha följande lydelse. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2026. Bilaga 3 Nuvarande lydelse Definitioner av vissa tekniska specifikationer I lagen gäller följande definitioner: Tekniska specifikationer i fråga om offentliga byggentreprenadkontrakt: samtliga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlingsdokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av den upphandlande myndigheten planerade användningen. Dessa egenskaper omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning), bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, säkerhet eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar samt produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentreprenadens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för att byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande myndigheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om ingående material eller delar. Teknisk specifikation i fråga om offentliga tjänste- eller varukontrakt: en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användningsområde, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av varans eller tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse. Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande: internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter i lydelsen enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014. Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT-området som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 1025/2012 om europeisk standardisering, i den ursprungliga lydelsen. Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov. Föreslagen lydelse Definitioner av vissa tekniska specifikationer I lagen gäller följande definitioner: Tekniska specifikationer i fråga om offentliga byggentreprenadkontrakt: samtliga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlingsdokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av den upphandlande enheten planerade användningen. Dessa egenskaper omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning), bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, säkerhet eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar samt produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentreprenadens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för att byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande myndigheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om ingående material eller delar. Teknisk specifikation i fråga om offentliga tjänste- eller varukontrakt: en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användningsområde, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av varans eller tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse. Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande: internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt – artikel 3.18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011, eller – artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014. Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT-området som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1025/2012 om europeisk standardisering, i den ursprungliga lydelsen. Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov. Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna Härigenom föreskrivs att bilaga 3 till lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna ska ha följande lydelse. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2026. Bilaga 3 Nuvarande lydelse Definitioner av vissa tekniska specifikationer I lagen gäller följande definitioner: Tekniska specifikationer i fråga om byggentreprenadkontrakt: samtliga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlingsdokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av den upphandlande enheten planerade användningen. Dessa egenskaper omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning), bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, säkerhet eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar samt produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentreprenadens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för att byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande enheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om ingående material eller delar. Teknisk specifikation i fråga om tjänste- eller varukontrakt: en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användningsområde, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av varans eller tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse. Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande: – internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter, i lydelsen enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014. Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT-området som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering, i den ursprungliga lydelsen. Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov. Föreslagen lydelse Definitioner av vissa tekniska specifikationer I lagen gäller följande definitioner: Tekniska specifikationer i fråga om byggentreprenadkontrakt: samtliga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlingsdokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av den upphandlande enheten planerade användningen. Dessa egenskaper omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning), bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, säkerhet eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar samt produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentreprenadens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för att byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande enheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om ingående material eller delar. Teknisk specifikation i fråga om tjänste- eller varukontrakt: en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användningsområde, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av varans eller tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse. Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande: – internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt – artikel 3.18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011, eller – artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014. Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT-området som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering, i den ursprungliga lydelsen. Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov. Ärendet och dess beredning Den 27 november 2024 antogs en ny EU-förordning med harmoniserade bestämmelser om byggprodukter. Den nya förordningen är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011. Den nya förordningen ersätter en EU-förordning om byggprodukter som antogs 2011 och som gällt sedan 2013. Den nya förordningen finns i bilaga 1. Landsbygds- och infrastrukturdepartementet tog fram promemorian Anpassningar till EU:s nya byggproduktförordning med författningsförslag om justeringar i svensk rätt som föranleds av den nya EU-förordningen. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Landsbygds- och infrastrukturdepartementet (LI2025/00387). Lagrådet Regeringen beslutade den 11 september 2025 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen följer Lagrådets synpunkter. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 6. I förhållande till lagrådsremissens förslag har tidpunkten för ikraftträdande ändrats från 12 februari 2025 till 1 mars 2025. Ändringen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över ändringen. I förhållande till lagrådsremissen görs dessutom vissa språkliga och redaktionella ändringar. EU:s byggproduktförordning En del av det regelverk som får EU:s inre marknad att fungera är gemensamma regler för försäljning av produkter. I det ingår den harmoniserade reglering om byggprodukter som har gällt sedan 2013 och funnits i en EU-förordning som antogs 2011. Den förordningen ersätts av en ny förordning som antogs 2024. I denna proposition syftar uttrycket ”EU:s byggproduktförordning” på den vid varje tidpunkt gällande EU-förordningen om byggprodukter, medan uttrycket ”den nya förordningen” syftar specifikt på förordning (EU) 2024/3110, även kallad CPR-2024, och uttrycket ”den äldre förordningen” syftar på förordning (EU) nr 305/2011, även kallad CPR-2011. EU:s byggproduktförordning: Den äldre förordningen (CPR-2011): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG. Den nya förordningen (CPR-2024): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011. Syftet med EU:s byggproduktförordning är att främja den fria rörligheten av byggprodukter på den inre marknaden genom att fastställa krav för utsläppande och tillhandahållande av så kallade harmoniserade byggprodukter. En byggprodukt är varje produkt eller byggsats som tillverkas och släpps ut på marknaden för att stadigvarande ingå i byggnadsverk eller delar av byggnadsverk. Typiska exempel på byggprodukter är dörrar, fönster eller bärande stål- och betongkonstruktioner. För att omfattas av kraven i EU:s byggproduktförordning krävs det att byggprodukten är harmoniserad, dvs. omfattas av en harmoniserad standard eller har en europeisk teknisk bedömning (ETA). Om en byggprodukt omfattas av en harmoniserad standard eller en ETA ska byggprodukten tillhandahållas tillsammans med dokumentation i form av en prestandadeklaration, samt vara CE-märkt för att få säljas på den inre marknaden. Den ska även ha annan relevant dokumentation som exempelvis bruksanvisningar och säkerhetsinformation. I EU:s byggproduktförordning används uttrycken ”utsläppande på marknaden” och ”tillhandahållande på marknaden” för att beskriva att en byggprodukt säljs eller på annat sätt (mot betalning eller kostnadsfritt) görs tillgänglig på den inre marknaden. Med utsläppande menas tillhandahållande för första gången av en byggprodukt på den inre marknaden. Utsläppande sker enbart en gång, och är första gången en produkt av en specifik typ görs tillgänglig på marknaden. Med tillhandahållande efter utsläppandet avses varje leverans av en byggprodukt för distribution eller användning på den inre marknaden. Produkter som varken omfattas av en harmoniserad standard eller har en ETA brukar benämnas icke-harmoniserade byggprodukter. Dessa byggprodukter omfattas inte av byggproduktförordningen utan för dem gäller principen om ömsesidigt erkännande vid handel på den inre marknaden. Den nya förordningen (CPR-2024) gör det möjligt för kommissionen att genom produktspecifika standarder fastställa produktkrav för vissa egenskaper, däribland miljömässig hållbarhet, funktionalitet och säkerhet. Kraven kommer inte att gälla förrän en delegerad akt har antagits som gör produktkraven tvingande för den specifika produktgruppen. Därefter ska kraven uppfyllas innan byggprodukten får släppas ut på marknaden för första gången. Det medför att endast de byggprodukter som uppfyller kraven får släppas ut på den inre marknaden. Av artikel 94–96 i den nya förordningen (CPR-2024) kommer den successivt, inom en tidsram på 15 år från att den beslutades, att ersätta den äldre förordningen (CPR-2011). Den nya förordningens bestämmelser om standardisering (artiklarna 1, 2, 3, 4, 5.1–5.7, 7.1, 9, 10, 12 första stycket, 16.3, 37.4, 63, 89, 90 och bilaga I, II och III samt bilaga IV, VII, IX, X) trädde i kraft den 7 januari 2025. Övriga bestämmelser tillämpas i sin helhet från och med den 8 januari 2026. Dock ska sanktionsbestämmelserna börja gälla först den 8 januari 2027. Behov av lagändringar En EU-förordning är bindande i sin helhet och direkt tillämplig för både enskilda och medlemsstaterna. Något nationellt införlivande är inte tillåtet enligt EU-rätten. En del EU-förordningar kan dock behöva kompletteras med nationella föreskrifter. Detta kan framgå direkt av en förordning, men det kan även i andra fall behövas nationella föreskrifter för att en förordning ska kunna tillämpas och få genomslag i en medlemsstat. Kompletterande bestämmelser för att utse behöriga myndigheter, verkställighetsbestämmelser samt sanktioner kan vara nödvändiga för att se till att en EU-förordning blir effektiv och är då tillåtna att införa nationellt. Sådana bestämmelser finns i svenska författningar och de ändringar som föreslås i denna proposition handlar om de uppdateringar som föranleds av att EU:s byggproduktförordning ändras genom att den äldre förordningen (CPR-2011) ersätts med den nya förordningen (CPR-2024). Hänvisningar till EU-rättsakter kan göras antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser rättsakten i en viss angiven tidpunkt och lydelse. En dynamisk hänvisning innebär rättsakten i den gällande lydelsen. Statiska hänvisningar till en EU-förordning innebär att nationella bestämmelser måste uppdateras vid en eventuell revidering av förordningen utan att några överväganden i sak aktualiseras. I dagens nationella reglering är alla hänvisningar till EU:s byggproduktförordning dynamiska. Om förordningen revideras är det olämpligt med statiska hänvisningar, då svensk rätt kan komma att stå i strid med EU-förordningen, vilket skulle kunna utgöra ett handelshinder. Statiska hänvisningar skulle även kunna inskränka myndigheters möjligheter att ingripa vid en eventuell överträdelse, eftersom det skulle kunna medföra oklarheter kring deras befogenheter att utreda sådana ärenden. Hänvisningarna till EU:s nya byggproduktförordning bör vara dynamiska och avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. En stor del av bestämmelserna i den nya förordningen är av teknisk natur och bör därför införas på lägre nivå än lag. Detta kan i de flesta fall göras med stöd av befintliga bemyndiganden i svensk lagstiftning eller med stöd av regeringens restkompetens i 8 kap. 7 § regeringsformen. Uppdaterade hänvisningar i plan- och bygglagen Regeringens förslag Plan- och bygglagens hänvisningar till EU:s byggproduktförordning och EU:s linbaneförordning ska uppdateras med nya hänvisningar. Det ska inte införas kortformer av EU-förordningar. Promemorians förslag Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Promemorian föreslår att införa kortformer för EU-förordningarna. Remissinstanserna Remissinstanserna har inga synpunkter. Skälen för regeringens förslag Uppdaterade hänvisningar till bestämmelser i EU-förordningarna Enligt EU:s byggproduktförordning ska en utnämnande myndighet, dvs. tillsynsmyndighet, övervaka tekniska bedömningsorgan och säkerställa att de är kompetenta i utförandet av sin roll. Detta framgår av artikel 29.3 i den äldre förordningen (CPR-2011) och artikel 39.3 i den nya förordningen (CPR-2024). Tillsynsmyndighetens rätt till upplysningar och tillträde regleras i 11 kap. 8 a § plan- och bygglagen. Enligt 11 kap. 66 § plan- och bygglagen har tillsynsmyndigheten rätt att ta ut en avgift för att täcka kostnaderna för övervakning och utvärdering. I båda bestämmelserna hänvisas till artikel 29.3 i den äldre förordningen. Hänvisningen bör uppdateras till att avse artikel 39.3 i den nya förordningen. Enklare kortformer ska inte införas Med anledning av Lagrådets synpunkt att lagrådsremissens förslag till kortformer för de olika EU-förordningarna om byggprodukter respektive linbanor inte ger något mervärde, bör lagförslaget justeras i enlighet med Lagrådets förslag. CE-märkning av byggprodukter CE-märkning av produkter regleras i unionslagstiftningen. För byggprodukter som omfattas av den nya förordningen (CPR-2024) finns kraven om CE-märkning i förordningens artiklar 11.3, 16, 17 och 18. Kraven innebär, i likhet med den äldre förordningen (CPR-2011), att byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard eller har en ETA utfärdad ska vara CE-märkta. CE-märkning av byggprodukter skiljer sig dock från EU:s övriga produktlagstiftningar. För byggprodukter innebär märkningen, till skillnad från märkningen för t.ex. leksaker och vissa maskiner, inget godkännande eller intyg om att produkten är lämplig för användning. Byggprodukters CE-märkning innebär att produkters egenskaper har bedömts i enlighet med en harmoniserad standard eller en ETA, och att tillverkaren tar ansvar för att produktens prestanda stämmer överens med det som anges i prestandadeklarationen. Det är med stöd i denna dokumentation som byggherren kan göra sin lämplighetsbedömning. Parallella märkningar till CE-märkningen ska tillåtas i viss mån Regeringens förslag Det ska i viss mån tillåtas parallella märkningar till CE-märkningen. Den nuvarande svenska bestämmelsen om att CE-märkning ska vara den enda märkning som styrker en byggprodukts överensstämmelse med angivna prestanda i enlighet med EU:s byggproduktförordning ska tas bort. I stället ska en bestämmelse införas, som upplyser om att det finns bestämmelser i EU:s byggproduktförordning som har betydelse för annan märkning än CE-märkning. Promemorians förslag Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Promemorian föreslår att parallella märkningar till CE-märkningen ska tillåtas, dock inte typgodkännande. Remissinstanserna En majoritet av remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget eller har avstått från att yttra sig. Boverket ifrågasätter promemorians slutsats om ett totalförbud mot typgodkännande av byggprodukter som omfattas av EU:s byggproduktförordning. Boverket anser att även om det ändrade rättsläget kan leda till en viss osäkerhet, bör det vara möjligt att förtydliga det i de nationella anpassningarna. Byggmaterialindustrierna anför följande. Det är viktigt att bevara det nuvarande frivilliga systemet om typgodkännande för aspekter som inte ingår i en harmoniserad standard. Detta system behövs t.ex. rörande krav på beständighet eller andra nationellt överenskomna branschkrav som kan komma att utvecklas kopplat till verifiering av överensstämmelse med Boverkets nya byggregler. Det är otydligt i promemorian om förslaget innebär att det nuvarande frivilliga systemet om typgodkännande inte längre ska tillåtas eller om förslaget innebär att man fortsätter med samma princip som i dag. Skälen för regeringens förslag Bestämmelserna om CE-märkning av byggprodukter i EU:s byggproduktförordning finns i såväl den äldre förordningen som i den nya förordningen. Skrivningarna i förordningarna är snarlika, men innehåller vissa betydande skillnader. I artikel 8.3 i den äldre förordningen (CPR-2011) framgår att CE-märkningen ska vara den enda märkningen som styrker byggproduktens överensstämmelse med angivna prestanda i förhållande till de väsentliga egenskaper som omfattas av den harmoniserade standarden eller av en ETA. Medlemsstaterna får inte heller införa några andra hänvisningar än CE-märkningen, och ska återkalla samtliga hänvisningar i nationella bestämmelser till annan märkning som styrker överensstämmelse med angivna prestanda i förhållande till de väsentliga egenskaper som omfattas av en harmoniserad standard. Liknande bestämmelser finns i artikel 17.4 i den nya förordningen (CPR-2024). I detta avseende finns dock en betydande skillnad gällande andra märkningar. Artikel 19 tillåter andra icke-obligatoriska märkningar, under förutsättning att det inte medför att produktens prestanda ska fastställas på annat sätt än som föreskrivs i de harmoniserade standarderna. Det tillåts med andra ord parallella märkningar till CE-märkningen, om det inte medför andra provningsmetoder för egenskaper som fastställs i den harmoniserade standarden. Detta innebär även att för egenskaper som inte omfattas av den harmoniserade standarden kan tillverkaren få märka byggprodukter med andra märkningar trots att det medför andra provningsmetoder. Exempel på sådana tillåtna parallella märkningar är vissa miljö- och hållbarhetsmärkningar, som bl.a. visar på att produkten uppfyller vissa krav i fråga om gränsvärden, material eller utsläpp. I Sverige finns ett nationellt frivilligt system för märkning med typgodkännande. Typgodkännande är en märkning som används för att bedöma och verifiera byggprodukters överensstämmelse med krav i svenska byggregler. Ett parallellt typgodkännande skulle kunna utgöra ett handelshinder, om det tolkades som ett krav för att få tillhandahålla byggprodukter på den svenska marknaden. I promemorian Anpassningar till EU:s nya byggproduktförordning argumenteras för att ett parallellt typgodkännande skulle kunna leda till en oklar gränsdragning om vilka typgodkännandemärkningar som är tillåtna enligt EU:s byggproduktförordning, och typ-godkännande skulle därför inte tillåtas som en parallell märkning till CE-märkningen. Boverket och Byggmaterialindustrierna ställer sig kritiska till promemorians slutsats och framför att typgodkännandet fyller en viktig funktion, och att det bör vara möjligt att förtydliga i de nationella anpassningarna under vilka förutsättningar som ett parallellt typgodkännande ska vara tillåtet. Regeringen delar Boverket och Byggmaterialindustriernas synpunkter om att typgodkännandet fyller en viktig funktion. Regeringen anser att det ska vara möjligt att typgodkänna byggprodukter i den mån EU-förordningarna tillåter. Det finns inget obligatoriskt krav på typgodkännande av byggprodukter, och typgodkännande kan därmed tillåtas av den nya för-ordningen (CPR-2024) förutsatt att det inte medför att produktens prestanda för de väsentliga egenskaperna ska fastställas utifrån andra provningsmetoder än vad som fastställs i den harmoniserade standarden. Regleringen om CE-märkning i EU:s byggproduktförordning är direkt gällande i Sverige, och det är därför viktigt att det inte införs några nationella materiella bestämmelser som reglerar förhållandet till andra märkningar. För att förtydliga rättsläget om parallella märkningar bör den svenska lagtexten innehålla en upplysning om EU-förordningens märkningsregler. Därför bör förbudet mot ett parallellt typgodkännande i 8 kap. 22 a § plan- och bygglagen (2010:900) ersättas med en upplysningsbestämmelse om att bestämmelser av betydelse för annan märkning än CE-märkning finns i EU:s byggproduktförordning, artikel 8.3 i den äldre förordningen (CPR-2011) och artikel 19 i den nya förordningen (CPR-2024). Kravet på lämplighetsbedömning bör inte förändras Regeringens bedömning Den nya förordningen om byggprodukter medför inte några ändringar i kravet att göra en lämplighetsbedömning. Promemorians bedömning Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna Remissinstanserna har inga synpunkter. Skälen för regeringens bedömning I 8 kap. 20 § plan- och bygglagen (2010:900) finns bestämmelser om utsläppande och tillhandahållande av byggprodukter på den svenska marknaden. För byggprodukter som omfattas av EU:s byggproduktförordning gäller de villkor som anges där. Artikel 1.1 b i den nya förordningen (CPR-2024) inför produktkrav utöver nuvarande krav på produktdokumentation. Produktkraven kommer att fastställas i produktspecifika standarder och avser bl.a. miljömässig hållbarhet, funktionalitet och säkerhet. Endast byggprodukter som uppfyller dessa krav får tillhandahållas på den inre marknaden. För byggprodukter som inte omfattas av den EU-rättsliga regleringen gäller kravet på lämplighet vid försäljning, enligt 8 kap. 19 § plan- och bygglagen. Användningen av byggprodukter, och deras installation i byggnadsverk, dvs. byggnader eller anläggningar, regleras i 8 kap. 19 § plan- och bygglagen. För användning gäller, likt icke-harmoniserade produkters saluföring, kravet på lämplighet för alla byggprodukter som installeras i ett byggnadsverk. Det innebär att byggherren ansvarar för att bedöma om byggprodukten är lämplig för avsedd användning i det specifika byggnadsverket. För att byggherren ska kunna genomföra en sådan bedömning krävs det att byggprodukten har fastställda egenskaper som lämplighetsbedömningen kan utgå ifrån. EU:s byggproduktförordning kommer, med den nya förordningen (CPR-2024), att underlätta denna bedömning genom de nya produktkraven på bl.a. hållbarhet. Produktkraven i sig kommer dock inte att medföra att en byggprodukt automatiskt är lämplig för installation i varje byggnadsverk. Där gäller fortfarande byggherrens ansvar för att göra en särskild bedömning utifrån byggnadsverkets specifika krav. Det behöver inte göras någon ändring i 8 kap. 19 § plan- och bygglagen gällande lämplighetsbedömningen. Regleringen i 8 kap. 19 § plan- och bygglagen innebär inte en dubbelreglering, eftersom den behandlar användning av byggprodukter och inte försäljning. Installation och användning av byggprodukter i ett byggnadsverk tillhör dessutom den nationella kompetensen, och faller således utanför den aktuella byggproduktförordningens och övriga EU-rättens tillämpningsområde. Ändringar i regelverket om offentlig upphandling Regeringens förslag I lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna ska en hänvisning till EU:s byggproduktförordning uppdateras. Regeringens bedömning Den nya byggproduktförordningen bör inte medföra ändringar i sak i regelverket om offentlig upphandling. Promemorians förslag och bedömning Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget och bedömningen. Skälen för regeringens förslag och bedömning Hänvisningar till EU:s byggproduktförordning Den nya förordningen (CPR-2024) innebär att en hänvisning i bilaga 3 till lagen (2016:1145) om offentlig upphandling och i bilaga 3 till lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna behöver uppdateras. Hänvisningen till artikel 2.12 i den äldre förordningen (CPR-2011) bör kompletteras med en hänvisning till artikel 3.19 i den nya förordningen (CPR-2024). Ändringen krävs för att säkerställa korrekta hänvisningar till definitionen av europeisk tekniska bedömningar i EU:s byggproduktförordning där både den äldre förordningen (CPR-2011) och den nya förordningen (CPR-2024) kommer att gälla parallellt under en lång övergångsperiod. En närmare beskrivning av ändringarna finns i författningskommentaren. Miljökrav vid offentlig upphandling Den nya förordningen (CPR-2024) inför, genom artikel 83, miljökrav vid offentlig upphandling. De närmare kraven kommer att framgå av delegerade akter som ger kommissionen möjlighet att fastställa minimikrav för miljöegenskaper vid upphandling av byggprodukter som faller under direktivet om offentlig upphandling, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG och direktivet om upphandling inom försörjningssektorerna, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/15/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG. De delegerade akterna kommer enbart att ställa miljökrav på produktnivå och kraven kommer att gälla direkt, utan genomförande i nationella svenska bestämmelser. Detta innebär att upphandling av entreprenader eller byggnader i sin helhet inte kommer att omfattas av kraven i EU:s byggproduktförordning. Eftersom miljökraven kommer att gälla direkt behövs inga ändringar i sak i lagen om offentlig upphandling eller i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna. Artikel 83 gäller offentliga upphandlingar som rör byggprodukter och inte byggnadsverk. Detta innebär att regleringen inte kommer att innebära någon större mängd ärenden för behörig tillsynsmyndighet. Rättsmedelsdirektiven Det finns EU-lagstiftning som reglerar leverantörers rätt till rättsmedel, i rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor, bygg- och anläggningsarbeten (första rättsmedelsdirektivet) och rådets direktiv 92/13/EEG av den 25 februari 1992 om samordning av lagar och andra författningar om gemenskapsregler om upphandlingsförfaranden tillämpade av företag och verk inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna (andra rättsmedelsdirektivet). De båda rättsmedelsdirektiven har ändrats främst genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG vad gäller effektivare förfaranden för prövning av offentlig upphandling (ändringsdirektivet). Av direktiven framgår det att leverantörer ska ha möjlighet att begära att en domstol överprövar en upphandling, och även begära ersättning av den upphandlande myndigheten eller enheten för skador som uppstått till följd av överträdelser av upphandlingslagstiftningen. Regeringen har behandlat frågan om leverantörer ska ha tillgång till rättsmedel vid påstådda fel i tillämpningen av unionsrättsliga bestämmelser om upphandling i propositionen EU:s IPI-förordning och upphandlingslagstiftningen, prop. 2024/25:116. Regeringens bedömning är att även bestämmelserna om upphandling i den nya byggproduktförordningen och dess delegerade akter är sådana unionsrättsliga bestämmelser som kommer att omfattas av bestämmelserna om rättsmedel, och det behövs därför inga ytterligare anpassningar i upphandlingslagstiftningen utöver det som sagts tidigare i detta avsnitt. Ikraftträdande Regeringens förslag Lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2026. Promemorians förslag Promemorians förslag är att lagändringarna ska träda i kraft den 8 januari 2026. Remissinstanserna Remissinstanserna har inga synpunkter. Skälen för regeringens förslag Lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Konsekvenser De föreslagna ändringarna är en direkt följd av EU:s nya byggproduktförordning. De huvudsakliga konsekvenserna uppstår därför genom EU-förordningen, och inte av de ändringar som föreslås i den svenska rätten. De ändrade EU-reglerna berör främst ekonomiska aktörer, dvs. tillverkare, tillverkares representanter, importörer, distributörer, leverantörer av distributionstjänster och andra fysiska eller juridiska personer som omfattas av den nya byggproduktförordningen. Förslagen innebär till viss del att företag påförs ytterligare krav vilket kan komma att medföra konsekvenser, som bl.a. ökade kostnader för framtagande av produktdokumentation och utökad tillverkningskontroll. De konsekvenser som uppstår för ekonomiska aktörer bedöms huvudsakligen bli en direkt följd av den bakomliggande byggproduktförordningen och inte av regeringens förslag. Övergångsperioden mellan den äldre förordningen (CPR-2011) och den nya förordningen (CPR-2024) kommer till en början att innebära svårigheter för branschen. Den långa övergångsperioden ligger dock i branschens intresse, då den kommer att få tid till anpassning mot de ändrade kraven. Ändringarna i plan- och bygglagen gör att mark- och miljödomstolarna förblir behöriga forum för överklagande av tillsynsärenden. Förslagen kan därför även komma att påverka mark- och miljödomstolarna men bedöms inte innebära några kostnadsökningar, eftersom den äldre förordningen successivt kommer att upphöra att gälla i takt med att den nya blir aktuell. Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser 20 §    Bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter på marknaden finns i 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG, i den utsträckning som följer av artikel 94 i förordning (EU) 2024/3110, och 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG. En byggprodukt som inte omfattas av EU-förordningarna i första stycket får säljas här i landet för avsedd användning endast om den är lämplig enligt 19 §. Paragrafen innehåller en upplysning om att bestämmelser om villkor för utsläppande och tillhandahållande av byggprodukter på marknaden finns i EU-förordningar. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Första stycket 1, som är ny, ändras genom att den hänvisar till den nya förordningen (CPR-2024). Hänvisningen är utformad så att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning. I första stycket 2, hänvisas till den äldre förordningen (CPR-2011) i den utsträckning som följer av artikel 94 i förordning (EU) 2024/3110. Hänvisningen är utformad så att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning. Numreringen ändras därefter. I andra stycket görs en redaktionell ändring. Paragrafen är i övrigt oförändrad. Övervägandena finns i avsnitt 6. 21 §    Bestämmelserna om märkning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll gäller för byggprodukter som ska vara CE-märkta enligt 1. de EU-förordningar som anges i 20 § första stycket, eller 2.  föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2. Paragrafen reglerar krav på CE-märkning av byggprodukter. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Punkt 1 ändras på så vis att den hänvisar till EU-förordningarna som anges i 20 § första stycket, vilket göra att andra punkten kan utgå. Ändringen innebär ingen ändring i sak. Numreringen ändras därefter. Paragrafen är i övrigt oförändrad. Övervägandena finns i avsnitt 6. 22 a §    Bestämmelser av betydelse för annan märkning än CE-märkning finns i artikel 19 i förordning (EU) 2024/3110 och artikel 8.3 i förordning (EU) nr 305/2011. Paragrafen innehåller hänvisningar till bestämmelser i EU-förordningar med betydelse för andra märkningar än CE-märkning. Paragrafen får nytt innehåll och blir en upplysningsbestämmelse som hänvisar vidare till att det finns reglering i EU-förordningar som är av betydelse för andra märkningar än CE-märkningar. Övervägandena finns i avsnitt 7.1. 11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder 8 a §    En tillsynsmyndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 39.3 i förordning (EU) 2024/3110 har rätt att hos bedömningsorganen 1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och 2. få tillträde till lokaler. Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsynsmyndighetens rätt till tillträde. I paragrafen uppdateras hänvisningen till EU:s byggproduktförordning så att den görs till motsvarande rätt artikel i den nya förordningen (CPR-2024). Övervägandena finns i avsnitt 6. 66 §    Den myndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt med artikel 39.3 i förordning (EU) 2024/3110 får ta ut avgift för att täcka kostnaderna för övervakning och utvärdering. Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsynsmyndighetens rätt till att ta ut avgift. I paragrafen uppdateras hänvisningen till EU:s byggproduktförordning så att den görs till motsvarande artikel i den nya förordningen (CPR-2024). En språklig ändring görs på så sätt uttrycket ”har rätt att ta ut avgift” ersätts med det kortare uttrycket ”får ta ut avgift”. Ändringen innebär ingen ändring i sak. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ikraftträdande 1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2026. Övervägandena finns i avsnitt 9. Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling Bilaga 3 Definitioner av vissa tekniska specifikationer I lagen gäller följande definitioner: Tekniska specifikationer i fråga om offentliga byggentreprenadkontrakt: samtliga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlingsdokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av den upphandlande enheten planerade användningen. Dessa egenskaper omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning), bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, säkerhet eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar samt produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentreprenadens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för att byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande myndigheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om ingående material eller delar. Teknisk specifikation i fråga om offentliga tjänste- eller varukontrakt: en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användningsområde, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av varans eller tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse. Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande: internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt – artikel 3.18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011, eller – artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014. Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT-området som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1025/2012 om europeisk standardisering, i den ursprungliga lydelsen. Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov. Bilaga 3 punkt 4 innehåller en definition av Europeisk teknisk bedömning. Ändringen innebär att punkten kompletteras med en hänvisning till definitionen av en europeisk teknisk bedömning i den nya förordningen (EU) 2024/3110 (CPR-2024) och anges med en ny artikel. Den äldre förordningen (EU) nr 305/2011 (CPR-2011) gäller i den utsträckning som följer av artikel 94 i den nya förordningen. Ändringen utgör ingen ändring i sak. Överväganden finns i avsnitt 8. Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna Bilaga 3 Definitioner av vissa tekniska specifikationer Tekniska specifikationer i fråga om byggentreprenadkontrakt: samtliga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlingsdokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av den upphandlande enheten planerade användningen. Dessa egenskaper omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning), bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, säkerhet eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar samt produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentreprenadens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för att byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande enheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om ingående material eller delar. Teknisk specifikation i fråga om tjänste- eller varukontrakt: en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användningsområde, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av varans eller tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse. Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande: – internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt – artikel 3.18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011, eller – artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014. Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT-området som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering, i den ursprungliga lydelsen. Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov. Bilaga 3 punkt 4 innehåller en definition av Europeisk teknisk bedömning. Ändringen innebär att punkten kompletteras med en hänvisning till definitionen av en europeisk teknisk bedömning i den nya förordningen (EU) 2024/3110 (CPR-2024) och anges med en ny artikel. Den äldre förordningen (EU) nr 305/2011 (CPR-2011) gäller i den utsträckning som följer av artikel 94 i den nya förordningen. Ändringen utgör ingen ändring i sak. Överväganden finns i avsnitt 8. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011 Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 20, 21 och 22 a §§ och 11 kap. 8 a och 66 §§, plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 20 § Bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter på marknaden finns i 1. EU:s byggproduktförordning: a) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011, och 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG, och b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG, i den utsträckning som följer av artikel 94 i förordning (EU) 2024/3110, och 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG. 2. EU:s linbaneförordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG. En byggprodukt som inte omfattas av förordning (EU) nr 305/2011 eller förordning (EU) 2016/424 får säljas här i landet för avsedd användning endast om den är lämplig enligt 19 §. En byggprodukt som inte omfattas av EU:s byggproduktförordning eller EU:s linbaneförordning får säljas här i landet för avsedd användning endast om den är lämplig enligt 19 §. 21 § Bestämmelserna om märkning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll gäller för byggprodukter som ska vara CE-märkta enligt 1. förordning (EU) nr 305/2011, 1. EU:s byggproduktförordning, 2. förordning (EU) 2016/424, eller 2. EU:s linbaneförordning, eller 3. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2. 22 a § När CE-märkning ska vara den enda märkning som styrker en byggprodukts överensstämmelse med angivna prestanda i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 305/2011, får typgodkännande inte meddelas och redan meddelade typgodkännanden ska upphöra att gälla. När CE-märkning ska vara den märkning som styrker en byggprodukts överensstämmelse med angivna prestanda i enlighet med EU:s byggproduktförordning, får typgodkännande inte meddelas och redan meddelade typgodkännanden ska upphöra att gälla. 11 kap. 8 a § En tillsynsmyndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 29.3 i förordning (EU) nr 305/2011 har rätt att hos bedömningsorganen En tillsynsmyndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 39.3 i förordning (EU) 2024/3110 har rätt att hos bedömningsorganen 1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och 2. få tillträde till lokaler. 66 § Den myndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan i enlighet med artikel 29.3 i förordning (EU) nr 305/2011 ska ha rätt att ta ut avgift för att täcka kostnaderna för övervakning och utvärdering. Den myndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 39.3 i förordning (EU) 2024/3110 får ta ut avgift för att täcka kostnaderna för övervakning och utvärdering. Denna lag träder i kraft den 8 januari 2026. Förslag till lag om ändring i lag (2016:1145) om offentlig upphandling Härigenom föreskrivs att bilaga 3 till lagen (2016:1145) om offentlig upphandling ska ha följande lydelse. Denna lag träder i kraft den 8 januari 2026. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 3 Definitioner av vissa tekniska specifikationer I lagen gäller följande definitioner: Tekniska specifikationer i fråga om byggentreprenadkontrakt: samtliga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlingsdokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av den upphandlande enheten planerade användningen. Dessa egenskaper omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning), bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, säkerhet eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar samt produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentreprenadens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för att byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande enheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om ingående material eller delar. Teknisk specifikation i fråga om tjänste- eller varukontrakt: en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användningsområde, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av varans eller tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse. Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande: – internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter, i lydelsen enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014. 4. Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014, eller artikel 3.19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011. Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT-området som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering, i den ursprungliga lydelsen. Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov. Förslag till lag om ändring i lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna Härigenom föreskrivs att bilaga 3 till lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna ska ha följande lydelse. Denna lag träder i kraft den 8 januari 2026. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 3 Definitioner av vissa tekniska specifikationer I lagen gäller följande definitioner: Tekniska specifikationer i fråga om byggentreprenadkontrakt: samtliga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlingsdokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av den upphandlande enheten planerade användningen. Dessa egenskaper omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning), bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, säkerhet eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar samt produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentreprenadens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för att byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande enheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om ingående material eller delar. Teknisk specifikation i fråga om tjänste- eller varukontrakt: en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användningsområde, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av varans eller tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse. Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande: – internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter, i lydelsen enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014. 4. Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter, i lydelsen enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014, eller artikel 3.19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011. Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT-området som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering, i den ursprungliga lydelsen. Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov. Företeckning över remissinstanserna Följande remissinstanser har svarat på remissen av promemorian Anpassningar till EU:s nya byggproduktförordning (LI2025/00387): Arbetsmiljö-verket, Boverket, Byggmaterialindustrierna, Energimyndigheten, Förvaltningsrätten i Linköping, Förvaltningsrätten i Växjö, Glasbranschföreningen och Svensk Planglasförening, Kammarkollegiet, Kammarrätten i Jönköping, Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, Naturvårdsverket, Standardiseringen i Sverige (SIS), Stålbyggnadsinstitutet, Svensk Betong, Svensk Ventilation, Sveriges Arkitekter, Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI), Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac), Swedisol, Trafikverket, Transportstyrelsens, Upphandlingsmyndigheten, Därutöver inkom VVS Fabrikanternas Råd med yttrande. Justitieombudsmannen har avstått från att yttra sig. Följande remissinstanser har inte svarat: A3Cert, Byggföretagen, Byggkeramikrådet, Byggmaterialhandlarna, Fastighetsägarna Sverige, Golvbranschen, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Innovationsföre-tagen, IQ Samhällsbyggnad, Jernkontoret, Kiwa Certification, Mekaniska Verkstädernas Riksförbund, Nordcert, RISE, SEM Group, Skogsindustrierna, Stöldskyddsföreningen, Sveriges Färg och Lim företagare, Svensk byggplåt, Svenskt Trä, Svenskt vatten, Sveriges Allmännytta, Teknikföre-tagen, Trä- och möbelföretagen (TMF). Lagrådsremissens lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 20, 21 och 22 a §§ och 11 kap. 8 a och 66 §§ plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 20 § Bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter på marknaden finns i 1. EU:s byggproduktförordning: a) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011, och 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG, och b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG, i den utsträckning som följer av artikel 94 i förordning (EU) 2024/3110, och 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG. 2. EU:s linbaneförordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG. En byggprodukt som inte omfattas av förordning (EU) nr 305/2011 eller förordning (EU) 2016/424 får säljas här i landet för avsedd användning endast om den är lämplig enligt 19 §. En byggprodukt som inte omfattas av EU:s byggproduktförordning eller EU:s linbaneförordning får säljas här i landet för avsedd användning endast om den är lämplig enligt 19 §. 21 § Bestämmelserna om märkning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll gäller för byggprodukter som ska vara CE-märkta enligt 1. förordning (EU) nr 305/2011, 1. EU:s byggproduktförordning, 2. förordning (EU) 2016/424, eller 2. EU:s linbaneförordning, eller 3. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2. 22 a § När CE-märkning ska vara den enda märkning som styrker en byggprodukts överensstämmelse med angivna prestanda i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 305/2011, får typgodkännande inte meddelas och redan meddelade typgodkännanden ska upphöra att gälla. Bestämmelser av betydelse för annan märkning än CE-märkning finns i artikel 8.3 i förordning (EU) nr 305/2011 och artikel 19 i förordning (EU) 2024/3110. 11 kap. 8 a § En tillsynsmyndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 29.3 i förordning (EU) nr 305/2011 har rätt att hos bedömningsorganen En tillsynsmyndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 39.3 i förordning (EU) 2024/3110 har rätt att hos bedömningsorganen 1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och 2. få tillträde till lokaler. 66 § Den myndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan i enlighet med artikel 29.3 i förordning (EU) nr 305/2011 ska ha rätt att ta ut avgift för att täcka kostnaderna för övervakning och utvärdering. Den myndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 39.3 i förordning (EU) 2024/3110 får ta ut avgift för att täcka kostnaderna för övervakning och utvärdering. Denna lag träder i kraft den 12 februari 2026. Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling Härigenom föreskrivs att bilaga 3 till lagen (2016:1145) om offentlig upphandling ska ha följande lydelse. Denna lag träder i kraft den 12 februari 2026. Bilaga 3 Nuvarande lydelse Definitioner av vissa tekniska specifikationer I lagen gäller följande definitioner: Tekniska specifikationer i fråga om offentliga byggentreprenadkontrakt: samtliga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlingsdokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av den upphandlande enheten planerade användningen. Dessa egenskaper omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning), bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, säkerhet eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar samt produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentreprenadens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för att byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande myndigheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om ingående material eller delar. Teknisk specifikation i fråga om offentliga tjänste- eller varukontrakt: en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användningsområde, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av varans eller tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse. Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande: internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter, i lydelsen enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014. Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT-området som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering, i den ursprungliga lydelsen. Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov. Bilaga 3 Föreslagen lydelse Definitioner av vissa tekniska specifikationer I lagen gäller följande definitioner: Tekniska specifikationer i fråga om offentliga byggentreprenadkontrakt: samtliga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlingsdokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av den upphandlande enheten planerade användningen. Dessa egenskaper omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning), bedömning av överensstämmelse, bruks-egenskaper, säkerhet eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar samt produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentreprenadens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för att byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande myndigheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om ingående material eller delar. Teknisk specifikation i fråga om offentliga tjänste- eller varukontrakt: en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användningsområde, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av varans eller tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse. Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande: internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt – artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014, eller – artikel 3.18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011. Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT-området som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering, i den ursprungliga lydelsen. Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov. Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna Härigenom föreskrivs att bilaga 3 till lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna ska ha följande lydelse. Denna lag träder i kraft den 12 februari 2026. Bilaga 3 Nuvarande lydelse Definitioner av vissa tekniska specifikationer I lagen gäller följande definitioner: Tekniska specifikationer i fråga om byggentreprenadkontrakt: samtliga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlingsdokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av den upphandlande enheten planerade användningen. Dessa egenskaper omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning), bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, säkerhet eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar samt produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentreprenadens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för att byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande enheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om ingående material eller delar. Teknisk specifikation i fråga om tjänste- eller varukontrakt: en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användningsområde, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av varans eller tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse. Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande: – internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter, i lydelsen enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014. Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT-området som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering, i den ursprungliga lydelsen. Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov. Bilaga 3 Föreslagen lydelse Definitioner av vissa tekniska specifikationer I lagen gäller följande definitioner: Tekniska specifikationer i fråga om byggentreprenadkontrakt: samtliga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlingsdokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av den upphandlande enheten planerade användningen. Dessa egenskaper omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning), bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, säkerhet eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar samt produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentreprenadens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för att byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande enheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om ingående material eller delar. Teknisk specifikation i fråga om tjänste- eller varukontrakt: en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användningsområde, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av varans eller tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse. Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande: – internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt – artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014, eller – artikel 3.18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011. Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT-området som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering, i den ursprungliga lydelsen. Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2025-10-08 Närvarande: F.d. justitierådet Gudmund Toijer samt justitieråden Marie Jönsson och Jonas Malmberg Anpassningar till EU:s nya byggproduktförordning Enligt en lagrådsremiss den 11 september 2025 har regeringen (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900), 2. lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, 3. lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Elin Mattsson, biträdd av departementssekreteraren Karl Törnmarck. Förslagen föranleder följande yttrande. Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen 8 kap. 20 § Paragrafen handlar om villkoren för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter på marknaden. Regelverket är i stor utsträckning harmoniserat inom Europeiska unionen. Första stycket innehåller, liksom dagens lydelse, en upplysning om vilka unionsrättsliga förordningar som är tillämpliga och anpassas nu till 2024 års förordning om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter. Enligt förslaget ska stycket dessutom tillföras två legaldefinitioner – EU:s byggproduktförordning och EU:s linbaneförordning – som ska komplettera de för lagen gemensamma definitionerna i 1 kap. 4 §. Det har dock inte varit möjligt att genomgående använda de föreslagna definitionerna och de är tänkta att användas bara på ett fåtal ställen i lagen. Definitionerna leder därför inte till någon större förenkling av lagens övriga bestämmelser. Det ger dessutom första stycket en oklar innebörd att föra in definitioner i vad som i övrigt enbart är en upplysningsbestämmelse. Definitionerna bör därför kunna utgå ur första stycket som på så vis alltjämt blir en upplysningsbestämmelse. Paragrafen kan därmed ges följande lydelse. Bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter på marknaden finns i 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG, i den utsträckning som följer av artikel 94 i förordning (EU) 2024/3110, och 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG. En byggprodukt som inte omfattas av EU-förordningarna i första stycket får säljas här i landet för avsedd användning endast om den är lämplig enligt 19 §. 8 kap. 21 § Om definitionerna i 20 § utgår, leder det till följdändringar i 21 § som kan ges följande lydelse. Bestämmelserna om märkning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll gäller för byggprodukter som ska vara CE-märkta enligt 1. de EU-förordningar som anges i 20 § första stycket, eller 2. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2. Övriga lagförslag Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran. Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 oktober 2025 Närvarande: statsrådet Edholm, ordförande, och statsråden Waltersson Grönvall, Jonson, Forssell, Wykman, Liljestrand, Bohlin, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz Föredragande: statsrådet Pourmokhtari Regeringen beslutar proposition Anpassningar till EU:s nya byggproduktförordning