Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2023/24:58 Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet Skr. 2023/24:58 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 januari 2024 Ulf Kristersson Ebba Busch (Klimat- och näringslivsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt underbyggda (RiR 2023:15). Riksrevisionens övergripande slutsats är att de statliga aktörerna inte förberett och genomfört åtgärder med påverkan på elsystemet på ett sätt som effektivt förenar de energipolitiska grundpelarna. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning som utgör ett värdefullt bidrag till regeringens fortsatta arbete med att utveckla energipolitiken och instämmer i huvudsak med Riksrevisionens bedömningar. Regeringen konstaterar att Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer ger stöd för att den omläggning av energipolitiken som regeringen nu genomför är nödvändig. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer3 2.1Regeringen behöver bli bättre på att förbereda och genomföra åtgärder med påverkan på elsystemet3 2.2Regeringen och Svenska kraftnät behöver bli bättre på att hantera konsekvenserna av beslut med påverkan på elsystemet4 2.3Principiella frågor behöver utredas5 2.4Riksrevisionens rekommendationer6 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser6 3.1Regeringen behöver bli bättre på att förbereda och genomföra åtgärder med påverkan på elsystemet6 3.2Regeringen och Svenska kraftnät behöver bli bättre på att hantera konsekvenserna av beslut med påverkan på elsystemet7 3.3Principiella frågor behöver utredas8 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer9 Riksrevisionens granskningsrapport Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt underbyggda (RiR 2023:15)13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 januari 2024146 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om de statliga aktörerna förberett och genomfört åtgärder med påverkan på elsystemet så att de tre energipolitiska grundpelarna kan förenas på ett effektivt sätt. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt underbyggda (RiR 2023:15), se bilagan. Granskningen omfattar de delar av energiområdet som har påverkan på elsystemet. Vidare omfattar granskningen tidsperioden 2000–2022, med fokus på de senaste tio åren. Riksrevisionen har granskat ett antal åtgärder som har föreslagits eller beslutats av regeringen. Dessa åtgärder är höjningen av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 2015 införandet av och ambitionshöjningar inom elcertifikatsystemet från 2003 till i dag höjningen av energi- och koldioxidskatten för fossila bränslen som används för värmeproduktion i kraftvärmeverk 2019 införandet av avfallsförbränningsskatten i april 2020 stöd till anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft från 2014 till i dag. Utöver dessa förslag till och beslut om åtgärder har Riksrevisionen också granskat regeringens roll vid, och arbete med, beslut om utlandsförbindelser, dvs. sammankopplingen med andra länders elnät. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 19 september 2023. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser som redovisas och de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen i sin rapport. Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen behöver bli bättre på att förbereda och genomföra åtgärder med påverkan på elsystemet Regeringen har enligt Riksrevisionens bedömning gjort otillräckliga konsekvensanalyser inför beslut om åtgärder som har haft påverkan på elsystemet. Det gäller beslut om skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, elcertifikatsystemet samt energi- och koldioxidskatt för värmeproduktion i kraftvärmeverk inom EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Konsekvensanalyserna är otillräckliga trots att Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen och Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) i sin omvärldsbevakning har rapporterat om omvärldstrender med betydelse för elsystemet som har haft betydelse för de beslut som regeringen fattat. Riksrevisionen bedömer att konsekvensanalyserna framför allt är otillräckliga med avseende på konsekvenser för försörjningstryggheten och konkurrensförhållandena mellan kraftslag på elmarknaden. Analyserna av de olika beslutens bidrag till ekologisk hållbarhet och klimatmålen har enligt Riksrevisionen varit kortfattade, trots att detta i flera fall har utgjort ett grundläggande motiv till besluten. Även om flera av de analyserade besluten innehåller beskrivningar av konsekvenser för elsystemet bedömer Riksrevisionen att dessa beskrivningar endast i liten grad använts för att uppnå en mer effektiv och sammanhållen hantering av de negativa konsekvenserna. Enligt Riksrevisionens bedömning gjordes det ingen analys av risken för att kärnkraftsreaktorer skulle komma att läggas ner i samband med beslutet om höjningen av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, och hur detta i så fall skulle påverka elsystemet. I samband med höjningen av energi- och koldioxidskatterna för värmeproduktion i kraftvärmeverk uppstod en liknande situation som innebar att elförsörjningen hotades genom att effektbrist uppstod, vilket behövde hanteras med en särskild finansieringslösning. Vidare utvärderades konsekvenserna av avfallsförbränningsskatten och ambitionshöjningen inom elcertifikatsystemet 2016 först i efterhand. Majoriteten av de beslut med påverkan på elsystemet som Riksrevisionen har granskats härstammar från någon form av politisk överenskommelse. Riksrevisionen bedömer att det har haft betydelse för de brister som noteras i form av framtagandet av tillräckliga konsekvensanalyser som visar på positiva och negativa, direkta så väl som indirekta, konsekvenser. Regeringen och Svenska kraftnät behöver bli bättre på att hantera konsekvenserna av beslut med påverkan på elsystemet Riksrevisionen bedömer att regeringen inte i tillräcklig grad hållit samman beslut om åtgärder som påverkat elsystemet med hur konsekvenserna av beslutet ska hanteras. Regeringen har sällan presenterat en plan för hur konsekvenserna ska hanteras, vilket enligt Riksrevisionens bedömning bland annat förklaras av att konsekvenserna inte är tillräckligt analyserade. Riksrevisionen har iakttagit att det för skatten på termisk effekt i kärnkraftverk, avfallsförbränningsskatten och koldioxidskatten för värmeproduktion i kraftvärmeverk har gått kort tid mellan å ena sidan införandet eller höjningen av skatterna och å andra sidan avskaffandet av skatterna. Riksrevisionen bedömer att detta är en kortsiktighet som inte är i linje med vad riksdagen har uttalat om att energipolitiken ska vara långsiktigt stabil. Vidare har Svenska kraftnät enligt Riksrevisionen inte kunnat bygga ut transmissionsnätet i den takt som planerats eftersom överklaganden och omtag inom ramen för tillståndsprocesserna har förhindrat genomförandet enligt tänkt tidsplan. Riksrevisionen har även iakttagit att det har tagit lång tid för Svenska kraftnät att vidta åtgärder för att öka handelskapaciteten mellan elområden och att det var först i samband med att regeringen gav Svenska kraftnät i uppdrag att kvartalsvis redovisa åtgärder på kort sikt för att höja överföringskapaciteten i transmissionsnätet som Svenska kraftnät började vidta dessa åtgärder. Riksrevisionen konstaterar att det inte skett några förändringar i Svenska kraftnäts mandat, uppdrag eller andra förutsättningar när det gäller myndighetens roll och ansvar under denna tidsperiod. Principiella frågor behöver utredas Riksrevisionen konstaterar att nya utlandsförbindelser mellan Sverige och andra länder har stor betydelse för framför allt elförsörjningen, belastningen på transmissionsnätet och elpriset. Vidare hänvisar Riksrevisionen till att riksdagen i förarbeten till den nuvarande ellagen som togs fram kring 1995 har anfört att utlandsförbindelserna är av särskild betydelse, bl.a. på grund av deras fördelningspolitiska effekter till följd av påverkan på elpriset. I detta sammanhang framförs att regeringen ska kunna ta hänsyn till svenska intressen vid prövningen av om en ny utlandsförbindelse är lämplig. Om det inte är möjligt att ta sådana hänsyn kan detta enligt Riksrevisionen leda till fördelningsmässiga konsekvenser på grund av påverkan på elpriserna inom Sverige samt framtida kostnader för utbyggnad av transmissionsnätet. Det innebär också att det finns bristande förutsättningar för överväganden av geopolitisk eller strategisk karaktär, exempelvis sammankoppling mellan produktionsutbyggnad och import- respektive exportkapacitet. Enligt Riksrevisionen vore det möjligt för regeringen att ta större sådan hänsyn vid prövningen av Svenska kraftnäts investeringsplaner. Riksrevisionen menar dock att informationen i investeringsplanerna hittills har varit knapphändig och det ingår i nuläget inte i Svenska kraftnäts uppdrag att göra analyser utifrån ovan nämnda aspekter. Riksrevisionen bedömer att det saknas tillräckliga möjligheter för regeringen att i prövningen av utlandsförbindelser ta hänsyn till aspekter som riksdagen har uttalat att hänsyn bör tas till. Vidare konstaterar Riksrevisionen att det inte har gjorts någon utredning eller annan mer övergripande analys för att beskriva de principer som ska gälla för vilka typer av systemstödjande nyttor och tjänster som bör ges ersättning. Det innebär enligt Riksrevisionen att det finns en risk för snedvridning av incitament som kan missgynna aktörer som levererar elsystemsnyttor som en del av sin elproduktion, framför allt vad gäller icke-frekvensrelaterade stödtjänster. Om de ekonomiska incitamenten inte står i proportion till det långsiktiga behovet av systemnyttor så kan det på sikt leda till en onödigt kostsam leverans av dessa nyttor och tjänster. Riksrevisionen bedömer därför att principerna för vilka nyttor som stödtjänstmarknaderna ska ersätta är otydliga i det mer övergripande och strategiska perspektivet. Riksrevisionen bedömer också att den omfattande elektrifieringen som samhället står inför kommer att addera betydligt till de utmaningar som redan finns i elsystemet. Riksrevisionen pekar på flera risker som behöver hanteras med framförhållning. Det handlar om osäkerheter om huruvida det stora behov av flexibilitets- och lagringsresurser som kommer att krävas för att balansera elsystemet vid en omfattande elektrifiering kan tillgodoses, konsekvenserna av en eventuell utfasning av kvarvarande kärnkraft under 2040-talet samt att ledtiderna för nätutbyggnad inte hinner kortas ned tillräckligt mycket för att behovet av ett utbyggt elnät ska kunna tillgodoses. Riksrevisionens rekommendationer Med utgångspunkt i granskningens resultat lämnar Riksrevisionen följande rekommendationer till regeringen: Se till att det inför beslut med större påverkan på elsystemet alltid finns tillräckliga konsekvensanalyser som beaktar hela elsystemet. Dessa analyser bör också innefatta förslag på lämplig hantering av eventuella oönskade konsekvenser. Se till att större åtgärder på elområdet genomförs långsiktigt och så att det finns tillräckliga förutsättningar för att uppnå anpassningar i elsystemet. Förtydliga i författning att Svenska kraftnäts uppdrag innefattar genomförandet av samhällsekonomiskt motiverade åtgärder för att uppnå maximal driftssäker kapacitet i det befintliga transmissionsnätet. Se över regelverket för regeringens prövning av nya utlandsförbindelser så att fler aspekter än i dag kan vägas in. Sådana aspekter är exempelvis fördelningspolitiska, geopolitiska och strategiska. Utred principiella frågor om vilka elsystemnyttor som bör ges ersättning så att likvärdiga ekonomiska incitament kan ges de aktörer som bidrar med olika typer av systemstödjande nyttor. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning som utgör ett värdefullt bidrag till regeringens fortsatta arbete med att utveckla energipolitiken. Regeringen behöver bli bättre på att förbereda och genomföra åtgärder med påverkan på elsystemet Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att konsekvensanalyserna i flera större beslut med påverkan på elsystemet har varit otillräckliga men noterar samtidigt att Riksrevisionen bedömer att konsekvensanalyserna i flera aspekter har varit tillräckliga. Exempelvis har det i konsekvensanalyserna för besluten om avfallsförbränningsskatt och havsbaserad vindkraft funnits en tydlighet kring hur elsystemet kommer att påverkas. Regeringen anser att det är viktigt att regeringen och riksdagen fattar beslut om förändrade styrmedel baserat på underlag som väl beskriver de konsekvenser som regeringens förslag förväntas medföra, särskilt när det gäller beslut som kan påverka produktion som bidrar till elsystemets stabilitet, överföringsförmåga och effektbalans. Regeringen konstaterar att nedläggningen av kärnkraft, efter det att skatten på termisk effekt i kärnkraftverk höjdes 2015, har lett till ökad sårbarhet i det svenska elsystemet. Även om den installerade effekten och den årliga elproduktionen är historiskt höga har det vid flera tillfällen uppkommit en risk för effektbrist i södra Sverige. Förutom att de nedlagda kärnkraftsreaktorerna har en direkt påverkan på möjligheten till elproduktion påverkar nedläggningen också överföringsförmågan mellan norra och södra Sverige. Regeringen anser i likhet med Riksrevisionen att elmarknaden bör kännetecknas av så hög grad av konkurrensneutralitet som möjligt och att regeringen har ett ansvar för att hålla marknadens funktionssätt under uppsikt om konkurrensen påverkas på ett avgörande sätt av olika styrmedel. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att, även om konsekvensanalyserna har begränsade förutsättningar att påverka inriktningen av besluten till följd av att det har ingått i olika politiska överenskommelser, så bidrar konsekvensanalyserna till ökad transparens och förutsättningar för proaktiv konsekvenshantering. Vidare instämmer regeringen i att beskrivningar av konsekvenser för elsystemet i högre grad hade kunnat användas för att uppnå en mer effektiv och sammanhållen hantering av de negativa konsekvenserna. Samtidigt illustrerar Riksrevisionens granskning av statens åtgärder de svårigheter som kan uppstå när avvägningar ska göras mellan olika politiska målsättningar. Regeringen och Svenska kraftnät behöver bli bättre på att hantera konsekvenserna av beslut med påverkan på elsystemet Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att statens agerande i efterhand har visat sig vara kortsiktigt då fattade beslut i flera fall har upphävts kort efter att de har fattats baserat på skäl som liknat sådana som remissinstanser tog upp redan vid det inledande beslutet. Regeringen anser att långsiktigt stabila förutsättningar för energipolitiken bör eftersträvas. Samtidigt kan konsekvenser och omständigheter uppstå som innebär att tidigare fattade beslut kan behöva omprövas. Detta är inte minst viktigt när marknadsförutsättningarna snabbt ändras. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att arbetet med att korta ledtiderna för utbyggnaden av transmissionsnätet har tagit tid, men som Riksrevisionen konstaterar har betydligt mer ambitiösa åtgärder för att korta ledtiderna vidtagits under senare år. Regeringen vill dock framhålla att det är fler aktörer än Svenska kraftnät som har en viktig roll när det gäller att korta ledtiderna för tillståndsprocesserna. Vidare instämmer regeringen i Riksrevisionens bedömning att det finns en betydande risk att Svenska kraftnät framöver inte kan genomföra åtgärder i den takt som behövs och att ytterligare åtgärder därför krävs från regeringen och andra aktörer för att underlätta myndighetens utbyggnad av transmissionsnätet. Regeringen anser att det samtidigt är viktigt att ha realistiska förväntningar på hur lång tid det tar att förstärka och bygga ut elnätet. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att Svenska kraftnät redan före uppdraget från regeringen hade det nödvändiga mandatet att själv besluta om åtgärder för att öka handelskapaciteten mellan elområden men att det likväl behövde förtydligas för att få det att fungera bättre. Principiella frågor behöver utredas Regeringen vill med anledning av Riksrevisionens resonemang om prövningen av utlandsförbindelser förtydliga att det regeringen godkänner i förslaget till budgetproposition är en riktlinje för Svenska kraftnäts investeringsplan. Det innebär att regeringen och i förlängningen myndigheten får avvika från beräkningarna i planen. En utlandsförbindelse prövas slutligt först när en ansökan om nätkoncession kommer in till regeringen. I regeringens prövning ingår då att avgöra om ledningen är lämplig ur allmän synpunkt, vilket bl.a. innebär att förbindelsens geopolitiska eller strategiska effekter kan bedömas. Regeringen kan inhämta det underlag som behövs för att göra denna bedömning. Regeringen instämmer därmed inte i Riksrevisionens bedömning att det saknas tillräckliga möjligheter att ta hänsyn till de aspekter som Riksrevisionen nämner vid prövningen av en utlandsförbindelse. Regeringen konstaterar att stödtjänsterna och marknaderna för dessa utvecklas, både i fråga om tjänsternas utformning och i fråga om volym och anskaffningsförfarande, och att behovet av stödtjänster ökar snabbt. Utvecklingen av stödtjänster och anskaffning av sådana behöver inte bara hålla jämna steg med de nya behov som uppstår i och med elsystemets förändringar utan dessutom ske proaktivt och med transparens för att undvika snedvridande incitament och möjliggöra för marknadens aktörer att delta i utvecklingen. Utifrån det perspektivet instämmer regeringen i Riksrevisionens bedömning att den pågående utvecklingen skulle gynnas av en mer övergripande analys för att beskriva de principer som ska gälla för vilka typer av systemstödjande nyttor och tjänster som bör ges ersättning. Regeringen anser i likhet med Riksrevisionen att utmaningarna med elektrifieringen behöver hanteras samlat och på ett långsiktigt sätt och instämmer därmed i Riksrevisionens bedömning att de statliga aktörerna behöver ha god bevakning av hur ledtiderna förändras och vid behov planera för ytterligare åtgärder i tillståndsprocessen. Det gäller samtidigt att beakta att flera av de aktuella åtgärderna för förstärkning av nät och system kan ta lång tid att genomföra och att det därmed är viktigt att det finns realistiska förväntningar på tidplanerna. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen konstaterar att Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer ger stöd för att den omläggning av energipolitiken som regeringen nu genomför är nödvändig. Regeringen har vidtagit och planerar att vidta ett flertal åtgärder för att utveckla ett elsystem som levererar fossilfri el där den behövs, när den behövs och till konkurrenskraftiga priser. Konsekvensanalyser utgör viktiga underlag i beslutsprocessen om olika åtgärder. Som Riksrevisionen framför i sina rekommendationer är det viktigt att konsekvensanalyserna beskriver relevanta effekter av de åtgärder som föreslås. Detta arbete sker inom ramen för ordinarie berednings- och beslutsprocesser. Regeringen anser att energipolitiken behöver utvecklas för att genomföra nödvändiga förändringar så att en ökad elanvändning i hela landet kan mötas. Sverige behöver därför planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en energipolitisk inriktningsproposition som omfattar ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål för elsystemet. Regeringen har därutöver vidtagit ett flertal åtgärder för att trygga elförsörjningen och skapa långsiktiga förutsättningar för ny planerbar och fossilfri elproduktion, vilket är i linje med Riksrevisionens rekommendation om att större åtgärder på elområdet bör genomföras långsiktigt och så att det finns tillräckliga förutsättningar för att uppnå anpassningar i elsystemet. Dessa åtgärder redovisas i detta avsnitt. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Mål om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 Det energipolitiska målet för elproduktionens sammansättning har ändrats till att avse 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254). Svenska kraftnät och Energimyndigheten har fått i uppdrag att intensifiera arbetet med att stärka försörjningstryggheten i energisektorn på kort och lång sikt (I2022/02319). Regeringen har också beslutat om en tillförlitlighetsnorm som beskriver hur många timmar per år det är samhällsekonomiskt motiverat att landets produktion och möjlig import inte tillgodoser hela den förväntade efterfrågan på el (I2022/02083). Detta lägger grunden för det fortsatta analysarbetet med att utforma stödtjänster och kapacitetsmekanismer, som innebär att kraftproducenter utöver den ordinarie energimarknaden också ges en ersättning för att hålla kapacitet tillgänglig. Därutöver har regeringen gett Svenska kraftnät i uppdrag att lämna förslag till en norm för driftsäkerhet i fredstida normalläge (KN2023/03507). Ett ökat fokus på uppföljning av driftsäkerheten är ett viktigt steg i arbetet att öka leveranssäkerheten och robustheten i det svenska elsystemet. Regeringen anser att all fossilfri elproduktion bör ges goda förutsättningar för att målet om en 100 procent fossilfri elproduktion ska kunna uppnås till 2040. Vattenkraften har en mycket viktig roll i det svenska elsystemet, då stora delar av vattenkraftproduktionen bidrar med bl.a. balansering av elsystemet. Produktion vid vattenkraftverk kan följa variationerna i både efterfrågan på el och elproduktionen från andra energislag, vilket möjliggör integrering av icke-planerbar och fossilfri energi från t.ex. vind- och solkraft i elsystemet. Regeringen har därför gett Svenska kraftnät i uppdrag att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga vilka konsekvenser prövningen för moderna miljövillkor för vattenkraften kan få för elsystemet och för en trygg elförsörjning (KN2023/02319). Uppdraget redovisades den 29 september 2023. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Vidare har regeringen beslutat att ge tillstånd till uppförande och drift av två vindkraftsparker till havs, Galatea-Galene och Kattegatt Syd, som ligger inom Sveriges ekonomiska zon utanför Varberg respektive Falkenberg (KN2023/01077 och KN2023/01060). Därutöver har regeringen tillsatt en utredning för att effektivisera etableringen av havsbaserad vindkraft (dir. 2023:61). För att bana väg för ny kärnkraft har regeringen föreslagit att regler som hindrar utbyggnaden av kärnkraft förändras så att det blir möjligt att bygga fler kärnkraftsreaktorer i Sverige, även på nya platser (prop. 2023/24:19) och att kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft införs (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21 Energi). Vidare har regeringen tillsatt en utredning som ska analysera hur tillståndsprocesserna för kärnkraft kan bli tydligare, kortare och om ett snabbspår för kärnkraft i miljötillståndsprocessen kan och bör införas. Utredaren ska även föreslå rättvisa och ändamålsenliga avgifter för prövning av nya reaktorer och att se över hur det befintliga kärnavfallssystemet kan utvecklas så att det framtida kärnavfallet och använda kärnbränslet kan omhändertas på ett säkert sätt. I uppdraget ingår även att se över regleringen av beredskapszoner (dir. 2023:155). Regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna också lanserat en färdplan för ny kärnkraft i Sverige. Effektivare tillståndsprocesser För att förbättra förutsättningarna för utbyggnad och underhåll av elsystemet är det nödvändigt med effektiva och förkortade tillståndsprocesser för såväl elproduktion som elnät. Regeringen har därför beslutat om två uppdrag till Svenska kraftnät respektive Energimarknadsinspektionen som syftar till att effektivisera processen för nya anslutningar till elnäten (KN2023/03425 och KN2023/03426) samt gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en ny vägledning kring påverkan av långvarig exponering av lågfrekventa magnetfält från starkströmsledningar (KN2023/03208). Vägledningen ska kunna användas både vid tillståndsprövning och tillsyn och kan bidra till att underlätta och förkorta tillståndsprocessen för nya elledningar. Regeringen satsar även totalt 55 miljoner kronor under perioden 2024–2026 för att ta vidare och utveckla Energimarknadsinspektionens pilotprojekt om samarbete mellan myndigheter i syfte att förkorta ledtiderna för tillståndsprocesser för utbyggnad av elnät (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21 Energi). Vidare har regeringen tillsatt en utredning som ska se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar (dir 2023:78). Därutöver pågår en utredning inom Regeringskansliet om en översyn av den ersättning som ges för upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad (KN2023/03796). Översynen syftar till att undersöka lämpliga ersättningsmodeller som bidrar till en större acceptans för de intrång som elledningar medför för fastighetsägarna, och ska därigenom möjliggöra en snabbare och mer effektiv elnätsutbyggnad. Utvecklad energiplanering För att investeringar i elproduktion, eldistribution och ökad elanvändning i näringslivet ska gå i takt både geografiskt och tidsmässigt behövs också en utvecklad energiplanering i samhället. Regeringen satsar därför 250 miljoner kronor under 2024 och därefter 290 miljoner kronor per år från 2025 för att stärka och samordna energiplaneringen på lokal, regional och nationell nivå (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21). Översyn av myndigheternas uppgifter och ansvar Myndigheterna inom energiområdet behöver få goda förutsättningar för att kunna bidra i arbetet med att genomföra omläggningen av energipolitiken. Inom Regeringskansliet pågår en utredning om en översyn av myndigheternas uppgifter och ansvar inom energiområdet (KN2023/03329). Översynen omfattar bl.a. regeringens styrning av Svenska kraftnät, som har en central roll i att utveckla elsystemet och transmissionsnätet i förhållande till de behov som följer av energiomställning och elektrifiering. Svenska kraftnät har även en central roll för en trygg elförsörjning och för totalförsvarets återuppbyggnad. Detta är ett stort och omfattande uppdrag. I översynen ingår därför att utreda om detta uppdrag kan organiseras på ett annat sätt i syfte att tydliggöra Svenska kraftnäts uppgifter och ansvar. Vidare ingår att ta fram förslag till hur regeringens styrning av Svenska kraftnät i dess nuvarande verksamhetsform som ett affärsverk kan vidareutvecklas för att förbättra förutsättningarna för Svenska kraftnät att utföra sina uppgifter, vilket är i linje med Riksrevisionens rekommendation som rör Svenska kraftnät. Översynen, i den del som gäller Svenska kraftnät, redovisades den 20 oktober 2023 (KN2023/04160). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Utvecklingen av elmarknaden När det gäller utlandsförbindelser anser regeringen att det är möjligt för regeringen att väga in de aspekter i prövningen av en ny förbindelses lämplighet som Riksrevisionen nämner och ser därför inget behov av ytterligare åtgärder på området. Regeringen anser att nuvarande elmarknadsmodell fungerar väl, men behöver utvecklas ytterligare. Bland annat bör de nyttor som krävs för ett leveranssäkert elsystem prissättas och de kraftslag som bidrar med sådana nyttor bör ersättas för detta, vilket är i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen avser att återkomma i denna fråga. Riksrevisionens granskningsrapport Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt underbyggda (RiR 2023:15) Klimat- och näringslivsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 januari 2024 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Wykman, Malmer Stenergard, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson Föredragande: statsrådet Busch Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet