Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2023/24:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023 Skr. 2023/24:75 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 14 mars 2024 Ulf Kristersson Jessika Roswall (Statsrådsberedningen) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden 1 januari–31 december 2023. Dessutom lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar. Innehållsförteckning 1 Inledning3 2 Redovisning4 2.1 Statsrådsberedningen4 2.2 Justitiedepartementet6 2.3 Utrikesdepartementet156 2.4 Försvarsdepartementet164 2.5 Socialdepartementet174 2.6 Finansdepartementet261 2.7 Utbildningsdepartementet312 2.8 Klimat- och näringslivsdepartementet336 2.9 Kulturdepartementet405 2.10 Arbetsmarknadsdepartementet422 2.11 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet429 3 Kronologiskt register512 4. Utskottsregister529 Konstitutionsutskottet529 Finansutskottet530 Skatteutskottet533 Justitieutskottet533 Utrikesutskottet537 Försvarsutskottet538 Socialförsäkringsutskottet538 Socialutskottet539 Kulturutskottet542 Utbildningsutskottet542 Trafikutskottet544 Miljö- och jordbruksutskottet545 Näringsutskottet547 Arbetsmarknadsutskottet549 Civilutskottet549 Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet551 5. Regelbeståndet 2023552 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2024555 1 Inledning Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen). Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari–31 december 2023. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens utgång. Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riksdagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivelsen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärendegrupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departement. I allt väsentligt redovisas i sådana fall riksdagsskrivelsen under det departement som den 1 januari 2024 var ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvudavsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2021/22, 2022/23 och det nu pågående riksmötet 2023/24 fram till årsskiftet. Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen från och med nr 110 från riksmötet 2022/23 till och med nr 115 från riksmötet 2023/24. Som framgått omfattar redovisningen dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskottsbetänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i redovisningen med en asterisk (*). Det departementsvisa avsnittet kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där ärendena beretts (avsnitt 4). Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivelserna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5). 2 Redovisning 2.1 Statsrådsberedningen Nyare riksmöten Riksmötet 2022/23 1. Rskr. 2022/23:111 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning Bet. 2022/23:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 mars 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 2. Rskr. 2022/23:220 Granskningsbetänkande våren 2023 Bet. 2022/23:KU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 oktober 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 3. Rskr. 2022/23:225 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022Skr. 2022/23:75, bet. 2022/23:KU21Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 oktober 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 4. Rskr. 2022/23:234 Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2022Skr. 2022/23:103, bet. 2022/23:KU38Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 oktober 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 5. Rskr. 2022/23:246 Verksamheten i Europeiska unionen under 2022 Skr. 2022/23:115 , bet. 2022/23:UU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 november 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Riksmötet 2023/24 6. Rskr. 2023/24:66 Utgiftsområde 1 Rikets styrelseProp. 2023/24:1, bet. 2023/24:KU1Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2024: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Svenska institutet för europapolitiska studier (anslag 9:1) och den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1). Punkten är slutbehandlad. 2.2 Justitiedepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2014/15 1. Rskr. 2014/15:77 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93), 2015/16:75 (Ju 22), 2016/17:75 (Ju 19), 2017/18:75 (Ju 10), 2018/19:75 (Ju 5), 2019/20:75 (Ju 4), 2020/21:75 (Ju 3), 2021/22:75 (Ju 3) och 2022/23:75 (Ju 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om fler lokala poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala poliser (bet. 2014/15:JuU1 s. 35). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen. Ett av syftena med ombildningen av polisen till en sammanhållen myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner fick Statskontoret i april 2014 i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret slutrapporterade uppdraget i september 2018 och med utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten fortsatt sitt utvecklingsarbete, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. Sedan ombildningen har Polismyndigheten ålagts att, på olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens intentioner, innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De regleringsbrev som beslutades i direkt anslutning till ombildningen innehöll dessutom krav på att Polismyndigheten löpande skulle hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. De årliga kraven i regleringsbrev om redovisning från Polismyndigheten har avsett att i olika former begära återrapportering om myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Detta har innefattat att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå, hur resurser fördelats så att det ska finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser och att redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. I regleringsbrevet för 2023 beslutade regeringen närmare att Polismyndigheten ska redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten ska också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Liknande återrapporteringskrav har lämnats i tidigare års regleringsbrev. Vidare gav regeringen myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Polismyndigheten har redovisat hur de ökade resurserna har fördelats i verksamheten. Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till och med 2024 öka antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Satsningen på att öka antalet anställda med sammantaget 10 000 personer löper vidare som grund för regeringens målsättning att Polismyndigheten ska växa så att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen. Tillväxten är finansierad för 2024. Genom budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9 s. 55–56) tillförs ytterligare resurser fr.o.m. 2025 för fortsatt tillväxt. Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. I regleringsbrevet för 2024 får Polismyndigheten i uppdrag att vidta åtgärder för att öka antalet lämpade polisstuderande. Vidare ska Polismyndigheten undersöka behovet av en utökning av antalet platser, inklusive distansplatser, på befintliga polisutbildningar samt analysera eventuellt behov av polisutbildning vid ytterligare ett universitet eller en högskola. Uppdraget ska redovisas senast den 19 april 2024 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). Brottsförebyggande rådet (Brå) har fått i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna för att utöka antalet anställda. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget delredovisades i mars 2023. En ytterligare delredovisning ska lämnas senast den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026. Brottsförebyggande rådets delrapport i mars 2023 avsåg resursfördelning och personaltillväxt inom Polismyndigheten. Den visar att antalet anställda vid lokalpolisområdena i absoluta tal har ökat mest sett till myndighetens totala tillväxt åren 2017–2022. Brå menar samtidigt att Polismyndigheten inte har haft en tillräckligt stark styrning av tillväxten mot den lokala nivån. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett antal år månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. Regeringen har gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av Polismyndighetens resursstyrning. Ekonomistyrningsverket ska särskilt belysa styrningen av de medel som tillförs för att Polismyndigheten ska bli fler anställda och bedöma i vilken utsträckning den samlade resursfördelningen bidrar till att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet. Resursfördelningen mellan nationella avdelningar och regioner, liksom fördelningen mellan stödverksamhet och den polisiära kärnverksamheten bör enligt uppdraget särskilt analyseras. Ekonomistyrningsverket ska även analysera eventuella skillnader i hur de olika polisregionerna styr sina resurser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 4 november 2024. I regleringsbrevet för 2024 har regeringen beslutat ett nytt mål som innebär att Polismyndighetens lokala närvaro ska öka i hela landet. Till detta ska Polismyndigheten särskilt redovisa vilka åtgärder avseende verksamhetsstyrning, organisering och resursfördelning som myndigheten har vidtagit för att säkerställa en ökad lokal närvaro i hela landet. Myndigheten ska dessutom redovisa lokal polisnärvaro per polisregion, där det ska framgå antalet kommunpoliser, områdespoliser samt anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet. Vidare ska Polismyndigheten redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit för att öka antalet poliser i yttre tjänst samt hur myndigheten har förbättrat service och tillgänglighet till medborgarna. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 52), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 40–41) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 43–44). Punkten är inte slutbehandlad. 2. Rskr. 2014/15:138 Straffrättsliga frågor Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33), 2016/17:75 (Ju 25), 2017/18:75 (Ju 14), 2018/19:75 (Ju 9), 2019/20:75 (Ju 7), 2020/21:75 (Ju 6), 2020/21:75 (Ju 4), 2021/22:75 (Ju 4) och 2022/23:75 (Ju 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2014/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av Påföljdsutredningens betänkande Nya påföljder (SOU 2012:34). Regeringen beslutade den 17 mars 2016 propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151). I propositionen lämnades vissa förslag som innebär att reglerna om gemensam straffmätning i 34 kap. brottsbalken inte längre ska tillämpas då fråga är om återfall. Vidare gjorde regeringen bedömningen att den nuvarande ordningen för straffvärdebedömning vid flerfaldig brottslighet i övrigt framstår som väl avvägd och föreslog därför ingen ändring i de reglerna. I samband med att propositionen beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Punkten står därför åter som öppen. Tillkännagivandet återrapporterades till riksdagen i budgetpropositionen för 2018 (se prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2014/15:152 Polisfrågor Mot. 2014/15:2986 yrkande 2, bet. 2014/15:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38), 2016/17:75 (Ju 26), 2017/18:75 (Ju 15), 2018/19:75 (Ju 11), 2019/20:75 (Ju 8), 2020/21:75 (Ju 7), 2021/22:75 (Ju 5) och 2022/23:75 (Ju 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om renodling av polisens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2986 yrkande 2. Den 1 december 2016 beslutade regeringen propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för att renodla polisens verksamhet föreslog regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under 2014–2016 i syfte att få till stånd en praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har följt upp effekterna av regeringens satsning och slutredovisade sitt uppdrag den 28 mars 2018, rapport 2018:1 En lob i mål? (S2017/00357). Regeringen beslutade den 7 september 2017 propositionen Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet (prop. 2016/17:224). I propositionen föreslog regeringen att vissa uppgifter som rör djur ska flyttas från Polismyndigheten till länsstyrelserna. Förslagen som innebär en renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter trädde i kraft den 1 juni 2018. För att ytterligare avlasta polisen från uppdrag att utföra transporter beslutade regeringen den 14 juli 2022 propositionen Arrestantvakter och transportuppdrag (prop. 2021/22:275). I propositionen föreslås ändringar i polislagen som bl.a. innebär att inhyrda arrestantvakter ska kunna utföra vissa transporter av frihetsberövade personer. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Regeringen beslutade den 16 mars 2023 propositionen En ny lag om ordningsvakter (prop. 2022/23:91). I propositionen föreslås en ny lag om ordningsvakter som skapar förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter. Ordningsvakter ska få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller främja trygghet. De ska även ges fler befogenheter, till exempel att få transportera vissa omhändertagna personer, vilket bedöms kunna frigöra resurser hos Polismyndigheten som gör att polismän kan ägna sig åt uppgifter där det finns ett större behov av polisiär kompetens. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2024. Den 6 juli 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En ny jakt- och viltvårdsmyndighet (dir. 2023:108) som ger en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om bl.a. ansvaret för vapentillstånd och tillsyn och tillståndsprövning av skjutbanor ska flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2025. Den 11 maj 2023 beslutade regeringen ett uppdrag till Statskontoret om att se över vissa frågor på djurområdet, bl.a. om uppgiftsfördelningen mellan Polismyndigheten och länsstyrelserna är ändamålsenligt utformad (LI2023/02465, LI2023/00375). Uppdraget redovisades den 28 februari 2024. Därutöver har det genomförts arbete som syftar till att avlasta Polismyndigheten från vissa uppdrag av mer administrativ karaktär. Den 31 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Hittegods i kollektivtrafiken (prop. 2021/22:218). I propositionen föreslogs en ny hittegodslag för hittegods i kollektivtrafik som bl.a. innebär att den som tar om hand kvarglömd eller borttappad egendom ombord på kollektivtrafikfordon eller inom vissa anslutande områden, ska lämna egendomen till det berörda trafikföretaget. Den nya lagen innebär att Polismyndighetens ansvar för sådant hittegods begränsas. Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2022. I betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) föreslås att de tillstånd som Polismyndigheten lämnar för att verksamheter ska få bedriva hotell- och pensionatsrörelse ska ersättas med en anmälningsskyldighet. Polismyndigheten inkom den 17 juni 2022 med en hemställan om översyn av lagen (1976:711) om omhändertagande av berusade personer. Hemställan bereds i Regeringskansliet. Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Regeringen avser att besluta en proposition om avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensionatrörelser under 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2014/15:153 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39), 2016/17:75 (Ju 27), 2017/18:75 (Ju 16), 2018/19:75 (Ju 12), 2019/20:75 (Ju 9), 2020/21:75 (Ju 8), 2021/22:75 (Ju 6) och 2022/23:75 (Ju 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen lämnades inte något förslag som innebär att återfall i brott påverkar tidpunkten för villkorlig frigivning. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2024 (dir. 2023:74). Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 5. Rskr. 2015/16:36 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin Prop. 2015/16:3, bet. 2015/16:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 66), 2016/17:75 (Ju 30), 2017/18:75 (Ju 19), 2018/19:75 (Ju 13), 2019/20:75 (Ju 10), 2020/21:75 (Ju 9), 2021/22:75 (Ju 7) och 2022/23:75 (Ju 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt b) om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen (bet. 2015/16:CU6 s. 10 f.). Tillkännagivandet har beaktats i lagstiftningsärendet om företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Avsikten är att det ska behandlas i samband med arbetet med Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8). Regeringskansliet undersöker om förslagen i slutbetänkandet kan läggas till grund för lagstiftning så som de nu ser ut eller om de behöver uppdateras mot bakgrund av andra lagändringar och den tekniska utvecklingen. I detta syfte har Regeringskansliet bjudit in ett flertal intressenter till ett samrådsmöte i mars 2024 för att inhämta synpunkter på utredningens förslag. En proposition kan tidigast beslutas 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2015/16:106 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 73), 2016/17:75 (Ju 32), 2017/18:75 (Ju 21), 2018/19:75 (Ju 15), 2019/20:75 (Ju 12), 2020/21:75 (Ju 10), 2021/22:75 (Ju 8) och 2022/23:75 (Ju 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om effektivare polis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en effektivare polis (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att de åtgärder som regeringen hade vidtagit var bra men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Polismyndigheten har under en rad år tillförts mer resurser. Polisverksamhet är personalintensiv. Därför är mer personal en central insats för att stärka och utveckla den polisiära verksamheten. Genom budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4, bet. 2022/23:JuU1, rskr. 2022/23:85) tillfördes Polismyndigheten ytterligare medel för att möjliggöra myndighetens fortsatta expansion mot 10 000 fler polisanställda 2024. Dessutom fortgår satsningen på ett tekniklyft för att åstadkomma en snabb och kraftig ökning av myndighetens tekniska förmåga. Det huvudsakliga syftet är att säkerställa den fulla potentialen i digital bevissäkring och därigenom uppnå ökad lagföring, särskilt vad gäller den grövsta brottsligheten. Som tidigare redovisats har Polismyndigheten tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till och med 2024. Därtill har myndigheten vidtagit en rad åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. Personaltillväxten innebär att både antalet civilanställda och antalet poliser blir väsentligt högre, vilket ger förutsättningar för att fler poliser kan arbeta med uppgifter där en polismans kompetens är nödvändig. De civilanställda som har anställts under senare år har vidare inneburit en förstärkning av kärnverksamheten på olika områden. Sedan tidigare har regeringen redogjort för renodlingen av verksamheten. Vissa uppgifter, exempelvis en del transporter av frihetsberövade och vissa djurärenden, har flyttats till andra myndigheter. Brottsförebyggande rådet fick i juni 2021 i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna till myndigheten. I uppdraget ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt att analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget delredovisades i mars 2023. En ytterligare delredovisning ska lämnas senast den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026. I regleringsbrevet för 2023 beslutade regeringen en ny målstruktur som, tillsammans med återrapporteringskrav, har ett ökat fokus på effektivitet. Exempel på frågor som särskilt ska återrapporteras är verksamhetsanpassning av arbetstidsförläggning, administration för poliser i yttre tjänst, förmåga att utreda grova våldsbrott och återtagande av kriminellas brottsvinster. I regleringsbrevet finns också uppdrag att ta fram förslag på utvecklade resultatmått med tillhörande kvantitativa mål för den brottsutredande verksamheten, inklusive den forensiska verksamheten samt vid behov andra relevanta verksamhetsområden. Uppdraget redovisades i augusti 2023. I samma regleringsbrev gav regeringen också Polismyndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen skulle avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten. Av redovisningen skulle även framgå hur myndigheten arbetar för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv användning av tilldelade och beräknade resurstillskott. Uppdraget redovisades i september 2023. Satsningen på att öka antalet anställda med sammantaget 10 000 personer löper vidare som grund för regeringens målsättning att Polismyndigheten ska växa så att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen. Tillväxten är finansierad för 2024. I budgetpropositionen för 2024 tillförs ytterligare resurser fr.o.m. 2025 för fortsatt tillväxt. Regeringen har gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av Polismyndighetens resursstyrning. Ekonomistyrningsverket ska analysera hur Polismyndigheten styr och fördelar sina resurser samt i vilken utsträckning resursfördelningen inom Polismyndigheten möjliggör en ändamålsenlig och effektiv användning av myndighetens samlade resurser. I uppdraget ingår dessutom bl.a. att Ekonomistyrningsverket ska analysera eventuella skillnader i hur de olika polisregionerna styr sina resurser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 4 november 2024. I regleringsbrevet för 2024 anger regeringen att Polismyndigheten ska redovisa sitt arbete med att säkerställa en effektiv organisering, styrning och uppföljning av verksamheten. Redovisningen ska innefatta en redogörelse av fortsatt utvecklingsarbete för kvantitativ uppföljning av resultat och hur myndigheten verkar för spridning av effektiva och beprövade arbetssätt mellan olika delar av organisationen. Av regleringsbrevet följer också bl.a. att Polismyndigheten ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att säkerställa ett välavvägt resursutnyttjande mellan den planlagda brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten samt hur myndigheten har frigjort resurser till förmån för den polisiära kärnverksamheten. Ett antal åtgärder genomförs för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter, vilket beräknas möjliggöra ökat fokus på den polisiära kärnverksamheten, se bl.a. rskr. 2014/15:152 (Ju 3). Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 53–54), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 38–39) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 44–45). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 44 om utredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om förbättrad brottsutredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer (bet. 2015/16:JuU1 s. 77). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Polismyndigheten har tillförts ökade resurser för att myndigheten ska kunna anställa mer personal i syfte att förstärka verksamheten, vilket också har skett. En stor del av de tillkommande resurserna har lagts på utredningsverksamheten. Särskilda medel har också tillförts för att bl.a. öka kapaciteten vid Nationellt forensiskt centrum, som är en viktig resurs i utredningsverksamheten. Utöver nyanställningar arbetar Polismyndigheten på andra sätt för att utveckla utredningsverksamheten. Myndigheten har sett över den dagliga styrningen av verksamheten och vidtar åtgärder för att kunna utbilda fler förundersökningsledare som ska ha en myndighetsgemensam kompetens. Polismyndigheten arbetar också med att stärka brottssamordningen, stärka förmågan hos första polis på brottsplats och stärka samverkan mellan utredningsverksamheten och den forensiska verksamheten. Vidare har kompetenshöjande åtgärder vidtagits för att öka antalet salivprov i registersyfte eftersom sådana prov kan vara av stor betydelse för förutsättningarna att klara upp brott. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 betonar regeringen vikten av en effektiv brottsutredningsverksamhet och ökad lagföring, och begär återrapportering av relevanta indikatorer på området. Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutades hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gavs Polismyndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 61). I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021. Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20). Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i Polismyndighetens sätt att arbeta. Den 12 november 2021 överlämnades en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle Polismyndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra informationen till brottsutsatta under ett ärendes gång och för att säkerställa efterlevnaden av myndighetens rutiner för den fortlöpande informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisningen skulle omfatta vilka åtgärder som har vidtagits för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom myndigheten för informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisning lämnades i årsredovisningen för 2022. Polismyndigheten har i årsredovisningen för 2022 bl.a. meddelat att informationen till brottsutsatta förstärkts genom utökad uppföljning och utvärdering av information till brottsutsatta, anpassat och utvecklat stöd för information till brottsutsatta, översyn av utbildningar för information till brottsutsatta vid anmälan och rutiner och ansvarsfördelning för förbättrad information till brottsutsatta under ett ärendes gång. På Polismyndigheten pågår utveckling av en första version av Mina sidor som kommer ge medborgare som är utsatta för mängdbrott (exempelvis stöld, bedrägeri, skadegörelse eller förlust) möjlighet att på ett enkelt sätt få information om sina pågående och avslutade ärenden. På Mina sidor kommer det även att finnas brottsofferinformation om det brott man har anmält. I regleringsbrevet för 2024 anger regeringen att Polismyndigheten ska redovisa hur informationen till brottsutsatta har förbättrats. Redovisningen ska särskilt belysa myndighetens arbete för att löpande följa upp informationsgivningen till brottsutsatta samt arbetet med utvecklat och anpassat stöd till berörda medarbetare. Myndigheten ska dessutom redogöra för tillämpningen av rutiner som säkerställer att brottsutsatta får den information som de behöver under ett ärendes hela gång. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2015/16:158 Åtgärder mot missbruk av svenska pass Prop. 2015/16:81, bet. 2015/16: JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 42), 2017/18:75 (Ju 24), 2018/19:75 (Ju 19), skr. 2019/20:75 (Ju 14),. 2020/21:75 (Ju 12) och 2021/22:75 (Ju 10) och 2022/23:75 (Ju 7). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om att regeländringarna ska omfatta fler dokument än vanliga pass*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör besluta om att de föreslagna ändringarna för pass även ska gälla främlingspass och resedokument samt att regelverket ska ses över för att motverka missbruk av uppehållstillståndskort (bet. 2015/16: JuU25 s. 8). Frågan har hanterats i återvändandeutredningen. Betänkandet Klarlagd identitet – om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar (SOU 2017:93) överlämnades till regeringen den 27 november 2017. Den 18 mars 2021 beslutade regeringen propositionen Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten (prop. 2020/21:159). I propositionen föreslår regeringen bl.a. att en ansökan om främlingspass ska avslås om det inom de senaste fem åren före ansökan har utfärdats tre sådana pass för utlänningen och det inte finns särskilda skäl att bifalla ansökan. Detta gäller dock inte för de fall som följer av EU-rätten. I propositionen föreslår regeringen också att främlingspass ska kunna återkallas t.ex. om innehavaren får en annan handling som gäller som pass, om inte särskilda skäl talar emot det. Det föreslås också att resedokument ska kunna återkallas om innehavaren upphör att vara flykting eller statslös. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2020/21:SfU24, rskr. 2020/21:299). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021. Med anledning av förslagen i betänkandet har regeringen även beslutat förordningsändringar som bland annat innebär minskad giltighetstid för resedokument och främlingspass och att giltighetsområdet för ett främlingspass i vissa fall ska begränsas samt att ett uppehållstillståndskort som avser permanent uppehållstillstånd som huvudregel ska utfärdas med en giltighetstid om högst tre år. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.5.2 s. 22). Punkten är slutbehandlad. 8. Rskr. 2015/16:174 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 47), 2017/18:75 (Ju 26), 2018/19:75 (Ju 20), 2019/20:75 (Ju 15), 2020/21:75 (Ju 13), 2021/22:75 (Ju 11) och 2022/23:75 (Ju 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behandlingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och villkorlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden beslutades den 24 september 2020 propositionen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2021 och innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare infördes utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Regeringen gjorde bedömningen att propositionens förslag därmed fick anses ligga mycket nära riksdagens tillkännagivande i den del det avser att det bör införas en skyldighet för dem som har begått viss brottslighet att delta i behandlingsprogram för att kunna komma i fråga för villkorlig frigivning. Regeringen ansåg därför att det inte behöver vidtas någon ytterligare åtgärd med anledning av denna del av tillkännagivandet. Den del av tillkännagivandet som innebär att en vägran att delta i behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjlighet till permission behandlades inte i det lagstiftningsprojektet och tillkännagivandet bedömdes därför inte slutbehandlat, se prop. 2020/21:18 s. 20. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den del av tillkännagivandet som avser permission. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2024 (dir. 2023:74). Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2015/16:187 Hyresrätt m.m. Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 49), 2017/18:75 (Ju 27), 2018/19:75 (Ju 21), 2019/20:75 (Ju 16), 2020/21:75 (Ju 14), 2021/22:75 (Ju 12) och 2022/23:75 (Ju 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa möjligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Tillkännagivandet omfattar även ett par närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen tillsatte i december 2020 en utredning med uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare att träda in på den ägda bostadsmarknaden (dir. 2020:125). Uppdraget redovisades i april 2022 genom betänkandet Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 11 maj 2023 kommittédirektiven Fler vägar till att äga sitt boende (dir. 2023:62). Utredaren ska bl.a. föreslå de åtgärder som behövs för att befintliga hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter och analysera och ta ställning till hur ett tryggt regelsystem för hyrköp av bostäder bör utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 2 december 2024. Regeringen avser att återkomma till riksdagen efter att utredningen har presenterat sina resultat. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2015/16:196 Straffrättsliga frågor Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 54), 2017/18:75 (Ju 31), 2018/19:75 (Ju 23), 2019/20:75 (Ju 17), 2020/21:75 (Ju 15), 2021/22:75 (Ju 13) och 2022/23:75 (Ju 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 30 om systematiska stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifikationsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Beredningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2015/16:197 Polisfrågor Mot. 2015/16:2646 yrkandena 7 och 8, 2015/16:2713 yrkande 3, 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2783, 2015/16:3103, 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597, 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573, 2015/16:2643, bet. 2015/16:JuU20 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 55), 2017/18:75 (Ju 32), 2018/19:75 (Ju 24), 2019/20:75 (Ju 18), 2020/21:75 (Ju 16), 2021/22:75 (Ju 14) och 2022/23:75 (Ju 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om att renodla polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att utredningen om att renodla polisens verksamhet ska återupptas (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2646 yrkande 7 och 2015/16:2713 yrkande 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Regeringen avser att besluta en proposition om avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensionatrörelser under 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 55 om tillstånd till offentliga danstillställningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att kravet på tillstånd för att få anordna offentliga danstillställningar ska tas bort (bet. 2015/16:JuU20 s. 10) och har därmed bifallit motionerna 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2646 yrkande 8, 2015/16:2783, 2015/16:3103 samt delvis bifallit motionerna 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597. 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573 och 2015/16:2643. En s.k. bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Departementspromemorian Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remissbehandlats. I april 2020 fick en annan utredare i uppdrag att föreslå förenklade regelverk för mikroföretagande. Uppdraget redovisades i juni 2021 (SOU 2021:60). Utredaren föreslog bland annat att regeringen bör låta utreda och lämna förslag med innebörden att kravet på danstillstånd ska upphävas i dess helhet. Förslagen har remitterats. Regeringen beslutade den 12 januari 2023 lagrådsremissen Avskaffat tillståndskrav för offentlig danstillställning. Regeringen beslutade den 9 mars 2023 propositionen Avskaffat krav på tillstånd för offentlig danstillställning på plats som inte är offentlig (prop. 2022/23:67). Genom förslaget i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 12. Rskr. 2015/16:205 Vallagsfrågor Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 59), 2017/18:75 (Ju 34), 2018/19:75 (Ju 26), 2019/20:75 (Ju 19), 2020/21:75 (Ju 17), 2021/22:75 (Ju 15) och 2022/23:75 (Ju 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Riksdagen har därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:404 och 2015/16:2788 yrkande 3. Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. I propositionen Stärkt skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) har regeringen föreslagit bl.a. att platsen där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Syftet med det förslaget var att allmänt ytterligare stärka skyddet för valhemligheten för alla väljare. Den 26 mars 2020 gav regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda hur personer med synnedsättning kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon (dir. 2020:30). Kommittén överlämnade den 15 december 2021 sitt slutbetänkande Säkerhet och tillgänglighet vid val (SOU 2021:96). I betänkandet redovisades resultatet av ett idé- och prototyparbete för utveckling av hjälpmedel till personer med synnedsättning. Kommittén lämnade förslag om att vidareutveckla de prototyper som presenterats, att alla kommuner ska kunna erbjuda förstoringshjälpmedel och belysningsförstärkning på alla röstmottagningsställen och att punktskrift som tillförs valsedeln av väljare vid röstning ska kunna avläsas och bedömas vid länsstyrelsens slutliga rösträkning. Regeringen gav den 19 maj 2022 Valmyndigheten i uppdrag att vidareutveckla och färdigställa prototyper till hjälpmedel till personer med synnedsättning. Regeringen beslutade den 15 december 2022 att uppdraget ska upphöra. I beslutet anförde regeringen att en kommande utredning om valsedelssystemet samt eventuella förändringar av valsedlarnas utformning bör avvaktas innan prototyper till hjälpmedel vidareutvecklas och färdigställs. Efter att uppdraget återkallades har ett möte hållits med representanter för Synskadades riksförbund, riksorganisationen Unga med synnedsättning och förbundet Sveriges dövblinda då bl.a. olika sätt att underlätta för personer med synnedsättning att rösta utan hjälp diskuterades. Regeringen beslutade den 15 februari 2024 att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utvärdera och överväga förändringar av valsedelssystemet (dir. 2024:24). I uppdraget ingår att analysera hur valsedelsystemet och dess tillämpning förhåller sig till valhemligheten och möjligheterna för väljare att delta i val, däribland personer med funktionsnedsättning. Det ingår även att analysera och bedöma hur gemensamma eller neutrala valsedlar skulle påverka förutsättningarna för bl.a. personer med funktionsnedsättningar, t.ex. synnedsättning, att delta i valen på lika villkor. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 13. Rskr. 2016/17:90 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 99), 2017/18:75 (Ju 37), 2018/19:75 (Ju 30), 2019:20:75 (Ju 21), 2020/21:75 (Ju 19), 2021/22:75 (Ju 17) och 2022/23:75 (Ju 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om lokalt förankrad polis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en lokalt förankrad polis (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen. Ett av syftena med ombildningen av polisen till en sammanhållen myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner fick Statskontoret i april 2014 i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret slutrapporterade uppdraget i september 2018 och med utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten fortsatt sitt utvecklingsarbete, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. Sedan ombildningen har Polismyndigheten ålagts att, på olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens intentioner, innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De regleringsbrev som beslutades i direkt anslutning till ombildningen innehöll dessutom krav på att Polismyndigheten löpande skulle hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. De årliga kraven i regleringsbrev om redovisning från Polismyndigheten har avsett att i olika former begära återrapportering om myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Detta har innefattat att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå, hur resurser fördelats så att det ska finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser och att redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till och med 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. I regleringsbrevet för 2024 har Polismyndigheten fått i uppdrag att vidta åtgärder för att öka antalet polisstuderande. Vidare ska Polismyndigheten undersöka behovet av en utökning av antalet platser, inklusive distansplatser, på befintliga polisutbildningar samt analysera eventuellt behov av polisutbildning vid ytterligare ett universitet eller en högskola. Uppdraget ska redovisas senast den 19 april 2024 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna för att utöka antalet anställda. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget delredovisades i mars 2023. En ytterligare delredovisning ska lämnas senast den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026. I regleringsbrevet för 2023 beslutade regeringen att Polismyndigheten skulle redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten skulle också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Liknande återrapporteringskrav har lämnats i tidigare års regleringsbrev. Vidare gav regeringen myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen skulle avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten. Brottsförebyggande rådets delrapport om resursfördelning och personaltillväxt inom Polismyndigheten från februari 2023 visar att antalet anställda vid lokalpolisområdena i absoluta tal har ökat mest sett till myndighetens totala tillväxt åren 2017–2022. Brå menar samtidigt att Polismyndigheten inte har haft en tillräckligt stark styrning av tillväxten mot den lokala nivån. Regeringen har gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av Polismyndighetens resursstyrning. Ekonomistyrningsverket ska särskilt belysa styrningen av de medel som tillförs för att Polismyndigheten ska bli fler anställda och bedöma i vilken utsträckning den samlade resursfördelningen bidrar till att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet. Resursfördelningen mellan nationella avdelningar och regioner, liksom fördelningen mellan stödverksamhet och den polisiära kärnverksamheten bör enligt uppdraget särskilt analyseras. Ekonomistyrningsverket ska även analysera eventuella skillnader i hur de olika polisregionerna styr sina resurser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 4 november 2024. Genom budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4, bet. 2023/24:JuU1, rskr. 2023/24:81) läggs grunden för den fortsatta polistillväxten med ytterligare resurstillskott fr.o.m. 2025. Polistillväxten skapar förutsättningar för att Polismyndigheten ska kunna vara lokalt förankrad, synlig och närvarande i hela landet. I regleringsbrevet för 2024 har regeringen beslutat ett nytt mål som innebär att Polismyndighetens lokala närvaro ska öka i hela landet. Kopplat till målet har regeringen har beslutat att myndigheten bland annat ska redovisa vilka åtgärder avseende verksamhetsstyrning, organisering och resursfördelning som myndigheten har vidtagit för att säkerställa en ökad lokal närvaro i hela landet. Av redovisningen ska vidare framgå antalet poliser i yttre tjänst samt vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet poliser i yttre tjänst. Dessutom ska Polismyndigheten redovisa hur myndigheten har förbättrat service och tillgänglighet till medborgarna. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 52–53), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 40–41) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 43–44). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om fler områdespoliser och kommunpoliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om fler områdespoliser och kommunpoliser (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Kommunpoliser och områdespoliser etablerades som viktiga polisiära funktioner i lokalsamhället i och med myndighetsombildningen 2015. Kommunpolisernas huvuduppdrag är att driva myndighetens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen och övriga samhället. Områdespolisernas ska arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utifrån framtagen problembild. De ska vara kända i lokalsamhället och besitta goda kunskaper om sitt område. Områdespoliserna kan tas i anspråk som ingripanderesurs och vid kommenderingar, men helst inom sitt eget område. I regleringsbrevet för 2017 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. För att säkerställa att områdespoliser etableras och kan verka på det sätt som är avsett har regeringen därefter angett i regleringsbrev att Polismyndigheten ska redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. I Polismyndighetens fördelning av resurser har utsatta områden varit prioriterade och den personella resursen har ökat i dessa områden. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I årsredovisningen för 2018 beskriver Polismyndigheten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. Polismyndigheten använder medborgarlöften, medborgardialoger och lokal samverkan som verktyg för att skapa en effektivare brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet. Medborgardialoger ger en fördjupad kunskap om den lokala lägesbilden och bidrar samtidigt till att medborgarnas förtroende för polisen ökar genom den relation som uppstår vid mötet. Samverkansöverenskommelser utgör grunden till arbetet med medborgarlöften och beskrivs vara av avgörande betydelse för samverkan med kommunerna. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 54–55). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Punkten står därför åter som öppen. I de senaste årens regleringsbrev har Polismyndighetens fortsatt ålagts att redovisa antalet områdespoliser och kommunpoliser samt vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. I detta har ingått att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Enligt regleringsbrevet för 2021 ingick att redovisa omfattningen av områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa skulle få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Polismyndigheten skulle också redovisa antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet. Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle myndigheten vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten. I regleringsbrevet för 2023 beslutade regeringen att Polismyndigheten skulle redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten skulle också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Vidare gav regeringen myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen skulle avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten. Brottsförebyggande rådets delrapport om resursfördelning och personaltillväxt inom Polismyndigheten från februari 2023 visar att antalet anställda vid lokalpolisområdena har mellan åren 2017–2022 i absoluta tal ökat mest sett till myndighetens totala tillväxt. Brå menar samtidigt att Polismyndigheten inte har haft en tillräckligt stark styrning av tillväxten mot den lokala nivån. Regeringen har gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av Polismyndighetens resursstyrning. Ekonomistyrningsverket ska särskilt belysa styrningen av de medel som tillförs för att Polismyndigheten ska bli fler anställda och bedöma i vilken utsträckning den samlade resursfördelningen bidrar till att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet. Resursfördelningen mellan nationella avdelningar och regioner, liksom fördelningen mellan stödverksamhet och den polisiära kärnverksamheten bör enligt uppdraget särskilt analyseras. Ekonomistyrningsverket ska även analysera eventuella skillnader i hur de olika polisregionerna styr sina resurser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 4 november 2024. Genom budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4, bet. 2023/24:JuU1, rskr. 2023/24:81) läggs grunden för den fortsatta polistillväxten med ytterligare resurstillskott fr.o.m. 2025. Polistillväxten skapar förutsättningar för att Polismyndigheten ska kunna vara lokalt förankrad, synlig och närvarande i hela landet. I regleringsbrevet för 2024 har regeringen beslutat ett nytt mål som innebär att Polismyndighetens lokala närvaro ska öka i hela landet. Kopplat till målet har regeringen beslutat att myndigheten bland annat ska redovisa fördelning av lokal polisnärvaro per polisregion. Av redovisningen ska framgå antalet kommunpoliser, områdespoliser samt anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet. Myndigheten ska vidare återrapportera antalet poliser i yttre tjänst samt vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet poliser i yttre tjänst. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 48–49). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 44 om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet (bet. 2016/17:JuU1 punkt 44, rskr. 2016/17:90). Av tillkännagivandet följer att regeringen snarast bör kartlägga omfattningen av det hedersrelaterade våldet och hur utvecklingen ser ut över tid (bet. 2016/17:JuU1 s. 82). I regeringens skrivelse 2017/18:75 angavs mot bakgrund av vidtagna åtgärder att skrivelsen i denna del avsågs läggas till handlingarna. I sitt betänkande (2017/18:KU21) över behandlingen av riksdagens skrivelser motsatte sig riksdagen inte regeringens hantering av denna punkt. Regeringen beslutade därefter den 21 februari 2019 att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna och redovisade detta i skrivelse 2018/19:75. Riksdagen har därefter i sitt betänkande (2018/19:KU21) ansett att tillkännagivandet inte kan anses vara slutbehandlat som regeringen angett i skrivelse 2018/19:75. I regeringens skrivelse 2019/20:75 meddelade regeringen därför riksdagen att punkten åter står som öppen. Den 24 februari 2022 beslutade regeringen propositionen Ett särskilt brott för hedersförtryck (prop. 2021/22:138) och den 1 juni 2022 trädde lagändringar i kraft som innebär att ett särskilt brott för hedersförtryck infördes i brottsbalken. Brottet innebär att det är straffbart att begå vissa brottsliga gärningar mot en person, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och ett syfte med gärningarna varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. Införandet av ett särskilt brott för hedersförtryck innebär att statistik om anmälda, handlagda och uppklarade brott samt misstänkta och lagförda personer finns tillgänglig inom ramen för den officiella kriminalstatistiken. I december 2020 beslutade regeringen att ett nationellt och sektorsövergripande kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck skulle inrättas vid Länsstyrelsen i Östergötland. I samband med detta fick Länsstyrelsen i uppdrag att förbereda inrättandet av ett sådant centrum. Den 1 oktober 2022 inrättades Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland. Centret ska, enligt dess instruktion, stödja kommuner och regioner i deras arbete med att kartlägga förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck samt regelbundet undersöka omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige och utvecklingen av samhällets insatser på området. Vetenskapsrådet fick 2021 i uppdrag att inrätta ett tioårigt nationellt forskningsprogram om brottslighet som inkluderar bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. I augusti 2021, som komplement till det nationella forskningsprogrammet, gavs Forte i uppdrag att kartlägga forskning om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtyck i syfte att identifiera kunskapsluckor. Uppdraget redovisades till regeringen den 15 februari 2022. Vetenskapsrådet har fortsatt i uppdrag att ansvara för det nationella forskningsprogrammet om brottslighet. Brottsförebyggande rådet redovisade den 1 juni 2023 ett regeringsuppdrag om att följa upp brottet grov fridskränkning. Inom ramen för uppdraget har myndigheten bland annat analyserat vad som karakteriserar de brott som rubriceras som grov fridskränkning och om det finns hedersproblematik i sammanhanget. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 41). Punkten är slutbehandlad. Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott (bet. 2016/17:JuU1 s. 105). Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot äldre. I redovisningen lyfts bl.a. fram inrättandet av polisens nationella bedrägericenter (NBC) som syftar till att göra arbetet mot bedrägerier mer effektivt och strukturerat och har bidragit till förbättringar i Polismyndighetens samordning av bedrägeriärenden. Samtidigt beskriver Polismyndigheten att inflödet av anmälda bedrägerier är oerhört stort och att bedrägeribrottsligheten är svår att utreda bort. Polismyndighetens nationella bedrägericentrum arbetar därför också på olika sätt aktivt med att förebygga bedrägerier genom kampanjer, informationsinsatser, externa och interna utbildningar samt andra aktiviteter i samverkan med olika aktörer. Myndigheten har även inlett en strukturerad samverkan med banksektorn för att förstärka det förebyggande arbetet på bedrägeriområdet. Med de många anmälda bedrägeribrotten kommer också krav på stora utredningsresurser. Polismyndigheten har tillförts ökade resurser i en rad budgetar för att till och med 2024 öka antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. De ökade resurserna kommer inte minst komma utredningsverksamheten till del genom utökad kompetens och fler personer. Satsningen på att öka antalet anställda med sammantaget 10 000 personer löper vidare som grund för regeringens målsättning att Polismyndigheten ska växa så att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen. Tillväxten är finansierad för 2024. I budgetpropositionen för 2024 tillförs ytterligare resurser fr.o.m. 2025 för fortsatt tillväxt. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbete med en lagrådsremiss pågår och i regeringens propositionsförteckning för våren 2024 anges att en proposition är avsedd att lämnas till riksdagen i maj. Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 föreslagit att Polismyndigheten ska tillföras medel för att finansiera uppstartskostnaderna för ett statligt id-kort (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9.1 s. 55). I brottsutredningar med ekonomisk koppling är Polismyndigheten beroende av information från bankerna. Ny lagstiftning som riksdagen beslutade om under 2018 innebär att bankernas svar till de brottsutredande myndigheterna ska ske skyndsamt och i digital form från och med den 1 september 2019. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut-behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 59–60). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Enligt riksdagen kan tillkännagivandet inte anses slutbehandlat förrän de åtgärder som föreslås i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation är genomförda. Punkten står därför åter som öppen. Arbete med en lagrådsremiss om ett nytt statligt id-kort pågår och i regeringens propositionsförteckning för våren 2024 anges att en proposition är avsedd att lämnas till riksdagen i maj. Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9 s. 55–56) föreslagit att Polismyndigheten ska tillföras medel för att finansiera uppstartskostnaderna för ett sådant id-kort. I Regeringskansliet bereds också ett betänkande med förslag på hur en kostnadseffektiv statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå kan utformas och tillhandahållas av Myndigheten för digital förvaltning (SOU 2023:61). Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.6 s. 118) föreslagit att medel tillförs Myndigheten för digital förvaltning för utvecklingen av en statlig e-legitimation. Det tekniska utvecklingsarbetet kommer att pågå parallellt med att förslagen från utredningen bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 12 och 49. 14. Rskr. 2016/17:211 Straffrättsliga frågor Mot. 2016/17: 443, 510, 685, 702, 728, 865, 1080, 1134, 1180, 1535, 1538, 1936, 2288, 2303, 2466, 2627, 2701, 3078, 3221, 3230, 3238, 3346, 3388 och 3474, bet. 2016/17:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 55), 2018/19:75 (Ju 36), 2019/20:75 (Ju 27), 2020/21:75 (Ju 24), 2021/22:75 (Ju 20) och 2022/23:75 (Ju 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 24 om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 51 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:865 yrkandena 7–9, 2016/17:1080 yrkandena 10–13, 2016/17:1535 yrkande 2, 2016/17:2466, 2016/17:3221 yrkande 25, 2016/17:3238 yrkandena 1–3 och 2016/17:3388 yrkande 14 och delvis motionerna 2016/17:443, 2016/17:685 yrkandena 1 och 2, 2016/17:728, 2016/17:1936, 2016/17:2303 yrkande 10 och 2016/17:2701. Innehållet i tillkännagivandet omfattas av Blåljusutredningens (Ju 2016:23) uppdrag enligt kommittédirektiven Ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Uppdraget redovisades genom ett delbetänkande den 17 januari 2018 (SOU 2018:2). Den 4 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning (prop. 2018/19:155). I propositionen föreslogs att sabotage mot blåljusverksamhet skulle införas som ett nytt gradindelat brott i brottsbalken. Brottet omfattar den som angriper eller på annat sätt stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse, eller annars varit av särskilt farlig art, ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet är fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vidare föreslogs att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skulle skärpas till fängelse i lägst ett och högst sex år. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. I propositionen bedömde regeringen att de delar av tillkännagivandet som avser att en ny brottsbeteckning bör införas och att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff tillgodoses genom förslaget. Vad gäller övriga delar beslutade regeringen den 14 maj 2020 kommittédirektiven Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingick också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Den 20 april 2023 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop. 2022/23:106). Den 1 augusti 2023 trädde lagförslagen i propositionen i kraft. I propositionen bedömer regeringen att den del av tillkännagivandet som handlar om att våld eller hot mot personal inom räddningstjänsten och hälso- och sjukvården bör straffas lika hårt som våld eller hot mot polisen är tillgodosedd. Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). Utredaren skulle bl.a. göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:16) som beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden förlängdes. Uppdraget i sin helhet redovisades den 11 januari 2024 (SOU 2024:1). Betänkandet har remitterats. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2016/17:272 Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott Prop. 2016/17:131, bet. 2016/17:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 70), 2018/19:75 (Ju 41), 2019/20:75 (Ju 32), 2020/21:75 (Ju 27), 2021/22:75 (Ju 22) och 2022/23:75 (Ju 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om upprepade stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om vikten av att se upprepade stölder i ett sammanhang, och att påföljderna i större utsträckning ska stå i proportion till den samlade brottsligheten, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3230 yrkande 5. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifikationsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Beredningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Punkten är inte slutbehandlad. Riksmöte 2017/18 16. Rskr. 2017/18:34 Sjöfylleri Mot. 2016/17:204, 2016/17:807, 2016/17:1437, 2016/17:1474, 2016/17:1937, 2016/17:2113, 2016/17:2123, 2016/17:2576, 2017/18:247, 2017/18:1438, 2017/18:2170, 2017/18:2236, 2017/18:2831, 2017/18:3214 yrkande 3, 2017/18:3476, 2017/18:3575, 2017/18:2314, bet. 2017/18:CU2 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 93), 2018/19:75 (Ju 45), 2019/20:75 (Ju 36), 2020/21:75 (Ju 31), 2021/22:75 (Ju 24) och 2022/23:75 (Ju 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om sjöfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri som infördes 2010 (bet. 2017/18:CU2 s. 8). Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian görs bedömningen att det inte finns behov av att ändra regleringen om sjöfylleri. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2017/18:65 Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten Prop. 2017/18:26, bet. 2017/18:JuU8 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 102), 2018/19:75 (Ju 47), 2019/20:75 (Ju 38), 2020/21:75 (Ju 33), 2021/22:75 (Ju 26) och 2022/23:75 (Ju 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om kvalifikationsgrunder för grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler vapenbrott ska anses som grova (bet. 2017/18:JuU8 s. 5 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3917 yrkande 2. Propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200) beslutades den 27 augusti 2020. I propositionen föreslogs att när det gäller vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska fler enhandsvapen och explosiva varor anses vara av särskilt farlig beskaffenhet och vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om vapen eller explosiva varor innehafts eller hanterats i en sådan miljö att de typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning. Regeringen föreslog vidare att det inte längre ska behöva vara fråga om ett stort antal vapen eller explosiva varor för att ett brott ska kunna bedömas som synnerligen grovt, om det rör sig om vapen eller varor av särskilt farlig beskaffenhet. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 900). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i ovan nämnda proposition. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2017/18:92 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 104), 2018/19:75 (Ju 48), 2019/20:75 (Ju 39), 2020/21:75 (Ju 34), 2021/22:75 (Ju 27) och 2022/23:75 (Ju 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 36 om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet (bet. 2017/18:JuU1 s. 89). Ett av syftena med ombildningen av polisen till en sammanhållen myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner fick Statskontoret i april 2014 i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret slutrapporterade uppdraget i september 2018. Med utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten fortsatt sitt utvcklingsarbete, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. Sedan ombildningen har Polismyndigheten ålagts att, på olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens intentioner, innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De regleringsbrev som beslutades i direkt anslutning till ombildningen innehöll dessutom krav på att Polismyndigheten löpande skulle hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. De årliga kraven i regleringsbrev om redovisning från Polismyndigheten har avsett att i olika former begära återrapportering om myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Detta har innefattat att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå, hur resurser fördelats så att det ska finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser och att redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Enligt regleringsbrevet för 2021 ingick att redovisa omfattningen av områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa skulle få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle myndigheten vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten. I regleringsbrevet för 2023 beslutade regeringen att Polismyndigheten skulle redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten skulle också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Vidare gav regeringen myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen skulle avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten. Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till och med 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. I regleringsbrevet för 2024 får Polismyndigheten i uppdrag att vidta åtgärder för att öka antalet polisstuderande. Vidare ska Polismyndigheten undersöka behovet av en utökning av antalet platser, inklusive distansplatser, på befintliga polisutbildningar samt analysera eventuellt behov av polisutbildning vid ytterligare ett universitet eller en högskola. Uppdraget ska redovisas senast den 19 april 2024 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). Brottsförebyggande rådets delrapport om resursfördelning och personaltillväxt inom Polismyndigheten från februari 2023 visar att antalet anställda vid lokalpolisområdena har mellan åren 2017–2022 i absoluta tal ökat mest sett till myndighetens totala tillväxt. Brå menar samtidigt att Polismyndigheten inte har haft en tillräckligt stark styrning av tillväxten mot den lokala nivån. Regeringen har gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av Polismyndighetens resursstyrning. Ekonomistyrningsverket ska särskilt belysa styrningen av de medel som tillförs för att Polismyndigheten ska bli fler anställda och bedöma i vilken utsträckning den samlade resursfördelningen bidrar till att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet. Resursfördelningen mellan nationella avdelningar och regioner, liksom fördelningen mellan stödverksamhet och den polisiära kärnverksamheten bör enligt uppdraget särskilt analyseras. Ekonomistyrningsverket ska även analysera eventuella skillnader i hur de olika polisregionerna styr sina resurser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 4 november 2024. Genom budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4, bet. 2023/24:JuU1, rskr. 2023/24:81) läggs grunden för den fortsatta polistillväxten med ytterligare resurstillskott fr.o.m. 2025. Polistillväxten skapar förutsättningar för att Polismyndigheten ska kunna vara lokalt förankrad, synlig och närvarande i hela landet. I regleringsbrevet för 2024 har regeringen beslutat ett nytt mål som innebär att Polismyndighetens lokala närvaro ska öka i hela landet. Kopplat till målet har regeringen beslutat att myndigheten bland annat ska redovisa vilka åtgärder avseende verksamhetsstyrning, organisering och resursfördelning som myndigheten har vidtagit för att säkerställa en ökad lokal närvaro i hela landet. Av redovisningen ska vidare framgå antalet poliser i yttre tjänst samt vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet poliser i yttre tjänst. Dessutom ska Polismyndigheten redovisa hur myndigheten har förbättrat service och tillgänglighet till medborgarna. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 52–53), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 40–41) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 43–44). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 73 om polisens återkoppling till brottsutsatta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förbättra polisens återkoppling till brottsutsatta (bet. 2017/18:JuU1 s. 136). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutades hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att det i regleringsbreven för 2018 gavs i uppdrag till rättsväsendets myndigheter att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till den digitala tjänsten Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken utsträckning tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019. I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet fick myndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 61). Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20). Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i Polismyndighetens sätt att arbeta. Den 12 november 2021 överlämnades en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Ett återrapporteringskrav om hur Polismyndigheten befäster de rutiner som finns för att säkerställa att brottsutsatta får den information de behöver under hela ärendets gång fanns i regleringsbrevet för 2022. Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022. Polismyndigheten har i årsredovisningen för 2022 bl.a. meddelat att informationen till brottsutsatta förstärkts genom utökad uppföljning och utvärdering av information till brottsutsatta, anpassat och utvecklat stöd för information till brottsutsatta, översyn av utbildningar för information till brottsutsatta vid anmälan och rutiner och ansvarsfördelning för förbättrad information till brottsutsatta under ett ärendes gång. På Polismyndigheten pågår utveckling av en första version av Mina sidor som kommer ge medborgare som är utsatta för mängdbrott (exempelvis stöld, bedrägeri, skadegörelse eller förlust) möjlighet att på ett enkelt sätt få information om sina pågående och avslutade ärenden. På Mina sidor kommer det även att finnas brottsofferinformation om det brott man har anmält. I regleringsbrevet för 2024 anger regeringen att Polismyndigheten ska redovisa hur informationen till brottsutsatta har förbättrats. Redovisningen ska särskilt belysa myndighetens arbete för att löpande följa upp informationsgivningen till brottsutsatta samt arbetet med utvecklat och anpassat stöd till berörda medarbetare. Myndigheten ska dessutom redogöra för tillämpningen av rutiner som säkerställer att brottsutsatta får den information som de behöver under ett ärendes hela gång. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 74 om särskild utbildning för den som hör eller förhör barn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att säkerställa att den som hör eller förhör barn ska ha särskild utbildning för det och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 107 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om bestämmelserna om förhör med barn under 18 år som misstänks för brott är ändamålsenliga samt ta ställning till om eventuella författningsändringar även bör avse målsägande och vittnen i de fall det lämnas förslag på ändringar i bestämmelser som även reglerar förhör med målsägande eller vittnen samt utreda behovet av en ökad närvaro av socialtjänsten vid inledande förhör med barn som misstänks för brott. En lagrådsremiss beslutades i januari 2023. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (prop. 2022/23:78). I propositionen bedömde regeringen att de förslag som behandlas i propositionen tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr. 2022/23:193). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 36 och 73. 19. Rskr. 2017/18:123 Associationsrätt Mot. 2017/18:3344, bet. 2017/18:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 107), 2018/19:75 (Ju 50), 2019/20:75 (Ju 41), 2020/21:75 (Ju 36), 2021/22:75 (Ju 29) och 2022/23:75 (Ju 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om hållbarhetsrapportering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhetsrapportering för företag (bet. 2017/18:CU7 s. 6 f.). Ett nytt ändringsdirektiv antogs i december 2022. En utredning har i ett betänkande lämnat förslag på hur ändringsdirektivet ska genomföras i svensk rätt (SOU 2023:35 Nya regler om hållbarhetsredovisning). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 10 oktober 2023. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i samband med att regeringen lämnar förslag på genomförandet. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2017/18:145 Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet Prop. 2016/17:224, bet. 2017/18:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 57), 2019/20:75 (Ju 43), 2020/21:75 (Ju 37), 2021/22:75 (Ju 30) och 2022/23:75 (Ju 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 ytterligare renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att ytterligare renodla polisens verksamhet och att regeringen senast den 1 mars 2018 ska återuppta Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) och därmed bifallit motionerna 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Regeringen avser att besluta en proposition om avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensionatrörelser under 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2017/18:175 Unga lagöverträdare Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 64) och 2019/20:75 (Ju 44), 2020/21:75 (Ju 38), 2021/22:75 (Ju 31) och 2022/23:75 (Ju 23). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om drogtester av barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att möjligheterna att drogtesta barn under 15 år bör utvärderas i syfte att säkerställa att sådana tester kan genomföras i tillräcklig omfattning (bet. 2017/18:JuU18 s. 8). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utvärdera bestämmelserna om drogtester av barn under 15 år som misstänks för brott och bedöma om de är ändamålsenligt utformade, och lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga för att säkerställa att drogtester kan genomföras i tillräcklig omfattning (dir. 2019:103). I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Den 9 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (prop. 2022/23:78). I propositionen bedömde regeringen att de förslag som behandlas i propositionen tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr. 2022/23:193). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023. Punkten är slutbehandlad. Punkt 13 om utredning av brott som begåtts av personer under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler brott som begåtts av personer under 15 år ska utredas (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om de särskilda bestämmelser som rör utredningar om brott som barn under 15 år misstänks ha begått är ändamålsenliga och om de tillämpas på avsett sätt. Likaså skulle utredaren lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga i syfte att brott som barn under 15 år misstänks för ska utredas i större utsträckning (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Den 9 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (prop. 2022/23:78). I propositionen bedömde regeringen att de förslag som behandlas i propositionen tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr. 2022/23:193). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023. Punkten är slutbehandlad. Punkt 16 om strafföreläggande om ungdomstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att åklagare bör kunna besluta om kortare ungdomstjänst för ringa brott genom strafföreläggande (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör införas en möjlighet för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst och i vilka situationer det i så fall bör vara möjligt samt lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Den 9 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (prop. 2022/23:78). I propositionen bedömde regeringen att de förslag som behandlas i propositionen tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr. 2022/23:193). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023. Punkten är slutbehandlad. 22. Rskr. 2017/18:188 Socialtjänstfrågor Mot. 2017/18:3191 yrkande 3, bet. 2017/18:SoU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 67), 2019/20:75 (Ju 46), 2020/21:75 (Ju 40), 2021/22:75 (Ju 33) och 2022/23:75 (Ju 24). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 24 om socialtjänstens yttrande i förundersökningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att vidta åtgärder för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar håller hög kvalitet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU13 s. 38). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om bestämmelserna om socialtjänstens yttranden om unga lagöverträdare är ändamålsenligt utformade och, vid behov, föreslå åtgärder för att säkerställa att yttrandena håller hög kvalitet samt lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Den 9 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (prop. 2022/23:78). I propositionen bedömde regeringen att de förslag som behandlas i propositionen tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr. 2022/23:193). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023. Punkten är slutbehandlad. 23. Rskr. 2017/18:229 Offentlig förvaltning Mot. 2017/18:3119 m.fl., bet. 2017/18:KU37 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 81), 2019/20:75 (Ju 52), 2020/21:75 (Ju 44), 2021/22:75 (Ju 35) och 2022/23:75 (Ju 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om tjänstemannaansvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett modernare och tydligare tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel (bet. 2017/18:KU37 s. 33 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Utredningen bedömde att straffbestämmelsen om tjänstefel inte bör ändras. Utredningen lämnade därför inte något förslag om ändring av straffbestämmelsen. Som framgår av Tidöavtalet är samarbetspartierna överens om att en särskild utredare ska få i uppdrag att lägga fram förslag för hur ett återinfört tjänstemannaansvar skulle kunna se ut. Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den straffrättsliga lagstiftningen om korruption och tjänstefel. I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att tjänstefelsansvaret utvidgas till att omfatta även annat än åtgärder som vidtagits vid myndighetsutövning. Uppdraget ska redovisas senast den 25 juli 2025 (dir. 2024:14).Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2017/18:240 Straffrättsliga frågor Mot. 2017/18:9 m.fl., bet. 2017/18:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 84), 2019/20:75 (Ju 53), 2020/21:75 (Ju 45),2021/22:75 (Ju 36) och 2022/23:75 (Ju 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner såsom akutmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett stärkt straffrättsligt skydd för personal inom hälso- och sjukvården och om att våld mot personal inom hälso- och sjukvården och andra vitala samhällsfunktioner ska ha ett minimistraff om sex månaders fängelse (bet. 2017/18:JuU14 s. 45 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:9, 2017/18:3192 yrkande 3, 2017/18:3421 yrkande 37, 2017/18:3568 yrkande 30, 2017/18:3569 yrkande 25, 2017/18:3867 yrkande 10 och 2017/18:3899 yrkande 4. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Den 20 april 2023 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop. 2022/23:106). I propositionen bedömde regeringen att den del av tillkännagivandet som avser stärkt straffrättsligt skydd för personal inom hälso- och sjukvården är tillgodosedd. Den 1 augusti 2023 trädde lagförslagen i propositionen i kraft. Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). Utredaren skulle bl.a. göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:16) som beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden förlängdes. Uppdraget i sin helhet redovisades den 11 januari 2024 (SOU 2024:1). Betänkandet har remitterats. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om rattfylleri och grov olovlig körning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2017/18:JuU14 s. 55 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:19, 2017/18:863, 2017/18:3090, 2017/18:3569 yrkande 53, 2017/18:3581, 2017/18:3766 yrkande 10 och 2017/18:3867 yrkande 2. Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian föreslås bl.a. att maximistraffet för olovlig körning, grovt brott, och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år samt att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. Vidare görs i promemorian bedömningen att det saknas skäl att ändra regelverket om tillfälligt omhändertagande av fordonsnycklar m.m. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Den 24 januari 2023 överlämnades betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). I betänkandet lämnas förslag om en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet. Förslagen har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Genom tilläggsdirektiv den 1 juni 2023 utvidgades uppdraget för Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet till att även omfatta bl.a. att föreslå ändringar som innebär att återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning vid straffmätningen i fler fall (dir. 2023:74). Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2024. Den 20 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten, föreslå en modell för straffmätning vid flerfaldig brottslighet som innebär att de tre allvarligaste brotten räknas fullt ut samt föreslå ändringar av påföljderna och reglerna om val av påföljd (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2017/18:254 Polisfrågor Mot. 2017/18:709, 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3192 yrkande 7, 2017/18:3685 yrkande 24, 2017/18:3867 yrkande 11, bet. 2017/18:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 89), 2019/20:75 (Ju 54), 2020/21:75 (Ju 46), 2021/22:75 (Ju 37) och 2022/23:75 (Ju 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 33 om tillgången till id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skyndsam uppstramning av tillgången till id-handlingar i syfte att minska id-stölder och bedrägerier (bet. 2017/18:JuU13 s. 79 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:3190 yrkande 1, motion 2017/18:3685 yrkande 24 och delvis motion 2017/18:709. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbete med en lagrådsremiss pågår och i regeringens propositionsförteckning för våren 2024 anges att en proposition är avsedd att lämnas till riksdagen i maj. Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 föreslagit att Polismyndigheten ska tillföras medel för att finansiera uppstartskostnaderna för ett statligt id-kort (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9.1 s. 55). Punkten är inte slutbehandlad. 26. Rskr. 2017/18:404 Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning Prop. 2017/18:129, bet. 2017/18:CU36 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 126), 2019/20:75 (Ju 64), 2020/21:75 (Ju 51), 2021/22:75 (Ju 41) och 2022/23:75 (Ju 31). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om skriftlighetskravets omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör påbörja ett arbete med att utreda om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter bör gälla för ytterligare varor och tjänster, som bl.a. lotterier och paketresor, och återkomma med förslag (bet. 2017/18:CU36 s. 9 f.). Regeringen gav den 13 februari 2020 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. följa upp tillämpningen av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning och ta ställning till om kravet bör utvidgas till att omfatta fler varor och tjänster (dir. 2020:13). Uppdraget redovisades i oktober 2021 genom betänkandet En uppföljning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning (SOU 2021:79). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 25 maj 2022. Den 14 december 2023 beslutade regeringen propositionen Åtgärder för att stärka konsumentskyddet och bekämpa kriminell verksamhet i samband med spel om pengar (prop. 2023/24:53). I propositionen föreslogs bl.a. ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning av spel om pengar. Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 27. Rskr. 2018/19:169 Processrättsliga frågor Mot. 2018/19:132 yrkande 17, 2018/19:133 yrkande 5–7, 2018/19:933, 2018/19:1568, 2018/19:2463 yrkande 11, 2018/19:2596 yrkande 15, 17–19, 2018/19:2642, 2018/19:2819 yrkande 25 och 38, 2018/19:2861 yrkande 3, 2018/19:2868 yrkande 2, 2018/19:2871 yrkande 10, 11 och 13 och bet. 2018/19:JuU12 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 73), 2020/21:75 (Ju 54), 2021/22:75 (43) och 2022/23:75 (Ju 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 28 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka skyddet för vittnen (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk. Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärpningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). Genom tilläggsdirektiv beslutade den 9 mars 2023 gav regeringen utredaren i uppdrag att även ta ställning till hur kontaktförbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där målsäganden, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld samt att lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – Ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå ett system med anonyma vittnen (dir. 2022:141). Utredningen har i ett delbetänkande som överlämnades i oktober 2023 lämnat förslag på ett sådant system. Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. I uppdraget ingår också för utredaren att ta ställning till om det är lämpligt att utöka sekretessen i domstol för uppgifter under förundersökningen. En sådan sekretess skulle kunna träffa uppgifter om vittnets identitet som ingår i förundersökningen och som var föremål för den numera upphävda sekretessbestämmelsen om skydd för enskildas kontaktuppgifter i domstol (rskr. 2023/24:1). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25). Polismyndigheten arbetar med att stärka brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten inom vilken bedömning av skydd av vittnen, målsägande eller andra hotade personer sker. Polismyndighetens tillsynsenhet har granskat myndighetens tillämpning av bestämmelserna som rör riskbedömningar på individnivå samt användningen av metoden med riskreducerande insatser. I en rapport från 2023 gjorde tillsynsenheten bedömningen att det pågick flera olika utvecklingsarbeten och initiativ gällande både riskbedömningar på individnivå och brott i nära relation inom myndigheten men att riktlinjer och metodstöd inte stämde överens i alla delar. Myndigheten har beslutat att revidera och implementera fullt ut de riktlinjer och det metodstöd som finns för verksamheten för att skapa enhetlighet i arbetet inom Polismyndigheten. Socialtjänsten ansvarar för att enskilda som utsätts för hot, våld eller andra övergrepp vid behov kan få stöd och skydd i ett skyddat boende. Regeringen beslutade den 26 oktober 2023 propositionen Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (prop. 2023/24:31) enligt vilken skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats till den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Insatsen kan i det enskilda fallet fortsatt bli aktuell som en skyddsåtgärd exempelvis för vittnen eller målsägande som riskerar att hotas eller utsättas för våld. Genom en reglering förtydligar staten ansvaret för insatsen skyddat boende. Punkten är inte slutbehandlad. 28. Rskr. 2018/19:170 Unga lagöverträdare Mot. 2018/19:2592 yrkande 12 och bet. 2018/19:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 74), 2020/21:75 (Ju 55), 2021/22:75 (Ju 44) och 2022/23:75 (Ju 34). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att systemet med bevistalan bör ses över (bet. 2018/19:JuU15 s. 17). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Den 9 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (prop. 2022/23:78). I propositionen bedömde regeringen att de förslag som behandlas i propositionen tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr. 2022/23:193). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023. Punkten är slutbehandlad. 29. Rskr. 2018/19:180 Familjerätt Mot. 2018/19:1119 yrkande 3 och 26, 2018/19:1639 yrkande 17, 2018/19:2591 yrkande 6 och 16, 2018/19:2828 yrkande 4 och 8, 2018/19:2838 yrkande 3, 2018/19:2914 yrkande 58 och 59, 2018/19:2989 yrkande 82, 2018/19:2997 yrkande 45, bet. 2018/19:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 77), 2020/21:75 (Ju 58), 2021/22:75 (Ju 46) och 2022/23:75 (Ju 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 26 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet. 2018/19:CU7 s. 86 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett testamentsregister i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget redovisades till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Regeringen tillsatte den 29 februari 2024 en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. 30. Rskr. 2018/19:181 Straffrättsliga frågor Mot. 2018/19:132 m.fl., bet. 2018/19:JuU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 78), 2020/21:75 (Ju 59), 2021/22:75 (Ju 47) och 2022/23:75 (Ju 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 59 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att preskriptionen av vissa sexualbrott bör avskaffas respektive förlängas (bet. 2018/19:JuU11 s. 116 f.). Regeringen beslutade den 23 januari 2020 propositionen Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn (prop. 2019/20:69). I propositionen föreslogs att preskription ska avskaffas för bl.a. våldtäktsbrott som begåtts mot barn. När det gäller de övriga, mindre allvarliga, brotten i 6 kap. brottsbalken anförde regeringen att skälen för preskription väger över och att någon förändring avseende dem därför inte bör göras. Genom ställningstagandena i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet när det gäller avskaffad preskription är tillgodosett. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2020. Den 10 september 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bl.a. förlängda preskriptionstider för allvarliga brott, såsom våldtäkt och grov våldtäkt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 64 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör föreslå ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2018/19:JuU11 s. 126 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och arbete med lagrådsremiss pågår. Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2018/19:191 Polisfrågor Mot. 2018/19:132 yrkande 33, 2018/19:2596 yrkande 9, 2018/19:2819 yrkande 52, 2018/19:2868 yrkande 18, bet. 2018/19:JuU10 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 81), 2020/21:75 (Ju 61), 2021/22:75 (Ju 49) och 2022/23:75 (Ju 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 38 om färre godkända id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyndsamma åtgärder för att begränsa antalet godkända id-handlingar (bet. 2018/19:JuU10 s. 130 f.) och därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 52. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbete med en lagrådsremiss pågår och i regeringens propositionsförteckning för våren 2024 anges att en proposition är avsedd att lämnas till riksdagen i maj. Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 föreslagit att Polismyndigheten tillförs medel för att finansiera uppstartskostnaderna för ett statligt id-kort (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9.1 s. 55). Punkten är inte slutbehandlad. 32. Rskr. 2018/19:192 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2018/19:2791 yrkande 10 m.fl., bet. 2018/19:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 82), 2020/21:75 (Ju 62), 2021/22:75 (Ju 50) och 2022/23:75 (Ju 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall bör förstärkas (bet. 2018/19:JuU13 s. 11). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 28. Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården skulle analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen skulle Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Kriminalvården lämnade en delredovisning den 15 september 2022. Av delredovisningen framgår att myndigheten har identifierat att det finns möjligheter att utveckla det återfallsförebyggande arbetet genom att anpassa insatserna i verkställighetsplaneringen i större utsträckning till den dömdes förutsättningar och mottaglighet. Vidare ska Kriminalvården arbeta med att förstärka både det externa och interna samarbetet kring den dömde. Kriminalvården slutredovisade regeringsuppdraget (Ju2021/03732) den 15 september 2023. Av slutredovisningen framgår att myndigheten identifierat att det återfallsförebyggande arbete ska utvecklas genom att bland annat anpassa insatserna i verkställighetsplaneringen i större utsträckning till den dömdes förutsättningar och mottaglighet genom att bland annat bedöma risken för återfall i brott utifrån en femgradig skala samt öka antalet som erbjuds vuxenutbildning. Kriminalvården redovisade den 10 september 2021 ett regeringsuppdrag om att förbereda för att från och med verksamhetsåret 2022 kunna genomföra systematiska uppföljningar av bakgrundsfaktorer och behovsområden av betydelse för risken att återfalla i brott bland klienter som verkställer påföljd (Ju2021/03205). Syftet är att myndigheten löpande ska kunna få ett bra underlag för att utveckla verksamheten efter behoven. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Den 2 januari 2022 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den tidigare ordningen för straffrättslig särbehandling av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år förändrats (prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36, SFS 2021:1103). Det innebär bl.a. att den dömdes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen vid allvarlig brottslighet vilket får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om nationellt exitprogram*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt exitprogram (bet. 2018/19:JuU13 s. 11 f.). Regeringen gav i december 2019 Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och Socialstyrelsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram. Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars 2021. Mot bakgrund av de behov som myndigheterna redovisade beslutades den 23 september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att vidta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet (Ju2021/03331). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 februari 2024. Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en bokstavsutredare i syfte att stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år (Ju2021/03348). Riksdagen biföll därefter, den 8 december 2021, justitieutskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (rskr. 2021/22:89, 2021/22:JuU1). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad avhopparverksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades bokstavsutredarens uppdrag den 22 december 2021 till att även omfatta att analysera och lämna förslag på hantering av justitieutskottets ställningstagande. Den 28 april 2022 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genomfört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget (Ju2021/03331). Samma dag delredovisade även bokstavsutredaren sitt uppdrag (Ju2021/03348). Enligt utredarens redovisning är någon förändring av rollerna mellan stat och kommun i arbetet med stöd till avhoppare inte rimlig, effektiv eller möjlig. Sociala stöd- eller hjälpinsatser för avhoppare, som för att vara framgångsrika förutsätter individens frivillighet och motivation, ligger utanför myndigheternas roller och kunskapsområden. Det är enligt utredaren heller inte motiverat att avveckla fungerande avhopparverksamheter som redan etablerats vid socialtjänsterna. Utredaren anser däremot att ett nationellt exitprogram kan skapas som innebär att avhoppare i landet ska få mer enhetliga och likvärdiga bedömningar och insatser, med utgångspunkt i den nuvarande rollfördelningen mellan stat och kommun. Detta kan enligt utredaren uppnås med ett arbete som bygger på att utveckla och sprida bästa tillgängliga kunskap och stödja och utveckla socialtjänsternas och myndigheternas verksamheter. En förutsättning för detta är enligt utredaren att öka den nationella samordningen och skapa en struktur för arbetet på nationell nivå. De statliga myndigheterna kan därefter lämna det stöd som behövs till kommunerna, exempelvis metod- och kunskapsstöd, utveckling av behandlingsmetoder och verktyg för uppföljning. Bokstavsutredaren lämnade ytterligare förslag, bl.a. om att Polismyndigheten ska ha ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med stöd till avhoppare samt att Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse ska utveckla sitt arbete för att identifiera potentiella avhoppare, i syfte att fler individer ska kunna komma ifråga för stödinsatser. I enlighet med bokstavsutredarens förslag beslutades ett ändringsuppdrag den 30 juni 2022 som ger Polismyndigheten det nationellt samordnande ansvaret för det pågående myndighetsgemensamma arbetet med avhopparverksamhet från och med den 1 oktober 2022. Uppdraget innebär att Polismyndigheten ska leda, driva och vara sammankallande för och rapportera om det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndigheten ska vidare förvalta den nationella webbplats om avhopparverksamhet som myndigheterna har i uppdrag att skapa samt, liksom tidigare, ansvara för att fördela medel till stödinsatser för avhoppare. Uppdraget till Polismyndigheten innebär inte några förändringar i myndigheternas roller när det gäller det operativa arbetet och inte heller mellan statliga myndigheter och kommunernas socialtjänster. Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelser ska enligt ändringsuppdraget också utveckla arbetet med att identifiera avhoppare. Syftet är att förstärka det uppsökande arbetet, så att fler individer ska komma i fråga för stödinsatser för att lämna kriminaliteten bakom sig. Myndigheterna ska vidare emellan sig fördela övriga eventuella uppgifter kring avhopparverksamhet som kan finnas på nationell nivå. En sådan fördelning ska utgå från respektive myndighets kompetens- och ansvarsområden. Myndigheterna lämnade en delredovisning den 2 maj 2023 och slutredovisade uppdraget den 29 januari 2024. Regeringen analyserar myndigheternas redovisning och behovet av ytterligare åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 28 om särskild enhet för unga som begått grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2791 yrkande 10, 2018/19:2819 yrkande 37, 2018/19:2861 yrkande 6.2 och 2018/19:2867 yrkande 6. Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Förslagen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingår att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget ska redovisas senast den 10 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 28. 33. Rskr. 2018/19:281 Fri- och rättigheter, m.m. Mot. 2018/19:2819 yrkande 112, 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13, bet. 2018/19:KU27 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 100), 2020/21:75 (Ju 67), 2021/22:75 (Ju 54) och 2022/23:75 (Ju 40). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 14 om stärkt äganderätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet (bet. 2018/19:KU27 s. 54–58). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 112 och delvis bifallit motionerna 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13. Den 12 juni 2023 beslutade regeringen att ge en parlamentarisk kommitté i uppdrag att bl.a. se över vissa frågor som rör egendomsskyddet i regeringsformen (dir. 2023:83). Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2024. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 34. Rskr. 2018/19:296 Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten Mot. 2018/19:3079 yrkande 1 och 2, bet. 2018/19:JuU27 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 103), 2020/21:75 (Ju 68), 2021/22:75 (Ju 55) och 2022/23:75 (Ju 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om en mer omfattande lagringsskyldighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en mer omfattande lagringsskyldighet (bet. 2018/19:JuU27 s. 6). I oktober 2020 meddelade EU-domstolen domar i mål om lagring av och tillgång till elektronisk kommunikation till skydd för nationell säkerhet, försvar, allmän säkerhet och effektiv brottsbekämpning (mål C-623/17 och förenade målen C511/18, C 512/18 och C-520/18). Sverige hade, tillsammans med en rad andra medlemsstater, yttrat sig i målen och argumenterat för att utrymmet för datalagring bör kunna utvidgas i förhållande till den s.k. Tele2-domen (förenade målen C-203/15 och C-698/15) samt att nationell säkerhet och försvar är frågor som faller utanför EU-rättens tillämpningsområde. EU-domstolen upprepade sina ställningstaganden från Tele2-domen, dvs. att en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter om alla abonnenter och registrerade användare avseende samtliga elektroniska kommunikationsmedel inte var förenlig med EU-rätten (bl.a. p. 141 i förenade målen C-511/18 och C 512/18). Samtidigt gav domstolen exempel på när denna huvudregel bör kunna frångås och under vilka förutsättningar som det kan ske. Domstolen konstaterade även att Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) är tillämpligt också när det gäller lagring av eller tillgång till uppgifter i elektroniska kommunikationer som syftar till att skydda den nationella säkerheten. I augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a. analysera förutsättningarna för att nya kommunikationstjänster ska kunna omfattas av lagringsskyldigheten och överväga vilka möjligheter det finns att förändra reglerna i syfte att tillgodose de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att upprätthålla och stärka sin förmåga samt göra en översyn i förhållande till EU-domstolens senaste praxis (dir. 2021:58). Samtidigt fortsatte under 2021 handläggningen av ett antal mål angående datalagring vid EU-domstolen. Regeringen har yttrat sig och deltagit vid muntlig förhandling i målen C-793/19, C-794/19 och C-140/20, som gällde de tyska och irländska datalagringsregleringarna. Under november 2021 yttrade sig regeringen i ett mål som gäller den franska regleringen om en viss myndighets åtkomst till uppgift om innehavare av ip-adress (C-470/21). Under 2022 meddelade EU-domstolen avgöranden i flera mål som regeringen deltagit i (C-793/19, C-794/19 och C-140/20). Regeringen deltog vidare i ett flertal mål vid domstolen, genom ingivande av yttranden och deltagande vid muntlig förhandling (C-470/21, C-548/21 och C241/22). Under 2023 höll EU-domstolen en ny muntlig förhandling i mål C-470/21, som regeringen deltog i. Datalagringsutredningen redovisade sitt uppdrag den 30 maj 2023 i betänkandet Datalagring och åtkomst till elektronisk information (SOU 2023:22). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att ta fram underlag med statistik om antalet anmälda brott, som kan ligga till grund för överväganden om datalagring i syfte att bekämpa grov brottslighet. Myndigheten redovisade uppdraget den 1 november 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 35. Rskr. 2018/19:298 Vapenfrågor Mot. 2018/19:137 yrkande 3 och 8, 2018/19:1350, 2018/19:2606 yrkande 15 och 18, 2018/19:2769, 2018/19:2772 yrkande 1, 6, 9 och 17, 2018/19:2890 yrkande 11, 12 och 14 , bet. 2018/19:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 105), 2020/21:75 (Ju 69), 2021/22:75 (Ju 56) och 2022/23:75 (Ju 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2018/19:JuU29 s. 26 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 1 och 2018/19:2890 yrkande 11. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2606 yrkande 15, 2018/19:137 yrkande 3, 2018/19:2769 och 2018/19:2772 yrkande 9. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42), som beslutades den 22 oktober 2020. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utökad vapengarderob (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:1350, 2018/19:2606 yrkande 18, 2018/19:2890 yrkande 14, 2018/19:137 yrkande 8 och 2018/19:2772 yrkande 6. En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren föreslå hur en utökning av vapengarderoben för jakt kan utformas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 25 om införande av vapen till Sverige m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av reglerna för europeiskt skjutvapenpass (bet. 2018/19:JuU29 s. 44 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 17 och 2018/19:2890 yrkande 12. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren bl.a. ta ställning till om det förenklade förfarande för tillfällig införsel av vapen som avses i artikel 17.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/555 av den 24 mars 2021 om kontroll av förvärv och innehav av vapen bör genomföras. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 42) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom tilläggsdirektiven är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 15 och 20. Riksmötet 2019/20 36. Rskr. 2019/20:43 Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning Prop. 2018/19:155, bet. 2019/20:JuU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 114), 2020/21:75 (Ju 73), 2021/22:75 (Ju 60) och 2022/23:75 (Ju 45). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om straffrättsligt skydd för Tullverkets och Kustbevakningens personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Tullverkets och Kustbevakningens personal bör omfattas av samma straffrättsliga skydd som poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande 1 och 2019/20:288 yrkande 1. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Frågan om straffrättsligt skydd för Tullverkets och Kustbevakningens personal analyseras i Regeringskansliet. Den 20 april 2023 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop. 2022/23:106). I propositionen bedömdes att det saknades underlag för att föreslå ändringar i bestämmelsen om sabotage mot blåljusverksamhet. Den 11 januari 2024 redovisade Utredningen om åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31 och dir. 2023:16) sitt betänkande (SOU 2024:1). Utredningen hade bl.a. i uppdrag att göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningen skulle även ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för tjänstemän mot förolämpningar och andra kränkningar behöver förstärkas. Betänkandet har remitterats. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om en särskild brottsrubricering för brottet våld mot tjänsteman med en skärpt straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att våld mot tjänsteman bör få en egen brottsrubricering där straffet ska vara minst sex månaders fängelse (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). Utredaren skulle bl.a. göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:16) som beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden förlängdes. Uppdraget i sin helhet redovisades den 11 januari 2024 (SOU 2024:1). Betänkandet har remitterats. Punkten är inte slutbehandlad. 37. Rskr. 2019/20:177 Unga lagöverträdare Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU30 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 81), 2021/22:75 (Ju 63) och 2022/23:75 (Ju 48). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om målsägandebiträde vid brott som begåtts av ett barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det ska införas en möjlighet att förordna ett målsägandebiträde vid brott som begåtts av barn under 15 år (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör vara möjligt att förordna juridiskt biträde för målsäganden när en § 31-utredning inleds (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Den 9 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (prop. 2022/23:78). I propositionen bedömde regeringen att de förslag som behandlas i propositionen tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr. 2022/23:193). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023. Punkten är slutbehandlad. Punkt 10 om ungdomsdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta särskilda ungdomsdomstolar (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (dir. 2019:103) . Syftet med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott. Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Den 9 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (prop. 2022/23:78). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr. 2022/23:193). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har haft sin grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022 beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop. 2021/22:279). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå införandet av en ordning med ungdomskriminalitetsnämnder (dir. 2022:106). Förslagen ska syfta till att åstadkomma tydligare åtgärder från samhället när barn och unga har hamnat i en kriminell bana samtidigt som de ska möjliggöra tidigare, tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga fortsatt kriminalitet. Uppdraget skulle redovisas senast den 30 augusti 2024. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:26) som beslutades den 16 februari 2023 förkortades utredningstiden. Uppdraget ska i stället redovisas den 27 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år vid återfall i brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 30 f.). En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Bland annat föreslogs att den s.k. straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern 18–20 år. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlade bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör straffmätning och påföljdsval. I utkastet föreslogs bl.a. att om någon som är 18–20 år har begått ett brott, och det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, t.ex. fängelse på livstid. Den 23 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). I propositionen bedömde regeringen att det inte fanns skäl att avskaffa straffrabatten vid återfall i brott och att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2021/22:KU21, rskr. 2021/22:391). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingår att föreslå ändringar som innebär att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Uppdraget ska redovisas senast den 10 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om organisatoriskt ansvar för unga lagöverträdare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 36 f.). Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingår att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget ska redovisas senast den 10 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 10, 14 och 16. 38. Rskr. 2019/20:178 Terrorism Mot. 2019/20:553 yrkande 23, 2019/20:555 yrkande 22, 2019/20:3067 yrkandena 15 och 16, 2019/20:3366 yrkande 7, bet. 2019/20:JuU32 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 82), 2021/22:75 (Ju 64) och 2022/23:75 (Ju 49). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om översyn av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta initiativ till en översyn av sekretesslagstiftningen för att dels säkerställa att Säkerhetspolisen i tillräcklig omfattning har direktåtkomst till Migrationsverkets asylsystem, dels öka möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att förebygga och förhindra brott (bet. 2019/20:JuU32 s. 26 f.). Den 26 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism (prop. 2019/20:123). I propositionen föreslogs att Polismyndigheten skulle få förenklade och utökade möjligheter att lämna ut uppgifter till den kommunala socialtjänsten i syfte att förebygga terroristbrottslighet. Regeringen föreslog också att myndigheter inom socialtjänsten skulle få utökade möjligheter att dela med sig av uppgifter till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Utlämnande skulle i större utsträckning kunna ske vid misstankar om att terroristbrottslighet har begåtts, men också när det krävs för att förebygga sådan brottslighet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020. Den 20 maj 2020 beslutade regeringen vidare om en ändring i utlänningsdataförordningen (2016:30) som medförde en utökad direktåtkomst till Migrationsverkets personuppgifter för Säkerhetspolisen. Genom ändringen fick Säkerhetspolisen medges direktåtkomst till sådana uppgifter hos Migrationsverket som myndigheten behöver bl.a. i sin brottsbekämpande verksamhet. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 2020. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen (dir. 2021:39). I uppdraget ingick en översyn av möjligheter och behov till samverkan och informationsdelning mellan myndigheter. Uppdraget slutredovisades den 6 september 2023 genom betänkandet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen (SOU 2023:52). Betänkandet har därefter remitterats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. För att säkerställa att myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor har tillgång till den information om enskilda personer och företag som de behöver för att fatta korrekta beslut i fråga om ersättningar från välfärdssystemen, och för att motverka arbetslivskriminalitet, fick vidare en bokstavsutredare i uppdrag att kartlägga möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021/02442). I uppdraget ingick att utifrån översynen bedöma om det finns behov av ändrade regler för att få till stånd ett mer ändamålsenligt och effektivt informationsutbyte och i så fall föreslå nödvändiga författningsändringar. Uppdraget redovisades i juni 2022 (Ds 2022:13). Remisstiden gick ut i november 2022. Lagrådsremissen En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet beslutades den 1 februari 2024. Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras. Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt – vid behov – andra aktörer. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel. Uppdraget redovisades i oktober 2023 i betänkandet Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 42) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 39. Rskr. 2019/20:233 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 91), 2021/22:75 (Ju 65) och 2022/23:75 (Ju 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om brott mot äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rättsväsendet ska se särskilt allvarligt på brott mot äldre och andra särskilt utsatta personer (bet. 2019/20:JuU29 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget redovisades den 20 november 2023 (SOU 2023:80). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 19 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 34 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet man bor (bet. 2019/20:JuU29 s. 56 f.). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och remisstiden gick ut den 7 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 40. Rskr. 2019/20:235 Familjerätt Mot. 2019/20:607 yrkande 25, delvis motion 2019/20:1806 yrkande 1 och 2, delvis motion 2019/20:2606 yrkande 1 och 2, 2019/20:2795 yrkande 14, 2019/20:3118 yrkande 13 och 14, bet. 2019/20:CU17 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 93) 2021/22:75 (Ju 66) och 2022/23:75 (Ju 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utländska polygama äktenskap*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag till skärpt lagstiftning mot utländska polygama äktenskap. Regeringen beslutade den 23 mars 2021 propositionen Förbud mot erkännande av utländska månggiften (prop. 2020/21:149). I propositionen föreslog regeringen bl.a. ett förbud mot att erkänna utländska månggiften, Riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317) och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget. Riksdagen delade inte den bedömningen (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen beslutade den 18 januari 2024 att tillsätta en utredning som bl.a. ska analysera och ta ställning till om förbudet mot erkännande av utländska månggiften bör gälla utan undantag (dir. 2024:8). Punkten är inte slutbehandlad. 41. Rskr. 2019/20:255 2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlännings-kontroll Skr. 2019/20:62, bet. 2019/20:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 95), 2021/22:75 (Ju 67) och 2022/23:75 (Ju 52). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om en effektivare lag om särskild utlänningskontroll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en ny utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2019/20:JuU16 s. 10). I betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har den 24 februari 2022 beslutat propositionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131). Riksdagen biföll den 31 maj 2022 regeringens proposition (bet. 2021/22:JuU30, rskr. 2021/22:323). Lagen om särskild utlänningskontroll har därmed ersatts av en ny lag, benämnd lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (2022:700) som trädde i kraft den 1 juli 2022. I propositionen bedömde regeringen att bestämmelserna i lagen delvis tillgodoser tillkännagivandet. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Genom tilläggsdirektiv som beslutades av regeringen den 30 augusti 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 30 september 2024 (dir. 2023:126). Regeringen har även för avsikt att under våren 2024 tillsätta en utredning som bland annat ska få i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar i syfte att se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet. Punkten är inte slutbehandlad. 42. Rskr. 2019/20:256 Polisfrågor Mot. 2019/20:379 yrkande 3, 2019/20:550 yrkande 4, 2019/20:1776 yrkande 4, 2019/20:2016 yrkandena 2–54, 2019/20:2524, 2019/20:2832 yrkande 5, 2019/20:3069 yrkande 11 och 2019/20:2218, bet. 2019/20:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 96), 2021/22:75 (Ju 68) och 2022/23:75 (Ju 53). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter (bet. 2019/20:JuU25 s. 24 f.). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Regeringen avser att besluta en proposition om avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensionatrörelser under 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om danstillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffande av danstillstånd (bet. 2019/20:JuU25 s. 32). En s.k. bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Departementspromemorian Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remissbehandlats. I april 2020 fick en annan utredare i uppdrag att föreslå förenklade regelverk för mikroföretagande. Uppdraget redovisades i juni 2021 (SOU 2021:60). Utredaren föreslog bland annat att regeringen bör låta utreda och lämna förslag med innebörden att kravet på danstillstånd ska upphävas i dess helhet. Förslagen har remitterats. Regeringen beslutade den 12 januari 2023 lagrådsremissen Avskaffat tillståndskrav för offentlig danstillställning. Regeringen beslutade den 9 mars 2023 propositionen Avskaffat krav på tillstånd för offentlig danstillställning på plats som inte är offentlig (prop. 2022/23:67). Genom förslaget i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 43. Rskr. 2019/20:258 Straffrättsliga frågor Mot. 2019/20:541 m.fl., bet. 2019/20:JuU26 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 97), 2021/22:75 (Ju 69) och 2022/23:75 (Ju 54). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om grov stöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa minimistraffet för grov stöld till fängelse i ett år (bet. 2019/20:JuU26 s. 38 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en generell översyn av straffskalorna (dir. 2023:115). Enligt tilläggdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 29 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett förslag om vistelseförbud (bet. 2019/20:JuU26 s. 60 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2024 (dir. 2023:74). Punkten är inte slutbehandlad. 44. Rskr. 2019/20:304 VapenfrågorMot. 2019/20:542 yrkande 1, 2, 3 och 4, 2019/20:2220, 2019/20:2245, 2019/20:2668 yrkande 16, 17, 19, 20, 21 och 22, 2019/20:2774 yrkande 22 och 25, 2019/20:3191 yrkande 6, 2019/20:3257 yrkande 2, 15, 16 och 17, bet. 2019/20:JuU33 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 108), 2021/22:75 (Ju 70) och 2022/23:75 (Ju 55). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överföra prövningen av vapenlicensfrågor till en ny tillståndsmyndighet (bet. 2019/20:JuU33 s. 19 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för vapentillstånd ska flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten. Uppdraget ska redovisas den 31 januari 2025 (dir. 2023:108). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om handläggningstider i vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider i vapenlicensärenden (bet. 2019/20:JuU33 s. 21 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om EU:s vapendirektiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska tillse att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv i svensk rätt inte går längre än vad direktivet kräver (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten stod därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag till de författningsändringar som krävs i svensk rätt för att genomföra 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv på miniminivå (dir. 2022:40). Utredningen lämnade den 14 november 2022 delbetänkandet EU:s vapendirektiv – genomförande av 2017 års ändringsdirektiv på miniminivå till regeringen (SOU 2022:62). Regeringen beslutade den 30 mars 2023 propositionen Genomförande av ändringarna i vapendirektivet (prop. 2022/23:102). Genom propositionens förslag ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därigenom slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 12 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren överväga om kravet på synnerliga skäl för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen kan förtydligas eller ersättas med särskilda skäl. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid byte av vapen (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren överväga om processen vid vapenbyte kan förenklas. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 6, 8 och 12–14. 45. Rskr. 2019/20:312 Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång Prop. 2019/20:149, bet. 2019/20:NU18 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 110), 2021/22:75 (Ju 71) och 2022/23:75 (Ju 56). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om revidering av EU:s nya upphovsrättsdirektiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör verka inom ramen för EU-samarbetet för att EU:s nya upphovsrättsdirektiv revideras (bet. 2019/20:NU18 s. 11 f.). Regeringen har i rådets arbetsgrupp för upphovsrätt vid flera tillfällen lyft frågan om en revidering av direktivet, utan att få stöd för detta av EU-kommissionen eller andra medlemsstater. Direktivet har nu genomförts i svensk rätt och i en majoritet av medlemsstaterna. I direktivet anges att EU-kommissionen ska göra en översyn av direktivet tidigast den 7 juni 2026. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.3 s. 25). Punkten är slutbehandlad. 46. Rskr. 2019/20:332 Åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direktinvesteringarUtskottsinitiativ, bet. 2019/20:UU18 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 117), 2021/22:75 (Ju 72) och 2022/23:75 (Ju 57). Skrivelsen är slutbehandlad. Om åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direktinvesteringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast ska genomföra åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska investeringar inom skyddsvärda områden, däribland återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i säkerhetsskyddslagen vad gäller överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet samt snarast utse den myndighet som ska vara kontaktpunkt enligt EU-förordningen (2019/452) om utländska direktinvesteringar (bet. 2019/20/UU18 s. 5). Regeringen beslutade den 24 september 2020 propositionen Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet (prop. 2020/21:13). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade vidare den 1 oktober 2020 förordningen (2020:827) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar, varpå Inspektionen för strategiska produkter pekas ut som kontaktpunkt. Förordningen trädde i kraft den 1 november 2020. Genom dessa åtgärder bedömdes tillkännagivandet vara delvis tillgodosett. Regeringen tillsatte den 22 augusti 2019 en utredning med syfte att lämna förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas. Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 1 november 2021 genom betänkandet Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU 2021:87). Den 11 maj 2023 beslutade regeringen propositionen Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen (prop. 2022/23:116). Genom de förslag som lämnades i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Den nya lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar trädde i kraft den 1 december 2023. Punkten är slutbehandlad. 47. Rskr. 2019/20:333 Ungdomsövervakning Prop. 2019/20:118, bet. 2019/20:JuU34 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 118), 2021/22:75 (Ju 73) och 2022/23:75 (Ju 58). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om omfattningen av helghemarrest*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjligheten att öka omfattningen av en helghemarrest (bet. 2019/20:JuU34 s. 15 f.). Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 68 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingår bl.a. att överväga och ta ställning till om påföljden ungdomsövervakning ska kunna användas i fler fall än i dag och om påföljden bör förstärkas, och att föreslå en ny påföljd – utvidgad ungdomsövervakning – som är mer ingripande och innefattar en utvidgad verktygslåda med fler kontrollmöjligheter. Den del av uppdraget som handlar om skärpt ungdomsövervakning ska enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 9 november 2023 redovisas senast den 3 juni 2024 (dir. 2023:156). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om åtgärder vid misskötsamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning undanröjs (bet. 2019/20:JuU34 s. 17 f.). Regeringen behandlade frågan om åtgärder vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 90 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingår att föreslå skärpta regler om undanröjande av en särskild ungdomspåföljd och bestämmande av ny påföljd. Uppdraget ska redovisas senast den 10 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 48. Rskr. 2020/21:29 Omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord Mot. 2019/20:50 yrkande 1, bet. 2020/21:JuU31 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 123), 2021/22:75 (Ju 74) och 2022/23:75 (Ju 59). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livstids fängelse för mord (bet. 2020/21:JuU31 s. 5 f.). Straffet för mord skärptes den 1 januari 2020. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2024 gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att utvärdera straffet för mord. Uppdraget ska redovisas senast den 14 mars 2026. Punkten är inte slutbehandlad. 49. Rskr. 2020/21:31 En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor Prop. 2019/20:200, bet. 2020/21:JuU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 125), 2021/22:75 (Ju 75) och 2022/23:75 (Ju 60). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:JuU5 s. 7 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om kriminalisering av försök, förberedelse och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av försök m.m. till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor (bet. 2020/21:JuU5 s. 7). En departementspromemoria med förslag om kriminalisering av förstadiebrott till grova och synnerligen grova brott mot tillståndsplikten för explosiva varor har tagits fram och remitterats. Avsikten är att behandla tillkännagivandet i en proposition tillsammans med bl.a. andra ändringar i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Punkten är inte slutbehandlad. 50. Rskr. 2020/21:49 Direktåtkomst för Migrationsverket Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU8 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 131), 2021/22:75 (Ju 77) och 2022/23:75 (Ju 61). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om direktåtkomst för Migrationsverket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en analys av hur direktåtkomst för Migrationsverket förhåller sig till dataskyddsförordningen (bet. 2020/21:SfU8 s. 6 f.). Regeringen har i propositionen Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (prop. 2021/22:134) meddelat en avsikt att återkomma till tillkännagivandet i ett annat sammanhang. Regeringen beslutade den 20 november 2023 kommittédirektiven Skärpta krav på hederligt levnadssätt och ökade möjligheter till återkallelse av uppehållstillstånd (dir. 2023:158). I uppdraget till den särskilda utredaren ingår bl.a. att analysera och föreslå hur Migrationsverket kan få ökad tillgång till relevanta uppgifter om utlänningar i syfte att möjliggöra fler beslut om att neka och återkalla uppehållstillstånd samt fler beslut om avvisning, t.ex. genom direktåtkomst. I det sammanhanget behöver utredaren bl.a. beakta förenligheten med EU:s dataskyddsförordning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 51. Rskr. 2020/21:57 Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda Prop. 2019/20:157, bet. 2020/21:JuU3 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 137), 2021/22:75 (Ju 79) och 2022/23:75 (Ju 63). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare (bet. 2020/21:JuU3 s. 5). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning, Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att inhämta det faktaunderlag som bedöms nödvändigt om hur poliser och andra särskilt utsatta yrkesgrupper typiskt sett kan antas reagera vid och påverkas av olika brottsliga angrepp i sin yrkesutövning jämfört med när motsvarande angrepp drabbar en privatperson. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Propositionen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer (prop. 2021/22:198) beslutades den 24 mars 2022. Riksdagen biföll den 31 maj 2022 propositionen (bet. 2021/22:CU20, rskr. 2021/22:326). Regeringen gav den 21 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir. 2022:31). Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven ha redovisas senast den 1 augusti 2023. Regeringen beslutade den 2 februari 2023 att ge tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebar att utredaren även fick i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som stärker skyddet för offentliganställda. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 11 januari 2024 (SOU 2024:1). I december 2023 remitterades promemorian Stärkt skydd för vissa polisanställda som innehåller förslag om att Polismyndigheten ska få besluta att en anställd vid myndigheten i vissa fall ska få använda en annan uppgift än sitt namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder. Vidare föreslås att sekretess ska gälla för uppgift som kan bidra till upplysning om identiteten hos en anställd vid Polismyndigheten som använt en sådan annan uppgift än namn. Det föreslås att författningsändringarna tidsbegränsas till fem år. Regeringen beslutade den 22 februari 2024 lagrådsremissen Stärkt skydd för vissa polisanställda, vars förslag överensstämmer med förslagen i promemorian. Punkten är inte slutbehandlad. 52. Rskr. 2020/21:79 Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet Prop. 2020/21:13, bet. 2020/21:JuU10 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 140), 2021/22:75 (Ju 80) och 2022/23:75 (Ju 64). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samrådsmyndighetens handläggningstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsning av samrådsmyndighetens handläggningstid (bet. 2020/21:JuU10 s. 14). Den 1 november 2021 överlämnade Direktinvesteringsutredningen sitt slutbetänkande Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU 2021:87). I betänkandet föreslås att investeringar inom vissa skyddsvärda områden ska kunna granskas av en särskild granskningsmyndighet. Det granskningsförfarande som föreslås har vissa likheter med den granskning som avses i tillkännagivandet och innehåller även bestämmelser om tidsbegränsning. Regeringen hade därför avsett att återkomma till frågan i samband med beredningen av Direktinvesteringsutredningens betänkande. Det visade sig dock att det inte fanns förutsättningar att hantera frågan om tidsbegränsningar av handläggningstider i säkerhetsskyddslagen i samband med införandet av ett nytt system för granskning av utländska direktinvesteringar. Regeringen avser att ge berörda myndigheter i uppdrag att genomföra en uppföljning av tillsynssystemet. Punkten är inte slutbehandlad. 53. Rskr. 2020/21:166 En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder Prop. 2020/21:18, bet. 2020/21:JuU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 84) och 2022/23:75 (Ju 65). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om presumtionen för villkorlig frigivning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att reglerna bör skärpas ytterligare så att presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och ersätts med ett system där större hänsyn tas till hur den intagne skött sig under verkställigheten av ett fängelsestraff (bet. 2020/21:JuU8 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2024 (dir. 2023:74). Punkten är inte slutbehandlad. 54. Rskr. 2020/21:167 Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv Prop. 2020/21:42, bet. 2020/21:JuU11 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 85) och 2022/23:75 (Ju 66). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om genomförande på miniminivå*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se till att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv i svensk rätt inte går längre än vad direktivet kräver (bet. 2020/21: JuU11 s. 6 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag till de författningsändringar som krävs i svensk rätt för att genomföra 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv på miniminivå (dir. 2022:40). Utredningen lämnade den 14 november 2022 delbetänkandet EU:s vapendirektiv – genomförande av 2017 års ändringsdirektiv på miniminivå till regeringen (SOU 2022:62). Regeringen beslutade den 30 mars 2023 propositionen Genomförande av ändringarna i vapendirektivet (prop. 2022/23:102). Genom propositionens förslag bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därigenom slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen under 2021 ska återkomma till riksdagen med ett förslag om att avskaffa tidsbegränsade licenser för automatvapen och enhandsvapen (bet. 2020/21: JuU11 s. 6 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Punkten är inte slutbehandlad. 55. Rskr. 2020/21:185 Ökad ordning och säkerhet i frivården Prop. 2020/21:54, bet. 2020/21:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 89) och 2022/23:75 (Ju 68). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om förutsättningar för säkerhetskontroller i frivården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säkerhetskontroller alltid ska kunna genomföras inom frivården (bet. 2020/21:JuU15 s. 5 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att redovisa hur den nya lagen om säkerhetskontroll på frivårdskontor har tillämpats samt vilka erfarenheter myndigheten har gjort av tillämpningen. Uppdraget har redovisats i Kriminalvårdens årsredovisning för 2022. Av redovisningen framgår bl.a. att lagen har tillämpats under mycket kort tid och att myndigheten därför kommer återkomma med ytterligare redovisning när lagen hunnit tillämpas ytterligare. Vilka åtgärder som behöver vidtas till följd av tillkännagivandet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 56. Rskr. 2020/21:193 Hyresrätt m.m. Mot. 2020/21:2689 m.fl., bet. 2020/21:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 90) och 2022/23:75 (Ju 69). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 22 om främjande av ägarlägenheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter (bet. 2020/21:CU7 s. 64). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkännagivande på området, se rskr. 2015/16:187 och bet. 2015/16:CU14. I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen beslutade den 11 maj 2023 kommittédirektiven Fler vägar till att äga sitt boende (dir. 2023:62). Utredaren ska bl.a. föreslå de åtgärder som behövs för att befintliga hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Uppdraget ska redovisas senast den 2 december 2024. Regeringen avser att återkomma till riksdagen efter att utredningen har presenterat sina resultat. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om hyrköpssystem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utreda ett hyrköpsystem (bet. 2020/21:CU7 s. 69). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkännagivande på området, se rskr. 2015/16:187 och bet. 2015/16:CU14. Justitiedepartementet har tagit fram beredningsunderlag genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen beslutade den 11 maj 2023 kommittédirektiven Fler vägar till att äga sitt boende (dir. 2023:62). Utredaren ska bl.a. ta ställning till hur ett tryggt regelsystem för hyrköp av bostäder bör utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 2 december 2024. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 57. Rskr. 2020/21:194 Associationsrätt Mot. 2020/21:3100 m.fl., bet. 2020/21:CU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 91) och 2022/23:75 (Ju 70). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om bolagsmålvakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta initiativ till en översyn av gällande lagstiftning för att motverka förekomsten av bolagsmålvakter (bet. 2020/21:CU8 s. 9). Tillkännagivandet innefattar även att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som på ett effektivt sätt motverkar förekomsten av bolagsmålvakter. Regeringen beslutade i december 2021 kommittédirektiven Bolaget som brottsverktyg (dir. 2021:115). I utredningsuppdraget ingick bl.a. att göra en sådan översyn som anges i tillkännagivandet. Uppdraget i den delen redovisades den 30 juni 2023 (SOU 2023:34). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 december 2023. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 58. Rskr. 2020/21:220 2020 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll Skr. 2020/21:69, bet. 2020/21:JuU19 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 94) och 2022/23:75 (Ju 71). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om ytterligare åtgärder vid verkställighetshinder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen inom tre månader bör tillsätta den utredning som enligt ett tidigare tillkännagivande ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2020/21:JuU19 s. 14). I betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har den 24 februari 2022 beslutat propositionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131). I propositionen bedömde regeringen att bestämmelserna i lagen delvis tillgodoser tillkännagivandet. Riksdagen biföll den 31 maj 2022 regeringens proposition (bet. 2021/22:JuU30, rskr. 2021/22:323). Lagen om särskild utlänningskontroll har därmed ersatts av en ny lag, benämnd lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar som trädde i kraft den 1 juli 2022. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Genom tilläggsdirektiv som beslutades av regeringen den 30 augusti 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 30 september 2024 (dir. 2023:126). Regeringen har även för avsikt att under våren 2024 tillsätta en utredning som bland annat ska få i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar i syfte att se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet. Punkten är inte slutbehandlad. 59. Rskr. 2020/21:223 Familjerätt Mot. 2020/21:67 m.fl., bet. 2020/21:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 97) och 2022/23:75 (Ju 72). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 13 om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar (bet. 2020/21:CU6 s. 36 f.). Regeringen gav den 16 september 2021 en särskild utredare i uppdrag att se över regler i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Uppdraget har redovisats den 20 januari 2023 genom överlämnande av betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71). Betänkandet remitterades den 7 februari 2023 och remisstiden gick ut den 8 maj 2023. Regeringen avser att besluta om en proposition i september 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 25 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet. 2020/21:CU6 s. 75 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett testamentsregister i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget redovisades till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Regeringen tillsatte den 29 februari 2024 en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. 60. Rskr. 2020/21:235 Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda Prop. 2020/21:185, bet. 2020/21:JuU22 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 99) och 2022/23:75 (Ju 73). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om undanröjande av skyddstillsyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att undanröja en skyddstillsyn till följd av misskötsamhet (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2024 (dir. 2023:74). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vistelseförbud (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2024 (dir. 2023:74). Punkten är inte slutbehandlad. 61. Rskr. 2020/21:240 Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 100) och 2022/23:75 (Ju 74). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om åtgärder för unga kriminella*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det förekommer en ny grupp av unga vuxna på fängelserna i Sverige som innebär nya utmaningar för Kriminalvården och att en utredning bör tillsättas med uppdrag att, bl.a. utifrån erfarenheter i andra länder, ta ett samlat grepp om denna grupp individer och lämna förslag om såväl lämpliga brottsförebyggande åtgärder som verkställighetens innehåll särskilt anpassat för denna grupp (bet. 2020/21:JuU17 s. 18). Regeringen beslutade den 23 juni 2021 (Ju2021/02430) att myndigheten skulle fortsätta utveckla arbetet med inslussning inför en bredare spridning av modellen. Inom ramen för det utvecklingsarbetet skulle särskilt fokus riktas mot insatser för unga dömda. Den 16 maj 2022 redovisade Kriminalvården regeringsuppdraget (Ju2022/01742). Kriminalvården har under arbetet med uppdraget vidtagit ett antal utvecklingsåtgärder och fortsätter att utveckla sin samverkan med andra aktörer. Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården skulle analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen skulle Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Den 15 september 2022 lämnade Kriminalvården en delredovisning (Ju2022/02872) som omfattar en kartläggning av myndighetens arbete på området samt en redovisning av vilka områden som behöver utvecklas. Kriminalvården slutredovisade uppdraget den 15 september 2023 och redogjorde för åtgärder som vidtagits och planeras för att utveckla och anpassa arbetet (Ju2023/02067). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen har till följd av förslagen i betänkandet gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för unga i åldern 15–17 år (Ju2023/02157). Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2026. Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet avseende bl.a. unga dömda i syfte att få bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt bidra till förbättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta brottsförebyggande (Ju2021/04139). Uppdraget redovisades den 25 maj 2023. Förslagen omhändertas bl.a. i Utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (dir. 2023:146, beslut den 19 oktober 2023). Redovisning ska lämnas den 28 februari 2025. Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla sin samverkan i syfte att nå flera av Kriminalvårdens klienter och att stärka klienternas möjligheter på arbetsmarknaden som ett led i det återfallsförebyggande arbetet. Uppdraget redovisades den 15 september 2022 (A2022/01216). Den 1 januari 2022 började ny lagstiftning att gälla som bl.a. innebär att den dömdes ungdom inte ska beaktas särskilt vid straffmätningen (SFS 2021:1103), vilket bl.a. får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingår att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget ska redovisas senast den 10 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 62. Rskr. 2020/21:255 Översyn av regleringen om sluten ungdomsvård Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:JuU39 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 103) och 2022/23:75 (Ju 75). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om översyn av regleringen om sluten ungdomsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU39 s. 9). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Om utredaren anser att sluten ungdomsvård ska behållas som påföljd med bibehållet tillämpningsområde ska utredaren lämna förslag som innebär att den föreskrivna maximitiden för den påföljden höjs. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Punkten är inte slutbehandlad. 63. Rskr. 2020/21:262 En ny straffbestämmelse som skyddar betalningsverktyg Prop. 2020/21:73, bet. 2020/21:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 104) och 2022/23:75 (Ju 76). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om e-legitimationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att även e-legitimationer ska kunna definieras som betalningsverktyg (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om brottsofferportal*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en brottsofferportal ska inrättas och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Brottsoffermyndigheten har fått i uppdrag (Ju2022/01343) att utreda förutsättningarna för ett kostnadseffektivt inrättande av en nationell s.k. brottsofferportal. Uppdraget redovisades den 26 maj 2023 (Ju2022/01343). Mot bakgrund av förslag på åtgärder i denna redovisning har Brottsoffermyndigheten fått i uppdrag att utveckla de avsnitt i Brottsofferguiden som innehåller information till de som utsatts för bedrägeri. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten bl.a. utveckla webbplatsen med mer information om olika tillvägagångssätt för bedrägerier och mer specifik information riktad till juridiska personer. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 64. Rskr. 2020/21:266 Konsumenträtt Mot. 2020/21:1617 m.fl., bet. 2020/21:CU12 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 106) och 2022/23:75 (Ju78). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om telefonförsäljning av lotter och andra spel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning till konsumenter (bet. 2020/21:CU12 s. 14 f.). Regeringen gav den 13 februari 2020 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. följa upp tillämpningen av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning och ta ställning till om kravet bör utvidgas till att omfatta fler varor och tjänster (dir. 2020:13). Uppdraget redovisades i oktober 2021 genom betänkandet En uppföljning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning (SOU 2021:79). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 25 maj 2022. Den 14 december 2023 beslutade regeringen propositionen Åtgärder för att stärka konsumentskyddet och bekämpa kriminell verksamhet i samband med spel om pengar (prop. 2023/24:53). I propositionen föreslogs bl.a. ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning av spel om pengar. Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 65. Rskr. 2020/21:289 Processrättsliga frågor Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 108) och 2022/23:75 (Ju 79). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 26 om utökade möjligheter till husrannsakan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter till husrannsakan (bet. 2020/21:JuU25 s. 57). Regeringen gav den 2 november 2021 en särskild utredare i uppdrag att överväga flera frågor kopplade till möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte utanför en förundersökning, Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet (dir. 2021:102). I uppdraget ingick att överväga i vilken utsträckning det ska införas nya möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att använda husrannsakan för att förhindra allvarlig brottslighet och vid behov lämna författningsförslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 26 januari 2023 skulle utredningen redovisa uppdraget att se över utrymmet för preventiv husrannsakan senast den 13 oktober 2023 (dir. 2023:9). Uppdraget redovisades genom slutbetänkandet Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel 2 (SOU 2023:60). Den 15 februari 2024 beslutade regeringen lagrådsremissen Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 34 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 68 f.). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk. Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärpningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). Genom tilläggsdirektiv beslutade den 9 mars 2023 gav regeringen utredaren i uppdrag att även ta ställning till hur kontaktförbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där målsäganden, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld samt att lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – Ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå ett system med anonyma vittnen (dir. 2022:141). Utredningen har i ett delbetänkande som överlämnades i oktober 2023 lämnat förslag på ett sådant system. Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. I uppdraget ingår också för utredaren att ta ställning till om det är lämpligt att utöka sekretessen i domstol för uppgifter under förundersökningen. En sådan sekretess skulle kunna träffa uppgifter om vittnets identitet som ingår i förundersökningen och som var föremål för den numera upphävda sekretessbestämmelsen om skydd för enskildas kontaktuppgifter i domstol (rskr. 2023/24:1). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25). Polismyndigheten arbetar med att stärka brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten inom vilken bedömning av skydd av vittnen, målsägande eller andra hotade personer sker. Polismyndighetens tillsynsenhet har granskat myndighetens tillämpning av bestämmelserna som rör riskbedömningar på individnivå samt användningen av metoden med riskreducerande insatser. I en rapport från 2023 gjorde tillsynsenheten bedömningen att det pågick flera olika utvecklingsarbeten och initiativ gällande både riskbedömningar på individnivå och brott i nära relation inom myndigheten men att riktlinjer och metodstöd inte stämde överens i alla delar. Myndigheten har beslutat att revidera och implementera fullt ut de riktlinjer och det metodstöd som finns för verksamheten för att skapa enhetlighet i arbetet inom Polismyndigheten. Socialtjänsten ansvarar för att enskilda som utsätts för hot, våld eller andra övergrepp vid behov kan få stöd och skydd i ett skyddat boende. Regeringen beslutade den 26 oktober 2023 propositionen Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (prop. 2023/24:31) enligt vilken skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats till den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Insatsen kan i det enskilda fallet fortsatt bli aktuell som en skyddsåtgärd exempelvis för vittnen eller målsägande som riskerar att hotas eller utsättas för våld. Genom en reglering förtydligar staten ansvaret för insatsen skyddat boende. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 39 om konsekvenser vid utevaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om konsekvenser vid utevaro (bet. 2020/21:JuU25 s. 88 f.). Domstolsverket har den 31 maj 2022 gett in en hemställan med förslag om att utöka möjligheterna att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro. Hemställan har remitterats. Remisstiden gick ut i mars 2023. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 44 om avtal om rättslig hjälp i brottmål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avsluta Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong (bet. 2020/21:JuU25 s. 95 f.). Regeringen har inhämtat upplysningar från de myndigheter som särskilt berörs, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Domstolsverket, för att klarlägga konsekvenserna av att Sverige säger upp avtalet om rättslig hjälp med Hongkong. Regeringen har under hösten 2023 inhämtat upplysningar från ytterligare myndigheter och frågan analyseras nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 26, 34, 39 och 44. 66. Rskr. 2020/21:304 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU26 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 111) och 2022/23:75 (Ju 80). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns skäl att utvärdera och vidareutveckla verkställighetsinnehållet, inte minst mot bakgrund av den växande grupp unga vuxna som har ett stort våldskapital och ett lågt förtroende för samhället och dess myndigheter och som inte har något egentligt intresse av att lämna kriminaliteten bakom sig (bet. 2020/21:JuU26 s. 23). Regeringen beslutade den 23 juni 2021 (Ju2021/02430) att myndigheten skulle fortsätta utveckla arbetet med inslussning inför en bredare spridning av modellen. Inom ramen för det utvecklingsarbetet skulle särskilt fokus riktas mot insatser för unga dömda. Den 16 maj 2022 redovisade Kriminalvården uppdraget (Ju2022/01742). Kriminalvården har under arbetet med uppdraget vidtagit ett antal utvecklingsåtgärder och fortsätter att utveckla sin samverkan med andra aktörer. Regeringen beslutade den 24 september 2021 att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla stödet till avhoppare för att fler individer ska få hjälp att lämna kriminella gäng och andra destruktiva miljöer (Ju2021/03331). En utredare fick samtidigt i uppdrag att bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med uppdraget (Ju2021/03348). Utredaren slutredovisade sitt uppdrag den 29 september 2022 (Ju2021/03348). Den 28 april 2022 och den 2 maj 2023 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genomfört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget (Ju2021/03331). Uppdraget slutredovisades den 29 januari 2024. Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården skulle analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen skulle Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Den 15 september 2022 lämnade Kriminalvården en delredovisning som omfattar en kartläggning av myndighetens arbete på området samt en redovisning av vilka områden som behöver utvecklas. Kriminalvården slutredovisade uppdraget den 15 september 2023 och redogjorde för åtgärder som vidtagits och planeras för att utveckla och anpassa arbetet (Ju2023/02067). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet avseende bl.a. unga dömda i syfte att få bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt bidra till förbättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta brottsförebyggande. Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla sin samverkan i syfte att nå flera av Kriminalvårdens klienter och att stärka klienternas möjligheter på arbetsmarknaden som ett led i det återfallsförebyggande arbetet (Ju2021/04139). Uppdraget redovisades den 15 september 2022 (A2022/01216). Den 2 januari 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som bl.a. innebär att den tidigare ordningen för straffrättslig särbehandling av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år förändrats (prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36, SFS 2021:1103). Det innebär bl.a. att den dömdes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen vid allvarlig brottslighet vilket får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Kriminalvården och Polismyndigheten redovisade den 25 maj 2023 uppdraget om att utveckla informationsutbytet avseende bl.a. unga dömda. Förslagen omhändertas bl.a. i Utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (dir. 2023:146, beslut den 19 oktober 2023). Redovisning ska ske senast den 28 februari 2025. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingår att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget ska redovisas senast den 10 januari 2025. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen har till följd av förslagen i betänkandet gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för unga i åldern 15–17 år (Ju2023/02157). Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2026. Kriminalvården slutredovisade den 15 september 2023 regeringsuppdraget om att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete och har redogjort för åtgärder som vidtagits och planeras för att utveckla och anpassa arbetet (Ju2023/02067). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 19 om nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella övergrepp mot barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att behandlingsprogrammen för sexualförbrytare mot barn behöver utvecklas och intensifieras och att regeringen därför bör ge Kriminalvården i uppdrag att inventera forskning på området samt utforma lämpliga program för farmakologisk och annan medicinsk behandling av pedofiler (bet. 2020/21:JuU26 s. 39). Regeringen gav i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 myndigheten i uppdrag att redovisa en sammanfattning av forskningsläget avseende farmakologiskt och annan medicinsk behandling för klienter som är dömda för sexualbrott. Myndigheten skulle vidare redovisa vilka insatser som kan erbjudas dessa klienter under verkställigheten samt vilket utvecklingsarbete som bedrivs inom myndigheten när det gäller målgruppen. I redovisningen skulle särskilt fokus riktas mot klienter som är dömda för sexualbrott mot barn. Kriminalvården har den 22 februari 2024, i årsredovisningen för 2023, redovisat uppdraget. Kriminalvården har också haft regeringens uppdrag att tillsammans med Polismyndigheten utveckla informationsutbytet mellan myndigheterna avseende bl.a. personer som har dömts för sexualbrott (Ju2021/04139). Syftet med uppdraget var bl.a. att ge Kriminalvården ett bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna. Uppdraget redovisades den 25 maj 2023. Förslagen omhändertas bl.a. i Utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (dir. 2023:146, beslut den 19 oktober 2023). Redovisning ska ske senast den 28 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 28 om fler anstaltsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om fler anstaltsplatser (bet. 2020/21:JuU26 s. 56). Kriminalvården har vid tre tillfällen, i enlighet med uppdrag i myndighetens regleringsbrev för budgetåren 2020, 2021 och 2022, redovisat en plan för ökad platskapacitet (Ju2020/00799, Ju2021/00955 och Ju2022/00818). Av den senast inlämnade utbyggnadsplanen framgår att myndigheten bedömer ett behov av cirka 4 700 platser under perioden. Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 gett myndigheten i uppdrag att den 1 mars 2023 inkomma med en uppdatering av utbyggnadsplanen. Myndigheten har också i uppdrag att därutöver beräkna vilken ytterligare kapacitet som kommer behövas i häkte, anstalt och frivård för att kunna hantera de förslag som lämnats i Tidöavtalet. Kriminalvården redovisade i juni 2022 ett regeringsuppdrag om att ta fram en plan för en strategisk kompetensförsörjning (Ju2022/02133). Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 gett myndigheten i uppdrag att inkomma med en genomförandeplan för kompetensförsörjningen för åren 2023–2032. Kriminalvårdens anslag har stärkts kraftigt de senaste budgetåren (bl.a. prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1). I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen att Kriminalvårdens anslag skulle stärkas med ytterligare drygt 2,4 miljarder kronor fr.o.m. 2025 i syfte att kunna fortsätta öka kapaciteten (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.10 s. 76). Kriminalvårdens anslag har stärkts sedan 2019 bl.a. i syfte att ge myndigheten förutsättningar att kunna tillskapa fler tillfälliga och permanenta platser (prop. 2019/20:2, prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). Antalet tillgängliga platser i Kriminalvården har ökat kontinuerligt de senaste åren. Den 18 april 2023 redovisade Kriminalvården en bedömning av vilket ytterligare kapacitetsbehov som myndigheten har till följd av förslagen i Tidöavtalet (Ju2023/00938). Regeringen gav den 22 juni 2023 Kriminalvården i uppdrag att ta fram en ny utbyggnadsplan för åren 2024–2033 som inkluderar beräknat kapacitetsbehov med anledning av förslagen i Tidöavtalet. Planen redovisades den 15 december 2023 (Ju2023/02786). Kriminalvården bedömer behovet till mellan 18 000 och 38 000 platser 2033. Regeringen har även beslutat om en utredning som ska se över möjligheterna att hyra anstaltsplatser utomlands (Ju2023:E). Uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 33 om åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Sverige bör prioritera arbetet med att skriva avtal med andra länder om överförande av verkställighet samt att Kriminalvården ges i uppdrag att påtagligt öka antalet överföranden av fångar med utländskt medborgarskap i svenska fängelser till sina respektive hemländer och att Kriminalvården bör fördjupa samarbetet med kriminalvården i de länder vars medborgare är överrepresenterade i de svenska anstalterna för att överföring ska bli möjligt i fler fall (bet. 2020/21:JuU26 s. 53). Punkten motsvarar punkt 24 bet. 2021/22:JuU25, rskr. 2021/22:246. Bilaterala och multilaterala kontakter har genomförts med relevanta länder i syfte att utöka möjligheterna till överföranden. Regeringen avser fortsätta detta arbete. Inriktningen på arbetet är också att bilaterala avtal övervägs i de fall där det anses möjligt, lämpligt och resurseffektivt. Den 1 december 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som syftar till en förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet (SFS 2022:1459). I regleringsbrevet för 2021 fick Kriminalvården i uppdrag att redovisa åtgärder som syftar till att öka antalet överföranden och hur myndigheten har bidragit till ett effektivt förfarande avseende överförande av straffverkställighet, bland annat mot bakgrund av det skyndsamhetskrav som genom lagändring (SFS 2020:384) gäller sedan den 1 juli 2020. I regleringsbrevet för 2022 hade Kriminalvården i uppdrag att redovisa en rad statistiska uppgifter avseende handläggning och beslut om överföranden av straffverkställighet. Samtidigt fick Kriminalvården i uppdrag att informera Regeringskansliet när myndigheten identifierar återkommande svårigheter i samband med ärendehanteringen i förhållande till specifika länder. I regleringsbrevet för budgetåret 2023 har regeringen gett Kriminalvården i uppdrag att fortsätta med denna redovisning. Härutöver har myndigheten fått i uppdrag att redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att ytterligare öka antalet överföranden av straffverkställighet samt vilka hinder myndigheten möter på området. Kriminalvården har den 22 februari 2024, i årsredovisningen för 2023, redovisat vilka åtgärder myndigheten har vidtagit i syfte att kunna öka antalet överföranden. Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag i regleringsbrevet för 2024 att fortsätta att två gånger per år redovisa statistik över bl.a. genomförda överföranden av straffverkställighet samt löpande redovisa svårigheter i arbetet med specifika länder. Regeringen har fortsatt att ta bilaterala och multilaterala kontakter med relevanta länder i syfte att utöka möjligheterna till överföranden. Förhandlingar har inletts med Kosovo angående ett avtal om överförande av dömda personer. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 19, 28 och 33. 67. Rskr. 2020/21:314 Barn som bevittnar brott Prop. 2020/21:170, bet. 2020/21:JuU35 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 114) och 2022/23:75 (Ju 81) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om höjd straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om höjd straffskala för barnfridsbrott (bet. 2020/21:JuU35 s. 6). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till om straffskalan för barnfridsbrottet bör skärpas, särskilt när det gäller minimistraffet, och oavsett bedömning i sak lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget skulle redovisas senast den 7 augusti 2023. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – Ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Punkten är inte slutbehandlad. 68. Rskr. 2020/21:315 Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister Prop. 2020/21:150, bet. 2020/21:CU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 115) och 2022/23:75 (Ju 82). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om kompetensfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetensfrågor (bet. 2020/21:CU17 s. 45 och 47 f.). I betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71) som överlämnades till regeringen den 20 januari 2023 behandlas frågor om kompetenshöjande insatser. Regeringen gav den 21 december 2023 Jämställdhetsmyndigheten ett uppdrag att arbeta med kompetenshöjande insatser i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2025. I Regeringskansliet pågår ett arbete med att överväga vilka åtgärder som i övrigt bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om andra frågor om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag i övrigt (bet. 2020/21:CU17 s. 51 och 56 f.). Regeringen gav den 21 december 2023 Jämställdhetsmyndigheten ett uppdrag att arbeta med kompetenshöjande insatser i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2025. I Regeringskansliet pågår ett arbete med att överväga vilka åtgärder som i övrigt bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 69. Rskr. 2020/21:317 Förbud mot erkännande av utländska månggiften m.m. Prop. 2020/21:149, bet. 2020/21:CU18 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 116) och 2022/23:75 (Ju 83). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ventilen i fråga om månggiften*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ventilen i fråga om månggiften (bet. 2020/21:CU19 s. 15). Genom de lagändringar riksdagen antagit gäller sedan den 1 juli 2021 ett generellt förbud mot att erkänna månggiften som ingåtts enligt utländsk lag. Undantag från förbudet ska kunna göras endast om det finns synnerliga skäl för det. Regeringen beslutade den 18 januari 2024 att tillsätta en utredning som bl.a. ska analysera och ta ställning till om förbudet mot erkännande av utländska månggiften bör gälla utan undantag (dir. 2024:8). Punkten är inte slutbehandlad. 70. Rskr. 2020/21:344 Straffrättsliga frågor Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU24 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 122) och 2022/23:75 (Ju 85). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda kriminalisering av s.k. illegala vägspärrar (bet. 2020/21:JuU24 s. 20 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 25 om hot och våld mot sjukvårdspersonal m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stärkt straffrättsligt skydd för vård- och omsorgspersonal (bet. 2020/21:JuU24 s. 56 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Den 20 april 2023 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop. 2022/23:106). Genom propositionens förslag ansåg regeringen tillkännagivandet vara tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 40 om skärpta straff för olovlig körning och rattfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2020/21:JuU24 s. 81 f.). I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Den 24 januari 2023 överlämnades betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). I betänkandet lämnas förslag om en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet. Förslagen har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Genom tilläggsdirektiv den 1 juni 2023 utvidgades uppdraget för Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet till att även omfatta bl.a. att föreslå ändringar som innebär att återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning vid straffmätningen i fler fall (dir. 2023:74). Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2024. Den 20 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten, föreslå en modell för straffmätning vid flerfaldig brottslighet som innebär att de tre allvarligaste brotten räknas fullt ut samt föreslå ändringar av påföljderna och reglerna om val av påföljd (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 45 om översyn av bestämmelserna om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av preskriptionsbestämmelserna (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 46 om preskription av verkställighet av fängelsestraff*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffad påföljdspreskription (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 1 juli 2021 skulle utredaren, utöver vad som framgick av de ursprungliga direktiven, särskilt överväga om reglerna om preskription av utdömda fängelsestraff skulle avskaffas oberoende av strafflängd och, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag om det (dir. 2021:52). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat att utdömda fängelsestraff aldrig ska preskriberas. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 49 om preskriptionstid för sexualbrott mot barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffad preskriptionstid för sexualbrott mot barn (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 51 om förmildrande omständigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av de s.k. billighetsskälen i 29 kap. 5 § brottsbalken (bet. 2020/21:JuU24 s. 98 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). Uppdraget innefattar bland annat att se över billighetsskälen. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 54 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett förslag om ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2020/21:JuU24 s. 103 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 40, 45, 46, 49, 51 och 54. 71. Rskr. 2020/21:345 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2020/21:2958 m.fl., bet. 2020/21:JuU27 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 123) och 2022/23:75 (Ju 86). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer (bet. 2020/21:JuU:27 s. 13 f.). Polismyndigheten har enligt regleringsbrevet för 2022 i uppdrag att redovisa hur utredningsresultatet har utvecklats gällande bl.a. brott i parrelation och brott mot barn samt vilka eventuella regionala skillnader som finns i utredningsresultat över tid. Polismyndigheten ska vidare redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga dessa brott. Polismyndigheten ska även redovisa hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Regeringen har också efterfrågat en redovisning från Åklagarmyndigheten av hur det brottsutredande arbetet har utvecklats gällande brott i parrelation och brott mot barn. Detta gjordes i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2022. Myndigheterna lämnade sina redovisningar i årsredovisningarna för 2022. Av redovisningen framgår att Polismyndigheten har påbörjat en uppdatering av metodstödet med tillhörande checklistor som används vid utrednignar av brott mot barn, våld i nära relation och secualbrott mot vuxna. Vidare framgår i redovisningen att Polismyndigheten strävar efter att utveckla metoder och arbetssätt för effektiv samverkan och utveckling av det våldsförebyggande arbetet gällande mäns våld mot kvinnor. Polismyndigheten ska enligt regleringsbrevet för 2023 särskilt redovisa vilket arbete som bedrivs för att bekämpa våld mot barn och mäns våld mot kvinnor. Polismyndigheten lämnade sin redovisning i årsredovisningen för 2023. Enligt Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 ska myndigheten särskilt redovisa hur lagföring av mäns våld mot kvinnor har utvecklats i förhållande till brottsutvecklingen. Dessutom ska Polismyndigheten redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga mäns våld mot kvinnor, brott mot barn samt hedersrelaterat våld och förtryck. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 19 om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott (bet. 2020/21:JuU27 s. 28). Den 3 november 2021 gavs en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till om underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott bör kriminaliseras, och, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag som innebär en sådan kriminalisering (dir. 2021:98). Uppdraget redovisades den 30 juni 2023 genom betänkandet Förstärkt skydd för den personliga integriteten – behovet av åtgärder mot oskuldskontroller, oskuldsintyg samt omvändelseförsök (SOU 2023:37). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 20 november 2023. Den fortsatta beredningen av utredningens förslag pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 38 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU27 s. 72). Tillkännagivandet motsvarar tillkännagivandet om barnahus (bet. 2021/22:JuU26 punkt 34). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och remisstiden gick ut den 7 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 40 om effektivare hantering av ersättning till brottsoffer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om effektivare hantering av ersättning till brottsoffer (bet. 2020/21:JuU27 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat ta ställning till om brottsoffer ska ha rätt till brottsskadeersättning redan när en dom på skadestånd får laga kraft (dir. 2023:94). Uppdraget ska redovisas senast den 24 februari 2025. Genom kommittédirektiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 45 om uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism (bet. 2020/21:JuU27 s. 80 f.). Brottsförebyggande rådet (Brå) har under 2021 och 2022 haft ett återrapporteringskrav om att undersöka eventuella samband mellan våldsbejakande extremism och hedersrelaterat våld och förtryck. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har, på uppdrag av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brå, gjort en förstudie om skärningspunkten mellan våldsbejakande islamistisk extremism och hedersrelaterat våld och förtryck (FOI-rapport 5143). Rapporten har varit en grund för det fortsatta arbetet inom CVE. Bland annat i form av föreläsningar på temat gender och våldsbejakande extremism, bl.a. hos Säkerhetspolisen och hos Skolinspektionen. Temat har även behandlats inom CVE:s myndighetsnätverk. I december 2022 publicerade CVE, i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten och forskare från Stockholms universitet, en rapport som undersöker sambandet mellan maskulinitet, våldsbejakande extremism och hedersförtryck (Gottzén 2022). Forskningsöversikten redogör för forskning kring maskulinitet och våldsbejakande högerextremism, våldsbejakande vänsterextremism och våldsbejakande islamistisk extremism samt våldsbejakande misogyni, vilket inkluderar grupperingar där kvinnohat är drivande i det politiska våldet. Utöver rapporten har CVE publicerat en broschyr och två poddar om ämnet, som tillsammans utgör ett kunskapspaket. Brå har i regleringsbrevet för 2024 fått i uppdrag att ta fram kunskap om flickor och kvinnor i kriminella miljöer. I uppdraget ingår bl.a. att belysa kvinnors och flickors utsatthet för och delaktighet i våld i kriminella miljöer, dvs. både som brottsoffer och gärningspersoner. I Regeringskansliet pågår fortsatt ett arbete med att överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 19, 38 och 45. 72. Rskr. 2020/21:363 Terrorism Mot. 2020/21:3030 m.fl., bet. 2020/21:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 126) och 2022/23:75 (Ju 87). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på kriminalisering av deltagande i terroristorganisationers verksamhet (bet. 2020/21:JuU29 s. 19 f.). Regeringskansliet beslutade den 12 april 2021 att ge en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att föreslå ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ju 2021:B). Uppdraget redovisades den 12 april 2022. Promemorian har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 2 februari 2023 lagrådsremissen En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen propositionen En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation (prop. 2022/23:73) som bl.a. innehåller förslag om en särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU20, rskr. 2022/23:178). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juni 2023. Punkten är slutbehandlad. Punkt 22 om skärpta straff för terroristbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till skärpta straff för terroristbrott (bet. 2020/21:JuU29 s. 45 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en generell översyn av straffskalorna (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Punkten är inte slutbehandlad. 73. Rskr. 2020/21:389 Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet Mot. 2020/21:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU41 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 128) och 2022/23:75 (Ju 88). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens verksamhet (bet. 2020/21:JuU41 s. 15–16). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Regeringen avser att besluta en proposition om avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensionatrörelser under 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om genomlysning av kapaciteten inom rättsväsendets myndigheter m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bred genomlysning av kapaciteten hos rättsväsendets myndigheter samt övriga myndigheter som samverkar med polisen (bet. 2020/21:JuU41 s. 18). Genom riksdagens beslut om budget för 2023 ökade anslagen till rättsväsendets myndigheter med drygt 3 miljarder kronor, vilket innebar en kraftfull satsning på att utveckla hela rättsväsendets kapacitet och förmåga från 2023 och framåt (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4, bet. 2022/23:JuU1, rskr. 2022/23:85). Genom riksdagens beslut om budget för 2024 tillförs ytterligare resurser med 3 miljarder kronor (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4, bet. 2023/24:JuU1, rskr. 2023/24:81). Regeringen bedriver ett ambitiöst arbete med att stärka och vidareutveckla polisverksamheten. Polismyndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU. För att sätta fokus på ökad effektivitet har regeringen beslutat om en ny målstruktur i regleringsbrevet för 2023 avseende Polismyndigheten. Dessa mål åtföljs av ett antal återrapporteringskrav. Exempel på frågor som särskilt ska återrapporteras är verksamhetsanpassning av arbetstidsförläggning och administration för poliser i yttre tjänst. I regleringsbrevet finns också uppdrag att ta fram förslag på utvecklade resultatmått med tillhörande kvantitativa mål för den brottsutredande verksamheten, inklusive den forensiska verksamheten samt vid behov andra relevanta verksamhetsområden. Genom ett särskilt beslut har regeringen dessutom gett Polismyndigheten i uppdrag att säkerställa ökad operativ förmåga att bekämpa grov kriminalitet, med särskilt fokus på utredning och ökad uppklaring av grova brott med koppling till kriminella nätverk. Kriminalvården har sedan regleringsbrevet 2020 haft regeringens uppdrag att redovisa en långsiktig utbyggnadsplan och därefter redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att utöka platskapaciteten både på kort och på lång sikt. Kriminalvården har dessutom på regeringens uppdrag redovisat en uppskattning av vilken ytterligare kapacitet som myndigheten kommer behöva för att kunna omhänderta i Tidöavtalet aviserade straffrättsliga reformer. Regeringen har härefter gett Kriminalvården i uppdrag att redovisa en ny plan för kapacitetsökningen som inkluderar beräknat kapacitetsbehov med anledning av dessa föreslagna reformer (Ju2023/01574). Åklagarmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2023 ett återrapporteringskrav om att redovisa hur myndigheten stärkt den egna förmågan och samverkat med Polismyndigheten i arbetet med att bekämpa den grova brottsligheten, särskilt grova våldsbrott med koppling till kriminella nätverk. Åklagarmyndigheten ska vidare enligt regleringsbrevet redovisa hur myndighetens arbete har utvecklats för att effektivare kunna återta brottsvinster och förbättra uppföljningen av förverkande av utbyte från brott eller brottslig verksamhet. Ett motsvarande återrapporteringskrav gavs också till Ekobrottsmyndigheten i regleringsbrevet för 2023. I budgetpropositionen för 2021 ökades Skatteverkets anslag med 30 miljoner kronor för att förstärka och intensifiera arbetet mot skattefusk, skattebrott och organiserad brottslighet (prop. 2020/21:1 utg.omr. 3 avsnitt 2.8 s. 19 f). I budgetpropositionen för 2020 ökades Kronofogdemyndighetens anslag med 25 miljoner kronor för 2020 samt 20 miljoner kronor för 2021 respektive 2022 för att bekämpa välfärdsbrott och annan ekonomisk brottslighet (prop. 2019/20:1 utg.omr. 3 avsnitt 5.1 s. 39). I regleringsbrevet för 2020 fick Kronofogdemyndigheten ett återrapporteringskrav att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att förstärka arbetet med att förhindra och motverka ekonomisk brottslighet och vilket resultat det gav samt att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla samverkan med relevanta statliga och kommunala myndigheter. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.10 s. 50) ökades Försäkringskassans anslag med 110 miljoner kronor fr.o.m. 2021 för att förstärka förutsättningarna att effektivt kunna motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. I mars 2020 beslutade regeringen att de myndigheter som deltar i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov och organiserad brottslighet får uppgiften inskriven i sina respektive instruktioner. Från och med den 1 juli 2023 är kommunernas ansvar att arbeta brottsförebyggande reglerat i lag. I budgetpropositionen för 2022 tillfördes kommunerna 109 miljoner kronor för denna uppgift för 2023 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.8 s. 29 och utg. omr. 4 avsnitt 2.8 s. 53). Från och med 2024 beräknas kommunerna ersättas med 219 miljoner kronor. För en effektiv implementering av den nya lagen, och ett stärkt lokalt brottsförebyggande arbete generellt, behöver kommuner och andra brottsförebyggande aktörer erbjudas ett ändamålsenligt stöd. Regeringen har därför förstärkt både Brottsförebyggande rådets (Brå) och länsstyrelsernas stödinsatser i det brottsförebyggande arbetet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 förstärkt Brå med 42 miljoner kronor fr.o.m. 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt x s. x). Vidare har regeringen i budgetpropositionen för 2022 förstärkt länsstyrelserna med 11 miljoner kronor 2023 och fr.o.m. 2024 beräknas de tillföras 21 miljoner kronor (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1 avsnitt 9.7 s. 50). Därutöver har regeringen i budgetpropositionen för 2022 också avsatt medel som kommunerna ska kunna söka för vissa brottsförebyggande åtgärder. Det är 26 miljoner kronor 2023 och fr.o.m. 2024 beräknas 52 miljoner kronor, varav högst 2 miljoner kronor får användas för kostnader för Brås administration av bidraget (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9 s. 74). Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och redovisats gjorde regeringen i budgetpropostionen för 2024 (prop. 20223/24:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 44 f.) bedömningen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om polisers anställningsvillkor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att förbättra polisernas anställningsvillkor (bet. 2020/21:JuU41 s. 25 f.). Polismyndigheten har i regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att redovisa de särskilda åtgärder som i samråd med berörda parter har vidtagits för att öka attraktiviteten i polisyrket genom bättre villkor. Av redovisningen ska också framgå hur de budgetförstärkande medlen använts till åtgärder för att göra Polismyndigheten än mer attraktiv som arbetsgivare i syfte att nå målet om 10 000 fler anställda till och med 2024. Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022. Villkoren för poliser anställda vid Polismyndigheten har förbättrats sedan 2015. Den genomsnittliga grundlönen har ökat, ingångslönen för nya poliser har också ökat, ersättningen för arbete på obekväm arbetstid har höjts och ersättningen för poliser som ingår i stora polisinsatser har ökat. Genom riksdagens beslut om budget för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89) ökades Polismyndighetens anslag med 400 miljoner kronor för 2022, med 800 miljoner kronor för 2023 och med 1 200 miljoner kronor fr.o.m. 2024 för en satsning på höjda polislöner. Med anledning av detta anges det i regleringsbreven för 2022, 2023 och 2024 att Polismyndigheten för respektive år ska använda motsvarande belopp för höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet. Mot bakgrund av de åtgärder som hittills har vidtagits för att höja polisyrkets attraktivitet bedömde regeringen i budgetpropostionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 45 f.) att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 6 om skyddet för polisers personuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att förstärka skyddet för polisers personuppgifter (bet. 2020/21:JuU41 s. 32–33). Regeringen gav den 21 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir. 2022:31). Uppdraget omfattar bl.a. att analysera behovet av ett starkare skydd för uppgifter om offentliganställda och ta ställning till om behovet motiverar författningsändringar som stärker skyddet för uppgifterna. Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven ha redovisats senast den 1 augusti 2023. Regeringen beslutade den 2 februari 2023 att ge tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebär att utredaren fick i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som stärker skyddet för offentliganställda. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 11 januari 2024 (SOU 2024:1). I december 2023 remitterades promemorian Stärkt skydd för vissa polisanställda som innehåller förslag om att Polismyndigheten ska få besluta att en anställd vid myndigheten i vissa fall ska få använda en annan uppgift än sitt namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder. Vidare föreslås att sekretess ska gälla för uppgift som kan bidra till upplysning om identiteten hos en anställd vid Polismyndigheten som använt en sådan annan uppgift än namn. Det föreslås att författningsändringarna tidsbegränsas till fem år. Regeringen beslutade den 22 februari 2024 lagrådsremissen Stärkt skydd för vissa polisanställda, vars förslag överensstämmer med förslagen i promemorian. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om polisens tekniska inhämtningsförmåga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla polisens tekniska inhämtningsförmåga (bet. 2020/21:JuU41 s. 33 f.). I budgetpropositionen för 2022 föreslogs en satsning på att utveckla Polismyndighetens tekniska förmåga genom en permanent anslagsökning med 400 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9.1 s. 58). Medlen ska bland annat användas för investeringar i utvecklad förmåga att ta sig in i krypterad kommunikation, en satsning på både fasta och kroppsburna kameror samt stärkt kapacitet inom avdelningen Nationellt forensiskt centrum (NFC) vid Polismyndigheten för att snabbare än i dag hantera digitala bevis och dna. Utöver tillskottet i budgetpropositionen beslutade riksdagen att engångsvis, för 2022 tillföra ytterligare 300 miljoner kronor för att stärka polisens tekniska förmåga (bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). Dessutom beslutade riksdagen bl.a. att öka anslaget till Polismyndigheten med 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att förstärka verksamheten vid NFC. I regleringsbrevet för 2022 beslutades att Polismyndigheten ska redovisa hur det ekonomiska tillskottet för att utveckla myndighetens tekniska förmåga har använts i verksamheten och hur det bidrar till att utveckla den tekniska förmågan i den brottsbekämpande verksamheten. Av redovisningen ska framgå vilka insatser som har genomförts och hur medlen har fördelats under året. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur kapaciteten har stärkts avseende förmåga att komma åt krypterad information, i verksamheten vid avdelningen Nationellt forensiskt centrum och för ökad kamerabevakning. Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022. Av den redogörelse som lämnas i årsredovisningen för 2022 framgår att myndighetens insatser på området ska resultera i ökade verksamhetsförmågor inom sex utpekade och prioriterade områden: kamera och sensorer, kroppsburna kameror, it-forensik och it-brott, forensik, hemliga tvångsmedel och teknikspaning samt för teknik kopplad till Polismyndighetens service till medborgare. Polismyndigheten redovisar en ökad bevakningsförmåga genom en fördubbling av antalet fasta och tillfälliga kamerapunkter. Medlen har vidare möjliggjort satsningar inom it-forensik, vilket har lett till ökad förmåga till dataåtkomst vid undersökningar av bl.a. mobiltelefoner. Andra områden som nämns är förbättrad förmåga inom internetinhämtning, utredning av komplexa cyberbrott, utredningar av internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn och andra utredningar med digitala inslag. Polismyndigheten har även utökat användningen av hemliga tvångsmedel, vilket främst har avsett hemlig dataavläsning och hantering av stora datamängder Även i regleringsbrevet för 2023 har regeringen beslutat att Polismyndigheten ska redovisa hur tilldelade medel har använts och vilka resultat som har uppnåtts. Av redovisningen ska också framgå hur resursförstärkningarna fortsatt avses användas och vilka resultat som framledes kan förväntas. Redovisning lämnas i årsredovisningen för 2023. I regleringsbrevet för 2024 anger regeringen att Polismyndigheten särskilt ska redovisa hur myndigheten har säkerställt att den tekniska förmågan kontinuerligt utvecklas och anpassas efter brottsutvecklingen. Mot bakgrund av de insatser som genomförts gjorde regeringen i budgetpropostionen för 2024 (prop. 20223/24:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 46) bedömningen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 8 om ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystemen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystemen (bet. 2020/21:JuU41 s. 35 f.). Sedan 2009 samverkar tolv myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en myndighetsgemensam satsning mot den organiserade brottsligheten. Brottslighet kopplat till bedrägerier och till utnyttjande av och brott mot välfärdsystemen är en viktig del av det myndighetsgemensamma arbetet. I den inriktning som myndigheterna gemensamt beslutar framgår att förebygga, förhindra samt upptäcka brott mot välfärdssystemet särskilt ska beaktas. Till arbetet inom den myndighetsgemensamma satsningen har ett antal så kallade närverksmyndigheter knutits. De tolv nätverksmyndigheterna är Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Lantmäteriet, Naturvårdsverket, Pensionsmyndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Trafikverket, Transportstyrelsen samt Länsstyrelsen i Stockholms län (som samordnar övriga länsstyrelser). Nätverksmyndigheterna kan delta i den strategiska och operativa samverkan inom de områden som de berörs av, exempelvis bedrägeribrott eller utnyttjande av och brott mot väldfärdssystemen. Under 2021 fattades beslut om ett stort antal åtgärder för att stärka arbetet mot bl.a. bidrags- och skattefusk samt felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 avsnitt 2.3 s. 9) föreslogs följande mål: Det övergripande målet för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen är att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas. Riksdagen godkände målet (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, bet. 2020/21:FiU2, rskr. 2020/21:150). I propositionen föreslogs också att för 2021 sammanlagt tillföra 189 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Ekonomistyrningsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket för att intensifiera arbetet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, motverka skattefusk och missbruk och upprätthålla förtroendet för välfärdssystemen. Den 17 juni 2021 beslutades förordningen (2021:663) om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Enligt förordningen ska Ekonomistyrningsverket (ESV) bl.a. förse regeringen med underlag som möjliggör en samlad och effektiv styrning och uppföljning av arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. I enlighet med förordningen har ett råd inrättats för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen vid ESV. För att stärka regeringens arbete med att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdsystemen, bidragsbrott och arbetslivskriminalitet gavs den 20 juni 2021 ett uppdrag till en s.k. bokstavsutredare att utvärdera möjligheten till stärkt informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021/02442). Uppdraget redovisades den 30 juni 2022. Promemorian har remitterats och ärendet bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1) föreslogs att för 2022 sammanlagt tillföra 195 miljoner kronor till Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Inspektionen för vård och omsorg, Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Finansinspektionen, Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland, Polismyndigheten, Spelinspektionen, Fastighetsmäklarinspektionen och Transportstyrelsen för myndigheternas arbete med att bl.a. motverka felaktiga utbetalningar, skattebrott, bidragsbrott, arbetslivskriminalitet, penningtvätt och finansiering av terrorism. I budgetpropositionen angavs också att en ny myndighet för systemövergripande kontroller av utbetalningar från välfärdssystemen bör bildas. Myndigheten inleder sin verksamhet under 2024. Den 15 oktober 2021 gavs Skatteverket i uppdrag att utreda och vid behov lämna förslag på åtgärder som krävs för att göra det möjligt att hindra felaktiga utbetalningar som upptäcks i samband med handläggning och kontroll av lönegarantiärenden (Fi2021/03377). Lönegarantin är den ersättning som anställda kan få när ett företag försätts i konkurs eller genomgår en rekonstruktion. Uppdraget redovisades i juni 2022. Den 3 juni 2021 beslutades att en särskild utredare skulle göra en översyn av möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen (dir. 2021:39). Syftet var att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering för att därigenom minska antalet felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i de ekonomiska förmåner och stöd som hanteras av myndigheterna. Uppdraget slutredovisades den 6 september 2023. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och redovisats gjorde regeringen i budgetpropostionen för 2024 (prop. 20223/24:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 46 f.) bedömningen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 6. 74. Rskr. 2020/21:395 Polisfrågor Mot. 2021/22:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU23 Tidigare redovisade skr. 2021/22:75 (Ju 129) och 2022/23:75 (Ju 89). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om beredskapspolis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet. 2020/21:JuU23 s. 30 f.). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått i uppdrag att översiktligt bedöma och redovisa behovet av personalförstärkningar inom bevakningsansvariga myndigheter, kommuner, regioner och näringslivet för att nödvändig verksamhet ska kunna upprätthållas vid höjd beredskap och krig. MSB ska bedöma var det finns behov av särskilda åtgärder för att säkra personalbehoven inom de verksamhetsområden som är av central betydelse för att uppnå målet med det civila försvaret. Uppdraget redovisades den 29 april 2022. Frågan bereds i Regeringskansliet och behöver kopplas samman med det uppdrag som MSB fick den 31 mars 2022 gällande ett uppdrag att bl.a. ta fram underlag rörande det civila försvaret på längre sikt, dvs. för 2024 och framåt (Ju2022/01209). I uppdraget framgår att MSB:s analys bör användas som ett underlag för Försvarsberedningens kommande arbete, vilket var en del av den överenskommelse som gjordes mellan dåvarande regering och riksdagens partier den 16 mars 2022. MSB har genomfört uppdraget med stöd av ett sjuttiotal myndigheter, däribland samtliga beredskapsmyndigheter, och rapporteringen som har lämnats bygger på de underlag som myndigheterna har inkommit med till MSB. En del i redovisningen handlar om personalförsörjning. Personalförsörjning handlar i detta sammanhang om att säkerställa att personal finns tillgänglig inför och under höjd beredskap och krig med särskilt fokus på åtgärder kopplade till civilplikt och frivilliga försvarsorganisationer. Regeringen aviserade i den totalförsvarspolitiska inriktningspropositionen (prop. 2020/21:30) att en sådan översyn bör påbörjas snarast då det i dagsläget finns flera oklarheter, bl.a. hur näringslivets personalförsörjning ska organiseras och Arbetsförmedlingens roll i systemet. Frågan kommmer övervägas inom ramen för det fortsatta arbetet kring personalförsörjning vid höjd beredskap och krig. Den 12 oktober 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till utredningen Polisens beredskap (dir. 2023:143). En särskild utredare fick i uppdrag att föreslå åtgärder som stärker Polismyndighetens och Säkerhetspolisens förmåga att genomföra sina uppgifter vid kriser och andra samhällsstörningar i fredstid samt vid höjd beredskap och ytterst i krig. Syftet är att stärka polisens beredskap. Utredaren ska bland annat anlysera om en polisiär förstärkningsresurs bör inrättas och, oavsett bedömning i sak, föreslå hur en sådan funktion ska utformas och användas. Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2025. Den 27 juli 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till utredningen En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret med uppdrag att analysera och lämna förslag på hur personalbehoven inom det civila försvaret kan tryggas. Uppdraget ska redovisas senast den 27 januari 2025. Den 19 december 2023 överlämnade Försvarsberedningen sitt delbetänkande Kraftsamling (Ds 2023:34). Redovisningen innehåller förslag som skulle kunna innebära en resursförstärkning av polisen i händelse av höjd beredskap eller krig. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om spårsäkringssatser vid sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hantering av spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar (bet. 2020/21:JuU23 s. 46). I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 gavs myndigheten i uppdrag att redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda bl.a. våldtäkt samt hur hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022. Av Polismyndighetens redovisning framgår att myndigheten 2022 påbörjade en uppdatering av metodstödet för att säkerställa bland annat att man använder forensiker och genomför brottsplatsundersökningar. I regleringsbrevet för 2024 har regeringen angett att Polismyndigheten ska redovisa hur myndigheten utvecklar sin förmåga att utreda och förebygga sexualbrott mot vuxna, särskilt hur det säkerställs att myndighetens riktlinjer förspårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar tillämpas i hela landet. Punkten är inte slutbehandlad. 75. Rskr. 2020/21:396 Unga lagöverträdare Mot. 2020/21:3294 yrkande 19, bet. 2020/21:JuU28 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 130) och 2022/23:75 (Ju 90). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om lättade sekretessregler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om att det ska införas en ny huvudregel i OSL som innebär att myndigheter ska dela alla relevanta uppgifter i sin verksamhet med polisen och andra brottsbekämpande myndigheter om det behövs för att förhindra eller utreda brott som kan leda till fängelse (bet. 2020/21:JuU28 s. 33). Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras. Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt – vid behov – andra aktörer. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel. Uppdraget redovisades i oktober 2023 i betänkandet Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69). Betänkandet har remitterats och avsikten är att en lagrådsremiss och en proposition ska beslutas under 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bevistalan (bet. 2020/21:JuU28 s. 41). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Den 9 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (prop. 2022/23:78). I propositionen bedömde regeringen att de förslag som behandlas i propositionen tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr. 2022/23:193). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023. Punkten är slutbehandlad. Punkt 16 om jourdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jourdomstolar (bet. 2020/21:JuU28 s. 41 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att tillsätta en utredning om förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (dir. 2019:103). Syftet med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott. Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades i januari 2022. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (prop. 2022/23:78). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr. 2022/23:193). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har sin grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022 beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop. 2021/22:279). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå införandet av en ordning med ungdomskriminalitetsnämnder (dir. 2022:106). Förslagen ska syfta till att åstadkomma tydligare åtgärder från samhället när barn och unga har hamnat i en kriminell bana samtidigt som de ska möjliggöra tidigare, tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga fortsatt kriminalitet. Uppdraget skulle redovisas senast den 30 augusti 2024. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:26) som beslutades den 16 februari 2023 förkortades utredningstiden. Uppdraget ska i stället redovisas den 27 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingår att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget ska redovisas senast den 10 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om skärpning av påföljden ungdomsövervakning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skärpning av påföljden ungdomsövervakning (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning och åtgärder vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 68 f. och s. 90 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingår bl.a. att överväga och ta ställning till om påföljden ungdomsövervakning ska kunna användas i fler fall än i dag och om påföljden bör förstärkas, och att föreslå en ny påföljd – utvidgad ungdomsövervakning – som är mer ingripande och innefattar en utvidgad verktygslåda med fler kontrollmöjligheter. Den del av uppdraget som handlar om skärpt ungdomsövervakning ska enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 9 november 2023 redovisas senast den 3 juni 2024 (dir. 2023:156). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 27 om begränsningar i möjligheten till permission*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om begränsningar i möjligheten till permission (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 28 om utslussning från sluten ungdomsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utslussning från sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 29 om ungdomshäkten och ungdomsfängelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ungdomshäkten och ungdomsfängelser (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att uppdatera den utbyggnadsplan som redovisades i mars 2020 och därefter i mars 2021. Enligt myndighetens redovisningar framgår bl.a. att arbetet är komplext och behöver ske utifrån en långsiktig inriktning och med flexibilitet att möta variationer i klientinflödet att Kriminalvårdens planering primärt utgår från verksamhetens samt behov. Kriminalvårdens anslag har de senaste åren stärkts för kapacitetsutökning samt för att myndigheten ska kunna upprätthålla en god säkerhet och verksamhet (prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). Den 1 juli 2021 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den som är under 18 år och som är häktad eller anhållen och intagen i häkte har rätt att vistas med personal eller någon annan minst fyra timmar varje dag (prop. 2019/20:129, bet. 2020/21:JuU43, rskr. 2020/21:244). Regeringen har därför i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att återrapportera vidtagna åtgärder för att minska isoleringen av intagna i häkte, särskilt med beaktande av den nya lagstiftningen. Regeringen gav i oktober 2020 Statens institutionsstyrelse i uppdrag att planera för inrättandet av olika säkerhetsklasser inom myndighetens särskilda ungdomshem och att vidta säkerhetshöjande insatser vid de avdelningar inom den slutna ungdomsvården där dömda högriskungdomar vårdas. Vidare beslutade regeringen den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 30 om nya ungdomspåföljder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nya ungdomspåföljder (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingår bl.a. att överväga och ta ställning till om påföljden ungdomsövervakning ska kunna användas i fler fall än i dag och om påföljden bör förstärkas, och att föreslå en ny påföljd – utvidgad ungdomsövervakning – som är mer ingripande och innefattar en utvidgad verktygslåda med fler kontrollmöjligheter. Den del av uppdraget som handlar om skärpt ungdomsövervakning ska enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 9 november 2023 redovisas senast den 3 juni 2024 (dir. 2023:156). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 16, 21, 23 och 27–30. 76. Rskr. 2020/21:398 Vapenfrågor Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU30 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 131) och 2022/23:75 (Ju 91). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2020/21:Ju30 s. 14 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för vapentillstånd ska flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten. Uppdraget ska redovisas den 31 januari 2025 (dir. 2023:108). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider i vapenlicensärenden. (bet. 2020/21:Ju30 s. 17 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren överväga om processen vid vapenbyte kan förenklas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om översyn av vapenlagstiftningen m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:Ju30 s. 21 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren överväga om processen vid vapenbyte kan förenklas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren överväga om kravet på synnerliga skäl för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen kan förtydligas eller ersättas med särskilda skäl. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren bl.a. överväga om processen vid vapenbyte kan förenklas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om krav för vapenlicens*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett förtydligande av bestämmelserna om tillstånd till vapeninnehav (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka den s.k. vapengarderoben (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren föreslå hur en utökning av vapengarderoben för jakt kan utformas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om europeiskt skjutvapenpass*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt genomföra en översyn av bestämmelserna om europeiskt skjutvapenpass (bet. 2020/21:Ju30 s. 35 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren bl.a. ta ställning till om det förenklade förfarande för tillfällig införsel av vapen som avses i artikel 17.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/555 av den 24 mars 2021 om kontroll av förvärv och innehav av vapen bör genomföras. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om handel med vapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av kraven för att få bedriva handel med skjutvapen (bet. 2020/21:Ju30 s. 37 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om tillsyn av skjutbanor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att låta utreda tillsynsansvaret för skjutbanor (bet. 2020/21:Ju30 s. 38 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för tillsyn och tillståndsprövning av skjutbanor ska flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten. Uppdraget ska redovisas den 31 januari 2025 (dir. 2023:108). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5–10, 13 och 16–18. 77. Rskr. 2020/21:404 Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion Prop. 2020/21:176, bet. 2020/21:CU16 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 133) och 2022/23:75 (Ju 92). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse (bet. 2020/21:CU16 s. 18 f.). Genom de lagändringar som riksdagen antagit kan föräldraskap sedan den 1 januari 2022 under vissa förutsättningar bekräftas digitalt utan socialnämndens medverkan. En sådan bekräftelse görs via en e-tjänst som Skatteverket tillhandahåller, och möjligheten finns under 14 dagarna efter barnets födelse. Ett arbete pågår i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet, med beaktande av det genomslag som den nya lagstiftningen får. Punkten är inte slutbehandlad. 78. Rskr. 2020/21:412 Ändrade regler i utlänningslagen Prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 135) och 2022/23:75 (Ju 93). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om återvändande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett sammanhållet och effektivt återvändande (bet. 2020/21:SfU28 s. 53 f.). Den 16 september 2021 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (dir. 2021:71), som bl.a. innefattar ett uppdrag att utvärdera konsekvenserna av de förändringar som gjordes 2016 i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Den 22 juni 2023 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 2023:93) som innebär att utredningen bl.a. fick i uppdrag att i samband med denna utvärdering också analysera vilka effekter det skulle kunna få för återvändandet om även vuxna asylsökande utan barn skulle omfattas av mottagandesystemet till dess att de lämnar landet samt att ta ställning till om, och i sådana fall hur, regelverket i detta avseende behöver ändras för att främja ett ordnat återvändande. Denna del av uppdraget ska redovisas i ett slutbetänkande senast den 31 maj 2024. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska förlängas och i så fall lämna förslag på lämplig tid samt överväga om och i så fall hur det kan säkerställas att personer som medverkar till ett återvändande inte drabbas på ett oskäligt sätt av en förlängd preskriptionstid. Uppdraget skulle redovisas senast den 31 oktober 2023. Den 30 augusti beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:126). Enligt tilläggsdirektiven ska utredaren nu – utöver att ta ställning till om preskriptionstiden ska förlängas – ta ställning till om det ska införas en ordning där avlägsnandebeslut inte preskriberas alls eller preskriberas först efter det att beslutet verkställts och fristen löpt ut. Uppdraget om preskriptionstid delredovisades den 2 februari 2024 (SOU 2024:10). Den 30 juni 2022 beslutade regeringen också ett uppdrag till Migrationsverket, där myndigheten ska redovisa hur särskilda boenden för asylsökande som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd, så kallade återvändandecenter, skulle kunna införas. Uppdraget redovisades i januari 2023. Den 29 juni 2023 gav regeringen vidare Migrationsverket i uppdrag att påbörja inrättandet av återvändandecenter. Enligt uppdraget ska Migrationsverket erbjuda alla personer som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. med verkställbara avlägsnandebeslut plats i ett återvändandecenter. Uppdraget redovisades i december 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 19 om motioner om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28 s. 69 f.). Den 22 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (dir. 2022:79). I uppdraget ingick bl.a. att föreslå hur språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska utformas och kontrolleras på ett sätt som är ändamålsenligt, rättssäkert och effektivt och att föreslå vilka undantag som ska kunna göras från kraven. Den 29 maj 2023 överlämnade utredningen betänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) till regeringen. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 20 september 2023. I betänkandet föreslås att det ska införas krav på kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället för att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Utgångspunkten för förslagen i betänkandet är att alla utlänningar som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd ska omfattas av kunskapskravet för permanent uppehållstillstånd, dvs. såväl asylrelaterade uppehållstillstånd som uppehållstillstånd som beviljas på grund av t.ex. arbete eller studier. Kunskapskravet i det svenska språket har vidare bestämts till en nivå som relativt många utlänningar i dessa grupper har möjlighet att uppnå. Utredningens överväganden har alltså utgått från att även utlänningar med asylrelaterade uppehållstillstånd ska omfattas av språk- och samhällskunskapskrav för permanenta uppehållstillstånd. Den 2 oktober 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Anpassning av det svenska regelverket för beviljande av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten. Den särskilda utredaren ska bl.a. ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper, bl.a. utlänningar med asylrelaterade uppehållstillstånd. Uppdraget i denna del ska redovisas senast den 2 januari 2025. Med anledning av bl.a. uppdraget om att utmönstra permanenta uppehållstillstånd för vissa grupper bedömer regeringen att ytterligare analys behöver göras av förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 27 om motioner om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder (bet. 2020/21:SfU28 s. 89 f.). I Justitiedepartementet har ett utkast till lagrådsremiss upprättats som bl.a. innehåller lagförslag enligt tillkännagivandet. Utkastet till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 31 mars 2023. Den 21 september 2023 beslutade regeringen propositionen Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl (prop. 2023/24:18). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 79. Rskr. 2020/21:413 Testning vid verkställighet av utvisningsbeslut Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU29 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 136) och 2022/23:75 (Ju 94). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om testning vid verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjlighet att testa en utlänning för att kunna verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om det ska införas en möjlighet att med hjälp av tvång testa en person för covid-19 och för allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar i syfte att kunna verkställa ett avlägsnandebeslut. Uppdraget skulle redovisas senast den 31 oktober 2023. Den 30 augusti 2023 gav regeringen tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:126) som bl.a. innebär att utredaren, oavsett ställningstagande i fråga om behovet och nyttan och avvägningen mot den enskildes grundlagsskyddade fri- och rättigheter, ska lämna förslag på en reglering som innebär en möjlighet att med hjälp av tvång kunna testa en utlänning för covid-19, och för allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar vid eventuella framtida pandemier eller epidemier i samma syfte som tidigare. Utredningstiden förlängdes till den 30 september 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nödvändiga lagändringar för att säkerställa att polisen ges förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen är i behov av ytterligare befogenheter i arbetet med att verkställa avlägsnandebeslut. Uppdraget skulle redovisas senast den 31 oktober 2023. Den 30 augusti 2023 gav regeringen tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:126) som bl.a. innebär att utredningstiden förlängdes till den 30 september 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2021/22 80. Rskr. 2021/22:18 Nya regler om husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål Prop. 2020/21:216, bet. 2021/22:JuU2 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 139) och 2022/23:75 (Ju 95). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om husrannsakan i lägenhetsförråd m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om husrannsakan i enskilda lägenhetsförråd (bet. 2021/22:JuU2 s. 11). Regeringen beslutade den 2 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga flera frågor kopplade till möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte utanför en förundersökning (dir. 2021:102). I uppdraget ingick att överväga i vilken utsträckning det ska införas nya möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att använda husrannsakan för att förhindra allvarlig brottslighet och vid behov lämna författningsförslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 26 januari 2023 skulle utredningen redovisa uppdraget att se över utrymmet för preventiv husrannsakan senast den 13 oktober 2023 (dir. 2023:9). Uppdraget redovisades genom slutbetänkandet Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel 2 (SOU 2023:60). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Den 15 februari 2024 beslutade regeringen lagrådsremissen Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 81. Rskr. 2021/22:36 Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet Prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 144) och 2022/23:75 (Ju 96). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om slopad straffrabatt för unga myndiga i ytterligare fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU5 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingår att föreslå ändringar som innebär att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Uppdraget ska redovisas senast den 10 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 82. Rskr. 2021/22:37 Utökade möjligheter att använda tidiga förhör Prop. 2020/21:209, bet. 2021/22:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 145) och 2022/23:75 (Ju 97). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om vittnesattester*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att använda vittnesattester som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera tillämpningen av regleringen om tidiga förhör och ta ställning till om reglerna behöver ändras i något avseende. Utredaren ska bl.a. bedöma om möjligheterna att åberopa vittnesattester som bevis i domstol bör utökas ytterligare och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Uppdraget ska redovisas senast den 28 april 2024. Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om berättelser som lämnats utom rätta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att åberopa berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera tillämpningen av regleringen om tidiga förhör och ta ställning till om reglerna behöver ändras i något avseende. Utredaren ska bl.a. bedöma om möjligheterna att åberopa tidiga förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis i domstol bör utökas ytterligare och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Uppdraget ska redovisas senast den 28 april 2024. Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. 83. Rskr. 2021/22:39 Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer Prop. 2020/21:217, bet. 2021/22:JuU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 147) och 2022/23:75 (Ju 98). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om straffet för grov fridskränkning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning (bet. 2021/22:JuU8 s. 22 f.). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till om straffskalorna för grov fridskränkning respektive grov kvinnofridskränkning bör skärpas och oavsett bedömning i sak lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget skulle redovisas senast den 7 augusti 2023. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – Ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om elektronisk övervakning av kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om elektronisk övervakning av kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till behov, lämplighet och förutsättningar för att utöka möjligheterna att förena samtliga former av kontaktförbud med villkor om elektronisk övervakning och om lämpligt lämna författningsförslag. Uppdraget skulle redovisas senast den 7 augusti 2023. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – Ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om utökat geografiskt område för kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilt utvidgat kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24 f.). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till om särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna användas oftare, även som en förstahandsåtgärd, och om det geografiska området för sådana kontaktförbud bör utvidgas, och oavsett ställningstagande i sak lämna nödvändiga författningsförslag som medger detta. Uppdraget skulle redovisas senast den 7 augusti 2023. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv som innebär att utredaren även ska lämna författningsförslag som innebär att det geografiska området för särskilt utvidgade kontaktförbud, vid en särskilt allvarlig hotbild, utökas kraftigt och ska kunna omfatta hela kommuner eller motsvarande. Samtidigt förlängdes utredningstiden (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – Ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om översyn av lagen om kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av lagen om kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 25). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att utvärdera tillämpningen av lagen om kontaktförbud och ta ställning till om lagen är modernt och ändamålsenligt utformad och om möjligheterna till att meddela kontaktförbud bör utvidgas, och lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget skulle redovisas senast den 7 augusti 2023. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – Ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 10–12. 84. Rskr. 2021/22:114 Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning Prop. 2021/22:52, bet. 2021/22:KU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 155) och 2022/23:75 (Ju 99). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om biträde åt väljare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om biträde åt väljare (bet. 2021/22:KU6 s. 23–25). Regeringen beslutade den 3 mars 2022 om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Valmyndigheten och gav myndigheten i uppdrag att senast den 1 mars 2023 lämna en erfarenhetsrapport från 2022 års val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige. Enligt uppdraget ska rapporten bl.a. innefatta en enkätundersökning till kommunerna där deras erfarenheter av tillämpningen av reformen med avskärmningar av valsedelsställ ska ingå. Genom beslut den 19 maj 2022 kompletterades uppdraget med att rapporten även ska innefatta en väljarundersökning rörande väljarnas erfarenheter av reformen. Den 15 februari 2023 inkom Valmyndigheten till Regeringskansliet med sin redovisning av nämnda uppdrag (Ju2023/00370). Ett arbete pågår i Regeringskansliet med att ta fram underlag för fortsatt beredning och remittering av nödvändiga lagförslag. Punkten är inte slutbehandlad. 85. Rskr. 2021/22:144 Riksrevisionens rapport om effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta Skr. 2021/22:57, bet. 2021/22:JuU12 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 100). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Polismyndigheten information till brottsutsatta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förbättra Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (bet. 2020/21:JuU12 s. 5 f.). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutades hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gavs Polismyndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 61 och 62). I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021. Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndig-hetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20). Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i Polismyndighetens sätt att arbeta. Den 12 november 2021 överlämnades en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle Polismyndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra informationen till brottsutsatta under ett ärendes gång och för att säkerställa efterlevnaden av myndighetens rutiner för den fortlöpande informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisningen ska omfatta vilka åtgärder som har vidtagits för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom myndigheten för informationsförsörjningen till brottsutsatta Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022. Polismyndigheten har i årsredovisningen för 2022 bl.a. meddelat att informationen till brottsutsatta förstärkts genom utökad uppföljning och utvärdering av information till brottsutsatta, anpassat och utvecklat stöd för information till brottsutsatta, översyn av utbildningar för information till brottsutsatta vid anmälan och rutiner och ansvarsfördelning för förbättrad information till brottsutsatta under ett ärendes gång. På Polismyndigheten pågår utveckling av en första version av Mina sidor som kommer ge medborgare som är utsatta för mängdbrott (exempelvis stöld, bedrägeri, skadegörelse eller förlust) möjlighet att på ett enkelt sätt få information om sina pågående och avslutade ärenden. På Mina sidor kommer det även att finnas brottsofferinformation om det brott man har anmält. I regleringsbrevet för 2024 anger regeringen att Polismyndigheten ska redovisa hur informationen till brottsutsatta har förbättrats. Redovisningen ska särskilt belysa myndighetens arbete för att löpande följa upp informationsgivningen till brottsutsatta samt arbetet med utvecklat och anpassat stöd till berörda medarbetare. Myndigheten ska dessutom redogöra för tillämpningen av rutiner som säkerställer att brottsutsatta får den information som de behöver under ett ärendes hela gång. Punkten är inte slutbehandlad. 86. Rskr. 2021/22:148 Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare Prop. 2021/22:46, bet. 2021/22:JuU11 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 101). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om tillstånd att inneha ljuddämpare vid vapenbyte m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att den som gör sig av med ett vapen bör ha rätt att behålla tillhörande ljuddämpare (bet. 2021/22:JuU11 s. 5). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren bl.a. föreslå en ordning som innebär att en vapenägare som överlåter sitt vapen utan tillhörande ljuddämpare ska ha rätt att behålla ljuddämparen under en viss tid. Punkten är inte slutbehandlad. 87. Rskr. 2021/22:153 Att komma till Sverige som anhörig Mot. 2021/22:4272 m.fl., bet. 2021/22:SfU8 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 102). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om identitetsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet har anfört om identitetsfrågor (bet. 2021/22:SfU8 s. 13). Regeringen gav i regleringsbrevet för 2022 Migrationsverket i uppdrag att redovisa den de vidtagna åtgärder som myndigheten genomfört med anledning av de brister som Riksrevisionen (RiR2021:9) påtalat. Migrationsverket har i sin redovisning från den 1 september 2022 uppgett att de har utvecklat en stärkt ID-kontroll inom tillståndsområdet på Migrationsverket. De planerar att ha ett fortsatt utbyte med Norge och Nederländerna, särskilt avseende Norges arbete med ansiktsigenkänning och ID-sambandsmän och Nederländernas arbete med dokumentkontroll via artificiell intelligens. ID-sambandsmän har tillsatts på utvalda utlandsmyndigheter. En arbetsgrupp bestående av medarbetare från utlandsenheten, Migrationsverkets ID-enhet samt Migrationsverkets Digitaliserings- och Utvecklingsavdelning har arbetat med att säkerställa att utlandsmyndigheterna som handlägger migration samt enheterna i Sverige har tillgång till teknisk utrustning för granskning av pass och andra handlingar. Därtill har rättsligt ställningstagande RS/009/2022 angående Uppvisande av pass i original i ärenden om uppehållstillstånd publicerats och införts. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om rättslig kvalitet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om rättslig kvalitet (bet. 2021/22:SfU8 s. 14). Migrationsverket har tagit fram en åtgärdsplan med anledning av de brister som Riksrevisionen (RiR2021:9) påtalat. Som nämnts ovan har rättsligt ställningstagande RS/009/2022 angående kontroll av passhandlingar i original införts vilket säkerställer den rättsliga kvaliteten i form av dokumentgranskning. Migrationsverket har därtill i sin redovisning från den 1 september 2022 uppgett att det har genomförts en inventering av befintliga utbildningar och utbildningsmaterial för att säkerställa att detta motsvarar personalens behov av kompetensutveckling. Med utgångspunkt i analysen har utbildningsmaterialet uppdaterats. De arbetar även med en plan för hur Migrationsverkets rättsavdelning kan bistå i form av kvalitetsgranskning av utbildningsmaterial. Enhetschefer på Migrationsverket och ansvariga på utlandsmyndigheterna har fått i uppdrag att säkerställa att alla medarbetare som arbetar med anknytningsärenden har genomgått relevanta utbildningar och har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna på ett rättssäkert sätt utifrån framtagen kompetensutveckling. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om informationsinhämtning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om informationsinhämtning (bet. 2021/22:SfU8 s. 14). Riksdagens tillkännagivande är generellt gällande informationsutbyte mellan berörda myndigheter. Riksdagen anser inte att regeringen gått fram med något författningsförslag av betydelse gällande informationsutbyte. Migrationsverkets rättsenhet arbetar med att skriva en hemställan om förordningsändring avseende direktåtkomst till Skatteverkets beskattningsregister. Någon sådan har ännu inte inkommit till Regeringskansliet. Regeringen gav den 20 juni 2021 en utredare i uppdrag att utvärdera möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor, i syfte att säkerställa korrekta beslut om ersättningar från välfärdssystemet och för att mer effektivt samverka och kontrollera arbetsplatser i syfte att motverka arbetslivskriminalitet. Utredaren föreslog dock bland annat att en generell sekretessbrytande bestämmelse införs, en utökad uppgiftsskyldighet i vissa fall samt ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter (Ds 2022:13). Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 24 november 2022. Den 1 februari 2024 beslutade regeringen lagrådsremissen En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 och 3. 88. Rskr. 2021/22:158 Ersättningsrätt och insolvensrätt Mot. 2021/22:2527 m.fl., bet. 2021/22:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 103). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om utmätningsförbudet i förhållande till brottsoffer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utmätningsförbudet i förhållande till brottsoffer (bet. 2021/22:CU7 s. 16 f.). Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat ta ställning till om reglerna om förbud mot utmätning av skadestånd ska ändras för att i större utsträckning möjliggöra utmätning till förmån för brottsoffer (dir. 2023:94). Uppdraget ska redovisas senast den 24 februari 2025. Genom kommittédirektiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 89. Rskr. 2021/22:159 Associationsrätt Mot. 2021/22:2020 m.fl. bet. 2021/22:CU11 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 104). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om företag som brottsverktyg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen, när det pågående utredningsuppdraget om bolaget som brottsverktyg har redovisats, ska prioritera arbetet med beredningen av förslagen och återkomma till riksdagen med lagförslag (bet. 2021/22:CU11 s. 9). Utredningen Bolaget som brottsverktyg (dir. 2021:115) lämnade sitt slutbetänkande den 30 juni 2023 (SOU 2023:34). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 december 2023. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 90. Rskr. 2021/22:165 2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll Skr. 2021/22:73, bet. 2021/22:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 107). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om utredning om ytterligare åtgärder vid verkställighetshinder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast den 31 mars 2022 ska tillsätta den utredning som enligt två tidigare tillkännagivanden ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2021/22:JuU13 s. 8). Riksdagen biföll den 31 maj 2022 regeringens proposition Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131, bet. 2021/22:JuU30, rskr. 2021/22:323). Lagen om särskild utlänningskontroll har därmed ersatts av en ny lag, benämnd lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (2022:700) som trädde i kraft den 1 juli 2022. I propositionen bedömde regeringen att bestämmelserna i lagen delvis tillgodoser de två tidigare tillkännagivandena. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Genom tilläggsdirektiv som beslutades av regeringen den 30 augusti 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 30 september 2024 (dir. 2023:126). Regeringen har även för avsikt att under våren 2024 tillsätta en utredning som bland annat ska få i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar i syfte att se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet. Punkten är inte slutbehandlad. 91. Rskr. 2021/22:168 Medborgarskap Mot. 2021/22:2551 m.fl., bet. 2021/22:SfU13 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 109). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om barns rättigheter i befrielseärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om domstolsprövning av barns befrielse från medborgarskap (bet. 2021/22:SfU13 s. 6 f.). Den 7 september 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Skärpta krav för att förvärva svenskt medborgarskap (dir. 2023:129). I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till om förfarandet för prövning av barns befrielse av medborgarskap bör ändras. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 92. Rskr. 2021/22:196 Utlänningar i Sverige utan tillstånd Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:SfU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 111). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om åtgärder mot skuggsamhället*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder mot skuggsamhället (bet. 2021/22:SfU16 s. 7 f.). Enligt utskottet bör regeringen återkomma med förslag i enlighet med vad utskottet anger i fråga om effektivare informationsutbyte mellan myndigheter, utökad informationsplikt för myndigheter och kommuner, DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring, anmälningsplikt för asylsökande, boendeskyldighet och elektronisk övervakning, förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut samt fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). I uppdraget ingår bl.a. att överväga och ta ställning till om, och i så fall hur, informationsutbyte kan ske i större utsträckning och på ett mer ändamålsenligt sätt i syfte att stärka arbetet med verkställighet. Utredaren ska även ta ställning till om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska förlängas och i så fall lämna förslag på lämplig tid. Uppdraget skulle redovisas senast den 31 oktober 2023. Den 30 augusti 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:126). Tilläggsdirektiven innebär bl.a. att uppdraget i fråga om informationsutbyte ändrades på så sätt att utredaren, oavsett ställningstagande i sak, ska lämna förslag på en reglering som innebär ett utökat informationsutbyte mellan myndigheterna i syfte att stärka arbetet med verkställighet och försvåra möjligheterna att leva i landet utan tillstånd. Även uppdraget i fråga om preskriptionstid ändrades genom tilläggsdirektiven. Utredningstiden förlängdes till den 30 september 2024. Den 2 februari 2024 lämnade utredningen ett delbetänkande med förslag om bl.a. förlängd preskriptionstid för avlägsnandebeslut (SOU 2024:10). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 16 april 2024. När det gäller DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring avser regeringen att tillsätta en utredning där bl.a. denna fråga ska ingå. Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande har i delbetänkandet En ny ordning för asylsökandes boende (SOU 2022:64), som redovisades i november 2022, lämnat förslag på regler som innebär att asylsökande som utgångspunkt ska bo i asylboende för att ha rätt till dagersättning och särskilt bidrag och ha möjlighet att arbeta under asyltiden. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Den 22 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Tilläggsdirektiven innebär att utredningen bl.a. fick i uppdrag att föreslå hur en anmälningsplikt kopplad till att asylsökande ska bo på ett visst boende kan införas (dir. 2023:93). Utredningen ska redovisa sitt slutbetänkande den 31 maj 2024. Den 10 augusti 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Moderna och ändamålsenliga regler för förvar (dir. 2023:119). Utredaren ska bl.a. undersöka om elektronisk övervakning skulle kunna utgöra ett ändamålsenligt komplement till förvar och, om så är fallet, ta ställning till hur en sådan ordning skulle kunna utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 17 februari 2025. Den 19 oktober beslutade regeringen kommittédirektiven Förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (dir. 2023:146). I uppdraget ingår bl.a. att särskilt överväga och lämna förslag på en generell bestämmelse som gör det möjligt att på ett effektivt sätt lämna uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för enskilda till en annan myndighet, såväl på begäran som på eget initiativ. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2025. Senast den 30 augusti 2024 ska utredaren lämna en delredovisning, bl.a. gällande en generell sekretessbrytande bestämmelse. Regeringen har intensifierat dialogen med flera tredje länder som inte samarbetar på återtagandeområdet, vilket har lett till ett förbättrat samarbete. Även på EU-nivå driver Sverige på för EU-gemensamma åtgärder gentemot tredje länder som inte samarbetar. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd (bet. 2021/22:SfU16 s. 7 f.). Utskottet har anfört att den som vistas olovligen i landet inte ska ha rätt till ekonomiskt bistånd och att det därför genom lagstiftning bör införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd i dessa situationer. Socialutskottet har yttrat sig över förslaget till initiativ i den del som gäller ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd och i yttrandet anfört bl.a. följande: Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen är det yttersta skyddsnätet i det sociala trygghetssystemet och fyller en mycket viktig funktion i ett välfärdssamhälle. Det kan emellertid inte accepteras att personer som vistas olovligen i landet uppbär sådant bistånd. Den som vistas olovligen i landet ska enligt utskottets uppfattning inte ha rätt till ekonomiskt bistånd. Detta bör framgå av lag. Regeringen har den 14 juli 2022 gett en särskild utredare i uppdrag att analysera frågan om förbud för ekonomiskt stöd till utlänningar som olovligen visats i landet, och lämna förslag på åtgärder, inklusive nödvändiga författningsförslag (dir. 2022:124). Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 93. Rskr. 2021/22:212 En ny konsumentköplag Prop. 2021/22:85, bet. 2021/22:CU3 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 112). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om köp av levande djur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att köp av dyrare djur bör undantas från konsumentköplagens tillämpningsområde (bet. 2021/22:CU3 s. 19 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 94. Rskr. 2021/22:216 Processrättsliga frågor Mot 2021/22:2556 m.fl., bet. 2021/22:JuU24 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 113). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om kamerabevakning i sjukvården m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kamerabevakning i sjukvården (bet. 2021/22:JuU24 s. 23). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2021/22:2556 yrkande 18 och 2021/22:3579 yrkande 71 samt delvis bifallit motion 2021/22:1446 yrkande 1. Den 23 mars 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder för att underlätta kamerabevakning för kommuner, regioner och andra än myndigheter som utför en uppgift av allmänt intresse (dir. 2023:40). Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om tillståndsplikten för kommuner och regioner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att kravet på tillstånd till kamerabevakning bör tas bort för kommuner och regioner (bet. 2021/22:JuU24 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2021/22:1497, 2021/22:3965 yrkande 67, 2021/22:3974 yrkande 24 och 2021/22:4032 yrkande 36.2. Den 23 mars 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder för att underlätta kamerabevakning för kommuner, regioner och andra än myndigheter som utför en uppgift av allmänt intresse (dir. 2023:40). Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om att knyta tillstånd till hemliga tvångsmedel till en person*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ett tillstånd till hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation bör kunna knytas till person (bet. 2021/22:JuU24 s. 43). Regeringen beslutade den 29 juni att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till om tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt rättegångsbalken ska knytas till en person, i stället för till ett telefonnummer, en annan adress eller en viss elektronisk kommunikationsutrustning. Utredaren fick även i uppdrag att analysera och ta ställning till om tillstånd till hemlig dataavläsning som inte avser kameraövervakningsuppgifter eller rumsavlyssningsuppgifter ska knytas till en person i stället för till ett avläsningsbart informationssystem (dir. 2023:102). Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om platskrav vid hemlig dataavläsning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ett tillstånd till hemlig dataavläsning som gäller kameraövervaknings- eller rumsavlyssningsuppgifter bör kunna knytas till en person (bet. 2021/22:JuU24 s. 43 och 44). Utredningen om utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel har i ett delbetänkande som överlämnades i april 2022 lämnat förslag på en sådan reglering som riksdagen efterfrågar (SOU 2022:19). Betänkandet har remitterats. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen propositionen Hemliga tvångsmedel – effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott (prop. 2022/23:126). I propositionen föreslogs bl.a. att ett tillstånd till hemlig dataavläsning som gäller kameraövervaknings- eller rumsavlyssningsuppgifter ska kunna knytas till en person. I propositionen bedömde regeringen att förslaget tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU31, rskr. 2023/24:2). Lagändringarna trädde i kraft den 1 oktober 2023. Punkten är slutbehandlad. Punkt 22 om datalagring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om datalagring (bet. 2021/22:JuU24 s. 44). I augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a. analysera förutsättningarna för att nya kommunikationstjänster ska kunna omfattas av lagringsskyldigheten och överväga vilka möjligheter det finns att förändra reglerna i syfte att tillgodose de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att upprätthålla och stärka sin förmåga samt göra en översyn i förhållande till EU-domstolens senaste praxis (dir. 2021:58). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 30 maj 2023 i betänkandet Datalagring och åtkomst till elektronisk information (SOU 2023:22). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att ta fram underlag med statistik om antalet anmälda brott, som kan ligga till grund för överväganden om datalagring i syfte att bekämpa grov brottslighet. Myndigheten redovisade uppdraget den 1 november 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om förundersökning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att begränsa möjligheterna till förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse (bet. 2021/22:JuU24 s. 49). I januari 2022 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Flerbrottsutredningen som även fick i uppdrag att se över regelverket för förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning (dir. 2022:1). I uppdraget ingick bl.a. att analysera om regelverket är effektivt och ändamålsenligt och att vid behov lämna förslag på författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga. Uppdraget redovisades i januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 31 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU24 s. 58 f.). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk. Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärpningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). Genom tilläggsdirektiv beslutade den 9 mars 2023 gav regeringen utredaren i uppdrag att även ta ställning till hur kontaktförbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där målsäganden, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld samt att lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – Ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå ett system med anonyma vittnen (dir. 2022:141). Utredningen har i ett delbetänkande (SOU 2023:67) som överlämnades i oktober 2023 lämnat förslag på ett sådant system. Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. I uppdraget ingår också för utredaren att ta ställning till om det är lämpligt att utöka sekretessen i domstol för uppgifter under förundersökningen. En sådan sekretess skulle kunna träffa uppgifter om vittnets identitet som ingår i förundersökningen och som var föremål för den numera upphävda sekretessbestämmelsen om skydd för enskildas kontaktuppgifter i domstol (rskr. 2023/24:1). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024. Polismyndigheten arbetar med att stärka brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten inom vilken bedömning av skydd av vittnen, målsägande eller andra hotade personer sker. Polismyndighetens tillsynsenhet har granskat myndighetens tillämpning av bestämmelserna som rör riskbedömningar på individnivå samt användningen av metoden med riskreducerande insatser. I en rapport från 2023 gjorde tillsynsenheten bedömningen att det pågick flera olika utvecklingsarbeten och initiativ gällande både riskbedömningar på individnivå och brott i nära relation inom myndigheten men att riktlinjer och metodstöd inte stämde överens i alla delar. Myndigheten har beslutat att revidera och implementera fullt ut de riktlinjer och det metodstöd som finns för verksamheten för att skapa enhetlighet i arbetet inom Polismyndigheten. Socialtjänsten ansvarar för att enskilda som utsätts för hot, våld eller andra övergrepp vid behov kan få stöd och skydd i ett skyddat boende. Regeringen beslutade den 26 oktober 2023 propositionen Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (prop. 2023/24:31) enligt vilken skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats till den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Insatsen kan i det enskilda fallet fortsatt bli aktuell som en skyddsåtgärd exempelvis för vittnen eller målsägande som riskerar att hotas eller utsättas för våld. Genom en reglering förtydligar staten ansvaret för insatsen skyddat boende. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 35 om konsekvenser vid utevaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång (bet. 2021/22:JuU24 s. 74). Domstolsverket har den 31 maj 2022 gett in en hemställan med förslag om att utöka möjligheterna att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro. Hemställan har remitterats. Remisstiden gick ut i mars 2023. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 36 om rätten till målsägandebiträde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt. Enligt tillkännagivandet är det angeläget att utvärderingen av den lagändring som gjordes 2018 och som innebär att ett målsägandebiträdes förordnande inte per automatik ska kvarstå i överrätt genomförs skyndsamt. Det är också angeläget att regeringen så snart som möjligt därefter vidtar åtgärder för att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt (bet. 2021/22:JuU24 s. 80). Den 16 september 2021 uppdrog regeringen åt Domstolsverket att göra en utvärdering av den aktuella lagändringen. Domstolsverket redovisade uppdraget den 11 maj 2022 (Ju2022/01692). Domstolsverkets utvärdering redovisades i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 47). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 42 om avtal om rättslig hjälp i brottmål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avsluta Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong (bet. 2021/22:JuU24 s. 86). Regeringen har inhämtat upplysningar från de myndigheter som särskilt berörs, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Domstolsverket, för att klarlägga konsekvenserna av att Sverige säger upp avtalet om rättslig hjälp med Hongkong. Regeringen har under hösten 2023 inhämtat upplysningar från ytterligare myndigheter och frågan analyseras nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3, 14, 22, 23, 31, 35, 36 och 42. 95. Rskr. 2021/22:240 Skärpta straff för grova trafikbrott Mot. 2021/22:3502 m.fl., bet. 2021/22:JuU10 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 120). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skärpta straff för grova trafikbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpta straff för grova trafikbrott (bet. 2021/22:JuU10 s. 6 f.). Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Den 24 januari 2023 överlämnades betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). I betänkandet lämnas förslag om en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet. Förslagen har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Genom tilläggsdirektiv den 1 juni 2023 utvidgades uppdraget för Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet till att även omfatta bl.a. att föreslå ändringar som innebär att återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning vid straffmätningen i fler fall (dir. 2023:74). Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2024. Den 20 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten, föreslå en modell för straffmätning vid flerfaldig brottslighet som innebär att de tre allvarligaste brotten räknas fullt ut samt föreslå ändringar av påföljderna och reglerna om val av påföljd (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om eftersupning*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förbud mot s.k. eftersupning och tillkännager detta för regeringen (bet. 2021/22:JuU10 s. 14 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 96. Rskr. 2021/22:244 Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn Mot. 2021/22:4414 m.fl., bet. 2021/22:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 122). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). Polismyndighetens prioritering av bekämpningen av internetrelaterade sexualbrott mot barn framgår bland annat i Polismyndighetens strategiska verksamhetsplan 2020–2024 samt i den strategiska inriktningen för nationella operativa avdelningen. För att underlätta utredningsarbetet har ett nationellt it-stöd för hantering av övergreppsmaterial implementerats i samtliga polisregioner under 2022. Ett it-stöd för automatiserad hantering av tips rörande internetrelaterade sexualbrott mot barn är under införande. Arbete pågår också i myndigheten med att ta fram uppdaterade utbildningar på området. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2023 beslutade regeringen att Polismyndigheten ska redovisa resultatet av arbetet med de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat till myndigheten i Riksrevisionens rapport Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn – stora utmaningar för polis och åklagare (RiR 2021:25). Redogörelsen lämnas i årsredovisningen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om barnahus*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). En särskild utredare har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29 och dir. 2022:17). Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn under den närmaste tioårsperioden. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) och förslagen bereds i Regeringskansliet. Betänkandet har remitteras och remissammanställningen pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om barnförhörsledare*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnförhörsledare (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). I regleringsbrevet för 2020 gavs Polismyndighetens i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrevs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften. För att öka andelen utredare med rätt kompetens för att hålla förhör med barn har Polismyndigheten tagit fram en ny utbildning som ersätter den tidigare barnförhörsledarutbildningen och utbildningen för ungdomsbrottsutredare. Den nya utbildningen riktar sig till alla utredare som utreder brott där barn, dvs. personer i ålder upp till 18 år, förekommer som målsägande, vittne eller misstänkt. I regleringsbrevet 2024 har regeringen angett att Polismyndigheten ska redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om översyn av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om översyn av sekretesslagstiftningen. Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras. Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt – vid behov – andra aktörer. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel. Uppdraget redovisades i oktober 2023 i betänkandet Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69). Betänkandet har remitterats och avsikten är att en lagrådsremiss och en proposition ska beslutas under 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1–4. 97. Rskr. 2021/22:245 Straffrättsliga frågor Mot. 2021/22:3579 m.fl., bet. 2021/22:JuU23 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 123). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om grov stöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpt minimistraff för grov stöld (bet. 2021/22:JuU23 s. 40 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en generell översyn av straffskalorna (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 29 om straffrättsligt skydd för skolpersonal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om straffrättsligt skydd för skolpersonal (bet. 2021/22:JuU23 s. 48 f.). I maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Den 20 april 2023 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop. 2022/23:106). Genom propositionens förslag ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 43 om översyn av bestämmelserna om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av bestämmelserna om preskription (bet. 2021/22:JuU23 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 52 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2021/22:JuU23 s. 87 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 21, 43 och 52. 98. Rskr. 2021/22:246 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2021/22:3779 m.fl., bet. 2021/22:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 124). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om nationellt avhopparprogram*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt avhopparprogram (bet. 2021/22:JuU25). Regeringen gav i december 2019 Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och Socialstyrelsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram. Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars 2021. Mot bakgrund av de behov som myndigheterna redovisade beslutades den 23 september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att vidta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet (Ju2021/03331). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 februari 2024. Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en bokstavsutredare i syfte att stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år (Ju2021/03348). Riksdagen biföll därefter, den 8 december 2021, justitieutskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (rskr. 2021/22:89, bet. 2021/22:JuU1). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad avhopparverksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades bokstavsutredarens uppdrag den 22 december 2021 till att även omfatta att analysera och lämna förslag på hantering av justitieutskottets ställningstagande. Den 28 april 2022 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genomfört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget (Ju2021/03331). Samma dag delredovisade även bokstavsutredaren sitt uppdrag (Ju2021/03348). Enligt utredaren är någon förändring av rollerna mellan stat och kommun i arbetet med stöd till avhoppare inte rimlig, effektiv eller möjlig. Sociala stöd- eller hjälpinsatser för avhoppare - som för att vara framgångsrika förutsätter individens frivillighet och motivation - ligger utanför myndigheternas roller och kunskapsområden. Det är enligt utredaren heller inte motiverat att avveckla fungerande avhopparverksamheter som redan etablerats vid socialtjänsterna. Utredaren anser däremot att ett nationellt exitprogram kan skapas som innebär att avhoppare i landet ska få mer enhetliga och likvärdiga bedömningar och insatser, med utgångspunkt i den nuvarande rollfördelningen mellan stat och kommun. Detta kan enligt utredaren uppnås med ett arbete som bygger på att utveckla och sprida bästa tillgängliga kunskap och stödja och utveckla socialtjänsternas och myndigheternas verksamheter. En förutsättning för detta är enligt utredaren att öka den nationella samordningen och skapa en struktur för arbetet på nationell nivå. De statliga myndigheterna kan därefter lämna det stöd som behövs till kommunerna, exempelvis metod- och kunskapsstöd, utveckling av behandlingsmetoder och verktyg för uppföljning. Bokstavsutredaren lämnade även flera förslag, bl.a. om att Polismyndigheten ska ha ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med stöd till avhoppare samt att Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse ska utveckla sitt arbete för att identifiera potentiella avhoppare, i syfte att fler individer ska kunna komma ifråga för stödinsatser. I enlighet med bokstavsutredarens förslag beslutades ett ändringsuppdrag den 30 juni 2022 som ger Polismyndigheten det nationellt samordnande ansvaret för det pågående myndighetsgemensamma arbetet med avhopparverksamhet från och med den 1 oktober 2022. Uppdraget innebär att Polismyndigheten ska leda, driva och vara sammankallande för och rapportera om det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndigheten ska vidare förvalta den nationella webbplats om avhopparverksamhet som myndigheterna har i uppdrag att skapa samt, liksom tidigare, ansvara för att fördela medel till stödinsatser för avhoppare. Uppdraget till Polismyndigheten innebär inte några förändringar i myndigheternas roller när det gäller det operativa arbetet och inte heller mellan statliga myndigheter och kommunernas socialtjänster. Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelser ska enligt ändringsuppdraget också utveckla arbetet med att identifiera avhoppare. Syftet är att förstärka det uppsökande arbetet, så att fler individer ska komma i fråga för stödinsatser för att lämna kriminaliteten bakom sig. Myndigheterna ska vidare emellan sig fördela övriga eventuella uppgifter kring avhopparverksamhet som kan finnas på nationell nivå. En sådan fördelning ska utgå från respektive myndighets kompetens- och ansvarsområden. Myndigheterna lämnade en delredovisning den 2 maj 2023 och slutredovisade uppdraget den 29 januari 2024. Regeringen analyserar myndigheternas redovisning och behovet av ytterligare åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om påföljd och behandling för personer som begår sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Kriminalvården bör få i uppdrag att inventera forskning på området samt utforma lämpliga program för farmakologisk och annan medicinsk behandling av pedofiler. Utskottet anför också att möjligheterna att införa vård som påföljd vid sidan av fängelse bör utredas. I en utredning om en utvidgad påföljdsbestämning vid sexualbrott mot barn bör det övervägas i vilken utsträckning regler om tvångsvård ska vara tillämpliga vid påföljdsbestämningen (bet. 2021/22:JuU25 s. 32). Regeringen gav Kriminalvården i uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 2023 att redovisa en sammanfattning av forskningsläget avseende farmakologisk och annan medicinsk behandling för klienter som är dömda för sexualbrott. Myndigheten ska vidare redovisa vilka insatser som kan erbjudas dessa klienter under verkställigheten samt vilket utvecklingsarbete som bedrivs inom myndigheten när det gäller målgruppen. I redovisningen ska särskilt fokus riktas mot klienter som är dömda för sexualbrott mot barn. Redovisning har lämnats i Kriminalvårdens årsredovisning den 22 februari 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om kriminalisering av rymningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av rymningar och avvikelser (bet. 2021/22:JuU25 s. 41). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. kommer att behandla den fråga tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2024 (dir. 2023:74). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om fler anstalts- och häktesplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om fler anstalts- och häktesplatser (bet. 2021/22:JuU25 s. 42). Kriminalvården har vid tre tillfällen, i enlighet med uppdrag i myndighetens regleringsbrev för budgetåren 2020, 2021 och 2022, redovisat en plan för ökad platskapacitet (Ju2020/00799, Ju2021/00955 och Ju2022/00818). Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 gett myndigheten i uppdrag att den 1 mars 2023 inkomma med en uppdatering av utbyggnadsplanen. Myndigheten har också i uppdrag att därutöver beräkna vilken ytterligare kapacitet som kommer behövas i häkte, anstalt och frivård för att kunna hantera de förslag som lämnats i Tidöavtalet. Kriminalvården redovisade i juni 2022 ett regeringsuppdrag om att ta fram en plan för en strategisk kompetensförsörjning (Ju2022/02133). Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 gett myndigheten i uppdrag att inkomma med en genomförandeplan för kompetensförsörjningen för åren 2023–2032. Kriminalvårdens anslag har stärkts kraftigt de senaste budgetåren (bl.a. prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1). I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen att Kriminalvårdens anslag skulle stärkas med ytterligare drygt 2,4 miljarder kronor fr.o.m. 2025 i syfte att kunna fortsätta öka kapaciteten (prop. 2022/23:1 utg. omr. 4 avsnitt 3.10 s. 76). Den 18 april 2023 redovisade Kriminalvården en bedömning av vilket ytterligare kapacitetsbehov som myndigheten behöver till följd av förslagen i Tidöavtalet (Ju2023/00938). Regeringen gav den 22 juni 2023 Kriminalvården i uppdrag att ta fram en ny utbyggnadsplan för åren 2024–2033 som inkluderar beräknat kapacitetsbehov med anledning av förslagen i Tidöavtalet. Planen redovisades den 15 december 2023 (Ju2023/02786). Av planen framgår att Kriminalvården bedömer behovet till mellan 18 000 och 38 000 platser 2033. Regeringen har även beslutat om en utredning som ska se över möjligheterna att hyra anstaltsplatser utomlands (Ju2023:E). Uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om biträdande övervakare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en total översyn av systemet med biträdande övervakare inom Kriminalvården (bet. 2021/22:JuU25 s. 43). Riksdagen har därmed bifallit motion 2021/22:3779 yrkande 36. Regeringen beslutade den 22 december 2022 att ge Kriminalvården ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2023 att redovisa hur myndigheten arbetar för att säkerställa att personer som förordnas som biträdande övervakare är lämpliga för uppgiften. Kriminalvården har återrapporterat sin redovisning i årsredovisningen för 2023 den 22 februari 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 24 om åtgärder för att öka antalet överföringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör prioritera arbetet med att skriva avtal med andra länder om överförande av verkställighet, att Kriminalvården ges i uppdrag att påtagligt öka antalet överföranden av fångar med utländskt medborgarskap i svenska fängelser till sina respektive hemländer och att Kriminalvården bör fördjupa samarbetet med kriminalvården i de länder vars medborgare är överrepresenterade i de svenska anstalterna för att överföring ska bli möjligt i fler fall (bet. 2021/22:JuU25 s. 53). Tillkännagivandet motsvarar tillkännagivandet om åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer (bet. 2020/21:JuU26 punkt 33, rskr. 2020/21:304). Bilaterala och multilaterala kontakter har genomförts med relevanta länder i syfte att utöka möjligheterna till överföranden. Regeringen avser fortsätta detta arbete. Inriktningen på arbetet är också att bilaterala avtal övervägs i de fall där det anses möjligt, lämpligt och resurseffektivt. Den 1 december 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som syftar till en förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet (SFS 2022:1459). I regleringsbrevet för budgetåret 2022 fick myndigheten i uppdrag att två gånger per år redovisa en rad statistiska uppgifter avseende handläggning och beslut om överföranden av straffverkställighet. Samtidigt fick Kriminalvården i uppdrag att informera Regeringskansliet när myndigheten identifierar återkommande svårigheter i samband med ärendehanteringen i förhållande till specifika länder. I regleringsbrevet för budgetåret 2023 har regeringen gett Kriminalvården i uppdrag att fortsätta med denna redovisning. Härutöver har myndigheten fått i uppdrag att i årsredovisningen för 2023 redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att ytterligare öka antalet överföranden av straffverkställighet samt vilka hinder myndigheten möter på området. I regleringsbrevet för 2024 har Kriminalvården fortsatt fått i uppdrag att två gånger per år redovisa statistik avseende överförande av straffverkställighet. Kriminalvården har den 22 februari 2024, i årsredovisningen för 2023, redovisat vilka åtgärder myndigheten har vidtagit i syfte att kunna öka antalet överföranden. Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag i regleringsbrevet för 2024 att fortsätta att två gånger per år redovisa statistik över bl.a. genomförda överföranden av straffverkställighet samt löpande redovisa svårigheter i arbetet med specifika länder. Regeringen har fortsatt att ta bilaterala och multilaterala kontakter med relevanta länder i syfte att utöka möjligheterna till överföranden. Förhandlingar har inletts med Kosovo angående ett avtal om överförande av dömda personer. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 14, 17, 18, 23 och 24. 99. Rskr. 2021/22:251 Ett särskilt brott för hedersförtryck Prop. 2021/22:138, bet. 2021/22:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 125). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om preskription (bet. 2021/22:JuU17 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen har övervägt om preskriptionsbestämmelserna för grov fridskränkning mot en person som inte fyllt 18 år bör ändras och i det sammahanget även berört det vid den tidpunkten föreslagna hedersbrottet. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 100. Rskr. 2021/22:252 Nya verktyg mot gängkriminaliteten Mot 2021/22:1501 m.fl., bet. 2021/22:JuU44 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 126). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om beslag och förverkande av brottsvinster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbättrade möjligheter att förverka tillgångar från kriminella (bet. 2021/22:JuU44 s. 6). Den 21 december 2023 beslutade regeringen lagrådsremissen En ny förverkandelagstiftning och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa vistelseförbud (bet. 2021/22:JuU44 s. 20). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. kommer att behandla den fråga tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2024 (dir. 2023:74). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om effektivare användning av biometrisk information*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om effektivare användning av biometrisk information (bet. 2021/22:JuU44 s. 23 f.). I juni 2023 överlämnades betänkandet Biometri – för en effektivare brottsbekämpning (SOU 2023:32). Betänkandet har remitterats. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om informationsutbyte mellan myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bättre informationsutbyte mellan myndigheter (bet. 2021/22:JuU44 s. 29). Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras. Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt – vid behov – andra aktörer. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel. Uppdraget redovisades i oktober 2023 i betänkandet Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69). Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 4–6. 101. Rskr. 2021/22:260 Hyresrätt m.m. Mot. 2021/22:1710 m.fl., bet. 2021/22:CU5 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 129). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om främjande av ägarlägenheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att främja ägarlägenheter (bet. 2021/22:CU5 s. 35 f.). I tillkännagivandet anges bl.a. att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter. Tillkännagivandet har samband med tidigare tillkännagivande i frågan, se rskr. 2020/21:193, bet. 2020/21:CU7 (Ju 69 punkt 22). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen beslutade den 11 maj 2023 kommittédirektiven Fler vägar till att äga sitt boende (dir. 2023:62). Utredaren ska bl.a. föreslå de åtgärder som behövs för att befintliga hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Uppdraget ska redovisas senast den 2 december 2024. Regeringen avser att återkomma till riksdagen efter att utredningen har presenterat sina resultat. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om hyrköpsystem m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hyrköpssystem (bet. 2021/22:CU5 s. 38 f.). I tillkännagivandet anges bl.a. att regeringen skyndsamt bör tillsätta en utredning med syfte att utreda ett hyrköpsystem. Tillkännagivandet har samband med tidigare tillkännagivande i frågan, se rskr. 2020/21:193, bet. 2020/21:CU7 (Ju 69 punkt 23). Justitiedepartementet har tagit fram beredningsunderlag genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen beslutade den 11 maj 2023 kommittédirektiven Fler vägar till att äga sitt boende (dir. 2023:62). Utredaren ska bl.a. ta ställning till hur ett tryggt regelsystem för hyrköp av bostäder bör utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 2 december 2024. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 102. Rskr. 2021/22:261 Familjerätt Mot. 2021/22:2611 m.fl., bet. 2021/22:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 130). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om kompetens hos yrkesverksamma i mål om vårdnad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetens hos yrkesverksamma i mål om vårdnad (bet. 2021/22:CU6 s. 21 f.). I betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71) som överlämnades till regeringen den 20 januari 2023 behandlas frågor om kompetenshöjande insatser. Regeringen gav den 21 december 2023 Jämställdhetsmyndigheten ett uppdrag att arbeta med kompetenshöjande insatser i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 103. Rskr. 2021/22:270 Polisfrågor Mot. 2021/22:2528 m.fl., bet. 2021/22:JuU22 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 131). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om antalet poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om antalet poliser (bet. 2020/21:JuU22 s. 22 f.). Regeringen gav den 22 december 2022 Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet om en polistäthet som åtminstone motsvarar genomsnittet i Europeiska unionen. Av redovisningen skulle framgå vilka åtgärder som behöver vidtas, av vem och vid vilken tidpunkt samt vilka förutsättningar som måste finnas på plats för att nå målet så snart som möjligt. Polismyndigheten redovisade uppdraget till regeringen i mars 2023 i rapporten Redovisning av regeringsuppdrag – Underlag för ökad polistäthet. I redovisningen lämnade Polismyndigheten förslag på vilka åtgärder som behöver vidtas, av vem och vid vilken tidpunkt, samt vilka förutsättningar som måste finnas för att nå målet så snart som möjligt. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet. I regleringsbrevet för 2024 har regeringen gett Polismyndigheten i uppdrag att säkerställa att minst nuvarande tillväxttakt i antal poliser fortsätter efter utgången av 2024. Polismyndigheten ska vidta åtgärder för att öka antalet lämpade polisstuderande. Myndigheten ska även undersöka behovet av en utökning av antalet platser, inklusive distansplatser, på befintliga polisutbildningar samt analysera eventuellt behov av polisutbildning vid ytterligare ett universitet eller en högskola. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 19 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om beredskapspolis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet. 2020/21:JuU22 s. 27 f.). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått i uppdrag att översiktligt bedöma och redovisa behovet av personalförstärkningar inom bevakningsansvariga myndigheter, kommuner, regioner och näringslivet för att nödvändig verksamhet ska kunna upprätthållas vid höjd beredskap och krig. MSB ska bedöma var det finns behov av särskilda åtgärder för att säkra personalbehoven inom de verksamhetsområden som är av central betydelse för att uppnå målet med det civila försvaret. Uppdraget redovisades den 29 april 2022. Frågan bereds i Regeringskansliet och behöver kopplas samman med det uppdrag som MSB fick den 31 mars 2022 gällande ett uppdrag att bl.a. ta fram underlag rörande det civila försvaret på längre sikt, dvs. för 2024 och framåt (Ju2022/01209). I uppdraget framgår att MSB:s analys bör användas som ett underlag för Försvarsberedningens kommande arbete, vilket var en del av den överenskommelse som gjordes mellan dåvarande regering och riksdagens partier den 16 mars 2022. MSB har genomfört uppdraget med stöd av ett sjuttiotal myndigheter, däribland samtliga beredskapsmyndigheter, och rapporteringen som har lämnats bygger på de underlag som myndigheterna har inkommit med till MSB. En del i redovisningen handlar om personalförsörjning. Personalförsörjning handlar i detta sammanhang om att säkerställa att personal finns tillgänglig inför och under höjd beredskap och krig med särskilt fokus på åtgärder kopplade till civilplikt och frivilliga försvarsorganisationer. Regeringen aviserade i den totalförsvarspolitiska inriktningspropositionen (prop. 2020/21:30) att en sådan översyn bör påbörjas snarast då det i dagsläget finns flera oklarheter, bl.a. hur näringslivets personalförsörjning ska organiseras och Arbetsförmedlingens roll i systemet. Frågan kommer övervägas inom ramen för det fortsatta arbetet kring personalförsörjning vid höjd beredskap och krig. Den 12 oktober 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Polisens beredskap (dir. 2023:143). En särskild utredare fick i uppdrag att föreslå åtgärder som stärker Polismyndighetens och Säkerhetspolisens förmåga att genomföra sina uppgifter vid kriser och andra samhällsstörningar i fredstid samt vid höjd beredskap och ytterst i krig. Syftet är att stärka polisens beredskap. Utredaren ska bland annat anlysera om en polisiär förstärkningsresurs bör inrättas och, oavsett bedömning i sak, föreslå hur en sådan funktion ska utformas och användas. Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2025. Den 27 juli 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till utredningen En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret (dir. 2023:116) med uppdrag att analysera och lämna förslag på hur personalbehoven inom det civila försvaret kan tryggas. Uppdraget ska redovisas senast den 27 januari 2025. Den 19 december 2023 överlämnade Försvarsberedningen sitt delbetänkande Kraftsamling (Ds 2023:34). Redovisningen innehåller förslag som skulle kunna innebära en resursförstärkning av polisen i händelse av höjd beredskap eller krig. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter (bet. 2021/22:JuU22 s. 47 f.). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 53 om ordningsvakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ordningsvakter (bet. 2021/22:JuU22 s. 13 och 95 f.). I november 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regelverket för ordningsvakter. Ordningsvaktsutredningen överlämnade i maj 2021 betänkandet En ny lag om ordningsvakter m.m. (SOU 2021:38). Betänkandet har remitterats. Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1) föreslagit att Polismyndigheten tillförs medel för att ge myndigheten förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med de planerade lagändringarna. Regeringen överlämnade i mars 2023 propositionen En ny lag om ordningsvakter (prop. 2022/23:91) till riksdagen. Genom förslaget i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2022:23/91 s. 17). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU23, rskr. 2022/23:216). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2024. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 13 och 20. 104. Rskr. 2021/22:273 Unga lagöverträdare Mot. 2021/22:2508 m.fl., bet. 2021/22:JuU27 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 133). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om åtgärder mot ungdomsrånen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder mot ungdomsrånen (bet. 2021/22:JuU27 s. 29 f.). Av tillkännagivandet framgår bland annat att utskottet efterfrågar en bredare utredning som tydligare analyserar orsaker till ökningen av ungdomsrånen. I frågan om utskottets uttalande om en utredning som tydligare analyserar orsakerna till ökningen av ungdomsrån bör framhållas att Brå i december 2021 publicerade en kartläggning av ungdomsrån, vars fokus var den period då ungdomsrånen ökade (Brå 2021:19). Brå ger i studien en samlad bild av utvecklingen av ungdomsrån, brottens karaktär, vilka som misstänks och vilka som utsätts samt ungdomars erfarenheter av personrån. Myndigheten redovisar i studien vilka bakomliggande orsaker som finns till rånen. Brås studie visar att det som driver unga att råna framför allt är att få pengar, spänning och status vilket också framkommit i tidigare forskning på området (se Brå 2019:19 s. 80–82). Studien visar även att konflikter eller kränkningar kan vara bakomliggande motiv till att ungdomar rånar. Vidare konstaterar Brå att ökningen i både antalet anmälda brott och ungdomars självrapporterade utsatthet för rån under perioden 2015–2019 talar för att det i huvudsak handlar om en faktisk ökning av ungdomsrånen och inte en förändring i anmälningsbenägenheten. Brå konstaterar även att de anmälda ungdomsrånen liksom den självrapporterade utsattheten minskade 2020, men att det är osäkert om det är starten på en nedåtgående trend eller en tillfällig avvikelse till följd av covid 19-pandemin. Minskningarna har därefter fortsatt (se statistik från den Nationella trygghetsundersökningen respektive anmälda rån mot person under 18 år). Brås studie om ungdomsrån utgår från en bred ansats och baseras på tillgänglig statistik, intervjuer med gärningspersoner, brottutsatta och föräldrar till brottsutsatta samt en genomgång av drygt 700 förundersökningar. Regeringen har i propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53) framfört att det mot bakgrund av den breda genomlysning av ungdomsrån som Brå gjort, och de svårigheter som finns med att göra en mer fördjupad analys av de bakomliggande orsakerna till förändringarna i antalet ungdomsrån, inte vore meningsfullt att ge Brå eller någon annan myndighet i uppdrag att ytterligare studera ökningen av ungdomsrån. Därutöver kan nämnas att Brå i regleringsbrevet för 2022 fick i uppdrag att genomföra en kunskapssammanställning av svensk och internationell forskning om socioekonomiska faktorer och brott (Ju2022/04139). Brå har även haft i uppdrag att studera hur barn och unga involveras i kriminella nätverk (Ju2022/01405). Uppdragen redovisades den 1 mars 2023 respektive den 1 november 2023. Denna del av tillkännagivandet redovisades i propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk och bedömdes därmed vara tillgodosedd (prop. 2022/23:53). Av tillkännagivandet framgår vidare att minimistraffet för rån ska skärpas till fängelse ett år och sex månader. Denna del av tillkännagivandet har tillgodosetts genom förslag i propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Enligt tillkännagivandet ska alla rån med förnedrande inslag bedömas som grova rån och leda till minst fem års fängelse. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om utredning av brott som begås av barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utredning av brott som begås av barn under 15 år (bet. 2021/22:JuU27 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om de särskilda bestämmelser som rör utredningar om brott som barn under 15 år misstänks ha begått är ändamålsenliga och om de tillämpas på avsett sätt. Likaså skulle utredaren lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga i syfte att brott som barn under 15 år misstänks för ska utredas i större utsträckning (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Den 9 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (prop. 2022/23:78). I propositionen bedömde regeringen att de förslag som behandlas i propositionen tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr. 2022/23:193). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023. Punkten är slutbehandlad. Punkt 11 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bevistalan (bet. 2021/22:JuU27 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Den 9 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (prop. 2022/23:78). I propositionen bedömde regeringen att de förslag som behandlas i propositionen tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr. 2022/23:193). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023. Punkten är slutbehandlad. Punkt 17 om straffrabatten för unga myndiga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU27 s. 40 f.). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingår att föreslå ändringar som innebär att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Uppdraget ska redovisas senast den 10 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 24 om ansvar för sluten ungdomsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ansvaret för sluten ungdomsvård (bet. 2021/22:JuU27 s. 44 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 17 och 24. 105. Rskr. 2021/22:275 Vapenfrågor Mot. 2021/22:2509 m.fl., bet. 2021/22:JuU28 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 134). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om EU:s vapendirektiv (reservation 1)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om EU:s vapendirektiv. Enligt tillkännagivandet ska regeringen skyndsamt tillsätta en ny utredning som tar fram ett förslag som både uppfyller de krav som direktivet ställer och kan få stöd i riksdagen (bet. 2021/22:JuU28 s. 44). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag till de författningsändringar som krävs i svensk rätt för att genomföra 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv på miniminivå (dir. 2022:40). Utredningen lämnade den 14 november 2022 delbetänkandet EU:s vapendirektiv – genomförande av 2017 års ändringsdirektiv på miniminivå till regeringen (SOU 2022:62). Regeringen beslutade den 30 mars 2023 propositionen Genomförande av ändringarna i vapendirektivet (prop. 2022/23:102). Genom propositionens förslag bedömde regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därigenom slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2021/22:JuU28 s. 45). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om ny tillståndsmyndighet för vapenärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2021/22:JuU28 s. 15 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för vapentillstånd ska flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten. Uppdraget ska redovisas den 31 januari 2025 (dir. 2023:108). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handläggningen av vapenlicensärenden (bet. 2021/22:JuU28 s. 18 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2021/22:JuU28 s. 21 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen (bet. 2021/22:JuU28 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren överväga om kravet på synnerliga skäl för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen kan förtydligas eller ersättas med särskilda skäl. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte (bet. 2021/22:JuU28 s. 26 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren överväga om processen vid vapenbyte kan förenklas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om krav för vapenlicens*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kraven för vapenlicens (bet. 2021/22:JuU28 s. 28 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökad vapengarderob (bet. 2021/22:JuU28 s. 29 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren föreslå hur en utökning av vapengarderoben för jakt kan utformas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om europeiskt skjutvapenpass*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om europeiskt skjutvapenpass (bet. 2021/22:JuU28 s. 32 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren bl.a. ta ställning till om det förenklade förfarande för tillfällig införsel av vapen som avses i artikel 17.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/555 av den 24 mars 2021 om kontroll av förvärv och innehav av vapen bör genomföras. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om handel med vapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handel med vapen (bet. 2021/22:JuU28 s. 34 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om tillsyn av skjutbanor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillsyn av skjutbanor (bet. 2021/22:JuU28 s. 36 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för tillsyn och tillståndsprövning av skjutbanor ska flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten. Uppdraget ska redovisas den 31 januari 2025 (dir. 2023:108). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om regelverket för vapensamlare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regelverket för vapensamlare (bet. 2021/22:JuU28 s. 42 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 10 maj 2024 (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren bl.a. ta ställning till om de krav som gäller för att skjutvapen ska få innehas för samlingsändamål bör förtydligas. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2–12 och 17. 106. Rskr. 2021/22:293 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2021/22:2561 m.fl., bet. 2021/22:JuU26 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 137). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om utredning vid dödligt våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utredning vid dödligt våld i nära relationer (bet. 2021/22:JuU26 s. 32 f.). I början av 2022 har Socialstyrelsen inkommit med en rapport utifrån deras permanenta uppdrag att bedriva utredningar enligt lagen (2007:606) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. I budgetpropositionen för 2024 redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat (se prop. 2023/24:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 43). Punkten är slutbehandlad. Punkt 16 om brott mot äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om brott mot äldre (bet. 2021/22:JuU26 s. 13 f.). Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget redovisades den 20 november 2023 (SOU 2023:80). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 19 mars 2024. Den 7 april 2022 gav regeringen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att genomföra en informationskampanj till allmänhet och företag om informations- och cybersäkerhet (Ju2022/01292). Syftet med kampanjen har varit att öka medvetenheten och kunskapen om informations- och cybersäkerhet samt förstärka förmågan att skydda sig mot brott. MSB har överlämnat en skriftlig redovisning över uppdraget i december 2022. Därutöver arbetar Polismyndighetens nationella bedrägericentrum i brottsförebyggande syfte med informationsinsatser om bedrägerier. Insatserna görs för att öka kunskapen och medvetenheten, inte minst hos äldre personer, om hur man skyddar sig mot brott och manipulation samt ta bort känslan av skam som ofta finns hos dem som blivit utsatta. Information förmedlas via olika kanaler, såsom tv, radio och tidningar nationellt och lokalt, sociala medier och annonsplatser på nätet. Dessutom ges direkt information till olika föreningar, t.ex. pensionärsföreningarna PRO och SPF organisationer som ger stöd till brottsoffer, t.ex. Brottsofferjour samt en. Nationellt bedrägericentrum har i samarbete med pensionärsföreningarna och Brottsofferjouren utformat ett utbildningsmaterial, Försök inte lura mig, som särskilt riktar sig till äldre i syfte att öka kunskapen om hur man kan skydda sig mot bedrägerier. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 25 om ökad användning av kontaktförbud för brottsmisstänkta och deras närstående*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad användning av kontaktförbud för brottsmisstänkta och deras närstående (bet. 2021/22:JuU26 s. 47). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). Genom tilläggsdirektiv beslutade den 9 mars 2023 gav regeringen utredaren i uppdrag att även ta ställning till hur kontaktförbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där målsäganden, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld. Utredaren skulle också ta ställning till om det i frågor om kontaktförbud finns behov av att ändra rätten till offentligt biträde för unga förbudspersoner samt lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – Ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 34 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vikten av att ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet genom ytterligare ett tillkännagivande i frågan (bet. 2021/22:JuU26 s. 69 f.). Tillkännagivandet motsvarar tillkännagivandet om barnahus (bet. 2020/21:JuU27 punkt 38). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och remisstiden gick ut den 7 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 43 om handläggningen av utredningar vid brott mot barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handläggningen av utredningar vid brott mot barn (bet. 2021/22:JuU26 s. 70). I regleringsbrevet för 2020 gavs Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrevs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften. För att öka andelen utredare med rätt kompetens för att hålla förhör med barn har Polismyndigheten tagit fram en ny utbildning som ersätter den tidigare barnförhörsledarutbildningen och utbildningen för ungdomsbrottsutredare. Den nya utbildningen riktar sig till alla utredare som utreder brott där barn, dvs. personer i ålder upp till 18 år, förekommer som målsägande, vittne eller misstänkt. En särskild utredare har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29 och dir. 2022:17). Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn under den närmaste tioårsperioden. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) och förslagen bereds i Regeringskansliet. Betänkandet har remitterats och remissammanställning pågår. I regleringsbrevet för 2024 har regeringen angett att Polismyndigheten ska redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften och att tidsfristen för handläggning av brott mot barn inte överskrids utan att det är motiverat. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 48 om statistik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om statistik om orsakerna som ligger till grund för anmälningar till socialtjänsten eller till att barn omhändertas, kriminalstatistik som visar om brott mot barn begåtts inom familjen eller av en annan omsorgsperson samt statistik gällande brott med hedersmotiv (bet. 2021/22:JuU26 s. 78 f.). Den 1 juni 2022 trädde lagändringar i kraft som innebär att ett särskilt brott för hedersförtryck infördes i brottsbalken. Införandet av ett särskilt brott för hedersförtryck innebär att statistik om anmälda, handlagda och uppklarade brott samt misstänkta och lagförda personer finns tillgänglig inom ramen för den officiella kriminalstatistiken. Brottsförebyggande rådet publicerade i juni 2023 en kartläggning av polisanmälda brott mot barn. Studien omfattar närmare 120 000 polisanmälda brott som drabbat målsägare i åldern 7–15 år under åren 2018–2020. I studien redovisas bl.a. uppgifter om gärningspersonerna, inklusive om dessa är vårdnadshavare till barnet alternativt syskon eller övrig släkt. Den 22 juni 2023 fattade regeringen beslut om en utredning med uppdrag att lämna förslag till en ny reglering av socialtjänstdataregister (S 2023:B). Utredaren ska bl.a. ta ställning till vilka personuppgifter som ska få behandlas, t.ex. personnummerbaserade uppgifter om orsak eller behov, uppgift om anmälan, ansökan eller information på annat sätt och uppgift om resultat av insats. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 16, 25, 34, 43 och 48. 107. Rskr. 2021/22:294 Riksrevisionens rapport om ersättning till rättsliga biträden i brottmål Skr. 2021/22:109, bet. 2021/22:JuU19 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 138). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en översyn av regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål. Enligt tillkännagivandet bör dessutom ett nytt system för ersättningsanspråken införas och utformas på ett sätt som gör att kontroll och granskning sker rutinmässigt och att det är enkelt att upptäcka fusk och dubbeldebitering (bet. 2021/22:JuU19 s. 10). Domstolsverket har på regeringens uppdrag analyserat varför ersättningarna från anslaget 1:11 Rättsliga biträden har ökat. Uppdraget slutredovisades den 1 mars 2022 (Ju2021/03425). I slutredovisningen lämnar Domstolsverket förslag till olika åtgärder som kan övervägas för att öka kostnadskontrollen och minska kostnaderna för rättsliga biträden. Vissa åtgärder avser Domstolsverket att arbeta vidare med självständigt och vissa åtgärdsförslag har lämnats till regeringen för en bedömning av ett eventuellt genomförande. Domstolsverkets förslag bereds i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett återrapporteringskrav i Sveriges Domstolars regleringsbrev för budgetår 2022. Återrapporteringskravet innebär att Domstolsverket ska redovisa de åtgärder myndigheten vidtagit i syfte att skapa en bättre kostnadskontroll. Regeringen beslutade den 24 november 2022 förordningsändringar som innebär att de allmänna domstolarna, Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden ska få tillgång till inkomstuppgifter från Skatteverkets beskattningsdatabas, se 8 m § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Det handlar bl.a. om uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av återbetalningsskyldighet, avgift eller ersättning, t.ex. rättshjälpsavgift eller återbetalningsskyldighet i brottmål för offentlig försvarare. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Regeringen beslutade den 30 mars 2023 en förordningsändring som innebär att det införs en ny underrättelseskyldighet för polis och åklagare. Om en domstol har förordnat en offentlig försvarare, ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn, ska domstolen underrättas om att förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts. Underrättelseskyldigheten kommer att effektivisera domstolarnas handläggning av förordnandemål. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 maj 2023. Domstolsverket beslutade den 28 mars 2023 föreskrifter om en taxa i förordnandemål. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 juni 2023 och syftar till att ge domstolarna bättre förutsättningar att utöva en tillförlitlig kostnadskontroll. Regeringen beslutade den 23 november 2023 propositionen Skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål (prop. 2023/24:46). Regeringen föreslår i propositionen att den som döms för brott i högre utsträckning ska ersätta statens kostnader för en offentlig försvarare. Förslagen bedöms leda till ökade intäkter för staten med ca 55 miljoner kronor per år. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2023/24:JuU8, rskr. 2023/24:127). Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 108. Rskr. 2021/22:318 Skärpt straff för gravfridsbrott Prop. 2021/22:195, bet. 2021/22:JuU43 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 143). Skrivelsen är inte slutbehandlad. ´ Punkt 2 om straffskalan för grovt gravfridsbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om straffskalan för grovt gravfridsbrott (bet. 2021/22:JuU43 s. 9). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). I uppdraget ingår bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna för straffskalorna samt att föreslå ändringar som säkerställer en nyanserad och differentierad straffmätning där försvårande omständigheter får större genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om försvårande av utredning som kvalifikationsgrund för grovt brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om försvårande av utredning som kvalifikationsgrund för grovt gravfridsbrott (bet. 2021/22:JuU43 s. 9–10). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). I uppdraget ingår bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna för straffskalorna samt att föreslå ändringar som säkerställer en nyanserad och differentierad straffmätning där försvårande omständigheter får större genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Punkten är inte slutbehandlad. 109. Rskr. 2021/22:323 Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärendenProp. 2021/22:131, bet. 2021/22:JuU30 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 145).Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ny förvarsgrund*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa en ny förvarsgrund (bet. 2021/22:JuU30 s. 24). Regeringen har för avsikt att under våren 2024 tillsätta en utredning som bland annat ska få i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar i syfte att se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet. Punkten är inte slutbehandlad. 110. Rskr. 2021/22:325 Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång Prop. 2021/22:194, bet. 2021/22:JuU40 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 147). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om särskild brottskod och ökad kartläggning av djurrättsrelaterad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att dels vidta åtgärder för att förbättra det statistiska underlaget samt kunskapsunderlaget om brott begångna av djurrättsaktivister, dels säkerställas att landsbygdsbor och lantbrukare omfattas av de trygghetsundersökningar som genomförs på årlig basis av Brottsförebyggande rådet (bet. 2021/22:JuU40 s. 17). Tillkännagivandet motsvarar delar av ett tidigare tillkännagivande på området, se rskr. 2019/20:256 och bet. 2019/20:JuU25 s. 103 och skr. 2021/22:75 (Ju 53). I propositionen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång (prop. 2021/22:194) angavs bl.a. att någon klassificering utifrån motivet för brottet inte görs i brottskodsystemet och att systemet med brottskoder är utformat så att det skulle behöva införas en större mängd brottskoder för brott som utförs av djurrättsaktivister, vilket skulle riskera att göra systemet svåröverblickbart och öka risken för felkodning och kvalitetsbrister. Vidare angavs att systemet med brottskoder har skapats och förvaltas av myndigheterna själva och att myndigheterna inte har ansett att det finns skäl att införa särskilda brottskoder för brott begångna av djurrättsaktivister. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen det tidigare tillkännagivandet tillgodosett. Riksdagen antog lagen den 31 maj 2022. I betänkandet avseende propositionen föreslog utskottet det nu aktuella tillkännagivandet. Brottsförebyggande rådet genomför årligen Nationella trygghetsundersökningen (NTU), i vilken ca 65 000 personer svarar på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Resultaten redovisas bl.a. uppdelat på boendeort, där boende i mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner utgör en grupp. I regleringsbrevet för 2024 har Brottsförebyggande rådet fått i uppdrag att studera brott och otrygghet på landsbygden. Uppdraget ska omfatta en kartläggning av brottslighetens struktur och utveckling över tid samt av otrygghet, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av rättsväsendet bland personer boende på landsbygden. Brottsförebyggande rådet ska inom ramen för uppdraget även belysa hur brottsligheten på landsbygden konkret kan ta sig uttryck och hur otryggheten påverkar personer på landsbygden samt belysa hur den brottslighet som begås av djurrättsaktivister yttrar sig. Uppdraget ska redovisas senast den 13 juni 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om stärkt skydd för eftersöksjägare m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stärkt skydd för eftersöksjägare m.fl., (bet. 2021/22:JuU40 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). I uppdraget ingår bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna för straffskalorna samt att föreslå ändringar som säkerställer en nyanserad och differentierad straffmätning där försvårande omständigheter får större genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Punkten är inte slutbehandlad. 111. Rskr. 2021/22:326 Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer Prop. 2021/22:198, bet. 2021/22:CU20 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 148). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om utbetalning av skadestånd till brottsoffer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om effektivare utbetalning av skadestånd till brottsoffer (bet. 2021/22:CU20 s. 19 f.). Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat ta ställning till om brottsoffer ska ha rätt till brottsskadeersättning redan när en dom på skadestånd får laga kraft (dir. 2023:94). Genom kommittédirektiven ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 112. Rskr. 2021/22:347 En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring Prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (152). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om bindande erbjudande om straffreduktion*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det ska införas ett kronvittnessystem som innebär att en misstänkt som bistår de brottsbekämpande myndigheterna med värdefull information kan garanteras den straffreduktion som åklagaren erbjuder i utbyte mot samarbetet (bet. 2021/22:JuU35 s. 30). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om åklagarens förslag till strafflindring bör bli bindande för domstolen och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Uppdraget ska redovisas senast den 28 april 2024. Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om falska uppgifter under en förundersökning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utredas om brottet skyddande av brottsling ska kunna omfatta fler situationer än i dag. Brottet bör t.ex. omfatta sådana situationer där någon, till förmån för den som är misstänkt eller dömd för ett brott, under polisförhör eller på något annat sätt under en brottsutredning, lämnar falska uppgifter som kan påverka bevisläget. (bet. 2021/22:JuU35 s. 35 f.). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 113. Rskr. 2021/22:376 Tryggare bostadsrätt Mot. 2021/22:4520 m.fl., bet. 2021/22:CU24 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 157). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 b om andra föravtal än förhandsavtal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur reglerna om andra föravtal än förhandsavtal kan tydliggöras och skärpas (bet. 2021/22:CU24 s. 7 f.). Tillkännagivandet beslutades av riksdagen i juni 2022 i samband med att riksdagen antog flertalet av lagförslagen i propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171). Tillkännagivandet har analyserats inom Justitiedepartementet. Frågan bör utredas i ett lämpligt sammanhang, vilket kan ske tidigast under hösten 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om den framtida regleringen av förhandsavtal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur regleringen kring förhandsavtal kan skärpas (bet. 2021/22:CU24 s. 13 f.). Tillkännagivandet beslutades av riksdagen i juni 2022 i samband med att riksdagen antog flertalet av lagförslagen i propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171). Tillkännagivandet har analyserats inom Justitiedepartementet. Frågan bör utredas i ett lämpligt sammanhang, vilket kan ske tidigast under hösten 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 114. Rskr. 2021/22:387 Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk Prop. 2021/22:224, bet. 2021/22:SfU28 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 160). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om återfallsbrottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återfallsbrottslighet (bet. 2021/22:SfU28 s. 38). Regeringen avser att inom kort tillsätta en utredning där bl.a. denna fråga ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om inhibition*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om inhibition (bet. 2021/22:SfU28 s. 39). Den 29 februari 2024 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att bl.a. lämna förslag på en ordning som gör det möjligt att skjuta upp verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning, som ett alternativ till att bevilja ett uppehållstillstånd, om det finns ett tillfälligt hinder mot att verkställa beslutet och utlänningen utgör ett säkerhetshot eller har gjort sig skyldig till allvarlig eller upprepad brottslighet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2024 (Ju 2024:B). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om uppehållstillstånd på grund av anknytning efter brott mot familjemedlem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återvändande för den som utvisats på grund av brott mot familjemedlem (bet. 2021/22:SfU28 s. 42). Regeringen avser att inom kort tillsätta en utredning där bl.a. denna fråga ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 7, 10 och 16. 115. Rskr. 2021/22:409 Riksrevisionens rapport om Ekobrottsmyndighetens arbete mot den organiserade brottsligheten Mot. 2021/22:4654 m.fl., bet. 2021/22:JuU45 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 162). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av Ekobrottsmyndighetens uppdrag och konstruktion*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av Ekobrottsmyndighetens uppdrag och konstruktion (bet. 2021/22:JuU45 s. 12). Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att tillsätta en utredning med uppdrag att bl.a. göra en förutsättningslös översyn och utvärdering av Ekobrottsmyndighetens uppdrag och konstruktion (dir. 2023:90). Genom beslutet om kommittédirektiv ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om direktåtkomst för Ekobrottsmyndigheten till vissa register*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om direktåtkomst för Ekobrottsmyndigheten till vissa register (bet. 2021/22:JuU45 s. 13). Den 1 juli 2022 trädde en ändring i lagen (2020:272) om konto- och värdefackssystem i kraft. Ändringarna möjliggör för underrättelseverksamheten vid Ekobrottsmyndigheten att få del av uppgifter genom konto- och värdefackssystemen. Vidare gav regeringen den 16 juni 2022 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om tillgången till uppgifter i penningtvättsregistret för brottsbekämpande myndigheter bör utökas och lämna förslag till de författningsändringar eller andra åtgärder som behövs (dir. 2022:76). Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2024. Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att tillsätta en utredning med uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till om och i så fall på vilket sätt Ekobrottsmyndigheten bör få tillgång till ytterligare register som andra myndigheter förfogar över (dir. 2023:90). Genom beslutet om kommittédirektiv ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet (bet. 2021/22:JuU45 s. 13). Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att tillsätta en utredning med uppdrag att bl.a. klargöra gränsdragningen mellan Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten när det gäller myndigheternas underrättelseverksamhet och överväga om Ekobrottsmyndigheten ska ha ett eget uppdrag att kunna bedriva underrättelseverksamhet (dir. 2023:90). Genom beslutet om kommittédirektiv ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 116. Rskr. 2021/22:417 Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2021/22:230, bet. 2021/22:SoU37 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 164). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om en särskild enhet inom Kriminalvården*: Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2021/22:418, se S 60. 117. Rskr. 2021/22:422 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 Mot. 2021/22:4631 yrkande 19, bet. 2021/22:SoU25 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 165). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 16 om vård och behandling av skadligt bruk och beroendesjukdom inom kriminalvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vård och behandling av skadligt bruk och beroendesjukdom erbjuds och tillgängliggörs även inom kriminalvården (bet. 2021/22:SoU25 s. 62). Riksdagen har därmed bifallit motion 2021/22:4631 yrkande 19. Regeringen beslutade den 24 mars 2022 att ge särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken (dir. 2022:24). Vård och behandling av skadligt bruk och beroendesjukdom inom Kriminalvården beaktas av utredningen. Narkotikautredningen lämande sitt betänkande (SOU 2023:62) den 26 oktober 2023 och betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet. Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 22 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 118. Rskr. 2021/22:433 Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar Prop. 2021/22:231, bet. 2021/22:JuU41 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 167). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om grovt brott vid köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett grovt brott för köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (bet. 2021/22:JuU41 s. 22 och 23). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 119. Rskr. 2021/22:434 Ökad kontroll vid verkställighet av fängelsestraff med fotboja Prop. 2021/22:196, bet. 2021/22:JuU42 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 168). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om brottsoffers samtycke vid verkställighet med fotboja*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samtycke som krav för verkställighet av fängelsestraff med fotboja i de fall där den dömda personen dömts för våld och hot mellan närstående som inte delar bostad eller som inte har en parrelation, t.ex. vid hedersrelaterade brott (bet. 2021/22:JuU42 s. 11 och 12). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om vistelseförbud m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att de områden som beläggs med vistelseförbud bör vara större än den omedelbara närheten kring ett brottsoffers bostad (bet. 2021/22:JuU42 s. 11 och 12). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. överväger ändringar inom ramen för påföljdssystemet som innebär utökade eller nya möjligheter att besluta var en dömd person ska vistas eller inte får vistas. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2024 (dir. 2023:74). Punkten är inte slutbehandlad. 120. Rskr. 2021/22:435 Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande Prop. 2021/22:250, bet. 2021/22:SfU31 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 169). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om flytt mellan kommuner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om flytt mellan kommuner (bet. 2021/22:SfU31 s. 18). Enligt tillkännagivandet är det, vid övergången till den nya regleringen, av yttersta vikt att de skyddsbehövande så långt det är möjligt inte rycks upp från sin invanda miljö. Föreskrifterna bör därför utformas så att det i det enskilda fallet i möjligaste mån kan undvikas att enskilda ska behöva ryckas upp och flytta i onödan. Regeringen beslutade den 22 juni 2022 förordningen (2022:1008) om anvisning av en kommun som ska ordna boende för vissa utlänningar. Av förordningen framgår bl.a. att Migrationsverket ska ta fram en beräkning av antalet anvisningar per kommun (fördelningstal) och att Migrationsverket inom ramen för dessa tal får besluta om att i det enskilda fallet anvisa en kommun som ska ordna boendet. Enligt förordningen ska bl.a. utlänningar som har varit ensamkommande barn ha förtur vid anvisningar när de fyller 18 år och en sådan anvisning ska i första hand ske till den kommun som utlänningen vistats i. Av förordningen framgår vidare att om det med hänsyn till behovet av att kunna beakta barnets bästa finns synnerliga skäl, får Migrationsverket revidera fördelningstalen till enskilda kommuner under den aktuella perioden. Av uppgifter från Migrationsverket framgår att utlänningar med tillfälligt skydd anvisades till den tidigare vistelsekommunen i över hälften av fallen, och till en annan kommun i samma län i ca en fjärdedel av fallen, under de första månaderna (Ju2022/03734). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.5.1 s. 9–10) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom den beslutade förordningen är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om ersättning till kommuner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättning till kommuner (bet. 2021/22:SfU31 s. 18–19). Regeringen beslutade den 22 juni 2022 förordning (2022:1009) om ändring i förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Genom ändringarna ges kommunerna rätt till ersättning för kostnader för anordnande av boenden. Ersättningen betalas ut genom schablonbelopp, där kommunerna ges såväl ersättning för kostnader för beredskap att tillhandahålla och avveckla boenden utifrån fördelningstalen, som ersättning för kostnader för boende för de utlänningar som sedan anvisas till kommunen. Kommunerna tillförsäkras således viss ersättning även om någon anvisning sedan inte skulle ske. Punkten är inte slutbehandlad. 121. Rskr. 2021/22:440 Immaterialrätt Mot. 2021/22:2435 m.fl., bet. 2021/22:NU22 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:74 (Ju 170). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om kostnader i mål om patent*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kostnader i mål om patent (bet. 2021/22:NU22 s. 3). I tillkännagivandet anges att regeringen bör se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere (bet. 2021/22:NU22 s. 22). Regeringen överväger om en utredning bör tillsättas för att se över frågan. Punkten är inte slutbehandlad. 122. Rskr. 2021/22:454 Stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda Prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU46 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 174). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om kostnader med anledning av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bedömning av kostnaderna med anledning av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (bet. 2021/22:JuU46 s. 9). Den 25 augusti 2022 beslutade regeringen att ge Domstolsverket i uppdrag att redovisa Sveriges Domstolars kostnader med anledning av ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen. Uppdraget skulle redovisas den 1 mars 2023. Sedan upppdragstiden förlängts redovisade Domstolsverket uppdraget den 27 september 2023 i rapporten Regeringsuppdrag: Nya sekretessregler i brottmål – kostnader för Sveriges Domstolar (Ju2023/02715). I rapporten uppskattar Domstolsverket att det totala behovet av ökade anslag till domstolarna beräknas uppgå till drygt 160 miljoner kronor årligen. Till följd av lagändringarna har Domstolsverket även utvecklat domstolarnas verksamhetsstöd och utvecklingsinsatserna för det arbetet beräknas uppgå till 3,2 miljoner kronor. Riksdagen beslutade den 13 september 2023 att upphäva ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen (rskr. 2023/24:1). Justitieutskottet har angett att tillkännagivandet får anses slutbehandlat i och med upphävandet (bet. 2022/23:JuU34 s. 12). Punkten är slutbehandlad. 123. Rskr. 2021/22:455 En oberoende utredning av de s.k. påskupploppen Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:JuU51 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 175). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om en oberoende utredning av de s.k. påskupploppen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om de s.k. påskupploppen (bet. 2021/22:JuU51 s. 3). Efter upploppen tillsatte Polismyndigheten en extern utvärdering av händelserna. Genomlysningen genomfördes tillsammans med myndighetens arbetstagarorganisationer, skyddsorganisationen, externa forskare och företrädare från dansk och nederländsk polis. Samverkan har också skett med Institutionen för polisiärt arbete vid Linnéuniversitetet. Utvärderingen redovisades i december 2022 och innehöll 55 förslag varav de flesta avsåg utrustning och taktik. Med denna grund har Polismyndigheten initierat utbildningsinsatser, metodutveckling och håller på att genomföra en nationell förmågehöjning perioden 2022–2026. Myndigheten har vidtagit åtgärder för att säkerställa tillgången till adekvat skyddsutrustning och initierat en utbildningsinsats för spridning av förmågan till särskild polistaktik, vilken är metoden för kontroll av folkmassor, till samtliga polisregioner. Vidare pågår åtgärder avseende särskilt anpassade fordon och vapensystem. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 124. Rskr. 2022/23:131 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2021 Skr. 2022/23:30, bet. 2022/23:JuU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 mars 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 125. Rskr. 2022/23:132 2022 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll Skr. 2022/23:38, bet. 2022/23:JuU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 mars 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 126. Rskr. 2022/23:133 Stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda – ikraftträdande Utskottsintativ, bet. 2022/23:JuU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 mars 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 106). 127. Rskr. 2022/23:142 Riksrevisionens rapport om offentliga biträden i migrationsärenden Skr. 2022/23: 24, bet. 2022/23:SfU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 februari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 128. Rskr. 2022/23:158 Riksdagens arbetsformer m.m. Bet. 2022/23:KU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 april 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 174). 129. Rskr. 2022/23:161 Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete Prop. 2022/23:43, bet. 2022/23:JuU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 april 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 196). 130. Rskr. 2022/23:162 Försök till subventionsmissbruk Prop. 2022/23:55, bet. 2022/23:JuU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 april 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 187). 131. Rskr. 2022/23:165 Familjerätt Mot. 2022/23:881 m.fl., bet. 2022/23:CU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om bodelning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bodelning (bet. 2022/23:CU6 s. 25 f.). Regeringen avser att under 2024 tillsätta en utredning som ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. 132. Rskr. 2022/23:178 En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation Prop. 2022/23:73, bet. 2022/23:JuU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 maj 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 227–229). 133. Rskr. 2022/23:179 Skärpta straff för brott i kriminella nätverk Prop. 2022/23:53, bet. 2022/23:JuU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 maj 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 256–262). 134. Rskr. 2022/23:180 EU:s nya tågpassagerarförordning Prop. 2022/23:72, bet. 2022/23:CU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 maj 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 263–266). 135. Rskr. 2022/23:188 Rättsmedicinalverkets hantering av humanbiologiskt material Prop. 2022/23:82, bet. 2022/23:JuU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 maj 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 281–285). 136. Rskr. 2022/23:193 Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott Prop. 2022/23:78, bet. 2022/23:JuU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 311–313). 137. Rskr. 2022/23:194 Avskaffat krav på tillstånd för offentlig danstillställning på plats som inte är offentlig Prop. 2022/23:67, bet. 2022/23:JuU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 308). 138. Rskr. 2022/23:195 Effektivare åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online Prop. 2022/23:71, bet. 2022/23:JuU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 298 och 319–322). 139. Rskr. 2022/23:196 Ökad transparens för stora företags skattebetalningar Prop. 2022/23:88, bet. 2022/23:CU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 juni 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 340–343). 140. Rskr. 2022/23:197 Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen – kontroller och uppföljning Skr. 2022/23:63, bet. 2022/23:SfU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 februari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 141. Rskr. 2022/23:198 Anpassning av svensk rätt till EU:s nya system för reseuppgifter och resetillstånd Prop. 2022/23:66, bet. 2022/23:SfU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 juni 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 337–339). 142. Rskr. 2022/23:215 Genomförande av ändringarna i vapendirektivet Prop. 2022/23:102, bet. 2022/23:JuU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 juni 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 371–374). 143. Rskr. 2022/23:216 En ny lag om ordningsvakter Prop. 2022/23:91, bet. 2022/23:JuU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 juni 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 421–428). 144. Rskr. 2022/23:244 Erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område – 2019 års Haagkonvention Prop. 2022/23:95, bet. 2022/23:CU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 448). 145. Rskr. 2022/23:248 Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden Prop. 2022/23:109, bet. 2022/23:JuU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 474 och 476–479). 146. Rskr. 2022/23:249 Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner Prop. 2022/23:106, bet. 2022/23:JuU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 juni 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 494–498). 147. Rskr. 2022/23:251 Sekretess hos Domstolsverket för enskildas kontaktuppgifter Prop. 2022/23:117, bet. 2022/23:JuU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 445). 148. Rskr. 2022/23:261 Översyn av JO-ämbetet Framst. 2022/23:RS2, bet. 2022/23:KU32 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om grundlagsförslag m.m.: Riksdagens beslut innebär att riksdagen har antagit som vilande utskottets förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen. Ett andra beslut om att anta lagförslagen slutligt kan fattas först efter riksdagsvalet 2026. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ändringar i riksdagsordningen huvudbestämmelser i övrigt: Den 29 juni 2023 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 500). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om lagförslagen i övrigt: Den 29 juni 2023 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 499–503). Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om en översyn av den offentliga tillsynen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda den offentliga tillsynen (bet. 2022/23:KU32 s. 51). Regeringen beslutade den 14 december 2023 att ge Statskontoret i uppdrag att göra en översyn över asylprocessen. I uppdraget ingår att utreda behovet av en extern tillsynsfunktion eller inspektion på migrationsområdet. Uppdraget ska redovisas senast den 7 oktober 2024. Frågan om att tillsätta en utredning med uppdrag att utreda frågor om den offentliga tillsynen på bl.a. polisens och Kriminalvårdens områden bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om sekretess hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda vissa frågor om sekretess i Riksdagens ombudsmäns och Justitiekanslerns verksamhet (bet. 2022/23:KU32 s. 65). Frågan om att tillsätta en utredning med uppdrag att se över vissa frågor om sekretess för uppgifter om enskildas och sekretess vid inspektioner hos Justitiekanslern och Riksdagens ombudsmän bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 4 och 5. 149. Rskr. 2022/23:264 En tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av konungens trontillträde Prop. 2022/23:123, bet. 2022/23:KU41 Skrivelsen är slutbehandlad. Regeringen har efter riksdagens godkännande den 6 juli 2023 ändrat i förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar (SFS 515 och 516). Riksmötet 2023/24 150. Rskr. 2023/24:1 Stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda – upphävande Utskottsinitativ, bet. 2022/23:JuU34 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 september 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 545–547). 151. Rskr. 2023/24:2 Hemliga tvångsmedel – effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott Prop. 2022/23:126, bet. 2022/23:JuU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 september 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 534–540). 152. Rskr. 2023/24:3 Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen Prop. 2022/23:116, bet. 2022/23:JuU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 september 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 560–562). 153. Rskr. 2023/24:18 Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl Prop. 2023/24:18, bet. 2023/24:SfU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 november 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 652). 154. Rskr. 2023/24:21 Vissa frågor om justitieråd och om advokater Prop. 2022/23:135, bet. 2023/24:JuU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 november 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 770 och 771). 155. Rskr. 2023/24:23 Nya trafikförsäkringsregler – stärkt skydd för dem som skadas i trafiken Prop. 2022/23:142, bet. 2023/24:CU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 november 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 666–671). 156. Rskr. 2023/24:33 Förvärv och förvaltning av vissa kreditavtal Prop. 2022/23:23, bet. 2023/24:FiU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 714–719). 157. Rskr. 2023/24:36 Digitala bolags- och föreningsstämmorProp. 2022/23:139, bet. 2023/24:CU5Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 november 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 774–777). 158. Rskr. 2023/24:41 Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet. Skr. 2022/23:127, bet. 2023/24:JuU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Regeringen avser att slutbehandla ärendet under mars 2024. 159. Rskr. 2023/24:42 Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott. Skr. 2022/23:129, bet. 2023/24:JuU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Regeringen avser att slutbehandla ärendet under mars 2024. 160. Rskr. 2023/24:43 Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll Prop. 2023/24:12, bet. 2023/24:SfU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 november 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 735 och 736). 161. Rskr. 2023/24:49 Höständringsbudget för 2023 Prop. 2022/23:2, bet. 2023/24:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 7 december 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kriminalvården. Punkten är slutbehandlad. 162. Rskr. 2023/24:67 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Framst. 2023/24:RS2, prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2024: Den 14 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern och den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 anslag 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, c) ändring av basstödet: Den 21 december 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 924). Punkten är slutbehandlad. 163. Rskr. 2023/24:81 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2023:24:1, bet. 2023/24:JuU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 4, a) anslagen för 2024 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 14 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Säkerhetspolisen, Avgifter till vissa internationella sammanslutningar samt Domarnämnden. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinalverket, Brottsoffermyndigheten, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Ersättning för skador på grund av brott, Rättsliga biträden m.m., Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete samt Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om rättelse i brottsbalken. Den 14 december 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 882). Punkten är slutbehandlad. 164. Rskr. 2023/24:83 Utgiftsområde 8 Migration Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:SfU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 a) om anslag inom utgiftsområde 8: Den 20 december 2023 beslutade regeringen om regleringsbrev för 2024 och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 b) om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2023 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Migrationsverket och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad. 165. Rskr. 2023/24:84 Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de allvarligare brotten Prop. 2023/24:33, bet. 2023/24:JuU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 december 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 872–874). 2.3 Utrikesdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2019/20 1. Rskr. 2019/20:104 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UU2 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 19), skr. 2020/21:75 (UD 2), skr. 2021/22:75 (UD 1) och skr. 2022/23:75 (UD 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 4: Den 12 mars 2020 och den 1 april 2021 beslutade regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken. Regeringen har tidigare aviserat att den inte avser att ikläda staten ytterligare betalningsansvar (skr. 2022/23:75, bet. 2022/23:KU21, rskr. 2022/23:225). Regeringen bedömer dock att det inte kan uteslutas att det kan uppstå ett behov av att ställa ut ytterligare tillfälliga statliga garantier inom ramen för riksdagens bemyndigande. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 2. Rskr. 2020/21:252 Internationella försvarssamarbeten Skr. 2020/21:56, bet. 2020/21:UFöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 8) och skr. 2022/23:75 (UD 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges säkerhetspolitiska linje (bet. 2020/21:UFöU5 s. 7–9). Den 16 maj 2022 beslutade regeringen att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli fick Sverige ställning som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Sveriges säkerhetspolitiska linje förändras genom kommande Nato-medlemskap och en ny linje kan inte fastställas förrän Sverige blivit medlem. Den 7 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Sveriges medlemskap i Nato (2022/23:74) och den 22 mars 2023 godkände riksdagen Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen (bet. 2022/23:UU16, rskr. 2022/23:148). Frågan bereds fortsatt inom Regeringskansliet och är föremål för behandling inom ramen för Försvarsberedningen som uttryckt sig i frågan i dess säkerhetspolitiska delrapport Allvarstid (Ds 2023:19). Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2020/21:253 Internationella försvarssamarbeten Skr. 2020/21:56, bet. 2020/21:UFöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 9) och skr. 2022/23:75 (UD 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje*: Se redovisning avseende rskr. 2020/21:252. 4. Rskr. 2020/21:338 Nordiskt samarbete Skr. 2020/21:90, bet. 2020/21:UU4 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 12) och skr. 2022/23:75 (UD 9). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om ministerråd för infrastruktur- och transportfrågor (reservation 6)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om behovet av ett ministerråd för trafik-, transport- och infrastrukturfrågor. Av tillkännagivandet följer att regeringen bör verka för ett ministerråd för trafik-, transport- och infrastrukturfrågor (bet. 2020/21:UU4 s. 29). Den 15 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Utrikesutskottet påpekade att regeringen i skr. 2021/22:75 inte hänvisat till tillkännagivandet (bet. 2021/22:UU5 s. 11–12). Eftersom riksdagens beslut innebar att ett tillkännagivande riktades till regeringen skulle ärendet inte ha skrivits av. Punkten står därför åter som öppen. I skrivelsen Nordiskt samarbete 2022 (skr. 2022/23:90) uppgav regeringen att frågan om att inrätta ett nordiskt ministerråd för infrastruktur och transportfrågor avhandlades vid det nordiska transportministermötet i Fredrikstad, Norge, den 7–8 november 2022. I en gemensam deklaration enades ministrarna om att värna och utveckla det nordiska transportsamarbetet inom ramen för befintliga samarbetsformer. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 5. Rskr. 2020/21:358 Verksamheten i Europeiska unionen under 2020 Skr. 2020/21:115, bet. 2020/21:UU10 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 14) och skr. 2022/23:75 (UD 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en breddning av EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna (bet. 2020/21:UU10 s. 33–34). Sverige har vid flera tillfällen och på olika nivåer inom EU lyft frågan om sanktioner mot korruption. Tillsammans med sex andra EU-länder ställde sig Sverige i januari 2022 bakom ett brev till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Borrell och Frankrikes utrikesminister Le Drian om behovet av att EU inför ytterligare en möjlighet att vidta sanktioner mot allvarlig korruption utomlands. I juli 2022 publicerade Europeiska utrikestjänsten (EEAS) ett icke-papper som berörde centrala frågeställningar i förhållande till eventuella EU-sanktioner mot korruption, såsom hur man kan definiera korruption samt vilka bevis som skulle krävas i samband med listningar. En första diskussion hölls i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) den 25 augusti där Sverige tillsammans med likasinnade uttryckte stöd för ett sådant verktyg. Kusp-slutsatserna gav arbetsgruppen med råd för yttre förbindelser (Relex) i uppdrag att ge råd om användningen av sanktioner mot korruption. Relex tog fram ett dokument med rekommendationer som diskuterades i Kusp den 18 januari 2023. En uppföljande diskussion i Kusp skedde under maj 2023. Inför denna tog en grupp medlemsstater, däribland Nederländerna, fram ytterligare ett icke-papper som argumenterar för en ny horisontell sanktionsregim mot korruption. Mot bakgrund av Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd blev Sverige inte medförslagsställare till icke-pappret. Den 3 maj 2023 presenterade EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, i samband med lanseringen av EU-kommissionens nya antikorruptionspaket, förslag till rådsbeslut om en ny horisontell sanktionsregim mot korruption. Frågan har fortsatt diskuterats i Relex, men utan att börja förhandla förslaget från den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter (bet. 2020/21:UU10 s. 34). Frågan bereds fortsatt inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2021/22 6. Rskr. 2021/22:112 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 23) och skr. 2022/23:75 (UD 11). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 2: Behov av kapitaltillskott till Instrument in Support of Trade Exchanges (Instex) har inte aktualiserats under 2022. Denna bedömning har regeringen redovisat i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24). Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. 7. Rskr. 2021/22:187 Vissa säkerhetspolitiska frågor Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:UU11 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (UD 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om den europeiska säkerhetsordningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om relationerna med Ryssland (bet. 2021/22:UU11 s. 17–19). Förutsättningarna för svensk politik gentemot Ryssland förändrades med den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Frågan om ett nytt svenskt förhållningssätt till Ryssland bereds inom Regeringskansliet samt har behandlats och kommer fortsatt att behandlas inom ramen för Försvarsberedningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tydliggörande av svensk säkerhetspolitik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tydliggörande av svensk säkerhetspolitik (bet. 2021/22:UU11 s. 16–17). Den 16 maj 2022 beslutade regeringen att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli fick Sverige ställning som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Sveriges säkerhetspolitiska linje förändras genom kommande Nato-medlemskap och en ny linje kan inte fastställas förrän Sverige blivit medlem. Den 7 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Sveriges medlemskap i Nato (2022/23:74) och den 22 mars 2023 godkände riksdagen Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen (bet. 2022/23:UU16, rskr. 2022/23:148). Frågan bereds fortsatt inom Regeringskansliet och är föremål för behandling inom ramen för Försvarsberedningen som uttryckt sig i frågan i dess säkerhetspolitiska delrapport Allvarstid (Ds 2023:19). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (bet. 2021/22:UU11 s. 24–26). Sverige deltog som observatör vid det första statspartsmötet för konventionen om förbud mot kärnvapen (TPNW). Mötet ägde rum i Wien den 21–23 juni 2022. Vid statspartsmötet höll Sverige ett anförande i vilket regeringen bl.a. lyfte fram Sveriges engagemang för nedrustning och icke-spridning inom ramen för Icke-spridningsfördraget (NPT) samt upprepade sin syn på förbudskonventionen som man inte avsåg underteckna eller ratificera. Mötesuppteckningen och det anförande som Sverige höll vid statspartsmötet har skickats till utrikesutskottet den 17 oktober 2023 och regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 13 om utredning om Sveriges insats i Afghanistan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utredning om Sveriges insats i Afghanistan (bet. 2021/22:UU11 s. 27). Den 9 juni 2022 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska utvärdera Sveriges engagemang i Afghanistan mellan åren 2001–2021. Uppdraget ska redovisas senast den 9 juni 2024. Regeringen bedömde därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Utrikesutskottet påpekade att arbetet med utvärderingen inte har satts igång (bet. 2022/23:KU21). Innan ett sådant arbete har inletts motsätter sig utskottet att punkten är slutbehandlad. Punkten står därför åter som öppen. Den parlamentariska kommittén har därefter påbörjat sitt arbete och avsikten är att den ska redovisa sitt resultat i enlighet med direktiven. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang och då slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 5 och 13. 8. Rskr. 2021/22:256 Mänskliga rättigheter i länder och regioner m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:UU15 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (UD 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om House of Sweden i Taipei*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förstärka svensk närvaro genom ett ”House of Sweden” i Taipei (bet. 2021/22:UU15 s. 17). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 9. Rskr. 2022/23:146 Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer Skr. 2021/22:236, bet. 2022/23:UU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 10. Rskr. 2022/23:147 Riksrevisionens granskning om Sidas val av samarbetspartner och biståndsform Skr. 2022/23:16, bet. 2022/23:UU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 maj 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 11. Rskr. 2022/23:148 Sveriges medlemskap i Nato Prop. 2022/23:74, bet. 2022/23:UU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Sveriges medlemskap i Nato Godkännanden Riksdagen: 1. godkänner Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget: Punkten är inte slutbehandlad. 2. godkänner avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal: Punkten är inte slutbehandlad. b) Lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall: Den 30 mars utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 165). Lagändringarna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om operativt militärt stöd: Riksdagen har antagit regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd. Den 30 mars utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 166). Lagändringarna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2022/23:168 Svenskt deltagande i evakueringsinsats i Sudan Utskottsinitiativ, bet. 2022/23:UU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 september 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 13. Rskr. 2022/23:184 Mänskliga rättigheter Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2022/23:UU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skapa enighet inom EU för att lista Islamiska revolutionsgardet (IRGC) som terroristorganisation (bet. 2022/23:UU15 s. 28–29). Sverige har i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik, Kusp, uttryckt stöd för en listning och aktivt konsulterat andra EU-medlemsstater i frågan för att söka deras stöd. Detta arbete pågår fortsatt. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2022/23:211 Nordiskt samarbete inklusive Arktis Skr. 2022/23:UU5, bet. 2022/23:UU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 september 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 15. Rskr. 2022/23:219 Strategisk exportkontroll 2022 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Skr. 2022/23:114, bet. 2022/23:UU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 december 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 16. Rskr. 2022/23:229 Europarådet Skr. 2022/23:26, bet. 2022/23:UU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 januari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 17. Rskr. 2022/23:247 Verksamheten i Europeiska unionen under 2022 Skr. 2022/23:115, bet. 2022/23:UU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om terroristlistning av Wagnergruppen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en terroristlistning av Wagnergruppen (bet. 2022/23:UU10 s. 73–74). Sverige har med likasinnade medlemsstater uppmanat rådets rättstjänst att göra en juridisk analys av om det brittiska parlamentets beslut att klassificera Wagnergruppen som en terroristorganisation kan utgöra rättslig grund för att gruppen listas under EU:s terrorismsanktioner. EU förväntas återkomma till frågan senare i vår. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2023/24 18. Rskr. 2023/24:20 Ekonomiska sanktioner mot terrorism Prop. 2022/23:137, bet. 2023/24:JuU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 november 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 677–679). 19. Rskr. 2023/24:50 Höständringsbudget för 2023 Prop. 2023/24:2, bet. 2023/24:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 14 december 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Punkten är slutbehandlad. 20. Rskr. 2023/24:65 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 5, a) anslagen för 2024 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 14 december 2023 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslagen 1:2, 1:3, 1:4, och 1:8 inom utgiftsområde 5. Den 20 december 2023 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslagen 1:6, 1:7, 1:10 och 1:11 inom utgiftsområde 5, samt avseende Inspektionen för strategiska produkter. Den 21 december 2023 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 1:2 inom utgiftsområde 5, samt avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Svenska institutet. Punkterna är slutbehandlade. 21. Rskr. 2023/24:99 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 7, a) anslagen för 2024 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2023 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslagen 1:1 och 1:6 inom utgiftsområde 7, samt avseende Nordiska Afrikainstitutet. Den 21 december 2023 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslaget 1:1 inom utgiftsområde 7, samt avseende Folke Bernadotteakademin, Kommerskollegium, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Svenska institutet. Punkterna är slutbehandlade. 22. Rskr. 2023/24:107 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:NU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2024 och d) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2023 beslutade regeringen om riktlinjer för budgetåret 2024 avseende Sveriges Standardiseringsförbund och om regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslagen 2:3, 2:4, 2:5, 2:6 och 2:7 inom utgiftsområde 24, samt avseende Exportkreditnämnden, Kommerskollegium, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll och Svenska institutet. Punkterna är slutbehandlade. 2.4 Försvarsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2016/17 1. Rskr. 2016/17:175 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2016/17:70, bet. 2016/17:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 10), skr. 2018/19:75 (Fö 6), skr. 2019/20:75 (Fö 6), skr. 2020/21:75 (Fö 4) och skr. 2021/22:75 (Fö 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen (bet. 2016/17:FöU5 s. 17 f.). Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). Kommittén redovisade i juni 2019 betänkandet Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34). Betänkandet har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.2 s. 14) redovisade regeringen vad som gäller till dess att förslag om permanenta lösningar om särskilt skydd för totalförsvarets intressen kan presenteras för riksdagen och att den bedömde att tillkännagivandet var tillgodosett i den delen. Regeringen beslutade den 14 juli 2022 kommittédirektiv Kontroll vid överlåtelse och upplåtelse av egendom av väsentlig betydelse för totalförsvaret (dir. 2022:121). Utredaren ska, med beaktande av såväl remissutfallet av SOU 2019:34 som den utveckling som har skett när det gäller lagstiftningen i övrigt, analysera om och i så fall hur kommitténs förslag till kontrollsystem bör genomföras. Uppdraget skulle redovisas senast den 1 februari 2024. Regeringen beslutade den 14 december 2023 att förlänga uppdraget som i stället ska redovisas senast den 2 december 2024 (dir. 2023:172). Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 2. Rskr. 2017/18:178 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhetMot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 10), skr. 2019/20:75 (Fö 10), skr. 2020/21:75 (Fö 6) och skr. 2021/22:75 (Fö 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheten att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt (bet. 2017/18:FöU5 s. 11 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3222 avseende yrkande 52. I linje med vad som aviserats i propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30) beslutade regeringen den 14 juli 2022 kommittédirektiv om en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (dir. 2022:120). I översynen ingår bl.a. frågan om rätten att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 23 februari 2023 förlängdes utredningstiden (dir. 2023:29). Uppdraget delredovisades den 4 september 2023 och ska slutredovisas senast den 1 september 2024. Frågan om rätten att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet planeras att behandlas i slutredovisningen. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2017/18:179 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhetMot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 11), skr. 2019/20:75 (Fö 11), skr. 2020/21:75 (Fö 7) och skr. 2021/22:75 (Fö 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2017/18:178. Riksmötet 2018/19 4. Rskr. 2018/19:214 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Mot. 2018/19:2817 yrkande 1, 2018/19:2821 yrkande 5, 2018/19:2840 yrkande 9, bet. 2018/19:KU28 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 89), 2020/21:75 (Ju 64) och 2021/22:75 (Ju 52), 2022/23:75 (Fö 4). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om ett nationellt säkerhetsråd för krisledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med inriktningen att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen (bet. 2018/19:Ku28 s. 14 f.). Regeringen beslutade den 30 november 2021 om vissa undantag från förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Beslutet innebär att den särskilda chefstjänstemannen för krishantering i Justitiedepartementet placeras i Statsrådsberedningen samt att gruppen för strategisk samordning leds av en statssekreterare i Statsrådsberedningen. Statsministern beslutade samma datum att den statssekreterare som leder gruppen för strategisk samordning ska vara statsministerns statssekreterare. Den 2 december 2021 beslutade regeringen att statsministerns statssekreterare även ska vara ordförande i krishanteringsrådet. Den 1 februari 2022 flyttades även kansliet för krishantering från Justitiedepartementet till Statsrådsberedningen. Regeringen utsåg den 10 november 2022 en nationell säkerhetsrådgivare och lämnade samma dag säkerhetsrådgivaren i uppdrag att lämna förslag till hur en funktion som ska stödja ett nationellt säkerhetsråd ska byggas upp. Säkerhetsrådgivaren ska vara placerad direkt under statsministerns statssekreterare och leda den nya funktionen. Regeringen inrättade den 1 januari 2023 i Regeringskansliet ett nationellt säkerhetsråd för informationsutbyte och strategisk samordning i frågor som rör nationell säkerhet samt krishantering. Rådet leds av statsministern och består förutom av statsministern, av justitieministern, utrikesministern, försvarsministern, ministern för civilt försvar, finansministern samt övriga partiledare som ingår i regeringen. Vid behov ska även andra statsråd kunna delta i rådet. Regeringen beslutade vissa ändringar i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet vilka trädde i kraft den 1 januari 2023. Av instruktionens nya lydelse framgår att den nationella säkerhetsrådgivaren biträder det nationella säkerhetsrådet och ansvarar för analys, samordning och inriktning av frågor som rör nationell säkerhet. Den nationella säkerhetsrådgivaren ska även leda gruppen för strategisk samordning i frågor som rör nationell säkerhet. Våren 2023 har ändringar gjorts i arbetsordning för Statsrådsberedningen den 1 februari och den 1 april. Av ändringarna följer att den nationella säkerhetsrådgivaren ska biträda statsministern i utrikes och säkerhetspolitiska frågor och frågor om nationell säkerhet. Den nationella säkerhetsrådgivaren biträds vid utförandet av sina uppgifter av ett ledningsstöd. Under den nationella säkerhetsrådgivaren har inrättats två nya kanslier i Statsrådsberedningen; kansliet för strategisk analys och samordning av frågor om nationell säkerhet och kansliet för samordning av underrättelser. Dessutom har kansliet för utrikes och säkerhetspolitiska frågor och kansliet för krishantering placerats under den nationella säkerhetsrådgivaren. Den 2 november 2023 beslutade regeringen att inrätta ett nationellt underrättelseråd för samverkan med och informationsutbyte mellan berörda myndigheter. I rådet ingår, förutom den nationella säkerhetsrådgivaren som också är ordförande i rådet, säkerhetspolischefen, generaldirektören för Försvarets radioanstalt, chefen för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och statssekreterare från Statsrådsberedningen och flera departement. Den nationella säkerhetsrådgivaren biträds i rådet av kansliet för samordning av underrättelser i Statsrådsberedningen. I förening med tidigare vidtagna åtgärder bedömde regeringen att tillkännagivandet genom beslutet den 2 november 2023 om att inrätta ett nationellt underrättelseråd är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 5. Rskr. 2020/21:121 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskapProp. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fö 12) och skr. 2021/22:75 (Fö 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om överlåtelse och upplåtelse av JAS 39 C/D: Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om export av JAS 39 C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av viss materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygssystemet och att exporten sker till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS 39 C/D. Export av stridsflygsystem är ett långsiktigt arbete och regeringen har ännu inte omsatt detta till något beslut om att upplåta eller överlåta materiel. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2020/21:135 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 148) och 2021/22:75 (Ju 83). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om civilplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda den moderna civilpliktens utformning. Enligt tillkännagivandet ska regeringen tillsätta en utredning som får i uppgift att lämna förslag om hur en modern civilplikt ska se ut (bet. 2020/21:FöU4 s. 35 f.). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har på regeringens uppdrag i april 2022 översiktligt bedömt behovet av personalförstärkningar inom myndigheter, kommuner, regioner och näringsliv vid höjd beredskap och krig. Regeringen har den 12 januari 2023 gett myndigheten ett ytterligare uppdrag där de ska genomföra de åtgärder som behövs för att förbereda en aktivering av civilplikten inom kommunal räddningstjänst. Regeringen tillsatte den 27 juli 2023 en utredning som ska se över behoven av personalförstärkningar inom det civila försvaret och analysera förutsättningarna för allmän tjänsteplikt och civilplikt för att stärka personalförsörjningen inom samhällsviktiga sektorer. Utredningen ska redovisas senast den 27 januari 2025 (dir. 2023:116). Den 21 december 2023 beslutade regeringen att aktivera civilplikten avseende skyldigheten att fullgöra repetitionsutbildning. Skyldigheten att fullgöra repetitionsutbildning med civilplikt gäller från och med den 19 januari 2024 och i enlighet med ändringar i förordningen (1995:328) om totalförsvarsplikt omfattar civilplikten verksamhetsområdena räddningstjänst som kommunerna ansvarar för samt drift och underhåll inom elproduktion och nätverksamhet. Genom direktiven ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 7. Rskr. 2020/21:195 Militära frågor och frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2020/21:3443, bet. 2020/21:FöU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fö 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om reservofficerares rätt till tjänstledighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reservofficerares rätt till tjänstledighet (bet. 2020/21:FöU8 s. 7). Regeringen beslutade den 4 januari 2024 kommittédirektiven En ökad tillgång till personal och en ökad uthållighet inom det militära försvaret (dir. 2024:2). I uppdraget ingår bl.a. att utreda frågan om reservofficerares rätt till tjänstledighet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2020/21:390 Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:JuU41 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fö 9). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om översyn av Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndigheten (bet. 2020/21:JuU41 s. 16 f.). Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 6 avsnitt 4.6.8) att öka Försvarets radioanstalts anslag i syfte att ytterligare ge stöd till Polismyndighetens arbete med att bekämpa grov gränsöverskridande brottslighet. Riksdagen beslutade den 20 december 2022 om anslagsökning i budgetpropositionen för 2023. Regeringen beslutade den 21 december 2022 regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarets radioanstalt. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 6 avsnitt 4.6.8) ytterligare anslagsökningar för Försvarets radioanstalt. Riksdagen beslutade den 6 december 2023 om anslagsökningar i budgetpropositionen för 2024. Därmed har Försvarets radioanstalt ökad förmåga att bistå Polismyndigheten. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 43–44) redovisade regeringen de vidtagna åtgärderna och ansåg att tillkännagivandet därigenom var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2021/22 9. Rskr. 2021/22:32 Riksrevisionens rapport om projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap Skr. 2021/22:6, bet. 2021/22:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 142). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet att en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap (bet. 2021/22:FöU3 s. 6 f.). Frågan kommer att hanteras i samband med att anslaget kommer behöva ses över utifrån Försvarsberedningens förslag om ny anslagsstruktur för det civila försvaret. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2021/22:218 Försvarsmaktens personal Mot. 2021/22:450, bet. 2021/22: FöU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om medinflytande för totalförsvarspliktiga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Pliktrådets oberoende från Försvarsmakten (bet. 2021/22:FöU8 s. 17). Regeringen beslutade den 4 januari 2024 kommittédirektiven En ökad tillgång till personal och en ökad uthållighet inom det militära försvaret (dir. 2024:2). I uppdraget ingår bl.a. att utreda frågan om medinflytande för totalförsvarspliktiga. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2021/22:242 Riksrevisionens rapport om statens suicidpreventiva arbete Mot. 2021/22:4409 m.fl., bet. 2021/22:SoU23 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid (bet. 2021/22:SoU23 s. 15). Den 14 februari 2023 redovisade Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag (S2021/02144) i vilket Socialstyrelsen föreslår att statliga myndigheter med ansvar för hälso- och sjukvård, statlig- och kommunal räddningstjänst och polis bör ges ett samlat uppdrag att utreda legala, tekniska och praktiska hinder för en effektiv samordning av insatser för att rädda liv. Uppdraget bör genomföras i samråd med SOS Alarm som ansvarig för nödnumret 112. Redovisningen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 12. Rskr. 2022/23:80 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 a) om anslagen för 2023: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försvarsunderrättelsedomstolen, Myndigheten för totalförsvarsanalys, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. och anslaget 1:10 Nämnder m.m. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 b) om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: – om bemyndigande till regeringen att för 2023 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Regeringen avslutade ärendet genom beslut den 25 januari 2024. Punkten är slutbehandlad. – om bemyndigande till regeringen att för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. – om bemyndigande till regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 c) om investeringsplaner: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om bemyndigande till regeringen att lokalisera Försvarsmaktens logistik med ledning och stab i Arboga och besluta att organisationsenheten i samband med det byter namn till Försvarsmaktens logistikregemente. I höständringsbudget för 2023 föreslog regeringen att riksdagen återkallar bemyndigandet. Den 29 november 2023 beslutade riksdagen om höständringsbudget för 2023. Punkten är slutbehandlad. 13. Rskr. 2022/23:119 Extra ändringsbudget för 2023 – Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser Prop. 2022/23:52, bet. 2022/23:FiU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Om Ändringar i statens budget för 2023: Den 9 februari 2023 beslutade regeringen om stöd till Ukraina och om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. 14. Rskr. 2022/23:134 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2022/23:70, bet. 2022/23:FöU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 december 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 15. Rskr. 2022/23:151 Extra ändringsbudget för 2023 – Försvarsmateriel till Ukraina Prop. 2022/23:92, bet. 2022/23:FiU38 Skrivelsen är slutbehandlad. Om Extra ändringsbudget för 2023 – Försvarsmateriel till Ukraina, a: Den 24 mars 2023 beslutade regeringen om stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad. Om Extra ändringsbudget för 2023 – Försvarsmateriel till Ukraina, b: Den 24 mars 2023 beslutade regeringen om stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad. Om Extra ändringsbudget för 2023 – Försvarsmateriel till Ukraina, c: Den 24 mars 2023 beslutade regeringen om stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad. Om Extra ändringsbudget för 2023 – Försvarsmateriel till Ukraina, d: Den 24 mars 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. Om Extra ändringsbudget för 2023 – Försvarsmateriel till Ukraina, e: Den 24 mars 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. 16. Rskr. 2022/23:163 Riksrevisionens rapport om personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän Skr. 2022/23:37, bet. 2022/23:FöU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 januari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 17. Rskr. 2022/23:177 Utökade möjligheter att besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen Prop. 2022/23:93, bet. 2022/23:FiU39 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 maj 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 2023:253). 18. Rskr. 2022/23:210 Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga m.m. Prop. 2022/23:87, bet. 2022/23:JuU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 juni 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 390–391). 19. Rskr. 2022/23:218 En ny lag om om viktigt meddelande till allmänheten Prop. 2022/23:77, bet. 2022/23:FöU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 juni 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 407–411). 20. Rskr. 2022/23:267 Ändringar i statens budget för 2023 – Försvarsmateriel till Ukraina och försäljning av jaktrobotar till USA Utskottsinitiativ, bet. 2022/23:FiU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Om Ändringar i statens budget för 2023 – Försvarsmateriel till Ukraina och försäljning av jaktrobotar till USA: Den 18 augusti 2023 beslutade regeringen om stöd till Ukraina och om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2023/24 21. Rskr. 2023/24:8 Extra ändringsbudget för 2023 Ytterligare försvarsmateriel till Ukraina Prop. 2023/24:25, bet. 2023/24:FiU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Om Extra ändringsbudget för 2023 Ytterligare försvarsmateriel till Ukraina: Den 26 oktober 2023 beslutade regeringen om stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad. 22. Rskr. 2023/24:51 Höständringsbudget för 2023 Prop. 2023/4:2, bet. 2023/24:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 8 februari 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarsmakten. Den 7 december 2023 respektive 14 december 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslag 2:5 respektive Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 14 december 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkt 2 om Återkallelse av bemyndigande om att justera en grundorganisationsenhet i Försvarsmakten: I höständringsbudget för 2023 föreslog regeringen att riksdagen återkallar bemyndigandet. Den 29 november 2023 beslutade riksdagen om höständringsbudget för 2023. Punkten är slutbehandlad. 23. Rskr. 2023/24:74 Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FöU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om anslag inom utgiftsområde 6, a) Anslagen för 2024: Den 14 december 2023 respektive 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 (regleringsbrev för Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försvarsunderrättelsedomstolen, Myndigheten för totalförsvarsanalys, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. och anslaget 1:10 Nämnder m.m., Kustbevakningen, Statens haverikommission, regleringsbrev för anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Myndigheten för psykologiskt försvar) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om anslag inom utgiftsområde 6, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1: för regeringen att för 2024 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om anslag inom utgiftsområde 6, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 2: för 2024 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 34 500 000 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om anslag inom utgiftsområde 6, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 3 och 4: Regeringen har genom beslut den 20 december 2023 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för budgetåret 2024 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt riksdagens beslut. Regeringen har genom beslut den 20 december 2023 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2024 fastställt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för anslaget 2:4 Krisberedskap enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om anslag inom utgiftsområde 6, c) Övrigt bemyndigande: Regeringen bemyndigas att besluta om anskaffning av taktiskt transportflygplan och nya ytstridsfartyg. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om anslag inom utgiftsområde 6, d) Investeringsplaner, 1, 2 och 3: Regeringen har genom beslut den 20 december 2023 om regleringsbrev för Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2024 fastställt investeringsplaner enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 b) 1, 4 c). 2.5 Socialdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2016/17 1. Rskr. 2016/17:144 Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen Skr. 2016/17:51, bet. 2016/17:SfU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 15), skr. 2018/19:75 (S 9), skr. 2019/20:75 (S 4), skr. 2020/21:75 (S 3), skr. 2021/22:75 (S 2) och skr. 2022/23:75 (S 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SfU10 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att tillkalla en delegation med uppdrag att motverka överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Fi 2016:07, dir. 2016:60). Delegationen fick bl.a. i uppdrag att genomföra omfattningsstudier avseende felaktiga utbetalningar och redovisa orsakerna. Enligt direktiven skulle delegationen pröva om det är möjligt och lämpligt att använda sig av tidigare tillämpade metoder eller om nya metoder behövs för att bedöma omfattningen. Uppdraget slutredovisades den 12 december 2019 genom betänkandet Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, avsnitt 2.3.3 s. 9, bet. 2020/21:FiU2, rskr. 2020/21:150) föreslog regeringen ett åtgärdspaket för att motverka fusk och missbruk inom välfärdssystemen. Försäkringskassan fick fr.o.m. 2021 medel för att intensifiera arbetet. Genom förordningen (2021:663) om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, som trädde i kraft den 1 augusti 2021, säkerställs att Försäkringskassan och vissa andra myndigheter regelbundet ska genomföra omfattningsstudier. Den 31 mars 2023 lämnade Ekonomistyrningsverket en första fördjupad lägesbeskrivning som innehåller en redogörelse för resultaten av myndigheternas genomförda omfattningsstudier avseende felaktiga utbetalningar. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 2 avsnitt 8.3.1 s. 106–107 och avsnitt 8.4 s. 115–116) gjordes en bedömning och redovisning av måluppfyllelsen av det övergripande målet om att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen inklusive en samlad redovisning av resultatet av de omfattningsstudier avseende felaktiga utbetalningar som genomfördes 2022 av Försäkringskassan och vissa andra myndigheter. Mot bakgrund av redovisade åtgärder bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 10 avsnitt 2.6.2 s. 20) att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 2. Rskr. 2016/17:156 Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet Prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 17), skr. 2018/19:75 (S 10), skr. 2019/20:75 (S 5), skr. 2020/21:75 (S 4), skr. 2021/22:75 (S 3) och skr. 2022/23:75 (S 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU11 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.4.2 s. 108) redovisade regeringen tillkännagivandet om generell tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet som slutbehandlat och gjorde bedömningen att tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet inte behöver utredas ytterligare. Regeringen anförde i huvudsak att kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst åt medborgarna och är huvudmän för socialtjänstverksamhet och har det yttersta ansvaret för den individuella insatsen vid köp av enstaka platser. Kvalitetskraven som regleras i författningar är desamma oavsett regi. Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över både offentlig och enskild verksamhet. En tillståndsprövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer. På grund av kommunernas lagstadgade skyldighet och yttersta ansvar att tillhandahålla välfärdstjänster föreligger inte samma behov av tillståndsprövning för kommunal verksamhet som för enskild verksamhet. Ett tillståndskrav på kommunal verksamhet skulle innebära en inskränkning i den kommunala självstyrelsen och inte vara förenligt med den grundlagsfästa proportionalitetsprincipen i regeringsformen (14 kap. 3 § RF). Riksdagen ansåg att tillkännagivandet dock inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2017/18:SoU1, rskr. 2017/18:121). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) anförde regeringen att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) gjorde regeringen bedömningen att det inte framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga och uppgav att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter öppen. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2016/17:254 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 25), skr. 2018/19:75 (S 13), skr. 2019/20:75 (S 7), skr. 2020/21:75 (S 6), skr. 2021/22:75 (S 5) och skr. 2022/23:75 (S 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 47 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019. I propositionen Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform, (prop. 2021/22:72, bet. 2021/22:SoU22, rskr. 2021/22:225), behandlas betänkandets lagförslag om möjligheten att få tillgång till en fast läkarkontakt och få välja utförare i primärvården. Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft ett tilläggsuppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i fråga om indelningen av öppen och sluten vård. Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att analysera patientlagens (2014:821) efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bl.a. att nuvarande lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. Myndigheten konstaterar i sin sammantagna slutsats att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. En särskild utredare fick den 4 maj 2022 i uppdrag att biträda Regeringskansliet (Socialdepartementet) med att utreda och ge förslag på hur småskalig hälso- och sjukvårdsverksamhet kan anslutas till offentligt finansierad öppen vård i syfte att skapa långsiktighet och bättre förutsättningar för regionerna att säkerställa tillgång till en jämlik vård i hela landet (S 2022:F). Förslaget ska omfatta läkare med olika specialistkompetenser. Uppdraget redovisades i maj 2023 i departementspromemorian Uppdrag att möjliggöra bättre tillgång till hälso- och sjukvård i hela landet genom främjande av etablering i glesbygd (Ds 2023:23). Departementspromemorian har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ändra E-hälsomyndighetens uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig regi till att myndigheten ska ta fram och tillhandahålla ett nationellt vårdsöksystem (S2022/01372). Vårdsöksystemet ska möjliggöra för regioner och vårdgivare med avtal med regioner, inklusive deras olika funktioner såsom vårdlotsar, att söka efter andra vårdgivare i landet som snabbare kan utföra den vård som väntande patienter är i behov av. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2025. På sikt väntas vårdsöksystemet även underlätta för patienter att hitta möjliga vårdgivare genom att delge nödvändig information om vårdgivare på ett samlat och enhetligt sätt. En grundläggande information som behövs i vårdsöksystemet är vårdgivar- och vårdutbudsinformation. Regeringen gav därför den 22 juni 2023 Ehälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). Uppdraget ska delredovisas senast den 30 juni 2024 och slutredovisas senast den 30 april 2025. Den 22 juni 2023 gav regeringen även E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att möjliggöra regeringens initiativ om nationell vårdförmedling (S2023/02117). Uppdraget syftar till att identifiera eventuella ytterligare utmaningar vid nationell vårdförmedling och lämna förslag på statliga insatser som kan bidra till att effektivisera och förenkla regionernas och vårdgivarnas processer och arbetssätt för att erbjuda patienter vård hos en annan vårdgivare med ledig kapacitet eller kortare väntetider. Uppdraget ska delredovisas senast den 31 mars 2025 och slutredovisas senast den 31 mars 2026. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) aviserar regeringen att den, i likhet med Riksrevisionen, anser att det finns behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel på tillgänglighetsområdet. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2016/17:326 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Prop. 2016/17:106, bet. 2016/17:SoU18 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 35), skr. 2018/19:75 (S 14), skr. 2019/20:75 (S 8), skr. 2020/21:75 (S 7), skr. 2021/22:75 (S 6) och skr. 2022/23:75 (S 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samlat omhändertagande av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna (bet. 2016/17:SoU18 s. 5). Regeringen beslutade den 21 september 2017 tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97). Utredningen fick i uppdrag att även utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Ytterligare ett tilläggsdirektiv (dir. 2018:90) till utredningen beslutades av regeringen den 23 augusti 2018. I tilläggsdirektivet ingick att undersöka hur samordningen av vårdinsatser för patienter och brukare med omfattande och komplexa vårdbehov kan förbättras och att se över befintlig lagstiftning när det gäller krav på vårdplaner. I utredningens ursprungliga uppdrag låg också att ta fram ett nationellt uppdrag för primärvården, vilket är av stor vikt för det samlade omhändertagandet för äldre. Utredningen lämnade ett delbetänkande 2017. Ett ytterligare delbetänkande God och nära vård – En primärvårdsreform (SOU 2018:39) lämnades den 1 juni 2018. I mars 2020 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen. Utredningen föreslår bl.a. en lagreglerad skyldighet för regionen och kommunen att samverka kring primärvården. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds i Regeringskansliet. Regeringen har vidare behandlat frågor som rör sjuka äldre i skrivelsen Framtidens äldreomsorg – en nationell kvalitetsplan (skr. 2017/18:280, bet. 2018/19:SoU6, rskr. 2018/19:51). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.7.5 s. 152) avsattes 12 miljoner kronor per år under 2018–2020 till Sveriges Kommuner och Regioner för samverkan vid utskrivning från sjukhus. Regeringen avsatte även 10 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2018 (prop. 2017/18:99 avsnitt 5.9 s. 59) för att bidra till ökad kunskap om lagstiftningen och de verktyg som finns för en välfungerande samverkan. Socialstyrelsen har tagit initiativ till en förstudie för att kartlägga och analysera hur myndigheten kan utöka och förbättra stödet till kommunal hälso- och sjukvård. Regeringen har med anledning av förstudien gett Socialstyrelsen ett uppdrag att stärka stödet till den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Regeringen beslutade den 16 april 2020 om ett nytt samlat uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra insatser för att stödja omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård. Det nya uppdraget ersatte uppdraget att stödja kommunal hälso- och sjukvård och kompletterar tidigare beslutade uppdrag att följa upp omställningen till god och nära vård. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 30 augusti 2023. Socialstyrelsens rapport har bidragit till att uppmärksamma eftersatta områden. Ett centralt område som myndigheten behandlar i rapporten avser samverkan och gemensam planering mellan kommuner och regioner för hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå. Även kompetensförsörjning av kommunal hälso- och sjukvård är en utmaning som Socialstyrelsen lyfter fram. Socialstyrelsens iakttagelser tas om hand bl.a. genom de årliga överenskommelser om god och nära vård, som regeringen, för statens räkning, ingår med Sveriges Kommuner och Regioner, där dessa områden är fortsatt viktiga att arbeta med och bevaka. Den 14 juni 2022 beslutade riksdagen om regeringens proposition Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177) med förslag till en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation som ersätter patientdatalagens (2008:355) bestämmelser om sammanhållen journalföring, (bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381). Den nya lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation trädde i kraft den 1 januari 2023. Lagen ger verksamheter inom socialtjänsten som avser äldre personer eller personer med funktionsnedsättning och hälso- och sjukvården möjlighet att få tillgång till varandras vård- och omsorgsdokumentation genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande. Utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner (S 2020:16) har haft i uppdrag att bl.a. överväga och vid behov lämna förslag som stärker tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen (dir. 2020:142). Utredningen lämnade sitt betänkande Nästa steg – Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) till regeringen den 28 juni 2022. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen om stärkt medicinsk kompetens bereds i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 8 juni 2023 om nytt fortsatt uppdrag till Socialstyrelsen att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 augusti 2028. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 5. Rskr. 2017/18:86 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 49), skr. 2018/19:75 (S 17), skr. 2019/20:75 (S 10), skr. 2020/21:75 (S 9), skr.2021/22:75 (S 8) och skr. 2022/23:75 (S 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det behöver tas ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken (bet. 2017/18:SoU5 s. 10). Styrutredningen för funktionshinderspolitiken har haft i uppdrag att se över styrningen inom funktionshinderspolitiken (dir. 2017:133). I kommittédirektiven till utredningen omnämndes riksdagens tillkännagivande. Den 7 maj 2019 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Styrkraft i funktionshinderspolitiken (SOU 2019:23). Med anledning av betänkandet beslutade regeringen den 23 september 2021 en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. Beslutet innebär att 28 myndigheter som omfattas av beslutet ska följa upp funktionshinderspolitiken under 2021–2031 utifrån det nationella målet för funktionshinderspolitiken (prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5, rskr. 2017/18:86). Resultaten av uppföljningen ska årligen lämnas till Regeringskansliet i respektive myndighets årsredovisning. Den 23 september 2021 gav regeringen även Myndigheten för delaktighet i uppdrag att ge stöd till de myndigheter som omfattas av beslutet om en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. Uppdraget ska pågå så länge som uppdraget till myndigheterna pågår. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.3 s. 111) angavs att regeringen den 23 september 2021 beslutade en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031 (S2019/02213, S2021/06595). Strategin omfattar hela funktionshinderspolitiken, såväl generella insatser som individuella stöd. Detta innebär att förutsättningarna för att ta ett helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken har förbättrats. Genom att resultatet av uppföljningen fr.o.m. 2022 omfattar ett helt verksamhetsår har strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken 2021–2031 därmed genomförts fullt ut. Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 12 om valfrihet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde våren 2017 (bet. 2017/18:SoU5 s. 23 f.). LSS-utredningen (S 2016:03) har haft i uppdrag att se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (dir. 2016:40). Utredningens slutbetänkande Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88) har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans kan organiseras i ett statligt huvudmannaskap (dir. 2021:76). I uppdraget ingick bl.a. att lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkringsbalkens regelverk för statlig assistansersättning. Den 1 mars 2023 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2017/18:121 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 54), skr. 2018/19:75 (S 18), skr. 2019/20:75 (S 11), skr. 2020/21:75 (S 10), skr. 2021/22:75 (S 9) och skr. 2022/23:75 (S 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2017 (bet. 2017/18:SoU1 s. 37 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) angavs att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61). Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) att det vid en samlad bedömning inte framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga och redovisade att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2017/18:176 En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården Prop. 2017/18:40, bet. 2017/18:SoU18 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 24), skr. 2019/20:75 (S 13), skr. 2020/21:75 (S 12), skr. 2021/22:75 (S 11) och skr. 2022/23:75 (S 9). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om parlamentarisk utredning (reservation 5)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (bet. 2017/18:SoU18 s. 22). Enligt tillkännagivandet bör regeringen tillsätta en parlamentarisk utredning för att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och nuvarande huvudmän när det gäller sjukvården. Vad gäller ansvarsfördelningen mellan staten och de nuvarande huvudmännen konstaterade regeringen i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 44) att en utredning om statens kontra läns och regioners ansvar nyligen hade avslutats av den s.k. Indelningskommittén, som lämnade betänkandet Myndighetsgemensam indelning – samverkan på regional nivå (SOU 2018:10). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 36–37) angavs att regeringen bedömde att frågan behöver analyseras vidare i ljuset av de nya situationer och de behov som uppstått under hanteringen av covid-19. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 s. 45) angavs följande. För att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och nuvarande huvudmän när det gäller sjukvården bör Coronakommissionens slutsatser inväntas. Coronakommissionen (S 2020:09) lämnade sitt andra delbetänkande den 29 oktober 2021 Sverige under pandemin del 1 (SOU 2021:89) och sitt slutbetänkande den 25 februari 2022 Sverige under pandemin del 2 (SOU 2022:10). Utredningen om ökade förutsättningar för hållbara investeringsprojekt i framtidens hälso- och sjukvård (S 2019:03) lämnade den 31 augusti 2021 sitt slutbetänkande Riksintressen i hälso- och sjukvården – stärkt statlig styrning för hållbar vårdinfrastruktur (SOU 2021:71). Betänkandet har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 48) angavs följande. Regeringen avser att tillsätta en utredning under 2023 med uppdrag att analysera och belysa för- och nackdelar samt lämna förslag beträffande möjligheten att långsiktigt införa ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap. Utredningen ska även beakta för- och nackdelar med regionala organisationer baserade på exempelvis dagens sex sjukvårdsregioner. Syftet är att hälso- och sjukvården ska ha bättre förutsättningar att erbjuda en god och jämlik vård som utgår från behovsprincipen. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 21) angavs att regeringen den 1 juni 2023 gav en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att ta fram beslutsunderlag som möjliggör ett stegvis och långsiktigt införande av ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården (dir. 2023:73). Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 8. Rskr. 2017/18:242 Civila samhället inklusive trossamfund Mot. 2017/18:3189 yrkande 5, delvis mot. 2017/18:1737, 1916, 2273, 2815 yrkande 28, 3586 yrkande 13, 3685 yrkandena 41 och 48 samt 3735 yrkandena 6 och 7, bet. 2017/18:KrU3 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 24), 2019/20:75 (Ku 19), 2020/21:75 (Ku 14), 2021/22:75 (Ku 12) och skr. 2022/23:75 (S 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om bidrag till civila samhället (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservationen om att lika viktigt som det är att stödja organisationer som motverkar hedersrelaterade brott, är det att dra en tydlig gräns mot föreningar och organisationer som accepterar eller i vissa fall rentav legitimerar hedersrelaterat förtryck och hederstraditioner. Hedersstrukturer har ingen plats i ett jämställt och demokratiskt samhälle och offentliga bidrag ska därför inte ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet. I mars 2018 överlämnade Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund (Ku 2016:01) betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18). Utredningen föreslår en ny lag om stöd till trossamfund. Enligt förslaget ska trossamfund inte kunna få stöd om de inom ramen för sin verksamhet exempelvis utövar våld, tvång eller hot mot person, kränker ett barns rättigheter på sådant sätt att det finns påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas eller rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana typer av kränkningar. Den föreslagna lagen innehåller även bestämmelser om återkallelse av stödberättigande, om ett trossamfund inte längre uppfyller villkoren för stöd. Betänkandet har remissbehandlats. I september 2018 överlämnade 2017 års arvsfondsutredning (S 2017:06) betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70). I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen (Ku 2018:01) betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35). I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att statliga bidrag går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inbegripet trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället (Ku 2020:02) delbetänkandet Rätt mottagare – Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) om personuppgiftsbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats. Ett sakråd som kompletterar remissbehandlingen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99) till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats. Den 2 augusti 2022 lämnade regeringen propositionen Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop. 2021/22:272) till riksdagen. Den 10 november 2022 beslutade regeringen att återkalla propositionen genom skrivelsen Återkallelse av regeringens proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (skr. 2022/23:14). Ett sakråd (Ku2022/01808) genomfördes den 13 december 2022 med civilsamhällesorganisationer och trossamfund i syfte att ge inbjudna organisationer tillfälle att framföra synpunkter avseende förslag till demokrativillkor som fanns i propositionen inför att regeringen bereder frågan vidare. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 2024. Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har enligt myndighetens regleringsbrev för 2020, 2021, 2022 och 2023 utifrån vad som har framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. SST ska enligt myndighetens regleringsbrev för 2024 utifrån vad som har framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har enligt myndighetens regleringsbrev för 2021 och 2023 redovisat hur den säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. MUCF ska enligt myndighetens regleringsbrev för 2024 återigen redovisa hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2017/18:260 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 30), skr. 2019/20:75 (S 16), skr. 2020/21:75 (S 14), skr. 2021/22:75 (S 12) och skr. 2022/23:75 (S 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om gårdsförsäljning inom ramen för Systembolagets detaljhandelsmonopol*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen, under förutsättning att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan upprätthållas, bör verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning i begränsad utsträckning (bet. 2017/18:SoU8 s. 12 f.). Gårdsförsäljningsutredningen (S 2020:15) har sett över frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker (dir. 2020:118). Utredningen skulle bl.a. att göra en EU-rättslig analys av om och i sådant fall föreslå hur gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas i hela landet under förutsättning att detaljhandelsmonopolet säkras. Gårdsförsäljningsutredningen redovisade sitt uppdrag den 8 december 2021 i betänkandet En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95). Betänkandet har remissbehandlats. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår inom Regeringskansliet med målsättning att en lagändring kan träda i kraft i början av 2025. Det förutsätter dock en EU-process som inte drar ut på tiden. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2017/18:293 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 34), skr. 2019/20:75 (S 17), skr. 2020/21:75 (S 15), skr. 2021/22:75 (S 13) och skr. 2022/23:75 (S 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om kvalitetsskillnader hos vårdmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur de nationella kvalitetsregistren kan bli tillgängliga för den enskilde så att kvaliteten mellan olika vårdmottagningar kan jämföras (bet. 2017/18:SoU9 s. 45 f.). Regeringen beslutade den 28 juni 2018 att ge Socialstyrelsen respektive Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ett uppdrag att lämna förslag på hur uppföljningen av vården kan utvecklas med avseende på kvalitet och omotiverade skillnader. Särskild vikt skulle fästas på användande av patientrapporterade utfalls- och upplevelsemått. Uppdragen redovisades av myndigheterna i varsin rapport i mars 2019. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4 s. 51) redovisade regeringen att den under 2019 har ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om stöd till kvalitetsregister där en central del är att ytterligare stärka och utveckla registren för att skapa förutsättningar till jämförelser och tillgängliggörande av vårdens kvalitet. Socialstyrelsen har haft ett uppdrag att analysera förutsättningarna för ett primärvårdsregister, vilket också är en grundförutsättning för att kunna jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar. Socialstyrelsen redovisade uppdraget till regeringen den 25 februari 2021 i rapporten Nationell insamling av registeruppgifter från primärvården. Rapporten innehåller förslag till hur uppgifter från primärvården kan komplettera patientregistret. Rapporten har remissbehandlats. Den 30 mars 2023 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om bättre förutsättningar för uppföljning av hälso- och sjukvården (S 2023:02). Utredningen ska analysera regelverket för hälsodataregister och föreslå regler för behandling av personuppgifter från primärvården, av uppgifter om väntetider och vårdköer, av uppgifter om samtliga patienter som behandlas inom den specialiserade öppenvården samt föreslå regler för behandling av personuppgifter som avser rekvisitionsläkemedel. Insamling av individuppgifter från öppenvården kommer att bidra till möjligheten att följa upp vårdens kvalitet i olika verksamheter. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024 (dir. 2023:48). Regeringen har även gett Ehälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett flertal uppdrag inom området för att skapa bättre förutsättningar för tillgängliggörande av hälsodata (bl.a. S2020/04093, S2021/00581, S2021/00823, S2021/06170, S2021/05369 och S2021/05259). Socialstyrelsen slutredovisade uppdraget att kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet (S2021/05369) den 1 oktober 2022. E-hälsomyndigheten har lämnat redovisningar av uppdraget att genomföra en förstudie om ett statligt, nationellt datautrymme för bilddiagnostik (S2021/05259) och myndigheten har lämnat en slutrapport den 1 december 2022. E-hälsomyndigheten har också haft ett uppdrag att kartlägga, analysera och ge förslag på hur en nationell listningstjänst ska kunna inrättas i statlig regi (S2022/01375) och Socialstyrelsen har haft ett uppdrag att förbereda arbetet med att meddela föreskrifter om listningstjänst för vårdval (S2022/01374). Båda uppdragen har redovisats i januari 2023. E-hälsomyndigheten lämnade den 1 juni 2022 en delredovisning och har den 1 februari 2023 lämnat en slutredovisning av uppdraget att genomföra en förstudie om digital nationell infrastruktur för kvalitetsregister (S2021/06170). Den 22 juni 2023 gav regeringen E-hälsomyndigheten ett uppdrag att utreda förutsättningarna för utveckling av en nationell teknisk lösning som möjliggör automatisk informationsöverföring till nationella kvalitetsregister (S2023/02109). Uppdraget ska bygga vidare på slutrapporten Förstudie om digital nationell infrastruktur för nationella kvalitetsregister (S2021/06170). Den 22 juni 2023 gav regeringen också Socialstyrelsen ett uppdrag att analysera och lämna förslag på hur myndigheten kan stödja ansvariga registerhållare för de nationella kvalitetsregistren med nödvändig juridisk kompetens för datahantering och datautlämnande (S2023/02116). Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ändra E-hälsomyndighetens uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig regi till att myndigheten ska ta fram och tillhandahålla ett nationellt vårdsöksystem (S2022/01372). Vårdsöksystemet ska möjliggöra för regioner och vårdgivare med avtal med regioner, inklusive deras olika funktioner såsom vårdlotsar, att söka efter andra vårdgivare i landet som snabbare kan utföra den vård som väntande patienter är i behov av. En grundläggande information som behövs i vårdsöksystemet är vårdgivar- och vårdutbudsinformation. Regeringen gav därför den 22 juni 2023 Ehälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). Uppdraget ska delredovisas senast den 30 juni 2024 och slutredovisas senast den 30 april 2025. Regeringen har gett Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ett uppdrag att genomföra en förstudie för att stärka redovisningen av vårdens effektivitet och kvalitet. Uppdraget härrör från Tidöavtalet, som är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Ett syfte är att underlätta och möjliggöra för medborgarnas val av vård- och omsorg (S2023/03151) Uppdraget ska slutredovisas senast den 16 december 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2017/18:353 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden Prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 43), skr. 2019/20:75 (S 20), skr. 2020/21:75 (S 18), skr. 2021/22:75 (S 15) och skr. 2022/23:75 (S 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om returrätten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att returrätten även bör omfatta läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring (bet. 2017/18:SoU24 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 30 april 2020 att ge Läkemedelsverket ett uppdrag att utreda om en rätt till retur av läkemedel som förvaras i kyl- eller frysförhållanden bör införas. Läkemedelsverket redovisade sitt uppdrag den 31 maj 2021. Av redovisningen framgår att myndigheten föreslår att även läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring ska kunna omfattas av returrätten, under vissa förutsättningar. För närvarande övervägs hur Läkemedelsverkets rapport ska tas om hand. Det övervägs att under 2024 ta fram ett kompletterande underlag till Läkemedelsverkets rapport. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2017/18:354 Klassificering av nya psykoaktiva substanser Prop. 2017/18:221, bet. 2017/18:SoU27 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 44), skr. 2019/20:75 (S 21), skr. 2020/21:75 (S 19), skr. 2021/22:75 (S 16) och skr. 2022/23:75 (S 16). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om generisk klassificering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det om utskottet anför om att regeringen bör låta göra en analys av erfarenheterna från länder som redan har infört systemet med generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser (bet. 2017/18:SoU27 s. 5 f.). Narkotikautredningen (S 2022:01) har haft i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag ingick att undersöka erfarenheter från länder som har infört systemet med generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 26 oktober 2023 genom slutbetänkandet Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 88) angav regeringen att Narkotikautredningen inom ramen för sitt uppdrag har haft i uppgift att undersöka erfarenheter från länder som har infört systemet med generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser. Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 13. Rskr. 2017/18:389 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter Prop. 2017/18:186, bet. 2017/18:SoU25 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 49), skr. 2019/20:75 (A 11), skr. 2020/21:75 (A 6), skr. 2021/22:75 (A 6) och skr. 2022/23 (S 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om uppföljning och fortsatt arbete efter inkorporeringen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör följa upp och vid behov vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att de grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas i enlighet med svensk rätt (bet. 2017/18:SoU25 s. 20 f.) Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020. Barnkonventionsutredningen (S 2018:03), som har haft i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen, överlämnade sitt betänkande Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63) den 12 november 2020. Promemorian Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter (Ds 2019:23) har publicerats och den 14 november 2019 gav regeringen Barnombudsmannen ett uppdrag att genomföra utbildnings- och spridningsinsatser om vägledningen. Uppdraget redovisades den 31 mars 2021. Barnombudsmannen har därefter i myndighetens regleringsbrev för 2021, 2022 och 2023 fått fortsatt uppdrag att genomföra insatser utifrån bl.a. vägledningen. Uppdraget ska redovisas den 1 mars 2024. Sedan 2017 pågår regeringens kunskapslyft för barnets rättigheter som syftar till att höja kunskapen och stärka kompetensen om barnkonventionen i statliga myndigheter, kommuner och regioner för att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i verksamheterna. Sedan 2017 har 27 myndigheter deltagit i kunskapslyftet. Under 2023 har, utöver Barnombudsmannen och länsstyrelserna, fyra myndigheter fortsatta uppdrag att utveckla den praktiska tillämpningen av barnkonventionen inom sina verksamhetsområden. Barnombudsmannens uppdrag ska redovisas senast den 1 mars 2024. Övriga uppdrag ska redovisas senast den 31 mars 2024. Den 30 juni 2022 fick Statskontoret ett uppdrag att följa upp och analysera kunskapslyftet för barnets rättigheter i statliga myndigheter, kommuner och regioner (S2022/03183). Uppdraget slutredovisades den 15 oktober 2023. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan i budgetpropositionen för 2025 när resultaten av pågående uppdrag har redovisats. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 14. Rskr. 2018/19:193 Frågor om psykisk ohälsa Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU15 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 35), skr. 2020/21:75 (S 27), skr. 2021/22:75 (S 21) och skr. 2022/23:75 (S 19). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 18 om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m. (bet. 2018/19:SoU15 s. 32 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över frågan om hur ansvaret för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman. Regeringen bör efter det att översynen har gjorts utreda möjligheterna till en gemensam tvångslagstiftning för personer med psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom. Därutöver bör regeringen enligt tillkännagivandet se över hur det ska kunna finnas tillgång till farmakologisk behandling i hela landet för personer med beroendesjukdom. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt förekomsten av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik samt föreslagit hur vården kan förbättras. Uppdraget redovisades till regeringen den 30 november 2019. Samsjuklighetsutredningen (S 2020:08) har haft i uppdrag att föreslå hur samordnade insatser när det gäller vård, behandling och stöd kan säkerställas för barn, unga och vuxna personer med samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd. Syftet med uppdraget var att analysera och lämna förslag på hur samverkan för personer med samsjuklighet kan förbättras mellan huvudmännen och mellan verksamheter med samma huvudman och se över ansvarsfördelningen mellan huvudmännen och lämna förslag på hur ansvaret för personer med samsjuklighet kan samlas hos en huvudman. Utredningen skulle också analysera för- och nackdelar med en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och om möjligt föreslå hur frågan kan hanteras vidare. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen ett tilläggsdirektiv till Samsjuklighetsutredningen. Tilläggsuppdraget innefattade bl.a. att utredaren skulle lämna förslag på en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT. Utredningstiden förlängdes samtidigt. I november 2021 redovisade Samsjuklighetsutredningen uppdraget enligt de ursprungliga direktiven i delbetänkandet Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93). Betänkandet har remissbehandlats. Samsjuklighetsutredningens slutbetänkande Från delar till helhet – Tvångsvård som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja (SOU 2023:5) lämnades den 31 januari 2023. Betänkandet har remissbehandlats. Narkotikautredningen (S 2022:01) har haft i uppdrag att undersöka hur befintliga skadereducerande insatser, inklusive läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) och sprututbytesverksamheten, kan utvecklas och införas i större utsträckning samt bli mer jämlika, jämställda och tillgängliga i hela landet. Narkotikautredningen lämnade sitt slutbetänkande Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62) den 26 oktober 2023. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 147–148) ansåg regeringen att tillkännagivandet genom Narkotikautredningens uppdrag är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 15. Rskr. 2018/19:233 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 36), skr. 2020/21:75 (S 28). skr. 2021/22:75 (S 22) och skr. 2022/23:75 (S 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om vårdvalssystem – LOV*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019. Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt huvudbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård. Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ett uppdrag att analysera patientlagens (2014:821) efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av patientlagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten uppdraget i slutrapporten En lag som kräver omtag. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Även Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S 2020:12) har i sitt slutbetänkande översiktligt undersökt frågan om valfrihet och övervägt möjligheterna att utreda och lämna förslag som syftar till valfrihet för patienter även i offentligt finansierad sluten vård (SOU 2022:22). Delegationen lämnar inte några förslag i frågan men konstaterar att regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i sluten vård genom rekommendationen om valfrihet i sluten vård i riksavtalet för utomlänsvård. Riksavtalet är en rekommendation till regionerna från Sveriges Kommuner och Regioner om vad som gäller när en person får vård utanför sin egen region. Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ändra E-hälsomyndighetens pågående uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig regi till att myndigheten ska ta fram och tillhandahålla ett nationellt vårdsöksystem (S2022/01372). Vårdsöksystemet ska möjliggöra för regioner och vårdgivare med avtal med regioner, inklusive deras olika funktioner såsom vårdlotsar, att söka efter andra vårdgivare i landet som snabbare kan utföra den vård som väntande patienter är i behov av. En grundläggande information som behövs i vårdsöksystemet är vårdgivar- och vårdutbudsinformation. Regeringen gav därför den 22 juni 2023 Ehälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). 15 december 2023 lämnade E-hälsomyndigheten en delredovisning av uppdraget som bl.a. innehöll en redovisning av de olika beröringspunkter som finns till andra myndigheters och organisationers befintliga informationsstrukturer, register och informationskällor. Senast den 30 juni 2024 ska E-hälsomyndigheten lämna ytterligare en delredovisning av uppdraget och slutredovisning ska ske senast den 30 april 2025. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) aviserar regeringen att den, i likhet med Riksrevisionen, anser att det finns behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel på tillgänglighetsområdet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om valfrihet i slutenvården – patientlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka möjligheten till valfrihet inom slutenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 2 april 2020 att ge Myndigheten för vård och omsorgsanalys ett uppdrag att följa upp patientlagens (2014:821) genomslag. Uppdraget innebar att myndigheten skulle analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av patientlagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso­ och sjukvården. I uppdraget ingick det även att redogöra för exempel på andra pågående insatser som myndigheter, huvudmän och vårdgivare har tagit initiativ till och som syftar till att stärka patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård. Myndigheten skulle dessutom ge förslag på hur patientens ställning kan stärkas ytterligare, med utgångspunkt i principen vård efter behov. Myndigheten redovisade den 27 oktober 2021 sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bl.a. att nuvarande lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Även Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S 2020:12) har i sitt slutbetänkande översiktligt undersökt frågan om valfrihet och övervägt möjligheterna att utreda och lämna förslag som syftar till valfrihet för patienter även i offentligt finansierad sluten vård (SOU 2022:22). Delegationen lämnar inte några förslag i frågan men konstaterar att regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i sluten vård genom rekommendationen om valfrihet i sluten vård i riksavtalet för utomlänsvård. Riksavtalet är en rekommendation till regionerna från Sveriges Kommuner och Regioner om vad som gäller när en person får vård utanför sin egen region. Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) aviserar regeringen att den, i likhet med Riksrevisionen, anser att det finns behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel på tillgänglighetsområdet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 57 om gemensamma standarder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att på lämpligt sätt se till att gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Regeringen beslutade i mars 2019 att ge Ehälsomyndigheten ett uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra gemensamma nationella specifikationer, dvs. överenskommelser om hur standarder ska tillämpas i olika situationer för att underlätta informationsutbyte, inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. I uppdraget ingick att inrätta en funktion dit berörda målgrupper kan vända sig för att få information om vilka gemensamma specifikationer som finns samt vägledning i hur de kan tillämpas. E-hälsomyndigheten redovisade sitt uppdrag den 30 september 2021. Av redovisningen framgår bl.a. att funktionen för att sammanställa och tillgängliggöra specifikationer nu är i drift och att en webbaserad tjänst har lanserats. Förordningen (2013:1031) med instruktion för E-hälsomyndigheten har ändrats för att formalisera myndighetens arbete med specifikationer. Förordningsändringen, som trädde i kraft den 2 januari 2022, innebär att myndigheten ska ansvara för att fastställa vilka e-hälsospecifikationer som ska vara nationella och gemensamma och tillgängliggöra information om dessa samt samordna och stödja berörda aktörers arbete med att ta fram och använda sådana specifikationer. Vidare gör Socialstyrelsen ett stort antal insatser för att standardisera dokumentationen i vården. Inom ramen för myndighetens instruktionsenliga uppdrag att tillhandahålla ändamålsenlig informationsstruktur och enhetliga begrepp ger myndigheten användarstöd genom bl.a. regionala utbildningar och webbinarier riktade till verksamhets- och systemutvecklare. Socialstyrelsen tar vidare fram specifikationer som beskriver hur information ska struktureras och kodas på detaljerad nivå inom specifika områden, för att underlätta för kommuner och regioner i deras arbete med att anpassa och utveckla sina informationssystem. Utredningen om infrastruktur för hälsodata av nationellt intresse (S 2022:10) ska föreslå ändamålsenliga och samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som bedöms vara motiverade för att åstadkomma en bättre och säkrare informationsförsörjning av hälsodata mellan system och aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2024. Det pågår även standardiseringsarbete på EU-nivå. I maj 2022 presenterade Europeiska kommissionen sitt förslag om det europeiska hälsodataområdet. Regeringen gav den 22 juni 2023 E-hälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram ett förslag till färdplan för genomförandet av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården (S2023/02108). I uppdraget ingår att utreda vilka förmågor som staten behöver etablera för att bygga upp för en välfungerande infrastruktur. Det inbegriper att ange vilka förutsättningsskapande komponenter, och vilka stödjande och styrande strukturer som krävs för en sammanhållen digital infrastruktur och i vilken ordning detta bör genomföras. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2024. Regeringen gav den 22 juni 2023 E-hälsomyndigheten i uppdrag att även utreda förutsättningarna för utveckling av en nationell teknisk lösning som möjliggör automatisk informationsöverföring till nationella kvalitetsregister (S2023/02109). Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2024. E-hälsomyndigheten har i myndighetens regleringsbrev för 2024 fått ett uppdrag att påbörja utvecklingen av en nationell digital infrastruktur. I det ingår att utveckla en nationell funktion för interoperabilitet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 58 om översyn av patientdatalagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överväga om det finns anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant lagstiftning (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg (S 2019:01) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (dir. 2019:37). Utredningen skulle bl.a. se över möjligheterna att införa direktåtkomst inom och mellan vissa verksamheter i socialtjänst och hälso- och sjukvård samt utvidgad informationsöverföring för kvalitetsutveckling mellan vårdgivare i hälso- och sjukvården. Den 18 januari 2021 lämnades delbetänkandet Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4). I betänkandet föreslås en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning. Delbetänkandets lagförslag avseende sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation behandlades i propositionen Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177, bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381). Den nya lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation trädde i kraft den 1 januari 2023 och innebär att vårdgivare får tillgång till personuppgifter direkt eller på annat sätt elektroniskt hos andra vård- och omsorgsgivare. Delbetänkandet i den del som avser kvalitetsuppföljning bereds fortsatt inom Regeringskansliet. Den 31 maj 2021 lämnade utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg sitt slutbetänkande Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU 2021:39). Betänkandet har remissbehandlats. I maj 2023 lämnade utredningen om elektronisk tillgång till barns uppgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården (S 2022:G) en förslag om vårdnadshavares tillgång till barns uppgifter (Ds 2023:26). Promemorian har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Utredningen om infrastruktur för hälsdata av nationellt intresse (S 2022:10) ska analysera och föreslå ändamålsenliga och samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som bedöms vara motiverade för att åstadkomma en bättre och säkrare informationsförsörjning av hälsodata mellan system och aktörer. I utredningens uppdrag ingår bl.a. att på samtliga områden lämna de författningsförslag som utredningen anser motiverade för att åstadkomma bättre informationsförsörjning av hälsodata. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 19, 20, 57 och 58. Riksmötet 2019/20 16. Rskr. 2019/20:171 Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro Skr. 2019/20:50, bet. 2019/20:SfU13 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 30), skr. 2021/22:75 (S 23) och skr. 2022/23:75 (S 21). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om jämställd sjukfrånvaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen dels bör ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp läkarintygsskrivande, dels bör tillsätta en utredning i syfte att motverka osakliga könsskillnader i sjukfrånvaro (bet. 2019/20:SfU13 s. 6 f.). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 10 avsnitt 2.6 s. 22–23) att Försäkringskassan och Socialstyrelsen fått i uppdrag att skapa förutsättningar för uppföljningar av läkarintyg. Av myndigheternas redovisning i oktober 2022 framgick att de bedömde att det inte fanns praktiska möjligheter att följa läkarintyg på vårdgivarnivå. Behovet att kunna följa utfärdande av läkarintyg på vårdgivarnivå ingår därför i uppdraget till Utredningen om hälsodataregister (S 2023:02), som regeringen beslutade direktiv för den 30 mars 2023. Utredaren ska analysera regelverket för hälsodataregister och föreslå regler för behandling av personuppgifter från primärvården. Av direktiven framgår att det för närvarande saknas uppgifter om läkares ordinering av sjukskrivning och utfärdande av läkarintyg, något som huvudsakligen utförs i primärvården och att det är viktigt för kunskapsutvecklingen inom området att möjliggöra analys av skillnader i sjukskrivning exempelvis med avseende på kön och olika diagnoser. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024 (dir. 2023:48). Flera aktuella utredningar och uppdrag analyserar sjukfrånvaron ur olika perspektiv. Dessa utredningar och uppdrag belyser bl.a. könsskillnader i sjukfrånvaro. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen att tillsätta Utredningen om sjukförsäkringen i förändring – en utvärdering (S 2022:07, dir. 2022:64, dir. 2023:20), som ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 1 mars 2024. Regeringen beslutade den 9 juni 2022 att tillsätta Utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden (S 2022:06, dir. 2022:63, dir. 2023:45), som slutredovisade sitt uppdrag den 31 augusti 2023 (SOU 2023:48). Inspektionen för socialförsäkringen har fått ett uppdrag att analysera Försäkringskassans handläggning utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Uppdraget ska slutredovisas den 31 oktober 2024. Därtill har Försäkringskassan i myndighetens regleringsbrev för 2023 haft ett uppdrag att analysera skillnader mellan olika grupper vad gäller sjukpenning och andra ersättningar vid nedsatt arbetsförmåga. Uppdraget ska slutredovisas den 1 april 2025. Med ovan redovisade åtgärder bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 10 avsnitt 2.6 s. 22–23) att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 17. Rskr. 2019/20:173 Folkhälsofrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 32), skr. 2021/22:75 (S 24) och skr. 2022/23:75 (S 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa (bet. 2019/20:SoU5 s. 21 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.3 s. 81) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett uppdrag att tillsammans med ett tjugotal berörda myndigheter inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention (S2020/06171). I arbetet ska bl.a. hbtq-personer särskilt lyftas. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 september 2023. Regeringen har också gett Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att genomföra en kartläggning av ungdomars upplevda psykiska hälsa och ohälsa (S2021/01354). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2023. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter som öppen. Den 1 september 2023 redovisade Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten uppdraget om att tillsammans med 24 andra myndigheter inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention (S2020/06171). I underlaget till en ny nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention lyfts hbtqi-personer som en särskilt utsatt och prioriterad grupp. Den 29 september 2023 redovisade Folkhälsomyndigheten uppdraget att kartlägga äldre hbtqi-personers hälsa och levnadsvillkor (A2022/00187). Uppdraget omfattade bl.a. att inhämta och sammanställa befintlig kunskap om äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor, inbegripet faktorer såsom behov och de risk- och skyddsfaktorer som är särskilt relevanta för äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor. Uppdraget genomfördes i nära samverkan med Socialstyrelsen som i sin tur redovisade uppdraget om att kartlägga äldre hbtqi-personers vård och omsorg (A2022/00188). Därutöver har regeringen den 3 augusti 2023 gett Folkhälsomyndigheten ett uppdrag att sammanställa kunskapsläget när det gäller jämlika förutsättningar till hälsa samt livsvillkor för hbtqi-personer (A2023/01067). Uppdraget omfattar såväl psykisk som fysisk hälsa och i uppdraget ingår förutom att sammanställa kunskap och utföra fördjupade analyser även att identifiera kunskapsluckor, presentera en plan för myndighetens vidare kunskapsutveckling inom området samt att lämna rekommendationer avseende utvecklingsbehov inom andra områden. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 81) redogjorde regeringen för de åtgärder som vidtagits med anledning av tillkännagivandet. Tillkännagivandet bedömdes därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 6 om informationsplikten för hivpositiva*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av smittskyddslagen (bet. 2019/20:SoU5 s. 26 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten att ta fram underlag till en uppdaterad nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, specifikt med sikte på sexuellt överförda infektioner (S2022/02972). I uppdraget ingår att peka ut eventuella förändringar som skett sedan den senaste nationella strategin och lämna förslag på uppdateringar. Underlaget ska verka för att insatserna ska nå samtliga målgrupper som är särskilt viktiga att nå i det hivpreventiva arbetet och att de insatser som genomförs är i enlighet med aktuellt kunskapsläge och anpassat utefter den nuvarande epidemiologiska situationen. I sitt underlag till uppdaterad nationell strategi föreslår Folkhälsomyndigheten en utredning om kravet på informationsplikten. Den nuvarande nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar gäller sedan 2017 och är i många delar fortfarande aktuell men det finns behov av uppdateringar. Det gäller exempelvis en aktuell beskrivning av hur hiv-epidemin har utvecklats samt förnyade epidemiologiska bedömningar. Utveckling har även skett vad gäller tillgången till enkla och effektiva läkemedelsbehandlingar och kunskapsläget om att välinställd hiv inte överförs vid sex har förändrats sedan förra strategin beslutades. Folkhälsomyndigheten redovisade uppdraget den 30 april 2023 och frågan bereds nu inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2019/20:174 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU7 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 33), skr. 2021/22:75 (S 25) och skr. 2022/23:75 (S 23). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om utvärdering av narkotikapolitiken m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om dels en nollvison när det gäller narkotikarelaterade dödsfall, dels en utvärdering av narkotikapolitiken (bet. 2019/20:SoU7 s. 22 f.). I propositionen En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025 (prop. 2020/21:132 s. 65, bet. 2020/21:SoU25, rskr. 2020/21:375) behandlades tillkännagivandet och bedömdes slutbehandlat i den del som avser en nollvision för narkotikarelaterade dödsfall, genom att regeringen fastställde ett mål om en nollvision avseende dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar ska inkluderas i ANDTS-strategin. I propositionen anfördes att tillkännagivandet i denna del därmed skulle anses slutbehandlat (prop. 2020/21:132 s. 65, bet. 2020/21:SoU25, rskr. 2020/21:375). Riksdagen har i tillkännagivandet vidare uppmanat regeringen att utvärdera den nuvarande narkotikapolitiken. Regeringen angav i samma proposition att denna del av tillkännagivandet alltjämt bereds i Regeringskansliet och inte är slutbehandlad (prop. 2020/21:132 s. 65 f., bet. 2020/21:SoU25, rskr. 2020/21:375). Riksdagen beslutade att avslå regeringens proposition och riktade ett tillkännagivande till regeringen om en ny ANDTS-strategi (bet. 2020/21:SoU25, rskr. 2020/21:375), se vidare rskr. 2020/21:375 punkt 2. I mars 2022 överlämnade regeringen skrivelsen En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 (skr. 2021/22:213) till riksdagen. Regeringen bedömde i skrivelsen att den del av tillkännagivandet som avser en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall är tillgodosett samt att regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i sin helhet och att detta inte är slutbehandlat (skr. 2021/22:213 s. 66). Narkotikautredningen (S 2022:01) har haft i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). Narkotikautredningen har redovisat sitt uppdrag den 26 oktober 2023 genom slutbetänkandet Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62). Betänkandet remitterades i januari 2024. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 88) ansåg regeringen att tillkännagivandet därmed är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 19. Rskr. 2019/20:275 Hälso- och sjukvårdens organisation m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 42), skr. 2021/22:75 (S 27) och skr. 2022/23:75 (S 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om digitalisering i vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digitalisering i vården (bet. 2019/20:SoU11 s. 75 f.). Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg (S 2019:019) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (dir. 2019:37). Utredningens delbetänkande Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4) berör delar av tillkännagivandet. I betänkandet föreslås en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning. I maj 2021 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU 2021:39). De båda betänkandena har remissbehandlats. Regeringen behandlade tillkännagivandet i propositionen Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177, bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att den del av tillkännagivandet har tillgodosetts som rör att skapa goda möjligheter till sammanhållen journalföring och informationsdelning mellan hälso- och sjukvård och vissa delar av socialtjänsten, och att tillkännagivandet var slutbehandlat. I fråga om den del av tillkännagivandet som avser patientens medgivande till att uppgifter om patienten görs tillgängliga för ombud, har förslag till reglering lämnats i betänkandet Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU 2021:39). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Frågan om ombuds tillgång till patientuppgifter är även föremål för reglering i kommissionens förslag till förordning om det europeiska hälsodataområdet. Förslaget förhandlas just nu inom EU. Den 12 maj 2022 tillsattes Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata (S 2022:04) med uppdrag att analysera befintliga möjligheter till sekundäranvändning av hälsodata och föreslå utökade sådana möjligheter. Den 21 november 2023 lämnade utredningen slutbetänkandet Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning (SOU 2023:76). Betänkandet remissbehandlas för närvarande. I fråga om den del som rör möjligheten att låta patientinformationen följa individen inom hälso- och sjukvården har E-hälsomyndigheten fått ett uppdrag att ta fram ett förslag till färdplan för genomförandet av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården (S2023/02108) med målet att hälsodata ska bli tillgängliga i hela vårdkedjan för all vård, såväl kommunal som regional, samt för tandvård oavsett huvudman. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2024. Regeringen har även tillsatt en samordnare för en nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården (S 2023:14) och en s.k. bokstavsutredning med uppdrag att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A). Vidare har regeringen i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 45) samt regleringsbrevet till E-hälsomyndigheten för 2024 tilldelat myndigheten medel för att påbörja etableringen av en nationell digital infrastruktur som möjliggör att hälsodata ska bli tillgängliga i hela vårdkedjan för all vård. Europeiska kommissionens förslag till det europeiska hälsodataområdet, EHDS, (COM 2022 197 final) förhandlas för närvarande. EHDS kommer att ställa krav på att vissa hälsodatakategorier, däribland t.ex. patientöversikter och e-recept, ska kunna delas inom varje medlemsland och mellan medlemsländer. Förslaget ställer även bl.a. krav på att patienten och dennes förträdare ska ha elektronisk tillgång till sin hälsodata. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2019/20:291 Vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:SoU24 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 47), skr. 2021/22:75 (S 28) och skr. 2022/23:75 (S 25). Skrivelsen är slutbehandlad. Om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser (bet. 2019/20:SoU24 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 135–136) behandlade regeringen tillkännagivandet och anförde att tillkännagivandet innebär att regeringen skyndsamt ska bereda ett lagförslag som innebär en tidsbegränsad möjlighet för en vistelsekommun att neka hemtjänst för personer med en annan bosättningskommun och återkomma till riksdagen. Den lagändring som riksdagen anfört är komplicerad och förutsätter en grundlig juridisk analys. Givet att lagändringen skulle vara tillfällig och gälla under sommaren 2020 bedömde regeringen att detta inte var möjligt att hinna genomföra. Frågan om behovet av ändringar i socialtjänstlagen var aktuell under våren men de signaler regeringen fick tydde på att kommunerna själva lyckades lösa detta genom dialog. Regeringen avsåg inte att gå riksdagen till mötes i denna fråga. I budgetpropositionen ansåg regeringen i och med detta att tillkännagivandet var slutbehandlat. I sitt yttrande över regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2020 (skr. 2020/21:75) anförde socialutskottet att utskottet inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser ska bedömas som slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21 s. 105). Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt hur utbrottet av covid-19 påverkade tillämpningen av ansvarsbestämmelserna i 2 a kap. socialtjänstlagen (2001:453) vad gäller enskildas rätt till hemtjänstinsatser från vistelsekommun vid tillfällig semestervistelse och s.k. delårsboende. Regeringen behandlade tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) och anförde att det vid en samlad bedömning inte framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter som öppen. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 164–165) anförde regeringen att det med hänsyn till nuvarande utveckling av covid-19-pandemin enligt regeringens mening inte finns något behov av att skyndsamt bereda ett lagförslag som innebär en tidsbegränsad möjlighet för en vistelsekommun att neka hemtjänst för personer med en annan bosättningskommun. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 21. Rskr. 2020/21:61 Inriktningen för en nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform Prop. 2019/220:164, bet. 2020/21:SoU2 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 58), 2021/22:75 (S 30) och skr. 2022/23:75 (S 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om primärvårdens grunduppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om primärvårdens grunduppdrag (bet. 2020/21:SoU2 s. 14). Utskottet anför i betänkandet att hälsofrämjande insatser bör inkluderas i primärvårdens grunduppdrag. Enligt utskottet bör även rehabilitering ingå i primärvårdens grunduppdrag. Avslutningsvis anser utskottet att primärvården bör få ansvar för uppsökande arbete, bl.a. för dem som inte själva söker sig till hälso- och sjukvården. Enligt tillkännagivandet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med vad utskottet anfört. I det nationella grunduppdraget för primärvården, som regleras i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och som trädde i kraft den 1 juli 2021, ingår att regioner och kommuner inom ramen för verksamhet som utgör primärvård särskilt ska bl.a. tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar. I propositionen Inriktning för nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform (prop. 2019/20:164 s. 81, bet. 2020/21:SoU2, rskr. 2020/21:61) beskrivs arbetet med att genomföra Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjerna omfattar levnadsvanorna matvanor, fysisk aktivitet, tobak och alkohol. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen propositionen Ökad kontroll i hälso- och sjukvården (prop. 2021/22:260, bet. 2022/23:SoU5, rskr. 2022/23:116). I propositionen föreslås bl.a. att primärvårdens grunduppdrag ska omfatta rehabiliterande insatser (avsnitt 7). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2024. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 99) avsatte regeringen 145 miljoner kronor för hälsosamtal riktade till äldre personer, genom vilka kommuner och regioner söker upp äldre personer för att diskutera den enskildes livssituation. Från och med 2024 avsätts årligen 100 miljoner kronor (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 97). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 49) avsatte regeringen 50 miljoner kronor 2023 för att stödja kommuner och regioner för att stärka och vidareutveckla det förebyggande arbete för barn och unga genom t.ex. hembesöksprogram inom barnhälsovården (BVC). Regeringen avsätter 100 miljoner kronor 2024 för insatser inom barn- och ungdomshälsovården och fr.o.m. 2025 beräknas 200 miljoner kronor per år (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 57). Regeringen beslutade den 8 juni 2023 om nytt fortsatt uppdrag till Socialstyrelsen att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård. I uppdraget ingår bl.a. att ge stöd till den regionala primärvården kring hur arbete med lokalområdesuppdrag, som också innefattar hälsofrämjande arbete, kan genomföras. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 augusti 2028. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2020/21:80 Huvudmannaskap för personlig assistans Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 61), skr. 2021/22:75 (S 31) och skr. 2022/23:75 (S 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om huvudmannaskap för personlig assistans*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om huvudmannaskap för personlig assistans (bet. 2020/21:SoU10 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 151 f.) gjorde regeringen bedömningen att det mot bakgrund av frågans komplexitet inte är möjligt att presentera ett lagförslag vid den tidpunkt som riksdagen tillkännagett för regeringen. Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör statligt huvudmannaskap för personlig assistans (dir. 2021:76). Utredningen skulle bl.a. lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkringsbalkens regelverk för statlig assistansersättning. Den 1 mars 2023 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2020/21:81 Avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 62), skr. 2021/22:75 (S 32) och skr. 2022/23:75 (S 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper (bet. 2020/21:SoU11 s. 5 f.). Folkhälsomyndigheten lämnade 2016 beslutsunderlaget Pneumokockvaccination som särskilt vaccinationsprogram till regeringen. Myndigheten föreslog att pneumokockvaccination till medicinska riskgrupper skulle ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. När det särskilt gällde personer över 65 år gjorde myndigheten bedömningen att dessa personer inte skulle omfattas av vaccinationsprogrammet om de inte ingår i en medicinsk riskgrupp. Mot bakgrund av att det saknades underlag för att inkludera personer som är 75 år fick Folkhälsomyndigheten ett uppdrag (S2021/02890) att uppdatera tidigare underlag och specifikt titta på denna grupp. Uppdraget redovisades den 8 april 2021 i beslutsunderlaget Pneumokockvaccination som ett särskilt vaccinationsprogram för personer 75 år och äldre. I beslutsunderlaget gör Folkhälsomyndigheten bedömningen att även personer som är 75 år och äldre bör omfattas av ett vaccinationsprogram mot pneumokocker. Beslutsunderlaget som myndigheten presenterade har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 99) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Utifrån befintlig lagreglering av nationella vaccinationsprogram i smittskyddslagen (2004:168) samt de underlag som Folkhälsomyndigheten presenterat så gör regeringen bedömningen att de nationella vaccinationsprogrammen ska utökas med vaccinationsprogram för pneumokockvaccin till personer i medicinska riskgrupper och personer som är 75 år. Finansiering sker via det generella statsbidraget inom utg.omr. 25 Allmänna bidrag till kommuner med 40 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022. Socialutskottet delade regeringens bedömning att tillkännagivandet skulle anses slutbehandlat (bet. 2021/22:SoU1 s. 44, rskr. 2021/22:123). Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021 (skr. 2021/22:75), att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:KU21, rskr. 2021/22:391). Punkten står därför åter som öppen. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2020/21:128 Övervägande av vårdnadsöverflyttning, revidering av vårdplan för placerade barn och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden Prop. 2020/21:35, bet. 2020/21:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 68), skr. 2021/22:75 (S 34) och skr. 2022/23:75 (S 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om övervägande av vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om övervägande av vården (bet. 2020/21:SoU5 s. 29). I propositionen Regelbundna överväganden av vårdnadsöverflyttning och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden (prop. 2020/21:35, bet. 2020/21:SoU5, rskr. 2020/21:128) anges, i fråga om socialnämndens skyldighet att regelbundet överväga om vården behövs och hur vården bör inriktas och utformas, att regeringen avser följa frågan och överväga ytterligare åtgärder (s. 21). Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet kan säkerställas (dir. 2021:84). Regeringen har den 6 november 2023 tagit emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen har lämnat förslag som rör frågor om övervägande av vården vid placering utanför det egna hemmet. Betänkandet remissbehandlas t.o.m den 22 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utvärdering av de särskilda lämplighetskraven för offentliga biträden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av de särskilda lämplighetskraven för offentliga biträden (bet. 2020/21:SoU5 s. 31). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 142) redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat och angav följande. Regeringen delar bedömningen att lagstiftningen bör utvärderas, men anser att det lämpligen bör göras inom ramen för en större utvärdering av de senaste årens lagändringar i LVU om att stärka skyddet och rättssäkerheten för placerade barn och unga. Bedömningen är således att inte följa tillkännagivandet. Regeringen avser att återkomma i frågan om en samlad utvärdering av aktuella lagändringar i LVU. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 25. Rskr. 2020/21:187 Frågor om placerade barn och unga Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU19 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 38) och skr. 2022/23:75 (S 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ny LVU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny LVU (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 171) anför regeringen att lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, behöver reformeras och ersättas med en ny, mer överskådlig och pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som rättighetsbärare. Regeringen avser att som ett led i detta genomföra vissa av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag som lämnas i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU (S2022/0472). I detta syfte har medel tillförts anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 och anslaget 4.7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. inom utgiftsområde 9 från och med år 2025. Regeringen avser att återkomma med lagförslag i frågan. Beredning av lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om riktlinjer för övervägande av adoption*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om riktlinjer för övervägande av adoption (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om vikten av trygghet och kontinuitet för barn i utsatta situationer – en översyn av reglerna i föräldrabalken (Ju 2021:11) har haft i uppdrag att se över reglerna i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Inom ramen för uppdraget skulle utredaren bl.a. överväga och bedöma om förutsättningarna för adoption bör justeras för att tillgodose familjehemsplacerade barns rätt till trygghet och stabilitet och hur övriga intressen – inte minst rätten till privat- och familjeliv – samtidigt kan tillgodoses. Utredningen lämnade den 20 december 2022 sitt slutbetänkande Tryggare hem för barn (SOU 2022:71). I slutbetänkandet gör utredningen bedömningen att föräldrabalkens regler om adoption tillgodoser familjehemsplacerade barns behov av trygghet och stabilitet. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser att besluta om en proposition i september 2024. Det finns i nuläget inget beredningsunderlag för att ta fram riktlinjer för övervägande av adoption. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om omplacering av barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om omplacering av barn (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Regeringen har den 6 november 2023 tagit emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen har lämnat flera förslag som rör frågan om omplacering av barn. Betänkandet remissbehandlas t.o.m den 22 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 propositionen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat (prop. 2021/22:178, bet. 2021/22:SoU33, rskr. 2021/22:322). I propositionen bedömer regeringen att tillkännagivandet delvis har tagits omhand genom bestämmelsen om att socialnämnden ska följa upp situationen för den som är under 18 år när vården enligt LVU upphör (s. 14). Vad gäller tillkännagivandet i den del som avser stöd efter en placering utanför hemmet har regeringen den 6 november 2023 tagit emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen har lämnat flera förslag som rör frågan om stöd efter en placering utanför det egna hemmet. Betänkandet remissbehandlas t.o.m. den 22 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om förlängd familjehemsplacering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förlängd familjehemsplacering (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Regeringen har den 6 november 2023 tagit emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen har lämnat flera förslag som rör frågan om förlängd familjehemsplacering. Betänkandet remissbehandlas t.o.m. den 22 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om nationellt register över familjehem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett nationellt register över familjehem (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Regeringen har den 6 november 2023 tagit emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen har lämnat förslag som rör frågan om nationellt register över familjehem. Betänkandet remissbehandlas t.o.m. den 22 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 6, 8, 13, 15 och 18. 26. Rskr. 2020/21:191 Apoteks- och läkemedelsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 39) och skr. 2022/23:75 (S 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder (bet. 2020/21:SoU8 s. 8 f.). Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har under några år haft uppdrag att utveckla hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin och att utreda möjliga betalningsmodeller för gen- och cellterapier (ATMP). Det senaste uppdraget till TLV, enligt vilket myndigheten ska utgå från de förslag som den har lämnat i tidigare uppdrag, gavs i juni 2022 och slutredovisades i september 2023. Förslagen i slutredovisningen bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 27. Rskr. 2020/21:216 Äldrefrågor Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 44) och skr. 2022/23:75 (S 34). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 11 om kunskapskrav i det svenska språket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kunskapskrav i det svenska språket (bet. 2020/21:SoU9 s. 30 f.). Regeringen tillsatte i november 2019 en nationell samordnare med uppdrag att främja en hållbar kompetensförsörjning inom kommunalt finansierad vård och omsorg. I juni 2021 överlämnade den nationella samordnaren sitt betänkande Vilja välja vård och omsorg – En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre (SOU 2021:52) med rekommendationer främst riktade till huvudmän och arbetsgivare. Samordnaren uppmärksammade bl.a. bristande språkkunskaper i svenska språket och menade att arbetsgivarna bör ta ett större ansvar för att utbildningsnivån höjs i inom vården och omsorgen. För att stödja den fortsatta utvecklingen av äldreomsorgen föreslog samordnaren att regeringen skulle inrätta ett nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg. Regeringen beslutade i december 2021 att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att föreslå hur ett sådant nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg kan inrättas och organiseras vid myndigheten. Kompetenscentrumet inrättades i augusti 2022. Den 7 april 2022 gav regeringen Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram ett stöd för att underlätta för verksamheterna att bedöma vilka kunskaper i svenska språket som personalen behöver för arbetsuppgifter inom den del av äldreomsorgen som avser kommunernas socialtjänst. Genom stödet ska verksamheterna få vägledning i bedömningen av om personalen har tillräckliga kunskaper i det svenska språket för aktuella arbetsuppgifter. Stödet ska vara frivilligt för verksamheterna att använda och är främst tänkt att användas vid nyrekrytering av personal men ska också kunna användas vid bedömning av om befintlig personal har behov av att stärka sina kunskaper i det svenska språket. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 168) aviserade regeringen ett förslag om en utredning om språkkrav. Den 30 mars 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Språkkrav för personal i äldreomsorgen (dir. 2023:44). Enligt direktiven ska en särskild utredare analysera och ta fram förslag på hur krav på kunskaper i svenska språket för personal i äldreomsorgen kan regleras. Det huvudsakliga syftet med att ställa krav på språkkunskaper är att stärka patientsäkerheten inom vård och omsorg av äldre. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2024. Mot bakgrund av kommittédirektiven angavs i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 129) att regeringen anser att tillkännagivandet är tillgodosett. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 28. Rskr. 2020/21:237 Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU46 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 46) och skr. 2022/23:75 (S 35). Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset a): Den 29 april 2021 beslutade regeringen att ändra regleringsbrevet för budgetåret 2021 avseende anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet på så sätt att anslaget tillfördes medel för att tillgodose utskottsinitiativet (S2021/03919). Den 27 maj 2021 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen följande uppdrag. Uppdrag att fördela statsbidrag till regionerna för utökad läkarkompetens i äldreomsorgen (S2021/04600). Uppdrag att fördela och betala ut prestationsbaserade medel i syfte att minska andelen timanställningar inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre (S2021/04601). Uppdrag att fördela och betala ut prestationsbaserade medel till kommuner som utökat bemanningen av sjuksköterskor på särskilda boenden (S2021/04603). Uppdrag att administrera och betala ut statsbidrag till kommunerna för att öka specialistundersköterskekompetens om vård och omsorg om äldre och vård och omsorg om personer med demenssjukdom (S2021/04604). Uppdragen redovisades den 31 oktober 2022. Punkten är slutbehandlad. 29. Rskr. 2020/21:241 Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 47) och skr. 2022/23:75 (S 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om nationellt kunskapscentrum och no entry-program*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av möjligheterna att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete samt ett no entry-program för unga (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). Tidigare har regeringen redogjort för att bl.a. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har tagit fram en handlingsplan för brottsförebyggande föräldraskapsstöd (S2020/09554) som genomförts under 2022–2023 (S2020/09554). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har gjort en systematisk översikt av brottsförebyggande insatser, med fokus på gängkriminalitet och för användning i socialtjänstens arbete med barn och unga upp till 30 år (S2022/03243). Socialstyrelsen har under perioden 2020–2022 stött huvudmän samt yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. Uppdraget omfattade även att vidta åtgärder för att stärka samverkan mellan socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer i det brottsförebyggande arbetet (S2019/05315). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg. omr. 9 avsnitt 6.3 s. 143) anförde regeringen att en delegation för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område (S 2023:C) inrättats inom Regeringskansliet i juli 2023 (S2023/02342) och att Polismyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Kriminalvården, länsstyrelserna, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Statens skolverk och Åklagarmyndigheten fått i uppdrag att inrätta en samverkansstruktur, för ett sammanhållet arbete med barn och unga som riskerar att begå eller begår grova brott, i miljöer kopplade till organiserad brottslighet (Ju2023/02529). Regeringen anförde att tillkännagivandet är tillgodosett. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 13 om fler socialarbetare utanför kontorstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler socialarbetare och andra yrkeskategorier bör vara tillgängliga utanför kontorstid och träffa unga (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/2021:1 utg.omr. 13 s. 94–96) aviserade regeringen en treårig satsning på sociala insatser för barn och unga i utsatta områden 2021–2023. Satsningen syftar till att komplettera och förstärka kommuners verksamheter inom det brottsförebyggande området, t.ex. genom fler fältarbetare eller motsvarande på kvällar och helger. Regeringen gav Socialstyrelsen ett uppdrag att administrera och fördela medel samt följa upp satsningen (A2020/02651, A2021/01981). Uppdraget ska slutredovisas den 2 mars 2024. I enlighet med vad som aviserades i Tidöavtalet (s. 21 och 22) respektive i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 169) har regeringen påbörjat ett arbete för att ta fram satsningar på en 24-timmarsgaranti och en krissocialjour. Den 24-timmarsgaranti som regeringen vill införa innebär en skyldighet för socialtjänsten att inom 24 timmar efter att ett barn gripits för ett brott, kalla föräldrarna till ett samtal så att socialtjänsten ska kunna få föräldrarna att medverka till insatser till stöd för den unga. Regeringen har beslutat tilläggsdirektiv (S2023/02315) till utredningen om öppna insatser utan samtycke till vårdnadshavare och fler tidiga insatser till barn och unga (S 2022:D). Utredningen ska bl.a. analysera behovet av och lämna förslag på en ordning där socialnämnden ska kalla vårdnadshavare till ett samtal inom 24 timmar efter det att nämnden får kännedom om att ett barn misstänks för brott. En delegation för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område (S 2023:C) inrättades inom Regeringskansliet i juli 2023 (S2023/02342). Delegationen, som långsiktigt kan biträda Socialdepartementet med kunskap, analyser och utredningskapacitet ska bl.a. utreda frågan om s.k. förstärkningsteam inom socialtjänsten (tidigare krissocialjourer). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 13 avsnitt 6 s. 93) aviserade regeringen medel för en kompetens- och bemanningssatsning inom socialtjänsten om 200 miljoner kronor för 2024, 1 200 miljoner kronor för 2025 och 2 200 miljoner kronor för 2026–2027. Punkten är inte slutbehandlad. 30. Rskr. 2020/21:245 Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU20 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 48) och skr. 2022/23:75 (S 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om naloxonläkemedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om naloxonläkemedel (bet. 2020/21:SoU20 s. 15 f.). Utskottet anför i betänkandet att det bör utredas om fler grupper utanför hälso- och sjukvården ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser samt att regeringen bör ge i uppdrag åt en lämplig myndighet att vidta åtgärder i enlighet med detta. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 101) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och anförde att regeringen den 10 juni 2021 hade beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon. I Socialstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2022 förlängde regeringen uppdraget att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon. Socialstyrelsen lämnade delredovisningar av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet) den 31 mars 2022 och den 31 mars 2023 och ska lämna en slutredovisning senast den 31 mars 2024. Narkotikautredningen (S 2022:01) har haft i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag har ingått att analysera om andra yrkesgrupper än hälso- och sjukvårdspersonal, och i så fall vilka, ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser samt vid behov lämna författningsförslag för hur det bör regleras. Vidare har det ingått i uppdraget att föreslå en modell för en ändamålsenlig uppföljning av missbruks- och beroendevården, vilken även ska inkludera uppföljning av användningen av naloxonläkemedel samt hur uppföljningen ska utvecklas över tid. Narkotikautredningen har redovisat sitt uppdrag den 26 oktober 2023 genom slutbetänkandet Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62). Betänkandet remitterades i januari 2024 och bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2020/21:246 Livmoderhalscancer Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU36 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 49) och skr. 2022/23:75 (S 38). Skrivelsen är slutbehandlad. Om livmoderhalscancer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livmoderhalscancer (bet. 2020/21:SoU36 s. 5 f.). Enligt utskottet ska regeringen inom ramen för en ny uppdaterad nationell cancerstrategi genomföra en systematisk, långsiktig och nationell satsning i form av en handlingsplan för att inom fem–sju år totalt eliminera livmoderhalscancer i Sverige. Socialstyrelsen slutrapporterade den 1 juni 2022 regeringens uppdrag att utveckla ett mer samordnat arbete om cancerscreening (S2021/04605). I uppdraget ingick att följa regionernas åtgärder för att utrota livmoderhalscancer. I slutrapporten lyftes bl.a. att samtliga regioner genomförde eller planerade att delta i en studie genom vilken s.k. catch-up-vaccinering erbjuds kvinnor födda mellan 1994–1999 som inte erbjudits vaccin genom skolvaccinationsprogrammet. 2023 deltar samtliga regioner i satsningen. I samband med riksdagens beslut om statens budget för 2022 tillfördes 25 miljoner kronor för att utrota livmoderhalscancer. För 2023 och 2024 ökades anslaget med motsvarande belopp. För 2024 t.o.m. 2027 beräknas motsvarande nivå. I statens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om en jämlik och effektiv cancervård 2022 och 2023 avsattes 25 miljoner kronor för regionernas arbete för att utrota livmoderhalscancer genom catch-up vaccinationer. Våren 2023 initierade regeringen en uppdatering av den nationella cancerstrategin. Experter bjöds in till en hearing om vad som bör ingå i en uppdaterad strategi och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys fick regeringens uppdrag att ta fram en lägebild över den nationella cancerstrategin (S2023/02175). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.6.6 s. 56) avsattes 1 000 miljoner kronor per år 2024–2026 för att genomföra en ambitionshöjning inom cancervården samt för att uppdatera den nationella cancerstrategin, inklusive barncancer. Mot bakgrund av ovan åtgärder angavs i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 38) att regeringen därmed anser tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 32. Rskr. 2020/21:327 Hälso- och sjukvårdens organisation m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU16 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 57) och skr. 2022/23:75 (S 40). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om smittskyddsläkare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om smittskyddsläkare (bet. 2020/21:SoU16 s. 11 f.). I tillkännagivandet anges att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över nuvarande kapacitet, organisation och struktur av smittskyddsläkare och vid behov ta fram förslag till en utvecklad organisation och struktur. Regeringen beslutade den 2 september 2021 att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att göra en översyn av smittskyddsenheternas och smittskyddsläkarnas förutsättningar (S2021/06173). Uppdraget redovisades den 28 november 2022. I sin slutredovisning föreslog Socialstyrelsen bl.a. att organisatoriska frågor om smittskyddsenheterna och smittskyddsläkare bör utredas vidare. Flera av dessa frågor har inkluderats i Utredningen om stärkt framtida smittskydd (S 2023:08), som ska slutredovisa sitt uppdrag den 28 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om medicinskt ansvarig för rehabilitering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om medicinskt ansvarig för rehabilitering (bet. 2020/21:SoU16 s. 11 f.). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör se över förutsättningar och möjligheter för att en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ska kunna finnas tillgänglig i varje kommun (bet. 2020/21:SoU16 s. 31). Utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner (S 2020:16) har haft i uppdrag att överväga och ta ställning till om det finns behov av och är ändamålsenligt att det inom varje kommun ska finnas en MAR på samma sätt som det i nuläget finns krav på medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) (dir. 2020:142). Utredningen lämnade sitt betänkande Nästa steg – Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) till regeringen den 28 juni 2022. Betänkandet har remissbehandlats. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 19) ansåg regeringen därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 10 om vårdgaranti för personer med beroendeproblem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdgaranti för personer med beroendeproblem (bet. 2020/21:SoU16 s. 37 f.). Narkotikautredningen (S 2022:01) har haft i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag har ingått att föreslå vilka insatser som bör genomföras för att få en god tillgänglighet till vård och stöd. I denna del har ingått att analysera om en förstärkt vårdgaranti, som ger personer med beroendeproblematik rätt till vård och stöd betydligt snabbare än i dag, bör införas samt vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Narkotikautredningen har redovisat sitt uppdrag den 26 oktober 2023 genom slutbetänkandet Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 89) ansåg regeringen att tillkännagivandet därmed är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 33. Rskr. 2020/21:349 Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 60) och skr. 2022/23:75 (S 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Av budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 49) framgår att regeringen har inrättat Nationella vårdkompetensrådet och att regeringen fortsätter att avsätta närmare tre miljarder kronor för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Av budgetpropositionen för 2022 framgår vidare att regeringen gör en permanent satsning på vidareutbildning för sjuksköterskor som omfattar 400 miljoner kronor per år. Satsningen har en tillfällig förstärkning omfattande 100 miljoner kronor 2020–2023. Regeringen har vidare en pågående satsning för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter, däribland karriärtjänster om 100 miljoner kronor per år. Regeringen har den 23 september 2021 gett Socialstyrelsen ett uppdrag att, tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet och i dialog med övriga berörda aktörer, ta fram förslag som syftar till att stärka medarbetarna och säkra den framtida kompetensförsörjningen inom primärvården. Uppdraget har delredovisats den 1 maj 2022 och slutredovisats den 30 november 2022. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Den 7 juli 2022 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut ytterligare 500 miljoner kronor till regionerna bl.a. för att öka antalet vårdplatser (S2022/01057). Medlen ska användas för att öka kapaciteten i vården genom att bl.a. anställa fler sjuksköterskor, förbättra arbetsmiljön inom vården och utöka antalet vårdplatser inklusive intensivvårdsplatser. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 48) anförde regeringen att den avser att kartlägga och ta fram en nationell strategi för hur bristen på vårdplatser ska kunna åtgärdas. Regeringen avsätter 2 miljarder kronor 2023 och har beräknat att det behövs 2 miljarder kronor 2024 respektive 2025 för att det totala antalet vårdplatser ska öka i hela landet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 49) anförde regeringen att den avser att ta fram en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen. Av kartläggningen ska framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Regeringen avsatte 3,2 miljarder kronor under 2023 och ca 1,2 miljarder kronor för 2024 och 2025 för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Fler sjuksköterskor behöver vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska. Regeringen avsatte 500 miljoner kronor 2023 för att öka vidareutbildning för sjuksköterskor. Regeringen avsatte 100 miljoner kronor 2023 för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter. Regeringen har den 16 februari 2023 gett Socialstyrelsen ett uppdrag att fördela och betala ut medel för att öka antalet tjänster för allmäntjänstgöring (S2023/00678). Medlen, 252 miljoner kronor, fördelas till de regioner som senast den 1 november 2023 redovisar att de når upp till antal AT som krävs för att få ta del av dem. Dessa fördelas enligt en prestationstrappa. Staten och Sveriges Kommuner och Regioner har ingått en överenskommelse för 2023 om God och nära vård. För utvecklingsområdet Goda förutsättningar för vården medarbetare avsätts totalt 3 049 miljoner kronor till regionerna och kommunerna. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4 s. 40) anför regeringen att den har tagit ett viktigt steg i arbetet med att stärka det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen genom uppdraget till Socialstyrelsen och Nationella vårdkompetensrådet att ta fram förslag till nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om administration i vården och omsorgen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att minska administrationen i vården och omsorgen (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Regeringen har den 19 januari 2023 gett Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256). Förslaget till plan ska utarbetas av det särskilda råd för vårdkompetensfrågor som inrättades av regeringen den 1 januari 2020 (Nationella vårdkompetensrådet) och som är placerat vid Socialstyrelsen. Av planen ska bl.a. framgå vilka ändamålsenliga och kostnadseffektiva insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Det kan röra sig om insatser avseende t.ex. personalens arbetsmiljö och upplevda trygghet samt fördelning av den administrativa bördan, liksom insatser inom andra relevanta områden. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2024. Staten och Sveriges Kommuner och Regioner har ingått en överenskommelse för 2023 om God och nära vård. För utvecklingsområdet Goda förutsättningar för vårdens medarbetare avsätts totalt 3 049 miljoner kronor till regionerna och kommunerna. Medlen kan bl.a. användas till att utveckla förutsättningarna på arbetsplatsen. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 18) ansåg regeringen att tillkännagivandet mot bakgrund av ovanstående har tillgodosetts. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Regeringen har tidigare, i regleringsbrevet för budgetåret 2021, beslutat att ge Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att inkomma med underlag som innehåller förslag vad gäller utvecklingen av myndighetens förebyggande tillsyn avseende patientsäkerhetsrisker inom hälso- och sjukvården. Uppdraget slutredovisades den 1 december 2022. Av Inspektionen för vård och omsorgs regleringsbrev för 2021 framgår även att myndigheten ska ha en väl fungerande datainfrastruktur som främjar en strategisk och effektiv tillsyns- och tillståndsverksamhet. Regeringen gav i september 2023 Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga förskrivningar av läkemedel som inte görs inom ramen för vård som ges av vårdgivare. Socialstyrelsen ska senast den 29 februari 2024 lämna en slutredovisning av uppdraget. Regeringen inväntar Socialstyrelsens slutredovisning inför eventuell fortsatt hantering av frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 5. 34. Rskr. 2020/21:368 Socialtjänst- och barnfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet. 2020/21:SoU24 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 61) och skr. 2022/23:75 (S 43). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samarbetsmodell vid våldshändelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samarbetsmodell vid våldshändelser (bet. 2020/21:SoU24 s. 35). Samarbetsmodellen är sektorsövergripande varför nationella utvecklingsinsatser på området involverar flera olika enheter inom Regeringskansliet vilket kräver mer tid. Därtill saknas finansiering för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om kompetenskrav för socialtjänstens personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetenskrav för socialtjänstens personal (bet. 2020/21:SoU24 s. 35 f.). Socialstyrelsen fick i myndighetens regleringsbrev för 2020 ett uppdrag om kompetens- och kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården som har betydelse för tillkännagivandet. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2023. Utifrån uppdraget har Socialstyrelsen arbetat med att ge ett samlat stöd till professionen, utifrån juridik och kunskap, för att driva på kunskapsutvecklingen och stärka rättssäkerheten. Genom den s.k. Yrkesresan, som är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner, Socialstyrelsen och Regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS), ges utbildningar för socialtjänstens personal på tre olika nivåer utifrån yrkeserfarenhet. Området barn och unga är ett av flera fördjupningsområden inom samarbetet och hittills har ca 94 procent av alla kommuner anslutit sig till Yrkesresan. Under 2024 ska en ny socialtjänstlag presenteras och arbetet påbörjas för omställningen till en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. För att stimulera en omställning av verksamheten föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg. omr. 9 avsnitt 6.7 s. 184) en kompetens- och bemanningssatsning om 200 miljoner kronor för 2024, 1 200 miljoner kronor 2025 och 2 200 miljoner kronor årligen för 2026–2028. Regeringen beslutade den 17 augusti 2023 att en särskild utredare ska se över socionomutbildningen, vilket har koppling till frågan om kompetenskrav för socialtjänstens personal (dir. 2023:121). I juli 2023 beslutade regeringen att inrätta en delegation för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område (S2023/02342). Delegationen ska bl.a. utreda frågan om s.k. förstärkningsteam inom socialtjänsten (tidigare krissocialjourer). Uppdraget om förstärkningsteam ska slutredovisas senast den 1 september 2024. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg. omr. 9 avsnitt 6.3 s. 141) ansåg regeringen att tillkännagivandet därmed är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 9 om handledarstöd och introduktionsutbildningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handledarstöd och introduktionsutbildningar (bet. 2020/21:SoU24 s. 36 f.). Myndigheten för vård och omsorgsanalys påtalade i sin rapport Social kompetens – Om kompetensförsörjning av handläggare i socialtjänsten behovet av strukturer för introduktion, fort- och vidareutbildning. Socialstyrelsen fick i myndighetens regleringsbrev för 2020 ett uppdrag om kompetens- och kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården med innehåll som har betydelse för tillkännagivandet. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2023. Utifrån uppdraget har Socialstyrelsen arbetat med att ge ett samlat stöd till professionen, utifrån juridik och kunskap, för att driva på kunskapsutvecklingen och stärka rättssäkerheten. Målsättningen har varit att professionen ska kunna öka sin kompetens och därmed professionalitet och trygghet i det sociala arbetet och i mötet med barn, unga och deras familjer. Inom uppdraget har ny kunskap tagits fram som förmedlats bl.a. genom en särskild kommunikationssatsning för att nå ut till målgruppen, bl.a. socialsekreterare. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg. omr. 9 avsnitt 6.3 s. 141) ansåg regeringen att tillkännagivandet mot bakgrund av de redovisade åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 25 om sökbara orosanmälningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sökbara orosanmälningar (bet. 2020/21:SoU24 s. 69). Socialstyrelsen har analyserat de rättsliga förutsättningarna för socialtjänstens behandling av personuppgifter vid anmälningar avseende barn som inte leder till utredning samt inkommit med författningsförslag i rapporten Att göra anmälningar som gäller barn sökbara – rättsliga förutsättningar för personuppgiftsbehandling. Socialstyrelsens rapport redovisades i maj 2019. Socialstyrelsens författningsförslag bereds inom Regeringskansliet. Utredningen om utbyte och inhämtning av uppgifter i socialtjänsten för att förebygga brott och öka skyddet för barn (S 2022:A) har haft i uppdrag att bl.a. redogöra för, och analysera, de författningsförslag som Socialstyrelsen föreslår i rapporten och väga de förslag som lämnas i rapporten mot andra möjligheter att göra orosanmälningar gällande barn sökbara. Utredningen har den 8 maj 2023 överlämnat promemorian Fler verktyg i socialtjänsternas arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn (Ds 2023:15) till Regeringskansliet. Promemorian har remissbehandlats. Promemorian bereds för närvarande i Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma med lagförslag. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 27 om studier i fråga om våld m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om studier av förekomsten av hot om våld, våld och sexuella övergrepp mot placerade barn (bet. 2020/21:SoU24 s. 69 f.). Utredningen en uppväxt fri från våld (A 2021:02) har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29). Utredningen skulle bl.a. föreslå åtgärder inom områdena förebyggande arbete mot våld mot barn samt upptäckt av våld mot barn. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 29 om placerade barns skolgång och hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om placerade barns skolgång och hälsa (bet. 2020/21:SoU24 s. 70 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Statskontoret har redovisat ett regeringsuppdrag som bl.a. behandlar frågan om skolgången för barn som är placerade hos Statens institutionsstyrelse (S2021/02644). Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) har haft i uppdrag att se bredare på frågan inom familjehemsvården. Regeringen har den 6 november 2023 tagit emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Betänkandet remissbehandlas t.o.m. den 22 mars 2024. Först därefter bedöms det möjligt att ta ställning till om det finns behov av ytterligare åtgärder. Därutöver har Socialstyrelsen ett pågående uppdrag som syftar till att genomföra utvecklingsinsatser för att se till att placerade barn och unga får tillgång till god hälso- och sjukvård (S2020/07505). Uppdraget ska slutredovisas den 30 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 32 om samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten (bet. 2020/21:SoU24 s. 71 f.). Socialstyrelsen och Statens skolverk har haft regeringens uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för att barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling (U2017/01236, U2020/00363). Uppdraget slutredovisades den 18 december 2023. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2021–2024 genomföra utvecklingsinsatser för att långsiktigt stärka förutsättningarna för att placerade barn och unga ska få tillgång till en god hälso- och sjukvård och en obruten skolgång (S2020/07505). Uppdraget har delredovisats den 27 april 2021 och den 26 april 2022 och ska slutredovisas den 30 april 2024. Regeringen har också beslutat om en satsning på skolsociala team där skolan och socialtjänsten samverkar för att öka elevers närvaro i skolan och skapa en lugn och trygg skolmiljö. Genom att arbeta i skolsociala team ges socialtjänsten och skolan också möjlighet att tillsammans och i ett tidigt skede arbeta tillitsskapande och förebyggande. Regeringen har beslutat dels förordningen (2023:179) om statsbidrag för personalkostnader för skolsociala team, dels att ge uppdrag till Socialstyrelsen och Statens skolverk om stöd, kartläggning och uppföljning av skolsociala team (U2023:01277). Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) har haft i uppdrag att se över och föreslå åtgärder för hur kvaliteten i vården kan öka när barn och unga placeras i familjehem, jourhem, stödboende och hem för vård eller boende (HVB), inklusive Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem. I uppdraget ingick bl.a. att analysera vad som krävs för att placerade barn och unga ska få en väl fungerande skolgång. Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen har lämnat flera förslag som rör frågan om en väl fungerande skolgång för placerade barn. Betänkandet remissbehandlas t.o.m. den 22 mars 2024. Regeringen har gett Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Statens skolverk ett uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för alla barn och unga till och med 20 års ålder (S2023/02379). Syftet med uppdraget är bl.a. att uppnå en sammanhållen, regelbunden och jämlik hälsouppföljning, oavsett var i landet barnet eller den unge bor. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 oktober 2026. Regeringen har också tillsatt en nationell samordnare för den sociala barn och ungdomsvården (S2023/03211). Samordnaren har bl.a. i uppdrag att föreslå hur det kan skapas fler platser i familjehem, HVB, stödboende och i SiS särskilda ungdomshem. I uppdraget ingår också att sprida goda exempel om effektiva metoder och arbetssätt för en god vård i hela vårdkedjan. Samordnaren ska slutredovisa uppdraget senast den 31 december 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 34 om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga (bet. 2020/21:SoU24 s. 93 f.). Utredningen En uppväxt fri från våld (A 2021:02) har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29). Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Betänkandet har remissbehandlats av ett stort antal remissinstanser och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 40 om barnperspektiv på skyddade boenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnperspektiv på skyddade boenden (bet. 2020/21:SoU24 s. 94 f.). Regeringen överlämnade den 26 oktober 2023 till riksdagen propositionen Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (prop. 2023/24:31). I propositionen bedömde regeringen att förslagen i propositionen tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat (prop. 2023/24:31 s. 50). Punkten är slutbehandlad. Punkt 43 om nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU24 s. 104). Regeringen har gett Socialstyrelsen ett uppdrag att under perioden 2020–2022 genomföra kunskapshöjande insatser inom familjehemsvården om bl.a. nationella adoptioner, för att stärka tryggheten och stabiliteten för familjehemsplacerade barn. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2023. Socialstyrelsen har inom ramen för uppdraget spridit kunskap till såväl yrkesverksamma inom socialtjänsten, som familjehem och tilltänkta familjehem. Genom kunskap har socialtjänsten möjlighet att oftare aktualisera frågan om nationell adoption eller överväga vårdnadsöverflyttning som ett alternativ vid långsiktiga familjehemsplaceringar. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 25, 27, 29, 32, 34 och 43. 35. Rskr. 2020/21:375 En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025 Prop. 2020/21:132, bet. 2020/21:SoU25 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 63) och skr. 2022/23:75 (S 45). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om förslag till ny ANDTS-strategi*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ny ANDTS-strategi (bet. 2020/21:SoU25 s. 17 f.). Regeringen överlämnade i mars 2022 skrivelsen En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 (skr. 2021/22:213) till riksdagen. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (skrivelsen s. 25 f.). Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse att tillkännagivandet inte kunde anses tillgodosett och slutbehandlat genom den redovisade åtgärden (bet. 2021/22:SoU25 s. 24 f., rskr. 2021/22:423). Punkten står därför åter som öppen. En förnyad ANDTS-strategi bör vila på ett reviderat övergripande mål som tar hänsyn till de varierande skadeverkningarna som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (se punkt 3 nedan). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om övergripande mål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett förslag till nytt övergripande mål som tar hänsyn till de varierande skadeverkningarna som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (bet. 2020/21: SoU25 s. 18). Regeringen gav i april 2022 Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (S2022/01825). Uppdraget redovisades den 30 juni 2023. Därutöver har Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) fått i uppdrag att analysera konsekvenserna bl.a. i förhållande till Sveriges internationella åtaganden och EU-rätten av en eventuell förändring av det övergripande målet för ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (dir. 2022:11). Den 25 maj 2023 beslutade regeringen ett tilläggsdirektiv. Tilläggsuppdraget innefattar att utredaren ska analysera och ta ställning till frågor om förvaringsförbud för alkohol, tobak och nikotinprodukter. Utredningstiden förlängdes samtidigt. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2024 (dir. 2023:71). Uppdragen syftar till att inhämta beredningsunderlag för att kunna ta ställning till ett ändrat övergripande mål. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om vetenskaplig riskbedömning av skadeverkningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en vetenskaplig riskbedömning av ANDT-produkters skadeverkningar (bet. 2020/21:SoU25 s. 18). Regeringen gav i april 2022 Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (S2022/01825). I regeringens skrivelse En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 (skr. 2021/22:213) bedömde regeringen att detta svarade mot tillkännagivandet och ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat (s. 6). Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse att tillkännagivandet inte kunde anses tillgodosett och slutbehandlat genom den redovisade åtgärden (bet. 2021/22:SoU25 s. 24 f., rskr. 2021/22:423). Punkten står därför åter som öppen. Den 23 februari 2023 beslutade regeringen att ändra uppdraget till Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (S2022/01825). Ändringen innebar att myndigheterna, i sin gemensamma redovisning av uppdraget, även skulle beskriva olika produkters skadeverkningar i relation till varandra, utifrån tillgänglig kunskap som vilar på vetenskaplig grund. Uppdraget redovisades den 30 juni 2023. Redovisningen av uppdraget har betydelse för Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14), som ska analysera konsekvenserna bl.a. i förhållande till Sveriges internationella åtaganden och EU-rätten av en eventuell förändring av det övergripande målet för ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (dir. 2022:11). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 22 om kartläggning av beroendevård m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kartläggning i syfte att förbättra beroendevården (bet. 2020/21:SoU17 s. 53 f.). Narkotikautredningen (S 2022:01) har haft i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag har ingått bl.a. att föreslå en modell för en ändamålsenlig uppföljning av missbruks- och beroendevården, vilken även ska inkludera uppföljning av användningen av naloxonläkemedel samt hur uppföljningen ska utvecklas över tid. Narkotikautredningen (S 2022:01) har redovisat sitt uppdrag den 26 oktober 2023 genom slutbetänkandet Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62). Betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Därutöver har Socialstyrelsen fått ett uppdrag att stödja genomförandet av ANDTS-strategin (S2021/03341). I uppdraget ingår bl.a. att kartlägga insatser och att stärka uppföljningen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2026. Vidare har Socialstyrelsen fått ett uppdrag att inhämta kunskaper om att analysera vården och stödet för flickor och kvinnor med missbruk och beroendeproblematik (S2023/00484). Regeringen ansåg i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 89) att tillkännagivandet därmed är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 28 om kompetenscentrum för ANDTS-prevention m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett kompetenscentrum för ANDTS-prevention m.m. (bet. 2020/21:SoU17 s. 70 f.). Regeringen gav den 9 april 2021 Folkhälsomyndigheten ett uppdrag att stödja genomförandet av politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar (S2021/03343). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet. Uppdraget redovisades den 1 maj 2022. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3, 4 och 28. 36. Rskr. 2020/21:378 Frågor om tvångsvård Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, (bet. 2020/21:SoU38 s. 23 f.) Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 66) och skr. 2022/23:75 (S 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om frågor om tvångsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bred översyn av tvångsvården (bet. 2020/21:SoU38 s. 23 f.). Regeringen avser att i ett första steg ta hand om det tidigare lämnade tillkännagivandet om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m. (bet. 2018/19:SoU15 punkt 18, rskr. 2018/19:193, se punkt S 15). Frågan samordnas med övrigt pågående lagstiftningsarbete som rör lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Samsjuklighetsutredningen (S 2020:08) har bl.a. haft i uppdrag att analysera för- och nackdelar med en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT, och om möjligt föreslå hur frågan kan hanteras vidare. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Samsjuklighetsutredningen, som innefattade bl.a. att utredaren skulle lämna förslag på en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT. Utredningstiden förlängdes samtidigt. I november 2021 redovisade Samsjuklighetsutredningen uppdraget enligt de ursprungliga direktiven i delbetänkandet Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93). Delbetänkandet har remissbehandlats. Samsjuklighetsutredningens slutbetänkande Från delar till helhet – Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja (SOU 2023:5) överlämnades den 31 januari 2023. Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Utredningen om vissa tvångsvårdsfrågor (S 2021:02) har haft i uppdrag att göra en översyn av vissa frågor gällande den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården (dir. 2021:36). Utredningens slutbetänkande God tvångsvård – trygghet, säkerhet och rättssäkerhet i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOU 2022:40) har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Flera lagändringar har genomförts i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, för att ytterligare stärka barnrättsperspektivet i lagen. Vidare anför regeringen i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 171) att LVU behöver reformeras och ersättas med en ny, mer överskådlig och pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som rättighetsbärare. Regeringen avser att som ett led i detta genomföra vissa av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag som lämnades i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU (S2022/0472). Regeringen har också den 30 november 2023 beslutat kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. Uppdraget ska redovisas senast den 28 augusti 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2021/22 37. Rskr. 2021/22:1 Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen Prop. 2020/21:219, bet. 2021/22:SoU3 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 68) och skr. 2022/23:75 (S 47). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om vaccinationstäckning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vaccinationstäckning (bet. 2021/22:SoU3 s. 15). Utskottet anser att det behövs ökade insatser på såväl statlig som regional nivå för att nå personer och grupper som ännu inte har vaccinerat sig. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av fördjupad information och ökad tillgänglighet till vaccination. Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har presenterat en tilläggsöverenskommelse om insatser för ökad vaccinationstäckning. Utskottet ser positivt på överenskommelsen, men vill samtidigt framhålla vikten av en beredskap för att ytterligare åtgärder kan komma att behövas. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att nå personer och grupper som ännu inte har vaccinerat sig. I de överenskommelser som har ingåtts mellan staten och SKR om vaccin mot covid19 för 2022 respektive 2023 är en viktig utgångspunkt att öka vaccinationstäckningen nationellt och mer specifikt i fråga om ovaccinerade personer och grupper. I regeringens uppdrag till Folkhälsomyndigheten om att genomföra och redovisa arbetet med vaccin mot covid-19 (S2021/08239) ingår att myndigheten ska bistå regionerna i arbetet med att nå en högre vaccinationstäckning genom att förse regionerna med analysunderlag över vilka grupper i samhället där vaccinationstäckningen är lägre. Regeringen har också gett länsstyrelserna i uppdrag att i samarbete med regionerna bistå i arbetet att nå en högre vaccinationstäckning mot covid-19 (S2021/06455), och då särskilt rikta in sig på de grupper inom vilken vaccinationstäckningen är lägre. Vidare har Folkhälsomyndigheten, Läkemedelverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Socialstyrelsen haft ett uppdrag att genomföra samordnade nationella informationsinsatser riktade främst till allmänheten om vaccination mot covid-19 (S2020/09553). Inom ramen för uppdraget skulle myndigheterna särskilt beakta behovet av informationsinsatser riktade till de grupper där vaccinationstäckningen är låg. Regeringen gav Folkhälsomyndigheten ett uppdrag att i mars 2022 genomföra en nationell temavecka för att få fler att vaccinera sig mot covid-19 (S2021/08237). Syftet var bl.a. att nå så många som möjligt av de som ännu inte är vaccinerade. Regeringen har även gett Folkhälsomyndigheten ett uppdrag att undersöka orsaker till skillnader inom och mellan regionerna avseende andelen äldre personer som har vaccinerats mot covid-19, samt lyfta fram exempel på hur regionerna kan arbeta för att nå fler personer (S2023/02805). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 93) bedömde regeringen att tillkännagivandet därmed är tillgodosett. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 38. Rskr. 2021/22:29 Statlig ersättning för personskada orsakad av vaccin mot sjukdomen covid-19 Prop. 2020/21:221, bet. 2021/22: SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 73) och skr. 2022/23:75 (S 48). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om översyn av ersättning till barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om översyn av ersättning till barn (bet. 2021/22:SoU5 s. 11 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 39. Rskr. 2021/22:64 Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2020/21:215, bet. 2021/22:SoU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 77) och skr. 2022/23:75 (S 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om alternativa placeringsformer för flickor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om alternativa placeringsformer för flickor (rskr. 2021/22:64 och bet. 2021/22:SoU6 s. 18). Regeringens uppdrag till Statskontoret om Statens institutionsstyrelses förutsättningar att bedriva ändamålsenlig vård med särskilt fokus på vård av flickor redovisades den 31 mars 2022. Regeringen överväger att ge Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som följer upp och analyserar hälso- och sjukvården och omsorgen ur ett patient- och brukarperspektiv, ett uppdrag att analysera och utreda möjligheten till alternativa placeringsformer som är särskilt anpassade till flickors behov. Resultatet av Statskontorets analys samt uppdraget att analysera och utreda möjligheten till alternativa placeringsformer som är särskilt anpassade till flickors behov, bereds i Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om avskiljningar (reservation 9)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att användningen av tvångsåtgärder ska upphöra (rskr. 2021/22:64 och bet. 2021/22:SoU6 s. 35 f.). Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att komma till rätta med antalet avskiljningar på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem och för att uppnå en trygg och säker boende- och arbetsmiljö (skr. 2020/21:230). SiS har i uppdrag att utveckla sitt våldsförebyggande arbete, som har särskilt fokus på de barn och unga som har en hög risk att bli föremål för fysiska ingripanden från medarbetare. Uppdraget har delredovisats i februari 2023 och ska slutredovisas i mars 2024. Regeringen har i SiS regleringsbrev för 2023 gett SiS ett antal återrapporteringskrav avseende säkerhet och trygghet för såväl barn och unga som personal, kompetens och kvalitet respektive dokumentation och uppföljning. Myndigheten ska särskilt analysera utvecklingen av antalet avskiljningar och övriga särskilda befogenheter de senaste tio åren. Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att genomföra en förstudie i syfte att utvärdera alternativa metoder och arbetssätt till tvångsåtgärder inom SiS verksamhet samt inom den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården (S2022/04744). Uppdraget innebär en bred översyn av alternativa metoder till fysiska tvångsåtgärder såsom avskiljningar, och är ett led i regeringens arbete med att stärka rättssäkerheten för dem som vårdas med tvång. SBU redovisade förstudien den 5 maj 2023. Regeringen har gett SBU ett uppdrag att genomföra kunskapssammanställningar om alternativa metoder och arbetssätt till tvångsåtgärder inom bl.a. SiS verksamhet (S2023/02103). Uppdraget ska i huvudsak utgå från och genomföras i enlighet med resultaten från förstudien. SBU ska sprida och kommunicera resultaten av arbetet på ett lättillgängligt och målgruppsanpassat sätt. Uppdraget ska slutredovisas senast den 20 december 2025. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och organisation. Syftet är att stärka den statliga barn- och ungdomsvårdens vårdande uppdrag och del i vårdkedjan för att säkerställa att barn och unga ges en trygg och kvalitativ vård, skola och behandling (dir. 2024:13). Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 10. 40. Rskr. 2021/22:123 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SoU1 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 82) och skr. 2022/23:75 (S 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa (bet. 2021/22:SoU1 s. 45). Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten ett uppdrag att stödja, samordna och följa upp de hbtqi-strategiska myndigheternas arbete inom ramen för regeringens strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och handlingsplanen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Folkhälsomyndigheten ska stödja de hbtqi-strategiska myndigheterna i deras arbete med att integrera hbtqi-perspektivet i sin verksamhet och bistå myndigheterna med att utveckla ett långsiktigt kunskapsbaserat arbete för att främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Folkhälsomyndigheten ska sammanställa och sprida kunskap om hbtqi-personers levnadsvillkor samt förmedla lärande exempel. Myndigheten ska senast den 1 mars 2025 lämna en samlad rapport om arbetet (A2021/01855). Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har fått ett uppdrag av regeringen att utreda unga hbtq-personers utsatthet för så kallad omvändelseterapi. Uppdraget har redovisats i rapporten Unga hbtq-personers utsatthet för omvändelseförsök i Sverige (A2020/01669). Regeringen har gett flera uppdrag till Folkhälsomyndigheten som syftar till att utveckla och stärka arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention, däribland uppdraget att inrätta en funktion för psykisk hälsa och suicidprevention vid myndigheten (S2020/05464). Funktionens roll är att sprida kunskap om psykisk hälsa och suicid till allmänheten samt föra dialog med allmänheten inom området, däribland hbtqi-personer och organisationer som arbetar förebyggande och främjande för hbtqi-personers psykiska hälsa. Arbetet vid funktionen inleddes den 1 januari 2021. Regeringen fördelar även årliga medel i verksamhetsbidrag till föreningar som arbetar med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid, däribland föreningar som arbetar med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid i hbtqi-gruppen. Under 2023 uppgår verksamhetsbidragen till 60 miljoner kronor. Regeringen har även gett Folkhälsomyndigheten ett uppdrag att under perioden 2020–2022 fördela projektbidrag till ideella organisationer som bedriver arbete inom området suicidprevention inklusive ideella organisationer som arbetar med suicidpreventiva insatser riktade till hbtqi-personer. Under 2023 uppgår projektbidragen till 10 miljoner kronor. Regeringen ingår också för statens räkning årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Inom ramen för överenskommelsen för 2023 fördelas över 1,6 miljarder kronor till kommuner och regioner för att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och suicid och skapa förutsättningar för en god vård och omsorg, däribland riktat till hbtqi-personer. Regeringen har även beslutat om inrättandet av ett tioårigt nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa (prop. 2020/21:60, bet. 2020/21:UbU16, rskr. 2020/21:254). Forskningsprogrammet ska bl.a. inkludera barns och ungdomars psykiska hälsa, förebyggande och tidiga insatser vid psykisk ohälsa, suicidprevention samt samordnade insatser för personer med svår psykiatrisk problematik. Det handlar bl.a. om satsningar på intervention och införande av insatser för att främja psykisk hälsa i barn och ungdomsgruppen, att utveckla effektiva behandlingsmetoder för stressrelaterad psykisk ohälsa och utvärdera metoder för förebyggande och tidiga insatser på grupp- och befolkningsnivå, exempelvis i skolan, på arbetsplatser eller mot definierade målgrupper såsom hbtqi-personer. Den 1 september 2023 redovisade Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten uppdraget om att tillsammans med 24 andra myndigheter inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention (S2020/06171). I underlaget till en ny nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention lyfts hbtqi-personer som en särskilt utsatt och prioriterad grupp. Den 29 september 2023 redovisade Folkhälsomyndigheten uppdraget att kartlägga äldre hbtqi-personers hälsa och levnadsvillkor (A2022/00187). Uppdraget omfattade bl.a. att inhämta och sammanställa befintlig kunskap om äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor, inbegripet faktorer såsom behov och de risk- och skyddsfaktorer som är särskilt relevanta för äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor. Uppdraget genomfördes i nära samverkan med Socialstyrelsen som i sin tur redovisade uppdraget om att kartlägga äldre hbtqi-personers vård och omsorg (A2022/00188). Därutöver har regeringen den 3 augusti 2023 gett Folkhälsomyndigheten ett uppdrag att sammanställa kunskapsläget när det gäller jämlika förutsättningar till hälsa samt livsvillkor för hbtqi-personer (A2023/01067). Uppdraget omfattar såväl psykisk som fysisk hälsa och i uppdraget ingår förutom att sammanställa kunskap och utföra fördjupade analyser även att identifiera kunskapsluckor, presentera en plan för myndighetens vidare kunskapsutveckling inom området samt att lämna rekommendationer avseende utvecklingsbehov inom andra områden. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 81) redogjorde regeringen för de åtgärder som vidtagits med anledning av tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt de tillkännagivanden som lämnades under 2017 (bet. 2021/22:SoU1 s. 46). Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 41. Rskr. 2021/22:150 Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 53). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering av alkoholpolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av alkoholpolitiken (bet. 2021/22:SoU10 s. 13 f.). Utskottet anser att regeringen bör genomföra en bred utvärdering av alkoholpolitiken. Enligt utskottet behövs en bred och gedigen utvärdering för att söka svar på hur effektiva politikens olika styrmedel är och hur dessa sammantaget fungerar samt i vilken utsträckning de alkoholpolitiska målen nås. Regeringen beslutade den 8 februari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. utvärdera alkoholpolitikens olika styrmedel i förhållande till det folkhälsopolitiska målet om att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar (dir. 2024:21). Utredaren ska lämna sitt slutbetänkande senast den 31 oktober 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om serveringstillstånd (reservation 7)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om serveringstillstånd (bet. 2021/22:SoU10 s. 34). I reservationen anförs att regeringen bör se över frågan om serveringstillstånd i alkohollagen i syfte att skapa ett enklare och mindre godtyckligt regelverk. Vidare anförs att ett slopande av dagens krav för att få ett serveringstillstånd som innebär att serveringsställen måste ha eget kök i anslutning till serveringslokalen bör utredas. Även kravet att tillhandahålla lagad eller tillredd mat bör ses över. Regeringen gav den 7 juli 2022 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet, och därtill närliggande frågor, samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverken (dir. 2022:111). Syftet med utredningen, som har tagit namnet Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14), är att säkerställa en sammanhållen och systematisk reglering inom området för att uppnå en effektiv och rättssäker tillämpning till skydd för folkhälsan, med särskilt fokus på att uppnå en hög skyddsnivå för barn och unga. Utredningen ska bl.a. bedöma utrymmet för och behovet av lättnader i regelverket för att få serveringstillstånd samt överväga om kraven kan moderniseras, förenklas och förtydligas utan att göra avkall på skyddsintresset. Den 25 maj 2023 beslutade regeringen ett tilläggsdirektiv. Tilläggsuppdraget innefattar att utredaren ska analysera och ta ställning till frågor om förvaringsförbud för alkohol, tobak och nikotinprodukter. Utredningstiden förlängdes samtidigt. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om den kommande utvärderingen av narkotikapolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen, i den kommande utvärderingen av narkotikapolitiken, bör låta analysera utfallet av insatser som i ett internationellt perspektiv har vidtagits i syfte att minska narkotikadödligheten (bet. 2021/22:SoU10 s. 25). Narkotikautredningen (S 2022:01) har haft i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag har ingått att genomföra en analys av utfallet av insatser som i ett internationellt perspektiv har vidtagits i syfte att minska narkotikadödligheten, i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Narkotikautredningen har redovisat sitt uppdrag den 26 oktober 2023 genom slutbetänkandet Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4 s. 89) att tillkännagivandet är tillgodosett. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 5. 42. Rskr. 2021/22:154 Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivning Skr. 2021/22:60, bet. 2021/22:SfU9 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 54). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Försäkringskassans ansvar och uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska förtydliga Försäkringskassans ansvar och uppdrag att förebygga sjukfrånvaro (bet. 2021/22:SfU9 s. 7 f.). Utskottet har anfört att regeringen måste säkerställa att åtgärder vidtas som rättar till de brister i regeringens styrning av Försäkringskassans arbete som framkommer i Riksrevisionens granskning och att de åtgärder som har vidtagits inte är tillräckliga. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 10 avsnitt 2.6 s. 19–20) att det av 1 och 2 §§ förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan framgår att Försäkringskassans verksamhet huvudsakligen består i att besluta och betala ut sådana förmåner och ersättningar som myndigheten ansvarar för samt ge information till berörda om socialförsäkringen och de övriga förmåner och ersättningar som myndigheten ansvarar för. De förmåner som syftar till att förebygga sjukfrånvaro och som handläggs av Försäkringskassan är förebyggande sjukpenning och bidraget för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Mot bakgrund av att Försäkringskassans ansvar och uppdrag att förebygga sjukfrånvaro tydligt framgår av myndighetens instruktion ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering av de förebyggande insatserna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska säkerställa att effekterna av de förebyggande insatserna som ges med ersättningar från Försäkringskassan utvärderas (bet. 2021/22:SfU9 s. 7 f.). Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 10 avsnitt 2.6 s. 20) att Försäkringskassan i myndighetens regleringsbrev för 2023 fått ett uppdrag att sammanställa statistik om förebyggande insatser samt analysera vilka insatser som har betydelse för att förebygga sjukfrånvaro. Uppdraget ska rapporteras senast den 26 april 2024. Regeringen ansåg att tillkännagivandet därmed är tillgodosett. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om aktörernas kunskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad kunskap hos aktörerna (bet. 2021/22:SfU9 s. 7 f.). Utskottet har anfört att regeringen ska vidta åtgärder för att öka aktörernas kunskap om förebyggande insatser och ersättningar inom sjukförsäkringen. Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 10 avsnitt 2.6 s. 20) att Försäkringskassan har fått ett uppdrag att se till att relevanta aktörer får nödvändig information om de förebyggande ersättningarna och dess preventiva syfte. Uppdraget ska rapporteras senast den 26 april 2024. I Försäkringskassans årsredovisning framgår vidare att myndigheten har uppdaterat styrande dokument med det förebyggande perspektivet både i handläggning och på strukturell nivå. Därtill har informations- och stödmaterial tagits fram. Med ovan redovisade åtgärder ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 43. Rskr. 2021/22:188 Stöd till personer med funktionsnedsättning Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU12 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 58). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen för personlig assistans i syfte att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet (bet. 2021/22:SoU12 s. 28). Den 1 mars 2023 överlämnade Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Av tillkännagivandet följer att regeringen bör vidta de lagstiftningsmässiga och andra åtgärder som behövs för att det ska kunna utarbetas nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel (bet. 2021/22:SoU12 s. 35). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att analysera förutsättningarna för att ta fram sådana nationella riktlinjer (S2022/03182). Socialstyrelsen redovisade uppdraget den 12 februari 2023. Socialstyrelsens slutsats är att det inte är lämpligt att ta fram nationella riktlinjer för områdena rehabilitering, habilitering och hjälpmedel gemensamt. Majoriteten av Socialstyrelsens nationella riktlinjer inkluderar rekommendationer om rehabiliterande åtgärder men generellt få rekommendationer om hjälpmedel eller inom habilitering. De rekommendationer som finns är specifika för den diagnos eller det tillstånd som den nationella riktlinjen tagits fram för (t.ex. stroke, diabetes eller demenssjukdom). Regeringen anser att hälso- och sjukvård ska utformas personcentrerat och att rehabilitering och habilitering, inklusive hjälpmedel, bör vara en naturlig integrerad del i en sådan vård och kommer därför noga att följa Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3 s. 19) ansåg regeringen därmed att tillkännagivandet är tillgodosett. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 44. Rskr. 2021/22:199 Riksrevisionens rapport om statens subventionering av läkemedel Skr. 2021/22:43, bet. 2021/22:SoU21 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 61). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om strategi och finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser (bet. 2021/22:SoU21 s. 6 f.). Utskottet har anfört att patienter i hela landet behöver få tillgång till bästa tillgängliga vård på ett jämlikt sätt. När det gäller sådana läkemedel som generellt sett når mycket små patientgrupper och produceras i mindre mängder vill utskottet understryka att det är av stor vikt att de aktuella patienterna får tillgång till dessa läkemedel. Konkreta åtgärder behövs på området. Enligt utskottet behövs en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen bör vidta åtgärder för att åstadkomma detta. Regeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) ett uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas (S2022/03077). Enligt uppdraget ska TLV att analysera olika handlingsvägar som utvecklar tillgången till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar samt utreda och identifiera eventuella områden inom vilka det finns behov av författningsändringar. TLV slutredovisade uppdraget i september 2023 och förslagen i slutredovisningen bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 45. Rskr. 2021/22:215 Äldrefrågor Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU13 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 63). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 9 om nationell strategi för demens och andra kognitiva sjukdomar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en ny nationell strategi för demens och andra kognitiva sjukdomar bör tas fram (2021/22:SoU13 s. 38 och 39). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6 s. 132) bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett. Det framgår att regeringen i maj 2023 gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram underlag till en utvecklad nationell demensstrategi (S2023/01713). Underlaget ska ligga till grund för regeringens arbete med att utveckla den nationella strategin för omsorg om personer med demenssjukdom. Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2024. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 11 om nationell strategi för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en lämplig myndighet bör få i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell strategi för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre (2021/22:SoU13 s. 43). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 99) aviserar regeringen flera förslag för att motverka ensamhet bland äldre. Bland annat har medel avsatts till Folkhälsomyndigheten för att kartlägga området och därefter ta fram en nationell strategi som ska syfta till att förstärka arbetet för att bryta och förebygga ofrivillig ensamhet och isolering i flera samhällsgrupper. För 2023 avsätts 5 miljoner kronor för ändamålet. För 2024 och 2025 beräknas 25 miljoner kronor årligen avsättas för ändamålet. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6 s. 164) bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett. Det framgår att regeringen har gett Folkhälsomyndigheten ett uppdrag att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att utveckla och intensifiera arbetet med att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet (S2023/01137). Den nationella strategin ska inkludera flera samhällsgrupper och särskild hänsyn ska tas till grupper som löper störst risk att drabbas av ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser, däribland gruppen äldre. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 februari 2025. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 14 om våld i nära relationer bland äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den i samråd med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och relevanta myndigheter bör se över hur socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården kan stärka det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer bland äldre. Regeringen bör även se över hur kunskapen om våld i nära relationer bland äldre kan öka även hos andra yrkesgrupper som har kontakt med äldre (bet. 2021/22:SoU13 s. 50). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6 s. 130–131) bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett. Det framgår att regeringen har gett Jämställdhetsmyndigheten ett uppdrag att kartlägga kunskap hos kommuner, regioner och myndigheter om våldsutsatthet bland äldre personer som fyllt 65 år och identifiera kunskapsluckor (A2023/00515). Myndigheten ska kartlägga vad som görs för att förebygga och upptäcka våld i målgruppen och vilka insatser som ges till dem som blivit utsatta för våld. Jämställdhetsmyndigheten ska beakta äldre med särskild sårbarhet för våld, till exempel äldre hbtqi-personer, äldre personer med missbruk, demenssjukdomar och olika typer av funktionsnedsättningar. I uppdraget ingår att lämna förslag på åtgärder för att förbättra möjligheten att upptäcka våld och ge utsatta stöd och skydd. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 september 2024. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 15 om fallpreventivt arbete*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Socialstyrelsen och Livsmedelsverkets tidigare åtgärder och uppdrag behöver följas upp och utvärderas. För att minska antalet fallolyckor bör nya metoder och åtgärder övervägas. Ett exempel kan vara att vården och omsorgerna arbetar mer aktivt med att identifiera personer med osteoporos och förhöjd risk att falla (2021/22:SoU13 s. 54). Det är kommuner och regioner som ansvarar för genomförandet av hälso- och sjukvård och socialtjänst. Regeringen beslutade i februari 2023 att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att informera beslutsfattare inom kommuner och regioner om de fördelar som fallpreventivt arbete kan medföra. Informationsinsatsen ska utgå från befintligt material, som t.ex. de hälsoekonomiska beräkningar avseende fallpreventiva åtgärder inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten som Socialstyrelsen tidigare gjort på regeringens uppdrag. Uppdraget ska redovisas senast den 20 maj 2024. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6 s. 130) angav regeringen att tillkännagivandet därmed anses vara tillgodosett. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 16 om nollvision när det gäller undernäring bland äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nollvision när det gäller undernäring bland äldre (bet. 2021/22:SoU13 s. 54). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett underlag för en nollvision när det gäller undernäring bland äldre (bet. 2021/22:SoU13 s. 54). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6 s. 131) beskrev regeringen befintliga kunskapsstöd och andra stöd för att förebygga undernäring. Det är kommuner och regioner som ansvarar för genomförandet av hälso- och sjukvård och socialtjänst. Regeringen bedömer att det därför inte är ändamålsenligt med en nationell nollvision på området. Regeringen har därför i det uppdrag till Socialstyrelsen som beslutades i februari 2023 om att informera beslutsfattare inom kommuner och regioner om de fördelar som fallpreventivt arbete kan medföra, tydliggjort att mat och måltiders betydelse för det fallpreventiva arbetet ska särskilt lyftas fram. Uppdraget ska redovisas senast den 20 maj 2024. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2024 att tillkännagivandet därmed anses vara tillgodosett. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 46. Rskr. 2021/22:225 Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform Prop. 2021/22:72, bet. 2021/22:SoU22 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 64). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 16 om nationella principer för ersättningssystem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nationella principer för ersättningssystem (bet. 2021/22:SoU22 s. 29 f.). Utskottet har anfört att regeringen bör ta fram nationella principer för ersättningar och avgifter som bygger på behovsprincipen. Den 22 juni 2022 fick en utredare i uppdrag att bistå Socialdepartementet i att föreslå hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen och kontinuitetsbaserad digifysisk primärvård med god tillgänglighet där samtliga aktörer arbetar tillsammans för att tillgodose patienternas behov av en god och nära vård (S 2022:H). Utredaren skulle bl.a. genomföra en översyn av de ersättningsprinciper som tillämpas för vårdval och föreslå åtgärder för ett mer sammanhåller system som ger förutsättningar för att samhällets resurser ska användas på ett så ändamålsenligt, effektiv och jämlikt sätt som möjligt. Uppdraget redovisades i augusti 2023 i promemorian Effektiv och behovsbaserad digital vård (Ds 2023:27). I promemorian lämnas förslag och rekommendationer som bl.a. handlar om hur regionerna bör ensa och styra upp sina ersättningssystem så att dessa bättre stödjer en behovsbaserad hälso- och sjukvård. Promemorian har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till uUtredningen om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården (dir. 2023:73). Den parlamentariskt sammansatta kommittén ska bl.a. analysera och bedöma hur en resursfördelnings- och finansieringsmodell som säkerställer ett hälso- och sjukvårdssystem med god kostnadskontroll ska utformas, där staten vid ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap i motsvarande grad tar över resursfördelningen och finansieringen av hälso- och sjukvården. Uppdraget ska redovisas senast den 2 juni 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om ersättningssystem för digital vård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättningssystem för digital vård (bet. 2021/22:SoU22 s. 29 f.). Utskottet har anfört att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag till nationella ersättningssystem för digital vård. Den 22 juni 2022 fick en utredare i uppdrag att bistå Socialdepartementet i att föreslå hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen och kontinuitetsbaserad digifysisk primärvård med god tillgänglighet där samtliga aktörer arbetar tillsammans för att tillgodose patienternas behov av en god och nära vård (S 2022:H). Utredningen skulle bl.a. genomföra en översyn av de ersättningsprinciper som tillämpas för vårdval och föreslå åtgärder för ett mer sammanhåller system som ger förutsättningar för att samhällets resurser ska användas på ett så ändamålsenligt, effektiv och jämlikt sätt som möjligt. Uppdraget redovisades i augusti 2023 i promemorian Effektiv och behovsbaserad digital vård (Ds 2023:27). I promemorian lämnas förslag och rekommendationer som bl.a. handlar om hur regionerna bör ensa och styra upp sina ersättningssystem så att dessa bättre stödjer en behovsbaserad hälso- och sjukvård. Promemorian har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 16 och 17. 47. Rskr. 2021/22:241 Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU14 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 65). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om kontinuerlig fortbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kontinuerlig fortbildning (bet. 2021/22:SoU14 s. 19). Utskottet har anfört att regeringen bör se över frågan om ett införande av krav på och rätt till kontinuerlig fortbildning av god kvalitet för personal inom hälso- och sjukvården. För att stödja vårdgivarna i arbetet med fortbildning av hälso- och sjukvårdspersonal har regeringen prioriterat vissa satsningar. Regeringen har inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2022 – En omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (S2022/00607) avsatt cirka 3 miljarder kronor för utvecklingsområdet Goda förutsättningar för vårdens medarbetare. Medlen ska t.ex. användas för att stärka kompetensutvecklingen för medarbetarna utifrån verksamhetens behov. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 49) avsatte regeringen 3,2 miljarder kronor under 2023 och cirka 1,2 miljarder kronor för 2024 och 2025 för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Fler sjuksköterskor behöver vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska. Regeringen avsatte 500 miljoner kronor 2023 och beräknade 400 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2024 för att öka vidareutbildning för sjuksköterskor. Regeringen avsatte 100 miljoner kronor per år fr.o.m. 2023 för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter. Regeringen har inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2023 – En omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (S2023/00372) avsatt cirka 3 miljarder kronor för utvecklingsområdet Goda förutsättningar för vårdens medarbetare. Medlen ska t.ex. användas för att stärka kompetensutvecklingen för medarbetarna utifrån verksamhetens behov. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till Uredningen om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården (dir. 2023:73). Den parlamentariskt sammansatta kommittén ska bl.a. analysera och föreslå hur utbildningsansvaret ska fördelas vid ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap, och analysera och föreslå hur arbetsgivaransvaret för hälso- och sjukvårdspersonal och eventuellt övriga yrkesgrupper som är anställda i verksamheter som i dag drivs av offentliga regionala huvudmän ska fördelas vid ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap. Uppdraget ska redovisas senast den 2 juni 2025. Regeringen beslutade även den 19 oktober 2023 kommittédirektiv till Uredningen om behörighet och yrkesreglering inom hälso- och sjukvård och tandvård (dir. 2023:148). Utredaren ska bl.a. bedöma om det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler om automatiskt erkännande och, om det bedöms lämpligt, föreslå hur sådana krav kan införas, samt överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 30 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om vissa övergripande frågor om mödrahälso- och förlossningsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vissa övergripande frågor om mödrahälso- och förlossningsvård (bet. 2021/22:SoU14 s. 20 f.). Utskottet anser att regeringen bör se över vissa övergripande frågor om mödrahälso- och förlossningsvård. Utskottet anser inledningsvis att regeringen bör se över hur tillgängligheten i förlossnings- och eftervården kan förbättras inklusive vård och behandling av förlossningsskador. Vidare anser utskottet att regeringen bör stärka möjligheterna till kontinuitet, jämlik vård och uppföljning av förlossningsvården samt se över frågan om att tidig och kontinuerlig uppföljning av komplikationer efter födsel ska standardiseras inom svensk förlossningsvård. Regeringen bör också se över frågan om att utöka mödrahälsovårdens ansvar för eftervården samt frågan om att införa tydliga riktlinjer för eftervårdsbesöket. Avslutningsvis bör regeringen ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda ett krav på fysioterapeutisk kompetens om kvinnors hälsa vid eftervård efter förlossningen. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 49) har regeringen aviserat en nationell plan för förlossningsvården som ska bidra till ökad tillgänglighet och minskade regionala skillnader. Regeringen har den 26 januari 2023 beslutat att ge ett uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett förslag till en nationell plan för förlossningsvården. Planen ska ange en tydlig inriktning för utvecklingen av förlossningsvården och utgöra ett stöd för ett mer strategiskt och systematiskt förbättringsarbete i regionerna med syfte att bl.a. öka tillgängligheten och minska regionala skillnader i vården. Socialstyrelsen redovisade förslag till nationell plan för förlossningsvården den 26 januari 2024. Den 18 januari 2024 fattade regeringen beslut om att förlänga uppdragstiden avseende de delar av uppdraget som rör framtagande av prestationsbaserade mått och att inhämta synpunkter från relevanta aktörer. Uppdraget ska delredovisas senast den 30 september 2024 och slutredovisas senast den 28 februari 2025. Regeringen har vidare, för statens räkning, ingått överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödravård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa för 2023 (S2023/00371) och för 2024 (S2023/03333). Inom ramen för överenskommelserna ska regionerna genomföra insatser för en samordnad graviditetsvårdkedja med god personalkontinuitet. Regionerna ska även se till att alla kvinnor erbjuds ett eftervårdsbesök och att det finns tydliga remissvägar vid fysiska och psykiska besvär. Vid behov ska kvinnor också erbjudas rehabilitering med stöd av fysioterapeut. Regionerna ska dessutom skapa förutsättningar för nya arbetssätt och stärka kompetensen i vården. Regeringen har vidare utvidgat uppdraget till Socialstyrelsen att ta fram nationella riktlinjer och kompletterande kunskapsstöd för förlossningsvården (S2021/05135). I det utvidgade uppdraget ingår även att ta fram ett medicinskt basprogram för mödrahälsovården och ett kunskapsstöd för normalförlossning. Uppdraget slutredovisades den 30 december 2023 och de nationella riktlinjerna för vård under graviditet, förlossning och tiden efter har publicerats. Socialstyrelsen har även haft i uppdrag att genomföra insatser för en förbättrad förlossningsvård samt för kvinnors hälsa (S2022/01058). Uppdraget slutredovisades den 30 december 2023 med en redovisning av ett deluppdrag med inriktning på samordning av nationella kunskapsprodukter och stöd för implementering av ny kunskap utifrån vårdkedjan graviditet, förlossning och tiden efter. Socialstyrelsen och det nationella vårdkompetensrådet har också haft i uppdrag att föreslå insatser för att stärka attraktiviteten och kompetensförsörjningen av barnmorskor i förlossningsvården (S2022/00902). Uppdraget slutredovisades den 1 juni 2023. Regeringen har gett Inspektionen för vård och omsorg ett uppdrag att genomföra nationella tillsynsinsatser av förlossningsvården under åren 2023–2025 (S2023/00971). Uppdraget ska slutredovisas i mars 2026. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att avsätta ytterligare 100 miljoner kronor till regionerna under 2023 för att förstärka förlossningsvården. Medlen kan användas till insatser som stärker arbetsmiljön, nya arbetssätt i förlossningsvården och bemanning. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om medicinsk abort i hemmet (reservation 43)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om medicinsk abort i hemmet (bet. 2021/22:SoU14 s. 67). I reservationen anförs att regeringen bör se över frågan om att modernisera abortlagstiftningen i syfte att stärka kvinnors självbestämmande. Abortlagen bör ändras så att kvinnor som vill, efter konsultation, ska kunna hämta ut sin abortmedicin på apotek. Hela den medicinska aborten kan därmed genomföras i hemmet. Regeringen beslutade den 20 december 2021 att ge Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att utvärdera det vetenskapliga stödet avseende positiva och negativa effekter av medicinska aborter utförda i hemmet (S2021/08111). I utvärderingen ska t.ex. aspekter som rör kvalitet, kontinuitet och patientsäkerhet samt effekter för patienter och profession lyftas och överförbarheten till en svensk kontext beaktas. I arbetet ska SBU beakta synpunkter från Socialstyrelsen och andra berörda aktörer. Uppdraget slutredovisades 31 maj 2023 och omhändertogs inom ramarna för dir. 2023:89 (se nedan). Den 15 juni 2023 beslutade regeringen direktiv till Utredningen om förändringar i abortlagstiftningen (S 2023:06) som ska se över hur abortlagstiftningen kan ändras för att anpassas till den medicinska utvecklingen och gravida kvinnors behov (dir. 2023:89). Utredaren ska bl.a. föreslå hur medicinsk abort kan genomföras i hemmet och vid behov lämna förslag på anpassning av eftervården vid medicinsk abort i hemmet, bedöma om det finns förutsättningar för att ge barnmorskor ett större ansvar för medicinsk abort, och om så är fallet, föreslå vilka åtgärder som behöver vidtas, föreslå hur de förslag som lämnas kan följas upp och utvärderas ur ett patientsäkerhetsperspektiv samt föreslå hur abortlagen kan moderniseras språkligt. Utredningen ska lämna sitt betänkande senast den 3 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om könsstympning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om könsstympning (bet. 2021/22:SoU14 s. 36 f.). Utskottet anser att regeringen bör se över frågan om könsstympning. Utskottet anser att flickor och kvinnor som har besvär kopplade till könsstympning måste få tillgång till behövlig vård, och regeringen bör därför se över frågan om en kunskapshöjning när det gäller könsstympning. Vidare bör regeringen se över frågan om rättsintyg vid misstanke om könsstympning. Vid behov ska specialister kunna utföra bedömningen för rättsintyg. Inom ramen för regeringens satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa har regeringen, för statens räkning, ingått överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa för 2023 (S2023/00371) och för 2024 (S2023/03333). I överenskommelserna avsätts medel för att stimulera stärkt och långsiktigt hållbar kompetens samt likvärdig vård över hela landet för personer som blivit utsatta för sexuellt våld eller könsstympning. I överenskommelserna ingår att regionerna ska se till att det finns en tydlig vårdkedja för personer som blivit utsatta för sexuellt våld eller könsstympning. Vidare ska regionerna arbeta för att kunskapen hos vårdens medarbetare ökar i syfte att bättre kunna upptäcka sexuellt våld och könsstympning hos vårdsökande kvinnor samt för ett förbättrat bemötande av kvinnor och flickor som utsatts för sexuellt våld och könsstympning. I maj 2021 beslutade regeringen ett omfattande myndighetsgemensamt uppdrag om insatser för att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor (A2021/01029). Beslutet byggde på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. I syfte att öka kvaliteten i rättsintygen i anledning av brott har förordningen (2005:1063) om rättsintyg i anledning av brott ändrats på så sätt att Rättsmedicinalverket får meddela föreskrifter om ett rättsintygs utformning och innehåll. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 mars 2022. Den 28 februari 2022 lämnades en delredovisning av det myndighetsgemensamma uppdraget (A2021/01029). I delredovisningen framgår dessutom Rättsmedicinalverkets målbild för vad uppdraget skulle ha resulterat i innefattande att alla rättsläkare ska ha goda kunskaper om könsstympning, att alla rättsläkare kan undersöka och utfärda rättsintyg som ligger inom vetenskapligt kunskapsområde samt att Rättsmedicinalverket ska ha presenterat för polis och åklagare vad myndigheten kan bistå med och hur de berörda aktörerna bör samarbeta för att förbättra brottsutredningarna. Uppdraget slutredovisades den 28 september 2023. Frågan analyseras och bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 12, 18 och 20. 48. Rskr. 2021/22:264 Socialtjänstens arbete m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU19 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 68). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över förutsättningarna för att erbjuda koordinatorstöd och en fast myndighetskontakt till familjer och andra anhöriga till barn med funktionsnedsättning (bet. 2021/22:SoU19 s. 24 f.). Regeringen avser att genomföra en anhörigsatsning där frågor om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt kan behandlas. Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Ett stärkt stöd till anhöriga till långvarigt eller allvarligt sjuka (dir. 2023:77). Utredningen, som har antagit namnet Stärkt stöd till anhöriga (S 2023:05), har i uppdrag att analysera och lämna effektiva förslag som säkerställer ett ändamålsenligt och individanpassat stöd till anhöriga till personer som är långvarigt sjuka, till anhöriga till personer som är kortvarigt allvarligt sjuka och till anhöriga som är barn. ).Syftet är att stödet till anhöriga, såväl vuxna som barn, ska förbättras, vidareutvecklas och stärkas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2024. Regeringen avser att avvakta utredarens förslag och återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om barn i skyddat boende*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barn i skyddat boende (bet. 2021/22:SoU19 s. 47 f.). Regeringen överlämnade den 26 oktober 2023 till riksdagen propositionen Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (prop. 2023/24:31). I propositionen angavs att regeringen bedömer att förslagen i propositionen tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat (prop. 2023/24:31 s. 50). Punkten är slutbehandlad. 49. Rskr. 2021/22:274 Unga lagöverträdare Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:JuU27 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 70). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 25 om placering av ungdomar på SiS-hem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om placering av ungdomar på SiS-hem (bet. 2021/22:JuU27 s. 44 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen, som tog namnet Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga (Ju 2021:17), överlämnade den 14 augusti 2023 betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Utredningen föreslår att barn och unga som döms för allvarliga brott ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Utredningen föreslår också att fängelsepåföljden ska verkställas på särskilda ungdomsavdelningar på Kriminalvårdens befintliga anstalter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 50. Rskr. 2021/22:282 Ekonomisk familjepolitik Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SfU18 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 71). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående (bet. 2021/22:SfU18 s. 21). Utskottet anför att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag om att överföra föräldrapenning till andra närstående. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12 s. 20) redovisade regeringen exempel på åtgärder som gör det möjligt att överlåta föräldrapenning till fler personer än vad som för närvarande är fallet. I Utredningen om en modern föräldraförsäkrings (S 2016:02) betänkande Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101), finns förslag om utökade möjligheter att överföra föräldrapenning till någon som inte är förälder eller likställd med förälder. Förslaget har remissbehandlats och utgör en del av arbetet med ett större förslag till en ny modell för föräldraförsäkringen. Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.10 s. 26 och 40–59) lagförslag om att 90 dagar med föräldrapenning ska kunna överlåtas till någon annan försäkrad. Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om dubbeldagar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om dubbeldagar (bet. 2021/22:SfU18 s. 21 f.). Utskottet anför att forskning visar att dubbeldagarna ökar sannolikheten för att pappor tar ut mer föräldraledighet och har positiva effekter för mammors hälsa. Utskottet anför att regeringen bör återkomma med förslag om fler dubbeldagar. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12 s. 20) redovisade regeringen exempel på åtgärder att fler dagar med föräldrapenning ska kunna användas som dubbeldagar så att föräldrarna kan vara lediga längre tillsammans. Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.9 s. 26, 30–40) lagförslag om en utökning av dubbeldagarna så att totalt 60 föräldrapenningdagar per barn ska kunna användas som dubbeldagar samt att tiden för när dubbeldagar kan användas utsträcks från 12 till 15 månader. Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 11 om företagare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om föräldraförsäkringen för företagare (bet. 2021/22:SfU18 s. 22 f.). Utskottet anser att regelverket bör anpassas så att det blir enklare att driva företag när man är förälder. Utskottet anser att det t.ex. bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. Utskottet anser även att det behövs regeländringar som gör att det blir enklare för företagare att få sin sjukpenninggrundande inkomst fastställd i samband med föräldraledighet. Utskottet anser att regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med detta. Utredningen Ett trygghetssystem för alla – översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst (S 2021:07) har bl.a. haft i uppdrag att utreda hur regelverket för sjukpenninggrundande inkomst ska ge ökad trygghet och förutsebarhet för den försäkrade, däribland företagare (dir. 2021:90). Den 20 juni 2023 lämnade utredningen betänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30). I betänkandet föreslås att sjukpenninggrundande inkomst även ska kunna bestämmas utifrån historiska inkomster. Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8 s. 29) att föräldrapenningen är flexibel men också ställer krav som har försäkringsmässig grund. Försäkringen täcker inkomstbortfall när föräldern vårdar sitt barn. Det är ett grundläggande krav för rätt till föräldrapenning och ett krav som bör kvarstå. Det är redan i dag möjligt att använda föräldrapenning i en omfattning som möjliggör för en företagare att utföra visst arbete i sitt företag under föräldraledigheten. En företagare som behöver utföra visst administrativt arbete kan göra det genom att ta ut föräldrapenning på deltid, exempelvis på 75 procent under en eller flera dagar. Förslag om överlåtelse av föräldrapenning som lämnades i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.10 s. 40–59) kan också underlätta för företagare som inte helt kan avstå arbete i företaget under föräldraledigheten. Regeringen anser inte att det är motiverat att lämna ytterligare förslag som innebär att föräldrapenning betalas ut när en förälder utför förvärvsarbete. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 11. 51. Rskr. 2021/22:313 Folkhälsofrågor Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 73). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om hivprevention, testning och kunskapshöjande insatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillgången till hivförebyggande läkemedel och hivtestning samt kunskapshöjande insatser om hiv (bet. 2021/22:SoU16 s. 21 f.). Enligt utskottets mening bör regeringen ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över hur tillgången till hivförebyggande läkemedel (s.k. PREP) och hivtestning kan utökas i alla regioner. Utskottet anför även att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser om hiv till allmänheten för att minska stigmatiseringen av hivpositiva i samhället. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten att ta fram underlag till en uppdaterad nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, specifikt med sikte på sexuellt överförda infektioner (S2022/02972). I uppdraget ingick också att peka ut eventuella förändringar som skett sedan den senaste nationella strategin och lämna förslag på uppdateringar. I uppdraget ingick att Folkhälsomyndigheten skulle redovisa hur insatserna ska nå samtliga målgrupper som är särskilt viktiga att nå i det hivpreventiva arbetet och att de insatser som genomförs är i enlighet med aktuellt kunskapsläge och anpassat utefter den nuvarande epidemiologiska situationen. Den nuvarande nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar gäller sedan 2017 och är i många delar fortfarande aktuell men det finns behov av uppdateringar. Det gäller exempelvis en aktuell beskrivning av hur hiv-epidemin har utvecklats samt förnyade epidemiologiska bedömningar. Utveckling har även skett vad gäller tillgången till enkla och effektiva läkemedelsbehandlingar och kunskapsläget om att det vid välinställd behandling av hiv inte överförs vid sex har förändrats sedan den förra nationella strategin beslutades. Folkhälsomyndigheten redovisade uppdraget den 30 april 2023 och underlaget bereds nu inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om vaccinationsprogram för äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vaccinationsprogram för äldre (bet. 2021/22:SoU16 s. 29). Utskottet anför att regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag till ett nationellt vaccinationsprogram för äldre personer som omfattar såväl pneumokockvaccination som vaccination mot andra sjukdomar. Enligt utskottet bör myndigheten i underlaget lämna förslag på vilka vaccinationer som ska ingå i vaccinationsprogrammet samt vilken åldersgrupp som ska omfattas av det. Utredningen om en mer ändamålsenlig och effektiv ordning för de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinationsregistret (S 2022:13) har haft i uppdrag att göra en översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinationsregistret (dir. 2022:109). Syftet med utredningen var att säkerställa att de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinationsregistret är ändamålsenliga och effektiva, med beaktande av erfarenheterna från covid-19-pandemin. I uppdraget ingick att göra en bedömning av förutsättningarna och behovet av särskilda vaccinationsprogram för vissa grupper i den vuxna befolkningen, t.ex. äldre personer. Uppdraget redovisades den 19 januari 2024 (SOU 2024:2). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om förebyggande arbete mot barnfetma*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande arbete mot barnfetma (bet. 2021/22:SoU16 s. 39). Utskottet anser att specifika åtgärder behöver vidtas för att motverka fetma bland barn i Sverige. Insatser för att främja barns hälsa och rörelse behövs enligt utskottet från tidig ålder. Utskottet anser att regeringen i samråd med relevanta aktörer och professioner bör se över hur det förebyggande arbetet mot barnfetma kan stärkas och utvecklas i hela landet. Den 16 juni 2022 gav regeringen Folkhälsomyndigheten ett uppdrag att föreslå hur mål för främjande av ökad fysisk aktivitet med särskilt fokus på barn och unga ska utformas (S2022/02970). Syftet är att skapa en struktur för att ge en tydlig inriktning för ett långsiktigt arbete för ökad fysisk aktivitet bland barn och unga. Därtill fick Naturvårdsverket, inom sitt ansvar att driva och samordna friluftslivspolitiken, ett uppdrag att bistå Folkhälsomyndigheten i arbetet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025. Vidare fick Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket den 16 juni 2022 ett uppdrag att föreslå nationella mål med indikatorer för att ge en tydlig inriktning för arbetet med att påverka barns och ungas livsmedelskonsumtion i en mer hållbar och hälsosam riktning (S2022/02969). Fokus ska särskilt vara på grupper med sämre socioekonomiska förutsättningar. Myndigheterna ska vid utformningen av målen och indikatorerna särskilt beakta frågor om den offentliga måltiden och olika matmiljöer, särskilt skattefinansierade sådana som t.ex. kommunala idrottsanläggningar- och simhallar. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket ska gemensamt redovisa uppdraget senast den 31 januari 2025. Därtill beslutade Socialstyrelsen år 2022 nationella riktlinjer för vård vid obesitas för vuxna och barn. De nationella riktlinjerna ska vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar i hälso- och sjukvården, och stödja användningen av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4 s. 82) konstaterade regeringen att Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har pågående uppdrag på området samt att nationella riktlinjer har beslutats. Tillkännagivandet ansågs därmed vara tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 16 om samordning av arbetet inom allergiområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samordning av arbetet inom allergiområdet (bet. 2021/22:SoU16 s. 42). Utskottet anser att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att samordna det förebyggande arbetet inom allergiområdet samt verka för att vården av personer med allergier ska bli mer jämlik. Regeringen har den 25 augusti 2022 gett Socialstyrelsen och Livsmedelsverket ett uppdrag att genomföra en förstudie för att utveckla det förebyggande arbetet och främja en jämlik vård inom allergiområdet. Inom ramen för uppdraget skulle myndigheterna bedöma vilka ytterligare åtgärder som krävs för att färre personer ska drabbas av allergiska besvär och för att fler ska kunna leva ett gott liv trots sjukdomen. Socialstyrelsen och Livsmedelsverket redovisade uppdraget den 1 september 2023. Den 29 februari 2024 beslutades ett nytt uppdrag till Socialstyrelsen och Livsmedelsverket att ta fram förslag till en nationell strategi, handlingsplan och kunskapsunderlag inom allergiområdet (S2024/00482). I samma uppdrag beslutade regeringen att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ska ta fram en evidenskarta för allergi. SBU ska också ta fram kunskapsunderlag till Socialstyrelsen som grund för ett nationellt kunskapsstöd inom allergi. Inom ramen för uppdraget finns ett flertal rapporteringstidpunkter. Uppdraget ska slutredovisas den 5 april 2026. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om pollenmätningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om statligt ansvar för pollenmätningar (bet. 2021/22:SoU16 s. 42). Enligt utskottet är det av stor vikt att det finns pollenmätningar i hela landet. För att säkerställa detta anser utskottet att regeringen bör se över hur staten kan ta över det långsiktiga ansvaret för pollenmätningar i Sverige. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17 s. 103) nya medel till Naturhistoriska riksmuseet för att ta ett heltäckande ansvar för pollenövervakningen i Sverige. I uppdraget, som regleras i förordningen (2007:1176) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet, ingår att ansvara för pollenövervakningen i Sverige, vilket innefattar att genomföra polleninsamlingar och pollenanalyser, framställa och offentliggöra pollenprognoser samt utveckla metoder för pollenverksamheten. Uppdraget innebär ett tydligt och långsiktigt statligt åtagande för pollenmätningar i Sverige. Tillförlitliga pollenprognoser är en samhällsviktig verksamhet. Sveriges ca 2,5 miljoner pollenallergiker behöver tillförlitliga prognoser för att styra sin medicinering, hantera sin livssituation och mildra effekterna av sin allergi. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4 s. 94) att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6, 9 och 16. 52. Rskr. 2021/22:314 E-hälsa m.m. Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SoU17 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 74). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om en nationell plattform för lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell plattform för lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård (bet. 2021/22:SoU17 s. 16). Regeringen har under våren 2022 gett flera uppdrag med närliggande syften till E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Bland annat har Ehälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram och tillhandahålla en infrastruktur för ett nationellt vårdsöksystem. (S2022/01372), vilket ska möjliggöra för regionerna och vårdpersonal att se var ledig och tillgänglig vårdkapacitet finns i landet. Socialstyrelsen har sedan hösten 2021 regeringens uppdrag att utveckla myndighetens förutsättningar för att samla in väntetidsdata, med syfte att följa upp och analysera hälso- och sjukvårdens tillgänglighet med fokus på väntetider. Sedan 1 juli 2022 finns ett bemyndigande att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om innehållet i en nationell listningstjänst (HSL 2017:30). Socialstyrelsen har fått ett uppdrag att bl.a. förbereda för att meddela sådana föreskrifter om innehållet i en nationell listningstjänst (S2022/01374). E-hälsomyndigheten har fått ett uppdrag att kartlägga, analysera och ge förslag på hur en nationell listningstjänst ska kunna inrättas i statlig regi (S2022/01375). Den 30 mars 2023 beslutade regeringen att tillsätta Utredningen om hälsodataregister (S 2023:02), som ska analysera regelverket för hälsodataregister och föreslå regler för behandling av personuppgifter från primärvården, av uppgifter om väntetider och vårdköer, av uppgifter om samtliga patienter som behandlas inom den specialiserade öppenvården samt föreslå regler för behandling av personuppgifter som avser rekvisitionsläkemedel (dir. 2023:48). Insamling av individuppgifter från öppenvården kommer att bidra till möjligheten att följa upp vårdens kvalitet i olika verksamheter. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ändra E-hälsomyndighetens pågående uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig regi till att myndigheten ska ta fram och tillhandahålla ett nationellt vårdsöksystem (S2022/01372). Vårdsöksystemet ska möjliggöra för regioner och vårdgivare med avtal med regioner, inklusive deras olika funktioner såsom vårdlotsar, att söka efter andra vårdgivare i landet som snabbare kan utföra den vård som väntande patienter är i behov av. På sikt väntas vårdsöksystemet även underlätta för patienter att hitta möjliga vårdgivare genom att delge nödvändig information om vårdgivare på ett samlat och enhetligt sätt. Uppdraget ska slutredovisas den 31 mars 2025. En grundläggande information som behövs i vårdsöksystemet är vårdgivar- och vårdutbudsinformation. E-hälsomyndigheten fick därför den 22 juni 2023 ett uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2025. Regeringen gav den 22 juni 2023 E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett uppdrag att omgående genomföra insatser som stödjer och stärker regionernas arbete med att möjliggöra för patienter som väntar på vård att få vården utförd på annat håll i landet hos vårdgivare med ledig kapacitet eller kortare väntetider (S2023/02119). I uppdraget ingår att skapa en nationell lägesbild av både offentliga och privata vårdgivares möjlighet att ta emot patienter från andra vårdgivare för operation eller behandling. Fokus bör inledningsvis vara på några av de vanligaste cancerdiagnoserna i Sverige så som kolorektal-, bröst- och prostatacancer. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2026. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om en långsiktig patientdatareform*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en långsiktig patientdatareform (bet. 2021/22:SoU17 s. 27 f.). Utskottet anser att det behöver genomföras en långsiktig patientdatareform som tar ett samlat grepp om patientdatafrågorna. Grundläggande för en sådan reform bör enligt utskottet vara att säkerställa att det är patienten som äger sin patientdata men utan att detta förhindrar behandling för ändamål såsom forskning och förebyggande hälso- och sjukvård. En del av reformen bör enligt utskottet vara att även egeninsamlade hälsodata ska kunna användas för sådana ändamål. Det är enligt utskottet väsentligt att utreda möjligheten att kunna klassificera olika typer av vårdinformation för att kunna bedöma behovet av skydd för patienternas integritet. Utskottet anser att regeringen bör utreda frågan. Den 3 maj 2022 presenterade Europeiska kommissionen sitt förslag till det europeiska hälsodataområdet (COM 2022 197 final). Förslaget ställer bl.a. krav på att hälsodata ska kunna delas för primäranvändning, det vill säga inom hälso- och sjukvården, samt ge patienter flera rättigheter gällande hantering av deras hälsodata, såsom t.ex. rätt till tillgång och att rätt att överföra den egna hälsodatan från en vårdgivare till en annan. Den 12 maj 2022 beslutade regeringen att tillsätta Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata (S 2022:04) med uppdrag att analysera befintliga möjligheter till sekundäranvändning av hälsodata och föreslå utökade sådana möjligheter (dir. 2022:41). Den 21 november 2023 lämnade utredningen slutbetänkandet Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning (SOU 2023:76). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 3 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar (bet. 2021/22:SoU17 s. 37). Utskottet har angett att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda behov av ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar. Enligt utskottet bör registret underlätta information om väntetider och utvärdering av vårdinsatser, processer, behandlingar och medicinering till patienter. I oktober 2022 redovisade Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag att kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet. I kartläggningen framkom behov av att kunna följa barn och ungas allmänna utveckling (inbegripet tillväxt, språkutveckling, psykiska och kognitiva funktioner) för tidig upptäckt av fysisk och psykisk ohälsa. Socialstyrelsen konstaterar att förutsättningarna för att genomföra en bred och omfattande datainsamling på nationell nivå behöver utredas vidare. Socialstyrelsen har inom ramen för ett annat regeringsuppdrag om data som samlas in till Nationellt kvalitetsregister för Elevhälsans medicinska insats (EMQ) analyserat om uppgifterna i stället skulle kunna samlas in av Socialstyrelsen i ett hälsodataregister. Myndigheten konstaterar i sin slutrapport att de juridiska förutsättningarna saknas för att direkt överta uppgifterna från EMQ och föreslår att behovet och ändamålet ses över nationellt för att möjliggöra en bredare uppföljning inom elevhälsans medicinska insatser. E-hälsomyndigheten har haft ett uppdrag att göra en förstudie om en gemensam digital infrastruktur för nationella kvalitetsregister. Uppdraget slutredovisades den 1 februari 2023. Regeringen beslutade i juni 2023 att ge E-hälsomyndigheten ett uppföljande uppdrag att vidare utreda förutsättningarna för utveckling av en nationell teknisk lösning som möjliggör automatisk informationsöverföring till nationella kvalitetsregister. Regeringen beslutade även i juni 2023 att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att analysera och lämna förslag på hur myndigheten kan stödja ansvariga registerhållare för de nationella kvalitetsregistren med nödvändig juridisk kompetens för datahantering och datautlämnande. Båda uppdragen ska redovisas senast den 31 oktober 2024. Regeringen ingick i december 2023, för statens räkning, en överenskommelse med Statens Kommuner och Regioner om stöd till Nationella Kvalitetsregister för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 11 och 16. 53. Rskr. 2021/22:315 Nya regler för organdonation Prop. 2021/22:128, bet. 2021/22:SoU26 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 75). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om det nordiska njurbytesprogrammet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det nordiska njurbytesprogrammet (bet. 2021/22:SoU26 s. 15). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör se över hur det nordiska njurbytesprogrammet kan stärkas och utökas. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om stöd till anhöriga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stöd till anhöriga (bet. 2021/22:SoU26 s. 16). Regeringen beslutade den 20 april 2023 att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med donation av organ och vävnader för transplantation (S2023/01429). I uppdraget ingår bl.a. att ta fram ett nationellt kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdens arbete med organdonation. I det sammanhanget ska även närståendes behov beaktas. Den del av uppdraget som gäller nationellt kunskapsstöd ska redovisas senast den 18 december 2024. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg. omr. 9 avsnitt 3.3 s. 29) att uppdraget till Socialstyrelsen är en insats som bidrar till att främja utvecklingen av en mer ändamålsenlig organ- respektive vävnadsdonationsverksamhet i svensk hälso- och sjukvård. En sådan utveckling ökar även förutsättningarna för en mer jämlik vård i hela landet. Vid uppdragets genomförande ska även närståendes behov beaktas. Tillkännagivandet ansågs därmed vara tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 54. Rskr. 2021/22:320 Socialtjänstfrågor – barn och unga Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU18 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 76). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om tidigare tillkännagivanden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidigare tillkännagivanden (bet. 2021/22:SoU18). Utskottet anser att det är viktigt att kontinuerligt verka för att utsatta barn och unga ska få en bättre och tryggare tillvaro. Som ett led i detta har utskottet och riksdagen beslutat om 27 tillkännagivanden under riksmötet 2020/21 som rör utsatta barn och unga på olika sätt. Enligt utskottets mening har regeringen inte i tillräcklig grad vidtagit åtgärder i enlighet med tillkännagivandena. Utskottet vill därför påminna regeringen om vikten av att snarast vidta dessa åtgärder och genomföra tillkännagivandena. Situationen inom den sociala barn- och ungdomsvården kräver enligt utskottet insatser i närtid (bet. 2021/22:SoU18 s. 23 f.). Regeringen har påbörjat åtgärder för att svara upp mot de 27 tillkännagivanden som avses i denna punkt. Vidtagna åtgärder redovisas under respektive punkt i de ursprungliga tillkännagivandena. Resultatet av det arbetet behöver inväntas. Punkten är inte slutbehandlad. 55. Rskr. 2021/22:322 Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat Prop. 2021/22:178, bet. 2021/22:SoU33 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 77). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ny LVU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny LVU (bet. 2021/22:SoU33 s. 16). Av tillkännagivandet följer att det i februari 2021 var mer än fem år sedan utredningen föreslog en ny lag om tvångsvård för barn och unga (SOU 2015:71). Enligt utskottet skulle utredningens förslag innebära ett stärkt barnperspektiv och en ökad rättssäkerhet för barn i samhällets vård och särskilt för dem som behöver tvångsvård. Utskottet uttalade att det ansåg att det var angeläget att förslaget bereddes skyndsamt. Utskottet konstaterar att det nu har gått ännu ett år och påminner om det tidigare tillkännagivandet. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 171) anförde regeringen att lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, behöver reformeras och ersättas med en ny, mer överskådlig och pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som rättighetsbärare. Regeringen avser att som ett led i detta genomföra vissa av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag som lämnas i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU (S2022/0472). I detta syfte har medel tillförts anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 och anslaget 4.7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. utgiftsområde 9 från och med år 2025. Regeringen avser att återkomma med lagförslag i frågan. Beredning av lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om den framtida utformningen av bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den framtida utformningen av bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring (bet. 2021/22:SoU33 s. 17 f.). Av tillkännagivandet följer att det finns ett behov av att i lagtext utveckla och förtydliga innebörden av varaktig och genomgripande förändring, liksom att förtydliga den information som ges till föräldrarna i samband med beslutet om tvångsvård om skälen för omhändertagandet och förutsättningarna för att omhändertagandet ska kunna upphöra. Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. I uppdraget ingår bl.a. att se över grunderna för vård enligt LVU samt lämna förslag för att stärka skyddet och rättssäkerheten i samband med umgängessituationer och vårdens upphörande. Uppdraget ska redovisas senast den 28 augusti 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om uppföljningstidens längd efter avslutad LVU-vård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljningstidens längd efter avslutad LVU-vård (bet. 2021/22:SoU33 s. 31). Av tillkännagivandet följer att socialnämndens uppföljning av den unges situation bör pågå under minst ett år när vård enligt LVU upphör för den som är under 18 år istället för att som i dag ha en uppföljning som följer ska avslutas senast efter sex månader. Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. I uppdraget ingår bl.a. att se över grunderna för vård enligt LVU samt lämna förslag för att stärka skyddet och rättssäkerheten i samband med umgängessituationer och vårdens upphörande. Uppdraget ska redovisas senast den 28 augusti 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om obligatoriska drogtester inför umgänge och LVU-vårdens upphörande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om obligatoriska drogtester inför umgänge och LVU-vårdens upphörande (bet. 2021/22:SoU33 s. 35). Av tillkännagivandet följer att i de fall det är någon form av skadligt bruk hos föräldrarna som utgör grunden för tvångsomhändertagandet bör det framgå av lagen att drogtester ska vara obligatoriska för att bidra till en bedömning av huruvida omständigheterna har förändrats varaktigt och genomgripande. Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. I uppdraget ingår bl.a. att se över grunderna för vård enligt LVU samt lämna förslag för att stärka skyddet och rättssäkerheten i samband med umgängessituationer och vårdens upphörande. Uppdraget ska redovisas senast den 28 augusti 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 6, 14 och 20. 56. Rskr. 2021/22:352 Fri- och rättigheter m.m. Mot. 2021/22:80 yrkande 12, 995 yrkandena 1 och 2, 2465 yrkande 5, 2526 yrkande 2, 2980 yrkande 2, 3224 yrkande 20, 3783 yrkande 18, 3789 yrkande 3, 3965 yrkande 56 och 4191 yrkande 6, bet. 2021/22:KU29 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 80). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 24 om utländsk finansiering av religiös verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utredning om utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige (bet. 2021/22:KU29 s. 101 f.). Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) fick den 28 juli 2022 i uppdrag att göra en förstudie inför en kommande utredning om utländsk finansiering av trossamfund. SST redovisade sitt uppdrag den 15 januari 2023 (S2023/00198). Frågan om direktiv till en utredning bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 57. Rskr. 2021/22:383 Hälso- och sjukvårdens organisation m.m. Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SoU15 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 83). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om medicinsk kompetens och personalförsörjning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om medicinsk kompetens och personalförsörjning (bet. 2021/22:SoU15 s. 28). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör ta vara på Coronakommissionens slutsatser och se över hur den medicinska kompetensen och personalförsörjningen kan stärkas inom äldreomsorgen (bet. 2021/22:SoU15 s. 28). Utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner (S 2020:16) har lämnat förslag som syftar till att stärka den medicinska kompetensen i äldreomsorgen. Utredningens betänkande Nästa steg, ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) har remissbehandlats. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att tillsätta en utredning för att stärka kommunernas möjligheter att säkra tillgången till läkare i kommunal hälso- och sjukvård (dir. 2023:98). Utredaren ska också föreslå åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för personal- och kompetensförsörjningen inom den kommunala hälso- och sjukvården. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2024. Vidare har regeringen den 30 mars 2023 beslutat kommittédirektiven Språkkrav för personal i äldreomsorgen (dir. 2023:44). Uppdraget ska redovisas senast den 21 september 2024. Regeringen har också beslutat om kompetensstärkande insatser för personalen under 2023 för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen så att äldre och deras anhöriga känner ökad trygghet och ges en god omsorg. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3 s. 18) att tillkännagivandet därmed anses vara tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om hälso- och sjukvårdens anhörigstöd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hälso- och sjukvårdens anhörigstöd (bet. 2021/22:SoU15 s. 28 f.). Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Ett stärkt stöd till anhöriga till långvarigt eller allvarligt sjuka (dir. 2023:77). Enligt kommittédirektiven ska en särskild utredare analysera och lämna effektiva förslag som säkerställer ett ändamålsenligt och individanpassat stöd till anhöriga till personer som är långvarigt sjuka, till anhöriga till personer som är kortvarigt allvarligt sjuka och till anhöriga som är barn. Syftet är att stödet till anhöriga, såväl vuxna som barn, ska förbättras, vidareutvecklas och stärkas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME (bet. 2021/22:SoU15 s. 29). Regeringen gav den 20 april 2023 Socialstyrelsen ett i uppdrag att ta fram ett samlat nationellt kunskapsstöd för diagnostik, vård och rehabilitering av postcovid och andra postinfektiösa tillstånd som riktar sig till både primär- och specialistvård, inbegripet kommunal hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Socialstyrelsen lämnade den 30 november 2023 en muntlig delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet). Uppdraget ska slutrapporteras senast den 14 augusti 2024 (S2023/01431). Regeringen gav den 20 april 2023 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ett uppdrag att genomföra en kunskapssammanställning inom området postcovid och andra postinfektiösa tillstånd. SBU lämnade den 30 november 2023 en muntlig delredovisning av uppdraget. Uppdraget ska slutrapporteras senast den 14 augusti 2024 (S2023/01432). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om primärvården och psykisk hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om primärvården och psykisk hälsa (bet. 2021/22:SoU15 s. 35). Regeringen har under flera år stimulerat utvecklingen mot en god och nära vård genom dels lagstiftning, dels riktade statsbidrag till kommuner och regioner inom vilket arbetet med psykisk hälsa i primärvården ingår. Vad gäller arbetet med psykisk hälsa i primärvården har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01), som en del av primärvårdsreformen, haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för att utveckla en ny form av skyndsamma och ändamålsenliga insatser inom primärvården vid lättare psykisk ohälsa. Utredningens slutbetänkande God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa (SOU 2021:6) redovisades till regeringen i januari 2021. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Med anledning av förslagen i betänkandet har flera insatser vidtagits för att stärka primärvårdens arbete med psykisk hälsa i syfte att förstärka det förebyggande och främjande arbetet samt arbetet med tidiga insatser. Under 2021–2023 har medel för att utveckla primärvårdens arbete med psykisk hälsa avsatts dels genom överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inom området psykisk hälsa och suicidprevention, dels genom överenskommelsen mellan staten och SKR om en God och nära vård. SKR har även, inom ramen för dessa överenskommelser, årligen tilldelats medel för att stärka och utveckla primärvårdens arbete med att bl.a. främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid. Därutöver har regeringen gett Socialstyrelsen ett uppdrag att genomföra insatser för att främja, stödja och följa omställningen till en god och nära vård för att förbättra primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa (S2022/02309). Syftet med uppdraget är att förbättra primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa och stärka det förebyggande och främjande arbetet inklusive arbetet med suicidprevention. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2025. Regeringen har vidare gett Socialstyrelsen ett uppdrag att utveckla och presentera statistik avseende hälso- och sjukvårdspersonal verksam inom primärvården (S2022/03179). Uppdraget har särskilt fokus på personal som arbetar med psykisk hälsa och psykisk ohälsa inom primärvården. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2026. Regeringen har även gett Socialstyrelsen ett fortsatt uppdrag att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2028. Med anledning av förslagen från utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) i delbetänkandet Börja med barnen! Sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:34) har regeringen gett Socialstyrelsen ett uppdrag att, i samverkan med ett flertal berörda myndigheter, ta fram ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga (S2023/02379). Målsättningen med uppdraget är att skapa en mer sammanhållen barn- och ungdomshälsovård där det förebyggande och hälsofrämjandet arbetet får större genomslag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2026. Suicidanalysutredningen (S 2023:01) gavs den 19 januari 2023 i uppdrag att se över vissa frågor inom det suicidpreventiva området (dir. 2023:3). Syftet med uppdraget är att stärka det förebyggande arbetet vid självmord genom ett ökat lärande och stärkt samverkan mellan berörda aktörer. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ordning för breda händelseanalyser vid suicid samt att analysera regelverken angående hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete och socialtjänstens kvalitetsarbete som rör suicid och suicidförsök och om det finns behov att förändra dessa för att utveckla det suicidförebyggande arbetet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om jämställd vård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jämställd vård (bet. 2021/22:SoU15 s. 42). Inom ramen för satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa har flera insatser genomförts för att stödja utvecklingen av en mer jämställd vård. Staten har bl.a. ingått överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner för att skapa en mer tillgänglig, jämlik och personcentrerad förlossningsvård. I december 2023 ingick regeringen för statens räkning en ny överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa för 2024. Inom ramen för satsningen har Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinska och social utvärdering fått flera uppdrag som ska bidra till en mer kunskapsbaserad vård när det gäller sjukdomar och symtom som drabbar kvinnor. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 50) har regeringen aviserat ytterligare satsningar på en jämställd vård och insatser för att stärka kunskapsutveckling när det gäller sjukdomar och symtom som drabbar kvinnor. Regeringen har beslutat om ett ramuppdrag till Socialstyrelsen att genomföra insatser för en jämlik hälso- och sjukvård med fokus på sjukdomar som främst drabbar kvinnor och flickor (S2023/00969). I uppdraget ingår att följa upp och utvärdera vården ur ett jämställdhetsperspektiv samt att ta fram relevanta kunskapsstöd och informationsinsatser på området. Uppdraget syftar till att öka kunskapen om sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor och flickor och att stärka en jämlik vård. Uppdraget ska slutredovisas i mars 2026. Vidare har Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd haft ett uppdrag att, i samarbete med Vetenskapsrådet, göra en analys av forskningsbehovet inom området kvinnors hälsa och sjukdomar (S2022/04810). Uppdraget redovisades den 1 november 2023. Folkhälsomyndigheten har i myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2023 fått ett uppdrag att ta fram fördjupade kunskapsunderlag om kvinnors hälsa inom ramen för satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Arbetet ska fokusera särskilt på att öka kunskapen om kvinnors sexualitet och sexuella hälsa i samband med reproduktiva händelser samt klimakteriets påverkan på kvinnors fysiska, psykiska och sexuella hälsa och utgå från en vetenskaplig grund. I uppdraget ingår även att fördjupa kunskapen om hälsa och livsvillkor bland kvinnor med sämre socioekonomiska förutsättningar samt att följa upp screening och HPV-vaccinationer och vaccin under graviditeten i olika grupper. Underlaget ska kunna användas som ett stöd för hälso- och sjukvårdens och andra berörda aktörers arbete inom området och även bidra till att öka kunskapen i dessa frågor bland kvinnor. Uppdraget ska delredovisas den 1 juni 2024 respektive den 1 juni 2025 och slutredovisas den 1 juni 2026. Myndigheten för vård och omsorgsanlys har fått ett uppdrag att följa upp satsningen på området förlossningsvård och kvinnors hälsa ur ett system- och patientperspektiv under perioden 2023–2025 (S2023/02001). I detta ingår att analysera om satsningen bidragit till att hälso- och sjukvården, inbegripet förlossningsvården har utvecklats och anpassats till flickors och kvinnors vårdbehov. I uppdraget ingår även att göra fördjupade analyser av utvecklingen inom området hälso- och sjukvården för flickor och kvinnor brett, inbegripen förlossningsvård, samt att identifiera områden där den medicinska kvaliteten och riktlinjer behöver utvecklas. Uppdraget ska delredovisas den 31 maj 2024 och slutredovisas den 29 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om brukarinflytande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om brukarinflytande (bet. 2021/22:SoU15 s. 42). Regeringen har den 8 juni 2023 gett Socialstyrelsen ett fortsatt uppdrag att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2028. Socialstyrelsen ska stödja regioner, kommuner och verksamheter i omställningsarbetet och insatserna ska bidra till att uppnå de fastlagda målen för omställningen samt för primärvårdsreformen, varav ett är en mer delaktig patient och en personcentrerad vård. Patientrådet (S 2018:C) – vars syfte är att föra en dialog med civilsam-hällesorganisationer kring angelägna hälso- och sjukvårdsfrågor för att fördjupa och bredda regeringens kunskap och perspektiv i olika frågor som rör patienternas intressen – har sammankallats sex gånger under 2023. Det är en ökning av mötesfrekvensen som har föranletts av önskemål från medlemmarna i rådet. Vidare har upplägget justerats så att även organisationer som inte representeras av rådets 13 ledamöter bjuds in till ett möte per halvår för att skapa en bredare delaktighet. Regeringen beslutade den 21 september 2023 att ge Funktionsrätt Sverige 1 994 000 kronor för arbetet med att förbättra patientdelaktigheten och hälsan på kommunal, regional och nationell nivå för personer med funktionsnedsättning och kroniska sjukdomar. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om vårdköer (reservation 58)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om vårdköer (bet. 2021/22:SoU15 s. 101). Den 22 juni 2023 gav regeringen i uppdrag till E-hälsomyndigheten att genomföra en förstudie om en sammanhållen intygshantering inom hälso- och sjukvård och omsorgen. I uppdraget ingår bl.a. att E-hälsomyndigheten ska beakta hur befintlig funktionalitet för intygsöverföring mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan kan harmonisera med eller integreras i en sammanhållen intygshantering. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2024. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) angavs att regeringen, i likhet med Riksrevisionen, anser att det finns behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel på tillgänglighetsområdet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 6, 11, 14, 16 och 20. 58. Rskr. 2021/22:403 Vårändringsbudget för 2022 samt extra ändringsbudget om stöd till Ukraina Prop. 2021/22:99 och 255, bet. 2021/22:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 86). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om införandet av en s.k. gas i pensionssystemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den s.k. gasen i pensionssystemet (bet. 2021/22:FiU21 s. 10 f.). Frågan om en s.k. gas i pensionssystemet är avhängig den parlamentariskt sammansatta Arbetsgruppen för vårdande av pensionsöverenskommelsens (Pensionsgruppen) (S 2007:F) ställningstagande. Regeringen har i oktober 2023 beslutat om en utvidgning av Pensionsgruppen till riksdagens samtliga partier och därefter har reformarbetet återupptagits. Pensionsgruppen har i februari 2024 ställt sig bakom att utreda bl.a. hur överskott i pensionssystemet kan hanteras. Punkten är inte slutbehandlad. 59. Rskr. 2021/22:416 Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn Prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 87). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om möjlighet frångå schablonen i vissa fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en möjlighet att frångå schablonen i vissa fall (bet. 2021/22:SoU34 s. 15 f.). I regeringens proposition Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn (prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34, rskr. 2021/22:416) lämnades lagförslag som bl.a. innebär att föräldraansvaret ska beaktas genom ett schabloniserat föräldraavdrag i syfte att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten inom den personliga assistansen och assistansersättningen (prop. 2021/22:214 s. 35 f.). I propositionen argumenterade regeringen mot att det ska vara möjligt att frångå schablonen. Regeringen anser att de fördelar i fråga om förutsägbarhet och förenklad tillämpning som en schablon innebär överväger den nackdel som utebliven individuell prövning innebär. Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 160) att den anser att det inte ska vara möjligt att frångå schablonen. Regeringen bedömde att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 8 om barnets bästa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnets bästa (bet. 2021/22:SoU34 s. 16). Regeringen angav i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 160–161) att LSS-utredningen (S 2016:03) i sitt betänkande Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88) har analyserat delar av LSS ur ett barnperspektiv och att Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) i sitt betänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU (SOU 2023:9) särskilt beaktat konsekvenser av de förslag som lämnas ur ett barnperspektiv, utifrån barnkonventionen. Betänkandena har remissbehandlats. Mot bakgrund av utredningarnas slutsatser ser regeringen inget behov av någon ytterligare utredning som behandlar frågan om barnperspektivet i LSS. Regeringen bedömer även att en översyn av lagstiftningen med syfte att införa en ny bestämmelse om barnets bästa i lagen om LSS är obehövlig. Enligt gällande rätt ska barnets bästa särskilt beaktas i fråga om åtgärder som rör barn, vilket innefattar åtgärder i alla typer av insatser inbegripet personlig assistans. Regeringen angav i budgetpropositionen att den anser att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 9 om utvärdering av lagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av lagstiftningen (bet. 2021/22:SoU34 s. 19). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 161) att Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen i respektive myndighets regleringsbrev för 2023 har fått i uppdrag att följa upp och utvärdera reformen som följer av den nya lagstiftningen som antogs efter förslag i regeringens proposition Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer med psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn (prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34, rskr. 2021/22:416). Regeringen ansåg att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 60. Rskr. 2021/22:418 Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2021/22:230, bet. 2021/22:SoU37 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 88). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om sammanhållna vårdinsatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om placerade barns och ungas tillgång till psykiatrisk och somatisk vård samt tandvård (bet. 2021/22:SoU37 s. 15 och 16). Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) lämnade i oktober 2023 betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen har lämnat flera förslag som syftar till att stärka tillgången till hälso- och sjukvård för barn och unga som placeras på hem för vård eller boende (HVB) och hos Statens institutionsstyrelse. Betänkandet remissbehandlas t.o.m. den 22 mars 2024. Ett regeringsuppdrag till Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om pilotprojektet Integrerad vårdform pågår också t.o.m. 2025 (S2019/03898). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om samverkan med kommunerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samverkan med kommunerna i samband med att kommunen avser att avsluta en placering (bet. 2021/22:SoU37 s. 16). Regeringen beslutade i december 2023 att tillsätta en nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården som syftar till att skapa fler kvalitativa vårdplatser inom hela vårdkedjan (S 2023/03211). Ett ytterligare syfte är att samordnaren genom utåtriktat arbete ska bidra till att kvaliteten i vården av barn och unga säkerställs i hela vårdkedjan. Samordnaren ska slutredovisa uppdraget senast den 31 december 2025. Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att tillsätta en utredning om reform av den statliga barn- och ungdomsvården. Utredaren ska analysera en mer ändamålsenlig utslussning och eftervård efter en placering inom den statliga barn- och ungdomsvården (dir. 2024:13). Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om en särskild enhet inom Kriminalvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild enhet inom Kriminalvården som ska överta ansvaret från socialtjänsten och Statens institutionsstyrelse för unga som begår grova brott (bet. 2021/22:SoU37 s. 22 f.). Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga (Ju 2021:17) har haft i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingår att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget ska redovisas senast den 10 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4 och 8. 61. Rskr. 2021/22:423 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 Skr. 2021/22:213, bet. 2021/22:SoU25 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 89). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riksdagens tillkännagivanden om ANDTS-strategin i juni 2021*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör genomföra de beslut som riksdagen fattade den 15 juni 2021 om ANDTS-strategin (bet. 2021/22:SoU25 s. 24). Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Socialstyrelsen ett uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (S2022/01825). Den 23 februari 2023 beslutade regeringen att ändra uppdraget Ändringen innebar att myndigheterna, i sin gemensamma redovisning av uppdraget, även skulle beskriva olika produkters skadeverkningar i relation till varandra, utifrån tillgänglig kunskap som vilar på vetenskaplig grund. Uppdraget redovisades den 30 juni 2023. Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) har i uppdrag att se över vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet, och därtill närliggande frågor samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverken (dir. 2022:111). I utredningens uppdrag ingår att analysera konsekvenserna av en eventuell förändring av det övergripande målet för ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka, bl.a. i förhållande till Sveriges internationella åtaganden och EU-rätten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2024. Därefter avser regeringen att ta ställning till ett möjligt ändrat övergripande mål för ANDTS-politiken inbegripet förslag till ny ANDTS-strategi i enlighet med tillkännagivandena i betänkande 2020/21:SoU25. Folkhälsomyndigheten har haft ett uppdrag att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet (S2021/03343). Uppdraget redovisades den 1 maj 2022. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om tillgängliggörande av naloxon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen, utan dröjsmål, bör vidta nödvändiga åtgärder när det gäller ökat tillgängliggörande av naloxon (bet. 2021/22:SoU25 s. 71). Narkotikautredningen (S 2022:01) har haft i uppdrag att bl.a. analysera om andra yrkesgrupper än hälso- och sjukvårdspersonal och i så fall vilka, ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser samt vid behov lämna författningsförslag för hur det bör regleras (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag ingick vidare att föreslå en modell för en ändamålsenlig uppföljning av missbruks- och beroendevården, som ska inkludera uppföljning av användningen av naloxonläkemedel samt hur uppföljningen ska utvecklas över tid. Uppdraget redovisades den 26 oktober 2023 genom slutbetänkandet Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62). Betänkandet avses att remitteras i januari 2024. Regeringen har också gett Socialstyrelsen ett uppdrag att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon (S2021/04973) och Läkemedelverket ett uppdrag att bistå Socialstyrelsen i det arbetet (S2023/00677). I uppdraget ingår bl.a. att bidra till att utveckla och implementera ett systematiskt arbete med att tillhandahålla naloxon för att minska antal dödsfall till följd av opioider. Socialstyrelsen ska även föreslå insatser som kan genomföras för att tillgängliggöra naloxon till fler personer som har behov av läkemedlet och arbeta för att tillgängliggöra naloxon ytterligare i hela landet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 62. Rskr. 2021/22:443 Hårdare regler för nya nikotinprodukter Prop. 2021/22:200, bet. 2021/22:SoU31 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 94). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om förbud mot smaksättning b)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om följdändringar (bet. 2021/22:SoU31 s. 9 f.). Regeringen lämnade förslag på nödvändiga följdändringar i propositionen Genomförande av nya krav på upphettade tobaksvaror (prop. 2023/24:54) som beslutades den 14 december 2023. I propositionen (s. 10) angavs att regeringen anser att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. Punkt 11 om straffansvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om straffansvar. Utskottet anser att regeringen bör se över frågan om att göra det straffbart för privatpersoner att överlåta eller sälja tobaks- och nikotinprodukter till personer under 18 år (bet. 2021/22:SoU31 s. 17–23 f.). Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) har sedan den 7 juli 2022 i uppdrag att se över vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet, och därtill närliggande frågor samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverken (dir. 2022:111). Utredningen ska bl.a. analysera om förbud och straffbeläggning avseende langning av tobak och nikotinprodukter bör införas och, om det bedöms finnas förutsättningar för detta, lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2024. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4 s. 90) angav regeringen att Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet inom ramen för sitt uppdrag har i uppgift att analysera om förbud och straffbeläggning avseende langning av tobak och nikotinprodukter bör införas och, om det bedöms finnas förutsättningar för detta, lämna nödvändiga författningsförslag. Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 63. Rskr. 2022/23:34 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2021 Skr. 2021/22:264, bet. 2022/23:SoU2 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 96). Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 december 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 64. Rskr. 2022/23:35 Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet Skr. 2021/22:249 och 281, bet. 2022/23:SoU3 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 97). Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 december 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 65. Rskr. 2022/23:43 Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen Skr. 2021/22:266, bet. 2022/23:SfU7 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 98). Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 december 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 66. Rskr. 2022/23:114 Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU Utskottsinitiativ, bet. 2022/23:SoU9. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen med utgångspunkt i promemorian Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU, och med beaktande av remissvaren, ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga samt att regeringen årligen ska återkomma till riksdagen med information om hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga fortlöper. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 171) anför regeringen att lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, behöver reformeras och ersättas med en ny, mer överskådlig och pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som rättighetsbärare. Regeringen avser att som ett led i detta genomföra vissa av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag som lämnas i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU (S2022/0472). I detta syfte har medel tillförts anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 och anslaget 4.7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. utgiftsområde 9 från och med år 2025. Regeringen avser att återkomma med lagförslag i frågan. Beredning av lagrådsremiss pågår. En redovisning av hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga har fortlöpt under 2023 finns i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 136–143). Punkten är inte slutbehandlad. 67. Rskr. 2022/23:115 En ny biobankslag Prop. 2021/22:257, bet. 2022/23:SoU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 2 februari 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 38–42). Punkt 2 om forskning på prover från beslutsoförmögna personer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om forskning på prover från beslutsoförmögna personer (bet. 2022/23:SoU4 s. 10). Frågan om beslutsoförmögna personers ställning i vården är viktig för regeringen och har utretts några gånger tidigare. Det som utskottet nu anför om ändrad reglering för just forskning på prover från beslutsoförmögna personer kan kräva ytterligare utredning då detta är en komplex frågeställning. Regeringen ser över möjligheterna att göra detta under 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 68. Rskr. 2022/23:116 Ökad kontroll i hälso- och sjukvården Prop. 2021/22:260, bet. 2022/23:SoU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare samt punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 2 februari 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 36 och 37). 69. Rskr. 2022/23:123 Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel Skr. 2022/23:12, bet. 2022/23:SoU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 december 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 70. Rskr. 2022/23:124 Riksrevisionens rapport om statens arbete med att säkra skyddsutrustning under coronapandemin Skr. 2022/23:19, bet. 2022/23:SoU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 december 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 71. Rskr. 2022/23:143 Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet Skr. 2022/23:27, bet. 2022/23:SoU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 december 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 72. Rskr. 2022/23:154 Senarelagd anslutning till nationell läkemedelslista Prop. 2022/23:57, bet. 2022/23:SoU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 mars 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 152). 73 Rskr. 2022/23:164 Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap Prop. 2022/23:45, bet. 2022/23:SoU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om krav på sjukvårdsprodukter och övrig utrustning för att skydda sjukvårdspersonal samt punkt 2 om regeringens förslag i övrigt, a): Den 20 april 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 188–191). Punkt 2 om regeringens förslag i övrigt, b): Den 25 april 2023 beslutade Regeringskansliet att begära sammankallande av en extra bolagsstämma och föreslog en förändrad ägaranvisning för Apotek Produktion & Laboratorier AB. Vid bolagsstämma den 29 maj 2023 beslutades den ändrade ägaranvisningen. Bolagets uppdrag är därmed ändrat och den 7 december 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet såvitt avser denna punkt. 74. Rskr. 2022/23:169 Avskiljningar vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2022/23:49, bet. 2022/23:SoU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 december 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 75. Rskr. 2022/23:181 Genomförande av tillgänglighetsdirektivet Prop. 2022/23:42, bet. 2022/23:SoU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 maj 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 254). 76. Rskr. 2022/23:191 En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke Prop. 2022/23:64, bet. 2022/23:SoU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 292). 77. Rskr. 2022/23:192 Prioriteringar inom hälso- och sjukvården Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2022/23:SoU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar (bet. 2022/23:SoU13 s. 11). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 42) aviserade regeringen avsikten att ta fram en nationell strategi för sällsynta diagnoser. Regeringen initierade arbetet under hösten 2023 genom att bjuda in patientorganisationer, professioner, myndigheter och andra organisationer för att diskutera vad som bör ingå respektive inte ingå i strategin. Regeringen har gett Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram ett förslag på en nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Enligt uppdraget ska den nationella strategin bl.a. utgå från patientgruppernas behov och bidra till att skapa samsyn kring mål och prioriteringsområden för inriktningen framåt, bygga vidare på befintliga hälso- och sjukvårdsstrukturer samt fokusera på att tydliggöra samordnande och kunskapsspridande funktioner. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 78. Rskr. 2022/23:214 Estetiska produkter – en övergångsbestämmelse Prop. 2022/23:110, bet. 2022/23:SoU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 juni 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 403). Riksmötet 2023/24 79. Rskr. 2023/24:22 Ledarhundar Prop. 2022/23:122, bet. 2023/24:SoU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 692 och 693). 80. Rskr. 2023/24:44 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2022 Skr. 2022/23:134, bet. 2023/24:SoU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 december 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 81. Rskr. 2023/24:46 Välfärdsteknik inom äldreomsorgen Prop. 2022/23:131, bet. 2023/24:SoU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 december 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 820–822). 82. Rskr. 2023/24:52 Höständringsbudget för 2023 Prop. 2023/24:2, bet. 2023/24:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändrade ramar och ändrade anslag: Om utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg: Den 14 december 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försäkringskassan (anslag 1:4 och 1:7) och avseende anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Punkten är slutbehandlad. Om utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning: Den 14 december 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försäkringskassan (anslag 1:2). Punkten är slutbehandlad. 83. Rskr. 2023/24:63 Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah Skr. 2022/23:141, bet. 2023/24:SoU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 december 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 84. Rskr. 2023/24:76 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17 a) anslagen för 2024: Den 14 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag. Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och anslag 13:1 Stöd till idrotten samt riktlinjer för statens bidrag till idrotten för budgetåret 2024. Punkten är slutbehandlad. c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, punkt 5: Den 14 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler och 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer. Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (anslag 12:2). Punkten är slutbehandlad. 85. Rskr. 2023/24:82 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:SfU2 Skrivelsen är slutbehandlad Om statens budget inom utgiftsområde 11 a) anslagen för 2024: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. 86. Rskr. 2023/24:88 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:SoU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 9 a) anslag för 2024: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försäkringskassan (anslag 1:4, 1:7, 4:3 och 4:4). Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag. Punkten är slutbehandlad. b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, punkterna 1–6: Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Punkten är slutbehandlad. 87. Rskr. 2023/24:90 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:SfU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 12 a) anslagen för 2024: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. b) lagförslagen: Den 14 december 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 905–907). 88. Rskr. 2023/24:91 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:SfU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 10 a) anslagen för 2024: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen. Punkten är slutbehandlad. b) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försäkringskassan. Punkten är slutbehandlad. 2.6 Finansdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:144 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75 (Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5), 2015/16:75 (Fi 5), 2016/17:75 (Fi 3), 2017/18:75 (Fi 2), 2018/19:75 (Fi 2), 2019/20:75 (Fi 2), 2020/21:75 (Fi 2), 2021/22:75 (Fi 2) och 2022/23:75 (Fi 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad kulturutskottet anfört med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som skulle föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kulturinstitutionerna. I uppdraget ingick även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kunde tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktiven framgår att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att utse en särskild utredare (Fi2019/02249). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 14 december 2020 i betänkandet Funktionalitet och enhetlighet – hyresmodell för fem kulturinstitutioners huvudbyggnader (SOU 2020:76). Betänkandet, som remitterades fram t.o.m. den 5 maj 2021, bereds i Regeringskansliet. Delvis ny information har tillkommit i ärendet. Under 2023 har medel avsatts för en utredning om hyresmodell för vissa kulturinstitutioner. Frågan bereds fortsatt inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 2. Rskr. 2009/10:162 Förändrad ägarstruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning m.m. Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (N 73), 2010/11:75 (Fi 20), 2011/12:75 (Fi 12), 2012/13:75 (Fi 5), 2013/14:75 (Fi 4), 2014/15:75 (N 6), 2015/16:75 (N 5), 2016/17:75 (N 5), 2017/18:75 (N 5), 2018/19:75 (N 5), 2019/20:75 (N 3), 2020/21:75 (N 3), 2021/22:75 (N 3) och 2022/23:75 (Fi 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens ägande i Aktiebolaget Svensk Bilprovning: På extra bolagsstämma i Aktiebolaget Svensk Bilprovning den 4 oktober 2011 beslutades att inleda en process för försäljning av delar av bolagets stationsnät. Den 8 juli 2012 meddelade bolaget att avtal tecknats med Opus Group AB (publ) om försäljning av det nordöstra stationsnätet, som i huvudsak bestod av stationer i Mälardalen och norra Sverige. Köpeskillingen uppgick till ca 375 miljoner kronor. Den 5 november 2012 meddelades att affären med Opus Group AB (publ) slutförts. Aktiebolaget Svensk Bilprovning tillkännagav den 5 november 2012 att avtal tecknats med Söderport Fastigheter AB gällande försäljning av fastighetsbeståndet. Förvärvet av fastigheterna gjordes till ett underliggande fastighetsvärde om 470 miljoner kronor. Försäljningen omfattade 142 kommersiella fastigheter i hela Sverige. Söderport Fastigheter AB tillträdde fastigheterna i slutet av december 2012. Den 25 januari 2013 meddelade Aktiebolaget Svensk Bilprovnings ägare att man avsåg dela bolaget i två delar. Beslutet fattades sedan vid en extra bolagsstämma den 26 februari 2013 och uppdelningen slutfördes den 18 mars 2013. De icke statliga ägarna, som innehade 48 procent av aktierna, blev hundraprocentiga ägare till det sydvästra stationsnätet, som varit till försäljning. Aktiebolaget Svensk Bilprovning blev därigenom ett helstatligt bolag med ett rikstäckande stationsnät. Under 2023 har inga ytterligare händelser skett. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2009/10:220 Nyemission i SAS AB (publ) Prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 29), 2011/12:75 (Fi 16), 2012/13:75 (Fi 6), 2013/14:75 (Fi 5), 2014/15:75 (N 7), 2015/16:75 (N 6), 2016/17:75 (N 6), 2017/18:75 (N 6), 2018/19:75 (N 6), 2019/20:75 (N 4), 2020/21:75 (N 4), 2021/22:75 (N 4) och 2022/23:75 (Fi 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om svenska statens fortsatta ägande i SAS AB när det gäller a), b) och c): Regeringen har bemyndigande att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB (SAS). Den 13 oktober 2016 sålde svenska staten 13,8 miljoner stamaktier i bolaget för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Genom försäljningen minskade svenska statens ägarandel från ca 21,4 procent till ca 17,2 procent av stamaktierna. Försäljningen genomfördes tillsammans med norska staten. Tillsammans sålde staterna 23 miljoner stamaktier motsvarande ca 7 procent av det totala antalet stamaktier i SAS. Efter försäljningen ägde svenska staten 56,7 miljoner stamaktier i SAS. Bolaget genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. I juni 2020 bemyndigades regeringen att för statens räkning förvärva aktier eller andelar eller vidta andra liknande åtgärder som syftar till att rekapitalisera SAS med ett belopp om högst 5 miljarder kronor och inom denna ram öka statens röst- och ägarandel i bolaget (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av SAS slutförts under hösten 2020 äger svenska staten 1 584 296 144 stamaktier, vilket motsvarar ca 21,8 procent av totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringen har fortsatt haft som ambition att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS. Bolaget befinner sig sedan den 5 juli 2022 i ett rekonstruktionsförfarande som genomförs i en domstol i USA. Den 3 oktober 2023 offentliggjorde SAS att bolaget utsett ett konsortium bestående av Castlelake L.P., Air France-KLM S.A., danska staten och Lind Invest ApS som det vinnande budkonsortiet i bolagets kapitalanskaffningsprocess. Den 4 november 2023 kommunicerade bolaget att det ingått ett investeringsavtal med budkonsortiet. Svenska staten kommer inte att investera i bolaget. Samtliga av SAS stamaktier och noterade hybridobligationer förväntas bli inlösta, indragna och avnoterade inom ramen för bolagets rekonstruktionsprocess och något värde bedöms inte komma att distribueras till aktieägare och oprioriterade borgenärer. Detta förväntas enligt bolaget ske under 2024. Se även rskr. 2015/16:90 (jfr Fi 7). Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 4. Rskr. 2012/13:103 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 83), 2013/14:75 (Fi 20), 2014/15:75 (N 18), 2015/16:75 (N 15), 2016/17:75 (N 14), 2017/18:75 (N 13), 2018/19:75 (N 11), 2019/20:75 (N 9), 2020/21:75 (N 8), 2021/22:75 (N 8) och 2022/23:75 (Fi 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB: Riksdagen bemyndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Lernia AB och i Aktiebolaget Bostadsgaranti (ABO). Vidare bemyndigade riksdagen i mars 2014 regeringen att avveckla ABO genom likvidation (prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25, rskr. 2013/14:212). Med stöd av dessa bemyndiganden röstade staten vid bolagsstämma i ABO i maj 2014 för att överlåta aktierna i det helägda dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO), vari huvuddelen av koncernens verksamhet bedrevs. Överlåtelsen slutfördes i november 2014. Sedan ABO:s kvarvarande garantiåtaganden avvecklats försattes bolaget i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den 22 februari 2018. Likvidationen avslutades den 19 mars 2019. Den del som avser ABO är därmed slutbehandlad. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 5. Rskr. 2013/14:56 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20), 2015/16:75 (Fi 13), 2016/17:75 (Fi 9), 2017/18:75 (Fi 6), 2018/19:75 (Fi 5), 2019/20:75 (Fi 5), 2020/21:75 (Fi 5), 2021/22:75 (Fi 5) och 2022/23:75 (Fi 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). Regeringen har gett Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag (Fi 2022:04) i uppdrag att göra en uppföljning. Kommittén har i två tilläggsdirektiv fått ett utvidgat uppdrag och förlängd utredningstid (dir. 2023:10 som beslutades den 26 januari 2023 och dir. 2023:128 som beslutades den 7 september 2023). Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2013/14:186 Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26), 2015/16:75 (Fi 18), 2016/17:75 (Fi 11), 2017/18:75 (Fi 8), 2018/19:75 (Fi 7), 2019/20:75 (Fi 7), 2020/21:75 (Fi 7), 2021/22:75 (Fi 7) och 2022/23:75 (Fi 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet, c): Fortifikationsverket har tidigare tecknat ett intentionsavtal tillsammans med Järfälla kommun och Försvarsmakten gällande en möjlig etablering av ett nytt högkvarter för Försvarsmakten på den aktuella fastigheten. Det har genomförts några mindre fastighetsjusteringar mellan kommunen och staten. Vidare har mark överförts från myndigheten till kommunen i takt med att detaljplaner har beslutats. Fortifikationsverket bedömer att det finns ett fortsatt behov av statlig äganderätt av del av fastigheten för att kunna tillgodose totalförsvarets behov. Frågorna rör komplexa förhållanden som berör ett flertal parter. Det förändrade omvärldsläget medför behov av fortsatt och fördjupad analys. Under 2023 har det pågått diskussioner mellan Järfälla kommun och berörda myndigheter. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 7. Rskr. 2015/16:90 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 68), 2016/17:75 (N 48), 2017/18:75 (N 41), 2018/19:75 (N 34), 2019/20:75 (N 14), 2020/21:75 (N 11), 2021/22:75 (N 10) och 2022/23:75 (Fi 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om SAS AB: Svenska staten sålde under 2016 13,8 miljoner stamaktier i SAS AB (SAS) för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Försäljningskostnaderna drogs av mot försäljningslikviden som efter avdrag för försäljningskostnader uppgick till 203,5 miljoner kronor. Bolaget genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. I juni 2020 bemyndigades regeringen att för statens räkning förvärva aktier eller andelar eller vidta andra liknande åtgärder som syftar till att rekapitalisera SAS med ett belopp om högst 5 miljarder kronor och inom denna ram öka statens röst och ägarandel i bolaget (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av SAS slutförts under hösten 2020 äger svenska staten 1 584 296 144 stamaktier vilket motsvarar ca 21,8 procent av det totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringen har fortsatt haft som ambition att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS. Bolaget befinner sig sedan den 5 juli 2022 i ett rekonstruktionsförfarande som genomförs i en domstol i USA. Se även rskr. 2009/10:220 (jfr Fi 3). Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 8. Rskr. 2016/17:333 Statligt ägda bolag i omvandling Prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 76), 2018/19:75 (N 53), 2019/20:75 (N 22), 2020/21:75 (N 15), 2021/22:75 (N 13) och 2022/23:75 (Fi 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om omvandling av vissa statligt ägda bolag när det gäller a) 14: Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge att AB Göta kanalbolag pantsätter, utarrenderar, avstyckar eller helt eller delvis avyttrar sådan mark inom den s.k. kanalfastigheten som inte behöver ägas av bolaget för att bevara Göta kanals värde som kulturhistoriskt byggnadsverk eller turistattraktion. Bolaget hemställde den 18 januari 2018 om regeringens medgivande att få avyttra vissa delar av den s.k. kanalfastigheten i enlighet med riksdagens bemyndigande. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att delvis bifalla bolagets hemställan och medgav att bolaget pantsätter, utarrenderar, avstyckar och helt eller delvis avyttrar de fastigheter och delar av fastigheter som framgår av regeringens beslut. Regeringen beslutade den 20 december 2018 att avslå en ansökan från två privatpersoner att förvärva en fastighet från bolaget med stöd av riksdagens bemyndigande. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2016/17:335 Ny kommunallag Prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 60), 2018/19:75 (Fi 28), 2019/20:75 (Fi 25), 2020/21:75 (Fi 20), 2021/22:75 (Fi 15) och 2022/23:75 (Fi 14). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 13 om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal regi*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att skyldigheten för fullmäktige att anta ett program med mål och riktlinjer för privata utförare även ska omfatta verksamhet som bedrivs i egen regi (bet. 2016/17:KU30 s. 40 f.). Regeringen har mottagit betänkandet En god kommunal hushållning (SOU 2021:75), som bl.a. innehåller förslag om skyldighet för fullmäktige att ta fram vissa ekonomiska planer. Betänkandet har beretts inom Regeringskansliet och frågan om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal regi var tänkt att hanteras inom ramen för en kommande lagstiftningsprodukt. Det beredningsunderlag som fanns tillgängligt i denna fråga, betänkandet En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24), var emellertid mer än fem år gammalt, vilket medförde att förslaget om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal regi behövde remitteras på nytt. I mars 2023 remitterades departementspromemorian Likvärdiga krav på mål och riktlinjer för alla utförare av kommunal verksamhet, och den 19 oktober 2023 beslutade regeringen en lagrådsremiss med anledning av förslagen i promemorian. Den 14 december 2023 beslutade regeringen propositionen Likvärdiga krav på mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet (prop. 2023/24:52). I propositionen föreslås en lag om ändring i kommunallagen (2017:725) som innebär att det program med mål och riktlinjer som fullmäktige ska anta för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare även ska omfatta verksamhet som bedrivs av kommuner och regioner i egen regi. Tillkännagivandet bedömdes därmed vara tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 10. Rskr. 2017/18:357 Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet Prop. 2017/18:159, bet. 2017/18:FiU44 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 68), 2019/20:75 (Fi 37), 2020/21:75 (Fi 29), 2021/22:75 (Fi 22) och 2022/23:75 (Fi 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om nationella kvalitetskrav m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden (bet. 2017/18:FiU44 s. 17 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:4112 yrkande 2. Den 28 september 2021 gav regeringen Statens skolverk (Skolverket) i uppdrag (U2021/03837) att föreslå nationella målsättningar för de skolformer för vilka det i dag inte finns nationella målsättningar och för fritidshemmet. Skolverket skulle vid behov föreslå justeringar av befintliga nationella målsättningar (U2018/03428). Skolverket skulle vidare ta fram och utveckla delmål och indikatorer för uppföljning och analys av huvudmännens verksamhet och resultaten av denna verksamhet. Skolverket skulle även identifiera, sammanställa och utveckla framgångsfaktorer för effektiv skolutveckling. Den 30 april 2022 redovisade Skolverket uppdraget i den del som avsåg de nationella målsättningarna (U2022/01893). Den 8 juni 2022 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero (prop. 2021/22:160) om skärpningar i skollagens (2010:800) bestämmelser om skolornas och huvudmännens ansvar att bedriva systematiskt kvalitetsarbete (bet. 2021/22:UbU28, rskr. 2021/22:364). Riksdagen beslutade, vid samma tillfälle, om ett bemyndigande i skollagen för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas samt om ändringar i bestämmelsen om hur Skolverket ska formulera sina förelägganden. Dessa åtgärder syftar till att Statens skolinspektion (Skolinspektionen) ska kunna få vitesförelägganden utdömda i domstol vid brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Ändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Den 2 februari 2022 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister (prop. 2021/22:45), som bl.a. innehåller bestämmelser om att Skolinspektionen ska få större möjligheter att stänga både kommunala och fristående skolor som har allvarliga och återkommande brister (bet. 2021/22:UbU10, rskr. 2021/22:136). Regeringen redogjorde i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.7) för vilka åtgärder som vidtagits med anledning av tillkännagivandet i den del som rör skolväsendet. Regeringen gjorde bedömningen att tillkännagivandet genom dessa åtgärder var tillgodosett i denna del. Regeringen gav den 22 december 2020 en utredare i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag som kompletterar socialtjänstlagen med särskilda bestämmelser om vård och omsorg om äldre och som bl.a. innehåller bestämmelser om en nationell omsorgsplan (dir. 2020:142). Syftet med utredningen var att långsiktigt stärka förutsättningarna för äldreomsorgen samt tydliggöra dess uppdrag och innehåll. Den 28 juni 2022 överlämnades betänkandet Nästa steg, ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41). Betänkandet remitterades den 12 juli 2022 och remisstiden gick ut den 15 november 2022. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 11. Rskr. 2018/19:288 Vårändringsbudget för 2019 Prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 75), 2020/21:75 (Fi 36), 2021/22:75 (Fi 24) och 2022/23:75 (Fi 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomst-beräkning, g)–j): Ny information tillkom under 2022 i beredningen av ärendet i fråga om fastigheten Stockholm Kungliga Myntet. Efter förslag i Vårändringsbudget för 2023 har riksdagen återkallat bemyndigandet till regeringen att genom försäljning överlåta fastigheten Stockholm Kungliga Myntet 1 (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254), jfr Fi 85. Punkterna lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomstberäkning, g) och h) är slutbehandlade. När det gäller fastigheten Stockholm Ladugårdsbron 14 har ett förnyat underlag begärts in från Statens fastighetsverk under 2022. Underlaget ingår i den fortsatta beredningen av ärendet. Ny information om den nämnda fastigheteten har därefter tillkommit. Ärendet bereds därför alltjämt i Regeringskansliet. Följande punkter är inte slutbehandlade: lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomstberäkning, i) och j). Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e): Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Lunds universitet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 12. Rskr. 2019/20:48 En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 96), 2020/21:75 (Fi 43), 2021/22:75 (Fi 28) och 2022/23:75 (Fi 22). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen (bet. 2019/20:KU3 s. 14 f.) och därmed delvis bifallit motion 2019/20:363. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.3.4) anges att den bedömning som regeringen gjorde i propositionen En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning (prop. 2018/19:162 s. 438 och 439) om att bestämmelserna som gäller vid regionindelning inte bör vara helt identiska med de regler som gäller för kommunerna kvarstår. När det gäller regionindelningen skulle det kunna finnas starka skäl för en förändring av statens regionala myndighetsindelning som berör många regioner. I sådana situationer går det inte alltid att skapa konsensus om hur en indelning ska se ut, utan intresset av en fungerande helhetslösning bör ges företräde framför enskilda regioners uppfattning. Samma argument gör sig även gällande vid genomförandet av större strukturreformer. En sådan reform kan bli aktuell inom ramen för Tidöavtalets samarbetsprojekt för hälso- och sjukvården. I budgetpropositionen för 2024 bedömdes därför att det inte fanns skäl att lämna förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen, och att tillkännagivandet därmed fick anses slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 13. Rskr. 2019/20:74 Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning Prop. 2019/20:15, bet. 2019/20:TU4 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 50), 2020/21:75 (I 26), 2021/22:75 (I 25) och 2022/23:75 (Fi 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om instansordning vid överklagan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över möjligheten för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga beviljande eller återkallande av tillstånd till regeringen när det är motiverat utifrån Sveriges säkerhet (bet. 2019/20:TU4 s. 13). Frågan har beretts inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. Ytterligare överväganden krävs dock varför frågan inte behandlades i propositionen Genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (prop. 2021/22:136). Under 2023 initierades en närmare dialog mellan de berörda departementen i syfte att fastställa hur tillkännagivandet bör tillmötesgås. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2019/20:340 Vårändringsbudget för 2020 Prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 84), 2021/22:75 (Fi 38) och 2022/23:75 (Fi 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c): Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Lunds universitet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 15. Rskr. 2020/21:12 Utvidgad förundersökningsrätt för Tullverket Prop. 2019/20:169, bet. 2020/21:JuU2 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 102), 2021/22:75 (Fi 41) och 2022/23:75 (Fi 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare stärka Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2020/21:JuU2 s. 5 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:3638 yrkandena 1 och 2 samt 2019/20:3639. Den 23 juni 2021 beslutade riksdagen propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192). I propositionen ansåg regeringen att förslagen om att Tullverket ges en möjlighet att ingripa mot brott som inte faller inom myndighetens verksamhetsområde samt genom tillsättandet av Tullbefogenhetsutredningen som bl.a. har till uppgift att lämna förslag om en samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter, att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. I justitieutskottets betänkande över propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192) angav utskottet att utskottet inte hade något att invända mot den redovisning som regeringen lämnat rörande beredningen av utskottets tidigare tillkännagivanden (2020/21:JuU37 s. 17). Detta uppfattade regeringen som att riksdagen accepterade att tillkännagivandet var slutbehandlat. Regeringen redovisade tillkännagivandet som slutbehandlat i skrivelsen 2021/22:75, Fi 41. I konstitutionsutskottets betänkande 2021/22:KU21 anför justitieutskottet att utskottet inte anser att tillkännagivandet är tillgodosett. Skälen för detta är enligt utskottet att den nya regleringen enbart ger Tullverket rätt att agera när den av en slump hittar smuggelgods. Tillkännagivandet innebär enligt utskottet att Tullverket ska kunna vara brottsbekämpande och på egen hand agera för att hindra smuggelgods från att föras ut ur landet, vilket myndigheten i dag fortfarande inte kan. Den omständigheten att regeringen tillsatt en utredning om en samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter ändrar inte utskottets bedömning. Punkten står därför åter som öppen. Den 30 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektivet innebär att utredaren ska lämna författningsförslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak. Den 18 december överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet skickades ut på remiss den 29 december och ska besvaras senast den 28 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2020/21:63 Statens budget 2021 – rambeslutet Prop. 2019:20:122, 2020/21:1 och 2020/21:14, bet. 2020/21:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 115), 2021/22:75 (Fi 42) och 2022/23:75 (Fi 30). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, i) övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2021, 1 och 2: Regeringen medgav i beslut den 16 december 2021 Statens fastighetsverk att under 2022 eller 2023 överlåta fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 till ett belopp om lägst 120 000 000 kronor (Fi2017/04023). Överlåtelseavtal tecknades den 21 december 2022. Regeringen har redovisat detta i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 2 avsnitt 5.3). Punkten är slutbehandlad. 17. Rskr. 2020/21:163 Mer träffsäkra krisstöd för företag för att möta coronapandemins konsekvenser Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU38 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 48) och 2022/23:75 (Fi 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regelverket för korttidspermitteringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher (bet. 2020/21:FiU38 s. 5 f.). Den 10 juni 2021 beslutade regeringen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208). I propositionen lämnades bl.a. förslag till lagstiftning som innebar att det förstärkta stödet vid korttidsarbete som gällde under perioden december 2020–juni 2021 förlängdes med ytterligare tre månader t.o.m. september samma år. Med beaktande av bl.a. tillkännagivandet föreslogs en ny s.k. jämförelsemånad under förlängningen av stödet. Genom att bestämma en ny jämförelsemånad har större hänsyn kunnat tas till arbetsgivare med säsongsberoende verksamheter (prop. 2020/21:208 s. 17). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommittén ska bl.a. se över om det går att förenkla regelverket och göra det mer flexibelt. Vid kommitténs utvärdering av stödet ska betydelsen för olika branscher och för arbetsgivare som bedriver säsongsberoende verksamhet beaktas. Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2020/21:267 Konsumenträtt Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU12 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 70) och 2022/23:75 (Fi 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 25 om konsumentvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan stärkas och utvecklas (bet. 2020/21:CU12 s. 99 f.). Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att ge Konsumentverket i uppdrag att identifiera och stödja olika samhällsaktörer som har förutsättningar att hjälpa konsumenter i särskilt behov av stöd med att ta till vara sina intressen i samband med köp och med att hantera privatekonomiska problem. Konsumentverket redovisade den 27 februari 2023 genomförandet av uppdraget och det resultat som uppnåtts. En första lägesrapport lämnades i Konsumentverkets årsredovisning för 2020 och ytterligare en lägesrapport lämnades i årsredovisningen för 2021. Ansvarigt statsråd genomförde i oktober 2021 flera möten med representanter från kommuner och civilsamhället för att diskutera konsumentvägledning, inklusive ett seminarium tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner i oktober 2021 riktat till förtroendevalda och förvaltningschefer i samtliga kommuner. Under våren 2022 hade ansvarigt statsråd ytterligare kontakter med bl.a. Konsumentvägledarnas förening, och inhämtade information om verksamheten och tog del av föreningens synpunkter på behov av stöd till konsumenter. I september 2023 hade ansvarigt statsråd ett möte med Konsumentvägledarnas förening. Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att ge Konsumentverket i uppdrag att stärka och utveckla stödet till den kommunala konsumentvägledningen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2025. Inför redovisningen ska myndigheten genomföra ett seminarium till vilket berörda aktörer kommer att bjudas in för att ta del av resultatet. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2020/21:302 En utvidgad bidragsbrottslag Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU26 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 79) och 2022/23:75 (Fi 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om en utvidgad bidragsbrottslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvidgning av bidragsbrottslagen (bet. 2020/21:SfU26 s. 5). Den 31 mars 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag (dir. 2022:25). Enligt direktiven ska en särskild utredare undersöka hur ett straffrättsligt skydd, motsvarande det som i bidragsbrottslagen (2007:612) finns för ekonomiska förmåner och stöd till enskilda personer, kan införas även för statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Utredaren ska bl.a. kartlägga och analysera statliga stöd till företag och andra juridiska personer, identifiera vilka stöd som har behov av ett särskilt straffrättsligt skydd i förhållande till vad som gäller i dag samt föreslå hur ett sådant straffrättsligt skydd bör utformas. Utredaren ska samtidigt överväga om tillämpningsområdet för lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bör utvidgas och t.ex. omfatta felaktiga utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Syftet med utredningen är att stärka skyddet för de statliga stödsystemen genom effektiva och ändamålsenliga bestämmelser för att motverka och lagföra brott riktade mot dessa system. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2020/21:321 Åtgärder avseende stöd vid korttidsarbete Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:NU30 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 82) och 2022/23:75 (Fi 40). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om kortare handläggningstider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider (bet. 2020/21:NU30 s. 8 f.). Enligt utskottet bör regeringen säkerställa att handläggningstiderna för stöd vid korttidsarbete förkortas ytterligare. Medel har tillförts Tillväxtverket genom Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). I och med anslagsförstärkningen bedömde regeringen att Tillväxtverket fick nödvändiga finansiella förutsättningar för att förkorta handläggningstiderna i de fall det var möjligt (prop. 2020/21:208 s. 46). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén överväga lagändringar som säkerställer en snabb handläggning, exempelvis en tidsgaranti (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om särskilda straffbestämmelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilda straffbestämmelser (bet. 2020/21:NU30 s. 13). Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser för stöd vid korttidsarbete. Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser (dir. 2021:79). Kommitténs slutbetänkande har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om proportionalitet vid avstämning och återkrav*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad proportionalitet vid avstämningar och återkrav (bet. 2020/21:NU30 s. 16 f.). Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt utreda hur proportionaliteten vid avstämningar och återkrav av preliminärt stöd kan ökas. Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se över bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och återkrav av stöd (dir. 2021:79). Kommitténs slutbetänkande har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Regeringen lämnade vidare den 23 september 2021 propositionen En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning (prop. 2021/22:14) till riksdagen med förslag om att arbetsgivare som har blivit återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd, med anledning av att deras anmälan om avstämning har kommit in för sent, i vissa fall ska kunna lämna in en ny anmälan om avstämning av preliminärt stöd. Därigenom får de arbetsgivare som brustit i sin anmälningsskyldighet och blivit återbetalningsskyldiga en möjlighet att ändå få slutligt stöd. I propositionen föreslås även ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning för att öka förutsebarheten och rättssäkerheten samt säkerställa att kravet på proportionalitet upprätthålls. Riksdagen har antagit regeringens förslag (bet. 2021/22:NU6, rskr. 2021/22:16). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 och 3. 21. Rskr. 2020/21:385 Vårändringsbudget för 2021 samt extra ändringsbudget – förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni–augusti 2021 Prop. 2020/21:99 och 2020/21:202, bet. 2020/21:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 95) och 2022/23:75 (Fi 41). Skrivelsen är slutbehandlad. Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, b): Riksdagen bemyndigade regeringen att under 2021 göra utfästelser om utveckling av det svenska Gripensystemet som innebär en harmonisering av det svenska stridsflyget med det finländska, under förutsättning att Finland beslutar om anskaffning av Jas 39 Gripen som nytt stridsflygsystem. Den 20 september 2021 beslutade regeringen via budgetpropositionen för 2022 utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap om ett ökat bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. Punkten är slutbehandlad. Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, c): Riksdagen godkände som en riktlinje att utgifter hänförliga till genomförandet av utvecklingen enligt punkt b) hanteras genom anpassningar av Försvarsmaktens verksamhet på stridsflygområdet, med inkomster som uppkommer i samband med försäljningen av Jas 39 Gripen och med ökade anslag under perioden 2026–2032. Finland aviserade i december 2021 att man inte kommer att anskaffa Jas 39 Gripen. Regeringen har inte fattat något beslut om utgifter hänförliga till genomförandet av utvecklingen enligt punkt b). Det är därmed inte aktuellt med någon anpassning av Försvarsmaktens verksamhet inom stridsflygområdet enligt punkt c). Punkten är slutbehandlad. 22. Rskr. 2020/21:414 Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott Prop. 2020/21:192, bet. 2020/21:JuU37 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 102) och 2022/23:75 (Fi 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om en ny samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utökning av Tullverkets befogenheter (bet. 2020/21:JuU37 s. 16 f.). Den 29 april 2021 beslutade regeringen direktiven En samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter (dir. 2021:28). Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven redovisas senast den 16 maj 2022. Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden förlängs. Uppdraget skulle i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) har den 2 september 2022 lämnat delbetänkandet Tullverkets rättsliga befogenheter i en ny tid (SOU 2022:48). Delbetänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om Tullverkets uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett utökat uppdrag för Tullverket att kontrollera utförsel av varor (bet. 2020/21:JuU37 s. 17). Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) förlängs. Uppdraget skulle i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Den 30 mars beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektivet innebär att utredaren ska lämna författningsförslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak. Den 18 december överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet skickades ut på remiss den 29 december och ska besvaras senast den 28 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om införande av utförsel av stöldgods som brott enligt smugglingslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utförsel av stöldgods ska utgöra ett brott enligt smugglingslagen (bet. 2020/21:JuU37 s. 17 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) förlängs. Uppdraget skulle i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Enligt tilläggsdirektiven ska utredaren analysera och ta ställning till om Tullverket bör få utökade möjligheter att göra fler kontroller av utförsel av varor, analysera behovet och möjligheterna att göra utförsel av stöldgods till ett brott enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling, och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2022:29). Den 30 mars beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektivet innebär att utredaren ska lämna författningsförslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak. Den 18 december överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet skickades ut på remiss den 29 december och ska besvaras senast den 28 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 5 och 7. 23. Rskr. 2020/21:416 Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjuk-försäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 103) och 2022/23:75 (Fi 43). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om flexibiliteten i regelverket för stöd vid korttidsarbete för säsongs-varierande verksamhet (bet. 2020/21:FiU52 s. 26). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Kommittén ska bl.a. analysera om regelverket kan förenklas och göras mer flexibelt (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2021/22 24. Rskr. 2021/22:16 En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning Prop. 2021/22:14, bet. 2021/22:NU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 109) och 2022/23:75 (Fi 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om effekter av försenat eller uteblivet stöd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör analysera i vilken utsträckning företag hamnat hos Kronofogden utan egen förskyllan genom att utlovat stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit, och vid behov ta initiativ för att hantera de problem som uppkommit för dessa företag på grund av detta (bet. 2021/22:NU6 s. 5 f.). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommittén ska bl.a. utvärdera stödets betydelse för konkurser samt företagens möjligheter att återstarta efter krisen. Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2021/22:27 Riksrevisionens rapport om administration i statliga myndigheter Skr. 2020/21:218, bet. 2021/22:FiU12 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 111) och 2022/23:75 (Fi 45). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om administrationen i statliga myndigheter: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i samband med att punkten 2 om anslutning till Statens servicecenter slutbehandlas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om anslutning till Statens servicecenter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler myndigheter ska ansluta sig till Statens servicecenters verksamhet för att på så sätt främja en kostnadseffektiv administration i den statliga förvaltningen. De myndigheter som väljer egna lösningar ska lämna en redogörelse för orsakerna till detta och de faktiska kostnaderna för de egna lösningarna i jämförelse med vad de hade fått betala för de gemensamma lösningar som finns via Statens servicecenter. Därutöver bör regeringen utreda förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenter (bet. 2021/22:FiU12 s. 9 f.). Regeringen har i regleringsbreven avseende Statens servicecenter för budgetåren 2023 och 2024 angett att Statens servicecenter ska verka för att antalet myndigheter som är anslutna till myndighetens lönetjänst respektive e-handelstjänst ökar till att omfatta 60 respektive 40 procent av antalet anställda i staten 2025 respektive 2027. Den 7 juli 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven En effektivare samordning av administrativa tjänster genom Statens Servicecenter (dir. 2022:107). Enligt direktiven gavs en särskild utredare i uppdrag att bl.a. utvärdera hur centraliseringen av administrativa tjänster till Statens servicecenter har påverkat effektiviteten i den statliga administrationen, förutsättningarna för en ökad anslutning till Statens servicecenters tjänster och vilka ytterligare tjänster som kan samordnas genom myndigheten och som leder till en ökad effektivitet i den statliga administrationen. Vidare skulle förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenters administrativa tjänster utredas. Utredningen lämnade den 4 september 2023 sitt betänkande Centraliseringen av administrativa tjänster till Statens servicecenter – en utvärdering (SOU 2023:54). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 26. Rskr. 2021/22:31 Ett förenklat upphandlingsregelverk Prop. 2021/22:5, bet. 2021/22:FiU14 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 113) och 2022/23:75 (Fi 46). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering av lagstiftningen om offentlig upphandling avseende små företag och idéburna aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utvärdera lagstiftningen om offentlig upphandling och se över möjligheterna att öka förutsättningarna för små företag och ideella aktörer att delta i upphandlingar och vinna upphandlingskontrakt i syfte att säkra deras möjligheter att delta i upphandlingar (bet. 2021/22:FiU14 s. 19 f.). Den lagstiftning som införts efter förslag i propositionen Ett förenklat upphandlingsregelverk (prop. 2021/22:5) trädde i kraft den 1 februari 2022. Upphandlingsmyndigheten fick i sitt regleringsbrev för 2023 i uppdrag att, mot bakgrund av det förenklade upphandlingsregelverket, följa upp och analysera i vilken utsträckning små företag och idéburna aktörer deltar i offentlig upphandling. Uppföljningen ska belysa utvecklingen inom olika branscher, med fokus på organisationernas bidrag till offentligt finansierade välfärdstjänster. Myndigheten ska vid behov lämna förslag på ytterligare åtgärder för att underlätta för små företag och idéburna aktörer att delta i offentlig upphandling. Uppdraget ska delredovisas senast den 31 mars 2024 och slutredovisas senast den 31 mars 2025. Regeringen ansåg i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 2 avsnitt 7.3.5) att tillkännagivandet var slutbehandlat genom det aktuella uppdraget. Punkten är slutbehandlad. 27. Rskr. 2021/22:46 Statens budget 2022 – Rambeslutet Prop. 2021/22:1, 2021/22:16, 2021/22:20, 2021/22:25, 2021/22:33 och 2021/22:34, bet. 2021/22:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 115) och 2022/23:75 (Fi 47). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten, d) avseende punkten a) beräkningen av inkomster i statens budget 2022, n) ålderspensionssystemets utgifter 2022 och punkt 6 om bemyndigande om att överskrida anslag: Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022 (skr. 2022/23:101 avsnitt 2). Punkterna är slutbehandlade. Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2022: Den 13 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2022 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2022. Den 25 januari 2022 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2022 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Skrivelsen har i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2022 behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022 (skr. 2022/23:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, m) övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2022, 1, 2, 3 och 4: Regeringen medgav i beslut den 16 december 2021 Statens fastighetsverk att under 2022 eller 2023 överlåta fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 till ett belopp om lägst 120 000 000 kronor (Fi2017/04023). Överlåtelseavtal tecknades den 21 december 2022. Regeringen medgav vidare genom beslut den 16 december 2021 Statens fastighetsverk att under 2022 överlåta fastigheten på 3900 Nebraska Avenue i Washington D.C. till ett belopp om lägst 109 000 000 kronor (Fi2020/00135, Fi2021/02221 och Fi2021/02777). Överlåtelseavtal tecknades den 28 december 2022. Detta redovisades i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 2 avsnitt 5.3). Punkten är slutbehandlad. 28. Rskr. 2021/22:101 Riskskatt för kreditinstitut Prop. 2021/22:26, bet. 2021/22:SkU11 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 126) och 2022/23:75 (Fi 48). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om undantag för Kommuninvest m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om undantag för Kommuninvest och om kompensation (bet. 2021/22:SkU11 s. 15 f.). Regeringen för en dialog med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut där olika handlingsalternativ har lyfts fram. Dialogen, som skett löpande under året, är ännu inte avslutad. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om lokalt förankrad bankverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om lokalt förankrad bankverksamhet (bet. 2021/22:SkU11 s. 18). Regeringen har för avsikt att analysera frågan, men har fokuserat på den dialog som förs med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut. De handlingsalternativ som diskuteras med Europeiska kommissionen avseende undantag för Kommuninvest har också bäring på analysen av frågan om lokalt förankrad bankverksamhet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om skadliga effekter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skadliga effekter (bet. 2021/22:SkU11 s. 18 f.). Regeringen har för avsikt att följa frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 4. 29. Rskr. 2021/22:119 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU2 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 129) och 2022/23:75 (Fi 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) förvärv av fastigheter: Riksdagen har godkänt regeringens förslag om att regeringen under 2022–2025 får besluta om avsteg från principen om affärsmässighet vid förvärv av fastigheter som ska ingå i det slutna beståndet av försvarsanläggningar även om de har ett betydande värde, under förutsättning att det krävs för genomförandet av beslut om totalförsvaret. Regeringen har en löpande dialog med berörda myndigheter och har kommunicerat möjligheten till avsteg från principen om affärsmässighet med dem. Principen får betydelse för tillämpningen när det gäller handläggning och beslut i enskilda ärenden framöver. Punkten är inte slutbehandlad. 30. Rskr. 2021/22:122 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 132) och 2022/23:75 (Fi 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2021/22:137 Extra ändringsbudget 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt åtgärder på skatteområdet och andra områden med anledning av coronaviruset Prop. 2021/22:86 och 2021/22:89, bet. 2021/22:FiU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 55). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2022, a): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022 (skr. 2022/23:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. 32. Rskr. 2021/22:213 Konsumenträtt Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU8 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 69). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om konsumentvägledning (reservation 3)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om konsumentvägledning. Enligt tillkännagivandet är det angeläget att regeringen skyndar på arbetet med att stärka och utveckla den kommunala konsumentvägledningen. I detta arbete kan det finnas anledning att särskilt uppmärksamma hur samarbetet mellan den kommunala konsumentvägledningen och budget- och skuldrådgivningen kan utvecklas samt hur kommuner och statliga aktörer, exempelvis de statliga servicekontoren, kan samverka på området. Det kan också finnas anledning att undersöka möjligheten att införa ett bidrag liknande det som ges till den kommunala energi- och klimatrådgivningen för att stärka den kommunala konsumentverksamheten (bet. 2021/22:CU8 s. 37 f.). Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att ge Konsumentverket i uppdrag att identifiera och stödja olika samhällsaktörer som har förutsättningar att hjälpa konsumenter i särskilt behov av stöd med att ta till vara sina intressen i samband med köp och med att hantera privatekonomiska problem. Konsumentverket redovisade den 27 februari 2023 genomförandet av uppdraget och det resultat som uppnåtts. Ansvarigt statsråd genomförde i oktober 2021 flera möten med representanter från kommuner och civilsamhället för att diskutera konsumentvägledning, inklusive ett seminarium tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner i oktober 2021 riktat till förtroendevalda och förvaltningschefer i samtliga kommuner. Under våren 2022 hade ansvarigt statsråd ytterligare kontakter med bl.a. Konsumentvägledarnas förening, och inhämtade information om verksamheten och tog del av föreningens synpunkter på behov av stöd till konsumenter. I september 2023 hade ansvarigt statsråd ett möte med Konsumentvägledarnas förening. Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att ge Konsumentverket i uppdrag att stärka och utveckla stödet till den kommunala konsumentvägledningen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2025. Inför redovisningen ska myndigheten genomföra ett seminarium till vilket berörda aktörer kommer att bjudas in för att ta del av resultatet. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2021/22:236 Mervärdesskatt Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SkU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 72). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om omvandling av lokaler och kontor till bostäder*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att skyndsamt se över skattelagstiftningen i syfte att säkerställa att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler och kontor till bostäder (bet. 2021/22:SkU16 s. 26 f.). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2021/22:248 Extra ändringsbudget för 2022 – Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser Prop. 2021/22:221, bet. 2021/22:FiU39 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 74). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022, ändringar i statens budget för 2022, c): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022 (skr. 2022/23:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om åtgärder för att stärka svensk matberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör stärka den svenska matberedskapen genom ett flertal åtgärder (bet. 2021/22:FiU39 s. 11 f.). Av tillkännagivandet följer att regeringen föreslås maximera den förstärkning av återbetalningen av dieselskatt för jord- och skogsbruket som regeringen redan har föreslagit för perioden den 1 juli 2022 t.o.m. den 30 juni 2023, dvs. att den utökas till det högsta belopp som är förenligt med EU-rätten. Av tillkännagivandet följer även att regeringen föreslås göra den maximala återbetalningen av dieselskatten retroaktiv, dvs. låter den börja gälla redan fr.o.m. den 1 januari 2022 – och inte som regeringen föreslår fr.o.m. den 1 juli 2022 – samt att detta träder i kraft i samband med den första utbetalningen den 1 juli i år. I propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina (prop. 2021/22:269 avsnitt 4.2) har regeringen lämnat ett förslag om sådan förstärkt återbetalning av dieselskatt som efterfrågas. I Extra ändringsbudget för 2022 – Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk (prop. 2021/22:270 avsnitt 4.2) har regeringen lämnat ett förslag om sådan förstärkt återbetalning med retroaktiv tillämpning från 1 januari 2022 som efterfrågas. I Extra ändringsbudget för 2022 – Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett i dessa delar genom dessa förslag (se prop. 2021/22:270 avsnitt 3.2 och 4.2). Av tillkännagivandet följer att regeringen föreslås vidta ett flertal åtgärder, vilket bl.a. innefattar att kraftigt utöka det befintliga krisstödet till gris- och fjäderfäsektorn, införa ytterligare krisstöd till mjölk-, nötkötts-, får- och lammföretag inom ramen för befintliga regler, på EU-nivå aktivt driva att gruppundantag från statsstödsreglerna införs för animaliesektorn, lätta på växtföljdskrav och kräva fler undantag från EU-regler på detta område, utnyttja möjlighet att bevilja tillfälliga undantag från EU:s statsstödsregler för att stödja svenska veteodlare samt övriga växtodlings- och trädgårdsföretag samt att tillfälligt utöka det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige, det s.k. Norrlandsstödet, maximalt under 2022. I Extra ändringsbudget för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser (prop. 2021/22:252, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:438) beslutades ett utökat åtgärdspaket till jordbruket. Det innebar bl.a. att stödet till gris- och fjäderfänäringen utökas till att också inkludera andra delar av animaliesektorn t.ex. mjölk- och nötköttssektorerna. Regeringen har även gett Statens jordbruksverk i uppdrag att meddela kommissionen om Sveriges tillämpning av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/484 rörande undantag från bestämmelser om träda. Detta innebar att trädor som jordbrukarna i vanliga fall behöver för att få fullt stöd, i stället får användas för bete, skörd eller odling av grödor. Inför att kommissionen skulle besluta om ett tillfälligt statsstödsramverk med anledning av Rysslands invasion av Ukraina förordade Sverige att ett tillfälligt regelverk skulle införas för jordbruket i likhet med de regler som gäller för inkomstbortfall vid allvarliga klimathändelser inom ramen för gruppundantaget för vissa kategorier av stöd inom jordbrukssektorn. Kommissionen valde dock en annan utformning, enligt vilken statsstöd kan ges med upp till 35 000 euro (2022/C 131 I/01). Regeringen anser trots det att lantbrukarna inom animaliesektorn kan kompenseras på ett adekvat och effektivt sätt i enlighet med kommissionens meddelande (2022/C 131 I/01) och kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn. Det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige utökades även med 50 000 000 kronor under 2022. I Extra ändringsbudget för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser (prop. 2021/22:252 avsnitt 6.2) bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett i nämnda delar. I Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466) beslutades om ett tillfälligt stöd riktat till företag som bedriver växthusodling samt till gris- och fjäderfänäringen. Regeringen meddelade i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser (prop. 2021/22:252, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:438) att den ansåg att tillkännagivandet därmed var tillgodosett i alla nämnda delar, förutom den del av tillkännagivandet som gäller tillfälliga undantag från EU:s statsstödsregler för att stödja svenska veteodlare samt övriga växtodlings- och trädgårdsföretag. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.7 s. 142 f.) redogjorde regeringen för att den sänkta reduktionsplikten samt den förlängda dieselskattenedsättningen kompenserar de svenska veteodlarna samt övriga växtodlings- och trädgårdsföretag för ökade kostnader. Tillkännagivandet ansågs därmed vara slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 35. Rskr. 2021/22:268 Företag, kapital och fastighet Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SkU14 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 78). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om avdrag för sponsring av idrott (reservation 23)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om avdrag för sponsring av idrott. Enligt tillkännagivandet ska regeringen göra en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk (bet. 2021/22:SkU14 s. 73 f.). Frågan har tidigare behandlats i skrivelse 2003/04:175 om avdrag för sponsring med anledning av ett tillkännagivande, och bedömningen var då att det varken skulle vara möjligt eller lämpligt att införa särregler för sponsring. Finansdepartementet har för avsikt att analysera frågan om avdrag för sponsring av idrott. Frågan om avdrag för sponsring är materiellt sett nära kopplad till frågan om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet, vilken är föremål för utredning (Fi 2023:07). Utredningen ska slutredovisas i december 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om tonnageskatt m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning samt om stämpelskatten på fartygsinteckningar (bet. 2021/22:SkU14 s. 42 f.). Infrastruktur- och bostadsministern har den 29 juni 2023 utsett en utredare som ska analysera om det finns skäl att avskaffa stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp samt utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla systemet med tonnagebeskattning. Uppdraget redovisades till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet den 11 januari 2024 och har nu skickats på remiss. Punkten är inte slutbehandlad. 36. Rskr. 2021/22:271 Polisfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:JuU22 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 79). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 58 om Tullverkets befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets befogenheter (bet. 2021/22:JuU22 s. 110 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) förlängs. Uppdraget skulle i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Den 30 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektivet innebär att utredaren, oavsett ställningstagande i sak, ska lämna författningsförslag som innebär att utförsel av stöldgods kriminaliseras. Tullbefogenhetsutredningen har den 2 september 2022 lämnat delbetänkandet Tullverkets rättsliga befogenheter i en ny tid (SOU 2022:48). Delbetänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Den 18 december 2023 överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet skickades ut på remiss den 29 december 2023 och ska besvaras senast den 28 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 37. Rskr. 2021/22:295 Socialförsäkringsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SfU17 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 82). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 27 om informationsutbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett informationsutbyte mellan myndigheter (bet. 2021/22:SfU17 s. 60 f.). Inom Regeringskansliet har promemorian Utökat informationsutbyte (Ds 2022:13) tagits fram. Promemorian innehåller förslag som syftar till att få till stånd ett mer ändamålsenligt och effektivt informationsutbyte mellan berörda myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor för att säkerställa att de kan fatta korrekta beslut i fråga om ersättningar från välfärdssystemen, och för att motverka arbetslivskriminalitet. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 24 november 2022. Regeringen beslutade den 1 februari 2024 lagrådsremissen En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. I lagrådsremissen behandlas förslag som lämnas i den ovan nämnda promemorian om införande av nya bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 38. Rskr. 2021/22:304 En utvidgad rätt till återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar Prop. 2021/22:74, bet. 2021/22:FiU36 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 86). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om att utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas (bet. 2021/22:FiU36 s. 7) och därmed bifallit motion 2021/22:4366 yrkande 1. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2023 Finansinspektionen i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella legala och praktiska hinder för flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring och föreslå åtgärder för att undanröja dem. Uppdraget redovisades den 15 september 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om att utreda möjligheten att ta bort kravet på firmatecknares underskrift vid flytt av tjänstepension från tidigare arbetsgivare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda om det är möjligt att ta bort kravet på underskrift av tidigare arbetsgivare vid flytt av tjänstepension (bet. 2021/22:FiU36 s. 8) och därmed bifallit motion 2021/22:4366 yrkande 2. Ett arbete pågår i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Regeringen gav också i regleringsbrevet för 2023 Finansinspektionen i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella legala och praktiska hinder för flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring och föreslå åtgärder för att undanröja dem. Uppdraget redovisades den 15 september 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 39. Rskr. 2021/22:308 Ett moderniserat konsumentskydd Prop. 2021/22:174, motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU19 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 87). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om informationskravet vid prissänkning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om informationskravet vid prissänkning (bet. 2021/22:CU19 s. 23 f.) och därmed bifallit motion 2021/22:4530 yrkandena 1 och 2 samt motion 2021/22:4576. Den 22 december 2022 beslutade regeringen att i regleringsbrevet för budgetåret 2023 ge Konsumentverket i uppdrag att redovisa vilka konsekvenser införandet av bestämmelser om information vid prissänkningar i 7 a § prisinformationslagen (2004:347) har fått för konsumentmarknaderna. Myndigheten ska särskilt redovisa hur den utövat tillsyn över att bestämmelserna följs, de effekter bestämmelserna har fått på marknadsföring med angivande av att priset har sänkts och i vilken utsträckning marknadsföringen har anpassats till bestämmelserna. Myndigheten ska även redovisa hur myndigheten väglett näringsidkare om de nya bestämmelserna, inklusive om vilka produkter som är undantagna från bestämmelserna samt hur myndigheten samarbetat och fört dialog med näringsidkare. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 40. Rskr. 2021/22:372 Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen Prop. 2021/22:217, bet. 2021/22:SkU28 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 99). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om folkbokföringsbrott m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med förslag på förändringar i fråga om folkbokföringsbrott som är effektiva men också ändamålsenliga (bet. 2021/22:SkU28 s. 23 f.). Regeringen beslutade direktiven Utökade befogenheter för Skatteverket inom brottsbekämpning och folkbokföring (dir. 2023:134) den 28 september 2023. Utredaren ska bl.a. analysera och ta ställning till om, och i sådana fall hur, ett utvidgat straffansvar i folkbokföringslagen bör utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 28 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 41. Rskr. 2021/22:388 Straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning och övergripande miljöfrågor Prop. 2021/22:167, bet. 2021/22:MJU29 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 102). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel (bet. 2021/22:MJU29 s. 54 f.). Regeringen har den 9 februari 2023 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga i vilken utsträckning krav på djurskydd ställs vid offentlig upphandling (dir. 2023:19). Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 42. Rskr. 2021/22:402 Vårändringsbudget för 2022 samt extra ändringsbudget om stöd till Ukraina Prop. 2021/22:99 och 2021/22:255, bet. 2021/22:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 105). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om skatt för pensionärer fr.o.m. den 1 januari 2023*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sänkt skatt för pensionärer (bet. 2021/22:FiU21 s. 9 f.). Tillkännagivandet innebär att skatten för samtliga pensionärer ska sänkas fr.o.m. den 1 januari 2023 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget med 6 miljarder kronor. Den 28 september 2023 beslutade regeringen propositionen Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension (prop. 2023/24:13). I propositionen föreslås bl.a. att skatten för pensionärer ska sänkas med totalt 2,18 miljarder kronor fr.o.m. den 1 januari 2024 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år. Punkten är inte slutbehandlad. 43. Rskr. 2021/22:436 Extra ändringsbudgetar för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen, kompensation för höga energipriser samt rekapitalisering av SAS AB Prop. 2021/22:252 och 2021/22:258, bet. 2021/22:FiU48 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 108). Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrad inkomstberäkning samt ändrade utgiftsramar och nya och ändrade anslag för 2022, b): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022 (skr. 2022/23:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. 44. Rskr. 2021/22:438 Extra ändringsbudgetar för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen, kompensation för höga energipriser samt rekapitalisering av SAS ABProp. 2021/22:252 och 2021/22:258, bet. 2021/22:FiU48 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 109). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om bemyndiganden i samband med rekapitalisering av SAS: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2022 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens fordringar enligt befintliga hybridinstrument i SAS AB (publ), som uppgår till ett belopp om 2 500 000 000 kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS AB (publ), under 2022 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden, som uppgår till ett belopp om 1 500 000 000 kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS AB (publ) samt vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra konverteringarna. SAS AB befinner sig sedan den 5 juli 2022 i ett rekonstruktionsförfarande som genomförs i en domstol i USA. Det har inte varit möjligt att genomföra konverteringarna under 2022 i enlighet med riksdagens bemyndigande. Bemyndigandet har därför förlängts. Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2). Se rskr. 2022/23:99 (jfr Fi 50). Punkten är inte slutbehandlad. 45. Rskr. 2021/22:459 Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 110). Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden, a): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022 (skr. 2022/23:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. 46. Rskr. 2021/22:466 Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till UkrainaProp. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 111). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om utgiftsområde 24 Näringsliv, b): Den 1 september 2022 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget om 476 miljoner kronor för omställning av verksamheten i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet. Den 7 september 2023 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott om ytterligare 212 miljoner kronor för samma ändamål. Punkten är inte slutbehandlad. 47. Rskr. 2021/22:471 Extra ändringsbudget för 2022 – Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk Prop. 2021/22:270, bet. 2021/22:FiU50 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 112). Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrad inkomstberäkning: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022 (skr. 2022/23:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. 48. Rskr. 2021/22:472 Ändringar i statens budget för 2022 – Statliga kreditgarantier för lån till elproducenter Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU51 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 113). Skrivelsen är slutbehandlad. Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2022 och 2023 ställa ut kreditgarantier om sammanlagt högst 250 000 000 000 kronor för lån till i första hand elproducenter, men vid behov även andra aktörer, på elderivatmarknaden, i enlighet med vad utskottet anför (bet. 2021/22:FiU51 s. 8–10). Den 5 september 2022 beslutade regeringen att ge Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut kreditgarantier för kreditfaciliteter till elproducenter, knutna till elderivatmarknaden i Nasdaq Clearing AB, som bedöms kunna få problem med att hantera marginalsäkerhetskrav. Uppdraget löpte ut den 30 september 2023. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 49. Rskr. 2022/23:51 Statens budget 2023 – Rambeslutet Prop. 2022/23:1, 2021/22:245, 2022/23:15, 2022/23:17 och 2022/23:18, bet. 2022/23:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 129). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2023–2025, d) beräkningen av inkomster i statens budget 2023, j) ålderspensionssystemets utgifter 2023 och punkt 6 om bemyndiganden om att överskrida anslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023. Punkterna är inte slutbehandlade. Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2023: Den 19 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet i den del som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar och Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2023. Den 23 januari 2023 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2023 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2023 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, k) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2024 och 2025: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 5 och 6). Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d) och j) samt 6. 50. Rskr. 2022/23:99 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 134). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) Telia Company AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna de beslut som fattas för att slutföra det återköpsprogram av aktier som beslutats av styrelsen i Telia Company AB, vilket inkluderar att Telia Company AB drar in egna aktier som bolaget äger, och att därigenom öka statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till högst 43,9 procent av aktierna och rösterna i bolaget samt vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att göra detta. Den 5 april 2023 beslutade årsstämman i Telia Company AB om en minskning av aktiekapitalet genom indragning av egna aktier och en ökning av aktiekapitalet genom fondemission. Statens röst- och ägarandel i Telia Company AB ökade därmed och uppgår i nuläget till 41,1 procent. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, c) SAS AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2023 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens fordringar enligt befintliga hybridinstrument i SAS AB (publ), förkortat SAS, som uppgår till ett belopp om 2 500 000 000 kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS, under 2023 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden, som uppgår till ett belopp om 1 500 000 000 kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS samt vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra konverteringarna. SAS befinner sig sedan den 5 juli 2022 i ett rekonstruktionsförfarande som genomförs i en domstol i USA. Det har inte varit möjligt att genomföra konverteringarna under 2023 i enlighet med riksdagens bemyndigande. Bemyndigandena har därför förlängts till 2024 och har även utökats till att omfatta en nedskrivning, helt eller delvis, av svenska statens fordringar på SAS. Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.1). Se även rskr. 2021/22:438 (jfr Fi 44) samt rskr. 2023/24:108 (jfr Fi 117). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 51. Rskr. 2022/23:105 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 138). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 52. Rskr. 2022/23:113 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2021 Skr. 2021/22:130, bet. 2022/23:FiU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 februari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 53. Rskr. 2022/23:117 Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag Skr. 2021/22:241, bet. 2022/23:FiU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Skrivelsen har slutbehandlats i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6). 54. Rskr. 2022/23:118 Extra ändringsbudget för 2023 – Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser Prop. 2022/23:52, bet. 2022/23:FiU31 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2023, a): Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den 9 februari 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 47). 55. Rskr. 2022/23:121 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2021/22:140, bet. 2022/23:NU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 april 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 56. Rskr. 2022/23:125 Extra ändringsbudget för 2023 – Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter Prop. 2022/23:58, bet. 2022/23:FiU33 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2023: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den 23 februari 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 75 och 76). 57. Rskr. 2022/23:126 En pilotordning för distribuerad databasteknik Prop. 2022/23:39, bet. 2022/23:FiU36 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 mars 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 93 och 94). 58. Rskr. 2022/23:128 Ändring i bestämmelser om avgifter för årlig revision Framst. 2021/22:RR6, bet. 2022/23:KU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 mars 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 115). 59. Rskr. 2022/23:130 Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer Prop. 2022/23:35, bet. 2022/23:SkU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 februari 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 80). 60. Rskr. 2022/23:136 Riksrevisionens rapport om statliga insatser för att stimulera investeringar i datorhallar Skr. 2022/23:36, bet. 2022/23:NU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 mars 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 61. Rskr. 2022/23:138 Några frågor om försäkring och tjänstepension Prop. 2022/23:47, bet. 2022/23:FiU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 mars 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 109–112). 62. Rskr. 2022/23:139 Riksrevisionens rapport om beslutsunderlag inför stora reformer Skr. 2022/23:25, bet. 2022/23:FiU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 april 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 63. Rskr. 2022/23:140 Riksrevisionens rapport om regeringens underlag till riksdagen under pandemin Skr. 2022/23:29, bet. 2022/23:FiU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Skrivelsen har slutbehandlats i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6). 64. Rskr. 2022/23:150 Extra ändringsbudget för 2023 – Försvarsmateriel till Ukraina Prop. 2022/23:92, bet. 2022/23:FiU38 Skrivelsen är slutbehandlad. Om extra ändringsbudget – Försvarsmateriel till Ukraina, c): Skrivelsen har i denna del behandlats i 2023 års ekonomiska vårproposition (prop. 2022/23:100 avsnitt 7). Punkten är slutbehandlad. 65. Rskr. 2022/23:156 Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten Prop. 2022/23:41, bet. 2022/23:SkU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 mars 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 160–164). 66. Rskr. 2022/23:167 Ny mervärdesskattelag Prop. 2022/23:46, bet. 2022/23:SkU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 april 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 200–214). 67. Rskr. 2022/23:174 Ett likviditetsverktyg för fonder Prop. 2022/23:65, bet. 2022/23:FiU37 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 maj 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 234 och 235). 68. Rskr. 2022/23:175 Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor Skr. 2022/23:51, bet. 2022/23:FiU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 69. Rskr. 2022/23:176 Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag Prop. 2022/23:107, bet. 2022/23:SkU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 maj 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 230 och 231). 70. Rskr. 2022/23:185 Riksrevisionens rapport om Konsumentverkets tillsyn av marknadsföring och avtalsvillkor Skr. 2022/23:22, bet. 2022/23:CU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 juni 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 71. Rskr. 2022/23:189 Spelfrågor Prop. 2022/23:33, bet. 2022/23:KrU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 309). 72. Rskr. 2022/23:190 Företag, kapital och fastighet Motioner från allmänna motionstiden 2022/23, bet. 2022/23:SkU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om investeringssparkonto*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas (bet. 2022/23:SkU12 s. 14 f.). Regeringen har för avsikt att analysera frågan. Punkten är inte slutbehandlad. 73. Rskr. 2022/23:200 Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk Prop. 2022/23:69, bet. 2022/23:SkU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 juni 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 360–362). 74. Rskr. 2022/23:201 Tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen Prop. 2022/23:84, bet. 2022/23:SkU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 juni 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 345 och 346). 75. Rskr. 2022/23:202 Ändrad placering av betalstation för trängselskatt i Hagastaden Prop. 2022/23:80, bet. 2022/23:SkU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 juni 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 395). 76. Rskr. 2022/23:204 Sekretessgenombrott vid utlämnande för teknisk bearbetning eller teknisk lagring av uppgifter Prop. 2022/23:97, bet. 2022/23:KU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 juni 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 335). 77. Rskr. 2022/23:205 Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling – höjt tak för avdraget Prop. 2022/23:79, bet. 2022/23:SfU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 juni 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 347). 78. Rskr. 2022/23:217 Riksrevisionens rapport om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling Skr. 2022/23:81, bet. 2022/23:FiU41 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 79. Rskr. 2022/23:227 Redovisning av skatteutgifter 2023 Skr. 2022/23:98, bet. 2022/23:SkU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 augusti 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 80. Rskr. 2022/23:231 Indelning i utgiftsområden Prop. 2022/23:100, punkt 2 och 3, bet. 2022/23:KU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändring i riksdagsordningen: Den 29 juni 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 507). Punkt 2 om ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden: Den 15 september 2023 beslutade regeringen budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 1 och 17) i enlighet med de av riksdagen godkända ändringarna av utgiftsområdena. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om förteckning över ändamål och verksamheter fördelade på utgiftsområden: Den 15 september 2023 beslutade regeringen budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6) i enlighet med de av riksdagen godkända ändringarna av utgiftsområdena. Punkten är slutbehandlad. 81. Rskr. 2022/23:232 Riksrevisionens rapport om de statliga servicekontoren i ny regi Skr. 2022/23:113, bet. 2022/23:KU36 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 november 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 82. Rskr. 2022/23:233 Ett effektivare förfarande för att fastställa och fördela begravningsavgiften till Svenska kyrkan Prop. 2022/23:108, bet. 2022/23:KU37 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 446 och 447). 83. Rskr. 2022/23:243 Riksrevisionens rapport om åtgärder med anledning av trakasserier, hot och våld vid statliga myndigheter Skr. 2022/23:86, bet. 2022/23:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 september 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 84. Rskr. 2022/23:253 Riktlinjer för den ekonomiska politiken Prop. 2022/23:100, punkt 1, bet. 2022/23:FiU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Skrivelsen har slutbehandlats i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6). 85. Rskr. 2022/23:254 Vårändringsbudget för 2023 Prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, ändrade ramar och ändrade anslag: Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 enligt specifikation nedan. Punkten är slutbehandlad. Utgiftsområde Anslag Dag för regeringens beslut (avser 2023) 1 Rikets styrelse 5:1 Länsstyrelserna m.m. 22 juni 6:1 Allmänna val och demokrati 22 juni 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:1 Statskontoret 22 juni 1:2 Kammarkollegiet 22 juni 1:7 Konjunkturinstitutet 22 juni 3 Skatt, tull och exekution 1:1 Skatteverket 22 juni 4 Rättsväsendet 1:2 Säkerhetspolisen 22 juni 1:6 Kriminalvården 22 juni 1:11 Rättliga biträden m.m. 22 juni 5 Internationell samverkan 1:1 Avgifter till internationella organisationer 29 juni 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 6 juli 6 Försvar och samhällets krisberedskap 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 22 juni 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 22 juni 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 22 juni 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 29 juni 2:7 Statens haverikommission 22 juni 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 22 juni 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 22 juni 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 22 juni 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 22 juni 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 1:4 Äldreförsörjningsstöd 22 juni 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:8 Bostadsbidrag 22 juni 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 22 juni 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 22 juni 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 22 juni 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 29 juni 2:1 Arbetsmiljöverket 22 juni 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 22 juni 15 Studiestöd 1:2 Studiemedel 22 juni 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 22 juni 16 Utbildning och universitetsforskning 1:1 Statens skolverk 29 juni 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 29 juni 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 29 juni 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet 29 juni 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 29 juni 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 29 juni 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 22 juni 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 22 juni 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 22 juni 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 22 juni 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 22 juni 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13:5 Insatser för den ideella sektorn 22 juni 15:1 Spelinspektionen 22 juni 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 29 juni 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 29 juni 1:6 Lantmäteriet 29 juni 2:1 Konsumentverket 22 juni 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 22 juni 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 22 juni 20 Allmän miljö- och naturvård 1:1 Naturvårdsverket 29 juni 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 29 juni 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 22 juni 1:14 Skydd av värdefull natur 29 juni 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 22 juni 1:21 Kompetenslyft för klimatomställningen 29 juni 21 Energi 1:12 Gasprisstöd 6 juli 22 Kommunikationer 2:1 Post- och telestyrelsen 22 juni 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 22 juni 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 29 juni 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 29 juni 1:8 Statens jordbruksverk 29 juni 1:14 Livsmedelsverket 29 juni 24 Näringsliv 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 22 juni 1:4 Tillväxtverket 22 juni 1:5 Näringslivsutveckling 22 juni 1:8 Sveriges geologiska undersökning 22 juni 1:11 Bolagsverket 22 juni 1:13 Konkurrensverket 22 juni 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 22 juni 2:3 Exportfrämjande verksamhet 29 juni 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 29 juni 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 29 juni Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, ändrade beställningsbemyndiganden: Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 enligt specifikation nedan. Punkten är slutbehandlad. Utgiftsområde Anslag Dag för regeringens beslut (avser 2023) 4 Rättsväsendet 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 22 juni 6 Försvar och samhällets krisberedskap 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 22 juni 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 22 juni 2:4 Krisberedskap 29 juni 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 22 juni 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 22 juni 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 22 juni 2:1 Försäkringskassan 22 juni 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 31 aug 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027 22 juni 16 Utbildning och universitetsforskning 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 29 juni 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 22 juni 20 Allmän miljö- och naturvård 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 29 juni 22 Kommunikationer 1:11 Trängselskatt i Stockholm 22 juni 1:14 Trängselskatt i Göteborg 22 juni Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget: Den 22 juni 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 440 och 441). Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, a): Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att medge att Fortifikationsverket under 2023 förvärvar fastigheten Skövde Kasernen 1 till en kostnad om högst 99 000 000 kronor. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, b): Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att medge att Fortifikationsverket under 2023 förvärvar fastigheterna Eskilstuna Vapnet 1 och Eskilstuna Vapnet 2 för sammanlagt högst 265 000 000 kronor. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, c): Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att medge att förvaltningsansvaret för fastigheten Stockholm Kungliga Myntet 1 överförs från Statens fastighetsverk till Fortifikationsverket. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, d): Regeringen beslutade den 22 juni 2022 att avtalet med Europeiska kommissionen om bidrag för räntekostnader och kostnader för likviditetsförvaltning som avser ett makrofinansiellt stöd i form av lån till Ukraina under 2023 ska ingås. Den 21 december 2023 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, utgiftsområde 4 Rättsväsendet: Den 22 juni 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Brottsförebyggande rådet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, utgiftsområde 5 Internationell samverkan, a): Den 29 juni 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, utgiftsområde 5 Internationell samverkan, b): Den 6 juli 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslag 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap: Den 22 juni 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Den 22 juni 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Stockholms universitet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, utgiftsområde 21 Energi, a): Den 6 juli 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Statens energimyndighet. Den 6 juli 2023 beslutade regeringen om ändring i förordningen (2023:116) om gasprisstöd för oktober 2021–september 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, utgiftsområde 21 Energi, b): Den 6 juli 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Affärsverket svenska kraftnät. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, a): Den 29 juni 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Statens jordbruksverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, b): Den 24 augusti 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Sveriges lantbruksuniversitet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om ett nytt energipolitiskt mål: Den 6 juli 2023 beslutade regeringen om ändringar av 3 § i förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät och av 2 § i förordningen (2014:520) med instruktion för Statens energimyndighet. Den 15 september 2023 beslutade regeringen om budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1). Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om justering av uppdrag för Lernia AB: Regeringskansliet beslutade den 12 september 2023 att begära att en extra bolagsstämma skulle sammankallas och föreslå en förändrad bolagsordning för Lernia AB. Vid bolagsstämma den 17 oktober 2023 beslutades den ändrade bolagsordningen. Bolagets uppdrag är därmed ändrat. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 om vårändringsbudget för 2023, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, d) samt 5 om justering av uppdrag för Lernia AB. 86. Rskr. 2022/23:255 Årsredovisning för staten 2022 Skr. 2022/23:101, redogörelse 2022/23:RR4, bet. 2022/23:FiU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 september 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 87. Rskr. 2022/23:258 Ändrade transparensregler inom energibeskattningen Prop. 2022/23:112, bet. 2022/23:SkU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 435–437). 88. Rskr. 2022/23:259 Skatteverket som behörig brottsbekämpande myndighet vid förenklat uppgiftsutbyte inom EU Prop. 2022/23:104, bet. 2022/23:SkU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 451). 89. Rskr. 2022/23:262 Översyn av JO-ämbetet Framst. 2022/23:RS2, bet. 2022/23:KU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om lagförslaget i övrigt, b) 6: Den 29 juni 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 504). 90. Rskr. 2022/23:266 Utbetalningsmyndigheten Prop. 2022/23:34, bet. 2022/23:FiU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 454–460). Riksmötet 2023/24 91. Rskr. 2023/24:6 Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner Prop. 2022/23:119, bet. 2023/24:KU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 november 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 642–644). 92. Rskr. 2023/24:7 Extra ändringsbudget för 2023 – Ytterligare försvarsmateriel till Ukraina Prop. 2023/24:25, bet. 2023/24:FiU27 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Avsikten är att slutbehandla skrivelsen i 2024 års ekonomiska vårproposition. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 93. Rskr. 2023/24:10 EU:s kapitaltäcknings- och krishanteringsregelverk – några förtydliganden Prop. 2023/24:4, bet. 2023/24:FiU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 oktober 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 614–617). 94. Rskr. 2023/24:12 Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter Prop. 2022/23:121, bet. 2023/24:SkU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 november 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 638–640). 95. Rskr. 2023/24:13 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland Prop. 2022/23:118, bet. 2023/24:SkU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 november 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 645). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Tyskland om att protokollet godkänts. 96. Rskr. 2023/24:16 En gemensam laddningsstandard för viss radioutrustning Prop. 2022/23:138, bet. 2023/24:TU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 november 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 635). 97. Rskr. 2023/24:19 Ändrade belopp i euro i försäkringsrörelselagen Prop. 2023/24:10, bet. 2023/24:FiU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 724). 98. Rskr. 2023/24:25 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike Prop. 2023/24:11, bet. 2023/24:SkU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 698). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Frankrike om att protokollet godkänts. 99. Rskr. 2023/24:26 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2022 Skr. 2022/23:130, bet. 2023/24:FiU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 november 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 100. Rskr. 2023/24:31 Ersättning för Riksbankens deltagande i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning avseende skuldavskrivning beträffande Somalia Framst. 2023/24:RB3, bet. 2023/24:FiU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ersättning för Riksbankens deltagande i Internationella valutafondens finansieringslösning för skuldavskrivning i fråga om Somalia*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättning för Riksbankens deltagande i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning för avskrivning av Somalias skuld till IMF (bet. 2023/24:FiU19 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 25 januari 2024 skrivelsen Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden 2023 (skr. 2023/24:63). I skrivelsen informerades riksdagen om att regeringen den 14 december 2023 beslutat att ersätta Riksbanken för deltagandet i IMF:s finansieringslösning för avskrivning av Somalias skuld till institutionen (skr. 2023/24:63 avsnitt 4.2.4 s. 11 f.). Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Skrivelsen är slutbehandlad. 101. Rskr. 2023/24:32 Nya bestämmelser om hur Sjunde AP-fonden ska lämna hållbarhetsinformation Prop. 2023/24:9, bet. 2023/24:FiU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 november 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 809). 102. Rskr. 2023/24:34 Vissa skattefrågor med anledning av nya aktiebolagsrättsliga regler om bolags rörlighet över gränserna inom EU Prop. 2023/24:15, bet. 2023/24:SkU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 november 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 759–761). 103. Rskr. 2023/24:35 Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen Prop. 2022/23:136, bet. 2023/24:CU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 november 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 730–732). 104. Rskr. 2023/24:39 Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post Prop. 2023/24:6, bet. 2023/24:TU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 704–708). 105. Rskr. 2023/24:47 Statens budget 2024 – Rambeslutet Prop. 2023/24:1, 2023/24:13, 2023/24:14 och 2023/24:16, skr. 2023/24:128, bet. 2023/24:FiU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2024–2026, d) beräkningen av inkomster i statens budget 2024, i) ålderspensionssystemets utgifter 2024 och punkt 6 om bemyndigande att överskrida anslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2024. Punkterna är inte slutbehandlade. Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, b) utgiftsramar för utgiftsområdena 2024: Den 18 januari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del. Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2024: Den 18 januari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet i den del som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar och Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2024. Den 23 januari 2024 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2024 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2024 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, e) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2023/24:1, a och b: Den 30 november 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 755 och 756, 786–792 och 802–805). Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, f) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2023/24:13 Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension: Den 30 november 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 757 och 758). Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, g) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2023/24:14 Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna: Den 30 november 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 747–754). Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, h) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2023/24:16 Utvidgad tidsgräns för expertskatt: Den 30 november 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 799). Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, j) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2025 och 2026: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om bemyndigande om upplåning: Den 18 januari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del. Den 23 januari 2024 översände Regeringskansliet skrivelsen i denna del till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar och punkt 5 om myndigheternas räntekontokrediter: Den 18 januari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet i dessa delar. Den 23 januari 2024 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Punkterna är slutbehandlade. Punkt 7 om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022: Den 18 januari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d), i) och j) samt 6. 106. Rskr. 2023/24:48 Höständringsbudget för 2023 Prop. 2023/24:2, bet. 2023/24:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om höständringsbudget för 2023, ändrade ramar och ändrade anslag: Den 7 december 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:5 inom utgiftsområde 25. Den 14 december 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om höständringsbudget för 2023, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, a) och b): Regeringen beslutade den 7 december 2023 att, med ändring av regeringens beslut den 17 oktober 2019, bemyndiga Statens fastighetsverk att under 2023 eller 2024 genom försäljning överlåta fastigheten på adressen Rua Sacramento à Lapa nr 41 i Lissabon, till ett belopp om lägst 70 900 000 kronor. Punkten är slutbehandlad. 107. Rskr. 2023/24:58 Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024 Prop. 2023/24:27, bet. 2023/24:SkU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 november 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 796). 108. Rskr. 2023/24:59 Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel Prop. 2023/24:24, bet. 2023/24:SkU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 december 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 810–812). 109. Rskr. 2023/24:60 Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut Prop. 2022/23:124, bet. 2023/24:FiU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 december 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 824–836). 110. Rskr. 2023/24:61 En effektivare upphandlingstillsyn Prop. 2023/24:3, bet. 2023/24:FiU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 december 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 815–818). 111. Rskr. 2023/24:68 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2024: Den 14 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungliga hov- och slottsstaten. Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende länsstyrelserna. Punkten är slutbehandlad. 112. Rskr. 2023/24:77 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2024: Den 21 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Spelinspektionen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. 113. Rskr. 2023/24:80 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:SkU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 3: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Skatteverket, Tullverket respektive Kronofogdemyndigheten. 114. Rskr. 2023/24:85 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2024: Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarinspektionen respektive anslag 2:5 inom utgiftsområde 18. Punkten är slutbehandlad. 115. Rskr. 2023/24:89 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner Prop. 2023/24:32, bet. 2023/24:SkU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 december 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 875–881). 116. Rskr. 2023/24:92 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:TU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 22, a) anslagen för 2024: Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Post- och telestyrelsen, anslag 2:4 Informationsteknik och telekommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer respektive Myndigheten för digital förvaltning. Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 22, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 4: Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Post- och telestyrelsen. Punkten är slutbehandlad. 117. Rskr. 2023/24:108 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:NU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2024: Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal inom utgiftsområde 24 Näringsliv, anslag 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv respektive anslag 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) SAS AB, 1–3: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2024 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens fordringar enligt befintliga hybridinstrument i SAS AB (publ), förkortat SAS, inklusive upplupen ränta till nya aktier i bolaget eller, helt eller delvis, skriva ner fordringarna inklusive upplupen ränta, att under 2024 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden, inklusive upplupen ränta till nya aktier i SAS eller, helt eller delvis, skriva ner fordringarna inklusive upplupen ränta, samt att vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra konverteringarna eller nedskrivningarna, var för sig eller i kombination. Se även rskr. 2022/23:99 (jfr Fi 50). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, c) Almi AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2024 för anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation besluta om kapitaltillskott till Almi AB på högst 410 000 000 kronor. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, d) övriga bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1: Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) och c). 118. Rskr. 2023/24:110 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 25, anslagen för 2024: Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:5 inom utgiftsområde 25 respektive anslag 1:4 inom utgiftsområde 25. Punkten är slutbehandlad. 119. Rskr. 2023/24:111 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltningProp. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om mål för finansmarknadsområdet inom utgiftsområde 2: Den 21 december 2023 beslutade regeringen förordning (2023:925) om ändring i förordningen (2023:910) med instruktion för Finansinspektionen. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2024. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, a) anslagen för 2024: Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Statskontoret, anslag 1:1 Statskontoret, medel för finanspolitisk utveckling inom utgiftsområde 2, Kammarkollegiet, Finansinspektionen, Arbetsgivarverket, Statens tjänstepensionsverk, Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån, Statens fastighetsverk, Riksgäldskontoret, Bokföringsnämnden, anslag 1:14 inom utgiftsområde 2, Statens servicecenter, anslag 1:16 Finansmarknadsforskningen, Upphandlingsmyndigheten respektive Utbetalningsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1 och 8: Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Statens fastighetsverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 2 och 3: Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 4 och 5: Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kammarkollegiet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 6: Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Statens tjänstepensionsverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 7: Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Fortifikationsverket. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 1: Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Fortifikationsverket. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 2: Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Statens fastighetsverk. Punkten är slutbehandlad. 120. Rskr. 2023/24:112 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 26: Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Riksgäldskontoret respektive anslag 1:2 inom utgiftsområde 26. Punkten är slutbehandlad. 121. Rskr. 2023/24:113 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 27, a) anslaget för 2024: Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2026. Punkten är inte slutbehandlad. 122. Rskr. 2023/24:115 Statens budget för 2024 Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 januari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 2.7 Utbildningsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2015/16 1. Rskr. 2015/16:169 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU13 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 18), 2017/18:75 (U 13), 2018/19:75 (U 10), 2019/20:75 (U 6), 2020/21:75 (U 4), 2021/22:75 (U 2) och 2022/23:75 (U 2). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas och vilka konsekvenser det skulle medföra (bet. 2015/16:UbU13 s. 13 f.). Den 20 mars 2014 gav regeringen genom tilläggsdirektiv Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01) i uppdrag att analysera om det finns intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet med branschlärlingar, dvs. gymnasial lärlingsutbildning med större inflytande och ansvar för branscher och arbetsgivare (dir. 2014:50). Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 16 november 2015 i slutbetänkandet Välja yrke (SOU 2015:97). Utredningen förde i tät kontakt med ett flertal branschorganisationer diskussioner om hur den gymnasiala lärlingsutbildningen kan utvecklas. Utredningen bedömde att det inte fanns något större intresse för att utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt där lärlingen rekryteras och anställs av arbetsgivaren för att få hela sin utbildning på arbetsplatsen. Branschorganisationer efterfrågade i stället möjligheter att ta större ansvar för vissa yrkesutbildningar med stor betydelse för arbetsmarknaden som i dag riskerar att nedprioriteras inom utbildningssystemet. Detta ledde fram till att utredningen i slutbetänkandet föreslog en försöksverksamhet med branschskolor. Betänkandet remitterades och den 23 mars 2017 beslutade regeringen propositionen En försöksverksamhet med branschskolor (prop. 2016/17:161). Regeringen redogjorde där för tillkännagivandet och kom till slutsatsen att det inte bör utredas vidare om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Tillkännagivandet nämndes inte särskilt i samband med utbildningsutskottets behandling av propositionen (bet. 2016/17:UbU21) och riksdagen beslutade den 14 juni 2017 i enlighet med förslaget i propositionen (rskr. 2016/17:319). Utbildningsutskottet har därefter framfört att det alltjämt anser att en lärlingsutbildning är en viktig del i utbildningssystemet och att tillkännagivandet inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110) att punkten åter är öppen. Regeringen gav den 20 februari 2020 Statens skolverk i uppdrag att redovisa en analys av utvecklingen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Skolverket skulle också, om det bedömdes lämpligt, föreslå hur lärlingsutbildningen kan utvecklas vidare samt lämna förslag på fortsatt hantering (U2020/00527/S). Skolverket redovisade uppdraget den 28 maj 2021 (U2021/02840). Av Skolverkets redovisning framgår att myndigheten gör bedömningen att nuvarande form av lärlingsutbildning i huvudsak bör behållas oförändrad, men Skolverket lämnar också vissa förslag beträffande den nuvarande lärlingsutbildningen, bl.a. att information och vägledning om lärlingsutbildningen bör utvecklas och att lärlingsutbildning ska få påbörjas senast under höstterminen det andra utbildningsåret. I skrivelse 2021/22:75 angav regeringen att avsikten var att frågan skulle behandlas i budgetpropositionen för 2023. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 16 avsnitt 3.5.4, s. 64) bedömde regeringen att ytterligare överväganden behövde göras. Regeringen beslutade den 22 februari 2024 propositionen Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå (prop. 2023/24:79). I propositionen anger regeringen att den noterar att andelen gymnasieelever som väljer lärlingsutbildning har ökat årligen mellan 2015 och 2020 och att regeringen delar Skolverkets bedömning att nuvarande form av lärlingsutbildning i huvudsak bör behållas oförändrad. Regeringen bedömde att tillkännagivandet därmed fick anses tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 2. Rskr. 2015/16:228 Skolväsendet Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:UbU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 20), 2017/18:75 (U 14), 2018/19:75 (U 11), 2019/20:75 (U 7), 2020/21:75 (U 5), 2021/22:75 (U 3) och 2022/23:75 (U 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 lämnade Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25). Utredningen föreslog en stegvis digitalisering av nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betänkandet remitterades och den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet om att digitaliserade nationella prov ska införas är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Skolverket redovisade den 1 mars 2021 att införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd skulle komma att försenas med anledning av den s.k. Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C-311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor om överföring av personuppgifter till tredjeland (U2021/01447). Genom en ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m. (U2017/03739, U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346). Redovisningstiden för denna del av uppdraget förlängdes genom beslut den 3 november 2021 (U2021/03958) och uppdraget redovisades den 15 februari 2022 (U2022/00771). I redovisningen föreslår Skolverket bl.a. att central rättning ska införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket fick den 26 januari 2023 i uppdrag att ansvara för att förbereda införandet av central rättning av digitala nationella prov i uppsatsdelarna i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9 och för de obligatoriskt avslutande kurserna i svenska, svenska som andraspråk och engelska för de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket ska även analysera och redovisa om, och i så fall hur, central rättning bör införas för ytterligare delar av de nationella proven, t.ex. naturorienterande och samhällsorienterande ämnen i årskurs 9. Detta nya uppdrag ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 mars 2024. Skolverket skulle enligt det nya uppdraget även analysera och redovisa hur tidpunkten för införandet av central rättning kan tidigareläggas. Denna del av uppdraget skulle redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 september 2023 (U2023/00237). Skolverket har inkommit med en redovisning i vilken det framgår att central rättning kan införas ett år tidigare än man tidigare sagt, dvs. hösten 2026 avseende nationella prov i gymnasieskolan och våren 2028 avseende prov i årskurs 9 (U2023/02645). Ett ändrat uppdrag till Skolverket för att tidigarelägga genomförandet av central rättning har beslutats den 11 januari 2024 (U2024/00057). Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 3. Rskr. 2016/17:250 Skolväsendet – grundläggande om utbildningen Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 22), 2018/19:75 (U 14), 2019/20:75 (U 10), 2020/21:75 (U 8), 2021/22:75 (U 5) och 2022/23:75 (U 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om digitala och centralt rättade nationella prov*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitala och centralt rättade nationella prov ska införas (bet. 2016/17:UbU17 s. 28 f.). Den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet om digitala och centralt rättade nationella prov var slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Skolverket redovisade den 1 mars 2021 att införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd skulle komma att försenas med anledning av den s.k. Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C-311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor om överföring av personuppgifter till tredjeland. Genom en ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m. (U2017/03739, U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346). Redovisningstiden för denna del av uppdraget förlängdes genom beslut den 3 november 2021 (U2021/03958) och uppdraget redovisades den 15 februari 2022 (U2022/00771). I redovisningen föreslår Skolverket bl.a. att central rättning ska införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket fick den 26 januari 2023 i uppdrag att ansvara för att förbereda införandet av central rättning av digitala nationella prov i uppsatsdelarna i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9 och för de obligatoriskt avslutande kurserna i svenska, svenska som andraspråk och engelska för de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket ska även analysera och redovisa om, och i så fall hur, central rättning bör införas för ytterligare delar av de nationella proven, t.ex. naturorienterande och samhällsorienterande ämnen i årskurs 9. Detta nya uppdrag ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 mars 2024. Enligt Skolverkets förslag i den tidigare delredovisningen skulle central rättning införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket skulle enligt det nya uppdraget även analysera och redovisa hur tidpunkten för införandet av central rättning kan tidigareläggas. Denna del av uppdraget skulle redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 september 2023 (U2023/00237). Skolverket har inkommit med en redovisning i vilken det framgår att central rättning kan införas ett år tidigare än man tidigare sagt, dvs. hösten 2026 avseende nationella prov i gymnasieskolan och våren 2028 avseende prov i årskurs 9 (U2023/02645). Ett ändrat uppdrag till Skolverket för att tidigarelägga genomförandet av central rättning har beslutats den 11 januari 2024 (U2024/00057). Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2016/17:251 Skolväsendet – lärare och elever Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:UbU18 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 23), 2018/19:75 (U 15), 2019/20:75 (U 11), 2020/21:75 (U 9), 2021/22:75 (U 6) och 2022/23:75 (U 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om studie- och yrkesvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkesvägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet (bet. 2016/17:UbU18 s. 26 f.). Den 30 november 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att ge alla elever inom skolväsendet möjlighet att göra väl övervägda utbildnings- och yrkesval fattade utifrån goda kunskaper om arbetsliv och utbildningsvägar. I uppdraget ingick frågan om hur studie- och yrkesvägledarens roll kan stärkas och i högre grad integreras i verksamheten samt hur nätbaserade och interaktiva studie- och yrkesvägledningstjänster används och kan utvecklas (U 2017:10, dir. 2017:116). Uppdraget skulle slutredovisas senast den 31 oktober 2018. Regeringen beslutade den 20 juni 2018 om förlängd tid för utredningen (dir. 2018:60). I januari 2019 lämnade utredaren betänkandet Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4). Betänkandet har remitterats. Regeringen har gått vidare med förslaget om digitala verktyg och har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 avsnitt 3.6 s. 110) föreslagit att medel avsätts för att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:UbU1, rskr. 2019/20:120). Den 19 december 2019 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Den 14 december 2023 beslutade regeringen att skriva av betänkandet (U2019/00243). Skolverket redovisade uppdraget den 16 januari 2024. Skolverket har utvecklat och lanserat tolv digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning på webbplatsen Utbildningsguiden. Målgrupperna är elever som ska välja grund- eller gymnasieskola, vårdnadshavare som söker förskola eller skola för sitt barn, vuxna som söker efter utbildning eller yrke samt studie- och yrkesvägledare. Övriga delar i tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 5. Rskr. 2017/18:221 Lärare och elever Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:UbU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 19), 2019/20:75 (U 13), 2020/21:75 (U 10), 2021/22:75 (U 7) och 2022/23:75 (U 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om kunskapsunderlag och konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk utbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska ta fram kunskapsunderlag och göra en konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk lärarutbildning utan lärarlegitimation för viss undervisning i skolan (bet. 2017/18:UbU19 s. 84 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att påbörja analysen under 2020. Regeringen meddelade 2021 att arbetet inte kunnat prioriteras med anledning av den då pågående pandemin. Regeringen har inte heller därefter haft möjlighet att prioritera arbetet. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 6. Rskr. 2018/19:44 Behandling av personuppgifter för forskningsändamål Prop. 2017/18:298, bet. 2018/19:UbU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 34), 2019/20:75 (U 16), 2020/21:75 (U 13), 2021/22:75 (U 9) och 2022/23:75 (U 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om likställa villkoren för offentliga och privata forskningsutförare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheterna att återkomma med förslag på en lagstiftning som likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att bedriva forskning som inbegriper personuppgifter på rättslig grund (bet. 2018/19:UbU5 s. 28 f.). Regeringen beslutade den 26 oktober 2017 att tillsätta utredningen Översyn av arkivområdet (dir. 2017:106). Utredningen behandlade motsvarande fråga om rättslig grund i förhållande till EU:s dataskyddsförordning men på arkivområdet, varför resultatet av denna utredning inväntatdes för att frågan skulle kunna beredas vidare inom Regeringskansliet. Utredningens slutbetänkande lämnades den 18 december 2019 (SOU 2019:58). Betänkandet har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 16 avsnitt 6.2.2, s. 216) angav regeringen att den bedömde att ytterligare överväganden behöver göras och därför avser att återkomma i frågan. Regeringens avsikt är att frågan ska behandlas i en proposition som planeras överlämnas till riksdagen under 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2018/19:104 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 39), 2019/20:75 (U 19), 2020/21:75 (U 16), 2021/22:75 (U 11) och 2022/23:75 (U 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 d) Tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag (bet. 2018/19:UbU1 s. 44). Den 5 mars 2020 fattade regeringen beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en tioårig grundskola kan införas. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 10 maj 2021 i betänkandet En tioårig grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (SOU 2021:33). Betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2021 Skolverket i uppdrag att inför ett införande av en tioårig grundskola, erbjuda förskollärare verksamma i förskoleklassen fortbildningsinsatser (dnr U2020/06613). Uppdraget har lämnats även i regleringsbreven för 2022 och 2023 (dnr U2021/04941 och U2022/04067). I budgetpropositionen för 2024 har medel avsatts för 2025 och 2026 för förberedande insatser för införande av en tioårig grundskola (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.5.2, s. 66, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103). Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2018/19:171 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 21) , 2020/21:75 (U 17) och 2021/22:76 (U 12) och 2022/23:75 (U 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda inrättandet av en ny tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå som är en del av det ordinarie utbildningssystemet (bet. 2018/19:UbU11 s. 14 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att återkomma i frågan under 2021. Regeringen beslutade den 8 april 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (dir. 2021:23, U 2021:01). I kommittédirektiven angav regeringen att uppdraget att utreda hur fler elever kan fullfölja sin utbildning inom gymnasieskolan bör ha sin utgångspunkt i riksdagens tillkännagivande. Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 1 mars 2022. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 10 februari 2022 förlängdes utredningstiden till den 1 juni 2022 (dir. 2022:4). Betänkandet I mål – vägar vidare för att flera unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (SOU 2022:34) har remitterats t.o.m. den 28 oktober 2022 och förslagen bereds inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 13 juli 2023 tilläggsdirektiv till Utredningen om fler vägar till arbetslivet (U 2022:03, dir. 2023:114). Enligt tilläggsdirektiven ska utredningen bl.a. lämna förslag om nya valbara gymnasiala yrkesutbildningar – yrkesskola – som kan ge elever en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Uppdraget ska redovisas senast den 4 november 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2018/19:194 Grundläggande om utbildning Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 22), 2020/21:75 (U 18), 2021/22:75 (U 13) och 2022/23:75 (U 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om skriftligt ordningsomdöme i terminsbetyget på högstadiet och gymnasiet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska göra det möjligt för skolor att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Ordningsomdömet ska inte ingå i slutbetyget (bet. 2018/19:UbU8 s. 58 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att påbörja analysen under 2021. Regeringen beslutade den 2 november 2023 kommittédirektiv Varaktigt förbättrad trygghet och studiero (dir. 2023:154). Utredningens uppdrag är att bland annat analysera förutsättningarna för och möjliga effekter av skriftliga ordningsomdömen samt vid behov föreslå en lämplig reglering och vilka skolformer och årskurser som den i så fall bör omfatta. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 20 december 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2018/19:269 Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier Skr. 2018/19:110, bet. 2018/19:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 25),2020/21:75 (U 19), 2021/22:75 (U 14) och 2022/23:75 (U 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om möjligheter att kombinera gymnasieutbildning med elitsatsning i idrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utreda möjligheterna att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier som möter olika idrotters behov och förutsättningar och som möjliggör kombinationen elitidrott och gymnasiestudier (bet. 2018/19:UbU17 s. 15 f.). Utbildningsdepartementet remitterade den 17 juli 2020 en promemoria med förslag till ändringar i regelverket avseende de nationellt godkända idrottsutbildningarna och riksidrottsgymnasierna (U2020/04134). Remisstiden gick ut den 15 november 2020. Regeringen har inte haft möjlighet att prioritera arbetet. Avsikten är att återkomma till riksdagen i frågan så snart som möjligt. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 11. Rskr. 2020/21:14 Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten – regler, tillämpning och tillsyn Skr. 2019/20:162, bet. 2020/21:UbU3 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 32), 2021/22:75 (U 17) och 2022/23:75 (U 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Riksrevisionens rekommendation till regeringen om undantag från skolplikten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnar till regeringen i granskningsrapporten. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta initiativ till att ändra bestämmelserna i skollagen och då beakta dels hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, dels om det i skollagen bör införas en möjlighet till sanktionsavgift, dels om bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska vara tillämplig för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands. Regeringen meddelande 2021 att den avsåg att påbörja en analys av Riksrevisionens rekommendationer under 2022. Som ett led i arbetet med elevers närvaro i skolan beslutade regeringen den 2 november 2023 kommittédirektiv Varaktigt förbättrad trygghet och studiero (dir. 2023:154). I utredningens uppdrag ingår bland annat att lämna förslag om ett nationellt frånvaroregister som möjliggör systematiska uppföljningar av elevers skolfrånvaro. I uppdraget ingår även att föreslå definitioner av giltig respektive ogiltig frånvaro på lämplig nivå i skolförfattningarna, som vid behov även förtydligar förhållandet till anmäld och oanmäld frånvaro. Utredningens ska redovisa sitt uppdrag senast den 20 december 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om nationellt frånvaroregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister. Regeringen gav den 17 december 2020 Statens skolverk i uppdrag att utreda möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister och ta fram en genomförandeplan (U2020/06613). Uppdraget redovisades den 16 december 2021 (U2021/04976). Redovisningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringskansliets analys visar att frågan kräver ändringar i skollagen. Regeringen beslutade den 2 november 2023 kommittédirektiv Varaktigt förbättrad trygghet och studiero (dir. 2023:154). I utredningens uppdrag ingår bland annat att lämna förslag om ett nationellt frånvaroregister som möjliggör systematiska uppföljningar av elevers skolfrånvaro. Utredningens ska redovisa sitt uppdrag senast den 20 december 2024. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Skolverket (U2023/03701). I regleringsbrevet ingår ett uppdrag om att Skolverket ska kartlägga elevfrånvaron i de obligatoriska skolformerna. Syftet med kartläggningen är att ge en uppföljande nationell bild över omfattningen av elevfrånvaron sedan Skolverkets kartläggning 2021. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 20 december 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2020/21:196 Förskolan Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:UbU7 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (U 20) och 2022/23:75 (U 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om kvalitet och förutsättningar i förskolan (reservation 1)*: Riksdagen har tillkännagett det som anförs i reservationen om att regeringen ska tillsätta en bred utredning om förskolans faktiska förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning (rskr. 2020/21:196 och bet. 2020/21:UbU7 s. 28). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2021/22 13. Rskr. 2021/22:33 Riksrevisionens rapport om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:UbU3 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (U 31) och 2022/23:75 (U 18). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om en samlad måluppfyllelseanalys vid utbyggnadsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen i dialog med lärosätena ska genomföra en samlad måluppfyllelseanalys av utbyggnadsuppdragen (bet. 2021/22:UbU3 s. 20) och därmed bifallit motion 2021/22:1149 yrkande 1. Av tillkännagivandet följer att regeringen ska följa upp de riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor som riksdagen och regeringen beslutade 2015–2019 (bet. 2021/22:UbU3 s. 19). Regeringen gav den 30 juni 2022 Universitetskanslersämbetet i uppdrag att följa upp utfallet och analysera måluppfyllelsen av de utbyggnader av vissa utbildningsprogram som inleddes till följd av regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2015 och budgetpropositionerna för 2016, 2017 respektive 2018. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i mars 2023 (U2023/01229). I budget-propositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.4 s. 120) angav regeringen att Universitetskanslersämbetet har följt upp utfallet av utbyggnaderna med hjälp av statistik om utbildning och ekonomi i lärosätenas årsredovisningar. Myndigheten har också haft dialoger med universitet och högskolor. För en förståelse för lärosätenas förutsättningar har Universitetskanslersämbetet även undersökt hur demografiska och samhällsekonomiska faktorer kan påverka lärosätenas möjlighet att bygga ut utbildningar och hur antalet sökande och antagna påverkat utbyggnaderna. Rapporten kommer att utgöra ett viktigt underlag i regeringens fortsatta arbete med dimensioneringen av utbildning vid universitet och högskolor. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 14. Rskr. 2021/22:108 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (U 36) och 2022/23:75 (U 19). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 16: c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Riksdagen bemyndigar regeringen att: 1. under 2022–2024 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 800 000 kronor i Cancer Core Europe: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Karolinska institutet. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Karolinska institutet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Karolinska institutet. Punkten är slutbehandlad. 15. Rskr. 2021/22:136 Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister Prop. 2021/22:45, bet. 2021/22:UbU10 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om förtydligande av särskilda skäl när det gäller den s.k. tvåårsregeln*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att de särskilda skälen för att återkalla ett godkännande när det gäller den s.k. tvåårsregeln bör förtydligas (bet. 2021/22:10, s. 38). De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2022. Den analys som Regeringskansliet har gjort visar att ett ytterligare förtydligande av vad som anses vara sådana särskilda skäl att ett outnyttjat godkännande inte bör återkallas kräver lagändring och att erfarenheter från tillämpningen av de nya bestämmelserna bör avvaktas innan behovet av en lagändring övervägs. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2021/22:145 Riksrevisionens rapport om urvalet av elever till Pisaundersökningen Skr. 2021/22:39, bet. 2021/22:UbU5Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om Pisaundersökningens tillförlitlighet och förtroendet för undersökningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska säkra tillförlitligheten i genomförandet av internationella kunskapsmätningar i den svenska skolan samt genomföra en analys av hur förtroendet för Pisastudien kan återupprättas (bet. 2021/22:UbU5 s. 18). Den 9 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå hur uppgifter om exkluderade elever kan särredovisas i Pisaundersökningen. Utredaren ska även analysera och, vid behov, föreslå hur kunskapsresultaten för olika grupper av elever på andra sätt bättre kan följas upp i olika internationella undersökningar samt lämna nödvändiga författningsförslag (U2022:02, dir. 2022:73). Utredningen skulle redovisa sitt uppdrag senast den 29 september 2023. Regeringen beslutade den 17 mars 2023 att förlänga utredningstiden till den 15 december 2023 (dir. 2023:38). Utredningen överlämnade den 18 december 2023 betänkandet Uppföljning för utveckling – ett hållbart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola (SOU 2023:95) till regeringen. I betänkandet framför utredningen att regeringen och dess förvaltningsmyndighet Skolverket har vidtagit nödvändiga åtgärder för att exkluderingen av elever i Pisa-undersökningen ska ske enligt gällande rätt. Mot den bakgrunden lämnar därför utredningen frågan utan vidare åtgärd. Övriga delar i tilkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2021/22:205 Övergripande skolfrågor Motion från allmänna motionstiden 2021/22:3990, bet. 2021/22:UbU14 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om färre riktade statsbidrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska minska antalet riktade statsbidrag som avser gymnasieskolan till förmån för generella bidrag (bet. 2021/22:UbU14 s. 20). Utredningen En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning (Fi 2022:03) har bl.a. fått i uppdrag att föreslå vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och vid behov föreslå de följdändringar i kostnadsutjämningen som skulle vara motiverade och analysera vilka konsekvenser ett större sektorsbidrag till skolverksamhet skulle få för det generella statsbidraget, utjämningssystemet och för finansieringen av kommunsektorn i sin helhet. Utredningstiden har förlängts (dir. 2024:17). Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 3 juli 2024. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 16, avsnitt 3.6.5, s. 67) angav regeringen att arbetet med att förenkla statsbidragen fortsätter och att regeringen i syfte att minska antalet och förenkla de riktade statsbidragen avser att genomföra en översyn och anpassning av befintlig anslagsstruktur och anslagsändamål. I propositionen angavs också att syftet med det är att minska huvudmännens administrativa börda och antalet riktade statsbidrag. I budgetpropostionen för 2024 angav regeringen att ambitionen i budgetpropositionen för 2023 kvarstår och konstaterade samtidigt att den ekonomiska styrningen av skolväsendet behöver utvecklas (prop. 2023/24:1, utg. omr. 16, avsnitt 3.5.3 s. 68). Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2021/22:231 Grundläggande om utbildning Motion från allmänna motionstiden 2021/22:4178, bet. 2021/22:UbU15 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 30). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 18 om tillgången till kvalitetssäkrade läromedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om varje skolas skyldighet att säkerställa god tillgång till kvalitetssäkrade läromedel (bet. 2021/22:UbU15 s. 41). Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel lämnade i augusti 2021 betänkandet Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap (SOU 2021:70). Betänkandet har remissbehandlats. Av budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 16, avsnitt 3.6.5., s. 66) framgår att regeringen bedömde att det behövdes insatser för att bl.a. öka tillgången till läromedel av hög kvalitet och att regeringen föreslog att medel skulle avsättas för detta. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. Regeringen beslutade den 5 oktober 2023 propositionen Stärkt tillgång till läromedel (prop. 2023/24:21). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet var tillgodosett genom de förslag till ändringar i skollagen som lämnades i propositionen. Riksdagen har den 19 december 2023 beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2023/24:UbU6, rskr. 2023/24:105). Punkten är slutbehandlad. 19. Rskr. 2021/22:340 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd Prop. 2021/22:156, bet. 2021/22:UbU31 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utredning om finansiering av resursskolor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska återkomma med förslag på en förutsägbar och långsiktig finansiering av skolgång för resursskolans målgrupp och att det därför snarast bör tillsättas en utredning med detta uppdrag (bet. 2021/22:UbU31 s. 35). I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (skr. 2022/23:44) aviseras att en utredning ska tillsättas för att se över bl.a. de frågor om skolpengen som Riksrevisionen har tagit upp. Det framgår av skrivelsen att den utredningen även bör se över finansieringen av resursskolorna. Skrivelsen lämnades till riksdagen den 28 december 2022. Den 2 november 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (dir. 2023:153). I utredningens uppdrag ingår bland annat att utreda och lämna förslag till ett system för finansiering av fristående resursskolor som är utformat på ett sätt som är anpassat till resurskolornas särskilda karaktär och förutsättningar, och att utreda och föreslå hur finansieringen av fristående resursskolor kan hanteras inom ramen för ett system med en nationellt bindande skolpengsnorm. Utredningen ska redovisa dessa delar senast den 1 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2021/22:362 Ökad likvärdighet för skolhuvudmän Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:UbU32 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om nytt förslag om resursfördelningssystem till skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör återkomma med ett förslag på ett resursfördelningssystem till skolan (bet. 2021/22:UbU32 s. 26). Av finansplanen i budgetpropositionen för 2023 (proposition 2021/22:1, kapitel 1, s. 24) framgår att regeringen avsåg att påbörja arbetet med att införa en nationellt bindande skolpengsnorm för att öka likvärdigheten i den svenska skolan. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (skr. 2022/23:44) aviserades att en utredning skulle tillsättas för att se över bl.a. de frågor om skolpengen som Riksrevisionen hade tagit upp samt att regeringen vid utformningen av kommittédirektiven hade för avsikt att beakta vad riksdagen har tillkännagett för regeringen när det gäller finansieringen av svensk skola. Skrivelsen lämnades till riksdagen den 28 december 2022. Den 2 november 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (dir. 2023:153). I uppdraget ingår bland annat att föreslå en modell för att fastställa en nationell skolpengsnorm för kommunala och enskilda huvudmän som tar hänsyn till olika huvudmäns strukturella förutsättningar och behov. Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för förskoleklassen, grundskolan och anpassade grundskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer, ska redovisas senast den 1 april 2025. Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer, ska redovisas senast den 1 november 2026. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om utredning om skolpengen*: Riksdagen har tilkännagett för regeringen att den bör utreda vissa frågor om skolpengen, bl.a. inom vilka områden skolpengen används utöver skolverksamhet och på vilka grunder skolpengen ska kunna dras tillbaka om det förekommer brottslighet i huvudmannens verksamhet (bet. 2021/22:UbU32 s. 29). Regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att utreda frågan genom att den 6 juli 2023 besluta tilläggsdirektiv (dir. 2023:109) till utredningen om vinst i skolan (U 2022:08). Utredaren fick bl.a. i uppdrag att utreda och föreslå hur utbetalda kommunala bidrag till en enskild huvudman ska kunna återkrävas om en ställföreträdare för huvudmannen blivit dömd för ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet, och att utreda och föreslå i vilka andra fall utbetalda kommunala bidrag ska kunna återkrävas. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025. Den 2 november 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (dir. 2023:153). I uppdraget ingår bland annat att föreslå en modell för att fastställa en nationell skolpengsnorm för kommunala och enskilda huvudmän som tar hänsyn till olika huvudmäns strukturella förutsättningar och behov. Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för förskoleklassen, grundskolan och anpassade grundskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer, ska redovisas senast den 1 april 2025. Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer, ska redovisas senast den 1 november 2026. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2021/22:406 Ett mer likvärdigt skolval Prop. 2021/22:158, bet. 2021/22:UbU33 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om ett nytt förslag om ett utvecklat skolval*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska återkomma med förslag på ett utvecklat skolval som baseras på rimliga och förutsägbara kriterier, obligatoriskt skolval, bättre information och där bl.a. kötid finns med som möjlig urvalsgrund (bet. 2021/22:UbU33 s. 32). Regeringen lämnade den 30 juni 2022 ett uppdrag till Skolverket att med utgångspunkt i relevanta analyser, slutsatser och förslag i betänkandet En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28) lämna förslag på hur ett gemensamt skolvalssystem för förskoleklass, grundskola och grundsärskola (numera anpassad grundskola) administrerat av Skolverket kan organiseras och genomföras med utgångspunkt i de principer för urval som gäller i dag (U2022/02561). Skolverket skulle analysera de rättsliga och organisatoriska förutsättningarna för ett sådant system. I uppdraget angavs att regeringen parallellt med att Skolverket genomförde uppdraget hade för avsikt att överväga på vilket sätt urvalsgrunderna bör förändras. Skolverket redovisade uppdraget den 6 september 2023. Med hänsyn till rådande juridiska förhållanden bedömde Skolverket att det inte är möjligt att införa ett gemensamt skolvalssystem i enlighet med den modell som föreslagits i betänkandet (SOU 2020:28). Enligt Skolverket är underlaget i betänkandet otillräckligt för att myndigheten ska kunna lämna konkreta författningsförslag. För att sådana ska kunna lämna behöver ett antal områden utredas vidare. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2021/22:412 In- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet Prop. 2021/22:155, bet. 2021/22:UbU26 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 40). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om in- och utpasseringskontroller (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om in- och utpasseringskontroller. Enligt tillkännagivandet bör regeringen överväga nya arbetssätt och andra tekniska lösningar som kan bidra till att motverka fusk vid högskoleprovet (bet. 2021/22:UbU26 s. 41). Lagen (2022:1101) om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet träde i kraft den 1 juli 2023 och in- och utpasseringskontroller genomfördes för första gången vid det högskoleprov som anordnades i oktober 2023. Regeringen beslutade den 20 december 2023 om regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Universitets- och högskolerådet. Myndigheten fick då i uppdrag att analysera om det finns behov av ytterligare åtgärder för att motverka fusk på högskoleprovet, och i så fall föreslå sådana åtgärder. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) den 13 december 2024 (U2023/03655). Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 23. Rskr. 2022/23:56 Höständringsbudget för 2022 Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 beslutar om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och bemyndigar regeringen att under 2022–2025 för anslagen 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter på högst 350 000 kronor för respektive universitet och anslag. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Stockholms universitet respektive Karolinska institutet. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Stockholms universitet respektive Karolinska institutet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Stockholms universitet respektive Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2022/23:108 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 16: b) Godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen: 1. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom råvaror under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på högst 350 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Uppsala universitet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Uppsala universitet. Punkten är inte slutbehandlad. 3. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till Centre Européen de Calcul Atomique et Moléculaire (CECAM) på högst 350 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Uppsala universitet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Uppsala universitet. Punkten är inte slutbehandlad. 4. godkänner att regeringen under 2023 beslutar om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 350 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Linköpings universitet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Linköpings universitet. Punkten är inte slutbehandlad. 5. godkänner att regeringen under 2023 beslutar om medlemskap i konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, Infrafrontier ERIC, och bemyndigar regeringen att under 2023–2027 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 600 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Karolinska institutet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad. 6. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 900 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Karolinska institutet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad. 7. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom råvaror under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på högst 1 200 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad. 8. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 900 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad. 9. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom it-området under Europeiska institutet för innovation och teknik (KIC Digital) på högst 400 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad. 10. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom råvaror under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på högst 1 200 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Luleå tekniska universitet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Luleå tekniska universitet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 b) 1, 3–10. 25. Rskr. 2022/23:149 Riksrevisionens rapport om skolpengen – effektivitet och konsekvenser Skr. 2022/23:44, bet. 2022/23:UbU12Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 26. Rskr. 2022/23:152 Behandling av personuppgifter vid antalsberäkning inför klinisk forskning Prop. 2022/23:31, bet. 2022/23:SoU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 mars 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 167). 27. Rskr. 2022/23:182 Övergripande skolfrågor Motion från allmänna motionstiden 2022/23, bet. 2022/23:UbU5. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om tillstånd och tillsyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör överväga att se över för- och nackdelarna med att ge Skolinspektionen ansvar för tillstånd och tillsyn även för enskilda förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 28. Rskr. 2022/23:206 Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare Prop. 2022/23:51, bet. 2022/23:UbU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 juni 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 393). 29. Rskr. 2022/23:207 Ändringar som rör gymnasieskolans nationella program och ämnen m.m. Prop. 2022/23:94, bet. 2022/23:UbU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 juni 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 348 – 359). 30. Rskr. 2022/23:208 Folkbildningsfrågor Skr. 2022/23:50, bet. 2022/23:KrU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 februari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 31. Rskr. 2022/23:221 Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning Skr. 2022/23:60, bet. 2022/23:UbU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 januari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 32. Rskr. 2022/23:222 Riksrevisionens rapport om Skolverkets statistikuppdrag Skr. 2022/23:76, bet. 2022/23:UbU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 januari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Riksmötet 2023/24 33. Rskr. 2023/24:28 Fortsatt giltighet av lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa Prop. 2022/23:145, bet. 2023/24:UbU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 691). 34 Rskr. 2023/24:29 Utökad rätt för elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan att läsa nationella minoritetsspråk Prop. 2022/23:132, bet. 2023/24:UbU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 689 och 699). 35. Rskr. 2023/24:53 Höständringsbudget för 2023 Prop. 2023/24:2, bet. 2023/24:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 7 december 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Centrala studiestödsnämnden, Vetenskapsrådet, Rymdstyrelsen och Statens skolverk. 36. Rskr. 2023/24:78 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17: a) Anslagen för 2024: Den 14 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslagen. Punkten är slutbehandlad. b) Lagförslaget: Den 14 december 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 888). Punkten är slutbehandlad. c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, punkt 5: Den 14 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 14:3 Bidrag till tolkutbildning. Punkten är slutbehandlad. 37. Rskr. 2023/24:96 Utgiftsområde 15 Studiestöd Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om mål för utgiftsområde 15: Riksdagen godkänner målet för utgiftsområdet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 15: a) Anslagen för 2024: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslagen. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Riksdagen bemyndigar regeringen att: 1. under 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 292 000 000 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Centrala studiestödsnämnden. Punkten är slutbehandlad. 2. under 2024 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 1:6. Punkten är slutbehandlad. 38. Rskr. 2023/24:103 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 16: a) Anslagen för 2024: Den 20 och 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslagen. Punkten är slutbehandlad. b) Godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen: 1. godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i kunskaps- och innovationsplattformen inom kultur och kreativa näringar under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Culture and Creativity) och bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 300 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Uppsala universitet. Punkten är inte slutbehandlad. 2. godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i konsortiet The Academic Model Providing Access to Healthcare (AMP ATH) och bemyndigar regeringen att under 2024–2027 för anslaget 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 200 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Linköpings universitet. Punkten är inte slutbehandlad. 3. bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till European Research Infrastructure for Imaging Technologies in Biological and Biomedical Sciences (Euro-Bioimaging-ERIC) på högst 1 000 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad. 4. bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till den ideella föreningen Ebrains på högst 1 600 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad. 5. bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom urban mobilitet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Urban Mobility) på högst 540 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad. 6. bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott på högst 11 000 000 kronor till holdingbolag knutna till universitet för finansiering av idébanksmedel: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och regleringsbrev avseende anslagen 2:63 och 2:65 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Punkten är slutbehandlad. 7. bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att bilda eller förvärva ett aktiebolag och tillse att den verksamhet som bedrivs i den ideella föreningen EISCAT Scientific Association (EISCAT) överförs till bolaget: Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 8. bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att för svenska statens räkning teckna aktier i det bolag som avses i punkt 7 och att delvis överlåta aktier i bolaget till norska och finska staten: Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 9. bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att under 2024 tillse att tillgångar och skulder i EISCAT överförs till det bolag som avses i punkt 7: Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 10. godkänner att verksamheten i det bolag som avses i punkt 7 ska bedrivas utan vinstsyfte, med beaktande av Sveriges säkerhet och andra utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiska intressen och innefatta finansiering, drift, förvaltning och utveckling av infrastruktur för undersökningar av georymdmiljön samt tillhandahållande av data för forskning: Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 11. bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att vidta de övriga åtgärder som är nödvändiga för att genomföra punkterna 7–10 ovan: Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 12. bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag på högst 1 217 000 000 kronor till European Spallation Source ERIC (ESS): Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad. 13. godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i European Solar Telescope (EST-ERIC) och bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om en årlig medlemsavgift på högst 6 000 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad. 14. godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i Digital Research Infrastructure for the Arts and Humanities (DARIAH ERIC) och bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om en årlig medlemsavgift på högst 600 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad. 15. godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i Low Frequency Array (LOFAR ERIC) och bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad. 16. bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om årliga medlemsavgifter i följande ERIC-konsortier: Aerosols, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure (ACTRIS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Marine Biological Resource Center (EMBRC-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, European Open Screen Infrastructure (EU-OPENSCREEN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 000 000 kronor, Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Biobanking and Biomolecular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Social Survey (ESS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Joint Institute for VLBI in Europe (JIV-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Advanced Translational Research Infrastructure in Medicine (EATRIS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-Bioimaging-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor och Integrated Carbon Observation System (ICOS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 10 000 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad. 17. bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemsavgift till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC) på högst 25 000 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad. 19. bemyndigar regeringen att under 2024 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan, Vetenskapsrådet, Rymdstyrelsen, Universitets-och högskolerådet, Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: Punkt 1 b) 1–5, 7–11, 13–16. 39. Rskr. 2023/24:105 Stärkt tillgång till läromedel Prop. 2023/24:21, bet. 2023/24:UbU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 december 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 951). 40. Rskr. 2023/24:106 Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan Prop. 2023/24:20, bet. 2023/24:UbU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 december 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 943). 2.8 Klimat- och näringslivsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2007/08 1. Rskr. 2007/08:24 Tilläggsbudget 2 för 2007 Prop. 2007/08:1, Tilläggsbudget 2, bet. 2007/08:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2007/08:75 (N 49), 2008/09:75 (N 29), 2009/10:75 (N 24), 2010/11:75 (N 14), 2011/12:75 (N 9), 2012/13:75 (N 7), 2013/14:75 (N 5), 2014/15:75 (N 5), 2015/16:75 (N 4), 2016/17:75 (N 4), 2017/18:75 (N 4), 2018/19:75 (N 4), 2019/20:75 (N 2), 2020/21:75 (N 2), 2021/22:75 (N 2) och 2022/23:75 (KN 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om låneram för civila flygutvecklingsprojekt: Diskussioner har ägt rum sedan 2007 med Saab AB och Volvo Aero Corporation (Volvo Aero) om statlig delfinansiering för utveckling av eventuella ytterligare civila flygindustriprojekt med miljöinriktning, bl.a. inom ramen för Airbussamarbetet. Regeringen uppdrog den 3 juli 2008 åt Riksgäldskontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Trent XWB. Sedan Riksgäldskontoret i mars 2009 överlämnat ett sådant förslag, har regeringen den 18 januari 2010 anmält ärendet till Europeiska kommissionen för prövning enligt unionsbestämmelserna om statsstöd. Sedan kommissionen godkänt förslaget uppdrog regeringen den 3 mars 2011 åt Riksgäldskontoret att för statens del teckna avtal med Volvo Aero gällande Trent XWB. Efter en ansökan från Volvo Aero uppdrog regeringen den 26 maj 2011 åt Riksgäldskontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Pratt & Whitney PW1100G, men Volvo Aero drog tillbaka sin ansökan. Avseende royaltylånet för flygmotorprojektet GEnx angav Riksgäldskontoret i en skrivelse till regeringen daterad den 23 september 2011 att lånesumman bör återbetalas delvis. Detta sedan Volvo Aero meddelat sin avsikt att ingå avtal med General Electric om förändringar i bolagens ansvarsfördelning i projektet. Europeiska kommissionen har i skrivelse den 21 september 2011 anfört att de föreslagna förändringarna är i linje med villkoren i kommissionens beslut. Regeringen uppdrog åt Riksgäldskontoret att ingå tilläggsavtal med Volvo Aero i huvudsaklig överenstämmelse med innehållet i det förslag som Riksgäldskontoret överlämnade den 23 september 2011 vad gällde GEnx. Volvo Aero återbetalade 103,6 miljoner kronor i slutet av oktober 2011. Volvo Aero uppgick hösten 2012 i den brittiska koncernen GKN Aerospace (GKN). I maj 2018 skickade GKN en förfrågan till Riksgäldskontoret om att lösa avtalet om royaltylånet för GEnx. I en skrivelse till regeringen daterad den 25 juni 2020 hemställde GKN om att regeringen skulle godta en ändring av avtalet om royaltylånet avseende storleken på den royalty som GKN kvartalsvis erlägger till Riksgäldskontoret. I juni 2021 återkallade GKN skriftligen denna hemställan. I oktober 2023 inkom Riksgäldskontoret med en hemställan om att regeringen ska ändra uppdragen till myndigheten för att tydliggöra att myndigheten har mandat att hantera de frågor som uppkommer i enlighet med och som en följd av avtalen mellan GKN och staten. I hemställan uppmanas även regeringen att överväga en ändring av uppdragen så att Riksgäldskontoret även får i uppdrag att förvalta de avtal som ingåtts och därigenom ges mandat att träffa avtal om ändringar i avtalen mellan GKN och staten. Hemställan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2009/10 2. Rskr. 2009/10:223 Sveriges hantering av utsläppsrätter Riksrevisionens styrelses redogörelse om utsläppsrätter (2009/10:RRS16), bet. 2009/10:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (M 10), 2011/12:75 (M 2), 2012/13:75 (M 2), 2013/14:75 (M 1), 2014/15:75 (M 2), 2015/16:75 (M 2), 2016/17:75 (M 1), 2017/18:75 (M 1), 2018/19:75 (M 1), 2019/20:75 (M 1), 2020/21:75 (M 1), 2021/22:75 (M 1) och 2023/23:75 (KN 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Hanteringen av utsläppsrätter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om hantering och redovisning av överskottet av utsläppsrätter (bet. 2009/10:MJU21 s. 11). Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20, avsnitt 3.8, s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Regeringen redovisade även sin bedömning att ett värde för överskottet inte kan beräknas. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Den tilldelade mängden utsläppsutrymme utgjorde huvuddelen av Sveriges innehav av utsläppsrätter. Vid avräkningen och redovisningen av Sveriges åtagande till FN av första åtagandeperioden annullerades det överskott av tilldelad mängd utsläppsutrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla åtagandet i enlighet med riksdagens bemyndigande. I propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvuddelen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Statens energimyndighet att genomföra de förslag i proposition 2014/15:81 som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Statens energimyndighet genomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade utsläppsenheter den 3 november 2015. Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 avsnitt 1 s. 9, och avsnitt 3.10 s. 96 och 97) riksdagens bemyndigande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen av Sveriges resterande innehav av Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 23 maj 2017. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.7 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013–2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats till och med 2016. Statens energimyndighet redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats till och med 2016 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.8 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122). Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6 s. 89) att Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyotoprotokollet för att minska utsläppsutrymmet. Regeringen avser att årligen annullera alla utsläppsenheter som förvärvats under Kyotoprotokollet och som inte behövs för att uppfylla Sveriges nationella mål till 2020. Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018. Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2020 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20, avsnitt 3.24 s. 83 och 84) att de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen beslutade den 25 februari 2021 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019. Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2021 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.25 s. 77) att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. En andel av de annullerade enheterna används för att bidra till att uppnå etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2022/23:MJU1, rskr. 2022/23:97). I samband med avräkningen av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod kommer även överskott av tilldelade utsläppsenheter (AAU) från åtagandeperioden att annulleras. Detta följer av den löpande borttagningen av överskott från utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut (ESD) som regeringen bemyndigats till. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att ge Statens energimyndighet i uppdrag att genomföra avräkningen av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. I uppdraget ingick att återlösa nödvändiga s.k. kyotoenheter för att uppfylla Sveriges åtaganden och annullera innehav som fanns kvar efter återlösen. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 5 september 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att ge Statens energimyndighet i uppdrag att annullera Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter utfärdade under Kyotoprotokollets flexibla mekanismer som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 22 september 2023. Av redovisningen framgår att totalt annullerades 5 720 666 utsläppsminskningsenheter, varav 641 388 enheter annullerades i syfte att bidra till måluppfyllelse av etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande 5 079 278 enheter kommer i möjligaste mån att rapporteras som klimatfinansiering. Sedan regeringen beslutade om uppdraget den 1 juni 2023 har ytterligare utsläppsminskningsenheter överförts till Sveriges konton. Dessa utsläppsminskningsenheter har inte annullerats. Punkten bedöms kunna slutbehandlas först efter att alla enheter som förvärvats under Kyotoprotokollet och som inte behövs för att uppfylla Sveriges nationella mål till 2020 har annullerats. Punkten inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 3. Rskr. 2014/15:182 Naturvård och biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:MJU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 12), 2016/17:75 (M 8), 2017/18:75 (M 6), 2018/19:75 (M 5), 2019/20:75 (M 2), 2020/21:75 (M 2), 2021/22:75 (M 2) och 2022/23:75 (KN 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förstärka viltförvaltningsdelegationerna (bet. 2014/15:MJU12 s. 29.). Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla delegater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer. Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot. I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat. Miljö- och jordbruksutskottet har dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet. 2016/17:KU21) anfört att det inte delar regeringens bedömning. Utskottet anser att det bör göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt och om möjligt förstärka deras befogenheter. Punkten står därför åter som öppen. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 kommittédirektiven En ny jakt- och viltvårdsmyndighet (dir. 2023:108). Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2025. Viltförvaltningsdelegationerna är en central del av länsstyrelsernas arbete med viltförvaltning och ingår därför i uppdraget. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om översyn av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att strandskyddet görs mer ändamålsenligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen (bet. 2014/15:MJU12 s. 60). Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differentiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag som syftade till att öka differentieringen av strandskyddet, bl.a. med hänsyn till olika områdens varierande skyddsbehov och möjlighet för strandnära bostäder och näringsverksamheter i områden med lågt bebyggelsetryck. Även ändringar av strandskyddet vid små insjöar och smala vattendrag föreslogs. Förslagen syftade också till att strandskyddet ska stärkas och förtydligas i områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är mycket stor. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 att ge en särskild utredare i upp-drag att se över ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna (dir. 2022:18). Regeringen beslutade tilläggsdirektiv till utredningen den 1 december 2022 (dir. 2022:138). Utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar undantaget från strandskyddet för de areella näringarna (7 kap. 16 § första stycket 1 miljöbalken). Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Utredningen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet. Utredaren ska förhålla sig till strandskyddets syften, berörda miljökvalitetsmål samt landsbygdspolitikens mål om en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Uppdraget redovisades till regeringen den 23 januari 2024 (SOU 2023:103). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 4. Rskr. 2015/16:103 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 26), 2016/17:75 (M 10), 2017/18:75 (M 8), 2018/19:75 (M 7), 2019/20:75 (M 4), 2020/21:75 (M 4), 2021/22:75 (M 4) och 2022/23:75 (KN 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som miljö- och jordbruksutskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2015/16:MJU1 s. 11.). Ingen övergödning: I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Arbetet med att stärka insatser på lokal nivå ges fortsatt hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (Lova) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen har också reviderat förordningen (2009:381) om lokala vattenvårdsprojekt (Lova) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.26.11 s. 95) aviserades att regeringen satsar ytterligare medel på vattenrelaterade åtgärder inklusive åtgärder mot övergödning för 2023–2025. Satsningen på återvätning av våtmarker kommer också att leda till minskad övergödning (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.26.3 s. 83). Havs- och vattenmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i ett antal pilotområden i utvalda län. Uppdraget redovisades den 31 mars 2021. Regeringen tillsatte 2018 en utredning som skulle föreslå hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (dir. 2018:11). Utredaren skulle föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen (M 2018:02) redovisade sitt betänkande Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10) den 28 februari 2020 och betänkandet skickades ut på remiss den 24 april 2020 t.o.m. den 31 augusti 2020. I skrivelse 2018/19:75 bedömde regeringen att punkten hade slutbehandlats i denna del genom tillsättande av utredningen om hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (dir. 2018:11), och genom utvecklingen av indikatorer för att göra redovisningen i budgetpropositionen tydligare. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning och angav i betänkande 2018/19:KU21 att riksdagen förväntar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovisning av effekterna innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Punkten redovisades därför i skr. 2019/20:75 (M 4) åter som öppen. För att förbättra möjligheten till uppföljning av bl.a. övergödningens utveckling över tid och för att eventuellt kunna utveckla mer träffsäkra indikatorer fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av miljötillståndet i vattenförekomster. Uppdraget redovisades den 1 februari 2021. I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett internationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Miljömålsberedningen (M 2010:04) överlämnade betänkandet Havet och människan (SOU 2020:83) till regeringen den 15 januari 2021. Det remitterades den 22 februari 2021 t.o.m. den 23 maj 2021. Ärendet bereds. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differentiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag om att regeringen skulle få föreskriva att strandskydd inte ska gälla vid insjöar eller vattendrag som har anlagts eller restaurerats i huvudsakligt syfte att minska näringsbelastningen på den lokala vattenmiljön. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337). I budgetpropositionen för 2023 aviserades medel för åren 2023–2027 för åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitikens område (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.9.17 s. 75 och avsnitt 2.9.30 s. 90). Den 22 september 2022 beslutade regeringen om Sveriges strategisk plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Den godkändes av EU-kommissionen den 28 oktober 2022. Planen innehåller åtgärder inom jordbruket som kommer ha betydelse för att minska växtnäringsförlusterna från jordbruket och för att minska övergödningen. I regleringsbrevet för 2023 fick de länsstyrelser som är vattenmyndig-heter i uppdrag att vidareutveckla styrmedel för minskad övergödning utifrån förslaget i betänkandet Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10). Uppdraget ska redovisas senast den 25 september 2024. I regleringsbrevet för 2023 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att analysera och vid behov föreslå hur en bättre uppföljning och effektivitet kan uppnås i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen, särskilt avseende målet Ingen övergödning, vad gäller de medel som fördelas till lokala vattenvårdsprojekt (Lova). Uppdraget redovisades den 27 november 2023. I tillägg till den satsning som aviserades i budgetpropositionen för 2023, aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2024 ytterligare medel för vattenrelaterade åtgärder inklusive åtgärder mot övergödning för 2024–2026 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.25.11 s. 107). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.12.3 s. 47) gjordes bedömningen att statens insatser har haft en viktig, men otillräcklig effekt i relation till behoven. Med de insatser som görs och är planerade kommer det fortsatt att ta tid innan positiva effekter kan förutses. Arbete med att minska övergödningen fortgår på flera områden. Underlagen för ytterligare åtgärder bereds fortsatt. Regeringen avser också att under våren 2024 återkomma till riksdagen med en proposition om en strategi för havsmiljön. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 5. Rskr. 2016/17:116 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 31), 2017/18:75 (M 12), 2018/19:75 (M 11), 2019/20:75 (M 6), 2020/21:75 (M 5), 2021/22:75 (M 5) och 2022/23:75 (KN 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2016/17:MJU1 s. 10). På klimatområdet anser regeringen att en regelbunden uppföljning kan bidra till tydlighet, kontinuitet och långsiktighet i klimatpolitiken. Inom Regeringskansliet pågår ett ständigt kvalitetssäkringsarbete där utvärderingar av tidigare reformer är ett viktigt underlag. Regeringen beslutade den 18 december 2014 tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04, dir. 2014:165) om att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning. Miljömålsberedningen lämnade i mars 2016 ett delbetänkande om ett klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21). I delbetänkandet föreslår beredningen bl.a. ett planerings- och uppföljningssystem för klimatpolitiken, med klimatårsredovisningar och klimathandlingsplaner. Dessa kommer att utgöra ett oundgängligt underlag för regeringens redovisning av såväl uppnådda resultat som den långsiktiga utvecklingen gentemot riksdagen. Regeringen remitterade Miljömålsberedningens delbetänkande. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om att överlämna propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146) till riksdagen. Propositionen inkluderade förslagen på en klimatlag. Riksdagen antog regeringens förslag den 15 juni 2017 (bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Enligt 4 § klimatlagen (2017:720) ska regeringen presentera en årlig klimatredovisning. I samband med budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 20 Bilaga Klimatredovisning) presenterade regeringen en första klimatredovisning i enlighet med bestämmelserna i klimatlagen. Riksdagen angav i betänkande 2018/19:KU21 att det som riksdagen efterfrågar är en redovisning av resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och indikatorer som inriktas på resultat innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Under 2018 beslutade regeringen om ändring i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som innebär bl.a. att myndigheterna ska redovisa sina resultat i förhållande till de mål som regeringen har angett. Det ändrade kravet gäller från och med den 1 januari 2019 och tillämpades första gången på årsredovisningar för 2019. Regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 bilaga 1) en andra klimatredovisning till riksdagen. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 bilaga 1) redovisade regeringen i klimatredovisningen mer i detalj bedömningar av resultaten av statliga insatser på klimatområdet än i tidigare klimatredovisningar. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Naturvårdsverket för budgetåret 2020. I regleringsbrevet fanns ett återrapporteringskrav om att Naturvårdsverket ska redovisa hur verksamheten utvecklats i syfte att bidra med bra beslutsunderlag, särskilt avseende åtgärder, analysmetoder och beräkning av historiska och prognosticerade effekter samt kostnadseffektivitet, för regeringens arbete med genomförande av det klimatpolitiska ramverket och för att klimatmålen ska nås. Den 29 oktober 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Naturvårdsverket att i tillägg till uppdraget M2019/02015 lämna förslag på hur klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) bör utformas för att berörda myndigheter ska redovisa effektbedömningar av de viktigaste besluten med betydelse för utsläpp av växthusgaser och klimatomställningen samt hur dessa beslut förväntas bidra till att de nationella och globala klimatmålen nås. Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Naturvårdsverket att ta fram underlag till 2021 års klimatredovisning. I uppdraget ingår bl.a. att beräkna klimateffekter av styrmedel och åtgärder i regeringens budgetproposition för 2021 (prop. 2020/21:1). Uppdraget redovisades i mars 2021. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.22.3 s. 74) konstaterade regeringen att det behövs förbättrade effektbedömningar i klimatpolitiken. Av detta skäl föreslog regeringen att anslaget till Naturvårdsverket ökas med 10 miljoner kronor 2021. Anslaget beräknades öka med 10 miljoner kronor 2022 respektive 3 miljoner kronor 2023. Trafikverket, Konjunkturinstitutet och Statens energimyndighet fick också ökade anslag i syfte att förbättra sitt arbete med klimateffektbedömningar. I regleringsbreven för 2021 gav regeringen dessa myndigheter i uppdrag att utveckla arbetet med klimateffektbedömningar och att tillsammans ta fram en myndighetsgemensam nationell vägledning för att beräkna klimateffekter av styrmedel och åtgärder. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6.1 s. 18) att tillkännagivandet (bet. 2016/17:MJU1 punkt 1, rskr. 2016/17:116 och bet. 2018/19:KU21, yttr. 2018/19:MJU5y) om att resultatredovisningen på ett tydligare sätt ska redovisa resultaten av de statliga insatserna och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på resultatet var tillgodosett och därmed kunde anses slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock inte att detta tillkännagivande var slutbehandlat och ville att regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och ansåg att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1 s. 13, rskr. 2021/22:110). Den 18 januari 2022 trädde den nya klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) i kraft där ett antal myndigheter fick ett tydligare uppdrag att bidra i arbetet med att ta fram underlag till klimatredovisningen enligt klimatlagen (2017:720), bl.a. när det gäller beräkningar och bedömningar av klimateffekter av beslut under året. Detta har haft effekt för klimatredovisningen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 bilaga 1). På regeringens uppdrag i regleringsbrevet för 2022 redovisade Naturvårdsverket en metod för att beskriva takten i klimatomställningen för olika sektorer och branscher, exempelvis utifrån scenarier och nyckeltal baserat på tillgängliga och nya data. Detta utgjorde underlag för klimatredovisningen i budgetpropositionen för 2023. Regeringen har i samband med budgetpropositionen för 2023 tagit fram en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen (prop. 2022/23:1, utg.omr. 20, bilaga 1). Effekten av styrmedelspaketen redovisas, i stället för de enskilda styrmedlen, i de fall det finns betydande interaktioner mellan styrmedlen. Effekterna beräknas därmed mer konsekvent i förhållande till utsläppsscenarier och risken för dubbelräkning minskas. Det redovisas även några indikatorer för industrin och transporter, och detta arbete kommer fortsätta att utvecklas. Utvecklingsarbete i Regeringskansliet och de berörda myndigheterna har lett till en förbättrad klimatredovisning. Årets redovisning innehåller klimateffektbedömningar på styrmedel, gapanalyser som illustrerar utvecklingen i förhållande till etappmålen samt kompletterande indikatorer för utsläppsutvecklingen. Regeringen utvecklar klimatredovisningen löpande och avser att återkomma till riksdagen om det fortsatta arbetet. I frågan om Ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Arbetet med att stärka insatser på lokal nivå ges fortsatt hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (Lova) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen reviderade förordningen (2009:381) om lokala vattenvårdsprojekt (Lova) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20, avsnitt 3.26.11 s. 95) aviserades att regeringen satsar ytterligare medel på vattenrelaterade åtgärder inklusive åtgärder mot övergödning för 2023–2025. Satsningen på återvätning av våtmarker kommer också att leda till minskad övergödning (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.26.3 s. 83). I tillägg till den satsning som aviserades i budgetpropositionen för 2023, aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2024 ytterligare medel för vattenrelaterade åtgärder inklusive åtgärder mot övergödning för 2024–2026 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.23.11 s. 107). Regeringen tillsatte 2018 en utredning som skulle föreslå hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (dir. 2018:11). Utredaren skulle föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen (M 2018:02) redovisade sitt betänkande Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10) den 28 februari 2020 och betänkandet skickades ut på remiss den 24 april 2020 t.o.m. den 31 augusti 2020. I skr. 2018/19:75 bedömde regeringen att punkten hade slutbehandlats i denna del genom tillsättande av utredningen om hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (dir. 2018:11), och utvecklingen av indikatorer för att göra redovisningen i budgetpropositionen tydligare. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning och angav i betänkande 2018/19:KU21 att riksdagen förväntar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovisning av effekterna innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Punkten redovisades därför i skr. 2019/20:75 (M 4) åter som öppen. För att förbättra möjligheten till uppföljning av bl.a. övergödningens utveckling över tid och för att eventuellt kunna utveckla mer träffsäkra indikatorer fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av miljötillståndet i vattenförekomster. Uppdraget redovisades den 1 februari 2021. I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett internationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Miljömålsberedningen (M 2010:04) överlämnade betänkandet Havet och människan (SOU 2020:83) till regeringen den 15 januari 2021. Det remitterades den 22 februari t.o.m. den 23 maj 2021. Betänkandet bereds. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differentiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag om att regeringen skulle få föreskriva att strandskydd inte ska gälla vid insjöar eller vattendrag som har anlagts eller restaurerats i huvudsakligt syfte att minska näringsbelastningen på den lokala vattenmiljön. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337). I budgetpropositionen för 2023 aviserades medel för åren 2023–2027 för åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitikens område (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.9.17 s. 75 och avsnitt 2.9.30 s. 90). Den 22 september 2022 beslutade regeringen om Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Den godkändes av EU-kommissionen den 28 oktober 2022. Planen innehåller åtgärder inom jordbruket som kommer ha betydelse för att minska växtnäringsförlusterna från jordbruket och för att minska övergödningen. Havs- och vattenmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i ett antal pilotområden i utvalda län. Uppdraget redovisades den 31 mars 2021. I regleringsbrevet för 2023 fick de länsstyrelser som är vattenmyndig-heter i uppdrag att vidareutveckla styrmedel för minskad övergödning utifrån förslaget i betänkandet Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10). Uppdraget ska redovisas senast den 25 september 2024. I regleringsbrevet för 2023 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att analysera och vid behov föreslå hur en bättre uppföljning och effektivitet kan uppnås i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen, särskilt avseende målet Ingen övergödning, vad gäller de medel som fördelas till lokala vattenvårdsprojekt (Lova). Uppdraget redovisades den 27 november 2023. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.12.3 s. 47) gjordes bedömningen att statens insatser har haft en viktig, men otillräcklig effekt i relation till behoven. Med de insatser som görs och är planerade kommer det fortsatt att ta tid innan positiva effekter kan förutses. Arbete med att minska övergödningen fortgår på flera områden. Underlagen för ytterligare åtgärder bereds fortsatt. Regeringen har i samband med budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 bilaga 1) tagit fram en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen. Bedömningen att utvecklingsarbetet i Regeringskansliet och de berörda myndigheterna har lett till en förbättrad klimatredovisning kvarstår. Liksom föregående år innehåller årets redovisning klimateffektbedömningar på styrmedel, gapanalyser som illustrerar utvecklingen i förhållande till etappmålen samt kompletterande indikatorer för utsläppsutvecklingen. Jämfört med föregående år redovisas ytterligare indikatorer för bland annat el- och fjärrvärmesektorn samt utvecklade indikatorer för industri- och transportsektorn. Regeringen utvecklar klimatredovisningen löpande och avser att återkomma till riksdagen om det forsatta arbetet. Regeringen avser också att under våren 2024 återkomma till riksdagen med en proposition om en strategi för havsmiljön. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2016/17:153 Giftfri vardag Skr. 2015/16:169, bet. 2016/17:MJU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 14), 2018/19:75 (M 12), 2019/20:75 (M 7), 2020/21:75 (M 6), 2021/22:75 (M 6) och 2022/23:75 (KN 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om hantering av grupper av kemiska ämnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om hantering av grupper av kemiska ämnen (bet. 2016/17:MJU7 s. 32). Inom ramen för regeringens uppdrag om en handlingsplan för en giftfri vardag presenterade Kemikalieinspektionen i juli 2016 en strategi för att minska användningen av gruppen högfluorerade ämnen, s.k. PFAS, som omfattar ca 3 000 ämnen. Strategin har bl.a. lett till att Sverige tillsammans med Tyskland tagit fram ett förslag till begränsning av vissa PFAS under Reach. Förslaget till begränsning gäller all användning och omfattar ca 200–400 ämnen inom PFAS-gruppen och överlämnades till EU:s kemikaliemyndighet Echa i mitten av juli 2017. Ett annat exempel på begränsning av en stor grupp av PFAS-ämnen där Sverige varit delaktig är EU:s beslut 2016 att begränsa PFOA och ämnen som bryts ned till PFOA. Kemikalieinspektionen har vidare 2016 presenterat förslag på nationell begränsning för brandskum som innehåller PFAS och förslaget bereds inom Regeringskansliet. Det är önskvärt att EU-lagstiftningens processer för hantering av grupper av ämnen förenklas och att metoder för bedömning tas fram. Det finns inga formella hinder för att hantera ämnen gruppvis, men det har i praktiken visat sig vara svårt. Sverige arbetar inom EU för att få till en bättre tillämpning, t.ex. genom det arbete med PFAS respektive PFOA som beskrivs ovan. Användningen av kemiska växtskyddsmedel i områden som allmänheten har tillgång till och vistas på är utbredd och kan innebära risker både för människors hälsa och miljön. Regeringen beslutade den 24 mars 2021 om en ändring i förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel. Ändringen innebär ett förbud mot användning av växtskyddsmedel i vissa områden som allmänheten har tillträde till. Förbudet började att gälla den 1 oktober 2021. Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inlett ett arbete med att ta fram en vägledning för riskbedömning av kombinationseffekter från exponering för olika kemiska ämnen. Kemikalieinspektionen har under 2017 uppdaterat en promemoria ”Gruppering av kemiska ämnen inom Reach och CLP”. Projektet genomfördes i huvudsak under 2016 som ett led i Kemikalieinspektionens egna åtaganden inom ramen för Miljömålsrådet. Kemikalieinspektionen överlämnade den 31 augusti 2017 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) en redovisning av ett regeringsuppdrag om bisfenoler – en kartläggning och analys, som en delrapport inom Handlingsplanen för en giftfri vardag (M2017/02094). Inom ramen för arbetet med uppdraget om bisfenoler har myndigheten utvecklat en ny metod för att ur ett mycket stort antal ämnen kunna få fram de mest relevanta. Metoden bygger på QSAR, som i sin tur bygger på att vissa delar av en molekyl (vissa strukturelement) kan kopplas ihop med vissa inneboende egenskaper. Metoden är en viktig del i arbetet med att lättare kunna hantera stora grupper av liknande ämnen och hitta dem som har liknande farliga egenskaper. Kemikalieinspektionen har därutöver lämnat in förslag till användningsbegränsning för ”C9-C14 PFCA:s (inkl. deras relaterade ämnen)” till Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. Förslaget omfattar flera hundra ämnen som på detta sätt hanteras i grupp. Förslaget kommer nu att granskas av Echas två vetenskapliga kommittéer, dels den för riskbedömning och dels den för socioekonomisk analys. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.5.5 s. 49) gett riksdagen viss information om utvecklingen på området. Regeringen ansåg att det behövs ett system som tar hänsyn till att kemiska ämnen kan förvärra varandras farliga effekter, så kallade kombinationseffekter eller cocktaileffekter. Den 29 mars 2019 tillsatte regeringen därför en utredning om detta (dir. 2018:25) som fick i uppdrag att ta ett helhetsgrepp om risker med grupper och kombinationer av kemiska ämnen. I oktober 2019 lämnade utredningen sitt betänkande Framtidens kemikaliekontroll – Hantering av kombinationseffekter och gruppvis bedömning av ämnen (SOU 2019:45). Utredningen har remitterats och ärendet bereds vidare i Regeringskansliet. Kemikalieinspektionen har tillsammans med myndigheter från nio medlemsstater samt Norge utarbetat ett förslag till EU-strategi för PFAS – ”Elements for an EU-strategy for PFASs”. Strategin omfattar konkreta förslag till åtgärder. Strategin har överlämnats till EU-kommissionen i december 2019. Vidare har några medlemsstater, inklusive Sverige, vid miljörådet i december 2019 aviserat att man har för avsikt att ta fram begränsningsförslag för hela PFAS-gruppen. Sverige har också genom EU verkat för ett globalt förbud mot användning av en stor grupp PFOA-besläktade ämnen. I april 2019 beslutade parterna till Stockholmskonventionen, efter ett förslag från EU, om en begränsning av användning av PFOA och PFOA-relaterade ämnen på global nivå. Begränsningen omfattar flera hundra ämnen som är besläktade med PFOA. Sverige har genom Kemikalieinspektionen tillsammans med fyra andra europeiska myndigheter lämnat in ett förslag till EU:s kemikaliemyndighet Echa om att förbjuda PFAS-kemikalier inom EU. Den gäller för all användning som inte är nödvändig för samhället. EU-kommissionen har i sin tur under perioden beslutat om att förbjuda 200 PFAS. Översynen av den EU-gemensamma kemikalielagstiftningen Reach-förordningen har påbörjats. Regeringen har svarat på EU-kommissionens inledande konsekvensanalys om översynen av förordningen. Som underlag till översynen har Kemikalieinspektionen tagit fram en rapport om bedömningsfaktorer och behovet av en ytterligare blandningsbedömningsfaktor för att ta hänsyn till kombinations- och blandningseffekter under utvärderingen av risker för människors hälsa och miljön. I regleringsbrevet för 2022 angav regeringen att Kemikalieinspektionen ska redovisa vilka insatser som bidragit till genomförandet av EU:s kemikaliestrategi inklusive hur myndigheten har bidragit till införande av bedömningsfaktor/-er för att hantera kombinationseffekter under Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reachförordningen) samt till effektivare utfasning av särskilt farliga ämnen i konsumentprodukter genom bl.a. gruppvisa bedömningar och begränsningar. Myndigheten ska vidare redovisa arbetet för att minska spridning och risker med PFAS och särskilt hur arbetet med en gruppbegränsning av PFAS har fortsatt. Sammanfattningsvis har en rad åtgärder vidtagits för att kemiska ämnen ska hanteras gruppvis i större utsträckning, med fokus på att utveckla EU-reglerna. Regeringen och Kemikalieinspektionen har främst genom påverkansarbete inom EU verkat för att likartade kemikalier ska hanteras i grupp. Arbetet går framåt i denna riktning vilket redovisats ovan, t.ex. i fråga om åtagandet att säkerställa att användningen av PFAS som grupp fasas ut i EU om det inte visats att den är nödvändig för samhället. Det är ett åtagande som EU-kommissionen gjort i sin Kemikaliestrategi för hållbarhet. Strategin innehåller också ett åtagande att bedöma hur man i Reach-förordningen bäst inför en eller flera bedömningsfaktorer för blandningar när ämnen ska kemikaliesäkerhetsbedömas. Utredningen Framtidens kemikaliekontroll (SOU 2019:45) skrevs av 2022 med hänvisning till att rekommendationerna hanteras på EU-nivå bl.a. genom översynen av Reach-förordningen (M2020/00226). Regeringen har redovisat insatser i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9.2 s. 35 och 36). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet genom insatserna är tillgodosett och slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning och angav i betänkandet 2022/23:KU21 att i det nuvarande beredningsläget är det inte möjligt att göra en bedömning av om hanteringen och bedömningen av grupper av ämnen kommer att bli effektivare i enlighet med tillkännagivandet och tillkännagivandet kan därför inte anses vara slutbehandlat. Punkten står därför åter som öppen. Under det svenska ordförandeskapet i EU inleddes rådsförhandlingar för att revidera Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (CLP-förordningen). Den 30 juni 2023 antog rådet ett mandat för förhandlingarna. Under våren infördes också via en delegerad akt nya faroklasser för bl.a. hormonstörande ämnen samt persistenta och mobila ämnen i CLP-förordningen. I och med dessa uppdateringar av CLP-förordningen finns det fortsättningsvis betydligt bättre förutsättningar att införa åtgärder gruppvis för denna typ av ämnen, t.ex. för att begränsa hormonstörande ämnen som grupp i konsumentprodukter. I början av 2023 lämnade Kemikalieinspektionen, tillsammans med myndigheter från fyra andra länder, in sitt breda begränsningsförslag för PFAS och under perioden har synpunkter på förslaget samlats in från intressenter via ett öppet samråd och börjat hanteras av myndigheterna och av Echas vetenskapliga kommittéer. I regleringsbrevet för 2024 gav regeringen i uppdrag till Kemikalieinspektionen att ta fram förslag på väsentliga ändringar i Reach-förordningen och dess bilagor för genomförandet av EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet. Myndigheten ska eftersträva dialog och samarbete med kemikaliemyndigheter i andra länder för att driva på EU-arbetet. Regeringen fortsätter att vara pådrivande för att se till att kommissionen lämnar ett konkret förslag till ändringar av Reach-förordningen som innebär en effektivare hantering och bedömning av grupper av kemiska ämnen. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2016/17:180 Naturvård och områdesskydd Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 18), 2018/19:75 (M 13), 2019/20:75 (M 8), 2020/21:75 (M 7), 2021/22:75 (M 7) och 2022/23:75 (KN 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reformering av strandskyddet (bet. 2016/17:MJU9 s. 23.). Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differentiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag som syftade till att öka differentieringen av strandskyddet, bl.a. med hänsyn till olika områdens varierande skyddsbehov och möjlighet för strandnära bostäder och näringsverksamheter i områden med lågt bebyggelsetryck. Även ändringar av strandskyddet vid små insjöar och smala vattendrag föreslogs. Förslagen syftade också till att strandskyddet ska stärkas och förtydligas i områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är mycket stor. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 att ge en särskild utredare i upp-drag att se över ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna (dir. 2022:18). Regeringen beslutade tilläggsdirektiv till utredningen den 1 december 2022 (dir. 2022:138). Utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar undantaget från strandskyddet för de areella näringarna (7 kap. 16 § första stycket 1 miljöbalken). Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Utredningen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet. Utredaren ska förhålla sig till strandskyddets syften, berörda miljökvalitetsmål samt landsbygdspolitikens mål om en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Uppdraget redovisades till regeringen den 23 januari 2024 (SOU 2023:103). Årendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2016/17:289 Övergripande miljöfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU22 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 24), 2018/19:75 (M 14), 2019/20:75 (M 9), 2020/21:75 (M 8), 2021/22:75 (M 8) och 2022/23:75 (KN 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklade och förkortade tillståndsprocesser (bet. 2016/17:MJU22 s. 16). Se även punkt KN 8. Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 direktiven En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv till Miljöprövningsutredningen (dir. 2021:57) som innebar att utredaren ska utreda om det behövs ändringar i miljöbalken avseende regleringen av domstolarnas handläggning. Vidare skulle det utredas om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthusgaser. Utredaren skulle även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verkningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Utredningen har redovisat sitt betänkande som sedan har remitterats. Vidare arbete pågår för närvarande i Regeringskansliet. Inriktningen är att delar av förslagen i betänkandet ska genomföras. Beslut om proposition planeras under våren 2024. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 49, 64 och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillståndsmyndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Naturvårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Regeringen beslutade den 2 september 2021 att ge länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken och därigenom påskynda näringslivets klimatomställning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2023. Verket för innovationssystem ska stödja länsstyrelserna i arbetet med regel- och policyutveckling. Regeringen beslutade den 22 juli 2021 att ge länsstyrelserna och Domstolsverket i uppdrag att att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala tjänster för någon eller några typer av tillståndsansökningar enligt miljöbalken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag. Regeringen har i regleringsbrev för 2024 gett Domstolsverket och länsstyrelserna i uppdrag att gå vidare och utveckla e-tjänster för tillståndsansökningar enligt miljöbalken. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2025. Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om propositionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna (prop. 2020/21:104 , bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312) utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättningsreglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens sammansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets eller ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra för effektivare resursutnyttjande i Mark- och miljööverdomstolen. I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag att förbereda ett ansvar för en samlad statistik för miljötillståndsprövningen. I avvaktan på en sådan permanent ordning har Naturvårdsverket, utifrån särskilda regeringsbeslut, i maj 2022 respektive juni 2023 redovisat samlad statistik för miljötillståndsprövningen avseende 2021 respektive 2022. I regleringsbrevet för 2024 har Naturvårdsverket fått samma uppdrag avseende 2023, men även i uppdrag att analysera om det finns behov av och möjligheter att utveckla statistiken. Dessa uppdrag ska redovisas senast den 15 maj 2024. Den 7 april 2022 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om regeringens roll som prövningsmyndighet i en modern och effektiv miljöprövning (dir. 2022:26). Utredningen har antagit namnet Regeringsprövningsutredningen (M2022:02). Uppdraget är att utreda regeringens roll som överinstans på vissa delar av miljöområdet. Syftet är att åstadkomma en prövningsordning som innebär att regeringen endast är överinstans när det krävs tydliga politiska avvägningar. I syfte att åstadkomma snabba prövningsprocesser ska utredningen också se över processen för ärenden som får tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken. Regeringen beslutade den 25 maj 2023 tilläggsdirektiv till Regeringsprövningsutredningen (dir. 2023:69). Enligt tilläggsdirektiven ska utredningen utreda under vilka ytterligare omständigheter som regeringen bör ha möjlighet att pröva frågor om tillstånd enligt miljöbalken. bl.a. mot bakgrund av att det kan finnas ett behov att snabbt kunna hantera vissa frågor som innefattar politiska avvägningar mellan olika samhällsintressen. Utredningstiden har förlängts. Uppdraget redovisades den 5 februari 2024 (SOU 2024:11). Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Förenklade och förkortade miljötillståndsprocesser enligt miljöbalken (dir. 2023:78). Utredningen har i uppgift att ta ett större grepp om frågan om miljöprövning än vad som hittills har gjorts och vidta fler åtgärder i syfte att effektivisera prövningen. Utredningen har antagit namnet Miljötillståndsutredningen (KN 2023:02). Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2024. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.22 s. 85) föreslog regeringen att förvaltningsanslagen höjs för Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna för att genomföra beslutade förändringar i fråga om bl.a. föreslagna och kommande förändringar av miljötillståndsprocessen. Förstärkningen ger de berörda myndigheterna bättre förutsättningar att arbeta effektivt med miljötillståndsprocesserna. Riksdagen antog regeringens förslag. I regleringsbrevet för 2023 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla vägledningen som finns på myndighetens hemsida avseende miljötillståndsprövning och anmälan. I regleringsbrevet för 2023 gavs Naturvårdsverket också i uppdrag i uppdrag att, tillsammans med Tillväxtverket, utveckla en vägledning på verksamt.se om reglerna för tillstånd och anmälan enligt miljöbalken. Uppdragen ska redovisas senast den 28 februari 2024. I regleringsbrevet för 2022 fick Naturvårdsverket i uppdrag att utvärdera hur myndigheten arbetar med att komma in tidigt i processer och utveckla effektiva och förutsägbara metoder och samverkansformer för genomförandet av myndighetens uppgift. Uppdraget redovisades den 25 januari 2023. Regeringen har i regleringsbrev för 2024 gett Naturvårdsverket i uppdrag att genomföra de åtgärder i fråga om kommunikation, ändring av rutiner samt agerande vid samråd och förhandlingar som föreslås i Naturvårdsverkets redovisning av det tidigare uppdraget. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 20, avsnitt 3.3, s. 14–16) behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om förenklade och förkortade tillståndsprocesser. Regeringen ansåg, mot bakgrund av vidtagna och pågående åtgärder, att tillkännagivandet var slutbehandlat. Riksdagen delade inte regeringens bedömning i den frågan (bet. 2022/23:KU21). Riksdagen konstaterade att de åtgärder som genomförts var ett led i beredningen av tillkännagivandet, men framhöll att det inte var tillräckligt att en utredning har lämnat in sitt betänkande eller att ett uppdrag har redovisats för att tillkännagivandet ska kunna anses tillgodosett. Punkten står därför åter som öppen. Regeringens arbete för att tillgodose tillkännagivandet fortsätter med särskilt fokus på att hantera betänkandet från Regeringsprövningsutredningen och kommande betänkande från Miljötillståndsutredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 9. Rskr. 2017/18:20 Miljöbedömningar Prop. 2016/17:200, bet. 2017/18:MJU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 33), 2018/19:75 (M 16), 2019/20:75 (M 10), 2020/21:75 (M 9), 2021/22:75 (M 9) och 2022/23:75 (KN 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska miljöbedömas m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det svenska regelverket för vilka verksamheter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåverkan ska anpassas till MKB-direktivets bestämmelser i direktivets lydelse enligt ändringsdirektivet (bet. 2017/18:MJU5 s. 29 f.). Naturvårdsverket hade under 2017 i uppdrag av regeringen att se över förteckningen över verksamheter och åtgärder som enligt vad regeringen har föreskrivit ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Naturvårdsverket redovisade uppdraget den 14 december 2017 (M2017/03195). Naturvårdsverket har i sitt arbete haft som utgångspunkt att det inte ska ställas mer långtgående krav på verksamhetsutövare än vad som följer av MKB-direktivet, om det inte är motiverat för att uppnå ett tillräckligt miljöskydd och vidare att ett önskvärt resultat är att regelverket ska vara enkelt att tillämpa. Naturvårdsverkets redovisning remitterades. Remisstiden löpte ut den 26 oktober 2018. Remissvaren har sammanställts. Frågan hanteras inom ramen för ett arbete med en formell underrättelse som EU-kommissionen lämnade hösten 2019 till Sverige angående det svenska genomförandet av direktivet där kritiken bl.a. tangerade kategoriseringen av verksamheter och åtgärder. Sverige besvarade den formella underrättelsen i februari 2020. I mars 2021 remitterades departementspromemorian Ett förbättrat genomförande av MKB-direktivet. Promemorian innehåller författningsförslag som syftar till ett förbättrat genomförande av direktivet till följd av överträdelseärendet. Remissen besvarades av ett stort antal remissinstanser och arbetet med att omhänderta remissvaren pågår. Under 2023 har ytterligare en departementspromemoria med förslag som syftar till att ytterligare förbättra genomförandet av direktivet beretts inom Regeringskansliet. Promemorian remitterades den 22 december 2023. Remissvar ska ha inkommit senast den 5 april 2024. De förordningsändringar som Naturvårdsverket föreslog i sin redovisning från 2017 kommer att hanteras samlat med arbetet med överträdelseärendet. Arbetet med överträdelseärendet är omfattande och komplicerat och tar därför tid att genomföra. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2017/18:115 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 41), 2018/19:75 (M 18), 2019/20:75 (M 11), 2020/21:75 (M 10), 2021/22:75 (M 10) och 2022/23:75 (KN 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om annullering av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.10 s. 9, 96 och 97) riksdagens bemyndigande att annullera Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen av Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 23 maj 2017 (M2017/00821). Regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9 s. 120) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013–2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen av de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2013–2016. Statens energimyndighet redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.8, s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122). Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6 s. 89) att Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyotoprotokollet för att minska utsläppsutrymmet. Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018. Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2020 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.24 s. 83 och 84) att de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen beslutade den 25 februari 2021 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019. Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2021 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 s. 77) att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. En andel av de annullerade enheterna används för att bidra till att uppnå etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2022/23:MJU1, rskr. 2022/23:97). Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att ge Statens energimyndighet i uppdrag att annullera Sveriges innehav av utsläppsminskingsenheter utfärdade under Kyotoprotokollets flexibla mekanismer som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 22 september 2023. Av redovisningen framgår att totalt annullerades 5 720 666 utsläppsminskningsenheter, varav 641 388 enheter annullerades i syfte att bidra till måluppfyllelse av etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande 5 079 278 enheter kommer i möjligaste mån att rapporteras som klimatfinansiering. Sedan regeringen beslutade om uppdraget den 1 juni 2023 har ytterligare utsläppsminskningsenheter överförts till Sveriges konton. Dessa utsläppsminskningsenheter har inte annullerats. Punkten bedöms kunna slutbehandlas först efter att alla enheter som förvärvats under Kyotoprotokollet och som inte behövs för att uppfylla Sveriges nationella mål till 2020 har annullerats. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2017/18:359 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder Prop. 2017/18:179, bet. 2017/18:NU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 33), 2019/20:75 (M 17), 2020/21:75 (M 16), 2021/22:75 (M 15) och 2022/23:75 (KN 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reformering av strandskyddet. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om ett reformerat strandskydd (bet. 2017/18:NU19 s. 78.). Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differentiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag som syftade till att öka differentieringen av strandskyddet, bl.a. med hänsyn till olika områdens varierande skyddsbehov och möjlighet för strandnära bostäder och näringsverksamheter i områden med lågt bebyggelsetryck. Även ändringar av strandskyddet vid små insjöar och smala vattendrag föreslogs. Förslagen syftade också till att strandskyddet ska stärkas och förtydligas i områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är mycket stor. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 att ge en särskild utredare i upp-drag att se över ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna (dir. 2022:18). Regeringen beslutade tilläggsdirektiv till utredningen den 1 december 2022 (dir. 2022:138). Utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar undantaget från strandskyddet för de areella näringarna (7 kap. 16 § första stycket 1 miljöbalken). Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Utredningen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet. Utredaren ska förhålla sig till strandskyddets syften, berörda miljökvalitetsmål samt landsbygdspolitikens mål om en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Uppdraget redovisades till regeringen den 23 januari 2024 (SOU 2023:103). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 12. Rskr. 2018/19:166 Näringspolitik Mot. 2018/19:2036 yrkande 7, 2018/19:2819 yrkande 15, 2018/19:1783 yrkande 1 och 2018/19:2829 yrkande 2, bet. 2018/19:NU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 36), 2020/21:75 (N 24), 2021/22:75 (N 21) och 2022/23:75 (KN 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om genomförande av EU-lagstiftning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft (bet. 2018/19:NU7 s. 61 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.7, s. 56 f.) anfördes att regeringen kommer att arbeta vidare med frågor rörande implementeringen av EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar svenska företags konkurrenskraft. Regeringen beslutade och redovisade nya mål för förenklingspolitiken i regeringens skrivelse En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innnovationsförmåga (skr. 2021/22:3) som överlämnades till riksdagen den 21 september 2021. En av utgångspunkterna för de mål som har beslutats är att stärka svensk konkurrenskraft, och regeringen har angett att den ska verka för att genomföra EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar företagens konkurrenskraft. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6, s. 46) anför regeringen att EU-reglering behöver implementeras så att svenska företags konkurrenskraft bibehålls samt att regelbördan och administrationen för företagen minskar, eller åtminstone inte ökar. Implementering i svensk rätt över miniminivån i EU-regleringen ska undvikas, eller motiveras då den bedöms nödvändig för att uppfylla nationella svenska mål. Vidare föreslås i Finansplanen (avsnitt 1.4 s. 21) i samma proposition att ett implementeringsråd inrättas med målet att minska regelbördan för företag. Implementeringsrådets uppgifter beskrivs i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s. 39). Rådet ska lämna rekommendationer vid implementering av EU-direktiv för att därigenom motverka omotiverade regelbördor. Rådet ska ha möjlighet att uppmärksamma regeringen på frågor av särskilt intresse från ett företagsperspektiv i kommande lagstiftning på EU-nivå. Dessa åtgärder bereds nu inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2018/19:172 Naturvård och biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 21), 2020/21:75 (M 18), 2021/22:75 (M 16) och 2022/23:75 (KN 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om översyn av lagstiftningen om genteknik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att modernisera lagstiftningen om genteknik och göra denna teknikneutral (bet. 2018/19:MJU9 s. 20 och 21). En redovisning av regeringens arbete med frågan lämnades i ett svar på interpellation 2018/19:314 av Staffan Eklöf (SD). Av svaret framgår att eftersom lagstiftning om modifierade organismer regleras på EU-nivå bör insatser ske på denna nivå. Regeringen gav sitt stöd till en uppmaning från Europeiska unionens råd till EU-kommissionen att senast den 30 april 2021 lägga fram en studie mot bakgrund av en dom i EU-domstolen om EU:s lagstiftning avseende genetiskt modifierade organismer. EU-kommissionen har skickat ut en enkät avseende nya gentekniker. Enkätsvaren ska utgöra underlag för framtagande av studien om nya genteknikers status under unionslagstiftningen. Enkäten besvarades den 30 april 2020. EU-kommissionens studie om nya genomiska tekniker publicerades den 29 april 2021. En redovisning av regeringens ståndpunkt och det fortsatta arbetet lämnades i svar på en skriftlig fråga (2020/21:2832) från Betty Malmberg (M) den 19 maj 2021. I svaret framgår bl.a. att regeringen instämmer i studiens slutsatser och att den sammantagna lagstiftningen för genetiskt modifierade organismer (GMO-lagstiftningen) behöver ses över när det gäller genomförandet för vissa användningar av nya genomiska tekniker. Regeringen ser fram emot den fortsatta processen och konstruktiva förslag från EU-kommissionen. Förberedelserna för en ny lagstiftning inom EU för grödor producerade med nya gentekniker har fortsatt. EU-kommissionen har påbörjat samråd med allmänheten gällande konsekvensanalysen av en ny lagstiftning. Under sommaren 2022 svarade Sverige på EU-kommissionens enkät om nya genomiska tekniker. Svaren ska användas av EU-kommissionen för konsekvensbeskrivning av kommande förslag om hantering av nya genomiska tekniker. En redovisning av regeringens ståndpunkt och det fortsatta arbetet lämnades i svar på en skriftlig fråga (2022/23:631) från Stina Larsson (C) den 5 maj 2023. I svaret framgår att regeringen under det svenska ordförandeskapet tog initiativ till en informell diskussion bland EU:s jordbruksministrar den 25 april 2023, för att lyfta frågorna till stöd för kommissionens interna arbete och kommande förhandlingar. Den 5 juli 2023 lämnade Europeiska kommissionen ett förslag till en ny förordning om växter som framställts med vissa nya genomiska tekniker och därav framställda livsmedel och foder. Det huvudsakliga syftet med förslaget är att vidmakthålla en hög nivå av säkerhet för människors och djurs hälsa och för miljön, samt att styra utvecklingen mot förädling av växtsorter som kan bidra till att möta hållbarhetsmålen men också att skapa en gynnsam miljö för forskning och innovation, särskilt för små och medelstora företag. En faktapromemoria om förslaget överlämnades till riksdagen den 30 augusti 2023. Vid överläggningar i miljö- och jordbruksutskottet den 14 september 2023 och den 7 december 2023 har den svenska ståndpunkten fastställts. Den svenska ståndpunkten innebär att Sverige ger stöd åt kommissionens förslag att växter framtagna med vissa nya genomiska tekniker delas in i två kategorier där den ena mestadels behandlas som en konventionellt förädlad växt medan den andra genomgår en anpassad tillståndsprövning i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder. Regeringen bedömer att förslagets principer är i linje med riksdagens tillkännagivande om att det är grödans förändrade egenskaper och dess potentiella miljö-, avkastnings- och hälsoeffekter som är viktiga att ta ställning till, inte förädlingsmetoden som sådan. Förslaget förhandlas i rådet, och regeringen arbetar i linje med den fastställda ståndpunkten som senast förankrades den 7 december 2023 och för att den föreslagna EU-förordningens principer behålls. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2018/19:202 Vattenvård Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU13 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 22), 2020/21:75 (M 19), 2021/22:75 (M 17) och 2022/23:75 (KN 18). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 19 om internationellt samarbete i havsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör driva på för att öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utsläpp, nedskräpning i hav, sjöar och vattendrag samt prioritera samarbetet i havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom (bet. 2018/19:MJU13 s. 44). I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett internationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Havs- och vattenmyndigheten har också i uppdrag att stödja Statens jordbruksverk i att utveckla BAT/BEP (bästa möjliga teknik/bästa miljöpraxis) för att minska utsläppen av ammoniak och växthusgaser inom Helcomarbetet. Uppdraget gäller till den 31 december 2025. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.26.11 s. 95) aviserades att regeringen satsar ytterligare medel på vattenrelaterade åtgärder inklusive åtgärder mot övergödning. Ospar beslutade 2021 om en ny miljöstrategi för Nordostatlanten till 2030. Regeringen har varit aktiv i att driva på för en ambitiös strategi som bl.a. innehåller tydliga reduktionskrav för marint skräp. I juni 2022 antog Ospar sin andra regionala aktionsplan för marint skräp. Planen innehåller 25 åtgärder varav Sverige leder eller aktivt driver sex åtgärder. Vid Helcoms ministermöte 2021 antogs en uppdaterad aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan. Planen innehåller närmare 200 åtgärder som bl.a. rör farliga ämnen, övergödning, biodiversitet och havsbaserade aktiviteter. Sverige har varit drivande inom flera områden i arbetet med att ta fram planen. I regleringsbrevet för 2021 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att samordna det nationella genomförandet av Ospars miljöstrategi och Helcoms aktionsplan för Östersjön. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2023. Tre nya svenska Helcom- och Ospar-MPA (marina skyddade områden) har beslutats och rapporterats under 2022. Miljömålsberedningen (M 2010:04) överlämnade betänkandet Havet och människan (SOU 2020:83) till regeringen den 15 januari 2021. Det remitterades den 22 februari t.o.m. den 23 maj 2021. Beredning pågår. Regeringen har aktivt arbetat för ett beslut om att inleda formella förhandlingar om ett rättsligt bindande globalt avtal mot plastföroreningar. Det första internationella förhandlingsmötet hölls i november 2022 och arbetet fortgår under 2023. Ett sådant avtal syftar till att bidra till minskad plastnedskräpning i haven. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.25.11 s. 107) aviserade regeringen en satsning med ytterligare medel för åtgärder för havs- och vattenmiljö. Denna satsning avser bl.a. åtgärder för övergödning, restaurering och områdesskydd som bidrar till att nå internationella och havsregionala mål och stärka samarbetet för en god havsmiljö. I budgetpropositionen för 2024 bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat genom de åtgärder som redovisas i budgetpropositionen (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.15.2 s. 57 f.). Punkten är slutbehandlad. 15. Rskr. 2018/19:209 Mineralpolitik Mot. 2018/19:157 yrkande 4, 2018/19:2783 yrkande 33, bet. 2018/19:NU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 40), 2020/21:75 (N 28), 2021/22:75 (N 25) och 2022/23:75 (KN 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen (bet. 2018/19:NU11 s. 9 f.). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 att tillsätta en utredning (Miljöprövningsutredningen) som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Regeringen beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2021:57). Miljöprövningsutredningen (M 2020:06) överlämnade sitt betänkande den 14 juni 2022. Betänkandet Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) har remitterats och arbete pågår i Regeringskansliet. Inriktningen är att delar av förslagen i betänkandet ska genomföras. Beslut om proposition planeras under våren 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2018/19:210 Elmarknadsfrågor Mot. 2018/19:169 yrkande 36, 2018/19:2668, 2018/19:2764 yrkande 3 och 2018/19:2964 yrkande 3, bet. 2018/19:NU12 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 36), 2020/21:75 (I 21), 2021/22:75 (I 20) och 2022/23:75 (KN 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om mål för leveranssäkerheten* (reservation 1): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2018/19:210 och bet. 2018/19:NU12 s. 37 f.). I reservationen anförs att Sverige behöver ta fram leverenssäkerhetsmål, som beaktar hela samhällets behov och som utgår från elförsörjningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination. Vidare anförs att man bör överväga att sätta detta mål tillsammans med Sveriges grannländer som elmarknaden är sammankopplad med. Enligt Tidöavtalet ska det tas fram ett tydligt mål för leveranssäkerheten där systemoperatören (Affärsverket svenska kraftnät) ansvarar för måluppfyllelsen på lång och kort sikt. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser kan enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el besluta om en nationell tillförlitlighetsnorm. Av förordningen följer att tillförlitlighetsnormen ska ange den nödvändiga nivån för medlemsstatens försörjningstrygghet. Regeringen uppdrog i regleringsbrevet för 2020 åt Energimarknadsinspektionen att föreslå en tillförlitlighetsnorm i enlighet med den aktuella EU-förordningen. Energimarknadsinspektionen redovisade uppdraget den 28 maj 2021 i rapporten Ei:s förslag till tillförlitlighetsnorm för Sverige – artikel 25 i EU:s elmarknadsförordning (Ei R2021:05). Regeringen fastställde i beslut den 17 november 2022 tillförlitlighetsnormen för Sverige till en timme per år. I samma beslut fick Energimarknadsinspektionen i uppdrag att årligen beräkna tillförlighetsnormen (I2022/02983). Regeringen avser att presentera en energipolitisk inriktningsproposition under våren 2024. Propositionen kommer att ta ett brett grepp om elmarknaden och elsystemets utveckling och bland annat ha ett särskilt fokus på mål för leveranssäkerhet. Planeringen är att det i propositionen till riksdagen ska föreslås ett leveranssäkerhetsmål. Vidare beslutade regeringen den 22 juni 2023 att ge Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) i uppdrag att föreslå en ny driftsäkerhetsnorm (KN2023/03507). Ett ökat fokus på uppföljning av driftsäkerheten är ett viktigt steg i arbetet att öka leveranssäkerheten och robustheten i det svenska elsystemet. Uppdraget består av två deluppdrag. Det första deluppdraget redovisade Svenska kraftnät i rapporten Uppdrag att lämna förslag till norm för driftsäkerhet i fredstida normalläge (KN 2023/04405) 2023. Det andra uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2018/19:275 Miljömålen – med sikte på framtiden Skr. 2017/18:265, bet. 2018/19:MJU18 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 26), 2020/21:75 (M 20), 2021/22:75 (M 18) och 2022/23:75 (KN 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om förbättrade tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbättrade tillståndsprocesser (bet. 2018/19:MJU18 s. 18 f.). Se även punkt KN 8. Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 direktiven En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv till Miljöprövningsutredningen (dir. 2021:57) som innebar att utredaren skulle utreda om det behövs ändringar i miljöbalken avseende regleringen av domstolarnas handläggning. Vidare skulle det utredas om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthusgaser. Utredaren skulle även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verkningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Miljöprövningsutredningen redovisade sitt betänkande Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) i juni 2022. Betänkandet har remitterats och vidare arbete pågår för närvarande i Regeringskansliet. Inriktningen är att delar av förslagen i betänkandet ska genomföras. Beslut om proposition planeras under våren 2024. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 49, 64 och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillståndsmyndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Naturvårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Regeringen beslutade den 2 september 2021 att ge länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken och därigenom påskynda näringslivets klimatomställning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2023. Verket för innovationssystem ska stödja länsstyrelserna i arbetet med regel- och policyutveckling. Regeringen beslutade den 22 juli 2021 att ge länsstyrelserna och Domstolsverket i uppdrag att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala tjänster för någon eller några typer av tillståndsansökningar enligt miljöbalken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag. Regeringen har i regleringsbrev för 2024 gett Domstolsverket och länsstyrelserna i uppdrag att gå vidare och utveckla e-tjänster för tillståndsansökningar enligt miljöbalken. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2025. Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om propositionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna (prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312) utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättningsreglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens sammansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets eller ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra för effektivare resursutnyttjande i Mark- och miljööverdomstolen. I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag att förbereda ett ansvar för en samlad statistik för miljötillståndsprövningen. I avvaktan på en sådan permanent ordning har Naturvårdsverket, utifrån särskilda regeringsbeslut, i maj 2022 respektive juni 2023 redovisat samlad statistik för miljötillståndsprövningen avseende 2021 respektive 2022. I regleringsbrevet för 2024 har Naturvårdsverket fått samma uppdrag avseende 2023, men även i uppdrag att analysera om det finns behov av och möjligheter att utveckla statistiken. Dessa uppdrag ska redovisas senast den 15 maj 2024. Den 7 april 2022 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om regeringens roll som prövningsmyndighet i en modern och effektiv miljöprövning (dir. 2022:26). Utredningen har antagit namnet Regeringsprövningsutredningen (M2022:02). Uppdraget är att utreda regeringens roll som överinstans på vissa delar av miljöområdet. Syftet är att åstadkomma en prövningsordning som innebär att regeringen endast är överinstans när det krävs tydliga politiska avvägningar. I syfte att åstadkomma snabba prövningsprocesser ska utredningen också se över processen för ärenden som får tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken. Regeringen har den 25 maj 2023 beslutat tilläggsdirektiv till Regeringsprövningsutredningen (dir. 2023:69). Enligt tilläggsdirektiven ska utredningen utreda under vilka ytterligare omständigheter som regeringen bör ha möjlighet att pröva frågor om tillstånd enligt miljöbalken. bl.a. mot bakgrund av att det kan finnas ett behov att snabbt kunna hantera vissa frågor som innefattar politiska avvägningar mellan olika samhällsintressen. Utredningstiden har förlängts. Uppdraget redovisades till regeringen den 5 februari 2024 och betänkandet ska skickas ut på remiss. Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Förenklade och förkortade miljötillståndsprocesser enligt miljöbalken (dir. 2023:78). Utredningen har i uppgift att ta ett större grepp om frågan om miljöprövning än vad som hittills har gjorts och vidta fler åtgärder i syfte att effektivisera prövningen. Utredningen har antagit namnet Miljötillståndsutredningen (KN 2023:02). Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2024. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.22 s. 85) föreslog regeringen att förvaltningsanslagen höjs för Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna för att genomföra beslutade förändringar i fråga om bl.a. föreslagna och kommande förändringar av miljötillståndsprocessen. Förstärkningen ger de berörda myndigheterna bättre förutsättningar att arbeta effektivt med miljötillståndsprocesserna. Riksdagen antog regeringens förslag. I regleringsbrevet för 2023 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla vägledningen som finns på myndighetens hemsida avseende miljötillståndsprövning och anmälan. I regleringsbrevet för 2023 gavs Naturvårdsverket också i uppdrag att, tillsammans med Tillväxtverket, utveckla en vägledning på verksamt.se om reglerna för tillstånd och anmälan enligt miljöbalken. Uppdragen ska redovisas senast den 28 februari 2024. I regleringsbrevet för 2022 fick Naturvårdsverket i uppdrag att utvärdera hur myndigheten arbetar med att komma in tidigt i processer och utveckla effektiva och förutsägbara metoder och samverkansformer för genomförandet av myndighetens uppgift. Uppdraget redovisades den 25 januari 2023. Regeringen har i regleringsbrev för 2024 gett Naturvårdsverket i uppdrag att genomföra de åtgärder i fråga om kommunikation, ändring av rutiner samt agerande vid samråd och förhandlingar som föreslås i Naturvårdsverkets redovisning av det tidigare uppdraget. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 18. Rskr. 2019/20:221 Energipolitik Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:NU14 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 21), 2021/22:75 (M 19) och 2022/23:75 (KN 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om småskalig vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om inriktningen för det fortsatta arbetet med att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltningen i syfte att värna den småskaliga vattenkraften (bet. 2019/20:NU14 s. 41.). Den 25 juni 2020 beslutade regeringen en nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften. Planen ger en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. I beslutet anges bl.a. att ansvariga myndigheter i arbetet med att genomföra planen och hålla den uppdaterad ska bevaka och vidta de åtgärder som behövs för att prövningarnas sammantagna negativa inverkan på en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska hållas till ett minimum. Samma dag beslutade regeringen om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Genom ändringen regleras formerna för samverkan inför det att en ansökan om prövning för moderna miljövillkor ges in till prövningsmyndigheten. Detta i syfte att säkerställa den regionala samverkansprocess samt den översyn av miljökvalitetsnormer som behövs för en effektiv prövning, genomförs i tid. Ändringen innebär också att indelningen i prövningsgrupper samt den tidpunkt när ansökan om prövning senast ska ha getts in för en verksamhet inom en prövningsgrupp, framgår av bilagan till förordningen. Den 5 november 2020 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät se över de HARO-värden som anges i den nationella planen för moderna miljövillkor. I uppdraget ingår även att redogöra för hur fördelningen av HARO-värdena mellan huvudavrinningsområden har gjorts och tydliggöra vilken funktion värdena har i arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Uppdraget redovisades den 14 april 2021. Vidare fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2021 i uppdrag att göra en kunskapssammanställning om dammar. Enligt uppdraget skulle Havs- och vattenmyndigheten med stöd av Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter, utifrån befintligt kunskapsunderlag tillhandahålla en kunskapssammanställning av vattenkraftdammars och andra dammars för- och nackdelar för naturvård och biologisk mångfald samt potentiella betydelse för att minska risken för erosion, övergödning och översvämningar jämfört med om dammarna inte skulle finnas. Uppdraget redovisades den 30 september 2021. Den 17 juni 2021 gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag, genom ändring i regleringsbrevet för budgetåret 2021, att utarbeta vägledning om bedömning av ekologisk potential som komplement till myndighetens övriga vägledning till vattenmyndigheterna vad gäller att förklara vatten som kraftigt modifierade och att använda undantag. Syftet är att möjligheterna att förklara vatten som kraftigt modifierade och besluta om undantag enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) ska användas fullt ut. Uppdraget redovisades den 15 december 2021. Den 7 juni 2022 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med Statens energimyndighet utreda vattenkraftens lokala och regionala nyttor för kraftsystemet. Andra berörda myndigheter samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra till arbetet. Affärsverket svenska kraftnät ska identifiera och sammanställa mindre vattenkraftsanläggningars befintliga och potentiella nyttor för elsystemet på lokal och regional nivå. Med mindre vattenkraftsanläggningar avses verk med en samlad effekt på högst 10 MW. Den 16 februari 2023 beslutade regeringen att återkalla uppdraget och att de slutsatser som myndigheterna har dragit under arbetet med uppdraget ska integreras i redovisningen av det nya uppdrag som regeringen samtidigt beslutade om. Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet redovisades första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 december 2023. Regeringen avser att ta förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av ytvatten. Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Uppdraget redovisades den 1 december 2023. Den 12 januari 2023 beslutade regeringen om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningen trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behövde effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kunde komma att leda till. Den 16 februari 2023 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som omprövningarna kan medföra. Uppdraget redovisades den 27 september 2023. Den 22 juni 2023 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag, genom ändring i regleringsbrevet för 2023, att redovisa vilka insatser som har gjorts för att för berörda aktörer förtydliga syftet med den samverkan som avses i 42 a och 42 b §§ förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Länsstyrelserna ska även redovisa effekten av gjorda insatser. Länsstyrelserna ska vidare redovisa hur nya underlag som framkommer i samverkan enligt förordningen om vattenverksamheter, eller som framkommer på annat sätt, används för översyner av miljökvalitetsnormer och för beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav i enlighet med 4 kap. 9 och 10 §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och 4 kap. 7 § Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25). Redovisningen ska göras för vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor och ska bl.a. bestå av konkreta exempel på både hur nya underlag har använts och när nya underlag inte har använts och vilka överväganden som då har gjorts. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2024. Den 21 december 2023 fick länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2024 ett återrapporteringskrav om att redovisa hur länsstyrelserna har bidragit med och använt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översyner av miljökvalitetsnormer och om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav enligt bl.a. vattenförvaltningsförordningen. Redovisningen ska avgränsas till vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor. I samma regleringsbrev fick länsstyrelserna ett återrapporteringskrav om att redovisa de översyner som genomförts av bevarandeplanerna för de Natura 2000-områden som berörs av den nationella planen för moderna miljövillkor. Enligt det återrapporteringskravet ska länsstyrelserna, efter dialog med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, prioritera att se över bevarandeplaner för Natura 2000-områden som påverkas av kraftverk av särskild betydelse för elsystemet. Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet fick i sina respektive regleringsbrev för 2024 i uppgift att redovisa hur respektive myndighet har arbetat med att förse de länsstyrelser som är vattenmyndigheter med underlag om hur miljöanpassningarna av vattenkraften som följer av klassificering och kvalitetskrav enligt vattenförvaltningsförordningen påverkar vattenkraftens förmågor i fråga om de vattenkraftverk som myndigheten bedömer ha särskild betydelse för elsystemet. Den 21 december 2023 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senareläggs med två månader för de verksamheter som tillhör någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 februari 2024. Förordningen trädde i kraft den 29 januari 2024. Ändringen syftar till att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2019/20:287 Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföretagande genom digitalisering Skr. 2019/20:42, bet. 2019/20:NU16 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 41), 2021/22:75 (N 31) och 2022/23:75 (KN 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om digital samverkan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter (bet. 2019/20:NU16 s. 15). Myndigheterna samarbetar om förenkling för företag bl.a. inom ramen för myndighetssamarbetet Starta och driva företag, där verksamt.se är en del. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 24) föreslogs en förstärkning av finansieringen av verksamt.se med 15 miljoner kronor och i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s. 39) föreslogs en förstärkning med 14,5 miljoner kronor för 2024. Ett antal myndigheter omfattas av förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. I skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) redovisade regeringen nya mål för förenklingspolitiken. Skrivelsen utgör grund för överväganden om ett uppdrag rörande uppföljning av förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. Regeringen gav den 28 oktober 2021 Statskontoret i uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av det förenklingspolitiska målet om digitalisering. Statskontoret slutredovisade uppdraget i maj 2022. Vidare gav regeringen den 18 augusti 2022 Statskontoret i uppdrag att följa upp hur långt berörda myndigheter kommit i tillämpningen av förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företagen. Statskontoret slutredovisade uppdraget i april 2023. Regeringen analyserar rapportens förslag och har gett ett uppdrag till Bolagsverket i regleringsbrevet för 2024. Bolagsverket har fått i uppdrag att dels öka sina insatser för att sprida kunskap om myndighetens sammansatta bastjänst i syfte att öka anslutningsgraden till tjänsten, dels att identifiera och föreslå vilka ytterligare myndigheter som bör ansluta sig till tjänsten i syfte att underlätta företagens uppgiftslämnande och därmed förenkla för företag. Bolagsverket ansvarar för den sammansatta bastjänsten. Tjänsten tillhandahålls av Bolagsverket, Skatteverket och statistikmyndigheten SCB och innebär att vissa företagsuppgifter kan återanvändas av fler myndigheter och kommuner. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om solnedgångsklausul*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör pröva att använda solnedgångsklausuler då nya lagar och regler införs (bet. 2019/20:NU16 s. 32). Regeringen bedömde i skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) att det är mer lämpligt att hantera frågan om utvärderingar av regler på annat sätt än genom generella och automatiska solnedgångsklausuler, men på ett sätt som möter de grundläggande behoven av mer systematiska ex post-utvärderingar av relevanta regler. Vidare anfördes att regeringen överväger vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas, t.ex. genom en vidareutveckling av konsekvensutredningarna. Tillkännagivandet bedömdes vara slutbehandlat. Riksdagen instämde inte i bedömningen att tillkännagivandet var slutbehandlat och riktade samtidigt ett nytt tillkännagivande till regeringen i frågan (bet. 2021/22:NU16 punkt 16, rskr. 2021/22:191, se KN 31). Punkten står därför åter som öppen. Det övervägs fortsatt inom Regeringskansliet vilka eventuella åtgärder som skulle kunna göras i t.ex. bestämmelserna om konsekvensutredningar för att förtydliga när och hur olika regler ska utvärderas efter att de beslutats. Regeringen har aviserat i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s. 39) att den avser inrätta ett förenklingsråd, som ska lämna konkreta och genomarbetade förslag på förenklingsåtgärder som följer av befintlig svensk lagstiftning. Här ingår att identifiera existerande regler som bör förenklas. Dessa åtgärder bereds nu inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 7. 20. Rskr. 2019/20:353 Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 45), 2021/22:75 (N 33) och 2022/23:75 (KN 25). Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020: Om utvärdering av stöd till näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt och fortlöpande bör granska stödåtgärdernas sammanlagda påverkan på företagen och återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder som särskilt stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19 (bet. 2019/20:FiU61 s. 20 f.). Regeringen föreslog i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:4) att ett nytt ekonomiskt stöd till enskilda näringsidkare vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19 införs. Stödet är en av de åtgärder som regeringen vidtagit i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Regeringen beslutade den 17 december 2020 regleringsbrev för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys). I regleringsbrevet ges myndigheten i uppdrag att påbörja en strukturerad uppföljning och utvärdering av stödens sammanlagda effekter på företagen. Uppdraget har delredovisats i juni och december 2021 samt april och oktober 2022 (se prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.7 och prop. 2022/23:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.7). Tillväxtanalys inkom med en slutredovisning av uppdraget den 21 december 2022. Av slutredovisningen framgår att stöden har granskats bl.a. avseende träffsäkerhet och handläggningstider samt effekter på konkurser, arbetsmarknad och strukturomvandling. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att stödens påverkan på företagen har granskats och att granskningen tillgodoser riksdagens tillkännagivande, vilket redovisades i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.7, s. 142). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 21. Rskr. 2020/21:83 Riksrevisionens rapport om statliga åtgärder för fler miljöbilar Skr. 2019/20:170, bet. 2020/21:MJU3 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 28), 2021/22:75 (M 20) och 2022/23:75 (KN 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om export av miljöbilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska åtgärda problemet med export av miljöbilar (bet. 2020/21:MJU3 s. 15 och 16). I syfte att motverka export från Sverige av subventionerade miljöbilar har Miljödepartementet remitterat en promemoria (Klimatbonusbilar ska vara registrerade i fem år, M2020/01180) med ett förslag om att mottagare av bidrag vid köp av miljöbil, i form av klimatbonus, ska bli återbetalningsskyldig av bidraget om bilen exporteras inom fem år. Remisstiden löpte ut den 23 november 2020. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.26.8 s. 91) aviserade regeringen att klimatbonusen ska avvecklas i samband med att propositionen lämnas till riksdagen, det vill säga senast den 8 november 2022. Klimatbonusen fasas ut helt under 2023 och 2024. Med anledning av att klimatbonusen avvecklas behöver några åtgärder för att hindra exporten av subventionerade miljöbilar således inte vidtas. Den 26 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:25) om ändring i förordningen (2017:1334) om klimatbonusbilar och förordningen (2023:26) om upphävande av förordningen (2017:1334) om klimatbonusbilar. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2020/21:154 Sveriges genomförande av Agenda 2030 Prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 34), 2021/22:75 (M 22) och 2022/23:75 (KN 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska redovisa arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030 vartannat år i en skrivelse till riksdagen (bet. 2020/21:FiU28 s. 16 och 17). Regeringen lämnade den 24 maj 2022 den första skrivelsen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 (skr. 2021/22:247) till riksdagen. Den 23 november 2022 behandlade riksdagen skrivelsen i betänkande 2022/23:FiU7. Riksdagen beslutade att bifalla utskottets förslag och lägga skrivelsen till handlingarna. Regeringen avser att återkomma vartannat år med en skrivelse till riksdagen. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 2 avsnitt 4 s. 64) att regeringen avser att överlämna en ny skrivelse om Sveriges genomförande av Agenda 2030 till riksdagen under 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2020/21:228 Mineralpolitik Mot. 2020/21:3485 yrkande 2, bet. 2020/21:NU18 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 49) och 2022/23:75 (KN 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om tillståndsprocesser och handläggningstider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast den 30 juni 2022 ska återkomma till riksdagen med konkreta förslag på förenklade tillståndsprocesser och kortare handläggningstider för gruv- och mineralnäringen (bet. 2020/21:NU18 s. 8). Regeringen beslutade den 11 mars 2021 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (dir. 2021:16). Tilläggsdirektiv till utredningen om prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (N 2021:01) beslutades den 7 juni 2022 (dir. 2022:61). Utredningen överlämnade sitt betänkande En tryggad försörjning av metaller och mineral (SOU 2022:56) den 31 oktober 2022. En promemoria med förslag till vissa förenklingar i regelverket för prospektering (KN2023/03318) har remitterats och regeringen beslutade den 16 november 2023 om ändringar i terrängkörningsförordningen (1978:594) och i miljöprövningsförordningen (2013:251). Förordningsändringarna genomför några av utredningens förslag om ett förenklat regelverk för prospektering. Regeringen har vidare beslutat att ge Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Domstolsverket i uppdrag att se över förutsättningarna för att utveckla en myndighetsgemensam vägledning för miljötillståndsprövningen och miljöbedömningsprocessen, i syfte att möjliggöra en mer enhetlig prövningsprocess nationellt och att öka effektiviteten i prövningen. Uppdraget redovisades till regeringen den 21 juni 2022. Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Regeringen beslutade den 22 juli 2021 tilläggsdirektiv (dir. 2021:57). Utredningen lämnade sitt betänkande, Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen, den 14 juni 2022. Betänkandet (SOU 2022:33) har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Inriktningen är att delar av förslagen i betänkandet ska genomföras. Beslut om proposition planeras under våren 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2020/21:257 Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:NU16 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 52) och 2022/23:75 (KN 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession (bet. 2020/21:NU16 s. 16 f.). Regeringen beslutade den 11 mars 2021 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (dir. 2021:16). Uppdraget redovisades den 31 oktober 2022 i betänkandet En tryggad försörjning av metaller och mineral (SOU 2022:56). Näringsdepartementet gav den 6 maj 2022 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda frågan om prövning av Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen. Riksdagen informerades om åtgärderna i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 24 avsnitt 3.3.2 s. 36). Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 28 februari 2023 (KN2023/02524). Promemorian Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen (Ds 2023:5) har remitterats. En lagrådsremiss beslutades den 29 februari 2024. Beslut om proposition planeras i mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2020/21:268 Hushållningen med mark- och vattenområden Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU14 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 24) och 2022/23:75 (KN 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om anslutning till kommunalt vatten och avlopp*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tvångsanslutningar till det kommunala va-nätet (bet. 2020/21:CU14 s. 57.). I propositionen Vägar till hållbara vattentjänster (prop. 2021/22:208) föreslog regeringen att särskild hänsyn ska tas till förutsättningarna för att säkerställa behovet av en vattentjänst genom enskild anläggning. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat genom de föreslagna ändringarna i 6 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Riksdagen delade inte den bedömningen (bet. 2021/22:CU29, rskr. 2021/22:446) och har kommit med ett nytt tillkännagivande i frågan (se rskr. 2021/22:446). Punkten står därför åter som öppen. Frågan bereds i Regeringskansliet, se vidare punkt KN 26. Punkten är inte slutbehandlad. 26. Rskr. 2020/21:411 Reduktionsplikt för bensin och diesel – kontrollstation 2019 Prop. 2020/21:180, bet. 2020/21:MJU23 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 46) och 2022/23:75 KN 33). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om konsekvensanalyser vid kontrollstation 2022* (reservation 9): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (bet. 2020/21:MJU 23 s. 34 f.). Regeringen gav den 16 december 2021 Statens energimyndighet och Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram underlag för kontrollstation 2022 inom ramen för systemet med reduktionsplikt på bensin, diesel och flygfotogen (I2021/03316). I uppdraget ingick att myndigheterna skulle analysera de frågor som tas upp i tillkännagivandet. Denna del av uppdraget redovisades den 15 september 2022 (I2022/00777). Vidare uttalade regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 avsnitt 2.8 s. 30) uttalat att regeringen avsåg att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket ska gälla under mandatperioden. Regeringen beslutade den 12 oktober 2023 propositionen Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (prop. 2023/24:28). I propositionen föreslog regeringen den sänkning av reduktionsplikten som aviserats i budgetpropositionen för 2023 och lämnade en grundlig konsekvensanalys. Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2021/22 27. Rskr. 2021/22:2 Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 25) och 2022/23:75 (KN 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten (bet. 2021/22:MJU5 s. 33.). Av tillkännagivandet följer att regeringen ska pröva vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2021–2027 samt säkerställa platsspecifika bedömningar av alla nyttor och konsekvenser (bet. 2021/22:MJU5 s. 33–34 resp. 38–39, rskr. 2021/22:2). Regeringen har prövat förslagen till åtgärdsprogram för vatten 2021–2027 genom beslut den 7 juni 2022 (M2022/00906). I beredningen av ärendet kunde regeringen konstatera att den ekonomiska analysen uppfyller kraven i 6 kap. 6 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660) samt att en konsekvensutredning genomförts som uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. I regeringsbeslutet anges att regeringen anser att den del av riksdagens tillkännagivande (bet. 2021/22:MJU5 s. 33–34 resp. 38–39, rskr. 2021/22:2) som avser prövning av åtgärdsprogram för vatten 2021–2027 respektive den del som rör platsspecifika bedömningar är tillgodosedda. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 s. 45) under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag hanteras den del av tillkännagivandet som avser utnyttjande av undantag. Regeringen bedömde i budgetpropositionen att tillkännagivandet är tillgodosett även i den del som avser utnyttjande av undantag. Av tillkännagivandet följer vidare att regeringen ska säkerställa att de miljöanpassningar som sker inte går ut över möjligheten att öka effekten i befintlig vattenkraft (bet. 2021/22:MJU5 s. 35–38). Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet redovisades första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 december 2023. Regeringen avser att ta förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Den 12 januari 2023 beslutade regeringen om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningen trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behövde effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kunde komma att leda till. Den 21 december 2023 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senareläggs med två månader för de verksamheter som tillhör någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 februari 2024. Förordningen trädde i kraft den 29 januari 2024. Ändringen syftar till att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder. Punkten är inte slutbehandlad. 28. Rskr. 2021/22:60 Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 29) och 2022/23:75 (KN 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om kunskapsunderlaget om vattenkraftverkens ekologiska betydelse*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av bättre kunskapsunderlag om vattenkraftverkens ekologiska betydelse (bet. 2021/22:MJU6 s. 52.). Den 25 juni 2020 beslutade regeringen en nationell plan för moderna miljö¬villkor för vattenkraften. Den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften syftar till att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Genomförandet av den nationella planen och utfallet av de enskilda prövningarna förväntas leda till bl.a. ökade åtgärder i fråga om vattenkraftens påverkan på hotade arter. Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet redovisades första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 december 2023. Regeringen avser att ta förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Bedömning av lämpliga åtgärder för att förbättra kunskapen om vattenkraftens ekologiska betydelse pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 29. Rskr. 2021/22:110 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 33) och 2022/23:75 (KN 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens hantering av riksdagens tillkännagivande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och att det behövs tydliga indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1 s. 13 och 14). Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6.1 s. 18) att tillkännagivandet (bet. 2016/17:MJU1 punkt 1, rskr. 2016/17:116 och bet. 2018/19:KU21, yttr. 2018/19:MJU5y) om att resultatredovisningen på ett tydligare sätt ska redovisa resultaten av de statliga insatserna och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på resultatet är tillgodosett och därmed kan anses slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock inte att tillkännagivandet var slutbehandlat och ville att regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Punkten står därför åter som öppen. På regeringens uppdrag i regleringsbrevet för 2022 redovisade Naturvårdsverket en metod för att beskriva takten i klimatomställningen för olika sektorer och branscher, exempelvis utifrån scenarier och nyckeltal baserat på tillgängliga och nya data. Detta utgjorde underlag för klimatredovisningen i budgetpropositionen för 2023. Den 18 januari 2022 trädde den nya klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) i kraft där ett antal myndigheter fick ett tydligare uppdrag att bidra i arbetet med att ta fram underlag till klimatredovisningen enligt klimatlagen (2017:720), bl.a. när det gäller beräkningar och bedömningar av klimateffekter av beslut under året. Detta har haft effekt för klimatredovisningen i budgetpropositionen för 2023. Regeringen har i samband med budgetpropositionen för 2023 tagit fram en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 bilaga 1). Effekten av styrmedelspaketen redovisas, i stället för de enskilda styrmedlen, i de fall det finns betydande interaktioner mellan styrmedlen. Effekterna beräknas därmed mer konsekvent i förhållande till utsläppsscenarier och risken för dubbelräkning minskas. Det redovisas även några indikatorer för industrin och transporter, och detta arbete kommer fortsätta att utvecklas. Utvecklingsarbete i Regeringskansliet och de berörda myndigheterna har lett till en förbättrad klimatredovisning. Årets redovisning innehåller klimateffektbedömningar på styrmedel, gapanalyser som illustrerar utvecklingen i förhållande till etappmålen samt kompletterande indikatorer för utsläppsutvecklingen. Regeringen utvecklar klimatredovisningen löpande och avser att återkomma till riksdagen om det fortsatta arbetet. Regeringen har i samband med budgetpropositionen för 2024 tagit fram en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 bilaga 1). Jämfört med föregående år redovisas ytterligare indikatorer för bland annat el- och fjärrvärmesektorn samt utvecklade indikatorer för industri- och transportsektorn. Regeringen utvecklar klimatredovisningen löpande och avser att återkomma till riksdagen om det forsatta arbetet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2020: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.25 s. 78) att de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2020 som Sverige har tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året ska tas bort. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Borttagningen har genomförts under 2023 i linje med ansvarsfördelningsbeslutets fullgörandeprocess (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6.2 s. 26). Punkten är slutbehandlad. 30. Rskr. 2021/22:131 Krav på rapportering av betalningstider Prop. 2021/22: 50, bet. 2021/22:NU13 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppföljning och utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör följa upp och utvärdera den nya lagen och de system som inrättas till följd av reglerna (bet. 2021/22:NU13 s. 9). Enligt tillkännagivandet bör regeringen göra detta inom en lämplig tid – med fördel i enlighet med det som nämns i propositionen – efter den första rapporteringen. I propositionen anges att lagen bör följas upp och systemet utvärderas tre år efter att den första rapporteringen enligt lagen har ägt rum. Rapportering skulle ske första gången den 30 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2021/22:177 Jakt och viltvård Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om terrängkörning vid jakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att jaga (bet. 2021/22:MJU16, s. 25f.). Utredningen Hållbar terrängkörning (SOU 2019:67) har föreslagit att det ska införas en möjlighet att söka tillstånd att använda motordrivet fordon för körning i terräng på barmark som inte omfattas av områdesskydd enligt miljöbalken eller terrängkörningslagstiftningen för dem som på grund av funktionsnedsättning, som inte endast är tillfällig, har väsentliga svårigheter att förflytta sig och som för att kunna jaga, fiska eller bedriva annat friluftsliv behöver använda motordrivet fordon i terräng. Betänkandet har remitterats under år 2020 och är under beredning inom Regeringskansliet. Inga ytterligare åtgärder har vidtagits. Punkten är inte slutbehandlad. 32. Rskr. 2021/22:191 En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga Skr. 2021/22:3, bet. 2021/22:NU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skrivelsen: Regeringen beslutade den 26 januari 2023 att skriva av ärendet. Punkt 16 om solnedgångsklausuler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om solnedgångsklausuler (bet. 2021/22:NU16 s. 62 f.). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkännagivande på området (bet. 2019/20:NU16 punkt 7, rskr. 2019/20:287, se KN 18). Inom Regeringskansliet övervägs vilka eventuella åtgärder som skulle kunna göras i t.ex. bestämmelserna om konsekvensutredningar för att förtydliga när och hur olika regler ska utvärderas efter att de beslutats. Regeringen har aviserat i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s. 39) att den avser inrätta ett förenklingsråd som ska lämna konkreta och genomarbetade förslag på förenklingsåtgärder i svensk lagstiftning. I rådets uppdrag ska det bl.a. ingå att identifiera existerande regler som bör förenklas. Inrättandet av förenklingsrådet bereds nu inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2021/22:192 Den nationella planen för omprövning av vattenkraft Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:CU33 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 43). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Den nationella planen för omprövning av vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den nationella planen för omprövning av vattenkraft (bet. 2021/22:CU33, s. 15 f.). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör senarelägga tidsfristen för kommande prövningsgruppers ansökningar för att undvika att flera prövningsgrupper bedöms utan att åtgärdsprogrammen för 2021–2027 har fastställts. Denna del av tillkännagivandet redovisades som tillgodosedd i regeringens beslut den 7 juni 2022 om vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för vatten 2021–2027. I beslutet konstaterade regeringen att det inte finns något hinder för att påbörja omprövningarna före det att vattenmyndigheterna har fastställt de åtgärdsprogram som ska gälla för 2021–2027. Detta beror på att åtgärder i vattenkraft hanteras i den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften och inte genom åtgärdsprogrammen för vatten. Av tillkännagivandet följer vidare att regeringen bör se till att alla nödvändiga åtgärder för att minska omprövningarnas negativa effekter på vattenkraftselen vidtas och att de undantag som EU-rätten medger används fullt ut. Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet redovisades första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 december 2023. Regeringen avser att ta förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av ytvatten (M2022/01804). Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Uppdraget redovisades den 1 december 2023. Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningen trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behövde effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kan komma att leda till. Åtgärder som rör analysen och översynen bereds i Regeringskansliet. Den 16 februari 2023 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som omprövningarna kan medföra (KN2023/02319). Uppdraget redovisades den 27 september 2023. Den 22 juni 2023 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag, genom ändring i regleringsbrevet för 2023, att redovisa vilka insatser som har gjorts för att för berörda aktörer förtydliga syftet med den samverkan som avses i 42 a och 42 b §§ förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Länsstyrelserna ska även redovisa effekten av gjorda insatser. Länsstyrelserna ska vidare redovisa hur nya underlag som framkommer i samverkan enligt förordningen om vattenverksamheter, eller som framkommer på annat sätt, används för översyner av miljökvalitetsnormer och för beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav i enlighet med 4 kap. 9 och 10 §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och 4 kap. 7 § Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25). Redovisningen ska göras för vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor och ska bl.a. bestå av konkreta exempel på både hur nya underlag har använts och när nya underlag inte har använts och vilka överväganden som då har gjorts. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2024. Den 21 december 2023 fick länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2024 ett återrapporteringskrav om att redovisa hur länsstyrelserna har bidragit med och använt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översyner av miljökvalitetsnormer och om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav enligt bl.a. vattenförvaltningsförordningen. Redovisningen ska avgränsas till vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor. I samma regleringsbrev fick länsstyrelserna ett återrapporteringskrav om att redovisa de översyner som genomförts av bevarandeplanerna för de Natura 2000-områden som berörs av den nationella planen för moderna miljövillkor. Enligt det återrapporteringskravet ska länsstyrelserna, efter dialog med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, prioritera att se över bevarandeplaner för Natura 2000-områden som påverkas av kraftverk av särskild betydelse för elsystemet. Den 21 december 2023 fick Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet i sina respektive regleringsbrev för 2024 i uppgift att redovisa hur respektive myndighet har arbetat med att förse de länsstyrelser som är vattenmyndigheter med underlag om hur miljöanpassningarna av vattenkraften som följer av klassificering och kvalitetskrav enligt vattenförvaltningsförordningen påverkar vattenkraftens förmågor i fråga om de vattenkraftverk som myndigheten bedömer ha särskild betydelse för elsystemet. Den 21 december 2023 beslutade regeringen förordning (2023:950) om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senareläggs med två månader för de verksamheter som tillhör någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 februari 2024. Förordningen trädde i kraft den 29 januari 2024. Ändringen syftar till att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2021/22:206 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund Prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om redovisning av skyddad natur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om beräkningsmetoder för skyddad natur vid rapportering till Europeiska miljöbyrån (bet. 2021/22:MJU18, s. 61 f.). Regeringen beslutade den 4 augusti 2022 om tilläggsdirektiv (dir. 2022:126) till Miljömålsberedningen (M 2010:04). Miljömålsberedningen ska bl.a. föreslå en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn. Tilläggsuppdraget ska redovisas senast den 2 december 2024. Av direktiven framgår att Naturvårdsverket 2021 redovisade ett uppdrag om hur Sveriges rapportering av skyddad mark till Europeiska miljöbyrån skiljer sig från andra länders (Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att jämföra, redovisa och föreslå förändringar i den internationella rapporteringen av skyddad natur, M2021/01263). Naturvårdsverket föreslår i redovisningen att även andra typer av områden bör redovisas i de svenska rapporteringarna, jämfört med tidigare års rapporteringar. Naturvårdsverket har därefter under 2022 och 2023 rapporterat andra typer av områden i rapporteringen till Europeiska miljöbyrån jämfört med tidigare år. Som en del i tilläggsuppdraget ska Miljömålsberedningen föreslå om beräkningsmetoder för skyddad natur behöver ändras vid rapporteringen till Europeiska miljöbyrån, med beaktande av riksdagens tillkännagivande om beräkningsmetoder för skyddad natur och i syfte att säkerställa att Sveriges åtaganden på ett rättvist sätt kan jämföras med andra länders. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om flexibla skyddsformer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en regelbunden översyn av formellt skyddade områden med möjligheter till förändringar (bet. 2021/22:MJU18, s. 100 f). Regeringen gav den 2 juni 2022 ett uppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen (M2022/01190) att tillsammans och i enlighet med propositionen om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) utreda och föreslå ändringar av den formella skyddsformen biotopskyddsområden. Syftet var att göra skyddsformen mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv, bl.a. om det ska vara möjligt att erbjuda markägare tidsbegränsade biotopskyddsområden som ett alternativ till ordinarie biotopskydd eller andra skyddsformer. I uppdraget ingick även att, i enlighet med propositionen om tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog (prop. 2021/22:207), utreda mer flexibla skydds- och ersättningsformer särskilt anpassade för det fjällnära området som kan vara attraktiva för markägare, t.ex. större biotopskyddsområden eller avtal för anpassat brukande. Uppdraget redovisades i juni 2023 i rapporten Förslag på mer flexibla biotopskydd samt anpassade skydds- och ersättningsformer för det fjällnära området (KN2023/03467). När det gäller tidsbegränsade biotopskydd bedömer myndigheterna att det inte skulle vara ändamålsenligt att införa ett sådant tidsbegränsat områdesskydd. I rapporten lämnades nio åtgärdsförslag som syftar till att göra skyddsformerna biotopskydd och naturvårdsavtal mer flexibla, ändamålsenliga och attraktiva. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Möjligheten att införa tidsbegränsade biotopskydd har också utretts av Artskyddsutredningen (M 2020:03). Förslagen i betänkandet Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51) bereds inom Regeringskansliet. Regeringen ansåg mot bakgrund av att bl.a. tidsbegränsade biotopskydd har utretts att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat vilket redovisades i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.17.2 s. 66). Riksdagen har angett att riksdagen inte delar regeringens bedömning (rskr. 2023/24:104, bet. 2023/24:MJU1). Punkten står därför åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 51 om angrepp av granbarkborren i skyddade områden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden och kompensation till enskilda skogsägare (bet. 2021/22:MJU18, s. 192 f.). Regeringen gav den 30 juni 2022 Naturvårdsverket i uppdrag att se över behovet av eventuella ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborre i formellt skyddade områden (såsom nationalparker och naturreservat) (M2022/01450). Naturvårdsverket ska också tydliggöra i vilka fall det ska vara statens ansvar att vidta nödvändiga åtgärder samt se över möjligheten att införa en kompensationsmodell för skador på egendom som kan kopplas till spridning av granbarkborre från skyddade områden. Uppdraget skulle genomföras med stöd av Skogsstyrelsen och redovisas senast den 30 september 2023. Genom uppdraget ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett. Konstitutionsutskottet har i betänkande 2022/23:KU21 angett att utskottet anser att de åtgärder som har vidtagits inte är tillräckliga för att tillgodose det som efterfrågats i tillkännagivandet. Punkten står därför åter som öppen. Naturvårdsverket redovisade regeringsuppdraget om åtgärder för att bekämpa granbarkborre i formellt skyddade områden den 30 september 2023. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 12, 21 och 51. 35. Rskr. 2021/22:214 Energipolitik Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:NU15Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 45). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 13 om värnande om vattenkraften*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om värnande om vattenkraften (bet. 2021/22:NU15 s. 49 f.). Den 7 juni 2022 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med Statens energimyndighet utreda vattenkraftens lokala och regionala nyttor för kraftsystemet (I2022/01296). Andra berörda myndigheter samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra till arbetet. Affärsverket svenska kraftnät ska identifiera och sammanställa mindre vattenkraftsanläggningars befintliga och potentiella nyttor för elsystemet på lokal och regional nivå. Med mindre vattenkraftsanläggningar avses verk med en samlad effekt på högst 10 MW. Den 16 februari 2023 beslutade regeringen att återkalla uppdraget. Regeringen beslutade även att de slutsatser som myndigheterna har dragit under arbetet med uppdraget ska integreras i redovisningen av det nya uppdrag som regeringen samtidigt gav till Affärsverket svenska kraftnät att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som omprövningen av miljötillstånd kan medföra (se nedan). Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Havs- och vattenmyndigheten redovisade resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 december 2023. Regeringen avser ta förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av ytvatten (M2022/01804). Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Uppdraget redovisades den 1 december 2023. Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningen trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behövde effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kunde komma att leda till. Den 16 februari 2023 uppdrog regeringen åt Affärsverket svenska kraftnät att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som omprövningarna kan medföra. Uppdraget redovisades den 27 september 2023. Den 22 juni 2023 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag, genom ändring i regleringsbrevet för 2023, att redovisa vilka insatser som har gjorts för att för berörda aktörer förtydliga syftet med den samverkan som avses i 42 a och 42 b §§ förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Länsstyrelserna ska även redovisa effekten av gjorda insatser. Länsstyrelserna ska vidare redovisa hur nya underlag som framkommer i samverkan enligt förordningen om vattenverksamheter, eller som framkommer på annat sätt, används för översyner av miljökvalitetsnormer och för beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav i enlighet med 4 kap. 9 och 10 §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och 4 kap. 7 § Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25). Redovisningen ska göras för vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor och ska bl.a. bestå av konkreta exempel på både hur nya underlag har använts och när nya underlag inte har använts och vilka överväganden som då har gjorts. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2024. Den 21 december 2023 fick länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2024 ett återrapporteringskrav om att redovisa hur länsstyrelserna har bidragit med och använt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översyner av miljökvalitetsnormer och om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav enligt bl.a. vattenförvaltningsförordningen. Redovisningen ska avgränsas till vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor. I samma regleringsbrev fick länsstyrelserna ett återrapporteringskrav om att redovisa de översyner som genomförts av bevarandeplanerna för de Natura 2000-områden som berörs av den nationella planen för moderna miljövillkor. Enligt det återrapporteringskravet ska länsstyrelserna, efter dialog med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, prioritera att se över bevarandeplaner för Natura 2000-områden som påverkas av kraftverk av särskild betydelse för elsystemet. Den 21 december 2023 fick Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet i sina respektive regleringsbrev för 2024 i uppgift att redovisa hur respektive myndighet har arbetat med att förse de länsstyrelser som är vattenmyndigheter med underlag om hur miljöanpassningarna av vattenkraften som följer av klassificering och kvalitetskrav enligt vattenförvaltningsförordningen påverkar vattenkraftens förmågor i fråga om de vattenkraftverk som myndigheten bedömer ha särskild betydelse för elsystemet. Den 21 december 2023 beslutade regeringen om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senareläggs med två månader för de verksamheter som tillhör någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 februari 2024. Förordningen trädde i kraft den 29 januari 2024. Ändringen syftar till att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder. Punkten är inte slutbehandlad. 36. Rskr. 2021/22:228 Extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser Prop. 2021/22:199, bet. 2021/22:FiU47 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 46). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om utredning om hantering av framtida prischocker*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen skyndsamt bör utreda hur ett system skulle kunna utformas för att överföra risken för prischocker på bränsle vid kris från hushåll och företag till staten (bet. 2021/22:FiU47 s. 15). Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 uttalat följande angånde detta tillkännagivande (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21 avsnitt 2.6 s. 20). Regeringskansliet remitterade den 27 juni 2023 promemorian Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (KN2023/03617). I promemorian föreslås att kraven på minskade utsläpp i reduktionsplikten för bensin och diesel sänks till sex procent för åren 2024–2026. Det föreslås även att reduktionsnivåerna för 2027–2030 ska slopas. Vidare görs bedömningen i promemorian att regeringen kommer att återkomma till riksdagen om reduktionsnivåer för 2027–2030. Slutligen har Konjunkturinstitutet fått ett utökat anslag om 5 000 000 kronor för att analysera drivmedelspriser (prop. 2022/23:1 utg.omr. 2 avsnitt 6.6.2 s. 87 och 88). Regeringen bedömde att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 37. Rskr. 2021/22:262 Hushållning med mark- och vattenområden Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU13 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 48). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om småskalig vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om småskalig vattenkraft (bet. 2021/22:CU13, s. 32 f.). Den 7 juni 2022 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med Statens energimyndighet utreda vattenkraftens lokala och regionala nyttor för kraftsystemet. Andra berörda myndigheter samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra till arbetet. Affärsverket svenska kraftnät ska identifiera och sammanställa mindre vattenkraftsanläggningars befintliga och potentiella nyttor för elsystemet på lokal och regional nivå. Med mindre vattenkraftsanläggningar avses verk med en samlad effekt på högst 10 megawatt. Den 16 februari 2023 beslutade regeringen att återkalla uppdraget och att de slutsatser som myndigheterna har dragit under arbetet med uppdraget ska integreras i redovisningen av det nya uppdrag som regeringen samtidigt beslutade om. Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet redovisades första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 december 2023. Regeringen avser att ta förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av ytvatten. Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Uppdraget redovisades den 1 december 2023. Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningen trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behövde effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kunde komma att leda till. Den 16 februari 2023 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som omprövningarna kan medföra. Uppdraget redovisades den 27 september 2023. Den 22 juni 2023 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag, genom ändring i regleringsbrevet för 2023, att redovisa vilka insatser som har gjorts för att för berörda aktörer förtydliga syftet med den samverkan som avses i 42 a och 42 b §§ förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Länsstyrelserna ska även redovisa effekten av gjorda insatser. Länsstyrelserna ska vidare redovisa hur nya underlag som framkommer i samverkan enligt förordningen om vattenverksamheter, eller som framkommer på annat sätt, används för översyner av miljökvalitetsnormer och för beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav i enlighet med 4 kap. 9 och 10 §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och 4 kap. 7 § Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25). Redovisningen ska göras för vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor och ska bl.a. bestå av konkreta exempel på både hur nya underlag har använts och när nya underlag inte har använts och vilka överväganden som då har gjorts. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2024. Den 21 december 2023 fick länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2024 ett återrapporteringskrav om att redovisa hur länsstyrelserna har bidragit med och använt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översyner av miljökvalitetsnormer och om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav enligt bl.a. vattenförvaltningsförordningen. Redovisningen ska avgränsas till vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor. I samma regleringsbrev fick länsstyrelserna ett återrapporteringskrav om att redovisa de översyner som genomförts av bevarandeplanerna för de Natura 2000-områden som berörs av den nationella planen för moderna miljövillkor. Enligt det återrapporteringskravet ska länsstyrelserna, efter dialog med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, prioritera att se över bevarandeplaner för Natura 2000-områden som påverkas av kraftverk av särskild betydelse för elsystemet. Den 21 december 2023 fick Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet i sina respektive regleringsbrev för 2024 i uppgift att redovisa hur respektive myndighet har arbetat med att förse de länsstyrelser som är vattenmyndigheter med underlag om hur miljöanpassningarna av vattenkraften som följer av klassificering och kvalitetskrav enligt vattenförvaltningsförordningen påverkar vattenkraftens förmågor i fråga om de vattenkraftverk som myndigheten bedömer ha särskild betydelse för elsystemet. Den 21 december 2023 beslutade regeringen om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senareläggs med två månader för de verksamheter som tillhör någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 februari 2024. Förordningen trädde i kraft den 29 januari 2024. Ändringen syftar till att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder. Punkten är inte slutbehandlad. 38. Rskr. 2021/22:281 Vattenvård Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU23 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om påverkan av EU:s regelverk på utbyggnaden av svenska reningsverk*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om påverkan av EU:s regelverk på utbyggnaden av svenska reningsverk (bet. 2021/22:MJU23, s. 28 f.). Av tillkännagivandet följer att det är angeläget att regeringen på EU-nivå verkar för att kraven i ramdirektivet för vatten och avloppsdirektivet är tydliga och samstämmiga och att de utformas på ett sådant sätt att de lämnar utrymme för kapacitetsutbyggnad och investeringar i miljövänlig teknik i befintliga avloppsreningsverk. Den 26 oktober 2022 presenterade EU-kommissionen förslag till nytt avloppsdirektiv (Proposal for a revised Urban Wastewater Treatment Directive). I faktapromemorian Ett reviderat avloppsdirektiv som överlämnades till riksdagen den 29 november 2022 anger regeringen som preliminär svensk ståndpunkt att det är viktigt att gränsdragningen är tydlig gentemot andra direktiv och att regeringen avser att verka för att kraven i avloppsdirektivet är samstämmiga med kraven i ramdirektivet för vatten. Direktivet bör utformas på ett sådant sätt att befolkningstillväxt inte hindras (2022/23:FPM21, s. 13). En allmän inriktning antogs vid miljörådet i oktober 2023. Trilogfasen i förhandlingen inleddes i november 2023 och förväntas slutföras i början av 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 39. Rskr. 2021/22:296 Naturvård och biologisk mångfald Utskottsinitiativ och motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU24 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om artskydd och skogsbruk*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om artskydd och skogsbruk (bet. 2021/22:MJU24, s. 10 f.). För den del av tillkännagivandet som handlar om att de olika naturvårdsdirektiven ska regleras i separata bestämmelser i artskyddsförordningen har regeringen den 16 juni 2022 ändrat i artskyddsförordningen så att skyddsbestämmelserna i EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv har införlivats var för sig i förordningen. Ändringen trädde i kraft den 1 oktober 2022 (SFS 928). Övriga delar av tillkännagivandet planeras att hanteras i beredningen av Artskyddsutredningens betänkande Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51). Den 7 februari 2024 beslutade regeringen kommittédirektiv för en utredning om en robust skogspolitik som ser skogen som en resurs (dir. 2024:16, LI 2024:02). I direktiven finns ett uppdrag om att tydliggöra det kunskapskrav som gäller för skogsbruk. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2025. Frågan om nationell fridlysning och frågan om rätt till ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet avses att utredas inom Regeringskansliet. Beredningen av Artskyddsutredningens betänkande pågår samtidigt fortsatt i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om ålgräsängar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ålgräsängar (bet. 2021/22:MJU24, s. 59 f.). Miljömålsberedningens betänkande Havet och människan (SOU 2020:83) innehåller flera förslag som syftar till att bidra till att skydda och restaurera ålgräsängar. Betänkandet remitterades under våren 2021. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att stärka arbetet med att återskapa viktiga livsmiljöer, exempelvis ålgräsängar, och aviserade en treårig satsning på akvatiskt områdesskydd och akvatisk restaurering i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20, avsnitt 3.25.11, s. 107). Regeringen avser också att under våren 2024 återkomma till riksdagen med en proposition om en strategi för havsmiljön. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om referensvärdet för varg och regionala förvaltningsplaner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om referensvärdet för varg och regionala förvaltningsplaner (bet. 2021/22:MJU24, s. 89 f.). När det gäller referensvärdet för varg, gav regeringen den 25 maj 2022 Naturvårdsverket i uppdrag) att utifrån bästa tillgängliga kunskap och vetenskaplig expertis analysera om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) skulle kunna vara inom det intervall på 170–270 som angavs i propositionen En hållbar rovdjursförvaltning (prop. 2012/13:191). Uppdraget ska redovisas senast den 11 oktober 2024. Regeringen ändrade den 13 juli 2023 detta uppdrag i den delen som avser en analys av referensvärde på följande sätt. Naturvårdsverket ska utifrån bästa tillgängliga kunskap och vetenskapliga expertis analysera hur vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara i enlighet med riksdagens tillkännagivande och inom det intervall på 170–270 individer som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). I analysen ska särskilt redovisas under vilka förutsättningar referensvärdet kan vara i den lägre delen av intervallet. Vid genomförandet av uppdraget ska Naturvårdsverket löpande informera Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Uppdraget avseende den ändrade delen av uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024 till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. I övrigt gäller uppdraget oförändrat. När det gäller regionala förvaltningsplaner finns det i förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn en bestämmelse om att länsstyrelsen ska upprätta en rovdjursförvaltningsplan för länet. En sådan rovdjursförvaltningsplan kan innehålla förvaltningsmål för varg. Regeringen kommer att inom den fortsatta beredningen av ärendet att överväga om förutsättningarna för regionala förvaltningsplaner bör ändras. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om gemensam skandinavisk förvaltning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om gemensam skandinavisk förvaltning (bet. 2021/22:MJU24, s. 89f.). Sverige har i dag ett väl fungerande samarbete med Norge inom vargförvaltningen. Eftersom varg är en strikt skyddad art enligt art- och habitatdirektivet, som inte är bindande för Norge eftersom landet inte är med i EU, behöver möjligheterna och förutsättningar för en genomgripande samförvaltning med Norge analyseras noggrant. En sådan analys bör genomföras innan regeringen kan ta ställning till om det bör tas fram en gemensam förvaltningsplan med Norge. Naturvårdsverket uppdaterar för närvarande Sveriges nationella förvaltningsplan för rovdjur inom ramen för sitt mandat. En fortsatt dialog med Norge aktualiseras ytterligare med anledning av den nya planen. Svårigheter kvarstår dock avseende en gemensam vargförvaltning med Norge, bl.a. med anledning av att Norge inte omfattas av t.ex. art- och habitatdirektivet. Frågan om en gemensam skandinavisk förvaltning bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 7, 12 och 13. 40. Rskr. 2021/22:311 Sveriges energiförsörjning och import av rysk energi Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:NU27 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 54). Skrivelsen är slutbehandlad. Om Sveriges energiförsörjning och import av rysk energi*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges energiförsörjning och import av rysk energi (bet. 2021/22:NU27 s. 7 f.). Regeringen uttalade i budgetpropositionen för 2024 följande angående tillkännagivandet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21 avsnitt 2.6 s. 16). Regeringen har i förhandlingar inom EU drivit och kommer fortsättningsvis att driva de frågor som omfattas av tillkännagivandet och som berör frågeställningar som hanteras inom EU. Beroendet av rysk gas i EU, och därmed även Sverige, har minskat kraftigt sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Svenska energiaktörer importerar inte längre vare sig olja eller uran från Ryssland. Vad gäller importen av rysk fossilgas så har den minskat kraftigt till Sverige. Gasanvändningen i Sverige har även minskat med omkring 23 procent. Vidare har regeringen i arbetet inom EU lyft frågan om att ursprungsgarantier även ska kunna utfärdas för fossilgas. Slutligen har regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 avsnitt 2.8 s. 30) uttalat att regeringen genom arbetet i EU kommer att verka för att ta fram gemensamma åtgärder som kommer att stärka försörjningstryggheten, minska importen av fossil energi från Ryssland och minska energipriserna. Rege¬ringen anser mot denna bakgrund att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat, vilket har redovisats i budgetproposition för 2024. Punkten är slutbehandlad. 41. Rskr. 2021/22:335 En ny växtskyddslag Prop. 2021/22:148, bet. 2021/22:MJU25 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 56). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tillståndsprövning av växtskyddsmedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillståndsprövning av växtskyddsmedel (bet. 2021/22:MJU25, s. 59) Regeringen har den 22 december 2022, i Kemikalieinspektionens regleringsbrev för 2023, ställt som återrapporteringskrav att myndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar med att effektivisera godkännandeprocessen för växtskyddsmedel och biocidprodukter för att säkerställa att beslut om godkännande fattas inom de frister som gäller enligt EU-lagstiftningen. Regeringen avser att återkomma i frågan när Kemikalieinspektionen har lämnat sin redovisning. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden (bet. 2021/22:MJU25, s. 59 f.). Regeringen har den 22 december 2022, i Kemikalieinspektionens regleringsbrev för 2023, ställt som återrapporteringskrav att myndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar med ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel och biocidprodukter samt hur myndigheten kan utöka och förbättra samarbetet med behöriga myndigheter i andra medlemsstater. Regeringen avser att återkomma i frågan när Kemikalieinspektionen har lämnat sin redovisning. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om godkännandeprocessen för glyfosat*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om godkännandeprocessen för glyfosat (bet. 2021/22:MJU25, s. 44 och 45). Ämnets godkännandeperiod var på väg att löpa ut den 15 december 2022. Utvärderingen av ett förnyat godkännande av glyfosat som verksamt ämne i växtskyddsmedel som utförs av den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) var försenad. Vid sammanträde i Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder i oktober 2022 och vid det extrainsatta mötet i omprövningskommitten den 15 november 2022 röstade Sverige ja till EU-kommissionens förslag till administrativ förlängning. Europeiska kommissionen förlängde det tidigare godkännandet till den 15 december 2023. Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) hade bekräftat att det inte finns grund att klassificera ämnet som cancerogent och bedömt att dess dåvarande klassificering borde fortsätta gälla. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet presenterade i juli 2023 sina slutsatser gällande utvärderingen av glyfosat, och i september publicerades den slutiga utvärderingsrapporten. Baserat på denna utvärdering av det omfattande faktabaserade materialet presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till beslut om förnyat godkännande av glyfosat. Vid sammanträde i Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder i oktober 2023 och vid det extrainsatta mötet för omprövningskommittén den 16 november 2023 röstade Sverige för Europeiska kommissionens förslag. Det fanns inte kvalificerad majoritet för eller emot förslaget. Europeiska kommissionen beslutade den 28 november 2023 att förnya godkännandet för glyfosat baserat på den vetenskapliga utvärderingen. Det förnyade godkännandet gäller i 10 år. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2025 om tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om PFAS (reservation 10)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om PFAS (bet. 2021/22:MJU25 s. 93 och 94). Enligt tillkännagivandet ska regeringen och Sverige verka för en harmoniserad lagstiftning i EU med strikta gränsvärden för PFAS i konsumentprodukter samt för PFAS i papp, kartong, bläck, lim och bindemedel genom en starkare koppling till Reach-förordningen. Regeringen bör därtill verka för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter samt verka för att åtgärder vidtas för att successivt fasa ut PFAS i förpackningsmaterial som är avsett för livsmedelsändamål inom hela EU. Vidare bör regeringen verka för att snabbare fasa ut samt sänka gränsvärdena för hormonstörande ämnen, i synnerhet på EU-nivå. EU:s kemikaliestrategi – som regeringen ofta upprepat sitt stöd för – innehåller bland annat åtgärder som rör hormonstörande ämnen, farliga ämnen i varor och särskilt i varor som importeras till EU, kombinationseffekter och svårnedbrytbara kemikalier såsom PFAS. Till exempel har svenska svar på offentliga samråd om revideringarna av kosmetikaförordningen och leksaksdirektivet skickats in under perioden där vikten av att fasa ut bl.a. ämnen som PFAS och hormonstörande ämnen lyfts. Kemikalieinspektionen har gjort ett stort arbete för Sverige inom EU för en bred begränsning av användningen av PFAS. Kommissionens förslag till revidering av förpackningsregler lades fram den 30 november 2022 och förslag om revidering av Reach väntades under 2023. Kommissionen har dock inte lämnat något ändringsförslag av Reach-förordningen. Sverige har i januari 2023 genom Kemikalieinspektionen, tillsammans med fyra andra länder, lämnat in ett underlag till Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) med förslag på att begränsa användningen av drygt 10 000 PFAS-ämnen inom ramen för Reach-förordningen. Förslaget offentliggjordes i början av februari 2023. Förslaget granskas nu av Echas vetenskapliga kommittéer. Kommittéerna kommer sedan att lämna ett yttrande till Europeiska kommissionen. Baserat på detta yttrande tar Europeiska kommissionen fram ett förslag på begränsning för omröstning i Reachkommittén där alla medlemsländer finns representerade. I Europeiska kommisionens förslag till reviderat leksaksdirektiv som presenterades 28 juli 2023 föreslås en generell begränsning av hormonstörande ämnen.- Sverige stödjer det förslaget. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om Echas förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Echas förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter (bet. 2021/22:MJU25, s. 73 och 74). Sverige gav övergripande stöd till Europeiska kemikaliemyndighetens (Echa) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter vid de första diskussionerna om detta förslag i Reachkommittén under hösten 2022. Under våren 2023 har regeringen fortsatta att stödja förslaget i den fortsatta processen i Reachkommittén. Beslut i frågan har fattats genom kommittéförfarande och begränsningen av avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter är nu publicerad, se kommissionens förordning (EU) 2023/2055 av den 25 september 2023 om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller mikropartiklar av syntetiska polymerer. Detta har inte redovisats till riksdagen då det är fråga om ett sådant kommittébeslut som inte regelmässigt redovisas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2025 med informationom tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 6, 7, 10 och 14. 42. Rskr. 2021/22:389 Straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning och övergripande miljöfrågor Prop. 2021/22:167, bet. 2021/22:MJU29 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 58). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om klassificering av jordbruket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om klassificering av jordbruket (bet. 2021/22:MJU29, s. 22 f.). Miljöprövningsutredningen redovisade sitt betänkande Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) i juni 2022. I betänkandet resonerar utredningen om bl.a. jordbruksverksamheter och deras påverkan. Betänkandet har remitterats och ett arbete med att analysera remissvaren pågår för närvarande i Regeringskansliet. Beslut om proposition planeras under våren 2024. Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Förenklade och förkortade miljötillståndsprocesser enligt miljöbalken (dir. 2023:78). Utredningen har antagit namnen Miljötillståndsutredningen (KN 2023:02). Utredningen ska bl.a. utreda möjligheterna att ändra uttrycket miljöfarlig verksamhet till miljöpåverkande verksamhet eller något motsvarande lämpligt begrepp. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning (bet. 2021/22:MJU29, s. 33 f.). Regeringen gav den 9 juni 2022 ett uppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att – i enlighet med den inriktning som finns beskriven i proposition 2021/22:58 – se över den nationella strategin för formellt skydd av skog och särskilt beakta hur äganderättsperspektivet ska stärkas, nya skyddsformer användas och hur frivillighet som grund ska tillämpas samtidigt som skogar med höga naturvärden skyddas. I uppdraget anmodar regeringen myndigheterna att bedriva arbetet på sätt som överensstämmer med tillkännagivandet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025. Regeringen ansåg mot denna bakgrund att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat, vilket redovisades i budgetproposition 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.17.2 s. 66). Riksdagen har dock angett att den inte delar regeringens bedömning (bet. 2023/24:MJU1, rskr. 2023/24:104). Punkten står därför åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd (bet. 2021/22:MJU29, s. 33 f.). Regeringen gav den 9 juni 2022 ett uppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att – i enlighet med den inriktning som finns beskriven i proposition 2021/22:58 – se över den nationella strategin för formellt skydd av skog och särskilt beakta hur äganderättsperspektivet ska stärkas, nya skyddsformer användas och hur frivillighet som grund ska tillämpas samtidigt som skogar med höga naturvärden skyddas. I uppdraget anmodar regeringen myndigheterna att bedriva arbetet på sätt som överensstämmer med tillkännagivandet (M2022/01241). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025. Regeringen har vidare den 12 juni 2023 beslutat att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som bl.a. ska bedöma vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i näringsfriheten och egendomsskyddet ska vara godtagbar (dir. 2023:83). Regeringen ansåg mot denna bakgrund att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat, vilket redovisades i budgetproposition 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.17.2 s. 66). Riksdagen har dock angett att den inte delar regeringens bedömning (bet. 2023/24:MJU1, rskr. 2023/24:104). Punkten står därför åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om arbetet med grön infrastruktur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om arbetet med grön infrastruktur (bet. 2021/22:MJU29, s. 33f.). Frågan om möjligheterna till utredning om hur handlingsplanerna för grön infrastruktur påverkar det enskilda ägandet har beretts inom Regeringskansliet, bl.a. mot bakgrund av resultatet av det uppdrag som regeringen gav till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen 9 juni 2022 att – i enlighet med den inriktning som finns beskriven i proposition 2021/22:58 – se över den nationella strategin för formellt skydd av skog och särskilt beakta hur äganderättsperspektivet ska stärkas, nya skyddsformer användas och hur frivillighet som grund ska tillämpas samtidigt som skogar med höga naturvärden skyddas. Regeringen beslutade den 18 juli 2019 kommittédirektiv om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). I direktivet ingick uppdraget att analysera de äganderättsliga konsekvenserna av att nyckelbiotoper och områden som är av betydelse för grön infrastruktur identifieras och registreras samt statens roll i arbetet med nyckelbiotoper och grön infrastruktur. Regeringens bedömning är att den nationella strategin för formellt skydd av skog (Naturvårdsverket, rapport 6762) ger ett praktiskt stöd för att prioritera och goda möjligheter för berörda myndigheter att samverka om områdesskyddet för en ökad legitimitet hos markägare samtidigt som skogar med höga naturvärden skyddas på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringen har den 12 juni 2023 tillsatt en parlamentariskt sammansatt kommitté som bl.a. ska bedöma vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i näringsfriheten och egendomsskyddet ska vara godtagbar (dir. 2023:83). Regeringen anser mot denna bakgrund att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat, vilket har redovisats i budgetproposition 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.17.2 s. 67). Punkten är slutbehandlad. Punkt 9 om tidsfrist*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsfrist (bet. 2021/22:MJU29, s. 36 f.). Miljöprövningsutredningen har i sitt betänkande Om prövning och omprövning (SOU 2022:33) resonerat kring frågan om tidsfrister för miljöprövningsmyndigheterna. Betänkandet har remitterats och vidare arbete pågår för närvarande i Regeringskansliet. Beslut om proposition planeras under våren 2024. Länsstyrelserna fick även i sitt regleringsbrev för 2022 (uppdrag D.4) i uppdrag att redovisa förslag till målsättningar för handläggningstider inom miljöprövningsprocessen. Uppdraget redovisades den 31 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om Århuskonventionens talerättsregler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Århuskonventionens talerättsregler (bet. 2021/22:MJU29, s. 62 f.). Även EU är part till konventionen. En ändring av konventionen förutsätter (på grund av delad kompetens) att Sverige driver frågan inom ramen för rådsarbetsgruppen för internationella miljöfrågor i rådet och där får stöd av kommissionen och övriga medlemsstater. Frågan planeras att tas upp med ordförandeskapet inför nästkommande arbetsgruppsmöte, som sannolikt kommer att hållas under våren 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4, 5, 9 och 20. 43. Rskr. 2021/22:415 Ordning och reda på avfallet Prop. 2021/22:219, bet. 2021/22:MJU26 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 59). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om tillsynsarbetet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillsynsarbetet (bet. 2021/22:MJU26, s. 35 och 36). Regeringen beslutade den 16 juni 2022 att tillsätta en utredning om skärpt miljöstraffrätt och en stärkt miljöbrottsbekämpning (M2022/01321). Syftet är att säkerställa att det miljörättsliga sanktionssystemet är effektivt och att samhällets möjligheter att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser av miljölagstiftningen förbättras. Utredaren ska bl.a. analysera tillsynsmyndigheternas behov av information, ta ställning till om länsstyrelsens ansvar att ge stöd och råd till kommunerna ska utökas till enskilda ärenden samt vid behov föreslå ytterligare åtgärder som krävs för att förbättra tillsynsmyndigheternas möjlighet att upptäcka brottslighet. Den 16 juni 2022 beslutade regeringen även om ytterligare uppdrag avseende avfallsbrottslighet (M2022/00531). Naturvårdsverket, Polismyndigheten, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen och fem länsstyrelser ska fortsätta utveckla samverkan mellan myndigheterna vilket bland annat kommer att underlätta tillsynen. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 mars 2023, 2024 och 2025 samt slutredovisas senast den 1 mars 2026. Länsstyrelserna i bl.a. Gävleborgs och Stockholms län ska utreda befogenhet för tillsynsmyndigheterna att stoppa avfallstransporter och förhindra fortsatt färd. Även detta är verktyg för en effektivare tillsyn. Uppdraget redovisades den 1 mars 2023. Regeringen avser att återkomma till frågan i budgetpropositionen för 2025.Regeringen har den 22 december 2022, i regleringsbrevet för 2023, gett Naturvårdsverket i uppdrag att sammanställa vilka resurser och förstärkningar inom tillsynsmyndigheternas verksamhet som krävs för att förebygga och upptäcka avfallsbrottslighet inklusive driva ärenden där sådan brottslighet har upptäckts. Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2024. Naturvårdsverket, tillsammans med bl.a. Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna, har sedan 2020 i uppdrag av regeringen att främja en mer effektiv och enhetlig tillsyn (M2020/01034). I uppdraget ingår bl.a. att föreslå åtgärder för att särskilt utveckla och förbättra uppföljning av kommunernas tillsynsarbete samt ta fram kriterier för vilken kompetens som behövs inom tillsynen. Naturvårdsverket har i redovisningen av ett myndighetsgemensamt uppdrag om avfallsbrottslighet (M2022/00531) åtagit sig att under 2022 och 2023 utarbeta vägledning om bl.a. uppsökande tillsyn riktad mot avfallsbrottslighet och tillsyn av anmälningspliktiga verksamheter som lagrar avfall. Naturvårdsverket har tillsammans med bl.a. Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen utarbetat en nationell strategi för tillsyn enligt miljöbalken. Strategin har publicerats på Naturvårdsverkets webbplats. Ett av strategins fokusområden är avfall. I fråga om illegal avfallshantering är några av effektmålen att tillsynsmyndigheternas förmåga att upptäcka illegal avfallshantering ökar och att tillsynsinsatser för att upptäcka avfallsbrottslighet sker koordinerat genom regional samverkan. Tillkännagivandet redovisades som tillgodosett och slutbehandlat i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.5.3 s. 20 och 21). Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning och angav att regeringen förutsätts återkomma i sin skrivelse om behandlingen av riksdagens skrivelser (skrivelse 75) med bl.a. en redogörelse för de ytterligare åtgärder som vidtagits i utestående delar (bet. 2023/24:MJU1, rskr. 2023/24:104). Punkten står därför åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad. 44. Rskr. 2021/22:446 Vägar till hållbara vattentjänster Prop. 2021/22:208 bet. 2021/22:CU29 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 62). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om utgångspunkter vid bedömningar av behovet av allmänna vattentjänster m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utgångspunkter vid bedömningar av behovet av allmänna vattentjänster m.m. (bet. 2021/22:CU29 s. 22). Riksdagen tillkännagav i bet. 2020/21:CU14 (s. 57 f.) för regeringen det som utskottet anför om tvångsanslutningar till det kommunala va-nätet, vilket bifallits av riksdagen (rskr. 2020/21:268), se vidare KN 19. I propositionen Vägar till hållbara vattentjänster (prop. 2021/22:208) föreslog regeringen att särskild hänsyn ska tas till förutsättningarna för att säkerställa behovet av en vattentjänst genom enskild anläggning. Regeringen angav att förslaget tillgodoser riksdagens tillkännagivande i den utsträckning som är lämpligt med beaktande av kommunens grundläggande ansvar för att ordna vattentjänster, och att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens lagförslag om en flexiblare behovsbedömning (bet. 2021/22:CU29, rskr. 2021/22:446). Detta var enligt riksdagen ett steg i riktning mot att tillgodose tillkännagivandet, men inte tillräckligt för att anse det som slutbehandlat. Punkten står därför åter som öppen. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 45. Rskr. 2022/23:97 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 72). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om annullering av Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Riksdagen bemyndigade regeringen att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. En andel av de annullerade enheterna används för att bidra till att uppnå etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att ge Statens energimyndighet i uppdrag att annullera Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter utfärdade under Kyotoprotokollets flexibla mekanismer som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 22 september 2023. Enligt redovisningen har det totalt under 2023 annullerats 5 720 666 utsläppsminskningsenheter, varav 641 388 enheter annullerades i syfte att bidra till måluppfyllelse av etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande 5 079 278 enheter kommer i möjligaste mån att rapporteras som klimatfinansiering. Sedan regeringen beslutade om uppdraget den 1 juni 2023 har ytterligare utsläppsminskningsenheter överförts till Sveriges konton. Dessa utsläppsminskningsenheter har inte annullerats. Punkten bedöms kunna slutbehandlas först efter att alla enheter som förvärvats under Kyotoprotokollet och som inte behövs för att uppfylla Sveriges nationella mål till 2020 har annullerats. Punkten är inte slutbehandlad. 46. Rskr. 2022/23:110 Sekretess vid Försäkringskassans handläggning av ärenden om elstöd samt slopad kontrolluppgiftsskyldighet Prop. 2022/23:48, bet. 2022/23:KU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 januari 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 20–22). 47. Rskr. 2022/23:120 Extra ändringsbudget för 2023 – Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser Prop. 2022/23:52, bet. 2022/23:FiU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändringar i statens budget för 2023 b) Den 9 februari 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Statens energimyndighet. Den 23 februari 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2023 avseende Verket för innovationssystem. Punkten är slutbehandlad. 48. Rskr. 2022/23:129 Absolut sekretess hos domstol i mål och ärenden enligt konkurrenslagen för uppgifter i vissa handlingar Prop. 2022/23:40, bet. 2022/23:KU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 mars 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 88). 49. Rskr. 2022/23:145 Vattenvård Motioner från allmänna motionstiden 2022/23, bet. 2022/23:MJU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om anläggande av våtmarker* Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att anlägga och restaurera våtmarker (bet. 2022/23:MJU7 s. 31). Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.25.3 s. 96) föreslagit att anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ska ökas med 155 miljoner kronor för 2024 för återvätning av våtmarker. För 2025 beräknas anslaget öka med 235 miljoner kronor och för 2026–2030 beräknas anslaget öka med 375 miljoner kronor. Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för 2024 fått i uppdrag att utreda om det för att underlätta för klimat- och miljöåtgärder, utan att det påverkar produktiv jordbruksmark negativt, finns behov av att ändra reglerna för att ompröva och återkalla tillstånd till markavvattning i 24 kap. miljöbalken, lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet eller andra regler för markavvattning och vattenverksamhet. Om utredningen föranleder det, ska förslag på ändringar av reglerna lämnas. Uppdraget ska genomföras i dialog med Statens jordbruksverk och Havs- och vattenmyndigheten. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 50. Rskr. 2022/23:160 Mineralpolitik Motioner från allmänna motionstiden 2022/23, bet.2022/23:NU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser (bet. 2022/23:NU13, s. 15). Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Förenklade och förkortade miljötillståndsprocesser enligt miljöbalken (dir. 2023:78). Utredningen har i uppgift att ta ett större grepp om frågan om miljöprövning än vad som hittills har gjorts och vidta fler åtgärder i syfte att effektivisera prövningen. Utredningen har antagit namnet Miljötillståndsutredningen (KN 2023:02). Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 51. Rskr. 2022/23:170 Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller leverans av el och aggregeringstjänster Prop. 2022/23:59, bet. 2022/23:NU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 maj 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 238–240). 52. Rskr. 2022/23:186 Naturvård och biologisk mångfald Skr. 2022/23:23, bet. 2022/23:MJU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 31 om förvaltning av skarv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en reviderad förvaltningsplan för skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att på så sätt åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna (bet. 2022/23:MJU17 s. 104 f.). Naturvårdsverket redovisade den 27 november 2023 två delar av regeringsuppdraget att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv samt öka kunskapen om storskarvens predation och födosök, däribland en ny nationell förvaltningsplan för storskarv. I den nya planen ligger tyngdpunkten på att bl.a. minska skador på fiske och fiskbestånd. Planen är vidare uppdaterad utifrån ändrad lagstiftning och vägledande domar, för att vara en aktuell vägledning för länsstyrelserna i det regionala arbetet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 37 om skrivelsen: Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. 53. Rskr. 2022/23:199 Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning Prop. 2022/23:89, bet. 2022/23:NU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 juni 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 381–383). Riksmötet 2023/24 54. Rskr. 2023/24:14 Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön Skr. 2022/23:111, bet. 2023/24:CU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 januari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 55. Rskr. 2023/24:15 Ändrade bestämmelser om arbetstid för vattenverksamhet Prop. 2022/23:61, bet. 2023/24:CU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 november 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 632–634). 56. Rskr. 2023/24:17 Effektivare luftkvalitetsarbete Prop. 2022/23:120, bet. 2023/24:MJU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 november 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 629). 57. Rskr. 2023/24:27 Nya verksamheter i utsläppshandelssystemet Prop. 2022/23:144, bet. 2023/24:MJU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 695). 58. Rskr. 2023/24:37 Näringsförbud till följd av förbud att bedriva näringsverksamhet som har meddelats i en annan stat Prop. 2022/23:143, bet. 2023/24:CU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 30 november 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 737). 59. Rskr. 2023/24:45 Ny kärnkraft i Sverige Prop. 2023/24:19, bet. 2023/24:NU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 december 2023 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 866 och 877). 60. Rskr. 2023/24:54 Höständringsbudget för 2023 Prop. 2023/24:2, bet. 2023/24:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar och ändrade anslag: Den 30 november 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Naturvårdsverket och Verket för innovationssystem. Den 7 december 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Affärsverket svenska kraftnät och Bolagsverket samt anslagen 1:7 Avgifter till internationella organisationer inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård och 1:18 Vissa avgifter till internationella organisationer inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur: Den 21 december 2023 beslutade regeringen att Sverige under 2025–2030 fullt ut ska utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025–2030 som följer av artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EU:s ansvarsfördelningsförordning). Sverige har underrättat Europeiska kommissionen om Sveriges avsikt att utnyttja denna flexibilitet. Punkten är slutbehandlad. 61. Rskr. 2023/24:62 Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel Prop. 2023/24:28, bet. 2023/24:MJU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 december 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 823). 62. Rskr. 2023/24:75 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Mål för strålsäkerheten Regeringen beslutade den 18 januari 2024 att skriva av ärendet såvitt gäller punkt 1 i utskottets betänkande. Punkten är slutbehandlad. 4 a) Anslagen för 2024 Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. 4 b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. 63. Rskr. 2023/24:86 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om Statens budget inom utgiftsområde 18 a) Anslagen för 2024 Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Statens geotekninska institut. Punkten är slutbehandlad. 64. Rskr. 2023/24:94 Utgiftsområde 21 Energi Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:NU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 21 a) Anslagen för 2024 Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1. Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2024 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 400 000 000 000 kronor. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 2. Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet. Punkten är slutbehandlad. c) Godkännande av investeringsplan Affärsverket svenska kraftnät Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Affärsverket svenska kraftnät. Punkten är slutbehandlad d) Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Affärsverket svenska kraftnät. Punkten är slutbehandlad. e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Affärsverket svenska kraftnät. Punkten är slutbehandlad. 65. Rskr. 2023/24:104 Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:MJU1 Skrivelsen är slutbehandlad Statens budget inom utgiftsområde 20 a) Anslagen för 2024 Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Kemikalieinspektionen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt anslagen 1:7 Avgifter till internationella organisationer, 1:8 Klimatbonus, 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar, 1:17 Klimatpremier, 1:18 Industriklivet, 1:20 Driftstöd för bio-CCS och 1:21 (2023) Kompetenslyft för klimatomställningen inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Statens geotekniska institut. Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt anslagen 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar, 1:17 Klimatpremier, 1:18 Industriklivet och 1:20 Driftstöd för bio-CCS inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Statens geotekniska institut. Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad. c) Godkännande av en investeringsplan Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad. 66. Rskr. 2023/24:109 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:NU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om mål för turismpolitiken inom området Näringspolitik: Regeringen beslutade den 18 januari 2024 att skriva av ärendet såvitt gäller punkt 1 i utskottets betänkande. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24: a) Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Bolagsverket, Konkurrensverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Patent- och registreringsverket, Sveriges geologiska undersökning, Tillväxtverket och Verket för innovationssystem samt anslagen 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel, 1:5 Näringslivsutveckling, 1:7 Turismfrämjande, 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer, 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation, 1:22 Stöd vid korttidsarbete, 1:23 Brexitjusteringsreserven, 1:24 Elstöd, 1:24 (2022) Omställningsstöd, 1:25 (2022) Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och 1:26 (2022) Omsättningsstöd till handelsbolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. c) Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. d) 7. Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersökning och Verket för innovationssystem samt anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. 2.9 Kulturdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2015/16 1. Rskr. 2015/16:136 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 14), 2017/18:75 (Ku 10), 2018/19:75 (Ku 9), 2019/20:75 (Ku 8), 2020/21:75 (Ku 5), 2021/22:75 (Ku 3) och 2022/23:75 (Ku 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2015/16:137. 2. Rskr. 2015/16:137 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 15), 2017/18:75 (Ku 11), 2018/19:75 (Ku 10), 2019/20:75 (Ku 9), 2020/21:75 (Ku 6), 2021/22:75 (Ku 4) och 2022/23:75 (Ku 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ansvar för skolhuvudmän m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). Statens skolverk har deltagit i Europarådets projekt Teaching controversial issues som syftar till att utveckla vidareutbildningar och stödmaterial för lärare och pedagoger om hur de kan undervisa i kontroversiella ämnen som t.ex. extremism och terrorism. Under 2017 översatte Skolverket stödmaterialet till svenska och det pilottestades samma år av ett antal lärare. Den 18 januari 2018 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utreda vilken roll som utbildningen inom skolväsendet har enligt gällande regelverk i arbetet mot våldsbejakande extremism. Utgångspunkten för utredningen skulle vara utbildningens syfte men även ansvar och skyldigheter för skolhuvudmännen när det gäller enskilda barn och elever samt hur skolväsendet ska samverka med aktörer som socialtjänst och polisen i dessa frågor. Skolverket skulle också förstärka de insatser som genomförs i syfte att stödja lärare att bemöta olika former av intolerans och extremism (U2018/00162 och U2018/00209). Uppdraget redovisades slutligt i december 2018. Sedan regeringen i skr. 2017/18:75 redovisat att tillkännagivandet var slutbehandlat, ansåg konstitutionsutskottet att så inte är fallet (bet. 2017/18:KU21). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 91) att punkten åter är öppen. Skolverket har i regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att under 2022 och 2023 tillsammans med Forum för levande historia utveckla ett verktyg för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i skolväsendet, folkbildningen och inom andra delar av utbildning för vuxna (U2021/04941). Uppdraget delredovisades den 6 september 2023. I delredovisningen beskrivs det verktyg som utvecklats, Demokratistegen, som är en modell för stöd och handledning att organisera, planera och genomföra utvecklingsarbete med demokrati i skolan och inom folkbildningen. Uppdraget slutredovisades den 15 januari 2024. Den 22 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Säkerheten i skolan ska förbättras (dir. 2022:86). Utredningen, som tagit namnet Skolsäkerhetsutredningen (U 2022:04), har i uppdrag att utreda och lämna förslag till åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet. Utredaren skulle delredovisa uppdraget den 15 februari 2023 och slutredovisa uppdraget den 31 augusti 2023. Regeringen beslutade den 9 februari 2023 tilläggsdirektiv (dir. 2023:22) till utredningen. Uppdraget utvidgades och förlängdes. Uppdraget skulle i stället redovisas senast den 29 februari 2024. Uppdraget att lämna förslag till operativa samverkansorgan på lokal eller regional nivå skulle i stället delredovisas senast den 15 juni 2023. Utredaren ska nu också bl.a. föreslå hur ett lagstadgat ansvar för det brottsförebyggande arbetet bör utformas för skolväsendet. Skolsäkerhetsutredningen överlämnade den 15 juni 2023 delbetänkandet Samhället mot skolattacker (SOU 2023:28) till regeringen. Delbetänkandet har remitterats och förslagen bereds inom Regeringskansliet. Utredningen fick den 14 augusti 2023 tilläggsdirektiv (dir. 2023:120). Uppdraget ändrades och utvidgades och utredningstiden förlängdes. Utredaren ska nu också bl.a. kartlägga och analysera vilka uppgifter som kan behöva utbytas mellan skola, socialtjänst och brottsbekämpande myndigheter i brottsförebyggande syfte och föreslå författningsändringar som medför att sådana uppgifter kan utbytas. Det nya uppdraget ska i stället redovisas senast den 29 september 2024. Utredarens övriga uppdrag ska delredovisas den 29 februari 2024. Vidare har ett uppdrag lämnats till Brottsförebyggande rådet (Brå) att genomföra en kartläggning av omfattningen och utvecklingen av grövre våldsbrott i skolan (Ju2022/02223). Kartläggningen ska också omfatta en beskrivning av våldet i skolan, exempelvis vem som begår det, hur det yttrar sig och vem det riktar sig mot. Syftet är att öka kunskapen om våld i skolan och hur det tar sig uttryck, för att ytterligare kunna stärka det brottsförebyggande arbetet. Uppdraget ska redovisas senast den 27 mars 2024. Regeringen har även lämnat ett uppdrag till Brå om att stärka skolans förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism (Ju2022/02222). I uppdraget ingår att ta fram ett metodstöd och ett informationsmaterial som ska vara särskilt anpassat för att kunna användas inom skolväsendet. I uppdraget ingår även att genomföra riktade informationsinsatser till skolpersonal och andra relevanta aktörer samt att vid behov och kopplat till frågor om våldsbejakande extremism ge lokala aktörer stöd att utveckla lokal samverkan mellan t.ex. skola, socialtjänst och polis. Myndigheten ska inom ramen för uppdraget inhämta synpunkter och erfarenheter från relevanta myndigheter och aktörer. Uppdraget ska genomföras inom ramen för verksamheten vid Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brå. Uppdraget redovisades den 1 december 2023. I redovisningen beskriver CVE metodstödet som dels består av en kunskapsöversikt, dels ett samtalsstöd. Metodstödet fokuserar på olika delar av skolans förebyggande arbete där stöd kan behövas – från vad skolpersonal kan tänka på vid samtal med elev till vad som gäller vid orosanmälan och polisanmälan. Regeringen har den 22 december 2022 beslutat propositionen Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (prop. 2022/23:43). I propositionen föreslås att det ska införas en ny lag som ställer krav på kommunerna att arbeta med och ta ansvar för de brottsförebyggande frågorna på ett sätt som främjar effektivitet i samhällets samlade brottsförebyggande arbete. Varje kommun ska också verka för att strategiska brottsförebyggande frågor hanteras i ett särskilt forum (strategiskt råd) där kommunen och relevanta aktörer ingår. Rådet ska ledas av kommunen och ska utgöra ett forum för dialog mellan de aktörer som är närmast berörda, exempelvis Polismyndigheten, skolväsendet, socialtjänsten och andra offentliga aktörer samt aktörer inom näringslivet och det civila samhällets organisationer. Av propositionen framgår att bl.a. skolväsendet har en särställning i det brottsförebyggande arbetet. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag i propositionen (bet. 2022/23:JuU9, rskr. 2022/23:161) och lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete trädde i kraft den 1 juli 2023. Regeringen har även i regleringsbrevet för 2023 (U2022/04068) gett Skolinspektionen i uppdrag att förstärka sin tillsyn och annan granskning av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där Skolinspektionen bedömer att det finns en riskbild avseende extremism och islamism, eller avseende att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket samt redovisa erfarenheter och slutsatser från denna tillsyn och granskning. Skolinspektionen ska sträva efter att tillsynen i hög grad sker genom oanmälda besök. Redovisningen ska även innehålla erfarenheter och slutsatser från myndighetens tillsyn över hur kommuner uppfyller sitt tillsynsansvar över enskilda förskolor och annan pedagogisk verksamhet. Uppdraget ska redovisas årligen, senast den 25 november, till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Av Skolinspektionens redovisning av uppdraget i november 2023 framgår att myndigheten har genomfört flera olika insatser. Myndigheten har t.ex. granskat skolverksamheters kvalitet ur flera perspektiv med utgångspunkt i skolans demokratiuppdrag (genom flera tematiska kvalitetsgranskningar) och återkallat tillstånd för åtta skolor där myndigheten bedömt ägaren som olämplig genom dess koppling till våldsbejakande extremism. Myndigheten har även tagit fram ett stödmaterial riktat till kommuner rörande ägar- och ledningsprövning, och startat en tillsyn av kommuners ägar- och ledningsprövning av förskolor. I Skolverkets regleringsbrev för 2024 (U2023/03701) har Skolverket fått ett uppdrag om demokratistärkande insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism. Uppdraget ska delredovisas senast den 16 oktober 2024 och slutredovisas senast den 15 januari 2026. I redovisningarna ska det ingå uppgifter om i vilken utsträckning och utifrån vilka utmaningar som förskolor och skolor har tagit del av det stöd som erbjuds inom ramen för uppdraget. Skolverket har i samma regleringsbrev också fått ett uppdrag om en nationell studie om antisemitism i skolväsendet. Uppdraget ska delredovisas senast den 2 december 2024 och slutredovisas senast den 1 december 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utvecklas metoder och redskap för kommuner för att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna eftersom de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). I regleringsbrevet för 2018 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit avseende myndighetens bidragshantering mot bakgrund av de förslag som Statskontoret redovisat i rapporten Myndighetsanalys av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2017:13 (U2017/03808). Uppdraget redovisades den 28 september 2018. MUCF konstaterar att många av de åtgärder som Statskontoret har föreslagit redan var påbörjade eller genomförda när rapporten kom eller har effektiviserats. Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betänkandet har remissbehandlats. I september 2018 överlämnande 2017 års Arvsfondsutredning betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och förslaget om demokrativillkor bereds i Regeringskansliet. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället delbetänkandet Rätt mottagare – Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) angående personuppgiftsbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats. Ett sakråd som kompletterar remitteringen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnades slutbetänkandet Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99) till regeringen. Regeringen lämnade den 2 augusti 2022 propositionen Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop. 2021/22:272) till riksdagen. Den 10 november 2022 beslutade regeringen att återkalla propositionen genom skrivelsen Återkallelse av regeringens proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (skr. 2022/23:14). Ett sakråd (Ku2022/01808) genomfördes den 13 december 2022 med civilsamhällesorganisationer och trossamfund i syfte att ge inbjudna organisationer tillfälle att framföra synpunkter avseende förslag till demokrativillkor som fanns i propositionen inför att regeringen bereder frågan vidare. Regeringen avser att återkomma till riksdagen våren 2024. Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har enligt regleringsbrev för 2020, 2021, 2022 och 2023, utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. SST ska enligt regleringsbrev för 2023 och 2024 utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. MUCF har enligt regleringsbrev för 2021 och 2023 redovisat hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag som den utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. MUCF ska enligt regleringsbrev för 2023 och 2024 redovisa hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2015/16:289 Förutsättningar för svensk film Mot. 2015/16: Kr1848, 2015/16:Kr335, 2015/16:Kr3387, bet. 2015/16:KrU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17 (Ku 19), 2017/18:75 (Ku 13), 2018/19:75 (Ku 11), 2019/20:75 (Ku 10), 2020/21:75 (Ku 7), 2021/22:75 (Ku 5) och 2022/23:75 (Ku 3). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om utredning om filmpolitikens framtid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en bred parlamentarisk filmutredning (bet. 2015/16:KrU11 s. 15–16). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17 s. 34) redovisade regeringen sin avsikt att genomföra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken som infördes den 1 januari 2017 när tillräcklig tid har förflutit för att en utvärdering ska kunna bli meningsfull. Regeringen och Stiftelsen Svenska Filminstitutet (Filminstitutet) följer upp och analyserar löpande utvecklingen och överväger vid behov justeringar. Film är även ett av de officiella statistikområden som ingår i verksamhetsområdet för Myndigheten för kulturanalys. I betänkandet Från kris till kraft (SOU 2021:77) från utredningen Återstart för kulturen – återhämtning och utveckling efter coronapandemin föreslogs att regeringen bör ta fram en färdplan för filmpolitiken med anledning av pågående förändringar på filmområdet. Utredningens förslag remitterades under 2022. Regeringen tillsatte i juli 2022 en utredning för att se över kultursamverkansmodellen, i vilken film ingår (Ku2022/01288, dir. 2022:103). Kultursamverkansutredningen (Ku 2022:04) lämnade i september 2023 betänkandet Kultursamhället – utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun (SOU 2023:58). Utredningens förslag remitterades i december 2023. I övrigt genomför Filminstitutet för närvarande en översyn av stödordningarna. Regeringen beslutade den 25 januari 2024 direktiven En översyn av den nationella filmpolitiken (dir. 2024:10). Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025. Tillkännagivandet bedömdes tillgodosett och slutbehandlat i och med beslutet om direktiv. Punkten är slutbehandlad. Punkt 7 om former för samverkan och inflytande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas efter att den nuvarande modellen med ett gemensamt filmavtal slutar att gälla (bet. 2015/16:KrU11 s. 28). Sedan 2017 framgår det av regeringens beslut om riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet att Filminstitutet ska utse råd med sakkunniga personer. Rådens syfte är att ha en rådgivande roll i utformningen av de filmpolitiska stöden och i andra för rådsaktörerna relevanta frågor (beslut Ku2022/02761 [delvis]). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17 avsnitt 13.4 s. 153) redovisade regeringen att Filminstitutet hade infört s.k. branschråd som varit involverade i Filminstitutets arbete med förändringar av stödsystemen. Regeringen bedömde att riksdagens tillkännagivande därmed var slutbehandlat. I ett nytt tillkännagivande (se rskr. 2017/18:91 punkt 10) anförde riksdagen att införandet av branschråden inte var tillräckligt för att ta till vara parternas erfarenheter och garantera deras inflytande. Riksdagen delade således inte regeringens bedömning att det tidigare tillkännagivandet var slutbehandlat. Statskontoret konstaterade i sin analys Från filmavtal till statlig filmpolitik (2019:9, dnr. Ku2019/00983) att nya aktörer genom råden har fått mer insyn och inflytande jämfört med tidigare, men att råden med sakkunniga personer hittills inte helt funnit sin form. Filminstitutet tog därefter, tillsammans med råden, fram en reviderad arbetsordning, bl.a. för att stärka återkopplingen från Filminstitutet till råden och öka transparensen. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17 avsnitt 13.4 s. 124) konstaterade regeringen att formerna för parts- och branschsamverkan har utvecklats i rätt riktning och fungerar tillfredsställande. Regeringen bedömde därför riksdagens båda tillkännagivanden som slutbehandlade. I ett nytt tillkännagivande (se rskr. 2021/22:85 punkt 3) anförde riksdagen att de insatser som regeringen hänvisar till inte är tillräckliga och att regeringen skyndsamt bör utreda hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas. Riksdagen delade således inte regeringens bedömning att de tidigare tillkännagivandena var slutbehandlade. I betänkandet Från kris till kraft (SOU 2021:77) från utredningen Återstart för kulturen – återhämtning och utveckling efter coronapandemin föreslogs att regeringen bör ta fram en färdplan för filmpolitiken, bl.a. angående samspelet mellan olika aktörer med anledning av pågående förändringar på filmområdet. Utredningens förslag remitterades under 2022. Rådens arbete har under åren utvecklats och anpassats efter nya behov. Utöver råden är filmområdets olika aktörer aktivt involverade i Filminstitutets utredningar och översyn av stödordningar. Under covid 19-pandemin hölls återkommande möten med Filminstitutet och filmområdets aktörer, vilket bidrog till att stöd kunde nå ut till drabbade aktörer på ett snabbt, enkelt och träffsäkert sätt. Riksrevisionen konstaterade i rapporten Operation Rädda branschen – statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin (RiR 2022:7) att god branschkunskap, flexibilitet kring ordinarie stödgivning och transparens i beslutsfattandet gjorde att stöden på filmområdet kunde fördelas ändamålsenligt och effektivt. Regeringen beslutade den 25 januari 2024 direktiven En översyn av den nationella filmpolitiken (dir. 2024:10). Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025. Tillkännagivandet bedömdes tillgodosett och slutbehandlat i och med beslutet om direktiv. Punkten är slutbehandlad. Punkt 9 om finansieringen av filmpolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda en alternativ finansiering av filmpolitiken med utgångspunkt i att behålla den nuvarande mervärdesskattesatsen på biografbiljetter (bet. 2015/16:KrU11 s. 31). Konsekvenserna av den nuvarande finansieringen följs upp årligen inom ramen för den löpande uppföljningen av filmområdet, t.ex. av Filminstitutet och Myndigheten för kulturanalys. I betänkandet Från kris till kraft (SOU 2021:77) från utredningen Återstart för kulturen – återhämtning och utveckling efter coronapandemin föreslogs att regeringen bör ta fram en färdplan för filmpolitiken, bl.a. angående finansieringen med anledning av pågående förändringar på filmområdet. Utredningens förslag remitterades under 2022. Regeringen beslutade den 25 januari 2024 direktiven En översyn av den nationella filmpolitiken (dir. 2024:10). Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025. Tillkännagivandet bedömdes tillgodosett och slutbehandlat i och med beslutet om direktiv. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 4. Rskr. 2016/17:294 Förebyggande av våldsbejakande extremism Mot. 2016/17:3287 (delvis), bet. 2016/17:KU23 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 21), 2018/19:75 (Ku 16), 2019/20:75 (Ku 13), 2020/21:75 (Ku 9), 2021/22:75 (Ku 7) och 2022/23:75 (Ku 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att säkerställa att verksamheter som stöder våldsbejakande extremism inte tilldelas statliga eller kommunala medel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism inte ska få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker (bet. 2016/2017:KU23 s. 36 f.). Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betänkandet har remissbehandlats. I september 2018 överlämnade 2017 års arvsfondsutredning betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället delbetänkandet Rätt mottagare – Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) angående personuppgiftsbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Ett sakråd som kompletterar remitteringen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnades slutbetänkandet Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99). Regeringen lämnade den 2 augusti 2022 propositionen Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop. 2021/22:272) till riksdagen. Den 10 november 2022 beslutade regeringen att återkalla propositionen genom skrivelsen Återkallelse av regeringens proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (skr. 2022/23:14). Ett sakråd (Ku2022/01808) genomfördes den 13 december 2022 med civilsamhällesorganisationer och trossamfund i syfte att ge inbjudna organisationer tillfälle att framföra synpunkter avseende förslag till demokrativillkor som fanns i propositionen inför att regeringen bereder frågan vidare. Regeringen avser att återkomma till riksdagen våren 2024. Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har enligt regleringsbrev för 2020, 2021, 2022 och 2023 utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. SST ska enligt regleringsbrev för 2023 och 2024, utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har enligt regleringsbrev för 2021 och 2023 redovisat hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag som den utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. MUCF ska enligt regleringsbrev för 2023 och 2024 återigen redovisa hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om individer som lämnar extremistiska miljöer, återvändare och kunskapshöjande åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför dels om behovet av avhopparverksamhet och om att regeringen bör överväga statlig avhopparverksamhet, dels om behovet av ökad kunskap hos kommunerna, skolan och andra aktörer. Av tillkännagivandet följer att regeringen ska verka för att öka kunskapen hos kommuner, skolan och andra aktörer om det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och om hur radikalisering kan upptäckas samt om hur kommunerna bör arbeta med återvändare (bet. 2016/17:KU23, s. 66). I budgetpropositionen för 2021 gjordes en redogörelse av genomförda insatser som har bidragit till att kunskapen om våldsbejakande extremism har ökat hos berörda aktörer (prop. 2020/21:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 35). Sedan 2014 har cirka 170 miljoner kronor satsats på förebyggande insatser. Uppdrag har getts till flera myndigheter att ta fram kunskap och utveckla stöd till och utbildning av relevant personal, däribland ett uppdrag till Statens skolverk att ta fram kunskapsstöd för skolans personal i hur de ska hantera frågor om våldsbejakande extremism (U2018/04061). Sedan inrättandet av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet finns en permanent struktur för ett kunskapsbaserat förebyggande arbete. En av CVE:s viktigaste uppgifter är att ge stöd till yrkesverksamma på lokal nivå. Sedan 2020 har CVE i uppdrag att fördela statsbidrag till ideella föreningar, stiftelser, kommuner och regioner i syfte att stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Bidraget uppgår till 10 miljoner kronor årligen. Bidragsmedlen har främst omfattat verksamhetsbidrag till avhopparorganisationer som genom bidragen fått bättre förutsättningar till stabilitet och långsiktighet i sitt arbete med avhoppare och anhöriga. I budgetpropositionen för 2021 ansågs att tillkännagivandet var tillgodosett i den del som avser kunskapshöjande åtgärder riktade till kommunerna, skolan och andra aktörer (prop. 2020/21:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7, s. 35). I syfte att förbättra myndigheters och kommuners insatser för att få fler att lämna våldsbejakande extremistmiljöer har ett antal myndigheter fått i uppdrag att utveckla kunskap, stöd och vägledning för olika yrkesgrupper. Socialstyrelsen har tagit fram stöd för socialtjänstens insatser till barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är involverade i våldsbejakande extremism (Ku2016/0130). Myndigheten har även utvecklat ett kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244). Statens institutionsstyrelse har utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för personalen som arbetar inom de särskilda ungdomshemmen och missbruksvården (Ku2016/02296, Ju2018/02957). Kriminalvården har utvecklat vägledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid själavård. På EU-nivå har Kriminalvården bidragit till att utveckla kunskapen om det förebyggande arbetet inom fängelser och frivård genom att ge stöd till genomförandet av studien Prisons and Terrorism – Extremist Offender Management in 10 European Countries (King’s College, Storbritannien 2020). Myndigheten har också långsiktigt förankrat det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism inom myndigheten (Ju2016/06988, Ju2017/08663). Den 19 december 2019 fick Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska eller hedersrelaterade miljöer (Ju2019/02027). Uppdraget redovisades den 1 mars 2021. Med utgångspunkt i myndigheternas redovisning av uppdraget fattades beslut om att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett nytt gemensamt uppdrag som syftar till att utveckla långsiktigt hållbara förutsättningar för att fler individer ska få tillgång till stöd för att lämna kriminella miljöer (Ju2021/03331). Parallellt fick en utredare i uppdrag att under ett år bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med detta uppdrag (Ju2021/03348). Utredaren lämnade den 28 april 2022 förslaget att Polismyndigheten bör få ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med avhopparverksamhet. Mot denna bakgrund beslutades om en ändring i myndigheternas uppdrag och Polismyndigheten fick, i enlighet med utredarens förslag, ett nationellt samordnande ansvar för det myndighetsgemensamma arbetet med avhopparverksamhet (Ju2021/03331). Samordningsansvaret gäller fr.o.m. den 1 oktober 2022 och innebär att Polismyndigheten från och med detta datum, ska leda, driva och vara sammankallande för det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ska gemensamt fördela övriga eventuella uppgifter som rör avhopparverksamhet utifrån respektive myndighets kompetens- och ansvarsområde. Myndigheterna delredovisade vidtagna och planerade åtgärder den 2 maj 2022 och den 2 maj 2023. Uppdraget slutredovisades den 29 januari 2024. Ett antal allvarliga våldsattentat i skolan visar vikten av att yrkesverksamma inom skolväsendet kan få stöd i hur de ska bemöta och hantera elever som uttrycker intresse för våldsbejakande extremism. Brå har därför fått i uppdrag att ta fram ett metodstöd, särskilt anpassat för skolväsendet, för att hantera och utreda oro för våldsbejakande extremism samt ett informationsmaterial om våldsbejakande extremism och radikaliserings- och rekryteringsprocesser (Ju2022/02222). Ett ökat fokus behöver läggas på det förebyggande arbetet och på samverkan mellan relevanta aktörer och myndigheter. Uppdraget redovisades den 1 december 2023. Den del av tillkännagivandet som avser statlig avhopparverksamhet är ännu inte slutbehandlad. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck samt rasism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck (bet. 2016/17:KU23 s. 78). Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att främja utvecklingen av förebyggande insatser mot bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har även gett flera myndigheter i uppdrag att 2019–2022 gemensamt verka för ökad upptäckt av bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck i särskilda klientgrupper (S2019/01517, A2021/02395 och A2022/00842). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg. omr. 13 avsnitt 5.5 s. 80 f.) gav regeringen bättre och mer stabila förutsättningar för länsstyrelsernas jämställdhetsarbete på regional nivå med fokus på att bland annat förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Under 2021 fattade regeringen beslut om förordningen (2021:995) om länsstyrelsernas arbete mot mäns våld mot kvinnor. Regeringen har även gett länsstyrelserna i uppdrag att fortsatt stödja utvecklingen av regionala resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (Fi2020/02647). Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck behöver bedrivas långsiktigt och med stabila förutsättningar. Som ett led i detta har kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län permanentats och blivit ett nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (A2020/02708). Länsstyrelsen i Östergötlands län har under 2023 fått ett förstärkt uppdrag att stödja utvecklingen av regionala resurscentra för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.5 s. 85) förstärktes anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder med ytterligare medel till arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Efter regeringens förslag i propositionen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (prop. 2019/20:131) trädde ny lagstiftning i kraft den 1 juli 2020 med bestämmelser om bland annat ett särskilt barnäktenskapsbrott, hedersmotiv som straffskärpningsgrund och ett utreseförbud i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt utökade möjligheter att omhänderta och spärra pass enligt passlagen (1978:302) i syfte att skydda barn som riskerar att ingå barnäktenskap eller könsstympas utomlands. Utredningen om åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet tillsattes i november 2021 och har bl.a. fått i uppdrag att lämna förslag på hur en lagstiftning som kriminaliserar s.k. oskuldskontroller och oskuldsoperationer ska se ut och ta ställning till om underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott bör kriminaliseras. Uppdraget redovisades den 30 juni 2023. Statens medieråd har fått i uppdrag att identifiera och sammanställa metoder för att motverka rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott på nätet bland barn och unga (A2021/00972). Regeringen beslutade i januari 2021 om en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Denna handlingsplan avser att ytterligare förstärka arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen kompletterar den befintliga strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och kraftsamlar arbetet med konkreta åtgärder för perioden 2020–2023 (A2021/00140). I juli 2020 gav regeringen Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att kartlägga och sammanställa kunskap om unga hbtq-personers utsatthet för s.k. omvändelseterapi (A2020/01669). MUCF har också ett pågående uppdrag att inhämta kunskap om unga hbtq-personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive utsatthet för s.k. omvändelseförsök. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2024 (A2020/01669). Migrationsverket införde 2021 på regeringens uppdrag en obligatorisk samhällsintroduktion för alla asylsökande där bl.a. hbtqi-frågor och hedersrelaterade brott tas upp. Under 2022 infördes en motsvarande digital samhällsintroduktion för personer som omfattas av massflyktsdirektivet. Under 2022 har regeringen avsatt 125 miljoner kronor för åtgärder mot hedersförtryck. Inom ramen för satsningen har Jämställdhetsmyndigheten fått i uppdrag att genomföra informationsinsatser i syfte att höja kunskapen om vilka konsekvenser våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck kan få i arbetslivet samt redogöra för vilka regelverk som aktualiseras (A2022/00389). Därtill har regeringen beviljat Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) 25 miljoner kronor för att utveckla kvinnofridsarbetet med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck genom att stärka och utveckla jämställhetsarbetet i kommuner och regioner (A2021/02264). Den 24 februari 2022 beslutade regeringen om propositionen Ett särskilt brott för hedersförtryck (prop. 2021/22:138). Brottet innebär att en särskild strängare straffskala införs för den som upprepat begår vissa brottsliga gärningar mot en person med ett hedersmotiv och där gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juni 2022. Under 2022 inrättades även det nationella centret mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län enligt förordningen (2022:1345) om nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare har Socialstyrelsen fått i uppdrag att långsiktigt stödja kommunerna i deras arbete med att hjälpa våldsutsatta att ordna stadigvarande boende (A2022/00528, A2022/01029). Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att fortsatt stödja genomförandet inom vård och omsorg av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, inbegripet hedersrelaterat våld och förtryck (A2022/01028). Regeringen har även gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket och Socialstyrelsen i fortsatt uppdrag att 2022–2024 gemensamt verka för ökad upptäckt av bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck i särskilda klientgrupper (A2022/00842). Regeringen har även beslutat om ett nationellt våldsförebyggande program (A2022/00839). Inom ramen för programmet har regeringen bl.a. beslutat att inrätta ett nytt statsbidrag för förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck, och prostitution och människohandel för sexuella ändamål (förordning (2022:722) om statsbidrag för visst våldsförebyggande arbete). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg. omr. 13 avsnitt 5.5 s. 66) framgår att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck intensifieras genom en kraftigt förstärkt långsiktig satsning. Det framgår vidare i budgetpropositionen att skyddet mot hedersrelaterat våld och förtryck bör stärkas och breddas samtidigt som stödet till utsatta förbättras. Förändringar i läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan (numera anpassade grundskolan), sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan (numera anpassade gymnasieskolan) och vuxenutbildningen gällande kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer började tillämpas höstterminen 2022. Förändringarna syftar bl.a. till att stärka elevernas förmåga att göra medvetna och självständiga val och till att stärka skolans arbete mot rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck. Även ett förtydligat jämställdhetsuppdrag i läroplanerna för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen började tillämpas från höstterminen 2022 (SKOLFS 2010:37, 250, 251, 255, SKOLFS 2011:144, SKOLFS 2012:101, SKOLFS 2013:148). Regeringen har vidare gett Skolinspektionen i uppdrag att granska skolans arbete med det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, inklusive att bland annat förebygga och bemöta rasism och hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget ska redovisas den 1 april 2025 (U2023/02133). Regeringen har också förstärkt Skolverkets uppdrag om systematiskt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck (A2023/00984). Bland annat utifrån ändringarna i läroplanen har även kursplanerna i vissa ämnen reviderats och fått tydligare skrivningar om sexualitet, samtycke och relationer. Även dessa förändringar avsåg grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan och började tillämpas höstterminen 2022. Forum för levande historia har i sitt regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01893) fått i fortsatt uppdrag att erbjuda fortbildning och kunskapshöjande insatser om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag, vilket även omfattar homofobi, bifobi och transfobi, till skolans personal och andra relevanta yrkesgrupper. Forum för levande historia ska också enligt sitt regleringsbrev för 2023 vara en av flera strategiska myndigheter med uppdrag att i sin verksamhet främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Mot bakgrund av de åtgärder som vidtagits bedömde regeringen i budgetpropositionen (prop. 2023/24:1 utg.omr. 1 avsnitt 11.3.3 s. 86–88) att tillkännagivandet var slutbehandlat. Regeringen framhöll dock avsikten att fortsätta genomföra insatser mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 8. Riksmötet 2017/18 5. Rskr. 2017/18:91 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 28), 2018/19:75 (Ku 19), 2019/20:75 (Ku 15), 2020/21:75 (Ku 10), 2021/22:75 (Ku 8) och 2022/23:75 (Ku 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 10 om former för samverkan och inflytande inom filmområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan utvecklas sedan modellen med ett gemensamt filmavtal har slutat att gälla (bet. 2017/18:KrU1 s. 79). Se redogörelse under rskr. 2015/16:289 punkt 7. Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2021/22 6. Rskr. 2021/22:85 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ku 24) och 2022/23:75 (Ku 9). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om former för samverkan och inflytande inom filmområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan utvecklas (bet. 2021/22:KrU1 s. 57 f.). Se redogörelse under rskr. 2015/16:289 punkt 7. Punkten är slutbehandlad. 7. Rskr. 2021/22:265 Kulturarvsfrågor Mot. 2021/22:2601 yrkande 5, 3217 yrkande 8, 3369 yrkande 3, 3792 yrkande 13, 4003 yrkande 12, 4109 yrkande 3, 4162 yrkande 8 och delvis 3355 yrkande 11, bet. 2021/22:KrU6 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ku 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om identifiering, repatriering och restitution av samiska kvarlevor och föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör utreda de juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att nå ett sammanhållet regelverk för identifiering och återbördande av samiska föremål och kvarlevor (bet. 2021/22:KrU6 s.11 f.). Riksantikvarieämbetet har i sitt regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01857 [delvis], Ku2022/01884) fått i uppdrag att analysera och beskriva hur nuvarande juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningar möjliggör, eller utgör ett hinder, för processen att identifiera och återbörda samiska föremål och mänskliga kvarlevor. Myndigheten ska även undersöka förutsättningarna för ett sammanhållet regelverk kring detta. Uppdraget ska genomföras i samverkan med bland andra Sametinget. En redovisning av uppdragets första del har lämnats till Kulturdepartementet i oktober 2023. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 8. Rskr. 2022/23:73 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ku 20). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om justerad inriktning för Forum för levande historia: Regeringen fattade beslut om ändring av Forum för levande historias instruktion den 27 april 2023. Ändringen innebär att Forum för levande historia nu har till uppgift att främja arbete med demokrati och mänskliga rättigheter. Detta ska göras med utgångspunkt i lärdomar från Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten i historien, liksom andra brott mot mänskligheten i historien. Punkten är slutbehandlad. 9. Rskr. 2022/23:187 Innehållsvillkor för public service på internet Prop. 2022/23:83, bet. 2022/23:KU34 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt a) om utfärdande av lagar: Den 17 maj 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 275). Punkt b) 1 om villkor för innehåll i sändningar och tillhandahållanden genom tråd: Regeringen beslutade den 6 juli 2023 om innehållsvillkor för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB på internet. Punkten är slutbehandlad. Punkt b) 2 om ändrad beslutsordning vid förhandsprövning av nya tjänster från public service: Regeringen utfärdade den 25 maj 2023 förordning om ändring i förordningen (2019:1256) om uppgifter för Myndigheten för press, radio och tv vid förhandsprövning av tjänster hos public service-företagen (SFS 295). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2023/24 10. Rskr. 2023/24:24 Ett hållbart mediestöd för hela landet Prop. 2022/23:133, bet. 2023/24:KU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om lag om mediestöd: Den 16 november 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 664). Punkt 3 om regeringens förslag i övrigt: Riksdagen har godkänt vad regeringen föreslagit om upphävande av riksdagsbindningar avseende press- och mediestöd. Den 1 december 2023 utfärdade regeringen förordning om mediestöd (SFS 740). Punkten är slutbehandlad. Punkt 7 om utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om dels en årlig uppföljning, dels en utvärdering av det nya mediestödet (bet. 2023/24:KU3 s. 19). Regeringen beslutade den 20 december 2023 om regleringsbrev för budgetåret 2024 för Mediemyndigheten. Myndigheten ska enligt regleringsbrevet redovisa hur det nya mediestödet har fördelats uppdelat på olika kategorier av nyhetsmedier och geografisk spridning över landet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 7. 11. Rskr. 2023/24:69 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) Anslagen för 2024: Den 14 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 för anslagen 6:1 Allmänna val och demokrati, 6:4 Valmyndigheten, 6:5 Stöd till politiska partier, 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter och anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslagen 3:1 Sametinget, 8:1 Mediestöd och anslag 8:2 Mediemyndigheten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, b) Lagändringar till följd av namnbyte: Den 7 december 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 839-843). Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, d) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 14 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 med beställningsbemyndigande för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier. Punkten är slutbehandlad. 12. Rskr. 2023/24:79 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:KrU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) Anslagen för 2024: Den 14 december 2023 beslutade regeringen förordning om ändring av förordningen (2013:1007) om statsbidrag till försvarshistoriska museiverksamheter. Den 14 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 för delar av anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer och 10:1 Filmstöd samt för anslagen 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning, 8:2 Centrala museer: Stiftelser, 8:3 Bidrag till vissa museer, 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål, 11:1 Sändningar av TV Finland, 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen och 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 för resterande delar av anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer och 10:1 Filmstöd samt vidare för anslagen och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för budgetåret 2024 för anslagen 1:1 Statens kulturråd, 1:3 Skapande skola, 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 1:7 Myndigheten för kulturanalys, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 2:3 Statens musikverk, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 4:1 Statens konstråd, 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor, 4:4 Bidrag till bild- och formområdet, 5:1 Konstnärsnämnden, 6:1 Riksarkivet, 7:1 Riksantikvarieämbetet, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer, 8:1 Centrala museer: Myndigheter och anslag 11:4 Stöd till taltidningar. Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 för anslag 8:4 Forum för levande historia. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 20 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 med beställningsbemyndiganden för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 4:4 Bidrag till bild- och formområdet, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer och anslag 7:2 Bidrag till kulturmiljövård. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om finansiering av radio och tv i allmänheten tjänst, a) Lagförslag: Den 14 december 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 895). Punkt 2 om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, b) Medelstilldelning för 2024 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB: Medelstilldelningen och villkoren för utbetalningarna till public service-bolagen för 2024 regleras i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst och i förordningen (2018:1897) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Den av riksdagen beslutade medelstilldelningen för perioden 2020–2025 är fastställd i regeringens beslut om medelsvillkor avseende Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Ku2019/02009, Ku2019/02010 och Ku2019/02011). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om ändrad inriktning för taltidningsverksamheten: Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 2.10 Arbetsmarknadsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:275 Trygghetssystem för företagare – arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2009/10:120, bet. 2009/10:AU13 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (A 7), 2011/12:75 (A 3), 2012/13:75 (A 3), 2013/14:75 (A 3), 2014/15:75 (A 3), 2015/16:75 (A 3), 2016/17:75 (A 3), 2017/18:75 (A 3), 2018/19:75 (A 2), 2019/20:75 (A 2), 2020/21:75 (A 1), 2021/22:75 (A 1) och 2022/23:75 (A 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppdragstagare och arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör låta analysera uppdragstagarnas ställning i arbetslöshetsförsäkringen och återkomma till riksdagen i frågan. Därmed har riksdagen delvis bifallit motion 2009/10:Sf13. Den 2 december 2010 tillsatte regeringen en utredning om uppdragstagares rätt till ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 2010:128). Utredningen överlämnade den 16 juni 2011 betänkandet Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52) som remissbehandlades under hösten 2011. Betänkandet tog bl.a. upp frågan i vad mån en uppdragstagare ska betraktas som arbetstagare eller företagare. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att man avsåg att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). I direktiven anges bl.a. att personer som vare sig är anställda eller företagare, som t.ex. uppdragstagare, har svårt att förutse sitt försäkringsskydd och att det behöver skapas förutsebarhet för den som förvärvsarbetar oavsett i vilken form förvärvsarbetet utförs. Regeringen beslutade den 19 juni 2019 och 30 april 2020 om tilläggsdirektiv. Utredningen överlämnade den 16 juni 2020 betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Betänkandet remissbehandlades under sommaren och hösten 2020. Ytterligare beredningsunderlag har inhämtas genom promemorian Arbetslöshetsförsäkringen och förvaltningslagen (Ds 2021:24). I promemorian lämnas förslag till ändringar i betänkandets förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring. Promemorian remitterades den 30 juli 2021. Remisstiden löpte ut den 15 oktober 2021. Lagrådsremissen En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster överlämnades till Lagrådet den 15 februari 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2010/11 2. Rskr. 2010/11:279 Arbetslöshetsförsäkringen Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 10), 2012/13:75 (A 6), 2013/14:75 (A 6), 2014/15:75 (A 4), 2015/16:75 (A 4), 2016/17:75 (A 4), 2017/18:75 (A 4), 2018/19:75 (A 3), 2019/20:75 (A 3), 2020/21:75 (A 2), 2021/22:75 (A 2) och 2022/23:75 (A 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om allmänna villkor för ersättning i arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som ger arbetslösa rätt att begränsa sitt arbetssökande under de första 100 dagarna. Därmed har riksdagen bifallit motion 2010/11:A379.. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avser att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). Regeringen beslutade den 19 juni 2019 och 30 april 2020 om tilläggsdirektiv. Utredningen överlämnade den 16 juni 2020 betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Betänkandet remissbehandlades under sommaren och hösten 2020. Ytterligare beredningsunderlag har inhämtas genom promemorian Arbetslöshetsförsäkringen och förvaltningslagen (Ds 2021:24). I promemorian lämnas förslag till ändringar i betänkandets förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring. Promemorian remitterades den 30 juli 2021. Remisstiden löpte ut den 15 oktober 2021. Lagrådsremissen En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster överlämnades till Lagrådet den 15 februari 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 3. Rskr. 2017/18:29 Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet Prop. 2016/17:220, bet. 2017/18:AU3 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 25), 2018/19:75 (Ku 18), 2019/20:75 (A 7), 2020/21:75 (A 3), 2021/22:75 (A 3) och 2022/23:75 (A 3). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering av det utvidgade skyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utvärdera det utvidgade skyddet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Lagändringen trädde i kraft den 1 maj 2018. Regeringen begärde i regleringsbrevet för Diskrimineringsombudsmannen för budgetåret 2022 att myndigheten skulle redovisa antalet anmälningar i form av bristande tillgänglighet som inkommit till myndigheten från den 1 maj 2018 och som avser tillhandahållande av varor och tjänster för företag med färre än tio anställda. Därutöver skulle myndigheten redovisa sin bedömning hur det utvidgade skyddet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet har fallit ut för de personer som bestämmelsen är avsedd att skydda. Redovisningen lämnades i Diskrimineringsombudsmannens årsredovisning för 2022. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 13 avsnitt 4.3.1 s. 38–39) redogjorde regeringen för myndighetens redovisning och bedömde att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 4. Rskr. 2017/18:148 Offentlighet, sekretess och integritet Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:KU38 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 8), 2019/20:75 (A 8), 2020/21:75 (A 4), 2021/22:75 (A 4) och 2022/23:75 (A 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om tystnadsplikt för tolkar*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör se över regelverket när det gäller tystnadsplikt för tolkar. Riksdagen har därmed delvis bifallit motionen 2017/18:51. Tolkutredningen överlämnade den 11 december 2018 betänkandet Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83). Betänkandet remissbehandlades under våren 2019. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 5. Rskr. 2020/21:215 Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen Prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (A 15) och 2022/23:75 (A 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om enskilda näringsidkares rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning (bet. 2020/21:FiU41 s. 14). Betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37) har remissbehandlats under sommaren och hösten 2020. Ytterligare beredningsunderlag har inhämtas genom promemorian Arbetslöshetsförsäkringen och förvaltningslagen (Ds 2021:24). I promemorian lämnas förslag till ändringar i betänkandets förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring. Promemorian remitterades den 30 juli 2021. Remisstiden löpte ut den 15 oktober 2021. Därefter har promemorian En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring (Ds 2022:28) utarbetats. Promemorian remitterades den 8 december 2022. Remisstiden löpte ut den 23 januari 2023. I enlighet med vad som redovisades i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 14 avsnitt 3.3.5 s. 30) föreslog regeringen i propositionen En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring (prop. 2022/23:85) att den tillfälliga möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från femårsregeln ska gälla tills vidare. Riksdagen har fattat beslut i enlighet med propositionen (bet. 2022/23:AU10, rskr. 2022/23:213). Regeringen har därefter beslutat om förordningsändringar som innebär att företagares möjlighet att på nytt lägga en återupptagen verksamhet vilande begränsas till tre år i stället för de fem år som följer av lagen. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2024. I budgetpropositionen för 2024 redovisades vidare att regeringen inte avser att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivande. Punkten är slutbehandlad. 6. Rskr. 2020/21:242 Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (A 16) och 2022/23:75 (A 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell) (bet. 2020/21:JuU17 s. 17). Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.5 s. 85 och utg.omr. 16 avsnitt 6.6.64 s. 245–246) gett långsiktiga finansiella förutsättningar för ökad kunskap inom området och för verksamheten med Preventell. I regleringbreven för 2022–2024 har 5 miljoner kronor fördelats från anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor till Karolinska Institutet. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att lämna förslag på vilka aktörer som ska bidra i arbetet med återfallsförebyggande arbete med våldsutövare (S2022/03178 och S2022/04810). Preventell nämns i Socialstyrelsens förslag som en sådan aktör (A2023/01411) och myndigheten har en långsiktig samverkan med de aktörer som driver Preventell. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera vilken information som bör ges till personer som dömts för brott. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2020/21:367 Riksrevisionens rapport om statens insatser mot exploatering av arbetskraft Skr. 2020/21:169, bet. 2020/21:AU12 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (A 22) och 2022/23:75 (A 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ändrade sekretessregler för att motverka exploatering av arbetskraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen senast den 1 april 2022 bör återkomma med förslag på hur sekretessreglerna kan ändras för att motverka exploatering av arbetskraft och förbättra möjligheten till myndighetssamverkan i dessa frågor. Den 20 juni 2021 beslutade Finansdepartementet att tillsätta en utredning för att utvärdera möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021:B). Den 31 januari 2022 överlämnade utredningen delrapporten Informationsutbyte för att säkerställa beslutsunderlag vid utbetalningar från välfärdssystemen och för samverkan vid kontroll av arbetsplatser – Kartläggning av behov för myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021/02991). Uppdraget slutredovisades i juni 2022 genom departementspromemorian Utökat informationsutbyte (Ds 2022:13). Promemorian remitterades den 24 augusti 2022. Remisstiden löpte ut den 24 november 2022. Regeringen beslutade den 1 februari 2024 lagrådsremissen En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. I lagrådsremissen behandlas förslag som lämnas i den ovan nämnda promemorian om införande av nya bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2021/22 8. Rskr. 2021/22:247 Kriminalvårdsfrågor Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (A 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om hjälplinjen vid oönskad sexualitet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell) (bet. 2021/22:JuU25 s. 25). Se redogörelse under rskr. 2020/21:242 punkt 10. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 9. Rskr. 2022/23:166 Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2022/23:AU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om nollvision för våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en nollvision för våld i nära relationer ska införas (bet. 2022/23:AU7 s. 25–26) och därmed delvis bifallit motionerna 2022/23:958 yrkande 1, 2022/23:2034, 2022/23:2053 yrkande 4 och 2022/23:2139 yrkande 54. Regeringen gav i september 2023 Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att göra en förstudie mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande. Studien skulle analysera och bedöma lärdomar från arbetet med andra nollvisioner och innehålla rekommendationer om hur åtgärder för en nollvision kan utformas. Uppdraget redovisades till Arbetsmarknadsdepartementet den 15 februari 2024 (A2023/01276). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2022/23:213 En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring Prop. 2022/23:85, bet. 2022/23:AU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 juni 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 413–417). Riksmötet 2023/24 11. Rskr. 2023/24:55 Höständringsbudget för 2023 Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om höständringsbudget för 2023, ändrade ramar och ändrade anslag: Den 7 december 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbreven för budgetåret 2023 avseende Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket och anslag 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Punkten är slutbehandlad. 12. Rskr. 2023/24:70 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2024: Den 14 december 2023 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Institutet för mänskliga rättigheter. Punkten är slutbehandlad. 13. Rskr. 2023/24:95 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:AU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 14, a) anslagen för 2024: Den 21 december 2023 beslutade regeringen om regleringsbreven för budgetåret 2024 avseende Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Arbetsdomstolen, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Medlingsinstitutet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, anslag 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m., anslag 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, anslag 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning, anslag 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom offentliga omställningsorganisationen och anslag 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 14, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2023 beslutade regeringen om regleringsbrev för 2024 avseende Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige och anslag 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen. Punkten är slutbehandlad. 14. Rskr. 2023/24:102 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:AU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 13, a) anslagen för 2024: Den 21 december 2023 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Diskrimineringsombudsmannen, anslag 1:1 Integrationsåtgärder, anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Jämställdhetsmyndigheten, anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, anslag 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. och anslag 4:1 Åtgärder mot utanförskap. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 13, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2023 beslutade regeringen om regleringsbrev för 2024 avseende Jämställhetsmyndigheten, anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder och anslag 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. Punkten är slutbehandlad. 2.11 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 1999/2000 1. Rskr. 1999/2000:253 Jaktens villkor Prop. 1999/2000:73, bet. 1999/2000:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2000/01:75 (Jo 8), 2001/02:75 (Jo 3), 2002/03:75 (Jo 4), 2003/04:75 (Jo 2), 2004/05:75 (Jo 1), 2005/06:75 (Jo 1), 2006/07:75 (Jo 1), 2007/08:75 (Jo 1), 2008/09:75 (Jo 1), 2009/10:75 (Jo 1), 2010/11:75 (L 1), 2011/12:75 (L 1), 2012/13:75 (L 1), 2013/14:75 (L 1), 2014/15:75 (N 1), 2015/16:75 (N 1), 2016/17:75 (N 1), 2017/18:75 (N 1), 2018/19:75 (N 1), 2019/20:75 (N 1), 2020/21:75 (N 1), 2021/22:75 (N 1) och 2022/23:75 (LI 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Mom. 24 om samlad redovisning av jaktfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av regeringens arbete med jaktfrågor och vilka åtgärder som planeras för dessa frågor (bet. 1999/2000:MJU17 s. 31). Tillkännagivandet innebär därmed inte krav på specifika förändringar i sak men utgår från resonemang som huvudsakligen i återstående delar avser den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet. Dubbelregistreringen tas även upp i ett tillkännagivande från riksmötet 2010/11 (bet. 2010/11:MJU6 punkt 2, rskr. 2010/11:49, LI 4) och i ett tillkännagivande från riksmötet 2014/15 (rskr. 2014/15:154, punkt 1, LI 9). Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet har avvaktat ett slutligt avgörande av målet mellan Girjas sameby och staten angående bättre rätt till småviltsjakt och fiske m.m. Dom i målet meddela-des den 23 januari 2020 (Högsta domstolens dom i mål nr T 853-18, NJA 2020 s. 3). Regeringen tillsatte den 20 maj 2021 en parlamentarisk kommitté – Renmarkskommittén (N 2021:02) – som har i uppdrag att föreslå en ny renskötsellagstiftning (dir. 2021:35). I budgetproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 33) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och ansåg därmed att tillkännagivandet med den redovisningen och tidigare lämnade redovisningar är slutbehandlat. Riksdagen delade inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2021/22:KU21, yttr. 2021/22:MJU5y). Punkten står därför åter som öppen. Riksdagen anser att det t.ex. inte är tillräckligt att en parlamentarisk kommitté har tillsatts utan att man bör invänta kommitténs förslag och den avslutande beredningen innan ställning kan tas till om tillkännagivandet är tillgodosett. Den 31 augusti 2023 överlämnade Renmarkskommittén delbetänkandet Jakt och fiske i renbetesland (SOU 2023:46). I betänkandet lämnar kommittén förslag till reglering av upplåtelsebestämmelserna i rennäringslagen som ska gälla tillfälligt till dess att en ny permanent reglering finns på plats. Delbetänkandet kommer att remitteras. Den slutliga behandlingen av tillkännagivandet avvaktar Renmarkskommitténs (N 2021:02) betänkande som ska redovisas senast den 20 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2004/05 2. Rskr. 2004/05:178 Sjösäkerhet m.m. Mot. 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:MJ371 yrkande 18, bet. 2004/05:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 36), 2006/07:75 (N 26), 2007/08:75 (N 20), 2008/09:75 (N 15), 2009/10:75 (N 12), 2010/11:75 (N 7), 2011/12:75 (N 4), 2012/13:75 (N 2), 2013/14:75 (N 1), 2014/15:75 (N 2), 2015/16:75 (N 2), 2016/17:75 (N 2), 2017/18:75 (N 2), 2018/19:75 (N 2), 2019/20:75 (I 1), 2020/21:75 (I 1), 2021/22:75 (I 1) och 2022/23:75 (LI 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för införande av obligatorisk utbildning och förarbevis (bet. 2004/05:TU7 s. 57 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ371 yrkande 18. I propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) behandlade regeringen frågan om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar. Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter analyserades frågan vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Förslaget ledde inte till någon lagstiftning. Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 29 april 2021 beslutade regeringen propositionen Förarbevis för vattenskoter (prop. 2020/21:190). I propositionen föreslog regeringen en ny lag om förarbevis för vattenskoter. I juni 2021 antog riksdagen den föreslagna lagen (bet. 2020/21:TU12, rskr. 2020/21:379). Lagen, som trädde i kraft den 1 maj 2022, innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har ett förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den som har fyllt 15 år och har genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat (SFS 626). Regeringen avser att fortsatt analysera frågan om förarbevis för andra typer av fritidsbåtar, då flera remissinstanser som svarade på remissen om förarbevis för vattenskoter förordar detta. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2005/06 3. Rskr. 2005/06:308 Moderna transporter Prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5 Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (N 45), 2007/08:75 (N 30), 2008/09:75 (N 23), 2009/10:75 (N 19), 2010/11:75 (N 13), 2011/12:75 (N 8), 2012/13:75 (N 6), 2013/14:75 (N 4), 2014/15:75 (N 4), 2015/16:75 (N 3), 2016/17:75 (N 3), 2017/18:75 (N 3), 2018/19:75 (N 3), 2019/20:75 (I 2), 2020/21:75 (I 2), 2021/22:75 (I 2), och 2022/23:75 (LI 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 42 om förarbevis för vissa fritidsbåtar: Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter analyserades frågan vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Förslaget ledde inte till någon lagstiftning. Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 29 april 2021 beslutade regeringen propositionen Förarbevis för vattenskoter (prop. 2020/21:190). I propositionen föreslog regeringen en ny lag om förarbevis för vattenskoter. I juni 2021 antog riksdagen den föreslagna lagen (bet. 2020/21:TU12, rskr. 2020/21:379). Lagen, som trädde i kraft den 1 maj 2022, innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har ett förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den som har fyllt 15 år och har genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat (SFS 626). Regeringen avser att fortsatt analysera frågan om förarbevis för andra typer av fritidsbåtar, då flera remissinstanser som svarade på remissen om förarbevis för vattenskoter förordar detta. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2010/11 4. Rskr. 2010/11:49 Älgförvaltningen Prop. 2009/10:239, bet. 2010/11:MJU6 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (L 10), 2011/12:75 (L 3), 2012/13:75 (L 3), 2013/14:75 (L 2), 2014/15:75 (N 9), 2015/16:75 (N 8), 2016/17:75 (N 8), 2017/18:75 (N 8), 2018/19:75 (N 7), 2019/20:75 (N 5), 2020/21:75 (N 5). 2021/22:75 (N 5) och 2022/23:75 (LI 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om dubbel jakträtt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av den dubbla jakträtten (bet. 2010/11:MJU6 s. 7 f.). Den 19 juli 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den svenska jaktlagstiftningen (dir. 2012:77). Den 13 juni 2013 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2013:66). Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att utredningen skulle upphöra. Med anledning av att utredningen har upphört har riksdagen tillkännagett att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9, rskr. 2014/15:154). Bland annat omfattas den dubbla jakträtten. Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet har avvaktat ett slutligt avgörande av målet mellan Girjas sameby och staten angående bättre rätt till småviltsjakt och fiske m.m. Dom i målet meddela-des den 23 januari 2020 (Högsta domstolens dom i mål nr T 853-18, NJA 2020 s. 3). Regeringen tillsatte den 20 maj 2021 en parlamentarisk kommitté, Renmarkskommittén (N 2021:02), som har i uppdrag att föreslå en ny renskötsellagstiftning (dir. 2021:35). Av direktiven framgår bland annat att kommittén ska analysera de kolliderande rättigheterna mellan samernas och enskilda markägares egendomsskyddade jakträtt, klargöra hur rennäringslagen förhåller sig till jaktlagstiftningen i det här avseendet samt föreslå åtgärder som kan lösa intressemotsättningar och samtidigt ge förutsättningar för en hållbar älgjakt. Den 31 augusti 2023 överlämnade Renmarkskommittén delbetänkandet Jakt och fiske i renbetesland (SOU 2023:46). I betänkandet lämnar kommittén förslag till reglering av upplåtelsebestämmelserna i rennäringslagen som ska gälla tillfälligt till dess att en ny permanent reglering finns på plats. Delbetänkandet kommer att remitteras. Uppdraget ska slutredovisas senast den 20 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 5. Rskr. 2011/12:261 Djurskydd och djur som används för vetenskapliga ändamål Prop. 2011/12:138, bet. 2011/12:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 12), 2013/14:75 (L 7), 2014/15:75 (N 17), 2015/16:75 (N 14), 2016/17:75 (N 13), 2017/18:75 (N 12), 2018/19:75 (N 10), 2019/20:75 (N 8), 2020/21:75 (N 7), 2021/22:75 (N 7) och 2022/23:75 (LI 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om märkning vid import av kött från djur som har slaktats utan bedövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om märkning av kött från djur som har slaktats utan bedövning (bet. 2011/12:MJU21 s. 54 f.). Europeiska kommissionen tog 2012, inom ramen för EU:s strategi för djurskydd (2012–2015), initiativ till en undersökning om märkning av kött från obedövad slakt. En rapport från kommissionen skulle ha presenterats under 2013, men så har inte skett. Kommissionen har också inom ramen för EU:s strategi låtit genomföra en studie om att ta fram bästa praxis för djurskydd vid tidpunkten för avlivningen. Resultatet av studien presenterades i januari 2018. I rapporten redovisas metoder för bästa praxis för ett gott djurskydd vid tidpunkten för avlivning. I syfte att stödja medlemsstaterna har kommissionen tagit fram utbildningsmaterial angående avlivning av bl.a. nöt, gris, får och fjäderfä. Sverige deltar aktivt i den djurskyddsplattform som inrättades av EU-kommissionen i januari 2017. Kommissionen beslutade under 2021 att förlänga plattformen till den 30 juni 2025. Ett antal nya undergrupper till plattformen kommer att inrättas, bl.a. en om slakt. Regeringen samlar också aktörer från myndigheter, akademi, näringen och organisationer i ett nationellt djurskyddsnätverk i syfte att bl.a. ha en dialog om aktuella djurskyddsfrågor i EU-samarbetet. Kommissionen har i sin strategi Från jord till bord aviserat en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning. Under våren 2023 aviserade kommissionen att översynen skulle omfatta hållande av djur, djurtransporter, slakt samt djurvälfärdsmärkning. I december 2023 presenterade kommissionen emellertid endast förslag om skydd av djur under transport respektive hundars och katters välfärd i kommersiell verksamhet samt förbättrade spårbarhetsregler för hund och katt på den inre marknaden. Kommissionen har inte meddelat när övriga aviserade förslag ska presenteras. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 6. Rskr. 2012/13:259 Luftfartsfrågor Mot. 2012/13:T477 yrkande 49 och 2012/13:T505 yrkande 15, bet. 2012/13:TU18 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (N 35), 2014/15:75 (N 23), 2015/16:75 (N 18), 2016/17:75 (N 15), 2017/18:75 (N 14), 2018/19:75 (N 12), 2019/20:75 (I 3), 2020/21:75 (I 3), 2021/22:75 (I 3) och 2022/23:75 (LI 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om flygtrafikledningstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att den lokala flygtrafikledningstjänsten på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden även fortsättningsvis enbart ska utövas av Luftfartsverket (bet. 2012/13:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit motion 2012/13:T477 yrkande 49 och delvis bifallit motion 2012/13:T505 yrkande 15. Riksdagen beslutade den 17 juni 2014 om ändring av luftfartslagen (2010:500) efter förslag från trafikutskottet (bet. 2013/14:TU17, rskr. 2013/14:336). Innebörden i lagändringen är att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten återregleras. Lagändringen trädde i kraft den 15 augusti 2014. Regeringen utfärdade den 10 juli 2014 den av riksdagen beslutade lagändringen (SFS 1034). I trafikutskottets betänkande (bet. 2013/14:TU17) anges att regeringen vid behov och efter beredning förväntas åtgärda den del av tillkännagivandet (bet. 2012/13:TU18) som avser samfällda terminalområden genom ändring av luftfartsförordningen (2010:770). Samtidigt angavs att frågan om samfällda terminalområden kan regleras genom marknadens försorg och att det därför inte finns något behov av ytterligare reglering på det området. Regeringskansliet har under 2022 på nytt analyserat tillkännagivandet och inhämtat kompletterande underlag från Transportstyrelsen. Analysen visar på oklarheter dels i vilka krav som egentligen följer av tillkännagivandet, dels hur eventuella ändringar ska utformas och på vilken nivå samfällda terminalområden bör regleras. Förutsättningarna för flygtrafiktjänst styrs på EU-nivå och hanteras därutöver inom ramen för luftfartslagen och luftfartsförordningen. Transportstyrelsen får enligt 6 kap. 10 § luftfartsförordningen meddela föreskrifter om uppgifter, omfattning och utformning när det gäller bl.a. flygledningstjänst, vilket innefattar flygtrafikledningstjänst, och de flygsäkerhetsföreskrifter för verksamheten som behövs. Det innebär att det redan i dag finns ett bemyndigande i befintlig lagstiftning för Transportstyrelsen att vidta vissa åtgärder om behovet bedöms finnas. Eventuella åtgärder därutöver skulle förutsätta en ändring av luftfartslagen. I budgetpropositionen för 2024 gjorde regeringen bedömningen att det, med tanke på den tid som har gått sedan tillkännagivandet beslutades, utvecklingen inom luftfarten med regelberoenden i EU-rätten och de oklarheter som finns i de kvarvarande delarna av tillkännagivandet, i nuläget inte finns något underlag som visar på behov av eller inriktning för en sådan ändring och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (prop. 2023/24:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.2 s. 22 f.). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 7. Rskr. 2013/14:372 Järnvägspolitiska frågor Skr. 2013/14:201, bet. 2013/14:TU19 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 61), 2015/16:75 (N 30), 2016/17:75 (N 25), 2017/18:75 (N 23), 2018/19:75 (N 19), 2019/20:75 (I 7), 2020/21:75 (I 4), 2021/22:75 (I 4) och 2022/23:75 (LI7). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om underhåll av statens järnvägsinfrastruktur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se till att Trafikverket skyndsamt bygger upp kompetens så att verket självständigt kan inspektera både järnvägsanläggningens status och entreprenörernas utförda arbete och se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut (bet. 2013/14:TU19 s. 25 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415, 2013/14:T517 yrkande 8 i denna del samt delvis bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 och 2013/14:T501. Frågan har behandlats av Utredningen om järnvägens organisation, som den 16 december 2015 lämnade sitt slutbetänkande En annan tågordning – bortom järnvägsknuten (SOU 2015:110). Utredningen redovisade delbetänkandet Koll på anläggningen (SOU 2015:42) i april 2015 och behandlade där frågan om underhåll av järnvägens infrastruktur. Delbetänkandet har remitterats. En remissammanställning har upprättats. Den 26 maj 2016 uppdrog regeringen åt Trafikverket att genomföra en fördjupad utredning avseende järnvägsunderhållets organisering och presentera möjliga åtgärder för ett genomförande av järnvägsunderhåll i egen regi. Trafikverket redovisade uppdraget i en delrapport den 28 oktober 2016 vilken omfattade besiktningsfrågor. Den 24 februari 2017 slutredovisade Trafikverket uppdraget. I slutredovisningen lämnade Trafikverket förslag till möjliga åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva underhåll av det statliga järnvägsnätet samt vilken maskinell underhållsutrustning som borde ägas och förvaltas av Trafikverket. Den 12 januari 2017 uppdrog regeringen åt Trafikverket att snarast vidta åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva verksamhet för leveransuppföljning och manuell underhållsbesiktning avseende järnvägsunderhåll. Enligt beslutet skulle Trafikverket redovisa framdriften av uppdraget den 30 juni 2017, den 15 december 2017 samt den 29 juni 2018, varefter regeringen avsåg att återkomma med tidpunkter för ytterligare redovisningstillfällen. Trafikverket konstaterade i genomförda redovisningar den 30 juni och 15 december 2017 att uppdraget fortlöpte enligt plan. När det gäller leveransuppföljning i egen regi har Trafikverket rekryterat personal som arbetar med att följa upp att entreprenörerna uppfyller de ställda kontraktskraven och det har stärkt Trafikverkets närvaro i anläggningen. När det gäller manuella underhållsbesiktningar påbörjade Trafikverket 2018 en översyn av regelverket om besiktningsverksamheten och renodlade de styrande dokumenten under 2019. Trafikverket redogjorde för att den digitala utvecklingen inom området underhållsbesiktningar går fort framåt och att behoven av manuella mätningar successivt kommer att minska. Trafikverket rekryterade under 2019 personal för att analysera den mätdata som nuvarande tillståndsbedömningar utmynnar i samt göra kvalitativa bedömningar ute i spår. Trafikverket bedömde att effekten skulle bli en ökad kunskap om anläggningens tillstånd. Trafikverket konstaterade i sin slutredovisning den 29 juni 2018 att verket hade uppfyllt regeringens uppdrag vad gäller att vidta åtgärder för att i egen regi genomföra leveransuppföljning. Vad gäller manuella underhållsbesiktningar konstaterar Trafikverket att rekryteringsinsatsen fortgick. Vidare redogjorde Trafikverket för att det pågående utvecklingsarbetet när det gäller tillgångsstrategi och en uppkopplad anläggning kommer medföra att behoven av en manuell underhållsbesiktning kommer att minska samt vara utformad och bedrivas i en annan form. Under pågående utvecklingsarbete bedömde Trafikverket att den manuella underhållsbesiktningen i dess nuvarande form fortsättningsvis skulle utföras av entreprenörer i en övergångsperiod. Den 21 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda hur ett överförande av verksamhet som avsåg järnvägsunderhåll, i form av basunderhåll, från Infranord AB till Trafikverket skulle kunna genomföras (dir. 2018:24). Utredaren skulle bl.a. analysera Infranord AB:s och Trafikverkets verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll, genomföra en omvärldsanalys samt föreslå vilka delar av Infranord AB:s verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll som skulle föras över till Trafikverket. Uppdraget skulle enligt direktivet redovisas senast den 17 augusti 2018. Regeringen beslutade den 16 augusti 2018 ett tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2018:84) enligt vilket utredningstiden förlängdes och uppdraget i stället skulle redovisas senast den 30 augusti 2019. Regeringen beslutade den 8 augusti 2019 om ytterligare ett tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:47) i vilket utredarens uppdrag utvidgades så att analysen nu skulle avse allt basunderhåll som Trafikverket upphandlar. Enligt tilläggsdirektivet ingick det i uppdraget bl.a. att analysera behovet av långsiktiga marknadsförutsättningar avseende basunderhåll för aktörer verksamma på marknaden och föreslå eventuella förändringar i syfte att främja konkurrens och aktörers vilja att etablera sig på marknaden och investera i verksamheten. Utredaren skulle vidare enligt tilläggsdirektivet även analysera om och i så fall hur en överföring kan ske och om så är fallet, beskriva vilka funktioner, till vilken volym och var det är geografiskt ändamålsenligt att Trafikverket bedriver basunderhåll i egen regi. Slutligen förlängdes utredningstiden genom tilläggsdirektivet och uppdraget skulle redovisas senast den 31 december 2019. Utredaren beslutade att ändra utredningens namn till Utredningen om framtidens järnvägsunderhåll. Regeringen beslutade den 7 november 2019 om ännu ett tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:79) enligt vilket utredningstiden förlängdes och uppdraget skulle i stället redovisas senast den 31 mars 2020. Utredaren redovisade betänkandet Framtidens järnvägsunderhåll (SOU 2020:18) den 31 mars 2020. Betänkandet har remitterats. Den 22 december 2021 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som fortsatt behövde vidtas för att myndigheten ska kunna bedriva visst järnvägsunderhåll i egen regi. Enligt uppdraget skulle Trafikverket redovisa vilka kostnader som myndigheten bedömde skulle uppstå till följd av ett eventuellt genomförande av visst underhåll i egen regi samt vilka konsekvenser som det bedöms medföra för övrig verksamhet. Trafikverket redovisade uppdraget den 20 april 2022. I redovisningen redogör Trafikverket för att myndigheten i syfte att utveckla beställarkompetensen och samtidigt utveckla marknaden för järnvägsunderhåll planerar för att genomföra basunderhåll i tre geografiskt avgränsade områden med ett organisationsupplägg där Trafikverket har egen personal för planering och produktionsledning av det operativa arbetet. Trafikverket har även som jämförelse studerat ett upplägg för verksamhet i egen regi där Trafikverket utöver egen personal som planerar och leder det dagliga arbetet har merparten av den personal som krävs för att utföra arbetet kompletterat med upphandlade specialresurser. Trafikverket bedömer att det finns stora osäkerheter förenade med ett sådant organisationsupplägg. Det kommer enligt Trafikverket att medföra ett rekryteringsbehov av ett flertal olika yrkeskategorier. Trafikverket konstaterar att det redan i dag är brist på kompetens och resurser inom anläggningsbranschen i allmänhet och inom järnvägsbranschen i synnerhet. Trafikverket bedömer även att ett genomförande av ett sådant organisationsupplägg är förenat med höga engångskostnader och även högre löpande merkostnader för verksamhetens bedrivande. Avregleringen av järnvägsunderhållet har bidragit till en ökad kostnadseffektivitet. Regeringen gav den 24 augusti 2023 Trafikverket i uppdrag att redogöra för vilka åtgärder som myndigheten genomför och avser att genomföra för att utveckla och stärka sin beställarkompetens och förmåga att planera och genomföra järnvägsunderhåll i syfte att öka järnvägens robusthet, tillförlitlighet och punktlighet. Redovisningen ska även omfatta vilka åtgärder som genomförs för att förbättra funktionssättet på marknaden för järnvägsunderhåll och därmed främja förutsättningarna för marknadens aktörer att utvecklas. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2024 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2023/24:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.3.2 s. 16 f.). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 8. Rskr. 2014/15:144 Luftfartsfrågor Mot. 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318 yrkande 16, bet. 2014/15:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 45), 2016/17:75 (N 36), 2017/18:75 (N 32), 2018/19:75 (N 27), 2019/20:75 (I 12), 2020/21:75 (I 5), 2021/22:75 (I 5) och 2022/23:75 (LI 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7) och därmed bifallit motionerna 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318. I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen kommenterade därför både detta första tillkännagivande (rskr. 2014/15:144) och det nya tillkännagivandet om en strategi för luftfarten som senare tillkom i rskr. 2016/17:185 (se LI 14) i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.5.2 s. 27) och lämnade följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2018 att båda de nämnda tillkännagivandena om en strategi för luftfarten med detta var slutbehandlade. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade dock trafikutskottet att det inte delade regeringens uppfattning att tillkännagivandena var slutbehandlade utan såg behov av att riksdagen en tredje gång tillkännagav för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2017/18:104). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se LI 17. Inte något av de tre tillkännagivanden om en strategi för luftfarten är slutbehandlat och det lämnas därför redovisningar för de tre tillkännagivandena i denna skrivelse, se vidare LI 14 och LI 17. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10). Vidare påbörjades under 2018 inom Regeringskansliet den flygplatsöversyn som hade aviserats i flygstrategin. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien skulle resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingick att Statens energimyndighet skulle verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 skulle högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avsåg elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten LI 13 i regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022 (skr. 2022/23:75 s. 455 f.). Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under punkterna LI 13 och LI 17 i denna skrivelse. Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-19-pandemin hade på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen avsatte vidare efter regeringens förslag 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill uppdrog regeringen i december 2020 åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU-arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020 redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Trafikanalys redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185). Under 2021 präglades arbetet fortsatt av åtgärder för att minska pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen såg ett behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414). För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230). Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422). Bland miljö- och klimatarbetet kan nämnas att riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimatpåverkan. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312). Sedan Förenade kungarikets utträde ur EU regleras grundläggande lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförståndsavtal med Förenade kungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt som innebär att lufttransportföretag från Förenade kungariket får rätt att landa i Sverige för att utföra reguljära- och icke reguljära lufttransporttjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i en transport som börjar eller slutar i Förenade kungariket, utan begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade kungariket. Under inledningen av 2022 präglades luftfarten fortsatt av minskad efterfrågan på flygresor till följd av pandemin. Under året påverkades luftfarten också av kriget i Ukraina, inte minst i form av stängda luftrum och höjda bränslepriser. Regeringen fortsatte under 2022 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nationellt kan särskilt följande åtgärder noteras. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2022 till regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Vidare fick den 15 februari 2022 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida utveckling (I2022/00382). Bokstavsutredaren presenterade rapporten Arlanda flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11) den 17 juni 2022 och rapporten remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2022. Den 30 maj 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats. Vidare kan nämnas att regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.2 s. 20) redogjorde för att Bromma flygplats har stor betydelse för tillgängligheten för såväl Stockholmsregionen som för övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för t.ex. näringslivet och företagandet. Regeringen konstaterade därför att Bromma flygplats ska bevaras. På EU-nivå kan särskilt förhandlingarna rörande det s.k. Fit for 55-paketet nämnas, där en preliminär överenskommelse nåddes i december 2022 mellan rådet och Europaparlamentet i flygdelarna av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Lagstiftningen (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem) antogs formellt i maj 2023. Våren 2023, under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd, nåddes vidare en preliminär överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om hållbara flygbränslen (Refuel EU Aviation) och den aktuella EU-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2405 av den 18 oktober 2023 om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport beslutades formellt i september 2023. EU-lagstiftningen om hållbara flygbränslen syftar till att säkerställa lika villkor för användning och leverans av hållbara flygbränslen. Förslaget om SES2+, det gemensamma europeiska luftrummet, har fortsatt att förhandlas kontinuerligt i trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger. Under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd våren 2023 nåddes för första gången sedan trilogerna startade 2021 en preliminär uppgörelse mellan rådet och Europaparlamentet om ett kapitel i förslaget. Vidare beslutades under hösten 2022 en EU-förordning som ger möjligheter till flygbolag och flygplatser att anpassa sig till de negativa effekterna av epidemiologiska situationer (t.ex. covid-19-pandemin) och militära angrepp (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2038 av den 19 oktober 2022 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en epidemiologisk situation eller militär aggression). Bland övrigt internationellt arbete kan särskilt arbetet inom den internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) noteras. Som en förberedelse inför generalförsamlings möte under hösten 2022 anordnades i juli ett högnivåmöte för att främja en global överenskommelse om ett långsiktigt mål för den globala luftfartens koldioxidutsläpp (Long Term Aspirational Goal, LTAG), där Sverige medverkade. Vid Icaos generalförsamling 2022 antogs sedan detta mål, då Icaos medlemsländer bl.a. beslutade att kollektivt verka för att den internationella luftfartens utsläpp av koldioxid ska vara nettonoll år 2050. I november 2023 anordnades Icaos tredje konferens om alternativa bränslen inom luftfarten (CAAF/3) och mötet enades om ett globalt ramverk och mål om 5 procent växthusgasreduktion genom alternativa flygbränslen till 2030. I juli 2023 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda frågeställningar som aktualiseras av användandet av drönare och dess roll i transportsystemet i Sverige. Syftet med uppdraget är att stärka förutsättningarna för en konkurrenskraftig drönarbransch i Sverige och EU samt främja en säker, hållbar och effektiv användning av drönare som tar hänsyn till nationella förutsättningar och eventuella allmänna och enskilda motstående intressen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2024. Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 42) aviserat att den avser att fortsätta det strategiska arbetet avseende flygets konkurrenskraft och i november 2023 höll infrastruktur- och bostadsministern ett dialogmöte med aktörer om hur luftfartens konkurrenkraft kan stärkas. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2014/15:154 Jakt och viltvård Mot. 2014/15:2974 yrkande 14, bet. 2014/15:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 47), 2016/17:75 (N 38), 2017/18:75 (N 34), 2018/19:75 (N 28), 2019/20:75 (N 13), 2020/21:75 (N 10), 2021/22:75 (N 9) och 2022/23:75 (LI 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning av jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9 s. 7 f.). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (LI 1). Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Naturvårdsverket att göra en analys av föreskrifter och tillämpning inom kronhjortsskötselområden. Uppdraget redovisades den 30 september 2015 och rapporten remitterades under hösten 2015. Naturvårdsverket kompletterade sin tidigare redovisning om kronhjort under 2017. Rapporten har föranlett att en dialog pågår med Naturvårdsverket om hur kronhjortsförvaltningen lämpligen utformas i framtiden. I maj 2018 beslutade regeringen en ändring i 2 § jaktförordningen (1987:905). Ändringen innebär att Naturvårdsverket kontinuerligt ska se över gällande jakttider i syfte att effektivisera hanteringen. Den 19 juni 2019 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utreda finansieringen av förvaltningen av klövvilt, främst älg och kronhjort. Naturvårdsverket lämnade i en skrivelse den 15 oktober 2020 förslag på hur ett system med avgift per registrerade områden (områdesfinansiering) kan genomföras. Naturvårdsverket analyserar i skrivelsen möjligheten att övergå till flerartsförvaltning som finansieras med s.k. områdesavgifter som betalas av fastighetsägaren i stället för fällavgifter. Frågan om en sådan finansiering kan ske genom avgift, eller om den kommer att ha karaktären av en skatt som kräver reglering i lag, bör utredas ytterligare. Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen på jaktområdet (dir. 2024:11). I uppdraget ingår att göra en juridisk analys av hur en flerartsförvaltning av klövvilt, med full kostnadstäckning, kan finansieras och lämna förslag till utformning. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 31 augusti 2025. Naturvårdsverket rapporterade den 22 juni 2020 ett förslag på ändringar av gällande jakttider, bl.a. avseende kronhjort. Regeringen beslutade den 6 maj 2021 en förordning med nya jakttider som träder i kraft 1 juli 2021. Beslutet innebär att allmän jakt på kronhjort införs, dvs. jakt på årskalv under perioden 16 augusti–31 januari. I och med denna åtgärd är den delen av punkt 1 tillgodosedd. Naturvårdsverket redovisade hösten 2016 ett uppdrag om möjligheterna att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden och förslag till hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Under hösten 2017 lämnade Naturvårdsverket en rapport om förutsättningarna för att möjliggöra jakt i svensk ekonomisk zon. Rapporten om viltvårdsområden analyseras alltjämt inom Regeringskansliet, liksom rapporten om jakt på allmänt vatten. Detsamma gäller Naturvårdsverkets rapport om jakt i ekonomisk zon som remitterades hösten 2018. Regeringen beslutade den 18 juli 2019 att införa en tidsbegränsad möjlighet till licensjakt på gråsäl i jaktförordningen (1987:905). Samma dag gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en vetenskaplig utvärdering av effekterna av en eventuell beståndsreglerande jakt på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad förvaltningsplan redovisades den 29 november 2019. Naturvårdsverket beslutade den 6 april 2020 om licensjakt på gråsäl under 2020 och början av 2021. Den 26 mars 2021 fattade Naturvårdsverket beslut om säljakt under 2021. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket rapporterade en vetenskaplig utvärdering av licensjakten på gråsäl i juni 2021. Myndigheterna föreslog att licensjakt på gråsäl fortsatt ska vara möjligt. I Naturvårdsverkets rapport den 22 juni 2020 med förslag på ändringar av gällande jakttider föreslogs även licensjakt på knubbsäl. Regeringen fattade den 22 december 2021 beslut om ändringar i jaktförordningen (1987:905) som möjliggör för Naturvårdsverket att besluta om fortsatt licensjakt på gråsäl samt på knubbsäl. I och med denna åtgärd är den delen av punkt 1 tillgodosedd. Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen på jaktområdet (dir. 2024:11). Syftet med översynen är att få till stånd dels en modern lagstiftning med tydlig systematik och moderna bestämmelser för långsiktigt hållbar jakt och viltvård, dels ett förbättrat genomförande av EU-rättsliga regler på jaktområdet och ett säkerställande av att genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU-reglerna. Utredaren ska bl.a. utarbeta förslag till en ny jaktlag och en ny jaktförordning, förbättra genomförandet i svensk rätt av EU:s regelverk på jaktområdet, ta ställning till om den straffrättsliga regleringen i jaktlagstiftningen behöver ändras, ta ställning till om regleringen av överklagbarhet av beslut behöver ändras, och lämna nödvändiga författningsförslag som är förenliga med Sveriges EU-rättsliga åtaganden och annan internationell rätt. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2025 (se även LI 46). I uppdraget inkluderas kvarstående frågeställningar avseende jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon och allmän regelförenkling. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om viltmyndighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska inrätta en ny myndighet med ansvar för jaktfrågor och viltförvaltning (bet. 2014/15:MJU9 s. 14 f.). Jaktlagsutredningen presenterade sitt delbetänkande Viltmyndighet – jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71) i oktober 2013. Betänkandet har remitterats och bedömningen är att vissa aspekter kring en eventuell ny myndighet kräver ytterligare utredning. Regeringens bedömning har varit att hanteringen av frågan om en ny viltmyndighet ska avvakta dels den pågående översynen av viltvårdsfondens användning, dels Naturvårdsverkets genomförande och utvärdering av En strategi för svensk viltförvaltning. I januari 2021 beslutade regeringen om förändringar angående utdelning av medel från viltvårdsfonden. Naturvårdsverket ges i uppdrag att främja landets viltvård, vari Naturvårdsverket från och med den 1 januari 2022 har ansvar för att åtgärder som bl.a. rör viltövervakning, trafikeftersök och klövviltsförvaltning utförs. För detta får medel ur viltvårdsfonden användas och upphandlingsreglerna ska beaktas. Vidare blir Naturvårdsverket ansvarig myndighet för att pröva frågor om bidrag och besluta om utbetalning av bidrag enligt förordningen (2021:12) om vissa bidrag ur viltvårdsfonden. En utvärdering av viltstrategin genomfördes i december 2019. Med utgångspunkt i utvärderingen har Naturvårdsverket beslutat om en ny strategi för svensk viltförvaltning 2022–2029. Regeringen beslutade den 10 mars 2022 om ändring i förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. Ändringen innebär bl.a. att myndigheten också ska medverka till att främja brukandet av vilt som resurs. Ändringen trädde i kraft den 1 maj 2022. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utgiftsområde 23, avsnitt 2.8.2, s. 53) anges att en utredning ska tillsättas i syfte att främja en hållbar jakt och viltvård bl.a. genom att utreda formerna för en jakt- och viltvårdsmyndighet. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet (dir. 2023:108). I uppdraget ingår att analysera om det statliga åtagandet inom jakt- och viltvårdsområdet bör omprövas och utreda formerna för samt föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet som ska ansvara för viltförvaltningen på nationell nivå. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2014/15:180 Planering och byggande Mot. 2014/15:2921 yrkande 3, 2014/15:2953 yrkande 10, bet. 2014/15:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 49), 2016/17:75 (N 39), 2017/18:75 (N 35), 2018/19:75 (N 29), 2019/20:75 (Fi 12), 2020/21:75 (Fi 11), 2021/22:75 (Fi 9) och 2022/23:75 (LI 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om tillgänglighetskrav för studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 s. 51 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 17. Av regeringens skrivelse 2020/21:75 framgår att regeringen har låtit utreda frågan om möjlighet till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder. I utredningen gjordes bedömningen att det inte är lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 3 december 2020 att skriva av ärendet i denna del. Regeringen redovisade därmed tillkännagivandet som slutbehandlat. Riksdagen har dock ansett att de åtgärder som regeringen vidtagit inte är tillräckliga för att bedöma tillkännagivandet som tillgodosett (bet. 2020/21:KU21 s. 75, rskr. 2020/21:371). Civilutskottet framhåller att det enligt riksdagens tillkännagivande borde vara möjligt att ta större hänsyn till att var och en av de boende endast använder bostaden under en begränsad tid som studerande, och att det också borde fästas stor vikt vid de synpunkter som förts fram av bl.a. studentbostadsföretagen och studentorganisationerna. Punkten står därför åter som öppen. I syfte att se över möjligheten till lättnader av de krav som gäller för studentbostäder gav regeringen den 16 mars 2023 Boverket i uppdrag att utreda möjligheterna att minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud av sådana bostäder genom att föreslå betydande lättnader avseende de tekniska egenskapskraven avseende tillgänglighet och användbarhet, lämplighet för det avsedda ändamålet och skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö avseende dags- och solljus samt skydd mot buller. Boverket ska lämna förslag till nödvändiga författningsändringar. När uppdraget utförs ska Boverket inhämta behovsbeskrivningar, förslag på ändringar i regelverket samt andra relevanta underlag och synpunkter från bl.a. studentorganisationer och studentbostadsföretag. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2024. Regeringen avser därefter att ta ställning till den fortsatta hanteringen av Boverkets förslag. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 11. Rskr. 2015/16:79 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:CU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 67), 2016/17:75 (N 46), 2017/18:75 (N 40), 2018/19:75 (N 33), 2019/20:75 (Fi 15), 2020/21:75 (Fi 14), 2021/22:75 (Fi 12) och 2022/23:75 (LI 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om fler bygglovsbefriade åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler åtgärder bör bli bygglovsbefriade (bet. 2015/16:CU1 s. 35) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1986 yrkande 3 och 2015/16:2702 yrkande 15. Under 2017 trädde ändringar av plan- och bygglagen (2010:900) respektive plan- och byggförordningen (2011:338) i kraft, som innebar flera undantag från bygglovsplikten, bl.a. när det gäller att på en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel, att vinterförvara högst två enheter av fritidsbåt, husvagn eller husbil i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus och att sätta upp vissa skyltar och ljusanordningar. Under 2018 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för att på en byggnad inom detaljplanelagt område montera sol-cellspaneler och solfångare som följer byggnadens form, under förutsättning att åtgärden följer detaljplanen. Under 2019 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för altaner av viss omfattning i anslutning till ett en- eller två-bostadshus. Under 2020 ändrades plan- och bygglagen så att den tillåtna arean för komplementbostadshus och vissa komplementbyggnader som inte kräver bygglov utökades från 25 till 30 kvadratmeter. Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt en särskild utredare att göra en systematisk översyn av regelverket för bl.a. bygglov i syfte att skapa ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk som samtidigt säkerställer allmänna och enskilda intressen och ett långsiktigt hållbart byggande av bl.a. bostäder (dir. 2020:4). Bygglovsutredningens betänkande Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) överlämnades den 14 juni 2021. Betänkandet har remitterats och arbetet med att ta fram en lagrådsremiss pågår inom Regeringskansliet. Med anledning av riksdagens tillkännagivande har beredningsunderlaget till lagrådsremissen behövt kompletteras och promemorian Kravet på anmälan för komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus ska tas bort (LI2023/03666) har därför tagits fram och remitteras för närvarande till den 11 mars 2024. I promemorian föreslås ändringar i plan- och byggförordningen (2011:338) som innebär bl.a. att uppförande av ett komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus inte ska kräva en särskild anmälan till byggnadsnämnden innan åtgärderna får vidtas. Förordningsändringarna föreslås träda i kraft samtidigt med de förslag som följer av Bygglovsutredningens förslag. En proposition som behandlar Bygglovsutredningens förslag avses därför överlämnas till riksdagen under 2025. Genom förslagen i propositionen bör tillkännagivandet kunna slutbehandlas. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2015/16:227 Jakt och viltvård Mot. 2015/16:1363 yrkande 9, bet. 2015/16:MJU19 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 61), 2017/18:75 (N 47), 2018/19:75 (N 38), 2019/20:75 (N 17), 2020/21:75 (N 12), 2021/22:75 (N 11) och 2022/23:75 (LI 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om vissa jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska genomföra tidigare riksdagsbeslut om vissa jakt- och viltvårdsfrågor (bet. 2015/16:MJU19 s. 14). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Behandlingen av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2014/15:154 (LI 9). Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 13. Rskr. 2016/17:101 Infrastruktur för framtiden Prop. 2016/17:21, skr. 2016/17:20, bet. 2016/17:TU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 83), 2017/18:75 (N 54), 2018/19:75 (N 43), 2019/20:75 (I 16), 2020/21:75 (I 9), 2021/22:75 (I 9).och 2022/23:75 (LI 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i sin aviserade flygstrategi bör värna de regionala flygplatserna (bet. 2016/17:TU4 s. 62) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3507 yrkande 4, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 34 och 2016/17:3513 yrkande 13 samt delvis bifallit motionerna 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37 och 2016/17:3509 yrkande 19. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590). I flygstrategin understryker regeringen de icke-statliga flygplatsernas betydelse i transportsystemet för att uppnå en god tillgänglighet i hela landet. De statliga bidragen till de icke-statliga flygplatserna är därför betydelsefulla för finansieringen av driften av dessa flygplatser, men bör ses ur ett trafikslagsövergripande perspektiv vilket innebär att stöd ska kunna lämnas till en flygplats om det saknas tillfredsställande kollektiva transportalternativ. Stödet ska ses som ett komplement till flygplatsernas egen finansiering genom rörelseintäkter. Långsiktigt hållbara förutsättningar för statligt stöd till icke-statliga flygplatser ska eftersträvas samtidigt som ökade möjligheter till effektivisering och användande av ny teknik på sikt bör kunna minska behoven av offentliga stöd till flygplatser. Europeiska kommissionen antog den 17 maj 2017 inom ramen för det allmänna gruppundantaget (GBER – general block exemption regulation) reviderade regler för stöd till flygplatser. De nya reglerna är i linje med det förslag som Sverige lämnade till kommissionen och innebär exempelvis att driftstöd kan ges till flygplatser med färre än 200 000 resenärer årligen. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.6.2 s. 49) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade dock trafikutskottet att utskottet inte delade regeringens bedömning att tillkännagivandet var slutbehandlat (bet. 2017/18:TU1). I enlighet med utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen om behovet av en nationell flygstrategi som värnar de regionala flygplatserna, se LI 17. Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella flygstrategin, 2018. Under 2020 gavs arbetet tillfälligt lägre prioritet på grund av behovet av akuta åtgärder för flygplatserna till följd av den pågående pandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med anledning av den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417) Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301) och den 22 december 2022 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414). Den 14 december 2023 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2024 (LI2023/03890). Den 23 november 2023 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förbereda en funktion för att koordinera öppnande av beredskapsflygplatser. Uppdraget ska redovisas senast den 8 april 2024. Efter regeringens förslag inrättades under 2022 ett tillfälligt driftstöd till regionala flygplatser om 100 miljoner kronor (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Den 30 maj 2022 fick en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige (I2022/01211). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remissbehandlats. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 har det statliga bidraget för driftstöd till regionala icke-statliga flygplatser ökat med 107 miljoner kronor (prop. 2023/24:1 utg. omr. 22, bet. 2023/24:TU1, rskr. 2023/24:93). Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2016/17:185 Luftfartsfrågor Mot. 2016/17:2530 yrkande 18, 2016/17:3374 yrkande 15, 2016/17:2530 yrkande 21, 2016/17:2103 och 2016/17:3391 yrkande 16, bet. 2016/17:TU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 58), 2018/19:75 (N 46), 2019/20:75 (I 18), 2020/21:75 (I 10), 2021/22:75 (I 10) och 2022/23:75 (LI 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2016/17:TU10) och därmed bifallit motionerna 2016/17:2530 yrkande 18 och 2016/17:3374 yrkande 15. I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att det första tillkännagivandet om en strategi om luftfarten (se LI 8) därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen kommenterade därför i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.5.2 s. 27) både det första tillkännagivandet (se LI 8) och detta andra tillkännagivande om en strategi för luftfarten efter att utskottet menat att den flygstrategi som regeringen presenterade 2017 inte kunde bedömas vara tillräcklig och att de former och riktlinjer som regeringen hade som inriktning i arbetet för en flygstrategi borde ändras och ges en ny inriktning. Regeringen lämnade följande redogörelse i budgetpropositionen. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att båda tillkännagivandena med detta var slutbehandlade. Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2018 konstaterade dock trafikutskottet att det inte delade regeringens uppfattning att tillkännagivandena var slutbehandlade utan såg behov av att riksdagen en tredje gång tillkännagav för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet.2017/18:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tredje tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se LI 20. Inte något av de tre tillkännagivanden om en strategi för luftfarten är slutbehandlat och det lämnas därför redovisningar för de tre tillkännagivandena i denna skrivelse, se vidare LI 8 och LI 17. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10). Vidare påbörjades under 2018 inom Regeringskansliet den flygplatsöversyn som hade aviserats i flygstrategin. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien skulle resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingick att Statens energimyndighet skulle verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 skulle högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avsåg elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten LI 13 i regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022 (skr. 2022/23:75 s. 455 f.). Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke-statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under punkterna LI 13 och LI 17 i denna skrivelse. Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-19-pandemin hade på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen avsatte vidare efter regeringens förslag 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill uppdrog regeringen i december 2020 åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU-arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020 redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Trafikanalys redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185). Under 2021 präglades arbetet fortsatt av åtgärder för att minska pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen såg ett behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414). För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230). Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422). Bland miljö- och klimatarbetet kan nämnas att riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimatpåverkan. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312). Sedan Förenade kungarikets utträde ur EU regleras grundläggande lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförståndsavtal med Förenade kungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt som innebär att lufttransportföretag från Förenade kungariket får rätt att landa i Sverige för att utföra reguljära- och icke reguljära lufttransporttjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i en transport som börjar eller slutar i Förenade kungariket, utan begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade kungariket. Under inledningen av 2022 präglades luftfarten fortsatt av minskad efterfrågan på flygresor till följd av pandemin. Under året påverkades luftfarten också av kriget i Ukraina, inte minst i form av stängda luftrum och höjda bränslepriser. Regeringen fortsatte under 2022 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nationellt kan särskilt följande åtgärder noteras. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2022 till regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Vidare fick den 15 februari 2022 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida utveckling (I2022/00382). Bokstavsutredaren presenterade rapporten Arlanda flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11) den 17 juni 2022 och rapporten remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2022. Den 30 maj 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats. Vidare kan nämnas att regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.2 s. 20) redogjorde för att Bromma flygplats har stor betydelse för tillgängligheten för såväl Stockholmsregionen som för övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för t.ex. näringslivet och företagandet. Regeringen konstaterade därför att Bromma flygplats ska bevaras. På EU-nivå kan särskilt förhandlingarna rörande det s.k. Fit for 55-paketet nämnas, där en preliminär överenskommelse nåddes i december 2022 mellan rådet och Europaparlamentet i flygdelarna av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Lagstiftningen (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem) antogs formellt i maj 2023. Våren 2023, under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd, nåddes vidare en preliminär överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om hållbara flygbränslen (Refuel EU Aviation) och den aktuella EU-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2405 av den 18 oktober 2023 om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport beslutades formellt i september 2023. EU-lagstiftningen om hållbara flygbränslen syftar till att säkerställa lika villkor för användning och leverans av hållbara flygbränslen. Förslaget om SES2+, det gemensamma europeiska luftrummet, har fortsatt att förhandlas kontinuerligt i trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger. Under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd våren 2023 nåddes för första gången sedan trilogerna startade 2021 en preliminär uppgörelse mellan rådet och Europaparlamentet om ett kapitel i förslaget. Vidare beslutades under hösten 2022 en EU-förordning som ger möjligheter till flygbolag och flygplatser att anpassa sig till de negativa effekterna av epidemiologiska situationer (t.ex. covid-19-pandemin) och militära angrepp (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2038 av den 19 oktober 2022 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en epidemiologisk situation eller militär aggression). Bland övrigt internationellt arbete kan särskilt arbetet inom den internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) noteras. Som en förberedelse inför generalförsamlings möte under hösten 2022 anordnades i juli ett högnivåmöte för att främja en global överenskommelse om ett långsiktigt mål för den globala luftfartens koldioxidutsläpp (Long Term Aspirational Goal, LTAG), där Sverige medverkade. Vid Icaos generalförsamling 2022 antogs sedan detta mål, då Icaos medlemsländer bl.a. beslutade att kollektivt verka för att den internationella luftfartens utsläpp av koldioxid ska vara nettonoll år 2050. I november 2023 anordnades Icaos tredje konferens om alternativa bränslen inom luftfarten (CAAF/3) och mötet enades om ett globalt ramverk och mål om 5 procent växthusgasreduktion genom alternativa flygbränslen till 2030. I juli 2023 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda frågeställningar som aktualiseras av användandet av drönare och dess roll i transportsystemet i Sverige. Syftet med uppdraget är att stärka förutsättningarna för en konkurrenskraftig drönarbransch i Sverige och EU samt främja en säker, hållbar och effektiv användning av drönare som tar hänsyn till nationella förutsättningar och eventuella allmänna och enskilda motstående intressen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2024. Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 42) aviserat att den avser att fortsätta det strategiska arbetet avseende flygets konkurrenskraft och i november 2023 höll infrastruktur- och bostadsministern ett dialogmöte med aktörer om hur luftfartens konkurrenkraft kan stärkas. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2016/17:234 Planering och byggande Mot. 2015/16:2039 yrkande 2, 2015/16:3210 yrkande 9, 2015/16:3241 yrkande 27, 2016/17:3096 yrkande 9, 2016/17:3118 yrkandena 9 och 18, 2016/17:3351 yrkande 8, bet. 2016/17:CU15 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 69), 2018/19:75 (N 50), 2019/20:75 (Fi 24), 2020/21:75 (Fi 19), 2021/22:75 (Fi 14) och 2022/23:75 (LI 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2016/17:CU15 s. 64 f.). Av regeringens skrivelse 2020/21:75 framgår att regeringen har låtit utreda frågan om möjligheten till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder. I utredningen gjordes bedömningen att det inte är lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 3 december 2020 att skriva av ärendet i denna del. Regeringen redovisade därmed tillkännagivandet som slutbehandlat. Riksdagen har dock ansett att de åtgärder som regeringen vidtagit inte är tillräckliga för att bedöma tillkännagivandet som tillgodosett (bet. 2020/21:KU21 s. 75, rskr. 2020/21:371). Civilutskottet framhåller att det enligt riksdagens tillkännagivande borde vara möjligt att ta större hänsyn till att var och en av de boende endast använder bostaden under en begränsad tid som studerande, och att det också borde fästas stor vikt vid de synpunkter som förts fram av bl.a. studentbostadsföretagen och studentorganisationerna. Punkten står därför åter som öppen. I syfte att se över möjligheten till lättnader av de krav som gäller för studentbostäder gav regeringen den 16 mars 2023 Boverket i uppdrag att utreda möjligheterna att minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud av sådana bostäder genom att föreslå betydande lättnader avseende de tekniska egenskapskraven avseende tillgänglighet och användbarhet, lämplighet för det avsedda ändamålet och skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö avseende dags- och solljus samt skydd mot buller. Boverket ska lämna förslag till nödvändiga författningsändringar. När uppdraget utförs ska Boverket inhämta behovsbeskrivningar, förslag på ändringar i regelverket samt andra relevanta underlag och synpunkter från bl.a. studentorganisationer och studentbostadsföretag. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2024. Regeringen avser därefter att ta ställning till den fortsatta hanteringen av Boverkets förslag. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2016/17:338 J En livsmedelsstrategi för Sverige Prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 77), 2018/19:75 (N 54), 2019/20:75 (N 23), 2020/21:75 (N 16), 2021/22:75 (N 14) och 2022/23:75 (LI 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 23 om förenklade regler för viltkött*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött (bet. 2016/17:MJU23 s. 116) och tillkännagett detta för regeringen. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för frågor om säkra livsmedel och är central myndighet för den offentliga livsmedelskontrollen i landet. Livsmedelsverket får enligt livsmedelsförordningen (2006:813) meddela de föreskrifter och fatta de beslut som behövs som komplettering till de bestämmelser som tas fram gemensamt inom EU. Livsmedelsverket har därmed bemyndigats att ta fram bestämmelser om offentlig livsmedelskontroll av viltkött. Gällande bestämmelser för försäljning av icke-trikinbärande vilt innebär att enskilda jägare har goda möjligheter att avyttra viltkött direkt till konsument eller detaljhandel. Regeringen uppdrog i juli 2018 åt Livsmedelsverket att analysera möjligheten och lämna förslag på förenklade förfaranden för avsättning av vildsvinskött på marknaden. I uppdraget ingick att göra en bedömning av vilka volymer av vildsvinskött som kan göras tillgängliga på marknaden med de föreslagna åtgärderna samt kostnaderna för dessa åtgärder. Uppdraget redovisades i december 2019. Mot bakgrund av Livsmedelsverkets rapport beslutade regeringen i april 2020 om det s.k. vildsvinspaketet inom livsmedelsstrategins handlingsplan del 2. Regeringen avsatte 13 miljoner kronor under 2020 och därefter beräknas 9 miljoner kronor avsättas årligen under 2021–2025. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.8.2 s. 49) förstärkte regeringen vildsvinspaketet med ytterligare 20 miljoner kronor 2021–2025 bl.a. för att subventionera trikinanalyser. I juni 2021 beslutade regeringen att införa subventioner av kostnader för analyser av trikiner och cesium-137 i vildsvinskött. Subventionerna kommer jägare till del genom att de ackrediterade laboratorierna ersätts för analyser som utförts åt jägare. Genom budgetproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.8.2. s. 52) förstärktes satsningen på subventioner med ytterligare 10 miljoner kronor för 2022–2025. Vildsvinspaketet tillsammans med förstärkningen i budgetpropositionen för 2022 ska bidra till att mer vildsvinskött når marknaden genom att underlätta köttets väg till konsument och skapa incitament för jägare att skjuta fler vildsvin. Regeringen har i propositionen Sekretess för uppgifter om jägare hos länsstyrelsen och Polismyndigheten (prop. 2023/24:61, som beslutades den 21 december 2023, föreslagit ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Förslagen bygger på Livsmedelsverkets rapport En jägares leveranser av små mängder vildsvin och kött av vildsvin. Ändringarna behövs för att regeringen ska kunna införa en möjlighet för jägare att överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumeter. Lagändringarna innebär att de uppgifter om jägare som vill överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter, som registreras hos länsstyrelserna under vissa förutsättningar, ska omfattas av sekretess. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 april 2024. Regeringen avser att i någon lämplig proposition eller skrivelse till riksdagen redogöra för vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivandet och konstatera att tillkännagivandet med dessa är slutbehandlat. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 37 om mål för ekologisk produktion och konsumtion*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer (bet. 2016/17:MJU23 s. 152) och tillkännagett detta för regeringen. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3 s. 22) redogjorde regeringen för sina mål för ekologisk produktion och offentlig ekologisk konsumtion. Statens jordbruksverk fick den 15 juni 2017 i uppdrag att föreslå en handlingsplan för hur målen ska nås. Uppdraget redovisades den 28 februari 2018. Statens jordbruksverk fick den 29 maj 2018 ett uppdrag att vidta åtgärder för främjande av produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. I regleringsbrevet för 2021 beslutades om ytterligare medel 2021–2023 till Statens jordbruksverk för att fortsätta uppdraget att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. I budgetpropositionen för 2024 redogjorde regeringen för att den inte anser att det finns behov av att ha mål för ekologisk produktion och konsumtion då svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan (prop. 2023/24:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 40). Regeringen konstaterade att behovet i stället är att stärka konkurrenskraften i hela livsmedelskedjan. Regeringen delar riksdagens bedömning att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer. Regeringen konstaterade vidare att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 17. Rskr. 2017/18:104 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2017/18:1 utg.omr. 22, bet. 2017/18:TU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 88), 2018/19:75 (N 56), 2019/20:75 (I 23), 2020/21:75 (I 15), 2021/22:75 (I 14) och 2022/23:75 (LI 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2017/18:TU1). I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att det första tillkännagivandet om en strategi för luftfarten (se LI 8) därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen kommenterade därför både det första tillkännagivandet om en strategi för luftfarten, se LI 8, och andra som tillkom i rskr. 2016/17:185, se I 9, i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.5.2 s. 27) och lämnade följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att båda tillkännagivandena om en strategi för luftfarten med detta var slutbehandlade. Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2018 konstaterade dock trafikutskottet att det inte delade regeringens uppfattning att tillkännagivandena var slutbehandlade utan såg behov av att riksdagen en tredje gång tillkännagav för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om detta tredje tillkännagivande (rskr. 2017/18:104). Inte något av de tre tillkännagivandena om en strategi för luftfarten är slutbehandlat och det lämnas därför redovisningar för de tre tillkännagivandena i denna skrivelse, se vidare LI 8 och LI 14. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10). Vidare påbörjades under 2018 inom Regeringskansliet den flygplatsöversyn som hade aviserats i flygstrategin. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien skulle resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingick att Statens energimyndighet skulle verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 skulle högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avsåg elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten LI 13 i regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022 (skr. 2022/23:75 s. 455 f.). Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under punkterna LI 13 och LI 17 i denna skrivelse. Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-19-pandemin hade på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen avsatte vidare efter regeringens förslag 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill uppdrog regeringen i december 2020 åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU-arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020 redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Trafikanalys redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185). Under 2021 präglades arbetet fortsatt av åtgärder för att minska pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen såg ett behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414). För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230). Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422). Bland miljö- och klimatarbetet kan nämnas att riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimatpåverkan. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312). Sedan Förenade kungarikets utträde ur EU regleras grundläggande lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförståndsavtal med Förenade kungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt som innebär att lufttransportföretag från Förenade kungariket får rätt att landa i Sverige för att utföra reguljära- och icke reguljära lufttransporttjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i en transport som börjar eller slutar i Förenade kungariket, utan begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade kungariket. Under inledningen av 2022 präglades luftfarten fortsatt av minskad efterfrågan på flygresor till följd av pandemin. Under året påverkades luftfarten också av kriget i Ukraina, inte minst i form av stängda luftrum och höjda bränslepriser. Regeringen fortsatte under 2022 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nationellt kan särskilt följande åtgärder noteras. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2022 till regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Vidare fick den 15 februari 2022 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida utveckling (I2022/00382). Bokstavsutredaren presenterade rapporten Arlanda flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11) den 17 juni 2022 och rapporten remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2022. Den 30 maj 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats. Vidare kan nämnas att regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.2 s. 20) redogjorde för att Bromma flygplats har stor betydelse för till-gängligheten för såväl Stockholmsregionen som för övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för t.ex. näringslivet och företagandet. Regeringen konstaterade därför att Bromma flygplats ska bevaras. På EU-nivå kan särskilt förhandlingarna rörande det s.k. Fit for 55-paketet nämnas, där en preliminär överenskommelse nåddes i december 2022 mellan rådet och Europaparlamentet i flygdelarna av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Lagstiftningen (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem) antogs formellt i maj 2023. Våren 2023, under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd, nåddes vidare en preliminär överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om hållbara flygbränslen (Refuel EU Aviation) och den aktuella EU-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2405 av den 18 oktober 2023 om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport beslutades formellt i september 2023. EU-lagstiftningen om hållbara flygbränslen syftar till att säkerställa lika villkor för användning och leverans av hållbara flygbränslen. Förslaget om SES2+, det gemensamma europeiska luftrummet, har fortsatt att förhandlas kontinuerligt i trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger. Under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd våren 2023 nåddes för första gången sedan trilogerna startade 2021 en preliminär uppgörelse mellan rådet och Europaparlamentet om ett kapitel i förslaget. Vidare beslutades under hösten 2022 en EU-förordning som ger möjligheter till flygbolag och flygplatser att anpassa sig till de negativa effekterna av epidemiologiska situationer (t.ex. covid-19-pandemin) och militära angrepp (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2038 av den 19 oktober 2022 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en epidemiologisk situation eller militär aggression). Bland övrigt internationellt arbete kan särskilt arbetet inom den internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) noteras. Som en förberedelse inför generalförsamlings möte under hösten 2022 anordnades i juli ett högnivåmöte för att främja en global överenskommelse om ett långsiktigt mål för den globala luftfartens koldioxidutsläpp (Long Term Aspirational Goal, LTAG), där Sverige medverkade. Vid Icaos generalförsamling 2022 antogs sedan detta mål, då Icaos medlemsländer bl.a. beslutade att kollektivt verka för att den internationella luftfartens utsläpp av koldioxid ska vara nettonoll år 2050. I november 2023 anordnades Icaos tredje konferens om alternativa bränslen inom luftfarten (CAAF/3) och mötet enades om ett globalt ramverk och mål om 5 procent växthusgasreduktion genom alternativa flygbränslen till 2030. I juli 2023 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda frågeställningar som aktualiseras av användandet av drönare och dess roll i transportsystemet i Sverige. Syftet med uppdraget är att stärka förutsättningarna för en konkurrenskraftig drönarbransch i Sverige och EU samt främja en säker, hållbar och effektiv användning av drönare som tar hänsyn till nationella förutsättningar och eventuella allmänna och enskilda motstående intressen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2024. Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 42) aviserat att den avser att fortsätta det strategiska arbetet avseende flygets konkurrenskraft och i november 2023 höll infrastruktur- och bostadsministern ett dialogmöte med aktörer om hur luftfartens konkurrenkraft kan stärkas. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft (bet. 2017/18:TU1 s. 21 f.). Trafikutskottet anför att de problem som de regionala flygplatserna i dag upplever inte får en tillräckligt ingående och allsidig belysning i den flygstrategi som regeringen presenterat. Utskottet menar även att den föreslagna flygskatten riskerar att försämra möjligheterna för de regionala flygplatserna. Därutöver anser utskottet att det behövs en översyn av de regionala flygplatsernas möjligheter att långsiktigt kunna bidra till tillväxten. Regeringskansliets arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella flygstrategin, 2018. Under 2020 gavs arbetet tillfälligt lägre prioritet på grund av behovet av akuta åtgärder till flygplatserna till följd av coronapandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med anledning av den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). och i december 2022 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414). Den 20 december 2023 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2024 (LI2023/03890). Den 23 november 2023 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förbereda en funktion för att koordinera öppnande av beredskapsflygplatser. Uppdraget ska redovisas senast den 8 april 2024. Efter regeringens förslag inrättades under 2022 ett tillfälligt driftstöd till regionala flygplatser om 100 miljoner kronor (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Den 30 maj 2022 fick en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige (I2022/01211). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remissbehandlats. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 har det statliga bidraget för driftstöd till regionala icke-statliga flygplatser ökat med 107 miljoner kronor (prop. 2023/24:1 utg. omr. 22, bet. 2023/24:TU1, rskr. 2023/24:93). Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2017/18:174 Biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 20), 2019/20:75 (M 13), 2020/21:75 (M 12), 2021/22:75 (M 12) och 2022:23/75 (LI 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utvärdering av viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av att utvärdera viltförvaltningsdelegationernas arbete i syfte att säkerställa det regionala inflytandet (bet. 2017/18:MJU10 s. 20 f.). Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla delegater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet (dir. 2023:108). I uppdraget ingår att analysera om det statliga åtagandet inom jakt- och viltvårdsområdet bör omprövas och utreda formerna för samt föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet som ska ansvara för viltförvaltningen på nationell nivå. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2025. Viltförvaltningsdelegationerna är en central del av länsstyrelsens arbete med viltförvaltning och ingår därmed i uppdraget. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2017/18:182 Fiskeripolitik Mot. 2017/18:3346 yrkande 10, 2017/18:3855 yrkande 51 och 52, 2017/18:3717 yrkande 9, bet. 2017/18:MJU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 62), 2019/20:75 (N 25), 2020/21:75 (N 17), 2021/22:75 (N 15) och 2022/23:75 (LI 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om regelverket som reglerar vattenbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en översyn av det regelverk som reglerar vattenbruket för att underlätta långsiktiga utvecklingsmöjligheter för det svenska vattenbruket och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU13 s. 8). Regeringen uppdrog i augusti 2018 åt Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till förändringar och förenklingar. Uppdraget redovisades, efter att regeringen förlängt uppdraget, den 30 september 2020. Den 31 maj 2021 redovisade Havs- och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk en ny gemensam strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen samt nya sektorsspecifika handlingsplaner, inklusive en specifik för vattenbrukssektorn. I syfte att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk har regeringen föreslagit ytterligare resurser för nationell medfinansiering av kommande havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram. Genom budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 23) ökades anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 med 79 miljoner kronor per år, dvs. en förstärkning med totalt 474 miljoner kronor under programperioden. Det årliga utfallet kommer att vara beroende av programmets genomförandetakt. Inom ramen för livsmedelsstrategin bedriver Tillväxtverket ett arbete för att förenkla tillståndsprocesserna inom vattenbruket. Tillväxtverket rapporterar årligen hur detta arbete fortskrider. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven En moderniserad fiskelag och förbättrade förutsättningar att bedriva vattenbruk (dir. 2022:92). En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av regelverket på fiskeområdet i syfte att få till stånd en sammanhållen lagstiftning med en tydlig systematik och att anpassa regelverket till de nya unionsbestämmelserna om fiskerikontroll. Utredaren ska även se över hur bestämmelserna om vattenbruk kan förenklas för att främja ett mer konkurrenskraftigt och hållbart vattenbruk. Utredaren redovisade delbetänkandet Förenklade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk (SOU 2023:74) den 6 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2017/18:198 Luftfart Mot. 2017/18:1587 yrkande 2 och 2017/18:3894 yrkande 10, bet. 2017/18:TU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 64), 2019/20:75 (I 25), 2020/21:75 (I 17), 2021/22:75 (I 16) och 2022/23:75 (LI 23). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om ett gemensamt europeiskt luftrum*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör prioritera arbetet med Single European Sky för ett effektivare och miljömässigt bättre nyttjande av det europeiska luftrummet (bet. 2017/18:TU10 s. 29 f.). Ett fullt genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet, även kallat Single European Sky (SES), är en viktig åtgärd för att förbättra kapaciteten och effektiviteten i flygtrafiktjänsten och även möjliggöra kortare och mer energieffektiva rutter. I en jämförelse med andra EU-stater kan konstateras att Sverige i dag i hög grad uppnår målen som är överenskomna på EU-nivå. (PRB Annual Monitoring Report and Recommendations 2018). Ett led i att uppfylla de europeiska målen är att Sverige tillsammans med Danmark har inrättat ett geografiskt funktionellt luftrumsblock och erbjuder i dag unikt integrerade och operationella undervägstjänster till luftrumsanvändarna. Inom det svensk-danska gemensamma luftrummet och tillsammans med Estland, Finland, Lettland och Norge erbjuds fri ruttplanering för att möjliggöra kortast möjliga flygväg mellan två orter (FRA – Free Route Air-space). Inför den så kallade tredje referensperiodens prestationer och avgiftssättning 2020–2024 fattade EU-kommissionen i mars 2019 beslut om genomföranderegler och Sverige lämnade genom Transportstyrelsen i oktober samma år förslag till en nationell prestationsplan till EU-kommissionen. Kommissionen fastställde inte prestationsplanen, utan till följd av den då pågående pandemin beslutade kommissionen i stället i oktober 2020 att särskilda regler ska gälla för prestationssystemen under 2020 och 2021 och framåt till att referensperiod 3 slutar 2024. Medlemsstaterna presenterade i november 2021 sina reviderade förslag till prestationsplaner utifrån de särskilda reglerna. Kommissionen fattade i april 2022 beslut om dessa och godkände då inte ett antal medlemsstaters planer, däribland Sveriges. Flera klarläggande samtal hölls med kommissionen inför en revidering av Sveriges plan. Samråd med intressenterna inom flygtrafikledning om en reviderad plan genomfördes i juni 2022. Ett förslag till reviderad plan lämnades till kommissionen för godkännande efterföljande månad. I december 2022 godkände kommissionen den reviderade prestationsplanen. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.2 s. 22) redogjorde regeringen för kommissionens beslut och anförde nedanstående. Med detta konstaterade regeringen i propositionen att tillkännagivandet är slutbehandlat. ”Det gemensamma europeiska luftrummet, Single European Sky, syftar till en effektiv flygtrafikledning inom Europeiska unionen. Leverantörerna av flygtrafikledning leder flygplanen baserat på prestationsplaner. Planerna revideras vart femte år i syfte att successivt effektivisera tjänsterna utifrån trafikutvecklingen och utifrån mål om kapacitet, kostnadseffektivitet, flygsäkerhet och minskad påverkan på miljön. En femårsperiod kallas referensperiod och innevarande period är den tredje sedan lagstiftningen trädde i kraft. Regeringen har, med stöd av Transportstyrelsen, arbetat aktivt i Europeiska kommissionens framtagande av genomförandeförordning för framtagande av prestationsplaner för innevarande referensperiod 2020–2024. En revidering av den genomförandeförordningen blev aktuell mot bakgrund av pandemins påverkan på flygtrafiken. Även i det arbetet deltog regeringen med stöd av Transportstyrelsen på ett aktivt sätt. Transportstyrelsens framtagande av den svenska prestationsplanen innehöll samråd med berörda intressenter, som leverantörer av flygtrafikledning, lufttrafikbolag och andra luftrumsanvändare.” Punkten är slutbehandlad. 21. Rskr. 2017/18:216 Skogspolitik Mot. 2017/18:3354 yrkande 5, bet. 2017/18:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 66), 2019/20:75 (N 27), 2020/21:75 (N 18), 2021/22:75 (N 16) och 2022/23:75 (LI 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om långsiktiga förutsättningar för skogsbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en god incitamentsstruktur för ett hållbart skogsbruk bör säkerställas och att en översyn av lagstiftningen på området därför bör genomföras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 14). Regeringen beslutade den 18 juli 2019 kommittédirektivet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). I uppdraget ingick att undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Utredningen lämnade den 30 november 2020 sitt betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73). Regeringen beslutade vidare den 20 maj 2020 att tillsätta en utredning om en översyn av artskyddsförordningen (dir. 2020:58). Utredningen lämnade den 10 juni 2021 betänkandet Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51). Betänkandet har remissbehandlats. Lagstiftningen inom det skogliga området har därmed utretts. Den 10 november 2021 beslutade regeringen propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) och ansåg därmed tillkännagivandet som tillgodosett när det gäller inriktningen för att säkerställa en god incitamentsstruktur för hållbart skogsbruk. Frågor om artskydd och översyn av artskyddförordningen (2007:845) bereds fortfarande. Regeringen gav den 13 april 2022 Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram förebyggande strategier, arbetssätt, riktlinjer och vägledningar för artskydd i skogen (M2022/00809). Uppdraget redovisdes den 28 september 2023. Regeringen har den 16 juni 2022 ändrat artskyddsförordningen (2007:845) så att skyddsbestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) har införlivats var för sig i förordningen. Ändringen trädde i kraft den 1 oktober 2022. Högsta domstolen har i en dom den 5 april 2023 konstaterat att det under speciella omständigheter kan finnas en rätt till ersättning enligt allmänna principer för den begränsning i markanvändningen som artskyddsförordningen medför (NJA 2023 s. 291). Regeringen meddelade i budgetpropositionen för 2023 att den kommer att ta ställning till behovet av att se över tillämpliga bestämmelser i miljöbalken (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.22 s. 74). Regeringen avser att särskilt utreda nationell fridlysning och ersättningsfrågor kopplade till artskyddet. Den 7 februari 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs (dir. 2024:16). En särskild utredare ska genomföra en översyn av den nationella skogspolitiken givet utvecklingen sedan den skogspolitiska reformen 1993, inklusive policyutvecklingen inom EU, samt överväga åtgärder för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk som stärker näringsfriheten och investeringsviljan. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 augusti 2025. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2017/18:237 Landsbygdspolitik Mot. 2017/18:3855 yrkande 21, bet. 2017/18:MJU18 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 23), 2019/20:75 (Ku 18), 2020/21:75 (Ku 13), 2021/22:75 (Ku 11) och skr. 2022/23:75 (S 10). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 12 om föreningslivet på landsbygden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förenklingar i administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden (bet. 2017/18:MJU18 s. 35). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör se över hur reglerna för och onödig byråkrati kring stöd till föreningslivet kan förenklas för att främja föreningslivet på landsbygden samt att det är viktigt med nödvändig finansiering (bet. 2017/18:MJU18 s. 39). Många av föreningslivets insatser på landsbygden har skett inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2014–2020 där det har pågått ett kontinuerligt förenklingsarbete under hela programperioden. Regeringen gav i november 2020 Statens jordbruksverk ett uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder i den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken åren 2023–2027 (N2020/02625). I uppdraget ingick att redovisa administrativa kostnader och konsekvenser för stödmottagare och vilka överväganden som gjorts för att åstadkomma förenklingar. Statens jordbruksverk redovisade i huvudsak uppdraget i december 2021. Den 16 december 2021 beslutade regeringen en strategisk plan för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken för åren 2023–2027 som då även lämnades över till Europeiska kommissionen. Den 31 mars 2022 tog Sverige emot kommissionens observationsbrev med 262 observationer gällande den strategiska planen, vilket resulterade i att justeringar har gjorts i fråga om vissa åtgärder. Regeringen beslutade den 22 september 2022 på nytt en strategisk plan för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken för åren 2023–2027 (N2022/01849) som innehöll revideringar. Totalt omfattar den strategiska planen drygt 60 miljarder kronor, där en del (45 miljarder kronor) utgör medel från EU och en del (15 miljarder kronor) är svensk finansiering. Utöver dessa medel satsas ca 4,3 miljarder kronor på nationella insatser för jordbruket, miljön och utvecklingen i Sveriges landsbygder under samma period. Kommissionen godkände den strategiska planen den 28 oktober 2022 (N2022/01849). En tydlig förenkling inom den gemensamma jordbrukspolitiken för föreningslivet på landsbygden är att metoden Leader från 2023 finansieras genom enbart en fond, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) i stället för genom fyra olika fonder (EJFLU, Europeiska Havs- och fiskerifonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden). Förändringen förväntas bidra till förenklingar för alla som berörs av Leader, inbegripet föreningar på landsbygden. Regeringen har också vidtagit en rad åtgärder i fråga om styrningen av Statens jordbruksverk som syftar till att minska administrationen, korta handläggningstiderna och effektivisera myndigheten. I det arbetet har bl.a. Ekonomistyrningsverket, Statskontoret och Myndigheten för digital förvaltning bidragit. Regeringen har även beslutat om flera åtgärder som har betydelse för civilsamhällets arbete med att engagera en mångfald av människor och förmåga att bidra till hållbar utveckling på landsbygderna. Bland annat gäller det beslut om verksamhetsbidrag till Riksorganisationen Hela Sverige ska leva och Skärgårdarnas Riksförbund. Organisationerna är värdefulla krafter när det gäller att samla och mobilisera det civila samhällets aktörer på såväl nationell som regional och lokal nivå samt bidrar till möjligheterna att bo, verka och leva i alla delar av landet. Regeringen har även gett Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ett uppdrag att redovisa hur myndigheten bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken, med särskilt fokus på hur myndigheten tar hänsyn till skilda förutsättningar för unga och civilsamhälle i olika delar av landet. Utgångspunkter för redovisningen är skrivelsen Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 (skr. 2020/21:133) samt propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder för ett Sverige som håller ihop (prop. 2017/18:179, bet. 2017/18:NU19, rksr. 2017/18:359). Utöver riktade åtgärder till föreningslivet på landsbygden har regeringen genomfört åtgärder för att förenkla för det civila samhället i stort. Detta har skett genom att bl.a. i regleringsbreven för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor för åren 2020, 2021 och 2022 ange att myndigheten ska särskilt prioritera att stärka kunskapsutvecklingen, erfarenhetsutbyte och samordning i sitt nätverk av myndigheter till gagn för civila samhället, inklusive ett utvecklat förenklingsarbete och ett förtydligat informationsarbete inom berörda myndigheter. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.1 s. 17–18) redogjorde regeringen för vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivandet och konstaterade att tillkännagivandet med detta ansågs tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 23. Rskr. 2017/18:324 Väg- och fordonsfrågor Mot. 2017/18:3766 yrkande 5, 2017/18:3894 yrkande 12, 2017/18:1251 och 2017/18:3758 yrkande 33, bet. 2017/18:TU15 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 76), 2019/20:75 (I 28), 2020/21:75 (I 18), 2021/22:75 (I 17) och 2022/23:75 (LI 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör utarbeta en strategi för självkörande fordon (bet. 2017/18:TU15 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 12 november 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera vilka regelförändringar som behövs för en introduktion av förarstödjande teknik och helt eller delvis självkörande fordon på väg (dir. 2015:114). I mars 2018 överlämnade utredaren slutbetänkandet Vägen till självkörande fordon – introduktion (SOU 2018:16). Betänkandet har remissbehandlats. När det gäller de strategiska övervägandena rörande införandet av automatiserad körning pågår intensiva internationella processer inom UNECE och i EU. Bl.a. har EU-kommissionen inom ramen för det tredje mobilitetspaketet i maj 2018 antagit en strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet. EU-kommissionen har vidare i december 2020 antagit en gemensam strategi för smart och hållbar mobilitet. I strategin avviserades det förslag EU-kommissionen lämnade i december 2021 (COM [2021] 813) som ändrar Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag (ITS-direktivet). Direktivet utformades för att vara ramen för att påskynda och samordna utbyggnaden och användningen av intelligenta transportsystem som tillämpas på vägtransporter och gentemot andra trafikslag. Förslaget syftar också till att ytterligare öka nivåerna av säkerhet, tillförlitlighet och tillgänglighet på området. ITS-direktivet utgör exempelvis en legal bas för framtagandet av gemensamma system och standarder vad gäller uppkopplade och automatiserade fordon. Förhandlingarna om revideringen av direktivet avslutades i juni 2023 då en överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet gjordes under svenskt ordförandeskap. Den 30 november 2023 publicerades beslutet om det reviderade ITS-direktivet i Europeiska unionens officiella tidning. Regeringen beslutade den 22 augusti 2018 att inrätta en kommitté för samordnad och accelererad policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier (dir. 2018:85). Kommitténs uppdrag är att identifiera och påskynda policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier inom inledningsvis tillämpningsområdena precisionsmedicin, uppkopplad industri samt uppkopplade och automatiserade fordon, farkoster och system. Detta arbete inbegriper automatiserad körning på väg men också automatiseringen inom hela transportområdet. I juni 2020 gav Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende dels ansvarsfördelning vid automatiserad körning av vägfordon, dels främjandet av ökad användning av geostaket (I 2020:B). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget i promemorian Ansvarsfrågan vid automatiserad körning samt nya regler i syfte att främja en ökad användning av geostaket (Ds 2021:28). Promemorian har remissbehandlats. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1426 av den 5 augusti 2022 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2144 vad gäller enhetliga förfaranden och tekniska specifikationer för typgodkännande av automatiska körsystem i helautomatiserade fordon innehåller tekniska krav för fordon som är helt automatiserade och som kan köras utan en förare på plats i fordonet vilket betyder att detta slag av fordon därmed kan sättas på marknaden. Hittills har inga sådana helt automatiserade fordon typgodkänts i Sverige. Den 6 oktober 2023 remitterades promemorian Automatiserad körning (LI2023/02996), som innehåller ett förslag till förordning som syftar till att underlätta att automatiserade fordon utvecklas och sätts på marknaden i Sverige. I förordningen föreslås att väghållaren får mandat att föreskriva var typgodkända och helt automatiserade fordon får föras i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1426. Den nya förordningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2017/18:401 Ny djurskyddslag Prop. 2017/18:147, bet. 2017/18:MJU24 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 86), 2019/20:75 (N 31), 2020/21:75 (N 20), 2021/22:75 (N 17) och 2022/23:75 (LI 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 17 om djurförbud och omhändertagande (reservation 18)*: Riksdagen har ställt sig bakom vad som anförs i reservationen (bet. 2017/18:MJU24 s. 108 f.) om beslutsprocessen för djurförbud och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen avser att se över frågan om beslutsprocessen för djurförbud vid lämpligt tillfälle. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 25. Rskr. 2018/19:147 Skyddet av värdefull skog Skr. 2018/19:25, bet. 2018/19:MJU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 35), 2020/21:75 (N 23), 2021/22:75 (N 20) och 2022/23:75 (LI 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 20 om bioekonomistrategi och nationellt skogsprogram (reservation 27)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om bioekonomistrategi och nationellt skogsprogram (bet. 2018/19:MJU8 s. 75). I propositionen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) och i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 23) angav regeringen att regeringen tillsammans med de gröna näringarna bör ta fram en svensk bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa och sysselsättning i hela landet samt skapar miljö- och klimatnytta. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen samt Sveriges lantbruksuniversitet fick i regleringsbrev 2021 i uppdrag att bistå Regeringskansliet i arbetet med den nationella bioekonomistrategin och därtill knutna handlingsplaner. Regeringen initierade en nära och fortlöpande dialog med de gröna näringarna. Inom ramen för arbetet med att ta fram Sveriges första nationella bioekonomistrategi höll regeringen under 2021 två dialogmöten med näringsföreträdare från bl.a. skogs-, jordbruks- och fiskerinäringen, forskningsaktörer samt myndigheter och miljöorganisationer för att samla in erfarenheter och synpunkter kring vad som krävs för att utveckla en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi. Regeringen beslutade den 17 juni 2022 kommittédirektivet En nationell bioekonomistrategi – ett verktyg för den gröna industriella omställningen (dir. 2022:77). Utredningen tog namnet Bioekonomiutredningen. Den 29 mars 2023 överlämnade Bioekonomiutredningen delbetänkandet Förnybart i tanken (SOU 2023:15), som innehåller en analys av och förslag till åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande biodrivmedel baserat på inhemska råvaror i Sverige. Vidare finns förslag till långsiktigt produktionsstöd för produktion av flytande hållbara förnybara drivmedel. Den 1 december 2023 överlämnade Bioekonomiutredningen slutbetänkandet En hållbar bioekonomistrategi – för ett välmående fossilfritt samhälle (SOU 2023:84). Betänkandet innehåller förslag till en nationell strategi inklusive uppföljningsbara mål och åtgärder för en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi.Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 26. Rskr. 2018/19:165 Trafiksäkerhet Mot. 2018/19:2901 yrkande 33, 2018/19:1121 yrkande 51, 2018/19:1207, 2018/19:1302, 2018/19:1440, 2018/19:1561, 2018/19:1845, 2018/19:2734 yrkande 39 och 2018/19:2901 yrkande 32, bet. 2018/19:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 33), 2020/21:75 (I 19), 2021/22:75 (I 18) och 2022/23:75 (LI 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om fördjupad översyn av förarutbildningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför dels om behovet av en generell översyn av förarutbildningen, dels om att antalet tillstånd som en handledare kan ha bör begränsas till tio och att möjligheten att införa tillståndsplikt för innehav av fordon med dubbelkommando bör ses över (bet. 2018/19:TU7 s. 79 f.). Trafikverket och Transportstyrelsen har genomfört en översyn av förarutbildningen och överlämnade i januari 2019 en rapport till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) med förslag om ett nytt förarutbildningssystem för personbil. Dessutom har Statens väg- och transportforskningsinstitutet under 2018 utvärderat begränsningen för handledare att handleda fler än 15 elever under en femårsperiod. Utvärderingen visade att begränsningen troligen inte hade haft avsedd effekt, utan snarare lett till att osynliggöra problemen, eftersom den som utför illegal verksamhet inte längre ansöker om handledartillstånd. Regeringen uppdrog den 5 september 2019 åt Transportstyrelsen att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet. I uppdraget ingick att överväga ytterligare begränsning av antalet handledartillstånd som en person kan ha samt införande av en begränsning att endast Trafikverkets eller godkänd trafikskolas fordon får användas vid prov. Transportstyrelsen redovisade den 1 oktober 2020 uppdraget i rapporten Uppdrag att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet. Transportstyrelsens rapport (LI2023/01073) remissbehandlades. Efter remissbehandlingen beslutade regeringen den 29 juli 2021 en ändring i körkortsförordningen (1998:980) som innebär att vid körprov för körkortsbehörighet B får endast fordon användas som ägs eller innehavs av Trafikverket, en trafikskola med tillstånd eller en gymnasieskola. Regeringen beslutade samtidigt en ändring i vägtrafikdataförordningen (2019:382) som innebär ett krav på registrering av den elev som ett handledarskap avser, vilket har möjliggjort för Transportstyrelsen att ytterligare begränsa antalet elever som en handledare kan ha till fem. De båda förordningsändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Den 21 juni 2022 antog riksdagen de lagändringar som regeringen föreslog i propositionen Åtgärder mot fusk vid förarprov och mot illegal utbildningsverksamhet på transportområdet (prop. 2021/22:190, bet. 2021/22:TU19, rskr. 2021/22:430). Lagändringarna innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avstängning från prov på transportområdet och att illegal utbildningsverksamhet på transportområdet straffbeläggs i större utsträckning än tidigare samt att befintliga straffbestämmelser skärps. Som en följd av lagändringarna beslutade regeringen den 17 november 2022 ett antal förordningsändringar som innebär bl.a. att Trafikverket ska stänga av den som genom användning av otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid olika typer av trafikprov hos verket från deltagande i prov som hålls enligt samma lag i antingen ett eller två år. Regeringen gav den 23 februari 2023 Transportstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av förarutbildningssystemet och föreslå nödvändiga författningsändringar som följer av översynen. Transportstyrelsen ska redovisa uppdraget senast den 15 september 2024. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 27. Rskr. 2018/19:188 Djurskydd Mot. 2018/19:1287. 2018/19:2425, 2018/19:2736, bet. 2018/19:MJU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 39), 2020/21:75 (N 27), 2021/22:75 (N 24) och 2022/23:75 (LI 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om förprövning av djurstallar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa det obligatoriska kravet på förprövning av djurstallar och förenkla reglerna för hur djurstallar ska byggas (bet. 2018/19:MJU11 s. 52 f.). Regeringen bedömer att en konsekvensanalys bör genomföras för att utformningen av regler ska ta tillvara alla behov som t.ex. företagens administrativa börda och djurskyddsaspekter. Den 9 februari 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd (dir. 2023:19). En särskild utredare ska analysera hur djurskyddsbestämmelser påverkar konkurrenskraften och föreslå åtgärder, med bibehållna högt ställda djurhållningskrav, för att stärka konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter. En del av utredningens uppdrag är att analysera för- och nackdelar ur konkurrenskrafts- och djurskyddssynpunkt med det obligatoriska kravet på förprövning och konsekvenserna av att ta bort kravet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 28. Rskr. 2018/19:259 Väg- och fordonsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:TU16 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 41), 2020/21:75 (I 24), 2021/22:75 (I 23) och 2022/23:75 (LI 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om mätarställningen på bilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör vidta lämpliga åtgärder dels för att kriminalisera sådan manipulation av vägmätare som sker i syfte att sänka eller felaktigt ange uppgiften om fordonets kilometerställning, dels för att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet (bet. 2018/19:TU16 s. 21 f.). Frågan om att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet hanteras av Transportstyrelsen på föreskriftsnivå. Regeringen gav den 4 april 2021 Transportstyrelsen i uppdrag att utreda och om det är lämpligt att föreslå författningsförslag så att manipulering av mätarställningar kriminaliseras (I2021/01146). Inom ramen för uppdraget ska Transportstyrelsen också genomföra åtgärder så att ett fordons vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterad vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet. Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 30 juni 2022 i rapporten Åtgärder mot manipulering av viss fordonsutrustning – avgasrening och vägmätare (I2022/01599). I rapporten bedömer Transportstyrelsen att det inte finns skäl till någon särskild reglering som specifikt kriminaliserar manipulering av mätarställningar och hänvisar i stället till att det redan finns reglering som täcker bedräglig manipulation av mätarställningar. Transportstyrelsens rapport har remissbehandlats. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 29. Rskr. 2019/20:179 Spelfrågor Mot. 2018/19:2446 yrkande 23 och 2019/20:3255 yrkande 29, bet. 2019/20:KrU6 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 58), 2020/21:75 (Fi 58), 2021/22:75 (N 26) och 2022/23:75 (LI 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om hästnäringen m.m. på en omreglerad spelmarknad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se till att arbetet med att ta fram förslag till en ny modell för finansiering av hästnäringen sker skyndsamt och redovisas snarast, dock senast under hösten 2020 (bet. 2019/20:KrU6 s. 19 f.). Tillkännagivandet har behandlats i Spelmarknadsutredningens delbetänkande Hästnäringens fnansiering på den omreglerade spelmarknaden (SOU 2020:64), som lämnades den 31 oktober 2020. Utredningen gjorde bedömningen att hittillsvarande modell för finansiering är hållbar och föreslog inte någon ny finansieringsmodell för hästnäringen. Utredningen gjorde vidare bedömningen att det finns behov av en översyn av ansvarsfördelningen mellan staten och trav- och galoppsporten när det gäller finansieringen av verksamheten i Hästnäringens nationella stiftelse (HNS). Sveriges lantbruksuniversitet och HNS har inför nästa avtalsperiod enats om ett direktiv för att utreda hippologprogrammets framtida utveckling inklusive frågor om ekonomi. Sveriges lantbruksuniversitet redovisade den 17 augusti 2023 en översyn av hippologprogrammet som pekar på några alternativa placeringslösningar. Regeringen anser att hanteringen av tillkännagivandet bör avvakta till dess att Sveriges lantbruksuniversitet har redovisat ett slutgiltigt förslag för placering av hippologprogrammet, då det kommer att påverka kostnaden för programmet och en betydande andel av HNS finansiering används till det. För närvarande pågår ett samråd om dessa lösningar inom universitetet för att komma fram till ett slutgiltigt förslag. Punkten är inte slutbehandlad. 30. Rskr. 2019/20:185 Fiskeripolitik Mot. 2019/20:601 yrkande 12, 1618 yrkande 2, 2666 yrkande 20, 22 och 23 och 3267 yrkande 25, bet. 2019/20:MJU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 33), 2021/22:75 (N 28) och 2022/23:75 (LI 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om förutsättningarna för vattenbruk*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att underlätta utvecklingen av vattenbruket och skyndsamt se över regelverket för att öka graden av vattenbruk (bet. 2019/20:MJU11 s. 31). Regeringen uppdrog den 16 augusti 2018 åt Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till förändringar och förenklingar. Uppdraget redovisades, efter att regeringen förlängt uppdraget, den 30 september 2020. Den 31 maj 2021 redovisade Havs- och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk även en ny gemensam strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen samt nya sektorsspecifika handlingsplaner, inklusive en specifik strategi för vattenbrukssektorn. I syfte att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk har regeringen föreslagit ytterligare resurser för nationell medfinansiering av kommande havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram. I enlighet med budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, avsnitt 2.9.28) ökas anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 med 79 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas öka med samma belopp 2023–2027. Inom ramen för livsmedelsstrategin bedriver Tillväxtverket ett arbete för att förenkla tillståndsprocesserna inom vattenbruket. Tillväxtverket rapporterar årligen hur detta arbete fortskrider. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven En moderniserad fiskelag och förbättrade förutsättningar att bedriva vattenbruk (dir. 2022:92). En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av regelverket på fiskeområdet i syfte att få till stånd en sammanhållen lagstiftning med en tydlig systematik och att anpassa regelverket till de nya unionsbestämmelserna om fiskerikontroll. Utredaren ska även se över hur bestämmelserna om vattenbruk kan förenklas för att främja ett mer konkurrenskraftigt och hållbart vattenbruk. Utredaren redovisade delbetänkandet Förenklade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk (SOU 2023:74) den 6 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2019/20:186 Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor Skr. 2019/20:66, bet. 2019/20:FiU22 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 61), 2021/22:75 (Fi 32) och 2022/23:75 (Fi 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om amorteringskravet och andra frågor om makrotillsyn och hushållens skuldsättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen samlat bör utvärdera effekterna av makrotillsynsåtgärder och även återkomma med förslag till åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden (bet. 2019/20:FiU22 s. 24 f.). Regeringen gav den 20 december 2020 Finansinspektionen i uppdrag att göra en samlad utvärdering av effekterna av vidtagna makrotillsynsåtgärder. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Utvärderingen visar att de åtgärder som Finansinspektionen vidtagit har bidragit till att bromsa både skuldtillväxten och bostadsprisutvecklingen och att fler hushåll amorterat på sina bolån. Åtgärderna har därutöver motverkat att långivare använder höga belåningsgrader eller låg amortering som konkurrensmedel. Sammantaget har Finansinspektionens åtgärder lett till att hushållen hade större motståndskraft att klara av både effekter till följd av pandemin och ränteuppgångar under 2021 än vad de annars skulle ha haft. I budgetpropositionen för 2023 behandlade regeringen tillkännagivandet och instämde i Finansinspektionens bedömning. Tillkännagivandet bedömdes därför vara tillgodosett när det gäller utvärdering av makrotillsynsåtgärder (prop. 2022/23:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.3.1). Regeringen beslutade den 3 december 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag på åtgärder för att underlätta för hushåll som för första gången ska köpa en bostad (förstagångsköpare) (dir. 2020:125). Regeringen beslutade den 2 september 2021 att ge utredningen förlängd utredningstid (dir. 2021:66). Utredningen överlämnade den 4 april 2022 betänkandet Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12). I betänkandet lämnas förslag om ett startlån med syfte att få fler förstagångsköpare att klara kontantinsatsen till en ägd bostad. Betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 13 april 2023 kommittédirektiven Översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder (dir. 2023:53). Enligt direktiven ska en kommitté se över låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder. Kommittén ska analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder kan utformas för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd och på det sättet bidra till en ändamålsenlig tillämpning av åtgärderna. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2024. I syfte att göra det möjligt för fler människor att äga sitt boende, sänka tröskeln för inträde på den ägda bostadsmarknaden och bidra till att färre bolånetagare kompletterar lån mot säkerhet i bostad med lån utan säkerhet (blancolån) vid bostadsköp, gav regeringen den 25 januari 2024 Finansinspektionen i uppdrag att ta ställning till en höjning av begränsningen av belåningsgraden vid krediter mot säkerhet i bostad (bolånetaket) från 85 procent till 90 procent. (Fi2024/00170). Finansinspektionen redovisade uppdraget den 22 februari 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 32. Rskr. 2019/20:222 Handelspolitik Mot. 2019/20:593 yrkande 23, 904 yrkande 2, 1012, 1362 yrkande 1 och 2, 2668 yrkande 27, 2774 yrkande 12 och 13 och 3257 yrkande 14, bet. 2019/20:NU15 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 37), 2021/22:75 (N 29) och 2022/23:75 (LI 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om handel med sälprodukter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handel med sälprodukter (bet. 2019/20:NU15 s. 8). I ett gemensamt svar på två skriftliga frågor (2021/22:710 och 714) har ansvarigt statsråd förmedlat bl.a. följande: Regeringen undersöker vilka möjligheter som finns att ta upp frågan om att häva EU-förbudet mot handel av sälprodukter, men bedömer möjligheterna att i nuläget lyckas med detta som små. Regeringens avsikt är att lyfta frågan vid lämpliga och ändamålsenliga tillfällen inom ramen för EU-arbetet, vilket bl.a. skett under rådsmötet för jordbruk och fiske den 17 mars 2022. Av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1007/2009 om handel med sälprodukter framgår att medlemsstaterna vart fjärde år ska överlämna en rapport till kommissionen om de åtgärder som har vidtagits för att genomföra förordningen. Senaste rapporteringsperiod löpte ut den 31 december 2022 och rapporterades den 26 januari 2023. Statens jordbruksverk ansvarar för Sveriges rapportering och har tagit upp frågan om att häva förbudet. Kommissionen ska sedan, inom tolv månader från utgången av varje rapporteringsperiod, överlämna en samlad rapport om genomförandet av förordningen till Europaparlamentet och rådet. Även i hanteringen av kommissionens samlade rapport kommer det finnas möjlighet att ta upp frågan om att häva förbudet. Kommissionen presenterade i oktober 2023 rapporten Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och Rådet om genomförande av förordning (EG) nr 1007/2009, ändrad genom förordning (EU) 2015/1775, om handel med sälprodukter (COM[2023] 633 final). Av slutsatsen i rapporten framgår att kommissionen under 2024 kommer att inleda en utvärdering av förordningen om handel med sälprodukter och av rådets direktiv 83/129/EEG av den 28 mars 1983 om införsel i medlemsstaterna av skinn från vissa sälungar och produkter av sådana skinn. Syftet är att bedöma deras funktion, ändamålsenlighet och inverkan i förhållande till deras mål och huruvida de fortfarande är ändamålsenliga. Detta kommer att inbegripa en bedömning av deras socioekonomiska effekter och deras inverkan på sälbestånden. På grundval av utvärderingsresultaten kommer kommissionen att överväga om det behövs ytterligare åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2019/20:223 Väg- och fordonsfrågor Mot. 2019/20:2738, 2019/20:2746 yrkande 9, 2019/20:1993, 2019/20:2044, 2019/20:2775 yrkande 12, 2019/20:3347 yrkandena 80 och 81, 2019/20:177, 2019/20:2597 yrkande 11 samt 2019/20:3246 yrkande 34, bet. 2019/20:TU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 34), 2021/22:75 (I 27) och 2022/23:75 (LI 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen bör dels verka för att möjliggöra storskaliga tester av självkörande fordon i verklig miljö, dels ge Trafikverket i uppdrag att utreda hur stor del av vägnätet som kan användas av självkörande fordon samt ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar (bet. 2019/20:TU11 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 förordningen (2020:754) om dels fortsatt giltighet av förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med självkörande fordon, dels ändring i samma förordning. Storskaliga försök på väg, liksom andra försök med automatiserade fordon, har redan tidigare varit möjliga. Den nämnda förordningen innebär att förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med automatiserade fordon permanentas och att vissa förtydliganden görs avseende förutsättningarna för tillstånd till försöksverksamhet, såsom att tillstånd kan medges förutsatt att försöken genomförs på ett säkert sätt och utan att verksamheten medför någon väsentlig störning eller olägenhet för omgivningen. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) gav i juni 2020 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende dels ansvarsfördelning vid automatiserad körning av vägfordon, dels främjandet av ökad användning av geostaket (I 2020:B). Utredaren redovisade uppdraget i promemorian Ansvarsfrågan vid automatiserad körning samt nya regler i syfte att främja en ökad användning av geostaket (Ds 2021:28). Promemorian har remissbehandlats. Företrädare för regeringen har deltagit aktivt i det internationella arbetet för att främja försök och implementering av automatiserad körning av fordon på ett säkert sätt både inom EU, UNECE och genom bilaterala samarbeten. Inom UNECE har arbetet bland annat resulterat i förslag till ändringar i 1968 års vägtrafikkonvention sluten i Wien, som tillåter automatiserad körning i högre nivåer. Vidare pågår omfattande arbeten inom EU för att underlätta uppkopplad och automatiserad körning. Vad gäller de krav som kan ställas på infrastrukturen, data och uppkoppling sker också arbete både nationellt och internationellt. Trafikverket tar löpande fram underhållsplaner för bland annat markeringar och skyltar. Regeringen gav den 28 oktober 2021 Trafikverket i uppdrag att redogöra för vilka krav som ska ställas på den statliga väginfrastrukturens tillstånd samt bedöma och redogöra för behov av åtgärder för att möjliggöra användning av automatiserade fordon med förarstödjande teknik. I uppdraget ingick bl.a. att ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar och annan viktig vägutrustning i syfte att främja och stödja automatiserade fordon. Trafikverket redovisade uppdraget under sommaren 2022 i rapporten Vägens stöd till automatiserade fordon (I2022/01520). Rapporten utgör ett kunskapsunderlag för det fortsatta arbetet med frågan. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1426 av den 5 augusti 2022 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2144 vad gäller enhetliga förfaranden och tekniska specifikationer för typgodkännande av automatiska körsystem i helautomatiserade fordon innehåller tekniska krav för fordon som är helt automatiserade och som kan föras utan en förare på plats i fordonet. Automatiserade fordon som uppfyller de tekniska kraven kan därmed sättas på marknaden. Hittills har inga sådana fordon typgodkänts i Sverige. Den 6 oktober 2023 remitterades promemorian Automatiserad körning (LI2023/02996), som innehåller ett förslag till förordning som syftar till att underlätta att automatiserade fordon utvecklas och sätts på marknaden i Sverige. I förordningen föreslås att väghållaren får mandat att föreskriva var typgodkända och helt automatiserade fordon får föras i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1426. Den nya förordningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om tunga transporter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för att dispenshanteringen för tunga transporter underlättas och förenklas, bl.a. genom att Trafikverket erbjuder kommuner möjligheten att till Trafikverket delegera beslut om dispenser för tunga transporter på väg (bet. 2019/20:TU11 s. 93 f.). Trafikverket har initierat och finansierat ett projekt kopplat till det som anförs i tillkännagivandet. Projektet omfattar utvecklandet av en digital undantagsprocess (dispenshantering). Syftet är att med systemstöd ge ett bättre utnyttjande av undantagsfordon och infrastruktur i tid och rum. Det ska kunna leda till snabbare och flexiblare handläggning på lika villkor samt en bibehållen standard på väginfrastrukturen. Projektet utfördes av RISE Reseach Institutes of Sweden AB, som redovisade en rapport i oktober 2021. Rapporten innehåller en rad förslag på åtgärder som riktar sig till ett flertal aktörer. Några exempel på åtgärder är informationskampanjer, gemensamma it-system för Trafikverket och kommunerna, översyn av Transportstyrelsens förskrifter och att arbeta mot digital övervakning och uppföljning samt att genomföra en sanktionsväxling. Regeringen gav den 15 december 2022 Trafikverket i uppdrag att utreda hur väghållarens handläggning av ärenden om undantag från kraven på mått, längd och vikt kan underlättas och förenklas. I uppdraget ingår att Trafikverket ska redogöra för hur de rättsliga och praktiska möjligheterna ser ut för Trafikverket att, helt eller delvis, sköta ärendehandläggningen och fatta beslut om de undantag från trafikförordningens (1998:1276) krav på mått, längd och vikt som i dag sköts av kommunala väghållare. Trafikverket ska också utreda vilka möjliga förenklingar och effektiviseringar av undantagsprocessen som kan göras med bibehållen kvalitet i hanteringen och samtidigt inte riskera skador på infrastrukturen eller minska trafiksäkerheten. Trafikverket ska vid uppdragets genomförande beakta gällande regler avseende väghållning i väglagen (1971:948). Trafikverket ska också utreda om det krävs författningsförändringar och lämna nödvändiga författningsförslag samt utreda vilka kostnader som kan uppstå och hur dessa ska finansieras. Uppdraget ska redovisas senast den 17 juni 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2019/20:236 Naturvård och biologisk mångfald Mot. 2019/20:2774 yrkande 10, bet. 2019/20:MJU15 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 38), 2021/22:75 (N 30) och 2022/23:75 (LI 40). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om licensjakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över förutsättningarna för att utöka licensjakten på varg i områden där vargstammen behöver minskas (bet. 2019/20:MJU15 s. 44). Länsstyrelserna beslutade inför licensjakten 2022 att jakten ska riktas till vissa revir i sin helhet för att glesa ut koncentrationen av vargar i mellersta Sverige. Regeringen avser att följa utvecklingen och effekterna av länsstyrelsernas beslut. Regeringen beslutade den 4 augusti 2022 om ändringar i förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, lo, järv och kungsörn så att miniminivåer för varg fastställs per rovdjursförvaltningsområde i stället för både per rovdjursförvaltningsområde och vart och ett av länen. Syftet är att öka flexibiliteten i förvaltningen och ta hänsyn till populationens täthet. För de övriga arterna fastställs nivåerna fortfarande per län. Ändringen trädde i kraft den 1 november 2022. Regeringen beslutade i maj 2022 om tre uppdrag. Naturvårdsverket ska undersöka om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall på 170–270 som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). Uppdraget ska redovisas senast den 11 oktober 2024. Naturvårdsverket ska även utreda om, och i så fall hur, skyddsjakt på varg kan utvecklas för att mer effektivt kunna förhindra skador på bl.a. tamdjur orsakade av varg och bättre bidra till rovdjurspolitikens övergripande och långsiktiga mål samt vid behov uppdatera aktuella riktlinjer om skyddsjakt på varg. Uppdraget redovisades i en rapport den 31 mars 2023. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I övrigt fortgår utredningsarbete hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt ska även ta fram övergripande gemensamma riktlinjer för vilka åtgärder som behöver vidtas om varg som har invandrat till Sverige från Finland eller Ryssland ska kunna flyttas inom Sverige, med hänsyn till smittskyddet i kombination med risker för skador inom renskötseln. Uppdraget ska redovisas senast den 12 april 2024. Regeringen ändrade den 13 juli 2023 uppdraget till Naturvårdsverket att utveckla vargförvaltningen i den delen som avser en analys av referensvärde på följande sätt. Naturvårdsverket ska utifrån bästa tillgängliga kunskap och vetenskapliga expertis analysera hur vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) skulle kunna vara i enlighet med riksdagens tillkännagivande och inom det intervall på 170–270 individer som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). I analysen ska särskilt redovisas under vilka förutsättningar referensvärdet kan vara i den lägre delen av intervallet. Vid genomförandet av uppdraget ska Naturvårdsverket löpande informera Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Uppdraget avseende den ändring som beslutats ska redovisas senast den 30 juni 2024. I övrigt gäller det tidigare uppdraget oförändrat. Parallellt verkar regeringen för att sänka vargens skyddsstatus genom att föreslå att vargen flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. Punkten är inte slutbehandlad. 35. Rskr. 2019/20:323 Trafiksäkerhet Mot. 2019/20:2161, bet. 2019/20:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 39),2021/22:75 (I 28) och 2022/23:75 (LI 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om synfältsdefekter och dispens*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekter bör återinföras och att ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter bör utredas (bet. 2019/20:TU14 s. 73 f.). Transportstyrelsen har gjort en analys av att använda simulator som grund för att kunna bedöma om en person som inte uppfyller de medicinska kraven gällande syn ändå på ett säkert sätt kan framföra ett vägfordon och därför kan medges undantag från kraven. Enligt utvärderingen behöver metoden kunna valideras, vilket inte har skett. Statens väg- och transportforskningsinstitut handhar den simulator som tidigare har använts. Den 16 september 2021 gav regeringen Statens väg- och transportforskningsinstitut i uppdrag att i samarbete med Transportstyrelsen och Trafikverket analysera möjligheterna att utveckla metoderna för att kunna bedöma om ett undantag kan medges från de medicinska kraven gällande horisontellt synfält för körkort. I uppdraget ingick att utreda förutsättningarna för att utveckla och validera simulatortester och praktiska körprov i bana eller i trafik som en del av underlaget för att bedöma om en person som inte uppfyller de medicinska kraven gällande horisontellt synfält för körkort ändå på ett säkert sätt kan framföra ett vägfordon på väg och därför med undantag från dessa krav kan få körkort. Uppdraget redovisades den 31 oktober 2022. Redovisningen innehåller förslag om att ytterligare utredningsåtgärder vidtas. Regeringen gav den 17 oktober 2023 Transportstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att ett körprov i verklig trafik för B-körkort ska kunna användas som en del av bedömningen av undantag från de medicinska kraven för den som har synfältsbortfall. Transportstyrelsen ska redovisa uppdraget senast den 15 juni 2025. Redovisningen av uppdraget bör inväntas innan någon ytterligare åtgärd vidtas med anledning av tillkännagivandet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 36. Rskr. 2020/21:82 Skyddsjakt på varg Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:MJU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 51), 2021/22:75 (N 36) och 2022/23:75 (LI 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skyddsjakt på varg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyddsjakt på varg (bet. 2020/21:MJU5 s. 8). Enligt tillkännagivandet bör regeringen ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram nya rekommendationer för skyddsjakt på varg som också gör det möjligt att fatta beslut om skyddsjakt på ett helt revir, göra det tryggare, enklare och snabbare för personer att ansöka om skyddsjakt, se över sekretessbestämmelserna i samband med skyddsjakt och licensjakt, se till att staten tar ett större ansvar för skyddsjakt och att utreda förutsättningarna för att bekosta utbildning av certifierade hundar genom viltskadeanslaget. Regeringen gav den 24 mars 2022 Naturvårdsverket i uppdrag att utreda behov av författningsändringar i syfte att förhindra spridning av och skydda vissa uppgifter kopplade till jakt och jägare. Naturvårdsverket redovisade uppdraget i en rapport den 15 december 2022. Rapporten bereds inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade i maj 2022 om tre uppdrag. Naturvårdsverket ska undersöka om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall på 170–270 som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). Uppdraget ska redovisas senast den 11 oktober 2024. Naturvårdsverket ska även utreda om, och i så fall hur, skyddsjakt på varg kan utvecklas för att mer effektivt kunna förhindra skador på bland annat tamdjur orsakade av varg och bättre bidra till rovdjurspolitikens övergripande och långsiktiga mål samt vid behov uppdatera aktuella riktlinjer om skyddsjakt på varg. Uppdraget redovisades den 31 mars 2023. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I övrigt fortgår utredningsarbete hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt ska även ta fram övergripande gemensamma riktlinjer för vilka åtgärder som behöver vidtas om varg som har invandrat till Sverige från Finland eller Ryssland ska kunna flyttas inom Sverige med hänsyn till smittskyddet i kombination med risker för skador inom renskötseln. Uppdraget ska redovisas senast den 12 april 2024. Regeringen gav den 13 juli 2023 Naturvårdsverket i uppdrag att, utifrån dagens förhållanden, ta fram uppdaterade riktlinjer, så kallade tumregler, som kan användas vid skyddsjakt efter varg. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 37. Rskr. 2020/21:224 Fastighetsrätt Mot. 2020/21:1615 m.fl., bet. 2020/21:CU11 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 61) och 2022/23:75 (LI 45). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om tillgång till geodata*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör prioritera att tillgängliggöra geodata och skynda på arbetet med standardiseringen av geodata (bet. 2020/21:CU11 s. 54 f.) och därmed bifallit motionerna 2020/21:1615 yrkande 5, 2020/21:3408 yrkandena 40 och 41, 2020/21:3585 yrkande 38 och delvis bifallit motion 2020/21:1547 yrkande 1. Som framgår av civilutskottets betänkande antogs under 2019 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (öppna data-direktivet). Direktivet är en omarbetning av direktiv 2003/98/EG och anger bl.a. att värdefulla datamängder, dvs. handlingar vars vidareutnyttjande är förknippat med stora samhällsekonomiska vinster, ska tillgängliggöras avgiftsfritt, vara maskinläsbara samt förenliga med villkor för öppna licenser. Europeiska kommissionen publicerade i januari 2023 en genomförandeakt där det preciseras vilka värdefulla datamängder som ska tillgängliggöras avgiftsfritt. I genomförandeakten är det endast en del av Lantmäteriets geodata som ska tillgängliggöras avgiftsfritt. Ett svenskt genomförande av öppna data-direktivet är en del i arbetet med tillkännagivandet om öppna geodata. Det svenska genomförandet bedrivs för närvarande med inriktningen att regeringen ska ha tagit fram förslag som kan genomföras till årsskiftet 2024/2025. Regeringen har den 21 april 2022 gett Boverket i uppdrag att ta fram lösningar som främjar en enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen (2010:900) i en digital miljö, vilket bl.a. omfattar en förstudie om geografiskt relaterade planeringsunderlag. Regeringen har även genom en ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Lantmäteriet den 1 september 2022 tillfört medel till Sveriges geologiska undersökning. Medlen får användas för att tillgängliggöra geotekniskt planeringsunderlag i den nationella geodataplattformen, där standardiserade dataset ska tillgängliggöras. Vidare har regeringen den 19 maj 2022 gett länsstyrelserna i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket och Lantmäteriet ta fram och sammanställa underlag för en nationellt heltäckande digital redovisning av gällande strandskyddsbestämmelser (M2022/01080). Länsstyrelserna har i en delredovisning av uppdraget i juni 2023 bedömt att det utifrån nuläget är möjligt att leverera ett digitalt skikt för generellt och utökat strandskydd inom uppdragets utsatta tid. Uppdraget ska slutredovisas senast den 20 december 2024. Efter regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2023 tillfördes Lantmäteriets anslag 20 miljoner kronor för att myndigheten ska kunna påbörja arbetet med att göra särskilt värdefulla datamängder fritt tillgängliga för den som vill använda uppgifterna (prop. 2022/23:99 utg.omr. 18, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254). Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 har Lantmäteriet tillförts ytterligare 40 miljoner kronor för arbetet med att anpassa de tekniska standarderna för de geografiska data som myndigheten tillhandahåller och för att genomföra de it- och verksamhetsutvecklingsåtgärder som krävs för att kunna tillhandahålla myndighetens geografiska data (prop. 2023/24:1 utg.omr. 18, bet. 2023/24:CU1, rskr. 2023/24:87). Därefter beräknas myndigheten tillföras ytterligare 40 miljoner kronor årligen fram till 2030. Anpassningarna krävs för att uppnå de krav som ställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/138 av den 21 december 2022 om fastställande av en förteckning över särskilda värdefulla dataset och arrangemangen för offentliggörande och vidareutnyttjande av dessa. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 38. Rskr. 2020/21:260 Skogspolitik Mot. 2020/21:729 m.fl., bet. 2020/21:MJU15 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 53) och 2022/23:75 (LI 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om åtgärder mot almsjuka och askskottsjuka*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska ge lämplig myndighet eller forskningsinstitut, t.ex. Skogforsk, i uppdrag att ta fram och genomföra ett växtförädlingsprojekt för resistens mot almsjuka respektive askskottsjuka (bet. 2021/22:MJU15 s. 70). Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) fick i regleringsbrev för budgetåret 2022 i uppdrag att sammanställa pågående svensk forskning om almsjuka och askskottsjuka samt forsknings- och utvecklingsprojekt kring motståndskraftigt växt- och plantmaterial. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 15 mars 2022. Formas rapport innehåller en forskningssammanställning samt en rekommendation kring vidare arbete för att öka resistens mot almsjuka och askskottsjuka. Regeringen beslutade den 27 april 2023 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att identifiera inhemska skogsträd där förädling kan vara en kostnadseffektiv åtgärd för långsiktigt bevarande samt, om utredaren bedömer det ändamålsenligt, föreslå hur förädlingsverksamhet ska hanteras, exempelvis i form av ett förädlingsprogram (dir. 2023:60). Åtgärden svarar väl mot tillkännagivandet eftersom syftet är att öka motståndskraften hos hotade skogsträd såsom alm och ask mot skadegörare och långsiktigt bevara sådana arter. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 39. Rskr. 2020/21:334 Luftfartsfrågor Prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 39) och 2022/23:75 (LI 47). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om framtiden för Bromma och Arlanda flygplats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om framtiden för Bromma och Arlanda flygplats (bet. 2020/21:TU14 s. 21 f.). I betänkandet anför trafikutskottet bl.a. att regeringen bör få i uppdrag att ta fram en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd, för att säkra tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet baserat på tillförlitliga prognoser samt att regeringen bör återkomma senast i december 2021 med en plan för Arlandas utveckling. Regeringskansliet uppdrog den 27 april 2021 åt en s.k. bokstavsutredare att bl.a. beskriva och redovisa åtgärder för att säkra nödvändig kapacitet vid Arlanda flygplats vid en avveckling av Bromma flygplats. Bokstavsutredaren redovisade sitt uppdrag den 31 augusti 2021 i promemorian Bromma flygplats – underlag för avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25). Promemorian har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.2 s. 20 f.) angav regeringen att den kommer att återkomma till riksdagen för att informera om hur regeringen avser att hantera tillkännagivanden. Vidare konstaterade regeringen i propositionen att arbetet med tillkännagivandet inte skulle kunna ske inom den tid som anges i tillkännagivandet och att regeringen avsåg att återkomma i frågan. Den 15 februari 2022 fick en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd, för att säkra tillräcklig flygplatskapacitet i Stockholmsområdet baserat på tillförlitliga prognoser (I2022/00382). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 14 juni 2022 i promemorian Arlanda flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11). Promemorian, som har remissbehandlats, innehåller en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats och den utgör värdefullt underlag för regeringen vid fortsatta överväganden om att skapa bättre förutsättningar för Arlanda flygplats. Den 30 maj 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige (I2022/01211). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian, som har remissbehandlats, innehåller inga förslag eller bedömningar beträffande Arlanda flygplats utöver dem som tidigare har redovisats i promemorian Arlanda flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11). I budgetpropositionen för 2024 konstaterade regeringen att den inte avser att vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av tillkännagivandet och att det därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 40. Rskr. 2020/21:364 Förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter Prop. 2020/21:134, bet. 2020/21:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 57) och 2022/23:75 (LI 48). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om utvärdering av lagens konsekvenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera lagens konsekvenser och villkoren för köpare, leverantörer och primärproducenter i jordbruks- och livsmedelskedjan (bet. 2020/21:MJU21 s. 21 f.). I utskottets betänkande anges att utvärderingsarbetet ska bestå dels av en återrapportering två år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2023, dels en slutrapportering fyra år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2025. Regeringen gav den 22 juni 2023 Konkurrensverket i uppdrag att utvärdera lagens konsekvenser och villkor. Konkurrensverket ska delredovisa uppdraget två år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2023, och slutrapportera uppdraget fyra år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 41. Rskr. 2020/21:379 Förarbevis för vattenskoter Prop. 2020/21:190, bet. 2020/21:TU12 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 41) och 2022/23:75 (LI 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om lagens omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att införa ett nytt teknikneutralt obligatoriskt förarbevis kopplat till fart för vissa vattenfordon (bet. 2020/21:TU12 s. 15). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter trädde i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Regeringen anser att det är relevant att avvakta effekterna av de regeländringar avseende vattenskotrar som trädde i kraft den 1 maj 2022 innan en översyn av behovet av ytterligare regler görs. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utfärdare av förarbevis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer som erbjuder utbildning och examination möjlighet att utfärda förarbevis (bet. 2020/21:TU12 s. 16). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter trädde i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Regeringen anser att det är relevant att avvakta effekterna av de regeländringar avseende vattenskotrar som trädde i kraft den 1 maj 2022 innan en översyn av behovet av ytterligare regler görs. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 42. Rskr. 2020/21:409 Framtidens infrastruktur Prop. 2020/21:151, bet. 2020/21:TU16 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 45) och 2022/23:75 (LI 50). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 9 om utbyggnaden av laddinfrastruktur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om utbyggnaden av laddinfrastruktur (bet. 2020/21:TU16 s. 105 f.). Regeringen föreslog i budgetproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.26.16 s. 105) att det s.k. klimatklivet för bl.a. stöd till laddinfrastruktur förstärks kraftigt. Regeringen föreslog vidare i propositionen att medel tillförs för att genomföra en elektrifieringsstrategi, i vilken regeringen tar ett helhetsgrepp om förutsättningarna för att möjliggöra en omfattande elektrifiering (prop. 2021/22:1 utg.omr. 21 avsnitt 2.9.4 s. 36). I propositionen föreslog regeringen dessutom att tidigare aviserade stöd på 550 miljoner kronor under 2022 skulle tillföras insatser för att påskynda elektrifieringen av tunga vägtransporter inom de mest trafikerade områdena och 50 miljoner för stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon för tillgänglighet längs större vägar (prop. 2021/22:1 utg.omr. 21 avsnitt 2.9.5 s. 38). Riksdagen fattade emellertid beslut om att bl.a. flytta anslaget för dessa satsningar till utgiftsområde 20 och inom det utgiftsområdet skapa ett nytt anslag benämnt Laddinfrastruktur som uppgår till 600 miljoner kronor (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Efter förslag från regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 avsnitt 2.9.10 s. 45), flyttades det aktuella anslaget tillbaka till utgiftsområde 21 (bet. 2022/23:NU3, rskr. 2022/23:78). På uppdrag av regeringen redovisade Trafikverket den 30 november 2021 ett förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033. I förslaget redogjorde Trafikverket för hur det fortsatta genomförandet av den plan för elektrifiering av delar av det statliga vägnätet som Trafikverket redovisade i februari 2021 borde ske. Trafikverkets förslag har remissbehandlats. Elvägsutredningen överlämnade den 1 september 2021 betänkandet Regler för statliga elvägar (SOU 2021:73). Betänkandet har remissbehandlats. Den 14 juli 2021 presenterade EU-kommissionen ett förslag till förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel som ska ersätta Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Rådet antog en allmän riktlinje den 2 juni 2022. Europaparlamentet beslutade om sin position den 19 oktober 2022 och därefter inleddes trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger, som nu har avslutats. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 Nationell strategi för elektrifiering – en trygg, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning för en historisk klimatomställning (I2022/00299 m.fl.). Strategin tydliggör regeringens inriktning för det fortsatta arbetet i 12 punkter och omfattar totalt 67 åtgärder som ska genomföras under åren 2022–2024. Åtgärd 29 innebär att regeringen avser att ge Statens energimyndighet och Trafikverket i uppdrag att ta fram ett nationellt handlingsprogram för en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig publik och icke-publik laddinfrastruktur samt tankinfrastruktur för vätgas. Åtgärd 30 innebär att regeringen, som en del i framtagandet av det nämnda handlingsprogrammet avser att initiera en översyn av befintliga uppdrag, regelverk, statliga stöd, avdrag och krav på laddinfrastruktur. Avsikten är att översynen ska inkludera en bedömning av om styrmedlen är anpassade för att samlat uppnå en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig laddinfrastruktur för att möjliggöra elektrifiering av vägtransporterna i hela landet samt om hänsyn tas till de olika förutsättningarna och behoven av laddinfrastruktur som finns för lätta respektive tunga fordon. Vid behov ska förslag lämnas på åtgärder som krävs för att användbarhet, tillräcklig kapacitet, redundans och tillförlitlighet i tank- och laddinfrastrukturen kan säkerställas och upprätthållas över tid. För genomförandet av strategin har 20 miljoner kronor avsatts avseende 2022 och 35 miljoner kronor respektive 25 miljoner kronor avseende 2023 och 2024. Regeringen beslutade den 10 februari 2022 förordningen (2022:107) om statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter. Förordningen innehåller bestämmelser om statligt stöd för att bygga infrastruktur och utveckla regionala elektrifieringspiloter för tunga godstransporter på väg. Stödet syftar till att påskynda elektrifieringen av regionala tunga godstransporter. Den 10 februari 2022 gav regeringen Statens energimyndighet dispositionsrätt till 1 551 miljoner kronor på det nyinrättade anslaget 1:23 Laddinfrastruktur inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Vidare gav regeringen samma dag Statens energimyndighet i uppdrag att hantera ansökningar om och utbetalningar av statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter samt att samordna arbetet med informationsspridning och informera om kopplingar till andra stöd inom området. I samma beslut gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag att, utifrån sin roll som regionala samordnare av arbetet med energiomställningen och minskad klimatpåverkan, för inkomna ansökningar bistå Statens energimyndighet med en bedömning om av om projekt är strategiskt viktiga för att påskynda elektrifieringen av regionala tunga godstransporter (I2022/00352). Vidare gav regeringen den 24 mars 2022 Transportstyrelsen i uppdrag att föreslå ett avgiftssystem för statliga elvägar (I2022/00772). Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 8 november 2022 (LI2023/01296). Regeringen gav dessutom den 31 mars 2022 Trafikverket i uppdrag att fortsatt samordna innovationssamarbetet med Tyskland och Frankrike avseende elvägar (I 2022/00840). Trafikverket redovisade uppdraget den 1 november 2022 (LI2023/01295). Den 14 juli 2021 presenterade EU-kommissionen ett förslag till förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel som ska ersätta Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Förslaget behandlades i rådet under våren 2022. I den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 som regeringen beslutade den 7 juni 2022 får Trafikverket i uppdrag att fortsätta planeringen av elvägar och utifrån den tidigare utbyggnadsplanen identifiera lämpliga sträckor. En möjlig etapp ska redovisas senast i december 2024. I enlighet med åtgärd 29 och 30 i Nationell strategi för elektrifiering – en trygg, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning för en historisk klimatomställning (I2022/00299) gav regeringen den 28 juli 2022 Statens energimyndighet och Trafikverket i uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas (I2022/01562). Inom ramen för framtagandet av handlingsprogrammet ska Statens energimyndighet och Trafikverket genomföra en översyn av befintliga uppdrag, regelverk, statliga stöd, avdrag och krav i fråga om laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas. Översynen ska inkludera en bedömning av om det finns förutsättningar för att samlat uppnå en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig laddinfrastruktur för att möjliggöra elektrifiering av vägtransporterna i hela landet samt om hänsyn tas till de olika förutsättningarna för och behoven av laddinfrastruktur som finns för lätta respektive tunga fordon. Den del av uppdraget som gäller frågan om översyn av styrmedel redovisades den 1 februari 2023. Uppdraget slutredovisades den 1 november 2023. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 avsnitt 2.9.10 s. 45) att 1,09 miljarder kronor skulle avsätts under 2023 för utbyggnad av laddinfrastruktur. Vidare beräknade regeringen att 1 miljard kronor ska avsättas för 2024 och 505 miljoner kronor för 2025 för samma ändamål. Enligt förslaget får medlen användas för utgifter för stöd till och investeringar i publika stationer för snabbladdning av elfordon för ökad tillgänglighet, redundans och kapacitetshöjning längs större vägar, stöd till publik laddning på allmän platsmark och infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter genom statiskstationär laddning eller tankning samt för utbyggnad av infrastrukturen för ellastbilar i regionala nätverk och sammanhängande stråk mellan Sveriges större städer. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2022/23:NU3, rskr. 2022/23:78). Därutöver föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.26.16 s. 103) att 400 miljoner kronor skulle avsättas under 2023 för ytterligare investeringar i laddinfrastruktur på lokal och regional nivå genom Klimatklivet. I propositionen beräknade regeringen att 500 miljoner kronor ska avsättas för 2024 och 2025 för samma ändamål. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2022/23:MJU1, rskr. 2022/23:97). I juli 2023 beslutades den EU förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel som EU-kommissionen tog initativ till i juli 2021 (Europaparlamentets och rådets förordning 2023/1804 av den 13 september 2023 om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel och om upphävande av direktiv 2014/94/EU). Förordningen innebär bl.a. att medlemsstaterna ska säkerställa att publik laddinfrastruktur för vägfordon byggs ut både vad gäller omfattning och kapacitet till 2025, 2027 och 2030. Fastställda utbyggnadsmål finns också för landström i hamnar och elförsörjning på flygplatser till parkerade flygplan. Förordningen innehåller också bestämmelser om gemensamma tekniska specifikationer, bl.a. för laddinfrastruktur för att säkerställa driftskompatibilitet. I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen förlängda och förstärkta satsningar på laddinfrastruktur för både lätta och tunga fordon (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21 avsnitt 2.9.8 s. 47 f.). Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2023/24:NU3, rskr. 2023/24:94). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2024 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2023/24:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.2 s. 27 f.). Punkten är slutbehandlad. 43. Rskr. 2020/21:410 Utfodring av vilt Prop. 2020/21:183, bet. 2020/21:MJU22 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 59) och 2022/23:75 (LI 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om utvärdering av ändringarna i jaktlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av lagändringarnas konsekvenser under nästa mandatperiod (bet. 2020/21:MJU22 s. 26). Regeringens bedömning i propositionen Utfodring av vilt (prop. 2020/21:183) är att en utvärdering av ändringarna i jaktlagen och de föreskrifter som meddelas med stöd av dessa ändringar bör göras några år efter ikraftträdandet. Enligt tillkännagivandet ska planerad utvärdering ske under innevarande mandatperiod. Lagändringen trädde i kraft den 1 oktober 2021. Länsstyrelsen i Jönköpings län fattade i januari 2022 beslut om villkor för utfodring av klövvilt med stöd av den nya lagstiftningen. Detta beslut överklagades. Den 5 december 2022 biföll förvaltningsrätten överklagandet och upphävde länsstyrelsens beslut. Kammarrätten i Jönköping beslutade den 1 november 2023 att inte bevilja prövningstillstånd. På grund av rättsprocessen har övriga länsstyrelser huvudsakligen avvaktat med att fatta beslut, vilket innebär att underlaget för att utvärdera effekterna av den nya lagstiftningen är mycket begränsat i nuläget. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2021/22 44. Rskr. 2021/22:61 Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 65) och 2022/23:75 (LI 52). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utflyttning av trålgränsen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att flytta ut trålgränsen (bet. 2021/22:MJU6 s. 33). Regeringen gav den 19 maj 2022 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön, i syfte att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur. Havs- och vattenmyndigheten ska inom respektive försöksområde möjliggöra att ett visst yrkesfiske kan bedrivas. Den 22 december 2022 beslutade regeringen att utöka uppdraget för att inkludera samtliga förvaltningsområden för sill och strömming i Östersjön. Havs- och vattenmyndigheten lämnade i april 2023 en skriftlig lägesrapport om hur arbetet med uppdraget fortgår. Havs- och vattenmyndigheten ska årligen i april delredovisa hur arbetet fortskrider. Uppdraget ska slutredovisas senast 30 april 2027. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd (bet. 2021/22:MJU6 s. 34). I samband med förhandlingen 2016 inför beslut om en förvaltningsplan för torsk, sill/strömming och skarpsill verkade Sverige för, och fick gehör för, att inkludera en översynsklausul i EU-förordningen. Kommissionen presenterade sin första utvärderingsrapport i september 2020 och drar slutsatsen att den fleråriga planen utgör ett stabilt, långsiktigt instrument för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken i Östersjön. Planen ska utvärderas vart femte år vilket innebär att nästa utvärdering förväntas under 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Sveriges deltagande i regionala samarbetsorgan och i Internationella havsforskningsrådet (ICES)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges deltagande i regionala samarbetsorgan och i Internationella havsforskningsrådet (ICES) (bet. 2021/22:MJU6 s. 35). Av tillkännagivandet följer dels att Sverige i det regionala samarbetet inom den gemensamma fiskeripolitiken, inom Baltfish och Scheveningen och inom de regionala rådgivande nämnderna samt inom Helcom ska vara pådrivande för att den vetenskapliga rådgivningen från ICES säkerställer en ekosystembaserad förvaltning i Östersjön och Nordsjön, dels att regeringen ska se till att Sverige aktivt förvaltar sitt medlemskap i ICES genom att ta till vara möjligheten att begära underlag från ICES, både via kommissionen och direkt som enskild medlemsstat eller tillsammans med andra medlemsstater (bet. 2021/22:MJU6 s. 36). Regeringen kan konstatera att i ICES drygt 200 arbetsgrupper deltar i dagsläget ca 160 svenska experter. Sverige har även en delegat och flera alternerande delegater i ICES vetenskapliga kommitté (SCICOM) respektive i ICES rådgivande kommitté (ACOM). Havs- och vattenmyndigheten samordnar löpande det administrativa arbetet med nomineringsförslag till ICES arbetsgrupper. Detta görs i samarbete med relevanta myndigheter, organisationer och lärosäten. Företrädare för Regeringskansliet sitter i ICES råd och har mandatet att nominera svenska experter till ICES arbetsgrupper. Havs- och vattenmyndigheten och Regeringskansliet har en öppen inställning till deltagandet av experter i ICES arbetsgrupper vilket bidrar till brett deltagande från olika universitet och lärosäten även i arbetsgrupper som rör den marina miljön, vattenbruk och avseende socioekonomi. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Havs- och vattenmyndigheten och Havsmiljöinstitutet har under 2023 etablerat en process för hur medel från nationella forskningsprogrammet för hav och vatten kan tilldelas svenska forskare för ytterligare deltagande i ICES. De data som ligger till grund för ICES rådgivning samlas in av ICES medlemsländer. För medlemsstater i EU sker detta huvudsakligen inom ramen för det arbete som bedrivs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 199/2008. För EU:s datainsamling finns sex regionala koordineringsgrupper som syftar till att samordna berörda medlemsstater. Sverige deltar i gruppen för Östersjön, för Nordatlanten och Nordsjön samt för ekonomiska frågor. Utöver experter från Havs- och vattenmyndigheten så deltar även experter från Statens jordbruksverk och Sveriges lantbruksuniversitet i vissa av de regionala koordineringsgrupperna. Regeringens bedömning är att Sverige redan i dag har en ledande roll och ett högt engagemang inom ICES och arbete pågår för att ytterligare öka Sveriges deltagande i organisationen med kompetens inom flera vetenskapsområden som rör mänsklig påverkan på den marina miljön utöver fiske. Sverige deltar även aktivt i det regionala samarbetet i Baltfish och Scheveningen där regeringen driver vikten av att det finns tillfredsställande vetenskapliga underlag för att grupperna ska kunna lägga fram gemensamma rekommendationer till Europeiska kommissionen. Eftersom den gemensamma fiskeripolitiken omfattas av EU:s exklusiva kompetens utgör Europeiska kommissionen en viktig beställare av återkommande rådgivning om hållbart nyttjande av fiskbestånden i Nordostatlanten och Östersjön. En majoritet av fiskbestånden i EU:s vatten delas med tredjeländer som också är medlemmar i ICES varför dessa länder gemensamt samordnar förfrågningar till ICES om vetenskapliga råd. Regeringen har genom deltagande i dessa konsultationer aktivt bidragit till förfrågningar om vetenskaplig rådgivning för bestånd av intresse för Sverige. Detta har till exempel varit fallet vad gäller förvaltningsstrategi för räka, och för en förfrågan från EU om förvaltning av Nordsjösill och behoven av att även beakta vårlekande sill från Östersjön i denna förvaltning. Ett annat exempel är en förfrågan från EU till ICES gällande strömming i centrala Östersjön och i Rigabukten avseende ålders- och storlekssammansättning och orsaker till bristen på stor strömming som observerats. Denna förfrågan tillkom genom ett uttalande på rådsmötet i oktober 2022 som initierats av den svenska regeringen. Avseende deltagande i de regionala rådgivande nämnderna är EU:s medlemsstater endast observatörer. Representanter i nämnderna är intresseorganisationer som företräder såväl fiskerinäringen, miljöorganisationer som andra intressen inom fiskeripolitiken. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2024 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2023/24:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 32 f.) Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om beaktande av det småskaliga fisket och fiske för direkt användning som livsmedel vid beslut om fiskekvoter och tilldelning av fiskekvoter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vid beslut om fiskekvoter och tilldelning av fiskekvoter beakta dels det småskaliga fisket, dels fiske för direkt användning som livsmedel vars landningar sorteras (bet. 2021/22:MJU6 s. 36). Havs- och vattenmyndigheten har i sitt regleringsbrev sedan tidigare mål om hållbart nyttjande och hållbar förvaltning med uppgift att särskilt belysa utvecklingen av det småskaliga kustnära fisket. Myndigheten redovisar bl.a. hur det småskaliga fisket prioriteras vid den nationella fördelningen av fiskemöjligheter t.ex. avseende torsk och strömming. Regeringen gav den 19 maj 2022 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön. I uppdraget ska särskild hänsyn tas till det småskaliga fisket genom att Havs- och vattenmyndigheten inom respektive försöksområde ska möjliggöra att ett visst yrkesfiske kan bedrivas. Sådan möjlighet bör kunna ges till försöksverksamhet, småskaligt fiske och fiske som är av lokal eller regional betydelse och som fiskar för direkt användning som livsmedel. Fiske ska dock endast tillåtas om syftet med det vetenskapliga projektet inte bedöms motverkas. Havs- och vattenmyndigheten lämnade i april 2023 en skriftlig lägesrapport om hur arbetet med uppdraget fortgår. Sverige verkar i förhandlingar i EU:s ministerråd för att regleringar inte oproportionerligt ska drabba det småskaliga fisket. I linje med detta har regeringen bl.a. verkat och fått gehör för att lekfredningsperioderna som syftar till att skydda torskens lek är utformade på så sätt att visst småskaligt fiske, exempelvis efter kvabbso/stenbit, och visst fiske för humankonsumtion, exempelvis efter sill, kan fortgå under dessa perioder också i syfte att tillhandahålla råvara till berörda beredningsföretag. I linje med detta har regeringen även verkat och fått gehör för att visst riktat fiske möjliggörs för småskaligt fiske av sill med passiva redskap i västra Östersjön. Inför ministerrådets beslut den 24 oktober 2023 om fiskemöjligheter i Östersjön verkade regeringen för att det småskaliga kustnära fisket skulle kunna fortsätta att fiska sill och strömming i hela Östersjön för att möjliggöra råvaruförsörjning till den svenska beredningsindustrin som har som syfte att leverera produkter till humankonsumtion. Den 4 maj 2023 gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att föreslå ett system med överlåtbara fiskerättigheter i fisket efter bottenlevande arter. Havs- och vattenmyndigheten ska föreslå ett system med överlåtbara fiskerättigheter som kan bidra till en anpassning av fiskekapaciteten till tillgängliga fiskemöjligheter, bättre förutsägbarhet och lönsamhet för företagen samt bättre förutsättningar för investeringar i modern och mer miljövänlig teknik. Samtidigt ska systemet möjliggöra att särskild hänsyn tas till småskaligt kustnära fiske och regional spridning samt möjligheter att bibehålla och stärka fiskerinäringens värdekedjor regionalt och lokalt. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2024. Vidare gav regeringen den 3 juli 2023 Statens jordbruksverk i uppdrag att ta fram en handlingsplan med förslag på en långsiktig vision för den blå värdekedjan i Sverige. Syftet är i linje med regeringens politik att mer av fångsterna ska kunna landas i svenska hamnar och beredas i Sverige. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om regellättnader vid licensgivning för småskaligt fiske*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regellättnader vid licensgivning för småskaligt fiske (bet. 2021/22:MJU6 s. 37). Havs- och vattenmyndigheten ger inte fiskelicens om det inte finns tillräcklig tillgång på fisk. I vissa fall kan det saknas regional och lokal uppskattning av fångster samtidigt som datainsamlingen i dessa områden brister. Regeringen beslutade därför i Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för 2022 att myndigheten ska redovisa arbetet för att säkerställa att den fiskeriberoende fångststatistiken från sjöar och kustområden håller en hög kvalitet samt redovisa pågående insatser och resultatet av insatser som har gjorts för att förbättra och förenkla datainsamlingen och beståndsuppskattningarna på detta område. Återrapportering gjordes i myndighetens årsredovisning för 2022. Den 22 december 2022 gav regeringen även Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att efter dialog med berörda myndigheter utreda hur beståndsuppskattningar utifrån fiskeriberoende och fiskerioberoende data tillsammans med dispens- och licensprövningar kan utvecklas för att, där beståndssituationen tillåter, möjliggöra nyetableringar av ett konkurrenskraftigt småskaligt fiske i våra insjöar och längs våra kuster. Undantag från behovet av yrkesfiskarlicens för småskaligt fiske för egen livsmedelsverksamhet bör också övervägas. Beståndsuppskattningarna ska även kunna bidra till miljöövervakning. Uppdraget redovisades den 30 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om förvaltningen av storspigg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förvaltningen av storspigg (bet. 2021/22:MJU6 s. 54). Havs- och vattenmyndigheten har sedan 2021 ett provtagningsprojekt som Sveriges lantbruksuniversitet genomför tillsammans med det pelagiska fisket. Under 2022 har sex pelagiska fartyg haft försökstillstånd för att utveckla ett fiske efter spigg i Östersjön. För närvarande analyserar myndigheterna tillförlitligheten i data och om ytterligare provtagning bör ske i syfte att kunna utvärdera åtgärdens effekt på att begränsa tillväxten av storspiggsbestånden. Regeringen gav den 19 maj 2022 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön. Myndigheten ska årligen i april från och med 2023 komma in med en lägesrapport om genomförandet av uppdraget. Havs- och vattenmyndigheten ska därefter senast den 30 april 2027 lämna en slutredovisning. Syftet är att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur. I det vetenskapliga projektet kommer även storspiggens roll att utvärderas. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2, 4, 5 och 8. 45. Rskr. 2021/22:152 Väg- och fordonsfrågor Skr. 2020/21:32, bet. 2021/22:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 57). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om miljökontroll i fordonsbesiktningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör utreda vilka konsekvenser de svenska kraven på miljökontroll har fått i jämförelse med miljökontrollen i andra länder i EU (bet. 2021/22:TU7 s. 68.). Den 17 februari 2022 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att analysera vilka förutsättningar som skulle behöva ändras för att genom skärpt miljökontroll vid besiktning kunna förbättra luftkvaliteten. Uppdraget förutsätter att Transportstyrelsen analyserar konsekvenserna av de svenska kraven på miljökontroll i relation till relevanta och kända jämförelsepunkter. Uppdraget redovisades den 15 februari 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 24 om vinterväghållning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vinterväghållning (bet. 2021/22:TU7 s. 138 f.). Regeringskansliet har remitterat trafikutskottets betänkande till Trafikverket för att myndigheten skulle få lämna synpunkter på hanteringen av tillkännagivandet. Som svar på remissen inkom Trafikverket i augusti 2022 med en skrivelse till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet). I skrivelsen redogör Trafikverket för hur verksamhet avseende vinterväghållning utförs och hur upphandlingar utformas och genomförs för att säkerställa en väl fungerande snöröjning av de statliga vägarna samtidigt som hänsyn tas till de enskilda vägarna. Den 15 juni 2023 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att ta fram inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen för planperioden 2026–2037 (LI2023/02737). En del av uppdraget innebär att Trafikverket ska redogöra för pågående arbete med att stärka arbetssätt och metoder för underhållsverksamheten i syfte att förbättra genomförandet utifrån ett kostnads- och kapacitetsperspektiv samtidigt som verksamheten ska vara så lite trafikstörande som möjligt. Uppdraget redovisades den 15 januari 2024 och redovisningen bereds nu inom Regeringskansliet. Redovisningen kommer att ligga till grund för den kommande infrastrukturpropositionen med förslag till nya ekonomiska ramar och inriktning för en ny plan för transportinfrastrukturen. Punkten är inte slutbehandlad. 46. Rskr. 2021/22:178 Jakt och viltvård Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 60). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av jaktlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att göra en översyn av jaktlagstiftningen (bet. 2021/22:MJU16 s. 14). Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen på jaktområdet (dir. 2024:11). Syftet med översynen är att få till stånd dels en modern lagstiftning med tydlig systematik och moderna bestämmelser för långsiktigt hållbar jakt och viltvård, dels ett förbättrat genomförande av EU-rättsliga regler på jaktområdet och ett säkerställande av att genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU-reglerna. Utredaren ska bl.a. utarbeta förslag till en ny jaktlag och en ny jaktförordning, förbättra genomförandet i svensk rätt av EU:s regelverk på jaktområdet, ta ställning till om den straffrättsliga regleringen i jaktlagstiftningen behöver ändras, ta ställning till om regleringen av överklagbarhet av beslut behöver ändras, och lämna nödvändiga författningsförslag som är förenliga med Sveriges EU-rättsliga åtaganden och annan internationell rätt. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2025 (se även rskr. 2014/15:154 punkt 1). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om jakt- och viltvårdsuppdraget*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jakt- och viltvårdsuppdraget (bet. 2021/22:MJU16, s. 17). Den 7 januari 2021 beslutade regeringen om ändringar avseende viltvårdsfonden genom ett uppdrag till Naturvårdsverket att ombesörja delar av det allmänna uppdraget, en förordning genom vilken ideella organisationer kan söka bidrag ur fonden samt en höjning av viltvårdsavgiften. Den 30 september 2021 beslutade regeringen att tilldela Svenska Jägareförbundet ett treårigt organisationsbidrag motsvarande 150 kronor per betald viltvårdsavgift (ca 43 miljoner kronor per år). Den 1 juli 2022 började de av Naturvårdsverket upphandlade avtalen att gälla och samtliga tecknades med Svenska Jägareförbundet. Regeringen beslutade vidare den 4 augusti 2022 en ändring av förordningen (2021:12) om vissa bidrag ur viltvårdsfonden. Genom ändringen förtydligas att bidrag endast kan ges till organisationer som främjar jakt och annan viltvård. Regeringen beslutade även den 10 mars 2022 om ändring i förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. Ändringen innebär bl.a. att myndigheten också ska medverka till att främja brukandet av vilt som resurs. Ändringen trädde i kraft den 1 maj 2022. Genom beslut den 17 maj 2023 ändrade regeringen Naturvårdsverkets pågående viltvårdsuppdrag. Ändringen består dels i att slutredovisningen av uppdraget flyttades fram till den 31 december 2024, dels i att Naturvårdsverket skulle lämna en delredovisning som bl.a. skulle innehålla en bedömning av om det är förenligt med upphandlingsreglerna om någon eller några av viltvårdsåtgärderna i stället kan utföras av en ideell organisation utan ett föregående upphandlingsförfarande. Naturvårdsverket delredovisade uppdraget den 11 januari 2024. Rapporten analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 47. Rskr. 2021/22:179 Planering och byggande Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU12 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 61). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om undantag från energihushållningskraven för timmerhus m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om undantag från kraven på energihushållning och värmeisolering för fulltimmerhus och andra hustyper uppförda med traditionella byggnadssätt (bet. 2021/22:CU12 s. 24 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2023 avseende Boverket gett myndigheten i uppdrag att utreda behovet av undantag från energireglerna för timmerhus. Boverket ska utvärdera hur skärpta kravnivåer i fråga om energihushållning och värmenivåer påverkar möjligheten att uppföra timmerhus och andra skyddsvärda byggnadstyper samt, beroende på utfallet av utvärderingen, överväga om undantag bör införas för de aktuella byggnadstyperna. Uppdraget redovisades den 27 februari 2023 i rapporten Utredning avseende behov av undantag från energireglerna för timmerhus och andra skyddsvärda byggnadstyper (LI2023/01913). Boverket gör i rapporten bl.a. bedömningen att antalet timmerhus som berörs uppskattningsvis är cirka 230 per år och att nybyggda timmerhus kan uppfylla Um-kravet, dvs. den genomsnittliga isolerförmågan hos en byggnads klimatskärm, även med oisolerade väggar, men med vissa begränsningar i utformningen. Boverket bedömer även att införandet av ett undantag för timmerhus och andra skyddsvärda byggnadstyper skulle kunna medföra en relativt svår gränsdragningsproblematik. Regeringen avser att behandla frågan om undantag från energihushållningskraven för timmerhus i samband med genomförandet av det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda som har förhandlats i EU under 2023 och nu väntar på slutligt godkännande. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om undantag från kraven på bygglov och anmälan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om undantag från kraven på bygglov och anmälan för takfönster och takkupor, komplementbostadshus och obemannade butiker på landsbygden (bet. 2021/22:CU12 s. 38 f.) och därmed bifallit motionerna 2021/22:3225 yrkande 22 och 2021/22:3708 yrkandena 68 och 69. Bygglovsutredningens betänkande Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) överlämnades till regeringen den 14 juni 2021. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet med avsikten att en proposition ska lämnas till riksdagen under 2025. Inom Regeringskansliet har promemorian Kravet på anmälan för komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus ska tas bort (LI2023/03666) tagits fram och remitterats. Remissvaren ska ha inkommit senast den 11 mars 2024. I promemorian föreslås ändringar i plan- och byggförordningen (2011:338) som innebär bl.a. att uppförande av ett komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus inte ska kräva en särskild anmälan till byggnadsnämnden innan åtgärderna får vidtas. Förordningsändringarna föreslås träda i kraft samtidigt med de förslag som följer av Bygglovsutredningens förslag. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om undantag från nybyggnadskraven vid flyttning av gamla byggnader*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att göra avsteg från nybyggnadskraven vid flyttning av äldre byggnader (bet. 2021/22:CU12 s. 38 f.) och därmed bifallit motion 2021/22:3708 yrkande 41. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2023 avseende länsstyrelserna angett att länsstyrelserna ska sammanställa och till Boverket redovisa uppgifter från byggnadsnämnderna beträffande genomförda och nekade avsteg vid tillämpning av plan- och bygglagen (2010:900) vad gäller flyttning av byggnader. Regeringen har vidare i regleringsbrevet för budgetåret 2023 avseende Boverket gett myndigheten i uppdrag att sammanställa och redovisa de uppgifter som myndigheten får från länsstyrelserna om byggnadsnämndernas tillsynsarbete, uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen samt inriktningsmål för överklagade kommunala beslut om lov. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2024. Regeringen avser att återkomma i frågan efter att uppdragen har redovisats. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 6 och 7. 48. Rskr. 2021/22:189 Fiskeripolitik Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 62). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om samlad översyn av medlemsstaternas ålförvaltningsplaner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en samlad utvärdering av medlemsstaternas ålförvaltningsplaner (bet. 2021/22:MJU17 s. 12). Såväl de nationella ålförvaltningsplanerna som rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål har utvärderats. Internationella havsforskningsrådet (ICES) konstaterade 2013 (special request 2013) att flera länder inte hade rapporterat alla efterfrågade data (dock inte Sverige) varför bidraget till beståndets återhämtning var omöjligt att uppskatta på internationell nivå. Det medför att det även är svårt att utvärdera åtgärderna individuellt och i ett sammanhang. EU-kommissionen lät göra en andra extern utvärdering av förordningen som publicerades som ett ”Commission staff working document” i februari 2020 (SWD[2020] 36 final). Någon revidering av förordningen till följd av utvärderingen har kommissionen ännu inte föreslagit. Regeringen har i olika sammanhang, bl.a. vid jordbruks- och fiskerådet i december 2022 och senast i december 2023, påtalat att förordningen bör revideras. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om landningsskyldighetens genomförande och efterlevnad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om landningsskyldighetens genomförande och efterlevnad i samtliga medlemsstater (bet. 2021/22:MJU17 s. 41). Den 30 maj 2018 lämnade EU-kommissionen ett förslag till nya regler när det gäller stora delar av EU:s gemensamma fiskerikontroll. Förhandlingarna med anledning av förslaget avslutades under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd det första halvåret 2023. De de nya reglerna, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2842 av den 22 november 2023 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1005/2008 och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/1139, (EU) 2017/2403 och (EU) 2019/473 vad gäller fiskerikontroll, trädde ikraft den 9 januari 2024. Syftet med det nya fiskerikontrollsystemet är bland annat att modernisera och förenkla reglerna för kontroll av fiskeverksamheten samt att säkerställa efterlevnaden av den gemensamma fiskeripolitiken. De huvudsakliga delarna i överenskommelsen innefattar bland annat att alla fiskefartyg kommer att spåras geografiskt för att säkerställa efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitiken. Den elektroniska rapporteringen av fångster kommer också att utökas till alla fiskefartyg. REM-system (Remote Electronic Monitoring), dvs. där fångsten ombord övervakas med kameror och sensorer, kommer att införas på fartyg över 18 meter där högst risk för olovliga utkast föreligger. Fritidsfiskare som fångar specifika känsliga arter kommer att registreras och rapportera sina fångster via ett elektroniskt system för att förbättra kunskapen om fångstuttaget. För att industrin och berörda myndigheter ska få möjlighet att anpassa sig till de nya kraven kommer majoriteten av de nya reglerna att börja tillämpas två eller fyra år efter ikraftträdandet av lagstiftningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om fiskets betydelse för livsmedelsstrategins genomförande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det regionala, lokala och småskaliga fiskets betydelse för livsmedelsstrategins genomförande (bet. 2021/22:MJU17 s. 55). Av tillkännagivandet följer att det regionala, lokala och småskaliga fisket, inklusive insjöfisket, bör få en mer framträdande roll i genomförandet av den svenska livsmedelsstrategin och att regeringen behöver ta ett tydligare grepp om fiskets hela förädlingskedja och inte bara fokusera på primärproduktionen (bet. 2021/22:MJU17 s. 56). Regeringen har fortsatt att besluta om en årlig redovisning av arbetet med strategin för framtidens fiske och vattenbruk, 2021–2026, och tillhörande handlingsplaner. På regeringens uppdrag presenterade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) en gemensam strategi för framtidens fiske och vattenbruk i juni 2021. Strategin och planerna kommer, med ett långsiktigt perspektiv, bidra till en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja för fiskeriprodukter i enlighet med bland andra målen i livsmedelsstrategin. Särskild betydelse läggs vid det regionala, lokala och småskaliga fiskets betydelse för livsmedelsstrategins genomförande. Utöver detta ska HaV enligt myndighetens regleringsbrev för 2023 särskilt belysa det småskaliga kustnära fisket och myndighetens bidrag till riksdagens beslutade mål för livsmedelsstrategin. Även i HaV:s uppdrag om att genomföra åtgärder som motsvarar en utflyttning av trålgränsen, i syfte att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur, ska hänsyn tas till det småskaliga fisket, fiske av lokal eller regional betydelse och fiske för direkt användning som livsmedel. Uppdraget avrapporteras årligen i april med slutredovisning 2027. HaV har också i uppdrag att utreda hur licensprövningar och beståndsuppskattningar kan utvecklas för att möjliggöra nyetablering av konkurrenskraftigt småskaligt fiske i våra insjöar och längs våra kuster. Uppdraget ska redovisas senast den 30 december 2023. Inom ramen för livsmedelsstrategin har Statens jordbruksverk den 30 mars 2023 redovisat en rapport där de sammanställt kunskap om och analyserat fiskberedningen i Sverige utifrån svensk mottagningskapacitet och produktion. I uppdraget ingick att efter dialog med berörda näringar identifiera eventuella hinder och utvecklingsbehov för att en större del av de svenska fiskerimöjligheterna ska kunna landas och beredas i Sverige i syfte att uppnå livsmedelsstrategins huvudsakliga målsättning om en ökad livsmedelsproduktion i Sverige. Statens jordbruksverk har därutöver återrapporterat ytterligare tre insatser inom ramen för livsmedelsstrategin som omfattar en färdplan för att säkerställa råvarubehovet för surströmmingsindustrin, Chalmers arbete med att utveckla produkter, processer och teknik för pelagisk fisk samt en metod för uppföljning av svensk sjömatskonsumtion. Tillsammans syftar åtgärderna till att öka den nationella livsmedelsproduktionen av fiskeriprodukter, stärka beredskapen och bidra till en växande bioekonomi. Arbetet utgår ifrån en helhetssyn som medfört att fiskerinäringarna fått en mer framträdande roll i genomförandet av den svenska livsmedelsstrategin med insatser som bidrar till att företagen ska kunna växa längs hela den blå värdekedjan, från fisket, vattenbruket, till beredningsindustrin samt samtliga förädlingssteg till marknad och konsument. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2024 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2023/24:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 33). Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 10. 49. Rskr. 2021/22:207 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund Prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 63). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens förslag: Regeringen gav den 7 juli 2022 Naturvårdsverket i uppdrag att skapa förutsättningar för beslut om formellt skydd av värdefulla skogar genom att använda icke skyddsvärd produktiv skogsmark som ersättningsmarker från Sveaskog AB (publ). Naturvårdsverket ska löpande informera Regeringskansliet om hur arbetet med uppdraget fortskrider. Den 31 augusti 2022 beslöts på extra bolagsstämma en ändring av bolagsordningen så att Sveaskog AB (publ), mot marknadsmässig ersättning, ska avyttra totalt upp till 60 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark, i huvudsak ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog, för att kunna användas som ersättningsmark. Sveaskog AB (publ) har i samverkan med Naturvårdsverket identifierat lämpliga arealer om 21 500 hektar och överfört dessa fastigheter till Ersättningsmark i Sverige 2 AB (ESAB2), som var ett av Sveaskog AB (publ) helägt dotterbolag,. Efter beslut på en extra bolagsstämma i Sveaskog AB (publ) den 13 december 2023 delades aktierna i ESAB2 ut till staten den 20 december 2023. Överlåtelse av de aktuella fastigheterna till staten genom Naturvårdsverket pågår. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 38 om bioekonomins roll i klimatomställningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas (bet. 2021/22:MJU18 s. 137). Regeringen gav i juni 2022 Skogsstyrelsen uppdrag att bl.a. ta fram för¬slag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen och genomföra en översyn av reg¬lerna för skogsbruk i granskog på före detta åkermark. Regeringen gav vidare i juni 2022 Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i uppdrag att utreda regelföränd¬ringar för att minska skadenivåerna på skog från klövvilt. Uppdraget om ökad hållbar tillväxt i skogen redovisades i december 2023 (Skogsstyrelsen Rapport 2023/21). Uppdragen om översyn av reglerna för skogsbruk i granskog på före detta åkermark respektive om skog och klövvilt redovisades båda i oktober 2023 (Skogsstyrelsen Rapport 2023/13 respektive LI2023/03461). Regeringen gav i juli 2022 Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att genomföra en förstudie kring miljöanpassad skogsgödsling för ökad skoglig tillväxt. Sveriges lanbruksuniversitet redovisade uppdraget i februari 2023 och kompletterade redovisningen i september 2023 (LI2023/01971). Myndigheternas rapporter bereds inom Regeringskansliet. I juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektivet En nationell bioekonomistrategi – ett verktyg för den gröna industriella omställningen (dir. 2022:77). Utredningen tog namnet Bioekonomiutredningen. Den 29 mars 2023 överlämnade Bioekonomiutredningen delbetänkandet Förnybart i tanken (SOU 2023:15), som innehåller en analys av och förslag till åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande biodrivmedel baserat på inhemska råvaror i Sverige. Vidare finns förslag till långsiktigt produktionsstöd för produktion av flytande hållbara förnybara drivmedel. Den 1 december 2023 överlämnade Bioekonomiutredningen slutbetänkandet En hållbar bioekonomistrategi – för ett välmående fossilfritt samhälle (SOU 2023:84). Betänkandet innehåller förslag till en nationell strategi inklusive uppföljningsbara mål och åtgärder för en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi. Ärendet bereds vidare. Den 7 februari 2024 beslutade regeringen kommittédirektivet En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs (dir. 2024:16). En särskild utredare ska genomföra en översyn av den nationella skogspolitiken givet utvecklingen sedan den skogspolitiska reformen 1993, inklusive policyutvecklingen inom EU, samt överväga åtgärder för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk som stärker näringsfriheten och investeringsviljan. Utredaren ska dessutom bland annat ta ställning till om det är lämpligt att ersätta dagens tillsynsordning, som bygger på en avverkningsanmälan, med ett annat system för tillsyn, t.ex. ett system baserat på egenkontroll. Den del av uppdraget som bland annat avser att överväga alternativ till dagens tillsynsordning ska redovisas senast den 31 december 2024. I övrigt ska uppdraget redovisas senast den 31 augusti 2025. Regeringen har också bedrivit påverkansarbete inom EU för att värna det nationella självbestämmandet över skogspolitiken, inklusive frågan om skogsproduktionens roll i klimatomställningen. Punkten är inte slutbehandlad. 50. Rskr. 2021/22:229 Fjärde järnvägspaketet och andra järnvägsfrågor Prop. 2021/22:83, bet. 2021/22:TU9 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 64). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 17 om längre och tyngre tåg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om längre och tyngre tåg (bet. 2021/22:TU9 s. 73). Den 7 juni 2022 fastställde regeringen den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 (I2022/01294 m.fl.). I planen finns 2,8 miljarder kronor reserverade för åtgärder som ska möjliggöra trafikering av tåg som är längre, tyngre och större. Av beloppet ska 736 miljoner kronor användas till åtgärder på sträckorna Hallsberg–Malmö/Göteborg. Resterande medel har ännu inte preciserats geografiskt. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2024 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2023/24:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.4 s. 34). Punkten är slutbehandlad. 51. Rskr. 2021/22:263 Djurskydd Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU22 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 70). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om veterinärers möjligheter att anmäla misstanke om illegal införsel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om veterinärers möjligheter att anmäla misstanke om illegal införsel (bet. 2021/22:MJU22 s. 26). För närvarande övervägs inom Regeringskansliet vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av detta och övriga tillkännagivanden om illegal införsel och smuggling av djur. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter hundar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter hundar (bet. 2021/22:MJU22 s. 27). Djurhälsolagsutredningens förslag i betänkandet En samlad djurhälsoreglering (SOU 2020:62) och inkomna remissvar bereds inom Regeringskansliet. Det övervägs vidare om det finns behov av ytterligare åtgärder när det gäller Tullverkets befogenheter. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur (bet. 2021/22:MJU22 s. 27). För närvarande övervägs inom Regeringskansliet vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av detta och övriga tillkännagivanden om illegal införsel och smuggling av djur. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 35 om globalt avtal om antibiotikaanvändning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett globalt avtal om antibiotikaanvändning (bet. 2021/22:MJU22 s. 85). Den 1 augusti 2022 lämnade Utredningen om en effektivisering och utveckling av Sveriges arbete för ansvarsfull och minskad antibiotikaanvändning i djurhållningen globalt betänkandet Friska djur behöver inte antibiotika – bättre verkan genom internationell påverkan (SOU 2022:43). Förslagen i betänkandet syftar till att stärka Sveriges arbete för en ansvarsfull och minskad antibiotikaanvändning i djurhållningen globalt. Utredningen konstaterar att Sverige redan i dag arbetar aktivt inom flera olika globala processer och att Sverige är ett land som i stor grad påverkar det globala arbetet. Utredningen bedömer dock att det finns utrymme för effektivisering och ytterligare insatser. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen bidrar till ett effektivt och långsiktigt arbete mot utvecklingen och spridningen av antibiotikaresistens på global, EU och nordisk nivå. I september 2024 ska ett högnivåmöte anordnas i FN:s generalförsamling om antimikrobiell resistens (AMR), där den förväntade produkten är en politisk deklaration. Regeringen har arbetat med en svensk handlingslinje och en inriktning för internationellt påverkansarbete inför detta möte. Det svenska arbetet leds av Sveriges AMR-ambassadör. Förhandlingarna om ett pandemifördrag som pågår inom ramen för WHO är ytterligare en process vars utfall kan vara betydelsefull vid framtagandet av den politiska deklarationen vid högnivåmötet om AMR. Sverige har varit drivande i att AMR ska ingå som en del i pandemifördraget och att One Health-principen, som innebär att hänsyn tas till människor, djur och den miljö de lever i, ska tillämpas. Sverige medverkar i en global samverkansplattform om AMR som upprättats av de fyra kvadripartitorganisationerna (FN:s livsmedels och jordbruksorganisation [FAO], Världsorganisationen för djurhälsa [WOAH], Världshälsoorganisationen [WHO] och FN:s miljöprogram [UNEP]). Inom ramen för denna plattform kommer rekommendationer tas fram inför det kommande högnivåmötet om AMR. En s.k. vängrupp har bildats för One Health och AMR inom ramen för FAO med aktivt deltagande från Sverige. Sverige har haft antibiotikaresistens som ett genomgående tema under ordförandeskapet i EU:s ministerråd under det första halvåret 2023 och flera aktiviteter med bäring på det globala AMR-arbetet har genomförts. Inom ramen för rådsarbetsgruppen för EU:s chefsveterinärer (CVO) arrangerades i juni ett särskilt möte på temat One Health om ett stärkt effektivt tvärsektoriellt samarbete för att hantera zoonotiska hälsohot med experter inom folk- och djurhälsa. Utöver det behandlades frågan om antibiotikaresistens vid tre tillfällen i CVO-gruppen. Det svenska ordförandeskapet bidrog också till en skyndsam hantering och antagande i rådet av rådsrekommendationer om antibiotikaresistens. Inom ramen för samarbetet i Nordiska ministerrådet leder Sverige genom Statens jordbruksverk ett flerårigt kapacitetsbyggande projekt, Baltohop, kopplat till AMR i de baltiska länderna. Regeringen avser att i någon lämplig proposition eller skrivelse till riksdagen redogöra för vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivandet och konstatera att tillkännagivandet med dessa är slutbehandlat. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 36 om efterlevnad av förbud mot svanskupering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om efterlevnad av förbud mot svanskupering (bet. 2021/22:MJU22 s. 86). I kommissionens strategi Från jord till bord initierades en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning. Redan före riksdagens tillkännagivande hade Sverige, tillsammans med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien, formulerat ett inspel till kommissionen med prioriterade frågor inför den förestående översynen. I det inspelet påtalades bl.a. behovet av andra åtgärder än svanskupering för att motverka svansbitning hos grisar. Under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd under det första halvåret 2023 arrangerades en djurskyddskonferens med fokus på frågor aktuella i revideringen av EU:s djurskyddslagstiftning. Sverige finns även representerat i EU:s djurskyddsplattforms om gris som har bidragit till underlag åt kommissionen inför översynen av lagstiftningen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 3, 4, 35 och 36. 52. Rskr. 2021/22:280 Cykelfrågor Mot. 2021/22:1044 m.fl., bet. 2021/22:TU11 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 71). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om elsparkcyklar och hyrcyklar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av förtydliganden av regelverket för hyrda cyklar och elsparkcyklar, inte minst för att minimera personskador och parkeringsproblem (bet.2021/22:TU11 s. 71 f.). Regeringen har beslutat om regeländringar för elsparkcyklar genom ändringar i trafikförordningen (1998:1276). Ändringarna trädde i kraft den 1 september 2022 och innebär att elsparkcyklar inte längre får framföras på gångbana (1 kap. 4 § trafikförordningen) och att elsparkcyklar inte får parkeras på en gång- eller cykelbana annat än på en uppställningsplats eller anordning för parkering av cyklar (3 kap. 48 § trafikförordningen). Inom Landsbygds- och infrastrukturdepartementet pågår en analys av hur tilkännagivandet i den delen det avser hyrda cyklar kan omhändertas. Punkten är inte slutbehandlad. 53. Rskr. 2021/22:336 En ny växtskyddslag Prop. 2021/22:148, bet. 2021/22:MJU25 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 74). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen (bet. 2021/22:MJU25 s. 35). Regeringen har gett Statens jordbruksverk i uppdrag att återrapportera hur myndigheten har säkerställt att avgifterna för offentlig kontroll återspeglar myndighetens kostnader enligt den nya växtskyddslagen (2022:725). Återrapporteringen ska ske i myndighetens årsredovisning för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier (bet. 2021/22:MJU25 s 7). Regeringskansliet har gett en utredare ett uppdrag att biträda Näringsdepartementet med att analysera och lämna förslag på en författningsreglerad ordning som innebär att det ska vara möjligt för staten att vid en bristsituation styra fördelningen av kemikalier som används för rening av dricksvatten och avlopp (N 2022:D). Utredaren redovisade den 31 mars 2023 uppdraget i promemorian En säkrare tillgång till vattenreningskemikalier (Ds 2023:9). Promemorian har remissbehandlats och en en remissammanställning har tagits fram inför den fortsatta beredningen. Regeringen beslutade den 18 augusti 2022 kommittédirektiven Ökad beredskap för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster (dir. 2022:127). En särskild utredare ska se över regelverk och ansvarsfördelning och vid behov föreslå förändringar för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster. Syftet med uppdraget är att stärka förmågan att leverera vattentjänster vid händelse av kris, höjd beredskap och då ytterst krig samt utifrån de nya förutsättningar som följer av ett förändrat klimat. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2024, se dir. 2023:140. Punkten är inte slutbehandlad. 54. Rskr. 2021/22:369 Infrastrukturfrågor Skr. 2021/22:56 och 2021/22:80, bet. 2021/22:TU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 75). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 23 om kostnadskontroll i infrastrukturprojekt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar (bet.2021/22:TU16 s. 145.). Regeringen gav den 25 augusti 2022 Trafikanalys i uppdrag att genomföra en granskning och uppföljning av Trafikverkets arbete med kostnadskontroll i syfte att förbättra Trafikverkets rutiner och arbetssätt (I2022/01644). Uppdraget innefattar vidare en utvärdering av Trafikverkets arbete med planering och upphandling av verksamheten inom nationell plan för transportinfrastrukturen som innefattar såväl större namngivna investeringar, som reinvesteringar och underhåll m.m. Vid genomförandet av uppdraget ska Trafikanalys samverka med Ekonomistyrningsverket. Trafikanalys redovisade den 23 januari 2023 en plan för hur myndigheten avser att genomföra uppdraget. Uppdraget ska redovisas årligen senast den 30 april med första redovisningsår 2024 och med slutår 2028. I regeringens uppdrag till Trafikverket om byggstartsrapportering 2023 (dnr LI2023/02221) angav regeringen att Trafikverket skulle redovisa kronologisk information om bedömd objektskostnad och eventuella innehållsförändringar i de planeringssteg som objektet passerat för samtliga namngivna objekt där en förändring av status från år 4–6 till år 1–3 alternativt från år 7–12 till år 4–6 föreslås. Utgångspunkten ska vara när det namngivna objektet för första gången ingick i en av regeringen beslutad nationell plan. Trafikanalys redovisade den 26 september 2023 (LI2023/01526) en delrapport om Trafikverkets redovisning till regeringen av kostnadsutveckling i investeringsverksamheten. Trafikanalys beskriver att kostnadsutvecklingen i avslutade objekt som funnits med i flera planer innan beslut om byggstart inte syns i årsredovisningen samt att en konsekvens av detta är att den långsiktiga kostnadsutvecklingen i investeringsverksamheten inte förmedlas på något samlat och strukturerat sätt till regeringen. Trafikanalys redovisar vidare att det i 2023 års byggstartsrapport ges, till skillnad från tidigare år, en kompletterande beskrivning av kostnadsförändringar från och med den plan respektive objekt för första gången ingick i samt att det ger en bild av kostnadsutvecklingen som underlättar förståelsen för omfattningen av problemet med kostnadsökningar. Punkten är inte slutbehandlad. 55. Rskr. 2021/22:451 Klampning av fordon Prop. 2021/22:234, bet. 2021/22:TU20 Tidigare redovisad, se skr. 2022/22:75 (LI 82). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om tidsgräns och grunder för klampning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förlängd tidsgräns för klampning och möjlighet till klampning vid fler typer av lagöverträdelser (bet. 2021/22:TU20 s. 16). Regeringskansliet remitterade den 8 januari 2024 promemorian En effektivare om mer rättssäker klampning. I promemorian finns bl.a. förslag på att ta bort tidsgränsen om 36 timmar som gäller vid klampning i vissa fall. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om samordning av myndigheternas arbete*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av ökad samordning av myndigheternas arbete när det gäller kontroll av yrkestrafiken (bet.2021/22:TU20 s. 16 f.). För att diskutera hur kontrollen av yrkestrafiken på väg kan förbättras hölls under ledning av infrastruktur- och bostadsministern ett rundabordssamtal med företrädare för Kustbevakningen, Polismyndigheten, Transportstyrelsen och Tullverket den 15 maj 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 56. Rskr. 2022/23:122 Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken Skr. 2022/2:5, bet. 2022/23:NU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 februari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 57. Rskr. 2022/23:135 Förbättrad övervakning av antibiotikaanvändning för behandling av djur Prop. 2022/23:13, bet. 2022/23:MJU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 mars 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 89–92). 58. Rskr. 2022/23:137 Infrastrukturfrågor Skr. 2021/22:261, bet. 2022/23:TU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ett långsiktigt hållbart transportstystem (reservation 11)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om ett långsiktigt hållbart transportsystem (bet. 2022/23:TU4 s. 214 f.). Enligt tillkännagivandet behövs ökad transporteffektivitet, effektivare fordon och farkoster, elektrifiering och en övergång från fossila till hållbara, förnybara drivmedel. Vidare uppmärksammas i tillkännagivandet vikten av att Trafikverkets arbete med att hantera förorenade områden fortsätter och det anges att Trafikverkets riktade miljöåtgärder i statlig infrastruktur måste fortsätta. Den 21 december 2023 beslutade regeringen skrivelsen Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll (skr. 2023/24:59). I skrivelsen presenterar regeringen åtgärder för att påskynda elektrifieringen av både lätta och tunga fordon och anger att det behöver det bli praktiskt och ekonomiskt möjligt för fler att använda eldrivna fordon, oavsett typ av verksamhet och oberoende var och hur du bor. Vidare presenterar regeringen i skrivelsen ett åtgärdspaket för ladd- och tankningsinfrastruktur i hela landet. Dessutom konstaterar regeringen att politiken ska fortsätta att främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen men också för att fasa ut de fossila drivmedlen. Därutöver presenterar regeringen i skrivelsen åtgärder för att effektivisera transportsystemet som kan bidra till viktiga utsläppsminskningar samtidigt som tillgängligheten i samhället utvecklas. I EU har Sverige verkat för ett långsiktigt hållbart transportsystem. Sverige, i egenskap av ordförande för EU:s ministerråd under det första halvåret 2023, har förhandlat fram flera överenskommelser med Europaparlamentet. Inom ramen för lagstiftningspaketet Fit for 55 har preliminära politiska överenskommelser nåtts med Europaparlamentet om förordningar för minskade utsläpp av växthusgaser från sjöfart och flyg samt utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen. Trafikverkets riktade miljöåtgärder i statlig infrastruktur genomförs löpande inom ramen för den trafikslagsövergripande nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033. En del i Trafikverkets arbete med riktade miljöåtgärder innebär att hantera förorenade områden, inklusive historiska miljöskador. Regeringen gav den 15 juni 2023 Trafikverket i uppdrag att ta fram inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för planperioden 2026–2037 (LI2023/02737). I uppdraget angav regeringen följande: ”Utgångspunkten för genomförande av uppdraget är att den statliga transportinfrastrukturen i hela landet ska utvecklas och förvaltas så att det övergripande transportpolitiska målet, de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen med därtill hörande etappmål, samt de av riksdagen beslutade klimatmålen nås.” Vidare angav regeringen: ”De krav som klimatomställningen ställer på transportsektorn ska beaktas. Energiförsörjning är avgörande för transportsystemets utveckling. Den omfattande förändring av transportsystemet som elektrifieringen innebär bör särskilt vägas in. Utöver klimatomställningen ska även infrastrukturens påverkan på den biologiska mångfalden beaktas.” Inom ramen för uppdraget ska Trafikverket inkomma med en redovisning av på vilket sätt myndigheten arbetar med introduktionen av nya tekniker, metoder och material som bidrar till substantiella utsläppsminskningar vid nyinvesteringar samt drift och underhåll. Trafikverket ska redovisa uppdraget den 15 januari 2024. Redovisningen kommer att utgöra underlag för regerigens infrastrukturproposition som planeras att lämnas till riksdagen under 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om nya stambanor för höghastighetståg*:Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg (bet. 2022/23:TU4 s.159 f.). Regeringen gav den 22 december 2022 följande fyra uppdrag till Trafikverket: Uppdrag att avbryta planeringen av nya stambanor för höghastighetståg, avbryta projektet Hässleholm–Lund samt pausa projektet Göteborg–Borås (I2022/02416), uppdrag att identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder i genomförandet av projektet Ostlänken (I2022/02417), uppdrag att utreda åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås (I2022/02418) samt uppdrag att utreda kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne (I2022/02419). Trafikverket redovisade den 26 juni 2023 uppdragen att identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder i genomförandet av projektet Ostlänken, att utreda åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås samt att utreda kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne. Med anledning av Trafikverkets redovisning ändrade regeringen den 26 oktober 2023 den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 som fastställdes av regeringen den 7 juni 2022 (I2022/01294 m.fl.) samt gav Trafikverket i uppdrag att dels planera för åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås (LI2023/03474), med en ny inriktning, dels planera för åtgärder i Skåne (LI2023/ 03475). Mot denna bakgrund avser regeringen att under 2024 slutredovisa tillkännagivandet för riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. 59. Rskr. 2022/23:141 Ändringar i jordförvärvslagen i syfte att hindra att bestämmelserna om förvärvstillstånd kringgås Prop. 2022/23:32, bet. 2022/23:CU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 mars 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 142). 60. Rskr. 2022/23:144 Övervakning och rapportering av uppgifter om verkliga utsläpp från vissa fordon Prop. 2022/23:28, bet. 2022/23:MJU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 mars 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 122). 61. Rskr. 2022/23:153 Möjligheten till tidsbegränsade bygglov för bostäder förlängs Prop. 2022/23:56, bet. 2022/23:CU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 mars 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 173). 62. Rskr. 2022/23:155 Mottagningsanordningar i hamn för avfall från fartyg Prop. 2022/23:62, bet. 2022/23:TU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 mars 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 171 och 172). 63. Rskr. 2022/23:209 Luftfartsfrågor Prop. 2022/23:105, bet. 2022/23:TU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 februari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 64. Rskr. 2022/23:245 Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn Skr. 2022/23:68, bet. 2022/23:TU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 september 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 65. Rskr. 2022/23:252 Järnvägsfrågor Skr. 2022/23:96, bet. 2022/23:TU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 augusti 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Riksmötet 2023/24 66. Rskr. 2023/24:40 Ändrade regler om direkttilldelning av avtal om kollektivtrafik på järnväg Prop. 2023/24:17, bet. 2023/24:TU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2023 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 687 och 688). 67. Rskr. 2023/24:56 Höständringsbudget för 2023 Prop. 2023/24:2, bet. 2023/24:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 30 november 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2023 avseende Statens jordbruksverk och Trafikverket. Punkten är slutbehandlad. Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 30 november 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2023 avseende anslaget 1:2 Transportbidrag inom utgiftsområde 19 Regional utveckling och för anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den 7 december 2023 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2023 avseende Transportstyrelsen och för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Punkten är slutbehandlad. 68. Rskr. 2023/24:87 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 18: a) Anslagen för 2024: Den 14 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Boverket och Lantmäteriet. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Boverket. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 2: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Boverket. Punkten är slutbehandlad. 69. Rskr. 2023/24:93 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:TU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 22: a) Anslagen för 2024: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Trafikanalys, Trafikverket, Transportstyrelsen, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och för anslagen 1:8 Viss internationell verksamhet, 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg samt 1:18 Lån till körkort inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Trafikverket. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 2: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Transportstyrelsen. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 3: Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 4: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Trafikverket samt anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. c) Godkännande av investeringsplaner: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Punkten är slutbehandlad. d) Övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska mål 1: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. d) Övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska mål 2: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Luftfartsverket. Punkten är slutbehandlad. 70. Rskr. 2023/24:97 Utgiftsområde 19 Regional utveckling Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:NU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 19: a) Anslagen för 2024: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder, 1:2 Transportbidrag, 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 samt 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Punkten är slutbehandlad. b) Lagförslaget:Den 21 december 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 920). Punkten är slutbehandlad. c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder samt 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Punkten är slutbehandlad. 71. Rskr. 2023/24:98 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:MJU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 23: a) Anslagen för 2024: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Sveriges lantbruksuniversitet och för anslagen 1:7 Ersättningar för viltskador m.m., 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., 1:21 Åtgärder på fjällägenheter, 1:22 Främjande av rennäringen m.m., 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet samt anslagen 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslagen 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk. Punkten är slutbehandlad. 3 Kronologiskt register Rskr. nr Redovisas under Beredande utskott i riksdagen och bet. nr Skrivelsen är slutbehandlad (X) Skrivelsen är inte slutbehandlad (X) 1999/2000 253 LI 1 MJU17 X 2004/05 178 LI 2 TU7 X 2005/06 308 LI 3 TU5 X 2007/08 24 KN 1 FiU11 X 2009/10 144 Fi 1 KrU1 X 162 Fi 2 NU10 X 220 Fi 3 FiU35 X 223 KN 2 MJU21 X 275 A 1 AU13 X 2010/11 49 LI 4 MJU6 X 279 A 2 AU9 X 2011/12 261 LI 5 MJU21 X 2012/13 103 Fi 4 NU1 X 259 LI 6 TU18 X 2013/14 56 Fi 5 FiU1 X 186 Fi 6 SkU24 X 372 LI 7 TU19 X 2014/15 77 Ju 1 JuU1 X 138 Ju 2 JuU14 X 144 LI 8 TU7 X 152 Ju 3 JuU16 X 153 Ju 4 JuU17 X 154 LI 9 MJU9 X 180 LI 10 CU10 X 182 KN 3 MJU12 X 2015/16 36 Ju 5 CU6 X 79 LI 11 CU1 X 90 Fi 7 NU1 X 103 KN 4 MJU1 X 106 Ju 6 JuU1 X 136 Ku 1 KU4 X 137 Ku 2 KU4 X 158 Ju 7 JuU25 X 169 U 1 UbU13 X 174 Ju 8 JuU21 X 187 Ju 9 CU14 X 196 Ju 10 JuU18 X 197 Ju 11 JuU20 X 205 Ju 12 KU14 X 227 LI 12 MJU19 X 228 U 2 UbU14 X 289 Ku 3 KrU11 X 2016/17 90 Ju 13 JuU1 X 101 LI 13 TU4 X 116 KN 5 MJU1 X 144 S 1 SfU10 X 153 KN 6 MJU7 X 156 S 2 SoU11 X 175 Fö 1 FöU5 X 180 KN 7 MJU9 X 185 LI 14 TU10 X 211 Ju 14 JuU16 X 234 LI 15 CU15 X 250 U 3 UbU17 X 251 U 4 UbU18 X 254 S 3 SoU10 X 272 Ju 15 JuU13 X 289 KN 8 MJU22 X 294 Ku 4 KU23 X 326 S 4 SoU18 X 333 Fi 8 NU24 X 335 Fi 9 KU30 X 338 LI 16 MJU23 X 2017/18 20 KN 9 MJU5 X 29 A 3 AU3 X 34 Ju 16 CU2 X 65 Ju 17 JuU8 X 86 S 5 SoU5 X 91 Ku 5 KrU1 X 92 Ju 18 JuU1 X 104 LI 17 TU1 X 115 KN 10 MJU1 X 121 S 6 SoU1 X 123 Ju 19 CU7 X 145 Ju 20 JuU6 X 148 A 4 KU38 X 174 LI 18 MJU10 X 175 Ju 21 JuU18 X 176 S 7 SoU18 X 178 Fö 2 FöU5 X 179 Fö 3 FöU5 X 182 LI 19 MJU13 X 188 Ju 22 SoU13 X 198 LI 20 TU10 X 216 LI 21 MJU17 X 221 U 5 UbU19 X 229 Ju 23 KU37 X 237 LI 22 MJU18 X 240 Ju 24 JuU14 X 242 S 8 KrU3 X 254 Ju 25 JuU13 X 260 S 9 SoU8 X 293 S 10 SoU9 X 324 LI 23 TU15 X 353 S 11 SoU24 X 354 S 12 SoU27 X 357 Fi 10 FiU44 X 359 KN 11 NU19 X 389 S 13 SoU25 X 401 LI 24 MJU24 X 404 Ju 26 CU36 X 2018/19 44 U 6 UbU5 X 104 U 7 UbU1 X 147 LI 25 MJU8 X 165 LI 26 TU7 X 166 KN 12 NU7 X 169 Ju 27 JuU12 X 170 Ju 28 JuU15 X 171 U 8 UbU11 X 172 KN 13 MJU9 X 180 Ju 29 CU7 X 181 Ju 30 JuU11 X 188 LI 27 MJU11 X 191 Ju 31 JuU10 X 192 Ju 32 JuU13 X 193 S 14 SoU15 X 194 U 9 UbU8 X 202 KN 14 MJU13 X 209 KN 15 NU11 X 210 KN 16 NU12 X 214 Fö 4 KU28 X 233 S 15 SoU8 X 259 LI 28 TU16 X 269 U 10 UbU17 X 275 KN 17 MJU18 X 281 Ju 33 KU27 X 288 Fi 11 FiU21 X 296 Ju 34 JuU27 X 298 Ju 35 JuU29 X 2019/20 43 Ju 36 JuU8 X 48 Fi 12 KU3 X 74 Fi 13 TU4 X 104 UD 1 UU2 X 171 S 16 SfU13 X 173 S 17 SoU5 X 174 S 18 SoU7 X 177 Ju 37 JuU30 X 178 Ju 38 JuU32 X 179 LI 29 KrU6 X 185 LI 30 MJU11 X 186 LI 31 FiU22 X 221 KN 18 NU14 X 222 LI 32 NU15 X 223 LI 33 TU11 X 233 Ju 39 JuU29 X 235 Ju 40 CU17 X 236 LI 34 MJU15 X 255 Ju 41 JuU16 X 256 Ju 42 JuU25 X 258 Ju 43 JuU26 X 275 S 19 SoU11 X 287 KN 19 NU16 X 291 S 20 SoU24 X 304 Ju 44 JuU33 X 312 Ju 45 NU18 X 323 LI 35 TU14 X 332 Ju 46 UU18 X 333 Ju 47 JuU34 X 340 Fi 14 FiU21 X 353 KN 20 FiU61 X 2020/21 12 Fi 15 JuU2 X 14 U 11 UbU3 X 29 Ju 48 JuU31 X 31 Ju 49 JuU5 X 49 Ju 50 SfU8 X 57 Ju 51 JuU3 X 61 S 21 SoU2 X 63 Fi 16 FiU1 X 79 Ju 52 JuU10 X 80 S 22 SoU10 X 81 S 23 SoU11 X 82 LI 36 MJU5 X 83 KN 21 MJU3 X 121 Fö 5 FöU1 X 128 S 24 SoU5 X 135 Fö 6 FöU4 X 154 KN 22 FiU28 X 163 Fi 17 FiU38 X 166 Ju 53 JuU8 X 167 Ju 54 JuU11 X 185 Ju 55 JuU15 X 187 S 25 SoU19 X 191 S 26 SoU8 X 193 Ju 56 CU7 X 194 Ju 57 CU8 X 195 Fö 7 FöU8 X 196 U 12 UbU7 X 215 A 5 FiU41 X 216 S 27 SoU9 X 220 Ju 58 JuU19 X 223 Ju 59 CU6 X 224 LI 37 CU11 X 228 KN 23 NU18 X 235 Ju 60 JuU22 X 237 S 28 FiU46 X 240 Ju 61 JuU17 X 241 S 29 JuU17 X 242 A 6 JuU17 X 245 S 30 SoU20 X 246 S 31 SoU36 X 252 UD 2 UFöU5 X 253 UD 3 UFöU5 X 255 Ju 62 JuU39 X 257 KN 24 NU16 X 260 LI 38 MJU15 X 262 Ju 63 JuU14 X 266 Ju 64 CU12 X 267 Fi 18 CU12 X 268 KN 25 CU14 X 289 Ju 65 JuU25 X 302 Fi 19 SfU26 X 304 Ju 66 JuU26 X 314 Ju 67 JuU35 X 315 Ju 68 CU17 X 317 Ju 69 CU18 X 321 Fi 20 NU30 X 327 S 32 SoU16 X 334 LI 39 TU14 X 338 UD 4 UU4 X 344 Ju 70 JuU24 X 345 Ju 71 JuU27 X 349 S 33 SoU17 X 358 UD 5 UU10 X 363 Ju 72 JuU29 X 364 LI 40 MJU21 X 367 A 7 AU12 X 368 S 34 SoU24 X 375 S 35 SoU25 X 378 S 36 SoU38 X 379 LI 41 TU12 X 385 Fi 21 FiU21 X 389 Ju 73 JuU41 X 390 Fö 8 JuU41 X 395 Ju 74 JuU23 X 396 Ju 75 JuU28 X 398 Ju 76 JuU30 X 404 Ju 77 CU16 X 409 LI 42 TU16 X 410 LI 43 MJU22 X 411 KN 26 MJU23 X 412 Ju 78 SfU28 X 413 Ju 79 SfU29 X 414 Fi 22 JuU37 X 416 Fi 23 FiU52 X 2021/22 1 S 37 SoU3 X 2 KN 27 MJU5 X 16 Fi 24 NU6 X 18 Ju 80 JuU2 X 27 Fi 25 FiU12 X 29 S 38 SoU5 X 31 Fi 26 FiU14 X 32 Fö 9 FöU3 X 33 U 13 UbU3 X 36 Ju 81 JuU5 X 37 Ju 82 JuU6 X 39 Ju 83 JuU8 X 46 Fi 27 FiU1 X 60 KN 28 MJU6 X 61 LI 44 MJU6 X 64 S 39 SoU6 X 85 Ku 6 KrU1 X 101 Fi 28 SkU11 X 108 U 14 UbU1 X 110 KN 29 MJU1 X 112 UD 6 NU1 X 114 Ju 84 KU6 X 119 Fi 29 FiU2 X 122 Fi 30 FiU5 X 123 S 40 SoU1 X 131 KN 30 NU13 X 136 U 15 UbU10 X 137 Fi 31 FiU16 X 144 Ju 85 JuU12 X 145 U 16 UbU5 X 148 Ju 86 JuU11 X 150 S 41 SoU10 X 152 LI 45 TU7 X 153 Ju 87 SfU8 X 154 S 42 SfU9 X 158 Ju 88 CU7 X 159 Ju 89 CU11 X 165 Ju 90 JuU13 X 168 Ju 91 SfU13 X 177 KN 31 MJU16 X 178 LI 46 MJU16 X 179 LI 47 CU12 X 187 UD 7 UU11 X 188 S 43 SoU12 X 189 LI 48 MJU17 X 191 KN 32 NU16 X 192 KN 33 CU33 X 196 Ju 92 SfU16 X 199 S 44 SoU21 X 205 U 17 UbU14 X 206 KN 34 MJU18 X 207 LI 49 MJU18 X 212 Ju 93 CU3 X 213 Fi 32 CU8 X 214 KN 35 NU15 X 215 S 45 SoU13 X 216 Ju 94 JuU24 X 218 Fö 10 FöU8 X 225 S 46 SoU22 X 228 KN 36 FiU47 X 229 LI 50 TU9 X 231 U 18 UbU15 X 236 Fi 33 SkU16 X 240 Ju 95 JuU10 X 241 S 47 SoU14 X 242 Fö 11 SoU23 X 244 Ju 96 JuU16 X 245 Ju 97 JuU23 X 246 Ju 98 JuU25 X 247 A 8 JuU25 X 248 Fi 34 FiU39 X 251 Ju 99 JuU17 X 252 Ju 100 JuU44 X 256 UD 8 UU15 X 260 Ju 101 CU5 X 261 Ju 102 CU6 X 262 KN 37 CU13 X 263 LI 51 MJU22 X 264 S 48 SoU19 X 265 Ku 7 KrU6 X 268 Fi 35 SkU14 X 270 Ju 103 JuU22 X 271 Fi 36 JuU22 X 273 Ju 104 JuU27 X 274 S 49 JuU27 X 275 Ju 105 JuU28 X 280 LI 52 TU11 X 281 KN 38 MJU23 X 282 S 50 SfU18 X 293 Ju 106 JuU26 X 294 Ju 107 JuU19 X 295 Fi 37 SfU17 X 296 KN 39 MJU24 X 304 Fi 38 FiU36 X 308 Fi 39 CU19 X 311 KN 40 NU27 X 313 S 51 SoU16 X 314 S 52 SoU17 X 315 S 53 SoU26 X 318 Ju 108 JuU43 X 320 S 54 SoU18 X 322 S 55 SoU33 X 323 Ju 109 JuU30 X 325 Ju 110 JuU40 X 326 Ju 111 CU20 X 335 KN 41 MJU25 X 336 LI 53 MJU25 X 340 U 19 UbU31 X 347 Ju 112 JuU35 X 352 S 56 KU29 X 362 U 20 UbU32 X 369 LI 54 TU16 X 372 Fi 40 SkU28 X 376 Ju 113 CU24 X 383 S 57 SoU15 X 387 Ju 114 SfU28 X 388 Fi 41 MJU29 X 389 KN 42 MJU29 X 402 Fi 42 FiU21 X 403 S 58 FiU21 X 406 U 21 UbU33 X 409 Ju 115 JuU45 X 412 U 22 UbU26 X 415 KN 43 MJU26 X 416 S 59 SoU34 X 417 Ju 116 SoU37 X 418 S 60 SoU37 X 422 Ju 117 SoU25 X 423 S 61 SoU25 X 433 Ju 118 JuU41 X 434 Ju 119 JuU42 X 435 Ju 120 SfU31 X 436 Fi 43 FiU48 X 438 Fi 44 FiU48 X 440 Ju 121 NU22 X 443 S 62 SoU31 X 446 KN 44 CU29 X 451 LI 55 TU20 X 454 Ju 122 JuU46 X 455 Ju 123 JuU51 X 459 Fi 45 FiU49 X 466 Fi 46 FiU49 X 471 Fi 47 FiU50 X 472 Fi 48 FiU51 X 2022/23 34 S 63 SoU2 X 35 S 64 SoU3 X 43 S 65 SfU7 X 51 Fi 49 FiU1 X 56 U 23 FiU11 X 73 Ku 8 KrU1 X 80 Fö 12 FöU1 X 97 KN 45 MJU1 X 99 Fi 50 NU1 X 105 Fi 51 FiU5 X 108 U 24 UbU1 X 110 KN 46 KU16 X 111 SB 1 KU10 X 113 Fi 52 FiU6 X 114 S 66 SoU9 X 115 S 67 SoU4 X 116 S 68 SoU5 X 117 Fi 53 FiU12 X 118 Fi 54 FiU31 X 119 Fö 13 FiU31 X 120 KN 47 FiU31 X 121 Fi 55 NU4 X 122 LI 56 NU8 X 123 S 69 SoU6 X 124 S 70 SoU7 X 125 Fi 56 FiU33 X 126 Fi 57 FiU36 X 128 Fi 58 KU14 X 129 KN 48 KU15 X 130 Fi 59 SkU7 X 131 Ju 124 JuU5 X 132 Ju 125 JuU6 X 133 Ju 126 JuU7 X 134 Fö 14 FöU5 X 135 LI 57 MJU5 X 136 Fi 60 NU11 X 137 LI 58 TU4 X 138 Fi 61 FiU19 X 139 Fi 62 FiU28 X 140 Fi 63 FiU29 X 141 LI 59 CU15 X 142 Ju 127 SfU12 X 143 S 71 SoU8 X 144 LI 60 MJU8 X 145 KN 49 MJU7 X 146 UD 9 UU3 X 147 UD 10 UU8 X 148 UD 11 UU16 X 149 U 25 UbU12 X 150 Fi 64 FiU38 X 151 Fö 15 FiU38 X 152 U 26 SoU23 X 153 LI 61 CU16 X 154 S 72 SoU27 X 155 LI 62 TU8 X 156 Fi 65 SkU8 X 158 Ju 128 KU18 X 160 KN 50 NU13 X 161 Ju 129 JuU9 X 162 Ju 130 JuU18 X 163 Fö 16 FöU3 X 164 S 73 SoU11 X 165 Ju 131 CU6 X 166 A 9 AU7 X 167 Fi 66 SkU10 X 168 UD 12 UU17 X 169 S 74 SoU24 X 170 KN 51 NU9 X 174 Fi 67 FiU37 X 175 Fi 68 FiU22 X 176 Fi 69 SkU16 X 177 Fö 17 FiU39 X 178 Ju 132 JuU20 X 179 Ju 133 JuU8 X 180 Ju 134 CU18 X 181 S 75 SoU10 X 182 U 27 UbU5 X 184 UD 13 UU15 X 185 Fi 70 CU5 X 186 KN 52 MJU17 X 187 Ku 9 KU34 X 188 Ju 135 JuU19 X 189 Fi 71 KrU7 X 190 Fi 72 SkU12 X 191 S 76 SoU26 X 192 S 77 SoU13 X 193 Ju 136 JuU21 X 194 Ju 137 JuU22 X 195 Ju 138 JuU24 X 196 Ju 139 CU19 X 197 Ju 140 SfU13 X 198 Ju 141 SfU18 X 199 KN 53 NU17 X 200 Fi 73 SKU17 X 201 Fi 74 SKU18 X 202 Fi 75 SKU19 X 204 Fi 76 KU35 X 205 Fi 77 SfU19 X 206 U 28 UbU13 X 207 U 29 UbU14 X 208 U 30 KrU10 X 209 LI 63 TU11 X 210 Fö 18 JuU28 X 211 UD 14 UU5 X 213 A 10 AU10 X 214 S 78 SoU25 X 215 Ju 142 JuU25 X 216 Ju 143 JuU23 X 217 Fi 78 FiU41 X 218 Fö 19 FöU9 X 219 UD 15 UU9 X 220 SB 2 KU20 X 221 U 31 UbU15 X 222 U 32 UbU16 X 225 SB 3 KU21 X 227 Fi 79 SkU20 X 229 UD 16 UU13 X 231 Fi 80 KU33 X 232 Fi 81 KU36 X 233 Fi 82 KU37 X 234 SB 4 KU38 X 243 Fi 83 FiU40 X 244 Ju 144 CU17 X 245 LI 64 TU15 X 246 SB 5 UU10 X 247 UD 17 UU10 X 248 Ju 145 JuU26 X 249 Ju 146 JuU27 X 251 Ju 147 JuU30 X 252 LI 65 TU14 X 253 Fi 84 FiU20 X 254 Fi 85 FiU21 X 255 Fi 86 FiU30 X 258 Fi 87 SkU21 X 259 Fi 88 SkU22 X 261 Ju 148 KU32 X 262 Fi 89 KU32 X 264 Ju 149 KU41 X 266 Fi 90 FiU35 X 267 Fö 20 FiU32 X 2023/24 1 Ju 150 JuU34 X 2 Ju 151 JuU31 X 3 Ju 152 JuU32 X 6 Fi 91 KU2 X 7 Fi 92 FiU27 X 8 Fö 21 FiU27 X 10 Fi 93 FiU13 X 12 Fi 94 SkU2 X 13 Fi 95 SkU3 X 14 KN 54 CU2 X 15 KN 55 CU3 X 16 Fi 96 TU2 X 17 KN 56 MJU3 X 18 Ju 153 SfU5 X 19 Fi 97 FiU14 X 20 UD 18 JuU2 X 21 Ju 154 JuU3 X 22 S 79 SoU2 X 23 Ju 155 CU6 X 24 Ku 10 KU3 X 25 Fi 98 SkU4 X 26 Fi 99 FiU6 X 27 KN 57 MJU4 X 28 U 33 UbU4 X 29 U 34 UbU3 X 31 Fi 100 FiU19 X 32 Fi 101 FiU8 X 33 Ju 156 FiU18 X 34 Fi 102 SkU5 X 35 Fi 103 CU4 X 36 Ju 157 CU5 X 37 KN 58 CU8 X 39 Fi 104 TU3 X 40 LI 66 TU4 X 41 Ju 158 JuU6 X 42 Ju 159 JuU7 X 43 Ju 160 SfU6 X 44 S 80 SoU4 X 45 KN 59 NU5 X 46 S 81 SoU3 X 47 Fi 105 FiU1 X 48 Fi 106 FiU11 X 49 Ju 161 FiU11 X 50 UD 19 FiU11 X 51 Fö 22 FiU11 X 52 S 82 FiU11 X 53 U 35 FiU11 X 54 KN 60 FiU11 X 55 A 11 FiU11 X 56 LI 67 FiU11 X 58 Fi 107 SkU8 X 59 Fi 108 SkU7 X 60 Fi 109 FiU7 X 61 Fi 110 FiU12 X 62 KN 61 MJU5 X 63 S 83 SoU5 X 65 UD 20 UU1 X 66 SB 6 KU1 X 67 Ju 162 KU1 X 68 Fi 111 KU1 X 69 Ku 11 KU1 X 70 A 12 KU1 X 74 Fö 23 FöU1 X 75 KN 62 FöU1 X 76 S 84 KrU1 X 77 Fi 112 KrU1 X 78 U 36 KrU1 X 79 Ku 12 KrU1 X 80 Fi 113 SkU1 X 81 Ju 163 JuU1 X 82 S 85 SfU2 X 83 Ju 164 SfU4 X 84 Ju 165 JuU4 X 85 Fi 114 CU1 X 86 KN 63 CU1 X 87 LI 68 CU1 X 88 S 86 SoU1 X 89 Fi 115 SkU6 X 90 S 87 SfU3 X 91 S 88 SfU1 X 92 Fi 116 TU1 X 93 LI 69 TU1 X 94 KN 64 NU3 X 95 A 13 AU2 X 96 U 37 UbU2 X 97 LI 70 NU2 X 98 LI 71 MJU2 X 99 UD 21 UU2 X 102 A 14 AU1 X 103 U 38 UbU1 X 104 KN 65 MJU1 X 105 U 39 UbU6 X 106 U 40 UbU5 X 107 UD 22 NU1 X 108 Fi 117 NU1 X 109 KN 66 NU1 X 110 Fi 118 FiU3 X 111 Fi 119 FiU2 X 112 Fi 120 FiU4 X 113 Fi 121 FiU5 X 115 Fi 122 FiU10 X 4. Utskottsregister Rskr. nr Beredande utskott i riksdagen och bet. nr Redovisas under Skrivelsen är slutbehandlad (X) Skrivelsen är inte slutbehandlad (X) Konstitutionsutskottet 2015/16 136 KU4 Ku 1 X 137 KU4 Ku 2 X 205 KU14 Ju 12 X 2016/17 294 KU23 Ku 4 X 335 KU30 Fi 9 X 2017/18 148 KU38 A 4 X 229 KU37 Ju 23 X 2018/19 214 KU28 Fö 4 X 281 KU27 Ju 33 X 2019/20 48 KU3 Fi 12 X 2021/22 114 KU6 Ju 84 X 352 KU29 S 56 X 2022/23 110 KU16 KN 46 X 111 KU10 SB 1 X 128 KU14 Fi 58 X 129 KU15 KN 48 X 158 KU18 Ju 128 X 187 KU34 Ku 9 X 204 KU35 Fi 76 X 220 KU20 SB 2 X 225 KU21 SB 3 X 231 KU33 Fi 80 X 232 KU36 Fi 81 X 233 KU37 Fi 82 X 234 KU38 SB 4 X 261 KU32 Ju 148 X 262 KU32 Fi 89 X 264 KU41 Ju 149 X 2023/24 6 KU2 Fi 91 X 24 KU3 Ku 10 X 66 KU1 SB 6 X 67 KU1 Ju 162 X 68 KU1 Fi 111 X 69 KU1 Ku 11 X 70 KU1 A 12 X Finansutskottet 2007/08 24 FiU11 KN 1 X 2009/10 220 FiU35 Fi 3 X 2013/14 56 FiU1 Fi 5 X 2017/18 357 FiU44 Fi 10 X 2018/19 288 FiU21 Fi 11 X 2019/20 186 FiU22 LI 30 X 340 FiU21 Fi 14 X 353 FiU61 KN 20 X 2020/21 63 FiU1 Fi 16 X 154 FiU28 KN 22 X 163 FiU38 Fi 17 X 215 FiU41 A 5 X 237 FiU46 S 28 X 385 FiU21 Fi 21 X 416 FiU52 Fi 23 X 2021/22 27 FiU12 Fi 25 X 31 FiU14 Fi 26 X 46 FiU1 Fi 27 X 119 FiU2 Fi 29 X 122 FiU5 Fi 30 X 137 FiU16 Fi 31 X 228 FiU47 KN 36 X 248 FiU39 Fi 34 X 304 FiU36 Fi 38 X 402 FiU21 Fi 42 X 403 FiU21 S 58 X 436 FiU48 Fi 43 X 438 FiU48 Fi 44 X 459 FiU49 Fi 45 X 466 FiU49 Fi 46 X 471 FiU50 Fi 47 X 472 FiU51 Fi 48 X 2022/23 51 FiU1 Fi 49 X 56 FiU11 U 23 X 105 FiU5 Fi 51 X 113 FiU6 Fi 52 X 117 FiU12 Fi 53 X 118 FiU31 Fi 54 X 119 FiU31 Fö 13 X 120 FiU31 KN 47 X 125 FiU33 Fi 56 X 126 FiU36 Fi 57 X 138 FiU19 Fi 61 X 139 FiU28 Fi 62 X 140 FiU29 Fi 63 X 150 FiU38 Fi 64 X 151 FiU38 Fö 15 X 174 FiU37 Fi 67 X 175 FiU22 Fi 68 X 177 FiU39 Fö 17 X 217 FiU41 Fi 78 X 243 FiU40 Fi 83 X 253 FiU20 Fi 84 X 254 FiU21 Fi 85 X 255 FiU30 Fi 86 X 266 FiU35 Fi 90 X 267 FiU32 Fö 20 X 2023/24 7 FiU27 Fi 92 X 8 FiU27 Fö 21 X 10 FiU13 Fi 93 X 19 FiU14 Fi 97 X 26 FiU6 Fi 99 X 31 FiU19 Fi 100 X 32 FiU8 Fi 101 X 33 FiU18 Ju 156 X 47 FiU1 Fi 105 X 48 FiU11 Fi 106 X 49 FiU11 Ju 161 X 50 FiU11 UD 19 X 51 FiU11 Fö 22 X 52 FiU11 S 82 X 53 FiU11 U 35 X 54 FiU11 KN 60 X 55 FiU11 A 11 X 56 FiU11 LI 67 X 60 FiU7 Fi 109 X 61 FiU12 Fi 110 X 110 FiU3 Fi 118 X 111 FiU2 Fi 119 X 112 FiU4 Fi 120 X 113 FiU5 Fi 121 X 115 FiU10 Fi 122 X Skatteutskottet 2013/14 186 SkU24 Fi 6 X 2021/22 101 SkU11 Fi 28 X 236 SkU16 Fi 33 X 268 SkU14 Fi 35 X 372 SkU28 Fi 40 X 2022/23 130 SkU7 Fi 59 X 156 SkU8 Fi 65 X 167 SkU10 Fi 66 X 176 SkU16 Fi 69 X 190 SkU12 Fi 72 X 200 SkU17 Fi 73 X 201 SkU18 Fi 74 X 202 SkU19 Fi 75 X 227 SkU20 Fi 79 X 258 SkU21 Fi 87 X 259 SkU22 Fi 88 X 2023/24 12 SkU2 Fi 94 X 13 SkU3 Fi 95 X 25 SkU4 Fi 98 X 34 SkU5 Fi 102 X 58 SkU8 Fi 107 X 59 SkU7 Fi 108 X 80 SkU1 Fi 113 X 89 SkU6 Fi 115 X Justitieutskottet 2014/15 77 JuU1 Ju 1 X 138 JuU14 Ju 2 X 152 JuU16 Ju 3 X 153 JuU17 Ju 4 X 2015/16 106 JuU1 Ju 6 X 158 JuU25 Ju 7 X 174 JuU21 Ju 8 X 196 JuU18 Ju 10 X 197 JuU20 Ju 11 X 2016/17 90 JuU1 Ju 13 X 211 JuU16 Ju 14 X 272 JuU13 Ju 15 X 2017/18 65 JuU8 Ju 17 X 92 JuU1 Ju 18 X 145 JuU6 Ju 20 X 175 JuU18 Ju 21 X 240 JuU14 Ju 24 X 254 JuU13 Ju 25 X 2018/19 169 JuU12 Ju 27 X 170 JuU15 Ju 28 X 181 JuU11 Ju 30 X 191 JuU10 Ju 31 X 192 JuU13 Ju 32 X 296 JuU27 Ju 34 X 298 JuU29 Ju 35 X 2019/20 43 JuU8 Ju 36 X 177 JuU30 Ju 37 X 178 JuU32 Ju 38 X 233 JuU29 Ju 39 X 255 JuU16 Ju 41 X 256 JuU25 Ju 42 X 258 JuU26 Ju 43 X 304 JuU33 Ju 44 X 333 JuU34 Ju 47 X 2020/21 12 JuU2 Fi 15 X 29 JuU31 Ju 48 X 31 JuU5 Ju 49 X 57 JuU3 Ju 51 X 79 JuU10 Ju 52 X 166 JuU8 Ju 53 X 167 JuU11 Ju 54 X 185 JuU15 Ju 55 X 220 JuU19 Ju 58 X 235 JuU22 Ju 60 X 240 JuU17 Ju 61 X 241 JuU17 S 29 X 242 JuU17 A 6 X 255 JuU39 Ju 62 X 262 JuU14 Ju 63 X 289 JuU25 Ju 65 X 304 JuU26 Ju 66 X 314 JuU35 Ju 67 X 344 JuU24 Ju 70 X 345 JuU27 Ju 71 X 363 JuU29 Ju 72 X 389 JuU41 Ju 73 X 390 JuU41 Fö 8 X 395 JuU23 Ju 74 X 396 JuU28 Ju 75 X 398 JuU30 Ju 76 X 414 JuU37 Fi 22 X 2021/22 18 JuU2 Ju 80 X 36 JuU5 Ju 81 X 37 JuU6 Ju 82 X 39 JuU8 Ju 83 X 144 JuU12 Ju 85 X 148 JuU11 Ju 86 X 165 JuU13 Ju 90 X 216 JuU24 Ju 94 X 240 JuU10 Ju 95 X 244 JuU16 Ju 96 X 245 JuU23 Ju 97 X 246 JuU25 Ju 98 X 247 JuU25 A 8 X 251 JuU17 Ju 99 X 252 JuU44 Ju 100 X 270 JuU22 Ju 103 X 271 JuU22 Fi 36 X 273 JuU27 Ju 104 X 274 JuU27 S 49 X 275 JuU28 Ju 105 X 293 JuU26 Ju 106 X 294 JuU19 Ju 107 X 318 JuU43 Ju 108 X 323 JuU30 Ju 109 X 325 JuU40 Ju 110 X 347 JuU35 Ju 112 X 409 JuU45 Ju 115 X 433 JuU41 Ju 118 X 434 JuU42 Ju 119 X 454 JuU46 Ju 122 X 455 JuU51 Ju 123 X 2022/23 131 JuU5 Ju 124 X 132 JuU6 Ju 125 X 133 JuU7 Ju 126 X 161 JuU9 Ju 129 X 162 JuU18 Ju 130 X 178 JuU20 Ju 132 X 179 JuU8 Ju 133 X 188 JuU19 Ju 135 X 193 JuU21 Ju 136 X 194 JuU22 Ju 137 X 195 JuU24 Ju 138 X 210 JuU28 Fö 18 X 215 JuU25 Ju 142 X 216 JuU23 Ju 143 X 248 JuU26 Ju 145 X 249 JuU27 Ju 146 X 251 JuU30 Ju 147 X 2023/24 1 JuU34 Ju 150 X 2 JuU31 Ju 151 X 3 JuU32 Ju 152 X 20 JuU2 UD 18 X 21 JuU3 Ju 154 X 41 JuU6 Ju 158 X 42 JuU7 Ju 159 X 81 JuU1 Ju 163 X 84 JuU4 Ju 165 X Utrikesutskottet 2019/20 104 UU2 UD 1 X 332 UU18 Ju 46 X 2020/21 338 UU4 UD 4 X 358 UU10 UD 5 X 2021/22 187 UU11 UD 7 X 256 UU15 UD 8 X 2022/23 146 UU3 UD 9 X 147 UU8 UD 10 X 148 UU16 UD 11 X 168 UU17 UD 12 X 184 UU15 UD 13 X 211 UU5 UD 14 X 219 UU9 UD 15 X 229 UU13 UD 16 X 246 UU10 SB 5 X 247 UU10 UD 17 X 2023/24 65 UU1 UD 20 X 99 UU2 UD 21 X Försvarsutskottet 2016/17 175 FöU5 Fö 1 X 2017/18 178 FöU5 Fö 2 X 179 FöU5 Fö 3 X 2020/21 121 FöU1 Fö 5 X 135 FöU4 Fö 6 X 195 FöU8 Fö 7 X 2021/22 32 FöU3 Fö 9 X 218 FöU8 Fö 10 X 2022/23 80 FöU1 Fö 12 X 134 FöU5 Fö 14 X 163 FöU3 Fö 16 X 218 FöU9 Fö 19 X 2023/24 74 FöU1 Fö 23 X 75 FöU1 KN 62 X Socialförsäkringsutskottet 2016/17 144 SfU10 S 1 X 2019/20 171 SfU13 S 16 X 2020/21 49 SfU8 Ju 50 X 302 SfU26 Fi 19 X 412 SfU28 Ju 78 X 413 SfU29 Ju 79 X 2021/22 153 SfU8 Ju 87 X 154 SfU9 S 42 X 168 SfU13 Ju 91 X 196 SfU16 Ju 92 X 282 SfU18 S 50 X 295 SfU17 Fi 37 X 387 SfU28 Ju 114 X 435 SfU31 Ju 120 X 2022/23 43 SfU7 S 65 X 142 SfU12 Ju 127 X 197 SfU13 Ju 140 X 198 SfU18 Ju 141 X 205 SfU19 Fi 77 X 2023/24 18 SfU5 Ju 153 X 43 SfU6 Ju 160 X 82 SfU2 S 85 X 83 SfU4 Ju 164 X 90 SfU3 S 87 X 91 SfU1 S 88 X Socialutskottet 2016/17 156 SoU11 S 2 X 254 SoU10 S 3 X 326 SoU18 S 4 X 2017/18 86 SoU5 S 5 X 121 SoU1 S 6 X 176 SoU18 S 7 X 188 SoU13 Ju 22 X 260 SoU8 S 9 X 293 SoU9 S 10 X 353 SoU24 S 11 X 354 SoU27 S 12 X 389 SoU25 S 13 X 2018/19 193 SoU15 S 14 X 233 SoU8 S 15 X 2019/20 173 SoU5 S 17 X 174 SoU7 S 18 X 275 SoU11 S 19 X 291 SoU24 S 20 X 2020/21 61 SoU2 S 21 X 80 SoU10 S 22 X 81 SoU11 S 23 X 128 SoU5 S 24 X 187 SoU19 S 25 X 191 SoU8 S 26 X 216 SoU9 S 27 X 245 SoU20 S 30 X 246 SoU36 S 31 X 327 SoU16 S 32 X 349 SoU17 S 33 X 368 SoU24 S 34 X 375 SoU25 S 35 X 378 SoU38 S 36 X 2021/22 1 SoU3 S 37 X 29 SoU5 S 38 X 64 SoU6 S 39 X 123 SoU1 S 40 X 150 SoU10 S 41 X 188 SoU12 S 43 X 199 SoU21 S 44 X 215 SoU13 S 45 X 225 SoU22 S 46 X 241 SoU14 S 47 X 242 SoU23 Fö 11 X 264 SoU19 S 48 X 313 SoU16 S 51 X 314 SoU17 S 52 X 315 SoU26 S 53 X 320 SoU18 S 54 X 322 SoU33 S 55 X 383 SoU15 S 57 X 416 SoU34 S 59 X 417 SoU37 Ju 116 X 418 SoU37 S 60 X 422 SoU25 Ju 117 X 423 SoU25 S 61 X 443 SoU31 S 62 X 2022/23 34 SoU2 S 63 X 35 SoU3 S 64 X 114 SoU9 S 66 X 115 SoU4 S 67 X 116 SoU5 S 68 X 123 SoU6 S 69 X 124 SoU7 S 70 X 143 SoU8 S 71 X 152 SoU23 U 26 X 154 SoU27 S 72 X 164 SoU11 S 73 X 169 SoU24 S 74 X 181 SoU10 S 75 X 191 SoU26 S 76 X 192 SoU13 S 77 X 214 SoU25 S 78 X 2023/24 22 SoU2 S 79 X 44 SoU4 S 80 X 46 SoU3 S 81 X 63 SoU5 S 83 X 88 SoU1 S 86 X Kulturutskottet 2009/10 144 KrU1 Fi 1 X 2015/16 289 KrU11 Ku 3 X 2017/18 91 KrU1 Ku 5 X 242 KrU3 S 8 X 2019/20 179 KrU6 LI 29 X 2021/22 85 KrU1 Ku 6 X 265 KrU6 Ku 7 X 2022/23 73 KrU1 Ku 8 X 189 KrU7 Fi 71 X 208 KrU10 U 30 X 2023/24 76 KrU1 S 84 X 77 KrU1 Fi 112 X 78 KrU1 U 36 X 79 KrU1 Ku 12 X Utbildningsutskottet 2015/16 169 UbU13 U 1 X 228 UbU14 U 2 X 2016/17 250 UbU17 U 3 X 251 UbU18 U 4 X 2017/18 221 UbU19 U 5 X 2018/19 44 UbU5 U 6 X 104 UbU1 U 7 X 171 UbU11 U 8 X 194 UbU8 U 9 X 269 UbU17 U 10 X 2020/21 14 UbU3 U 11 X 196 UbU7 U 12 X 2021/22 33 UbU3 U 13 X 108 UbU1 U 14 X 136 UbU10 U 15 X 145 UbU5 U 16 X 205 UbU14 U 17 X 231 UbU15 U 18 X 340 UbU31 U 19 X 362 UbU32 U 20 X 406 UbU33 U 21 X 412 UbU26 U 22 X 2022/23 108 UbU1 U 24 X 149 UbU12 U 25 X 182 UbU5 U 27 X 206 UbU13 U 28 X 207 UbU14 U 29 X 221 UbU15 U 31 X 222 UbU16 U 32 X 2023/24 28 UbU4 U 33 X 29 UbU3 U 34 X 96 UbU2 U 37 X 103 UbU1 U 38 X 105 UbU6 U 39 X 106 UbU5 U 40 X Trafikutskottet 2004/05 178 TU7 LI 2 X 2005/06 308 TU5 LI 3 X 2012/13 259 TU18 LI 6 X 2013/14 372 TU19 LI 7 X 2014/15 144 TU7 LI 8 X 2016/17 101 TU4 LI 13 X 185 TU10 LI 14 X 2017/18 104 TU1 LI 17 X 198 TU10 LI 20 X 324 TU15 LI 23 X 2018/19 165 TU7 LI 26 X 259 TU16 LI 28 X 2019/20 74 TU4 Fi 13 X 223 TU11 LI 33 X 323 TU14 LI 35 X 2020/21 334 TU14 LI 39 X 379 TU12 LI 41 X 409 TU16 LI 42 X 2021/22 152 TU7 LI 45 X 229 TU9 LI 50 X 280 TU11 LI 52 X 369 TU16 LI 54 X 451 TU20 LI 55 X 2022/23 137 TU4 LI 58 X 155 TU8 LI 62 X 209 TU11 LI 63 X 245 TU15 LI 64 X 252 TU14 LI 65 X 2023/24 16 TU2 Fi 96 X 39 TU3 Fi 104 X 40 TU4 LI 66 X 92 TU1 Fi 116 X 93 TU1 LI 69 X Miljö- och jordbruksutskottet 1999/2000 253 MJU17 LI 1 X 2009/10 223 MJU21 KN 2 X 2010/11 49 MJU6 LI 4 X 2011/12 261 MJU21 LI 5 X 2014/15 154 MJU9 LI 9 X 182 MJU12 KN 3 X 2015/16 103 MJU1 KN 4 X 227 MJU19 LI 12 X 2016/17 116 MJU1 KN 5 X 153 MJU7 KN 6 X 180 MJU9 KN 7 X 289 MJU22 KN 8 X 338 MJU23 LI 16 X 2017/18 20 MJU5 KN 9 X 115 MJU1 KN 10 X 174 MJU10 LI 18 X 182 MJU13 LI 19 X 216 MJU17 LI 21 X 237 MJU18 LI 22 X 401 MJU24 LI 24 X 2018/19 147 MJU8 LI 25 X 172 MJU9 KN 13 X 188 MJU11 LI 27 X 202 MJU13 KN 14 X 275 MJU18 KN 17 X 2019/20 185 MJU11 LI 30 X 236 MJU15 LI 34 X 2020/21 82 MJU5 LI 36 X 83 MJU3 KN 21 X 260 MJU15 LI 38 X 364 MJU21 LI 40 X 410 MJU22 LI 43 X 411 MJU23 KN 26 X 2021/22 2 MJU5 KN 27 X 60 MJU6 KN 28 X 61 MJU6 LI 44 X 110 MJU1 KN 29 X 177 MJU16 KN 31 X 178 MJU16 LI 46 X 189 MJU17 LI 48 X 206 MJU18 KN 34 X 207 MJU18 LI 49 X 263 MJU22 LI 51 X 281 MJU23 KN 38 X 296 MJU24 KN 39 X 335 MJU25 KN 41 X 336 MJU25 LI 53 X 388 MJU29 Fi 41 X 389 MJU29 KN 42 X 415 MJU26 KN 43 X 2022/23 97 MJU1 KN 45 X 135 MJU5 LI 57 X 144 MJU8 LI 60 X 145 MJU7 KN 49 X 186 MJU17 KN 52 X 2023/24 17 MJU3 KN 56 X 27 MJU4 KN 57 X 62 MJU5 KN 61 X 98 MJU2 LI 71 X 104 MJU1 KN 65 X Näringsutskottet 2009/10 162 NU10 Fi 2 X 2012/13 103 NU1 Fi 4 X 2015/16 90 NU1 Fi 7 X 2016/17 333 NU24 Fi 8 X 2017/18 359 NU19 KN 11 X 2018/19 166 NU7 KN 12 X 209 NU11 KN 15 X 210 NU12 KN 16 X 2019/20 221 NU14 KN 18 X 222 NU15 LI 32 X 287 NU16 KN 19 X 312 NU18 Ju 45 X 2020/21 228 NU18 KN 23 X 257 NU16 KN 24 X 321 NU30 Fi 20 X 2021/22 16 NU6 Fi 24 X 112 NU1 UD 6 X 131 NU13 KN 30 X 191 NU16 KN 32 X 214 NU15 KN 35 X 311 NU27 KN 40 X 440 NU22 Ju 121 X 2022/23 99 NU1 Fi 50 X 121 NU4 Fi 55 X 122 NU8 LI 56 X 136 NU11 Fi 60 X 160 NU13 KN 50 X 170 NU9 KN 51 X 199 NU17 KN 53 X 2023/24 45 NU5 KN 59 X 94 NU3 KN 64 X 97 NU2 LI 70 X 107 NU1 UD 22 X 108 NU1 Fi 117 X 109 NU1 KN 66 X Arbetsmarknadsutskottet 2009/10 275 AU13 A 1 X 2010/11 279 AU9 A 2 X 2017/18 29 AU3 A 3 X 2020/21 367 AU12 A 7 X 2022/23 166 AU7 A 9 X 213 AU10 A 10 X 2023/24 95 AU2 A 13 X 102 AU1 A 14 X Civilutskottet 2014/15 180 CU10 LI 10 X 2015/16 36 CU6 Ju 5 X 79 CU1 LI 11 X 187 CU14 Ju 9 X 2016/17 234 CU15 LI 15 X 2017/18 34 CU2 Ju 16 X 123 CU7 Ju 19 X 404 CU36 Ju 26 X 2018/19 180 CU7 Ju 29 X 2019/20 235 CU17 Ju 40 X 2020/21 193 CU7 Ju 56 X 194 CU8 Ju 57 X 223 CU6 Ju 59 X 224 CU11 LI 37 X 266 CU12 Ju 64 X 267 CU12 Fi 18 X 268 CU14 KN 25 X 315 CU17 Ju 68 X 317 CU18 Ju 69 X 404 CU16 Ju 77 X 2021/22 158 CU7 Ju 88 X 159 CU11 Ju 89 X 179 CU12 LI 47 X 192 CU33 KN 33 X 212 CU3 Ju 93 X 213 CU8 Fi 32 X 260 CU5 Ju 101 X 261 CU6 Ju 102 X 262 CU13 KN 37 X 308 CU19 Fi 39 X 326 CU20 Ju 111 X 376 CU24 Ju 113 X 446 CU29 KN 44 X 2022/23 141 CU15 LI 59 X 153 CU16 LI 61 X 165 CU6 Ju 131 X 180 CU18 Ju 134 X 185 CU5 Fi 70 X 196 CU19 Ju 139 X 244 CU17 Ju 144 X 2023/24 14 CU2 KN 54 X 15 CU3 KN 55 X 23 CU6 Ju 155 X 35 CU4 Fi 103 X 36 CU5 Ju 157 X 37 CU8 KN 58 X 85 CU1 Fi 114 X 86 CU1 KN 63 X 87 CU1 LI 68 X Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 2020/21 252 UFöU5 UD 2 X 253 UFöU5 UD 3 X 5. Regelbeståndet 2023 Författningar kan delas in i grundförfattningar och ändringsförfattningar. En ändringsförfattning är en författning genom vilken en annan författning ändras, ges utsträckt giltighet i tiden, sätts i kraft eller upphävs. Andra författningar är grundförfattningar. Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 2024 är 4 572. Av dessa är 1 587 lagar. Motsvarande siffror per den 1 mars 2023 var 4 523, varav 1 567 lagar. Under 2023 har EU-direktiv genomförts i 65 ändringsförfattningar (32 lagar och 33 förordningar) och 15 grundförfattningar (7 lagar och 8 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns i ingressen till varje författning som genomför EU-direktiv. Elektronisk tillgång till EU-rätten finns framför allt i databasen EUR-Lex (eurlex.eu). Regelbeståndet i SFS under perioden 2014–2024 Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i SFS under 2023 var 954. Av dessa författningar var 112 grundförfattningar (27 lagar och 85 förordningar m.m.). Det kan jämföras med 1 875 under 2022, 1 344 under 2021 och 1 306 under 2020. Fördelningen av författningar i SFS per departement den 31 december 2023 Departement Antal författningar Lagar Förordningar Övrigt Statsrådsberedningen 11 1 9 1 Justitiedepartementet 961 488 434 39 Utrikesdepartementet 161 37 101 23 Försvarsdepartementet 144 41 102 1 Socialdepartementet 595 143 441 11 Finansdepartementet 1052 492 549 11 Utbildningsdepartementet 244 30 210 4 Klimat- och 382 109 272 1 näringslivsdepartementet Kulturdepartementet 114 21 93 0 Arbetsmarknadsdepartementet 164 62 102 0 Landsbygds- och 508 157 340 11 infrastrukturdepartementet Övriga 231 0 5 226 Totalt 4567 1581 2658 328 Regelbeståndet hos myndigheterna 2013–2023 Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den 31 december 2023 har beräknats till ca 11 962. Det innebär ett ökat antal regelrubriker jämfört med året innan. Uppgifterna i myndigheternas regelförteckningar är emellertid något osäkra. Ungefärligt antal regelrubriker per departements ansvarsområde Området Antal titlar (avrundade hundratal) Justitiedepartementet 428 Utrikesdepartementet 207 Försvarsdepartementet 183 Socialdepartementet 814 Finansdepartementet 4576 Utbildningsdepartementet 2715 Klimat- och näringslivsdepartementet 440 Kulturdepartementet 121 Arbetsmarknadsdepartementet 218 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet 2260 Summa 11962 Statsrådsberedningen Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2024 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsminister Kristersson Regeringen beslutar skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023