Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2023/24:138 Avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan Prop. 2023/24:138 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 maj 2024 Ulf Kristersson Johan Forssell (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner det avancerade ramavtalet som utgör en modernisering av nuvarande associeringsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, här benämnt ramavtalet. Förhandlingarna med Chile avslutades i december 2022 och undertecknades ett år senare i december 2023. EU:s relationer med Chile regleras av ett associeringsavtal som antogs år 2005. Genom ramavtalet med Chile inrättas ett moderniserat ramverk för de bilaterala förbindelserna mellan parterna. Som grund för samarbetet har ramavtalet de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. Ramavtalet innehåller bestämmelser om politisk dialog och om grundvalar för relationerna såsom mänskliga rättigheter, nedrustning och icke-spridning, hållbar utveckling och terrorismbekämpning. Ramavtalet omfattar även handel och handelsrelaterade frågor i syfte att anpassa det befintliga associerings-avtalet till den senaste generationen handelsavtal som Chile respektive EU har ingått eller håller på att förhandla om. Innehållsförteckning 1Förslag till riksdagsbeslut3 2Ärendet och dess beredning4 3Bakgrund4 4Utvecklingen i Republiken Chile5 5Sverige och Republiken Chile5 6Ramavtalets innehåll6 7Godkännande av avtalet8 8Konsekvenser9 8.1Konsekvenser för statens budget9 8.2Övriga konsekvenser9 Bilaga Avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan10 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 maj 20242168 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen godkänner det avancerade ramavtalet som utgör en modernisering av nuvarande associeringsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan. Ärendet och dess beredning Genom beslut av Europeiska unionens råd den 13 november 2017 bemyndigades Europeiska kommissionen och Europeiska avdelningen för yttre åtgärder (EEAS) att inleda förhandlingar med Chile om ett moderniserat associeringsavtal, ett så kallat avancerat ramavtal, mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Chile, å andra sidan. Förhandlingarna inleddes i november 2017 och avslutades i december 2022. Sverige har under förhandlingarnas gång löpande inhämtat synpunkter från Kommerskollegium. Ramavtalet undertecknades den 13 december 2023. Innan ramavtalet kan träda i kraft i sin helhet ska det godkännas av parterna. Ramavtalet omfattar områden som ligger inom ramen både för medlemsstaternas och unionens kompetens s.k. delad kompetens. Varje medlemsstat måste därför tillämpa sina egna konstitutionella förfaranden för ingående. Enligt 10 kap. 1 § regeringsformen ingås internationella överenskommelser av regeringen. Som framgår av 10 kap. 3 § regeringsformen krävs i vissa fall att riksdagen godkänner en överenskommelse. Ramavtalet träder i kraft den första dagen i den tredje månaden efter datumet för den senaste anmälan genom vilken parterna underrättar varandra om att de interna förfaranden som krävs för ramavtalets ikraftträdande har slutförts. Ramavtalet i svensk lydelse finns i bilagan till propositionen. Bakgrund Ramavtalet med Republiken Chile stärker EU:s relation med en viktig samarbetspartner i Sydamerika, med vilken EU delar universella värden såsom demokrati och mänskliga rättigheter. Ramavtalet banar väg för ett ökat politiskt, regionalt och internationellt samarbete mellan EU och Chile. Genomförandet av ramavtalet kommer att medföra fördelar för båda parter och kan ligga till grund för att främja unionens bredare politiska och ekonomiska intressen. Det befintliga associeringsavtalet mellan EU och Chile trädde i kraft den 1 mars 2005 (med provisorisk tillämpning från och med den 1 februari 2003), och har i mer än 20 år legat till grund för relationerna mellan EU och Chile. Sedan det nuvarande associeringsavtalet undertecknades har världen förändrats avsevärt. I samband med EU-CELAC-toppmötet i Santiago den 26–27 januari 2013 ingick partnerna en överenskommelse om att förhandla fram ett moderniserat avtal. Efter beslut från Europeiska rådet att bemyndiga kommissionen och EEAS inleddes förhandlingar den 16 november 2017. Den tionde och sista förhandlingsrundan hölls i maj 2021 och i december 2022 avslutades förhandlingarna då EU och Chile nådde en politisk överenskommelse om ett moderniserat associeringsavtal. Förslaget presenterades av kommissionen den 5 juli 2023. Ramavtalet har utformats för att möta nya globala utmaningar. Uppdateringen av associeringsavtalet sker vid en tidpunkt då Chiles och EU:s samhällen och ekonomier har drabbats av konsekvenserna av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Det ryska anfallskrigets återverkningar har visat på det akuta behovet av att stärka ömsesidigt fördelaktiga band med viktiga likasinnade allierade för att påskynda energiomställningen, stärka strategiska leveranskedjor och diversifiera försörjningskällorna. Utvecklingen i Republiken Chile Chile är en framträdande aktör i Latinamerika tack vare sin ekonomiska och politiska stabilitet, sin tradition av internationell samverkan samt sitt stöd för frihandel och multilateralism. Redan tidigt på 1900-talet lade Chile grunden till ett modernt välfärdssamhälle. År 1973 avsattes den dåvarande presidenten under en militärkupp och under den brutala militärdiktaturen styrdes landet av Augusto Pinochet. Några år senare, 1989, hölls demokratiska val och 1990 svors en folkvald president på nytt in. De kommande åren hade militären ett fortsatt starkt inflytande men landets institutioner reformerades steg för steg. Med tiden tillsattes också sanningskommissioner för att utreda de brott som militärregimen gjort sig skyldig till. I dag har Chile en solid demokrati, stabila politiska och rättsliga institutioner och är en aktiv deltagare i internationella sammanhang, bland annat inom Förenta nationerna (FN) och Världshandelsorganisationen (WTO). Chile har sedan 1990-talet varit en stabil exportinriktad marknadsekonomi med en mestadels hög tillväxt. Chiles ekonomi är dock känslig för internationella konjunkturnedgångar och prisfall på råvaror, inte minst koppar. Den chilenska ekonomin har de senaste året haft en något högre tillväxt än vad prognoserna indikerat. Framför allt är det gruvindustrin som har visat starka resultat. Fyndigheterna av litium och andra mineraler som är viktiga för en hållbar omställning bidrar till framtidstro. Kina är en viktig avsättningsmarknad för den chilenska exporten och det länge omdebatterade frihandelsavtalet Comprehensive and Progressive Agreement for Trans-Pacific Partnership (CPTPP) har trätt i kraft. Chile har också under år 2023 återtagit positionen som Latinamerikas säkraste land att investera i. Sverige och Republiken Chile År 1827 upprättade Sverige och Chile diplomatiska förbindelser genom konsulat i Stockholm och Valparaiso. Ambassader öppnades i ländernas respektive huvudstäder år 1956. Chile har ambassad och två konsulat i Sverige. År 2019 firade Sverige och Chile 200 år av bilaterala relationer. Sverige är välkänt och har ett gott rykte i Chile, bland annat tack vare det starka engagemanget mot militärregimen och den stora gruppen chilenska flyktingar som mottagits. Det beräknas att cirka 60 000 personer med chilensk bakgrund lever i Sverige i dag. Uppskattningsvis befinner sig cirka 2 000 personer med svenskt men inte chilenskt medborgarskap i Chile. Ytterligare cirka 12 000 svenskar besöker årligen landet som turister. Detta skapar goda förutsättningar för ett rikt utbyte inom såväl kultur som handel. I dag är Sverige också känt som ett innovativt, hållbart och jämställt land med starka varumärken. Chile är i dagsläget Sveriges största handelspartner i Latinamerika mätt per capita. Svensk export till Chile, främst utrustning inom gruvindustrin, transportsektorn och telekomutrustning omfattade drygt 4,3 miljarder SEK under år 2022. Exporten har sedan år 2018 ökat stadigt, med undantag för ett tapp under pandemin. Importen från Chile, främst koppar och livsmedel, uppgick till närmare 1,3 miljarder SEK under år 2022. Många stora svenska företag finns representerade i Chile, bl.a. Alfa Laval, ABB, Astra Zeneca, Atlas Copco, Epiroc, Ericsson, H&M, Oriflame, Saab, Sandvik, Scania, SCA, SKF, Tetra Pak samt Volvo AB. Många bolag har funnits länge i landet. Ytterligare cirka 150 svenska företag har någon annan form av representation. Den svensk-chilenska handelskammaren i Santiago har ett 30-tal företag som medlemmar. Business Sweden har ett handelskontor i Santiago som även täcker Peru, Argentina, Uruguay och Paraguay. Sverige och Chile har gällande bilaterala avtal om investeringsskydd och dubbelbeskattning. Inom försvarsområdet finns ett samförståndsavtal (MoU) sedan 90-talet. Sedan dåvarande president Bachelets statsbesök i Sverige år 2016 finns samförståndsavtal även inom hållbart företagande, hållbar gruvnäring, hållbart skogsbruk, grön teknologi och innovation, miljöteknik, stadsutveckling och infrastruktur samt välfärd. Ramavtalets innehåll Jämfört med det tidigare associeringsavtalet täcker ramavtalet fler samarbetsområden och bestämmelser om politisk dialog och fullgörande av skyldigheter har utvecklats. De övergripande målen för ramavtalet rör tre områden: att på nytt bekräfta associeringen mellan parterna, att främja ökad handel och ökade investeringar mellan parterna samt att stärka de befintliga samarbetsförbindelserna mellan parterna, inbegripet internationellt samarbete för hållbar utveckling, och främjande av gemensamt arbete, i syfte att bidra till genomförandet av Agenda 2030. Gemensamma värderingar står i centrum för samarbetet mellan EU och Chile. De allmänna principer som ligger till grund för ramavtalet omfattar respekten för de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna andra relevanta åtaganden om mänskliga rättigheter och instrument till vilka parterna har anslutit sig samt rättsstatsprincipen och principen om god samhällsstyrning. Likaså bekräftas att parterna fäster stor vikt vid Förenta nationernas stadga och dess principer. Ramavtalet innehåller nya omfattande artiklar om demokratiska principer, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, modernisering av staten, jämställdhet och kvinnors ekonomiska egenmakt. Parterna bekräftar även sitt stöd för Förenta nationernas förklaring om urfolks rättigheter och sina åtaganden att respektera den kulturella mångfalden och skydda urfolks åtnjutande av mänskliga rättigheter. Enligt del III i avtalet upprättar parterna ett frihandelsområde med målet att bl.a. utvidga, diversifiera och liberalisera handeln mellan parterna. Ramavtalet kommer att stärka de redan välmående handels- och investeringsförbindelserna mellan EU och Chile: 99,9 procent av EU:s export kommer att föras in i Chile utan tullar. Företag från EU som tillhandahåller tjänster, investerar och konkurrerar i offentlig upphandling i Chile kommer tack vare ramavtalet få bättre hjälp. Företagen kommer få bättre tillgång till leverantörer av finansiella tjänster, leveranstjänster, telekommunikation och marin transport. Investerare från EU i Chile kommer att behandlas på samma sätt som chilenska investerare och vice versa. Ramavtalet kommer bidra till nya möjligheter till offentlig upphandling av varor, tjänster, byggentreprenader och byggkoncessioner med sänkta tröskelvärden jämfört med det tidigare associeringsavtalet. I ramavtalet finns även ett kapitel om stöd till små och medelstora företag (SME) för att dessa ska kunna dra full nytta av avtalet, bland annat genom minskad byråkrati. Parterna enas även om att upprätta eller bibehålla nya onlineverktyg, t.ex. SME Contact Point, för att göra det enklare att göra affärer med chilenska partners. Ramavtalet innehåller även bestämmelser om ett tillräckligt och effektivt skydd av immateriella rättigheter, inklusive starka bestämmelser om upphovsrätt och affärshemligheter. Ramavtalet kommer att bidra till målen för hållbar utveckling och Agenda 2030 och främja gemensamma värden och intressen, bland annat handel, hållbarhet, fred och säkerhet, samt mänskliga rättigheter. För att underlätta övergången till förnyelsebar energi och hållbar användning av råvaror ska parterna samarbeta kring ökad tillgång till råvaror och rena bränslen som är avgörande för övergången till den gröna ekonomin, t.ex. litium, koppar och väte. Parterna gör även ett gemensamt åtagande om hållbar gruvdrift. I ramavtalet fastställs att en miljökonsekvensbedömning måste göras inför nya energi- och råvaruprojekt. Det innehåller även regler om ansvarsfulla inköp och handel, kontroll och regelefterlevnad. Ramavtalet innebär ambitiösa handels- och hållbarhetsåtaganden, inklusive om klimat, biologisk mångfald, energi och råvaror, arbetsrätt, jämställdhet och hållbara livsmedelssystem för båda parterna. För att stärka handels- och investeringsförbindelserna mellan parterna på ett sätt som bidrar till hållbar utveckling, särskilt dess arbetsrättsliga och miljörelaterade aspekter som är relevanta för handel och investeringar, upprättas i ramavtalet ett kapitel i del III om hållbar utveckling. Kapitlet täcker klimat, miljö, biologisk mångfald, energi, haven, katastrofriskreducering, råvaror och hållbara livsmedelssystem. Kapitlet främjar arbetstagares rättigheter, jämställdhet och ansvarsfullt företagande och förbättrar efterlevnaden av Internationella arbetsorganisationens normer, Parisavtalet och stöder den gröna omställningen. Ramavtalet innebär även ett förnyat fokus på samarbete inom vetenskap, teknologi, forskning och innovation. EU och Chiles redan existerande partnerskap inom vetenskap och teknologi fördjupas och expanderas. Samarbetet ska fostra nyskapande innovation som ska bidra till den digitala omställningen. Parterna inrättar genom ramavtalet ett gemensamt råd på ministernivå som ska sammanträda åtminstone vartannat år. Rådet ska ha till uppgift att övervaka avtalets genomförande och måluppfyllnad. Parterna upprättar även en gemensam kommitté som ska ansvara för det allmänna genomförandet av avtalet. Kommittén ska inrätta specialiserade underkommittéer att bistå i arbetet. Parterna har även inrättat en gemensam parlamentarikerkommitté och enats om att främja det civila samhällets deltagande i genomförandet av avtalet. De avser upprätta eller utse en inhemsk rådgivande grupp samt främja regelbundet anordnade forum för det civila samhället. Med ”parterna” avses i avtalet Europeiska unionen eller dess medlemsstater eller unionen och dess medlemsstater, i enlighet med deras respektive behörighetsområde, å ena sida, och Chile, å andra sidan. Avtalet ska tillämpas inom det territorium där fördraget om Europeiska unionen samt föredraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga och för Chiles vidkommande, det land, hav och luftrum som står under dess suveränitet samt den exklusiva ekonomiska zon och den kontinentalsockel inom vilken landet utövar suveräna rättigheter och jurisdiktion. Associeringsavtalet, inbegripet eventuella beslut som fattats enligt dess institutionella ram, ska upphöra att gälla och ska ersättas av detta avtal när detta avtal träder i kraft. Interimsavtalet om handel som upprättats mellan parterna ska upphöra att gälla och ersättas av detta avtal när detta träder i kraft. Avtalet träder i kraft den första dagen i den tredje månaden som följer på att båda parterna slutfört de interna förfaranden som krävs för avtalets ikraftträdande och underrättat varandra om detta. Avtalet ska vara i kraft under obegränsad tid, såvida inte någon av parterna säger upp avtalet. Uppsägningen får verkan sex månader efter dagen för uppsägningsanmälan. Ramavtalet är upprättat på EU:s samtliga officiella språk. Samtliga texter är giltiga. Godkännande av avtalet Regeringens förslag: Riksdagen godkänner det avancerade ramavtalet som utgör en modernisering av nuvarande associeringsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan. Skälen för regeringens förslag: Det avancerade ramavtalet ska fungera som en övergripande ram för relationen mellan EU och Chile. Sveriges relationer med Chile är långvariga och mycket goda med starka mellanfolkliga utbyten. Chile är Sveriges tredje största handelspartner i Latinamerika och ses som det ekonomiskt mest framgångsrika landet i regionen, med stadig tillväxt och låg utlandsskuld. Ramavtalet innehåller bestämmelser om en omfattande dialog och om grundvalar för relationerna såsom mänskliga rättigheter, nedrustning och icke-spridning, hållbar utveckling, terrorismbekämpning m.m. (kapitel 1–7) och bygger på de mål som EU har fastställt i de grundläggande fördragen. Dessa mål är grundläggande för alla relationer som EU och dess medlemsstater har med länder i andra regioner och ligger till grund för samtliga förhandlingar som EU och dess medlemsstater för med tredje länder. Regeringen bedömer att ramavtalet är av större vikt och att det enligt 10 kap. 3 § regeringsformen ska godkännas av riksdagen. Konsekvenser Konsekvenser för statens budget Den del av ramavtalet som rör handel kommer att ha en begränsad negativ effekt på EU:s budget till följd av tulliberalisering. Indirekta positiva effekter förväntas när det gäller ökningen av medel knutna till mervärdesskatt och bruttonationalinkomst. De förstärkta handels-förbindelserna väntas gynna EU:s ekonomiska utveckling, tillväxt och sysselsättning. För svensk del innebär ramavtalet således inte några budgetära konsekvenser. Övriga konsekvenser Ramavtalet förväntas stärka relationen mellan EU och Chile, en viktig, likasinnad partner i Latinamerika. De bilaterala förbindelserna mellan Sverige och Chile har på senare år intensifierats och handelsrelationen utgör en viktig del i dessa. Hållbar utveckling i alla dess dimensioner är en gemensam prioritering med fokus på bl.a. hållbart företagande, gruvnäring, skogsbruk, innovation, stadsutveckling och infrastruktur där potentialen för utökat samarbete är stort. Ramavtalet kommer att underlätta samarbetet och utbytet mellan Sverige och Chile, såväl bilateralt som genom EU. Överenskommelsen bedöms inte strida mot de skyldigheter som följer av Sveriges medlemskap i EU eller ha andra konsekvenser för Sveriges övriga internationella åtaganden. Avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 maj 2024 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Ankarberg Johansson, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Roswall, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Carlson Föredragande: statsrådet Forssell Regeringen beslutar proposition Avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan