Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 2388 av 7191 träffar
Propositionsnummer · 2013/14:35 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om ungdomars väg till arbete Skr. 2013/14:35
Ansvarig myndighet: Arbetsmarknadsdepartementet
Dokument: Skr. 35
Regeringens skrivelse 2013/14:35 Riksrevisionens rapport om ungdomars väg till arbete Skr. 2013/14:35 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 november 2013 Fredrik Reinfeldt Elisabeth Svantesson (Arbetsmarknadsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning och Arbetsförmedlingens arbete för att stödja ungdomars etablering på arbetsmarknaden fungerar effektivt och hur dessa insatser samspelar med kommunernas insatser för ungdomar. Granskningen visar att statens stöd för ungdomars etablering på arbetsmarknaden kan förbättras och att Arbetsförmedlingens arbete med ungdomar kan bli effektivare. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen analyserar om regelverket hindrar tidiga och individuella insatser och om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun är tillräckligt tydlig. Arbetsförmedlingen rekommenderas att utveckla arbetet för att nå de ungdomar som inte är inskrivna. Arbetsförmedlingen rekommenderas vidare att utveckla metodstöd för tidiga individuella bedömningar och aktiv matchning före inträdet i jobbgarantin för ungdomar. Arbetsförmedlingen rekommenderas slutligen att utreda möjligheten att ingå överenskommelser med kommuner som kan möjliggöra praktikplatser. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens bedömning att statens stöd för ungdomars etablering på arbetsmarknaden kan förbättras och att Arbetsförmedlingens arbete med ungdomar kan bli effektivare. Arbetsförmedlingens nya arbetssätt som infördes 2012 innebär bland annat att ungdomar kan få individanpassat stöd tidigt i arbetslösheten. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att skyndsamt vidta åtgärder för att säkerställa att det nya arbetssättet följs. Vidare avser regeringen att presentera en ungdomspolitisk proposition under 2014. I propositionsarbetet bereds för närvarande förslag som syftar till att förbättra register, statistik och uppföljningen av det kommunala informationsansvaret för ungdomar som inte fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt en gymnasieutbildning. Såsom aviserats i budgetpropositionen för 2014, avser regeringen att ge ett gemensamt uppdrag till Socialstyrelsen och Arbetsförmedlingen om hur samverkan mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen kan utformas. Riksrevisionens granskning är ett viktigt underlag i Arbetsförmedlingens fortsatta utvecklingsarbete för att bidra till ungdomars arbetsmarknadsetablering. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 4 2 Riksrevisionens iakttagelser 4 2.1 Bakgrund 4 2.2 Metod och genomförande 4 2.3 Granskningens resultat 5 2.4 Rekommendationer 5 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 6 3.1 Regeringens bedömning av Riksrevisionens övergripande slutsats 6 3.2 Individuellt utformade insatser och matchning 6 3.3 Ansvarsfördelning och samverkan med kommuner 8 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 9 1 Ärendet och dess beredning Den 14 maj 2013 överlämnade riksdagen Riksrevisionens granskningsrapport Ungdomars väg till arbete - individuellt stöd och matchning mot arbetsgivare (RiR 2013:6), se bilaga. Arbetsförmedlingen har lämnat synpunkter på Riksrevisionens bedömning av den egna myndigheten. Med anledning av rapporten överlämnar regeringen denna skrivelse. 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Bakgrund Mot bakgrund av den höga ungdomsarbetslösheten har Riksrevisionen granskat regeringens och Arbetsförmedlingens insatser för att stödja ungdomars etablering på arbetsmarknaden samt hur dessa insatser samspelar med kommunernas insatser för gruppen. Med ungdomar avses här personer i åldern 16-24 år. Riksrevisionen har undersökt om Arbetsförmedlingens insatser för att nå ungdomar i behov av myndighetens stöd är effektiva, om Arbetsförmedlingens arbete med matchning utgör ett väl fungerande stöd till ungdomar i deras inträde på arbetsmarknaden och om Arbetsförmedlingens insatser för arbetslösa ungdomar är anpassade till ungdomars individuella behov. Vidare har Riksrevisionen granskat om Arbetsförmedlingens samverkan med kommuner angående arbetslösa ungdomar är effektiv. Slutligen har Riksrevisionen undersökt om regeringens styrning har skapat förutsättningar för Arbetsförmedlingen att effektivt stödja ungdomar i deras arbetsmarknadsetablering. 2.2 Metod och genomförande För att belysa frågeställningarna i granskningen har flera olika metoder och källor använts. Intervjuer har genomförts med arbetsförmedlare, tjänstemän på Arbetsförmedlingens huvudkontor, tjänstemän i kommuner, tjänstemän vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och med tjänstemän vid Arbetsmarknadsdepartementet. Enkäter har riktats till arbetsförmedlare, samtliga kommuner och ungdomar inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Ungdomars perspektiv har även undersökts genom en tilläggsfråga i Arbetskraftsundersökningarna (AKU) som genomförs av Statistiska centralbyrån. Vidare har Riksrevisionen studerat Arbetsförmedlingens återrapporteringar och gjort egna analyser av registerdata. Riksrevisionen har även studerat regleringsbrev och budgetpropositionen för 2013. Utöver detta har Riksrevisionen deltagit i en nätverksträff med kommuner. 2.3 Granskningens resultat Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens stöd för ungdomars etablering på arbetsmarknaden kan förbättras. Riksrevisionen anser att Arbetsförmedlingens arbete med ungdomar kan bli effektivare trots att regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att förbättra stödet för ungdomar. Riksrevisionen anser att Arbetsförmedlingens arbete för att nå ungdomar som inte är inskrivna men som kan ha behov av myndighetens insatser kan utökas och göras mer strukturerat. När det gäller matchningsstödet menar Riksrevisionen att Arbetsförmedlingens stöd till ungdomar är begränsat de första 90 dagarna i arbetslöshet, dvs. före inträdet i jobbgarantin för ungdomar. Riksrevisionen anser att Arbetsförmedlingens insatser främst är inriktade på att öka ungdomars förmåga att själva finna ett arbete och att direkta kontakter med arbetsgivare genom t.ex. praktikplatser förekommer mer sällan. Trots att regeringen och Arbetsförmedlingen har haft ett ökat fokus på arbetsgivarkontakter, pekar Riksrevisionen på att den tid som arbetsförmedlarna avsätter för arbetsgivarkontakter inte har ökat sedan 2009. Riksrevisionen bedömer att regeringens styrning mot ökade arbetsgivarkontakter därmed inte tycks ha fått genomslag på lokal nivå. Riksrevisionen anser också att såväl sökaktivitet som aktivitetsnivå är låga. Vidare anser Riksrevisionen att det finns tydliga möjligheter att förbättra förutsättningarna för att anpassa insatserna efter individens behov. Riksrevisionen pekar på att arbetsförmedlare i enkätsvar och intervjuer uppgett att det är svårt att bedöma om en ungdom löper risk för långvarig arbetslöshet utifrån bedömningsstödet och att detta skulle behöva utvecklas. Riksrevisionen framhåller att arbetsförmedlare uppger att regelverket ibland upplevs som begränsande och att vissa individer får vänta onödigt längre på att få en insats, eftersom ungdomar i normalfallet först efter tre månader i jobbgarantin för ungdomar får ta del av praktik och utbildning. Slutligen konstaterar Riksrevisionen att det finns tecken på otydlig arbetsfördelning mellan kommuner och lokala arbetsförmedlingar. Enligt Riksrevisionen finns det en risk både för dubbelarbete och för att individen inte får ändamålsenliga insatser. Vidare anser Riksrevisionen att Arbetsförmedlingen bör utreda möjligheten att ingå överenskommelser med kommunerna som kan möjliggöra praktikplatser för ungdomar som har behov av sådana insatser. 2.4 Rekommendationer Riksrevisionens rekommendation till regeringen: * Regeringen bör analysera om regelverket hindrar att arbetssökande ungdomar får tidiga och individuellt anpassade insatser och matchning mot praktik eller arbete. Regeringen bör vidare analysera om ansvarsfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och kommuner är tillräckligt tydlig när det gäller arbetsmarknadspolitiska insatser till ungdomar. Riksrevisionens rekommendationer till Arbetsförmedlingen: * Arbetsförmedlingen bör genom strategisk styrning och samordning av arbetet på lokal nivå utveckla arbetet för att nå ungdomar som är i behov av myndighetens stöd, men som inte är inskrivna. * Arbetsförmedlingen behöver utveckla metodstöd och organisera det lokala arbetet för att underlätta arbetsförmedlarnas möjlighet att tidigt göra en individuell bedömning och att aktivt matcha ungdomar mot arbetsgivare. * Arbetsförmedlingen bör utreda möjligheten att göra överenskommelser med kommunerna som kan möjliggöra praktikplatser för ungdomar med behov av en sådan insats. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 3.1 Regeringens bedömning av Riksrevisionens övergripande slutsats Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens bedömning att statens stöd för ungdomars etablering på arbetsmarknaden kan förbättras och att Arbetsförmedlingens arbete med ungdomar kan bli effektivare. Regeringen har vidtagit omfattande åtgärder för att öka sysselsättningen bland unga. Regeringen anser dock att det är angeläget att fortsätta arbetet med att förbättra möjligheterna för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. 3.2 Individuellt utformade insatser och matchning Regelverket Regeringens prioritering är att de arbetsmarknadspolitiska insatserna ska riktas till dem med störst behov, dvs. de långtidsarbetslösa. Samtidigt bör åtgärder vidtas tidigt i arbetslöshetsperioden för att motverka att fler blir långtidsarbetslösa. Från och med 2012 infördes ett nytt arbetssätt vid Arbetsförmedlingen för att motverka långa arbetslöshetstider och öka sysselsättningen. De personer som bedöms riskera långtidsarbetslöshet ska tidigt i arbetslösheten få individanpassat stöd. En ytterligare förstärkning av Arbetsförmedlingens resurser gjordes 2013 för att kunna arbeta aktivt med alla ungdomar från första dagen i arbetslöshet. De ungdomar som av särskilda skäl står långt ifrån arbetsmarknaden kan enligt regelverket även ta del av förstärkt förmedlingsstöd och programinsatser, som t.ex. praktik eller utbildning under de första 90 dagarna i arbetslöshet. För de flesta unga är arbetslöshetsperioden relativt kort och de flesta lyckas ganska snabbt etablera sig på arbetsmarknaden. Programinsatser som sätts in för tidigt kan leda till att individen inte återgår till studier på grundskole- eller gymnasienivå eller slutar söka arbete och därmed riskerar insatsen att förlänga tiden i arbetslöshet. Därför är det viktigt att insatserna är anpassade efter individens behov. Arbetsförmedlaren ska bedöma risken för långtidsarbetslöshet och som stöd har ett särskilt bedömningsverktyg tagits fram av Arbetsförmedlingen. Det bör påpekas att bedömningsstödet utgör ett stöd i arbetsförmedlarens professionella bedömning, som även görs utifrån andra faktorer. Arbetsförmedlingen uppger i rapporten Förstärkt förmedlingsstöd för ungdomar att det nya arbetssättet innebär att alla arbetsförmedlingar ska arbeta utifrån en standardiserad inskrivningsprocess som ska ge en effektiv, enhetlig och rättssäker inskrivning. Arbetsförmedlaren kan vid inskrivningstillfället även använda en strukturerad samtalsmall där faktorer som kan försvåra arbetssökandet tidigt kan identifieras. Det finns således förutsättningar för att ungdomar som riskerar långtidsarbetslöshet kan ta del av tidiga och individuellt anpassade insatser. Regeringen anser att det är viktigt att regelverket följs. I juli 2013 gav regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att skyndsamt vidta åtgärder för att säkerställa att det uppdrag som gavs i budgetpropositionen för 2012 om ett nytt arbetssätt, med bl.a. insatser för personer som riskerar långvarig arbetslöshet, efterlevs. Arbetsförmedlingen ska även stärka uppföljningen av genomförandet av de tidiga insatserna. Arbetsgivarkontakter och matchning Det är viktigt att Arbetsförmedlingen har förtroende och legitimitet hos arbetsgivare och arbetssökande för att bidra till att förbättra matchningen. Regeringen har i regleringsbrevet för 2013 gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla och förbättra sina arbetsgivarkontakter. Enligt Riksrevisionen uppger arbetsförmedlare att den tid de lägger ner på arbetsgivarkontakter inte har ökat. Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2012, som presenterades efter Riksrevisionens granskning, visar dock att antalet arbetsgivarkontakter har ökat från 2,9 miljoner år 2011 till 3 miljoner år 2012. Såsom granskningen visar är sökaktiviteten och aktivitetsnivån i jobbgarantin för ungdomar låg. Det framgår dock av Arbetsförmedlingens rapport Insatser för att bryta långvarig arbetslöshet från februari och juni 2013 att aktivitetsnivån i jobbgarantin för ungdomar har stigit. När det gäller sökaktivitet, hade regeringen vid tidpunkten för granskningen lämnat ett uppdrag till Arbetsförmedlingen att bland annat redovisa hur myndigheten hade ökat uppföljningen av arbetssökande. Uppdraget redovisades i juni 2013 och visade att det fanns en tendens till ökad sökaktivitet 2012 jämfört med 2011, och att Arbetsförmedlingen ökat uppföljningen av sökaktiviteten. Arbetsförmedlingen redovisar i rapporten Förstärkt förmedlingsstöd till ungdomar att myndigheten under våren 2013 antagit en särskild ungdomsstrategi i syfte att ta ett samlat grepp om gruppen ungdomar och att den avser att förbättra aktivitetsnivån och kvaliteten i jobbgarantin för ungdomar. Arbetsförmedlingens arbete för att nå ungdomar som inte är inskrivna När det gäller frågan om hur Arbetsförmedlingen arbetar för att nå ungdomar som inte är inskrivna, men som kan vara i behov av stöd, konstaterar regeringen att myndigheten enligt sin instruktion effektivt ska sammanföra arbetssökande med arbetsgivare, och prioritera personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Uppsökandeverksamhet ingår inte i Arbetsförmedlingens huvudsakliga uppdrag, men myndigheten är inte förhindrad att arbeta med detta. Exempelvis har Arbetsförmedlingen på central nivå utarbetat särskilda informationsmaterial till ungdomar och deltar i en referensgrupp till projekt som syftar till att utveckla arbetet med uppföljning av ungdomars övergång från skola till arbete. Arbetsförmedlingen har också arbetat särskilt för att sprida erfarenheter och goda exempel mellan de olika kontoren. Vidare deltar Arbetsförmedlingen i ett antal projekt som är finansierade av Europeiska socialfonden. En ambition med många socialfondsprojekt är att identifiera framgångsfaktorer så att arbetssättet ska kunna spridas nationellt och användas i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Regeringen uppdrog i juni 2012 åt en särskild utredare att se hur arbetet med unga som varken arbetar eller studerar kan utvecklas. I utredningens uppdrag ingick bl.a. att analysera olika statistiska källor som kan användas för att kartlägga den gruppen och utifrån analysen föreslå kvalitetssäkrade statistiska mått. Utredningens slutbetänkande, Unga som varken arbetar eller studerar - statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74), överlämnades till regeringen den 10 oktober 2013 och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. 3.3 Ansvarsfördelning och samverkan med kommuner I uppdraget till utredningen om unga som varken arbetar eller studerar ingick bl.a. att göra en översyn av det kommunala informationsansvaret och att ta ställning till om ansvarsfördelningen mellan kommunerna och de statliga myndigheterna behöver förtydligas när det gäller insatser för unga som varken arbetar eller studerar. Enligt skollagen (2010:800) har kommunerna ett ansvar att hålla sig informerade om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Ansvaret omfattar inte ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Statens skolverk har gjort flera uppföljningar av hur kommunerna arbetar med dessa ungdomar. Uppföljningarna visar att kommunernas arbete har utvecklats, samtidigt som det finns kommuner som inte alls arbetar med frågan. I utredningens delbetänkande, Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun (SOU 2013:13), som lämnades i februari 2013, föreslås lagändringar som syftar till att förtydliga kommunernas ansvar att kontinuerligt och på ett strukturerat sätt söka upp och hålla sig informerade om samt att erbjuda lämpliga individuella insatser till icke skolpliktiga ungdomar som inte fyllt 20 år och som inte går i gymnasieskolan. I budgetpropositionen för 2014 aviserades att regeringen under inledningen av 2014 kommer att presentera en ungdomspolitisk proposition. I propositionsarbetet bereds för närvarande förslag som syftar till att förbättra register, statistik och uppföljningen av det kommunala informationsansvaret för ungdomar som inte har fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt en gymnasieutbildning. Vidare har regeringen i budgetpropositionen för 2014 aviserat att ett gemensamt uppdrag kommer att ges till Socialstyrelsen och Arbetsförmedlingen att ta fram förslag på modeller för hur en mer formaliserad och strukturerad samverkan mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen kan utformas. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna är viktig. Arbetsförmedlingen har i många frågor stort behov av att samverka med bl.a. kommuner för att kunna genomföra sitt uppdrag. Enligt regleringsbrevet för 2013 har Arbetsförmedlingen ett uppdrag att redovisa hur samverkan bedrivs med andra aktörer såsom kommuner och arbetsmarknadens parter. När det gäller överenskommelser mellan Arbetsförmedlingen och kommuner, vill regeringen framhålla att Arbetsförmedlingen har uppgett att det redan i dagsläget förekommer ett stort antal sådana. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen anser att det är angeläget att fortsätta arbetet med att förbättra möjligheterna för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen har enligt vad som presenterats ovan gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att skyndsamt vidta åtgärder för att säkerställa att det uppdrag som gavs i budgetpropositionen för 2012 om ett nytt arbetssätt med bl.a. insatser för personer som riskerar långvarig arbetslöshet efterlevs. Arbetsförmedlingen ska senast den 31 oktober 2013 redovisa resultatet av de genomförda insatserna till Arbetsmarknadsdepartementet. I budgetpropositionen för 2014 föreslås dessutom ytterligare resurser för att förstärka arbetet med att ungdomar ska lämna arbetslöshet och gå till arbete eller utbildning. Regeringen avser att presentera en ungdomspolitisk proposition under 2014. I propositionsarbetet bereds för närvarande förslag som syftar till att förbättra register, statistik och uppföljningen av det kommunala informationsansvaret för ungdomar upp till 20 år utan fullföljd gymnasieutbildning. Vidare avser regeringen, såsom aviserats i budgetpropositionen för 2014, att ge ett gemensamt uppdrag till Socialstyrelsen och Arbetsförmedlingen om hur samverkan mellan socialtjänsten och Arbetsförmedling kan utformas. Arbetsförmedlingen fyller en viktig funktion och regeringen anser att det är viktigt att myndigheten på bästa sätt bidrar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, bl.a. genom en förbättrad matchning. Riksrevisionens granskning är ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med insatser för ungdomars arbetsmarknadsetablering. Regeringen förutsätter att Arbetsförmedlingen tar till vara de utvecklingsområden som Riksrevisionen har identifierat. Regeringen kommer att följa det fortsatta arbetet. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Arbetsmarknadsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november 2013 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Erlandsson, Hägglund, Borg, Billström, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt, Ek, Enström, Svantesson Föredragande: statsrådet Svantesson Regeringen beslutar skrivelse 2013/14:35 Riksrevisionens rapport om ungdomars väg till arbete Skr. 2013/14:35 Skr. 2013/14:xx 2 3 1 Skr. 2013/14:35 Skr. 2013/14:35 10 9 1 2 11 1