Post 2321 av 7189 träffar
Vårändringsbudget för 2014 Prop. 2013/14:99
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 99
Regeringens proposition
2013/14:99
Vårändringsbudget för 2014
Regeringens proposition
2013/14:99
Vårändringsbudget för 2014
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 3 april 2014
Fredrik Reinfeldt
Anders Borg
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till ändrade anslag m.m. för budgetåret 2014.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 9
2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1596) om frivillig miljöledning och miljörevision 15
3 Ändringsbudget 19
3.1 Inledning 19
3.2 Förslag per utgiftsområde 19
3.2.1 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 19
3.2.2 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 21
3.2.3 Utgiftsområde 8 Migration 22
3.2.4 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 22
3.2.5 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 23
3.2.6 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 23
3.2.7 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 24
3.2.8 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 27
3.2.9 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 29
3.2.10 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 33
3.2.11 Utgiftsområde 24 Näringsliv 34
Bilaga Beställningsbemyndigande
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 2014
Tabellförteckning
Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2014 11
1
Förslag till riksdagsbeslut
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar förslaget till lag om upphävande av lagen (1994:1596) om frivillig miljöledning och miljörevision (avsnitt 2 och 3.2.8),
2. godkänner att anskaffningen av stridsflygsystemet JAS 39 E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan (avsnitt 3.2.1),
3. bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 65 221 000 000 kronor 2015-2025 (avsnitt 3.2.2),
4. bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2015-2020 (avsnitt 3.2.4),
5. godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (avsnitt 3.2.5),
6. bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 608 000 000 kronor 2015-2019 (avsnitt 3.2.7),
7. godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (avsnitt 3.2.7),
8. bemyndigar regeringen att på bolagsstämma i Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet rösta för att överlåta samtliga eller delar av bolagets tillgångar och skulder (avsnitt 3.2.8),
9. bemyndigar regeringen att öka eller minska statens ägande i Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet (avsnitt 3.2.8),
10. bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet genom likvidation, vid tillfälle som regeringen finner lämpligt (avsnitt 3.2.8),
11. godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (avsnitt 3.2.8),
12. godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 3.2.9),
13. bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 300 000 000 kronor 2015-2019 (avsnitt 3.2.9),
14. bemyndigar regeringen att besluta om medfinansiering av transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 3.2.9),
15. bemyndigar regeringen att besluta om förskottering av transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 3.2.9),
16. bemyndigar regeringen att besluta om att överskottet från försäljning av fastigheten Uppsala Ultuna 2:1 i Uppsala kommun får investeras i en anläggning för djurstallar till ett värde om högst 130 000 000 kronor (avsnitt 3.2.10),
17. bemyndigar regeringen att under 2014 på bolagsstämma i helägda bolagen Inlandsinnovation AB och Fouriertransform AB rösta för att minska kapitalet med högst 100 000 000 kronor i varje bolag (avsnitt 3.2.11),
18. godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1.
Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2014
Tusental kronor
Utgiftsområde
Anslags-nummer
Beslutad ram/ anvisat anslag
Förändring av
ram/ anslag
Ny ram/
Ny anslagsnivå
6
Försvar och samhällets krisberedskap
47 196 317
350
47 196 667
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
23 711 315
7 000
23 718 315
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
1 874 628
-7 000
1 867 628
2:1
Kustbevakningen
1 046 633
950
1 047 583
2:4
Krisberedskap
1 112 851
-600
1 112 251
7
Internationellt bistånd
31 830 988
-962 000
30 868 988
1:1
Biståndsverksamhet
30 678 462
-954 190
29 724 272
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
985 189
-7 810
977 379
8
Migration
9 919 331
2 692 650
12 611 981
1:1
Migrationsverket
3 159 154
370 650
3 529 804
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
4 906 099
2 322 000
7 228 099
13
Integration och jämställdhet
12 431 994
30 000
12 461 994
1:1
Integrationsåtgärder
197 130
10 000
207 130
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
7 362 064
90 000
7 452 064
1:4
Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare
1 961 146
-70 000
1 891 146
16
Utbildning och universitetsforskning
60 110 013
6 400
60 116 413
1:1
Statens skolverk
459 878
5 500
465 378
1:2
Statens skolinspektion
371 110
900
372 010
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
189 816
-4 000
185 816
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
653 890
-83 000
570 890
2:65
Särskilda medel till universitet och högskolor
588 064
4 000
592 064
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
5 506 437
93 000
5 599 437
3:13
Särskilda utgifter för forskningsändamål
162 911
-10 000
152 911
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
15 278 336
403 000
15 681 336
1:8
Statens jordbruksverk
521 089
30 000
551 089
1:12
Finansiella korrigeringar m.m.
75 472
-30 000
45 472
1:18
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
2 665 527
400 000
3 065 527
1:24
Sveriges lantbruksuniversitet
1 702 926
3 000
1 705 926
24
Näringsliv
5 588 403
-3 000
5 585 403
1:18
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
42 150
-3 000
39 150
Summa anslagsförändring på ändringsbudget
2 167 400
2
Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1596) om frivillig miljöledning och miljörevision
2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1596) om frivillig miljöledning och miljörevision
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs att lagen (1994:1596) om frivillig miljöledning och
miljörevision ska upphöra att gälla vid utgången av augusti 2014.
3
Ändringsbudget
3 Ändringsbudget
3.1 Inledning
Enligt 9 kap. 4 § regeringsformen kan riksdagen under budgetåret besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag.
De förändringar av statens budget som nu kan överblickas och andra frågor som regeringen anser bör tas upp redovisas i det följande.
Anslagsförändringarna i detta förslag till ändringsbudget innebär att anvisade medel ökar med 2 167 400 000 kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 3 337 000 000 kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 1 169 600 000 kronor.
De samlade beställningsbemyndigandena föreslås öka med 6 575 000 000 kronor. En sammanställning av de förändrade bemyndigandena redovisas i bilagan.
De anslagsförändringar som föreslås beaktas i de prognoser som redovisas i 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100).
3.2 Förslag per utgiftsområde
3.2.1 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
1.1 Förbandsverksamhet och beredskap
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 23 711 315 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap ökas med 7 000 000 kronor.
Anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt minskas med 7 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Under hösten 2013 ställde Försvarsmakten ett transportflygplan av typ TP84 (C-130 Hercules) till Förenta nationernas (FN) förfogande för att stödja FN:s och Organisationen för förbud mot kemiska vapens (OPCW) insats i Syrien. Genomförandet av insatsen innebar att anslagskrediten för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap utnyttjades.
Utnyttjandet av anslagskrediten bör täckas från anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt, vilket överensstämmer med anslagets ändamål från och med 2014. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap bör ökas med 7 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte medföra några konsekvenser för verksamheten.
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 856 194 000 kronor.
Regeringens förslag: Anskaffningen av stridsflygsystemet JAS 39 E får även omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan.
Regeringens bedömning: Förhandling med Danmark om försäljning av JAS 39 E bör påbörjas under 2014.
Undervattensförmågan utgör ett väsentligt säkerhetsintresse och bibehållandet av kompetensbasen är nödvändig för att uthålligt tillförsäkra Försvarsmakten denna förmåga. En konstruktionsöversyn av nästa generations ubåt bör genomföras.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Regeringen har efter riksdagens godkännande fattat beslut om utveckling och anskaffning av stridsflygsystemet JAS 39 E (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:FöU1, rskr. 2012/13:93). Regeringen har sedan tidigare inlett ett samarbete med Schweiz kring anskaffning av JAS 39 E. Brasilien offentliggjorde i december 2013 att landet har för avsikt att gå vidare med anskaffning av JAS 39 Gripen. Vidare startade Danmark under 2013 en process för att upphandla nya stridsflygplan. Danmark kommer under 2014 att begära in underlag i syfte att välja framtida stridsflygplan under 2015. JAS 39 E är en av fyra tänkbara kandidater. Det starka internationella intresset för JAS 39 Gripen är positivt för Sverige och ytterligare samarbetsländer ger möjlighet att sänka kostnaderna.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att i exportstödjande eller säkerhetsfrämjande syfte genom internationella samarbeten, överlåta eller upplåta materiel som inte behövs för Försvarsmaktens operativa förmåga eller som annars kan avvaras för en begränsad tid (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU5, rskr. 2004/05:143). Med stöd av detta redovisade regeringen i budgetpropositionen för 2014 sin avsikt att ingå avtal med Schweiz om upplåtelse av elva stycken JAS 39 C/D under 2016-2021. För att underlätta den planerade övergången till Gripensystemet har Brasilien, i likhet med Schweiz, efterfrågat en interimslösning där man önskar hyra JAS 39 C/D. Regeringen avser att ingå avtal med Brasilien om upplåtelse av flygplan.
Vidare har riksdagen bemyndigat regeringen att besluta om ombyggnad av ett antal JAS 39 C/D till JAS 39 E (prop. 2012/13:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.6.3, bet. 2012/13:FöU1, rskr. 2012/13:93). Mot bakgrund av den gemensamma svenska och schweiziska anskaffningen framstod vid tidpunkten ombyggnad som det mest kostnadseffektiva alternativet. Med det tillkommande intresset från Brasilien är det möjligt att genomföra övergången från tidigare stridsflygsystem på ett mer kostnadseffektivt sätt och samtidigt ytterligare gynna Försvarsmaktens operativa förmåga genom att nyproducera vissa delsystem eller hela flygplan. Övergången skulle då baseras dels på återanvändning av delsystem från JAS 39 A/B, dels på nyproduktion av vissa delsystem eller hela flygplan samt att ta befintliga JAS 39 C/D ur drift så sent som möjligt och på det sättet öka tillgängligheten på flygplan för Försvarsmakten och möjliggöra ytterligare upplåtelse av flygplan. För att anskaffningen till viss del ska kunna omfatta även nyproduktion av komponenter och flygplan behöver regeringen riksdagens bemyndigande. Det utökade mandatet innebär inga merkostnader för staten.
Regeringen bedömer att om Danmark väljer JAS 39 E finns det stora möjligheter att dela kostnader under flygsystemets livslängd liksom att utveckla det operativa samarbetet. Vid en eventuell försäljning till Danmark kommer regeringen att behöva riksdagens godkännande för att ingå avtal om försäljning. Regeringen avser under 2014 påbörja förhandlingar med Danmark om försäljning av JAS 39 E och vid behov återkomma till riksdagen.
Regeringen bedömer att undervattensförmågan utgör ett väsentligt säkerhetsintresse och att bibehållandet av kompetensbasen är nödvändigt för att uthålligt tillförsäkra Försvarsmakten denna förmåga. Regeringen bedömer att det inte är möjligt att nå avtal om byggnation av ubåt typ A26 och halvtidsmodifiering av ubåt typ Gotland inom ramen för de pågående kontraktsförhandlingarna. För att tillgodose Försvarsmaktens behov bedömer regeringen att en ny industriell lösning är nödvändig och att en konstruktionsöversyn av nästa generations ubåt bör genomföras för att säkerställa svensk ubåtsförmåga. Halvtidsmodifieringen av två ubåtar av Gotlandsklass är alltjämt nödvändig för att vidmakthålla Försvarsmaktens förmåga till undervattensstrid och underrättelseinhämtning. Halvtidsmodifieringen av dessa ubåtar fullföljs därför i enlighet med riksdagens beslut (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, rskr. 2009/10:348). Ubåten Södermanland livstidsförlängs för att kunna behållas i drift som en övergångslösning givet de nya förutsättningarna.
2:1 Kustbevakningen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 046 633 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Kustbevakningen ökas med 950 000 kronor.
Anslaget 2:4 Krisberedskap minskas med 600 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Tredjelandsmedborgare som har en Schengenvisering vid en inrese- eller utresekontroll är enligt vad som följer av artikel 7.3 i gränskodexen (Europaparlamentets och rådets förordning [EG] nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer [kodex om Schengengränserna]) skyldig att låta en polisman eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket ta hans eller hennes fingeravtryck. Genom åtgärden ska gränskontrollmyndigheterna utföra kontroll av tredjelandsmedborgarens identitet och av viseringens äkthet i enlighet med VIS-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning [EG] nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar [VIS] och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse). Syftet med kontrollen är att hindra att tredjelandsmedborgare utan visering kommer in i EU. Enligt artikel 18.2 VIS-förordningen ska fingeravtryck kunna kontrolleras från och med den 1 oktober 2014. Nationella föreskrifter om fingeravtryck med verkan från detta datum behöver därför införas. Kustbevakningen är en av de myndigheter som har förutsättningar att kunna lösa uppgiften enligt aktuell förordning. Eftersom det är en tillkommande uppgift behöver Kustbevakningen tillföras medel för att kunna utföra denna.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 2:1 Kustbevakningen bör ökas med 950 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 2:4 Krisberedskap minskas med 600 000 kronor och anslaget 1:1 Migrationsverket under utgiftsområde 8 Migration minskas med 350 000 kronor. Minskningen bedöms inte medföra några konsekvenser för berörda verksamheter.
3.2.2 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
1:1 Biståndsverksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 30 678 462 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2014 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 62 676 000 000 kronor 2015-2025.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med 954 190 000 kronor.
Anslaget 1:2 Styrelsen för Internationellt utvecklingssamarbete (Sida) minskas med 7 810 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 65 221 000 000 kronor 2015-2025.
Skälen för regeringens förslag: För att delvis finansiera ökningen av anslagen 1:1 Migrationsverket och 1:2 Ersättningar och bostadskostnader under utgiftsområde 8 Migration minskas anslaget 1:1 Biståndsverksamhet med 962 000 000 kronor. Med anledning av valutakursförändringar minskas anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) med 7 810 000 kronor. Dessa medel bör tillföras anslaget 1:1 Biståndsverksamhet för att upprätthålla den av riksdagen fastställda biståndsramen om 1 procent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI för 2014.
Sammantaget bör anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med 954 190 000 kronor. Minskningarna bedöms till viss del påverka de verksamheter som finansieras från anslagen.
I syfte att åstadkomma en mer effektiv avtalsplanering för de ökade biståndsvolymerna finns ett behov av att kunna ingå större avtal inom biståndsverksamheten än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2014. Bemyndigandet behöver därför ökas med 2 545 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 65 221 000 000 kronor 2015-2025.
3.2.3 Utgiftsområde 8 Migration
1:1 Migrationsverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 159 154 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Migrationsverket ökas med 370 650 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Migrationsverkets förvaltningsutgifter. Regeringen bedömer att fler personer än vad som tidigare beräknats kommer att söka asyl i Sverige under 2014. Denna utveckling leder till att Migrationsverket behöver avgöra fler asylärenden och fler personer kommer att vara inskrivna i Migrationsverkets mottagande än vad som antogs i budgetpropositionen för 2014. Det innebär att kostnaderna för prövning och mottagande kommer att öka och att ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Migrationsverket bör ökas med 371 000 000 kronor.
För att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:1 Kustbevakningen under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas anslaget 1:1 Migrationsverket med 350 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget 1:1 Migrationsverket ökas med 370 650 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskas med 96 000 000 kronor. Kostnaderna klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC.
1:2 Ersättningar och bostadskostnader
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 906 099 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader ökas med 2 322 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för stöd till asylsökande m.fl. och statsbidrag till kommuner och landsting. Regeringen bedömer att fler personer än vad som tidigare beräknats kommer att söka asyl i Sverige under 2014 och att fler personer därmed kommer att vara inskrivna i Migrationsverkets mottagande än vad som antogs i budgetpropositionen för 2014. Det innebär att kostnaderna för stöd, ersättningar och boende kommer att öka och att ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader bör ökas med 2 322 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskas med 866 000 000 kronor. Kostnaderna klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC.
3.2.4 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 732 251 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2014.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2015-2020.
Skälen för regeringens förslag: Rett Center vid Jämtlands läns landsting fungerar som ett nationellt center för Retts syndrom. Verksamheten byggdes upp under 1990-talet bland annat med stöd av tillfälliga statliga stimulansbidrag inom rehabiliterings- och habiliteringsområdena. Sedan 2001 har Rett Center årligen erhållit ett statligt verksamhetsbidrag, som fr.o.m. 2003 har uppgått till 7 000 000 kronor per år. Bidraget har finansierats från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Även för 2014 har ett bidrag på 7 000 000 kronor beslutats.
Riksdagen har beslutat om ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen i vårändringsbudgeten för 2014 med ett förslag om bemyndigande att under 2014 besluta om bidrag till Rett Center för betalning under 2015 och 2016 (bet. 2013/14:SoU1, rskr. 2013/14:125). Regeringen begär mot denna bakgrund ett bemyndigande för att under 2014 kunna besluta om bidrag till Rett Center för 2015 och 2016 om 7 000 000 kronor per år.
Inom anslaget används 4 000 000 kronor per år för forskning inom ämnesområdet farmaci. Den forskning som finansieras av Vetenskapsrådet bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. Följaktligen medför finansiering av forskning i form av stöd till anställningar fleråriga åtaganden. För att fatta beslut om stöd till forskning för 2015-2020 behövs ett bemyndigande om sammanlagt 16 000 000 kronor.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2015-2020.
3.2.5 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 118 500 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen får även användas för statsbidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet avseende tid före den 1 januari 2014.
Skälen för regeringens förslag: Förordningen (2009:1423) om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet upphörde att gälla vid utgången av december 2013. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om bidrag för tid före den 1 januari 2014. För att kunna betala ut bidrag avseende tid före den 1 januari 2014 behöver anslagets ändamål utvidgas.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen även bör få användas för statsbidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet avseende tid före den 1 januari 2014.
3.2.6 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
1:1 Integrationsåtgärder
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 197 130 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Integrationsåtgärder ökas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för åtgärder som stimulerar integrationsprocesserna i samhället och för uppföljning och utvärdering av integrationen.
Regeringen bedömer att fler personer än tidigare beräknat kommer att söka asyl och beviljas uppehållstillstånd i Sverige under 2014. En sådan utveckling leder till att fler personer med uppehållstillstånd kommer att vara inskrivna vid Migrationsverkets anläggningsboenden än vad som antogs i budgetpropositionen för 2014.
För att stärka verksamheten med flyktingguider och familjekontakter anser regeringen att ytterligare medel bör tillföras anslaget 1:1 Integrationsåtgärder. Det civila samhället är ett viktigt komplement till samhällets övriga stöd för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Fler flyktingguider för nyanlända i Migrationsverkets anläggningsboenden kan bland annat ge ett utökat stöd för etablering i samhället och språkträning som kan bidra till att motverka sysslolöshet i avvaktan på kommunbosättning. Flyktingguiderna kan på så sätt stödja individen inför bosättning. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Integrationsåtgärder bör ökas med 10 000 000 kronor.
1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 362 064 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas med 90 000 000 kronor.
Anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare minskas med 70 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för statsbidrag till kommuner och landsting för utgifter i samband med mottagandet av nyanlända invandrare.
Utöver vad som föreslås under anslag 1:1 Integrationsåtgärder anser regeringen att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stimulera ett ökat mottagande av nyanlända från Migrationsverkets anläggningsboenden. Nyanlända med särskilda behov, exempelvis behov av en tillgänglighetsanpassad bostad eller närhet till en specifik typ av sjukvård, får vänta längre än andra på att bli anvisade till en kommun och få en bostad. Regeringen anser därför att det finns behov av en tillfällig förstärkning med 20 000 000 kronor för att underlätta bosättning för nyanlända med särskilda behov.
Länsstyrelserna ansvarar för att teckna överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända. Det finns ett stort behov av att öka kommunernas kapacitet för mottagande. Regeringen bedömer därför att det finns behov av att tillfälligt utöka medlen för länsstyrelsernas arbete med att skapa beredskap och mottagningskapacitet i kommunerna med särskild inriktning på att underlätta bosättningen med 20 000 000 kronor.
Regeringen anser också att medel bör tillföras för att ersätta kommuner för den utbildning i svenska för invandrare (sfi) de erbjuder personer i Migrationsverkets anläggningsboenden som fått uppehållstillstånd. Det är viktigt att sfi kan påbörjas så snart som möjligt för att underlätta den fortsatta etableringsprocessen efter mottagandet i bosättningskommunen. Genom en särskild ersättning till kommunerna, kan alla nyanlända i anläggningsboenden med uppehållstillstånd ges samma förutsättningar i hela landet. Regeringen bedömer att detta medför behov av ytterligare medel om 50 000 000 kronor.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande bör ökas med 90 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare minskas med 70 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte i någon större utsträckning påverka den verksamhet som finansieras från anslaget 2014.
3.2.7 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
1:1 Statens skolverk
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 459 878 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statens skolverk ökas med 5 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Statens skolverks förvaltningsutgifter. Regeringen har fattat beslut om en lagrådsremiss om nya villkor för fristående skolor och avser att i början av april 2014 lämna en proposition till riksdagen. De förslag som avses lämnas i propositionen innebär ökade kostnader för att utveckla ett nytt informationssystem som möjliggör jämförelser mellan olika skolor. Kostnaderna för detta ryms inte inom Skolverkets nuvarande anslag. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Statens skolverk bör ökas med 5 500 000 kronor.
1:2 Statens skolinspektion
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 371 110 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Statens skolinspektion ökas med 900 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används främst för Statens skolinspektions förvaltningsutgifter. Regeringen har fattat beslut om en lagrådsremiss om nya villkor för fristående skolor och avser att i början av april 2014 lämna en proposition till riksdagen. De förslag som avses lämnas i propositionen innebär att Skolinspektionens skolenkäter ska kunna utnyttjas i Skolverkets nya informationssystem. Kostnaderna för detta ryms inte inom Statens skolinspektions nuvarande anslag. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Statens skolinspektion bör ökas med 900 000 kronor.
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 708 302 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2014 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 608 000 000 kronor 2015 och 2016.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 608 000 000 kronor 2015-2019.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för att bl.a. finansiera försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Regeringen beräknade i budgetpropositionen för 2014 medel för att denna verksamhet ska kunna permanentas fr.o.m. höstterminen 2015 (prop. 2013/14:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.5.2). Huvudmännen bör ges förutsättningar för att kunna planera utbildningen mer långsiktigt. För att kunna besluta om statsbidrag till huvudmännen för fyra intag bör bemyndigandet förlängas till att avse åtaganden som medför behov av anslagsmedel fram t.o.m. 2019.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 608 000 000 kronor 2015-2019.
1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 908 449 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning får även användas för statsbidrag för konst- och kulturutbildningar.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för bl.a. utgifter för statsbidrag för kompletterande utbildningar.
I november 2013 beslutade regeringen förordningen (2013:871) om statligt stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar. I samband därmed upphävdes förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar. Den upphävda förordningen gäller fortfarande för utbildningar som före ikraftträdandet den 25 december 2013 har beviljats statligt stöd enligt förordningen. Något nytt stöd kan således inte beslutas för kompletterande utbildningar. Den nya förordningen tillämpas första gången på utbildningar som påbörjas efter den 30 juni 2014. För att anslaget även ska omfatta konst- och kulturutbildningar bör anslagets ändamål vidgas så att det även får användas för utgifter för statsbidrag för sådana utbildningar.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning även bör få användas för statsbidrag för konst- och kulturutbildningar.
2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 588 064 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor ökas med 4 000 000 kronor.
Anslaget 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet m.m. minskas med 4 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för bl.a. utgifter vid universitet och högskolor för särskilda åtaganden. Ett sådant särskilt åtagande är trafikflygarutbildning vid Lunds universitet. Den nuvarande trafikflygarutbildningen vid universitetet är under avveckling eftersom Myndigheten för yrkeshögskolan har övertagit ansvaret för den offentligt finansierade pilotutbildningen. Medel har därför stegvis överförts från detta anslag till anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning. Avvecklingstakten överskattades dock i budgetpropositionen för 2014 och den nuvarande utbildningen vid Lunds universitet har högre kostnader under året än vad som tidigare har beräknats. Regeringen anser därför att anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor bör ökas med 4 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet m.m. minskas med 4 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte nämnvärt påverka verksamheten under 2014.
3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 506 437 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation ökas med 93 000 000 kronor.
Anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med 83 000 000 kronor.
Anslaget 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål minskas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för bl.a. kapitaltillskott till European Spallation Source ESS AB, som ska uppföra och driva ett flervetenskapligt forskningscenter baserat på världens mest kraftfulla neutronkälla. Planen är att konstruktionen av själva forskningsanläggningen ska påbörjas under 2014, varför utgifterna för ESS AB beräknas öka betydligt jämfört med tidigare år.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2014 besluta om ett kapitaltillskott på högst 800 000 000 kronor till European Spallation Source ESS AB (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:UbU1, rskr. 2013/14:104). I anslutning till bemyndigandet har regeringen angett att anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation ska belastas med högst 518 000 000 kronor och anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning med högst 282 000 000 kronor. Med anledning av nya beräkningar för anslagens användning anser regeringen att fördelningen behöver ändras. Samtidigt medför kapitaltillskottet till ESS AB under 2014 att vissa omprioriteringar måste göras mellan anslag. Regeringen avser därför att ändra fördelningen till att anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation belastas med högst 712 000 000 kronor och anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning belastas med högst 88 000 000 kronor.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation bör ökas med 93 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med 83 000 000 kronor och anslaget 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål minskas med 10 000 000 kronor. Till följd av ändrade omvärldsförhållanden bedöms minskningarna inte nämnvärt påverka den verksamhet som finansieras från anslagen.
3.2.8 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
- på bolagsstämma i Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet (Miljöstyrningsrådet) rösta för att överlåta samtliga eller delar av bolagets tillgångar och skulder,
- öka eller minska statens ägande i Miljöstyrningsrådet, och
- vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla bolaget genom likvidation, vid tillfälle som regeringen finner lämpligt.
Skälen för regeringens förslag: Miljöstyrningsrådet är ett statligt delägt aktiebolag med säte i Stockholm som bildades den 14 mars 1995. Bolaget ägs av staten (85 procent), Sveriges Kommuner och Landsting (10 procent) och Svenskt Näringsliv (5 procent). Miljöstyrningsrådets verksamhet regleras i förordningen (2002:956) om frivillig miljöledning och miljörevision samt genom bolagets bolagsordning och ägardirektiv. Enligt Miljöstyrningsrådets bolagsordning ska föremålet för rådets verksamhet bl.a. omfatta att vara behörigt registreringsorgan enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande av organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsförordning (EMAS, Eco Managment and Audit Scheme), att förvalta och utveckla system för certifierade miljövarudeklarationer (EPD, Environmental Product Declaration), samt att förvalta och utveckla system för en hållbar offentlig och i övrigt professionell upphandling baserad på bolagets uppdrag att administrera det internetbaserade verktyget för ekologisk hållbar upphandling.
Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2014 bedömningen att stöd, information och vägledning om offentlig upphandling, inklusive innovationsupphandling, samt miljö- och social hänsyn behöver koncentreras, förbättras och förstärkas. Mot denna bakgrund angav regeringen att den avsåg att under 2014 samla den statliga stöd- och informationsverksamheten om offentlig upphandling, inklusive innovationsupphandling, samt miljökrav och sociala krav i Konkurrensverket. Ambitionen är att ett samlat upphandlingsstöd ska vara tillgängligt i Konkurrensverket senast den 1 juli 2014 (prop. 2013/14:1 utg.omr. 2 avsnitt 6.4). Den avsedda verksamheten har till och med 2013 varit spridd på flera myndigheter och ett bolag, Miljöstyrningsrådet. De upphandlingsstödjande uppgifterna vid Vinnova överfördes till Konkurrensverket den 1 januari 2014 och de upphandlingsstödjande uppgifterna vid Kammarkollegiet överfördes till Konkurrensverket den 1 mars 2014. Den verksamhet i Miljöstyrningsrådet som berörs av denna förändring är den som innebär stöd, information och vägledning om offentlig upphandling. Denna verksamhet omfattar förvaltning och utveckling av system för en hållbar offentlig och i övrigt professionell upphandling, vilket huvudsakligen innefattar Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier och uppgifter relaterat till dessa. Uppgifterna som föreslås flyttas från Miljöstyrningsrådet ska fortsätta att bedrivas i samma utsträckning som i dag. Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2014 bedömningen att det samlade upphandlingsstödet vid Konkurrensverket behöver förbättras och förstärkas. Regeringen aviserade därför en permanent anslagsökning med 35 000 000 kronor fr.o.m. 2015 till Konkurrensverket för detta ändamål (prop. 2013/14:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.8.5). Regeringen beaktar härvid vad som gäller för statliga myndigheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster.
Den återstående verksamheten i Miljöstyrningsrådet, dvs. uppgifterna vad gäller EMAS och EDP, är mycket begränsad och det kan ifrågasättas om det är lämpligt att fortsätta bedriva den i nuvarande form. För detta talar även regleringen i artikel 11.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG som anger att de behöriga organ som medlemsstaterna är skyldiga att utse ska ha tillräckliga resurser, både ekonomiska och personella.
Sedan den i budgetpropositionen för 2014 redovisade förändringen genomförts är det inte sannolikt att Miljöstyrningsrådet, utan ytterligare bidrag, har tillräcklig kapacitet för att kunna fullgöra EMAS-uppgiften. Mot denna bakgrund bör uppgiften att vara behörigt registreringsorgan enligt artikel 11 överföras till en annan organisation.
I den proposition som låg till grund för lagen (1994:1596) om frivillig miljöledning och miljörevision gjorde regeringen bedömningen att ett partssammansatt privaträttsligt organ borde fullgöra uppgiften att vara behörigt registreringsorgan (prop. 1994/95:101 s. 10 f.). Det bakomliggande skälet till denna bedömning går att finna i de vid tidpunkten för lagstiftningsärendet utfärdade direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare (dir. 1994:23) att utgångspunkten när det gäller att pröva offentliga åtaganden ska vara att ett offentligt åtagande inte erfordras.
Även om de avvägningar som gjordes i förarbetena till lagen fortfarande kan vara giltiga är det i detta fall varken ändamålsenligt eller kostnadseffektivt att låta den aktuella uppgiften utföras av ett privaträttsligt organ, t.ex. ett bolag eller en stiftelse. Uppgiften bör i stället utföras av en statlig förvaltningsmyndighet. Denna organisationsform säkerställer på ett bättre sätt Sveriges åtaganden enligt förordning (EG) nr 1221/2009.
Regeringen bedömer således att övervägande delar av Miljöstyrningsrådets verksamhet som omfattar de upphandlingsstödjande uppgifterna och EMAS-uppgifterna bör överlåtas till staten. Regeringen bör därför bemyndigas att på bolagsstämma i Miljöstyrningsrådet rösta för att till staten överlåta de delar av bolagets verksamhet (tillgångar och skulder) som omfattar dessa verksamheter.
Den återstående uppgiften att förvalta och utveckla system för certifierade miljövarudeklarationer (EPD) är så begränsad att det kan ifrågasättas om det är lämpligt att fortsätta bedriva den i nuvarande form. Regeringen bör därför bemyndigas att på bolagsstämma rösta för att överlåta även denna verksamhet (tillgångar och skulder), för det fall att Miljöstyrningsrådet skulle finna en lämplig köpare.
Överlåtelsen av delar av bolagets verksamhet kan ske genom olika tillvägagångssätt. Bolaget är delägt och överlåtelse av del av verksamheten (tillgångar och skulder) kan t.ex. ske genom rörelseöverlåtelse efter det att staten förvärvat övriga delägares aktier. Överlåtelse av verksamheten kan även ske genom att aktieägarna på bolagsstämma röstar för att avyttra delar av verksamheten. För att möjliggöra olika alternativa tillvägagångssätt inför avyttringen av bolagets verksamheter bör regeringen därför även bemyndigas att öka eller minska statens ägande i bolaget.
Inför bolagets avyttring av verksamheterna i Miljöstyrningsrådet, och inför ett eventuellt föregående förvärv av övriga delägares aktier, kommer en finansiell analys att genomföras följt av en värdering av verksamheternas tillgångar och skulder. Värderingen kommer att ligga till grund för överlåtelseavtal mellan bolaget och köpare. Bolagets ansvar för försäljningar kommer att framgå av en ägaranvisning som kommer att beslutas av bolagsstämman. Förberedelser för överlåtelser bör ske under våren 2014 för att de upphandlingsstödjande uppgifterna ska kunna föras över till staten genom Konkurrensverket per den 1 juli 2014 och de EMAS-relaterade uppgifterna till Naturvårdsverket per den 1 september 2014.
Sedan de verksamheter som kan säljas har avyttrats bör bolaget avvecklas genom likvidation. Det bör ankomma på regeringen att avgöra när avvecklingen bör genomföras.
Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1596) om frivillig miljöledning och miljörevision
Ärendet och dess beredning: I Regeringskansliet (Miljödepartementet) har promemorian Förändrat ansvar för EMAS tagits fram (dnr M2014/215/Mm). I promemorian föreslås att Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet (Miljöstyrningsrådet) inte längre ska vara behörigt registreringsorgan enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009. Uppgiften föreslås i stället fullgöras av ett annat organ. Till följd av detta föreslås i promemorian att lagen om frivillig miljöledning och miljörevision upphävs.
Promemorians lagförslag överensstämmer med regeringens.
Promemorian har remissbehandlats och följande remissinstanser har gett in ett yttrande: Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet, Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket, Fortifikationsverket, Göteborgs universitet, Konkurrensverket, Naturvårdsverket, Patent- och registreringsverket, Statskontoret, Styrelsen för teknisk ackreditering (Swedac), Swedish Standards Institute (SIS), Svenskt Näringsliv samt Sveriges Kommuner och landsting.
Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig eller inte hörts av: Regelrådet (N 2008:05), Riksrevisionen, Uddevalla kommun, Arctic Paper Munkedals AB, Branschorganisation för redovisningskonsulter, revisorer & rådgivare (FAR), Föreningen Miljörevisorer i Sverige, Föreningen Svensk Miljöbas, Företagarna, Kinnarps AB, Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas riksförbund, Miljömärkning Sverige AB, Naturskyddsföreningen, SKL Kommentus AB, Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) samt Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).
Remissvaren finns tillgängliga i Miljödepartementet (dnr M2014/215/Mm).
Lagförslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Något yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.
Regeringens förslag: Lagen (1994:1596) om frivillig miljöledning och miljörevision upphävs.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna har inget att erinra mot regeringens förslag.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen bedömer att Miljöstyrningsrådets uppgift enligt 5 § förordningen (2002:956) om frivillig miljöledning och miljörevision att vara behörigt registreringsorgan enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 1221/2009 bör överföras till en annan organisation. Till följd av detta bör lagen om frivillig miljöledning och miljörevision kunna upphävas.
Lagen bör upphöra att gälla vid utgången av augusti 2014.
1:2 Miljöövervakning m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 292 714 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. får även användas för finansiering av förvärv av verksamhet och aktier i Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet och för utgifter som hänför sig till avveckling av bolaget.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådets (Miljöstyrningsrådet) arbete med miljökrav vid offentlig upphandling och för bidrag till bolaget för dess informationsinsatser m.m. för att stimulera organisationer till nya och förnyade registreringar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009.
I enlighet med vad som ovan anförts bedömer regeringen att större delen av Miljöstyrningsrådets verksamhet dvs. de upphandlingsstödjande uppgifterna och EMAS-uppgiften bör överföras till staten, och att EPS-uppgiften bör avyttras till annan köpare samt att regeringen bör bemyndigas att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Miljöstyrningsrådet genom likvidation. Det kan även inför sådana avyttringar vara lämpligt att staten som ägare förvärvar aktier i bolaget från någon av de övriga aktieägarna.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att ändamålet för anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. utvidgas till att även täcka kostnader för förvärv av verksamhet och aktier i Miljöstyrningsrådet och för utgifter som hänför sig till avveckling av bolaget.
3.2.9 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 18 389 167 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur får även användas för att dels lösa in en del av det lån i Riksgäldskontoret som avser den vägavgiftsfinansierade bron över Motalaviken, dels täcka underskottet på anslaget 1:2 Banhållning (2013).
Skälen för regeringens förslag: Den nationella planen för utveckling av transportsystemet för perioden 2010-2021 innehåller ett antal investeringar som delvis kommer att finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter. Riksdagen beslutade med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2014 om en låneram i Riksgäldskontoret (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:TU1, rskr. 2013/14:131). Regeringen föreslår med ändring av tidigare förslag att den del av lånet som avser den vägavgiftsfinansierade bron över Motalaviken på riksväg 50 delvis ska finansieras med anslagsmedel. Anslagets ändamål behöver därför vidgas. Återbetalningen kommer att medföra utgifter på högst 205 000 000 kronor avseende inlösenavgift och upplupna räntor som gäller för tidpunkten för inlösandet av lånet.
Den 1 januari 2014 ändrades strukturen för riksdagens anvisning av anslagsmedel till statens transportinfrastruktur. Förändringen innebär i korthet att de tidigare anslagen till väg- respektive banhållning har ersatts med ett anslag som i huvudsak används till investering i ny infrastruktur och ett anslag som i huvudsak används till att vidmakthålla den befintliga infrastrukturen. De nya anslagen benämns 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. Anslaget 1:2 Banhållning (2013) uppvisar ett underskott på 300 512 000 kronor. Ändamålet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur behöver därför vidgas för att täcka detta underskott.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur även bör få användas för att dels lösa in en del av det lån i Riksgäldskontoret som avser den vägavgiftsfinansierade bron över Motalaviken, dels täcka underskottet på anslaget 1:2 Banhållning (2013).
1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 19 572 580 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2014 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 14 300 000 000 kronor 2015-2019.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 300 000 000 kronor 2015-2019.
Skälen för regeringens förslag: Med anledning av anslagsomläggningen för statens transportinfrastruktur var det svårt att bedöma det exakta behovet av beställningsbemyndiganden för de nya anslagen. Nya beräkningar visar att bemyndigandet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur behöver ökas med 4 000 000 000 kronor. Ökningen av bemyndigandet bedöms inte ha någon påverkan på anslagsbehovet kommande år.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 300 000 000 kronor 2015-2019.
Medfinansiering av transportinfrastruktur
Regeringens förslag: Vissa av regeringen utpekade investeringar och åtgärder där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014-2025, för vilka byggande får inledas under 2014-2016, får finansieras genom bidrag från kommuner, landsting eller företag upp till högst 1 550 000 000 kronor.
Byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled där kostnaden understiger 50 000 000 kronor får finansieras genom bidrag från kommuner, landsting eller företag upp till högst 1 300 000 000 kronor om åtgärderna genomförs enligt den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014-2025.
Byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled där åtgärderna ingår i länsplanerna för regional transportinfrastruktur för 2014-2025 får finansieras genom bidrag från kommuner, landsting eller företag upp till högst 1 500 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För lånefinansiering finns i dag en ordning som innebär att riksdagen i behandlingen av statens budget bemyndigar regeringen att besluta om låneramar för finansiering av väg- och järnvägsprojekt. Riksdagen ges även information om vilka projekt som lånefinansieras. Riksdagen har genom propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem informerats om att regeringen avser att börja tillämpa en liknande ordning även för medfinansiering genom bidrag från kommuner, landsting och företag (prop. 2012/13:25 s. 45 ff.).
Vidare har regeringen i propositionen Planeringssystem för transportinfrastruktur informerat riksdagen om ett nytt system för ekonomisk planering av transportinfrastruktur. Den största skillnaden i förhållande till den tidigare ordningen är att regeringsbesluten om långsiktiga planer ungefär vart fjärde år kommer att kompletteras med årliga regeringsbeslut som tar sikte på de nästkommande sex åren av planeringsperioden (prop. 2011/12:118 s. 70 ff.).
Regeringen fattar i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen beslut om vilka av regeringen utpekade investeringar och åtgärder där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014-2025 som Trafikverket får byggstarta 2014-2016 respektive förbereda för byggstart 2017-2019. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att byggande av följande av regeringen utpekade investeringar och åtgärder över 50 000 000 kronor i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014-2025, för vilka byggande får inledas under 2014-2016, får finansieras genom bidrag från kommuner, landsting eller företag: Strängnäs-Härad, Flackarp-Arlöv, E10 Kiruna (inklusive länsväg 870), E6.01 Trafikplats Spillepengen, E18 väster Karlstad (Björkåsmotet-trafikplats Skutberget), E20 Alingsås-Vårgårda och Södertälje sluss-Mälaren. Intäkterna från medfinansiering genom bidrag till dessa utpekade investeringar och åtgärder får uppgå till högst 1 550 000 000 kronor.
Intäkterna från medfinansiering genom bidrag till övriga utpekade investeringar och åtgärder där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för perioden 2014-2025 beräknas uppgå till högst 3 000 000 000 kronor. För dessa investeringar och åtgärder överstigande 50 000 000 kronor återkommer regeringen årligen med förslag till ett nytt bemyndigande om medfinansiering för nästkommande treårsperiod.
Regeringen föreslår vidare att byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled som staten ansvarar för får finansieras genom bidrag från kommuner, landsting eller företag om åtgärderna genomförs enligt den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014-2025 och byggkostnaden för respektive åtgärd understiger 50 000 000 kronor eller avser åtgärder enligt länsplanerna för regional transportinfrastruktur för 2014-2025. Intäkterna från medfinansiering genom bidrag till åtgärder i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014-2025 med byggkostnad understigande 50 000 000 kronor får uppgå till högst 1 300 000 000 kronor. De intäkter från medfinansiering av åtgärder som genomförs enligt länsplanerna för regional transportinfrastruktur för 2014-2025 får uppgå till högst 1 500 000 000 kronor. För investeringar och åtgärder understigande 50 000 000 kronor i nationell plan samt åtgärder i länsplanerna fattar regeringen inget beslut om vilka åtgärder som får byggstartas kommande treårsperiod. Regeringen anser därför att för dessa åtgärder bör riksdagens bemyndigande avse hela planperioden 2014-2025.
I propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem har riksdagen informerats om att regeringen från och med planperioden 2014-2025 avser att föreslå att eventuella åtaganden till följd av att Trafikverket eller någon annan statlig myndighet ingår överenskommelser med t.ex. kommuner, ska omfattas av begärda beställningsbemyndiganden (prop. 2012/13:25 s. 56). Regeringen anser att det är en lämplig ordning att staten generellt sett inte binder sig vid någon motprestation i överenskommelser om medfinansiering. I de fall staten genom att ingå en överenskommelse helt eller delvis finansierar ett tillägg till ett grundutförande bör denna statliga finansiering dock betraktas som ett statligt åtagande och därmed omfattas av begärda beställningsbemyndiganden redan samma år som staten ingår en sådan överenskommelse. Regeringen anser mot denna bakgrund att ekonomiska åtaganden som staten ingår i samband med överenskommelser med kommuner, landsting eller företag om medfinansiering av transportinfrastruktur i vissa fall ska omfattas av begärda beställningsbemyndiganden redan det år staten ingår sådana överenskommelser.
Förskottering av transportinfrastruktur
Regeringens förslag: Vissa av regeringen utpekade investeringar och åtgärder där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014-2025, för vilka byggstart får ske under 2014-2016, får finansieras genom förskottering (räntefria lån) från kommuner, landsting eller företag upp till högst 870 000 000 kronor.
Byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled där kostnaden understiger 50 000 000 kronor får finansieras genom förskottering från kommuner, landsting eller företag upp till högst 3 000 000 000 kronor om åtgärderna genomförs enligt den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014-2025.
Byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled där åtgärderna ingår i länsplanerna för regional transportinfrastruktur för 2014-2025 får finansieras genom förskottering från kommuner, landsting eller företag upp till högst 5 000 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För lånefinansiering finns i dag en ordning som innebär att riksdagen i behandlingen av statens budget bemyndigar regeringen att besluta om låneramar för finansiering av väg- och järnvägsprojekt. Riksdagen ges även information om vilka projekt som lånefinansieras. Riksdagen har genom propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem informerats om att regeringen avser att börja tillämpa en liknande ordning även för medfinansiering genom bidrag från kommuner, landsting och företag, inklusive förskottering (prop. 2012/13:25 s. 45 ff.).
Vidare har regeringen i propositionen Planeringssystem för transportinfrastruktur informerat riksdagen om ett nytt system för ekonomisk planering av transportinfrastruktur. Den största skillnaden i förhållande till den tidigare ordningen är att regeringsbesluten om långsiktiga planer ungefär vart fjärde år kommer att kompletteras med årliga regeringsbeslut som tar sikte på nästkommande sex åren av planeringsperioden (prop. 2011/12:118 s. 70 ff.).
Regeringen fattar i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen beslut om vilka av regeringen utpekade investeringar och åtgärder över 50 000 000 kronor i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014-2025 som Trafikverket får byggstarta 2014-2016 respektive förbereda för byggstart 2017-2019. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att byggande av följande av regeringen utpekade investeringar och åtgärder över 50 000 000 kronor i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014-2025, för vilka byggstart får ske under 2014-2016, får finansieras genom förskottering från kommuner, landsting eller företag: E6.01 Trafikplats Spillepengen, E22 Rinkabyholm, E18 väster Karlstad (Björkåsmotet-trafikplats Skutberget) och E20 Alingsås-Vårgårda. De medel som räntefritt lånas in till staten för dessa utpekade investeringar och åtgärder, får uppgå till högst 870 000 000 kronor.
De medel som räntefritt lånas in till staten för övriga utpekade investeringar och åtgärder där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014-2025 beräknas uppgå till ca 11 000 000 000 kronor. För dessa investeringar och åtgärder där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor återkommer regeringen årligen med förslag till ett nytt bemyndigande om förskottering för nästkommande treårsperiod.
Regeringen föreslår vidare att byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled som staten ansvarar för får finansieras genom förskottering från kommuner, landsting eller företag om åtgärderna genomförs enligt den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014-2025 och om byggkostnaden för respektive åtgärd understiger 50 000 000 kronor eller ingår i länsplanerna för regional transportinfrastruktur för 2014-2025. De medel som räntefritt lånas in till staten för åtgärder i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014-2025 med byggkostnad understigande 50 000 000 kronor får uppgå till högst 3 000 000 000 kronor. De medel som räntefritt lånas in till staten för åtgärder som genomförs enligt länsplanerna för regional transportinfrastruktur för 2014-2025 får uppgå till högst 5 000 000 000 kronor. För investeringar och åtgärder understigande 50 000 000 kronor i nationell plan samt åtgärder i länsplanerna fattar regeringen inget beslut om vilka åtgärder som får byggstartas kommande treårsperiod. Regeringen anser därför att för dessa åtgärder bör riksdagens bemyndigande avse hela planperioden 2014-2025.
3.2.10 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:8 Statens jordbruksverk
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 521 089 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Statens jordbruksverk ökas med 30 000 000 kronor.
Anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar minskas med 30 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Med anledning av förändringar i EU:s nya jordbrukspolitik behöver blockdatabasen uppdateras. Blockdatabasen är den databas med kartmaterial som används av brukare för att söka stöd och ersättningar. Skälen till att databasen behöver uppdateras är främst att maximal ersättningsberättigad areal för miljöersättningar nu ska framgå samt en ny definition av betesmark. Om blockdatabasen inte innehåller korrekta uppgifter finns risk för finansiella korrigeringar och höjda kostnader för kontroller av jordbruksstöden. Regeringen anser därför att anslaget 1:8 Statens jordbruksverk bör ökas med 30 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. minskas med 30 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte nämnvärt påverka anslaget under 2014.
1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 665 527 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökas med 400 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med det av EU-kommissionen godkända landsbygdsprogrammet för Sverige. För att förstärka landsbygdsprogrammets effekt behöver programmets totala ram ökas. Förstärkningen ger ett ökat utrymme för långsiktigt angelägna åtgärder för landsbygdens utveckling i form av t.ex. lokal service och bredband. Denna typ av åtgärder förbättrar generellt sett förutsättningarna för boende och företagande på landsbygden. Att detta är viktigt har framförts från flera håll, inte minst i halvtidsutvärderingen av landsbygdsprogrammet, i en ESO-rapport om effektiviteten i det svenska landsbygdsprogrammet (2013:6) och i Riksrevisionens rapport Landsbygdsprogrammet - från jordbruksstöd till landsbygdsstöd? (RiR 2013:13). Regeringen anser därför att anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur bör ökas med 400 000 000 kronor.
1:24 Sveriges lantbruksuniversitet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 702 926 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet ökas med 3 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedrivs hippologutbildning. Hippologutbildningen finansieras till ungefär lika delar dels med statliga medel via SLU:s anslag, dels med medel som tillskjuts genom avtal med företrädare för hästsporten (prop. 1993/94:157, bet. 1993/94:JoU22, rskr. 1993/94:272). Hästsportens genom avtal fastställda del av finansieringen av hippologutbildningen minskas fr.o.m. den 1 februari 2014. För att kompensera minskningen behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet bör ökas med 3 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:18 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag under utgiftsområde 24 minskas med motsvarande belopp.
Fastighetsfrågor inom Sveriges lantbruksuniversitet
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att besluta om att överskottet från försäljning av fastigheten Uppsala Ultuna 2:1 i Uppsala kommun får investeras i en anläggning för djurstallar till ett värde om högst 130 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har godkänt att staten säljer del av Uppsala Ultuna 2:1 i Uppsala kommun och bemyndigat regeringen att besluta om att överskottet från försäljningen får investeras i nya djurstallar för forskning till ett värde av högst 100 000 000 kronor (prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, rskr. 2008/09:311). Försäljningen har skjutits upp då någon detaljplan för området ännu inte finns. Kommunen förväntas detaljplanelägga del av området först under 2014 och resterande del något senare. Försäljningen kommer därför att ske i två etapper. Det beräknade markvärdet har ökat under den tid som förflutit sedan riksdagens beslut.
Regeringen bör mot denna bakgrund, med ändring av tidigare beslut, bemyndigas att besluta om att överskottet från försäljning av fastigheten Uppsala Ultuna 2:1 i Uppsala kommun får investeras i en anläggning för djurstallar till ett värde om högst 130 000 000 kronor.
3.2.11 Utgiftsområde 24 Näringsliv
1:18 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 42 150 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag minskas med 3 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningen av anslaget 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel minskas anslaget 1:18 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag med 3 000 000 kronor. Minskningen bedöms innebära att viss verksamhet för omstrukturering av statligt ägda bolag minskar i omfattning 2014.
Minskning av kapital i statliga bolag
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 på bolagsstämma i helägda bolagen Inlandsinnovation AB och Fouriertransform AB rösta för att minska kapitalet med högst 100 000 000 kronor i varje bolag.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen informerade i budgetpropositionen för 2014 om deltagande i medfinansiering av en fond, tillsammans med medel från EU:s regionalfond, med syfte att investera i nya och befintliga, privata, riskkapitalfonder (prop. 2013/14:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.7). För att Sverige ska kunna stärka sin innovationskraft och samtidigt möjliggöra för framgångsrika innovativa företag att få bättre tillgång till riskvilligt kapital är det viktigt med en kritisk massa av investerare i tidig fas. En insats för att vitalisera den privata fondmarknaden för riskkapital i tidig fas kommer, i kombination med åtgärder som vidtagits för att öka dynamiken och effektiviteten i statens direkta insatser för riskkapital, kunna bidra till en effektivare riskkapitalkedja. Som en följd av det planerade fond-i-fond projektet anser regeringen att kapitalet i de statliga riskkapitalbolagen Inlandsinnovation AB och Fouriertransform AB bör minskas.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att på bolagsstämma under 2014 i helägda bolagen Inlandsinnovation AB och Fouriertransform AB rösta för att minska kapitalet med högst 100 000 000 kronor i varje bolag.
Regeringen avser att återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2015. Utbetalningarna till fond-i-fond kommer att vara fördelade över flera år och ske i takt med instrumentets implementering.
PROP. 2013/14:99
PROP. 2013/14:99
2
3
PROP. 2013/14:99
PROP. 2013/14:99
2
3
PROP. 2013/14:99
PROP. 2013/14:99
2
5
PROP. 2013/14:99
PROP. 2013/14:99
6
3
PROP. 2013/14:99
2
PROP. 2013/14:99
PROP. 2013/14:99
8
9
PROP. 2013/14:99
PROP. 2013/14:99
2
3
PROP. 2013/14:99
PROP. 2013/14:99
10
3
PROP. 2013/14:99
PROP. 2013/14:99
2
11
PROP. 2013/14:99
PROP. 2013/14:99
2
3
PROP. 2013/14:99
PROP. 2013/14:99
14
15
PROP. 2013/14:99
PROP. 2013/14:99
2
3
PROP. 2013/14:99
PROP. 2013/14:99
2
3
PROP. 2013/14:99
PROP. 2013/14:99
2
3
PROP. 2013/14:99
PROP. 2013/14:99
18
19
PROP. 2013/14:99
PROP. 2013/14:99
34
35