Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2012/13:121 Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens prövningar av ansökningar från enskilda som vill bli skolhuvudmän Skr. 2012/13:121 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 21 mars 2013 Fredrik Reinfeldt Jan Björklund (Utbildningsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar när det gäller åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Godkänd? Skolinspektionens prövningar av ansökningar från enskilda som vill bli skolhuvudmän (RiR 2012:17). Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att Statens skolinspektions prövning av ansökningar om godkännande av enskilda som huvudmän för fristående skolor kan utvecklas ytterligare. Inom Skolinspektionen pågår ett förbättringsarbete i linje med de flesta av Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen följer, bl.a. genom uppdrag till Skolinspektionen, utvecklingen på området och hur regelverket tillämpas. Av granskningsrapporten framgår att Riksrevisionen anser att Skolinspektionen inte lägger tillräcklig tyngd vid att prövningen ska vara främjande och fungera som "gatekeeper" för att skapa ett varierat urval av skolor som bedrivs av enskilda eller allmänna huvudmän. Regeringen delar inte denna uppfattning utan anser att Skolinspektionen vid sin prövning saknar möjlighet att beakta andra kriterier än vad som anges i skollagen. Friskolekommittén, som ska behandla frågor med koppling till Skolinspektionens prövning av enskilda, ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2013. Regeringen avser att avvakta kommitténs betänkande för att därefter överväga om det finns behov av ytterligare åtgärder på området. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 11 Bilaga Riksrevisionens granskningsrapport om Skolinspektionens prövningar av ansökningar från enskilda som vill bli skolhuvudmän 13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 139 1 Ärendet och dess beredning Riksdagen överlämnade Riksrevisionens granskningsrapport Godkänd? Skolinspektionens prövningar av ansökningar från enskilda som vill bli skolhuvudmän (RiR 2012:17) den 21 november 2012 till regeringen. Granskningsrapporten finns i bilagan. En skrivelse från regeringen med anledning av granskningsrapporten ska lämnas till riksdagen inom fyra månader från det att regeringen tagit emot rapporten. Statens skolinspektion har yttrat sig över rapporten (U2012/6404/SAM). 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat Statens skolinspektions prövning av enskilda som ansöker om att bli godkända som skolhuvudmän. Granskningen har inriktats på om Skolinspektionens prövning är effektiv och likvärdig och på att bedöma om regeringen har gett Skolinspektionen tillräckliga förutsättningar i genomförandet av prövningen av enskilda som vill bli godkända som huvudmän. Riksrevisionen har även granskat om Skolinspektionen uppfyller sitt informationsuppdrag så som det formuleras i myndighetens instruktion. Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser grundas på genomförda dokumentstudier och intervjuer med berörda aktörer, aktgranskning av ett urval av Skolinspektionens ansökningsärenden från ansökningsomgång 2011 samt enkätundersökningar där en enkät riktats till dem som ansökt om godkännande under ansökningsomgångarna 2010 och 2011 och en annan enkät riktats till samtliga handläggare på Skolinspektionens enhet för tillståndsprövning. Vidare har intervjuer genomförts med företrädare för Skolinspektionen och Utbildningsdepartementet. Skolinspektionens prövning behöver utvecklas Riksrevisionen anser att Skolinspektionens prövning behöver utvecklas. Enligt Riksrevisionen förefaller det inte som att lagstiftarens intentioner om att prövningen av enskilda som huvudmän ska vara främjande och skapa ett varierat urval av skolor som bedrivs av enskilda eller allmänna huvudmän har fått tillräckligt genomslag i Skolinspektionens verksamhet. Riksrevisionen konstaterar att Skolinspektionen tycks ha tolkat kravet i skollagen (2010:800) att den enskilde ska ha förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen som att den sökande själv ska ha ingående kunskap om skollagen. Riksrevisionen anser att nämnda krav också bör förstås i ett vidare perspektiv, där alla relevanta omständigheter för att kunna bedriva en stabil skolverksamhet av god kvalitet bedöms. För att kunna pröva om de sökande har förutsättningar att följa gällande regelverk bedömer Riksrevisionen att Skolinspektionen behöver begära in ett delvis annat beslutsunderlag än vad som görs i dag. Skolinspektionens kunskap från tillsynsverksamheten och kvalitetsgranskningarna borde i högre grad ligga till grund för beslut om vilka områden i den sökandes plan för verksamheten som behöver prövas fördjupat. Även resultat från forskning om vad som gör skolor framgångsrika bör enligt Riksrevisionen kunna användas mer av Skolinspektionen i arbetet med att utveckla prövningen. Bestämmelserna om prövning är otydliga Riksrevisionen bedömer att regleringen är otydlig till den del den avser prövning av om ett godkännande av en enskild huvudman för viss utbildning skulle medföra påtagliga negativa följder för eleverna eller den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna. Oklarheterna rör vilka elever som avses, vilken hänsyn som bör tas till redan existerande fristående skolor när nya ansökningar prövas och hur regleringen ska tillämpas om flera ansökningar från enskilda om att godkännas som huvudman i en viss kommun inkommer. De oklarheter som finns riskerar enligt Riksrevisionen att gå ut över prövningens effektivitet och därmed påverka skolsystemets effektivitet. Tydligare kriterier och bättre information behövs Riksrevisionen bedömer att Skolinspektionen har fungerande former för stöd till handläggarna när det gäller hanteringen av ansökningsärenden, men att innehållet i stödet kan förbättras. Riksrevisionen anser att Skol-inspektionen behöver förtydliga kriterierna för vad som är en ansökan som tillräckligt väl visar att den sökande har förutsättningar att följa regelverket. Enligt Riksrevisionen verkar Skolinspektionens handläggare ha svårigheter att avgöra när de har tillräckligt underlag för beslut och många kompletterande frågor ställs till de sökande. Möjligheterna att komplettera ansökan bör vara så lika som möjligt för att alla sökande ska ha samma möjligheter att komma in med underlag. Riksrevisionen anser att kompletteringarna skulle kunna minskas genom ett bättre handläggarstöd och tydligare kriterier för vad som är en tillräckligt bra ansökan. Utifrån granskningen konstaterar Riksrevisionen att Skolinspektionen inte i tillräcklig utsträckning lyckas informera om kraven på ansökningarna och att det saknas tydliga kriterier för vad som är en tillräckligt bra ansökan. Enligt Riksrevisionen bör Skolinspektionen kunna bli tydligare när det gäller vilka krav som ställs, för att de sökande ska få en mer realistisk bild av vad som krävs av den som vill bedriva skola. Detta skulle leda till ökad effektivitet genom att endast de som tror sig motsvara kraven ansöker om att bli godkända. Rekommendationer till regeringen och Skolinspektionen Riksrevisionen har rekommenderat regeringen att följa upp hur Skolinspektionen prövar ansökningar om att godkännas som huvudman utifrån riksdagens målsättning om höjd kvalitet genom ett varierat utbud av skolhuvudmän. Regeringen rekommenderas även att ge Friskolekommittén i uppdrag att överväga om lagstiftningen behöver förtydligas i fråga om bedömningen av påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Vidare har Riksrevisionen rekommenderat Skolinspektionen att utveckla vilket underlag som används för beslut om godkännande av enskild som huvudman och att i högre utsträckning använda egen kunskap och forskning vid prövning av det underlag som kommit in. Vidare rekommenderas Skolinspektionen att utveckla tydliga kriterier för vad som krävs för att bli godkänd som enskild huvudman och att sedan använda kriterierna dels för att förbättra stödet till handläggarna, dels för att öka och förbättra informationen till de sökande genom att förtydliga kraven för att en ansökan ska godkännas. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Nuvarande bestämmelser Av 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) framgår att enskilda efter ansökan får godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser godkännandet förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. Det föreskrivs även att ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet. Av 2 kap. 7 § skollagen framgår att det är Statens skolinspektion som handlägger ärenden om godkännanden av enskild som huvudman för olika skolformer. Införandet av den nya skollagen (prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370) innebar vissa ändringar i förhållande till vad som gällde tidigare. Ett godkännande av en fristående skola medför nu en rätt till bidrag från elevens hemkommun. Tidigare var det fråga om två olika beslut. Kravet på att en fristående grundskola ska ha minst 20 elever har ersatts av ett krav på att en fristående skola ska ha ett tillräckligt elevunderlag för att långsiktigt kunna bedriva sin verksamhet. En annan ändring är att Skolinspektionens beslut om godkännande avser en viss given utbildning vid en viss skolenhet. Vidare ska Skolinspektionen numera, sedan riksdagen beslutat i enlighet med regeringens förslag i propositionen Bidragsvillkor för fristående verksamheter (prop. 2009/10:157, bet. 2009/10:UbU22, rskr. 2009/10:322), vid sin prövning av om ett godkännande av en enskild huvudman skulle innebära påtagliga negativa följder inte bara ta hänsyn till följderna för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas utan även till följderna för eleverna. Vidare är det de långsiktiga följderna som ska bedömas. Skolinspektionens funktion som "gatekeeper" Riksrevisionen anför i sin rapport bl.a. att målet med friskolereformen var att åstadkomma ett större utbud av skolverksamheter och därmed skapa ökad frihet för elever och föräldrar att välja mellan olika skolor som konkurrerar med varandra. Regeringen konstaterar att friskolereformen i enlighet med intentionerna har medfört en mångfald av anordnare och ett brett utbud av utbildningar. Regeringen har också vid flera tillfällen sett över bestämmelserna om prövningen av om enskilda ska godkännas som huvudmän så att prövningen ska vara relevant och effektiv. Riksrevisionen anser i sin rapport att prövningen av om enskilda ska godkännas som huvudmän ska vara främjande och att Skolinspektionen i sin prövning också ska fungera som "gatekeeper" för att skapa ett varierat urval av skolor som bedrivs av enskilda eller allmänna huvudmän. Denna funktion har enligt Riksrevisionen inte fått tillräckligt genomslag i Skolinspektionens verksamhet. Riksrevisionen hänför sig i detta sammanhang till uttalanden från riksdagen om att prövningen bör göras ur ett elevperspektiv samt beakta huruvida nyetableringen berikar eller försvårar ett breddat och efterfrågestyrt utbud (bet. 2001/02:UbU7, rskr. 2001/02:184, bet. 2009/10:UbU22, rskr. 2009/10:322). Som nämnts ovan ska Skolinspektionen enligt 2 kap. 5 § skollagen godkänna den enskilde som huvudman bl.a. om etableringen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. I förarbetena till bestämmelsen hänvisas, beträffande sistnämnda krav, till uttalandena i prop. 1995/96:200 och prop. 2009/10:157. Dessa förarbetsuttalanden avser motsvarande krav i bl.a. 9 kap. 6 § i 1985 års skollag. Den bestämmelsen avsåg dock inte frågan huruvida en enskild skulle godkännas som huvudman utan frågan om huruvida en godkänd fristående skola skulle förklaras berättigad till bidrag eller inte. Med "påtagligt negativa följder" avses enligt förarbetena till 2 kap. 5 § i den nya skollagen bl.a. att kommunen skulle tvingas lägga ned en befintlig skola och att detta skulle medföra att avståndet till närmaste skola avsevärt skulle öka för elever i kommunen (prop. 2009/10:165 s. 643 och prop. 1995/96:200 s. 45). Vidare framgår av förarbetena till 2 kap. 5 § i den nya skollagen att Skolinspektionen vid sin prövning också ska utgå från ett elevperspektiv och göra en helhetsbedömning samt att elevers möjlighet att välja skola och ha tillgång till ett brett utbud av utbildningar är en viktig kvalitetsaspekt i ett skolväsende med både offentliga och fristående huvudmän (prop. 2009/10:165 s. 643 och prop. 2009/10:157 s. 21). Sistnämnda uttalanden gjordes i samband med den ändringen av lagtexten som innebar att bedömningen av de negativa följderna inte bara ska avse följder för del den av skolväsendet som anordnas av det allmänna utan att bedömningen även ska avse negativa följder för eleverna och att bedömningen inte ska avse negativa följder på kort sikt utan på lång sikt. Att en kommun kan tvingas planera om och göra omfördelningar i sin egen skolverksamhet i ett kortare perspektiv är enligt förarbetena inte tillräckligt för att ett godkännande inte ska ges. Fem år anses i stället vara en överskådlig period som kan tjäna som ett riktmärke. Kravet på en helhetsbedömning avser således huruvida ett bifall till en ansökan kan antas leda till ovan nämnda negativa följder och om dessa är påtagliga. Regeringen delar därför inte Riksrevisionens uppfattning att Skolinspektionens prövning av om enskilda ska godkännas som huvudmän ska vara främjande och också fungera som "gatekeeper" för att skapa ett varierat urval av skolor som bedrivs av enskilda eller allmänna huvudmän. Någon möjlighet för Skolinspektionen att vid sin prövning utgå från andra krav än vad som anges i 2 kap. 5 § skollagen finns inte och dessa krav avser i nu aktuellt hänseende endast frågan om ett godkännande kan innebära påtagliga negativa följder för dels den utbildning som anordnas av det allmänna, dels för eleverna. Att resultatet av Skolinspektionens prövning, i de fall ansökningar från enskilda bifalls och antalet enskilda huvudmän därmed ökar, är att det skapas ett varierat urval av skolor med enskilda och allmänna huvudmän är enligt regeringens uppfattning en annan sak. Riksrevisionen anger i sin granskningsrapport att då det i dag finns många fler enskilda huvudmän än när friskolereformen genomfördes behöver regeringen följa upp verksamheten utifrån andra perspektiv och skaffa sig en uppfattning om huruvida regelverket som helhet fungerar utifrån de förändringar som skett. Regeringen följer löpande upp Skolinspektionens arbete utifrån aktuella förhållanden, bl.a. genom uppdrag i regleringsbrev. Skolinspektionen ska enligt sina regleringsbrev för 2012 och 2013 till regeringen särskilt redovisa myndighetens insatser för att öka effektivitet, rättssäkerhet och kvalitet i prövningen av ansökningar om godkännande som enskild huvudman. Vidare ska myndigheten redovisa en analys av utvecklingen av antalet ansökningar om godkännande som huvudman för fristående skolor, myndighetens beslut i dessa ärenden och resultat av överklaganden av besluten. De uppgifter Skolinspektionen lämnar gör det möjligt för regeringen att följa utvecklingen på området och bilda sig en uppfattning om hur regelverket fungerar i sin helhet. Skolinspektionens underlag för prövningen Riksrevisionen har framfört att Skolinspektionen vid sin prövning av ansökningar inte egentligen prövar huvudmannens förutsättningar att följa gällande regelverk utan att prövningen mer är en kontroll av om huvudmannen har tillräckliga kunskaper om skollagen samt att Skolinspektionens kunskap från tillsynsverksamheten och kvalitetsgranskningarna i högre grad borde ligga till grund för myndighetens prövning. Som tidigare nämnts ska enligt skollagen godkännande lämnas om den sökande har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Skolinspektionen anger i sitt yttrande över Riksrevisionens rapport att granskningen omfattade ansökningsomgångarna 2010 och 2011 samt att ansökningsomgången 2010 var mycket speciell eftersom ansökningarna skedde enligt 1985 års skollag men sedan prövades enligt den nya skollagen. När ansökningsblanketten för ansökningsomgång 2011 arbetades om ställdes därför i blanketten avsiktligt kontrollfrågor om lagstiftningen i syfte att uppmärksamma de sökande på innehållet i den nya lagstiftningen. Skolinspektionen har uppgett att myndigheten inför ansökningsomgången 2013 har arbetat om ansökningsblanketten och därvid tagit bort de frågor som syftade till att göra de sökande uppmärksamma på den nya lagstiftningen. Skolinspektionen delar vidare Riksrevisionens bedömning att myndigheten delvis bör begära in ett annat material från den sökande för att göra mer träffsäkra bedömningar av om den sökande har förutsättningar att driva en stabil verksamhet av god kvalitet. Skolinspektionen upplyser i sitt yttrande om att myndigheten för närvarande genomför en genomgripande genomlysning av ansökningsblanketten, vilket bl.a. innebär att Skolinspektionens egna erfarenheter och kunskaper från den regelbundna tillsynen och från kvalitetsgranskningarna kommer att få ett än större utrymme vid prövningen än tidigare. Riksrevisionen föreslår också att Skolinspektionen inhämtar en konkret plan för skolverksamheten från den sökande för att på så sätt kunna utreda om den sökande kan leva upp till kraven enligt skollagen i praktiken. I sitt yttrande över Riksrevisionens rapport framhåller Skolinspektionen att det finns en problematik när det gäller den typen av handläggning, då huvudmannen har ansvaret för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och andra författningar, medan ansvaret för skolans utveckling och inre organisation ligger hos rektorn. Vid tidpunkten för ansökan om en nyetablering är det sällan bestämt vem som kommer att anställas som rektor. Att då begära mer detaljerade planer för hur skolan ska arbeta blir enligt Skolinspektionen inte särskilt meningsfullt. Riksrevisionen anser vidare att Skolinspektionen vid sin prövning i högre grad bör kunna använda sig av resultat från forskning om vad som gör skolor framgångsrika. Enligt skollagen ska en sökande godkännas om denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Skolinspektionen framhåller att det är svårt att ta hänsyn till resultat från pedagogisk forskning vid denna prövning eftersom skolans styrdokument inte reglerar hur en verksamhet ska bedrivas. Regering och riksdag har enligt Skolinspektionen valt att lägga ett stort ansvar på skolornas lärare och rektorer för hur verksamheten ska utformas. Skolinspektionen bedömer att det inte är förenligt med lagstiftningen att framhålla en pedagogisk metod framför en annan eller att döma ut ett arbetssätt som mindre lämpligt, oavsett vad som anförs om detta i forskningen. Skolinspektionen bedömer att ett avslag på sådana grunder inte skulle hålla vid en rättslig prövning. Regeringen gör ingen annan bedömning än Skolinspektionen i ovan nämnda avseenden. Är regleringen otydlig? Riksrevisionen anser att regleringen om prövning av ansökningar från enskilda om att bli godkända som huvudmän är otydlig till den del regleringen avser prövningen av påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Riksrevisionen anser bl.a. att det är oklart vilka elever som avses, vilken hänsyn som bör tas till redan existerande fristående skolor och hur regleringen ska tillämpas om flera ansökningar från enskilda inkommer när det gäller en viss kommun. Riksrevisionen anser vidare att Skolinspektionen vid sin prövning av om en enskild ska godkännas som huvudman inte kan bortse från skolsituationen för elever som går i befintliga fristående skolor. Som framgår ovan ska vid prövningen hänsyn tas till elever och utbildning anordnad av det allmänna. När det gäller hänsynen till det allmänna är syftet med regleringen att säkerställa kommunernas möjlighet att erbjuda eleverna utbildning inom den egna kommunen, en skyldighet som kommuner har men inte fristående huvudmän. När det gäller hänsynen till eleverna är förarbetena kortfattade. Det framhålls dock att elevers möjlighet att välja skola och ha tillgång till ett brett utbud av utbildningar är en viktig kvalitetsaspekt. Befintliga fristående skolor omnämns inte i lagtexten. Om en ansökan om att bli godkänd som huvudman avser förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs dock enligt 2 kap. 5 § skollagen att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. Skolinspektionen föreslog i en skrivelse till regeringen i december 2010 (U2010/7633/G) att regleringen, till den del den avser påtagliga negativa följder på lång sikt för elever och kommuner, ska ses över och tydliggöras, t.ex. när det gäller hur bestämmelserna ska tillämpas om flera ansökningar inkommer från enskilda om att godkännas som huvudman i en viss kommun. Skolinspektionen pekade i sin skrivelse också på det förhållandet att myndighetens prövning av negativa följder utgår från den enskildes uppskattade elevantal i ansökan och att det inte blir några följdverkningar om verksamheten sedan utökas. Riksrevisionen har i sin rapport lyft fram dessa frågeställningar. I och med införandet av den nya skollagen utmönstrades bestämmelsen om att Skolinspektionens beslut om rätt till bidrag kunde återkallas om verksamheten förändras i en sådan utsträckning att det innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där den fristående skolan är belägen. Regeringens skäl till förslaget var att bestämmelsen aldrig använts, att det är svårt för huvudmannen att i förväg uppskatta verksamhetens omfattning samt att det skulle strida mot den grundläggande synen på fristående skolor som ett positivt och självklart inslag i skolväsendet att de skulle kunna drabbas av sanktioner på grund av att de är framgångsrika (prop. 2009/10:165 s. 244). Regeringen gav i juli 2011 en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda vissa frågor rörande fristående skolor m.m. (dir. 2011:68, dir. 2012:101 och dir. 2013:24). I uppdraget ingår att behandla frågor med koppling till Skolinspektionens prövning av enskilda. Skolinspektionens skrivelse skrevs av mot regeringens beslut om direktiv till kommittén. Kommittén, som antagit namnet Friskolekommittén (U 2011:04), ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2013. Riksrevisionen har rekommenderat att regeringen ger Friskolekommittén i uppdrag att överväga om lagstiftningen behöver förtydligas när det gäller prövningen av påtagliga negativa konsekvenser av en friskoleetablering. Kommittén kommer att redovisa sina förslag senast den 31 mars 2013. Regeringen vill avvakta kommitténs olika ställningstaganden för att därefter överväga om det finns behov av ytterligare åtgärder på området. Likvärdig handläggning och ökat stöd till handläggarna Riksrevisionen bedömer att Skolinspektionen har fungerande former för stöd till handläggarna avseende hanteringen av ansökningsärenden, men att innehållet i stödet kan förbättras. Riksrevisionen påpekar vidare att Skolinspektionen behöver ställa många kompletterande frågor till de sökande. Riksrevisionen anser att kompletteringarna skulle kunna minskas genom ett bättre handläggarstöd och tydligare kriterier för vad som är en tillräckligt bra ansökan. Av Skolinspektionens årsredovisning för 2012 (U2013/1064/GV) framgår att myndigheten, för att hitta en gemensam bedömningsnivå i godkännandeprövningen när det gäller nya eller förändrade områden som regleras i den nya skollagen, har gjort sammanställningar av uppgifter som lämnats i olika ansökningar. Utifrån sammanställningarna har ett bedömningsstöd tagits fram för att garantera att samtliga handläggare gör likvärdiga bedömningar. Under 2012 har även bedömningskriterier och beslutsmallar utvecklats med anledning av vissa nya uppgifter som ingår i prövningsförfarandet sedan skolförordningen (2011:185) infördes. Av Skolinspektionens yttrande över Riksrevisionens granskningsrapport framgår också att myndigheten kontinuerligt ser över kriterierna för vad som krävs för att få ett godkännande som enskild huvudman och att kriterierna kommer att anpassas och förtydligas i samband med att ansökningsblanketten revideras under 2013. När det gäller Riksrevisionens påpekande att enskilda ges flera möjligheter att komplettera konstaterar regeringen att myndigheter enligt förvaltningslagen (1986:223) har en serviceskyldighet. Regeringen behandlade i propositionen Bidragsvillkor för fristående verksamheter (prop. 2009/10:157) frågan om det finns behov av att begränsa en enskilds möjlighet att komplettera en ansökan. Regeringen ansåg att nackdelarna med en sådan begränsning överväger fördelarna, bl.a. då den enskilde vid ett eventuellt överklagande på nytt har möjlighet att åberopa omständigheter som inte tidigare förts fram. Regeringen gör ingen annan bedömning i dag. Enligt Skolinspektionens årsredovisning för 2012 har myndigheten inför 2012 års ansökningsomgång tagit fram föreskrifter om ansökningsförfarandet. Föreskrifterna är avsedda att leda till att ansökningarna ska bli mer kompletta vid ansökningstillfället. Enligt myndigheten har föreskrifterna till viss del haft önskad effekt. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att ett tydligare och bättre handläggarstöd samt tydligare kriterier för vad som krävs för ett godkännande kan komma att minska omfattningen av kompletteringar. Som framgått ovan har Skolinspektionen redan vidtagit åtgärder i detta avseende och ytterligare utvecklingsarbete pågår. Förbättrad information till de sökande Regeringen anser i likhet med Riksrevisionen att det är viktigt att sökande har bra information om vilka krav som ställs för att godkännas som huvudman för en fristående skola. Av Skolinspektionens årsredovisning för 2012 framgår att Skolinspektionen har inlett ett arbete med att förbättra informationen till dem som vill söka tillstånd. Vidare framgår att mer och tydligare information kommer att ges om den övergripande tillståndsprövningsprocessen samt att myndigheten ytterligare kommer att förtydliga vilka krav som ställs vid bedömningen av vissa frågor, t.ex. frågor om elevprognoser, lokaler, värdegrundsfrågor och ekonomi. Liksom i Skolinspektionens yttrande över granskningsrapporten anges också i årsredovisningen att Skolinspektionens kriterier för vad som krävs för att få ett godkännande som enskild huvudman ska ses över, anpassas och förtydligas i samband med att ansökningsformuläret revideras. Regeringen delar Riksrevisionen uppfattning att denna typ av åtgärder kan komma att minska omfattningen av kompletteringar. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att Statens skolinspektions prövning av ansökningar om godkännande av enskilda som huvudmän för fristående skolor kan utvecklas ytterligare, ett arbete som Skolinspektionen redan har inlett. Detta förbättringsarbete ligger i linje med de flesta av Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen följer löpande, bl.a. genom Skolinspektionens årsredovisningar, hur arbetet utvecklas. Regeringen följer således utvecklingen på området och hur regelverket tillämpas. Inte minst är effekterna av myndighetens intensifierade arbete med att förbättra handläggarstödet för en rättssäkrare och en mer likvärdig prövning liksom utökade informationsinsatser till enskilda viktiga att följa upp. Regeringen gör således redan det Riksrevisionens rekommenderar i denna del. Som framgått av avsnitt 3 delar dock inte regeringen Riksrevisionens uppfattning att Skolinspektionens prövning ska vara främjande och fungera som "gatekeeper" för att skapa ett varierat urval av skolor som bedrivs av enskilda eller allmänna huvudmän. Regeringen avser således inte att följa Riksrevisionens rekommendation om uppföljning i nu aktuellt avseende. Friskolekommittén ska bl.a. behandla frågor med koppling till Skolinspektionens godkännandeprövning och kommer att redovisa sina förslag senast den 31 mars 2013. Regeringen avser att avvakta kommitténs betänkande för att därefter överväga om det finns behov av ytterligare åtgärder på området. Frågan anses genom denna skrivelse vara slutbehandlad. Skr. 2012/13:121 Skr. 2012/13:121 2 5 1 Skr. 2012/13:121 Skr. 2012/13:121 Skr. 2012/13:121 Skr. 2012/13:121 Skr. 2012/13:121 Skr. 2012/13:121 10 11 1 Skr. 2012/13:121 Skr. 2012/13:121 Skr. 2012/13:121 Skr. 2012/13:121 12 11 1 Skr. 2012/13:121 Skr. 2012/13:121