Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 2503 av 7187 träffar
Propositionsnummer · 2012/13:127 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser Skr. 2012/13:127
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Skr. 127
Regeringens skrivelse 2012/13:127 Riksrevisionens rapport om den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser Skr. 2012/13:127 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 april 2013 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser (RiR 2012:25). Regeringen instämmer i delar av det Riksrevisionen framhållit avseende behovet av mer information i redovisningen av de långsiktiga kalkylerna. Regeringen kommer därför framöver att tydligare redovisa antaganden och förutsättningar i dessa kalkyler. När regeringen gör hållbarhetsberäkningar ligger fokus på hela det offentliga åtagandet och den offentliga sektorn behandlas därför samlat. Ett grundläggande antagande är att staten på lång sikt har det övergripande ansvaret för finansieringen av välfärdspolitiken. Beräkningarna kommer därför även fortsättningsvis redovisas för den offentliga sektorn som helhet och inte för enskilda sektorer inom sektorn. Redovisningen av hur utgifterna för olika typer av välfärdstjänster utvecklas kommer dock att tydliggöras. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 3 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga Riksrevisionens rapport Den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser (2012:25) 6 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2013 58 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om regeringen har identifierat och analyserat kommunsektorns långsiktiga finansieringsproblem. Granskningen berör dels regeringens rapportering till riksdagen, dels de långsiktiga effekterna på skattebaserna av en höjd kommunalskatt. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser (RiR 2012:25), se bilaga. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 20 december 2012. 2 Riksrevisionens iakttagelser I rapporten konstaterar Riksrevisionen att regeringen inte har redovisat en separat analys för kommunsektorn och anser att detta är en brist eftersom det finns en framtida risk för finansieringsproblem i kommuner och landsting. Myndigheten konstaterar vidare att regeringens långsiktskalkyler för de offentliga finanserna visar att kommuner och landsting endast klarar balanskravet i kommunallagen (1991:900) genom omfattande bidrag från staten. Myndigheten noterar att dessa tillskott inte redovisas till riksdagen och anser därför att regeringens redovisning av de beräkningstekniska antagandena är bristfällig. Till följd av detta ges enligt Riksrevisionen inte någon beskrivning av kommunsektorns långsiktiga finansieringsproblem. Riksrevisionen menar att otydligheter av det här slaget bidrar till osäkerheten i de långsiktiga planeringsförutsättningarna för kommuner och landsting. Myndigheten anför att stora kalkylmässiga obalanser mellan den statliga och den kommunala sektorn innebär en ökad osäkerhet i bedömningen av de offentliga finansernas hållbarhet. Riksrevisionen rekommenderar mot denna bakgrund regeringen att: - i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen presentera en bedömning av kommunsektorns finanser på lång sikt, - tydliggöra de antaganden kring den kommunala ekonomin som görs i samband med långsiktskalkylerna för den offentliga sektorn, och - tydliggöra effekterna på de offentliga finanserna av olika handlingsalternativ för att lösa kommunsektorns långsiktiga finansieringsproblem. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens analys och slutsatser baseras på antaganden som delvis skiljer sig åt från regeringens, vilket påverkar resultatet av granskningen. I analysen antar bl.a. myndigheten att de förutsättningar som gäller för kommunerna på kort sikt även gäller på längre sikt. Det innebär att Riksrevisionen utgår från att ansvarsfördelningen mellan olika offentliga sektorer ligger fast för all framtid och att statsbidragen inte kan variera över tiden. Med dagens uppdelning av verksamhetsansvaret uppstår kostnader för den åldrande befolkningen främst i kommunsektorn. Vid en strikt indelning i statligt respektive kommunalt ansvar och oförändrade statsbidrag kan den demografiska utvecklingen tvinga kommunerna till att vidta åtgärder som att t.ex. höja skatten, vilket också är en av Riksrevisionens slutsatser. I förstudien till Riksrevisionens granskning anges också att framtida skattehöjningar är sannolika till följd av det ökade utgiftstrycket. Syftet med de långsiktskalkyler som regeringen genomför är dock primärt att utvärdera om finanspolitiken, såsom den i vid bemärkelse är utformad i dagsläget, kan upprätthållas på lång sikt. I fokus ligger det offentliga åtagandet i sin helhet och den offentliga sektorn betraktas i detta sammanhang samlat. Ett centralt antagande vid beräkningarna av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet är att staten på lång sikt har det övergripande ansvaret för finansieringen av välfärdspolitiken och för efterlevandet av de budgetpolitiska målen. På lång sikt antas därför att ansvarsfördelningen mellan den statliga och den kommunala sektorn kan variera och att statsbidragen till följd av detta kan förändras. I regeringens långsiktskalkyler sker en mekanisk justering av statsbidragen så att kommunsektorns finanser år för år uppvisar ett resultat som medför att det kommunala balanskravet och kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning uppfylls. Denna justering är dock att betrakta som modellteknisk och regeringen gör inte någon bedömning av huruvida sådana förändringar faktiskt kommer att ske i framtiden. Kalkyler som sträcker sig 50-100 år in i framtiden är till sin natur mycket osäkra och ska därför snarare ses som stiliserade framskrivningar än prognoser. Det faktiska behovet av statsbidrag till kommunsektorn beror även på andra faktorer, t.ex. produktivitetsutvecklingen i sektorn. Regeringen anser därför att det i detta sammanhang endast finns ett begränsat informationsvärde i att redovisa resultaten för varje delsektor separat. Regeringen delar avslutningsvis inte Riksrevisionens uppfattning att en långsiktig kalkyl över kostnadsutvecklingen för hela kommunsektorn, som inkluderar både kommuner och landsting, skulle förbättra förutsättningarna för enskilda kommuners långsiktiga planering. De ekonomiska förutsättningarna kan variera mycket mellan enskilda kommuner, varför en sådan kalkyl inte skulle ge kommunerna någon information om den egna utvecklingen. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen har i 2013 års ekonomiska vårproposition fördjupat och utökat redovisningen av de antaganden som ligger till grund för de långsiktiga kalkylerna för de offentliga finanserna. Det framgår nu tydligt att staten antas ha det övergripande ansvaret för finansieringen av välfärdspolitiken och att statsbidragen i långsiktskalkylen anpassas så att det kommunala balanskravet och kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning uppfylls. Mot bakgrund av den bedömning som redovisats i avsnitt 3 har regeringen för närvarande inte för avsikt att redovisa några kalkyler med alternativa sätt att hantera finansieringen av välfärden, exempelvis genom en omfördelning av ansvaret för välfärdstjänsterna mellan de offentliga sektorerna eller höjd skatt på arbete. Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att den inte bedömer att en höjning av skatten på arbete utgör ett effektivt sätt att hantera det demografiskt drivna kostnadstrycket, då detta har en negativ effekt på arbetskraftsutbudet och därmed skattebaserna. Regeringen avser för närvarande inte heller att publicera långsiktiga beräkningar uppdelade på de olika offentliga sektorerna. Redovisningen av hur utgifterna för olika typer av välfärdstjänster utvecklas kommer dock att tydliggöras. Med detta anser regeringen att Riksrevisionens rapport är färdigbehandlad. Bilaga Riksrevisionens rapport Den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser (2012:25) Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2013 Närvarande: statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Carlsson, Borg, Billström, Adelsohn Liljeroth, Björling, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt, Ek, Lööf, Enström, Arnholm Föredragande: statsrådet Borg Regeringen beslutar skrivelse 2012/13:127 Riksrevisionens rapport om den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser Skr. 2012/13:127 Skr. 2012/13:127 2 3 1 Skr. 2012/13:127 Bilaga Skr. 2012/13:127 Bilaga Skr. 2012/13:127