Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2013/14:101 Årsredovisning för staten 2013 Regeringens skrivelse 2013/14:101 Årsredovisning för staten 2013 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 10 april 2014 Fredrik Reinfeldt Peter Norman (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2013. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta. Sammanfattning Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för 2013 Utfallet för den offentliga sektorns finansiella sparande blev negativt. Utfallet för 2013 innebär att den offentliga sektorns finanser försvagades jämfört med 2012. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 29,4 procent av BNP. Underskottet i statens budget uppgick till 131 miljarder kronor, vilket är en försämring med 106 miljarder kronor jämfört med 2012. Resultaträkningen uppvisade ett underskott på knappt 25 miljarder kronor. Jämfört med 2012 försämrades resultatet med drygt 25 miljarder kronor. Statsskulden ökade med 124 miljarder kronor. Som andel av BNP ökade statsskulden från 31,4 procent 2012 till 34,0 procent 2013. I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2013 jämfört med 2012. Nyckeltal för det ekonomiska utfallet Miljarder kronor 2013 Procent av BNP1 2012 Procent av BNP2 Den offentliga sektorns finansiella sparande -49 -1,3 -26 -0,7 Statens budgetsaldo -1313 -3,6 -25 -0,7 Utgiftstak 1 095 30,1 1 084 30,5 Takbegränsade utgifter 1 067 29,4 1 022 28,8 Statens nettoförmögenhet -348 -9,6 -316 -8,9 Statsskuld 1 236 34,0 1 113 31,4 Årets över-/underskott i resultaträkningen -25 -0,7 1 0,0 Utlåning 3793 10,4 269 7,6 Garantiförbindelser4 1 668 45,9 1 609 45,3 1 Prel. BNP för 2013 uppgår till 3 634 miljarder kronor (löpande priser). 2 Rev. BNP för 2012 uppgår till 3 550 miljarder kronor (löpande priser). 3 Inklusive ökad utlåning till Riksbanken med 104 miljarder kronor. 4 Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Den offentliga sektorns finansiella sparande Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor 2013 2012 Inkomster 1 811 1 758 Skatter och avgifter 1 607 1 555 Övriga inkomster 205 202 Utgifter 1 861 1784 Finansiellt sparande -49 -26 varav staten -35 -32 varav ålderspensionssystemet -6 9 varav kommunala sektorn -8 -4 Utfallet för det finansiella sparandet 2013 blev -49 miljarder kronor, motsvarande -1,3 procent av BNP. Det genomsnittliga sparandet 2004-2013 uppgick till 0,7 procent av BNP. Justerat för det genomsnittliga resursutnyttjandet låg dock det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden på 1,5 procent av BNP. En samlad bedömning indikerar att det finansiella sparandet var i linje med överskottsmålet 2004-2013. Utgiftstaket för staten Utgiftstaket för staten Miljarder kronor 2013 2012 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 093 1 074 Tekniska justeringar 2 10 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 095 1 084 Takbegränsade utgifter 1 067 1 022 Budgeteringsmarginal 28 62 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 2,6 6,0 Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2013 uppgick till 1 095 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 067 miljarder kronor, dvs. 28 miljarder kronor lägre än fastställt tak. Utfallet för statens budget Utfallet för statens budget 2013 och 2012 Miljarder kronor Statens budget1 2013 2012 Totala inkomster 830 791 788 Statens skatteinkomster 815 777 793 Övriga inkomster 14 13 -5 Totala utgifter m.m. 837 921 812 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 812 811 784 Statsskuldsräntor m.m. 22 17 27 Förändring av anslagsbehållningar -3 Riksgäldskontorets nettoutlåning 5 96 1 Kassamässig korrigering 1 -2 0 Budgetsaldo -8 -131 -25 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2012. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 830 miljarder kronor. Utfallet blev knappt 791 miljarder kronor, vilket är 39 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 38 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev knappt 1 miljard kronor lägre än beräknat. Det är främst skatteintäkterna för konsumtion och insatsvaror som blivit lägre än beräknat. Det beror på att hushållens konsumtionsutgifter ökat mindre än väntat. Utgifter m.m. på statens budget uppgick till 921 miljarder kronor, vilket är 84 miljarder kronor högre än den beräkning som redovisades i budgeten för 2013. På ändringsbudget anvisades 11 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringsbudget) blev utgifterna 73 miljarder kronor högre. Resultaträkning Resultaträkning Miljarder kronor 2013 2012 Intäkter Skatteintäkter 999 971 Övriga intäkter 112 100 Summa intäkter 1 111 1 071 Kostnader Transfereringar m.m. -926 -866 Statens egen verksamhet -247 -242 Summa kostnader -1 174 -1 108 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 7 44 Finansiella intäkter och kostnader, netto 31 -5 Årets överkott/underskott -25 1 Årets underskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till knappt 25 miljarder kronor och innebär en försämring med drygt 25 miljarder kronor jämfört med 2012. Skatteintäkterna ökade med 28 miljarder kronor och reavinsten från försäljningen av aktieinnehavet i Nordea ökade intäkterna med 33 miljarder kronor. Samtidigt ökade kostnaderna för transfereringar inklusive avsättningar till fonder med 60 miljarder kronor och resultat från andelar i hel- och delägda företag försämrades med 37 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgick till 999 miljarder kronor och utgjorde 86 procent av de totala intäkterna. Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 902 miljarder kronor, en ökning med 45 miljarder kronor jämfört med 2012. Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 247 miljarder kronor, en ökning med 5,5 miljarder kronor jämfört med 2012. Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 6,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med 37 miljarder kronor jämfört med 2012. Netto uppgick finansiella intäkter och kostnader till drygt 31 miljarder kronor, vilket är en ökning med 37 miljarder kronor jämfört med 2012. Drygt 33 miljarder kronor av ökningen avser reavinst från försäljningen av aktieinnehavet i Nordea. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 18 miljarder kronor, vilket är en minskning med 2 miljarder kronor jämfört med 2012. Balansräkning Balansräkning Miljarder kronor 2013 2012 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 8 8 Materiella anläggningstillgångar 497 478 Finansiella anläggningstillgångar 389 414 Utlåning 379 269 Varulager m.m. 3 3 Fordringar 83 75 Periodavgränsningsposter 28 26 Kortfristiga placeringar 15 28 Kassa och bank 7 6 Summa tillgångar 1 410 1 306 Kapital och skulder Nettoförmögenhet -348 -316 Fonder 131 107 Avsättning för pensioner m.m. 227 220 Statsskulden 1 236 1 113 Övriga skulder m.m. 84 87 Periodavgränsningsposter 80 96 Summa kapital och skulder 1 410 1 306 Garantiförbindelser Övriga ansvarsförbindelser 1 435 17 1 365 16 Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -348 miljarder kronor vid utgången av 2013, vilket motsvarar -9,6 procent av BNP. I förhållande till 2012 försämrades nettoförmögenheten med 32 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden ökade med 124 miljarder kronor till 1 236 miljarder kronor vid utgången av 2013. Lån i svenska kronor ökade med 2,1 miljarder kronor. Lånen i utländsk valuta ökade med 122 miljarder kronor, varav 104 miljarder kronor avser ökad utlåning till Riksbanken. Statliga garantier Statliga garantiåtaganden Miljarder kronor 2013 2012 Insättningsgarantin 1 313 1 226 Kreditgarantier 233 266 Garantier om tillförsel av kapital 112 108 Pensionsgarantier 8 8 Övriga garantier 2 2 Totalt 1 668 1 609 Statliga garantiåtaganden ökade med 59 miljarder kronor jämfört med 2012 och uppgick till 1 668 miljarder kronor vid utgången av 2013. Som andel av BNP ligger de statliga garanti-åtagandena på ca 46 procent. Insättningsgarantin uppgick till 1 313 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 87 miljarder kronor jämfört med 2012. Kreditgarantier inklusive exportgarantier uppgick till 233 miljarder kronor, en minskning med 32,5 miljarder kronor och garantier om tillförsel av kapital uppgick till 112 miljarder kronor, en ökning med ca 4 miljarder kronor jämfört med 2012. Den samlade risken i statens garanti- och kreditgivning bedöms som låg. Garantiåtagandena i denna tabell avviker från de garantier som redovisas inom linjen till balansräkningen. Avvikelsen avser garantier för vilka avsättning görs i balansräkningen. Statlig utlåning Statens utlåning Miljarder kronor lån/ändamål 2013 2012 Lån till Riksbanken 193 88 Studielån 170 167 Lån till andra stater 7 4 Övriga lån 9 9 Summa 379 269 Utlåning till Riksbanken och CSN:s studielån utgör huvuddelen av statens utlåning. Statens utlåning uppgick till 379 miljarder kronor, vilket är en ökning med 110 miljarder kronor jämfört med 2012. Merparten av detta avser ökad utlåning till Riksbanken. Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande: Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) Miljarder kronor 2013 2012 Betalningar till EU 37 31 Betalningar från EU 10 10 Nettoflöde från statens budget till EU 27 22 Sveriges avgift till EU uppgick till 37 miljarder kronor medan bidragen från EU uppgick till 10 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick därmed till 27 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2012. Ökningen förklaras av en högre beslutad årsbudget för 2013 och omfattande ändringsbudgetar som belastade 2013. Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Årsredovisningen för staten 2013 19 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 25 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 25 1.2 Utgiftstaket för 2013 28 2 Utfallet för statens budget 33 2.1 Saldot på statens budget 2013 33 2.2 Inkomster på statens budget 2013 36 2.2.1 Prognosförutsättningar 36 2.2.2 Totala skatteintäkter 39 2.2.3 Övriga inkomster 44 2.3 Utgifter på statens budget 2013 51 2.3.1 Utgifter på statens budget - sammanfattning 51 2.3.2 Systematisering av avvikelserna mot statens budget 53 2.3.3 Indragningar 55 2.3.4 Överskridanden 56 2.4 Utfall per utgiftsområde 57 2.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 58 2.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 60 2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 64 2.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 66 2.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 68 2.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 70 2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 73 2.4.8 Utgiftsområde 8 Migration 76 2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 78 2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 81 2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 84 2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 87 2.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 89 2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 91 2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd 95 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 97 2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 102 2.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 105 2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 107 2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 108 2.4.21 Utgiftsområde 21 Energi 110 2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 113 2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 117 2.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv 119 2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 122 2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 123 2.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 126 2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar 127 2.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning 129 2.4.30 Kassamässig korrigering 132 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 133 2.5 Underliggande saldo och engångseffekter 136 2.6 Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget 137 2.7 Beställningsbemyndiganden 140 2.8 Inomstatliga lån 142 2.9 Övriga krediter 142 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 145 3.1 Resultaträkning 145 3.1.1 Intäkter 146 3.1.2 Kostnader 147 3.1.3 Transfereringar 148 3.1.4 Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade 150 3.1.5 Kraftigt försämrat resultat i statliga företag 150 3.1.6 Nettokostnaden för statsskulden minskade 151 3.2 Balansräkning 151 3.2.1 Nettoförmögenheten 152 3.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen 153 3.3 Finansieringsanalys 155 3.3.1 Statens verksamhet 155 3.3.2 Stora försäljningsinkomster men även högre investeringar 156 3.3.3 Stor utlåning till Riksbanken 156 3.3.4 Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades 156 3.3.5 Statens lån ökade kraftigt 156 3.3.6 Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget 156 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 157 3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning 157 3.4.2 Redovisningsprinciper, statens budget 166 3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget 166 3.5 Noter 168 3.5.1 Noter till resultaträkningen 168 3.5.2 Noter till balansräkningen 191 3.5.3 Noter till finansieringsanalysen 220 4 Utvecklingen av statsskulden 225 4.1 Statsskuldens fördelning och löptid 226 4.2 Statsskuldens kostnader 228 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter 233 5.1 Statliga garantier 233 5.1.1 Garantiportföljens sammansättning 234 5.1.2 De olika garantityperna 235 5.1.3 Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj 239 5.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten 240 5.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och tillgångar i garantiverksamheten 241 5.1.6 Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på statens finanser 242 5.2 Statlig utlåning med kreditrisk 243 5.2.1 Kreditportföljens sammansättning 244 5.2.2 De olika lånen med kreditrisk 245 5.3 Stabilitetsfonden 247 5.4 Samlad analys av statens risker 247 5.4.1 Kreditrisk - den ordinarie portföljen 248 5.4.2 Likviditetsrisk - den ordinarie portföljen 248 5.4.3 Åtaganden i den finansiella sektorn 248 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU 251 6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen 251 6.1.1 Innehållet i regeringens intygande avseende EU-medel 251 6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll 252 6.2 Räkenskapssammanställning av EU-medel 252 6.2.1 Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen 254 6.2.2 Resultaträkning 254 6.2.3 Balansräkning 255 6.2.4 Redovisning på statens budget - kassamässig redovisning 256 6.3 Bedömning av ansvariga myndigheter 256 6.3.1 Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll 256 6.3.2 Ekonomistyrningsverkets iakttagelser 257 6.3.3 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning 259 6.4 Regeringens intygande avseende EU-medel 260 6.5 Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet 260 6.5.1 Väsentliga iakttagelser budgetåret 2012 261 6.5.2 Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige 261 6.5.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseenderevisionsrättens iakttagelser 261 6.6 Redovisning av samtliga EU-medel 261 6.6.1 Avgiften till EU:s budget 261 6.6.2 Redovisningen i statens budget 262 6.6.3 Redovisning i resultaträkningen 264 Bilagor: Bilaga 1 Specifikation av inkomster på statens budget Bilaga 2 Specifikation av utgifter på statens budget Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden Bilaga 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Bilaga 5 Tabellsamling Bilaga 6 Statliga myndigheter m.m. Bilaga 7 Ordlista Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 2014 Tabellförteckning Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 26 Tabell 1.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna 26 Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för bakåtblickande avstämning mot överskottsmålet 27 Tabell 1.4 Utgiftstaket 28 Tabell 1.5 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå för 2013 29 Tabell 1.6 Takbegränsade utgifter 29 Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2013 till utfallet för 2013 30 Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2013 33 Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget 34 Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2012-2013 35 Tabell 2.4 Utgifter 35 Tabell 2.5 Skattereformer 2013 37 Tabell 2.6 Antaganden i 2014 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2013 37 Tabell 2.7 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 39 Tabell 2.8 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2012 och 2013 40 Tabell 2.9 Övriga inkomster, sammanfattning 45 Tabell 2.10 Inkomster av statens verksamhet, översikt 45 Tabell 2.11 Rörelseöverskott 46 Tabell 2.12 Ränteinkomster 46 Tabell 2.13 Aktieutdelning 2012 och 2013 47 Tabell 2.14 Inkomster av försåld egendom 48 Tabell 2.15 Återbetalning av lån 48 Tabell 2.16 Kalkylmässiga inkomster 49 Tabell 2.17 Statliga pensionsavgifter 49 Tabell 2.18 Bidrag m.m. från EU 50 Tabell 2.19 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 51 Tabell 2.20 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 51 Tabell 2.21 Utgifter på statens budget 2013 52 Tabell 2.22 Skillnaden mellan utfall och budget för 2013 54 Tabell 2.23 Makroekonomiska förutsättningar 54 Tabell 2.24 Indragningar 2013 56 Tabell 2.25 Icke medgivna överskridanden 2013 57 Tabell 2.26 UO 1 Anslag 58 Tabell 2.27 UO 1 Beställningsbemyndiganden 59 Tabell 2.28 UO 1 Garantier 59 Tabell 2.29 UO 1 Inomstatliga lån 59 Tabell 2.30 UO 2 Anslag 60 Tabell 2.31 UO 2 Beställningsbemyndiganden 60 Tabell 2.32 UO 2 Utlåning 61 Tabell 2.33 UO 2 Garantier 61 Tabell 2.34 UO 2 Inomstatliga lån 62 Tabell 2.35 UO 2 Övriga krediter 62 Tabell 2.36 UO 3 Anslag 64 Tabell 2.37 UO 4 Anslag 66 Tabell 2.38 UO 5 Anslag 68 Tabell 2.39 UO 5 Beställningsbemyndiganden 68 Tabell 2.40 UO 6 Anslag 70 Tabell 2.41 UO 6 Beställningsbemyndiganden 71 Tabell 2.42 UO 6 Garantier 71 Tabell 2.43 UO 6 Inomstatliga lån 72 Tabell 2.44 UO 6 Övriga krediter 72 Tabell 2.45 UO 7 Anslag 73 Tabell 2.46 Utfall för bistånd 2004-2013 74 Tabell 2.47 UO 7 Beställningsbemyndiganden 74 Tabell 2.48 UO 7 Garantier 75 Tabell 2.49 UO 7 Övriga krediter 75 Tabell 2.50 UO 8 Anslag 76 Tabell 2.51 UO 8 Beställningsbemyndiganden 77 Tabell 2.52 UO 9 Anslag 78 Tabell 2.53 UO 9 Beställningsbemyndiganden 79 Tabell 2.54 UO 10 Anslag 81 Tabell 2.55 Ohälsomått 82 Tabell 2.56 UO 10 Beställningsbemyndiganden 83 Tabell 2.57 UO 11 Anslag 84 Tabell 2.58 UO 11 Övriga krediter 85 Tabell 2.59 UO 12 Anslag 87 Tabell 2.60 UO 13 Anslag 89 Tabell 2.61 UO 13 Beställningsbemyndiganden 90 Tabell 2.62 UO 14 Anslag 91 Tabell 2.63 Arbetslöshet 93 Tabell 2.64 UO 14 Beställningsbemyndiganden 93 Tabell 2.65 UO 15 Anslag 95 Tabell 2.66 UO 15 Beställningsbemyndiganden 96 Tabell 2.67 UO 15 Utlåning 96 Tabell 2.68 UO 16 Anslag 97 Tabell 2.69 UO 16 Beställningsbemyndiganden 99 Tabell 2.70 UO 16 Garantier 99 Tabell 2.71 UO 17 Anslag 102 Tabell 2.72 UO 17 Beställningsbemyndiganden 103 Tabell 2.73 UO 17 Utlåning 103 Tabell 2.74 UO 18 Anslag 105 Tabell 2.75 UO 18 Beställningsbemyndiganden 106 Tabell 2.76 UO 18 Garantier 106 Tabell 2.77 UO 18 Övriga krediter 106 Tabell 2.78 UO 19 Anslag 107 Tabell 2.79 UO 19 Beställningsbemyndiganden 107 Tabell 2.80 UO 20 Anslag 108 Tabell 2.81 UO 20 Beställningsbemyndigande 108 Tabell 2.82 UO 21 Anslag 110 Tabell 2.83 UO 21 Beställningsbemyndigande 111 Tabell 2.84 UO 21 Utlåning 111 Tabell 2.85 UO 21 Inomstatliga lån 111 Tabell 2.86 UO 22 Anslag 113 Tabell 2.87 Väghållning 114 Tabell 2.88 Banhållning 114 Tabell 2.89 UO 22 Beställningsbemyndigande 114 Tabell 2.90 UO 22 Utlåning 115 Tabell 2.91 UO 22 Garantier 115 Tabell 2.92 UO 22 Inomstatliga lån 115 Tabell 2.93 UO 23 Anslag 117 Tabell 2.94 UO 23 Beställningsbemyndiganden 118 Tabell 2.95 UO 23 Garantier 118 Tabell 2.96 UO 23 Övriga krediter 118 Tabell 2.97 UO 24 Anslag 119 Tabell 2.98 UO 24 Beställningsbemyndigande 120 Tabell 2.99 UO 24 Utlåning 120 Tabell 2.100 UO 24 Garantier 121 Tabell 2.101 UO 24 Övriga krediter 121 Tabell 2.102 UO 25 Anslag 122 Tabell 2.103 UO 26 Anslag 123 Tabell 2.104 Räntor på statsskulden 2009-2013, fördelningpå anslagets komponenter 124 Tabell 2.105 Räntor och valutakurser 2009-2013 årsgenomsnitt 124 Tabell 2.106 UO 27 Avgiften till Europeiska unionen 126 Tabell 2.107 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2009-2013 127 Tabell 2.108 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2009-2013 128 Tabell 2.109 Riksgäldskontorets nettoutlåning 129 Tabell 2.110 Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto 130 Tabell 2.111 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret 131 Tabell 2.112 Kassamässig korrigering 132 Tabell 2.113 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 134 Tabell 2.114 Statens budgetsaldo 2013 justerat för större engångseffekter 136 Tabell 2.115 Realekonomisk fördelning av statens budget 138 Tabell 2.116 Beställningsbemyndiganden 2013 141 Tabell 2.117 Inomstatliga lån 142 Tabell 2.118 Övriga krediter 142 Tabell 3.1 Resultaträkning 146 Tabell 3.2 Balansräkning 151 Tabell 3.3 Finansieringsanalys 155 Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget 157 Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget 167 Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2013 225 Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2013 226 Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning 227 Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor 227 Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader 228 Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2013-12-31 234 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2013-12-31 235 Tabell 5.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2013-12-31 240 Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2013-12-31 241 Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 2013-12-31 242 Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten under 2013 242 Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2013 243 Tabell 5.8 Statens utlåning med kreditrisk 2013-12-31 244 Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2013-12-31 245 Tabell 6.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007-2013 254 Tabell 6.2 Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007-2013 255 Tabell 6.3 Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramen 2007-2013 256 Tabell 6.4 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) 263 Tabell 6.5 Anslag finansierade med EU-medel 264 Diagramförteckning Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990-2013 136 Diagram 2.2 Procentuell fördelning av utgifter på statens budget 2013, realekonomiskt fördelade 137 Diagram 2.3 Transfereringar på statens budget, fördelade efter mottagarkategori 2013 139 Diagram 3.1 Statens intäkter 146 Diagram 3.2 Statens kostnader 147 Diagram 3.3 Transferering per sektor 148 Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2009-2013 234 Diagram 5.2 Omfattning av garantiprogrammet 237 Diagram 5.3 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2009-2013 243 Diagram 5.4 Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fodringar 2009-2013 245 Diagram 5.5 Stabilitetsfondens utveckling över tiden 247 Årsredovisningen för staten 2013 Årsredovisningen för staten 2013 Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen för staten 2013 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar. Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen. Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2013 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2013 i resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2012. Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2013 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositionen för 2013, dels med utfallet för 2012. Ekonomistyrningsverket och Riksgälds-kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2014/995). Olika avgränsningar av staten Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna. Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten. Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter. Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatteintäkter och uppföljningen av överskottsmålet. Stora delar av skatteintäkterna för 2013 bygger fortfarande på en prognos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetpropositioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79). En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, vilka ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild. En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsoliderings-arbetet. Riksrevisionens årliga revision Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2013 Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 234 myndigheters årsredovisningar för 2013. Riksrevisionen uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och årsredovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild. Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen. För 2013 har Riksrevisionen lämnat sju modifierade revisionsberättelser, dvs. med reservation, avvikande mening eller inget uttalande. Följande sex myndigheter har fått revisionsberättelse med reservation: Avvecklingsmyndigheten för Myndigheten för utländska investeringar i Sverige, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Regionala etikprövnings-nämnden i Lund, Rymdstyrelsen, Svenska institutet samt Universitets- och högskolerådet. Riksrevisionen har avseende Nämnden för hemslöjdsfrågor avstått från att uttala sig. Tre myndigheter, Pensionsmyndigheten, Riks-antikvarieämbetet och Regionala etikprövnings-nämnden i Lund, har erhållit revisionsberättelse med upplysning, varav en är myndighet som fått en modifierad revisionsberättelse. De myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse eller upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2. I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2009-2013. Antalet har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Det låga antalet bör ses som en indikation på att kvaliteten i myndigheternas årsredovisningar överlag är god och att de ger en rättvisande bild av verksamheten. Antal modifierade revisionsberättelser1 2009-2013 2009 2010 2011 2012 2013 Summa 12 2 4 4 7 1 Till och med 2009 användes begreppet invändning i revisionsberättelsen. 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av de tre budgetpolitiska målen för 2013, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ytterligare ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2014 års ekonomiska vårproposition. 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vårproposition att ett överskottsmål för den offentliga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel bör upprätthållas. I regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79) ges en närmare beskrivning av det finanspolitiska ramverket och hur regeringen tillämpar detta. Definitioner av finansiellt sparande och överskottsmålet Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder. Att överskottsmålet är formulerat i termer av ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas, och därmed bli procyklisk, för att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det finns således goda skäl för att formulera ett överskottsmål för det finansiella sparandet som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när överskottsmålet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet samt den kommunala sektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn. Det finansiella sparandet 2013 Det offentliga finansiella sparandet 2013 visade ett underskott på 49 miljarder kronor, motsvarande 1,3 procent av BNP. I prognosen till budgetpropositionen för 2013 beräknades ett underskott på 23 miljarder kronor. Det finansiella sparandet blev således 26 miljarder kronor lägre än beräknat. I huvudsak överskattades inkomsterna från skatter och avgifter i beräkningarna i budgetpropositionen för 2013, samtidigt som utgifterna för statlig konsumtion underskattades. Övriga inkomster blev i stället högre än prognosisterat till följd av en återbetalning på 11 miljarder kronor från AFA Försäkring. Utfallet för 2013 innebär att den offentliga sektorns finanser försvagades jämfört med 2012, se tabell 1.1. Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor 2013 BP2013 2013 Utfall Utfall-BP13 2012 Utfall Inkomster 1 824 1 811 -13 1 758 Skatter och avgifter1 1 633 1 607 -26 1 555 Övriga inkomster 191 205 14 202 Utgifter 1 848 1 861 13 1 784 Finansiellt sparande -23 -49 -26 -26 Procent av BNP -0,6 -1,3 -0,7 -0,7 1 Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2013 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Samtliga sektorer redovisade underskott 2013. Jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2013 blev utfallet för det finansiella sparandet lägre än beräknat för staten och kommunsektorn, medan sparandet i ålderspensionssystemet blev något högre. Beräkningen för statens finansiella sparande svarade för merparten av prognosavvikelsen. I huvudsak kan denna avvikelse förklaras av att inkomsterna från bolagsskatt och moms blev lägre än beräknat, medan utgifterna för statlig konsumtion i stället blev högre. Jämfört med 2012 försvagades det finansiella sparandet för samtliga delsektorer, se tabell 1.2. Tabell 1.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna Miljarder kronor 2013 BP2013 2013 Utfall Utfall-BP13 2012 Utfall Staten -8 -35 -27 -32 Ålderspensionssystemet -9 -6 3 9 Kommunala sektorn -6 -8 -2 -4 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Principer för uppföljningen av överskottsmålet Regeringen har sedan den tillträdde 2006 kontinuerligt arbetat med att förbättra uppföljningen av överskottsmålet och göra denna mer transparent. Införandet av indikatorer har utgjort ett viktigt steg i arbetet. I detta sammanhang är det viktigt att peka på problemen med en allt för mekanisk tillämpning av indikatorerna för att följa upp överskottsmålet. Framför allt finns en risk för att finanspolitiken vid en allt för mekanisk tillämpning riskerar att förstärka konjunktursvängningarna i stället för att dämpa dem. Regeringens utgångspunkt är därför att inriktningen på finanspolitiken ska bedömas i en bred ansats där ett antal enskilda mål och restriktioner ställs mot varandra. Indikatorerna för att följa upp överskottsmålet utgör därmed endast en del av denna samlade bedömning. För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med överskottsmålet används som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, för närvarande perioden 2004-2013. Syftet med denna redovisning är att bedöma om det funnits systematiska fel i den framåtblickande styrningen av finanspolitiken som minskar sannolikheten för att överskottsmålet ska nås i framtiden. Vid bedömningen av tioårsgenomsnittet bör hänsyn även tas till det genomsnittliga konjunkturläget under den aktuella perioden. Konjunkturläget bedöms i form av ett BNP-gap och uppskattning av hur de offentliga finanserna påverkas av variationer i resursutnyttjandet. BNP-gapet definieras som skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Avvikelsen från den potentiella BNP-nivån ger ett mått på vilket konjunkturläge ekonomin befinner sig i och sammanfattar resursutnyttjandet i ekonomin som helhet. Konjunkturläget kan beskrivas som högt, lågt eller balanserat beroende på hur faktisk BNP förhåller sig till potentiell BNP. Om faktisk BNP påtagligt överstiger (understiger) potentiell BNP råder högkonjunktur (lågkonjunktur). När BNP-gapet är nära noll indikerar det att konjunkturen är balanserad. Resursutnyttjandet och de potentiella variablerna är viktiga som utgångspunkt för en analys av behovet av stabiliserings- och strukturpolitik. Bedömningen av faktisk och potentiell BNP omgärdas av betydande osäkerhet. Statistiska centralbyråns utfall för faktisk BNP revideras ofta bakåt i tiden. Efter det att den första BNP-siffran för ett specifikt år offentliggörs uppdateras nationalräkenskaperna med mer detaljerade statistikuppgifter. Inte förrän två år efter den första BNP-siffran publiceras kan den definitiva BNP-nivån fastställas. I beräkningarna av potentiell BNP förekommer en rad osäkerhetsmoment. Den största källan till osäkerhet är att det, till skillnad från flertalet makroekonomiska variabler, aldrig finns något utfall att stämma av potentiell BNP mot utan varje bedömare gör sin egen uppskattning av dess nuvarande och historiska värden. Bedömningen av den historiska nivån kan därför Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för bakåtblickande avstämning mot överskottsmålet Procent av BNP 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Finansiellt sparande -1,3 0,4 1,9 2,2 3,6 2,2 -1,0 0,0 0,0 -0,7 -1,3 Bakåtblickande tioårssnitt 0,7 Konjunkturjusterat1 1,5 BNP-gap -1,4 -0,8 -0,8 1,5 2,9 0,2 -6,5 -3,0 -1,4 -2,3 -2,9 Bakåtblickande tioårssnitt -1,3 1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten -0,55. Anm.: Nationalräkenskaperna för 2013 är preliminära och kan komma att ändras. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. skilja sig åt mellan olika bedömare. Ofta revideras synen på BNP-gapet såväl framåt som bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en förändrad syn på konjunkturläget utan också på revideringar av utfallsstatistik. Även bedömningen av det offentliga sparandets konjunkturkänslighet är osäker. Den bygger oftast på en empirisk skattning av ett genomsnittligt förhållande under en längre tidsperiod, medan varje enskild konjunkturförändring har egenheter som gör att den avviker från den genomsnittliga utvecklingen. I tabell 1.3 redovisas den bedömning av det finansiella sparandet som regeringen gör i 2014 års ekonomiska vårproposition. Avstämning av överskottsmålet 2013 År 2013 uppgick det faktiska finansiella sparandet till -1,3 procent av BNP, se tabell 1.3. Det genomsnittliga finansiella sparandet 2004-2013 uppgick till 0,7 procent av BNP. Under samma period var det genomsnittliga resursutnyttjandet lägre än normalt enligt regeringens uppfattning av BNP-gapet, -1,3 procent av potentiell BNP. Det konjunkturjusterade tioårssnittet för det finansiella sparandet 2004-2013 beräknas därför till 1,5 procent av BNP. Det gäller givet en elasticitet för det finansiella sparandet med avseende på BNP-gapet på 0,55, vilket är den elasticitet som regeringen normalt använder. En samlad bedömning av det ojusterade och det justerade tioårssnittet indikerar att det finansiella sparandet var i linje med överskottsmålet 2004-2013. 1.2 Utgiftstaket för 2013 Tabell 1.4 Utgiftstaket Miljarder kronor 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 847 877 894 931 949 971 989 1 018 1 050 1 074 1 093 Tekniska justeringar -25 -19 -24 -24 0 -14 0 6 13 10 2 Reella justeringar1 -11 Utgiftstak, slutligt fastställt 822 858 870 907 938 957 989 1 024 1 063 1 084 1 095 Takbegränsade utgifter 819 856 864 895 910 943 965 986 989 1 022 1 067 Budgeteringsmarginal 3 2 6 12 28 14 24 38 74 62 28 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 0,4 0,3 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Detta är inte en teknisk justering utan en faktisk sänkning av utgiftstaket. Anm.: För åren 1997-2002 se Årsredovisning för staten 2009. Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned-perspektiv. Utgiftstaket är den tidiga, övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits. Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara finanser. Nivån på utgiftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Tillsammans med överskottsmålet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. De takbegränsade utgifterna omfattar utgiftsområde 1-25 och 27 samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgifter. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna. I budgetpropositionen för 2011 föreslog regeringen att utgiftstakets nivå för 2013 skulle uppgå till 1 093 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen. De tekniska justeringar som gjorts sedan utgiftstaket för 2013 ursprungligen fastställdes redovisas i tabell 1.5. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2013 höjts med 2 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flertalet av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetförändringar som föranlett justering av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel leder en höjning av det särskilda grundavdraget till pensionärer till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämras, vilket föranleder en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta motiverar en teknisk justering av utgiftstaket. Tabell 1.5 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå för 2013 Miljarder kronor 2013 Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2011) 1 093 Tekniska justeringar i BP 2012 Bruttoredovisning av jämställdhetsbonus 0,17 Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrade 3:12 regler 0,22 En route-avgiften ingick felaktigt i bruttoredovisning av Transportstyrelsens avgiftsintäkter i budgetpropositionen för 2011 -0,15 Ny nivå i BP 2012 1 093 Tekniska justeringar i BP 2013 Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrad fastighetsavgift 0,55 Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,20 Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt utjämningsbelopp Sverige-Danmark 0,13 Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt grundavdrag till pensionärer 1,10 Ny nivå i BP 2013 1 095 Tekniska justeringar i BP 2014 Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,01 Slutligt utgiftstak 1 095 Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de takbegränsade utgifterna, 2013 till 1 067,3 miljarder kronor. Därmed underskred utgifterna utgiftstaket med en marginal på 27,7 miljarder kronor (se tabell 1.6). De takbegränsade utgifterna blev 1,1 miljarder kronor högre än den av riksdagen antagna budgeten för 2013. Detta förklaras främst av högre utgifter inom följande utgiftsområden: Utgiftsområde Mdkr 27 Avgiften till Europeiska unionen 3,9 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 2,5 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2,0 Inom några utgiftsområden blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2013: Utgiftsområde Mdkr 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg -3,3 13 Integration och jämställdhet -1,6 15 Studiestöd -1,5 I avsnitt 2 Utfallet för statens budget redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag. Tabell 1.6 Takbegränsade utgifter Miljarder kronor SB 20131 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall 2012 Utgifter exkl. statsskuldsräntor2 809,3 810,6 1,3 783,7 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 256,9 256,7 -0,2 238,5 Takbegränsade utgifter 1 066,2 1 067,3 1,1 1 022,2 Budgeteringsmarginal 28,8 27,7 -1,1 61,8 Utgiftstak 1 095 1 095 1 084 1 Den av riksdagen i december 2012 fastställda budgeten för 2013, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2013. 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 256,7 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i budgeten för 2013. Budgeteringsmarginalens användning Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2013 på den nivå som regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2011. Budgeteringsmarginalen uppgick då till 70,9 miljarder kronor. I utfallet för 2013 uppgick budgeteringsmarginalen till 27,7 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 43,2 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2013 fastställdes. Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna kan öka och nivån bör fastställas i samklang med överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgiftstakets nivå ska inte tolkas som ett mål för de takbegränsade utgifternas nivå. I tabell 1.7 redovisas hur användningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter av nya förslag, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, volymförändringar och övriga faktorer. Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2013 till utfallet för 2013 Miljarder kronor 2013 Budgeteringsmarginal i budgetpropositionen för 2011 70,9 Reformer -28,6 Reviderad pris- och löneomräkning 1,6 Övriga makroekonomiska förändringar -12,8 Volymförändringar -3,4 Övrigt1 0,0 Total förändring av budgeteringsmarginalen -43,2 Budgeteringsmarginal i utfallet för 2013 27,7 1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, alltså högre utgifter. Sammantaget har 28,6 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fastställdes. I budgetpropositionen för 2012 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken och infrastrukturområdet (prop. 2011/12:1). I budgetpropositionen för 2013 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. rättsväsendet, migration, arbetsmarknadspolitiken samt inom forskning och utbildning (prop. 2012/13:1). Makroekonomiska förändringar har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 12,8 miljarder kronor mindre. Utgifterna har blivit högre inom i första hand arbetsmarknadsområdet och ålderspensionssystemet. I budgetpropositionen för 2012 bedömdes utvecklingen på arbetsmarknaden bli sämre än i tidigare bedömningar, med högre utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och de arbetsmarknadspolitiska garantiprogrammen under de därpå följande åren. Vidare har ålderspensionssystemets utgifter för 2013 successivt reviderats upp från 2011 års ekonomiska vårproposition till och med budgetpropositionen för 2013, bl.a. till följd av högre inkomstindex. Utgiftsförändringar till följd av ändrade volymer har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 3,4 miljarder kronor mindre. Det är en effekt av att volymförändringar på olika områden delvis tar ut varandra. Volymerna har blivit större på i första hand på två områden: sjukpenning och asylmottagning. Antalet personer med sjuk- och rehabiliteringspenning, mätt som helårsekvivalenter, uppgick 2013 till ca 180 000, vilket är ca 35 procent fler än bedömningen i budgetpropositionen för 2011. Det har bidragit till att utgifterna för ohälsa blev ca 5,5 miljarder kronor högre till följd av volymförändringar. Vidare uppgick antalet inskrivna asylsökande 2013 till 45 200, vilket är ca 75 procent fler än bedömningen för samma år i budgetpropositionen för 2011. Utgifterna för migration och integration 2013 har sammantaget blivit 3,7 miljarder kronor högre till följd av volymförändringar. Volymerna har blivit lägre på andra områden. Till exempel har utgifterna för hälsovård, sjukvård och social omsorg blivit 2,3 miljarder kronor lägre 2013 till följd av volym än bedömningen i budgetpropositionen för 2011. Det beror på ett lägre utnyttjande av tandvårdsförmåner och färre personer med assistansersättning än bedömningen i budgetpropositionen för 2011. Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget är budgeteringsmarginalen oförändrad till följd av övriga faktorer, vilket är en effekt av att förändringar på olika områden tar ut varandra. Avgiften till EU blev väsentligt högre 2013 än i budgetpropositionen för 2013 till följd av övriga orsaker. Två sent beslutade ändringsbudgetar 2012 och en högre beslutad årsbudget i EU för 2013 är förklaringar till detta. Vidare har utfallet för 2013 på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, jämfört med ursprungligt anvisade medel för 2013. Sammantaget är det ca 1,7 miljarder kronor av anvisade medel som under budgetåret inte har utnyttjats, till följd av övriga faktorer. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområde 9, 15 och 16. 2 Utfallet för statens budget 2 Utfallet för statens budget Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar, anslag och statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som saldot på statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna. Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2012 (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:FiU10, rskr. 2012/13:139). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de ändringsbudgetar som riksdagen fattat beslut om under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster på statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter på statens budget. 2.1 Saldot på statens budget 2013 Budgetsaldot blev -131 miljarder kronor 2013 (tabell 2.1). I budgeten beräknades saldot till -8 miljarder kronor. Saldot blev därmed 123 miljarder kronor sämre än beräknat. Inkomsterna blev 39 miljarder kronor lägre och utgifterna blev 84 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2013 Miljoner kronor Statens budget Ändrings-budget Utfall 2013 Skillnad mot statens budget Totala inkomster 829 578 790 535 -39 044 Statens skatteinkomster 815 480 777 295 -38 184 Övriga inkomster 14 099 13 239 -859 Totala utgifter m.m. 837 167 10 897 921 408 84 241 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 812 303 10 897 810 614 -1 689 Statsskuldsräntor m.m. 22 168 16 774 -5 394 Förändring av anslagsbehållningar -3 004 3 004 Riksgäldskontorets nettoutlåning 4 949 96 225 91 276 Kassamässig korrigering 751 -2 205 -2 956 Budgetsaldo -7 588 -130 873 -123 285 Lägre konsumtion ger lägre skatteintäkter Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 830 miljarder kronor. Utfallet blev knappt 791 miljarder kronor, vilket är 39 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 38 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev knappt 1 miljard kronor lägre än beräknat. Det är främst skatteintäkterna för konsumtion och insatsvaror som blivit lägre än beräknat. Det beror på att hushållens konsumtionsutgifter ökat mindre än väntat. Övriga inkomster blev knappt 1 miljard kronor lägre än vad regeringen beräknade i budgetpropositionen för 2013. Både utdelningarna från statens aktier och bidragen från EU blev lägre än väntat. Däremot blev inkomsterna från försäljning av egendom knappt 6 miljarder kronor högre än beräknat. Beräkningstekniskt antas inkomster från försäljning av egendom uppgå till 15 miljarder kronor för varje år mellan 2012 och 2015. Under 2013 sålde staten aktier i Nordea. Hälften av inkomsten från försäljningen, ca 21 miljarder kronor, redovisades som inkomst av försåld egendom, en skillnad på 6 miljarder kronor jämfört med budgeten. Högre utgifter på grund av utlåning till Riksbanken Det slutliga utfallet för utgifter m.m. på statens budget blev 921 miljarder kronor, vilket är 84 miljarder kronor högre än den ursprungliga budgeten för 2013. Orsaken till att utgifterna blev så mycket högre än beräknat är att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökade med 104 miljarder kronor. Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev däremot drygt 5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades på statens budget, eftersom valutakursvinsterna blev 9 miljarder kronor högre än beräknat. Samtidigt blev kursförlusterna nästan 4 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten. I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan riksdagens anvisade belopp och utfallet. Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Utfall 2013 Skillnad mot statens budget 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 62 252 312 58 994 -3 258 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 94 422 3 200 96 394 1 972 13 Integration och jämställdhet 10 476 8 836 -1 640 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 67 233 1 156 69 721 2 488 15 Studiestöd 22 026 418 20 567 -1 459 26 Statsskuldsräntor m.m. 22 168 16 774 -5 394 27 Avgiften till Europeiska unionen 33 494 4 622 37 412 3 918 Riksgäldskontorets nettoutlåning 4 949 96 225 91 276 Kassamässig korrigering 751 -2 205 -2 956 Övriga utgifter 519 396 1 190 518 689 -707 Summa utgifter m.m. på statens budget 837 167 10 897 921 408 84 241 Utfallet för bland annat hälsovård, integration och studiestöd blev lägre än anvisat av riksdagen Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 3 miljarder kronor lägre än anvisat i statens budget, eftersom både utgifterna för läkemedels- och tandvårdsförmåner blev lägre än budgeterat. För utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet blev utgifterna knappt 2 miljarder kronor lägre än anvisat. Det beror till stor del på att s.k. etableringslotsar inte utnyttjats i den utsträckning som beräknats. Även för utgiftsområdet 15 Studiestöd blev utfallet lägre än anvisat. Det blev 1,5 miljarder kronor lägre eftersom antalet studerande blev färre än beräknat. Utfallet på posten kassamässig korrigering blev också lägre än beräknat. Det beror på att EU-kommissionen ännu inte rekvirerat hela Sveriges avgift till EU. Hela årets avgift till EU är dock redovisad mot anslag. Detta skapar en kassamässig korrigeringspost. Kostnaderna för sjukpenning och arbetsmarknadsåtgärder gav högre utfall än anvisat För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgifterna 2 miljarder kronor högre. Det beror framför allt på att utgifterna för sjukpenning ökade då antalet sjukfall ökade mer än beräknat. Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 2,5 miljarder kronor högre än vad riksdagen anvisade. Dels blev kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 1 miljard kronor högre än anvisat, dels blev lönegarantiersättningarna 1 miljard kronor högre då fler företag blev försatta i konkurs än beräknat. Avgiften till Europeiska unionen som redovisas under utgiftsområde 27 blev 4 miljarder kronor högre än riksdagen anvisat. Engångseffekter påverkar saldot negativt med 74 miljarder kronor Saldot på statens budget påverkades sammantaget negativt av engångseffekter. De uppgick till 74 miljarder kronor under 2013. Framför allt är det lån till Riksbanken som försämrar saldot med 104 miljarder kronor. Försäljningen av aktier i Nordea förbättrade däremot saldot med totalt 41 miljarder kronor. Statens budget 2012 och 2013 I tabell 2.3 redovisas utfallet på statens budget för 2012 och 2013. Statens budget visar för 2013 ett underskott på 131 miljarder kronor, jämfört med ett underskott på 25 miljarder kronor 2012, vilket är en försämring med 106 miljarder kronor. Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2012-2013 Miljoner kronor Utfall 2013 Utfall 2012 Skillnad mot 2012 Totala inkomster 790 535 787 573 2 962 Statens skatteinkomster 777 295 792 652 -15 357 Övriga inkomster 13 239 -5 079 18 319 Totala utgifter m.m. 921 408 812 480 108 927 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 810 614 783 706 26 907 Statsskuldsräntor m.m. 16 774 27 381 -10 607 Riksgäldskontorets nettoutlåning 96 225 1 009 95 216 Kassamässig korrigering -2 205 384 -2 589 Budgetsaldo -130 873 -24 907 -105 966 Statens inkomster ökade med 3 miljarder kronor (0,4 procent) mellan 2012 och 2013. Statens skatteinkomster däremot minskade med 15,4 miljarder kronor (1,9 procent). Det beror främst på förskjutningar i uppbörd av skatt och betalningar till andra sektorer än den statliga. Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter för 2013, beräknas däremot öka med 23 miljarder kronor (2,9 procent), det beror främst på högre intäkter från arbetsgivaravgifter. Direkta skatter på arbete beräknas öka med 21 miljarder kronor (3,9 procent) och indirekta skatter på arbete beräknas öka med 12 miljarder kronor (2,8 procent). Skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas ha ökat med 11 miljarder kronor (2,4 procent) och avgående poster och skatter till andra sektorer beräknas ha ökat med 29 miljarder kronor (3,6 procent). Posten periodiseringar har minskat med 38 miljarder kronor. Där redovisas bl.a. uppbörds- och betalningsförskjutningar, så att summan av skatterna blir kassamässig. Övriga inkomster ökade med 18,3 miljarder kronor jämfört med 2012. Inkomster av försåld egendom ökade med 20,5 miljarder kronor. Lån till Riksbanken ökar utgifterna - valutakursvinster minskar dem Utgifterna på statens budget ökade med 109 miljarder kronor (13,4 procent) mellan 2012 och 2013. Riksgäldskontorets nettoutlåning ökade med 95 miljarder kronor, till stor del beroende på att Riksgäldskontorets utlåning till Riksbanken ökade med 98 miljarder kronor jämfört med 2012. Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldräntor m.m. blev däremot nästan 11 miljarder kronor (38,7 procent) lägre än 2012. Det beror framför allt på drygt 10 miljarder kronor under 2013 i valutakursvinster. Tabell 2.4 Utgifter Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall 2013 Utfall 2012 Skillnad mot 2012 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16 052 13 511 2 541 04 Rättsväsendet 39 297 38 213 1 084 08 Migration 9 870 8 248 1 622 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 96 394 94 853 1 542 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 39 985 41 342 -1 356 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 78 533 75 579 2 954 13 Integration och jämställdhet 8 836 6 753 2 083 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 69 721 66 633 3 088 16 Utbildning och universitetsforskning 56 484 53 837 2 648 25 Allmänna bidrag till kommuner 88 915 85 138 3 776 26 Statsskuldsräntor m.m. 16 774 27 381 -10 607 27 Avgiften till Europeiska unionen 37 412 31 452 5 960 Riksgäldskontorets nettoutlåning 96 225 1 009 95 216 Övriga utgifter 266 910 268 531 -1 624 Summa utgifter m.m. på statens budget 921 408 812 480 108 927 Även utgifterna för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev lägre än 2012. Utgifterna för detta område blev 40 miljarder kronor, vilket är drygt 1 miljard kronor (3,3 procent) lägre. Både garantipensionerna och änkepensionerna minskade, eftersom antalet garantipensionärer minskade och änkepensionssystemet är under avveckling. Tabell 2.4 visar de poster på budgetens utgiftssida som hade störst förändringar av utfallet mellan 2012 och 2013. Inom flera utgiftsområden ökade utgifterna under året. Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökade med 1 miljard kronor (2,8 procent). Utgiftsområdets kostnader är till stor del löner. Utgifterna för utgiftsområde 8 Migration ökade med 1,6 miljarder kronor (19,7 procent). Det beror på att fler sökt asyl i Sverige och att antalet personer som bor på anläggningsboenden har ökat med 31,7 procent 2013 jämfört med 2012. Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökade med 1,5 miljarder kronor (1,6 procent). Antalet sjukfall som blivit 30 dagar eller längre har ökat med 7 procent jämfört med 2012. Samtidigt har dock antalet personer som fått sjukersättning minskat. Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 3 miljarder kronor (3,9 procent). Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med 2 miljarder kronor, eftersom både ersättningen per dag blev högre och antalet uttagna dagar blev fler än beräknat. Utgifterna för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade med 2 miljarder kronor (30,8 procent), vilket beror på att kommunerna tagit emot fler flyktingar i år jämfört med föregående år. Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 3 miljarder kronor (4,6 procent) högre än 2012, vilket beror på att antalet arbetslösa ökade under året. Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med 2,7 miljarder kronor (4,9 procent), bl.a. ökade det statliga stödet till vuxenutbildning med nästan 1 miljard kronor. Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 3,8 miljarder kronor (4,4 procent). Det beror framför allt på ekonomiska regleringar för att kompensera kommuner och landsting för det höjda grundavdraget för pensionärer och den sänkta fastighetsavgiften för hyreshusenheter. Båda reformerna ger minskade skatteintäkter till kommuner och landsting. Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ökade med nästan 6 miljarder kronor (18,9 procent). Det beror bl.a. på att EU beslutat om ändringsbudgetar som medför ökad avgift för Sverige. 2.2 Inkomster på statens budget 2013 Inkomsterna i statens budget 2013 blev 790,5 miljarder kronor, vilket är 39 miljarder kronor lägre än budgeterat. Statens skatteinkomster 2013 uppgick till 777,3 miljarder kronor. Detta var 38,2 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2013. Den storleksmässigt största differensen uppstod inom området skatt på konsumtion och insatsvaror. I tabell 2.8 redovisas totala skatteintäkter och inkomster för 2012 och 2013. I tabellen redovisas även skillnaden mellan utfall och statens budget. Statens budget för 2013 baseras på den av riksdagen godkända beräkningen för 2013 (prop. 2012/13:1, bet. 2012/12:FiU1, rskr. 2012/13:37). 2.2.1 Prognosförutsättningar Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2013 skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 9 miljarder kronor. Beräknat utfall för skatteintäkter baseras på tillgänglig information fram till den 26 mars 2014. Tabell 2.5 Skattereformer 2013 Miljarder kronor Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna Skatt på arbete -1 Skatt på kapital -9 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1 Övriga skatter 0 Summa skattebeslut -9 Anm.: Beloppen är avrundade. Källa: Egna beräkningar. De minskade skatteintäkter som uppstår genom de regelförändringar som riksdagen beslutat om med anledning av budgetpropositionen för 2013 påverkar huvudsakligen skatt på kapital. De nämnvärda regelförändringar som påverkar inkomster från skatt på kapital 2013 är en sänkt bolagsskattesats och skärpta regler gällande möjligheten för företag att genomföra ränteavdrag. Den sänkta bolagsskattesatsen förväntas minska företagsskatteintäkterna med 16 miljarder kronor 2013. Samtidigt förväntas skärpta regler gällande möjligheten till ränteavdrag öka skatteintäkterna 2013 med nästan 9 miljarder kronor. Makroekonomiska förutsättningar Utvecklingen av skatteintäkterna är i hög grad korrelerad med den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.6 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2014 års ekonomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med antaganden i budgetpropositionen för 2013. Tabell 2.6 Antaganden i 2014 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2013 Procentuell utveckling om inget annat anges. 2012 2013 BNP, marknadspris 1 2,0 2,4 Diff. BP13 -1,0 -1,4 Arbetade timmar 0,9 0,6 Diff. BP13 0,5 0,0 Timlön 2 2,8 2,2 Diff. BP13 -0,4 -1,0 Utbetald lönesumma, skatteunderlag 3,8 2,7 Diff. BP13 0,1 -1,1 Arbetslöshet 3 8,0 8,0 Diff. BP13 0,3 0,5 Arbetsmarknadspolitiska program 4 3,7 3,9 Diff. BP13 0,0 0,2 Hushållens konsumtionsutgifter 1 2,8 2,6 Diff. BP13 -0,3 -1,5 Kommunal medelutdebitering 5 31,6 31,7 Diff. BP13 0,0 0,1 Statslåneränta 5 1,5 2,0 Diff. BP13 0,0 0,1 KPI juni-juni 6 1,0 -0,1 Diff. BP13 0,0 -1,7 Inkomstbasbelopp 7 54,6 56,6 Diff. BP13 0,0 0,0 Prisbasbelopp 7 44,0 44,5 Diff. BP13 0,0 0,0 Inkomstindex 149,3 154,8 Diff. BP13 0,0 0,0 Skiktgräns 7 401,1 413,2 Diff. BP13 0,0 0,0 Övre skiktgräns 7 574,3 591,6 Diff. BP13 0,0 0,0 1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Enligt nationalräkenskapernas definition. 3 Arbetslöshet 15-74 år. 4 Procent av arbetskraften. 5 Procent. 6 Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år. 7 Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin. Utvecklingen av lönesumman 2013 blev -1,1 procentenheter lägre än prognosen i budgetpropositionen för 2013. Konsumentprisindex, KPI, påverkar intäkterna då skiktgränserna styrs av KPI. Om lönerna i samhället ökar mer än KPI, hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. KPI används även till att omräkna skattesatserna för skatt på energi. Perioden juni 2012 till juni 2013 var KPI-utvecklingen betydligt svagare än vad som förväntades i budgetpropositionen för 2013. I stället för en uppgång om 1,5 procent var KPI-utvecklingen negativ, -0,1 procent. BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i ekonomin. Utfallet för BNP-tillväxten 2013 var betydligt svagare mot vad som förväntades i budgetpropositionen för 2013. Hushållens konsumtion är en delkomponent inom BNP-måttet som påverkar intäkterna från såväl mervärdeskatt som punktskatter. Bedömningar om utfallet för 2013 För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall 2013 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten. Nedan redovisas berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitelgruppen. 1100 Direkta skatter på arbete 1110 Inkomstskatter nov 2014 1120 Allmän pensionsavgift nov 2014 1140 Skattereduktioner nov 2014 1200 Indirekta skatter på arbete 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 2014 1240 Egenavgifter nov 2014 1270 Särskild löneskatt, 1274 nov 2014 1280 Nedsättningar, 1283-1284 nov 2014 1300 Skatt på kapital 1310 Skatt på kapital, hushåll nov 2014 1320 Skatt på företagsvinster nov 2014 1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 nov 2014 1350 Fastighetsskatt nov 2014 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1410 Mervärdesskatt, 1411 aug 2014 1600 Restförda och övriga skatter 1620 Övriga skatter, hushåll maj 2015 1630 Övriga skatter, företag maj 2015 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 1810 Skatter till andra sektorer nov 2014 1900 Periodiseringar 1910 Uppbördsförskjutningar maj 2015 1920 Betalningsförskjutningar nov 2014 För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2013, vilken blir känd i november 2014. För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) och mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i augusti 2014, när skattedeklarationerna för juli blir kända. För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i maj 2015, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbördsförskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2012 och 2013 på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således fortfarande bedömningar vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning. Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall I tabell 2.7 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för åren 2007-2011. Skillnaden mellan budget och utfall har varierat mellan 0,1 och 1,5 procent av utfallet för statens skatteintäkter. För 2007 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall 5,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,7 procent av statens skatteintäkter. Det förklaras till största delen av att skatt på kapital blev högre än beräknat. År 2008 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,1 procent av statens skatteintäkter. Detta är i linje med prognos. År 2009 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall 7,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,1 procent av statens skatteintäkter. Det förklaras främst av att skatt på kapital blev högre än beräknat. År 2010 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall 11,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,5 procent av statens skatteintäkter. Skillnaden förklaras främst av att skatt på kapital blev högre än beräknat. Tabell 2.7 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall Miljarder kronor Inkomstår 2007 2008 2009 2010 2011 Skatt på arbete 1,5 3,3 -0,5 -0,8 -3,6 Skatt på kapital 4,8 -2,3 11,4 10,6 -3,5 Skatt på konsumtion och insatsvaror 0,4 0,1 -0,8 0,2 -1,3 Restförda och övriga skatter 0,6 0,5 -0,6 -1,2 -1,2 Totala skatteintäkter 7,2 1,7 9,5 8,8 -9,5 Avgår: EU-skatter 0,1 0,1 0,3 0,0 0,0 Offentliga sektorns skatteintäkter 7,1 1,6 9,2 8,8 -9,5 Avgår: Kommunal inkomstskatt 1,4 0,9 0,8 -2,6 -3,0 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet -0,1 0,1 0,5 -0,3 -0,2 Statens skatteintäkter 5,9 0,7 7,9 11,6 -6,2 Procent av utfall 0,7 0,1 1,1 1,5 0,8 År 2011 var utfallet för statens skatteintäkter 6,2 miljarder lägre i förhållande till budgeten för 2011. Detta motsvarar 0,8 procent av statens skatteintäkter. Skillnaden mellan budget och utfall uppstår i huvudsak inom intäkterna från skatt på arbete och kapital. 2.2.2 Totala skatteintäkter De totala skatteintäkterna 2013 beräknas uppgå till drygt 1 614 miljarder kronor. Detta är 26 miljarder kronor lägre i förhållande till budget. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till ca 801 miljarder kronor. Statens beräknade skatteintäkter är därmed 24 miljarder kronor lägre än i budgeten. De beräknade intäkterna 2013 för såväl skatt på arbete, kapital och konsumtion inklusive insatsvaror är lägre i förhållande till budget. Den beloppsmässigt största negativa avvikelsen, i förhållande till budget, återfinns inom skatteintäkter på konsumtion och insatsvaror. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt. I tabell 2.8 nedan redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot budget. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2013. Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatteintäkternas utveckling har en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregeler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten. Tabell 2.8 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2012 och 2013 Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall Skillnad mot statens budget Inkomstår 2013 2012 2013 2012 Skatt på arbete 970,5 937,4 -9,0 9,4 Direkta skatter 525,9 505,1 -4,3 1,9 Kommunal inkomstskatt 583,5 560,8 -1,1 7,8 Statlig inkomstskatt 45,2 44,2 -2,3 -0,3 Allmän pensionsavgift 100,7 97,6 -0,5 1,1 Skattereduktioner m.m. -203,4 -197,4 -0,3 -6,6 Artistskatt 0,0 0,0 -0,1 -0,1 Indirekta skatter 444,6 432,3 -4,7 7,5 Arbetsgivaravgifter 454,3 442,4 -3,3 6,8 Egenavgifter 12,8 12,0 -0,8 -1,4 Särskild löneskatt 38,3 37,4 -1,6 1,8 Nedsättningar -30,6 -30,4 0,8 1,2 Skatt på tjänstegruppliv 0,7 0,9 0,1 -0,4 Avgifter till premiepensionssystemet -31,0 -30,0 0,0 -0,4 Skatt på kapital 168,9 167,8 -9,5 -24,7 Skatt på kapital, hushåll 30,0 27,7 3,7 -3,7 Skatt på företagsvinster 88,4 89,5 -14,9 -20,0 Avkastningsskatt 6,7 10,2 -0,5 0,0 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 30,8 28,7 1,1 0,5 Stämpelskatt 8,9 8,0 1,4 -1,2 Kupongskatt m.m. 4,1 3,8 -0,2 -0,2 Skatt på konsumtion och insatsvaror 463,4 452,5 -15,1 -9,7 Mervärdesskatt 341,8 330,6 -7,7 -5,2 Skatt på tobak 11,1 11,8 -0,5 -0,1 Skatt på alkohol 12,2 12,3 0,1 0,2 Energiskatt 40,9 40,1 -1,2 -1,4 Koldioxidskatt 24,0 25,2 -2,4 -1,4 Övriga skatter på energi och miljö 4,4 4,5 -1,7 -0,5 Skatt på vägtrafik 16,5 15,6 -1,1 -0,6 Skatt på import 5,2 5,3 -0,5 -0,6 Övriga skatter 7,2 7,1 0,0 0,0 Restförda och övriga skatter 11,5 5,1 7,5 0,4 Restförda skatter -6,6 -6,3 -0,3 -1,4 Övriga skatter 18,1 11,3 7,8 1,8 Totala skatteintäkter 1 614,3 1 562,8 -26,0 -24,6 Avgår, EU-skatter -6,9 -6,9 0,5 0,5 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 607,4 1 555,9 -25,6 -24,1 Avgår, kommunala inkomstskatter -599,0 -576,2 1,0 -8,3 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -207,3 -201,5 0,3 -2,6 Statens skatteintäkter 801,1 778,2 -24,2 -35,0 Periodiseringar -23,8 14,6 -14,0 14,4 Statens skatteinkomster 777,3 792,7 -38,2 -20,7 Övriga inkomster 13,2 -5,1 -0,9 -24,9 Inkomster på statens budget 790,5 787,6 -39,0 -45,5 Skatt på arbete Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skattereduktionerna. Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följder utvecklingen av utbetalda löner och transfereringar. Posterna under direkta skatter fastställs 2014 och uppgifterna för 2013 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos. År 2013 beräknas skatt på arbete ha uppgått till 970,5 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har intäkterna reviderats ned med 9,0 miljarder kronor. Det beror i huvudsak på att lönesumman har reviderats ned. Den lägre lönesummeutvecklingen har medfört att skatteintäkterna från direkta och indirekta skatter (inklusive skattereduktioner) blev 4,3 respektive 4,7 miljarder kronor lägre än budgeten, vilket minskar intäkterna från skatt på arbete med samma belopp. Direkta skatter De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2012 blev utfallet för de direkta skatterna 505,1 miljarder kronor. År 2013 beräknas utfallet av de direkta skatterna ha uppgått till 525,9 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har de direkta skatterna 2013 reviderats ned med 4,3 miljarder kronor, vilket främst beror på att den kommunala och statliga inkomstskatten blev totalt 3,4 miljarder kronor lägre. Skattereduktionerna har däremot bara reviderats marginellt. Kommunal inkomstskatt År 2013 beräknas intäkterna från den kommunala inkomstskatten ha uppgått till 583,5 miljarder kronor. Jämfört med budget har intäkterna för 2013 reviderats ned med 1,1 miljarder kronor. Det förklaras framför allt av att lönesumman blev lägre än enligt vad som bedömdes i budget. Nedrevideringen av lönesumman beror på att timlönen blev lägre än förväntat. Statlig inkomstskatt Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 45,2 miljarder kronor 2013. I jämförelse med statens budget för 2013 har den statliga inkomstskatten reviderats ned med 2,3 miljarder kronor, vilket kan förklaras av den nedreviderade lönesumman. Allmän pensionsavgift Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter. Prognosen för 2013 beräknas bli 100,7 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än statens budget. Skattereduktioner År 2013 beräknas den totala skattereduktionen utgöra 203,4 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än budget. Avvikelsen beror bl.a. på en något högre skattereduktion för husarbeten (ROT- och RUT-avdrag) än beräknat i budget. I jämförelse med 2012 ökade de totala skattereduktionerna med 6,0 miljarder kronor. Ökningen förklaras ett högre avdrag för den allmänna pensionsavgiften, högre jobbskatteavdrag samt högre skattereduktion för husarbeten. Indirekta skatter De indirekta skatterna på arbete utgör 46 procent av skatt på arbete och beräknas 2013 ha uppgått till 444,6 miljarder kronor. Jämfört med föregående inkomstår ökade intäkterna med 2,8 procent. Till skillnad från de direkta skatterna där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet. Arbetsgivaravgifter Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. Prognosen för 2013 är 3,3 miljarder kronor lägre än budget. Det beror huvudsakligen på en lägre lönesumma än beräknat. Särskild löneskatt År 2013 beräknas den särskilda löneskatten bli 38,3 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har intäkterna reviderats ned med 1,6 miljarder kronor. Nedrevideringen beror huvudsakligen på att företagens kostnader för pensionsförmåner till de anställda reviderats ned. Nedsättningar Jämfört med budgeten för 2013 beräknas nedsättningarna bli 0,8 miljarder kronor lägre. Revideringen bidrar därmed till ökade totala skatteintäkter. Nedsättningarna beräknas bli 0,2 miljarder kronor högre jämfört med 2012. Skatt på kapital Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företagsvinster, hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2013 beräknas skatt på kapital utgöra ca 10,5 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster utgör mer än hälften av skatt på kapital. Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst. De flesta skatter i undergruppen skatt på kapital fastställs i den årliga beskattningen i november året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fastställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2013 fortfarande är en prognos. Skatt på kapital, hushåll Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna har varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapitalvinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vinsterna realiseras. Utfallet för hushållens skatt på kapital beräknas bli 30 miljarder kronor 2013. Det är 3,7 miljarder kronor högre än budget. Revideringen beror framför allt på att hushållens kapitalinkomster har reviderats upp i större utsträckning än vad hushållens kapitalutgifter har gjort, vilket sammantaget innebär högre intäkter från skatt på kapital. Skatt på företagsvinster Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokföringsmässiga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten. Utfallet för skatt på företagsvinster bedöms bli drygt 88 miljarder kronor 2013. Detta är nästan 15 miljarder kronor lägre än budgeten för 2013. Att intäkterna från skatt på företagsvinster 2013 förväntas bli lägre än budget förklaras till stor del av nya beräkningar för beteendeeffekter från regelförändringar. Dessutom var den makroekonomiska utvecklingen 2013 svagare än vad som tidigare förväntades. Med anledning av utfallet för 2012 har en fördjupad analys gjorts av hur företagen agerat inför regelförändringarna, som trädde i kraft den 1 januari 2013. Företagen anses nu i större utstäckning ha periodiserat vinstmedel under 2012 för beskattning under senare år, genom periodiseringsfonder. Avsättningar till periodiseringsfonder förklarar till stor del det svaga utfallet för företagsskatteintäkterna 2012. Det svaga utfallet för 2012 motiverar en betydande del av nedrevideringen i prognosen för 2013. Den makroekonomiska utvecklingen påverkar företagens vinster och därmed intäkterna från företagsbeskattningen. 2013 var den makroekonomiska utvecklingen svagare i förhållande till förväntningarna som låg till grund för budgeten. Avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. Skattesatsen 2013 är 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 procent på kapitalförsäkringar. Intäkten från avkastningsskatten sjunker kraftigt 2013 till 6,7 miljarder kronor, från 10,2 miljarder kronor 2012. Detta kan i all väsentlighet knytas till en kraftig nedgång i statslåneräntan 2012. Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick 2013 till 7 075 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostadsdelen i hyreshus uppgick till 1 210 kronor per lägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet. Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften 2013 beräknas uppgå till 15,9 miljarder kronor, varav drygt 13 miljarder kronor för småhus och knappt 3 miljarder kronor för bostadsdelen i hyreshus. Jämfört med beräkningen i budgeten för 2013 har prognosen reviderats upp med 0,1 miljarder kronor. Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hyreshus som avser lokaler samt på industrifastigheter. Den statliga fastighetsskatten för 2013 beräknas uppgå till 14,9 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än i budgeten för 2013. Upprevideringen förklaras av högre riktvärdesangivelser som ligger till grund för fastighetstaxeringen av elproduktionsenheter. Stämpelskatt Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2013 blev 8,9 miljarder kronor. Det är 1,4 miljarder kronor högre än i budgeten för 2013. Kupongskatt Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta utomlands och som fått utdelning från svenska aktiebolag. Kupongskatten uppgick till 4,1 miljarder kronor 2013, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än i budgeten. Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på import bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2013 uppgick intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror till 463,4 miljarder kronor, vilket är 15,1 miljarder kronor lägre än i budgeten för 2013. Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till prisökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av offentlig konsumtion, samt förbrukning i både privata företag och offentlig sektor. Intäkterna från mervärdesskatten uppgick till 341,8 miljarder kronor 2013, vilket är 7,7 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten för 2013. Det är en följd av att hushållens konsumtion och företagens investeringar ökade mindre än väntat under 2013. Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukning av vissa varor och tjänster. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi. Punktskatterna skiljer sig från exempelvis mervärdesskatten i det avseende att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris. Intäkterna från punktskatterna totalt uppgick 2013 till 121,6 miljarder kronor, vilket är 7,4 miljarder kronor lägre än i statens budget för 2013. Intäkterna från skatt på tobak uppgick till 11,1 miljarder kronor 2013, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än statens budget. Intäkterna från skatt på alkohol uppgick 2013 till 12,2 miljarder kronor. Det är marginellt mer än beräknat i satens budget för 2013. Intäkterna från skatt på energi uppgick 2013 till 40,9 miljarder kronor och det är 1,2 miljarder kronor lägre än väntat. Koldioxidskatten beräknas ha inbringat 24 miljarder kronor 2013, vilket är 2,4 miljarder kronor lägre än väntat i satens budget för 2013. Att intäkterna från både energi- och koldioxidskatt blev lägre än väntat i budgeten för 2013 beror på att konjunkturläget blev svagare än väntat och medförde en lägre användning av olika energislag hos både företag och hushåll. Övriga skatter på energi och miljö uppgick 2013 till 4,4 miljarder kronor, vilket är 1,7 miljarder kronor lägre än väntat. Det beror till största delen på en ny regel för hur intäkterna från auktionsintäkter från utsläppsrätterna ska periodiseras där intäkterna från 2013 periodiseras till 2014. Intäkterna från skatt på import blev 0,5 miljarder kronor lägre än väntat och uppgick till 5,2 miljarder kronor 2013. Intäkterna från övriga skatter uppgick 2013 till 7,2 miljarder kronor, vilket är i linje med prognosen i statens budget för 2013. Restförda och övriga skatter Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatteverkets tidigare fattade beskattningsbeslut samt diverse inkomster som för till exempelvis Insättningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Avgifter till Kärnavfallsfonden m.fl. Tillsammans uppgick restförda och övriga skatter till 11,5 miljarder kronor 2013. Restförda skatter är 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga skatter är 7,8 miljarder kronor högre än beräknat. Upprevideringen av övriga skatter är ett nettoanstånd till ett företag för äldre taxeringsår. Periodiseringar Periodiseringarna består av uppbörds- och betalningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade intäkten. Betalningsförskjutningarna består av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Periodiseringarna 2013 beräknas ha uppgått till -23,8 miljarder kronor, vilket är 14 miljarder kronor lägre än väntat. Uppbördsförskjutningarna beräknas ha uppgått till 7 miljarder mer än i statens budget för 2013. Betalningsförskjutningarna beräknas ha blivit 21 miljarder kronor lägre än prognosen i statens budget för 2013. Uppskjuten beskattning Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna. Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (överavskrivningar). Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259) bör detta slag av uppskjuten beskattning undvikas. De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker. 2.2.3 Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2013 uppgick till totalt 13 239 miljoner kronor och är därmed 859 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 18 318 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Tabell 2.9 Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor SB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall 2012 Inkomster av statens verksamhet 50 520 48 141 -2 378 48 849 Inkomster av försåld egendom 15 000 20 772 5 772 322 Återbetalning av lån 1 199 1 105 -94 1 322 Kalkylmässiga inkomster 10 734 9 938 -796 9 717 Bidrag m.m. från EU 11 623 10 265 -1 358 9 782 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -74 977 -76 979 -2 002 -74 928 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto -3 -3 -144 Övriga inkomster 14 099 13 239 -859 -5 079 Inkomster av statens verksamhet Under inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk, från Riksbanken och från statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet. Inkomsterna under inkomsttypen uppgick till 48 141 miljoner kronor, vilket är 2 378 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än beräknat i statens budget. Skillnaden jämfört med budgeten beror främst på att inkomsterna av statens aktier blev 3 345 miljoner kronor (13,9 procent) lägre än beräknat. Inkomsterna av statens verksamhet blev 708 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än 2012. Tabell 2.10 Inkomster av statens verksamhet, översikt Miljoner kronor SB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall 2012 Rörelseöverskott 7 151 7 603 452 8 043 Överskott av statens fastighetsförvaltning 436 457 21 243 Ränteinkomster 5 769 6 020 251 5 823 Inkomster av statens aktier 24 000 20 655 -3 345 21 658 Offentligrättsliga avgifter 10 535 11 070 536 10 393 Försäljningsinkomster 58 54 -4 64 Böter m.m. 1 508 1 373 -135 1 458 Övriga inkomster av statens verksamhet 1 063 910 -153 1 167 Inkomster av statens verksamhet 50 520 48 141 -2 378 48 849 Högre rörelseöverskott än beräknat från Svenska kraftnät och Riksbanken Rörelseöverskotten uppgick till 7 603 miljoner kronor, vilket är 452 miljoner kronor (6,3 procent) högre än beräknat. Skillnaden beror främst på att Affärsverket Svenska kraftnäts utdelning översteg beräkningen. Även det inlevererade överskottet av statligt stödd exportkredit och Riksbankens överskott blev högre än beräknat. Svenska kraftnät redovisade under föregående år 951 miljoner kronor i resultat efter finansiella poster, vilket var en förbättring med 406 miljoner kronor jämfört med året innan. Av affärsverkets utdelningspolicy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Detta innebär att affärsverket levererade 618 miljoner kronor i utdelning till staten under 2013. Utdelningen är 168 miljoner kronor (37,3 procent) högre än beräknat och 240 miljoner kronor (63,5 procent) högre än 2012. Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet av den statsstödda kreditverksamheten, överskottet redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick till 128 miljoner kronor, vilket är 127 miljoner kronor mer än vad som beräknats i budgeten. Överskottet är 12 miljoner kronor (10,3 procent) högre än föregående år. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 6 800 miljoner kronor, vilket var 100 miljoner kronor (1,5 procent) högre än beräknat. Överskottet är 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdispositioner m.m. Det inlevererade överskottet under 2013 är 700 miljoner kronor (9,3 procent) lägre än föregående år. Luftfartsverkets utdelning ska uppgå till 15 procent av årets vinst. För 2012 redovisade verket en vinst på 5 miljoner kronor, men någon vinstutdelning har inte betalats in på inkomsttitel. Sjöfartsverket redovisade ett negativt resultat 2012 och har därför inte betalat in något överskott. Tabell 2.11 Rörelseöverskott Miljoner kronor SB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall 2012 Luftfartsverkets inlevererade överskott Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 450 618 168 378 Sjöfartsverkets inlevererade överskott Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 56 56 49 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 1 128 127 116 Riksbankens inlevererade överskott 6 700 6 800 100 7 500 Rörelseöverskott 7 151 7 603 452 8 043 Högre överskott av statens fastighetsförvaltning Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 457 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor (4,8 procent) högre än beräknat och 214 miljoner kronor (88,1 procent) högre än föregående år. Överskottet från Statens fastighetsverk uppgick till 399 miljoner kronor och överskottet från Fortifikationsverket uppgick till 58 miljoner kronor. Överskottet från Statens fastighetsverk består dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2012 på 20 miljoner kronor, dels av en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2013 på 196 miljoner kronor. Vad gäller överskottet från Fortifikationsverket består detta av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2012 på 18 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2012 på 40 miljoner kronor. Högre ränteinkomster Ränteinkomsterna uppgick till 6 020 miljoner kronor, vilket är 251 miljoner kronor (4,4 procent) högre än beräknat och 197 miljoner kronor (3,4 procent) högre än föregående år. Räntor på studielån uppgick till 3 660 miljoner kronor, vilket är 416 miljoner kronor (10,2 procent) lägre än beräknat i budgeten och 406 miljoner kronor (10,0 procent) lägre än föregående år. Övriga ränteinkomster uppgick till 2 361 miljoner kronor, vilket är 667 miljoner kronor (39,4 procent) högre än beräknat och 603 miljoner kronor (34,3 procent) högre än föregående år. Räntor på skattekonto sorterar under övriga ränteinkomster och utgör 97 procent av utfallet för dessa inkomster. Tabell 2.12 Ränteinkomster Miljoner kronor SB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall 2012 Räntor på näringslån -1 -1 0 -1 Räntor på studielån 4 076 3 660 -416 4 066 Övriga ränteinkomster 1 694 2 361 667 1 758 Ränteinkomster 5 769 6 020 251 5 823 Inkomster av statens aktier lägre än beräknat Inkomsterna består av utdelning från statligt ägda bolag. Den utbetalade utdelningen baseras på bolagens resultat föregående år. Inkomster av statens aktier uppgick till 20 655 miljoner kronor, vilket är 3 345 miljoner kronor (13,9 procent) lägre än beräknat och 1 002 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än föregående år. Tabell 2.13 Aktieutdelning 2012 och 2013 Miljoner kronor Utfall 2013 Utfall 2012 Skillnad Akademiska Hus AB 1 355 1 245 110 Apoteket AB 31 200 -169 Apotek Produktion & Laboratorier AB - 2 -2 Apoteksgruppen i Sverige Holding AB - 160 -160 AB Bostadsgaranti 9 5 4 Jernhusen AB 100 100 0 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 5 500 5 000 500 Nordea Bank AB 745 599 146 Nordiska investeringsbanken 170 - 170 PostNord AB 63 223 -160 SJ AB 157 12 145 Specialfastigheter AB 260 17 243 Sveaskog AB 435 4473 -4 038 Svensk Bilprovning AB 70 34 36 Svensk Exportkredit AB 213 420 -207 TeliaSonera 4 601 4 601 0 Teracom Group AB 125 110 15 Vasallen AB 30 - 30 Vattenfall AB 6 774 4 433 2 341 Vectura Consulting AB 17 23 -6 Summa 20 655 21 657 -1 002 Utdelningen från Akademiska hus uppgick till 1 355 miljoner kronor, vilket är 110 miljoner kronor (8,8 procent) högre än 2012. Bolaget redovisade 2012 ett resultat på 1 007 miljoner kronor, vilket är 21,2 procent högre än 2011. LKAB har en utdelningspolicy som innebär att utdelning till ägaren långsiktigt ska utgöra 30 till 50 procent av resultatet efter skatt. Utdelningen ska anpassas till en genomsnittlig resultatnivå över en konjunkturcykel. LKAB:s resultat efter skatt uppgick för 2012 till 6 269 miljoner kronor, vilket är 2 338 miljoner kronor (27,2 procent) lägre än 2011 års resultat. Utdelningen från LKAB uppgick till sammanlagt 5 500 miljoner kronor. Utdelningen för 2013 är 500 miljoner kronor högre än 2012. Nordeas policy är att lämna en utdelning som överstiger 40 procent av årets resultat. Koncernen redovisar i euro och resultatet för 2012 blev 3 126 miljoner euro vilket är 492 miljoner euro (18,7 procent) högre än resultatet 2011. Utdelningen som utbetalades till staten under 2013 uppgick till 745 miljoner kronor, vilket är 146 miljoner kronor (24,4 procent) högre än 2012. Utdelningen från Sveaskog uppgick till 435 miljoner kronor, vilket är 4 038 miljoner kronor (90,3 procent) lägre än 2012. Den höga utdelningen 2012 genomfördes i syfte att justera kapitalstrukturen och minska soliditeten i koncernen. Årets utdelning är i linje med utdelningsmålet. Utdelningen från TeliaSonera uppgick till 4 601 miljoner, vilket var i nivå med utdelningen 2012. Resultatet för 2012 uppgick till 12 358 miljoner kronor, vilket är 2 755 miljoner kronor (28,7 procent) högre än 2011. Vattenfalls utdelning ska enligt utdelningspolicyn långsiktigt uppgå till mellan 40 och 60 procent av årets resultat efter skatt. Utdelningen under 2013 uppgick till 6 774 miljoner kronor, vilket är 2 341 miljoner kronor (34,6 procent) högre än 2012. Koncernens resultat för 2012 uppgick till 16 315 miljoner kronor, vilket är 4 995 miljoner kronor (44,1 procent) högre än 2011. Högre inkomster från offentligrättsliga avgifter Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter uppgick till 11 070 miljoner kronor, vilket är 536 miljoner kronor (5,1 procent) högre än beräknat i budgeten. Finansieringsavgifterna från arbetslöshetskassor och avgifterna vid kronofogdemyndigheterna står för de största skillnaderna mot budgeten. Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor uppgick till 5 520 miljoner kronor, vilket är 311 miljoner kronor (6,0 procent) högre än beräknat. Avgifterna vid kronofogdemyndigheterna uppgick till 1 711 miljoner kronor, vilket är 296 miljoner kronor (20,9 procent) högre än beräknat. Skillnaden beror huvudsakligen på att Kronofogdemyndigheten under 2013 ändrat principerna för redovisning av avgifter mot inkomsttiteln när det gäller grundavgifter i allmänna mål. De förändrade principerna resulterade i en övergångseffekt på ca 300 miljoner kronor. Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter är 677 miljoner kronor (6,5 procent) högre än föregående år. Skillnaden mot föregående år förklaras främst av högre finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor och högre avgifter vid kronofogdemyndigheterna. Lägre försäljningsinkomster Försäljningsinkomsterna uppgick till 54 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor (6,9 procent) lägre än beräknat och 10 miljoner kronor (15,6 procent) lägre än föregående år. I inkomstgruppen försäljningsinkomster ingår även felparkeringsavgifter. Dessa utgör huvuddelen av inkomstgruppens utfall. Lägre inkomster från sanktionsavgifter Inkomsterna från böter m.m. uppgick till 1 373 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än beräknat och 85 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än föregående år. Skillnaden i förhållande till budget och utfall föregående år beror på inkomsttiteln för sanktionsavgifter m.m. Utfallet på titeln är 145 miljoner kronor (58,2 procent) lägre än föregående år. Under 2012 redovisades utfall på titeln eftersom EU belastat Sverige med finansiella korrigeringar för stödåren 2005-2007. Korrigeringen för stödåret 2008 redovisades mot titeln under 2013. Denna korrigering var dock lägre än föregående år eftersom den omfattade en kortare stödårsperiod. Utgiften för de finansiella korrigeringarna redovisas på anslag 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Övriga inkomster av statens verksamhet De övriga inkomsterna uppgick till 910 miljoner kronor, vilket är 153 miljoner kronor (14,4 procent) lägre än beräknat och 257 miljoner kronor (22,0 procent) lägre än föregående år. De övriga inkomster som Kammarkollegiet redovisar är 161 miljoner kronor lägre än föregående år och Försvarets materielverks inkomster från uthyrning av materiel är 85 miljoner kronor lägre. Totalförsvarets forskningsinstitut betalade in 100 miljoner kronor under 2013, vilket inte skedde under 2012. Inkomster från försäljning av egendom Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster från försäljning av byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier. Utfallet uppgick till 20 772 miljoner kronor, vilket är 5 772 miljoner kronor (38,5 procent) högre än beräknat och 20 450 miljoner kronor högre än föregående år. Det årliga beräknade beloppet i budgeten utgör en schablon på 15 000 miljoner kronor under perioden 2013-2016. Staten sålde i juni och september aktier i Nordea till ett värde av 19 500 miljoner kronor respektive 21 600 miljoner kronor. Ungefär hälften av aktierna ägdes av Stabilitetsfonden. Försäljningsinkomsterna från dessa aktier disponeras av fonden och redovisas som en förändring av Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resterande försäljningsinkomster redovisades mot inkomsttitel under inkomster av försåld egendom. Dessa inkomster uppgick till 19 656 miljoner kronor under 2013. Under 2013 sålde staten även aktieinnehavet i Vectura Consulting AB, vilket innebar att 922 miljoner kronor redovisades som inkomster av försåld egendom. Tabell 2.14 Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor SB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall 2012 Inkomster av försåld egendom 15 000 20 772 5 772 322 Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studiemedel. Utfallet på inkomsttypen uppgick till 1 105 miljoner kronor, vilket är 94 miljoner kronor (7,8 procent) lägre än beräknat och 217 miljoner kronor (16,4 procent) lägre än föregående år. Tabell 2.15 Återbetalning av lån Miljoner kronor SB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall 2012 Återbetalning av näringslån 3 2 0 2 Återbetalning av studielån 1 047 968 -79 1 180 Återbetalning av övriga lån 149 135 -14 140 Återbetalning av lån 1 199 1 105 -94 1 322 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Inkomsterna uppgick till 9 938 miljoner kronor, vilket är 796 miljoner kronor (7,4 procent) lägre än beräknat i statens budget. Utfallet för statliga pensionsavgifter blev 9 404 miljoner kronor, vilket är 793 miljoner kronor (7,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Tabell 2.16 Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor SB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall 2012 Avskrivningar och amorteringar 537 534 -3 526 Avskrivningar på fastigheter 537 534 -3 526 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader Statliga pensionsavgifter 10 197 9 404 -793 9 191 Kalkylmässiga inkomster 10 734 9 938 -796 9 717 De statliga pensionsavgifterna ökade De statliga tjänstepensionsavgifterna uppgick totalt till 9 404 miljoner kronor under 2013. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 7 755 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 753 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 187 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har avgifterna ökat med 213 miljoner kronor (2,3 procent). Tabell 2.17 Statliga pensionsavgifter Miljoner kronor SB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall 2012 Statlig tjänstepensionering 7 755 7 657 Särskild löneskatt på pensionskostnader 1 753 1 636 Statlig grupplivförsäkring 49 48 Premieskatt, gruppliv 38 38 Statlig personskadeförsäkring 9 9 Avdrag för administrationskostnader -187 -187 Administration, personskadeförsäkring -12 -10 Statliga pensionsavgifter 10 197 9 404 -793 9 191 Bidrag m.m. från EU Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonder. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional tillväxt, 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Inkomsterna uppgick till 10 265 miljoner kronor och är därmed 1 358 miljoner kronor (11,7 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2012 blev bidragen från EU 483 miljoner kronor (4,9 procent) högre. Tabell 2.18 Bidrag m.m. från EU Miljoner kronor SB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall 2012 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 8 113 7 453 -660 8 459 Gårdsstöd 5 432 5 671 239 5 608 Övriga interventioner 138 98 -40 151 Exportbidrag 0 0 0 1 Djurbidrag 0 0 312 Offentlig lagring 12 8 -4 63 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 7 74 67 -239 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 524 1 602 -922 2 564 Bidrag från EU till fiskenäringen 80 94 14 2 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 413 1 292 -121 1 002 Bidrag från Europeiska socialfonden 1 440 842 -598 -1 Bidrag till transeuropeiska nätverk 400 393 -7 212 Övriga bidrag från EU 177 192 14 107 Bidrag m.m. från EU 11 623 10 265 -1 358 9 782 Bidragen från EU:s jordbruksfonder har minskat under 2013 Bidragen från EU:s jordbruksfonder var 7 453 miljoner kronor, vilket är 660 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2012 minskade bidragen från EU:s jordbruksfonder med 1 007 miljoner kronor (11,9 procent). Gårdsstödet blev 5 671 miljoner kronor, vilket är 239 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Orsaken är i huvudsak att den svenska kronan blev något svagare i förhållande till euro än beräknat i budgeten. Stödrätternas värde är bestämda i euro men betalas ut i kronor. Därför varierar de beroende på vilken kurs som är fastställd vid utbetalningen. På grund av en annan redovisningsprincip om finansiella korrigeringar för stödåren 2005-2008 är återflödet 115 miljoner kronor lägre än föregående år. Inkomsterna för Övriga interventioner blev 98 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor lägre än beräknat. Orsaken är främst att behovet av offentlig lagring varit lågt till följd av fortsatt höga världsmarknadspriser. Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 67 miljoner kronor högre än vad som beräknats i statens budget. Löpande redovisningar till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygdsfonderna) sker i euro vilket innebär att Sverige bär kursrisken. Under 2013 uppgår kursvinsten för de belopp EU har betalat till Sverige till ca 67 miljoner kronor. Föregående år bokfördes en kursförlust på 248 miljoner kronor. Den främsta orsaken till vinsten är att gårdsstödet för stödåret 2012 utbetalas med kursen 8,45 kronor per euro samtidigt som den svenska kronan har minskat något i värde mot euron när inbetalningar har inkommit från EU för förskotterade stöd. Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen blev 922 miljoner kronor lägre än beräknat. Jämfört med föregående år har bidragen minskat med 961 miljoner kronor. En stor del av bidragen betalades ut från anslaget under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel under senare delen av 2013. Ersättningen från EU:s fonder betalas ut med viss eftersläpning, vilket i detta fall innebär att inkomsten redovisas först under 2014. Ökade inkomster från regionala utvecklingsfonden och socialfonden jämfört med föregående år Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden blev 1 292 miljoner kronor, vilket är 121 miljoner kronor (8,6 procent) lägre än beräknat i statens budget. Bidragen från Europeiska socialfonden blev 842 miljoner kronor, vilket är 598 miljoner kronor (41,5 procent) lägre än 2012. Jämfört med 2012 ökade däremot inkomsterna från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Bidrag till transeuropeiska nätverk för att slutföra tunneln genom Hallandsåsen Bidrag till transeuropeiska nätverk uppgick till 393 miljoner kronor, vilket är 182 miljoner kronor högre än föregående år. Det högre utfallet beror främst på att Sverige erhållit medel på 260 miljoner kronor för att slutföra järnvägstunneln genom Hallandsåsen. Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Dessutom ingår olika avräkningar som avser, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner. I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -74 977 miljoner kronor. Utfallet blev 76 979 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev -2 002 miljoner kronor. Orsaken är främst att högre intäkter förs till fonder. Framförallt avgifterna till Kärnavfallsfonden har blivit högre. Tabell 2.19 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Miljoner kronor SB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall 2012 Tillkommande skatter 10 470 10 195 -275 10 086 EU-skatter 7 376 6 889 -487 6 930 Momsbaserad EU-avgift 1 643 1 714 72 1 643 Tullmedel 5 436 4 908 -528 5 027 Jordbrukstullar och sockeravgifter 298 267 -31 259 Kommunala utjämningsavgifter 3 093 3 306 213 3 157 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 3 093 3 306 213 3 157 Avräkningar -85 447 -87 175 -1 728 -85 014 Intäkter som förs till fonder -5 922 -7 520 -1 597 -7 291 Kompensation för mervärdesskatt -79 525 -79 655 -130 -77 724 Varav avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -28 856 -28 641 215 -28 199 Varav kompensation för mervärdesskatt, kommuner -50 669 -51 014 -346 -49 525 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -74 977 -76 979 -2 002 -74 928 Jämfört med 2012 har Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ökat med 2 051 miljoner kronor. Avräkningar har ökat med 2 160 miljoner kronor, vilket främst beror på högre kompensation för mervärdeskatt, kommuner. Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonton. De flesta av de krediteringar som tidigare krediterades skattekonto har numera upphört eller flyttats till utgiftssidan på statens budget. Tabell 2.20 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Miljoner kronor SB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall 2012 Anställningsstöd 0 0 0 Jämställdhetsbonus -3 -3 -144 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto -3 -3 -144 2.3 Utgifter på statens budget 2013 Utgifterna på statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. Posten förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag. Skillnaden mellan utfallet och de medel som anvisades av riksdagen i den ursprungliga budgeten redovisas i tabell 2.21. Riksdagen sammanställde budgeten den 19 december 2012. Under 2013 har riksdagen vid två tillfällen beslutat om justerade anslagsnivåer, efter förslag om ändringsbudget från regeringen. Totalt anvisade medel för budgetåret är summan av det som ursprungligen anvisades och det som anvisats på ändringsbudget. 2.3.1 Utgifter på statens budget - sammanfattning I tabell 2.21 jämförs utfallet för utgifterna, det vill säga den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel, dels med totalt anvisade medel. En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom att utnyttja ett eventuellt ingående anslagssparande, eller anslagskredit. Tabell 2.21 Utgifter på statens budget 2013 Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Totalt anvisat Utfall Utfall-Statens budget Utfall-Totalt anvisat 01 Rikets styrelse 11 979 -9 11 970 11 823 -156 -147 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16 274 16 274 16 052 -222 -222 03 Skatt, tull och exekution 10 223 130 10 353 10 388 166 36 04 Rättsväsendet 39 391 1 39 392 39 297 -93 -95 05 Internationell samverkan 2 034 2 034 1 826 -208 -208 06 Försvar och samhällets krisberedskap 46 197 1 46 197 45 410 -786 -787 07 Internationellt bistånd 31 192 -189 31 003 30 776 -416 -227 08 Migration 9 504 499 10 003 9 870 366 -133 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 62 252 312 62 564 58 994 -3 258 -3 570 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 94 422 3 200 97 622 96 394 1 972 -1 228 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 40 000 40 000 39 985 -15 -15 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 78 137 250 78 387 78 533 396 146 13 Integration och jämställdhet 10 476 10 476 8 836 -1 640 -1 640 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 67 233 1 156 68 388 69 721 2 488 1 333 15 Studiestöd 22 026 418 22 444 20 567 -1 459 -1 877 16 Utbildning och universitetsforskning 57 137 452 57 589 56 484 -653 -1 105 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12 689 9 12 698 12 730 41 32 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 1 193 4 1 197 999 -193 -197 19 Regional tillväxt 3 391 30 3 421 3 270 -121 -151 20 Allmän miljö- och naturvård 4 893 4 893 4 807 -86 -86 21 Energi 2 813 -1 2 811 2 613 -199 -198 22 Kommunikationer 44 604 0 44 604 43 655 -950 -949 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16 591 1 16 592 16 006 -585 -585 24 Näringsliv 5 253 3 5 256 5 248 -5 -8 25 Allmänna bidrag till kommuner 88 906 9 88 915 88 915 9 0 26 Statsskuldsräntor m.m. 22 168 22 168 16 774 -5 394 -5 394 27 Avgiften till Europeiska unionen 33 494 4 622 38 116 37 412 3 918 -704 Förändring av anslagsbehållningar -3 004 -3 004 3 004 3 004 Summa 831 467 10 897 842 363 827 388 -4 078 -14 975 Riksgäldskontorets nettoutlåning 4 949 4 949 96 225 91 276 91 276 Kassamässig korrigering 751 751 -2 205 -2 956 -2 956 Summa utgifter på statens budget 837 167 10 897 848 063 921 408 84 241 73 345 Riksbanken fortsätter att förstärka valutareserven - ger högre utgifter på budgeten Utfallet för utgifterna på statens budget uppgick till 921 408 miljoner kronor. Det är 84 241 miljoner kronor (10,0 procent) högre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. I förhållande till det totalt anvisade beloppet, den ursprungliga budgeten och ändringsbudgetarna, blev utgifterna 73 345 miljoner kronor högre. Den stora skillnaden mot anvisade medel beror på att Riksbanken lånat pengar i Riksgäldskontoret för att stärka valutareserven. Detta påverkar posten Riksgäldskontorets nettoutlåning. Utgifterna för statsskuldsräntor lägre än anvisat Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 16 774 miljoner kronor, vilket är 5 394 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Valutakursvinsterna blev 9 313 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget, medan kursförlusterna blev 3 579 miljoner kronor högre än beräknat. Utfallet för bland annat hälsovård, integration och studiestöd blev lägre än anvisat Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick utgifterna till 58 994 miljoner kronor, vilket är 3 258 miljoner kronor lägre än statens budget. Både utgifterna för läkemedels- och tandvårdsförmåner blev lägre än budgeterat. För utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet blev utgifterna 8 836 miljoner kronor, vilket är 1 640 miljoner kronor lägre än vad riksdagen anvisade. Det beror till stor del på att nyanlända invandrare inte utnyttjat de s.k. etableringslotsarna i den utsträckning som man räknat med. Inom utgiftsområdet 15 Studiestöd blev utfallet 20 537 miljoner kronor, vilket är 1 459 miljoner kronor lägre än vad som anvisades på den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att studiestödet inte utnyttjats av alla som varit berättigade till stöd. Utfallet på posten kassamässig korrigering blev också lägre än beräknat. Det beror på att EU-kommissionen ännu inte rekvirerat hela Sveriges avgift till EU. Hela årets avgift till EU är dock redovisad mot anslag. Detta skapar en kassamässig korrigeringspost. Högre utfall för sjukpenning, arbetsmarknadsåtgärder och EU-avgiften För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgifterna 96 394 miljoner kronor. Det är 1 972 miljoner kronor mer än vad som anvisades på den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att utgifterna för sjukpenning ökade mer än anvisat, eftersom antalet sjukfall ökade. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 3 200 miljoner kronor med anledning av att antalet sjukfall ökat mer än beräknat. Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utgifterna 69 721 miljoner kronor, vilket är 2 488 miljoner kronor mer än anvisat i budgeten. Dels blev kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 969 miljoner kronor högre än anvisat, dels blev kostnaderna för lönegarantiersättningarna 1 047 miljoner kronor högre än anvisat på grund av att fler företag blev försatta i konkurs än beräknat. I vår- och höständringsbudgetarna anvisades ytterligare 1 131 miljoner kronor till lönegarantiersättning eftersom antalet anställda i företag försatta i konkurs fortsatt öka mer än beräknat. För utgiftsområdet 27 Avgiften till Europeiska unionen uppgick utfallet till 37 412 miljoner kronor, vilket är 3 918 miljoner kronor mer än anvisat på den ursprungliga budgeten. På vår- och höständringsbudgetarna anvisades ytterligare 4 622 miljoner med anledning av förväntade utgiftsökningar på EU:s årsbudget för 2013 och ändringsbudgetar på unionsnivå. 2.3.2 Systematisering av avvikelserna mot statens budget Utgifterna i statens budget blev 84,2 miljarder kronor högre än den budget som riksdagen ursprungligen sammanställde i december 2012. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som beror på ändrade volymer, ändrade makroekonomiska förutsättningar och nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen, regeringen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i posten Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i följande tabell och kommenteras därefter. Tabell 2.22 Skillnaden mellan utfall och budget för 2013 Miljarder kronor Totalt Volym Makroförutsättningar Beslut Övrigt 2 Utgiftsområden, exklusive räntor 1 1,3 -0,5 2,3 1,2 -1,7 Statsskuldsräntor m.m. -5,4 0,0 -5,8 0,0 0,4 Riksgäldskontorets nettoutlåning 3 88,3 0,0 -0,6 82,6 6,3 Summa utgifter 84,2 -0,5 -4,1 83,8 5,0 1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget. 3 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. Skillnader till följd av volymer Skillnader till följd av ändrade volymer medförde att utgifterna blev 0,5 miljarder kronor lägre än i statens budget. På utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna för tandvårdsförmåner lägre bl.a. till följd av färre behandlingar än väntat, medan utgifterna för kommunersättningar vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet har blivit lägre till följd av färre personer än beräknat i systemet. Utgifterna har blivit högre än förväntat inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning främst till följd av ett större inflöde till sjukpenning än väntat. Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 4,1 miljarder kronor lägre än i statens budget. Huvuddelen av skillnaden återfinns på statsskuldsräntorna, som under denna kategori blev 5,8 miljarder kronor lägre än anvisat i statens budget. Detta beror framför allt på betydligt högre valutakursvinster än beräknat. Ränteutvecklingen bidrog också till lägre utgifter, till följd av lägre korta räntor än väntat, medan kursförlusterna blev högre. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Ränteanslaget påverkas av många tekniska faktorer som beror på Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Hela skillnaden för statsskuldsräntorna klassificeras som makroberoende, utom den del som är en följd av ett annat lånebehov än beräknat. Denna skillnad redovisas under Övrigt. Utgifterna för utgiftsområdena, exkl. utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 2,3 miljarder kronor högre än i statens budget beroende på makroutvecklingen. Större delen av de högre utgifterna hänför sig till att konjunkturutvecklingen i 2013 års ekonomiska vårproposition bedömdes bli sämre än vad som förutsågs i budgeten. Det medförde bland annat högre utgifter för arbetslöshetsersättning och lönegarantiersättning. Utgifterna för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev, som följd av ändrade makroförutsättningar, 0,6 miljarder kronor lägre än i statens budget. Det är främst ett resultat av högre valutakursvinster vid omsättning av Riksbankens lån i Riksgäldskontoret. Tabell 2.23 Makroekonomiska förutsättningar Utfall 2012 SB 2013 Utfall 2013 Skillnad utfall 2013- SB 2013 Procentuell förändring från föregående år: BNP (fasta priser) 1 0,9 2,7 1,5 -1,2 KPI (årsgenomsnitt) 1 0,9 1,2 0,0 -1,2 Antal sysselsatta, 15-74 år 1 0,7 0,4 1,0 0,6 Nivåer: Arbetslöshet, 15-74 år, procent av arbetskraften 1, 2 8,0 7,5 8,0 0,5 Personer i program, procent av arbetskraften 1 3,7 4,0 3,9 -0,1 SEK/Euro 3 8,71 8,50 8,65 0,15 SEK/USD 3 6,77 6,89 6,51 -0,38 6-mån ränta, årsgenomsnitt 3 1,2 1,4 0,9 -0,5 5-årig statsobligation, årsgenomsnitt 3 1,1 1,6 1,6 0,0 Prisbasbelopp, tusentals kronor 1 44,0 44,5 44,5 0,0 1 Källa: Statistiska centralbyrån. 2 Exklusive heltidsstuderande arbetssökande. 3 Källa: Riksbanken. Skillnader till följd av beslut De totala utgifterna på statens budget blev 83,8 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen, regeringen eller Riksbanken. Huvuddelen av dessa beslut påverkade Riksgäldskontorets nettoutlåning, som därigenom blev 83,8 miljarder kronor högre. Detta beror främst på två beslut, vilka hade olika effekter. Det ena beslutet, med den största effekten, var Riksbankens beslut om att utöka lånet i Riksgäldskontoret för att stärka valutareserven, vilket ökade nettoutlåningen med 104,4 miljarder kronor. Det andra var regeringens beslut att sälja statens återstående innehav av aktier i Nordea. Drygt hälften av aktierna ägdes av Stabilitetsfonden, vilket innebar att 21,4 miljarder kronor av försäljningsinkomsterna fördes till fondens konto i Riksgäldskontoret, med en minskning av nettoutlåningen som följd. Resterande del av försäljningsinkomsterna redovisas som inkomster av försåld egendom, på inkomstsidan i statens budget. Utfallet för samtliga utgiftsområden, exkl. utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev till följd av beslut 1,2 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten. Det förklaras i första hand av utbildningssatsningar inom utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning som medförde att utgifterna blev 0,4 miljarder kronor högre på respektive utgiftsområde. Skillnader till följd av övriga orsaker Utgifterna blev 5,0 miljarder kronor högre än i statens budget av övriga orsaker. Merparten, 6,3 miljarder kronor, avser Riksgäldskontorets nettoutlåning (inkl. kassamässig korrigering). Utgiftsområdenas utgifter (exkl. räntor) blev sammantaget blev 1,7 miljarder kronor lägre av övriga orsaker. Detta nettobelopp rymmer vissa utgiftsområden med lägre utgifter än i budgeten och andra med högre. Inom framför allt följande fem utgiftsområden blev utgifterna lägre än i statens budget: * 6 Försvar och samhällets krisberedskap * 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg * 15 Studiestöd * 16 Utbildning och universitetsforskning * 22 Kommunikationer Inom ett utgiftsområde blev utgifterna högre än i budgeten: * 27 Avgiften till Europeiska unionen I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten. 2.3.3 Indragningar Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2013 har regeringen dragit in anslagsmedel på totalt 15 030 miljoner kronor. Det är 8 845 miljoner kronor mindre än 2012. De 31 största indragningarna svarar för 84 procent av totalbeloppet under 2013. I tabell 2.24 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor. De flesta indragningar av anslagsmedel rör anslagssparande Den största indragningen uppgick till 1 159 miljoner kronor och var för studiebidrag m.m. Den näst största indragningen var för föräldraförsäkring och uppgick till 878 miljoner kronor. Båda indragningarna är en indragning av anslagssparande. Tabell 2.24 Indragningar 2013 Miljoner kronor UO/Anslag 05 1:1 Avgifter till internationella organisationer 464 06 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser 744 08 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 111 08 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik 850 09 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. 505 09 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 399 09 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 399 09 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken 539 09 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 173 10 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård 250 10 1:7 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 616 12 1:1 Allmänna barnbidrag 205 12 1:2 Föräldraförsäkring 878 12 1:8 Bostadsbidrag 185 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 867 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 142 13 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 456 13 1:5 Hemutrustningslån 103 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 572 15 1:2 Studiemedel m.m. 1 159 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 101 16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 226 20 34:10 (2008) Stöd till klimatinvesteringar 213 21 1:5 Energiforskning 509 22 1:3 Trafikverket 126 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 661 23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 145 23 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 138 23 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 143 23 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 364 26 1:1 Räntor på statsskulden 401 Övriga indragningar 2 387 Summa 15 030 2.3.4 Överskridanden Medgivna överskridanden Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen medgav inga överskridanden för 2013. Icke medgivna överskridanden Under 2013 har ett anslag överskridits utöver den tillåtna anslagskreditgränsen och utan medgivande från regeringen. Tabell 2.25 visar detta anslagsöverskridande. Tabell 2.25 Icke medgivna överskridanden 2013 Miljoner kronor UO/Anslag Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Indragningar Totalt tilldelade medel Utgifter Anslags-kredit1 Utgående överföringsbelopp1 Icke medgivet överskridande 24 2:4 Investerings-främjandet 0,98 57,88 0,98 57,88 90,40 5,79 -32,52 -26,73 1 Regeringen har för den anslagspost som disponerades av Avvecklingsmyndigheten för Myndigheten utländska investeringar i Sverige inte beslutat om någon anslagskredit. För anslaget i övrigt har dock regeringen beslutat om en anslagskredit på 1,47 miljoner kronor (2,53 procent). Regeringen får enligt budgetlagen tillfälligt överskrida ett anslag genom att en kredit motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget tas i anspråk. Den maximala anslagskrediten för hela det anvisade anslaget motsvarar 5,79 miljoner kronor. Totalt disponibelt belopp inklusive anslagskredit för anslaget 2:4 Investeringsfrämjandet under utgiftsområde 24 Näringsliv har överskridits med 26,7 miljoner kronor. Det är anslagsposten 2 Avveckling av Myndigheten för utländska investeringar i Sverige som överskreds. Anslagsposten disponeras av Avvecklingsmyndigheten för Myndigheten för utländska investeringar i Sverige m.m. och beror på en avsättning för återkrav av EU-medel. 2.4 Utfall per utgiftsområde I följande avsnitt (2.4.1-2.4.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde. Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens budget mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan ursprungligen budgeterade belopp och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2013 med utfallet 2012. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2. Förutom anslagsutfallet redovisas per utgiftsområde hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats redovisas. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och ändringsbudgetarna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2013 eller i ändringsbudgetarna för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2013 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3. Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsområdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.4.31). 2.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Anslag Tabell 2.26 UO 1 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 4:1 Regeringskansliet m.m. 6 648 6 577 -71 -1,1 6 473 5:1 Länsstyrelserna m.m. 2 468 2 472 4 0,2 2 340 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 822 802 -20 -2,5 792 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 685 690 6 0,8 661 8:2 Presstöd 567 -9 518 -50 -8,7 535 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 124 124 0 0,2 123 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 70 57 -13 -18,9 52 6:1 Allmänna val och demokrati 44 39 -5 -12,1 30 Övriga anslag 551 545 -6 -1,1 522 Summa 11 979 -9 11 823 -156 -1,3 11 529 Utgiftsområdet omfattar utgifter för statschefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även utgifter för bl.a. länsstyrelserna, allmänna val och stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet. Utfallet uppgick till 11 823 miljoner kronor, vilket är 156 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 ökade utgifterna med 294 miljoner kronor (2,6 procent). Utgifterna för Regeringskansliet blev något lägre än budgeterat Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 6 577 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Jämfört med 2012 blev utfallet 104 miljoner kronor högre. Antalet årsarbetskrafter 2013 var 4 467 jämfört med 4 427 årsarbetskrafter 2012. Utgifterna för presstöd har sjunkit Utfallet för anslaget 8:2 Presstöd blev 518 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2012 blev utgifterna för presstödet ca 18 miljoner kronor lägre. Presstödet omfattar driftsstöd och distributionsstöd till företag som ger ut dagstidningar. Utgifterna för såväl driftsstödet som distributionsstödet minskade jämfört med 2012. Presstödsnämnden betalade under 2013 ut driftsstöd om 460 miljoner kronor till 87 tidningar. De minskade utgifterna för driftsstödet 2013 förklaras främst av att driftsstödet till storstadstidningar successivt minskar på grund av ändringar i presstödsförordningen (1990:524) som infördes 2011. Dessutom sjönk upplagorna för många tidningar. Under 2013 fick 134 tidningar distributionsstöd. Sammanlagt betalades distributionsstöd om 57,6 miljoner kronor ut, vilket är ca 3,7 miljoner kronor mindre än 2012. Minskningen av utgifterna för distributionsstöd förklaras till 1,5 miljoner kronor av att tidningarnas upplagor sjönk. Lägre utgifter för riksdagens fastigheter än budgeterat Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 57 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor (18,9 procent) lägre än anvisat i budgeten. Det lägre utfallet beror i huvudsak på att kostnaden för planerat och felavhjälpande underhåll har blivit lägre än planerat. Resurserna omprioriterades även för att hantera icke planerade åtgärder. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.27 UO 1 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 6:1 Allmänna val och demokrati 15 0 6:6 Stöd till politiska partier 171 127 Summa 186 127 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 186 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 127 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 59 miljoner kronor. Avvikelserna för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati beror på att anslagets ändamål har ändrats, varför bemyndigandet inte behövde utnyttjas. Garantier Tabell 2.28 UO 1 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2013-12-31 Kreditgarantier till UD-anställda 1 50 1 1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV). Inomstatliga lån Tabell 2.29 UO 1 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2013-12-31 Riksdagsförvaltningens investeringar som används i verksamheten 100 71 Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 500 332 Summa 600 403 Riksdagen har beslutat om låneramar på 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2013 var 403 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Länsstyrelsen i Östergötlands län har, avseende dess årsredovisning för 2013, fått en revisionsberättelse med reservation. Riksrevisionen uttalar sig med reservation om den drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att de inte är genomgripande för årsredovisningen eller om Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Årsredovisningen för Länsstyrelsen i Östergötlands län har lämnats till regeringen för sent. Årsredovisningen kom in till regeringen den 20 mars 2014. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. 2.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Anslag Tabell 2.30 UO 2 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 11 475 11 351 -124 -1,1 11 271 1:18 Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken 2 530 2 517 -13 -0,5 1:9 Statistiska centralbyrån 540 531 -10 -1,8 559 1:11 Finansinspektionen 343 333 -10 -2,9 306 1:10 Bidragsfastigheter 335 333 -2 -0,5 350 1:12 Riksgäldskontoret 313 281 -31 -10,0 291 Övriga anslag 738 704 -33 -4,5 734 Summa 16 274 16 052 -222 -1,4 13 511 Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik, fastighetsförvaltning, finansiell tillsyn och finansförvaltning m.m. Utfallet uppgick till 16 052 miljoner kronor och blev därmed 222 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utfallet 2 541 miljoner kronor (18,8 procent) högre. Utfallet för statliga tjänstepensioner något lägre än budgeterat men högre än 2012 Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 11 351 miljoner kronor, vilket är 124 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Avvikelsen beror främst på att utfallet för s.k. premiebefrielser vid vissa ledigheter och att utfallet för särskild löneskatt på pensionskostnader blev lägre än budgeterat. Jämfört med 2012 ökade utgifterna med 80 miljoner kronor (0,7 procent). Ökningen beror främst på att det högre prisbasbeloppet 2013 medförde högre utbetalningar under anslagsposten statlig tjänstepensionering samt på att det kom in fler ärenden med anknytning till den statliga personskadeförsäkringen. Utfallet högre än 2012 på grund av kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken Den främsta förklaringen till att utfallet för utgiftsområdet som helhet blev högre än för 2012 är att en engångsutbetalning till Europeiska investeringsbanken (EIB) på 2 517 miljoner kronor gjordes i februari, vilket belastade anslaget 1:18 Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken. Syftet var att öka EIB:s utlåningskapacitet. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.31 UO 2 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen 45 0 1:10 Bidragsfastigheter 30 0 Summa 75 0 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 75 miljoner kronor. Det fanns inga utestående åtaganden vid utgången av 2013. Utlåning Tabell 2.32 UO 2 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2013-12-31 Kredit till Island 1 EUR 205 EUR 205 Kredit till Irland 2 EUR 600 EUR 600 Riksbanken 3 193 303 Riksgäldskontorets övertagande av Venantius statsgaranterade obligationslån 4 4 500 0 1 Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Island är detta belopp 205 miljoner euro. Ursprunglig låneram uppgick till 495 miljoner euro, se prop. 2010/11:132, bet. 2010/11:FiU36, rskr. 2010/11:310. 2 Prop. 2011/12:119, bet 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209. 3 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Beloppet 193 303 miljoner kronor, är valutaomvärderat till bokslutskurs. 4 Prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU2, rskr. 2006/07:80, sista obligationslånet förföll 2013. Sverige beslutade i samband med finanskrisen 2008 att stödja Island med lån, för att motverka finanskrisens effekter. Det svenska lånet lämnades som ett tillägg till Internationella valutafondens (IMF) stöd och som del av de nordiska ländernas krediter till Island. Sverige har inte gett ut några nya lån och Island har inte amorterat under 2013. Lånet ska vara återbetalt senast 2021. Lånet till Irland är ett tillägg till ett lånepaket som IMF och EU gett, på villkor att Irland genomför ett ekonomiskt reformprogram. Sverige har betalat ut lånet till Irland i fyra delar efter att IMF och EU godkänt landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012 och de andra två under 2013. Lånet ska vara återbetalt senast 2022. Under 2007 övertog Riksgäldskontoret statsgaranterade obligationslån från Venantius AB. Skulden uppgick ursprungligen till drygt 4 100 miljoner kronor och Venantius AB betalade in motsvarande belopp till Riksgäldskontoret, som redovisade beloppet mot inkomsttitel. Allt eftersom lånen har förfallit till betalning har de redovisats som en återbetalning mot posten kassamässig korrigering. De sista lånen förföll under 2013. Under 2013 lånade Riksbanken motsvarande ca 100 000 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Jämfört med 2012 ökade utlåningen till Riksbanken med 103 621 miljoner kronor. I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen kassamässigt, 194 058 miljoner kronor, utan valutaomvärdering, medan beloppet i tabell 2.32, 193 303 miljoner kronor, är valutaomvärderat till bokslutskurs. Garantier Tabell 2.33 UO 2 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2013-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Insättningsgarantin 1 Obegränsad 1 312 808 Garanti till insättare i utländska instituts filialer i Sverige 2 Investerarskyddet 3 Obegränsad Garantier till banker m.m. för skuldförbindelser 4 Obegränsad 8 928 Garantikapital i Europeiska investeringsbanken (EIB) 5 6 565 EUR 58 708 6 565 EUR Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) 6 1 963 EUR 17 558 1 963 EUR Nordiska investeringsbanken, projektinvesteringslån 7 671 EUR 5 999 671 EUR Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) 8 542 EUR 4 843 542 EUR Garantikapital till Europarådets utvecklingsbank (CEB) 9 124 EUR 1 106 124 EUR Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska Hus 10 Obegränsad 55 A/O Dom Shvetsii 11 100 15 Summa 1 410 021 1 Lagen (1195:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2012. 2 Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare. 3 Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 4 Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. 5 Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200. 6 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. 7 Prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16. 8 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. 9 Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. 10 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2012. 11 Prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75. Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2013 Eur =8,9430. En samlad redovisning av statens garantiåtaganden lämnas i avsnitt 5.1. Inomstatliga lån Tabell 2.34 UO 2 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2013-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 12 300 11 712 Lån för övertagande av Statens järnvägars obligationsportfölj 3 309 0 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 11 100 9 639 Riksrevisionen - anläggningstillgångar som används i verksamheten 15 3 7 AP-fondens investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten 5 1 Summa 26 729 21 355 Riksdagen har beslutat om låneramar på 26 729 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2013 var 21 355 miljoner kronor. Övriga krediter Tabell 2.35 UO 2 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2013-12-31 Insättningsgarantin 1 Obegränsad 0 Investerarskyddet 2 Obegränsad 0 Garantier till banker m.m. för skuldförbindelser 3 Obegränsad 0 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner 4 Obegränsad 0 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv) 5 Obegränsad 0 För Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet 5 Obegränsad 0 7 AP-fondens kredit på räntekonto 160 8 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 355 1 Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i pensionshanteringen 100 0 Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet 6 100 0 Summa 9 1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 Lagen (1999:158) om investerarskydd. 3 Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. 4 Prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1 s. 290-292, rskr. 2001/02:34. 5 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). 6 Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191. Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet. Utnyttjade krediter vid utgången av 2013 var 9 miljoner kronor för utgiftsområdet. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2012:24 Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2013 Riksrevisionen har granskat transparensen och tydligheten i regeringens redovisning av finans-politiken i budgetpropositionen för 2013. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2013 (skr. 2012/13:137). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:FiU20, rskr. 2012/13:300). RiR 2013:2 Statliga myndigheters skydd mot korruption Riksrevisionen har granskat statliga myndigheters skydd mot korruption. Regeringen har redovisat bedömningar och åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statliga myndigheters skydd mot korruption (skr. 2012/13:167). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:KU4, rskr. 2013/14:53). RiR 2013:12 Skattekontroll - en fråga om förtroende för offentlig förvaltning Riksrevisionen har granskat skattekontroll och hantering av vissa skatter i statliga myndigheter och kommuner. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skattekontroll av statliga myndigheter och kommuner (skr. 2013/14:88). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2013:14 Sjunde AP-fonden - svarar förvaltningen av premiepensionen mot spararnas krav? Riksrevisionen har granskat Sjunde AP-fondens förvaltning av premiepensionssystemets förvalsalternativ. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Sjunde AP-fonden (skr. 2013/14:109). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2013:23 Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2014 Riksrevisionen har granskat transparensen och tydligheten i regeringens redovisning av finans-politiken i budgetpropositionen för 2014. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2014 (skr. 2013/14:205). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Anslag Tabell 2.36 UO 3 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:1 Skatteverket 6 849 120 6 934 86 1,3 6 911 1:2 Kronofogdemyndigheten 1 756 1 794 38 2,2 1 743 1:3 Tullverket 1 619 10 1 660 41 2,6 1 619 Summa 10 223 130 10 388 166 1,6 10 272 Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring, fastighetstaxering och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område. Även Kustbevakningen har viss verksamhet inom utgiftsområdet. Utfallet uppgick till 10 388 miljoner kronor och blev därmed 166 miljoner kronor (1,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 ökade utgifterna med 116 miljoner kronor (1,1 procent). Utgifterna för Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket högre än beräknat Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 6 934 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 24 miljoner kronor högre än föregående år. Under 2013 tillfördes ytterligare medel på höständringsbudgeten för att möjliggöra en anpassning av verksamheten inför kommande förändringar av skatteregler. Under 2013 gjordes en samlokalisering av Stockholmsregionen med huvudkontoret och storföretagsregionen. Det innebär att cirka en tredjedel av Skatteverkets medarbetare är lokaliserade till myndighetens lokaler i Solna. Utgifterna för anslaget 1:2 Kronofogdemyndigheten uppgick till 1 794 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor högre än anvisat i budgeten. Utfallet blev 51 miljoner kronor högre än föregående år. En bidragande orsak till den ökade anslagsförbrukningen är att myndigheten arbetat mer proaktivt med rekryteringar under 2013. Utfallet för anslaget 1:3 Tullverket uppgick till 1 660 miljoner kronor. Det är 41 miljoner kronor högre än anvisat i budgeten och även 41 miljoner kronor högre än föregående år. Genom höständringsbudgeten tillfördes anslaget ytterligare 10 miljoner kronor med anledning av arbetet med en ny unionskodex inom EU (UCC), vilken innebär genomgripande förändringar för Tullverket. Det överskridande av anslaget som har skett även med beaktande av höständringsbudgeten har finansierats genom att ett ingående anslagssparande från 2012 och en del av anslagskrediten har utnyttjats. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2012:25 Den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser Riksrevisionen har granskat om regeringen har identifierat och analyserat kommunsektorns långsiktiga finansieringsproblem. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser (skr. 2012/13:127). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:FiU20, rskr. 2012/13:300). RiR 2013:12 Skattekontroll - en fråga om förtroende för offentlig förvaltning Riksrevisionen har granskat skattekontroll och hantering av vissa skatter i statliga myndigheter och kommuner. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om skattekontroll av statliga myndigheter och kommuner (skr. 2013/14:88). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Anslag Tabell 2.37 UO 4 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:1 Polisorganisationen 20 536 20 698 163 0,8 20 478 1:6 Kriminalvården 7 764 -10 7 604 -160 -2,1 7 380 1:5 Sveriges Domstolar 5 218 1 5 171 -46 -0,9 4 928 1:12 Rättsliga biträden m.m. 2 266 2 260 -6 -0,2 2 157 1:3 Åklagarmyndigheten 1 265 1 278 13 1,1 1 233 1:2 Säkerhetspolisen 1 064 1 070 6 0,6 987 1:4 Ekobrottsmyndigheten 525 -10 532 7 1,4 445 1:8 Rättsmedicinalverket 340 20 345 5 1,4 334 1:11 Ersättning för skador på grund av brott 122 -20 98 -25 -20,3 57 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 40 20 54 14 35,1 51 1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 96 38 -58 -60,6 13 Övriga anslag 156 149 -7 -4,2 150 Summa 39 391 1 39 297 -93 -0,2 38 213 Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Även verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister mellan enskilda samt mellan enskilda och det allmänna ingår. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polis- och åklagarväsendena, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Utfallet uppgick till 39 297 miljoner kronor och blev därmed 93 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utgifterna 1 084 miljoner kronor (2,8 procent) högre. Högre utgifter för Polisen än beräknat men lägre för Kriminalvården Utfallet för anslaget 1:1 Polisorganisationen uppgick till 20 698 miljoner kronor, vilket är 163 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Antalet anställda inom Polisen har ökat något under 2013, vilket bidrar till ökade kostnader. Polisens totala kostnader, som till ca 72 procent består av personalkostnader, ökade med drygt en procent under 2013. Det medförde ökade utgifter med 220 miljoner kronor jämfört med 2012. Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 7 604 miljoner kronor. Det är 160 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget. Avvikelsen beror i huvudsak på minskade kostnader för personal och övrig drift, främst med anledning av färre klienter. Jämfört med föregående år ökade utfallet med 224 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 14 miljoner kronor (35,1) procent högre än ursprungligen anvisade medel i statens budget. Anslaget används bl.a. för ersättning vid frihetsinskränkningar, frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Det används också till skadestånd på grund av fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Utgifterna ökade således mer än beräknat och ytterligare medel tillfördes i höständringsbudgeten. Utgifterna för Sveriges Domstolar blev högre än 2012 Anslaget 1:5 Sveriges Domstolar höjdes i statens budget för 2013 med 228 miljoner kronor jämfört med 2012. Det högre anslaget motiverades bl.a. av att resurser krävdes för att domstolarna skulle kunna hantera det ökade antalet inkomna mål och ärenden med bibehållen hög kvalitet och effektivitet. Utfallet blev 243 miljoner kronor högre än föregående år. Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. blev 103 miljoner kronor högre än föregående år. Anslaget tillfördes ökade medel 2013 med anledning av fortsatt utgiftsökning, vilket i huvudsak berodde på en ökning av antalet brottmål för vilka det förordnas offentliga försvarare. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2010:26 Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet - ett bättre samarbete ger högre utbyte Riksrevisionen har granskat statens insatser mot vinning av brottslighet. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2012 och 2014 (prop. 2011/12:1 utgiftsområde 4 avsnitt 2.4.1 respektive prop. 2013/14:1 utgiftsområde 4 avsnitt 2.4.3) och i årsredovisning för staten 2012 (skr. 2012/13:101). Regeringen har i regleringsbreven för 2014 gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten utveckla en modell för en sammanhållen resultatredovisning avseende myndigheternas arbete med att återföra vinster av brott. Regeringen har också i berörda myndigheters regleringsbrev för 2014 angett återrapporteringskrav rörande åtgärder på brottsutbytesområdet. Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Anslag Tabell 2.38 UO 5 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 445 1 275 -170 -11,8 984 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 189 157 -32 -17,0 185 Övriga anslag 400 395 -5 -1,3 381 Summa 2 034 1 826 -208 -10,2 1 550 Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och olika internationella organisationer. Utfallet uppgick till 1 826 miljoner kronor, vilket är 208 miljoner kronor (10,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utfallet 276 miljoner kronor (17,8 procent) högre. Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer lägre än beräknat men högre än föregående år Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 275 miljoner kronor, vilket är 170 miljoner kronor (11,8 procent) lägre än anvisat i budgeten. Skillnaden beror främst på att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev 574 miljoner kronor, vilket var 101 miljoner kronor (15,0 procent) lägre än beräknat. Utfallet för anslaget är 291 miljoner kronor (29,6 procent) högre än föregående år. Skillnaden förklaras till stor del av att uttaxeringen av avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer ökat från 273 miljoner kronor under 2012 till 574 miljoner kronor 2013. Lägre utgifter för insatserna avseende samarbete inom Östersjöregionen Utfallet för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen uppgick till 157 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor (17,0 procent) lägre än vad som anvisades på statens budget. Skillnaden beror främst på Svenska institutets främjandeinsatser, en verksamhet som till stor del är efterfrågestyrd. Det innebär att utgifterna kan variera mellan åren i relativt stor utsträckning. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.39 UO 5 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 146 101 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 146 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 101 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 45 miljoner kronor. Den beror på att berörd strategi inom området löper mot sitt slut och i väntan på ny strategi tecknar Sida avtal för kortare perioder. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Svenska Institutet har, avseende dess årsredovisning för 2013, fått en revisionsberättelse med reservation. Riksrevisionen uttalar sig med reservation om den drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att de inte är genomgripande för årsredovisningen eller om Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Svenska Institutet har överskridit sina befogenheter genom att ingå åtaganden till ett högre belopp än vad regeringen beslutat om för två anslagsposter. Bemyndigandet för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen anslagspost 2.4 (Östersjösamarbete) har överskridits med 20 208 000 kronor och bemyndigandet för det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 1:1 Biståndsverksamhet anslagspost 11.3 (Ledarskapsprogram och utbytesprogram för unga ledare) har överskridits med 891 000 kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2013:9 Sverige i Arktiska rådet - effektivt utbyte av medlemskapet? Riksrevisionen har granskat om Sverige får ett effektivt utbyte av medlemskapet i Arktiska rådet. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Sverige i Arktiska rådet (skr. 2013/14:50). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:UU14, rksr. 2013/14:174). 2.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Anslag Tabell 2.40 UO 6 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 22 571 22 953 382 1,7 22 020 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 8 980 8 826 -154 -1,7 9 102 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar 6 492 6 471 -21 -0,3 6 614 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser 2 207 1 208 -999 -45,3 1 485 2:4 Krisberedskap 1 172 -5 1 096 -76 -6,5 1 098 1:7 Officersutbildning m.m. 222 195 -27 -12,2 200 2:6 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 194 1 194 1 0,4 194 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 21 5 34 12 59,1 136 Övriga anslag 4 338 4 434 97 2,2 4 613 Summa 46 197 1 45 410 -786 -1,7 45 462 Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet. Utfallet uppgick till 45 410 miljoner kronor och blev därmed 786 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utfallet 52 miljoner kronor (0,1 procent) lägre. Utgifterna för fredsfrämjande förbandsinsatser minskar när styrkebidrag reduceras och avvecklas Utfallet för anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser uppgick till 1 208 miljoner kronor, vilket är 999 miljoner kronor (45,3 procent) lägre än vad som anvisats i budgeten och 277 miljoner kronor (18,7 procent) lägre än föregående år. Avvikelsen i förhållande till budgeten beror bl.a. på att det svenska styrkebidraget i Afghanistan (ISAF) har reducerats från ca 560 till ca 300 befattningar. I Kosovo har KFOR avslutats som truppbidrag och huvuddelen av den svenska infrastrukturen har avvecklats. Detta förklarar även skillnaden i förhållande till föregående år. Utgifterna för förbandsverksamheten ökar när Försvarsmakten övergår till anställda gruppbefäl, soldater och sjömän Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 22 953 miljoner kronor, vilket är 382 miljoner kronor (1,7 procent) högre än vad som anvisats i budgeten och 933 miljoner kronor (4,2 procent) högre än föregående år. Ökningen av utgifterna är en följd av att Försvarsmakten under perioden 2010-2019 successivt övergår till kontinuerligt tjänstgörande och tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän. En del av anslagskrediten har använts under 2013, vilket främst beror på att Försvarsmakten anställt gruppbefäl, soldater och sjömän tidigare än planerat. Lägre utgifter för anskaffning av materiel och anläggningar Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 8 826 miljoner kronor. Det är 154 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än anvisade medel. Återstoden av de anvisade medlen har till större delen använts för att täcka ett negativt ingående överföringsbelopp. I utgifterna ingår bl.a. leveranser av ett sjöstridsfartyg, terrängbilar och helikoptrar samt modifierade JAS-flygplan. Utgifterna för bidrag till krisberedskap lägre än planerat Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 1 096 miljoner kronor, vilket är 76 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än vad som anvisats i budgeten. De lägre utgifterna beror främst på att värdet av rekvirerade bidrag för utvecklingsprojekt inom krisberedskap blev lägre än värdet av beviljade bidrag. En ytterligare förklaring är att byggprocessen vid upprättande av vissa ledningsplatser har försenats. Färre studenter på officersprogrammet innebär lägre utgifter Utfallet för anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. uppgick till 195 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (12,2 procent) lägre än vad som anvisats i budgeten. Skillnaden mellan utfallet och budgeten beror på att antalet studenter som läser på officersprogrammet är färre än planerat. Högre utgifter än planerat på grund av oljesanering i Tjörns kommun Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. uppgick till 34 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor (59,1 procent) högre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare fem miljoner kronor. Skälet var att ersättningen för oljesanering i Tjörns kommun efter oljeutsläppet 2011, i kombination med flera andra omfattande ersättningsärenden, har inneburit att de ursprungligen anvisade medlen för anslaget var otillräckliga. Jämfört med 2012 blev utfallet 102 miljoner kronor (75 procent) lägre. Skillnaden beror främst på att det under 2012 betalades ut ännu högre ersättningar till Tjörns kommun för oljesanering. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.41 UO 6 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 80 000 63 461 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar 16 200 15 348 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 35 33 2:4 Krisberedskap 560 490 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 60 27 Summa 96 855 79 358 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 96 855 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 79 358 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 17 497 miljoner kronor och den är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. För detta anslag är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtagande 16 539 miljoner kronor. Skillnaden beror bl.a. på att Försvarsmakten förändrat planerna för anskaffning av materiel till marinstridskrafterna. Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten uppgick till 60 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 27 miljoner kronor. Avvikelsen på 33 miljoner kronor hänför sig främst till att flera större projekt avslutats under 2013. Nya projekt som myndigheten beslutat om 2013 är av mindre omfattning och sträcker sig över kortare tidsperioder. Garantier Tabell 2.42 UO 6 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2013-12-31 Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 1 24 10 1 Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU1, rskr. 1998/99:74. Inomstatliga lån Tabell 2.43 UO 6 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2013-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet 300 0 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 350 118 Summa 650 118 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 Riksdagen har beslutat om låneramar på 650 miljoner kronor för inomstatliga lån, exklusive den särskilda krediten för krig och krigsfara på 40 000 miljoner kronor. Utestående lån var 118 miljoner kronor vid utgången av 2013. Övriga krediter Tabell 2.44 UO 6 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2013-12-31 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital 12 000 1 790 Försvarsexportmyndighetens behov av rörelsekapital 7 000 1 Summa 19 000 1 791 Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 19 000 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2013 uppgick till 1 791 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2012:18 Bemanningen av marinens och flygvapnets stående insatsförband Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens bemanning av marinens och flygvapnets stående insatsförband samt central insatsledning. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om bemanningen av marinens och flygvapnets stående insatsförband (skr. 2012/13:97). Regeringen informerar riksdagen löpande genom bl.a. budgetpropositioner om läget i utvecklingen av insatsorganisationen. Regeringens strävan är att denna återrapportering ska vara så öppen som möjligt. Regeringen har i en bilaga till budgetpropositionen för 2014 gett en särskild och fördjupad redovisning av utvecklingen av Försvarsmaktens personalförsörjning. Redovisningen syftade bl.a. till att tillgodose vad riksdagen tillkännagivit om att regeringen måste garantera tillfredsställande information och insyn i frågor om bemanning och tillgänglighet av de stående insatsförbanden (bet. 2012/13:FöU9, rskr. 2012/13:246). Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2013:22 Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser. Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en särskild skrivelse om de åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. 2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Anslag Tabell 2.45 UO 7 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:1 Biståndsverksamhet 28 773 -199 28 512 -261 -0,9 27 843 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa 1 307 1 161 -146 -11,2 1 295 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 972 10 980 8 0,8 926 99:1 Utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete 23 8 -15 -65,9 Övriga anslag 117 115 -2 -1,5 133 Summa 31 192 -189 30 776 -416 -1,3 30 197 Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete. Det omfattar också reformsamarbete i Östeuropa. Utfallet blev 30 776 miljoner kronor, vilket är 416 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utfallet 579 miljoner kronor (1,9 procent) högre. Lägre utgifter för bistånd än anvisat Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 28 512 miljoner kronor, vilket är 261 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Jämfört med 2012 blev utfallet 669 miljoner kronor (2,4 procent) högre. Anslaget minskades med 719 miljoner kronor i vårändringsbudgeten, främst för att finansiera ökade utgifter för ersättningar och bostadskostnader under utgiftsområde 8 Migration. I höständringsbudgeten ökades sedan anslaget med 520 miljoner kronor. Skälet var att antalet personer som söker asyl i Sverige bedömdes bli mindre än vad som tidigare antagits. Medlen kunde därför återföras från migrationsområdet till biståndsanslaget. Sammantaget minskades således anslaget med 199 miljoner kronor jämfört med den ursprungliga budgeten. Lägre utgifter för reformsamarbete i Östeuropa Utfallet för anslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa uppgick till 1 161 miljoner kronor, vilket är 146 miljoner kronor (11,2 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten och 134 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än föregående år. Skillnaden i förhållande till budget och utfallet föregående år beror främst på att samtliga strategier inom detta område löpte ut under 2013. Det blev därmed svårare för berörda myndigheter att planera och bereda nya insatser. Det låga utfallet är tydligast för Moldavien, Serbien, Ukraina, Georgien och Vitryssland. Utgifterna för omstrukturering av Sadev lägre än budget Utfallet för anslaget 99:1 Utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete uppgick till 8 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor (65,9 procent) lägre än anvisat i budgeten. Anslaget har delvis använts för att omstrukturera Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (Sadev) till en ny och mer ändamålsenlig utvärderingsfunktion. Tabell 2.46 Utfall för bistånd 2004-2013 Miljoner kronor 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt utbetalt bistånd 1 19 996 25 120 29 161 29 320 31 607 34 713 32 651 35 360 35 468 37 980 Totalt bistånd i procent av BNI 2 0,78 0,94 1,02 0.93 0,98 1,12 0,97 1,02 0,97 1,02 1 Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen förutom när det gäller avräkningen för Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget där faktiskt utfall som kan klassificeras som bistånd enligt DAC används fr.o.m. 2007. 2 Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används. Anslagstilldelningen för utgiftsområdet är huvudsakligen baserad på bruttonationalinkomstens (BNI) utveckling. Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år och var 2013 en procent av BNI. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Den totala svenska biståndsramen under ett år rapporteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC, som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7, som klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd inom Utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget. Biståndsramen för 2013 uppgår till 38 157 miljoner kronor, vilket motsvarar en procent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell 2.46 redovisas DAC-rapporteringen för åren 2004-2013. Det preliminära utfallet för 2013 är 1,01 procent av BNI enligt DAC:s redovisningsprinciper. Procentandelen för det preliminära utfallet har beräknats med den senaste BNI-prognosen. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.47 UO 7 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 1:1 Biståndsverksamhet 60 250 44 308 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 22 17 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa 2 280 1 302 Summa 62 552 45 627 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 62 552 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 45 627 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 16 925 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 Biståndsverksamhet. De största beloppsmässiga avvikelserna inom detta anslag avser multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivning samt Afrika och multilaterala och internationella organisationer och fonder. Förklaringen till lägre åtaganden är flera. Utestående åtaganden under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet påverkas av att avtal slutits senare än beräknat samt att avtalslängd och avtalsbelopp inte har ökat i den omfattning som var planerat. Det handlar bl.a. om konfliktsituationer i vissa länder, suspendering av bistånd, försenade redovisningar från sammarbetspartner och avvaktan på nya långsiktiga resultatstrategier. Påfyllnadsförhandlingarna av Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och Globala miljöfaciliteten (GEF) slutfördes inte under 2013 som tidigare beräknats. Samtliga strategier knutna till anslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa löpte ut under 2013, vilket innebar att längre avtal inte har kunnat tecknas. Garantier Tabell 2.48 UO 7 Garantier Miljoner kronor eller annan angiven valuta Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2013-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) 1 2 247 USD 12 523 1 924 USD Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) 2 971 SDR 9 388 937 SDR Garantikapital, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) 538 USD 3 504 538 USD Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) 3 343 SDR 3 439 343 SDR Garantier inom biståndsverksamheten 4 10 000 2 270 EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet 5 152 EUR 132 EUR Nordiska investeringsbanken, miljöinvesteringslån 104 EUR 313 35 EUR Garantikapital, Multilaterala investeringsorganet MIGA 6 16 USD 105 16 USD Summa 31 542 1 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2. 2 Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet afDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. 3 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 4 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. 5 Prop. 2013/14:2, bet. 2011/12:FiU11, rskr. 2013/14:41. 6 Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 10,023 den 30 december 2013. Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2013. USD=6,5084 EUR=8,9430 Krediter Tabell 2.49 UO 7 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2013-12-31 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner 1 Obegränsad 0 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv) 2 Obegränsad 0 Kredit för infriande av Sidas garantier 2 Obegränsad 0 Summa 0 1 Prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1 s. 290-292, rskr. 2001/02:34. 2 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). 2.4.8 Utgiftsområde 8 Migration Anslag Tabell 2.50 UO 8 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 4 619 242 5 088 469 10,1 4 103 1:1 Migrationsverket 2 960 257 3 057 98 3,3 2 589 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 305 255 -51 -16,6 204 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 215 122 -93 -43,2 45 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 159 117 -42 -26,4 151 Övriga anslag 1 247 1 232 -16 -1,2 1 155 Summa 9 504 499 9 870 366 3,8 8 248 Utgiftsområdet omfattar frågor som rör migration till och från Sverige, flyktingpolitik inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige. Utfallet uppgick till 9 870 miljoner kronor och är därmed 366 miljoner kronor (3,8 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utgifterna 1 622 miljoner kronor (19,7 procent) högre. Utgifter för mottagandet av asylsökande högre än budgeterat Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 5 088 miljoner kronor. Det är 469 miljoner kronor (10,1 procent) högre än ursprungligen anvisats i statens budget. Jämfört med 2012 var utgifterna 985 miljoner kronor (24,0 procent) högre 2013. Orsakerna till att utgifterna blev högre än beräknat är att antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande ökade samtidigt som fler sökande bodde i anläggningsboende i stället för i eget boende. Antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande ökade från 43 222 till 52 775 personer under 2013. Ökningen beror på en kraftig ökning av antalet asylsökande och ökad svårighet för personer som beviljats uppehållstillstånd att få en kommunplats, vilket gjort att de blivit kvar längre i Migrationsverkets anläggningsboende. Jämfört med 2012 har utgifterna för anläggningsboende ökat med ca 300 miljoner kronor (55 procent). Andelen personer i anläggningsboende ökade från 63 procent till 67 procent vid slutet av året. Till följd av brist på ordinarie hyreslägenheter har Migrationsverkets ökning av antalet boendeplatser i första hand bestått av s.k. tillfälliga anläggningsboenden där kostnaderna är betydligt högre än inom Migrationsverkets ordinarie bostadsbestånd. För att finansiera de ökade utgifterna anvisade riksdagen sammantaget 242 miljoner kronor i vår- respektive höständringsbudgeten. Därtill har anslagskrediten utnyttjats med 254 miljoner kronor. Ökat kapacitetsbehov vid Migrationsverket Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket uppgick till 3 057 miljoner kronor 2013, vilket är 98 miljoner kronor (3,3 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i budgeten och 468 miljoner kronor högre än 2012. Orsaken till att ökningen blev högre än beräknat är främst att det skett en utbyggnad av kapaciteten inom mottagande- och prövningsverksamheten vid Migrationsverket för att möta det ökade antalet asylsökande. Migrationsverket hade vid årets slut 518 fler anställda än vid samma tidpunkt 2012. Jämfört med 2012 har lönekostnaderna ökat med drygt 200 miljoner kronor (17,5 procent). För att finansiera de ökade utgifterna anvisade riksdagen 257 miljoner kronor i vårändringsbudgeten. Fler beviljades uppehållstillstånd jämfört med 2012 Under 2013 ansökte 54 259 personer om asyl i Sverige, vilket är en ökning med 10 372 (23,6 procent) jämfört med föregående år. Syriska medborgare utgjorde den största gruppen med 16 317 sökande. Antalet statslösa har också ökat till följd av konflikten i Syrien, från 2 289 år 2012 till 6 921. Även antalet ansökningar från ensamkommande barn ökade, från 3 578 till 3 852, vilket är en ökning med 7,7 procent jämfört med föregående år. Under 2013 avgjorde Migrationsverket 49 870 asylansökningar varav 24 498 beviljades (49 procent). Under samma period 2012 avgjorde Migrationsverket 36 526 asylansökningar varav 12 576 beviljades (34 procent). Sökande från Syrien, statslösa och sökande från Eritrea beviljades flest uppehållstillstånd under 2013. Antalet personer som beviljades uppehållstillstånd av skyddsskäl uppgick till 28 532, vilket är 11 589 (68,4 procent) fler än 2012. Migrationsverket beviljade 15 357 personer arbetstillstånd under 2013, vilket är en minskning med 1 186 personer (7,2 procent) jämfört med föregående år. Minskningen gäller främst arbetstillstånd som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande, vilket är en minskning med 662 personer (50,4 procent). Under 2013 beviljades 40 026 personer arbets- och uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning, vilket är en minskning med 2,7 procent jämfört med 2012. Kategorin med familjeanknytning utgör den till antalet största gruppen av personer som beviljades uppehållstillstånd under 2013. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.51 UO 8 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 200 146 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 200 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 146 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 54 miljoner kronor. Skälet till avvikelsen är att färre beslut fattats om projektfinansiering än vad som beräknats under 2012 och 2013, på grund av problem med regelverkstolkningar avseende Europeiska flyktingfonden III och Återvändandefonden. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2012:23 Början på något nytt - Etableringsförberedande insatser för asylsökande Riksrevisionen har granskat mottagningssystemet för asylsökande utifrån ett integrationsperspektiv. Granskningen inriktades på Migrationsverkets mottagande av asylsökande samt hur regeringens styrning och uppföljning av systemet fungerar utifrån ambitionen om tidiga insatser för integration. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om etableringsförberedande insatser för asylsökande (skr. 2012/13:139). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:SfU14, rskr. 2012/13:289). 2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Anslag Tabell 2.52 UO 9 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 22 272 22 455 183 0,8 21 443 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 22 200 20 825 -1 375 -6,2 22 151 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. 6 207 5 200 -1 007 -16,2 4 950 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 1 712 1 542 -169 -9,9 1 313 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken 1 773 1 251 -522 -29,4 1 632 4:6 Statens institutionsstyrelse 844 10 849 5 0,6 782 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 636 232 781 145 22,8 698 1:8 Bidrag till psykiatri 863 776 -88 -10,2 916 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 451 -10 378 -73 -16,2 187 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 300 80 368 68 22,5 343 6:2 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak, samt spel 299 247 -52 -17,3 251 4:8 Ersättning för vanvård i den sociala barn- och ungdomsvården 309 159 -150 -48,6 5:2 Insatser för att förverkliga konventionen om barnets rättigheter i Sverige 22 9 -14 -60,7 15 2:6 Insatser för vaccinberedskap 85 1 -84 -98,8 2 Övriga anslag 4 280 4 154 -126 -2,9 4 007 Summa 62 252 312 58 994 -3 258 -5,2 58 690 Utgiftsområdet omfattar hälso- och sjukvårdspolitik, folkhälsopolitik, funktionshinderspolitik, politik för sociala tjänster - omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning - samt barnrättspolitik. Utfallet uppgick till 58 994 miljoner kronor och är därmed 3 258 miljoner kronor (5,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 ökade utgifterna med 304 miljoner kronor (0,5 procent). Lägre utfall än budgeterat för läkemedels- och tandvårdsförmåner Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgick till 20 825 miljoner kronor, vilket är 1 375 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det är även 1 326 miljoner kronor lägre än 2012. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) hade ingen överenskommelse för 2013 för läkemedelsförmånernas kostnader. Kammarkollegiet har i stället betalat ut bidraget till landstingen med belopp som regeringen bestämt i form av ändringsbeslut för anslaget. Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. uppgick till 5 200 miljoner kronor, vilket är 1 007 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Avvikelsen förklaras av att efterfrågan blev lägre än vad regeringen räknade med i budgeten. Utfallet för stimulansbidrag lägre än budgeterat Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 1 251 miljoner kronor, vilket är 522 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Det är 381 miljoner kronor lägre än 2012. Avvikelsen är hänförlig till satsningar avseende 2013, vars medel ej förbrukades fullt ut, samt återbetalningar avseende tidigare års satsningar. Utfall för ersättning för vanvård lägre än budgeterat Utfallet för anslaget 4:8 Ersättning för vanvård i den sociala barn- och ungdomsvården blev 159 miljoner kronor, vilket är 150 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Ersättningsnämnden har betalat 156 miljoner kronor (98 procent) i ersättning för övergrepp eller försummelser. Anslaget har också använts till kostnader för reseersättningar och stödsamtal med sammanlagt 3 miljoner kronor (2 procent). Utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden har ökat mer än beräknat Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden uppgick till 781 miljoner kronor, vilket är 145 miljoner kronor mer än vad som ursprungligen anvisades på statens budget. Att utgifterna ökat beror på volymökningar inom turistvården och sjuk- och tandvårdstjänster. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 232 miljoner kronor, eftersom utgifterna ökat mer än beräknat. Efterfrågan på bilstöd till personer med funktionsnedsättning högre än budgeterat Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning uppgick till 368 miljoner kronor, vilket är 68 miljoner kronor mer än vad som ursprungligen anvisats i statens budget. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 80 miljoner kronor för att möta efterfrågan på bilstöd från personer med funktionsnedsättning. En del av anslagskrediten har även utnyttjats. Antalet beslut om bilstöd uppgick under 2013 till 3 440 stycken, vilket är en ökning med 2 procent från föregående år. Antalet personer som beviljats assistansersättning har stabiliserats, men antalet timmar fortsätter öka Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 22 455 miljoner kronor, en ökning med 1 012 miljoner kronor (4,7 procent) jämfört med 2012. Sedan assistansersättning infördes 1994 har utgifterna för förmånen kontinuerligt ökat. Antalet personer som får assistansersättning har också stadigt ökat liksom det genomsnittliga antalet beviljade timmar per vecka och person. Ökningen av antalet personer som beviljats assistansersättning har stabiliserats de senaste åren. I december 2013 hade 15 900 personer assistansersättning, lika många som i december 2012. Det genomsnittliga antalet timmar har dock fortsatt öka, från 118 timmar per vecka i december 2012 till 121 timmar per vecka i december 2013. Schablonbeloppet som Försäkringskassan betalar ut för varje timme utförd assistans ökar varje år, liksom det högsta möjliga timbeloppet. För 2013 var schablonbeloppet 275 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 308 kronor. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.53 UO 9 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 1:8 Bidrag till psykiatri 30 14 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken 670 526 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 877 827 Summa 1 577 1 367 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 1 577 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 367 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 210 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2012:12 Tandvårdsreformen 2008 - når den alla? Riksrevisionen har granskat om regeringens mål för den tandvårdsreform som genomfördes 2008 har uppnåtts och om statens insatser varit effektiva för att nå målen. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om det statliga tandvårdsstödet (skr. 2012/13:44). Riksdagen har med anledning av regeringens skrivelse givit regeringen tillkänna att snarast följa upp om det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet är rätt utformade och att de var för sig träffar rätt målgrupper och är effektiva medel för att nå tandvårdslagens (1985:125) mål om en god tandhälsa (bet. 2012/13:SoU10, rskr. 2012/13:161). Regeringen har tillsatt en utredning om 2008 år tandvårdsreform (dir. 2014:28). Utredaren ska bl.a. analysera hur den befintliga organisationen och det befintliga systemet för tandvårdssubvention för vuxna kan förbättras för att effektivare bidra till att uppnå målen med tandvårdsstödet samtidigt som god kostnadskontroll säkerställs, analysera besöksfrekvens i olika gruppen samt föreslå vilken eller vilka aktörer som bör ha det övergripande ansvaret för information om det statliga tandvårsstödet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2015. Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2013:4 Mer patientperspektiv i vården - är nationella riktlinjer en metod? Riksrevisionen har granskat om statens styrning genom nationella riktlinjer effektivt kan främja en vård utformad utifrån patientens perspektiv. Regeringen har redovisat sina bedömningar och sina åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om mer patientperspektiv i vården - är nationella riktlinjer en metod? (skr. 2013/14:23). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:SoU8, rskr. 2013/14:156). RiR 2013:20 Statens satsningar på nationella kvalitetsregister - Leder de i rätt riktning? Riksrevisionen har granskat statens satsningar på nationella kvalitetsregister i hälso- och sjukvården. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens satsningar på nationella kvalitetsregister (skr. 2013/14:204). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Anslag Tabell 2.54 UO 10 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 51 320 52 240 920 1,8 54 464 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 27 041 3 200 27 941 900 3,3 24 957 2:1 Försäkringskassan 7 446 7 660 214 2,9 7 623 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 3 764 3 831 67 1,8 3 953 1:7 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 459 2 300 -158 -6,4 1 725 1:3 Handikappersättningar 1 284 1 317 33 2,6 1 277 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård 1 000 1 000 0 0,0 750 Övriga anslag 109 106 -3 -2,7 103 Summa 94 422 3 200 96 394 1 972 2,1 94 853 Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning, bidrag för sjukskrivningsprocessen samt bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvården. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 96 394 miljoner kronor och blev därmed 1 972 miljoner kronor (2,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utfallet 1 541 miljoner kronor (1,6 procent) högre. Det beror främst på att utgifterna för sjukpenning har ökat mellan åren. Utgifterna för sjukpenning har ökat Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 27 941 miljoner kronor, vilket är 900 miljoner kronor (3,3 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Ytterligare medel tillfördes anslaget på höständringsbudgeten med anledning av att utgifterna för sjukpenning ökade mer än beräknat under året. Det i sin tur berodde i huvudsak på ett ökat antal sjukfall. Vidare översteg utfallet för 2012 anvisade medel med 2 331 miljoner kronor, vilket innebar att ett underskott fördes över till 2013. Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 52 240 miljoner kronor. Det är 920 miljoner kronor (1,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgiftsutvecklingen för aktivitetsersättning och sjukersättning är bl.a. beroende av utvecklingen av antalet sjukskrivningar och den demografiska utvecklingen. Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan uppgick till 7 660 miljoner kronor, 214 miljoner kronor (2,9 procent) mer än vad som anvisats i statens budget. De anvisade medlen 2013 var lägre än för 2012 vilket förklaras av att Försäkringskassan för 2011 och 2012 fick tillfälliga medel. Till följd av ett ökat inflöde av ärenden har ett ingående anslagssparande och en del av anslagskrediten förbrukats under 2013. Utfallet för anslaget 1:7 Bidrag för sjukskrivningsprocessen uppgick till 2 300 miljoner kronor, vilket är 158 miljoner kronor (6,4 procent) lägre än anvisat. Endast ca 10 procent av de tilldelade medlen för koordinerade insatser inom bidrag till företagshälsovården har förbrukats. Ökade utgifter för sjukpenning jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 2 985 miljoner kronor (12,0 procent) högre. Ökningen förklaras av att fler sjukfall har påbörjats. Under 2013 beräknas 312 000 sjukfall ha startat som blivit 30 dagar eller längre. Det är en ökning med 7 procent jämfört med 2012. I december 2013 fick 168 000 personer sjukpenning, en ökning med 12,6 procent jämfört med 2012. Av dessa var 109 500 kvinnor och 58 600 män. Utöver dessa fick 8 300 personer rehabiliteringspenning, av dem var 5 600 kvinnor och 2 700 män. I januari 2012 infördes förmånerna sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall. Från och med januari 2013 kan förmånerna även lämnas till en försäkrad vars aktivitetsersättning upphör till följd av att han eller hon fyller 30 år. Antalet personer som fått sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall har ökat med 390 personer till 1 420 personer 2013. Ökningen förklaras delvis av att de första som uppburit tidsbegränsad sjukersättning i maximal tid i december 2012 beviljades sjukpenning i särskilda fall i mars 2013. Även den utökade målgruppen fr.o.m. januari 2013 kan förklara ökningen. Utgifterna för sjukersättning minskade jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 2 225 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än för 2012. Utgifterna för sjukersättning minskade med 2 500 miljoner kronor till 44 600 miljoner kronor. Minskningen beror på att färre personer får sjukersättning. I december 2013 hade 333 000 personer sjukersättning, varav 198 000 kvinnor och 135 000 män. Jämfört med december 2012 är det en minskning med 16 500 personer. Antalet personer med aktivitetsersättning har sedan december 2012 ökat med 2 000 personer. I december 2013 hade 31 000 personer ersättningen. Av dessa var 14 500 kvinnor och 16 500 män. Utgifterna uppgick till 3 100 miljoner kronor, vilket är en liten ökning jämfört med 2012. Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. uppgick till 3 831 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor lägre än 2012. Arbetsskadelivränta betalas ut till personer som drabbats av inkomstförlust på grund av en arbetsskada och står för merparten av arbetsskadeförsäkringens utgifter. Under 2013 hade 43 600 personer arbetsskadelivränta i Sverige, jämfört med 47 500 under 2012. Antal personer med arbetsskadelivränta minskar kontinuerligt eftersom de flesta som nu får livränta finns i åldersgruppen 60-64 år. Färre personer ansöker också om arbetsskadelivränta. Gruppen vars rätt till livränta upphör är därför större än den grupp som beviljas livränta. Ohälsotalet minskar samtidigt som sjukpenningtalet ökar Tabell 2.55 Ohälsomått År 2013 År 2012 Ohälsotalet 26,8 27,0 därav kvinnor 32,0 32,0 därav män 21,8 22,1 Sjukpenningtalet 8,4 7,7 därav kvinnor 10,8 9,8 därav män 6,0 5,6 Källa: Försäkringskassan Ohälsotalet visar antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning eller aktivitetsersättning från socialförsäkringen. Ohälsotalet relaterar till antalet personer i befolkningen mellan 16 och 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar. Det innebär t.ex. att två dagar med halv ersättning blir en dag. Ohälsotalet består till största delen av personer som har sjukersättning, en grupp vars antal förändras relativt långsamt. Ohälsotalet fortsätter att minska även om minskningstakten är lägre än tidigare. Ohälsotalet för kvinnor är oförändrat men har minskat för män. Skillnaden mellan könen har ökat något 2013. Mellan 2012 och 2013 minskade ohälsotalet med 0,7 procent. Det kan jämföras med 2012 då minskningen var 2,5 procent. Minskningstakten för ohälsotalet har varit avtagande sedan 2010. Den fortsatta minskningen beror på att nedgången i sjuk- och aktivitetsersättningsdelen är större än uppgången i sjukpenningdelen. Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per person. Sjukpenningtalet är exklusive försäkrade personer med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning under en tolvmånadersperiod. Alla dagar är omräknade till nettodagar. Sjukpenningtalet minskade markant mellan 2002 och 2010, varefter det har skett en ökning. Under 2013 har sjukpenningtalet fortsatt att öka och skillnaden mellan män och kvinnor har blivit större. Ändringar i regelverket förklarar en del av det ökade sjukpenningtalet. Avskaffandet av den tidsbegränsade sjukersättningen och skärpningen av reglerna för att få stadigvarande sjukersättning har inneburit att fler personer i stället uppbär sjukpenning. Vidare kan ökningen förklaras av att de försäkrade som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen återgått i sjukskrivning efter att ha deltagit i programmet arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Dessa sjukfall blir också i genomsnitt längre än helt nya sjukfall. Ökningen förklaras emellertid också av att det skett en ökning av nya sjukfall. Denna ökning utgörs framförallt av psykiska diagnoser och sker inom alla sektorer och yrkesgrupper och kan inte förklaras av regeländringar eller demografiska förändringar i arbetskraften. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.56 UO 10 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård 3 000 3 000 1:7 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 250 1 000 Summa 4 250 4 000 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 4 250 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 000 miljoner kronor, vilket innebär en avvikelse med 250 miljoner kronor. Avvikelsen beror på att den s.k. rehabiliteringsgarantin för 2014 (överenskommelse med SKL träffades 2013) beräknades uppgå till 1 000 miljoner kronor men blev 750 miljoner kronor. 2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Anslag Tabell 2.57 UO 11 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:1 Garantipension till ålderspension 16 945 16 751 -194 -1,1 18 035 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 13 885 13 883 -2 0,0 14 226 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 8 031 8 182 152 1,9 7 949 1:4 Äldreförsörjningsstöd 618 658 41 6,6 588 2:1 Pensionsmyndigheten 522 511 -11 -2,1 545 Summa 40 000 39 985 -15 0,0 41 342 Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Inkomstrelaterad ålderspension redovisas under avsnittet 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 39 985 miljoner kronor och blev därmed 15 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 minskade utgifterna med 1 356 miljoner kronor (3,3 procent). Utfallet för utgiftsområdet nära budget Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 16 751 miljoner kronor, vilket är 194 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än det anvisade beloppet. Både antalet förmånstagare och de retroaktiva utgifterna blev lägre än beräknat. Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 8 182 miljoner kronor, vilket är 152 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisats på budgeten. Det beror på att fler pensionärer än beräknat fått bostadstillägg, men även på att Pensionsmyndigheten hunnit med att handlägga fler ärenden än beräknat. Utgifterna för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd uppgick till 658 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor (6,6 procent) högre än anvisat. Det innebär att anslagskrediten utnyttjades med i princip samma belopp. Både antalet pensionärer som fick äldreförsörjningsstöd och det genomsnittliga utbetalda beloppet blev högre än beräknat. Detta beror dels på den relativt höga invandringen under de två senaste åren, dels har Pensionsmyndigheten handlagt fler ärenden än beräknat. Utgifter för garantipension och efterlevandepensioner blev lägre än 2012 Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension blev 1 284 miljoner kronor (7,1 procent) lägre än föregående år. Garantipensionen avräknas mot inkomst- och tilläggspensionen. Det innebär att om inkomst- och tilläggspensionen ökar i förhållande till prisbasbeloppets förändring, så minskar garantipensionen. Minskningen beror alltså på att inkomst- och tilläggspensionen har blivit högre. Dessutom har nya ålderspensionärer inkomstgrundad pension i större omfattning än äldre ålderspensionärer. De nya ålderspensionärerna har också högre genomsnittlig inkomstpension än vad befintliga pensionärer har. Därför är det en lägre andel av de nya pensionärerna som får garantipension. Antalet garantipensionärer minskar med andra ord på lång sikt. Ungefär 762 000 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2013, vilket är 44 000 färre än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 21 700 kronor per år 2013, en minskning med 400 kronor per år sedan 2012. Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 13 883 miljoner kronor, vilket är 343 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än föregående år. Änkepension svarar för ungefär 95 procent av utgifterna under anslaget. Eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet personer med änkepension successivt. Mellan 2012 och 2013 minskade de med ca 12 000 personer, till 298 000 personer. Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 8 182 miljoner kronor. Det är en ökning med 233 miljoner kronor (2,9 procent) jämfört med 2012. Ökningen beror på en regeländring som höjer det maximala bostadstillägget. Bostadstillägget för ålderspensionärer höjdes i två steg, 2012 och 2013. Från och med den 1 januari 2013 höjdes bostadstillägget med 170 kronor per månad för ensamstående, vilket medför att den totala höjningen sedan 2012 är 340 kronor per månad och hushåll. En annan förklaring till ökningen är högre boendekostnader för pensionärerna. Antalet bostadstillägg till pensionärer uppgick under 2013 till 275 000 personer, en ökning med 11 000 personer. För 2013 var det genomsnittliga årsbeloppet 28 900 kronor, en ökning med 200 kronor eller 0,7 procent jämfört med 2012. Höjningen av ålderspensionen under 2012 och 2013 har motverkat ökningen av utgifter för bostadstillägg och medfört en lägre ökningstakt än vad som annars skulle skett. De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd är 658 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner kronor högre än föregående år. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd har ökat med 10,8 procent jämfört med 2012 och uppgår till 17 400 personer 2013. Det genomsnittliga årsbeloppet har ökat med 3,3 procent och uppgår till 37 800 kronor 2013. Ökningen beror på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år utan det krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. En annan förklaring till ökningen är att årsbeloppet för skälig levnadsnivå har höjts. Övriga krediter Tabell 2.58 UO 11 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2013-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 9 000 0 Riksdagen har beslutat om en räntekontokredit inom utgiftsområdet. Räntekontokrediten är på 9 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Krediten var inte utnyttjad vid årsskiftet. Maximalt utnyttjad kredit under 2013 var 1 239 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Pensionsmyndigheten har, avseende dess årsredovisning för 2013, fått en revisionsberättelse med upplysning. Riksrevisionen lämnar en upplysning när den bedömer att det finns information av särskild betydelse i årsredovisningen som den vill fästa uppmärksamhet på. Riksrevisionen lämnar följande upplysning av särskild betydelse. Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på redovisning av inkomstpension i årsredovisningen. Av Pensionsmyndighetens regleringsbrev framgår att inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling ska redovisas i ett särskilt avsnitt i resultatredovisningen. Redovisningen regleras i socialförsäkringsbalken samt i förordningen (2002:780) om beräkning av balanstal. Detta redovisas i årsredovisningen i avsnitt 8 Resultatredovisning inkomstpensionssystemet. Som framgår av årsredovisningen är redovisningen i detta avsnitt en sammanställning som delvis baseras på uppgifter från andra aktörer än Pensionsmyndigheten, den baseras också delvis på preliminära uppgifter. Revisionen har omfattat uppgifter från och beräkningar utförda av Pensionsmyndigheten. Uppgifter från andra aktörer har inte reviderats av Riksrevisionen. I avsnitt 8 redovisar Pensionsmyndigheten jämförelsetal från tidigare års Orange rapport. Dessa jämförelsetal har inte reviderats av Riksrevisionen. I avsnitt 8.3 Prognos balanstalet redovisar Pensionsmyndigheten ett antal prognoser för balanstalets utveckling över ett antal år. Detta avsnitt har inte reviderats av Riksrevisionen. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2013:7 Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd till pensionärer - når förmånerna fram? Riksrevisionen har granskat om regeringens och Pensionsmyndighetens hantering av tilläggsförmånerna till ålderspensionen, dvs. bostadstillägg till pensionärer, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, har medfört att riksdagens syfte med förmånerna uppnås och om administrationen av tilläggsförmånerna är effektiv. Regeringen har redovisat sina bedömningar och vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd (skr. 2013/14:45). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:SfU7, rskr. 2013/14:152). 2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Anslag Tabell 2.59 UO 12 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:2 Föräldraförsäkring 36 389 36 720 331 0,9 34 556 1:1 Allmänna barnbidrag 24 713 24 723 10 0,0 24 281 1:7 Pensionsrätt för barnår 6 468 6 468 6 327 1:8 Bostadsbidrag 4 411 4 533 122 2,8 4 432 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 3 049 250 3 147 98 3,2 3 000 1:3 Underhållsstöd 2 187 2 052 -135 -6,2 2 064 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner 36 15 -21 -57,7 19 Övriga anslag 885 876 -9 -1,0 900 Summa 78 137 250 78 533 396 0,5 75 579 Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 78 533 miljoner kronor. Det är 396 miljoner kronor (0,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utgifterna 2 954 miljoner kronor (3,9 procent) högre. Att utgifterna blev högre än för 2012 beror främst på att utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring ökade med 2 164 miljoner kronor (6,3 procent). Föräldrapenningen står för drygt 70 procent av utgifterna inom anslaget. Utgiftsökningen beror dels på en högre medelersättning för föräldrapenningen, dels på att ca 670 000 fler dagar med föräldrapenning har betalats ut jämfört med 2012. Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning har ökat. Fler sjuka barn ledde till högre utgifter än beräknat för tillfällig föräldrapenning Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 36 720 miljoner kronor, vilket är 331 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Det innebar att anslagskrediten utnyttjades. Orsaken är att utgifterna för tillfällig föräldrapenning, som används vid vård av barn, blev betydligt högre än beräknat. En förklaring är att fler insjuknade i influensa under perioden januari-april 2013. Grundnivån i föräldraförsäkringen har dessutom höjts 2013. Utgifterna för anslaget 1:1 Allmänna barnbidrag har ökat med 441 miljoner kronor (1,8 procent) jämfört med föregående år. Det beror framför allt på att antalet barn i åldern 0-15 år i befolkningen har ökat. I december 2012 var 1 710 844 barn 0-15 år. I december 2013 uppgick antalet barn i samma ålder till 1 745 287. Det beror även på att utgifterna för flerbarnstillägg har ökat på grund av att antalet trebarnsfamiljer har ökat. Utgifterna för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev 2 052 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor lägre än anvisat på statens budget. Det lägre utfallet beror på att antalet barn som får förmånen har minskat. Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 4 533 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor högre än anvisat i budgeten. Även här utnyttjades anslagskrediten. Orsaken till att utgifterna blev högre än beräknat är att antalet hushåll (främst hushåll med barn) som uppbar bidrag ökade under 2013. Ökningen kan förklaras dels av att fler hushåll fått en lägre inkomst på grund av arbetslöshet, dels av kvardröjande effekter av regeländringarna som trädde i kraft fr.o.m. 2012 som medförde att fler hushåll blev berättigade till bostadsbidrag. Ökning av andelen barn vars föräldrar beviljas vårdbidrag Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn blev 3 147 miljoner kronor, vilket är 98 miljoner kronor högre än ursprungligen anvisat på statens budget. På höständringsbudget anvisades ytterligare 250 miljoner kronor eftersom utgifterna ökade mer än beräknat. Dessutom fanns ett negativt överföringsbelopp på 171 miljoner kronor från utgången av 2012. Orsaken till det högre utfallet är en fortsatt ökning av andelen barn vars föräldrar beviljas vårdbidrag. Barn som beviljas vårdbidrag inom diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom står för en majoritet av de nybeviljade vårdbidragen. Färre barn adopterades under 2013 Utfallet för anslaget 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner blev 15 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor (57,7 procent) lägre än anvisat på statens budget. Antalet utbetalade adoptionsbidrag har minskat kraftigt (-33 procent) under de senaste fyra åren. Det lägre antalet utbetalade bidrag kan förklaras av en trendmässig minskning av antalet adopterade barn till Sverige. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2010:22 Underhållsstödet - för barnets bästa? Riksrevisionen har granskat om underhållsstödet är ett ändamålsenligt verktyg inom den ekonomiska familjepolitiken och om systemet hanteras effektivt. Regeringen har lämnat en redovisning med anledning av granskningsrapporten i årsredovisningarna för staten 2010, 2011 respektive 2012. Betänkandet Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51), bereds fortfarande inom Regeringskansliet. Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1, utgiftsområde 12, s. 28) bedömningen att det finns behov av mer stöd och rådgivning om civilrättslig underhållsreglering utanför underhållsstödet. Regeringen utreder för närvarande hur föräldrar kan få sådant stöd samt vilken instans som kan bistå föräldrar med sådant stöd. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med de åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. 2.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Anslag Tabell 2.60 UO 13 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 5 927 5 542 -385 -6,5 3 888 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 916 1 668 -248 -12,9 855 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 1 783 930 -853 -47,8 444 1:1 Integrationsåtgärder 243 205 -38 -15,6 92 1:5 Hemutrustningslån 217 106 -110 -51,0 1 106 Övriga anslag 391 385 -6 -1,6 368 Summa 10 476 8 836 -1 640 -15,7 6 753 Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering och jämställdhetspolitik. Utgifterna uppgick till 8 836 miljoner kronor och är därmed 1 640 miljoner kronor (15,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 ökade utgifterna med 2 083 miljoner kronor (30,8 procent). Färre kommunmottagna flyktingar än beräknat för 2013 Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 5 542 miljoner kronor, vilket är 385 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet beror främst på att antalet kommunmottagna flyktingar blev färre än vad som antogs i statens budget. Kommunerna tog under 2013 emot 33 797 personer, vilket är 6 247 personer färre än beräknat i statens budget. Det lägre utfallet beror även på förseningar i Migrationsverkets ärendehantering, på grund av det stora antalet asylsökande. Det innebär att ett stort antal beviljade ansökningar under 2013 kommer att betalas ut till kommunerna först under 2014. Det gäller framför allt ersättningar för ensamkommande barn och ungdomar. Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare blev 930 miljoner kronor (47,8 procent) lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2013. Orsaken är framför allt ett lägre utnyttjande av etableringslotsarnas tjänster. Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 248 miljoner kronor (12,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är ett lägre antal nyanlända i etableringsinsatser än beräknat. Utfallet för anslaget 1:5 Hemutrustningslån blev 110 miljoner kronor lägre än beräknat. Anledningen är att utbetalda lån till kommunmottagna flyktingar, vilka är målgruppen för hemutrustningslån, blev lägre än beräknat. Kommunerna tog emot fler flyktingar 2013 jämfört med 2012 Utgifterna för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 1 654 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Det högre utfallet beror främst på att kommunerna tagit emot betydligt fler flyktingar 2013 jämfört med föregående år. Antalet kommunmottagna flyktingar har ökat från 18 791 personer 2012 till 33 797 personer 2013. Antalet barn och ungdomar ökade från 8 384 till 16 655, varav ensamkommande barn var 2 207 under 2012 och 2 285 under 2013. Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare har ökat med 813 miljoner kronor jämfört med 2012. Anledningen är ett högre antal nyanlända invandrare som har rätt till etableringsersättning. Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare blev 486 miljoner kronor högre än 2012. Orsaken är att antalet nyanlända i etableringsuppdraget har ökat. Utgifterna för anslaget 1:5 Hemutrustningslån minskade med 999 miljoner kronor jämfört med 2012. Minskningen beror på att anslaget under första kvartalet 2012 belastades med en engångsutbetalning på 1 000 miljoner kronor till följd av omläggningen från lånefinansiering till anslagsfinansiering av hemutrustningslånen. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.61 UO 13 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 1 400 1 262 1:6 Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare 72 67 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 239 77 Summa 1 711 1 406 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 1 711 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 406 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 305 miljoner kronor. Avvikelsen för anslag 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare beror på att behovet blev lägre på grund av färre nyanlända och därmed lägre nyttjande av etableringslotsar än vad som beräknats i budgetpropositionen för 2013. 2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Anslag Tabell 2.62 UO 14 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 31 176 31 780 604 1,9 31 004 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 17 357 17 040 -316 -1,8 16 178 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 7 893 8 862 969 12,3 7 076 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 6 994 25 7 108 114 1,6 7 203 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 400 1 131 2 447 1 047 74,8 2 733 1:6 1 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 1 425 1 507 82 5,8 1 469 Övriga anslag 989 976 -13 -1,3 969 Summa 67 233 1 156 69 721 2 488 3,7 66 633 1 Inkl. den svenska medfinansieringen Utgiftsområdet omfattar områdena arbetsmarknad och arbetsliv och består i huvudsak av arbetsförmedling, utgifter för arbetsmarknadspolitiska program, bidrag till arbetslöshetsersättning och lönegarantiersättning samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen. Utfallet uppgick till 69 721 miljoner kronor, vilket är 2 488 miljoner kronor (3,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utfallet 3 088 miljoner kronor (4,6 procent) högre. Högre utgifter för bidrag till lönegarantiersättning Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 31 780 miljoner kronor, vilket är 604 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det är utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning som har ökat, de blev 600 miljoner kronor högre än beräknat. Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 8 862 miljoner kronor, vilket är 969 miljoner kronor (12,3 procent) högre än anvisat i budgeten. Anslaget hade ett ingående anslagssparande på 1 205 miljoner kronor under 2013. Utgifterna under anslaget påverkas främst av omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen. Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 17 040 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror på att antalet beslut om lönebidrag har minskat mer under 2013 än vad som tidigare bedömts. Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning uppgick till 2 447 miljoner kronor, vilket är 1 047 miljoner kronor (74,8 procent) högre än anvisat i statens budget. I vår- och höständringsbudgetarna anvisades ytterligare 1 131 miljoner kronor eftersom antalet anställda i företag försatta i konkurs fortsatt att öka mer än beräknat. Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader högre än beräknat Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 7 108 miljoner kronor, vilket är 114 miljoner kronor högre än anvisade medel men 95 miljoner kronor lägre än föregående år. Arbetsförmedlingen fick 2012 en förstärkning av sina förvaltningsresurser och har sedan under 2013 vidtagit ett antal åtgärder för att anpassa verksamheten till anslagna medel 2013. Ny- och ersättningsrekryteringar har stoppats och visstidsanställda har bara i begränsad omfattning erbjudits fortsatt anställning under året. Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade jämfört med föregående år Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökade med 776 miljoner kronor mellan åren. Det är en ökning av utgifterna för såväl arbetslöshetsersättningen som aktivitetsstödet. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd ökade under 2013 jämfört med 2012. I samband med 2013 års ekonomiska vårproposition utökades antalet programplatser utanför garantierna. Volymerna i garantiprogrammen 2013 har ökat i större omfattning än vad som ursprungligen bedömdes. Utgifterna har även påverkats av att arbetslösheten blev högre än vad som bedömts, vilket gav ett högre inflöde i de s.k. garantiprogrammen hos Arbetsförmedlingen. Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade med 1 786 miljoner kronor mellan åren. Utgifterna under anslaget påverkas främst av omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen. Av de öppet arbetslösa fick 37 procent arbetslöshetsersättning i september 2013, enligt uppgifter i Arbetsförmedlingens årsredovisning. Utvecklingen för andelen ersättningstagare har under några år varit avtagande, men har planat ut. Av samtliga inskrivna arbetslösa under 2013 deltog i genomsnitt 47 procent i arbetsmarknadspolitiska program, vilket innebär en ökning med en procentenhet jämfört med 2012. Det största programmet är jobb- och utvecklingsgarantin som 2013 svarade för 52 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 och 2 var 2013 i genomsnitt 64 440 personer, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med 2012. En allt större andel av deltagarna har varit i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 och 2 i mer än 450 ersättningsdagar. 2013 ingick i genomsnitt 34 196 arbetssökande per månad i sysselsättningsfasen jämfört med 31 432 personer 2012. I sysselsättningsfasen uppgick andelen kvinnor 2013 till 47 procent och andelen män till 53 procent. Andelen utrikesfödda deltagare var 34 procent och andelen deltagare med funktionsnedsättning 37 procent. Utgifterna för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ökade mellan åren med 862 miljoner kronor. De särskilda subventionerade anställningarna för arbetssökande med funktionsnedsättning, dvs. anställningar med lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklingsanställning och offentligt skyddat arbete har sammantaget ökat 2013. En förklaring till ökningen är att den prioritering som gjorts av insatser till de personer som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden har gett effekt. Uppgången gäller trygghetsanställningar och utvecklingsanställningar. Den minskning av antalet anställningar med lönebidrag som pågått sedan fler år tillbaka har fortsatt. Utgifterna för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning minskade med 286 miljoner kronor mellan åren. Antalet personer som fick lönegarantiersättning var 34 187 stycken under 2013, en ökning med 4,2 procent. Det genomsnittliga antalet dagar som ersättning betalades ut var oförändrat jämfört med föregående år. Den genomsnittliga ersättningen per person har minskat med 11,3 procent. Antalet företagskonkurser och företagsrekonstruktioner var 3 564 stycken, en ökning med 11,3 procent. Den utdragna lågkonjunkturen i Sverige har 2013 inneburit en ökning av antalet konkurser och rekonstruktioner jämfört med 2012. Att detta inte har inneburit en ökad bidragsutbetalning har sin orsak i att Saab-koncernens rekonstruktion 2011, och senare konkurs, belastar utfallen för såväl 2011 som 2012. Antalet arbetslösa har ökat Tabell 2.63 Arbetslöshet Antal personer 2013 Procent 2013 Antal personer 2012 Procent 2012 Antal arbetslösa, 15?74 år 410 900 403 000 - därav heltidsstuderande 137 800 33,5 125 600 31,2 - därav personer med utomnordiskt ursprung 137 700 33,5 128 300 31,8 - därav långtidsarbetslösa 121 200 29,5 120 700 30,0 - därav långtidsarbetslösa personer med utomnordiskt ursprung 54 300 13,2 48 800 12,1 - därav ungdomar, 15?24 år 156 200 38,0 153 200 38,0 Arbetslösheten, 15?74 år (arbets-lösa som andel av arbetskraften) 8,0 8,0 Ungdomsarbetslös-heten, 15-24 år (arbetslösa ungdomar som andel av samtliga ungdomar i arbetskraften) 23,6 23,7 Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2012 respektive 2013. Källa: SCB. Tabellen visar att det genomsnittliga antalet arbetslösa enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU) har ökat med 7 900 personer mellan 2012 och 2013. Antalet arbetslösa som är heltidsstuderande har ökat med 12 200 personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, har ökat något. Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung har ökat och likaså antalet personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet. Ungdomar 15-24 år utgör 38,0 procent av samtliga arbetslösa. Deras antal har ökat 2013, men som andel av de arbetslösa är det ingen förändring mellan åren. Som andel av arbetskraften har ungdomsarbetslösheten minskat och uppgick till 23,6 procent under 2013. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.64 UO 14 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska-program och insatser 4 500 3 651 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 12 500 11 030 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 1 807 1 569 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 9 8 2:1 Arbetsmiljöverket 18 18 Summa 18 834 16 276 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 18 834 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 16 276 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 558 miljoner kronor. Avvikelsen beror på att det finns en stor osäkerhet i budgeteringen av de utestående åtagandena som bl.a. beror på längden och omfattningen av besluten om insatser och vid vilken tidpunkt arbetsgivare och anordnare av insatser rekvirerar bidrag. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2013:6 Ungdomars väg till arbete - individuellt stöd och matchning mot arbetsgivare Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning och Arbetsförmedlingens arbete för att stödja ungdomars etablering på arbetsmarknaden är effektivt. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om ungdomars väg till arbete (skr. 2013/14:35). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:AU3, rskr. 2013/14:157). RiR 2013:17 Ett steg in och en ny start - hur fungerar subventionerade anställningar för nyanlända? Riksrevisionen har granskat två former av subventionerade anställningar som riktar sig till nyanlända i Sverige: instegsjobb och nystartsjobb. Stöden infördes 2007. Syftet med granskningen är att svara på hur väl stöden fungerar för nyanländas arbetsmarknadsetablering och integration. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om subventionerade anställningar för nyanlända (skr. 2013/14:199). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Anslag Tabell 2.65 UO 15 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:2 Studiemedel m.m. 14 286 413 12 859 -1 427 -10,0 12 697 1:3 Studiemedelsräntor m.m. 3 836 5 3 853 16 0,4 4 292 1:1 Studiehjälp m.m. 3 472 3 474 2 0,1 3 667 1:6 Centrala studiestödsnämnden m.m. 329 294 -35 -10,5 322 Övriga anslag 102 87 -16 -15,3 89 Summa 22 026 418 20 567 -1 459 -6,6 21 068 Utgiftsområdet omfattar utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Området omfattar även utgifter för att hantera studiestöden, vilket huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden. Även ärendehanteringen inom Överklagandenämnden för studiestöd ingår i utgiftsområdet. Utfallet uppgick till 20 567 miljoner kronor och blev därmed 1 459 miljoner kronor (6,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utgifterna 501 miljoner kronor (2,4 procent) lägre. Lägre utgifter för studiemedel än budgeterat Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel m.m. uppgick till 12 859 miljoner kronor, vilket är 1 427 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används till utgifter för studiebidrag, tilläggsbidrag och pensionsavgifter. För studiebidraget finns två olika nivåer: en generell nivå där bidragsdelen är 31,3 procent av totalbeloppet för studiemedel (studiebidrag och studielån) och en högre nivå där bidragsdelen är 73 procent av totalbeloppet. Det är främst utgifterna för studerande med rätt till den högre bidragsnivån som har blivit lägre än anvisade medel. Inom denna grupp är det huvudsakligen utgifterna för studier på grundskolenivå och gymnasial nivå till vuxna studerande som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning som blev lägre än anvisade medel. Så har det även sett ut tidigare år, vilket främst beror på att antalet studerande har varit färre än det antal studerande som anslaget beräknats för. Utfallet för anslaget 1:6 Centrala studiestödsnämnden m.m. blev 35 miljoner kronor eller 10,5 procent lägre än anvisade medel i statens budget. Det lägre utfallet är en följd av att Centrala studiestödsnämnden anpassar sin verksamhet för att möta de kostnader som en kommande förnyelse av systemen medför. Lägre utgifter för studiemedelsräntor jämfört med 2012 De totala utgifterna på utgiftsområdet blev lägre än 2012. Det beror framför allt på anslaget 1:3 Studiemedelsräntor m.m. Det blev lägre än föregående år, vilket främst är en följd av en lägre räntenivå. Utfallet för anslaget minskade med 439 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp m.m. blev 193 miljoner kronor lägre än föregående år. Det minskade utfallet förklaras av ett minskat antal studerande med studiehjälp. Antalet studerande som fick studiehjälp under 2013 var 424 275 stycken. Det är en minskning med 20 280 personer, 5 procent, jämfört med 2012. Förändringen av antalet personer med studiehjälp följer befolkningsutvecklingen i åldern 16-20 år. Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel m.m. ökade med 162 miljoner kronor jämfört med föregående år. Antalet studerande som fick studiemedel under 2013 var 471 950 stycken. Det är en ökning med 4 800 personer, 1 procent, jämfört med 2012. Det ökade utfallet förklaras av att antalet studerande med studiemedel har ökat och att prisbasbeloppet har ökat jämfört med 2012. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.66 UO 15 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 1:5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 7 2 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 7 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 miljoner kronor. Utlåning Tabell 2.67 UO 15 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2013-12-31 Studielån 183 000 182 432 Låneramen för studielån uppgick till 183 000 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2013 var 182 432 miljoner kronor. 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Anslag Tabell 2.68 UO 16 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 5 163 -12 5 006 -157 -3,0 4 604 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 3 676 3 671 -5 -0,1 3 658 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning 2 672 350 2 892 221 8,3 2 083 2:69 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. 2 765 10 2 759 -6 -0,2 2 748 2:72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 256 2 256 2 225 2:6 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 1 896 1 896 1 887 2:4 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 1 842 1 842 1 833 2:7 Göteborgs universitet: Grundutbildning 1 827 6 1 833 6 0,3 1 789 2:5 Lunds universitet: Grundutbildning 1 788 10 1 798 10 0,5 1 764 2:9 Stockholms universitet: Grundutbildning 1 545 1 632 87 5,6 1 536 2:10 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 1 448 1 448 1 430 2:3 Uppsala universitet: Grundutbildning 1 362 8 1 438 76 5,6 1 399 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 1 377 1 377 1 362 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 591 1 350 -241 -15,1 632 2:13 Linköpings universitet: Grundutbildning 1 318 6 1 347 29 2,2 1 325 2:16 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 1 339 1 339 1 307 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning 1 303 1 303 1 106 2:11 Umeå universitet: Grundutbildning 1 209 5 1 214 5 0,4 1 219 2:12 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning 993 993 987 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 990 6 967 -22 -2,3 1 037 2:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 1 021 -5 576 -445 -43,6 559 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet 460 394 -66 -14,3 377 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 523 338 -185 -35,4 277 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 167 138 -28 -17,1 116 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 119 12 125 7 5,6 118 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 104 90 -14 -13,7 95 1:13 Utveckling av vuxenutbildning m.m. 9 1 -8 -86,9 8 Övriga anslag 16 378 57 16 462 84 0,5 16 355 Summa 57 137 452 56 484 -653 -1,1 53 837 Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högre utbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. Utfallet uppgick till 56 484 miljoner kronor och är därmed 653 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 ökade utgifterna med 2 648 miljoner kronor (4,9 procent). För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslaget erhålls. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför inga avvikelser mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns. Försenade rekryteringar av internationella forskare ger lägre utfall Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation blev 5 006 miljoner kronor. Det är 157 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än anvisat. Det lägre utfallet gäller främst forskningsfinansiering och forskningsinfrastruktur samt klinisk behandlingsforskning. Ett uppdrag för rekrytering av internationella forskare lämnades till myndigheten under senare delen av 2013 vilket har påverkat utfallet. Myndigheten har även inväntat en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting vilket inneburit att utgifterna för klinisk behandlingsforskning har uteblivit. Utgifterna för anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 2 892 miljoner kronor. Det är 221 miljoner kronor (8,3 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. 1 456 miljoner kronor avser utbetalat statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar. Under 2013 har Myndigheten för yrkeshögskolan betalat ut medel för 24 252 årsplatser, vilket är en ökning med 2 635 årsplatser jämfört med föregående år. Under 2013 har även 794 miljoner kronor som avser statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå betalats ut av Statens skolverk. I vårändringsbudgeten ökades tillfälligt medlen för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå med 350 miljoner kronor. Anledningen är att åtgärderna inom utbildningssystemet måste anpassas på grund av den utdragna lågkonjunkturen. Färre deltagare i gymnasiala lärlingsutbildningar ger lägre utfall än beräknat Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 1 350 miljoner kronor, vilket är 241 miljoner kronor (15,1 procent) lägre än anvisat. Avvikelsen förklaras i huvudsak av att antalet deltagare i gymnasial lärlingsutbildning och antalet deltagare i befattningsutbildning för rektorer varit färre än beräknat. Avvikelsen förklaras även av att medel inte förbrukats för statsbidrag till skolhuvudmän som inrättat karriärsteg för lärare. Utfallet för anslaget 2:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. blev 576 miljoner kronor, vilket är 445 miljoner kronor (43,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna blev lägre än vad som fördelats för forskningsmedel, vidareutbildning av obehöriga lärare, utveckling av verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildningen och stimulansmedel för sammanslagningar. Utgifterna för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 338 miljoner kronor, vilket är 185 miljoner kronor (35,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Avvikelsen beror på ett lägre antal sökande till fortbildning av såväl lärare och fritidspedagoger som rektorer. Avvikelsen har även uppstått på grund av valet av kurser eftersom kostnaden för kurserna varierar. Ny proposition för forskning och innovation Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation blev 402 miljoner kronor högre än föregående år. Anslaget anvisades ökade medel 2013 i enlighet med propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13UbU3, rskr. 2012/13:151). Ökningen avser insatser dels för att stärka kvaliteten i svensk forskning, dels för att stärka vissa områden som har särskild stor betydelse för samhälle och näringsliv. Utgifterna för statligt stöd till vuxenutbildning ökade jämfört med 2012 Utfallet för anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 810 miljoner kronor högre än 2012. Anvisade medel för anslaget ökade 2013 bl.a. med anledning av fortsatt satsning på yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå (yrkesvux) och lärlingsutbildning för vuxna (lärlingsvux). Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 718 miljoner kronor högre än 2012. För att stödja och stimulera olika insatser för skolhuvudmännens verksamhetsutveckling och för annat centralt initierat utvecklingsarbete inom utbildningssystemet ökade anslagets anvisade medel 2013 med 732 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning blev 197 miljoner kronor högre än föregående år. Anslaget anvisades ökade medel 2013 till en förstärkning av satsningen på SciLifeLab, ett vetenskapligt centrum för storskaliga gen- och proteinstudier inom molekylärbiologisk och medicinsk forskning. Anslaget anvisades även ökade medel till läkemedelsutveckling. SciLifeLab har under 2013 utvecklats till att bli en nationell forskningsresurs. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.69 UO 16 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 295 318 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet 37 35 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 407 122 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 350 2 753 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 14 204 10 641 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 1 055 1 083 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 159 732 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer 2 800 2 513 4:1 Internationella program m.m. 153 90 Summa 24 460 18 287 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 24 460 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 18 287 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 6 173 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 3:1 Forskning och forskningsinformation och anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet. Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 3:1 Forskning och forskningsinformation uppgick till 14 204 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 10 641 miljoner kronor. Avvikelsen på 3 563 miljoner kronor beror bl.a. på att den internationella rekryteringen av forskare och rådsprofessurer för forskning inte kunnat genomföras under 2013. För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet uppgick det beslutade beställningsbemyndigandet till 1 295 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 318 miljoner kronor. Avvikelsen på 977 miljoner kronor beror bl.a. på att Skolverket under 2013 inte hann ingå avtal om karriärtjänster. Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer överskreds med 28 miljoner kronor. Skälet till överskridandet är att medlemsavgifterna som finansieras genom anslaget blev högre än beräknat. Nivån på avgifterna påverkas bl.a. av BNP-utveckling och valutakursförändringar. Garantier Tabell 2.70 UO 16 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2012-12-31 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers Tekniska Högskola AB 1 Obegränsad 396 1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2012. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Regionala etikprövningsnämnden i Lund har, avseende sin årsredovisning för 2013, fått en revisionsberättelse med reservation. Riksrevisionen uttalar sig med reservation om den drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att de inte är genomgripande för årsredovisningen eller om Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Beslutad och undertecknad årsredovisning kom in till regeringen den 19 mars 2014. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2006:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen för Regionala etikprövningsnämnden i Lund har därmed lämnats för sent. Revisionsberättelsen för Regionala etikprövningsnämnden i Lund innehåller också en upplysning. Riksrevisionen lämnar en upplysning när den bedömer att det finns viktig och oväntad information i årsredovisningen som den vill fästa uppmärksamhet på. Riksrevisionen lämnar följande upplysning av särskild betydelse. Tidigare inlämnad årsredovisning för 2013, daterad 2014-02-13 var vid avlämnande av revisionsberättelsen inte beslutad och inte heller undertecknad av samtliga nämndordföranden i enlighet med 6 § förordningen (2007:1069) med instruktion för regionala etikprövningsnämnder och 2 kap. 8 § förordningen (2000:606) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionen kunde därför inte inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för ett revisionsuttalande i tidigare avlämnad revisionsberättelse daterad 2014-03-12. Rymdstyrelsen har, avseende sin årsredovisning för 2013, fått en revisionsberättelse med reservation. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Rymdstyrelsen har under 2013 felaktigt finansierat bidragsutbetalningar om 778 000 kronor genom att avräkna anslaget 3:6, anslagsposten 1 Avgifter till internationella organisationer. Bidragsutbetalningarna skulle ha finansierats med medel som Rymdstyrelsen erhållit från andra statliga myndigheter. Korrigering av den felaktiga anslagavräkningen har gjorts i årsredovisningen genom att utgifterna på ovan nämnda anslag minskats. Motsvarande korrigering har inte kunnat göras i statsredovisningssystemet Hermes per 2013-12-31. Detta medför att årets utgående överföringsbelopp i anslagsredovisningen är 778 000 kronor högre än vad som redovisats i Hermes och därmed är anslagsutnyttjandet för högt med motsvarande belopp. Enligt 2 kap. 1 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheter senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Rymdstyrelsens årsredovisning för 2013 lämnades till regeringen den 19 mars 2014 och har därmed inkommit för sent. Även Universitets- och högskolerådet har, avseende sin årsredovisning för 2013, fått en revisionsberättelse med reservation. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Universitets- och högskolerådet har inte bruttoredovisat avgiftsintäkter för högskoleprovet mot anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet, ap. 1 i enlighet med villkoren för avgiftsbelagd verksamhet i regleringsbrevet för 2013. Avgiftsintäkter för högskoleprovet uppgår till 22 142 000 kronor och kostnader till 20 537 000 kronor. Utgifter och inkomster för anslaget är felaktigt redovisade, vilket även påverkar utgående överföringsbelopp i anslagsredovisningen (1 605 000 kronor för lågt redovisad), intäkt av anslag (1 605 000 kronor för högt redovisad), avräkning med statsverket med tillhörande not (1 605 000 kronor för högt redovisad) samt årets kapitalförändring (1 605 000 kronor för högt redovisad). Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2011:23 Lika betyg, lika kunskap? - En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan Riksrevisionen har granskat statens insatser för en likvärdig betygssättning i grundskolan. Riksdagen har med anledning av regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan (skr. 2011/12:57) givit regeringen tillkänna att regeringen bör se till att ett bedömningsstöd för den nya betygsskalan skyndsamt tas fram och görs tillgängligt där sådant material ännu inte finns (bet. 2011/12:UbU12, rskr. 2011/12:174). Skolverket har i uppdrag att utarbeta olika former av stödmaterial för att underlätta lärarnas arbete med bedömning och betygsättning när det gäller kunskapskraven B och D. I december 2012 publicerade Skolverket handledningen "Betygsskalan och betygen B och D - en handledning". Skolverket har även i uppdrag att bl.a. fortsätta arbetet med olika former av komptensutveckling och stöd till lärare inom området bedömning och betygsättning. Detta uppdrag ska redovisas senast den 16 juni 2014. Regeringen avser att återkomma i frågan. RiR 2013:1 Svensk rymdverksamhet - en strategisk tillgång? Riksrevisionen har granskat genomförandet av svensk rymdverksamhet. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektivitet i svensk rymdverksamhet (skr. 2012/13:145). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:UbU8, rskr. 2013/14:55). RiR 2013:11 Statens kunskapsspridning till skolan Riksrevisionen har granskat om statens spridning av kunskap är effektiv och främjar att utbildningen i skolan i större utsträckning kan bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporen i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens kunskapsspridning till skolan (skr. 2013/14:95). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2013:15 Kränkt eller diskriminerad i skolan - är det någon skillnad? Riksrevisionen har granskat om statens insatser i form av tillsyn och stöd på ett effektivt sätt bidrar till en god och trygg arbetsmiljö i skolan där elever inte utsätts för kränkande behandling eller trakasserier. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporen i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens insatser för att motverka kränkande behandling i skolan (skr. 2013/14:193). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2013:16 Statens tillsyn över skolan - bidrar den till förbättrade kunskapsresultat? Riksrevisionen har granskat om Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning av grund- och gymnasieskolan verkar för en likvärdig utbildning av god kvalitet samt bidrar till goda förutsättningar för förbättrade kunskapsresultat. Granskningen har också syftat till att undersöka om regeringens styrning har skapat goda förutsättningar för Skolinspektionens verksamhet. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporen i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över skolan (skr. 2013/14:200). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Anslag Tabell 2.71 UO 17 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 14:1 Bidrag till folkbildningen 3 547 3 547 3 306 13:1 Stöd till idrotten 1 705 1 705 0 0,0 1 705 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 286 1 286 0 0,0 1 279 8:1 Centrala museer: Myndigheter 985 991 6 0,6 956 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen 958 958 952 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 460 460 6:1 Riksarkivet 350 361 11 3,2 357 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 332 333 1 0,2 332 10:1 Filmstöd 317 332 15 4,7 303 11:5 Stöd till taltidningar 113 9 122 9 7,9 118 Övriga anslag 2 635 2 635 -1 0,0 2 551 Summa 12 689 9 12 730 41 0,3 12 318 Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, teater, dans och musik, museer, utställningar och trossamfund. Utfallet uppgick till 12 730 miljoner kronor och blev därmed 41 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 ökade utgifterna med 412 miljoner kronor (3,3 procent). Flytt till nya lokaler medför högre kostnader för Riksarkivet Utfallet för anslaget 6:1 Riksarkivet blev 361 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Det främsta skälet till det högre utfallet är att Landsarkivet i Lund under året haft dubbla hyror och flyttkostnader i samband med att de flyttat sin verksamhet till nya lokaler. Kostnaderna har även blivit högre än beräknat på grund av att en upphandling överklagats. Stödet till taltidningar högre än anvisat Utfallet för anslaget 11:5 Stöd till taltidningar blev 122 miljoner kronor, vilket var 9 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Motsvarande belopp tillfördes anslaget i höständringsbudgeten. Anledningen till detta var att färre taltidningar än planerat producerades i det nya mer kostnadseffektiva taltidningssystemet. Det beror i sin tur på att teknikskiftet inom taltidningsverksamheten har blivit något försenat. Detta har inneburit att kostnaderna för verksamheten blivit högre än vad regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2013. Bidragen till folkbildningen har ökat jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen blev 241 miljoner kronor högre än föregående år. Anslaget används främst för statsbidrag till folkbildningen. 2013 tillfördes 161 miljoner kronor som avser särskilt verksamhetsstöd till Studieförbundet Idrottsutbildarna (SISU) för idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Denna verksamhet har tidigare finansierats från utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Vidare tillfördes anslaget 60 miljoner kronor för en ökning av antalet platser på folkhögskolans allmänna kurs med 1 000 årsplatser. Filmstödet högre bl.a. på grund av digitalisering Utfallet för anslaget 10:1 Filmstöd blev 332 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror på att satsningen på digitalisering av biografer, som tidigare skulle ha avslutats 2014, tidigarelades och i stället har avslutats under 2013. Medel har även utbetalats för stöd till svensk filmproduktion i enlighet med 2013 års filmavtal. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.72 UO 17 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 9 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 107 103 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 20 19 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 10 4 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 136 125 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 100 71 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 32 27 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 15 13:6 Insatser för den ideella sektorn 28 25 Summa 457 397 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 457 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 397 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden. Utlåning Tabell 2.73 UO 17 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2013-12-31 RIKAB, täcka underskott på distributionskontot för tv-distribution 100 0 Nordiska museet 1 15 3 Summa 115 3 1 Prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:FiU11, rskr. 2004/05:54. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på 100 miljoner kronor. Låneramen är till för att täcka underskott på distributionskontot för tv-distribution. Dessutom beslutade riksdagen om en låneram på högst 15 miljoner kronor för lån till viss ombyggnation av Nordiska museet i samband med att de införde fri entré på museet. Utestående lån vid utgången av 2013 var 3 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Riksrevisionen har avseende Nämnden för hemslöjdsfrågors årsredovisning för 2013 avstått från att uttala sig. Riksrevisionen avstår från att uttala sig om de inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och de bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. Som grund för att avstå från att uttala sig anför Riksrevisionen följande. Riksrevisionen vill fästa uppmärksamheten på sid 33 och 34 i årsredovisningen som beskriver att Nämnden för hemslöjdsfrågor har undantag från att lämna resultaträkning och balansräkning i årsredovisningen samt att nämndens anslag disponeras och redovisas av annan myndighet. Regleringsbrev Ku 2012/1898/RFS ger undantag från obligatoriska delar av en årsredovisning som behövs för att ge en rättvisande bild av nämndens finansiella ställning, resultat och finansiering i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det saknas således grund för att göra ett uttalande om den rättvisande bilden. Riksantikvarieämbetet har, avseende dess årsredovisning för 2013, fått en revisionsberättelse med upplysning. Riksrevisionen lämnar en upplysning när den bedömer att det finns viktig och oväntad information i årsredovisningen som den vill fästa uppmärksamhet på. Riksrevisionen lämnar följande upplysning av särskild betydelse. Riksrevisionen vill fästa uppmärksamheten på sidan 64 i årsredovisningen, där Riksantikvarieämbetet redovisar de negativa ackumulerade resultaten av myndighetens avgiftsbelagda verksamheter. Därutöver redogörs för att underskotten likvidmässigt har finansierats med medel tillhörande oförbrukade bidrag och förutbetalda intäkter. 2.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Anslag Tabell 2.74 UO 18 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:8 Lantmäteriet 498 499 1 0,1 489 1:5 Boverket 228 212 -15 -6,7 177 2:2 Konsumentverket 116 113 -3 -2,3 113 2:3 Allmänna reklamationsnämnden 31 4 33 3 9,5 32 1:1 Bostadspolitisk utveckling 20 8 -12 -62,3 1:10 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen 15 4 -11 -75,4 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 42 1 -41 -98,1 1 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 100 0 -100 -100,3 9 Övriga anslag 144 130 -14 -9,8 160 Summa 1 193 4 999 -193 -16,2 981 Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet. Utfallet uppgick till 999 miljoner kronor, vilket är 193 miljoner kronor (16,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 ökade utgifterna med 19 miljoner kronor (1,9 procent). Utbetalningarna för omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev låga Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev lågt 2013. Stöd ges för att underlätta en ekonomiskt nödvändig omstrukturering av ett kommunalt bostadsföretag eller på annat sätt minska en kommuns bördor av dess åtaganden för boendet. Stöd får bara ges om statens och kommunens åtaganden har reglerats i ett avtal mellan parterna. Under 2013 har en ny ansökan handlagts som avser ett tilläggsavtal med Sorsele kommun om fortsatt rekonstruktion av kommunens bostadsföretag SorseleBo AB. I de avtal som slutits med Ånge och Hagfors kommuner har staten åtagit sig att lämna bidrag till avvecklingskostnader i takt med att kostnaderna uppstår. Totalt utbetalades 1,1 miljoner kronor för sådana ersättningar. Pajala kommun betalade i januari 2013 tillbaka en del av det stöd de fått. Återbetalningen var en följd av en överenskommelse mellan Pajala kommun och dåvarande Statens bostadskreditnämnd. Inbetalningen var 1,4 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 41 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget. Trots en ökning från 84 beviljade bidrag 2012 till 161 beviljade bidrag 2013 är tillströmningen låg, vilket har inneburit att anslaget inte har utnyttjas fullt ut. Utfallet för anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling blev 8 miljoner kronor. Det är 12 miljoner kronor (62,3 procent) lägre än anvisat i statens budget, vilket delvis berodde på att insatser påbörjades senare än planerat. Anslaget fördes upp på statens budget 2013 och används för vissa insatser inom det bostadspolitiska området, bl.a. för utredningsverksamhet. Utfallet för anslaget 1:10 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen uppgick till 4 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor (75,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Kommuner, länsstyrelser, kommunala samverkansorgan och regionala självstyrelseorgan kan ansöka om stöd till planeringsinsatser för att klarlägga om det finns lämpliga områden för utveckling av landsbygden inom strandnära lägen. Under 2013 har endast 12 utbetalningar av stöd gjorts. Högre utgifter för Boverket jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:5 Boverket blev 15 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget men 36 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror till stor del på att Statens bostadskreditnämnd fr.o.m. den 1 oktober 2012 inordnades i Boverket. Med anledning av detta ökades anslaget med 16 miljoner kronor 2013. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.75 UO 18 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 70 18 1:4 Innovativt byggande 30 3 1:5 Boverket 30 27 1:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 15 11 1:10 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen 25 4 Summa 170 63 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 170 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 63 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 107 miljoner. Den största avvikelsen är hänförlig till anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag och beror främst på en låg tillströmning av ärenden. Garantier Tabell 2.76 UO 18 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2013-12-31 Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 10 000 1 735 Kreditgarantier för förvärv av bostad 5 000 0 Summa 15 000 1 735 Övriga krediter Tabell 2.77 UO 18 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2013-12-31 Kredit för infriande av Boverkets garantier 1 Obegränsad 0 1 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). 2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Anslag Tabell 2.78 UO 19 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 1 542 30 1 537 -5 -0,3 1 471 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 1 400 1 373 -27 -1,9 1 546 1:2 Transportbidrag 449 360 -89 -19,9 391 Summa 3 391 30 3 270 -121 -3,6 3 408 Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd och utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Utfallet blev 3 270 miljoner kronor, vilket är 121 miljoner kronor (3,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utgifterna 138 miljoner kronor (4,0 procent) lägre. Utfallet för regional tillväxt något lägre än budget och utfallet för 2012 Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder blev 1 537 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre än anvisat i statens budget. På vårändringsbudgeten 2013 anvisade riksdagen ytterligare 30 miljoner kronor för att stödja vissa län och kommuner som blivit drabbade av den långdragna lågkonjunkturen. Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag uppgick till 360 miljoner kronor, vilket är 89 miljoner kronor lägre än anvisat. Transportbidrag är en kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor. Bidraget ska också stimulera till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Det lägre utfallet beror delvis på ett fortsatt sämre ekonomiskt läge som påverkar företagens försäljning negativt, vilket leder till färre transporter och därmed lägre efterfrågan på transportbidrag. Utfall för Europeiska regionala utvecklingsfonden förskjuts ofta mellan åren Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 blev 1 373 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget och 173 miljoner kronor lägre än föregående år. Utgifterna gäller vanligen fleråriga projekt under programperioden som ofta förskjuts mellan åren. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.79 UO 19 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 2 540 2 064 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 1 589 1 404 Summa 4 129 3 468 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 4 129 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 468 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 661 miljoner kronor och är främst hänförlig till anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats. 2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Anslag Tabell 2.80 UO 20 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:16 Skydd av värdefull natur 818 807 -11 -1,3 750 1:3 Åtgärder för värdefull natur 620 612 -7 -1,2 615 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 593 600 7 1,2 545 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 503 497 -6 -1,2 737 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 417 412 -5 -1,1 421 1:1 Naturvårdsverket 370 368 -3 -0,7 368 1:2 Miljöövervakning m.m. 293 291 -2 -0,6 291 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 203 201 -2 -0,7 210 1:7 Internationellt miljösamarbete 189 165 -24 -12,8 169 Övriga anslag 889 854 -35 -4,0 724 Summa 4 893 4 807 -86 -1,8 4 831 Utgiftsområdet omfattar områdena miljöpolitik och miljöforskning. Området miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och vattenvård. Området miljöforskning består främst av forskning om miljö- och samhällsbyggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 4 807 miljoner kronor och är därmed 86 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utfallet 24 miljoner kronor (0,5 procent) lägre. Utfallet för anslaget 1:7 Internationellt miljösamarbete blev 165 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor (12,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Skillnaden hänför sig främst till att utbetalningen av medlemsavgiften till det europeiska satellitsamarbetet Eumetsat blev lägre än beräknat. Beslut om det nya polära satellitprogrammet har försenats på grund av den ekonomiska krisen i många medlemsländer. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.81 UO 20 Beställningsbemyndigande Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 1:2 Miljöövervakning m.m. 92 38 1:3 Åtgärder för värdefull natur 210 210 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 812 677 1:5 Miljöforskning 102 100 1:10 Klimatanpassning 60 27 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 145 77 1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar 1 674 1 164 1:14 Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland 21 8 1:16 Skydd av värdefull natur 25 1 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 350 1 168 Summa 4 491 3 470 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 4 491 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 470 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 021 miljoner kronor. Avvikelsen för anslaget 1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar beror på att förändringar i marknadsvillkor och valutakurser har påverkat förvärven av utsläppsrätter. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? Riksrevisionen har granskat Sveriges förväntade överskott av utsläppsutrymme under Kyotoprotokollet. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten, inklusive en uppskattning av storleken på det förväntade överskottet av utsläppsrätter, i Årsredovisningen för staten 2012 (skr. 2012/13:101) samt i regeringens skrivelse Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2012/13:75). Ärendet bereds fortsatt inom Regeringskansliet. RiR 2012:27 Utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen - fungerar det? Riksrevisionen har i samarbete med andra nationella revisionsorgan granskat den europeiska handeln med utsläppsrätter i sju stater, inklusive Sverige. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen (skr. 2012/13:105). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:MJU3, rskr. 2013/14:33). RiR 2013:19 Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009-2013 Riksrevisionen har granskat klimatpolitiken och om staten använder sina styrmedel så att utsläppen av växthusgaser minskar i enlighet med målen och till rimliga kostnader. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport klimat för pengarna (skr. 2013/14:209). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2013:21 Statens hantering av riksintressen - ett hinder för bostadsbyggande Riksrevisionen har granskat statens hantering av riksintressen i förhållande till medborgarnas behov av bostäder. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens hantering av riksintressen (skr. 2013/14:211). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.21 Utgiftsområde 21 Energi Anslag Tabell 2.82 UO 21 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:5 Energiforskning 1 293 1 143 -150 -11,6 1 259 1:11 Energieffektiviseringsprogram 270 261 -9 -3,4 277 1:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader 266 259 -7 -2,5 260 1:10 Elberedskap 255 202 -53 -20,9 201 1:9 Energiteknik 170 186 16 9,3 84 1:3 Insatser för uthållig energianvändning 80 74 -6 -7,3 125 1:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 10 35 25 251,3 34 Övriga anslag 469 -1 454 -15 -3,2 472 Summa 2 813 -1 2 613 -199 -7,1 2 713 Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen och Affärsverket Svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området. Utfallet uppgick till 2 613 miljoner kronor och blev därmed 199 miljoner kronor (7,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 minskade utgifterna med 100 miljoner kronor (3,7 procent). Avbrutna och försenade forskningsprojekt gav lägre utgifter Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning blev 1 143 miljoner kronor, vilket är 150 miljoner kronor lägre än anvisat. Det lägre utfallet beror främst på avbrutna eller försenade forskningsprojekt. Det beror även på förseningar i projekt, t.ex. projekt om elmätningar och kontrollstation 2015, som är en utredning som Statens energimyndighet har gjort om kontrollstationen för elcertifikatsystemet. Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning minskade med 117 miljoner kronor jämfört med föregående år. För anslaget 1:10 Elberedskap blev utfallet 202 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor lägre än anvisat. Skillnaden beror bl.a. på att planerade projekt flyttats fram till 2014 och att åtgärder för att höja säkerhetsskyddet inte har kunnat genomföras i planerad omfattning. Det beror även på att installationer av reservelverk och att s.k. ö-driftsåtgärder, vilka innebär att en del av elsystemet drivs isolerat utan någon elektrisk koppling till det övriga nätet, inte har kunnat genomföras i planerad omfattning. Affärsverket Svenska kraftnät har främst använt de förbrukade medlen för ersättning till beredskapsreserven, drift och underhåll av beredskapsförråd, säkerhetshöjande åtgärder samt övning och utbildning. Utfallet för anslaget 1:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft blev 25 miljoner kronor högre än vad som anvisades i budgeten, vilket finansierades med ingående anslagssparande från 2012. Det högre utfallet beror på att utbetalningar gjorts till ett vindkraftsprojekt om storskalig vindkraft i fjällmiljö. Utgifterna för energiteknik blev högre jämfört med 2012 Utgifterna för anslaget 1:9 Energiteknik blev 186 miljoner kronor, vilket är 102 miljoner kronor (121,4 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror bl.a. på att stödet till innovativ biogas och investeringsstödet till solceller förlängdes till 2013. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.83 UO 21 Beställningsbemyndigande Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 1:2 Regionala och lokala insatser för energieffektivisering m.m. 120 114 1:3 Insatser för uthållig energianvändning 130 9 1:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 8 4 1:5 Energiforskning 5 300 1 739 1:7 Planeringsstöd för vindkraft m.m. 5 2 1:9 Energiteknik 205 179 1:10 Elberedskap 300 253 1:11 Energieffektiviseringsprogram 270 177 1:12 Avgifter till internationella organisationer 20 1 Summa 6 358 2 478 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 6 358 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 478 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 880 miljoner kronor och den är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:5 Energiforskning. Det beslutade beställningsbemyndigandet för detta anslag uppgick till 5 300 miljoner kronor och de utestående åtagandena uppgick till 1 739 miljoner kronor. Avvikelsen på 3 561 miljoner kronor beror på att bemyndigandet innefattade planerade åtaganden för storskaliga demonstrationsanläggningar. Några sådana åtaganden har dock inte ingåtts under 2013. För anslaget 1:3 Insatser för uthållig energianvändning och anslaget 1:11 Energieffektiviseringsprogram har beslut om stöd till externa projekt inte fattats i den omfattning som planerats. Utlåning Tabell 2.84 UO 21 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2013-12-31 Delägarlån till bolag i vilka Svenska Kraftnät förvaltar statens aktier 300 0 Inom utgiftsområdet uppgår låneramen som riksdagen beslutat om till 300 miljoner kronor. Den har inte utnyttjats. Inomstatliga lån Tabell 2.85 UO 21 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2013-12-31 Svenska Kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 8 000 3 775 Inom utgiftsområdet har riksdagen fastställt en låneram på 8 000 miljoner kronor för Svenska kraftnät. Utestående lån vid utgången av 2013 var 3 775 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2013:3 Staten på elmarknaden - insatser för en fungerande elöverföring Riksrevisionen har granskat statens insatser på elmarknaden. Huvudfrågan för granskningen har varit om staten skapat förutsättningar för en väl fungerande överföring av el. Regeringen har redovisat sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om staten på elmarknaden - insatser för en fungerande elöverföring (skr. 2013/14:21). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/2014:NU9, rskr 2013/14:172). RiR 2013:8 Energieffektivisering inom industrin - effekter av statens insatser Riksrevisionen har genomfört en granskning av Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri. Regeringen har redovisat sina bedömningar av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om energieffektivisering inom industrin - effekter av statens insatser (skr. 2013/14:42). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:NU10, rskr. 2013/14:173). 2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Anslag Tabell 2.86 UO 22 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:1 Väghållning 22 207 22 107 -100 -0,5 22 048 1:2 Banhållning 15 187 14 813 -374 -2,5 15 007 1:12 Transportstyrelsen 1 988 1 893 -95 -4,8 1 865 1:3 Trafikverket 1 407 1 391 -16 -1,2 1 334 1:14 Trängselskatt i Göteborg 840 668 -172 -20,4 1:11 Trängselskatt i Stockholm 850 664 -186 -21,9 721 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 349 393 45 12,9 212 Övriga anslag 1 776 0 1 725 -51 -2,8 1 674 Summa 44 604 0 43 655 -950 -2,1 42 861 Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället. Utfallet uppgick till 43 655 miljoner kronor och är därmed 950 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 ökade utgifterna med 794 miljoner kronor (1,9 procent). Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och tillskott de får via medfinansiering i form av externa bidrag. Det utfall som redovisas här är endast den verksamhet som är finansierad med anslag. Utgifterna för investeringar som finansieras med trängselskatt blev lägre Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm blev 664 miljoner kronor, vilket är 186 miljoner kronor (21,9 procent) lägre än budgeterat. Anslaget används huvudsakligen till investeringar i Förbifart Stockholm och andra väganknutna projekt i Stockholmsområdet, i enlighet med den s.k. Stockholms-överenskommelsen. Anslaget finansierar även system- och administrationskostnader för trängselskatten Stockholm. De anvisade medlen på statens budget är en beräkning av hur stora intäkterna från trängselskattesystemet förväntas bli. Orsaken till att utfallet avviker från budget är främst att Förbifart Stockholm försenats och investeringarna varit lägre än beräknat. Det nya anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg fördes upp på statens budget 2013. Utfallet för anslaget blev 668 miljoner kronor, vilket är 172 miljoner kronor (20,4 procent) lägre än anvisat. Anslaget används i huvudsak till investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg. Några sådana investeringar är Västlänken och en ny vägtunnel under och järnvägsbro över Göta älv vid Marieholm som ska finansieras med intäkter från trängselskatten. Anslaget finansierar även system- och administrationskostnader för trängselskatten i Göteborg. Anslagskonstruktionen är densamma som för trängselskatteanslaget för Stockholm. Högre utgifter för drift och underhåll Utfallet för anslaget 1:1 Väghållning blev 22 107 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor (0,3 procent) högre än 2012. Drift och underhållsutgifterna för det statliga vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar uppgick till 9 912 miljoner kronor, vilket är 603 miljoner kronor (6,4 procent) mer än 2012. Tabell 2.87 Väghållning Miljoner kronor 2013 2012 Drift och underhåll 9 912 9 309 Investeringar i nationell plan 6 127 7 164 Investeringar i regional plan 2 613 2 415 Bärighet och tjälsäkring 1 589 1 507 Statsbidrag till enskild väg 1 048 1 044 Övrigt 818 609 Totalt för anslaget 1:1 Väghållning 22 107 22 048 Investeringar i den s.k. nationella planen inkluderar både investeringar och förbättringar i det nationella stamvägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar samt åtgärder för förbättrad miljö längs det befintliga vägnätet. Dessa utgifter uppgick till 6 127 miljoner kronor, en minskning med 1 037 miljoner kronor (8,1 procent) jämfört med 2012. Investeringarna i de regionala planerna ökade med 198 miljoner kronor (8,1 procent) till 2 613 miljoner kronor. Stora vägprojekt som ingår i den nationella planen och som pågått under 2013 är E18 Hjulsta-Kista och E20 Norra länken. Tabell 2.88 Banhållning Miljoner kronor 2013 2012 Investeringar i nationell plan 5 417 6 273 Drift, underhåll och trafikledning 7 594 6 974 Räntor och återbetalning av lån 1 271 1 270 Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbro Konsortiet 419 397 Övrigt 112 93 Totalt för anslaget 1:2 Banhållning 14 813 15 007 Utfallet för anslaget 1:2 Banhållning blev 14 813 miljoner kronor, vilket är 195 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än 2012. Investeringar i den nationella planen minskade med 856 miljoner kronor (13,6 procent) samtidigt som utgifterna för drift, underhåll och trafikledning ökade med 620 miljoner kronor (8,9 procent). Stora banprojekt som ingår i den nationella planen och som har pågått under 2013 är Mälarbanan, Hallandsåsen och Dubbelspår genom Gamla Uppsala. TEN-T bidrog med 260 miljoner kronor till Hallandsåsen EU ger årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Bidragen från EU betalas in på statens budgets inkomstsida (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. Bidragen från EU är en medfinansiering som utökar den totala ramen för Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 393 miljoner kronor, vilket är 182 miljoner kronor högre än 2012. Under året har 260 miljoner kronor använts till att slutföra projektet Hallandsåsen. Detta projekt fick ingen medfinansiering 2012. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.89 UO 22 Beställningsbemyndigande Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 1:1 Väghållning 30 400 27 484 1:2 Banhållning 84 000 74 718 1:7 Trafikavtal 7 500 2 271 1:11 Trängselskatt i Stockholm 7 500 1 229 1:14 Trängselskatt i Göteborg 3 300 1 828 2:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade 205 116 2:3 Grundläggande betaltjänster 60 11 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 240 143 Summa 133 205 107 801 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 133 205 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 107 801 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 25 404 miljoner kronor och den är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 Väghållning, 1:2 Banhållning, 1:11 Trängselskatt i Stockholm och 1:7 Trafikavtal. Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 1:1 Väghållning uppgick till 30 400 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 27 484 miljoner kronor. Avvikelsen beror framför allt på att det under året har uppstått senareläggningar och tidsförskjutningar i investeringsprojekt. Detta har medfört att kontrakt inte har tecknats eller tecknats i mindre omfattning än vad som prognostiserats. Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 1:2 Banhållning uppgick till 84 000 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 74 718 miljoner kronor. Avvikelsen beror framför allt på att det för den satsning på banhållning som gjordes i budgetpropositionen för 2013 var svårt att beräkna omfattningen av de ekonomiska åtagandena. Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 1:11 Trängselskatt Stockholm uppgick till 7 500 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 229 miljoner kronor. Avvikelsen på 6 271 miljoner kronor beror på att investeringar förskjutits och avtal därmed inte kunnat tecknas som planerat. Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 1:7 Trafikavtal uppgick till 7 500 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 271 miljoner kronor. Avvikelsen på 5 229 miljoner kronor beror på att ett nytt avtal om Gotlandstrafiken inte tecknades under 2013 som planerat. Utlåning Tabell 2.90 UO 22 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2013-12-31 A-train AB 1 1 000 1 000 Svedab 2 5 300 5 191 Swedavia AB 3 2 313 0 Summa 8 613 6 191 1 Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436. 2 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt. 3 Prop. 2009/10:16, bet. 2009/10:TU7, rskr. 2009/10:114. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 8 613 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2013 var 6 191 miljoner kronor. Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab), får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet uppgår vid utgången av 2013 till 5 191 miljoner kronor. Enligt de beräkningar som Svedab lämnat uppgår mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 1 643 miljoner kronor i löpande priser, fram till den 31 december 2013. Utnyttjad ram exklusive dessa poster är därmed 3 318 miljoner kronor i löpande priser. När Swedavia AB bildades 2010 tog bolaget över Luftfartsverkets infrastrukturlån på 3 240 miljoner kronor. Låneramen har minskat i takt med att de har betalat tillbaka lånet och under 2013 har lånet slutamorterats. Garantier Tabell 2.91 UO 22 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2013-12-31 Kreditgaranti till Öresundsbro Konsortiets upplåning 1 Obegränsad 19 697 Kapitaltäckningsgaranti Arlandabanan Infrastructure AB 2 Kapitaltäckningsgaranti Svedab 3 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen), Posten AB (inkl. Posten Logistik AB, Posten Meddelande AB) 4 Obegränsad 6 234 Summa 25 930 1 Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. 2 Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97. 3 Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50. 4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2012. Inomstatliga lån Tabell 2.92 UO 22 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2013-12-31 Prioriterade vägprojekt m.m. 9 506 6 982 Prioriterade järnvägsprojekt m.m. 35 444 34 259 Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga lån i eller utanför Riksgäldskontoret 835 240 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 1 500 0 Summa 47 285 41 241 Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 47 285 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2013 var 41 241 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2011:4 IT inom statsförvaltningen - har myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing bidrar till en ökad effektivitet? Riksrevisionen har granskat om myndigheterna gjort rimliga prövningar om de själva ska producera den IT-kapacitet myndigheten behöver eller om de ska outsourca hela eller delar av den. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. RiR 2012:21 Statens satsningar på transportinfrastruktur - valuta för pengarna? Riksrevisionen har granskat regeringens och dess myndigheters arbete inom transportområdet. Regeringen har redogjort för vidtagna åtgärder med anledning av de granskningar Riksrevisionen genomfört inom ramen för Riksrevisionens granskningsstrategi Infrastruktur på nya villkor i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens satsningar på transportinfrastruktur (skr. 2012/13:131). Regeringen har under denna och den föregående mandatperioden vidtagit åtgärder för att reformera och effektivisera transportområdet. Detta har inneburit omstrukturering av myndigheterna inom området, anpassning av regelverk och en förändrad styrning av myndigheternas verksamhet. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2013:5 Staten på telekommarknaden Riksrevisionen har granskat statens roll på telekommarknaden och om de statliga insatserna på ett effektivt sätt bidragit till att riksdagens intentioner för marknaden uppnås i ett långsiktigt perspektiv. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om staten på telekommarknaden (skr. 2013/14:32). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:TU7, rskr. 2013/14:168). RiR 2013:18 Tågförseningar - orsaker, ansvar och åtgärder Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett myndigheter och aktörerna på järnvägsmarknaden förutsättningar och incitament som bidrar till järnvägens punktlighet. Vidare har Riksrevisionen granskat om ansvariga myndigheter har åtgärdat, följt upp och återrapporterat förekommande brister som har betydelse för punktligheten. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om tågförseningar (skr. 2013/14:201). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Anslag Tabell 2.93 UO 23 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:10 Gårdsstöd m.m. 5 819 5 918 99 1,7 5 922 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 200 3 175 -26 -0,8 3 002 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 780 2 385 -395 -14,2 2 659 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. 190 173 -17 -9,1 429 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 258 88 -170 -65,9 175 Övriga anslag 4 343 1 4 267 -75 -1,7 4 199 Summa 16 591 1 16 006 -585 -3,5 16 387 Utgiftsområdet omfattar bl.a. verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och rennäring samt samefrågor. Utfallet uppgick till 16 006 miljoner kronor och är därmed 585 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 minskade utgifterna med 380 miljoner kronor (2,3 procent). Svagare krona medför högre gårdsstöd än budgeterat Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. blev 5 918 miljoner kronor, vilket är 99 miljoner kronor (1,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken är i huvudsak att den svenska kronan blev något svagare i förhållande till euron än beräknat i budgeten. Stödrätternas värde är bestämda i euro men betalas ut i kronor. Därför varierar de beroende på vilken kurs som är fastställd vid utbetalningen. Utgifterna under anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 395 miljoner kronor (14,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är att utbetalningstakten blivit lägre än vad som antogs i regeringens budget. Utgifterna under anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. blev 170 miljoner kronor (65,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är främst att behovet av offentlig lagring varit lågt till följd av fortsatt höga världsmarknadspriser. Brister i blockdatabasen orsakade finansiella korrigeringar Utfallet för anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. uppgick till 173 miljoner kronor, vilket är 255 miljoner kronor lägre än 2012. Från och med december 2011 t.o.m. februari 2013 har Jordbruksverket återbetalat ca 849 miljoner kronor till EU på grund av anmärkningar mot den svenska tillämpningen av gårdsstödet m.m. för stödåren 2005-2008. Detta har finansierats dels genom att anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. belastats med 570 miljoner kronor, dels genom att belasta inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter m.m. med 279 miljoner kronor (se övriga inkomster). Under 2013 återbetalade Jordbruksverket 173 miljoner kronor, vilket var 245 miljoner kronor lägre än 2012. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.94 UO 23 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 1:2 Insatser för skogsbruket 70 29 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 85 85 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. 63 34 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 166 119 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 4 098 3 297 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 839 2 994 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 1 200 780 Summa 9 521 7 338 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 9 521 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 7 338 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 183 miljoner kronor och är främst hänförliga till anslagen 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Anledningen är att färre pågående miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet än vad som beräknats blev aktuella för förlängning. Dessutom blev antalet ansökningar om förlängning färre än beräknat. De utestående åtagandena för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter överstiger det beslutade bemyndigandet med ett mindre belopp (170 000 kronor). Garantier Tabell 2.95 UO 23 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående Åtaganden 2013-12-31 Programgarantier 2 Övriga krediter Tabell 2.96 UO 23 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2013-12-31 Viltvårdsfondens kredit i Riksgäldskontoret 5 0 Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2013:12 Skattekontroll - en fråga om förtroende för offentlig förvaltning Riksrevisionen har granskat skattekontroll och hantering av vissa skatter i statliga myndigheter och kommuner. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skattekontroll av statliga myndigheter och kommuner (skr. 2013/14:88). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:SkU21, rskr. 2013/14:203). RiR 2013:13 Landsbygdsprogrammet - från jordbruksstöd till landsbygdsstöd? Riksrevisionen har granskat om regeringen och berörda myndigheter effektivt verkat för att nå målen för Landsbygdsprogrammet. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om det svenska landsbygdsprogrammet 2007-2013 (skr. 2013/14:158). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Anslag Tabell 2.97 UO 24 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 224 2 239 15 0,7 2 015 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel m.m. 599 599 473 1:5 Näringslivsutveckling m.m. 580 571 -9 -1,5 580 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation 260 260 135 2:3 Exportfrämjande verksamhet 244 242 -2 -0,8 243 1:4 Tillväxtverket 244 237 -7 -2,9 356 1:8 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. 218 217 -2 -0,8 213 2:4 Investeringsfrämjande 58 90 33 56,2 58 1:12 Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer 12 3 15 3 29,4 12 1:21 Finansiering av rättegångskostnader 18 9 -9 -50,0 0 Övriga anslag 796 769 -28 -3,5 1 798 Summa 5 253 3 5 248 -5 -0,1 5 882 Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik för utrikeshandel samt politik för handels- och investeringsfrämjande. Utfallet uppgick till 5 248 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (0,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utfallet 634 miljoner kronor (10,8 procent) lägre. Högre utgifter för forskning och utveckling genom Vinnova Utfallet för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling uppgick till 2 239 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor (0,7 procent) högre än vad som anvisats i budgeten och 224 miljoner kronor (11,1 procent) högre än föregående år. Ökningen jämfört med föregående år beror bl.a. på satsningar på gruv-, mineral- och stålforskning, test- och demonstrationsanläggningar och strategiska innovationsområden. Högre utgifter för institutens strategiska kompetensmedel Utfallet för anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel m.m. uppgick till 599 miljoner kronor, vilket är i nivå med vad som anvisats i budgeten. Utfallet var 126 miljoner kronor (26,6 procent) högre än föregående år. Med institut avses här industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research Institutes of Sweden AB. Det högre utfallet jämfört med föregående år beror bl.a. på en satsning på ett nytt institut för forskning om processutveckling och katalys. Överföring av anslagsmedel från Tillväxtverket till företagsutveckling och innovation Utfallet för anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation uppgick till 260 miljoner kronor, vilket är i nivå med budget. Utfallet är 125 miljoner kronor (92,6 procent) högre än föregående år. Ökningen jämfört med föregående år beror på att 125 miljoner kronor överförts från anslaget 1:4 Tillväxtverket för att finansiera verksamheten i det sammanslagna bolaget Almi-innovationsbron. Utfallet för anslaget 1:4 Tillväxtverket uppgick till 237 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än vad som anvisats i budgeten. Utfallet är 119 miljoner kronor (33,4 procent) lägre än föregående år, vilket beror på ovan nämnda överföring av anslagsmedel. Kostnaderna för finansiering av likvidatorer högre än beräknat Utfallet för anslaget 1:12 Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer uppgick till 15 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor högre än vad som anvisats i budgeten. Anslaget ökades med 3 miljoner kronor i vårändringsbudgeten eftersom utbetalningarna till likvidatorer som har till uppgift att avveckla företag bedömdes bli högre än vad som hade beräknats i budgetpropositionen. Kostnaderna för finansiering av rättegångskostnader lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:21 Finansiering av rättegångskostnader uppgick till 9 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (50,0 procent) lägre än vad som beräknades i budgeten. Föregående års utfall för anslaget var lägre än 1 miljon kronor. Utfallet för anslaget är svårt att prognostisera eftersom utbetalningarna är beroende av utgången i olika domstolsförhandlingar där Konkurrensverket för statens talan. Icke medgivet överskridande av anslaget för investeringsfrämjande Utfallet för anslaget 2:4 Investeringsfrämjande uppgick till 90 miljoner kronor. De anvisade medlen på statens budget har överskridits med 33 miljoner kronor (56,2 procent). Överskridandet beror på en avsättning för återkrav av EU-medel i samband med avveckling av Myndigheten för utländska investeringar i Sverige. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.98 UO 24 Beställningsbemyndigande Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2013-12-31 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 500 1 969 1:5 Näringslivsutveckling m.m. 485 418 1:9 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning 6 4 2:3 Exportfrämjande verksamhet 20 0 Summa 3 011 2 390 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 3 011 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 390 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 621 miljoner kronor. För anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling beror avvikelsen framför allt på att gjorda åtaganden är lägre än vad de beräknades bli till följd av den forsknings- och innovationspolitiska propositionen (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3, rskr. 2012/13:151). Beställningsbemyndigandet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet har inte behövt tas i anspråk då verksamheten lagts om i den del som tidigare bedömdes medföra behov av att besluta om åtaganden som kräver framtida anslag. Utlåning Tabell 2.99 UO 24 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2013-12-31 AB Svensk Exportkredit 100 000 0 Civila flygutvecklingsprojekt 1 1 110 330 SAS 2 749 0 Summa 101 859 330 1 Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11. 2 Prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar för utlåning på 101 859 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2013 var 280 miljoner kronor. Garantier Tabell 2.100 UO 24 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående Åtaganden 2013-12-31 Exportkreditgarantier 500 000 259 846 Investeringsgarantier 10 000 4 201 Kreditgarantier till AB Svensk Exportkredit för upplåning 250 000 0 Grundfondsförbindelse Svenska skeppshypotekskassan 1 350 350 Grundfondsförbindelse Fonden för den mindre skeppsfarten 2 55 55 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Sveaskog AB 3 Obegränsad 662 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Vattenfall AB 3 Obegränsad 462 Pensionsgaranti (inkl efterborgen), Nordea AB (f.d Postgirot) 3 Obegränsad 303 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Svenska Skogsplantor 3 Obegränsad 26 Pensionsgaranti SP Sveriges Tekniska Forskningsinsitut 3 Obegränsad 20 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Teracom 3 Obegränsad 1 Pensionsgaranti Svensk Maskinprovning AB 3 Obegränsad 5 Summa 265 932 1 Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan. 2 Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273. 3 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2012. Övriga krediter Tabell 2.101 UO 24 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2013-12-31 Exportkreditnämnden upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning Obegränsad 0 Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Avvecklingsmyndigheten för utländska investeringar i Sverige har, avseende dess årsredovisning för 2013, fått en revisionsberättelse med reservation. Riksrevisionen uttalar sig med reservation om den drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att de inte är genomgripande för årsredovisningen eller om Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Avvecklingsmyndigheten för Myndigheten för utländska investeringar i Sverige m.m. redovisar ett otillåtet anslagsöverskridande på anslaget 2:4 Investeringsfrämjande anslagspost 2 med 32 579 000 kronor. Överskridandet beror på ett bokfört förväntat återkravsanspråk avseende projekt som finansierats med medel från EU:s regionala strukturfonder och som Myndigheten för utländska investeringar i Sverige intäktsfört under perioden 2008-2012. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2013:10 Statens främjandeinsatser för export Riksrevisionen har granskat statens insatser för export. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens främjandeinsatser för export (skr. 2013/14:55). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:NU13, rksr. 2013/14:175). 2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Anslag Tabell 2.102 UO 25 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 85 603 85 603 0 0,0 81 975 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 3 297 9 3 306 9 0,3 3 157 1:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området 5 5 7 Summa 88 906 9 88 915 9 0,0 85 138 Utgiftsområdet omfattar merparten av statens bidrag till kommuner och landsting. Utfallet uppgick till 88 915 miljoner kronor och blev därmed 9 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 ökade utgifterna med 3 776 miljoner kronor (4,4 procent). Kommuner och landsting kompenseras för minskade skatteintäkter Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning används för att ge kommuner och landsting goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna uppgick till 85 603 miljoner kronor, vilket är 3 627 miljoner kronor mer än 2012. Ökningen beror framför allt på ekonomiska regleringar för att kompensera kommuner och landsting för det höjda grundavdraget för pensionärer och den sänkta fastighetsavgiften för hyreshusenheter, vilket ger minskade skatteintäkter till kommuner och landsting. Bidragen till kommunerna uppgick till 61 153 miljoner kronor, en ökning med 2 829 miljoner kronor (4,9 procent). Bidrag till landstingen uppgick till 24 450 miljoner kronor, en ökning med 799 miljoner kronor (3,4 procent). Anslaget 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader). På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 9 miljoner kronor eftersom Statistiska centralbyrån i juni 2013 gjort slutliga beräkningar av LSS-kostnaderna som visade att bidraget till bidragsberättigade kommuner skulle överstiga anvisade medel. Den utjämningsavgift som övriga kommuner betalar till staten ökade med motsvarande belopp och redovisas mot inkomsttitel. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2012:25 Den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser Riksrevisionen har granskat om regeringen har identifierat och analyserat kommunsektorns långsiktiga finansieringsproblem. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser (skr. 2012/13:127). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:FiU20, rskr. 2012/13:300). 2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Anslag Tabell 2.103 UO 26 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:1 Räntor på statsskulden 22 028 16 694 -5 334 -24,2 27 299 1:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning 130 77 -53 -40,8 82 1:2 Oförutsedda utgifter 10 3 -7 -70,6 1 Summa 22 168 16 774 -5 394 -24,3 27 381 Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av det utgiftstak som riksdagen har beslutat om. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 16 774 miljoner kronor och är därmed 5 394 miljoner kronor (24,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 minskade utgifterna med 10 607 miljoner kronor (38,7 procent). Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Riksgäldskontoret redovisar mot anslag enligt utgiftsmässiga principer. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgälds- kontorets upplåningsverksamhet. Därmed påverkas utfallet av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Utfallet påverkas inte av Riksgäldskontorets nettoutlåning eftersom anslaget nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning. Se tabell 2.104 nedan. Valutakursvinsterna högre än budgeterat Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 16 694 miljoner kronor, vilket är 5 334 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev 1 260 miljoner kronor lägre än beräknat. Räntorna på lån i utländsk valuta blev 452 miljoner kronor lägre än väntat. I statens budget beräknades inkomster av överkurser vid emission uppgå till 500 miljoner kronor. Utfallet blev däremot utgifter till följd av underkurser vid emission med 806 miljoner kronor, dvs. en skillnad på 1 306 miljoner kronor. Tabell 2.104 Räntor på statsskulden 2009-2013, fördelning på anslagets komponenter Miljarder kronor Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 SB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Räntor på lån i svenska kronor 25,0 22,8 29,3 28,9 24,0 22,7 -1,3 Räntor på lån i utländsk valuta1 7,7 3,4 3,2 2,9 2,0 1,5 -0,5 Över- (-)/underkurser (+) vid emission -10,8 -11,2 -6,0 -9,5 -0,5 0,8 1,3 Summa räntor 21,9 15,0 26,6 22,3 25,5 25,1 -0,4 Räntor på in- och utlåning1 -6,5 -7,8 -5,7 -4,7 -5,0 -4,2 0,8 Valutakursförluster (+)/vinster (-) 13,9 7,8 3,8 -2,9 -1,0 -10,3 -9,3 Kursförluster (+)/vinster (-) 1,6 8,1 9,8 12,5 2,5 6,1 3,6 Övrigt 0,2 0,2 -0,1 0,0 0,0 0,1 0,1 Summa ränteutgifter 31,1 23,3 34,4 27,3 22,0 16,7 -5,3 1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (0,8 miljarder kronor 2013) är bruttoredovisade, till skillnad från i Riksgäldskontorets årsredovisning. Tabell 2.105 Räntor och valutakurser 2009-2013 årsgenomsnitt Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 SB 2013 Utfall 2013 Ränta 5 år % 2,5 2,3 2,3 1,1 1,6 1,6 Ränta 6 mån % 0,4 0,6 1,7 1,2 1,4 0,9 TCW- index 1 140,2 129,3 122,3 120,9 119,0 117,1 SEK/EUR 10,62 9,54 9,03 8,71 8,50 8,65 SEK/USD 7,65 7,20 6,50 6,78 6,89 6,51 1 Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor. Den största avvikelsen från beräkningen i budgeten är valutakursvinsterna (netto), som blev 9 313 miljoner kronor högre än beräknat. Hur stora valutakursvinster respektive -förluster det blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs upp. Dessutom påverkas posten av Riksgäldskontorets derivataffärer till eventuella placeringar i utländska valutor. Derivataffärerna görs för att anpassa sammansättningen i valutaskulden till det gällande riktvärdet. Kursförlusterna (netto) blev 3 579 miljoner kronor högre än budgeterat. Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret löser in lån i förtid, om lånen har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Byten som leder till kursförluster gör att ränteutgifterna blir lägre kommande år, eftersom Riksgäldskontoret ersätter lån som har höga årliga räntebetalningar med lån som har lägre årliga räntebetalningar. Sett över en längre tidsperiod påverkas alltså inte ränteutgifterna. Skadestånds- och ersättningsanspråk mot staten belastar anslaget Oförutsedda utgifter Utgifterna för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter uppgick till 2,9 miljoner kronor. I budgeten anvisades 10 miljoner kronor. Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter som är så brådskande att ärendet inte hinner underställas riksdagen samtidigt som utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra anslagsändamål. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om när medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom indragning från något annat anslag. Under 2013 utnyttjades 2,9 miljoner kronor av anslaget för utbetalning på grund av skadestånds- och ersättningsanspråk mot staten. För att finansiera dessa utgifter gjordes indragningar på: - utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, anslaget 1:2 Kammarkollegiet med 1 715 925 kronor, - utgiftsområde 8 Migration, anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden, med 500 000 kronor, och - utgiftsområde 5, anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet, med 721 648 kronor. Högre valutakursvinster bidrog till lägre räntor på statsskulden jämfört med 2012 Utgifterna på utgiftsområdet blev 10 607 miljoner kronor (38,7 procent) lägre än 2012. Det beror främst på att utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 10 604 miljoner kronor (38,8 procent) lägre. Det lägre utfallet beror främst på högre valutakursvinster på skulden i utländsk valuta. Dessutom bidrog lägre kursförluster och lägre räntor på lån i svenska kronor till det lägre utfallet. Åt motsatt håll verkade att det föregående år uppstod inkomster till följd av överkurser vid emission, medan det innevarande år har uppstått utgifter till följd av underkurser vid emission. Låga marknadsräntor som beror på den utdragna lågkonjunkturen i världsekonomin har också bidragit till att sänka statens ränteutgifter. 2.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Anslag Tabell 2.106 UO 27 Avgiften till Europeiska unionen Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2013 ÄB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 33 494 4 622 37 412 3 918 11,7 31 452 Summa 33 494 4 622 37 412 3 918 11,7 31 452 Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för EU-budgeten. EU-budgeten beslutas årligen inom en flerårig budgetram. Eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsländerna styr EU-budgetens utgiftsnivå i hög grad utgiftsnivån inom utgiftsområde 27. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom: - faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, - revideringar av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), - revideringar av baser för mervärdesskatt, - utfallet av EU-budgeten för tidigare år, och - ändringsbudgetar på unionsnivå. Utfallet uppgick till 37 412miljoner kronor och är därmed 3 918 miljoner kronor (11,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Under 2012 beslutades sent om två ändringsbudgetar på unionsnivå som rekvirerades av kommissionen under 2013 och därmed påverkade utfallet för 2013. Utfallet påverkades även av en högre beslutad årsbudget i EU för 2013 och av omfattande ändringsbudgetar på unionsnivå. Anslaget tillfördes 4 622 miljoner kronor i vår- och höständringsbudgetarna med anledning av de förväntade utgiftsökningarna i EU:s årsbudget för 2013 och ändringsbudgetar på unionsnivå. Utfallet för 2012 blev högre än anvisade medel för anslaget, vilket också innebar att ett underskott fördes över till 2013. Jämfört med 2012 ökade avgiften till EU med 5 960 miljoner kronor (18,9 procent). Sveriges avgift till EU redovisas utförligare i avsnitt 6.6 Redovisning av samtliga EU-medel. 2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar Tabell 2.107 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2009-2013 Miljoner kronor 2009 2010 2011 2012 2013 Ingående ramöverföringsbelopp 2013-01-01 37 003 45 320 47 421 27 571 20 465 Anvisat i statens budget (UO 1-27 exkl. UO 26) 734 948 787 451 784 476 794 788 812 303 Ändringsbudget 39 143 7 487 1 734 4 848 10 897 Utnyttjade medgivna överskridanden 108 171 235 351 0 Indragningar -21 075 -29 959 -39 330 -23 386 -14 541 Utfall 744 807 763 028 766 987 783 706 810 614 Utgående ramöverföringsbelopp 2013-12-31 45 320 47 443 27 550 20 465 18 510 Förändring av anslagsbehållningar 8 316 2 123 -19 871 -7 106 -1 955 Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte stämmer med utgående överföringsbelopp 2010-2012. Justeringarna har rättats retroaktivt och medför att indragningar 2012 har justerats med 25 miljoner kronor. Dessa indragningar på 25 miljoner kronor avviker med samma belopp från indragningarna i årsredovisningen för staten 2012. Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslagen kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget budgeteras därför även förändring av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minskning av anslagsbehållningar. Posten har de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -3 004 miljoner kronor i budgeten för 2013. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Vid budgeteringen beräknades ingen minskning eller ökning av anslagsbehållningar under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket. Nettosumman av förändringen av anslagsbehållningar 2013, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., framgår av tabell 2.107. Anslagsbehållningarna minskade med 2 miljarder kronor Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2013 från 20 465 miljoner kronor vid ingången av året till 18 510 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade alltså med 1 955 miljoner kronor, jämfört med den ökning på 3 004 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Den största anslagsbehållningen i slutet av 2013 hade anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (2 913 miljoner kronor) under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Behållningen för anslaget minskade dock med 604 miljoner kronor under 2013. Minskade indragningar av anslagsmedel jämfört med 2012 Indragningar av anslagsmedel uppgick till 14 541 miljoner kronor under året. Det är en minskning med 8 845 miljoner kronor (37,8 procent) jämfört med 2012. I tabell 2.108 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2009-2013. Tabell 2.108 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2009-2013 Miljoner kronor UO/Anslag 2009 2010 2011 2012 2013 06 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 1 211 53 426 180 -208 06 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser 865 393 690 811 1 066 07 1:1 Biståndsverksamhet 940 594 1 117 479 510 09 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. 1 778 1 685 1 729 505 1 007 09 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 133 133 643 399 1 375 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 3 649 1 749 -1 958 -2 331 -73 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättning m.m. 1 137 584 -311 -452 -1 375 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 7 175 16 080 5 934 3 517 2 913 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 2 633 1 109 623 1 222 235 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 1 520 1 475 219 190 92 14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 672 2 082 -145 -231 -147 15 1:2 Studiemedel m.m. 755 1 275 1 535 1 159 1 840 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 1 214 146 295 23 50 21 1:5 Energiforskning 704 942 1 071 552 193 22 1:1 Väghållning 871 1 077 2 041 1 544 1 620 22 1:11 Trängselskatt i Stockholm 23 26 424 933 1 120 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 79 1 134 251 661 -99 23 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 129 2 045 750 557 440 23 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 135 2 409 1 106 812 843 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 3 215 -727 -685 -846 -142 Anslagsbehållningen för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade mest Det anslag där anslagsbehållningen minskade mest 2013 är anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Behållningen för anslaget minskade med 987 miljoner kronor till 235 miljoner kronor. För anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättning m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning var den utnyttjade anslagskrediten -1 375 miljoner kronor vid utgången av 2013, vilket är en ökning med 923 miljoner kronor jämfört med 2012. För anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning minskade den utnyttjade anslagskrediten med 2 258 miljoner kronor, från -2 331 miljoner kronor 2012 till -73 miljoner kronor 2013. Den högsta anslagsbehållningen 2013 har anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Behållningen uppgår till 2 913 miljoner kronor, en minskning med 604 miljoner kronor jämfört med 2012. 2.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till 96 225 miljoner kronor under 2013, vilket var 91 276 miljoner kronor högre än beräkningen i statens budget. I tabell 2.109 specificeras nettoutlåningens största poster. Alla dessa poster är dock inte specificerade i statens budget. Under 2012 var nettoutlåningen 1 009 miljoner kronor. Tabell 2.109 Riksgäldskontorets nettoutlåning Miljoner kronor SB 1 2013 Utfall 2013 Utfall - SB 2013 Utfall 2012 Premiepensions-avgifter, inbetalning -34 000 -34 416 -416 -33 086 Premiepensionsmedel, utbetalning 35 000 34 791 -209 32 563 Övrig förvaltning av premiepensionsmedel i Riksgäldskontoret 1 885 -1 128 Myndigheters räntekonton,se separat tabell 0 -731 -731 388 CSN, studielån 6 000 5 982 -18 5 259 Investeringslån myndigheter 1 000 2 399 1 399 372 Kärnavfallsfonden 0 3 765 3 765 -441 Stabilitetsfonden,se separat tabell -5 000 -25 901 -20 901 -4 950 Trafikverket, infrastukturlån 3 000 1 574 -1 426 20 682 Exportkreditnämnden, placering av verksamhetsöverskott -2 616 -5 673 Försvarets materielverk, lån till rörelsekapital 1 496 -951 Statliga bolag m.m. Lån till Botniabanan 0 -16 237 Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB 130 100 Lån till Swedavia -918 -690 Övriga statliga bolag m.m. -66 231 Affärsverk Affärsverket Statens Järnvägar -822 Affärsverket Svenska kraftnät 1 920 -276 Sjöfartsverket 240 155 Övrigt Lån till Riksbanken 0 103 621 103 621 5 371 Lån till Island -2 702 Lån till Irland 3 000 2 605 -395 2 638 Övrigt, netto 465 206 Summa 4 949 96 225 91 276 1 009 1 Endast vissa delposter är specificerade. Premiepensionsmedlen har ökat nettoutlåningen mer än beräknat Inbetalningar av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret beräknades i statens budget uppgå till 34 000 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 34 416 miljoner kronor, dvs. 416 miljoner kronor högre än i budgeten. Utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 34 791 miljoner kronor, dvs. 209 miljoner kronor lägre än budgetens beräkning på 35 000 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt, inklusive den övriga förvaltningens, på nettoutlåningen blev en ökning med 2 260 miljoner kronor från den 1 januari till den 31 december 2013. I budgeten beräknades ökningen uppgå till 1 000 miljoner kronor under 2013. Under 2012 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 1 651 miljoner kronor. Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton har ökat Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton ökade under 2013 med 731 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I budgeten beräknades den sammanlagda behållningen vara oförändrad. Tabell 2.110 Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto Miljoner kronor Utfall 2013 Utfall 2012 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 355 102 Socialstyrelsen 200 -34 Försvarets materielverk -459 2 706 Rikspolisstyrelsen -341 415 Trafikverket -1 084 -31 Kriminalvården -214 -125 Uppsala universitet -181 -172 Transportstyrelsen -201 -218 Statens fastighetsverk 153 -295 Domstolsverket -264 -17 Försvarsexportmyndigheten -918 -332 Göteborgs universitet 48 -350 Försvarsmakten 2 576 -793 Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv -7 -208 Övriga räntekonton -394 -260 Summa förändrade behållningar på myndigheters räntekonton (omvänt tecken) -731 388 Det är Försvarsmakten och Trafikverket som har de största räntekontoförändringarna. Dessa myndigheter disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. De har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. Lånen för studielån har ökat som beräknat Centrala studiestödsnämndens (CSN) lån i Riksgäldskontoret för studielån beräknades i statens budget öka med 6 000 miljoner kronor. Utfallet blev 5 982 miljoner kronor, dvs. 18 miljoner kronor lägre än budget. Investeringslånen har ökat mer än beräknat Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade med 2 399 miljoner kronor, vilket är 1 399 miljoner kronor mer än beräknat. Det är Trafikverket och Rikspolisstyrelsen som har ökat sina investeringslån mest under 2013. Trafikverkets lån ökade med 449 miljoner kronor och Rikspolisstyrelsens lån ökade med 344 miljoner kronor. Kärnavfallsfonden har minskat sina placeringar i Riksgäldskontoret Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i obligationer, statsskuldväxlar och på ett konto i Riksgäldskontoret. Under 2013 minskade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 3 765 miljoner kronor, vilket därmed ökade årets nettoutlåning. Försäljning av Nordeaaktier har ökat Stabilitetsfondens behållning Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Fonden ökade behållningen på sitt konto med 25 901 miljoner kronor under 2013, vilket minskade nettoutlåningen. Det är 20 901 miljoner kronor mer än vad som beräknats i statens budget. Fonden finansieras främst genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig stabilitetsavgift. Inkomsterna från avgiften uppgick under 2013 till 3 074 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor högre än 2012. Under 2013 sålde staten aktieinnehavet i Nordea. Drygt hälften av de försålda aktierna tillhörde Stabilitetsfonden och försäljningsinkomsterna från dessa tillföll därför fonden. Denna inkomst uppgick till 21 390 miljoner kronor och ingick inte i beräkningen i statens budget. Resterande försäljningsinkomster redovisades mot inkomsttitel under inkomster av försåld egendom. Dessa inkomster uppgick till 19 656 miljoner kronor. De institut som deltar i bankgarantiprogrammet betalar bankgarantiavgifter som förs till Stabilitetsfonden. Avgifterna uppgick till 202 miljoner kronor 2013, vilket är 435 miljoner kronor lägre än 2012. De lägre avgifterna beror på att omfattningen av Riksgäldskontorets åtaganden inom bankgarantiprogrammet minskar i takt med att de garanterade lånen förfaller. Möjligheten att få garantier upphörde i juni 2011 och det sista garanterade lånet förfaller 2015. I Stabilitetsfondens ökade behållning ingår även 809 miljoner kronor i aktieutdelning från Nordea, 90 miljoner kronor i nettoinbetalningar avseende Carnegie och 344 miljoner kronor i ränteinkomster m.m. Fondens konto har belastats med administrativa kostnader m.m. på 8 miljoner kronor. Tabell 2.111 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2013 Utfall 2012 Stabilitetsavgifter -3 074 -3 003 Nordea, aktieförsäljning -21 390 - Bankgarantiavgifter -202 -637 Nordea, aktieutdelning -809 -649 Carnegie -90 -369 Ränteinkomster m.m. -344 -300 Administrativa kostnader m.m. 8 8 Utfall nettoutlåningen (kontoförändring) -25 901 -4 950 Trafikverkets infrastrukturlån ökade mindre än beräknat I statens budget beräknades en ökning av lån till infrastrukturinvesteringar med 3 000 miljoner kronor. Utfallet blev 1 574 miljoner kronor, vilket är 1 426 miljoner kronor lägre än beräknat. Exportkreditnämnden har ökat placeringarna i Riksgäldskontoret Exportkreditnämnden placerar överskottet i sin verksamhet på ett konto i Riksgäldskontoret. Kontobehållningen ökade under 2013 med 2 616 miljoner kronor, vilket minskade årets nettoutlåning. Försvarets materielverk har ökat sina lån Försvarets materielverk tar upp lån i Riksgäldskontoret för att finansiera myndighetens behov av rörelsekapital. Myndigheten har under året ökat lånet med 1 496 miljoner kronor. Swedavia har amorterat den sista delen av infrastrukturlånen Luftfartsverket bolagiserade sina flygplatser under 2010 och bildade Swedavia AB som tog över Luftfartsverkets infrastrukturlån på 3 240 miljoner kronor. Under perioden 2010-2012 amorterade Swedavia 2 322 miljoner kronor och under 2013 amorterades resterande 918 miljoner kronor. Lånen har minskat till Radiotjänst, Saab Airbus och GKN Aerospace I posten övriga statliga bolag m.m. ingår bl.a. Riksgäldskontorets utlåning till Radiotjänst i Kiruna, Saab airbus och GKN Aerospace Sweden AB. Radiotjänst betalade av sina lån på 58 miljoner kronor under 2013. Saab airbus minskade sina lån från 85 miljoner kronor till 50 miljoner kronor under året och GKN Aerospace minskade lånen från 311 miljoner kronor till 280 miljoner kronor. Svenska kraftnät har ökat sina lån Affärsverket Svenska kraftnät har ökat lånen i Riksgäldskontoret med 1 920 miljoner kronor 2013 och verkets totala lån i Riksgäldskontoret uppgick den 31 december 2013 till 3 775 miljoner kronor. Stamnätet för el har övergått från en fas av förvaltning med låga investeringsvolymer till en fas av omfattande om- och nybyggnad. Svenska kraftnät planerar i förslaget till investerings- och finansieringsplan för treårsperioden 2013-2015 en sammanlagd finansieringsvolym på upp till 15 800 miljoner kronor. Riksbanken har fortsatt att förstärka valutareserven Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven med anledning av den finansiella krisen. I slutet av 2012 beslutade Riksbanken att låna ytterligare ca 100 000 miljoner kronor i Riksgäldskontoret. De sammanlagda lånen från Riksgäldskontoret till Riksbanken uppgick den 31 december till 194 058 miljoner kronor. Lånen är tillfälliga men det är inte klart när de kommer att återbetalas. Ökat lån till Irland Sverige har beslutat att stödja Irland med lån för att motverka finanskrisens effekter. Under 2013 lånade Irland ytterligare 2 605 miljoner kronor i Riksgäldskontoret. Det sammanlagda lånet till Irland uppgick den 31 december till 5 243 miljoner kronor.1 Innehållet i posten övrigt Posten övrigt inkluderar bl.a. ökade lån till Fortifikationsverket med 225 miljoner kronor, en minskning av insättningsgarantins placeringar med 34 miljoner kronor och en minskning av Batterifondens placeringar med 59 miljoner kronor. Nettoutlåningen högre än föregående år Under 2013 blev Riksgäldskontorets nettoutlåning 95 216 miljoner kronor högre än 2012. Den högre nettoutlåningen 2013 jämfört med 2012 förklaras främst av att lånen till Riksbanken ökade med 98 250 miljoner kronor mer än under 2012. Den beror även på förändring av Kärnavfallsfondens placeringar med 4 206 miljoner kronor. Kontot för premiepensionsmedel i Riksgäldskontoret innebar en minskad nettoutlåning 2012 och en ökad nettoutlåning 2013. Skillnaden uppgick till 3 911 miljoner kronor. Myndigheternas investeringslån ökade med 2 027 miljoner kronor mer 2013 jämfört med 2012. Exportkreditnämndens placeringar i Riksgäldskontoret ökade mindre under 2013 än 2012. Skillnaden uppgick till 3 057 miljoner kronor. Under 2012 betalade Island tillbaka en del av sitt lån i Riksgäldskontoret. Det innebar en lägre nettoutlåning det året jämfört med 2013. Skillnaden uppgick till 2 702 miljoner kronor. Samtliga ovanstående faktorer förklarar varför nettoutlåningen var högre 2013 jämfört med 2012. Skillnaden mellan åren reducerades dock av att Stabilitetsfondens behållning ökade betydligt mer 2013 än 2012 som följd av att fonden sålde Nordeaaktier under 2013. Skillnaden mellan åren uppgick till 20 951 miljoner kronor. Trafikverket övertog 2012 infrastrukturlånen från Botniabana AB. 2.4.30 Kassamässig korrigering Posten utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras. För 2013 blev utfallet för kassamässig korrigering -2 205 miljoner kronor, vilket är 2 956 miljoner kronor högre än beräkningen i statens budget som uppgick till 751 miljoner kronor. Tabell 2.112 Kassamässig korrigering Miljoner kronor SB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall 2012 EU-betalningar avgift -2 158 3 100 Effekter av övergången till kostnadsmässiga anslag 311 311 388 Förskjutningar av betalningar och redovisning mot anslag vid Trafikverket 818 -1 279 Venantius-lån 440 440 57 Ränteperiodisering -95 -191 Övrigt -1 521 -1 691 Summa 751 -2 205 2 956 384 EU rekvirerade ett lägre belopp än planerat Betalningen av Sveriges avgift till EU medför alltid en kassamässig korrigering, eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret, samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. EU rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot i Riksgäldskontoret. Eftersom tidpunkten för redovisning mot anslag och rekvisition från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastning och rekvisition kan också ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2013 en kassamässig korrigering på -2 158 miljoner kronor, eftersom kommissionen rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. Följdverkningar från övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning I samband med övergången till kostnadsmässig redovisning mot anslag för myndigheternas förvaltningsutgifter uppstod engångseffekter, vilka under 2009 i sin helhet belastade det tillfälliga anslaget 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig anslagsavräkning under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Överföringen av medel till Försvarsmaktens räntekonto delades dock upp på åren 2009-2013. Det innebär att en kassamässig korrigering uppstår under denna period. Utbetalningen till Försvarsmaktens räntekonto uppgick under 2013 till 311 miljoner kronor, vilket har påverkat den kassamässiga korrigeringen med positivt tecken. Anslagsmedel som utbetalats till Trafikverket blev högre än vad myndigheten redovisat mot anslag Trafikverket disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheten har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Trafikverkets räntebärande betalningsflöde uppgick under 2013 till 818 miljoner kronor. Återbetalning av Venantiuslån resulterar i kassamässiga korrigeringar Riksgäldskontoret övertog 2007 gäldenärsansvaret för Venantius AB:s lån på drygt 4 100 miljoner kronor. Återbetalningarna av dessa lån medför kassamässiga korrigeringar t.o.m. 2013. Korrigeringen uppgick till 440 miljoner kronor 2013. Effekter av periodiserade inkomsträntor Redovisningen mot anslaget för statsskuldräntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför, främst till följd av att inkomsträntor på vissa delar av Riksgäldskontorets utlåning periodiseras till det kvartal de avser. Denna effekt blev -95 miljoner kronor under 2013. Övriga korrigeringar Posten Övrigt, som uppgick till -1 521 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag och inkomsttitlar i förhållande till tidpunkten för betalning hos andra myndigheter än de som angivits ovan. Jämförelse med föregående år Den kassamässiga korrigeringen för 2013 blev 2 589 miljoner kronor lägre än 2012. De främsta förklaringarna avser korrigering för betalning av EU-avgiften som blev 5 258 miljoner kronor lägre 2013 medan Trafikverkets kassamässiga korrigering blev 2 097 miljoner kronor högre 2013. 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem, vilket betyder att kapitalet i premiepensionssystemet är avsatt för specifika personers räkning att använda till kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av den typen inte får räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten. Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system vilket innebär att det ligger helt utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten. För att inkomstpensionssystemet ska vara hållbart krävs att avgifterna som arbetsgivarna betalar in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna, så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. Fördelningssystemets finansiella ställning mäts med balanstalet, vilket enkelt uttryckt är den kvot man får när man delar systemets tillgångar med dess skulder. Om balanstalet är större än 1,0000 är tillgångarna större än skulderna och systemet är i balans. Om balanstalet är mindre än 1,0000 har systemet en skuld som är större än tillgångarna och det leder till att balanseringsmekanismen blir aktiv. En balanseringsperiod inleds därmed av att balanstalet understiger 1 - då minskas omräkningen av pensioner och förräntningen av skulden. Detta skedde första gången 2010. Omräkningen av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad. Inkomstindex är ett index som mäter den allmänna löneutvecklingen. Under balanseringen, när balanseringsmekanismen är aktiverad, följer pensionerna balansindex istället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanstalet både höja och sänka de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex, upphör balanseringen. Det är regeringen som fastställer både inkomstindex och balansindex. Balanstalet som användes för omräkning av pensionerna var 1,0198 för 2013 och 1,0024 för 2012. Trots att balanstalen för 2012 och 2013 översteg 1 befinner sig pensionssystemet fortsatt i en balanseringsperiod eftersom balansindex inte nådde upp till nivån för inkomstindex. Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP-fonderna och premiepensionssystemet. När Försäkringskassan betalar ut inkomstpension och tilläggspension hämtas medlen från AP-fonderna till pensionärerna. Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension och belastar fördelningssystemet (AP-fonderna). En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938-1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att de även administrerar premiepensionssystemet. Tabell 2.113 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Miljoner kronor SB 2013 Utfall 2013 Utfall-SB 2013 Utfall-SB Procent 2013 Utfall 2012 AP-fonderna, pensionsutgifter 254 321 253 966 -355 -0,1 236 039 Administrationsutgifter 2 612 2 736 124 4,8 2 439 varav Pensionsmyndigheten m.fl. myndigheter 922 879 AP-fonderna, rörelsens kostnader 820 845 AP-fonderna, provisionskostnader 679 506 AP-fonderna, prestationsbaserade avgifter 315 209 Summa 256 933 256 703 -230 -0,1 238 478 AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för första till fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. Prestationsbaserade avgifter reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.113. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar, om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten rörelsens kostnader. Pensionsutbetalningarna blev något lägre än beräknat medan administrationskostnaderna blev högre I budgetpropositionen för 2013 beräknade regeringen att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 256 933 miljoner kronor. Utfallet uppgick till 256 703 miljoner kronor och är därmed 230 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 253 966 miljoner kronor, vilket är 355 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 69 047 miljoner kronor och tilläggspension med 184 913 miljoner kronor. Utöver dessa utbetalningar överfördes 6,3 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår också i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna. Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 2 736 miljoner kronor, vilket är 124 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten fick tillsammans 922 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt regeringsbeslut den 13 december 2012). Omräkning av pensionerna och fler ålderspensionärer med rätt till inkomstgrundad ålderspension ger högre utfall än 2012 Jämfört med 2012 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 18 225 miljoner kronor (7,6 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med 17 927 miljoner kronor (7,6 procent). Ökningen beror bl.a. på att pensionerna räknades upp med 4,1 procent mellan 2012 och 2013 på grund av indexeringsreglerna. Ökningen beror också på att antalet ålderspensionärer med rätt till inkomstgrundad ålderspension blir fler. I december 2013 var antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension 1 962 600 personer, en ökning med 54 300 personer jämfört med december 2012. 2.5 Underliggande saldo och engångseffekter Underliggande saldo 1990-2013 Statens budgetsaldo för 2013 påverkades av tillfälliga eller engångsvisa händelser. Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990-2013 Miljarder kronor Miljarder kronor År 2013 uppgick det faktiska underskottet i budgeten till 130,9 miljarder kronor medan det underliggande underskottet var 57,1 miljarder kronor. Negativa engångseffekter bidrog till att försämra saldot. Den enskilt största posten var en ökning av Riksbankens lån i Riksgäldskontoret. Engångseffekter 2013 Engångseffekterna 2013 har totalt försämrat saldot med 73,8 miljarder kronor. Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva, men det har även tidigare förekommit år då de negativa engångseffekterna dominerat. Under perioden 1990-2013 uppgick engångseffekterna i genomsnitt till knappt 19 miljarder kronor per år. Nominellt var engångseffekterna som störst 2009 med -105,3 miljarder kronor. Förklaringen var då, liksom 2013, att Riksbanken lånade i Riksgäldskontoret för att stärka valutareserven. Tabell 2.114 Statens budgetsaldo 2013 justerat för större engångseffekter Miljarder kronor 2013 Statens budgetsaldo -130,9 Justering för större engångseffekter 73,8 varav Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken 2,5 Nordea, aktieförsäljning (del inkomsttitel) -19,7 Vectura Consulting, aktieförsäljning -0,9 Venantius, återbetalning av övertaget lån 0,4 Lån till Riksbanken 103,6 Lån till Irland 2,6 Lån till affärsverket Svenska kraftnät 1,9 Kärnavfallsfonden 3,8 Nordea, aktieförsäljning (del Stabilitetsfonden) -21,4 Exportkreditnämnden -2,6 Återbetalning av lån Swedavia (fd Luftfartsverket) -0,9 Övrigt, netto 4,5 Statens budgetsaldo justerat för större engångseffekter -57,1 Från anslag har 2013 finansierats kapitaltillskott till Europeiska investeringsbanken på 2,5 miljarder kronor. Detta ses som en engångsvis utgift för staten. Under 2013 har inkomster vid aktieförsäljningar på 20,6 miljarder kronor redovisats på inkomsttitel i budgeten. Huvuddelen är för aktier i Nordea, eftersom staten under 2013 sålde hela sitt innehav i banken. Totalt uppgick inkomsterna vid försäljningen till 41 miljarder kronor varav 19,7 miljarder kronor redovisades på inkomstsidan och resterande del på stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret, dvs. på utgiftssidan (se avsnitt 2.4.29). Även helstatliga Vectura Consulting såldes under 2013, vilket inbringade 0,9 miljarder kronor. Bolaget har sitt ursprung i Vägverkets och Banverkets projekteringsavdelningar. Under Riksgäldskontorets nettoutlåning uppstod 2013 såväl positiva som negativa engångseffekter. De negativa effekterna dominerade dock kraftigt som en följd av att Riksbanken beslutade att fördubbla sitt lån i Riksgäldskontoret till 200 miljarder kronor, för att ytterligare stärka valutareserven. Motivet var främst höjda risker för det svenska finansiella systemet, eftersom svenska banker i stor utsträckning finansierar sin utlåning med lån i utländsk valuta. Riksbankslånet belastade nettoutlåningen 2013 med 103,6 miljarder kronor, inkl. effekten av valutakursdifferenser när enskilda lån omsattes. Andra negativa engångseffekter under nettoutlåningen var ökade lån till Irland, med motsvarande 2,6 miljarder kronor, och till affärsverket Svenska kraftverk med 1,9 miljarder kronor. Vidare har nettoutlåningen belastats genom att Kärnavfallsfonden under året minskade sin kontobehållning i Riksgäldskontoret med 3,8 miljarder kronor. En stor positiv engångseffekt för budgetsaldot var den nämnda försäljningen av aktier i Nordea. Drygt hälften av aktierna ägdes av Stabilitetsfonden vilket innebar att 21,4 miljarder kronor av försäljningsinkomsterna fördes till fondens konto i Riksgäldskontoret, vilket minskade nettoutlåningen. Dessa aktier ägdes sedan 2009 av Stabilitetsfonden då staten, med kapital från fonden, deltog i den nyemission Nordea då genomförde. Andra positiva engångseffekter för nettoutlåningen var att Exportkreditnämnden ökade behållningen på sitt konto i Riksgäldskontoret med 2,6 miljarder kronor och att det statliga bolaget Swedavia återbetalade sitt återstående lån i Riksgäldskontoret på 0,9 miljarder kronor Under posten Övrigt, netto ingår nettoutlåning till övriga myndigheter, bolag och affärsverk. Framför allt innehåller posten ökade lån till Försvarets Materielverk. Även nettot av inbetalningarna av premiepensionsavgifter och utbetalningarna av premiepensionsmedel ingår i posten övrigt. 2.6 Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget Vid analys av och information om statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner. Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen på statens budget använts. Diagram 2.2 Procentuell fördelning av utgifter på statens budget 2013, realekonomiskt fördelade Tabell 2.115 Realekonomisk fördelning av statens budget Miljoner kronor Realekonomisk art Utfall 2013 Utfall 2013 Förändring 2012-2013 Procentuell förändring 2012-2013 Transfereringar 562 373 541 249 21 124 3,9 varav till Hushållssektorn 296 268 290 429 5 839 2,0 Kommunala sektorn 140 851 133 838 7 013 5,2 Företagssektorn 35 942 33 691 2 251 6,7 Ålderspensionssystemet 19 788 21 011 -1 223 -5,8 Statliga ideella organisationer 4 032 3 850 182 4,7 Internationell verksamhet 65 490 58 430 7 060 12,1 varav till EU-institutioner 37 412 31 452 5 960 18,9 Konsumtionsutgifter 215 523 207 488 8 035 3,9 varav Löner inklusive sociala avgifter 115 936 112 341 3 595 3,2 Omkostnader för konsumtion 63 536 62 356 1 180 1,9 Lokaler 17 337 16 984 353 2,1 Utgifter för försvarsändamål 7 076 5 953 1 123 18,9 Sociala naturaförmåner 11 639 9 855 1 784 18,1 Investeringsverksamhet 18 074 19 890 -1 816 -9,1 Räntor 23 352 31 698 -8 346 -26,3 varav Räntor på statsskulden 16 694 27 299 -10 605 -38,8 Finansiella transaktioner 8 066 10 763 -2 697 -25,1 Summa utgiftsområden 827 388 811 088 16 300 2,0 Transfereringar Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EU-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringarna utgjorde 68,0 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2013. Transfereringarna till hushåll ökade med 2 procent Hushållen fick 52,7 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushåll har ökat med 5 839 miljoner kronor (2,0 procent) jämfört med 2012. Det beror framför allt på att utgifterna för transfereringar till hushåll för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning har ökat med 2 783 miljoner kronor till 25 914 miljoner kronor. Ökningen förklaras av att fler sjukfall har påbörjats och att de har blivit längre under året. Även utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn har ökat jämfört med 2012. Ökningen är 2 000 miljoner kronor. Orsaken är att utgifterna för tillfällig föräldrapenning, som används vid vård av barn, blev betydligt högre än beräknat på grund av att fler insjuknade i influensa under 2013. Anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning omfattar de största transfereringarna till hushållen. Utgifterna för anslaget minskade med 1 576 miljoner kronor till 46 279 miljoner kronor. Under de senaste åren har utgifterna för anslaget kontinuerligt minskat. Minskningen beror på att färre personer får sjukersättning. Ökade transfereringar till kommuner som tar emot flyktingar Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting och kommunalförbund. Under 2013 fick kommunsektorn 25,0 procent av de totala transfereringarna och var därmed den näst största mottagaren av transfereringar 2013. Transfereringarna till kommunsektorn ökade med 7 013 miljoner kronor (5,2 procent) jämfört med 2012. Ökningen beror framför allt på att utgifterna för anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, ökade med 3 628 miljoner kronor (4,4 procent). Förändringen beror främst på ekonomiska regleringar för att kompensera kommuner och landsting för det höjda grundavdraget för pensionärer och den sänkta fastighetsavgiften för hyreshusenheter. Även utgifterna för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet har ökat och blev 1 651 miljoner kronor högre (42,5 procent) jämfört med föregående år. Det högre utfallet beror främst på att kommunerna tagit emot betydligt fler flyktingar i år jämfört med förra året. Ett anslag som ökat procentuellt mycket mellan åren är 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Utgifterna ökade med 84,1 procent (831 miljoner kronor) jämfört med föregående år. Den stora ökningen beror bl.a. på fortsatt satsning på yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå och lärlingsutbildning för vuxna. Diagram 2.3 Transfereringar på statens budget, fördelade efter mottagarkategori 2013 Konsumtion Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer samt försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk. I konsumtionsbegreppet ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2013 till 26,0 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. Utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 4 Rättsväsendet hade de största utgifterna för konsumtion. Drygt hälften av utgifterna för konsumtion var löner inklusive sociala avgifter. Med sociala avgifter menas främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Ökningen av löner inklusive sociala avgifter var 3,2 procent 2013. Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 1,9 procent 2013. De största anslagen med omkostnader för konsumtion är anslagen 1:1 Väghållning och 1:2 Banhållning under utgiftsområde 22 Kommunikationer, samt anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:4 Vidmaktshållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Investeringar Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som dataprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion. Av utgifterna inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till 2,2 procent. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största andelen av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden (90,7 procent). Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och med finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår inte under utgiftsområdena utan ingår i Riksgäldskontorets nettoutlåning. Myndigheternas amorteringar och räntor på dessa lån redovisas som finansiella transaktioner i tabell 2.115. Räntor och finansiella transaktioner Den realekonomiska gruppen räntor är räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. räntor för studielån. Räntorna uppgick till 2,8 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2013. De två största anslagen var 1:1 Räntor på statsskulden under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och 1:3 Studiemedelsräntor m.m. under utgiftsområde 15 Studiestöd. Dessa svarade tillsammans för 86,3 procent av de totala ränteutgifterna. De finansiella transaktionerna uppgick till 1,0 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. Det största anslaget 2013 var anslaget 1:2 Banhållning under utgiftsområde 22 Kommunikationer. 2.7 Beställningsbemyndiganden Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutat, beställa varor eller tjänster och besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det år budgeten avser. De åtaganden som görs räknas inte som ekonomiska händelser och ska med andra ord inte redovisas mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redovisas mot det av riksdagen beslutade bemyndigandebeloppet. Det totala bemyndigandebeloppet för 2013 var 372 194 miljoner kronor och de utestående åtagandena den 31 december 2013 uppgick till 294 102 miljoner kronor. De totala utestående åtagandena var alltså 78 092 miljoner kronor lägre än det totala bemyndigandebeloppet. De högsta beslutade bemyndigandebeloppen avser utgiftsområde 22 Kommunikationer, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Även de största skillnaderna mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden återfinns inom dessa områden. Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgår avvikelsen mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden till 25 404 miljoner kronor. Skillnaden är störst för anslaget 1:2 Banhållning. Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap uppgår skillnaden mellan bemyndigandebelopp och utestående åtagande till 17 497 miljoner kronor. Den beror bl.a. på att Försvarsmakten har förändrat planerna för anskaffning av materiel till marinstridskrafterna. Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgår skillnaden till 16 928 miljoner kronor. De största beloppsmässiga avvikelserna inom området avser multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivning samt Afrika och multilaterala och internationella organisationer och fonder. Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning överskreds med 28 miljoner kronor. Skälet till överskridandet är att medlemsavgifterna som finansieras genom anslaget blev högre än beräknat. Nivån på avgifterna påverkas bl.a. av BNP-utveckling och valutakursförändringar. De utestående åtagandena för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel överstiger det beslutade bemyndigandet med ett mindre belopp (170 000 kronor). En specifikation av riksdagen beslutade bemyndiganden och utestående åtaganden den 31 december 2013 per anslag redovisas i bilaga 3. Beställningsbemyndigande och utnyttjandet per anslag finns under respektive avsnitt för utgiftsområdena. Stora avvikelser mellan beslutade bemyndiganden och utfall kommenteras i anslutning till bemyndigandetabellen i respektive avsnitt. Tabell 2.116 Beställningsbemyndiganden 2013 Miljoner kronor Utgiftsområde Beställnings- bemyndiganden Utestående åtaganden 2013-12-31 01 Rikets styrelse 186 127 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 75 0 05 Internationell samverkan 146 101 06 Försvar och samhällets krisberedskap 96 855 79 358 07 Internationellt bistånd 62 552 45 627 08 Migration 200 146 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1 577 1 367 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 4 250 4 000 13 Integration och jämställdhet 1 711 1 406 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 18 834 16 276 15 Studiestöd 7 2 16 Utbildning och universitetsforskning 24 460 18 287 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 457 397 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 170 63 19 Regional tillväxt 4 129 3 468 20 Allmän miljö- och naturvård 4 491 3 470 21 Energi 6 358 2 478 22 Kommunikationer 133 205 107 801 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 9 521 7 338 24 Näringsliv 3 011 2 390 Summa utgiftsområden 372 194 294 102 2.8 Inomstatliga lån Tabell 2.117 Inomstatliga lån Miljoner kronor UO Inomstatliga lån Låneram Lån 2013-12-31 01 Riksdagsförvaltningens investeringar som används i verksamheten 100 71 01 Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 500 332 02 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 12 300 11 712 02 Lån för övertagande av Statens järnvägars obligationsportfölj 3 309 0 02 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 11 100 9 639 02 Riksrevisionen - anläggningstillgångar som används i verksamheten 15 3 02 7 AP-fondens investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten 5 1 06 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskapsverksamhet 300 0 06 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 350 118 06 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 21 Svenska Kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 8 000 3 775 22 Prioriterade vägprojekt m.m. 9 506 6 982 22 Prioriterade järnvägsprojekt m.m. 35 444 34 259 22 Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga lån i eller utanför Riksgäldskontoret 835 0 22 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 1 500 0 Summa 123 264 66 891 2.9 Övriga krediter Tabell 2.118 Övriga krediter Miljoner kronor eller annan angiven valuta UO Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2013-12-31 02 Insättningsgarantin Obegränsad 0 02 Investerarskyddet Obegränsad 0 02 Garantier till banker m.m. för skuldförbindelser Obegränsad 0 02 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner Obegränsad 0 02 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv) Obegränsad 0 02 För Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet Obegränsad 0 02 7 AP-fondens kredit på räntekonto 160 8 02 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 355 1 02 Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i pensionshanteringen 100 0 02 Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet 100 0 06 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital behov av rörelsekapital 12 000 1 790 06 Försvarsexportmyndighetens behov av rörelsekapital 7 000 1 07 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner Obegränsad 0 07 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv) Obegränsad 0 07 Kredit för infriande av Sidas garantier Obegränsad 0 11 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 9 000 0 18 Kredit för infriande av Boverkets garantier Obegränsad 0 23 Viltvårdsfondens kredit i Riksgäldskontoret 5 0 24 Exportkreditnämnden upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning Obegränsad 0 Summa 1 800 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen. Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. 3.1 Resultaträkning Lägre resultat Resultaträkningen för 2013 visar ett underskott på knappt 25 miljarder kronor, vilket är drygt 25 miljarder kronor lägre jämfört med 2012. Tabell 3.1 Resultaträkning Miljoner kronor Not 2013 2012 Intäkter Skatteintäkter 1 998 811 971 172 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 54 355 53 885 Intäkter av bidrag 3 57 428 45 685 Summa intäkter 1 110 594 1 070 742 Kostnader Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll 4 -585 097 -559 457 Transfereringar till företag 4 -41 736 -39 216 Transfereringar till kommuner 4 -209 659 -200 369 Transfereringar till utlandet 4 -65 786 -58 248 Avsättningar till/upplösning av fonder 5 -23 960 -9 166 Summa transfereringar m.m. -926 238 -866 456 Statens egen verksamhet Kostnader för personal 6 -117 282 -116 264 Kostnader för lokaler 7 -18 346 -18 084 Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -624 -449 Övriga driftkostnader 9 -85 096 -82 662 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -25 952 -24 391 Summa statens egen verksamhet -247 300 -241 850 Summa kostnader -1 173 538 -1 108 306 Saldo före resultat från andelar och finansiella poster -62 944 -37 564 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 11 6 874 43 660 Finansiella intäkter och kostnader Nettokostnad för statsskulden 12 -17 894 -20 045 Övriga finansiella intäkter 13 49 935 16 068 Övriga finansiella kostnader 14 -656 -1 495 Summa finansiella poster 31 385 -5 472 ÅRETS ÖVER-/UNDERSKOTT -24 685 624 Ökade transfereringskostnader och försämrat resultat i statliga företag Det lägre resultatet beror på flera faktorer. Transfereringskostnaderna ökade med 45 miljarder kronor, medan skatteintäkterna ökade med 28 miljarder kronor. Resultatet från andelar i hel- och delägda företag försämrades med 37 miljarder kronor. Samtidigt steg AP-fondernas nettobidrag till staten med 12 miljarder kronor och försäljningen av aktier i Nordea gav 33 miljarder kronor i reavinst men 16 miljarder kronor av dessa har tillförts stabilitetsfonden. 3.1.1 Intäkter Diagram 3.1 Statens intäkter 28 miljarder kronor mer i skatteintäkter Skatteintäkterna uppgick till 999 miljarder kronor vilket utgjorde 86 procent av statens totala intäkter (se diagram 3.1 Statens intäkter). Statens skatteintäkter ökade med 28 miljarder kronor (3 procent) jämfört med 2012. En ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter Direkta skatter på arbete ökade med 21 miljarder kronor jämfört med 2012. Förändringen förklaras framför allt av att lönesumman ökat med 2,8 procent. Timlönen ökade med 2,2 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 0,6 procent mellan åren. Ökningen av timmarna kan jämföras med sysselsättningen, vilken ökade med 1,0 procent. Skattereduktionerna ökade med 6,0 miljarder kronor varav hälften förklaras av skattereduktion för den allmänna pensionsavgiften som är direkt kopplad till lönesumman. Resterande del beror på högre jobbskatteavdrag, vilket främst förklaras av fler sysselsatta, och högre ROT-avdrag (reparation, underhåll, om- och tillbyggnad) och RUT-avdrag (hemtjänster). Sammantaget uppgick skattereduktionerna för ROT och RUT till drygt 17 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder kronor avsåg RUT-tjänster. Arbetsgivaravgifterna ökade med 12 miljarder kronor eller motsvarande 2,7 procent. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen multiplicerad med lönesumman. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Intäkterna från skatt på kapital ökade Jämfört med 2012 ökade skatt på kapital med 1,1 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll ökade med 2,3 miljarder kronor (8,1 procent) bl.a. till följd av högre kapitalvinster vid försäljning av fastigheter och aktier. Skatt på företagsvinster minskade med 1,1 miljarder kronor (1,1 procent) och förklaras av minskade vinster. Fastighetsskatt och fastighetsavgift ökade med 2,1 miljarder kronor. Ökningen avser fastighetsskatt. Intäkterna från mervärdesskatt ökade Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 10,9 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 11,2 miljarder kronor eller 3,4 procent. Utvecklingen förklaras främst av ökningen av hushållens konsumtion i löpande priser som steg med 2,6 procent under året. Att bostadsinvesteringar steg med över 7 procent under 2013 bidrog till att intäkterna från mervärdesskatt steg snabbare än hushållens konsumtion. Mervärdesskatt redovisas av Skatteverket och Tullverket. Intäkter från skatt på alkohol, tobak, energi och miljö minskade Skatt på alkohol och tobak minskade med 0,8 miljarder kronor. Skatt på energi och miljö minskade med 0,5 miljarder kronor. Det beror på att bensinförsäljningen minskade med ca 5 procent och dieselförsäljningen med ca 4 procent vilket medförde lägre intäkter från både energi- och koldioxidskatt. Intäkterna från skatt på vägtrafik ökade Skatt på vägtrafik ökade med 0,9 miljarder kronor mellan åren. Ökningen beror främst på införandet av trängselskatt i Göteborg. Ökade omprövningar Restförda och övriga skatter ökade med 6,4 miljarder kronor. Av beloppet utgör ca 7 miljarder kronor ändrade skattebesked för äldre skatteår. Intäkterna från AP-fondsmedel ökade Bidragsintäkter ökade med 12 miljarder kronor. Ökningen förklaras till största delen av att AP-fondernas nettobidrag för utbetalningarna av pensioner under året ökade. För 2013 ökade utbetalda pensioner som finansieras via AP-fonden med nästan 18 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonden ökade med 5,5 miljarder kronor. Det innebär att AP-fondens nettobidrag till staten ökade med 12 miljarder kronor. Ökade avgiftsintäkter Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade netto med 0,5 miljarder kronor. Ökade gjorde bl.a. reavinster för markaffärer vid Naturvårdsverket medan Trafikverkets uppdragsverksamhet minskade. 3.1.2 Kostnader Diagram 3.2 Statens kostnader Av statens kostnader var 77 procent transfereringar där den största delen gick till hushåll. Kostnaderna för statens egen verksamhet var 21 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 2 procent. Kostnaderna för statens egen verksamhet hålls i redovisningen tillbaka då en konsolidering görs av socialavgifter på statsanställdas löner. 3.1.3 Transfereringar Diagram 3.3 Transferering per sektor Diagram 3.3 visar transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräkenskapernas indelning. Diagrammet visar att hushållssektorn är den dominerande mottagaren och tar emot 65 procent av transfereringarna. Transfereringarna till hushåll är bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslöshetsersättning. Även bidrag till organisationer inom t.ex. utbildningsområdet eller biståndsområdet räknas till hushållssektorn. Kommunerna tar emot 23 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 7 procent av de statliga transfereringarna. Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 902 miljarder kronor. De ökade därmed med 45 miljarder kronor mellan 2012 och 2013. Fler ålderspensionärer och högre pensioner Transfereringar till hushåll inom socialförsäkringen ökade med 23 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 18 miljarder kronor till följd av att antalet ålderspensionärer blev fler och att pensionerna har ökat med 4,1 procent. Premiepensioner har ökat med 0,9 miljarder kronor. Den ökningen beror på att antalet pensionärer blir fler och att varje ny årskull som går i pension har större andel i det nya pensionssystemet. Ersättning vid ålderdom, som avser anslagsfinansierade pensioner och stöd, minskade totalt med 1,3 miljarder kronor. Framför allt är det garantipensionerna som minskade. Fler har fått sjukpenning men färre har fått aktivitets- och sjukersättning Kostnaden för sjukpenning ökade med 2,7 miljarder kronor (12 procent). Under 2013 har antalet nya sjukfall fortsatt att öka. Ökningen avser bl.a. stressrelaterad och psykisk ohälsa som kräver längre sjukskrivningar. Under december 2013 fick 168 000 personer sjukpenning, vilket är en ökning med 12,6 procent jämfört med december 2012. Sjukpenningtalet steg med 0,7 dagar till 8,4 dagar 2013. Aktivitets­ och sjukersättningen minskade med 1,5 miljarder kronor (3,2 procent). Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till knappt 364 000 personer i december 2013 (333 000 fick sjukersättning och 31 000 fick aktivitetsersättning). Det är en minskning med 3,8 procent jämfört med december föregående år. Minskningen förklaras av ett lågt antal nytillkomna samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är delvis en följd av det nya regelverket, som ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Ökat antal assistanstimmar Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning och ökade med 1,2 miljarder kronor (4,6 procent). I december 2013 hade 15 900 personer assistansersättning, lika många som i december 2012. Det genomsnittliga antalet timmar har dock ökat. Ökade kostnader för föräldraförsäkringen Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäkringen med 1,9 miljarder kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 0,4 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror på större barnkullar. Det har fötts fler barn och fler barn har flyttat till Sverige. Den tillfälliga föräldrapenningen ökade till följd av att det finns fler barn i åldrarna 1-6 år, den åldersgrupp där förmånen används mest, och att föräldrarnas löner har höjts och därmed också ersättningsnivån. En ytterligare förklaring är att fler insjuknade i influensan under perioden januari-april 2013. Grundnivån i föräldra-försäkringen har dessutom höjts fr.o.m. 2013. Arbetslöshetsersättningen har ökat Bland de övriga transfereringarna till hushåll ökade kostnaderna för arbetsmarknadsområdet med 2,8 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen ökade med 1,0 miljarder kronor och aktivitetsstödet med 0,9 miljarder kronor. I genomsnitt under året uppgick arbetslösheten till 8 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) både 2013 och 2012. Det genomsnittliga antalet arbetslösa ökade med 7 900 personer under 2013 till 410 900 personer. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade med 0,8 miljarder kronor. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var i december 192 000 personer, vilket innebär en ökning med 0,4 procent. Ökningen beror främst på att fler arbetslösa efter en längre tids arbetslöshet har kvalificerat sig för jobb- och utvecklingsgarantin alternativt jobbgarantin för ungdomar. Ökad ersättning till etableringslotsar Ersättning till etableringslotsar ökade med 0,5 miljarder kronor 2013. Det ökade antalet kommunplacerade asylsökande gör att fler omfattas av etableringslagen. Lönegarantin har minskat Lönegarantiersättningen minskade med 0,3 miljarder kronor jämfört med 2012 trots en kraftig ökning av antalet konkurser och rekonstruktioner under året. Det beror på att staten gjorde stora utbetalningar till Saab-anställda i Trollhättan 2012. Pensioner till ej statligt anställda Statens tjänstepensionsverk har även kostnader för pensioner till anställda i andra än de statliga myndigheterna vilka minskade med 1,1 miljarder kronor. Minskningen beror bl.a. på engångskostnader 2012. 31 miljarder kronor till premiepensionssystemet Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Beloppet avser socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (3,4 miljarder kronor). Premiepensionerna ingår i utbetalda ålderspensioner. Högre nedskrivning av fordringar i CSN:s utlåningsverksamhet Centrala studiestödsnämndens kostnad för förluster i utlåningsverksamheten ökade med 0,5 miljarder kronor till följd av ökad utlåning. Transfereringar till företag ökade Transfereringar till företag ökade med 2,5 miljarder kronor jämfört med 2012. Inom området arbetsmarknad ökade kostnaderna för lönebidrag och Samhall samt köp av arbetsmarknadsutbildning med 0,6 miljarder kronor vardera. Transfereringar finansierade med EU-medel avseende gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. minskade med 0,4 miljarder kronor. Tillväxtverkets transfereringar till företag minskade med 0,3 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner ökade Efter att ha ökat 2010 och 2011 i samband med finanskrisen minskade bidragen till kommuner 2012. Under 2013 ökade bidragen till kommuner återigen med totalt 9,3 miljarder kronor. Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting ökade med 3,8 respektive 1,0 miljarder kronor. Ökningen beror på att kommunerna kompenseras för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt, främst sänkt skatt för pensionärer. Kommunernas kostnader för ingående mervärdesskatt ökade med 1,5 miljarder kronor. Läkemedelsförmånerna minskade Bidrag för läkemedelsförmånerna minskade med 1,3 miljarder kronor 2013. En orsak till minskningen är att många läkemedelspatent gått ut vilket innebär att billigare kopior av originalläkemedlen introducerats. Staten och Sveriges kommuner och landsting har inte haft någon överenskommelse sedan 2011 om läkemedelsförmånerna. Kostnaderna har därför reglerats i särskilda regeringsbeslut. Det innebär att utgifterna för läkemedelsförmånerna är preliminära. Mer till vuxenutbildning Statligt stöd till vuxenutbildning ökade med 0,8 miljarder kronor 2013. Medlen för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå ökade tillfälligt. Kostnaderna för utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet har också ökat. Ökad kommunersättning för flyktingmottagande Migrationsverkets utgifter för kommunersättningar vid flyktingmottagande ökade med 1,7 miljarder kronor. Mest ökade kommunersättningar vid flyktingmottagande för ensamkommande barn. År 2013 sökte sig 3 800 ensamkommande barn till Sverige, jämfört med 3 600 år 2012. Flest ensamkommande barn kommer fortfarande från Afghanistan men antalet därifrån har minskat. Antalet statslösa, syriska och eritreanska ensamkommande asylsökande barn har däremot ökat. Ersättningar för asylsökande till kommuner ökade med 0,4 miljarder kronor. Antalet asylsökande ökade från 44 000 till drygt 54 000, vilket utgör en ökning med 24 procent. Den stora ökningen beror främst på kriget i Syrien och en ökad instabilitet i hela Mellanöstern och Nordafrika. Antalet asylsökande från Syrien var 16 300, vilket utgör en ökning med 8 500. Gruppen statslösa uppgick till 6 500, vilket utgör en ökning med 4 200 jämfört med 2012. Under 2013 fick drygt 116 500 personer arbets- och uppehållstillstånd i Sverige. Av dem är 79 500 tidsbegränsade och 37 000 permanenta uppehållstillstånd. Årssiffran är den högsta hittills och motsvarar en ökning med 5 procent jämfört med 2012. Ökningen avser framför allt asylsökande och flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention (konventionsflyktingar) samt anhöriga till dem som fått uppehållstillstånd som konventionsflyktingar, skyddsbehövande, synnerligen ömmande omständigheter eller tidsbegränsat tillstånd. Sett till antalet personer som fick uppehållstillstånd ökade gruppen skyddsbehövande mest under 2013 jämfört med 2012. Vid årets slut hade nästan 29 000 personer beviljats asyl, vilket är en ökning med 67 procent. Mer i bidrag för sjukskrivningsprocessen Kostnader för bidrag till kommuner inom området Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning ökade med 0,6 miljarder kronor 2013. Från det särskilda anslaget 1.6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen, betalades 0,3 miljarder kronor mer till landstingen för företagshälsovård och rehabiliteringsgarantin än föregående år. Även bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård ökade mellan åren, med 0,2 miljarder kronor. Transfereringar till utlandet ökade - högre EU-avgift Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 6,0 miljarder kronor. Ökningen beror på att EU:s budget var högre 2013. Avgiften redovisas här periodiserad till skillnad mot redovisningen på statens budget. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete ökade med 0,9 miljarder kronor. Nordeaförsäljningen har fyllt på stabilitetsfonden Avsättningen till stabilitetsfonden ökade med 16 miljarder kronor 2013. Den stora avsättningen beror på att staten genom stabilitetsfonden sålt hela fondens innehav av aktier i Nordea, vilket gav en reavinst på 16 miljarder kronor som tillförts fonden. 3.1.4 Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 247 miljarder kronor 2013. Det är en ökning med 5,5 miljarder kronor jämfört med 2012. Statens personalkostnader ökade med 1 miljard kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4,6 miljarder kronor eller 4,2 procent samtidigt som pensionskostnaderna minskade med 2,5 miljarder kronor. Övriga driftkostnader ökade med 2,4 miljarder kronor. Bland annat ökade Försvarets materielverks köp av varor. 3.1.5 Kraftigt försämrat resultat i statliga företag Resultatet från andelar i hel- och delägda företag minskade med 37 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut. Vattenfalls resultat försämrades med 31 miljarder kronor jämfört med 2012. Det är framför allt nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar som försämrat resultatet. Stenkols- och gasdrivna anläggningar har skrivits ned med 30 miljarder kronor, varav 14 miljarder kronor avser anläggningar i Nederländerna. Även Vattenfalls övriga rörelseintäkter försämrades med 7,4 miljarder kronor. Ökad produktionsvolym och stigande elpriser förbättrade resultatet med 2,8 miljarder kronor. Kostnaderna för koldioxidutsläppsrätter och bränsle ökade med 5,4 miljarder kronor. Resultatet för LKAB minskade med 2,8 miljarder kronor 2013. Minskade volymer, lägre priser och lägre dollarkurs har påverkat resultatet negativt. Resultatet inkluderar avsättning för kostnader på 0,6 miljarder kronor relaterade till påverkan av gruvbrytning på samhällena Kiruna och Malmberget, vilket var 0,5 miljarder kronor lägre än föregående år. Resultatandelen från TeliaSonera har minskat med 1,8 miljarder kronor till 5,6 miljarder kronor. Realisationsvinster minskade med 3,1 miljarder kronor. De höga vinsterna 2012 kom främst från försäljning av andelar i ett intressebolag i Ryssland. Nedskrivningar minskade med 2,0 miljarder kronor. Det högre beloppet 2012 bestod främst av nedskrivningar avseende verksamheter i Norge och Litauen. 3.1.6 Nettokostnaden för statsskulden minskade Under 2013 uppgick nettokostnaden för statsskulden till 18 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden minskade med 2,2 miljarder kronor. Minskningen beror främst på lägre räntekostnader för upplåning i svenska kronor, högre realiserade valutakursvinster och lägre realiserade kursförluster. Reavinst från försäljning av Nordea Övriga finansiella intäkter ökade med 34 miljarder kronor. Reavinsten från Riksgäldskontorets försäljning av aktieinnehavet i Nordea i stabilitetsfonden uppgick till 16 miljarder kronor. Reavinsten från Kammarkollegiets försäljning av aktieinnehav i Nordea blev 17 miljarder kronor. 3.2 Balansräkning I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital per den 31 december 2013. Tabell 3.2 Balansräkning Miljoner kronor TILLGÅNGAR Not 2013-12-31 2012-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 15 7 189 6 937 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 16 862 876 Summa immateriella anläggningstillgångar 17 8 051 7 813 Materiella anläggningstillgångar Statliga väganläggningar 18 114 884 115 189 Statliga järnvägsanläggningar 19 124 673 112 296 Byggnader, mark och annan fast egendom 20 36 415 35 452 Förbättringsutgifter på annans fastighet 21 4 304 3 996 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 22 28 285 27 620 Pågående nyanläggningar 23 91 263 88 219 Beredskapstillgångar 24 94 040 93 199 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 3 365 2 337 Summa materiella anläggningstillgångar 497 229 478 308 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag 26 348 281 368 825 Andra långfristiga värdepappersinnehav 27 38 399 42 612 Långfristiga fordringar 28 2 674 2 904 Summa finansiella anläggningstillgångar 389 354 414 341 Summa anläggningstillgångar 894 634 900 462 Utlåning 29 378 902 268 640 Varulager m.m. Varulager och förråd 30 1 584 1 635 Pågående arbeten 31 1 102 846 Fastigheter 32 174 170 Förskott till leverantörer 33 30 18 Summa varulager m.m. 2 890 2 669 Fordringar Kundfordringar 34 6 828 8 440 Övriga fordringar 35 76 044 66 887 Summa fordringar 82 872 75 327 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 36 13 045 10 161 Upplupna bidragsintäkter 37 2 685 2 805 Övriga upplupna intäkter 38 12 707 12 610 Summa periodavgränsningsposter 28 437 25 576 Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar 39 15 300 27 774 Summa kortfristiga placeringar 15 300 27 774 Kassa och bank 40 6 738 5 926 SUMMA TILLGÅNGAR 1 409 773 1 306 374 KAPITAL OCH SKULDER Not Nettoförmögenhet 41 -348 294 -316 104 Fonder 42 131 051 107 091 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 43 216 063 208 088 Övriga avsättningar 44 10 739 11 757 Summa avsättningar 226 802 219 845 Statsskulden Lån i Sverige 852 410 850 357 Lån utomlands 384 008 262 460 Summa statsskulden 45 1 236 418 1 112 817 Skulder m.m. Leverantörsskulder 46 19 080 19 360 Övriga skulder 47 63 071 65 694 Depositioner 48 1 271 1 325 Förskott från uppdragsgivare och kunder 49 240 206 Summa skulder m.m. 83 662 86 585 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 50 29 281 28 961 Oförbrukade bidrag 51 9 998 9 906 Övriga förutbetalda intäkter 52 40 855 57 273 Summa periodavgränsnings- poster 80 134 96 140 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 409 773 1 306 374 Garantiförbindelser 53 1 434 809 1 365 214 Övriga ansvarsförbindelser 54 16 694 16 146 3.2.1 Nettoförmögenheten Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar det ackumulerade underskottet i statens budget över åren, svarar för den övervägande delen av skulderna och därmed den negativa nettoförmögenheten. Vid utgången av 2013 var nettoförmögenheten -348 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en minskning med 32 miljarder kronor jämfört med 2012 då nettoförmögenheten var -316 miljarder kronor. Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan: Mdkr Tillgångar 103 Skulder -104 Avsättningar -7 Fonder -24 Summa -32 Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt: Mdkr Årets underskott enligt resultaträkningen -25 Värdeförändringar av aktier och andelar -7 Summa -32 Förändringen av nettoförmögenheten orsakas dels av årets underskott i resultaträkningen på 25 miljarder kronor, dels av påverkan på nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. En återkommande förklaringspost är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbart till periodens resultat. Under 2013 uppgick dessa effekter till -7 miljarder kronor. Jämförelse med nettoförmögenheten enligt definitionen i nationalräkenskaperna För att belysa sambandet mellan olika sätt att redovisa statens finansiella ställning görs en jämförelse mellan nettoförmögenheten i balansräkningen och nationalräkenskaperna (NR). NR:s beräkningar finns inte färdigställda för 2013 och jämförelsen görs därför för 2012. NR:s uppgifter har dessutom kompletterats på några punkter för att öka jämförbarheten. Statens nettoförmögenhet vid utgången av 2012 uppgick enligt balansräkningen till -316 miljarder kronor medan statens nettoförmögenhet enligt NR uppgick till 381 miljarder kronor, se not 41. Detta innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 697 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen. Skillnaderna beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsningar av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta reala tillgångar i NR värderas till åter-anskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med mervärdesskatt, medan fasta realtillgångar i balansräkningen värderas till ursprungligt anskaffningsvärde. Detta står för 55 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för vissa aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. Beredskapstillgångar ingår i NR endast till den del det inte avser krigsmateriel och kringutrustning till krigsmateriel. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden, vilket är fallet i balansräkningen i årsredovisningen för staten. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt tas främst vissa stora myndigheter med omfattande finansiell verksamhet samt handelskrediter med i beräkningen i anslutning till NR. I anslutning till not 41 visas de viktigaste skillnaderna för 2012 och 2011. 3.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen Under räkenskapsåret 2013 ökade de totala tillgångarna med 103 miljarder kronor till 1 410 miljarder kronor. Nya vägar och järnvägar De materiella anläggningstillgångarna ökade med 19 miljarder kronor. Väganläggningar har under året invärderats som färdigställda till ett värde av 4,0 miljarder kronor. Större objekt som öppnades för trafik under året är bl.a. riksväg 40 Mjölby-Motala, väg 35 Östra länken förbi Linköping, E4 Trafikplats Rosersberg, riksväg 27 förbi Anderstorp och Gislaved samt väg 90 Bollsta-Hällsjö. Värdet av väganläggningar minskade jämfört med 2012 då mer färdigställdes. Värdet av järnvägsanläggningar som färdigställts under året uppgick till 16 miljarder kronor. Större projekt som färdigställdes under året var bl.a. ny godsbangård och ombyggnad av personbangård i Umeå, dubbelspår mellan Förslöv och Ängelholm, dubbelspår och funktionsanpassning av bangård Södertälje hamn-Södertälje central samt spårupprustning och hastighetsanpassning Emmaboda-Karlskrona-Kalmar. Trafikverkets pågående större investeringsprojekt omfattar bl.a. Citybanan i Stockholm, Projekt Hallandsås, E 20 Norra Länken och E18 Hjulsta-Kista i Stockholm samt E4 i Sundsvall. Pågående nyanläggningar hos Svenska kraftnät ökade Pågående nyanläggningar ökade med 3,0 miljarder kronor och ökningen beror till största delen på investeringar hos Affärsverket Svenska kraftnät. SydVästlänken som syftar till att förstärka och öka kapaciteten i stamnätet till södra Sverige och till Norge samt Stockholm Ström som syftar till att bygga ut och förbättra elförsörjningen inom Stockholmsområdet är de största investeringarna. Fler naturreservat m.m. Under 2013 ökade Naturvårdverkets marktillgångar med 0,7 miljarder kronor, vilket främst avser investeringar i markinköp för bildande av naturreservat och nationalparker. Maskiner, inventarier, installationer m.m. ökade med 0,7 miljarder kronor. En stor del av ökningen beror på färdigställda kombinationsfartyg hos Kustbevakningen. Försvarets beredskapstillgångar ökade med 0,9 miljarder kronor. Förskott avseende materiella anläggningstillgångar ökade med 1 miljard kronor. Bland annat ökade Försvarets materielverks förskott till utländska leverantörer för försvarsmateriel. Värdet på Vattenfall minskade De finansiella anläggningstillgångarna minskade med 25 miljarder kronor. Andelar i hel- och delägda företag minskade med 21 miljarder kronor. Minskningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgår till 26 miljarder kronor. Förändringen beror främst på årets förlust som uppgår till 14 miljarder kronor och utdelning av 6,8 miljarder kronor till staten. Förändrade principer för redovisning av pensionsskulden har medfört en minskning med 5,8 miljarder kronor. Andelsvärdet i PostNord AB minskade med 1,5 miljarder kronor eftersom pensionsskulden omvärderats med 1,6 miljarder kronor. Apoteket AB har ökat andelsvärdet med 1,6 miljarder kronor, främst förklarat av årets resultat på 0,4 miljarder kronor och omvärdering av pensionsskulden med 1,0 miljarder kronor. Staten sålde Nordeaaktier Statens långfristiga värdepappersinnehav minskade då aktier i Nordea har avyttrats under året. Försäljningsbeloppet uppgick till 41 miljarder kronor, vilket resulterade i en realisationsvinst på 33 miljarder kronor. Däremot ökade statens andel i Europeiska investeringsbanken. Staten lånade ut 105 miljarder till Riksbanken Riksgäldskontorets utlåning ökade totalt sett med 107 miljarder kronor. Det beror främst på att utlåningen till Riksbanken ökade med nästan 105 miljarder kronor. Lånet är upptaget i utländsk valuta för att förstärka valutareserven. Ökade fordringar Övriga fordringar har ökat med 9,2 miljarder kronor. Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 4,1 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Riksgäldskontorets fordringar har ökat med 3,3 miljarder kronor. Ökningen beror på affärsdagsredovisningen. Där uppstår en fordran när en affär ingås som sedan tas bort några dagar senare i samband med att affären betalas. Det är normalt med stora fluktuationer i affärsdagsredovisningen. Stor minskning av värdet på kortfristiga värdepapper och andelar Värdepapper och andelar har minskat med 12 miljarder kronor och minskningen avser Riksgäldskontorets repor i egna statspapper som var stora föregående år. Placeringar i repor är en del av statsskuldsförvaltningen och kan variera kraftigt mellan åren. Storleken på placeringarna beror på placeringsbehovet vid bokslutstidpunkten. Nordeaförsäljningen har fyllt på stabilitetsfonden Fonder ökade med 24 miljarder kronor jämfört med 2012. Under året har stabilitetsfondens behållning ökat med drygt 20 miljarder kronor. Ökningen beror mest på att fondens innehav av aktier i Nordea såldes, vilket gav en realisationsvinst på nära 16 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden ökade med 2,2 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med 1,7 miljarder kronor under året. Avsättningarna ökade Avsättningar för statens tjänstepensioner ökade med 7,6 miljarder kronor. De viktigaste faktorerna som påverkade avsättningen var att räntan i beräkningsgrunderna sänktes, vilket ökade avsättningen med 5,5 miljarder kronor och basbeloppsindexering (värdesäkring) som ökade avsättningen med 2,2 miljarder kronor. Övriga avsättningar minskade med 1 miljard kronor. Statsskulden ökade med 124 miljarder kronor Statsskulden ökade med 124 miljarder kronor och uppgick vid 2013 års utgång till 1 236 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 2,1 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med 122 miljarder kronor. Ökningen beror huvudsakligen på att Riksgäldskontoret under året tog upp lån för Riksbankens räkning. Dessa ökade med 105 miljarder kronor under 2013. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se avsnitt 4 Utvecklingen av statsskulden. Övriga skulder och förutbetalda intäkter minskade Övriga skulder minskade med 2,6 miljarder kronor. Skatteverkets skulder till kommuner och landsting avseende slutreglering av kommunalskatt minskade med 3,7 miljarder kronor. Övriga förutbetalda intäkter minskade med 16 miljarder kronor. Den största minskningen avser periodisering av skatter. En förutbetald intäkt innebär här att de periodiserade skatteintäkterna är lägre än de betalda skatterna. För 2013 är skatteintäkten högre än årets inbetalningar och därför minskar de förutbetalda intäkterna. 3.3 Finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar. Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar. Tabell 3.3 Finansieringsanalys Miljoner kronor Not 2013 2012 Statens verksamhet Skatter 55 980 116 988 784 Avgifter och andra ersättningar 56 73 361 75 257 Intäkter av bidrag 57 428 45 685 Summa justerade intäkter 1 110 905 1 109 726 Transfereringar 57 -901 120 -856 693 Statens egen verksamhet 58 -212 659 -205 579 Summa justerade kostnader -1 113 779 -1 062 272 Justeringar till betalningar 59 7 094 -3 289 Saldo statens verksamhet 4 220 44 165 Investeringar 60 Finansiella investeringar -3 551 -2 856 Materiella investeringar -44 018 -42 216 Immateriella investeringar -2 973 -2 434 Summa investeringsutgifter -50 542 -47 506 Försäljning av anläggningstillgångar 43 962 5 508 Summa investeringsverksamhet -6 580 -41 998 Utlåning 61 Nyutlåning -123 032 -20 602 Amorteringar 11 689 30 785 Summa nettoutlåning -111 343 10 183 Finansiella aktiviteter Finansiellt netto för statens upplåning 62 -10 106 -25 959 Övrigt finansiellt netto 63 15 712 14 181 Justeringar till betalningar 64 -7 716 97 Summa finansiella aktiviteter -2 110 -11 681 Totalt -115 813 669 Statens nettoupplåning Förändring av statsskulden 123 601 -6 583 Orealiserade valutakursförändringar -7 788 5 914 Totalt 115 813 -669 3.3.1 Statens verksamhet Kassaflöden i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultaträkningen, uppgick under 2013 till 4 miljarder kronor, vilket netto är 40 miljarder kronor mindre än föregående år. Skillnaden beror främst på att utbetalningarna av transfereringar ökade med nära 45 miljarder kronor 2013. Inbetalningarna avseende skatter minskade med knappt 9 miljarder kronor, men det kompenseras av högre bidragsintäkter som främst beror på att AP-fondernas nettobidrag till staten ökade. Utbetalningarna avseende statens egen verksamhet, främst driften av myndigheterna, ökade. Förändringarna av fordringar och skulder som redovisas under posten Justeringar till betalningar gav en positiv påverkan på kassaflödet med 7 miljarder kronor. Det beror främst på minskningar av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar. 3.3.2 Stora försäljningsinkomster men även högre investeringar Kassaflödet i investeringsverksamheten förbättrades totalt sett med 35 miljarder kronor beroende på statens försäljning av aktier i Nordea som gav inbetalningar till staten på 41 miljarder kronor. Investeringarna under 2013 uppgick till nära 51 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3 miljarder kronor. De materiella investeringarna ökade med 2 miljarder kronor. Ökningen avser huvudsakligen militära beredskapstillgångar, som ökade med 3 miljarder kronor. Investeringarna i vägar och järnvägar minskade medan investeringar hos Svenska kraftnät ökade. De finansiella investeringarna ökade med knappt 1 miljard kronor, där den största delen avser ökad insats i Europeiska investeringsbanken med 2,5 miljarder kronor. 3.3.3 Stor utlåning till Riksbanken Statens nettoutlåning uppgick till hela 111 miljarder kronor, vilket är en ökning med 121 miljarder kronor jämfört med 2012 då nettoutlåningen var negativ. Den stora utlåningen avser ökad utlåning till Riksbanken för att förstärka valutareserven med nära 105 miljarder kronor. Även ökad utlåning till Irland ingick i Riksgäldskontorets nyutlåning. Centrala studiestödsnämndens nyutlåning uppgick till 15 miljarder kronor och nettot efter amorteringar till 5 miljarder kronor, vilket var samma nivå som 2012. 3.3.4 Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades Nettobetalningar från finansiella aktiviteter under 2012 uppgick till -2 miljarder kronor, vilket innebär att kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades med 10 miljarder kronor. Det negativa kassaflödet från statens upplåningsverksamhet minskade framför allt till följd av att räntekostnader i svenska kronor har minskat och realiserade valutakursvinster ökade jämfört med 2012. 3.3.5 Statens lån ökade kraftigt Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursförändringar i utländsk valuta. Statens nettoupplåning under 2013 uppgick till 116 miljarder kronor, dvs. staten ökade sina lån som följd av det negativa budgetsaldot som till största delen beror på utlåning till Riksbanken. Statsskulden ökade med 124 miljarder kronor och orealiserade valutakursförändringar minskade upplåningsbehovet med knappt 8 miljarder kronor. 3.3.6 Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget I nedanstående tabell visas sambandet mellan resultaträkningens underskott och saldot i statens budget 2013. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget. Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget Miljoner kronor Resultaträkningens underskott -24 685 Justeringar för poster som ej medför betalningar 60 745 Justeringar för förändringar av fordringar och skulder -52 956 Övriga transaktioner som påverkar betalningar -98 917 Finansieringsanalysens saldo -115 813 Justeringar hänförbara till statsskulden -15 060 Varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar -2 927 Varav förändring av inomstatliga innehav av värdepapper, skuldkorrigeringar samt övriga poster -12 133 Statens budgetsaldo -130 873 Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgick till 61 miljarder kronor och bestod av avskrivningar och nedskrivningar med 27 miljarder kronor och avsättningar och fondering med 31 miljarder kronor. De omfattade även orealiserade valutakursförändringar med 8 miljarder kronor och realisationsvinster m.m. med knappt 2 miljarder kronor samt resultatandelar i statens hel- och delägda företag som avgick med 7 miljarder kronor. Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultaträkningen. Skulderna avseende främst skatter minskade som följd av lägre inbetalningar än de periodiserade intäkterna, vilket gav en negativ påverkan på likvida medel. Fordringarna minskade avseende främst kortfristiga placeringar hos Riksgäldskontoret och minskningar av fordringar i statsskuldsförvaltningen, vilket gav en positiv påverkan. Nettoförändringen av fordringar och skulder gav en negativ påverkan på likvida medel med 53 miljarder kronor. Övriga transaktioner som påverkar betalningar är investeringar som gav ett utflöde av likvida medel netto, som blev endast 7 miljarder kronor beroende på de stora inbetalningarna från försäljning av aktier. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet negativt med 111 miljarder kronor, som följd av utlåningen till Riksbanken, medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde på 19 miljarder kronor. Nettoeffekten av dessa transaktioner var 99 miljarder kronor. Justeringar som är hänförliga till statsskulden Finansieringsanalysens saldo var negativt med 116 miljarder kronor, vilket är 15 miljarder kronor mindre än saldot i statens budget som var negativt med 131 miljarder kronor. Att nettoupplåningen var positiv innebär att staten ökat sina lån. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som påverkar budgetens saldo men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga placeringar. Minskningen av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar har medfört att statsskulden minskade med 3 miljarder kronor utan att saldot på statens budget har påverkats. Andra poster påverkade lånebehovet men inte statsskulden, bl.a. gäller det förändring av myndigheters innehav av statspapper och skuldskötselåtgärder, vilket sammantaget påverkade statsskulden med 12 miljarder kronor. Myndigheternas innehav av statspapper ökade med 7 miljarder kronor. 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203). Den grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. oberoende av när betalning sker. De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade regler i 13-15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten. Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande principer. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består i de lösningar för olika områden som, när de inte bedömts oväsentliga, anges nedan under rubrikerna Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster. När nya områden redovisas i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats, hämtas i förekommande fall vägledning från principer som framgår av internationella redovisningsstandarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige och vägledning kan saknas i internationella standarder. Ställning måste därför tas i enskilda fall. Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för värdering och klassificering av intäkter och kostnader samt av tillgångar och skulder utgår därigenom från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån. Transfereringar Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Periodisering görs endast när kostnaden är tydligt hänförlig till ett visst år. Skatter Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter tas ut i efterhand per kalenderår, är det slutliga utfallet från beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och inbetalningar. Metoden för beräkning av periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och för totalsammanställningar som är uppbyggda inom Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket under lång tid och har utvecklats och anpassats successivt. Denna struktur ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom metoden beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan det år dessa avser och inte först när betalning sker. Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första är skatter som hänförs till en period (månad) i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra är skatter som beslutas vid den årliga inkomstbeskattningen och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller hushållens och företagens inkomstskatter, fastighetsskatt, skattereduktioner m.m. När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de nämnda skatterna som redovisas månadsvis. Metoden innebär att framför allt för hushållens och företagens inkomstskatter bygger det redovisade utfallet på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information. Utifrån den informationen görs en prognos på de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året och den ligger till grund för beräkning av den redovisade intäkten. Även för övriga skatter tas dock hänsyn till förväntade tilläggsdebiteringar, omprövningar m.m. som avser skatter för den aktuella redovisningsperioden. Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultaträkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna så som de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämningsavgifter och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar som görs i årsredovisningen för staten. Avgränsning av redovisningsenheten Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Riksbankens grundfond anses i detta sammanhang utgöra en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken samt Första-Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonden omfattas inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder eller dess avkastning i resultat- och balansräkningen. Budgetlagens bestämmelser på denna punkt har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten, i enlighet med den bedömning som redovisades för riksdagen i propositionen En reformerad budgetlag (prop. 2010/11:40). För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen. De är därför inte statens medel och att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte ger en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels av praktiska skäl. Eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, skulle det bli alltför omständligt att konsolidera dem. Konsolidering Redovisningen utgör med angivna undantag en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen. Det innebär att balans- och resultaträkningarna slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Finansieringsanalysen upprättas därefter med de konsoliderade resultat- och balansräkningarna som underlag. En förteckning över vilka organisationer som omfattas av staten med denna avgränsning, och som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 6 Statliga myndigheter m.m. Gemensam brytdag Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Eftersom detta var en söndag 2014, gällde i stället närmast föregående vardag, den 3 januari. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand en teknik för att kunna stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och periodavgränsningsposter. Värderingsprinciper Myndigheter tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Anläggningstillgångar och avskrivningstider Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller i de flesta fall att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar. Avskrivningstiderna anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd och varierar därför mellan olika myndigheter. Vanligen tillämpas 3-5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för de specifika särskilt väsentliga tillgångsslagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstid. För statliga väganläggningar tillämpas schablonmässigt linjär avskrivning på 40 år. För statliga järnvägsanläggningar tillämpas differentierade avskrivningstider på mellan 25 och 110 år. För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, tillämpas 15-25 år för stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar, 10 år för modifiering av materiel samt 3-10 år för övriga beredskapsinventarier. För övriga beredskapsvaror - beredskapslager - som är omkring 20 procent av de redovisade beredskapstillgångarna, sker ingen planenlig avskrivning. Beredskapsvaror omsätts normalt i den löpande verksamheten eller skrivs ned när de inte längre har någon användning i verksamheten. Aktier och andelar Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Omklassificeringar av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening är följande: - Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan de i Statens tjänstepensionsverks årsredovisning redovisas i ett eget avsnitt för tjänstepensionsrörelsen i resultaträkningen. Se vidare, nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande. - Pågående arbeten i försvarssektorn (framför allt i Försvarets materielverk) och motsvarande förutbetalda intäkter läggs samman med militära beredskapstillgångar, eftersom de till övervägande del avser arbeten för Försvarsmaktens räkning. - För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, främst Export-kreditnämnden, affärsverken, Riksgälds-kontoret, Statens tjänstepensionsverk och Statens fastighetsverk, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten så som de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen. - Ett antal intäktsposter klassificeras om utifrån utgångspunkten att posten Skatteintäkter avgränsas i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. I flera fall redovisar berörd myndighet intäkterna som avgifter eller andra ersättningar (exempelvis vissa jordbruksavgifter vid Statens jordbruksverk eller lokalradioavgift vid Myndigheten för radio och TV), som medel för finansiering av bidrag (exempelvis insättningsgarantiavgifter vid Riksgäldskontoret och Kärnavfallsfondens avgifter), som resultatandelar från hel- och delägda företag (exempelvis Systembolagets inlevererade överskott som redovisas av Kammarkollegiet) eller enbart i balansräkningen (inleverans av överskott från Svenska Spel AB som redovisas av Kammarkollegiet). Dessa redovisas i stället som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen. - Finansiella korrigeringar avseende EU-medel redovisas vanligen som kostnad i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk) eftersom de redovisas som utgifter på anslag enligt beslut om statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de till intäktsreduktioner, eftersom de avser återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU. Ändrade redovisningsprinciper m.m. Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats. Exportkreditnämnden (EKN) har ändrat redovisningsprinciper genom att dela upp reserveringen för förväntad förlust i garantiverksamheten i tre olika delar: reservering för ej intjänade premier, reservering för skador samt kursdifferenser. Ytterligare en ändring är att beräknade inkomster eller reserveringar för utfärdade bundna offerter inte längre resultatförs. Korrigering av jämförelsetal har gjorts för posterna Intäkter av avgifter och andra ersättningar, Vissa garanti- och kreditkostnader, Övriga driftkostnader, Andra långfristiga fordringar, Kundfordringar och Övriga avsättningar. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) har ändrat redovisningsprincip på motsvarande sätt som EKN för de bundna offerterna. Korrigering av jämförelsetal har gjorts för posterna Lämnade bidrag, Andra långfristiga fordringar och Övriga avsättningar. Lantmäteriet har ändrat redovisningsprincip för medel avsatta för kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder. Jämförelsetalen för 2012 har ändrats, vilket innebär att Upplupna kostnader minskat och Övriga avsättningar ökat. Andra ändringar av jämförelsetal har förekommit hos myndigheter, men inte bedömts väsentliga i årsredovisningen för staten. För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller korrigeringar. Annan justering av jämförelsetal Jämförelsetalet för posten Övriga fordringar har justerats ned med 6,5 miljarder kronor. Vid redovisning av Övriga fordringar 2012 togs fordringar för depositioner för handel med futures upp till bruttovärde medan skulder för depositioner för handel med futures redovisades i statsskulden. Redovisningen har nu korrigerats i enlighet med Riksgäldskontorets statsskuldsredovisning. Depositioner för handel med futures redovisas netto i posten Övriga fordringar i de fall nettot är positivt, i annat fall redovisas det i posten Statsskulden. Jämförelsetalet för statsskulden har på motsvarande sätt justerats ned med samma belopp. Migrationsverket har justerat periodiseringar av vissa bidrag från EU, vilket lett till att jämförelsetalen för posten Intäkter av avgifter minskat med 140 miljoner kronor. Posten Lämnade bidrag har minskat med 28 miljoner kronor av samma anledning. Miljoner kronor Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen för staten 2012 863 Ändrade redovisningsprinciper, EKN och Sida -127 Justering, Migrationsverket -112 Årets överskott i resultaträkningen enligt jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för staten 624 Undantag från generella principer Vissa väsentliga undantag från generella principer som tillämpas för enskilda myndigheter beskrivs nedan. Pensionsmyndigheten redovisar marknadsvärden för sina tillgångar i premiepensionssystemet (placeringstillgångar) enligt de regler som gäller för försäkringsföretag och detta görs även för tillgångar som finns med i årsredovisningen för staten. Dessutom räknas upplupna ränteintäkter in i värdepapperets bokförda värde. I årsredovisningen för staten har dessa tillgångar värderats till upplupet anskaffningsvärde samtidigt som upplupna räntor särredovisas, i enlighet med den princip som gäller i staten i övrigt. Årsredovisningen för staten skiljer sig således från myndighetens årsredovisning på denna punkt. Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt för systemet för punktskatter. Statens fastighetsverk har för bidragsfastigheter undantag från regler vilka innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som anläggningstillgång. Undantag från regler på finansieringsområdet, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar, förekommer, men eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt redovisas de inte här. Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad. Kommentarer till särskilda poster Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det rör poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet. Statsskulden Statsskulden redovisas enligt regeringens beslut som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt EU:s förordning nr 479/2009 (Maastrichtskulden). Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet. Den skulden, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Statsskulden värderas till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. I balansräkningen redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 4 Utvecklingen av statsskulden). Momskompensation till statliga myndigheter Statliga myndigheter ges kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i nationalräkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter. I den konsoliderade resultaträkningen däremot nettoredovisas skatteintäkten liksom motsvarande kostnad eftersom det inte är en extern kostnad att staten ger kompensation till sig själv. Bruttoredovisning av utbetalningarna av allmän pension I nationalräkenskaperna redovisas premiepensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med de principer för denna typ av system som fastställts inom EU. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i socialförsäkringssektorn. I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgiftsintäkter som ska föras till inkomstpensionssystemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter, men dras av vid framräkningen av statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner. I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensions-utbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydliggjorts. Överföringar till och från pensionssystemet Eftersom AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt inte konsolideras i årsredovisningen för staten, utgör de överföringar som görs mellan dessa fonder och staten i övrigt externa transaktioner. Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto som Skatteintäkter i resultaträkningen. Dessa utbetalas löpande till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Löpande rekvirerar därefter Pensionsmyndigheten medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensionssystemet är avgifterna lägre än utbetalda pensioner. Mellanskillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet för inkomstpensionssystemets del, redovisas som en transferering från ålderspensionssystemet - AP-fondernas nettobidrag (se not 3). För premiepensionssystemet är avgifterna betydligt högre än utbetalda pensioner. För premiepensionssystemet redovisas därför mellanskillnaden som en transferering till hushåll (se not 4), eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn. Statens tjänstepensionsåtagande Den statliga tjänstepensionsskulden som redovisas av Statens tjänstepensionsverk (SPV) tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (se not 43). Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt som är statens skuld till sig själv. Den redovisade skulden omfattar hela försäkringsrörelsen, vilket även innefattar anställda vid vissa organisationer som inte är statliga myndigheter eller av andra skäl inte konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. Chalmers Tekniska högskola, Riksbanken, Kungliga Operan och ett antal andra statligt ägda bolag. De premier som betalas från statliga myndigheter till SPV elimineras i årsredovisningen för staten, men de premier som kommer från organisationer utanför den konsoliderade enheten redovisas som intäkter av bidrag (se not 3). Kostnaderna i pensionsrörelsen för anställda i de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader medan kostnaderna för anställda i andra organisationer redovisas som transfereringar (se not 4). Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt och grundas på den andel av premieintäkterna som kan hänföras till organisationer inom och utom den konsoliderade enheten. Fördelningen påverkar inte resultaträkningens saldo, utan endast fördelningen mellan poster. Grunderna för beräkning av försäkringstekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och sättas på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. SPV har för 2013 ändrat redovisningen när det gäller förändring av antaganden om ränta i de försäkringstekniska grunderna (grundränta, brutto). De senaste åren har SPV låtit ränteförändringar i Finansinspektionens tryggandegrunder slå igenom med högst 0,2 procentenheter per år i SPV:s grunder för beräkning av pensionsavsättningen. För 2013 har dock SPV låtit Finansinspektionens räntesänkning slå fullt ut även i SPV:s beräkningsgrunder. Detta beror bl.a. på att SPV fått regeringens tillstånd att förändra försäkringsrörelsens avkastningsmodell, så att tillgångar och skulder följer varandra vid ändring av grundräntan. Den tekniska lösning med vissa statsinterna transaktioner som SPV tillämpar i sin redovisning, som bl.a. innebär att avkastning som redovisas i försäkringsrörelsen matchas mot kostnader, medför ingen resultatpåverkan på myndighetsnivå när räntan förändras kraftigt. I årsredovisningen för staten 2013 skulle det dock bli en stor resultatpåverkan om samma grundränta som Finansinspektionens tryggandegrunder tillämpades, eftersom de statsinterna transaktionerna elimineras. Den bedömning som gjorts inför arbetet med årsredovisningen för staten 2013 är att det är mest lämpligt att fortsätta att endast låta 0,2 procent av förändringen i antagandet om grundränta få slå igenom per år. Detta bedöms ge en mer rättvisande bild av statens långsiktiga pensionsåtagande. Därmed tillämpas samma principer som de senaste åren i årsredovisningen för staten. Detta medför att pensionsskulden är 28,1 miljarder kronor lägre i årsredovisningen för staten än i SPV:s årsredovisning. Statens pensionskostnad är på motsvarande sätt 28,1 miljarder kronor lägre. Med anledning av detta har regeringen gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att utveckla principer för redovisning av statens tjänstepensionsskuld (dnr Fi2014/1060). Vid beräkning av livsförsäkringsavsättningar (tjänstepension) har följande antaganden använts hos SPV. - Antaganden om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Per den 31 december 2013 är grundräntan, brutto 0,4 procent (1,5 procent 2012). I årsredovisningen för staten används emellertid bruttoräntan 1,3 procent med hänvisning till resonemanget ovan. - Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på 0,1 procent av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,75 procent för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. Antagandena är oförändrade jämfört med föregående år. - Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna. - Antaganden om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön. De skilda antagandena om livslängd ska spegla skillnader i förväntad livslängd. Per den 31 december 2013 överensstämmer SPV:s antaganden om livslängd i huvudsak med de som gäller för Finansinspektionens tryggandegrunder. CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar Centrala studiestödsnämnden (CSN) värderar lånefordringar med avdrag för reservation på grund av osäkerhet. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna osäkra fordringar för dels lånetyperna studiemedel, studielån och annuitetslån samt återkrav av dessa lånetyper, dels uppsagda lån av de tre lånetyperna samt återkrav av studiehjälp och rekryteringsbidrag. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare. Beräkningen av osäkerheten i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad beräkningsmodell och görs utifrån tre värderingsprinciper: - Reservation utifrån de personer som missköter sina betalningar. - Reservation utifrån de trygghetsregler som finns vid återbetalning. - Reservation utifrån framtida förluster på grund av dödsfall. Den första värderingsprincipen utgår från individens dokumenterade bristande betalningsbenägenhet, när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren. Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsförmågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån låntagarens ekonomiska förutsättningar och skuldens storlek. Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö i olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika dödsfallsrisker från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter görs vissa justeringar av CSN. Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret Stabilitetsfonden som bildades efter beslut av riksdagen 2008, ska finansiera det stödsystem som införts i lagen om statligt stöd till kreditinstitut (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Fonden tillförs en särskild stabilitetsavgift där samtliga kreditinstitut deltar i finansieringen. När fonden bildades tillfördes den 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Överföringen gjordes direkt i balansräkningen, eftersom fonden i huvudsak inte är avsedd att finansiera kostnader utan ska finansiera olika slags finansiella tillgångar i samband med kapitaltillskott och köp av bolag. De kostnader som uppkommer ska i första hand avräknas mot de avgifter som kommit in och mot fondens avkastning, då med upplösning av fond som motsvarande tillförsel av medel. Först om fondens kapital understiger 15 miljarder kronor är avsikten att resultaträkningens saldo ska påverkas. Regeringen följer utvecklingen så att redovisningsmetoderna långsiktigt ger en rättvisande bild av händelserna. Under 2013 har fonden ökat och vid årsskiftet uppgick den till 50 miljarder kronor. Reavinst vid försäljning av stabilitetsfondens innehav av Nordeaaktier är främsta förklaringen till det ökade fondvärdet (se även not 42). Skuld till Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret Riksgäldskontoret redovisar en skuld till Rundradiorörelsen på 950 miljoner kronor för distributionsmedel. Riksgäldskontorets skuld har tagits bort i årsredovisningen för staten eftersom posten är intern i staten samtidigt som Rundradiorörelsens redovisning inte ingår i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till Riksgäldskontoret. Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel, vilket minskar inkomsterna i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen. Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner. Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 och 4). Sveriges förväntade överskott av utsläppsrätter från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet Parter med kvantitativa åtaganden i klimatkonventionens Kyotoprotokoll har tillgodoskrivits en tilldelad mängd utsläppsutrymme (assigned amount) för perioden 2008-2012. Parterna ska se till att de sammanlagda antropogena utsläppen av de växthusgaser som är angivna i protokollets bilaga A inte överstiger deras tilldelade mängder. Sverige har för den första åtagandeperioden 2008-2012 tilldelats 375 864 317 enheter (AAU), dvs. motsvarande 104 procent av 1990 års utsläpp för vart och ett av åren 2008-2012. För att Sverige ska uppfylla sitt åtagande enligt Kyotoprotokollet för åren 2008-2012 ska de faktiska svenska utsläppen inte överstiga den tilldelade mängden, när denna justerats i enlighet med protokollets artikel 3. Aktuella beräkningar tyder på att Sverige kommer att få ett överskott i innehav av tilldelad mängd jämfört med de faktiska utsläppen. Även i jämförelse med det av riksdagen beslutade och mer ambitiösa nationella målet om en utsläppsminskning på 4 procent under perioden 2008-2012 jämfört med nivån 1990 förväntas det uppstå ett överskott. En del av det svenska AAU-innehavet är kopplat till innehav av utsläppsrätter (EUA) hos de företag som är anslutna till EU:s utsläppshandelssystem. Denna del förfogar inte staten över. En mindre del AAU:er ska också avräknas mot projekt för gemensamt genomförande. Det förväntade överskottet av utsläppsutrymme för staten att hantera uppskattas uppgå till ca 51 miljoner AAU i förhållande till Kyotoåtagandet och ca 25 miljoner AAU i förhållande till det nationella delmålet. Det totala överskottets storlek avgörs även av hanteringen av det extra utsläppsutrymme som Sverige förväntas få från ett nettoupptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk under perioden. Det uppskattade svenska överskottet utgör en liten del av det förväntade sammanlagda internationella överskottet som har beräknats till mellan 10 och 12 miljarder AAU, främst i Ryssland och Ukraina. Sedan 2008 har det skett en viss handel med AAU:er mellan parter med åtaganden under Kyotoprotokollet. Handeln har dock varit begränsad och överlåtelsepriserna vid transaktionerna är inte offentliga. Efter Klimatkonventionens artonde partsmöte (COP18) i Doha 2012 har förutsättningarna för fortsatta AAU-transaktioner minskat avsevärt. Potentiella köparländer av AAU:s, däribland EU, Norge, Japan, Australien och Schweiz deklarerade då att man inte kommer att köpa AAU:s från den första åtagandeperioden för att nå målen i den andra åtagandeperioden (2013-2020). Även om COP18 inte fattade några beslut som begränsar handel med AAU är efterfrågan i princip obefintligt. Under 2012 noterades fallande priser och det finns inga uppgifter om genomförda försäljningar under 2013 avseende AAU:s. Sammantaget gör dessa förhållanden en värdering av ett förväntat överskott av AAU:s högst osäker. Någon värdering av överskottet har således inte kunnat göras och därmed kan inte någon tillgång redovisas i balansräkningen. 3.4.2 Redovisningsprinciper, statens budget Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen och riksdagens beslut om budgeten. Avgränsningen är den som följer av riksdagens budgetbeslut. Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet. Utgifter på statens budget redovisas mot anslag. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till. Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningarna, där olika redovisningsmetoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdags-beslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information i årsredovisningen för staten. Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden. 3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl för avgränsning och struktur som för redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen men i allt väsentligt ligger utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten, redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov. Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Den innehåller redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt) och för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter eller utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader. I tabell 3.5 sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget. Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget Resultaträkningen Statens budget Skatt Intäkt Intäkt och betalning Offentligrättsliga avgifter på inkomsttitel Intäkt Intäkt Avgift av tillfällig natur eller mindre omfattning Intäkt Kostnadsreduktion på anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i verksamheten Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Transfereringar (lämnade bidrag m.m.) Kostnad Utbetalning Avsättningar för framtida åtaganden Kostnad Kostnad Löner, varor och tjänster Kostnad Kostnad Andel av företagsvinst/förlust Intäkt/kostnad enligt kapitalandelsmetoden Inkomst vid utdelning Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen ränta Intäkt/kostnad Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumenten kompletterar varandra. Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner som anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån, påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel. En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget däremot nettoredovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklusive premiepensionssystemet, medan utbetalningarna av pensioner inte framgår av budgeten. 3.5 Noter 3.5.1 Noter till resultaträkningen Not 1 Skatteintäkter Miljoner kronor 2013 2012 Direkta skatter på arbete Inkomstskatter 628 668 604 919 Skattereduktioner m.m. -203 410 -197 423 Övriga direkta skatter på arbete 100 656 97 567 Summa Direkta skatter på arbete 525 914 505 063 Indirekta skatter på arbete Arbetsgivaravgifter 454 339 442 448 Övriga indirekta skatter på arbete 21 262 19 872 Avgifter till premiepensionssystemet -31 048 -29 994 Summa Indirekta skatter på arbete 444 553 432 325 Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll 29 976 27 724 Skatt på företagsvinster 88 420 89 474 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 30 813 28 692 Övriga skatter på kapital 19 727 21 929 Summa Skatt på kapital 168 936 167 819 Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt 341 838 330 646 varav kommunmoms 51 014 49 525 Skatt på alkohol och tobak 23 353 24 132 Skatt på energi och miljö 69 298 69 824 Skatt på vägtrafik 16 502 15 603 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 5 268 5 137 Skatt på import 5 221 5 255 Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror 1 946 1 946 Summa Skatt på konsumtion och insatsvaror 463 426 452 543 Restförda och övriga skatter Restförda skatter m.m. 3 952 -2 234 Intäkter som förs till fonder 7 520 7 291 Summa Restförda och övriga skatter 11 472 5 056 Summa Totala skatteintäkter före justering 1 614 301 1 562 807 Justering till belopp enligt ÅRS 2012 2 831 Totala skatteintäkter 1 614 301 1 565 638 Avgår: Kommunala inkomstskatter -598 981 -576 229 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension) -207 314 -201 524 Avgår: EU-skatter -6 935 -6 898 Summa Statens skatteintäkter före justering 801 071 780 986 Justering till belopp enligt ÅRS 2012 1 393 Statens skatteintäkter enligt statsbudgetavgränsning 801 071 782 380 Tillkommer, avgränsningsskillnader m.m. Skatter hänförliga till tidigare år varav 2012 -3 480 -5 283 varav 2011 -1 109 -950 Avgifter till ålderspensionssystemet 207 314 201 524 Avgifter till premiepensionssystemet 31 048 29 994 EU-skatter 6 935 6 898 Kommunala utjämningsavgifter LSS 3 306 3 156 Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift 13 799 12 657 Elimineringar Eliminering av statliga myndigheters avräknade moms -28 640 -28 199 Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -27 946 -26 867 Eliminering av särskild löneskatt på pensionskostnader -3 401 -3 380 Eliminering av myndigheters skatter och nystartstöd -86 -85 Summa Total före justering 998 811 971 845 Justering till belopp enligt ÅRS 2012 -673 Total summa 998 811 971 172 28 miljarder kronor mer i skatteintäkter Skatteintäkterna ökade med 28 miljarder kronor (3 procent) jämfört med 2012. Eftersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga utfallet för beskattningen inte känt förrän i december året efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om det vid tidpunkten för årsredovisningen går att göra en någorlunda säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna. En ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter Direkta skatter på arbete ökade med 21 miljarder kronor jämfört med 2012. Förändringen förklaras framför allt av att lönesumman ökade med 2,8 procent. Timlönen ökade med 2,2 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 0,6 procent mellan åren. Ökningen av timmarna kan jämföras med sysselsättningen, vilken ökade med 1,0 procent. Skattereduktionerna ökade med 6,0 miljarder kronor varav hälften förklaras av skattereduktion för den allmänna pensionsavgiften som är direkt kopplad till lönesumman. Resterande del beror på högre jobbskatteavdrag, vilket främst förklaras av fler sysselsatta och högre ROT-avdrag (reparation, underhåll, om- och tillbyggnad) och RUT-avdrag (hemtjänster). Sammantaget uppgick skattereduktionerna för ROT och RUT till drygt 17 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder kronor avsåg RUT-tjänster. Arbetsgivaravgifterna ökade med 12 miljarder kronor eller motsvarande 2,7 procent. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen gånger lönesumman. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen ovan. Intäkterna från skatt på kapital ökade Jämfört med 2012 ökade skatt på kapital med 1,1 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll ökade med 2,3 miljarder kronor, 8,1 procent, bl.a. till följd av högre kapitalvinster vid försäljning av fastigheter och aktier. Skatt på företagsvinster minskade med 1,1 miljarder kronor (1,1 procent) och förklaras av minskade vinster. Fastighetsskatt och fastighetsavgift ökade med 2,1 miljarder kronor. Ökningen avser fastighetsskatt. Intäkterna från mervärdesskatten ökade Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 10,9 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 11,2 miljarder kronor eller 3,4 procent. Utvecklingen förklaras främst av ökningen av hushållens konsumtion i löpande priser som steg med 2,6 procent under året. Att bostadsinvesteringar steg med över 7 procent under 2013 bidrog till att intäkterna från mervärdesskatt steg snabbare än hushållens konsumtion. Mervärdesskatt redovisas av Skatteverket och Tullverket. I beloppet mervärdesskatt, 342 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 29 miljarder kronor. Det beloppet utgör en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning. Intäkter från skatt på alkohol, tobak, energi och miljö minskade Skatt på alkohol och tobak minskade med 0,8 miljarder kronor. Skatt på energi och miljö minskade med 0,5 miljarder kronor. Det beror på att bensinförsäljningen minskade med ca 5 procent och dieselförsäljningen med ca 4 procent vilket medförde lägre intäkter från både energi- och koldioxidskatt. Intäkterna från skatt på vägtrafik ökade Skatt på vägtrafik ökade med 0,9 miljarder kronor mellan åren. Ökningen beror främst på införandet av trängselskatt i Göteborg. Ökade omprövningar Restförda och övriga skatter ökade med 6,4 miljarder kronor. Av beloppet utgör ca 7 miljarder kronor ändrade skattebesked för tidigare år. Kommunal inkomstskatt ökade Kommunernas del av skatteintäkterna, kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 23 miljarder kronor medan ålderspensionssystemets avgifter ökade med 5,8 miljarder kronor. Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats Uppbörden av skatterna sköts av Skatteverket och redovisas både i statens resultaträkning och i statens budget. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalas löpande av staten för att sedan slutregleras när beskattningen är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen skiljer sig på några punkter från den som görs på inkomstsidan i statens budget. I budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna trots att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att skatter och arbetsgivaravgifter som staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen. Kommunalekonomisk utjämning och kommunmoms bruttoredovisas I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt nära 14 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning, vilket innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med 51 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 65 miljarder kronor högre än i statens budget för 2013. Tre justeringsbelopp I kolumnen för jämförelsetalen från 2012 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2012 som beräknats under våren 2014 efter det att beskattningen avseende 2012 års inkomster slutförts och som överensstämmer med motsvarande uppgifter i redovisningen av utfallet på statens budget. Dessa avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2012 togs fram eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre justeringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2012. Skatteintäkterna 2012 blev lägre Skatteintäkterna 2012 blev 3,5 miljarder kronor lägre jämfört med den beräkning av 2012 års skatt som gjordes våren 2013. Skatt på företagsvinster blev 5,7 miljarder kronor lägre än beräkningen våren 2013 medan skatt på kapital för hushåll blev 3,1 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2013. Mervärdesskatt blev 2,7 miljarder kronor lägre än beräkningen våren 2013. Arbetsgivaravgifter och direkta skatter på arbete blev 1,4 respektive 0,8 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2013. De kommunala inkomstskatterna som går till kommunerna blev 0,9 miljarder kronor högre. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2013 2012 Offentligrättslig verksamhet Transportstyrelsen 2 402 2 381 Kronofogdemyndigheten 1 702 1 355 Trafikverket 1 526 1 236 Lantmäteriet 797 785 Rikspolisstyrelsen 716 680 Centrala studiestödsnämnden 531 536 Läkemedelsverket 523 533 Bolagsverket 442 455 Finansinspektionen 363 401 Strålsäkerhetsmyndigheten 329 313 Elsäkerhetsverket 319 317 Patent- och registreringsverket 300 289 Affärsverk Luftfartsverket 1 836 2 096 Sjöfartsverket 1 347 1 401 Svenska kraftnät 13 11 Övriga 1 450 1 498 Summa offentligrättslig verksamhet 14 596 14 287 Uppdragsverksamhet Trafikverket 4 594 5 430 Exportkreditnämnden 1 772 1 889 Statens institutionsstyrelse 1 397 1 333 Pensionsmyndigheten 838 811 Statens fastighetsverk 613 615 Lunds universitet 504 456 Skatteverket 488 461 Statens jordbruksverk 443 439 Lantmäteriet 392 385 Riksgäldskontoret 379 860 Sveriges lantbruksuniversitet 368 335 Affärsverk Svenska kraftnät 9 668 9 209 Luftfartsverket 991 716 Sjöfartsverket 176 85 Statens järnvägar - 73 Övriga 6 894 8 067 Summa uppdragsverksamhet 29 517 31 164 Andra ersättningar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 5 520 5 193 Rikspolisstyrelsen 837 876 Naturvårdsverket 621 5 Trafikverket 553 324 Kronofogdemyndigheten 361 147 Karolinska institutet 261 217 Centrala studiestödsnämnden 197 265 Statens fastighetsverk 145 179 Transportstyrelsen 142 144 Exportkreditnämnden 141 170 Affärsverk Svenska kraftnät 125 58 Luftfartsverket 18 41 Sjöfartsverket 3 1 Övriga 1 318 814 Summa andra ersättningar 10 242 8 434 Total summa 54 355 53 885 Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 471 miljoner kronor eller 0,9 procent. Det beror bl.a. på att Naturvårdsverket erhållit stora reavinster avseende de markaffärer som gjorts efter övertagande av mark från Ersättningsmark i Sverige AB 2012. Dessa intäkter redovisas under rubriken andra ersättningar. Dessutom ökade Svenska kraftnäts intäkter av uppdragsverksamhet och Kronofogdemyndighetens offentligrättsliga avgifter. Trafikverkets uppdragsintäkter minskade däremot. Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte betraktas som avgifter. I noten delas intäkterna upp beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning. Offentligrättsliga avgifter De offentligrättsliga avgifterna är så kallade tvingande avgifter där riksdagen beslutar att verksamhet ska bedrivas och att den ska vara avgiftsbelagd. Under 2013 uppgick dessa intäkter till 14 596 miljoner kronor, vilket är en ökning med 309 miljoner kronor jämfört med föregående år. Totalt redovisar omkring 130 myndigheter offentligrättsliga avgifter, vilka tas ut i en mängd olika verksamheter. Transportstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter inom tillstånds- och tillsynsverksamheten inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet. Avgifter tas också ut för registerhållningsverksamhet och avgifter för undervägsverksamhet från Eurocontrol, flygtrafiktjänstverksamhet och gemensam avgift för säkerhetskontroll inom luftfartsområdet. Därtill kommer administrationsavgifter avseende trängselskatt, registerhållningsavgifter, körkortsavgifter och avgifter för registreringsskyltar som redovisas av Transportstyrelsen. Kronofogdemyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. De ökade intäkterna med 347 miljoner kronor beror främst på ändrad värderegleringsmodell för grundavgifter i allmänna mål som infördes 2013 och som ger en engångseffekt på 281 miljoner kronor för 2013. Trafikverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar, förarprovsavgifter och ansökningsavgifter. Ökningen på 290 miljoner kronor beror i huvudsak på att banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar har ökat med 236 miljoner kronor och förarprovsavgifter har ökat med 59 miljoner kronor. Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga avgifter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter för inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet. Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga avgifter för stämningsmannadelgivning, passhantering, nationella ID-kort och ansökan om prövning av olika ärenden. Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar ut avgift bl.a. för att bevilja studiestöd och för att administrera återbetalningen av studielånen. Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter och vissa andra produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära. Bolagsverket tar ut avgifter för företagsregistreringar. Finansinspektionens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter för tillstånd och anmälningar, exempelvis auktorisationer, ägarprövningar, bolagsordningsändringar, ledningsprövningar, prospektgranskning och gränsöverskridande verksamhet. Finansinspektionen tar även ut årliga avgifter från alla som står under myndighetens tillsyn eller är registrerade hos myndigheten. Strålsäkerhetsmyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar dels avgifter från anläggningar som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet och dels avgifter från de som i sin yrkesverksamhet använder utrustning med icke-joniserande strålning bl.a. för lasrar och röntgenutrustning. Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskapsavgifter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar myndigheten emot avgifter på elområdet t.ex. behörighetsavgifter och ersättning för provade produkter. Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för bl.a. patent- och varumärkesregistreringar. Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar i huvudsak undervägsavgifter. De minskade intäkterna med 260 miljoner kronor beror på att intäkterna 2012 inkluderade stora engångsposter avseende finansiering av pensionskostnader inom avgiftssystemen för undervägsavgifter och terminalavgifter. Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Svenska kraftnät redovisar avgifter för elcertifikat och ursprungsgarantier som offentligrättsliga avgifter. Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamhet omfattar samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga, i regel försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Till uppdragsverksamhet räknas också den verksamhet som avses i det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). Enligt paragrafen får myndigheten själv besluta om att ta ut en avgift för till exempel publikationer, uthyrning av lokaler, utbildning eller konsultuppdrag. Under 2013 minskade intäkterna av uppdragsverksamhet med 1 647 miljoner kronor och det är ca 200 myndigheter som redovisar sådan avgiftsbelagd verksamhet. Trafikverkets uppdragsverksamhet består huvudsakligen av försäljning av järnvägsmaterial till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna. Trafikverket säljer också el till de olika bolag som bedriver tågtrafik. I samband med de stora järnvägs- och vägprojekten händer det att Trafikverket bygger stationer och andra anläggningar som säljs till bl.a. kommuner. Exempel på några större projekt är Citybanan och Hagastaden i Stockholm samt E18 Hjulsta-Kista. De minskade avgiftsintäkterna beror främst på färre uppdrag gentemot kommuner och andra i samband med investeringsprojekt samt på minskad materialförsäljning. Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garantitagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Intäkterna minskade med 117 miljoner kronor beroende på lägre garantigivning. Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling som bedrivs i LVM-hem enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och särskilda ungdomshem enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag ska finansieras med avgifter från kommuner. Pensionsmyndighetens intäkter från uppdragsverksamhet består till största delen av ersättning från AP-fonden för administration av inkomstpensionssystemet. Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet inom byggenheten. Lunds universitet redovisar intäkter avseende uppdragsverksamhet i samband med uppdragsutbildning och forskning, tidskrifter och publikationer samt rådgivning och annan liknande service. Skatteverkets uppdragsintäkter avser ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet för arbete med uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m. Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet avser huvudsakligen distriktsveterinärorganisationen. Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet omfattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation. Riksgäldskontorets uppdragsverksamhet avser i huvudsak bankgarantiavgifter. Avgifterna har minskat jämfört med 2012. Bankgarantiprogrammet stängdes för nyteckning den 30 juni 2011, men det finns fortfarande garantier kvar i programmet. Sveriges lantbruksuniversitets uppdragsintäkter avser huvudsakligen djursjukvård, forskningsuppdrag och övriga konsulttjänster, hyresintäkter samt jordbruksprodukter. I Svenska kraftnäts nätverksamhet säljs överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag, s.k. balansansvariga åtagit sig att planera sin elproduktion och elinköp med sin förbrukning så att dessa balanserar varandra. Svenska kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna vilka redovisas som köpt respektive såld balanskraft i Svenska kraftnäts resultaträkning. Balanskraft redovisas under verksamhetsgrenen Systemansvar för el hos Svenska kraftnät. Uppdragsintäkterna ökade totalt med 459 miljoner kronor, vilket främst förklaras av högre omsättning på balanskraft. Under året ökade både volym och genomsnittspris för köpt och såld balanskraft jämfört med föregående år. Omsättningen av balanskraft återspeglas av nivån på elpriserna under den aktuella perioden. Därigenom kan bruttomässigt stora avvikelser förekomma mellan olika år. Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksamhet består i huvudsak av hyror och arrenden samt konsulttjänster. Ökningen med 275 miljoner kronor beror på personaluthyrning till ett intresseföretag NUAC HB som ägs 50/50 av Luftfartsverket och Naviair (LFV:s motsvarighet i Danmark). Uthyrningen av personal till NUAC HB startade den 1 juli 2012, vilket innebär att intäkterna 2012 avsåg endast ett halvår. Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverksamhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde. Andra ersättningar Andra ersättningar är oftast intäkter utan motprestation. Dessa intäkter ökade under året med 1 809 miljoner kronor jämfört med 2012. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen redovisar finansieringsavgifter och arbetslöshetsavgifter från arbetslöshetskassorna. Ökningen med omkring 327 miljoner kronor kan till största delen förklaras av att den utbetalda arbetslöshetsersättningen ökade, vilket i sin tur gav en högre arbetslöshetsavgift. Rikspolisstyrelsen redovisar i huvudsak böter som andra ersättningar. Naturvårdsverket redovisar intäkter för administration av jaktkort samt provavgifter vid jägarexamen, administration av kväveoxidavgifter samt batterifonder. Ökningen med 616 miljoner kronor jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av stora reavinster avseende de markaffärer som genomfördes. Reavinsterna uppkom genom påbörjade bytesaffärer med de marker som föregående år hade övertagits till bokförda värden från Ersättningsmark i Sverige AB. Försäljningsvärdet av markerna översteg avsevärt markernas bokförda värden. Reavinsterna 2013 uppgick till 621 miljoner kronor. Trafikverket redovisar i huvudsak intäkter från försäkringsbolag avseende skadeersättningar på väganläggningar som andra ersättningar. Kronofogdemyndigheten redovisar bötesmedel, restavgifter och dröjsmålsavgifter som andra ersättningar. Karolinska institutet redovisar intäkter för fakturerade pensionskostnader och lönekostnader från Karolinska sjukhuset som andra ersättningar. CSN redovisar återkravsintäkter. Om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan, skapas ett återkrav. Statens fastighetsverk redovisar intäkter av fastighetsförsäljningar som andra ersättningar. Transportstyrelsen redovisar felparkeringsavgifter och restavgifter 2013 som andra ersättningar. Exportkreditnämnden redovisar återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor som andra ersättningar. Svenska kraftnät redovisar investeringsbidrag som andra ersättningar. Ökningen med 67 miljoner kronor avser bidrag till nätinvesteringar där ökningen förklaras av högt inflöde av kapacitetsavgifter under 2012, vilka användes till investeringar och därmed påverkade resultaträkningen under 2013 i form av avräkning av aktiverade investeringsbidrag. Luftfartsverket redovisar bl.a. EU-bidrag till utvecklingsprojekt som andra ersättningar. Not 3 Intäkter av bidrag Miljoner kronor 2013 2012 AP-fondsmedel 26 595 14 181 EU-bidrag Statens jordbruksverk EU:s garantifond för jordbruket 6 147 6 645 EU:s landsbygdsfond 2 348 2 705 Övrigt stöd 64 271 Summa Statens jordbruksverk 8 559 9 621 Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtland - bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden period 2007-2013 1 388 1 532 Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige - bidrag från Europeiska socialfonden period 2007-2013 m.m. 1 177 1 106 Migrationsverket - bidrag från Europeiska flyktingfonden och återvändandefonden 142 187 Trafikverket - bidrag till transeuropeiska nätverk 393 212 Övriga EU-bidrag Universitet och högskolor 1 317 979 Övriga myndigheter 611 846 Summa EU-bidrag 13 587 14 483 Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive bidrag från EU) 6 576 6 074 Försäkringskassan - assistansersättning 4 652 4 472 - underhållsstöd 1 231 1 265 Trafikverket (exklusive bidrag från EU) 2 575 2 603 Statens tjänstepensionsverk 644 937 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter (exklusive bidrag från EU) 1 568 1 670 Total summa 57 428 45 685 Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna ökade totalt sett med 12,5 miljarder kronor. Posten AP-fondsmedel avser Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet utgör skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning. För 2013 ökade utbetalda pensioner som finansieras via AP-fonden med nästan 18 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonden ökade med drygt 5,5 miljarder kronor. Det innebär att AP-fondens nettobidrag till staten ökade med drygt 12 miljarder kronor. Intäkter av bidrag från EU minskade totalt med 0,9 miljarder kronor. Statens jordbruksverk redovisar en stor del av bidragen från EU och dessa intäkter minskade totalt med 1,4 miljarder kronor. Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna belopp för universitet och högskolor utgör 1,3 miljarder kronor av övriga EU-bidrag i sammanställningen bidrag till universitet och högskolor. Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga. Trafikverket tar emot bidrag från främst kommuner för investeringar i infrastruktur. Under 2012 uppgick bidragen från primärkommuner till 1,3 miljarder kronor. Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar premieintäkter för den statliga tjänstepensionsrörelsen för anställda i vissa organisationer som inte är statliga myndigheter men där tjänstepensionen ändå hanteras av SPV. Not 4 Transfereringar Miljoner kronor 2013 2012 Socialförsäkring 473 592 450 911 Allmänna bidrag till kommuner 153 722 147 314 Arbetsmarknad 57 735 53 550 Överföring till premiepensionssystemet 30 993 30 648 Avgiften till Europeiska gemenskapen 37 412 31 452 Bistånd och andra internationella bidrag, migration 39 435 35 967 Utbildning, studiestöd 26 962 25 116 Övrigt 82 427 82 332 Summa 902 278 857 290 Transfereringar 2013 2012 Transfereringar till hushåll inkl. hushållens övriga organisationer Socialförsäkring Pensioner (Pensionsmyndigheten) Ålderspensioner vid sidan av statens budget 253 968 236 033 Premiepensioner 3 406 2 465 Ersättning vid ålderdom (anslagsfinansierade förmåner) 39 475 40 797 Övrig Socialförsäkring (Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten) Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning m.m. 79 477 78 125 varav sjukpenning och rehabilitering m.m. 25 672 22 939 varav aktivitets- och sjukersättning 45 237 46 750 Stöd till personer med funktionsnedsättning 27 475 26 258 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (FK, PM) 69 791 67 233 Summa socialförsäkring till hushåll 473 592 450 911 Arbetsmarknad Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 30 457 28 575 varav Arbetsförmedlingen 14 604 13 642 varav Försäkringskassan 15 853 14 933 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingen 5 216 4 422 Övrigt, arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 2 276 1 836 Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 2 382 2 667 Summa arbetsmarknad till hushåll 40 331 37 500 Utbildningspolitik Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden 14 588 14 470 Kostnad resp. återföring av reservation för förluster i utlåningsverksamheten, Centrala studiestödsnämnden 528 43 Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet 3 547 3 306 Bistånd m.m., migration och integration Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 3 571 3 583 Migrationsverket 1 228 1 013 Integration, Etableringslotsar, Arbetsförmedlingen 903 440 Statens pensionsverk, pensionskostnader ej statligt anställda 1 183 2 258 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 30 993 30 648 Övriga transfereringar till hushåll 14 633 15 285 Summa transfereringar till hushåll 585 097 559 457 Transfereringar till företag Arbetsmarknad Lönebidrag och Samhall m.m., Arbetsförmedlingen 7 311 6 717 Lönebidrag och Samhall m.m., Kammarkollegiet 4 415 4 415 Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m., Arbetsförmedlingen 2 292 1 645 Anställningsstöd, Skatteverket 24 157 Summa arbetsmarknad till företag 14 042 12 934 Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk 11 030 11 440 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 2 460 2 465 Räntebidrag m.m., Boverket 304 247 Forskning och utveckling m.m., Verket för innovationssystem 1 353 1 197 Tillväxtverket 1 205 1 467 Regionala tillväxtåtgärder m.m., länsstyrelserna 547 546 Energiforskning m.m., Statens Energimyndighet 543 702 Trafikupphandling, Trafikverket 814 808 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 780 742 Kultur, Statens kulturråd 288 290 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Mynd. för yrkeshögskolan 811 690 Mediefrågor, Presstödsnämnden 518 535 Transportstyrelsen 765 722 Övriga transfereringar till företag 6 276 4 431 Summa transfereringar till företag 41 736 39 216 Transfereringar till kommuner Allmänna bidrag till kommuner Kommun-och landstingsmoms, Skatteverket 51 014 49 525 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 3 306 3 157 Kommunalekonomisk utjämning till kommuner, Skatteverket 72 848 69 065 Kommunalekonomisk utjämning till landsting, Skatteverket 26 553 25 567 Summa allmänna bidrag till kommuner 153 721 147 314 Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m. (Hälso- och sjukvårdspolitik), Kammarkollegiet 20 825 22 151 Tandvårdsförmåner m.m. (Hälso- och sjukvårdpolitik), Försäkringskassan 1 633 1 567 Arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 3 362 3 116 varav: Lönebidrag och Samhall m.m. 2 552 2 445 Summa arbetsmarknadspolitik till kommuner 3 362 3 116 Skolverket (Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning): Maxtaxa i barnomsorgen 3 669 3 657 Statligt stöd till vuxenutbildning 1 240 453 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 37 50 Övrigt, Skolverket 893 672 Summa Skolverket till kommuner 5 839 4 832 Integration och migration, Migrationsverket 9 170 7 288 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning, Försäkringskassan 2 220 1 659 Transportpolitik, Trafikverket 1 547 1 668 Övriga transfereringar till kommuner 11 342 10 774 Summa transfereringar till kommuner 209 659 200 369 Transfereringar till utlandet BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 31 478 25 461 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 1 714 1 643 Storbritanniens budgetreduktion, Kammarkollegiet 407 298 Tullavgift, Tullverket 3 820 4 004 Sockeravgifter m.m., Jordbruksverket -7 46 Avgiften till Europeiska gemenskapen 37 412 31 452 Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 24 560 23 636 Bistånd och andra internationella bidrag, Regeringskansliet 2 7 Övriga transfereringar till utlandet 3 812 3 153 Summa transfereringar till utlandet 65 786 58 248 Total summa transfereringar 902 278 857 290 Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet. Till området socialförsäkring räknas här transfereringar som hanteras av Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Här ingår ålderspensioner, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning samt vissa stöd till personer med funktionsnedsättning. De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 45 miljarder kronor mellan 2012 och 2013. Transfereringar till hushåll Transfereringar till hushåll ökade med 26 miljarder kronor under 2013. De transfereringar som redovisas avser utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (14,8 procent 2013) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 31 miljarder kronor 2013, vilket var 0,3 miljarder kronor mer än 2012. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföringen som är negativ redovisas som bidrag från AP-fonden (socialförsäkringssektorn), se not 3. Fler ålderspensionärer och högre pensioner Transfereringar till hushåll inom socialförsäkringen ökade med 23 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 18 miljarder kronor till följd av att antalet ålderspensionärer blir fler och att pensionerna ökade med 4,1 procent. Premiepensioner ökade med 0,9 miljarder kronor. Den ökningen beror på att antalet pensionärer blir fler och att varje ny årskull som går i pension har större andel i det nya pensionssystemet. Ersättning vid ålderdom, som avser anslagsfinansierade pensioner och stöd, minskade totalt med 1,3 miljarder kronor. Garantipension minskade med 1,3 miljarder kronor och efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,3 miljarder kronor medan bostadstillägg ökade med 0,3 miljarder kronor. Fler har fått sjukpenning men färre har fått aktivitets- och sjukersättning Kostnaden för sjukpenning ökade med 2,7 miljarder kronor (12 procent). Under 2013 har antalet nya sjukfall fortsatt att öka. Ökningen avser bl.a. stressrelaterad och psykisk ohälsa som kräver längre sjukskrivningar. Under december månad 2013 fick 168 000 personer sjukpenning, vilket är en ökning med 12,6 procent jämfört med december 2012. Sjukpenningtalet steg med 0,7 dagar till 8,4 dagar 2013. Aktivitets­ och sjukersättningen minskade med 1,5 miljarder kronor (3,2 procent). Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till knappt 364 000 personer i december. Det är en minskning med 3,8 procent jämfört med december föregående år. Minskningen förklaras av att inflödet är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av det nya regelverket som ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Ökat antal assistanstimmar och högre timersättning Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning och ökade med 1,2 miljarder kronor (4,6 procent). I december 2013 hade 15 900 personer assistansersättning, lika många som i december 2012. Det genomsnittliga antalet timmar ökade dock. Ökade kostnader för föräldraförsäkringen Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäkringen med 1,9 miljarder kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 0,4 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror på större barnkullar. Det har fötts fler barn och fler barn har flyttat till Sverige. Den tillfälliga föräldrapenningen ökade för att det nu finns fler barn i åldrarna 1-6 år, den åldersgrupp där förmånen används mest, och att föräldrarnas löner har höjts och därmed också ersättningsnivån. Grundnivån i föräldraförsäkringen dessutom höjdes från 2013. Arbetslöshetsersättning har ökat Bland de övriga transfereringarna till hushåll har kostnaderna för arbetsmarknadsområdet ökat med 3,3 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen ökade med 1,0 miljarder kronor och aktivitetsstödet med 1,0 miljarder kronor. I genomsnitt under året uppgick arbetslösheten till 8 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) både 2013 och 2012. Det genomsnittliga antalet arbetslösa ökade med 7 900 personer under 2013 till 410 900 personer. Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung har ökat. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade med 0,8 miljarder kronor. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var i december 192 000 personer, en ökning med 0,4 procent. Ökningen beror främst på att fler arbetslösa efter en längre tids arbetslöshet har utförsäkrats från arbetslöshetsförsäkringen. De har därmed kvalificerat sig för jobb- och utvecklingsgarantin alternativt jobbgarantin för ungdomar. Ökad ersättning till etableringslotsar Ersättning till etableringslotsar ökade med 0,5 miljarder kronor. Det ökade antalet kommunplacerade asylsökande gör att fler omfattas av etableringslagen (2010:197). Lönegarantin har minskat Lönegarantiersättningen minskade med 0,3 miljarder kronor jämfört med 2012 trots en kraftig ökning av antalet konkurser och rekonstruktioner under året. Det beror på att staten gjorde stora utbetalningar till Saab-anställda i Trollhättan 2012. Pensioner till ej statligt anställda Statens tjänstepensionsverk har även kostnader för pensioner till anställda i andra än de statliga myndigheterna, vilka minskade med 1,1 miljarder kronor jämfört med 2012. Minskningen beror på engångskostnader när Chalmers tekniska högskola anslöts till pensionsrörelsen 2012. 31 miljarder kronor till premiepensionssystemet Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Beloppet avser socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (3,4 miljarder kronor), vilka ingår i utbetalda ålderspensioner. Högre nedskrivning av fordringar i CSN:s utlåningsverksamhet Centrala studiestödsnämndens kostnad för förlust i utlåningsverksamheten ökade med 0,5 miljarder kronor. Förlusten har ökat proportionellt med årets nyutlåning. Transfereringar till företag ökade Transfereringar till företag ökade med 2,5 miljarder kronor. Inom området arbetsmarknad ökade kostnaderna för lönebidrag och Samhall samt köp av arbetsmarknadsutbildning med 0,6 miljarder kronor vardera. Transfereringar finansierade med EU-medel avseende gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. minskade med 0,4 miljarder kronor. Tillväxtverkets transfereringar till företag minskade med 0,3 miljarder kronor. Kostnaderna för forskning och utveckling vid Verket för innovationssystem ökade med knappt 0,2 miljarder kronor medan energiforskning vid Statens energiverk minskade med knappt 0,2 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner ökade Efter att ha ökat 2010 och 2011 i samband med finanskrisen minskade bidragen till kommuner 2012. Under 2013 ökade bidragen till kommuner återigen. Bruttoredovisning i resultaträkningen, mer i kommunalekonomisk utjämning Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 9,3 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 6,4 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt nära 14 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp i statens budget. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på statens budgets inkomstsida. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statens budget med 51 miljarder kronor. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 65 miljarder kronor högre än i utfallet på statens budget. Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting ökade med 3,8 respektive 1,0 miljarder kronor. Ökningen beror på att kommunerna kompenserats för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt, främst sänkt skatt för pensionärer. Kommunmomsen ökade med 1,5 miljarder kronor. Läkemedelsförmånerna minskade Bidrag för läkemedelsförmånerna minskade med 1,3 miljarder kronor. En orsak till minskningen är att många läkemedelspatent gått ut, vilket innebär att billiga kopior av originalläkemedlen introducerats. Staten och Sveriges kommuner och landsting har inte haft någon överenskommelse sedan 2011 om läkemedelsförmånerna. Kostnaderna har därför reglerats i särskilda regeringsbeslut. Det innebär att utgifterna för läkemedelsförmånerna är preliminära. Mer till vuxenutbildning Statligt stöd till vuxenutbildning ökade med 0,8 miljarder kronor. Medlen för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå har tillfälligt ökats. Utgifter under anslaget Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökade också. Ökad kommunersättning för flyktingmottagande Migrationsverkets utgifter för kommunersättningar vid flyktingmottagande ökade med 1,7 miljarder kronor. Mest ökade kommunersättningar vid flyktingmottagande för ensamkommande barn. År 2013 sökte sig 3 800 ensamkommande barn till Sverige, jämfört med 3 600 år 2012. Flest ensamkommande barn kommer fortfarande från Afghanistan men antalet därifrån har minskat. Antalet statslösa, syriska och eritreanska ensamkommande asylsökande barn har däremot ökat. Ersättningar till kommuner för mottagande av asylsökande ökade med 0,4 miljarder kronor. Antalet asylsökande ökade från 44 000 till drygt 54 000, en ökning med 24 procent. Den stora ökningen beror främst på kriget i Syrien och en ökad instabilitet i hela Mellanöstern och Nordafrika. Antalet asylsökande från Syrien var 16 300, en ökning med 8 500. Gruppen statslösa uppgick till 6 500, en ökning med 4 200 jämfört med 2012. Under 2013 fick drygt 116 500 personer arbets- och uppehållstillstånd i Sverige. Av dem var 79 500 tidsbegränsade och 37 000 permanenta uppehållstillstånd. Årssiffran är den högsta hittills och motsvarar en ökning med 5 procent jämfört med 2012. Ökningen avser framför allt asylsökande och flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention (konventionsflyktingar) samt anhöriga till dem som fått uppehållstillstånd som konventionsflyktingar, skyddsbehövande, synnerligen ömmande omständligheter eller tidsbegränsat tillstånd. Sett till antalet personer som fick uppehållstillstånd ökade gruppen skyddsbehövande mest under 2013 jämfört med 2012. Vid årets slut hade nästan 29 000 personer beviljats asyl, vilket är en ökning med 67 procent. Mer i bidrag för sjukskrivningsprocessen Kostnader för bidrag till kommuner inom området Ersättning vid sjukdom och handikapp ökade med 0,6 miljarder kronor. Från Bidrag för sjukskrivningsprocessen, anslagsposten Företagshälsovård och rehabiliteringsgarantin betalades 0,3 miljarder kronor mer till landsting än föregående år. Även bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård ökade mellan åren, med 0,2 miljarder kronor. Transfereringar till utlandet ökade - högre EU-avgift Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 6,0 miljarder kronor. Ökningen beror på att EU:s budget var högre 2013. Avgiften redovisas här periodiserad till skillnad mot redovisningen på statens budget. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete ökade med 0,9 miljarder kronor. Not 5 Avsättning till/upplösning av fonder Miljoner kronor 2013 2012 Stabilitetsfonden 20 265 4 648 Kärnavfallsfonden 2 188 2 488 Insättningsgarantifonden 1 656 2 089 Kammarkollegiets fonder -20 -67 Batterifonden -99 -32 Övriga fonder -30 40 Summa 23 960 9 166 Avsättning till fonder i staten avser främst Stabilitetsfonden och Insättningsgarantifonden som förvaltas av Riksgäldskontoret samt Kärnavfallsfonden. Stabilitetsfonden bildades 2008 och tillfördes då 15 000 miljoner kronor från anslag på statens budget. Avsättningen till fonden under 2013 uppgick till hela 20 265 miljoner kronor, vilket är den helt dominerande delen av årets avsättningar till fonder. Den stora avsättningen beror på att staten genom stabilitetsfonden sålt hela fondens innehav av aktier i Nordea vilket gav en reavinst på 15 780 miljoner kronor som tillförts fonden. Under 2013 tillfördes stabilitetsavgifter fonden med 3 131 miljoner kronor och bankgarantiavgifter med 202 miljoner kronor. Finansiella intäkter, netto, uppgick till 16 920 miljoner kronor, varav realisationsvinsten på försäljning av fondens aktier i Nordea utgjorde största delen. Inga bidrag har betalats ut från fonden under året. Fonden redovisas av Riksgäldskontoret. Jämfört med den kassamässiga ökningen av fondens behållning som redovisas under Riksgäldskontorets nettoutlåning var fondens ökning 5 636 miljoner kronor lägre, vilket i allt väsentligt beror på att det bokförda värdet på aktierna i Nordea på 5 610 miljoner kronor redan tidigare ingick bland fondens tillgångar. Avsättningen till Insättningsgarantifonden är direkt kopplad till det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Årets avsättning minskade främst beroende på att det finansiella nettot var lägre. Intäkterna från insättningsgarantiavgifter m.m. ökade med 87 miljoner kronor till 1 300 miljoner kronor. Det finansiella nettot uppgick till 355 miljoner kronor. Avsättningen till Kärnavfallsfonden minskade med 300 miljoner kronor jämfört med 2012. Avgifterna från reaktorinnehavarna betalas i förhållande till levererad energi och bestäms årligen av regeringen. De ökade något från 2 412 till 2 478 miljoner kronor. Nettot av de finansiella intäkterna och kostnaderna minskade från 1 821 till 1 357 miljoner kronor. Främst minskade realisationsvinsterna men även räntan på reala placeringar liksom vinster vid repotransaktioner. Ersättningar till reaktorinnehavarna minskade med 92 miljoner kronor till 1 559 miljoner kronor. Övriga fonder i staten är numera förhållandevis små och minskade något under året. Generellt har de under de senaste åren förändrats marginellt. Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder framgår i övrigt av not 42. Not 6 Kostnader för personal Miljoner kronor 2013 2012 Lönekostnader inklusive arbetsgivarav-gifter Rikspolisstyrelsen 13 511 13 306 Försvarsmakten 10 472 10 583 Arbetsförmedlingen 5 633 5 487 Försäkringskassan 5 506 5 366 Skatteverket 4 969 4 927 Kriminalvården 4 234 4 101 Trafikverket 4 106 3 911 Lunds universitet 3 973 3 696 Regeringskansliet 3 657 3 483 Domstolsverket 3 482 3 348 Uppsala universitet 3 228 2 967 Göteborgs universitet 2 901 2 770 Stockholms universitet 2 545 2 391 Karolinska institutet 2 478 2 395 Umeå universitet 2 137 2 045 Kungl. Tekniska högskolan 2 101 2 004 Linköpings universitet 1 892 1 822 Migrationsverket 1 869 1 586 Sveriges lantbruksuniversitet 1 671 1 675 Försvarets materielverk 1 622 985 Statens institutionsstyrelse 1 500 1 433 Tullverket 1 076 1 040 Kronofogdemyndigheten 1 021 957 Affärsverk Luftfartsverket 1 008 1 019 Sjöfartsverket 678 660 Svenska kraftnät 227 204 Statens järnvägar - 85 Övriga myndigheter 31 893 30 561 Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 119 390 114 807 Eliminering av arbetsgivaravgifter -27 946 -26 868 Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 91 444 87 939 Pensionskostnader Rikspolisstyrelsen 1 910 1 906 Försvarsmakten 1 590 1 864 Arbetsförmedlingen 608 627 Trafikverket 598 460 Regeringskansliet 587 586 Försäkringskassan 576 590 Lunds universitet 558 498 Skatteverket 547 569 Domstolsverket 504 465 Uppsala universitet 410 377 Göteborgs universitet 399 386 Kriminalvården 362 339 Karolinska institutet 358 325 Umeå universitet 320 295 Stockholms universitet 317 313 Kungl. Tekniska högskolan 251 249 Linköpings universitet 251 226 Sveriges lantbruksuniversitet 218 216 Försvarets materielverk 209 145 Migrationsverket 182 152 Riksdagsförvaltningen 153 135 Åklagarmyndigheten 147 145 Affärsverk Luftfartsverket 456 506 Sjöfartsverket 114 309 Svenska kraftnät 72 62 Statens järnvägar - 96 Övriga myndigheter 4 517 4 026 Statens tjänstepensioner: Utbetalda pensioner 9 376 9 196 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 7 611 11 318 Eliminering av premieintäkt för statliga tjänstepensioner m.m. -11 421 -12 143 Summa pensionskostnader 21 780 24 238 Övriga personalkostnader Försvarsmakten 375 349 Regeringskansliet 338 305 Rikspolisstyrelsen 250 268 Trafikverket 176 168 Karolinska institutet 152 149 Kriminalvården 143 137 Arbetsförmedlingen 139 176 Domstolsverket 126 135 Försäkringskassan 125 129 Uppsala universitet 125 127 Stockholms universitet 124 123 Skatteverket 105 99 Kungl. Tekniska högskolan 104 115 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 102 100 Affärsverk Luftfartsverket 37 13 Svenska kraftnät 24 20 Sjöfartsverket 21 20 Övriga myndigheter 1 592 1 654 Summa övriga personalkostnader 4 058 4 087 Total summa kostnader för personal 117 282 116 264 Statens kostnader för personal ökade med ca 1 miljard kronor eller knappt 1 procent. Löner, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4,2 procent medan pensionskostnaderna minskade med 10,1 procent och övriga personalkostnader minskade med 0,7 procent. Att pensionskostnaderna minskar kan förklaras av att förändringen av försäkringstekniska avsättningar i Statens tjänstepensionsverks (SPV:s) pensionsrörelse var 3,7 miljarder kronor lägre i år än föregående år. Föregående år påverkade en stor prisbasbeloppsförändring skulden med 2,6 miljarder kronor mer än vad årets ökning påverkade förändringen av statens avsättning för tjänstepensioner. Löner Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 4 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2013 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2012. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats. Regeringskansliets lönekostnader ökade med 7,5 procent. Ökningen beror på lönerevisionen och en viss personalökning. Uppsala universitets lönekostnader ökade med 8,8 procent. Årets ökade lönekostnader kan främst hänföras till verksamhetsökningar. Under året har antalet anställda ökat och i medeltal hade universitetet 6 505 anställda vilket är en ökning med ca 345 anställda jämfört med 2012. Karolinska Institutets lönekostnader ökade med 6,4 procent. Antalet helårsarbetskrafter ökade med 91 jämfört med samma period 2012, varav den största ökningen skedde inom forskningsverksamheten. Migrationsverkets lönekostnader ökade med 17,8 procent, vilket beror på ett ökat personalbehov till följd av den ökade inströmningen av asylsökande. Antalet anställda ökade med 518 personer från december 2012. Försvarets materielverks kraftigt ökade lönekostnader, 64,7 procent, beror på att ca 1 400 personer under året har tillförts genom verksamhetsövergång från Försvarsmakten till Försvarets materielverk. Dessutom har nyrekrytering skett av 240 medarbetare. Pensionskostnader Statens tjänstepensionsåtagande som redovisas av SPV har påverkats dels av att räntan i beräkningsgrunderna sänktes till 1,3 procent från 1,5 procent 2012, vilket ökat tjänstepensionsskulden med 5,5 miljarder kronor och dels att prisbasbeloppet ökade med 1,1 procent, vilket ger en skuldökning på 2,1 miljarder kronor. Mellan 2011 och 2012 ökade prisbasbeloppet med 2,8 procent och påverkade då skulden med 5 miljarder kronor. Pensioner som betalas ut och fribrev enligt pensionsavtalet PA 03 är värdesäkrade, vilket betyder att de omräknas med hänsyn till prisbasbeloppet. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av statens pensionsavsättning finns i not 43. För 2013 har en annan grundränta i beräkningsgrunderna för pensionsavsättningen använts i årsredovisningen för staten än i SPV:s årsredovisning. Detta beskrivs närmare i avsnittet 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar under rubriken kommentarer till särskilda poster. Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier och avgifter för statens avtalsenliga tjänstepensioner. Premierna avser de förmånsbestämda pensionerna och påverkas av åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Inbetalda premier utgör en inomstatlig transaktion då de betalas till SPV och redovisas mot en inkomsttitel, och den delen av myndigheternas pensionskostnader har därför eliminerats i resultaträkningen. Avgifterna avser den kompletterande ålderspensionen (Kåpan) och den individuella ålderspensionen (Iåp) som är fonderade pensionsförmåner. Avgifterna för Kåpan och Iåp betalas till enskilda försäkringsgivare och dessa delar av myndigheternas pensionskostnader elimineras därför inte. Detsamma gäller för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår ovan och elimineras inte. På myndighetsnivån minskade Försvarsmaktens pensionskostnader med 14,7 procent, vilket till stor del beror på att det 2012 gjordes avsättningar för pensioner inför Försvarsmaktens omstrukturering inför 2013. Försvarets materielverks pensionskostnader ökade med 44 procent beroende på den stora verksamhetsöverföringen från Försvarsmakten under 2013. Trafikverkets ökade kostnader för pensioner, 30 procent, hänger samman med att myndigheten 2012 fick stora retroaktiva sänkningar av PA-03-premier och att det föregående år även gjordes en retroaktiv upplösning av medel för kompetensväxling som hade reserverats för pensionsersättningar under åren 2010-2012. Övriga personalkostnader Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. De har sammantaget minskat något från föregående år. Årsarbetskrafter I nedanstående tabell visas antalet årsarbetskrafter vid de myndigheter som ingår i den konsoliderade årsredovisningen och därmed i de redovisade personalkostnaderna. Myndighet 2013 2012 Rikspolisstyrelsen 25 550 25 210 Försvarsmakten 18 159 19 512 Försäkringskassan 12 121 12 151 Arbetsförmedlingen 11 730 11 606 Skatteverket 9 705 9 849 Kriminalvården 9 050 8 856 Lunds universitet 6 796 6 686 Trafikverket 6 211 6 169 Domstolsverket 5 665 5 539 Uppsala universitet 5 615 5 263 Göteborgs universitet 5 138 5 158 Regeringskansliet 4 467 4 427 Stockholms universitet 4 412 4 336 Karolinska institutet 4 283 4 192 Umeå universitet 3 822 3 941 Linköpings universitet 3 697 3 655 Kungl. Tekniska högskolan 3 621 3 542 Migrationsverket 3 539 3 035 Statens institutionsstyrelse 3 146 3 044 Sveriges lantbruksuniversitet 2 959 3 080 Försvarets materielverk 2 816 1 464 Kronofogdemyndigheten 2 063 2 045 Tullverket 1 892 1 887 Lantmäteriet 1 864 1 838 Transportstyrelsen 1 740 1 614 Linnéuniversitetet 1 733 1 826 Skogsstyrelsen 1 456 887 Luleå tekniska universitet 1 386 1 320 Malmö högskola 1 285 1 289 Åklagarmyndigheten 1 210 1 245 Statistiska centralbyrån 1 208 1 199 Statens jordbruksverk 1 207 1 180 Örebro universitet 1 077 1 018 Luftfartsverket 1 084 1 113 Karlstads universitet 1 003 1 026 Övriga myndigheter 38 501 38 394 Totalt 211 211 208 596 Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om den arbetar med samma uppgifter som anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram. Den arbetstid som inräknas ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan ersättning i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal personer med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppgifterna i tabellen bygger på myndigheternas rapportering i statens informationssystem Hermes. Under 2013 ökade antalet årsarbetskrafter totalt med 2 615 personer eller med 1,2 procent. En stor verksamhetsövergång skedde av personal från Försvarsmakten till Försvarets materielverk vilket gör att antal årsarbetskrafter sjönk med 1 353 personer hos Försvarsmakten medan de ökade med 1 352 hos Försvarets materielverk. Skogsstyrelsens årsarbetskrafter ökade kraftigt, med 569 personer eller 64 procent från 2012. Förklaringen är att från och med 2013 ingår även anställd personal som är anvisad från Arbetsförmedlingen, främst inom SAFT-projektet (Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammans-projektet), i antalet årsarbetskrafter. Hos Migrationsverket ökade antalet årsarbetskrafter med 17 procent, vilket beror på nyanställningar till följd av den ökade inströmningen av asylsökande. Not 7 Kostnader för lokaler Miljoner kronor 2013 2012 Försvarsmakten 2 528 2 485 Rikspolisstyrelsen 2 025 1 977 Kriminalvården 1 487 1 422 Regeringskansliet 1 366 1 392 Migrationsverket 1 106 770 Lunds universitet 946 901 Domstolsverket 803 776 Karolinska institutet 741 667 Kungl. Tekniska högskolan 698 644 Uppsala universitet 658 635 Arbetsförmedlingen 636 598 Göteborgs universitet 627 636 Försäkringskassan 612 646 Skatteverket 548 549 Försvarets materielverk 502 196 Linköpings universitet 459 449 Stockholms universitet 424 710 Umeå universitet 397 398 Trafikverket 379 446 Sveriges lantbruksuniversitet 331 334 Statens institutionsstyrelse 312 295 Linnéuniversitetet 192 199 Luleå tekniska universitet 181 171 Malmö högskola 166 167 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 162 157 Örebro universitet 154 152 Tullverket 152 146 Affärsverk Sjöfartsverket 41 42 Luftfartsverket 35 37 Svenska kraftnät 33 38 Statens järnvägar - 2 Övriga myndigheter 4 659 4 610 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -5 014 -4 563 Summa 18 346 18 084 Som kostnader för lokaler redovisas myndigheters kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen görs brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna utgörs av myndigheters lokalkostnader som betalas till Fortifikations-verket och Statens fastighetsverk. Migrationsverkets hyreskostnader ökade med 336 miljoner kronor jämfört med 2012. Ökningen beror till stor del på att antalet asylsökande har ökat kraftigt. Efterfrågan på platser i anläggningsboende översteg antalet tillgängliga platser, varför Migrationsverket hyrde tillfälliga platser som är dyrare än avtalade platser. Vidare har Skatteverket bedömt att vissa boenden som Migrationsverket hyr till asylsökande är att betrakta som stadigvarande bostad och därmed saknas rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. Mervärdesskatten justerades för år 2013 och därmed ökat kostnaden för hyrda lokaler. Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader Miljoner kronor 2013 2012 Exportkreditnämnden Skadekostnader 358 437 Övrigt 22 -38 Summa Exportkreditnämndens kostnader i garantiverksamheten 380 399 Riksgäldskontoret Reservering för framtida förlustrisker 50 -350 Övrigt 266 428 Summa Riksgäldskontoret 316 78 Boverket -72 -28 Summa 624 449 Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga driftkostnader eftersom de kan variera kraftigt och därför stör jämförelser mellan åren, samtidigt som de har en annan karaktär än de flesta myndigheters driftkostnader i övrigt. Exportkreditnämndens kostnader i garantiverksamheten minskade något. Skadekostnaderna minskade med 79 miljoner kronor och de största skadeutbetalningarna under året avsåg affärer i Iran, Turkiet, Sudan och Ryssland. Riksgäldskontorets kostnader i garantiverksamheten ökade, vilket främst beror på att en återföring av reservering för framtida garantiförluster gjordes 2012. Boverket redovisar en kostnadsreduktion avseende förändring av avsättningar för bostadskreditgarantier. Not 9 Övriga driftkostnader Miljoner kronor 2013 2012 Övriga driftkostnader - tjänster Trafikverket 35 866 37 981 Försvarsmakten 14 435 14 035 Försvarets materielverk 6 812 6 337 Rikspolisstyrelsen 2 214 2 192 Kärnavfallsfonden 1 582 1 671 Fortifikationsverket 1 489 1 533 Skatteverket 1 437 1 342 Karolinska institutet 1 335 1 238 Försäkringskassan 1 312 1 332 Statens fastighetsverk 1 175 1 215 Naturvårdsverket 1 064 950 Göteborgs universitet 1 030 1 045 Lunds universitet 1 020 994 Transportstyrelsen 1 017 1 112 Arbetsförmedlingen 989 994 Umeå universitet 835 791 Statens skolverk 814 659 Uppsala universitet 781 754 Regeringskansliet 781 804 Kriminalvården 689 709 Domstolsverket 658 575 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 627 610 Pensionsmyndigheten 623 694 Kronofogdemyndigheten 504 480 Linköpings universitet 503 474 Övriga myndigheter 14 817 14 056 Summa tjänster 94 409 94 577 Övriga driftkostnader - varor Försvarets materielverk 11 708 10 705 Trafikverket 4 266 4 975 Försvarsmakten 3 730 3 257 Rikspolisstyrelsen 919 873 Fortifikationsverket 480 469 Karolinska institutet 401 430 Kriminalvården 380 416 Migrationsverket 354 263 Uppsala universitet 342 333 Lunds universitet 327 330 Statens fastighetsverk 234 243 Göteborgs universitet 203 202 Kungl. Tekniska högskolan 193 187 Stockholms universitet 190 189 Sveriges lantbruksuniversitet 179 178 Skatteverket 148 168 Transportstyrelsen 145 156 Umeå universitet 135 134 Arbetsförmedlingen 112 171 Statens jordbruksverk 111 110 Regeringskansliet 107 106 Linköpings universitet 101 97 Statens institutionsstyrelse 98 99 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 95 139 Övriga myndigheter 1 728 1 832 Summa varor 26 686 26 062 Affärsverk, övrig drift - varor och tjänster Svenska kraftnät 7 741 7 079 Sjöfartsverket 1 450 1 219 Luftfartsverket 1 166 820 Statens järnvägar - -198 Summa affärsverk, övrig drift - varor och tjänster 10 357 8 920 Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. Försvarsmakten 2 015 2 033 Trafikverket 639 548 Kriminalvården 299 297 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 259 235 Riksdagsförvaltningen 238 167 Rikspolisstyrelsen 230 232 Regeringskansliet 213 214 Arbetsförmedlingen 148 166 Försvarets materielverk 148 93 Lunds universitet 142 134 Migrationsverket 141 114 Kustbevakningen 116 116 Stockholms universitet 115 110 Uppsala universitet 111 96 Karolinska institutet 108 101 Kungliga Tekniska högskolan 94 92 Umeå universitet 92 95 Sveriges lantbruksuniversitet 88 99 Linköpings universitet 85 84 Försäkringskassan 85 119 Affärsverk Svenska kraftnät 336 347 Luftfartsverket 114 122 Sjöfartsverket 103 50 Statens järnvägar - 9 Övriga myndigheter 1 558 1 592 Summa övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. 7 477 7 265 Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi Trafikverket -20 649 -23 934 Myndigheter i försvarssektorn -10 484 -7 653 Försäkringskassan -380 -434 Riksdagsförvaltningen -169 -95 Rikspolisstyrelsen -156 -129 Transportstyrelsen -135 -209 Skatteverket -120 -102 Kronofogdemyndigheten -61 -67 Arbetsförmedlingen -59 -8 Affärsverk Sjöfartsverket -621 -390 Svenska kraftnät -12 -12 Övriga myndigheter -464 -404 Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi -33 310 -33 437 Eliminering av inomstatliga transaktioner -20 523 -20 725 Total summa övriga driftkostnader 85 096 82 662 Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisningen görs brutto under varje avsnitt och raden eliminering avser köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala övriga driftkostnader ökade med 2,4 miljarder kronor. Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Aktiveringarna avser järnvägsanläggningar, produktionsanläggningar samt väganläggningar. Aktivering innebär att kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Trafikverket aktiverade mindre än föregående år för investeringar i anläggningstillgångar i egen regi. I och med att aktiveringen var lägre ökade de totala driftkostnaderna hos Trafikverket med 552 miljoner kronor jämfört med föregående år. Försvarsmaktens kostnader för tjänster ökade i samband med att Försvarets materielverk 2013 tog över verksamhet och personal från Försvarsmakten. Försvarsmaktens ökade kostnader för köp av varor beror i huvudsak på att beredskapsinventarier har utrangerats. Kostnaderna för inköp av material till lager minskade. Ökade kostnader för tjänster hos Försvarets materielverk beror på den tillkommande verksamheten från Försvarsmakten. Även Försvarets materielverks kostnader för varor ökade och avser i huvudsak marksystem. Det är framförallt kostnader för pansarterrängbilar och bandvagnar som ökade. Aktiveringarna hos myndigheterna i försvarssektorn har ökat jämfört med föregående år varav den största ökningen avser beredskapsinventarier hos Försvarets materielverk. Rikspolisstyrelsens övriga driftkostnader för köp av tjänster minskade, vilket beror på att utvecklingskostnader för immateriella tillgångar som aktiveras var högre i år jämfört med föregående år. Myndighetens kostnader för köp av varor ökade och avser datorer och kringutrustning samt arbets- och skyddskläder. Den energi som Svenska kraftnät köper eller säljer i form av balanskraft och reglerkraft, prissätts och avräknas mot respektive balansansvarigt företag. Under året ökade såväl volym som genomsnittspris för köpt och såld balanskraft, vilket huvudsakligen förklarar Svenska kraftnäts ökade driftkostnader. Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar Miljoner kronor 2013 2012 Trafikverket 8 410 7 882 Försvarsmakten 8 148 7 615 Rikspolisstyrelsen 795 793 Fortifikationsverket 776 633 Försäkringskassan 589 707 Statens fastighetsverk 374 373 Kriminalvården 369 290 Skatteverket 306 308 Lunds universitet 291 264 Domstolsverket 267 280 Regeringskansliet 259 227 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 235 284 Affärsverk Svenska kraftnät 702 642 Luftfartsverket 177 188 Sjöfartsverket 392 145 Statens järnvägar - 49 Övriga myndigheter 3 862 3 711 Summa 25 952 24 391 Under posten redovisas avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar. Trafikverkets avskrivningar ökade under året med 528 miljoner kronor och består till allra största delen av avskrivningar på väg- och järnvägsanläggningar (se noterna 18 och 19). Försvarsmaktens avskrivningar ökade med 533 miljoner kronor och avser främst beredskapsinventarier som stridsfordon, självgående pjäser, fartyg och båtar (se not 24). Not 11 Resultat från andelar i hel- och delägda företag Miljoner kronor 2013 2012 Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 6 032 8 789 Akademiska Hus AB 2 568 3 147 Sveaskog AB 1 475 2 155 Specialfastigheter i Sverige AB 1 301 1 328 AB Svensk Exportkredit 1 090 709 SBAB Bank AB 873 363 Teracom Holding AB 586 236 Jernhusen AB 513 568 Swedavia AB 489 437 Apoteket AB 364 367 SJ AB 220 471 Systembolaget AB 197 20 PostNord AB 194 155 Lernia AB 146 -96 Fouriertransform AB 131 43 Almi Företagspartner AB 74 28 Svevia AB 57 -320 Vasallen AB 53 56 RISE Holding AB 42 11 AB Svensk Bilprovning 31 189 Apotek Produktion & Laboratorier AB 19 -14 Samhall AB 12 47 Svenska rymdaktiebolaget 11 8 Inlandsinnovation AB 10 7 Apoteksgruppen i Sverige Holding AB 7 36 Kungliga Operan AB 5 8 Kungliga Dramatiska Teatern AB 3 16 AB Svenska Miljöstyrningsrådet 1 0 Vectura Consulting AB 1 24 AB Göta kanalbolag 0 0 Innovationsbron AB - 13 Preaktio AB - 0 Svenska Spel AB - - Voksenåsen A/S -1 -1 Statens Bostadsomvandling AB -7 -15 Swedesurvey AB -8 -8 Metria AB -20 7 Apotekens Service AB -52 -45 Swedfund International AB -93 -224 Infranord AB -162 0 Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab) -196 - Green Cargo AB -382 521 European Spallation Source ESS AB -392 -256 Ersättningsmark i Sverige AB -1 006 -10 Vattenfall AB -13 668 16 936 Övriga företag som redovisas av Kammarkollegiet -1 0 Summa Kammarkollegiet 517 35 706 Affärsverk Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät Gasturbiner AB m.fl. 13 23 Luftfartsverket - LFV Holding AB 2 -5 Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB 1 2 Övriga myndigheter 0 -48 Summa resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 533 35 678 Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande TeliaSonera AB 5 582 7 415 Nordiska Investeringsbanken NIB 674 772 SAS AB 38 -211 AB Bostadsgaranti 26 26 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 2 -10 VisitSweden AB 0 -4 Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 19 -6 Summa resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 6 341 7 982 Resultat från andelar i hel- och delägda företag - totalt Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 533 35 678 Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 6 341 7 982 Total summa 6 874 43 660 Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatandelarna minskade med 37 miljarder kronor jämfört med 2012. Resultatet för LKAB försämrades med 2,8 miljarder kronor. Minskade volymer, lägre priser och lägre dollarkurs påverkade resultatet negativt. Resultatet inkluderar avsättning för kostnader på 0,6 miljarder kronor relaterade till påverkan av gruvbrytning på samhällena Kiruna och Malmberget, vilket var 0,5 miljarder kronor lägre än föregående år. Akademiska hus AB visade 0,6 miljarder kronor sämre resultat än föregående år. Försämringen förklaras främst av den positiva engångseffekten av lägre skattesats på uppskjuten skatt på 1,3 miljarder kronor under föregående år. Värdeförändringen på fastigheter var åter positiv och medförde en förbättring av resultatet med 0,5 miljarder kronor. Sveaskog AB försämrade resultatet med 0,7 miljarder kronor främst beroende på den positiva engångseffekten föregående år av sänkt bolagsskattesats på uppskjuten skatt. Skattenettot försämrades därför med 1,5 miljarder kronor. Detta uppvägs delvis av att värdeförändringen på skog förbättrades med 0,5 miljarder kronor. Specialfastigheter Sverige AB har oförändrat resultat trots engångseffekten föregående år av den sänkta bolagsskattesatsen som medförde en positiv effekt om 0,3 miljarder kronor. AB Svensk Exportkredit redovisade förbättrat resultat med 0,4 miljarder kronor. Det är främst orealiserade förluster av värdeförändringar på finansiella tillgångar och skulder samt derivat som medfört en förbättring av resultatet med 0,9 miljarder kronor. Räntenettot försämrades däremot med 0,3 miljarder kronor. SBAB Bank AB förbättrade resultatet med 0,5 miljarder kronor, vilket främst beror på ett förbättrat nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Jernhusen AB försämrade resultatet med 0,1 miljarder kronor, främst beroende på en positiv skattepåverkan med 0,3 miljarder kronor föregående år från försäljning av bolag. Detta utjämnades delvis av positiva värdeförändringar på fastigheter och finansiella instrument. Resultatandelen från Systembolaget ökade med 0,2 miljarder kronor. Andelen reducerades med respektive års betalda utdelning på 0,1 respektive 0,2 miljarder kronor, som i stället betraktas som skatteintäkt. Resultatet före denna omföring uppgick till 0,3 respektive 0,2 miljarder kronor. AB Svensk Bilprovning minskade resultatet med 0,2 miljarder kronor, vilket främst förklaras av minskad omsättning efter försäljning av två tredjedelar av stationsnätverket. Resultatet i Svenska Spel AB uppgick till 5,3 miljarder kronor, vilket var en förbättring med 0,1 miljarder kronor. Resultatet behandlas inte som resultat från andelar i årsredovisningen för staten utan redovisas som skatteintäkt. Resultatet för Svedab som redovisas avser ett aktieägartillskott från Trafikverket på 0,2 miljarder kronor. Företaget Svedab redovisade en vinst på 0,8 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 1,1 miljarder kronor och utgörs främst av resultatandelen i Öresundsbrokonsortiet. Konsortiets resultat förbättrades med 1,2 miljarder kronor, framför allt p.g.a. positiva värdeförändringar. Svedab:s resultat redovisas inte som resultatandel så länge det egna kapitalet är negativt. Green Cargo AB:s resultat minskade med 0,9 miljarder kronor. Omsättningen minskade med 10 procent, främst beroende på sjunkande transportvolymer, vilket påverkade resultatet negativt. Resultatet från avvecklade verksamheter minskade med 0,6 miljarder kronor, vilket förklaras av försäljningen av rörelsen Green Cargo Logistics under 2012. Ersättningsmark i Sverige AB visade en försämring av resultatet med 1,0 miljarder kronor, vilket främst består av en skattekostnad på 0,9 miljarder kronor på försäljning av skogsmark till Naturvårdsverket. Rapporteringen avser perioden kvartal 4 2012 till kvartal 3 2013. Vattenfalls resultat försämrades med 31 miljarder kronor. Det är framför allt nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar, med en ökning på 20 miljarder kronor, som försämrade resultatet. Stenkols- och gasdrivna anläggningar skrevs ned med 30 miljarder kronor, varav 14 miljarder kronor avser anläggningar i Nederländerna. Även övriga rörelseintäkter medförde en försämring av resultatet på 7,4 miljarder kronor. Rensat för jämförelsestörande poster uppgick resultatet till 28 miljarder kronor, vilket var oförändrat från föregående år. Ökad produktionsvolym och stigande elpriser förbättrade resultatet med 2,8 miljarder kronor. Kostnaderna för koldioxidutsläppsrätter och bränsle ökade med 5,4 miljarder kronor. Resultatandelen från TeliaSonera minskade med 1,8 miljarder kronor till 5,6 miljarder kronor. Realisationsvinster minskade med 3,1 miljarder kronor. Det höga utfallet 2012 kom främst från försäljning av andelar i ett intressebolag i Ryssland. Nedskrivningar minskade med 2,0 miljarder kronor. Det högre beloppet 2012 bestod främst av nedskrivningar på verksamheter i Norge och Litauen. Nordiska Investeringsbanken visade en försämrad resultatandel med 0,1 miljarder kronor. Detta är främst orsakat av ökade kostnader för kreditförluster. Resultatet avser perioden 1 september 2012 till 31 augusti 2013. Resultatandelen för SAS AB förbättrades med 0,2 miljarder kronor. Resultatet 2012 är för perioden januari t.o.m. oktober i samband med byte av räkenskapsår. Beloppet för 2013 gäller perioden november t.o.m. oktober. Resultaten är därför inte jämförbara. En bidragande orsak till det förbättrade resultatet är att kostnaderna för omstrukturering minskade med 0,2 miljarder kronor. Not 12 Nettokostnad för statsskulden Miljoner kronor 2013 2012 Ränteintäkter för förvaltning av statsskulden Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 13 060 15 920 Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 1 383 1 885 Summa ränteintäkter 14 443 17 805 Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor -33 368 -38 521 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta -2 269 -4 594 Summa räntekostnader -35 637 -43 115 Realiserade valutakursförändringar (netto) 10 313 2 861 Orealiserade valutakursförändringar (netto) -7 788 5 914 Överkurs vid emission (netto) 6 926 9 072 Intäktsförda, preskriberade obligationer m.m. 1 30 Realiserade kursförändringar (netto) -6 080 -12 526 Provisioner till banker m.fl. -72 -86 Nettokostnad för förvaltning av statsskulden -17 894 -20 045 Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden redovisas av Riksgäldskontoret. De innefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder. Under 2013 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 18 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden minskade med 2 miljarder kronor. Det beror i huvudsak på att räntekostnaderna minskade med 7 miljarder kronor, samtidigt som ränteintäkterna också minskade med 3 miljarder kronor. De realiserade valutakursförändringarna ökade med 7 miljarder kronor jämfört med 2012 samtidigt som de orealiserade valutakursförändringarna minskade med 14 miljarder kronor. Samtidigt minskade kostnaden avseende realiserade kursförändringar med 6 miljarder kronor. Not 13 Övriga finansiella intäkter Miljoner kronor 2013 2012 Realisationsvinst försäljning av aktier 33 715 - Riksbankens inlevererade överskott 6 800 7 500 Centrala studiestödsnämnden 2 569 2 897 Skatteverket 2 287 1 630 Kärnavfallsfonden 1 200 1 510 Utdelning på aktier Nordea Bank AB 1 554 1 248 Riksgäldskontoret 747 421 Exportkreditnämnden 477 172 Pensionsmyndigheten 169 146 Kammarkollegiet, övrigt 137 136 Försäkringskassan 123 135 Affärsverk Luftfartsverket 47 48 Svenska kraftnät 3 4 Sjöfartsverket 1 2 Statens järnvägar - 131 Övriga myndigheter 106 88 Summa 49 935 16 068 Realisationsvinster för Riksgäldskontorets försäljning från aktieinnehavet i Nordea i Stabilitetsfonden uppgick till 15 780 miljoner kronor och försäljning från Kammarkollegiets aktieinnehav i Nordea uppgick till 17 423 miljoner kronor. Vidare uppgick realisationsvinsten från Kammarkollegiets försäljning av aktieinnehavet i Vectura Consulting AB 512 miljoner kronor. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 6 800 miljoner kronor. Centrala studiestödsnämndens finansiella intäkter avser bl.a. räntor på studielån. Skatteverket redovisar främst räntor i skattekontosystemet. Kärnavfallsfondens intäkter omfattar huvudsakligen ränteintäkter för nominella placeringar. Utdelningar på aktier i Nordea redovisas både av Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet. Den del som redovisas av Riksgäldskontoret uppgick till 811 miljoner kronor och har tillförts stabilitetsfonden. Den del som redovisas av Kammakollegiet uppgick till 745 miljoner kronor och har redovisats mot inkomsttitel. Riksgäldskontoret redovisar intäkter kopplade till repotransaktioner i förvaltningen av insättningsgarantifonden. De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga värdepappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok, färjor och fordon i egen förvaltning). Not 14 Övriga finansiella kostnader Miljoner kronor 2013 2012 Exportkreditnämnden 429 332 Trafikverket 58 354 Regeringskansliet 41 33 Försvarsmakten 16 17 Försvarets materielverk 15 10 Försäkringskassan 10 9 Riksdagsförvaltningen 10 22 Affärsverk Luftfartsverket 34 399 Sjöfartsverket 29 55 Svenska kraftnät 13 33 Statens järnvägar - 21 Övriga myndigheter 62 282 Aktivering av finansiella kostnader -61 -72 Summa 656 1 495 Exportkreditnämndens finansiella kostnader avser främst kursdifferenser samt beräknade och realiserade kursförluster för premier och skadefordringar. Minskningen hos Trafikverket beror på att verket för 2012 rapporterade en finansiell avgift för Botniabanan som övriga finansiella kostnader. Regeringskansliets finansiella kostnader avser huvudsakligen valutakursförluster. Luftfartsverkets finansiella kostnader avser ränteandel av pensionskostnader. I noten redovisas finansiella kostnader per myndighet brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter för att bygga anläggningen som tas upp som tillgång. 3.5.2 Noter till balansräkningen Not 15 Balanserade utgifter för utveckling Miljoner kronor 2013 2012 Försäkringskassan 1 453 1 407 Försvarsmakten 1 321 1 306 Transportstyrelsen 570 559 Skatteverket 499 521 Rikspolisstyrelsen 436 381 Kronofogdemyndigheten 205 198 Migrationsverket 190 201 Lantmäteriet 172 145 Trafikverket 144 162 Naturvårdsverket 88 91 Affärsverk Svenska kraftnät 250 222 Sjöfartsverket 17 16 Övriga myndigheter 1 844 1 728 Summa 7 189 6 937 Under posten Balanserade utgifter för utveckling redovisas främst egenutvecklade IT-system och program. Försäkringskassans balanserade utgifter avser utveckling av IT-system. De största posterna avser IT-stöd för ärendehantering, självbetjäningstjänster samt ny infrastruktur för IT. Försäkringskassan har kvar IT-stöden för pensionshantering även efter Pensionsmyndighetens bildande och vidareutvecklar dessa samt hanterar nyutveckling enligt uppdrag från Pensionsmyndigheten. Kostnader för avskrivningar avseende dessa tillgångar faktureras Pensionsmyndigheten. Försvarsmaktens post avser i huvudsak fortsatt utveckling av system PRIO som lanserades i början av 2009 och som därefter etappvis införts i verksamheten. Med system PRIO ska ett samlat resurs- och ekonomiledningssystem skapas för hela Försvarsmakten. Under året genomfördes en större produktionssättning. Transportstyrelsens balanserade utgifter avser det nya nationella systemet för trängselskatter som togs i drift den 1 januari 2013 samtidigt som trängselskatt infördes i Göteborg. Systemet hanterar både trängselskatt i Stockholm och trängselskatt i Göteborg. Det ska även hantera de kommande infrastrukturavgifterna i Motala och i Sundsvall. Skatteverkets post avser utgifter för utveckling av IT-system. Minskningen av posten beror främst på nedskrivning av tillgångar som inte längre används i verksamheten. Rikspolisstyrelsens balanserade utgifter för utveckling ökade med 55 miljoner kronor och förklaras främst av det utvecklingsarbete som bedrivits inom ramen för myndighetens nationella IT-strategi. Utvecklingsarbetet rör exempelvis ärendehandläggning, inbetalningar och kommunikationscentraler. Not 16 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2013 2012 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 120 136 Kriminalvården 92 148 Rikspolisstyrelsen 80 68 Försäkringskassan 48 44 Riksgäldskontoret 33 27 Domstolsverket 26 10 Post- och telestyrelsen 24 25 Kammarkollegiet 22 9 Tullverket 20 30 Skatteverket 20 15 Affärsverk Svenska kraftnät 78 84 Sjöfartsverket 11 15 Luftfartsverket - 1 Övriga myndigheter 288 264 Summa 862 876 Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta IT-system och program. Tillgångarna hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avser främst investeringar i växlar och licenser för det nationella radiokommunikationssystemet Rakel. Kriminalvårdens post består huvudsakligen av tele- och säkerhetsinstallationer. Postens minskning beror till viss del på att Kriminalvården har omklassificerat vissa installationer till materiella anläggningstillgångar. Rikspolisstyrelsens rättigheter ökade med 12 miljoner kronor från föregående år. Ökningen beror främst på licensrättigheter relaterade till utvecklingsprojekt (se även not 15). Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser. Not 17 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Posten ingår i den beslutade uppställningsformen för balansräkningen i årsredovisningen för staten, men saknade utfall både 2013 och 2012. Not 18 Statliga väganläggningar Miljoner kronor 2013 2012 Ingående anskaffningsvärde 186 300 175 122 Årets anskaffning - - Årets färdigställande från pågående investering 4 051 11 178 Försäljning/utrangering - - Utgående anskaffningsvärde 190 351 186 300 Ingående avskrivningar -71 111 -66 942 Årets avskrivningar -4 356 -4 169 Försäljning/utrangering - 0 Ackumulerad avskrivning -75 467 -71 111 Nedskrivningar - - Summa 114 884 115 189 Investeringar i statliga väganläggningar redovisas av Trafikverket. Avskrivningstiden är normalt 40 år. Väganläggningar invärderades under året som färdigställda till ett värde av 4 051 miljoner kronor (överfört från pågående nyanläggningar). Större objekt som öppnades för trafik under året är bl.a. riksväg 40 Mjölby-Motala, väg 35 Östra länken förbi Linköping, E4 Trafikplats Rosersberg, riksväg 27 förbi Anderstorp och Gislaved samt väg 90 Bollsta-Hällsjö. Not 19 Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 2013 2012 Ingående anskaffningsvärde 158 669 140 875 Årets anskaffning 177 93 Årets färdigställande från pågående investering 15 894 17 706 Försäljning/utrangering -7 -5 Utgående anskaffningsvärde 174 733 158 669 Ingående avskrivningar -46 373 -43 102 Årets avskrivningar -3 687 -3 272 Försäljning/utrangering - 1 Ackumulerad avskrivning -50 060 -46 373 Nedskrivningar - - Summa 124 673 112 296 Trafikverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider, mellan 25 och 110 år, på samtliga järnvägsanläggningar. Värdet av järnvägsanläggningar som färdigställdes under året uppgick till 15 894 miljoner kronor (överfört från pågående nyanläggningar). Större projekt som färdigställdes under året var bl.a. ny godsbangård och ombyggnad av personbangård i Umeå, dubbelspår mellan Förslöv och Ängelholm, dubbelspår och funktionsanpassning av bangård Södertälje hamn-Södertälje central samt spårupprustning och hastighetsanpassning Emmaboda-Karlskrona/Kalmar. Not 20 Byggnader, mark och annan fast egendom Miljoner kronor 2013 2012 Statens fastighetsverk 13 697 13 645 Fortifikationsverket 9 729 9 709 Naturvårdsverket 7 668 6 950 Trafikverket 974 888 Riksdagsförvaltningen 911 942 Affärsverk Luftfartsverket 1 102 977 Sjöfartsverket 1 059 1 103 Svenska Kraftnät 407 370 Övriga myndigheter 868 868 Summa 36 415 35 452 Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet. De markegendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Det bokförda värdet för byggnader ökade under 2013. Ökningen beror främst på att beloppet avseende tillgångsredovisade projekt under 2013 var större än försålda fastigheter. De större tillgångsredovisade projekten under 2013 var ombyggnad av Vasamuseet, ombyggnad av Loen (del av regeringskvarteren) samt flera investeringar i Kungliga biblioteket. Under året har ambassaden i Tallinn i Estland omklassificerats från Byggnader till Förbättringsutgift på annans fastighet då det framkom att svenska staten inte är ägare av fastigheten. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål. Utgifter för investeringar avseende ny- och ombyggnader samt markinköp uppgick till 793 miljoner kronor. Exempel på större investeringsprojekt som pågått under året var nybyggnad av ridhus i Karlberg, nybyggnad av spolhall för fordon, ny infart och receptionsbyggnad i Enköping samt nybyggnad av tvätthall för fordon i Kungsängen. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Under 2013 ökade värdet med 718 miljoner kronor, vilket främst avser investeringar i markinköp för bildande av naturreservat och nationalparker. Under 2013 har koncentration skett på att genomföra markbyten med hjälp av de områden som förvärvades från Ersättningsmark i Sverige AB i slutet av 2012. Samtidigt bedrevs det ordinarie skyddsarbetet med något större resurser än 2012 och nu finns sammanlagt drygt 4 000 naturreservat i landet. Parallellt har arbete gjorts under året för bildande av nationalparken i Åsnen samt för att utvidga parkerna i Tiveden och Björnlandet. Även en förstudie för Vålådalen-Sylarna har gjorts. Trafikverket förvaltar bl.a. stationshus, driftledningscentraler, byggnader för teknisk utrustning samt markanläggningar, t.ex. färjelägen. Ökningen med 86 miljoner kronor består till huvuddelen av investeringar i byggnader för teknisk utrustning och driftledningscentraler samt investeringar i färjelägen. Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksbyggnaderna. Ombyggnader och förbättringar under året är förhållandevis små. Not 21 Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 2013 2012 Rikspolisstyrelsen 743 744 Regeringskansliet 505 496 Lunds universitet 283 201 Försvarsmakten 265 237 Arbetsförmedlingen 193 146 Kungl. Tekniska högskolan 167 166 Försvarets materielverk 165 119 Umeå universitet 134 144 Stockholms universitet 122 117 Övriga myndigheter 1 727 1 626 Summa 4 304 3 996 Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet. Regeringskansliets förbättringsutgifter utgörs främst av investeringar i kanslier på utlandsmyndigheterna men även investeringar i Regeringskansliets lokaler i Stockholm. Lunds universitets förbättringsutgifter ökade med 82 miljoner kronor och avser bl.a. anpassningar av förhyrda lokaler till medicinska fakulteten, Universitetsbiblioteket och Lunds tekniska högskola. Det har även gjorts ombyggnad av Akademiska verkstaden och ett nytt humanist- och teologcentrum har byggts. Not 22 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Miljoner kronor 2013 2012 Kustbevakningen 2 921 2 523 Försvarsmakten 1 464 1 394 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 223 1 319 Rikspolisstyrelsen 1 190 1 199 Kriminalvården 876 923 Karolinska institutet 828 663 Trafikverket 711 689 Lunds universitet 674 692 Domstolsverket 630 691 Uppsala universitet 619 612 Regeringskansliet 532 538 Moderna Museet 471 434 Göteborgs universitet 408 418 Sveriges lantbruksuniversitet 376 366 Linköpings universitet 358 339 Kungl. Tekniska högskolan 339 354 Umeå universitet 311 324 Skatteverket 262 213 Försäkringskassan 188 169 Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 188 157 Arbetsförmedlingen 165 111 Stockholms universitet 155 142 Luleå tekniska universitet 129 120 Försvarets materielverk 128 94 Riksarkivet 121 115 Affärsverk Svenska kraftnät 9 582 9 454 Sjöfartsverket 642 643 Statens järnvägar - 151 Luftfartsverket 26 33 Övriga myndigheter 2 768 2 740 Summa 28 285 27 620 Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och transportmedel är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Ökningen för Kustbevakningen på 398 miljoner kronor beror i huvudsak på färdigställda kombinationsfartyg av typ KBV 031. Svenska kraftnäts tillgångar består främst av kraftledningar, stationer, byggnader och mark, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoförbindelser och tele- och informationssystem. Not 23 Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 2013 2012 Trafikverket 81 036 80 798 Fortifikationsverket 866 855 Lunds universitet 610 321 Statens fastighetsverk 480 586 Riksdagsförvaltningen 265 109 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 223 104 Försvarsmakten 109 340 Uppsala universitet 100 58 Kustbevakningen 40 331 Affärsverk Svenska kraftnät 6 327 3 546 Luftfartsverket 170 374 Sjöfartsverket 597 311 Övriga myndigheter 440 486 Summa 91 263 88 219 Trafikverkets pågående större investeringsprojekt omfattar bl.a.: Citybanan i Stockholm, Projekt Hallandsås, E 20 Norra Länken och E18 Hjulsta-Kista i Stockholm samt E4 i Sundsvall. Bland de största investeringarna hos Svenska Kraftnät kan nämnas: - SydVästlänken som syftar till att förstärka och öka kapaciteten i stamnätet till södra Sverige och till Norge där hittills investerat belopp är 3 764 miljoner kronor. - Stockholm Ström som syftar till att bygga ut och förbättra elförsörjningen inom Stockholmsområdet, där pågående investeringar uppgår till 1 541 miljoner kronor. - NordBalt som är en utlandsförbindelse som byggs mellan Sverige och Litauen för att koppla samman den nordiska elmarknaden med den baltiska där hittills investerat belopp uppgår till 624 miljoner kronor. Not 24 Beredskapstillgångar Miljoner kronor 2013 2012 IB Anskaffningsvärde beredskapsinventarier 159 457 155 331 Årets anskaffning 10 091 7 104 Årets försäljningar/utrangeringar -6 521 -2 978 UB Anskaffningsvärde beredskapsinventarier 163 027 159 457 IB Beredskapsvaror i lager 16 634 16 091 Årets anskaffning 481 353 Årets övriga förändring -366 190 UB Beredskapsvaror i lager 16 749 16 634 UB Anskaffningsvärde beredskapstillgångar 179 776 176 091 IB Ackumulerade avskrivningar -82 892 -78 047 Årets avskrivningar/nedskrivningar -7 360 -6 945 Årets försäljningar/utrangeringar 4 516 2 100 UB Ackumulerade avskrivningar (avser beredskapsinventarier) -85 736 -82 892 Summa 94 040 93 199 Beredskapstillgångar avser tillgångar både för civil och militär beredskap. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. Försvarsmakten delar in sina beredskapstillgångar i dels beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror, vilka redovisas som anläggningstillgångar. Beredskapsinventarierna uppgår till 76,4 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel och beklädnadsmateriel uppgår till 16,7 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 93,7 miljarder kronor av det utgående värdet hänförligt till militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad och förskottering för sådana. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgick till 10,1 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgick till 7,3 miljarder kronor under 2013. Anskaffningen innefattar bl.a. mottagande av pansarterrängbilar, spaningsradar, helikoptrar och modifiering av JAS 39 Gripen. Under året genomfördes försäljningar och utrangeringar för 2,0 miljarder kronor. Beredskapslagrets värde ökade med 0,1 miljarder kronor under året. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har beredskapstillgångar bestående av materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varningssignaler. Av det utgående värdet avser knappt 0,2 miljarder kronor MSB. Socialstyrelsens beredskapstillgångar består av läkemedel och sjukvårdsförnödenheter. Socialstyrelsens andel av utgående värde är drygt 0,1 miljarder kronor. Not 25 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2013 2012 Försvarets materielverk 2 822 1 358 Trafikverket 524 926 Kustbevakningen 0 30 Övriga myndigheter 19 23 Summa 3 365 2 337 Under denna post redovisas förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar. Försvarets materielverks post avser till övervägande del förskott till utländska leverantörer för försvarsmateriel varav 1 128 miljoner kronor avser Foreign Military Sales (FMS). Ökningen 2013 avser främst förskott för JAS 39 Gripen och FMS. Trafikverkets förskott avser byggandet av järnvägsanläggningar och väganläggningar, bl.a. bro över Sundsvallsfjärden, projekt Hallandsåsen, Norra Länken och Norra Station i Stockholm. Not 26 Andelar i hel- och delägda företag Miljoner kronor 2013 2012 Summa andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 294 703 315 691 Summa andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 52 578 52 134 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Summa 348 281 368 825 Andelar i hel- och delägda företag är uppdelad på de företag där staten har ett bestämmande inflytande (när statens ägarandel överstiger 50 procent) och på väsentligt statligt inflytande (när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent). Förutom de förändringar vilka specificeras nedan är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande Miljoner kronor Statens 2013 2012 ägarandel Vattenfall AB 120 370 146 428 100,0% Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 41 472 41 671 100,0% Akademiska Hus AB 29 614 28 427 100,0% Sveaskog Holding AB 17 397 16 333 100,0% AB Svensk Exportkredit 14 990 14 412 100,0% SBAB Bank AB 9 681 8 761 100,0% Specialfastigheter Sverige AB 7 564 6 628 100,0% Almi Företagspartner AB 6 638 6 150 100,0% PostNord AB 5 498 7 013 60,7% Jernhusen AB 4 966 4 548 100,0% SJ AB 4 961 4 886 100,0% Swedavia AB 4 904 4 290 100,0% Apoteket AB 4 389 2 820 100,0% Swedfund International AB 3 448 3 141 100,0% Fouriertransform AB 3 283 2 979 100,0% Teracom Holding AB 2 259 1 837 100,0% Inlandsinnovation AB 2 030 2 020 100,0% Systembolaget AB 1 610 1 411 100,0% Samhall AB 1 572 1 560 100,0% Green Cargo AB 1 333 1 732 100,0% Svevia AB 985 923 100,0% Vasallen AB 914 891 100,0% RISE Research Institutes of Sweden Holding AB (IRECO Holding AB) 809 772 100,0% Statens Bostadsomvandling AB 534 542 100,0% Lernia AB 525 402 100,0% Infranord AB 472 629 100,0% Svenska Rymdaktiebolaget 446 438 100,0% Apoteksgruppen i Sverige Holding AB 412 402 100,0% AB Svensk Bilprovning 372 512 100,0% Apotek Produktion & Laboratorier AB 208 188 100,0% Ersättningsmark i Sverige AB 140 1 146 100,0% Metria AB 86 106 100,0% AB Göta Kanalbolag 42 42 100,0% European Spallation Source ESS AB 37 17 73,7% Kungliga Dramatiska Teatern AB 34 31 100,0% Kungliga Operan AB 33 27 100,0% Miljömärkning i Sverige AB 21 21 100,0% SweRoad (Swedish National Road Consulting AB) 14 15 100,0% Arlandabanan Infrastructure AB 10 10 100,0% Voksenåsen A/S 10 9 100,0% Swedesurvey AB 6 14 100,0% Svenska Miljöstyrningsrådet AB 3 3 85,0% Apotekens Service AB 2 54 100,0% Svenska Spel AB 0 0 100,0% Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab) 0 0 100,0% Innovationsbron AB - 407 - Vectura Consulting AB - 426 - Affärsverk Luftfartsverket - LFV Holding AB 166 164 100,0% Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät Gasturbiner AB 164 186 100,0% Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB 8 7 100,0% Övriga andelar 271 260 - Summa 294 703 315 691 Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslut använts. Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande minskade med 21 miljarder kronor. Minskningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgick till 26 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av årets förlust som uppgick till 14 miljarder kronor samt utdelning av 6,8 miljarder kronor till staten. Förändrade principer för redovisning av pensionsskulden medförde en minskning med 5,8 miljarder kronor jämförelseåret. Ägarförändring i koncernföretag medförde en skuldökning med 2,9 miljarder kronor. Kassaflödessäkring medförde en positiv påverkan med 1,8 miljarder kronor och gäller huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av el-derivat som används för prissäkring av framtida försäljning. Positiva omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet uppgick till 3,7 miljarder kronor, vilket dock delvis utjämnades av negativ påverkan från valutasäkring av utländskt eget kapital på 2,1 miljarder kronor. Omräkningsdifferenserna har uppstått främst när balansräkningar i utländska dotterbolag räknats om till svenska kronor. LKAB:s resultat för året uppgick till 6,0 miljarder kronor, vilket bidrog till andelsvärdets ökning med 0,2 miljarder kronor då utdelning på 5,5 miljarder kronor har reducerat värdet. Andelsvärdet för Akademiska Hus AB ökade med 1,2 miljarder kronor mellan åren. Årets resultat på 2,6 miljarder kronor har delvis utjämnats av betald utdelning på 1,4 miljarder kronor. Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 1,1 miljarder kronor. Förändringen förklaras av årets resultat på 1,5 miljarder kronor samt utdelning till staten av 0,4 miljarder kronor. Svensk Exportkredit AB ökade med 0,6 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på 1,1 miljarder kronor, negativ påverkan från kassaflödessäkring med 0,3 miljarder kronor samt utdelning till staten av 0,2 miljarder kronor. SBAB Bank AB ökade i värde med 0,9 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat. Specialfastigheter i Sverige AB visade en ökning med 0,9 miljarder kronor, mest bestående av årets resultat på 1,3 miljarder kronor minskat med 0,4 miljarder i utdelning samt nedsättning och återbetalning av aktiekapital. Almi Företagspartner AB ökade med 0,5 miljarder kronor och detta avser främst övertagandet av Innovationsbron AB som medförde en ökning med 0,4 miljarder kronor. Andelen i PostNord AB:s resultat uppgick till 0,2 miljarder kronor, vilket tillsammans med utdelningen till staten på 0,1 miljarder kronor och negativ påverkan vid omvärdering av pensionsskulden på 1,6 miljarder kronor förklarar minskningen av kapitalandelen med 1,5 miljarder kronor. Jernhusen AB ökade med 0,4 miljarder kronor, vilket beror på årets resultat på 0,5 miljarder kronor samt utdelning på 0,1 miljarder kronor. SJ AB ökade med 0,1 miljarder kronor, vilket väsentligen förklaras av årets resultat på 0,2 miljarder kronor och utdelning till staten på knappt 0,2 miljarder kronor. Swedavia AB ökade andelsvärdet med 0,6 miljarder kronor, främst orsakat av årets vinst på 0,5 miljarder kronor samt 0,1 miljarder kronor i positiv effekt av kassaflödessäkringar. Apoteket AB ökade andelsvärdet med 1,6 miljarder kronor, främst förklarat av årets resultat på 0,4 miljarder kronor samt omvärdering av pensionsskulden med 1,0 miljarder kronor. Swedfund International AB erhöll ett aktieägartillskott på 0,4 miljarder kronor, vilket tillsammans med årets underskott på -0,1 miljarder kronor förklarar andelsvärdets ökning med 0,3 miljarder kronor. Fouriertransform AB ökade med 0,3 miljarder kronor, dels med årets resultat på 0,1 miljarder kronor, dels med 0,2 miljarder kronor i ökning som en effekt av övergången till redovisning enligt IFRS. Teracom AB visade en ökning av värdet med 0,4 miljarder kronor. Förändringen består av en ökning med årets vinst på 0,6 miljarder kronor samt en minskning av utdelning på 0,1 miljarder kronor och en minskning hänförlig till en omräkning av pensionsskulden med 0,1 miljarder kronor. Systembolagets vinst på 0,3 miljarder kronor är främsta förklaringen till att värdet på andelen ökade med 0,2 miljarder kronor. Utdelning till staten med 0,1 miljarder kronor minskade värdet. Uppgifterna avser endast koncernens moderbolag. Under 2013 löste staten in övriga delägare i AB Svensk Bilprovning och företaget är därmed helägt av staten. Andelsvärdet har minskat med drygt 0,1 miljarder kronor, dels genom utdelning av knappt 0,1 miljarder kronor, dels genom inlösen av minoritetsägarnas aktier med 0,1 miljarder kronor. Ersättningsmark i Sverige AB minskade med 1,0 miljarder kronor som en följd av den redovisade förlusten på 1,0 miljarder kronor. Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet i form av utdelning till staten redovisas som skatteintäkt och uppgick till 5,3 miljarder kronor. Företagets egna kapital uppgick till 5,3 miljarder kronor vid årsskiftet och redovisas som upplupen skatteintäkt. Innehavet i Svedab skrevs ned till noll i enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom Svedab-koncernens egna kapital uppgick till minus 1,0 miljarder kronor, en förbättring med 1,0 miljarder kronor under året, varav 0,2 miljarder kronor avser aktieägartillskott. Trafikverket redovisade en skuld till Svedab för betalningsutfästelser på 2,3 miljarder kronor. Innovationsbron AB fördes under 2013 över till Almi Företagspartner AB i form av ett aktieägartillskott. Vectura Consulting AB avyttrades under året. Nettolikviden uppgick till 0,9 miljarder kronor. Svenska kraftnät likviderade dotterbolaget SwePol Link AB under 2013 efter att anläggningstillgångarna sålts till affärsverket Svenska kraftnät och stamnätsoperatören i Polen under föregående år. Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande var 0,4 miljarder kronor högre än föregående år. Andelen i TeliaSonera AB minskade i värde med 0,4 miljarder kronor. Utdelning på 4,6 miljarder kronor till staten minskade värdet med motsvarande belopp. Andelsvärdet påverkades positivt med 5,6 miljarder kronor av andelen i årets resultat och negativt av 1,4 miljarder kronor i valutakursdifferenser. Marknadsvärdet på statens aktier i Miljoner kronor Statens 2013 2012 ägarandel TeliaSonera AB 40 394 40 810 37,3% Nordiska Investeringsbanken (NIB) 9 426 8 596 34,6% SAS AB 2 373 2 387 21,4% AB Bostadsgaranti 178 162 50,0% SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 74 72 50,0% VisitSweden AB 12 12 50,0% Dom Shvetsii 0 0 36,0% Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool Spot As m.fl. 121 95 - Summa 52 578 52 134 TeliaSonera AB uppgick vid årsskiftet till 86,5 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken ökade med 0,8 miljarder kronor, främst med periodens resultatandel som uppgår till 0,7 miljarder kronor. Utdelning på 0,2 miljarder kronor reducerade andelsvärdet. Uppgifterna avser värdet enligt delårsbokslut per den 31 augusti för respektive år. SAS AB har ett oförändrat värde på 2,4 miljarder kronor. Uppgifterna avser värdet per den 31 oktober 2013. Marknadsvärdet på statens aktier i SAS AB uppgick vid årsskiftet till 1,2 miljarder kronor. Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar. Not 27 Andra långfristiga värdepappersinnehav Miljoner kronor 2013 2012 Kärnavfallsfonden, bostadsobligationer 25 475 24 800 Kammarkollegiet m.fl. Europeiska investeringsbanken EIB 4 221 1 677 Orio AB (Saab Automobile Parts AB) 1 303 - Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040 Världsbanken IBRD 593 593 Europarådets utvecklingsbank CEB 34 34 Riksgäldskontoret 2 588 - Exportkreditnämnden, obligationer 2 433 3 017 Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 226 236 Statens aktier i Nordea Bank AB - 7 844 Affärsverk Statens järnvägar - 2 909 Övriga myndigheter 486 462 Summa 38 399 42 612 Det största innehavet av värdepapper avser Kärnavfallsfonden, som ytterligare ökade fondmedel placerade i bostadsobligationer med 0,7 miljarder kronor. Andelen i Europeiska investeringsbanken ökade med 2,5 miljarder kronor som en följd av att statens andel av bankens kapitalhöjning betalats. Innehavet i Orio AB, tidigare Saab Automobile Parts AB, redovisades föregående år som ett kortfristigt värdepappersinnehav, eftersom avsikten var att inom ett år avyttra företaget. Riksgäldskontorets innehav avser till största delen nollkupongobligationer som övertogs i samband med avvecklingen av Statens järnvägar vid föregående årsskifte. Syftet med obligationerna är att återbetala resterande lån som ursprungligen avsett finansiering av anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB. Exportkreditnämndens innehav av obligationer minskade med 0,6 miljarder kronor. Som ett led i garantiverksamheten placerar Exportkreditnämnden erhållna premier i olika finansiella tillgångar och minskade under året innehavet av obligationer i utländska valutor. Innehavet ska balansera nämndens åtaganden i respektive valuta. Statens aktier i Nordea avyttrades under året. Försäljningsbeloppet uppgick till 41 miljarder kronor, vilket resulterade i en realisationsvinst på 33 miljarder kronor (se not 13). Not 28 Långfristiga fordringar Miljoner kronor 2013 2012 Exportkreditnämnden - Skadefordringar 1 364 1 239 - Återförsäkrades andel av försäkringstekniska avsättningar 278 376 - Övrigt 27 - Summa Exportkreditnämnden 1 669 1 615 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 173 186 Riksgäldskontoret - 169 Göteborgs universitet 110 115 Affärsverk Luftfartsverket 588 648 Svenska kraftnät 66 88 Sjöfartsverket 18 25 Övriga myndigheter 50 58 Summa 2 674 2 904 Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget för landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s utestående fordran. Försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar uppgick till 1 364 miljoner kronor. Värdet före reservering av förväntade förluster på EKN:s fordringar uppgick till 5 947 miljoner kronor. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) garanterar och subventionerar U-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten består främst av det försäkringstekniskt beräknade nettovärdet på skadefordringar inom säkerhetsreserven som är knutet till U-kreditsystemet, 129 miljoner kronor, samt premiefordringar på garantitagare inom U-kreditsystemet med 36 miljoner kronor. Göteborgs universitets fordringar avser utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus. Luftfartsverkets redovisade långfristiga fordringar utgörs av en fordran på Eurocontrol avseende terminal och undervägsavgifter. Not 29 Utlåning Miljoner kronor 2013 2012 Riksgäldskontoret Riksbanken 193 303 88 462 Irland 5 321 2 575 Svensk-Danska Broförbindelsen AB 4 859 4 361 Island 1 801 1 759 Premiepensionssystemet 1 043 1 134 A-train AB 912 921 Volvo Aero AB 280 311 Saab AB 50 85 Swedavia AB 0 918 Övrigt 11 64 Summa Riksgäldskontoret 207 580 100 590 Centrala studiestödsnämnden Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni 2001) 119 668 110 533 Studielån (beviljade mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001) 47 550 52 664 Studiemedel och äldre lån (beviljade före 1989) 2 633 3 368 Hemutrustningslån m.m. 827 874 Summa Centrala studiestödsnämnden 170 678 167 439 Statens energimyndighet 318 267 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 268 286 Övriga myndigheter 58 58 Summa 378 902 268 640 Riksgäldskontorets utlåning ökade totalt sett med 107 miljarder kronor. Det beror främst på att utlåningen till Riksbanken ökade med nästan 105 miljarder kronor. Lånet är upptaget i utländsk valuta för att förstärka valutareserven. Under 2012 fick Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut ett lån om maximalt 600 miljoner euro till den irländska staten. Lånet är ett tillägg till det lånepaket som Internationella valutafonden och EU ställt ut till Irland på villkor att landet genomför ett ekonomiskt reformprogram. Riksgäldskontoret betalade ut lånets första del under 2012 och sista delen betalades ut under 2013. Lånet ska vara helt återbetalt 2022. I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet och AP-fonderna, eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Swedavia AB, ett statligt bolag som äger, driver och utvecklar flygplatser, betalade tillbaka alla sina lån hos Riksgäldskontoret under 2013. Detta enligt beslut av regeringen som togs i samband med att flygplatsverksamheten bolagiserades 2010. Centrala studiestödsnämnden (CSN) administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade hos Riksgäldskontoret, vilket är de lån som går under benämningen annuitetslån och studielån. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via anslag på statens budget och benämns studiemedel, äldre lån och hemutrustningslån i sammanställningen. CSN:s utlåningsfordran ökade med 3,2 miljarder kronor och uppgick till drygt 170 miljarder kronor, inklusive reservation för osäkra fordringar. Den totala utestående lånefordran uppgick till 199 miljarder kronor och vid utgången av 2013 var den totala reserveringen för osäkra fordringar 28,2 miljarder kronor. Både lånefordran och reserveringen av osäkra fordringar ökade under året. Ökningen av lånefordran beror dels på att nyutlåningen ökat under året, dels på att lånebeloppet höjts jämfört med föregående år. Även ökningen av beräknade osäkra fordringar beror på att antalet låntagare blev fler. Statens energimyndighet lånar ut pengar till företag inom energiområdet för att främja affärsutveckling och kommersialisering. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) utlåning avser biståndskrediter och villkorslån. Not 30 Varulager och förråd Miljoner kronor 2013 2012 Trafikverket 573 657 Försvarsmakten 383 363 Rikspolisstyrelsen 125 114 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 112 106 Försvarets materielverk 98 84 Kriminalvården 59 64 Affärsverk Sjöfartsverket 77 82 Luftfartsverket 1 1 Svenska kraftnät - 2 Övriga myndigheter 156 162 Summa 1 584 1 635 Med varulager och förråd avses råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial. Trafikverkets post avser främst material för underhåll och reparation av järnvägsanläggningar. Försvarsmaktens varulager och förråd avser i huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager. Rikspolisstyrelsens varulager består främst av beklädnad, vapen och ammunition. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps varulager avser huvudsakligen ett internationellt lager där det ingår containrar för boende och kontor. En annan del av lagret består av publikationer. Not 31 Pågående arbeten Miljoner kronor 2013 2012 Försvarets materielverk 816 508 Lantmäteriet 206 240 Försvarsmakten 35 23 Statens väg- och transportforskningsinstitut 14 12 Trafikverket 13 25 Skogsstyrelsen 8 11 Affärsverk Luftfartsverket 0 0 Övriga myndigheter 10 27 Summa 1 102 846 Pågående arbeten hos Försvarets materielverk avser uppdragsbeställningar som ännu inte levererats till kund. Pågående arbeten hos Lantmäteriet avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket innebär t.ex. avstyckning och reglering med gränsdragning mellan fastigheter. Minskningen av värdet på pågående arbeten jämfört med föregående år beror främst på fakturering av en stor omarrondering inom fastighetsbildning. Not 32 Fastigheter Miljoner kronor 2013 2012 Länsstyrelsen i Dalarnas län 144 143 Länsstyrelsen i Värmlands län 22 20 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 7 5 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 1 2 Övriga länsstyrelser 0 0 Summa 174 170 Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter lokaliserade till omarronderingsområden i Jordfonden, där bytesprojekt pågår eller är planerade. Not 33 Förskott till leverantörer Miljoner kronor 2013 2012 Trafikverket 15 15 Uppsala universitet 2 2 Affärsverk Sjöfartsverket 12 - Luftfartsverket 1 1 Övriga myndigheter 0 0 Summa 30 18 Myndigheternas förskott till leverantörer avser bl.a. underhållstjänster och varuleveranser. Not 34 Kundfordringar Miljoner kronor 2013 2012 Exportkreditnämnden 2 124 2 806 Trafikverket 1 263 1 503 Statens institutionsstyrelse 212 200 Karolinska institutet 136 145 Transportstyrelsen 129 151 Lantmäteriet 105 134 Lunds universitet 103 86 Försvarsmakten 88 136 Göteborgs universitet 82 79 Statens fastighetsverk 75 77 Statens tjänstepensionsverk 59 72 Uppsala universitet 58 91 Statens jordbruksverk 54 57 Försvarets materielverk 51 71 Affärsverk Svenska kraftnät 560 638 Luftfartsverket 201 210 Sjöfartsverket 132 155 Statens järnvägar - 20 Övriga myndigheter 1 396 1 809 Summa 6 828 8 440 Myndigheternas redovisning av kundfordringar avser främst försäljning av tjänster. Exportkreditnämndens fordringar utgörs av premiefordringar i garantiverksamheten. Fordringar avseende efterskottspremier har minskat kraftigt. Not 35 Övriga fordringar Miljoner kronor 2013 2012 Skatteverket - Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering 54 790 50 613 - Övriga fordringar 14 5 Summa Skatteverket 54 804 50 618 Riksgäldskontoret - Säkerheter 725 296 - Regressfordringar från infriade garantier 77 153 - Affärsdagsredovisning 2 645 -287 - Övrigt 111 13 Summa Riksgäldskontoret 3 558 175 Statens jordbruksverk 7 675 6 766 Försäkringskassan 2 452 2 371 Tullverket 2 308 2 775 Kronofogdemyndigheten 1 390 1 013 Centrala studiestödsnämnden 959 947 Transportstyrelsen 881 202 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 409 360 Affärsverk Luftfartsverket 84 180 Svenska kraftnät 32 47 Sjöfartsverket 10 10 Övriga myndigheter 1 482 1 423 Summa 76 044 66 887 Övriga fordringar ökade med 9,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteverkets fordringar på skattekontot ökade med 4,1 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Riksgäldskontorets fordringar ökade med 3,3 miljarder kronor. Ökningen är främst hänförlig till affärsdagsredovisningen. Vid affärsdagsredovisning uppstår en fordran när en affär ingås som sedan tas bort några dagar senare i samband med att affären betalas. Det är normalt att det är stora fluktuationer i affärsdagsredovisningen. Statens jordbruksverk redovisar huvudsakligen fordringar på EU för gjorda utbetalningar av bidrag inom jordbruksfonderna samt fordran på EU för produktionsavgift för socker. Fordran på EU har ökat vilket främst avser landsbygdsprogrammet och beror på att tidpunkten för utbetalning från EU är senare jämfört med föregående år. Försäkringskassans fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga avseende underhållsstöd, återkravsfordringar och fordringar för EU vård. Tullverkets övriga fordringar består främst av obetalda tullräkningar avseende uppbörd. Orsaken till minskningen är att varuvärdet vid import och debiterad uppbörd var högre på de tullräkningar som var utestående 2012 jämfört med 2013. Not 36 Förutbetalda kostnader Miljoner kronor 2013 2012 Riksgäldskontoret - underkurser, upplåning i svenska kronor 6 828 4 433 - underkurser, upplåning i utländsk valuta 270 123 - underkurser, statsskulden till nominellt belopp i svenska kronor 192 39 - underkurs, statsskulden till nominellt belopp i utländsk valuta 11 36 - övriga förutbetalda kostnader 50 80 Summa Riksgäldskontoret 7 351 4 711 Rikspolisstyrelsen 560 517 Kriminalvården 363 356 Trafikverket 353 275 Lunds universitet 256 249 Försäkringskassan 249 237 Arbetsförmedlingen 197 175 Domstolsverket 186 178 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 162 149 Karolinska institutet 161 140 Uppsala universitet 153 143 Göteborgs universitet 149 145 Skatteverket 142 183 Affärsverk Sjöfartsverket 48 59 Svenska kraftnät 30 30 Luftfartsverket 28 35 Statens järnvägar - 1 Övriga myndigheter 2 657 2 578 Summa 13 045 10 161 En förutbetald kostnad är en utgift som har betalats ut under året och som avser inte förbrukade resurser eller inte utnyttjade tjänster som normalt kommer att omvandlas till en kostnad kommande år. Syftet med att periodisera förutbetalda kostnader är att resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster. En förutbetald kostnad kostnadsförs när resurser har förbrukats eller tjänster har utnyttjats och då reduceras den förutbetalda kostnaden. Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurs och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid. Rikspolisstyrelsen redovisar förutbetalda kostnader avseende hyror på 436 miljoner kronor och övriga förutbetalda kostnader som leasingavgifter, telefonikostnader, försäkringar samt drift, underhåll och support av datasystem. Posten förutbetalda kostnader vid Kriminalvården utgörs huvudsakligen av förutbetalda hyror och nyttjanderätter. I posten förutbetalda intäkter för Trafikverket ingår bl.a. projektkostnader för Citybanan med 93 miljoner kronor. Lunds universitet redovisar förutbetalda hyreskostnader på 228 miljoner kronor. Förutbetalda kostnader i övrigt avser exempelvis hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år. Not 37 Upplupna bidragsintäkter Miljoner kronor 2013 2012 Trafikverket 698 1 042 Kungl. Tekniska högskolan 268 231 Karolinska institutet 222 182 Migrationsverket 218 175 Lunds universitet 180 160 Göteborgs universitet 157 146 Uppsala universitet 122 89 Försäkringskassan 110 122 Sveriges lantbruksuniversitet 88 78 Linköpings universitet 84 80 Stockholms universitet 83 68 Umeå universitet 76 54 Luleå tekniska universitet 61 60 Övriga myndigheter 318 318 Summa 2 685 2 805 Som upplupna bidragsintäkter redovisas överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte erhållits av myndigheten. Trafikverkets upplupna bidragsintäkter är främst bidrag för investeringar som till största delen finansieras av kommuner. Av dessa avser 395 miljoner kronor väginvesteringar och 328 miljoner kronor järnvägsinvesteringar. Upplupna bidragsintäkter vid universitet och andra lärosäten avser främst pågående forskningsprojekt. Migrationsverket redovisar upplupna bidragsintäkter på 214 miljoner kronor för EU medel. Not 38 Övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 2013 2012 Riksgäldskontoret Upplupna ränteintäkter, svenska kronor 5 169 5 169 Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta 864 1 294 Övriga upplupna intäkter 735 310 Summa Riksgäldskontoret 6 768 6 773 Kärnavfallsfonden 1 794 1 853 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 792 501 Tillväxtverket 551 513 Försäkringskassan 474 367 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 425 435 Trafikverket 272 303 Affärsverk Svenska kraftnät 645 924 Luftfartsverket 207 213 Sjöfartsverket 71 42 Statens järnvägar - 1 Övriga myndigheter 708 685 Summa 12 707 12 610 Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där fakturering eller betalning inte skett till och med brytdagen. Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta avser ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret. Kärnavfallsfondens upplupna intäkter avser upplupna avgifter för producerad el som kärnkraftsbolagen i efterhand betalar till Kärnavfallsfonden med 1 291 miljoner kronor och 577 miljoner kronor upplupna ränteintäkter på placeringar. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige redovisar upplupna intäkter avseende medel från EU:s socialfond och integrationsfond. Av Tillväxtverkets upplupna intäkter avser 137 miljoner kronor en fordran på EU avseende TA-medel (Technical Assistance). Försäkringskassan redovisar upplupna intäkter för EU-vård på 314 miljoner kronor och upplupna ränteintäkter avseende återkrav på 109 miljoner kronor. Upplupna intäkter hos Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen består av finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor och arbetslöshetsavgifter. Svenska kraftnät redovisar upplupna nätintäkter på 245 miljoner kronor samt upplupna systemintäkter på 396 miljoner kronor. Not 39 Värdepapper och andelar Miljoner kronor 2013 2012 Riksgäldskontoret 13 849 26 272 Försäkringskassan 1 001 975 Pensionsmyndigheten 450 477 Affärsverk Luftfartsverket - 50 Övriga myndigheter 0 - Summa 15 300 27 774 Riksgäldskontorets värdepapper och andelar avser repor i egna statspapper som tidigare år ingått i statsskulden. Försäkringskassans värdepapper och andelar avser huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden. Pensionsmyndigheten redovisar obligationer, främst hypoteksobligationer, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen och Sjömanspensionsfonden. Not 40 Kassa och bank Miljoner kronor 2013 2012 Exportkreditnämnden 831 868 Kronofogdemyndigheten 432 403 Försvarets materielverk 238 59 Uppsala universitet 189 36 Lunds universitet 165 120 Regeringskansliet 148 170 Länsstyrelsen i Norrbottens län 145 148 Trafikverket 139 152 Karolinska institutet 108 144 Länsstyrelsen i Västerbottens län 104 110 Universitets- och högskolerådet 92 - Kungl. Tekniska högskolan 84 150 Verket för innovationssystem 54 47 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 53 41 Affärsverk Luftfartsverket 3 178 2 384 Svenska kraftnät 150 140 Sjöfartsverket 102 87 Statens järnvägar - 23 Övriga myndigheter 526 844 Summa 6 738 5 926 Exportkreditnämnden redovisar banktillgodohavanden i utländsk valuta till motvärdet av 766 miljoner kronor samt banktillgodohavanden i svenska kronor i svenska affärsbanker om 64 miljoner kronor. Kronofogdemyndighetens belopp avser till största delen klienters bankmedel (deponerade medel samt ansökningsavgifter som inbetalats men ännu ej redovisats mot inkomsttitel). Försvarets materielverks (FMV) banktillgodohavanden avser till största delen valutakonton och konton för samarbetsavtal där medel ingår som FMV har för olika samarbetspartners räkning. Likvida medel redovisat av Uppsala universitet består till största delen medel på ett valutakonto som ska användas i ett EU-projekt. Beloppet erhölls före årsskiftet 2013 och fördelas ut till projektets partners påföljande år. Luftfartsverkets likvida medel ökade med 794 miljoner kronor. Ökningen beror främst på en ökning av pensionsskulden och andra framtida åtaganden med 403 miljoner kronor, vilket innebär ökade avgifter och inbetalningar till myndigheten samtidigt som utbetalningarna är relativt låga. Vidare beror ökningen av kassa och bank på minskade fordringar i den löpande verksamheten med ca 160 miljoner kronor. Not 41 Nettoförmögenheten Miljoner kronor 2013 2012 Uppskrivningskapital 60 62 Donationskapital 639 581 Resultatandelar i hel- och delägda företag 258 462 243 131 Balanserad kapitalförändring -582 770 -560 502 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen -24 685 624 Summa -348 294 -316 104 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögenhet negativ. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens över- eller underskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar värdet av tillgångar eller skulder utan att de redovisas i resultaträkningen. Under 2013 minskade nettoförmögenheten med 32 miljarder kronor, vilket till stor del förklaras av årets underskott, men dessutom finns negativa belopp för transaktioner redovisade direkt mot resultatandelar i dotterföretag. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter. Uppskrivningskapital Uppskrivningskapitalet minskade med 2 miljoner kronor under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar samt med omföring till balanserad kapitalförändring vid försäljning av tillgångar. Donationskapital Donationskapitalet ökade med 58 miljoner kronor under året. Ökningen beror till största delen på att gåvor av kulturtillgångar mottagits av Nationalmuseet samt att Moderna museet har erhållit donationer i form av konstverk och likvida medel. Resultatandelar i hel- och delägda företag Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt årsbokslut. Ökningen på 15,3 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (43,7 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2013 (-20,1 miljarder kronor), samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (-8,4 miljarder kronor). Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, som redovisas som skatteintäkt omförs från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,2 miljarder kronor). Vattenfall AB redovisade en minskning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen uppgick till -5,2 miljarder kronor och består till största delen av omräkning av pensionsskulden (-5,8 miljarder kronor), kassaflödessäkring (1,8 miljarder kronor), ägarförändring i koncernföretag (-2,9 miljarder kronor), omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet (3,7 miljarder kronor) och valutasäkring av utländskt eget kapital (-2,1 miljarder kronor). TeliaSonera AB rapporterade en direkt minskning av eget kapital med 1,4 miljarder kronor avseende främst valutakursdifferenser (-1,4 miljarder kronor). PostNord AB minskade i samband med förändrade redovisningsprinciper för pensionsskulden resultatandelen (-1,6 miljarder kronor). Försäljning och likvidering av företag medförde att resultatandelar överförts till balanserad kapitalförändring (-0,1 miljarder kronor). Balanserad kapitalförändring Den balanserade kapitalförändringen minskade med 22,3 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar påverkade kapitalförändringen negativt med 43,0 miljarder kronor. Utdelningar från dotterbolag enligt föregående stycke ökade denna delpost med motsvarande belopp, 20,1 miljarder kronor. Kapitaltillskott till statliga företag som redovisas som bidrag ökar balanserad kapitalförändring och utjämnas nästkommande år vid omföring av årets underskott (1,2 miljarder kronor). Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,2 miljarder kronor). Saldot vid avräkning av inomstatliga betalningar avseende anslag och inkomsttitlar uppgick vid årsskiftet till 0,1 miljarder kronor och redovisas som en minskning av nettoförmögenheten. Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper medförde en utjämningspost på 0,4 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalminskning. Eliminering av inomstatliga ensidiga periodiseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,1 miljarder kronor som ökade nettoförmögenheten. Summan av statens interna fordringar och skulder avseende moms minskade nettoförmögenheten med 0,1 miljarder kronor. Nettoförmögenhetens förändring Miljoner kronor Uppskrivnings- kapital Donations- kapital Resultat- andelar i hel och delägda företag Balanserad kapital- förändring Årets över-/underskott Summa Utgående balans 2012 62 581 243 131 -560 771 863 -316 134 Ändrad redovisningsprincip, fordringar och skulder gentemot EU, Migrationsverket 113 -113 0 Ändrad princip avseende bl.a. bundna offerter, EKN 159 -128 31 Övrigt -3 2 -1 Ingående balans 2013 62 581 243 131 -560 502 624 -316 104 Föregående års kapitalförändring -1 43 660 -43 035 -624 0 Utdelning från hel- och delägda företag -20 109 20 109 0 Förändring av eget kapital hos hel- och delägda företag -8 377 -8 377 Kapitaltillskott till hel- och delägda företag redovisade som bidrag 1 205 1 205 Försäljning och likvidering av aktier i hel- och delägda företag -71 71 0 Omföring av resultatandel från Systembolaget redovisad som skatteintäkt 160 -160 0 Saldo inomstatlig betalningsavräkning -76 -76 Utjämningspost vid eliminering av statspapper -376 -376 Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodavgränsningsposter samt diverse fordringar och skulder 77 77 Eliminering av inomstatliga balansposter avseende moms -78 -78 Övriga förändringar -1 58 68 -5 120 Årets över-/underskott -24 685 -24 685 Summa årets förändring -2 58 15 331 -22 268 -25 309 -32 190 Utgående balans 2013 60 639 258 462 -582 770 -24 685 -348 294 Ovanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Se även avsnitt 3.2.1 Nettoförmögenheten. I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens nettoförmögenhet för 2012 och 2011 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas principer. Nationalräkenskapernas beräkningar finns inte färdigställda för 2013 och jämförelsen görs därför för 2012. Miljarder kronor 2012 2011 Statens nettoförmögenhet enligt årsredovisningen för staten -316 -311 Avgående poster ur Nettoförmögenheten Beredskapstillgångar -93 -93 Affärsverkens anläggningstillgångar -17 -15 Fordringar och skulder hos andra myndigheter än Riksgäldskontoret, Centrala studiestödsnämnden m.fl. 142 120 Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden och Exportkreditnämnden 32 32 Tillkommande poster i Statens förmögenhet enkligt NR-principer Uppvärdering av börsnoterade aktier till marknadsvärde 54 51 Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventarier samt utökad aktivering av mjukvaruutveckling 381 374 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde -22 -30 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 106 114 Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 87 87 Värdepapper hos Norrlandsfonden, Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden m.fl. 24 -7 Övrigt 3 4 Statens förmögenhet enligt NR-principer 381 326 Not 42 Fonder Miljoner kronor 2013 2012 Kärnavfallsfonden 50 372 48 184 Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret) 49 649 29 383 Insättningsgarantifonden (Riksgäldskontoret) 28 353 26 697 Trafiklivräntefonden (Försäkringskassan) 893 864 Batterifonden (Naturvårdsverket) 648 747 Kammarkollegiet, försäkringsverksamheten m.m. 335 354 Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 306 308 Försäkringskassans övriga fonder 255 291 Övriga 240 263 Total summa 131 051 107 091 Som fonder i staten redovisas medel som reserverats för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder. Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har ökat kraftigt under ett antal år. Fondmedlen är placerade i säkerställda obligationer utgivna av bostadsfinansieringsinstitut, i statspapper och på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2013 utgjordes drygt 50 procent av tillgångarnas bokförda värde av säkerställda obligationer. Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen under hösten 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Den förvaltas av Riksgäldskontoret. Inledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor genom särskilt anslag på statens budget. Avsikten är att fonden genom de inbetalda stabilitetsavgifterna och bankgarantiavgifterna från banker och andra institut med avkastning, ska öka så att den inom 15 år uppgår till motsvarande 2,5 procent av BNP. Under året ökade fondens behållning med drygt 20 miljarder kronor (jfr not 5). Ökningen beror huvudsakligen på att fondens innehav av aktier i Nordea såldes under året, vilket gav en vinst på nära 16 miljarder kronor. Även Insättningsgarantifonden förvaltas av Riksgäldskontoret och utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som omfattas av garantin och som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden har ökat med 1,7 miljarder kronor under året. Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden. Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljöfarliga batterier. Kammarkollegiets fonder avser kollegiets försäkringsverksamhet, men även bl.a. Viltvårdsfonden, Kulturfonden för Sverige och Finland samt Författarfonden. Länsstyrelserna redovisar bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Cirka 44 procent av beloppet redovisas av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Bland fonder som inte specificeras i tabellen finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten, Brottsofferfonden samt Sjömanspensionsfonden hos Pensionsmyndigheten. Not 43 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 2013 2012 Statens tjänstepensionsverk 205 652 198 041 Riksdagsförvaltningen 3 154 2 904 Försvarsmakten 364 489 Rikspolisstyrelsen 89 132 Trafikverket 58 64 Göteborgs universitet 46 46 Försvarets materielverk 42 59 Affärsverk Luftfartsverket 3 581 3 270 Sjöfartsverket 2 028 2 012 Svenska kraftnät 548 509 Övriga myndigheter 501 562 Summa 216 063 208 088 Statens pensionsåtagande vid SPV Det stora flertalet myndigheter betalar pensionspremier för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och de övriga avtalsförsäkringarna till Statens tjänstepensionsverk (SPV). SPV ansvarar och gör avsättningar för merparten av statens pensionsåtagande i den statliga försäkringsrörelsen. Undantag från denna försäkringslösning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken. Pensionsskulden ökade med drygt 7 miljarder kronor (föregående år var ökningen drygt 11 miljarder kronor). Skulden har beräknats med motsvarande ränteantaganden som de som tillämpats i årsredovisningen för staten de närmast föregående åren (se tilläggsupplysningar) och det innebär att den är 28 miljarder kronor lägre än den skuld som SPV redovisar i sin årsredovisning. I nedanstående tabell redovisas förändringens viktigaste delposter enligt en skuldanalys som SPV gjort. Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet Miljoner kronor 2013 2012 Ingående skuld 197 507 186 225 Justering av ingående skuld -81 -431 Ändrade beräkningsgrunder 5 502 5 169 Nyintjänande 6 279 6 212 Utbetald pension -8 844 -8 650 Basbeloppsindexering 2 179 5 029 Nyanslutning 0 371 Grundränta, brutto 2 647 2 924 Grundränta, frigjorda omkostnader -204 -196 Antaganden om livslängd -12 18 Nya och tillfälliga sjukpensioner 133 103 Nyavsättning premiebefrielse 25 118 Nyavsättning icke aktuell, temporär efterlevandepension 342 306 Avveckling riskförmåner 1 -22 Nya pensionsersättningar och särskilda pensionsersättningar 56 51 Förändring av antastbar förmån 10 -112 Nya temporära efterlevandepensioner 103 94 Utbetalning, frigjorda omkostnader -71 -70 Aktualisering -58 -70 Övrigt -365 439 Summa utgående skuld1 205 149 197 507 1 Till detta kommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 503 miljoner kronor (534 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen i belopp i not 43. Ändrade beräkningsgrunder avser den skuldeffekt som uppstår när de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Per den 1 januari 2013 hade räntan i beräkningsgrunderna sänkts från 1,5 till 0,4 procent. Tillämpningen av den princip som innebär att en sänkning tillåts slå igenom högst motsvarande 0,2 procentenheter, innebär att i beräkningen tillämpas en ränta på 1,3 procent. Det ökade skulden med 5 502 miljoner kronor. Nyintjänande avser den skuldförändring som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till ålderspension och kompletterande efterlevandepension/familjepension under året. Utbetald pension motsvarar den skuldminskning som utbetalningarna medfört. Posten är en beräkning utifrån tillgängliga data och det kan finnas avvikelser mellan postens värde och bokförda betalningar exempelvis när retroaktiva utbetalningar gjorts. Basbeloppsindexering avser omräkning med förändringen av prisbasbeloppet som görs av pensioner som betalas ut och av fribrev. Mellan 2012 och 2013 var denna ökning 1,14 procent, vilket gav en skuldökning med 2 179 miljoner kronor. Nyanslutning avser den skuldökning som uppstår i samband med inlösen av förmåner. Under 2013 förekom inga sådana nyanslutningar. Grundränta avser den uppräkning av skulden som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta (1,3 procent under 2013). Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier till förutvarande och nuvarande ledamöter. Av det totala beloppet avser knappt 600 miljoner kronor inkomstgarantier. Cirka 60 procent av den totala avsättningen avser avgångna ledamöter, medan återstoden avser aktiva ledamöter. Årets ökning avser främst aktiva ledamöter. Försvarsmaktens avsättningar har minskat under året, eftersom årets utbetalningar överstiger årets kostnad för nya avsättningar. Dessa har minskat kraftigt, jämfört med 2012 då bl.a. avsättningar gjordes för pensionsersättningar inför omstrukturering av Försvarsmaktens organisation 2013. Ökningen av pensionsavsättningen vid Luftfartsverket beror till största delen på nyintjänade pensionsförmåner. Not 44 Övriga avsättningar Miljoner kronor 2013 2012 Exportkreditnämnden 6 232 6 841 Trafikverket 1 094 1 075 Riksgäldskontoret 806 756 Försvarsmakten 626 930 Pensionsmyndigheten, frivillig pensionsförsäkring 449 482 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 220 145 Boverket, bostadskreditgarantier 102 187 Avvecklingsmynd. för Mynd för utländska inv. 34 - Affärsverk Luftfartsverket 140 122 Sjöfartsverket 7 5 Statens järnvägar - 69 Övriga myndigheter 1 029 1 145 Summa 10 739 11 757 Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för risker i garantiengagemang. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna. Reserveringen vid utgången av 2013 uppgick till 6 232 miljoner kronor (netto med hänsyn till återförsäkrares andel 5 949 miljoner kronor) vilket innebär en minskning med 509 miljoner kronor eller 7 procent under året. Reserveringen delas in i reservering för ej intjänade premier och kvardröjande risker, respektive reservering för skador. Det är reservering för ej intjänade premier som står för huvuddelen, 88 procent av den totala reserveringen. Den delen sjönk under året, medan reserveringen för skador ökade med 155 miljoner kronor. Engagemanget är något lägre än förra året samtidigt som den genomsnittliga risken sjunkit något. Risken i portföljen har minskat som en följd av lägre riskvärderingar på affärer och länder. Dessutom har en kortare löptid i portföljen minskat reserveringsbehovet. Reserveringen som andel av det totala engagemanget har minskat under de senaste åren, från 4,0 procent 2009 till 3,4 procent 2013. Avsättningarna hos Trafikverket avser till största delen avsättningar för miljöåtgärder och skadeståndskostnader. Riksgäldskontoret reserverar medel för framtida garantiförluster. Reserveringen avser till största delen garantin avseende Öresundsbron. De förväntade förlusterna i garantiverksamheten ökade med 50 miljoner kronor under året. Det beror huvudsakligen på att en av låntagarna inom Nordiska investeringsbankens portfölj med miljöinvesteringslån ställde in sina betalningar. Försvarsmaktens avsättning för framtida utgifter för omstrukturering enligt främst Försvarsbeslut 2004 fortsatte minska under 2013. Minskningen avser till största delen avsättning för avveckling av materiel. De kvarstående avsättningarna för omstrukturering avser till drygt 50 procent avsättningar för avveckling av materiel, medan de återstående delarna främst avser avsättningar för sanering samt avsättning för kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder. Pensionsmyndighetens avsättning för frivillig pensionsförsäkring avser verksamhet enligt äldre lagstiftning. Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar successivt, eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar. Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) avsättningar för risker i engagemang avser garantier som EKN administrerar för Sidas räkning avseende u-krediter. U-krediterna avser f.n. nio länder för export som av Sida bedömts få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kommersiella villkor. De största u-krediterna avser Sri Lanka och Kina. Till följd av nya regler har inga nya utfästelser utfärdats under de senaste fyra åren. Engagemanget avseende u-krediter fortsatte därför minska under året från 1 010 miljoner kronor till 952 miljoner kronor. Avsättningen för förväntade förluster inom u-kreditsystemet har minskat något som följd av den mindre omfattningen och kortare risktid i engagemanget. Däremot har avsättningen för förluster ökat med 75 miljoner kronor för s.k. fristående garantier beroende på att den typen av engagemang har ökat så att den delen nu är större än u-krediterna. Engagemanget avseende fristående garantier uppgår nu till 1 318 miljoner kronor och reserveringen till 126 miljoner kronor i den delen. Avsättningen innehåller även en mindre del som avser uppsagda lokaler och uppsagd personal. Boverket redovisar avsättningar avseende kreditgarantier för bostäder övertagna från Statens Bostadskreditnämnd. Avvecklingsmyndigheten för Myndigheten för utländska investeringar i Sverige tar upp en avsättning för projektmedel som kan komma att återkrävas av EU:s regionala strukturfonder. Affärsverket Statens järnvägar avvecklades i samband med årsskiftet 2012/2013. Not 45 Statsskulden Lån i Sverige Miljoner kronor 2013 2012 Nominella statsobligationer 603 508 540 488 Ränte- och valutaswappar -283 930 -280 525 Statsskuldväxlar 93 831 105 238 Ränteswappar 137 030 138 550 Privatmarknadslån 46 349 49 629 Likviditetsförvaltningsinstrument 61 345 47 531 Valutaterminer i svenska kronor 26 084 73 142 Säkerheter i svenska kronor 11 062 17 350 Real i skuld svenska kronor 197 796 192 325 Summa 893 075 883 728 Eliminering, myndigheters innehav av statspapper -40 665 -33 371 Summa 852 410 850 357 I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov (se avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på förändringar i marknadsräntorna. I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskat med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer. Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 14,2 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för insättningsgarantifonden var 26,3 miljarder kronor. Lån utomlands Miljoner kronor 2013 2012 Obligationer m.m. i utländsk valuta 259 579 186 165 Säkerheter i utländsk valuta 14 688 23 804 Valutaswappar 136 589 127 285 Terminskontrakt m.m. -26 848 -74 794 Summa 384 008 262 460 Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. den räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De redovisade lånen i utländsk valuta ökade med 122 miljarder kronor. Statsskulden totalt Miljoner kronor 2013 2012 Lån i Sverige 852 410 850 357 Lån utomlands 384 008 262 460 Summa 1 236 418 1 112 817 Den enskilt största orsaken till ökningen av statsskulden är att Riksgäldskontoret under 2013 tog upp lån för Riksbankens räkning. Lånen till Riksbanken ökade med 105 miljarder kronor 2013. Not 46 Leverantörsskulder Miljoner kronor 2 013 2012 Trafikverket 6 171 6 789 Försvarets materielverk 2 968 2 053 Rikspolisstyrelsen 796 557 Försvarsmakten 659 829 Arbetsförmedlingen 588 859 Försäkringskassan 539 422 Fortifikationsverket 325 459 Kriminalvården 318 235 Domstolsverket 304 172 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 291 346 Lunds universitet 251 255 Skatteverket 234 240 Statens fastighetsverk 230 291 Migrationsverket 222 295 Karolinska institutet 188 247 Transportstyrelsen 174 263 Uppsala universitet 169 161 Göteborgs universitet 164 310 Regeringskansliet 161 203 Umeå universitet 158 124 Post- och telestyrelsen 138 86 Statens institutionsstyrelse 133 131 Affärsverk Svenska kraftnät 697 515 Sjöfartsverket 161 113 Luftfartsverket 137 160 Övriga myndigheter 2 904 3 245 Summa 19 080 19 360 Leverantörsskulder avser skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan visa stora variationer på grund av skuldernas kortfristiga karaktär. Not 47 Övriga skulder Miljoner kronor 2013 2012 Skatteverket Kontoöverskott, skattekonto 21 888 21 268 Skuld till kommuner och landsting 7 217 10 903 Övrigt, Skatteverket 275 351 Summa Skatteverket 29 380 32 522 Riksgäldskontoret Skuld till premiepensionssystemet 10 194 12 419 EU-avgifter 2 236 78 Övrigt, Riksgäldskontoret 225 926 Summa Riksgäldskontoret 12 655 13 423 Försäkringskassan 8 634 8 238 Trafikverket 4 648 4 884 Exportkreditnämnden 461 281 Statens tjänstepensionsverk 374 372 Rikspolisstyrelsen 329 361 Försvarsmakten 268 314 Affärsverk Svenska kraftnät 3 223 2 478 Luftfartsverket 95 69 Sjöfartsverket 18 54 Övriga myndigheter 2 986 2 698 Summa 63 071 65 694 En del av Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs av skattebetalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2014. En annan del utgörs av oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit göras per balansdagen. Skatteverkets skulder till kommuner och landsting avser slutavräkning av kommunalskatt. Slutavräkningen görs i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedlen mot de preliminära medel som betalades ut till kommuner och landsting under inkomståret. Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet avser huvudsakligen inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Medel för EU-avgiften avser medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men ännu inte rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EU-kommissionens aktuella likviditetsbehov och ökade kraftigt under 2013. Försäkringskassans övriga skulder avser skatt på pensioner som betalas ut för Pensionsmyndighetens räkning samt på sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner. I Trafikverkets övriga skulder ingår i huvudsak betalningsutfästelse till Svedab med 2 259 miljoner kronor, förskotteringar med 1 092 miljoner kronor, innehållna garantibelopp med 1 098 miljoner kronor och 79 miljoner kronor avser hyra av matarledningar. Minskningen med 236 miljoner kronor avser i huvudsak en minskning av förskotteringar med 431 miljoner kronor samtidigt som det skett en ökning avseende betalningsutfästelser till Svedab med 239 miljoner kronor. Svenska kraftnäts övriga skulder består främst av bidrag från markägare, investeringsbidrag från intressenter och skuldförda kapacitetsavgifter. Ökningen med 745 miljoner kronor beror på en ökning av aktiverade investeringsbidrag och kapacitetsavgifter. Not 48 Depositioner Miljoner kronor 2013 2012 Kronofogdemyndigheten 772 670 Länsstyrelsen i Stockholms län 270 278 Länsstyrelser, övriga 117 127 Övriga myndigheter 112 250 Summa 1 271 1 325 Depositioner utgörs bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Not 49 Förskott från uppdragsgivare och kunder Miljoner kronor 2013 2012 Trafikverket 110 80 Lantmäteriet 21 8 Kemikalieinspektionen 15 18 Patent- och registreringsverket 15 17 Affärsverk Svenska kraftnät 57 61 Övriga myndigheter 22 22 Summa 240 206 Förskott från uppdragsgivare och kunder består av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. infrastrukturprojekt och forsknings- och utvecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräknats. Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år och förskotten intäktsförs under denna tid. Not 50 Upplupna kostnader Miljoner kronor 2013 2012 Riksgäldskontoret 14 702 14 230 Migrationsverket 2 524 2 229 Trafikverket 1 949 2 261 Försvarsmakten 1 091 1 075 Försäkringskassan 1 061 1 003 Rikspolisstyrelsen 1 007 956 Arbetsförmedlingen 515 475 Försvarets materielverk 513 338 Skatteverket 347 327 Kriminalvården 314 322 Lantmäteriet 313 313 Göteborgs universitet 248 240 Lunds universitet 241 226 Transportstyrelsen 233 115 Regeringskansliet 220 218 Domstolsverket 200 181 Uppsala universitet 176 162 Sveriges lantbruksuniversitet 161 129 Statens institutionsstyrelse 150 111 Stockholms universitet 141 130 Affärsverk Svenska kraftnät 423 801 Sjöfartsverket 113 112 Luftfartsverket 108 112 Statens järnvägar - 2 Övriga myndigheter 2 531 2 893 Summa 29 281 28 961 Upplupna kostnader redovisas för under redovisningsperioden utförda tjänster och levererade varor som faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår. Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselinstrument. Migrationsverket redovisar bl.a. upplupna kostnader för placering av barn med 1 401 miljoner kronor, sjuk- och hälsovård med 345 miljoner kronor samt utbildning med 252 miljoner kronor. Trafikverket redovisar upplupna semesterlöner exklusive sociala avgifter uppgående till 255 miljoner kronor och upparbetade kostnader uppgående till 223 miljoner kronor avseende övriga personalrelaterade kostnader. 197 miljoner kronor utgör upplupna utgiftsräntor och 408 miljoner kronor avser markinlösen. Dessutom ingår övriga upplupna kostnader för investeringsverksamheten och för underhållsverksamheten. Upplupna kostnader hos Försvarsmakten avser i huvudsak semesterlöneskuld och annan löneskuld på 1 013 miljoner kronor. Försäkringskassan redovisar bl.a. upplupna kostnader för EU-vård, tandvård och andra försäkringskostnader uppgående till 658 miljoner kronor. Svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna kostnader för balanskraft. I övrigt består upplupna kostnader även av semester- och löneskulder som redovisas av de flesta myndigheter samt konsult- och revisionsarvoden m.m. Not 51 Oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2013 2012 Karolinska institutet 1 614 1 526 Lunds universitet 1 201 1 200 Statens jordbruksverk 1 180 1 137 Göteborgs universitet 991 1 001 Uppsala universitet 813 820 Kungl. Tekniska högskolan 416 422 Umeå universitet 343 337 Linköpings universitet 269 275 Stockholms universitet 250 296 Sveriges lantbruksuniversitet 242 230 Kustbevakningen 172 141 Södertörns högskola 165 169 Örebro universitet 123 129 Luleå tekniska universitet 115 111 Affärsverk Svenska kraftnät 887 867 Luftfartsverket 26 26 Övriga myndigheter 1 191 1 219 Summa 9 998 9 906 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. De oförbrukade bidragsmedel som redovisas hos universitet och högskolor avser främst finansiering av olika forskningsprojekt. I det totala beloppet för oförbrukade bidrag ingår uppbundna medel för framtida avskrivningar för investeringar som finansierats med erhållna bidrag. Posten oförbrukade bidrag hos Statens jordbruksverk utgörs huvudsakligen av förskott från EU:s landsbygdsfond om 1,1 miljarder kronor. Svenska Kraftnät redovisar här bidrag från markägare till investeringar, investeringsbidrag från intressenter och skuldförda kapacitetsavgifter. Totala oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2013 2012 Universitet och högskolor 15 098 14 484 Inomstatligt 8 125 7 600 Utomstatligt 6 973 6 884 Länsstyrelser 1 292 1 661 Inomstatliga 1 175 1 559 Utomstatliga 117 102 Övriga 4 671 5 127 Inomstatliga 1 763 2 207 Utomstatliga 2 908 2 920 Total inomstatliga 11 063 11 366 Total utomstatliga 9 998 9 906 Summa 21 061 21 272 De totala oförbrukade bidragen minskade med 0,2 miljarder kronor. Det är inomstatliga oförbrukade bidrag vid länsstyrelser och övriga myndigheter som minskade. Däremot ökade inomstatliga oförbrukade bidrag i högskolesektorn med 0,5 miljarder kronor. För oförbrukade bidrag från utomstatliga finansiärer framgår jämförelser för de myndigheter som har störst oförbrukade belopp av tabellen ovan. Där framgår att den största ökningen avser Karolinska institutet med 0,1 miljarder kronor. Oförbrukade inomstatliga bidrag elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten. Högskolesektorn står för 73 procent av dessa oförbrukade medel som vanligen avser forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet eller andra forskningsråd eller andra myndigheter med uppgift att fördela sådana medel. Ökningen är i samma nivå som föregående år, 0,5 miljarder kronor. Lunds universitet redovisar störst belopp vid utgången av 2013 med 1,9 miljarder kronor och även störst ökning med 0,2 miljarder kronor. Uppsala universitet redovisar 1,1 miljarder kronor, Karolinska institutet 0,8 miljarder kronor och Stockholms universitet 0,7 miljarder. Alla dessa ökade något jämfört med 2012. Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt. Bland övriga myndigheter med väsentliga oförbrukade bidrag från andra myndigheter, kan främst nämnas Vetenskapsrådet och Socialstyrelsen med 0,3 miljarder kronor vardera Oförbrukade, inomstatliga bidrag Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgår till totalt 11 063 miljoner kronor. I tabellen nedan visas 94 procent (10 342 miljoner kronor) av inomstatliga oförbrukade bidrag och hur dessa förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Återstående cirka 700 miljoner kronor består av många små belopp eller har av andra skäl inte tagits med i analysen. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskattningar på förväntad förbrukningstakt. Universitet och högskolor svarar för 79 procent (8 143 miljoner kronor) av de inomstatliga oförbrukade bidragen och av dessa svarar fem universitet för 64 procent (5 252 miljoner kronor). Länsstyrelserna svarar för 11 procent (1 175 miljoner kronor) av inomstatliga oförbrukade bidrag. Miljoner kronor Förbrukningstakt Totalt Inom 3 månader Mer än 3 månader till ett år Mer än 1 år till 3 år Mer än 3 år Totala inomstatliga Oförbrukade bidrag 10 342 2 646 6 165 1 363 169 Varav oförbrukade bidrag Universitet och högskolor 8 143 2 243 5 072 769 59 Länsstyrelser 1 175 164 601 344 66 Övriga 1 024 239 492 250 44 Not 52 Övriga förutbetalda intäkter Miljoner kronor 2013 2012 Riksgäldskontoret 22 563 27 778 Periodisering av skatter 16 046 27 473 Försvarets materielverk 658 546 Karolinska institutet 225 248 Lunds universitet 171 198 Kammarkollegiet 159 0 Statens fastighetsverk 125 125 Uppsala universitet 111 97 Göteborgs universitet 90 116 Strålsäkerhetsmyndigheten 60 40 Trafikverket 59 58 Linköpings universitet 51 49 Affärsverk Sjöfartsverket 35 31 Luftfartsverket 4 4 Svenska kraftnät - 6 Övriga myndigheter 498 504 Summa: 40 855 57 273 Övriga förutbetalda intäkter är inkomster för varor och tjänster som ännu inte har levererats eller utförts. Förutbetalda intäkter uppstår på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan prestationer har utförts. Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid. Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatter som inbetalats och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättande av årsredovisningen för staten. När en ökning av en förutbetald intäkt redovisas innebär det att de periodiserade intäkterna är lägre än de betalda skatterna som Skatteverket m.fl. myndigheter redovisat. För 2013 är den beräknade skatteintäkten högre än årets inbetalningar och därför minskar de förutbetalda intäkterna. Försvarets materielverks förutbetalda intäkter avser pågående arbeten. Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas främst avgifts- eller uppdragsintäkter som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år. Not 53 Garantiförbindelser Miljoner kronor 2013 2012 Garantier för vilka avsättning ej görs (alla hos Riksgäldskontoret) Insättningsgarantin och investerarskyddet 1 312 807 1 225 531 Kreditgarantier Bankgarantier 8 927 30 355 Garantier om tillförsel av kapital Garantikapital 111 175 107 438 Övriga garantier Affärsverk m.fl. 1 900 1 890 Summa garantiåtaganden som redovisas inom linjen 1 434 809 1 365 214 De statliga garantiåtagandena hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret (RGK), Exportkreditnämnden (EKN), Sida och Boverket. Garantiverksamheten beskrivs närmare i avsnitt 5. Garantiåtagandena har delats upp i garantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs. Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen avsättning görs och det är därför dessa som beskrivs något här nedan. Garantiförbindelser avseende insättningsgarantin avser förhållandet den 31 december 2012. För investerarskyddet saknas uppgift om storleken på de skyddade tillgångarna. Insättningsgarantin skyddar insättningar på konto upp till ett belopp på 100 000 euro, vilket vid årsskiftet motsvarade strax under 900 000 kronor. Det skyddade beloppet höjdes den 31 december 2010 och flera förändringar i regelverket som förstärkte skyddet för insättarna genomfördes 2011. De garanterade insättningarna uppgick till 1 313 miljarder kronor per den 31 december 2012, vilket var en ökning med 87 miljarder kronor. Uppgift om belopp per 31 december 2013 finns ännu inte tillgänglig. Bankgarantierna avser det garantiprogram som beslutades 2008 och som gav banker, bostadsinstitut och vissa kreditmarknadsbolag möjlighet att träffa avtal med staten om garantier för en del av sin upplåning. Programmet stängdes för nyteckning och utestående garantier har därför minskat successivt under de senaste åren till 9 miljarder kronor vid utgången av 2013. Garantikapital avser medlemsåtaganden i nio internationella finansieringsinstitut som består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att staten förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten. Åtagandet ökade något under 2013 från 107 till 111 miljarder kronor. Statens totala garantiåtaganden De garantier för vilka avsättningar görs är sådana garantier där förlustrisken har värderats och avsättning har gjorts för förväntade förluster. Dessa redovisas därför inte bland Garantiförbindelser inom linjen i balansräkningen. Avsättningarna för förluster uppgick till sammanlagt cirka 7,3 miljarder kronor och kommenteras i viss mån i not 44, Övriga avsättningar. I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättning inte görs och de åtaganden för vilka avsättning görs (se även avsnitt 5.1.1 och tabell 5.1). Miljoner kronor 2013 2012 Garantiåtaganden för vilka avsättning ej görs redovisade inom linjen (enligt ovan) 1 434 809 1 365 214 Garantier för vilka avsättning görs - redovisas ej inom linjen Garantier om tillförsel av kapital Grundfondsförbindelser, Riksgäldskontoret 405 405 Övrigt, Riksgäldskontoret - Exportgarantier m.m. Exportgarantier, EKN 194 713 204 396 U-kreditgarantier, Sida 872 930 Fristående krediter, Sida 1 157 254 Kreditgarantier Infrastruktur, Riksgäldskontoret 19 697 22 168 Bostadskrediter, Boverket 1 735 1 700 Internationella åtaganden, Riksgäldskontoret 6 327 6 081 Övrigt, Riksgäldskontoret 13 13 Övriga garantier Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret 8 165 8 227 Summa garantiåtaganden för vilka avsättning görs 233 084 244 174 Total summa garantiåtaganden 1 667 893 1 609 388 Not 54 Övriga ansvarsförbindelser Miljoner kronor 2013 2012 Riksgäldskontoret 8 230 8 072 Statens kulturråd 3 092 2 896 Statens tjänstepensionsverk 1 972 2 159 Kriminalvården 1 259 1 189 Södertörns högskola 680 680 Lunds universitet 300 - Totalförsvarets forskningsinstitut 171 176 Rikspolisstyrelsen 120 116 Göteborgs universitet 104 - Uppsala universitet 95 - Stockholms universitet 91 91 Affärsverk Sjöfartsverket 256 260 Luftfartsverket 18 25 Övriga myndigheter 306 482 Summa 16 694 16 146 Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser. Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser avser skuldbevis för utbetalningar från anslag till kapitalhöjning i internationella finansieringsinstitut. Statens kulturråd redovisar ansvarsförbindelser avseende statliga utställningsgarantier. Vid utgången av 2013 fanns 24 utställda garantier. Statens tjänstepensionsverk redovisar delar av utfästelserna för antastbara pensionsförmåner som ansvarsförbindelser. Kriminalvården redovisar ansvarsförbindelser gällande hyrda lokaler, i beloppet ingår även projekteringsgarantier. Södertörns högskola, Lunds universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut och Stockholms universitet redovisar också ansvarsförbindelser gällande hyrda lokaler. Rikspolisstyrelsen redovisar vitesbelopp i hyreskontrakt vid förtida avflyttning. Försvarsmakten har tagit upp avsättningar för bl.a. sanering av förorenade områden (se not 44 Övriga avsättningar). Utöver detta kommer Försvarsmakten efter 2021 att ha ytterligare utgifter för sådan sanering. Dessa utgifter är dock osäkra både till tidpunkt och belopp och har därför inte angivits med något belopp här. Sjöfartsverkets post utgörs av antastbara pensionsförpliktelser och ansvarsförbindelser avseende restvärden i räddningshelikoptrar. Luftfartsverkets belopp avser borgensåtagande till dotterföretag och pensionsåtaganden till dotter- och intresseföretag. Trafikverket redovisar flera åtaganden som inte beräknats med belopp. Det innefattar ansvar för avhjälpande enligt 10 kap. Miljöbalken i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet som bedrivits av Luftfartsverket och den verksamhet som bedrivits av Trafikverket. Trafikverket redovisar även åtaganden rörande den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar. Slutligen finns en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket. Sverige riskerar att tvingas betala viten till EU i tre pågående processer. EU-kommissionen anser att Sverige inte har fullgjort sina åtaganden i enlighet med tre olika rättsakter, direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar, direktivet om rening av avloppsvatten samt direktivet om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar och bly i luften. Uppgifterna är för närvarande osäkra avseende tidpunkt för betalningskrav och beloppens storlek och har därför ännu inte tagits upp med något belopp bland Övriga ansvarsförbindelser. 3.5.3 Noter till finansieringsanalysen Not 55 Skatter Miljoner kronor 2013 2012 Enligt resultaträkningen 998 811 971 172 Tillkommer/avgår: Förändring av fordringar och skulder -18 695 17 612 Summa 980 116 988 784 Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen för staten avseende de skatter som är hänförliga till året, men ännu ej betalats eller omvänt. Skatteintäkterna enligt resultaträkningen justeras för dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder avseende skatter som tas upp av Skatteverket. För 2013 understeg nettoinbetalningarna av skatter de beräknade skatteintäkterna, vilket minskade kassaflödet. Not 56 Avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2013 2012 Enligt resultaträkningen 54 355 53 885 Tillkommer: Utdelningar 20 015 21 372 Avgår: realisationsvinster -1 009 - Summa 73 361 75 257 Statens hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden vilket innebär att utdelningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dessa företag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdelningar redovisas i allt väsentligt av Kammarkollegiet. Under året delade bl.a. Vattenfall AB ut 6,8 miljarder kronor, LKAB 5,5 miljarder kronor och Telia Sonera AB 4,6 miljarder kronor. Not 57 Transfereringar Miljoner kronor 2013 2012 Enligt resultaträkningen 926 238 866 456 Avgår: Avsättningar till fonder -23 960 -9 166 Nedskrivning och avskrivning av lån, CSN m.fl. -1 231 -692 Förändring av fordringar inkl nedskrivning, Försäkringskassan 73 95 Summa 901 120 856 693 Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort. Avsättning till fonder i staten för 2013 avser främst stabilitetsfonden men även Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden (se not 5). Avsättningen till stabilitetsfonden var särskilt stor under 2013 beroende på den stora realisationsvinsten vid försäljning av aktier i Nordea. Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos Centrala studiestödsnämnden är ett netto av avskrivningar p.g.a. ålder och andra orsaker och återföring av tidigare reservering för osäkra fordringar. Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan. Not 58 Statens egen verksamhet Miljoner kronor 2013 2012 Enligt resultaträkningen 247 300 241 849 Avgår: Avskrivningar -25 952 -24 391 Avsättningar (se not 43 och 44) -6 957 -11 599 Värdereglering lån, Riksgäldskontoret 360 121 Realisationsförluster -2 092 -401 Summa 212 659 205 579 Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betalningar och tas därför bort. Ökningen av avsättningar avser i allt väsentligt statens tjänstepensioner (se not 44). Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning. Den stora realisationsförlusten under 2013 avser främst utrangeringar av beredskapsinventarier vid Försvarsmakten. Not 59 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2013 2012 Förändring av långfristiga fordringar -796 2 066 Förändring av omsättningstillgångar 7 276 15 771 Förändring av kassa och bank -812 361 Förändring av skulder 1 426 -21 487 Summa 7 094 -3 289 Den viktigaste faktorn bland justeringar till betalningar är att omsättningstillgångarna minskade med drygt 7 miljarder kronor, vilket innebär en positiv påverkan på kassaflödet. Det beror främst på att Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar vid årsskiftet var drygt 11 miljarder kronor lägre än vid föregående årsskifte. Övriga faktorer, långfristiga fordringar, kassa och bank samt skulder har förändrats relativt lite under året. Förändring av fordringar och skulder avseende skatter redovisas dock under not 55 och förändring av poster som tillhör statsskuldförvaltningen redovisas under not 64. Not 60 Investeringar Miljoner kronor 2013 2012 Finansiella investeringar Aktier och andra värdepapper 3 551 2 856 Materiella investeringar Beredskapstillgångar 10 571 7 458 Väganläggningar 9 746 11 596 Järnvägsanläggningar 10 345 12 115 Maskiner och inventarier 4 469 4 560 Fastigheter och markanläggningar 1 595 1 589 Övriga investeringar 7 292 4 898 Summa materiella investeringar 44 018 42 216 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 2 973 2 434 Total summa 50 542 47 506 De finansiella investeringarna uppgick till 3,6 miljarder kronor under 2013. Under året ökade statens andelar i Europeiska investeringsbanken med 2,5 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden gjorde nettoinvesteringar i bostadsobligationer med 0,7 miljarder kronor. Trafikverket redovisade kapitaltillskott i Svedab med 0,2 miljarder kronor. Nettokassaflödet i investeringsverksamheten begränsades kraftigt av de stora försäljningarna av anläggningstillgångar under året med 43,9 miljarder kronor, varav 41 miljarder kronor avsåg försäljningen av statens aktier i Nordea AB (se not 13 och 27). Not 61 Utlåning Nyutlåning Miljoner kronor 2013 2012 Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 15 307 14 989 Riksgäldskontoret 107 639 5 421 Övriga myndigheter 86 192 Summa nyutlåning 123 032 20 602 Amorteringar Miljoner kronor 2013 2012 Centrala studiestödsnämnden 10 735 10 405 Riksgäldskontoret 920 20 340 Övriga myndigheter 34 40 Summa amorteringar 11 689 30 785 Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 15,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor. Amorteringarna ökade med 0,3 miljarder kronor. Riksgäldskontorets nyutlåning avser framför allt ökning av utlåningen till Riksbanken för att förstärka valutareserven med nära 105 miljarder kronor. Lån till Irland utökades med knappt 3 miljarder kronor. Både nyutlåning och amorteringar har dessutom förekommit vid omsättning av delar av lånet till Riksbanken. Amorteringarna under året är i övrigt små. Not 62 Finansiellt netto för statens upplåning Miljoner kronor 2013 2012 Ränteintäkter 14 443 17 805 Räntekostnader -35 637 -43 115 Övriga poster, netto 3 300 5 265 Avgår: Orealiserade valutadifferenser 7 788 -5 914 Summa -10 106 -25 959 Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning förbättrades med 15 miljarder kronor jämfört med föregående år. Räntekostnader för lån i svenska kronor har minskat och de positiva realiserade valutakursförändringarna har ökat. Att ränteintäkterna har minskat och överkurser vid emission har minskat, påverkar nettot åt motsatt håll. Orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning. De orealiserade valutakursförluster som ingår i resultaträkningens saldo, avgår därför och minskar ytterligare det negativa beloppet. Not 63 Övrigt finansiellt netto Miljoner kronor 2013 2012 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 49 935 16 069 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -656 -1 496 Avgår reavinst vid försäljning av aktier m.m. -33 567 -392 Summa 15 712 14 181 Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen (se not 13 och 14). Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i finansieringsanalysens post Försäljning av anläggningstillgångar och dras därför av från de finansiella intäkterna. Försäljningen av statens aktier i Nordea står för drygt 33 miljarder kronor av den reavinst som redovisades under 2013. Not 64 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2013 2012 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning -2 620 724 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -5 096 -627 Summa -7 716 97 Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning påverkade statens nettoupplåning i liten omfattning under 2012, med 0,7 respektive -0,6 miljarder kronor under året. 4 Utvecklingen av statsskulden 4 Utvecklingen av statsskulden Statens budget visade ett underskott på 131 miljarder kronor 2013. Det innebär att budgetunderskottet ökade med 106 miljarder kronor jämfört med 2012. Budgetunderskottet var då 25 miljarder kronor. Statens lånebehov är definitionsmässigt lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken. Den konsoliderade statsskulden ökade från 1 113 miljarder kronor 2012 till 1 236 miljarder kronor 2013. Den enskilt största orsaken till att statsskulden ökade är att Riksgäldskontoret under 2013 tog upp lån för Riksbankens räkning. Lånen till Riksbanken ökade med 105 miljarder kronor 2013. Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoliderad) på grund av elimineringar för myndigheters innehav av svenska statsobligationer. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden. Därigenom påverkas statsskulden i årsredovisningen även av förändringar i myndigheters innehav av statspapper. Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 40,7 miljarder kronor 2013 (se tabell 4.1). Nästan hela beloppet avser Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav var 0,2 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är 40,7 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen. Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2013 Miljarder kronor Insättnings-garanti-fonden Kärn-avfalls-fonden Övriga myndig-heter Elimi-neras i ÅRS Nominella statsobligationer 26,3 4,0 0,2 30,4 Reala statsobligationer 10,3 10,3 Totalt 26,3 14,2 0,2 40,7 Definition av statsskulden Statsskulden redovisas till nominellt belopp inklusive upplupen kompensation för inflation för realobligationer till och med bokslutsdagen. Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde den 30 december 2013, årets sista bankdag. Statsskulden redovisas som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt EU:s förordning nr 479/2009 (Maastrichtskulden). Undantag görs för Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet. Den skulden, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen. Det viktigaste exemplet på sådana poster är upplupna räntor som redovisas under rubriken Periodavgränsningsposter. 4.1 Statsskuldens fördelning och löptid Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer. Det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid de olika delarna av skulden ska styras mot. I tabell 4.2 redovisas huvuddragen i regeringens riktlinjer för 2013. Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen görs över rullande femårsperioder. En utvärdering för åren 2009?2013 överlämnas till riksdagen i april 2014. Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2013 Andel, procent Löptid, år Nominell skuld i kronor1 60 2,7-3,2 Real skuld i kronor 25 7-10 Valutaskuld 15 ± 2 pe2 0,125 1 Löptidsintervallet avser nominell kronskuld för instrument med upp till tolv år till förfall. Nominell kronskuld för instrument med mer än tolv år till förfall styrdes under året av ett volymbaserat riktvärde på 70 miljarder kronor. 2 Procentenheter. Den största delen av statsskulden består av nominella lån i kronor. I övrigt består statsskulden av real kronskuld och valutaskuld. Att fördela statsskulden på flera skuldslag är ett sätt att minska risken i förvaltningen. Upplåningen görs huvudsakligen genom att Riksgäldskontoret ger ut värdepapper i form av nominella statsobligationer och statsskuldväxlar. En del av upplåningen täcks genom realobligationer, som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret deltar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare är i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner. En mindre del av statsskulden finansieras genom sparprodukter som är riktade till privatpersoner och andra mindre placerare. Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar Riksgäldskontoret beslut rörande förvaltning och upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska ingå i valutaskulden och deras inbördes fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlighet att inom tilldelade riskmandat fatta beslut om ränte- och valutapositioner. Det riktvärde som regeringen anger för den genomsnittliga räntebindningstiden baseras på en avvägning mellan kostnad och risk. Den nominella kronskuldens löptid varierar kring riktvärdet, bland annat beroende på att statsskuldens storlek följer ett visst säsongsmönster. Under 2013 var räntebindningstiden i genomsnitt 2,9 år för lån med löptid under 12 år. Den var således inom riktlinjernas intervall. Den reala kronskuldens löptid var 7,8 år i slutet av 2013. Realskuldens andel av den totala skulden var i genomsnitt 24,2 procent av den totala skulden. Riktvärdet på 25 procent är långsiktigt. Realskulden är svår att styra eftersom Riksgäldskontoret ger ut små belopp i förhållande till den utestående skulden. Till skillnad från övriga skuldslag finns det heller inga derivatinstrument som kan användas för att påverka andelen realskuld. Realandelen kan därför variera kring riktvärdet utan att Riksgäldskontoret behöver vidta åtgärder. Under 2013 utökades emissionsvolymen från ursprungligen planerade 9 miljarder kronor till att slutligen bli 11,5 miljarder kronor. Den genomsnittliga räntebindningstiden för valutaskulden var 0,1 år under 2013. Eftersom valutaskulden kan styras med hjälp av derivat, varierar löptiden inte nämnvärt över året. Andelen valutaskuld var i genomsnitt 14,7 procent av skulden under 2013. Fördelningen av skuldslagen i regeringens riktlinjer bygger på det s.k. SSK-måttet (statsskuldens summerade kassaflöde) som är ett annat skuldmått än den konsoliderade statsskulden. De procentuella andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer således inte med andelarna i tabell 4.3 över statsskuldens sammansättning. Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning Miljarder kronor 2009 2010 2011 2012 2013 Nominella lån i svenska kronor 631 632 652 667 665 Reala lån i svenska kronor 190 211 205 183 188 Nominella lån i utländsk valuta 328 270 262 262 384 Summa konsoliderad statsskuld 1 149 1 113 1 119 1 113 1 236 Anm.: Statsskulden redovisas för 2011-2013 i denna tabell enligt den nya definitionen medan den tidigare definitionen använts för 2009 och 2010. Beloppen för nominella lån i utländsk valuta är korrigerade vad gäller säkerheter (depositioner för handel med futures) för 2011 och 2012. Nominella lån i svenska kronor minskade med 2 miljarder kronor under 2013 och uppgick i slutet av året till 665 miljarder kronor. Den reala lånestocken uppgick till 188 miljarder kronor i slutet av 2013, vilket är en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2012. Valutaskulden ökade med 122 miljarder kronor under 2013. Merparten av ökningen beror på vidareutlåningen till Riksbanken. Riksgäldskontoret tar upp lån i utländsk valuta som i nästa steg lånas ut till Riksbanken. Valutaskulden består delvis av lån i utländsk valuta. Riksgäldskontoret skapar även valutaskuld med hjälp av s.k. valutaswappar. Det innebär att Riksgäldskontoret ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. Omkring hälften av valutaskulden är finansierad i kronor som omvandlats till åtaganden i annan valuta genom valutaswappar. Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor Miljarder kronor 2009 2010 2011 2012 2013 Nominella statsobligationer 475 518 525 516 573 Ränte- och valutaswappar -249 -256 -269 -281 -284 Statsskuldväxlar 115 85 72 105 94 Ränteswappar 121 126 139 139 137 Privatmarknadslån 70 62 57 50 46 Likviditetsförvaltningsinstrument 108 45 79 48 61 Valutaterminer i svenska kronor -9 52 35 73 26 Säkerheter i svenska kronor - - 14 17 11 Nominella lån i svenska kronor 631 632 652 667 665 Anm.: Statsskulden redovisas för 2011-2013 i denna tabell enligt nya definitionen medan den tidigare definitionen använts för 2009 och 2010. Finansieringen via nominella statsobligationer ökade med 57 miljarder kronor under 2013. Samtidigt minskade finansieringen i flertalet andra instrument och total nominell upplåning i svenska kronor var 2 miljarder kronor lägre vid utgången av 2013 jämfört med föregående år. I nominella lån i svenska kronor ingår också privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2013 fortsatte privatmarknadsupplåningen att minska. Vid årets slut utgjorde den 3,7 procent av statsskulden, en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med utgången av 2012. Upplåningen på privatmarknaden minskade kostnaderna för statsskulden med knappt 0,1 miljarder kronor jämfört med upplåning på kapitalmarknaden under 2013. För femårsperioden 2009-2013 var den sammanlagda kostnadsbesparingen 0,8 miljarder kronor, varav premieobligationer stod för 0,7 miljarder kronor. Under 2013 beslutade Riksgäldskontorets styrelse att avveckla Riksgäldsspar under 2015. Skälet är att med den ökade konkurrensen på sparmarknaden bedömer Riksgäldskontoret att det inte är möjligt att behålla lönsamheten på sikt. Positionstagning Riksgäldskontoret tar aktiva positioner baserat på bedömningar av den framtida ränte- och växelkursutvecklingen i syfte att sänka statens kostnader. Positioner tas med hjälp av derivat som gör att skuldens löptid och fördelning mellan valutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valutapositioner och räntepositioner men räntepositioner tas endast i utländsk valuta. Positionerna kantas inom ramen för fastställda gränser för Riksgäldskontorets risktagande. När Riksgäldskontoret bedömer att ett marknadspris markant avviker från en långsiktigt motiverad nivå kan Riksgäldskontoret ta större positioner. Sådana positioner tas dock sällan. Dessutom bedriver Riksgäldskontoret en löpande aktiv förvaltning både i egen regi och med hjälp av externa förvaltare. Där tas normalt relativt små positioner. En vinst i den aktiva förvaltningen minskar statens räntekostnader med samma belopp. Utrymmet för positionstagande styrs av regeringens årliga riktlinjer. Den senaste femårsperioden har Riksgäldskontoret sparat i genomsnitt 1,8 miljarder kronor per år, till största delen tack vare den strategiska positionen för en starkare krona som byggdes upp under 2009 och avvecklades under 2010 och 2011. Den totala realiserade vinsten blev 8,1 miljarder kronor. Den externa positionstagningen gav en förlust på 35 miljoner kronor och Riksgäldskontorets egen positionstagning gav en vinst på 235 miljoner kronor för 2013. Under den senaste femårsperioden har den externa förvaltningen bidragit med ett överskott på 288 miljoner kronor. Den interna löpande förvaltningen har gett ett underskott på 309 miljoner kronor. 4.2 Statsskuldens kostnader Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Utgifterna för statsskuldsräntor m.m. redovisas i avsnitt 2. Utfallet för räntor på statsskulden i statens budget, uppgick till 17 miljarder kronor 2013. Jämfört med 2012 minskade ränteutgifterna med 11 miljarder kronor. Den utgiftsmässiga redovisningen innehåller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldsräntornas utveckling över tiden. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna under en viss period påverkas av underliggande skuld-, ränte- och valutautveckling. I resultaträkningen i avsnitt 3, redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till/från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I tabell 4.5 visas statsskuldens kostnader, vilket är en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträkningen, Nettokostnad för statsskulden). Enligt resultaträkningen för 2013 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 18 miljarder kronor, vilket är en minskning med 2 miljarder kronor jämfört med 2012. Minskningen beror främst på lägre räntekostnader för upplåning i svenska kronor, högre realiserade valutakursvinster och lägre realiserade kursförluster. Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader Miljarder kronor 2009 2010 2011 2012 2013 Räntekostnader på lån i svenska kronor 37 38 45 38 33 Räntekostnader på lån i utländsk valuta 12 7 6 5 2 Realiserade valutakursdifferenser 14 8 4 -3 -10 Realiserade kursdifferenser 2 8 10 13 6 Orealiserade valutakursdifferenser -16 -8 2 -2 3 Över-/underkurs vid emission m.m. -6 -7 -9 -9 -7 Summa kostnader 43 46 58 42 27 Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -24 -20 -19 -18 -14 Nettokostnader efter intäkter, exklusive skuldskötselåtgärder 19 26 39 24 13 Orealiserade valutakursdifferenser hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning -14 -14 -4 -4 5 Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder 5 12 35 20 18 Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller. Den påverkas också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursdifferenserna uppgick till -10 miljarder kronor (minskad kostnad), vilket innebär en realiserad valutakursvinst för 2013. Under 2013 minskade kostnaderna för de realiserade kursdifferenserna med 7 miljarder kronor, till 6 miljarder kronor. Kursdifferenser uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och statsskuldväxlar och beror på att marknadsräntan avviker från kupongräntan. Andra kostnadsposter ökade under året. De totala orealiserade valutakursförlusterna uppgick för 2013 till totalt 8 miljarder kronor. Det innebär att valutakursvinsterna 2012 blev valutakursförluster 2013 och sammanlagt ökade kostnaderna med 14 miljarder kronor mellan åren. Orealiserade valutakursförluster hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning ökade med 9 miljarder kronor 2013 jämfört med 2012. Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. gick ner något; denna post minskade statsskuldens kostnader med 7 miljarder kronor 2013. Skillnaden mellan statsskuldens nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder på 18 miljarder kronor och utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden på 17 miljarder kronor förklaras av olika principer för redovisning mot anslag och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är endast realiserade utgifter som redovisas mot anslaget, medan orealiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser redovisas som nettokostnad. År 2012 var motsvarande belopp 27 miljarder kronor i utgifter på statens budget, jämfört med 20 miljarder kronor i nettokostnad i resultaträkningen, dvs. en skillnad på 7 miljarder kronor. 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter 5.1 Statliga garantier Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga garantier finns i budgetlagen (2011:203). Denna kompletteras av förordningen (2011:211) om utlåning och garantier som innehåller mer enhetliga och detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk. Förordningen gäller inte för studielån. För studielån enligt studiestödslagen (1999:1395) tillämpas budgetslagens bestämmelser fr.o.m. den 1 januari 2014. Det innebär att den redovisning som görs för 2013 inte fullt ut är anpassad till bestämmelserna. Dessutom finns det garantier som regleras i särskild lagstiftning. Regeringen får enligt budgetlagen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. En garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Avgifterna sätts in på konton hos Riksgäldskontoret, i bank eller placeras i värdepapper. Förväntade kostnader för garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. En förväntad förlust är väntevärdet av de förluster som kan uppstå från en garanti (inklusive eventuella återvinningar). Garantiverksamheten förväntas därför vara självfinansierad på lång sikt. Denna princip för garantigivning kallas för den statliga garantimodellen. Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkreditgarantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt. Riksdagen har möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från modellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar vid sidan av budgetlagen. Avgifterna för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och sätts ofta på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin, investerarskyddet och garantiprogrammet för banker m.fl. är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning. För att trygga stabiliteten i det finansiella systemet beslutade riksdag och regering om ett garantiprogram för bankers värdepappersupplåning när den finansiella krisen tilltog under hösten 2008. Programmet förlängdes vid flertalet tillfällen och löpte fram till den 30 juni 2011 då det stängdes för nyteckning. Efter halvårsskiftet 2010 har inga nya garantier ställts ut. Ett fåtal av instituten har däremot fortfarande kvar garanterade skuldförbindelser inom ramen för programmet. Under 2013 fortsatte volymerna att minska kraftigt på grund av att en av de deltagande bankerna förtidsinlöste garanterade skuldförbindelser. Oron för kreditförsörjningen till företagssektorn i krisens spår gjorde att riksdagen höjde Exportkreditnämndens (EKN) ram för garantigivning 2009 och 2010. Utställda exportkreditgarantier och utfästelser minskade under 2013 i jämförelse med 2012. Volymen låg dock fortfarande kvar på en hög nivå historiskt sett. 5.1.1 Garantiportföljens sammansättning Statens garantiportfölj ökade med ca 58 miljarder kronor under 2013 och uppgick till 1 668 miljarder kronor vid utgången av 2013, jämfört med 1 609 miljarder kronor 2012. Störst av åtagandena är insättningsgarantin (1 313 miljarder kronor per den 31 december 2012) följt av kreditgarantier (233 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (112 miljarder kronor). Pensionsgarantier inklusive övriga garantier uppgick till sammanlagt 10 miljarder kronor. Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2013-12-31 Miljoner kronor Utgiftsområde Garantier Utfästelser3 2 Insättningsgarantin1 1 312 808 2 Investerarskyddet2 Kreditgarantier 233 441 117 813 2 Bankgarantier 8 928 24 Exportkreditgarantier 194 713 117 571 7 U-kreditgarantier 872 80 7 Fristående garantier 1 157 162 22 Infrastruktur 19 697 18 Bostadskrediter 1 735 2, 7 Internationella åtaganden 6 327 6, 23,5 Övrigt 13 Garantier om tillförsel av kapital 111 580 22 Kapitaltäckningsgarantier4 22 Grundfondsförbindelser 405 2, 7 Garantikapital 111 175 2, 16, 22, 24 Pensionsgarantier5 8 165 Övriga garantier 1 900 Affärsverkens garantier, m.fl. 1 900 Totalt 1 667 893 117 813 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2012. 2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 3 Avser såväl bundna som obundna utfästelser. 4 Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats eftersom garantierna är obegränsade till tid och belopp. 5 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2012. I beloppet ingår inte de två utestående kapitaltäckningsgarantierna till Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab), eftersom dessa åtaganden inte kan beloppsbestämmas. Även för investerarskyddet saknas det uppgifter om storleken på statens åtagande. Utöver utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier på 118 miljarder kronor. Dessa består i huvudsak av exportkreditgarantier. Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret, EKN, Boverket samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner hanteras av Regeringskansliet men redovisas av Riksgäldskontoret. Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2009-2013 Miljoner kronor I tabell 5.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna utfärdat. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i not till balansräkningen (se avsnitt 3 not 53 Garantiförbindelser). De redovisade utfästelserna omfattar såväl bundna som obundna utfästelser. Den finanskris som startade 2008 ledde till både nya och utökade garantiramar och därmed större volymer av utfärdade garantier. Regeringen beslutade om en ram för garantiprogrammet till banker m.fl., som tillkom med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut, om 1 500 miljarder kronor. Ramen halverades i november 2010 till 750 miljarder kronor och programmet är sedan den 30 juni 2011 stängt för nyteckning. För Riksgäldskontorets övriga garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program. Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2013-12-31 Miljoner kronor Utgiftsområde Beslutade garantiramar Utfärdade garantier 2 RGK Insättningsgarantin1 Obegränsad 1 312 808 2 Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige2 Obegränsad 2 Investerarskyddet3 Obegränsad 2 Garantier till banker m.fl. för skuldförbindelser4 750 000 8 928 22 Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets upplåning Obegränsad 19 697 2 Nordiska investeringsbanken, garantier för projektinvesteringslån5 5 999 5 999 7 Nordiska investeringsbanken, garantier för miljöinvesteringslån5 928 313 2, 16, 22, 24 Pensionsgarantier 30 000 8 165 1 Kreditgarantier till UD-anställda 50 0,5 24 EKN Exportkreditgarantier (garantier och utfästelser)6 500 000 259 846 24 Investeringsgarantier 10 000 4 201 7 Sida Totalram 10 000 7 därav u-kreditgarantier (garantier och utfästelser) 952 7 därav fristående garantier och utfästelser 1 319 18 Boverket Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder7 10 000 1 735 18 Förvärvsgarantier 5 000 0,1 Summa 1 623 962 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2012. 2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen. 3 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 4 Garantiprogrammet till banker m.fl. uppkom som en följd av oron på de finansiella marknaderna under hösten 2008. 5 Avvikelsen från posten internationella åtaganden i tabell 5.1 beror på garantiåtagandet till Dom Shvetsii på 15 miljoner kronor. 6 I beloppet 259 846 miljoner kronor ingår garantier, samtliga bundna utfästelser och hälften av de obundna utfästelserna, vilket förklarar skillnaden mot tabell 5.1. 7 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden. Anm.: I tabell 5.2 finns en sammanställning över av riksdagen beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier per myndighet. För EKN:s och Sidas garantier ingår i utfallsbeloppen i tabell 5.2, utöver garantier, även bundna och hälften av de obundna utfästelserna. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 5.1 och 5.2 förklaras främst av att garantikapital, grundfondsförbindelser och affärsverkens garantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2. Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor till 350 miljarder kronor. Riksdagen beslutade senare en ytterligare ökning till 500 miljarder kronor från den 1 januari 2010. Det finns en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden är 10 miljarder kronor. Boverket får ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder till ett belopp om högst 10 miljarder kronor. För Boverkets övriga verksamhetsgrenar finns ramar på lägre belopp. Riksdagen beslutade också för 2013 att bemyndiga regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av en kreditgaranti till AB Svensk Exportkredit om 250 miljarder kronor. Garantiramen hade inte utnyttjats vid slutet av året. 5.1.2 De olika garantityperna I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen. Insättningsgarantin Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet och att ge ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i flera länder utanför EU. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en avgift till staten. Den 31 december 2010 höjdes det maximala ersättningsbeloppet för den svenska insättningsgarantin. Förändringen var en anpassning till EU:s regelverk som innebär att ersättningsbeloppen inom EU ska vara 100 000 euro per insättare och institut oavsett land. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De garanterade insättningarna uppgick till 1 313 miljarder kronor per den 31 december 2012. Inga ersättningsfall avseende insättningsgarantin inträffade under året. Eftersom garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen finns det i dag ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättningsgarantin. Investerarskyddet När en kund anlitar ett värdepappersinstitut för köp, försäljning eller deponering av värdepapper är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. Om institutet trots det inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet är maximalt 250 000 kronor per kund och institut. För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet. Inga ersättningsfall inträffade under året. Riksgäldskontoret har dock arbetat vidare med ett tidigare ersättningsfall - värdepappersbolaget CTA Lind & Co Scandinavia (CTA). Avgifterna för detta ersättningsfall kan behöva justeras i framtiden då det slutliga utfallet av ärendet ännu inte är helt fastställt. Kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av investeringar i exportaffärer, infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare. Garantiprogram för att underlätta bankernas upplåning Under hösten 2008 beslutade regeringen med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut om ett garantiprogram för att underlätta bankernas och bostadsinstitutens upplåning under den rådande globala finanskrisen. Syftet var att underlätta bankers och bostadsinstituts upplåningsmöjligheter för att motverka risken för en kreditåtstramning med negativa effekter på den reala ekonomin som följd. Utställda garantier uppgick som mest till 354 miljarder kronor i juni 2009. Efter halvårsskiftet 2010 har inga nya garantier ställts ut. Den 30 juni 2011 stängdes programmet för nyteckning av garantier. I slutet av 2013 hade de utestående garantierna minskat till 9 miljarder kronor från 30 miljarder kronor i slutet av 2012. Kvar i programmet är nu bara Carnegie Investment Bank AB och Swedbank AB. Utestående garantier löper tills de garanterade lånen förfaller eller återköps. De sista garanterade lånen förfaller under första halvan av 2015. Diagram 5.2 visar hur omfattningen beräknas avta kontinuerligt under de kommande åren, under förutsättning att inga nya garantier ställs ut och att de utestående garantierna behålls löptiden ut. Diagram 5.2 Omfattning av garantiprogrammet Miljarder kronor Källa: Riksgäldskontoret Exportkreditgarantier EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Efterfrågan på exportkreditgarantier ökade kraftigt under senare delen av 2008 för att nå rekordnivå under 2010, men har sedan dess minskat. Under 2013 utfärdade EKN nya offerter för 45 miljarder kronor och garantier för 44 miljarder kronor. Offertgivningen och garantigivningen minskade med 32 respektive 5 miljarder kronor jämfört med 2012. Engagemanget i form av exportgarantier och offerter, obundna såväl som bundna, var vid årsskiftet 308 miljarder kronor fördelade på 135 länder. Motsvarande engagemang för investeringsgarantierna var 4,2 miljarder kronor. De femton länder där EKN har störst exponering svarade vid utgången av året för 80 procent av den totala exponeringen. Exponering mot svenska företag uppgick vid årsskiftet till 56,1 miljarder kronor, vilket kan jämföras med drygt 66 miljarder kronor vid utgången av 2012. Den stora exponeringen mot svenska företag uppstod under finanskrisen då EKN tillfälligt erbjöd rörelsekreditgarantier till stora företag. De utgör fortfarande en betydande andel av exponeringen, men har minskat med dryga 10 miljarder kronor under 2013 och förväntas fortsätta att minska under de kommande åren för att helt avslutas under 2017. Efterfrågan på garantier till OECD:s höginkomstländer har ökat med 22 procent till 18,9 miljarder kronor under 2013. Dessa länder står för 43 procent av nya garantier. Affärer inom telekom dominerar, tillsammans med en stor affär inom byggsektorn. Utbetalningarna för infriade åtaganden minskade till 358 miljoner kronor 2013 jämfört med 437 miljoner kronor under 2012. EKN och Sida inför från och med 2013 vissa förändringar i redovisningen. Förändringarna bygger på vedertagna försäkringsmässiga principer och gör resultatet jämförbart med andra försäkringsgivare (se avsnitt 3.4.1). U-kreditgarantier En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna har fram till och med den 1 juni 2009 ställts ut till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering med kommersiella villkor. EKN administrerar såväl u-kreditgarantierna som de fristående garantierna på uppdrag av Sida. Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier inklusive utfästelser uppgick till 1 miljard kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utvecklingslån med garantier i enlighet med förordningen (2009:320) om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklingssamarbete. Inga ersättningar avseende u-kreditgarantier utbetalades under 2013. Fristående garantier Sida beslutar om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer därmed ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden. Vid utgången av 2013 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 1,3 miljarder kronor. Engagemanget bestod av garantier om 1,2 miljarder kronor samt utfästelser om 0,2 miljarder kronor. Infrastruktur Öresundsbron har finansierats genom att Öresundsbro Konsortiet emitterat obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Nationalbanken garanterar solidariskt denna upplåning som vid årsskiftet var 19,7 miljarder kronor. Bostadskreditgarantier Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket. Boverket tillhandahåller även förvärvsgarantier till individer. Förvärvsgarantierna är till för grupper som har svårt att få tillträde till bostadsmarknaden. Den ökade efterfrågan på bostadskreditgarantier som direkt kunde härledas från marknadsoron under finanskrisen har mattats av. Det skedde dock under året en ökning av antalet garantier. Det kan bero på att bankerna möter ökade krav på kapitaltäckning, vilket gör ett statligt borgensåtagande mer attraktivt. I den mån banker väljer att täcka risker med hjälp av en statlig kreditgaranti reduceras deras krav på kapitaltäckning. Den totala garantistocken uppgick vid årsskiftet till drygt 1,7 miljarder kronor och omfattade knappt 900 garantier. Internationella åtaganden De internationella åtagandena på 6,3 miljarder kronor gäller främst garantier för utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Detta görs genom NIB:s projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån. Riksgäldskontorets risk i garantiåtagandet för NIB:s projektinvesteringslån har de senaste åren minskat till följd av att NIB vid fyra tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, vilken tas i anspråk innan garantin kan åberopas. Övrigt Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk och glesbygd men programmen är stängda för ny garantigivning. Det finns fortfarande kvar ett antal kreditgarantier inom dessa program på relativt små belopp. Det finns även ett litet antal kreditgarantier för verksamhet inom rennäringen. Detta program är fortfarande öppet för nyteckning. Garantier om tillförsel av kapital Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Men garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter. Kapitaltäckningsgarantier En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag är dessa garantier obegränsade i belopp. Oftast är de även obegränsade i tid. Det gör att de är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt. De kapitaltäckningsgarantier som finns kvar är till två statliga bolag inom infrastruktur-området: Arlandabanan Infrastructure AB och Svedab. Grundfondsförbindelser En grundfondsförbindelse liknar en kapitaltäckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner kronor till Svenska Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten. Garantikapital Sverige har medlemsåtaganden i nio internationella finansiella institutioner (Världs-banken, Europeiska investeringsbanken (EIB), NIB med flera). Det består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. Det är praxis att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. Åtagandena var 111 miljarder kronor vid utgången av 2013. Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen. Pensionsgarantier I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden. Vissa av pensionsåtagandena är försäkrade hos PRI Pensionsgaranti. För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en så kallad efterborgen. Det innebär att infrianden sker endast om varken bolaget eller PRI Pensionsgaranti kan betala ut pensionen. Det största pensionsåtagandet ligger i dag i de bolag som tidigare var en del av Postverket. Det finns också åtaganden till individer som var anställda i bland andra Domänverket och Byggnadsstyrelsen innan de bolagiserades. Per den 31 december 2013 garanterades pensionsåtaganden om ca 8,2 miljarder kronor. Av dessa var 5 miljarder kronor försäkrade hos PRI Pensionsgaranti. 5.1.3 Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj Som ett mått på den kostnad som följer med garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen värderar ansvarig myndighet löpande de förväntade förlusterna. Myndigheterna gör avsättningar för de förväntade förlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar. Insättningsgarantin, investerarskyddet och garantierna till banker m.fl. regleras inte av budgetlagen utan i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för den förväntade förlusten för dessa garantier. I tabell 5.3 redovisas avsättningar för förväntade förluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. I tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets totala åtaganden samt hur avsättningarna förändrats under 2013. Tabell 5.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2013-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) Miljoner kronor Myndighet Garantiengagemang1 Avsättningar för förväntade förluster Avsättningarnas andel av engagemangen Förändring i avsättningarna under 2013 RGK 34 606 806 2,3% 50 EKN2 185 807 6 232 3,4% -609 Sida 2 270 209 9,2% 80 Boverket 1 735 112 6,4% -65 Summa 224 418 7 359 3,3% -544 1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin och investerarskyddet, garantier till banker m.fl., garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat avsättningar för förväntade garantiförluster med 287 miljoner kronor från 6 232 miljoner kronor till 5 945 miljoner kronor. Differensen mellan de i tabell 5.1 redovisade 194 713 miljoner kronor (Brutto 1) och ovanstående garantiengagemang 185 807 miljoner kronor (Brutto 2) utgörs av förfallna belopp som kan antas vara betalade. Avsättningsbehovet beräknas på Brutto 2. De totala avsättningarna för förväntade förluster i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, minskade under 2013 till 7,4 miljarder kronor. EKN:s och Boverkets avsättningar minskade under 2013 medan Riksgäldskontorets och Sidas avsättningar har ökat. Förutom att avsättningar påverkas av mängden åtaganden påverkas avsättningsbehovet även av exempelvis ränte- och valutakursförändringar. Den grupp av garantier som har störst avsättning i förhållande till sitt åtagande är Sidas garantier. Utfallet kan skilja sig från förväntade förluster Som framgår av avsnitt 5.1.3 görs avsättningar för förväntade förluster. Utfallen i garantiverksamheten kan dock bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod tenderar att röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. På grund av det behöver analysen av förväntade förluster kompletteras med analyser av negativa scenarier. Tidigare har det endast genomförts övergripande beskrivningar av risken i statens totala portfölj av garantier och lån. I takt med att garantiåtaganden och utlåning ökat, har även behovet av en fördjupad analys av statens samlade risker blivit större. Riksgäldskontoret har i uppdrag att, i samverkan med övriga garanti- och utlåningsmyndigheter, analysera risker i statens samlade portfölj. En rapport med en sådan riskanalys lämna varje år till regeringen. Riskanalysen sammanfattas i avsnitt 5.4. Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen och för vilka det därmed inte gjorts några avsättningar för förväntade förluster, redovisas som ansvarsförbindelser. Detta gäller för insättningsgarantin, investerarskyddet och garantier till banker m.fl., liksom för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden för de senare belastar anslag. Tillsammans är de åtaganden som redovisas som ansvarsförbindelser 1 435 miljarder kronor (se även avsnitt 3.5.2 not 53). 5.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret, på bankkonton eller i värdepapper som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2013-12-31 (exklusive stabilitetsfonden) Miljoner kronor Myndighet Värde-pappers-innehav och långfristiga placeringar Ränte-konton hos RGK Kortfristiga placeringar och bank-tillgodo-havanden Regressfordringar (netto) Totalt RGK, insättningsgarantin1 28 497 47 28 544 RGK, övriga garantier utom bankgarantierna2 1 303 400 77 1 779 EKN 2 433 22 784 853 1 364 27 434 Sida 1 722 49 129 1 900 Boverket 2 199 22 2 222 Summa 32 232 27 152 902 1 592 61 879 1 Avser obligationerna som ingår i fonden till anskaffningsvärde på 28 497 miljoner kronor. Insättningsgarantifonden uppgår till 29 123 miljoner kronor (inkl konton, obligationer och periodiserade intäkter). 2 Avgifterna för bankgarantierna tillförs stabilitetsfonden. Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i statsobligationer som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret. Kammarkollegiet placerar avgifterna i statsobligationer som har en löptid på 10 år. Placeringarna utgör den så kallade insättningsgarantifonden, vilken hade ett bokfört värde på 28,5 miljarder kronor vid utgången av året. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer. EKN och Sida placerar avgiftsmedel i utländsk valuta från exportkreditgarantier och u-kreditgarantier på valutakonton samt i valutadepositioner och obligationer. Konton i Riksgäldskontoret En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret hämtas medel för infrianden. En obegränsad kredit är kopplad till kontona. Överskott på ett konto ger ränteintäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader. Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Kontobehållningarna i Riksgäldskontoret är således inte reserver med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning. Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden Myndigheterna har en mindre del av sina tillgångar som kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden. Regressfordringar Förutom värdepappersinnehav och andra placeringar samt kontobehållningar i Riksgälds-kontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar på 7,8 miljarder kronor från tidigare infriade garantier. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det bedömda värdet är för exportkreditgarantierna betydande. Det totala nettovärdet på regressfordringarna uppskattas till 1,6 miljarder kronor. 5.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och tillgångar i garantiverksamheten För att bedöma hur väl garantiverksamheten förväntas kunna hantera framtida infrianden analyseras förhållandet mellan dels avsättningarna för förväntade förluster, dels de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter för att möta framtida infrianden. Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet, garantier till banker m.fl. samt garantikapital till internationella finansiella institutioner ingår inte eftersom förväntade förluster för dessa garantier inte har värderats. Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 2013-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) Miljoner kronor Myndighet Garanti- engagemang Avsättningar för förväntade förluster Garanti-tillgångar- Nuvärde av framtida avgifter4 RGK1 34 606 806 1 779 38 EKN2 185 807 6 232 27 434 2 124 Sida3 2 270 209 1 900 37 Boverket 1 735 112 2 222 25 Summa 224 418 7 359 33 335 2 224 1 Summan 33 335 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 28 544 miljoner kronor. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat avsättningar för förväntade garantiförluster med 287 mnkr från 6 232 miljoner kronor till 5 945 miljoner kronor. Differensen mellan de i tabell 5.1 redovisade 194 713 miljoner kronor (Brutto 1) och ovanstående garantiengagemang 185 807 miljoner kronor (Brutto 2) utgörs av förfallna belopp som kan antas vara betalade. Avsättningsbehovet beräknas på Brutto 2. 3 I engagemangen för Sida ingår alla utfästelser. 4 Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med riskfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri ränta. Jämförelsen visar att för denna del av garantiportföljen täcks avsättningarna för förväntade förluster väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 5.5). Utöver det tillkommer nuvärdet av framtida avgifter. EKN:s garantiverksamhet utgör en väsentlig del av detta överskott. Trots att världsekonomin under flera år genomgått en svår ekonomisk tid, vilket även påverkat svensk ekonomi, är därmed tillgångarna fortfarande större än avsättningarna. Under 2013 ökade tillgångarna medan avsättningarna minskade. 5.1.6 Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på statens finanser Flöden i garantiverksamheten Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara externa betalningar av garantiavgifter, infrianden och återvinningar. I den mån dessa betalningar går via konton i Riksgäldskontoret påverkar de statens finanser direkt via statens centralkonto. I tabell 5.6 beskrivs dessa flöden. Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten under 2013 Miljoner kronor Myndighet Avgifter Åter-vinningar Infrianden Kostnader för administration Summa RGK, insättningsgarantin 1 313 5 -17 1 300 RGK, bankgarantier 202 202 RGK, övriga garantier 15 2 0 -15 2 EKN 1 130 140 -358 -210 703 Sida 54 12 0 -7 59 Boverket 10 9 -1 -3 14 Summa 2 725 167 -359 -254 2 279 Avgifter Garantitagarna betalade 2,7 miljarder kronor i avgifter under 2013 varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportkreditgarantierna. Avgifterna för garantier till banker m.fl. innehåller inbetalningar som avser sista kvartalet 2012 och de tre första kvartalen 2013. Återvinningar Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 167 miljoner kronor, varav huvuddelen gällde exportkreditgarantier. Infrianden Utbetalningarna för infriade garantier var 359 miljoner kronor, främst rörande export-kreditgarantier. Kostnader för administration Administrationskostnaderna var 254 miljoner kronor. I förhållande till de totala åtagandena utgör administrationen en liten del som varierar beroende på typ av garanti. Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på lånebehovet Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med drygt 2 miljarder kronor 2013. Statliga anslag i garantiverksamheten I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften. Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2013 Miljoner kronor Utgifts-område Anslag Garantiåtagande Utfall 2013 2 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter A/O Dom Shvetsii Vissa internationella finansieringsinstitut 0,33 7 1:1 Bistånds-verksamhet Garantier under Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet - 7 1:1 Bistånds-verksamhet U-kreditgarantier - 7 1.1 Biståndsverksamhet Nordiska investeringsbanken Garanti till miljöinvesteringslån i ODA-länder 6,50 7 1.1 Biståndsverksamhet Nordiska investeringsbanken Garanti till miljöinvesteringslån i icke ODA-länder 1,00 16 2:10 Stockholms universitet: Forsk-ning och forskarutbildning Fysikhuset Stockholm KB - 16 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning: Fysikhuset Stockholm KB - 22 1:2 Trafikverket: Banhållning Arlandabanan Infrastructure AB - År 2013 utbetalades 7,8 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiavgifter. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, u-kreditgarantier och kapitaltäckningsgarantier. I tabell 5.7 visas vilka anslag som finansierat dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet. Tillbakablick på de senaste fem åren De statliga subventionerna avseende garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan knappt 1 miljon kronor och 8 miljoner kronor årligen. De avgifter som garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 2,7 och 6,5 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna och garantierna till banker m.fl. som varierat över tiden. De årliga infriandena ökade från 277 miljoner kronor 2009 till 2,5 miljarder kronor 2011, vilket till stor del förklaras av infriandet av garantin avseende Saab Automobile AB:s lån från EIB. Under 2013 minskade infriandena till 359 miljoner kronor. Återvinningarna har sjunkit från 400 miljoner kronor 2009 till 167 miljoner kronor 2013. Det är främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvunnits. Diagram 5.3 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2009-2013 Miljoner kronor 5.2 Statlig utlåning med kreditrisk Statliga lån, liksom statsbidrag och statliga garantier, ges till verksamheter som staten finner angelägna. Den statliga utlåningen utgör ett komplement till den övriga kreditmarknaden. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, till exempel studielån. Ett lån med kreditrisk innebär samma risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras direkt via upplåning genom Riksgäldskontoret. I och med den reformerade budgetlagen infördes fr.o.m. 2012 en modell för den statliga utlåningen som innebär att garantier och lån behandlas enligt samma principer, det vill säga en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för finansiering av administrationskostnaderna. Före 2012 har det inte funnits något generellt krav på att en avgift motsvarande förväntad kostnad ska tas ut för lånen eller att en reserv ska byggas upp för framtida kreditförluster. Hanteringen av studielånen har enligt budgetlagens övergångsbestämmelser anpassats till kreditmodellen fr.o.m. 2014. 5.2.1 Kreditportföljens sammansättning Statens utlåning till privatpersoner, företag, projekt och andra stater, det vill säga lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2013 till 213 miljarder kronor före nedskrivning för osäkra fordringar. Den dominerande posten är studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 197,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 93 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN har också beviljat hemutrustningslån till flyktingar på 1,4 miljarder kronor. Riksgäldskontorets utlåning på 13,6 miljarder kronor går till olika infrastrukturprojekt samt utlåning till Irland och Island. Övriga myndigheter har en utlåning som tillsammans uppgår till knappt 1 miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare med flera. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 5.2.2. Tabell 5.8 Statens utlåning med kreditrisk 2013-12-31 Miljoner kronor Utgifts-område Kreditmyndighet respektive låntagare/ändamål Utlånat belopp Ned- skrivning för osäkra fordringar Utlåning efter ned-skrivning för osäkra fordringar Utlånings-ram 15 CSN, studielån1 197 485 27 626 169 859 183 600 * CSN, hemutrustningslån 1 390 572 819 22 RGK, A-train AB (Arlandabanan) 1 000 88 912 1 000 22 RGK, Svedab 2 5 191 332 4 859 5 300 22 RGK, Swedavia 0 0 0 24 RGK, Svensk Exportkredit 0 100 000 22 RGK, SAS 0 385 5 RGK, Island 1 801 1 801 1 8013 5 RGK, Irland 5 321 5 321 5 3214 17,24 RGK, övriga 333 333 1 115 * Sida, biståndskrediter 88 6 82 Obegränsad * Sida, villkorslån 262 75 187 Obegränsad * Tillväxtverket, lokaliseringslån m.m. 93 74 19 * Energimyndigheten 377 59 318 * Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 55 17 38 * Kammarkollegiet, näringslån m.m. 0,1 0,0 0,1 Summa 213 396 28 848 184 547 Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till AP-fonden och Riksbanken med 8,6 miljoner kronor respektive 193 303 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk. Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas. * Anslagsfinansierad utlåning. 1 Det utlånade beloppet överstiger låneramen på grund av att även kapitaliserade räntor och äldre anslagsfinansierade studielån ingår i det utlånade beloppet. 2 Utlåningsram exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt är 5 300 miljoner kronor. 3 Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Island är detta belopp 205 miljoner euro. 4 Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Irland är detta belopp 600 miljoner euro. Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas inflyta. Kreditmyndigheterna har uppskattat de osäkra fordringarna till 29 miljarder kronor eller 14 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån står för 27,6 miljarder kronor eller 96 procent av de osäkra fordringarna. Under de senaste fem åren har utlåningen efter nedskrivning för osäkra fordringar ökat från 183 till som mest 192 miljarder kronor under 2011. I slutet av 2013 uppgick den till 185 miljarder kronor. Diagram 5.4 Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fodringar 2009-2013 Miljoner kronor I tabell 5.9 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning efter lånekategori. Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2013-12-31 Miljoner kronor Myndighet respektive lånekategori Utlånat belopp Nedskrivning för osäkra fordringar Utlåning efter nedskrivning för osäkra fordringar CSN1 Lånefordringar 134 985 11 854 123 130 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 63 894 16 343 47 550 Delsumma 198 878 28 198 170 681 RGK Lånefordringar 12 316 332 11 984 Utvecklingskapital/ Royalty 1 330 88 1 242 Delsumma 13 646 420 13 226 Summa 212 525 28 618 183 907 1 I CSN:s utlåning är oplacerade betalningar på 2,9 miljoner kronor medräknade vilket gör att beloppet i denna tabell är högre än motsvarande belopp för CSN i tabell 5.8. Däremot överensstämmer beloppet med posten Utlåning i balansräkningen (se not 29 till balansräkningen). 5.2.2 De olika lånen med kreditrisk Studielån Studielånen regleras främst i studiestödslagen (1999:1395) och i studiestödsförordningen (2000:655). Knappt 1,5 miljoner personer har studieskulder till CSN på tillsammans 197,5 miljarder kronor. CSN bedömer de osäkra fordringarna till 27,6 miljarder kronor vilket motsvarar 14 procent av det utlånade beloppet. CSN administrerar flera olika typer av lån vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier. - Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget. - Lån som beviljats från och med 1989 som finansieras genom upplåning i Riksgälds-kontoret. Den ränta som CSN betalar till Riksgäldskontoret belastar anslaget 1:3 Studiemedelsräntor m.m. under utgiftsområde 15 Studiestöd. Räntebetalningar från låntagarna till CSN redovisas mot inkomsttitel. CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. Avdraget på 30 procent från räntan kompenseras av att låntagarna inte medges avdrag för räntekostnader på studielån i sina självdeklarationer. Nettoeffekten på budgetsaldot som helhet blir därmed neutral. Om en låntagare inte betalar hela räntekostnaden läggs den obetalda räntan till kapital-skulden vid nästa årsskifte. Dessa kapitaliserade räntor har dock inte lånats upp hos Riksgäldskontoret. När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Medel tas från anslaget 1:3 Studiemedelsräntor m.m. Avskrivning av kapitaliserade räntor leder däremot inte till någon avräkning utan reducerar CSN:s myndighetskapital. Hemutrustningslån till flyktingar Sedan 1991 beviljar CSN lån till flyktingar för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 1,4 miljarder kronor varav 0,6 miljarder kronor betraktas som osäker fordran. Hemutrustningslånen finansierades fram till och med 2011 genom lån i Riksgäldskontoret men från och med 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:5 Hemutrustningslån under Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot inkomsttitel 2394 Övriga ränteinkomster. Lån till infrastrukturprojekt För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid årsskiftet var totalt 6,2 miljarder kronor utlånade till dessa projekt. Svedab Lånet till Svedab för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron var vid årsskiftet 5,2 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,3 miljarder kronor för framtida kreditförluster. A-Train AB Lånet till A-Train, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett villkorslån på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, på förhand bestämd, avkastning på sitt insatta kapital. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,1 miljarder kronor för framtida kreditförluster. Swedavia AB Den 1 april 2010 bolagiserades Luftfartsverkets flygplatsverksamhet och flyttades till det statliga bolaget Swedavia AB. Swedavia AB har omvandlat alla lån hos Riksgäldskontoret till lån på den öppna marknaden per den 31 mars 2013. Lån till exportfinansiering Exportfinansiering Riksdagen bemyndigade i december 2008 regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram för finansieringen av långfristiga krediter intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor i Riksgäldskontoret. SEK har inte utnyttjat låneramen under perioden 2009-2013. Den bidrog dock till att underlätta utlåningen till exportindustrin. Lån till flygindustrin Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB, tidigare Volvo Aero AB, för delfinansiering av utvecklingskostnaderna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer. Återbetalningarna är beroende av försäljningsintäkterna från projekten. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något nedskrivningsbehov i utlåningen. Lån till andra stater Riksdagen bemyndigade i början av 2009 regeringen att besluta om ett lån till Island. Det gav, tillsammans med lån från de övriga nordiska länderna, Island rätt att låna totalt 1,8 miljarder euro (ca 15,9 miljarder kronor). Lånet samordnas i ett finansiellt stödprogram från Internationella valutafonden (IMF) och hanteras från svensk sida av Riksgäldskontoret. Sveriges del av lånet uppgår till maximalt 495 miljoner euro. Efter att Island har utnyttjat hela ramen samt återbetalat delar av lånet uppgår nu lånet från Sverige till ca 1,8 miljarder kronor. Under 2012 fick Riksgäldskontoret, efter bemyndigande från riksdagen, i uppdrag av regeringen att ställa ut lån om maximalt 600 miljoner euro till Irland. Lånet är ett tillägg till de lån som IMF och EU ställt ut. Vid slutet av 2013 hade hela lånet om 5,3 miljarder kronor betalats ut till Irland. Låneram till SAS-koncernen Riksgälden handlägger den svenska statens del av ett villkorat lånelöfte till SAS AB. Lånelöftet gav SAS initialt rätt att låna upp till totalt 3,5 miljarder kronor förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Beloppet har reducerats successivt i samband med att SAS sålt tillgångar. Per den 31 december 2013 hade lånelöftet minskat till 1,8 miljarder kronor. Den svenska statens andel var då 385,2 miljoner kronor. SAS har hittills aldrig utnyttjat lånelöftet som skulle upphöra helt den 31 mars 2015. Den 4 mars 2014 avslutade SAS lånelöftet på egen begäran. Övriga lån med kreditrisk Övrig utlåning omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet samt länsstyrelserna. Totalt uppgår dessa lån till 874 miljoner kronor varav 231 miljoner kronor, motsvarande 26 procent av beloppet, bedöms som osäkra fordringar. Dessa lån finansieras via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed re-dan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel. Störst är Energimyndighetens utlåning på 377 miljoner kronor, vars osäkra fordringar bedöms till 59 miljoner kronor. 5.3 Stabilitetsfonden Riksdagen beslutade 2008 att anvisa medel till en stabilitetsfond i form av ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Syftet var att finansiera statens åtgärder för att stödja det finansiella systemet. Inledningsvis tillförde staten 15 miljarder kronor genom ett särskilt anslag. Stabilitetsfonden har därefter fyllts på genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig stabilitetsavgift. Utöver stabilitetsavgiften läggs också intäkter som bankgarantiavgifter, utdelningar och pengar för försäljningar in i fonden. Alla kostnader för stödåtgärder enligt lag (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut ska bäras av stabilitetsfonden. Eventuella återvinningar för genomförda åtgärder kommer att gå tillbaka till fonden. Avgifter och kostnader för garantiprogrammet till banker m.fl. påverkar resultatet för stabilitetsfonden men fondens resultat påverkas också av kapitaltillskott och andra statliga stödåtgärder till kreditinstitut. Målet är att stabilitetsfonden senast 2023 ska uppgå till motsvarande 2,5 procent av BNP. Enligt Riksgäldskontorets bedömning som görs i rapporten "Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet" (Riksgälden 2014:1) uppnås den målsatta nivån 2028. Fondens sammanlagda behållning var 49,6 miljarder kronor i slutet av 2013 inklusive fakturerade garantiavgifter för de tre första kvartalen 2013. Då inkluderas försäljningslikviden för de Nordeaaktier som tidigare ingick i fonden. Försäljningen genomfördes i två omgångar och inbringade 10 respektive 11 miljarder kronor till fonden. Aktierna fanns i fonden på grund av att staten 2009 deltog i Nordea AB:s nyemission genom kapitaltillskottsprogrammet. Deltagandet i nyemissionen finansierades med medel ur stabilitetsfonden och därför fördes likviden också tillbaka dit vid försäljning. Diagram 5.5 Stabilitetsfondens utveckling över tiden Miljarder kronor Källor: Konjunkturinstitutet , SCB och Riksgäldskontoret 5.4 Samlad analys av statens risker Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, göra en samlad riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj (dnr Fi2010/5311). Därmed ökar insynen i och kunskapen om riskerna i portföljen. Det skapar i sin tur bättre förutsättningar för en ändamålsenlig riskhantering och på marginalen lägre upplåningskostnader för staten. Uppdraget redovisas i en särskild rapport. Analysen omfattar dels den ordinarie portföljen (garantier och lån till framför allt företag och privatpersoner), dels statens åtaganden i den finansiella sektorn. Nedan följer de väsentligaste slutsatserna från den senaste rapporten "Statens garantier och utlåning - en riskanalys" som lämnades till regeringen den 14 mars 2014 (dnr Fi2014/999). 5.4.1 Kreditrisk - den ordinarie portföljen Riksgäldskontoret bedömer att risken för större samlade kreditförluster som beror på den ordinarie portföljens sammansättning är låg. Portföljen är överlag väl diversifierad och de fåtal koncentrationer som ändå finns bedöms inte utgöra någon betydande risk. Vad som framför allt skulle kunna leda till större samlade förluster i den ordinarie portföljen är allvarliga ekonomiska kriser med stor spridningseffekt. Denna systematiska risk är dock inte unik för statens garanti- och utlåningsverksamhet. Troligtvis skulle sådana scenarion innebära andra utgiftsökningar och inkomstbortfall med betydligt större påverkan på statens finansiella ställning. 5.4.2 Likviditetsrisk - den ordinarie portföljen Statens likviditetsförvaltning är anpassad till högre belopp och ett större behov av flexibilitet än vad som rimligen krävs med anledning av i dag utfärdade garantier och låneutfästelser. Potentiella fördyringar av statens upplåningskostnad är också isolerade till specifika utbetalningar, samtidigt som effekten skulle vara begränsad i tid. De likviditetsrisker som är förknippade med stora och snabba utbetalningar med hänsyn till åtagandena i den ordinarie portföljen bedöms därför vara små. 5.4.3 Åtaganden i den finansiella sektorn Den finansiella sektorn analyseras separat eftersom det på detta område är tydligt att staten har både explicita och implicita åtaganden att ta hänsyn till. Riksgäldskontoret bedömer att de underliggande belopp som i realiteten skulle kunna infrias utifrån statens explicita åtaganden är betydligt mindre än de utestående garantierna. Det beror på att allvarliga problem i stället behöver åtgärdas utifrån statens implicita åtagande att värna den finansiella stabiliteten. En viktig slutsats är därmed att riskanalysen gällande statens åtaganden i den finansiella sektorn bör ha sitt huvudsakliga fokus på de implicita åtgärder som staten vidtar om det råder, eller riskerar att inträffa, en krissituation. 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande avseende EU-medel under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet redogörs även för Europeiska revisionsrättens granskningar avseende kommissionens genomförande av budgeten 2012. Avsnitten 6.1-6.4 lämnas även till kommissionen och till revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för dels den svenska förvaltningsmodellen, dels en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten. I avsnitt 6.6 redovisas samtliga avgifter till och bidrag från EU samt medel som tas emot direkt från kommissionen av svenska myndigheter och inte redovisas mot inkomsttitlar och anslag på statens budget. 6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten. Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet av EU-program till förvaltningsmyndigheterna som är regeringens organ för att verkställa den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har sedan långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar. 6.1.1 Innehållet i regeringens intygande avseende EU-medel Regeringens intygande för 2013 avseende EU-medel omfattar de EU-medel som hänförs till den fleråriga budgetramen 2007-2013. Intygandet innehåller en årlig räkenskapssammanställning över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har använts. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och revisionsrätten. I intygandet bedömer regeringen huruvida EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaperna som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens granskning. Regeringens intygande baseras även på ramverket för intern styrning och kontroll. Genom ramverket ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran vilken möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande. Regeringens intygande syftar till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt medför intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. 6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag motverkas. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas. Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar: - myndighetsförordningen (2007:515), - internrevisionsförordningen (2006:1228), - förordningen (2007:603) om internstyrning och kontroll och - förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I myndighetsförordningen fastställs att myndighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom i instruktion föreskrivit att de ska inrätta internrevision och därmed omfattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken implementeras ändamålsenligt och följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll. Myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande samt att myndigheten ska upprätta delårsrapport. 6.2 Räkenskapssammanställning av EU-medel Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar en resultaträkning, en balansräkning samt en kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika typer av medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige erhåller i form av återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och strukturfonder. Sverige får också stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta dessa medel på kommissionen och andra institutioner inom EU och inte på medlemsstaten. Det är enbart de medel som Sverige erhåller och förvaltar gemensamt med kommissionen som omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en sund ekonomisk förvaltning av EU:s medel. De utbetalningar som gjorts under 2013 avser enbart budgetramen 2007-2013. För 2013 omfattar intygandet den svenska förvaltningen av jordbruksfonderna, strukturfonderna, fiskerifonden, integrationsfonden, flyktingfonden, återvändandefonden och gränsfonden. På de områden där det föreligger ett delat förvaltningsansvar mellan Sverige och kommissionen har totalt åtta myndigheter varit utsedda att förvalta medlen. Nedan redogörs för de olika fonderna. Jordbruksfonder Stödet till jordbruket har för budgetramen 2007-2013 bestått av två fonder - Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) har varit ansvarigt utbetalningsställe för båda fonderna och har därmed haft det yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett korrekt och effektivt sätt. Attesterande organ har varit Ekonomistyrningsverket (ESV). EGFJ har finansierat olika direktstöd till jordbrukare samt interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. EJFLU har finansierat insatser för att främja miljön och verkat för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Strukturfonder I budgetramen för 2007-2013 har det funnits två strukturfonder - Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Strukturfonderna har finansierat åtgärder i syfte att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan Europas regioner och invånare. I Sverige har ERUF varit uppdelad i åtta regionala program och fem territoriella program medan ESF har omfattats av ett nationellt program. För varje program har en förvaltande myndighet, en attesterande myndighet och en revisionsmyndighet utsetts. Den förvaltande myndigheten har haft ansvaret för att det operativa programmet förvaltats och genomförts på ett effektivt och korrekt sätt. Den förvaltande myndigheten har även betalat ut strukturfondsmedlen till de slutliga stödmottagarna. Den attesterande myndigheten har gjort en bedömning av om kostnaderna är stödberättigande och intygat till kommissionen att utgiftsdeklarationerna är korrekta. För ERUF har Tillväxtverket varit förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program samt ett territoriellt program. För fyra territoriella program har Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens respektive Jämtlands län varit förvaltande och attesterande myndigheter. För ESF har Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) varit förvaltande och attesterande myndighet. ESV har varit utsedd till att vara revisionsmyndighet för ESF och de ERUF-program som förvaltats i Sverige. Fiskerifonden Stödet till fiskerinäringen har för budgetramen 2007-2013 bestått av en fond - Europeiska fiskerifonden (EFF). Jordbruksverket har varit förvaltande och attesterande myndighet för fonden sedan 2011. ESV har varit utsedd till revisionsmyndighet. Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar För att ge finansiellt stöd till asyl- och migrationspolitiken i EU har ett ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar inrättats under budgetramen 2007-2013 vilket har omfattat fyra olika fonder - Europeiska flyktingfonden (2008-2013), Europeiska fonden för de yttre gränserna (2007-2013), Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (2007-2013) och Europeiska återvändandefonden (2008-2013). Fonderna har finansierat samarbetsprojekt för flyktingmottagning, gränskontroll, integration och återvändande. Migrationsverket har varit utsedd till ansvarig myndighet för att sköta de nationella insatser som fått stöd från flyktingfonden samt återvändandefonden i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning och principen om en sund ekonomisk förvaltning. Svenska ESF-rådet har varit utsedd till ansvarig myndighet för integrationsfonden och Rikspolisstyrelsen för gränsfonden. ESV har varit utsedd till att vara revisionsmyndighet för samtliga fonder inom ramprogrammet. 6.2.1 Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen Räkenskapssammanställningen består av en resultaträkning, en balansräkning samt en kassamässig redovisning av de flöden på statens budget som avser medel med delat förvaltningsansvar avseende budgetramen 2007-2013. Dessa medel bruttoredovisas på statens budget. Sammanställningen bygger på uppgifter som lämnats av de förvaltande myndigheterna. Uppgifterna har stämts av mot dessa myndigheters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna för dessa medel är därmed desamma som de som gäller för årsredovisningen för staten i övrigt när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna kan i fråga om dessa medel sammanfattas på följande sätt. I resultaträkningen redovisas kostnader och intäkter, dvs. medlen redovisas det år de är hänförliga till. Kostnaderna avser huvudsakligen transfereringar till olika stödberättigande ändamål, som periodiseras i den mån berörd myndighet bedömt dem tydligt hänförliga till en viss period. När denna period sammanfaller med betalningstidpunkten, eller om utgiften inte tydligt kan hänföras till en viss period, redovisas de vid utbetalningstillfället. En intäkt som bedöms som säker redovisas i samband med att den transferering som ska finansieras med medlen betalas ut. Annars redovisas den i den period då den bedöms som säker. På balansräkningens tillgångssida redovisas en fordran eller periodavgränsningspost i fråga om en intäkt för vilken betalning ännu inte har mottagits. För en mottagen betalning som avser en senare period eller som bedöms komma att behöva återbetalas, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida. Skillnaden mellan fordran eller skuld och periodavgränsningspost är vanligen att om anspråk på betalning ställts redovisas en fordran respektive skuld, annars redovisas en periodavgränsningspost. Utgifter på statens budget som finansieras från EU-budgeten avser i allt väsentligt transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalning sker. Undantag gäller för mindre belopp som avser förvaltningskostnader, vilka redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna på statens budget avser bidrag från EU. De redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalning sker. 6.2.2 Resultaträkning Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och dess användning. Tabell 6.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007-2013 Miljoner kronor 2013 2012 Intäkter av bidrag från EU -Jordbruksstöd 8 559 9 621 -Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 388 1 532 -Europeiska socialfonden 1 151 1 084 -Europeiska flykting- och återvändandefonden 142 187 -Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare 26 22 Summa intäkter av bidrag från EU m.m. 11 266 12 446 Verksamhetens kostnader -Kostnader för personal -112 -114 -Kostnader för lokaler -8 -13 -Övriga driftkostnader -88 -83 Summa verksamhetens kostnader -208 -210 Lämnade bidrag -Jordbruksstöd -8 381 -8 713 -Europeiska regionala utvecklingsfonden -1 329 -1 546 -Europeiska socialfonden -1 121 -1 051 -Europeiska flykting- och återvändandefonden -37 -62 -Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare -27 -22 Summa lämnade bidrag -10 895 -11 394 Summa kostnader -11 103 -11 604 Nettointäkt 163 842 Intäkter - återflöde från EU-budgeten De intäkter som redovisas 2013 avser till största delen medel från jordbruksfonderna för finansiering av gårdsstöd och landsbygdsutveckling. Jordbruksverket redovisar intäkter på 8 559 miljoner kronor. Cirka 70 procent avser gårdsstöd och resterande del avser främst landsbygdsutveckling. Intäkterna avseende jordbruksstöd har minskat med 1 062 miljoner kronor jämfört med 2012. Tillväxtverket och till en mindre del Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisar intäkter på 1 388 miljoner kronor från regionala utvecklingsfonden och Svenska ESF-rådet redovisar intäkter på 1 151 miljoner kronor från socialfonden respektive 26 miljoner kronor från integrationsfonden. Migrationsverket redovisar 142 miljoner kronor från flyktingfonden och återvändandefonden. Kostnader - användningen av de medel som erhållits från EU-budgeten Av Jordbruksverkets bidragskostnader utgörs huvuddelen av bidrag som finansieras med EU-medel. Av totalt 8 381 miljoner kronor utgör gårdsstöd 6 005 miljoner kronor och 2 308 miljoner kronor utgör medel från EJFLU. Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisar lämnade bidrag finansierade från regionala utvecklingsfonden med 1 329 miljoner kronor. Svenska ESF-rådets utbetalningar av bidrag finansierade från ESF uppgår till 1 121 miljoner kronor. Migrationsverket redovisar lämnade bidrag finansierade från flykting- respektive återvändandefonden med 37 miljoner kronor. Sammantaget har bidrag finansierade med EU-medel minskat med 500 miljoner kronor jämfört med 2012. 6.2.3 Balansräkning Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten. Tabell 6.2 Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007-2013 Miljoner kronor 2013-12-31 2012-12-31 Övriga fordringar 7 617 6 587 Upplupna intäkter 1 601 1 188 Summa tillgångar 9 218 7 775 Kapital 7 920 6 279 Upplupna kostnader 46 275 Oförbrukade bidrag 1 252 1 180 Förutbetalda intäkter 0 41 Summa kapital och skulder 9 218 7 775 Fordringar Fordringarna avser främst Jordbruksverkets fordringar på EGFJ för gårdsstöd utbetalat i slutet av 2013 med sammanlagt 5 955 miljoner kronor och fordran avseende landsbygdsstöd med 1 594 miljoner kronor. Upplupna intäkter redovisas av Svenska ESF-rådet med 792 miljoner kronor, av Tillväxtverket med 551 miljoner kronor, av Migrationsverket med 214 miljoner kronor och av Länsstyrelsen i Jämtlands län med 44 miljoner kronor. Skulder Skulderna avser främst oförbrukade bidrag i form av förskott från EJFLU på 1 180 miljoner kronor, förskott från flyktingfonden på 31 miljoner kronor och förskott från återvändandefonden på 41 miljoner kronor. 6.2.4 Redovisning på statens budget - kassamässig redovisning I tabell 6.3 redovisas årets utfall på anslag och inkomsttitlar avseende den fleråriga budgetramen 2007-2013. Tabell 6.3 Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramen 2007-2013 Tusental kronor UO/Anslag Utfall 2013 08 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 121 887 13 1:6 Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare 27 224 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 1 153 788 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 1 373 210 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 5 917 560 23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 88 078 23 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 70 624 23 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 385 360 Summa anslag 11 137 731 Inkomsttitlar 6111 Gårdsstöd 5 670 637 6113 Övriga interventioner 98 019 6115 Djurbidrag -84 6116 Offentlig lagring 8 366 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 73 554 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007-2013 1 603 091 6213 Bidrag från Europeiska fiskefonden 2007-2013 93 520 6313 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007-2013 1 291 714 6413 Bidrag från Europeiska socialfonden 2007-2013 867 588 6911 Övriga bidrag från EU 146 361 Summa inkomsttitlar 9 852 766 Saldo 1 284 965 Utgifter Utgifterna på anslag avser i första hand gårdsstöd samt åtgärder för landsbygdens miljö och struktur som redovisas av Jordbruksverket. Även utgifterna för intervention och exportbidrag och strukturstöd till fisket m.m. redovisas av Jordbruksverket. Bland övriga utgifter är det i första hand Tillväxtverket som redovisar stöd från ERUF. Svenska ESF-rådet redovisar stöd från ESF och integrationsfonden. Migrationsverket redovisar stöd från flyktingfonden och återvändandefonden. Inkomster Inkomsterna avser främst gårdsstöd och förskotterade medel från EJFLU som liksom övriga jordbruksstöd ovan redovisas av Jordbruksverket. Bidrag från ERUF redovisas av Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län. På inkomsttitel Övriga bidrag från EU redovisar Migrationsverket inkomster från flyktingfonden med 96 miljoner kronor och återvändandefonden 31 miljoner kronor. Svenska ESF-rådet redovisar inkomster på 18 miljoner kronor från integrationsfonden. 6.3 Bedömning av ansvariga myndigheter I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel har lämnat i sina årsredovisningar. I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program/fonder respektive myndigheters årsredovisningar. 6.3.1 Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll Nedan följer en sammanställning av ansvariga myndigheters intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som myndigheternas ledningar gör i respektive årsredovisning. Jordbruksfonderna I årsredovisningen för 2013 intygar Jordbruksverkets ledning, dvs. generaldirektören, att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande. Förutom att Jordbruksverket lämnar en bedömning och ett intygande enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag utfärdar direktören för utbetalningsstället vid myndigheten en särskild försäkran enligt rådets förordning (EG) nr 1290/05 för EGFJ och EJFLU. Försäkran ingår som en del i de räkenskaper som Jordbruksverket lämnar för räkenskapsåret (16 oktober 2012 till 15 oktober 2013) till kommissionen, och som därefter granskas av ESV. Av försäkran framgår att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och EJFLU har krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller EJFLU, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med gemenskapsreglerna. Strukturfonderna Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms vara betryggande. Fiskerifonden Generaldirektören för Jordbruksverket intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten bedöms vara betryggande. Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar Ansvariga myndighetsledningar vid Migrationsverket, Svenska ESF-rådet och Rikspolisstyrelsen intygar att respektive årsredovisning ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Migrationsverket och Svenska ESF-rådet bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna är betryggande. Rikspolisstyrelsen anger i sin årsredovisning att det finns vissa brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten. De angivna bristerna avser dock inte hantering av EU-medel. 6.3.2 Ekonomistyrningsverkets iakttagelser Regeringen har gett ESV i uppdrag att fungera som nationellt revisionsorgan för EU-medel i Sverige. ESV granskar de EU-program och fonder där ansvaret för den ekonomiska förvaltningen och genomförandet av kontroller är delat mellan svenska myndigheter och kommissionen. ESV lämnar för varje program/fond en årlig revisionsrapport och i anslutning till denna även ett revisionsutlåtande. I följande avsnitt redovisas de väsentligaste iakttagelserna från respektive program/fond. ESV:s bedömning grundar sig på genomfört revisionsarbete under granskningsperioden. Granskningsresultaten bedöms av kommissionen som acceptabla där fel i de underliggande transaktionerna understiger en gräns på två procent. Jordbruksfonderna ESV är attesterande organ för EGFJ och EJFLU och har lämnat ett utlåtande per fond om räkenskapernas tillförlitlighet. Utlåtandet omfattar även den interna kontrollens effektivitet. ESV anser att redovisningarna för EGFJ och EJFLU är rättvisande och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV bedömer för båda fonderna att de interna kontrollförfarandena fungerat tillfredsställande baserat på granskning av Jordbruksverkets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. Utan att det påverkar uttalandet påtalar dock ESV ett visst förhållande inom EJFLU. ESV har efter statistisk felutvärdering bedömt att den finansiella redovisningen för stödformerna företags- och projektstöd inom fonden EJFLU uppvisar fel med 2,42 procent. Regeringen följer noga Jordbruksverkets arbete för att minska felen hos berörda myndigheter i hanteringen avseende företags- och projektstöden. Med anledning av de brister som identifierats vid ESV:s granskning har en rad åtgärder vidtagits för att komma till rätta med dessa fel. Bland annat har en grupp tillsatts för att utreda möjligheten till förbättrad tillämpning av vissa kontroller, främst vad gäller offentlig upphandling, dubbel- och med-finansiering samt möjligheten att avgöra om kostnader är rimliga. Strukturfonderna ESV har genomfört system- och projektgranskning för att bedöma om förvaltnings- och kontrollsystemen under perioden har varit förenliga med bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 och med kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 för programmen inom strukturfonderna. ESV har för ESF och för samtliga program inom ERUF, med ett undantag, lämnat yttranden utan förbehåll. ESV bedömer därmed att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd av detta, ger rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Undantaget avser de regionala programmen inom ERUF som bara genomförs i Sverige där resultatet från systemrevisioner av en viss typ av projekt visar att förvaltnings- och kontrollsystemen inte är effektiva. Den estimerade felprocenten för fonden som helhet ligger dock under toleransnivån på två procent. Förvaltande myndigheter är Tillväxtverket, länsstyrelserna i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten samt Svenska ESF-rådet. Identifierade brister i förvaltnings- och kontrollsystem berör förvaltningen inom Tillväxtverket. Regeringen ser allvarligt på identifierade brister i förvaltnings- och kontrollsystemet och det är av största vikt att Tillväxtverket tar till sig ESV:s rekommendationer och vidtar nödvändiga åtgärder inför programperioden 2014-2020. Fiskerifonden ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemet för det operativa programmet inom EFF har varit förenligt med de tillämpliga bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 och i kommissionens förordning (EG) nr 498/2007 och har fungerat tillräckligt effektivt för att ge en rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta och, som följd av detta, ger en rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta med begränsningen att granskningen har visat på en felprocent i urvalet på 2,50 procent. ESV har inte identifierat några systemfel vid granskningen som föranleder någon särskild åtgärd från Jordbruksverket. Jordbruksverket arbetar för en ständig förbättring av hantering av ansökningar om utbetalningar, uppdatering av rutiner och system samt kompetenshöjning av både sina och länsstyrelsernas medarbetare med syfte att uppnå en effektivare handläggning med högre kvalitet. Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar För gränsfonden har ESV under 2013 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2010 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i beslut nr 574/2007/EG och kommissionens beslut 2008/456/EG. ESV bedömer att systemet fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV bedömer även att utgiftsredogörelserna på ett rättvisande sätt i allt väsentligt återger de utgifter som har betalats inom ramen för det årliga programmet och att ansökan om slutbetalning av gemenskapsbidraget till detta årliga program är giltig. För integrationsfonden har ESV under 2013 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2010 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i beslut nr 2007/435/EG och kommissionens beslut 2008/457/EG. ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta utom i följande avseenden: Förvaltnings- och kontrollsystemet har inte fungerat effektivt avseende ansvarig myndighets kontroller vid handläggning av stödmottagarnas rekvisitioner. ESV uppskattar att 4,45 procent av de sammanlagda rekvirerade stödberättigade utgifterna är felaktiga. Svenska ESF-rådet är ansvarig myndighet för integrationsfonden. Myndigheten har under 2013 fortsatt att vidta åtgärder för att förebygga felaktiga tillämpningar av regelverken, t.ex. genom revidering av mallar, rutiner, projekthandledning och allmänna villkor i syfte att ytterligare tydliggöra och förenkla för både stödmottagare och för ansvarig myndighet. Granskningsprogrammet för ekonomisk projektgranskning har också utvecklats för att ge ytterligare stöd vid granskning av upphandling och kostnadseffektivitet. För flyktingfonden har ESV under 2013 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för de årliga programmen 2009 och 2010 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i beslut 573/2007/EG och kommissionens beslut 2008/22/EG. ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta utom i följande avseenden: Förvaltnings- och kontrollsystemet har inte fungerat effektivt avseende ansvarig myndighets kontroller vid handläggning av stödmottagarnas rekvisitioner. För 2009 har ESV identifierat felaktigheter omfattande 41,7 procent av de sammanlagda rekvirerade stödberättigade utgifterna. För 2010 uppgick identifierade felaktigheter till 6,7 procent av utgifterna. Myndigheten har korrigerat rekvirerat belopp för samtliga identifierade felaktigheter båda åren. För återvändandefonden har ESV under 2013 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för de årliga programmen 2009 och 2010 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i beslut nr 575/2007/EG och kommissionens beslut 2008/458/EG. ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta utom i följande avseenden: Förvaltnings- och kontrollsystemet har inte fungerat effektivt avseende ansvarig myndighets kontroller vid handläggning av stödmottagarnas rekvisitioner. För 2009 har ESV identifierat felaktigheter för 27,2 procent av de sammanlagda rekvirerade stödberättigade utgifterna. För 2010 uppgick identifierade felaktigheter till 39 procent av utgifterna. Myndigheten har korrigerat rekvirerat belopp för samtliga identifierade felaktigheter båda åren. För flykting- och återvändandefonden har Migrationsverket i syfte att få lägre felprocent i återstående utgiftsdeklarationer ökat den interna informationen och kommunikationen inom fondförvaltningen. Vidare sker kontinuerligt riktade kompetensutvecklingsinsatser samt dialog med samarbetspartners, exempelvis ESV och kommissionen. Ytterligare insatser har genomförts och fortsätter att genomföras för att brister i hur projekten följer lagen (2007:1091) om offentlig upphandling ska kunna undvikas. 6.3.3 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Granskningen omfattar även myndighetsledningens bedömning av räkenskapernas tillförlitlighet samt bedömningen avseende den interna styrningen och kontrollen. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse. Samtliga ansvariga förvaltande myndigheter av EU-medel (Jordbruksverket, Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen samt Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län) erhöll för 2013 en standardutformad revisionsberättelse. Enligt Riksrevisionens uppfattning ger således aktuella myndigheters årsredovisningar en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av dess finansiella ställning per den 31 december 2013 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten. 6.4 Regeringens intygande avseende EU-medel Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, ESV:s revisionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll. Under året har ESV:s yttranden innehållit reservationer för vissa fonder. De myndigheter som förvaltar EU-medlen har dock rapporterat rättvisande räkenskaper och bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Riksrevisionen har inte gjort något uttalande med reservation eller avvikande mening vid sin granskning av de aktuella myndigheterna. Regeringen noterar att ansvariga myndigheter vidtar åtgärder för att säkerställa en korrekt hantering och rapportering av EU-medel. Myndigheterna gör även korrigeringar av felaktigt utbetalda belopp för de fonder där det finns sådana krav. Resultaten från ESV:s granskning behandlas för närvarande av kommissionen. Då felprocenten bedöms för hela programperioden mot kommissionens fastställda toleransnivå på två procent, är det möjligt att de identifierade bristerna inte längre är föremål för reservation efter programperiodens slut. Regeringen följer kommissionens behandling av resultaten noga, men bedömer att det hos ansvariga myndigheter finns tillräckliga rutiner för att kunna säkerställa en korrekt hantering av EU-medel. Regeringen lämnar följande intygande: Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. 6.5 Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet Revisionsrätten svarar för den externa revisionen av EU:s budget. I detta avsnitt redovisas revisionsrättens väsentligaste iakttagelser från årsrapporten om kommissionens genomförande av budgeten 2012. Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur EU:s medel uppbärs och används, och på så sätt bedöma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten granskar om samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund. Syftet med revisionsrättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Revisionsrättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller tar emot EU-medel. Detta innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner och organ, utan även medel som administreras på nationell, regional och lokal nivå. Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport som innehåller iakttagelser om EU:s budgetgenomförande. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet för året i fråga och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar under föregående budgetår, sektor för sektor, samt för institutionernas egna administration. Revisionsrättens årsrapport utgör underlag för ministerrådets ställningstagande till att rekommendera Europaparlamentet huruvida kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet lämnas även slutsatser angående de åtgärder som rådet anser att kommissionen bör vidta för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten identifierat. Årsrapporten utgör även underlag för Europaparlamentet som slutligen beslutar i frågan om kommissionens ansvarsfrihet. 6.5.1 Väsentliga iakttagelser budgetåret 2012 I det följande redovisas de viktigaste iakttagelserna i revisionsrättens årsrapport för 2012 som ligger till grund för ministerrådets rekommendation om ansvarsfrihet för kommissionen. Revisionsrätten lämnade i revisionsförklaringen ett uttalande utan reservation för räkenskaperna. För genomförandet av budgeten lämnade däremot revisionsrätten ett uttalande med reservation. Revisionsrättens granskning visade en felprocent på 4,8 procent för kommissionens genomförande av budgeten 2012. Detta var en ökning med nästan en procentenhet jämfört med 2011. Samtliga utgiftsområden utom Administration hade enligt revisionsrätten fel över den accepterade tvåprocentsgränsen. Utgiftsområdet med högst felprocent var Landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa, följt av Regionalpolitik, energi och transport. Förslaget som ministerrådet enades om i februari 2014 är att rekommendera Europaparlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 2012. Sverige röstade i likhet med förra året nej till rekommendationen vid omröstningen i frågan. Detta då revisionsrättens granskning visade större fel än året innan. Nederländerna och Storbritannien röstade också nej vid omröstningen. 6.5.2 Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige I årsrapporten för 2012 omnämns Sverige i kapitlet för verksamhetsområdet Landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa. Sverige har ingått i urvalet för granskning av fonden för landsbygdsutveckling. Revisionsrätten har konstaterat att det finns vissa brister i Sverige och bedömer systemen för övervakning och kontroll som delvis ändamålsenliga. Sverige har svarat kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av revisionsrättens iakttagelser. Det rör främst upprättande av rutiner för kontroller eller att förbättra befintliga rutiner. 6.5.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. 1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam EU-budgetpolitik och för att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. I den svenska politiken ingår även att prioritera frågor som berör uppföljning och kontroll. Kommissionen är enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ytterst ansvarig för budgetens genomförande. Medlemsstaterna har dock ett ansvar inför kommissionen och ska samarbeta med kommissionen i genomförandet av budgeten och för att upprätta effektiva kontrollsystem som säkerställer en sund ekonomisk förvaltning i medlemsstaten. Sverige fäster stor vikt vid revisionsrättens iakttagelser och att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder mot de brister som revisionsrätten har upptäckt. 6.6 Redovisning av samtliga EU-medel I detta avsnitt redovisas samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisas mot inkomsttitlar och anslag på statens budget. Utöver utfallet för 2013 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt. Redovisningen omfattar samtliga medel oavsett vilken flerårig budgetram medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över den direkta påverkan av EU-budgeten på statens budget. 6.6.1 Avgiften till EU:s budget EU-budgeten upprättas med stöd av EUF-fördraget. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgörs huvudsakligen av egna medel i form av tull- och sockeravgifter (traditionella egna medel) samt avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställs på basis av regelverket i rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om system för gemenskapernas egna medel (egna medelsbeslutet). Tullavgiften består av handelstullar som tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller EU-budgeten. Medlemsländerna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader. Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken tas en särskild produktionsavgift för socker ut. Dessa inkomster tillfaller EU-budgeten, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifter. Den tredje delen av avgiften, den s.k. mervärdesskattebaserade avgiften, beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats mervärdesskattebas. Med mervärdesskattebas avses värdet på den samlade konsumtionen av varor och tjänster under ett år. För att uppnå likabehandling justeras den nationella mervärdesskattebasen så att en harmoniserad mervärdesskattebas uppnås. Den fjärde delen av avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Avgiftens storlek beräknas som landets andel av EU:s BNI multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcks av de övriga egna medlen. Storleken på BNI-avgiften utgör en restpost och fastställs för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter balanserar. Ett antal länder har dock medgetts särskilda nedsättningar av sina avgifter som i sin tur finansieras av övriga EU-länder. Nedsättningarna syftar till att korrigera orimliga nettobördor, dvs. för att kompensera de länder som relativt sett får lite tillbaka från EU-budgetens utgiftssida jämfört med storleken på deras avgifter. 6.6.2 Redovisningen i statens budget I statens budget bruttoredovisas det återflöde av medel med delat förvaltningsansvar som administreras av svenska myndigheter. Bruttoredovisning innebär att betalningar från kommissionen redovisas mot inkomsttitel medan de bidragsutbetalningar som myndigheterna gör redovisas mot anslag på statens budget. Redovisningen i dessa delar är kassamässig. Betalningar från kommissionen redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas på anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. År 2013 ökade Sveriges betalningar till EU med 5 960 miljoner kronor jämfört med 2012. Ökningen beror på en högre beslutad årsbudget i EU för 2013 och av omfattande ändringsbudgetar för EU:s budget. Under 2012 beslutades sent om två ändringsbudgetar på unionsnivå på totalt 1 008 miljoner kronor som rekvirerades av kommissionen under 2013 och därmed belastade 2013 års anslag. Betalningarna från EU minskade med 484 miljoner kronor. De medel som Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruks- och strukturfonder. I tabell 6.4 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statens budget under perioden 2009-2013. Uppgifterna i tabellen ger inte en helt fullständig bild av effekterna på statens budget av EU-medlemskapet. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag, måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter föranledda av den medfinansiering som staten ofta står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Medfinansieringen är en förutsättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från många av fonderna i EU-budgeten, bl.a. strukturfonderna och EJFLU. Undantaget är EGFJ som finansieras helt genom EU-budgeten bortsett från de valutakursdifferenser och finansiella korrigeringar som kan uppstå. Utgifter hänförliga till medlemskapet förekommer även under relevanta Tabell 6.4 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) Miljoner kronor Miljoner kronor 2009 2010 2011 2012 2013 Förändring 2012/2013 Tullavgift 3 803 4 103 4 399 4 004 3 820 -184 Sockeravgifter 472 52 24 46 -7 -53 Avgift till tillfällig omstrukturering av EU:s sockersektor 136 Momsbaserad avgift -4 305 1 444 1 564 1 643 1 714 71 BNI-baserad avgift 18 741 24 323 24 312 25 461 31 478 6 017 Storbritannienavgift 481 349 297 298 407 109 Summa betalningar till EU1 19 192 30 407 30 596 31 452 37 412 5 960 Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGJF) 9 0 -20 -1 0 1 Europeiska garantifonden för jordbruket (EGJF) 8 075 7 345 6 170 5 896 5 850 -46 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 1 106 2 884 2 521 2 564 1 603 -961 Fonden för fiskets utveckling (FFU) 70 102 50 2 94 92 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 1 315 872 1 842 1 003 1 292 289 Europeiska socialfonden (ESF) 358 1 151 1 191 -1 842 843 Bidrag till transeuropeiska nätverk 470 391 419 212 393 181 Övriga bidrag från EU 279 232 155 107 192 85 Summa bidrag m.m.2 11 682 12 977 12 328 9 782 10 266 484 Nettoflöde från statens budget till EU 7 510 17 430 18 268 21 670 27 146 5 476 1 Redovisat mot anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. 2 Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m. myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa. Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick 2013 till drygt 11,1 miljarder kronor (tabell 6.5). Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive EU-fond inom EU-budgeten. År 2013 uppgick inkomsterna från EU budgeten till knappt 10,3 miljarder kronor (tabell 6.4). Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar skiljer sig alltså utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med knappt 0,9 miljarder kronor. Periodiseringseffekterna uppkommer eftersom EU-budgeten generellt sett ersätter utbetalningar av stöd i efterhand. För strukturfonderna och EJFLU förskotteras dock viss del av det belopp för programperioden som varje medlemsland tilldelats. Statens budget står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på ersättning från EU-budgeten görs i euro enligt gällande regler för valutaomräkning. Kommissionen gör därefter sina utbetalningar i euro. Tabell 6.5 Anslag finansierade med EU-medel Tusental kronor UO/Anslag Anslagsnamn Utfall 2013 Utfall 2012 Förändring 08 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 121 887 45 188 76 699 13 1:6 Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare 27 224 22 530 4 694 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 1 153 788 1 083 622 70 166 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 1 373 210 1 546 078 -172 868 23 1:10 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 5 917 560 5 922 181 -4 621 23 1:11 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 88 078 175 478 -87 400 23 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 70 624 37 333 33 291 23 1:18 2012 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EU-budgeten 0 6 500 -6 500 23 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 385 360 2 659 386 -274 026 Summa 11 137 731 11 498 296 -360 565 6.6.3 Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet (se avsnitt 3.5 not 4). Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag (se avsnitt 3.5 not 3). Intäkt av bidrag redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader i resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget. Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning som inte redovisas brutto på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2013 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot ca 1,9 miljarder kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart redovisas som intäkter av bidrag i resultaträkningen och som därmed inte framgår av redovisningen på statens budget. Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 5 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 8 7 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 14 15 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 16 15 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 18 19 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 20 21 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 24 25 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 26 27 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 28 29 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 30 29 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 32 33 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 38 37 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 40 39 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 40 41 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 50 51 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 52 53 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 56 55 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 58 57 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 58 59 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 60 59 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 60 61 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 62 63 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 64 65 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 66 65 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 66 67 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 68 67 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 68 67 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 68 69 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 70 69 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 72 71 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 72 73 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 74 73 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 74 75 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 76 75 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 76 77 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 78 77 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 80 79 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 80 81 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 82 83 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 84 83 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 86 85 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 86 87 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 88 87 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 88 89 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 90 89 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 90 91 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 94 93 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 94 95 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 96 95 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 96 97 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 100 101 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 102 101 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 104 103 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 104 105 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 106 105 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 106 107 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 108 107 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 108 109 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 110 109 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 112 111 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 112 113 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 116 115 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 116 117 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 118 117 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 118 119 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 120 121 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 122 121 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 122 123 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 124 123 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 124 125 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 126 125 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 127 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 128 127 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 128 129 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 134 135 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 136 137 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 138 139 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 142 141 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 144 145 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 200 201 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 208 207 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 208 209 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 222 221 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 224 225 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 228 229 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 232 233 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 234 235 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 236 235 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 248 247 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 250 251 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 262 261 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 263 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 264 3 Skr. 2013/14:101 Skr. 2013/14:101 2 3