Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2013/14:132 Några sjömansfrågor Prop. 2013/14:132 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 februari 2014 Fredrik Reinfeldt Catharina Elmsäter-Svärd (Näringsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I denna proposition lämnas förslag till bestämmelser om rätt att få ut uppgifter ur sjömansregistret och om direktåtkomst ur samma register. Det föreslås också en bestämmelse om åldersgräns för att få ansöka om det läkarintyg som krävs för att få tjänstgöra ombord på fartyg. Författningsändringarna krävs för att genomföra bestämmelser dels i direktivet 2012/35/EU om ändring av direktiv 2008/106/EG om minimikrav för utbildning för sjöfolk, dels i den internationella sjöfartsorganisationens konvention om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning från 1978 (STCW-konventionen). Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 3 juli 2014. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om ändring i mönstringslagen (1983:929) 4 2.2 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 6 3 Ärendet och dess beredning 7 4 Bakgrund 7 4.1 Direktivet 2008/106/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk, ändrat genom direktiv 2012/35/EU 7 4.2 STCW-konventionen 8 5 Hantering av uppgifter i sjömansregistret 9 5.1 Rätt att få ut uppgifter ur sjömansregistret 9 5.2 Direktåtkomst till sjömansregistret 14 6 Ålderskrav vid ansökan om läkarintyg 18 7 Ikraftträdande 20 8 Kostnader och konsekvenser 21 8.1 Det allmänna 21 8.2 Den enskilde 21 8.3 Företagen 22 9 Författningskommentar 23 9.1 Förslaget till lag om ändring i mönstringslagen (1983:929) 23 9.2 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 23 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/35/EU 25 Bilaga 2 STCW-konventionen, utdrag 53 Bilaga 3 Promemorians lagförslag 56 Bilaga 4 Remissinstanserna 59 Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag 60 Bilaga 6 Lagrådets yttrande 63 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 2014. 64 Rättsdatablad 65 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i mönstringslagen (1983:929), 2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i mönstringslagen (1983:929) Härigenom föreskrivs i fråga om mönstringslagen (1983:929) dels att 18 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 23 a och 23 b §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 § Sjömän skall genomgå regelbundna läkarundersökningar. Efter en undersökning skall läkaren utfärda ett särskilt intyg. Sjömän ska genomgå regelbundna läkarundersökningar. Efter en undersökning ska läkaren utfärda ett särskilt intyg (läkarintyg). Läkarintyg för sjömän som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/106/EG av den 19 november 2008 om minimikrav på utbildning av sjöfolk (omarbetning), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/35/EU, får endast utfärdas till den som har ansökt om ett sådant intyg efter det att han eller hon fyllt 16 år. För sjömän på fartyg som uteslutande används i inre fart får läkarundersökningen begränsas till syn- och hörselförmåga. 23 a § Rätt att få uppgifter ur sjömansregistret om statusen på behörighetsbevis, intyg om erkännande, dispenser och certifikat har på begäran 1. en medlemsstat i EU eller en stat som har tillträtt den internationella sjöfartsorganisationens konvention om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning från 1978 (STCW-konventionen) när det gäller uppgifter som den staten behöver för att fullgöra sitt uppdrag enligt direktiv 2008/106/EG eller STCW-konventionen, 2. ett fartygs ägare eller redare när det gäller uppgifter för att kontrollera utbildningen eller behörigheten hos sjömän som är anställda av ägaren eller redaren eller som någon av dem avser att anställa, 3. fackliga organisationer, 4. utbildningsanordnare, 5. bemanningsföretag, och 6. Kustbevakningen och Sjöfartsverket. 23 b § Transportstyrelsen får medge direktåtkomst till den som har rätt att få uppgifter enligt 23 a § för sådana uppgifter som avses i den paragrafen. Denna lag träder i kraft den 3 juli 2014. 2.2 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att 22 kap. 3 a § samt rubriken närmast före 22 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 22 kap. Sekretessbrytande bestämmelse Sekretessbrytande bestämmelser 3 a § Sekretessen enligt 1 § första stycket 2 hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i 23 a § 2-5 mönstringslagen (1983:929). Sekretessen enligt 1 § andra stycket hindrar inte att uppgift i form av fotografisk bild av den enskilde lämnas till ett auktoriserat delgivningsföretag. Denna lag träder i kraft den 3 juli 2014. 3 Ärendet och dess beredning Inom Näringsdepartementet utarbetades hösten 2013 en promemoria med förslag till de lagändringar som krävs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/35/EU av den 21 november 2012 om ändring av direktiv 2008/106/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk. Promemorian innehåller även förslag till lagändringar som krävs för att genomföra vissa delar av Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) konvention av år 1978 om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning, den s.k. STCW-konventionen. Direktiv 2012/35/EU finns som bilaga 1 till propositionen och ett utdrag ur relevanta delar av konventionen finns som bilaga 2. Promemorians lagförslag finns som bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns som bilaga 4. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N2013/5017/RS). Lagrådet Regeringen beslutade den 6 februari 2014 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådet lämnade förslaget utan erinran. I förhållande till lagrådsremissen har några redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. 4 Bakgrund 4.1 Direktivet 2008/106/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk, ändrat genom direktiv 2012/35/EU Direktivets syfte och huvudsakliga innehåll Direktivet 2008/106/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk innehåller som titeln indikerar framför allt minimikrav på utbildning för sjöfolk. Kraven bygger på de internationella normer som finns i Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) konvention av år 1978 om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning, den s.k. STCW-konventionen. Större revideringar i konventionen skedde år 1995 och 2010. Den sistnämnda revideringen medförde att det år 2012 antogs ändringar i direktivet genom direktiv 2012/35/EU. I denna proposition avser en hänvisning till direktivet eller dess artiklar den nya lydelsen enligt 2012 års direktiv. Direktivet innebär dessutom att sjöfolk, efter utbildning, ska få ett behörighetsbevis, certifikat eller annat intyg som bevis för att utbildningskraven har uppnåtts och personen därmed har rätt att tjänstgöra ombord på fartyg. Direktivet innehåller också bestämmelser om att dessa olika dokument ska erkännas ömsesidigt av medlemsstaterna så att sjöfolk kan utöva sitt yrke utan att behöva göra om eller komplettera sin utbildning eller ansöka om nya dokument, t.ex. vid byte av tjänst till ett fartyg registrerat i en annan medlemsstat. Direktivet innehåller slutligen också bestämmelser om hälsokrav, om kommunikation ombord och om vilotid för vakthavande personal. 2012 års direktiv ska vara genomfört senast den 3 juli 2014. Det svenska genomförandet hittills Direktivet och de flesta av bestämmelserna i 2012 års direktiv är redan genomförda i svensk rätt. Sverige är sedan många år part till STCW-konventionen och godkände också den senaste revideringen av konventionen. Vid det godkännandet gjordes vissa ändringar i lagen (1998:958) om vilotid för sjömän för att genomföra ändringar i konventionen på detta område (jfr prop. 2010/11:117). Det har också gjorts ändringar i såväl förordning som myndighetsföreskrifter med anledning av revideringen av konventionen. Eftersom direktivet och 2012 års direktiv i sak inte avviker från konventionen är behovet av genomförandeåtgärder begränsat. Det pågår dock för närvarande inom såväl Näringsdepartementet som Transportstyrelsen ett analysarbete för att utröna om 2012 års direktiv föranleder författningsändringar utöver de förslag som redovisas i denna proposition, och i så fall vilka ändringar det rör sig om. Det kan inte uteslutas att det kommer att behöva göras ändringar i såväl förordning som Transportstyrelsens föreskrifter. 4.2 STCW-konventionen Sverige är sedan länge part till STCW-konventionen och har genomfört de bestämmelser i konventionen som har ansetts nödvändiga. Transportstyrelsen har i det analysarbete som har pågått sedan antagandet av de omfattande ändringarna i konventionen år 2010 upptäckt att vissa bestämmelser i konventionen kräver viss ytterligare författningsreglering. I detta sammanhang gäller det skyldigheten för konventionsparterna att möjliggöra s.k. direktåtkomst till uppgifter ur sjömansregistret enligt regel A-I/2.7 i konventionen. Det ska för övrigt nämnas att konventionen har tillträtts av ca 160 stater, däribland samtliga EU-stater. 5 Hantering av uppgifter i sjömansregistret 5.1 Rätt att få ut uppgifter ur sjömansregistret Regeringens förslag: Följande subjekt ska på begäran ha rätt att ur sjömansregistret få uppgifter om statusen på behörighetsbevis, intyg om erkännande, dispenser och certifikat: 1. en medlemsstat i EU eller en stat som har tillträtt STCW-konventionen när det gäller uppgifter som den staten behöver för att fullgöra sitt uppdrag enligt direktiv 2008/106/EG eller STCW-konventionen, 2. ett fartygs ägare eller redare när det gäller uppgifter för att kontrollera utbildningen eller behörigheten hos sjömän, som är anställda av ägaren eller redaren eller som någon av dem avser att anställa, 3. fackliga organisationer, 4. utbildningsanordnare, 5. bemanningsföretag, och 6. Kustbevakningen och Sjöfartsverket. Det ska införas en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som anger att den sekretess för uppgifter i sjömansregistret som finns enligt nuvarande regler inte hindrar att det finns en rätt att få ut uppgifter enligt här föreslagna bestämmelser. Promemorians förslag: I promemorian omfattas inte fackliga organisationer, utbildningsanordnare, bemanningsföretag, Kustbevakningen eller Sjöfartsverket av den sekretessbrytande bestämmelsen. Enligt promemorians förslag omfattas inte certifikat av den sekretessbrytande bestämmelsen. Remissinstanserna: Stockholms universitet (Institutet för sjö- och annan transporträtt) ifrågasätter om fartygets ägare ska omfattas av den sekretessbrytande bestämmelsen. Stockholms universitet anser vidare att rätten att få ut uppgifter även bör omfatta den som på annat sätt än genom att vara redare tar ansvar för fartygets bemanning. SEKO anser att även fackliga organisationer ska ha rätt att få ut dessa uppgifter genom direktåtkomst. Datainspektionen påpekar att föreslagna bestämmelser om överföring av personuppgifter till tredjeland även måste uppfylla kraven i dataskyddsdirektivet (95/46/EG). Skälen för regeringens förslag Direktivet Enligt artikel 5.12 a i direktivet ska varje medlemsstat åta sig att föra register över alla de behörighetsbevis, certifikat om yrkeskunnande och intyg om erkännande för befälhavare och befäl samt, i förekommande fall, manskap, som har utfärdats, upphört att gälla, förnyats, upphävts, återkallats eller rapporterats försvunna eller förstörda samt över utfärdade dispenser. Enligt punkten b i samma artikel ska varje medlemsstat åta sig att tillhandahålla information om statusen på behörighetsbevis, intyg om erkännande och dispenser till - andra medlemsstater, - andra parter i STCW-konventionen, och - företag som begär bekräftelse på äktheten och giltigheten hos dessa dokument som har tillställts till dem av sjöfolk som anhåller om erkännande eller om anställning på fartyg. STCW-konventionen Bestämmelserna i direktivet om sjömansregistret och rätt att få ut uppgifter om sjömännens kvalifikationer härrör från STCW-konventionen. I regel I/2.14-15 i konventionen finns motsvarande regler om skyldigheten att föra ett register och att lämna ut uppgifter ur registret. Det svenska sjömansregistret Kravet enligt direktivet och konventionen att föra ett register är uppfyllt genom 22 § mönstringslagen (1983:929) enligt vilken bestämmelse Transportstyrelsen med hjälp av automatisk databehandling ska föra ett register över sjömän och handelsfartyg där sjömän tjänstgör (sjömansregistret). Enligt 23 § samma lag ska sjömansregistret innehålla uppgifter om de enskilda sjömännens identitet och kvalifikationer samt om fartygen. Enligt sistnämnda bestämmelse ska sjömannens tidigare och pågående tjänstgöring på fartyg kunna utläsas av registret, liksom kontroll av fartygets bemanning ska kunna göras med hjälp av uppgifterna i sjömansregistret. I sjömansregistret registreras således bl.a. sådana uppgifter som krävs enligt artikel 5.12 a i direktivet. Någon ytterligare eller ändrad reglering av de svenska bestämmelserna i detta avseende behövs inte. När det gäller bestämmelserna i artikel 5.12 b om rätt att få uppgifter ur registret är frågan om det behöver införas bestämmelser för att tillgodose detta. Är någon sekretessbestämmelse tillämplig på uppgifter i sjömansregistret? 22 kapitlet i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, reglerar sekretess till skydd för enskild vid folkbokföring, delgivning, m.m. Enligt 1 § första stycket 2 gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att avsikten med bestämmelsen var att kunna hemlighålla uppgifter ur sjömansregistret i de fall man befarar att sjömannen eller någon anhörig till denna riskerar att utsättas för t.ex. personförföljelse, något som hade framförts kunna ske t.ex. vid utrikespolitiska krissituationer (prop. 1993/94:165 s. 40-41). Med utformningen av bestämmelsen kan man enligt förarbetena både skydda uppgifter som är av särskilt ömtålig art, t.ex. uppgifter om adresser för personer som har erhållit s.k. sekretessmarkering inom folkbokföringen, men även uppgifter som normalt är harmlösa om det behövs på grund av speciella omständigheter (a. prop. s. 41-42). Sjömansregistret innehåller t.ex. uppgifter om sjömännens identitet (deras personnummer) och adressuppgifter för sjömännen. Registret innehåller således sådana uppgifter som avses i 22 kap. 1 § första stycket 2 OSL. Frågan är om skaderekvisitet i sekretessbestämmelsen kan innebära att uppgifter, som enligt direktivet ska vara tillgängliga, vägras lämnas ut. Sekretessbestämmelsen skyddar uppgifter om enskilds personliga förhållanden. De uppgifter som enligt direktivet ska registreras och också lämnas ut omfattar statusen på sjömännens olika behörighetsbevis och intyg, dvs. huruvida behörighetsbeviset etc. är giltigt eller om det t.ex. är återkallat. Även om det enligt direktivet inte finns någon rätt att få veta av vilken anledning behörighetsbeviset etc. är återkallat, kan en uppgift om att en sjömans behörighetsbevis är återkallat i sig anses som en uppgift om sjömannens personliga förhållanden. Det är således inte uteslutet att sekretessbestämmelsen kan komma att tillämpas på de uppgifter som enligt direktivet ska vara möjliga att få ut. När det är fråga om utländska myndigheter som vill ta del av uppgifterna kan det konstateras att svenska myndigheter enligt svensk lag inte har någon skyldighet att lämna ut uppgifter till utländska myndigheter oavsett om uppgifterna omfattas av sekretess eller inte, såvida inte en sådan skyldighet är särskild föreskriven (bet. 1982/83:KU12 s. 36). För det fall sekretess gäller följer av 8 kap. 3 § OSL att en sådan uppgift inte får lämnas ut till en utländsk myndighet om inte utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning eller under vissa andra i paragrafen angivna förutsättningar. Någon annan bestämmelse i OSL torde inte kunna bli tillämplig på uppgifter ur sjömansregistret. Direktivets krav på tillträde till uppgifter ur sjömansregistret kräver viss reglering Det är inte uteslutet att uppgifter som enligt direktivet ska lämnas ut kan komma att sekretessbeläggas med stöd av 22 kap. 1 § första stycket 2 OSL. Det har vidare konstaterats att någon rätt för utländska myndigheter att få ut uppgifter ur registret inte finns. För att garantera rätten enligt direktivet och konventionen att få ut uppgifter om sjömännen ur sjömansregistret bör det därför införas en sekretessbrytande bestämmelse om rätt till tillträde till uppgifter ur sjömansregistret för de subjekt som direktivet kräver ska ha sådan rätt. När det gäller rätten för utländska myndigheter att få ut uppgifter ska den sekretessbrytande bestämmelsen finnas i lag eller förordning. När det gäller sekretessbrytande bestämmelser till förmån till enskilda, dvs. fartygs ägare eller redare, krävs enligt 8 kap. 1 § OSL att den sekretessbrytande bestämmelsen finns i OSL eller i lag eller förordning som OSL hänvisar till. Eftersom sjömansregistret regleras i mönstringslagen är det mest lämpligt att en sekretessbrytande bestämmelse också placeras i anslutning till den lagens bestämmelser om sjömansregistret. En sådan lösning kräver således enligt 8 kap. 1 § OSL att det i OSL förs in en hänvisning till den sekretessbrytande bestämmelsen i mönstringslagen. Vilka mottagare ska omfattas av den sekretessbrytande bestämmelsen? I promemorian föreslås att personuppgifter ur sjömansregistret ska lämnas till en viss krets mottagare, nämligen EU-medlemsstater, parter till STCW-konventionen samt fartygs ägare och redare. Ingen remissinstans har någon synpunkt på detta. I promemorian lämnas även förslag till en bestämmelse om direktåtkomst till personuppgifter i sjömansregistret. Den föreslagna bestämmelsen i promemorian om direktåtkomst innehåller inte någon begränsning av mottagarkretsen, utan det uttalas i promemorian att det skulle lämnas till den registerförande myndigheten att avgöra vilka mottagare som skulle kunna få direktåtkomst. Eftersom direktåtkomst inte kan omfatta fler uppgifter och ges till andra mottagare än vad den sekretessbrytande bestämmelsen omfattar bör kretsen av berättigade mottagare i den föreslagna sekretessbrytande bestämmelsen utvidgas så att kretsen omfattar även de kategorier mottagare som var avsedda att kunna få direktåtkomst, dvs. utbildningsanordnare samt Kustbevakningen och Sjöfartsverket. Dessutom bör SEKO:s önskemål att fackliga organisationer ska omfattas, liksom Stockholms universitets åsikt att bemanningsföretag ska omfattas, tillgodoses eftersom även dessa kategorier kan ha behov av uppgifterna. Transportstyrelsen godtog detta under hand vid beredningen av lagrådsremissen. Den sekretessbrytande bestämmelsen bör således, utöver de subjekt som anges i promemorian, omfatta även ovan nämnda mottagare. De föreslagna bestämmelserna innebär sammanfattningsvis att även om sekretess för uppgifter ur sjömansregistret skulle råda enligt nämnda bestämmelse i 22 kap. 1 § första stycket OSL har de ovan nämnda mottagarna rätt att få ut uppgifterna. Vilka uppgifter ska vara möjliga att få ut? Enligt direktivet och konventionen ska det vara möjligt att få ut uppgifter om statusen på behörighetsbevis, intyg om erkännande och dispenser. Av promemorian framgår att när det gäller vilka uppgifter som ska kunna lämnas ut genom direktåtkomst bör utöver dessa dokument även vad som i svensk rätt kallas certifikat kunna omfattas. Ett certifikat är ett dokument som visar att sjömannen är behörig att inneha en viss funktion, t.ex. sjukvårdare eller radiooperatör. Även om dessa certifikat inte omfattas av konventionens krav på direktåtkomst är behovet av att kunna kontrollera även dessa certifikats äkthet minst lika stort som när det gäller t.ex. behörighetsbevisen. Det förekommer nämligen mer förfalskningar av certifikat över dessa specialutbildningar än förfalskningar av behörighetsbevis. Mot denna bakgrund bör således även uppgifter från certifikat omfattas av den sekretessbrytande bestämmelsen och därmed kunna omfattas av direktåtkomsten. Transportstyrelsen godtog detta under hand vid beredningen av lagrådsremissen. Något om ägar- och redarbegreppen Enligt direktivet ska bl.a. företag ha rätt att få ut uppgifterna. Enligt definitionen i artikel 1.26 i direktivet avses med företag fartygets ägare eller någon annan organisation eller person, såsom redaren eller den som hyr fartyget utan besättning, som har övertagit fartygsägarens ansvar för fartygets drift och som därvid gått med på att överta de skyldigheter och det ansvar som åligger företaget genom detta direktiv. I promemorian föreslås att bl.a. ägare och redare ska ha rätt att få ut uppgifterna. Stockholms universitet ställer frågan om översättningen och tolkningen av direktivet och konventionen i detta hänseende är korrekt och ifrågasätter om ägaren ska omfattas. Stockholms universitet menar att det engelska ordet owner i direktivet och konventionen i praktiken motsvarar det svenska redarbegreppet och att det svenska begreppet ägare snarare avser den registrerade ägaren. Någon definition av begreppet owner finns inte i vare sig STCW-konventionen eller direktivet. Regeringen ser inte heller någon anledning att ifrågasätta den tolkning av direktivet som Stockholms universitet gör. Regeringen har emellertid redan konstaterat att direktivet och konventionen inte hindrar att uppgifter lämnas ut till andra subjekt än de som omnämns i direktivet och konventionen. I avsaknad av närmare uppgifter om begreppet owner/ägare i direktivet och konventionen kan det inte heller uteslutas att även ägaren kan ha ett berättigat behov av att få ut de uppgifter som är aktuella här. Det bör också nämnas att enligt 3 kap. 16 § fartygssäkerhetslagen (2003:364), förkortad FSL, tillkommer uppgiften att anställa dem som ingår i säkerhetsbesättningen och tillhör däcks- eller maskinpersonalen såväl redare som ägare. En ägare som anställer besättning skulle i och för sig möjligen i stället anses som redare, men denna fråga kan inte avgöras enbart på denna grund utan är beroende av fler faktorer (jfr även prop. 2000/01:139 s. 137). Mot denna bakgrund anser regeringen att det ändå bör finnas en möjlighet för en ägare endast i denna egenskap att få ut uppgifterna. Något ska också sägas om begreppet redare. Ordet redare återfinns i mönstringslagen men saknar definition. Någon vägledning för hur begreppet ska tolkas finns inte i lagens förarbeten. Någon definition finns inte heller i annan lagstiftning. Det kan dock noteras att enligt 1 kap. 2 § andra stycket FSL och 1 kap. 6 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg ska vad som sägs i de lagarna om redare gälla även den som i redarens ställe utövar ett avgörande inflytande över fartygets drift. Detta utökade redarbegrepp utnyttjas i praktiken även vid tillämpningen av mönstringslagen. Redarbegreppet som det tillämpas enligt mönstringslagen kan därför anses omfatta vad som i direktivet avses med företag. I den föreslagna lagändringen är det därmed tillräckligt att ange att ett fartygs ägare eller redare ska ha rätt att få ut uppgifterna. Överföring av personuppgifter till tredjeland Det finns enligt direktivet och STCW-konventionen en rätt för medlemsstat i EU och stat som har tillträtt konventionen att få uppgifter om statusen på behörighetsbevis, intyg om erkännande och dispenser. Det förutsätts således att personuppgifter förs över till tredjeland. Enligt 33 § personuppgiftslagen (1998:204), förkortad PUL, är det förbjudet att föra över personuppgifter till ett tredjeland, om inte det landet har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifterna. I 34 § PUL finns vissa undantag från detta förbud. Vidare finns i 35 § PUL ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att genom föreskrifter eller i enskilda fall besluta om undantag från förbudet. Av 2 § PUL följer att om det i en annan lag eller i en förordning finns bestämmelser som avviker från PUL, ska de bestämmelserna gälla. Den bedömningen görs att den i detta avsnitt föreslagna bestämmelsen om att bl.a. alla parter till STCW-konventionen ska ha rätt att få ut vissa uppgifter ur sjömansregistret utgör en sådan reglering som i enlighet med 2 § PUL ersätter de bestämmelser i PUL som reglerar möjligheten att överföra personuppgifter till tredje land. Med anledning av Datainspektionens påpekande bedömer regeringen vidare att den föreslagna regleringen inte strider mot EU:s dataskyddsdirektiv. 5.2 Direktåtkomst till sjömansregistret Regeringens förslag: Samma krets av mottagare som har rätt att få ut uppgifter ur sjömansregistret enligt förslagen i denna proposition ska få medges direktåtkomst till dessa uppgifter. Promemorians förslag: Promemorian innehåller ingen begränsning av vilken krets av mottagare som ska kunna medges direktåtkomst. Förslaget i promemorian innehåller krav på att sökanden har ett visst syfte för att kunna få ut uppgifterna. Remissinstanserna: Datainspektionen anser att förslaget är otydligt när det gäller för vilka syften direktåtkomst får medges. Det bör enligt Datainspektionen också regleras vilka uppgifter åtkomsten får avse samt vilka mottagare som får medges åtkomst. Transportstyrelsen uppger att den tekniska lösning för direktåtkomst som myndigheten har tagit fram inte möjliggör någon kontroll av syftet hos den som hämtar uppgifter från registret. Förslaget kan därför förhindra den tekniska lösning som myndigheten tagit fram. Transportstyrelsen föreslår därför att det föreslagna kravet på syfte tas bort. SEKO anser att det ska göras tydligt att även fackliga organisationer ska omfattas av möjligheten till direktåtkomst. Skälen för regeringens förslag Enligt regel A-I/2.7 i STCW-konventionen ska det finnas s.k. kontrollerad elektronisk åtkomst till sjömansregistret för parter till konventionen och företag för att kontrollera - namnet på sjömän samt numret, datumet för utfärdandet och giltighetstiden för dessas behörighetsbevis, erkännanden eller dispenser, - den kapacitet som sjömannen har rätt att arbeta i, och - vilka funktioner som sjömannen i övrigt får inneha. I praktiken är detta samma uppgifter som registerföraren är skyldig att lämna ut enligt direktivet, jfr avsnitt 4.1. Kravet på kontrollerad åtkomst i konventionen har av Transportstyrelsen och en rad sjöfartsadministrationer i andra länder tolkats som s.k. direktåtkomst till respektive stats motsvarande sjömansregister, dvs. en möjlighet att (med eller utan kod, inloggning etc.) få automatiserad tillgång till uppgifter i registret. Direktåtkomst innebär inte att användaren kan bearbeta uppgifterna eller på annat sätt påverka uppgifterna i registret. En direktåtkomst kan dock ge användaren en möjlighet att hämta hem informationen till sitt eget system och bearbeta den där. Sjömansregistret och BUMS Sjömansregistret med det innehåll som krävs enligt direktivet och konventionen är inte avgränsat utan ingår i ett större administrativt system hos Transportstyrelsen, Transportstyrelsens system för Behörigheter, Utbildningar och Mönstring av sjömän (BUMS) där en stor mängd uppgifter om sjömännen finns. Utöver de uppgifter som ska finnas i enligt direktivet och konventionen finns i BUMS även uppgifter om t.ex. sjömännens utbildningar samt vilka fartyg de har tjänstgjort på och hur länge. Systemet är redan tillgängligt för sjömännen som kan logga in via en applikation på Transportstyrelsens webbplats och komma åt uppgifter om sig själva. Systemet tillåter i princip vilka sammansättningar av uppgifterna som helst. Transportstyrelsen förslag till system för direktåtkomst till uppgifter När det gäller uppgifter för den direktåtkomst som krävs enligt konventionen redogörs i promemorian för det förslag till webbgränssnitt som Transportstyrelsen har tagit fram enligt vilket användaren, för att över huvud taget kunna komma åt uppgifterna, måste ha tillgång till dels sjömannens födelsedatum, dels numret på det dokument som ska kontrolleras. Efter sökning på dessa uppgifter är avsikten att sökanden enbart ska få en bekräftelse att namnet, födelsedatumet och numret på dokumentet stämmer, samt datum för utfärdande, giltighetstid, vilken befattning eller funktion som dokumentet medger och eventuella begränsningar samt vem som har utfärdat dokumentet. Om det i systemet inte finns någon person som matchar uppgifterna, får användaren en uppgift om detta faktum. Fullständigt personnummer är således inte något krav för att kunna söka, och kommer inte heller att framgå av bekräftelsen. Några adressuppgifter kommer inte att visas. Det förslag som Transportstyrelsen har tagit fram innebär således att några känsliga uppgifter inte kommer att kunna erhållas vid direktåtkomsten. För att underlätta kontrollerna och minimera arbetet för myndigheten innebär den lösning till direktåtkomst som Transportstyrelsen tagit fram att någon inloggning inte ska krävas. Vem som helst som har tillgång till födelsedatum och nummer på det dokument som ska kontrolleras kan således få ut nämnda uppgifter. Förslag till författningsreglering av direktåtkomsten För att tillgodose konventionskravet bör det införas en möjlighet för Transportstyrelsen att medge direktåtkomst till uppgifter ur sjömansregistret om sjömäns namn och status på sjömannens olika dokument om behörigheter m.m. Det kan också nämnas att enligt 8.1 i direktivet 2008/106/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk ska medlemsstaterna införa och tillämpa lämpliga bestämmelser för att förhindra bedrägerier och annan olaglig verksamhet som inbegriper certifieringsförfarandet eller de certifikat som utfärdas och erkänts av deras behöriga myndigheter. Ett system för direktåtkomst i syfte att kontrollera äktheten av sjömännens dokument är en åtgärd som kan medverka till att detta krav uppfylls. Den tekniska lösning för direktåtkomsten som Transportstyrelsen önskar och har utarbetat innebär att någon inloggning inte ska behövas, utan det ska räcka med att känna till ovan nämnda uppgifter. Ett sådant öppet system motiveras enligt Transportstyrelsen av att de sökbegränsningar som systemet innebär och den ytterst begränsade information som användare får ut som svar på sin sökning tillgodoser de krav som finns på hantering av personuppgifter. I promemorian föreslås inte någon reglering av vilken krets subjekt som ska kunna få direktåtkomst, utan det lämnas oreglerat. Däremot anges som exempel på subjekt som utöver de som anges i direktivet och konventionen kan behöva ha direktåtkomst utbildningsanordnare och myndigheter, t.ex. Kustbevakningen och Sjöfartsverket. Promemorians förslag innebär vidare att direktåtkomst ska få medges för samma syften som gäller för att få ut uppgifter ur sjömansregistret, dvs. för att se att uppgifterna som en sjöman åberopar är korrekta, t.ex. i ett anställningsförfarande eller om sjömannen vänder sig till en sjöfartsadministration i ett annat land för att få sin behörighet erkänd. Det föreslås slutligen i promemorian inte någon begränsning av vilka uppgifter som ska omfattas. Datainspektionen har invändningar mot förslaget och anser dels att det är oklart för vilka syften som direktåtkomst ska få medges, dels att det bör anges vilka mottagare eller kategorier av mottagare som ska få ges direktåtkomst, dels att det bör anges vilka uppgifter som ska omfattas av direktåtkomsten. Datainspektionen efterlyser en reglering av detta i lag eller förordning. Transportstyrelsen anser å sin sida att den av myndigheten önskade tekniska lösningen inte medger någon kontroll av sökandens syfte eftersom några inloggningsuppgifter inte ska krävas. Transportstyrelsen uppger att kraven på sekretess och personuppgiftshantering är tillgodosedda genom systemets uppbyggnad. Eftersom direktåtkomst innebär att den som är personuppgiftsansvarig för registret eller databasen inte har någon kontroll över vilka uppgifter som mottagaren vid ett visst söktillfälle tar del av är det viktigt att möjligheten till sådan åtkomst begränsas så långt det är möjligt och praktiskt i det enskilda fallet. Konventionen och direktivet anger också vilka mottagare som ska ha rätt till direktåtkomst, vilka uppgifter som ska avses och för vilka syften. Frågan är således om det finns skäl att reglera mottagare, uppgifter och syfte. Mottagare Regeringen kan konstatera att ett det system som Transportstyrelsen har tagit fram innebär att den krets av mottagare som kan medges direktåtkomst är helt obegränsad. Vem som helst som har tillgång till rätt sökuppgifter kan få ut personuppgifter ur systemet. I avsnitt 5.1 har det dock föreslagits en begränsning av den krets mottagare som ska ha rätt att få ut uppgifter ur registret. Detta gäller oavsett om uppgifterna lämnas ut vid en manuell hantering eller vid direktåtkomst. Det har i avsnitt 5.1 konstaterats att det inte är uteslutet att den aktuella sekretessbestämmelsen kan komma att tillämpas på de uppgifter som enligt direktivet ska vara möjliga att få ut. Uppgifter som är sekretessbelagda och som inte får lämnas ut till andra mottagare än de som omfattas av den föreslagna sekretessbrytande bestämmelsen, kan således komma att lämnas ut eftersom den i promemorian föreslagna bestämmelsen om direktåtkomst inte innehåller någon motsvarande begränsning av mottagarna. Direktåtkomsten kan därför i förevarande fall inte omfatta en vidare krets mottagare än som över huvud taget har rätt att få ut uppgifter, och inte heller omfatta fler uppgifter än som kan utlämnas till dessa. Direktåtkomst bör således endast kunna medges till samma krets mottagare som omfattas av den sekretessbrytande bestämmelsen, dvs. en medlemsstat i EU eller en stat som har tillträtt STCW-konventionen, ett fartygs ägare eller redare, fackliga organisationer, utbildningsanordnare, bemanningsföretag, Kustbevakningen och Sjöfartsverket. Därmed tillgodoses även SEKO:s önskemål. Vilka uppgifter ska omfattas? I konventionen anges att direktåtkomst ska gälla behörighetsbevis, erkännanden eller dispenser. I avsnitt 5.1 föreslås att dessa kategorier av dokument samt vad som i svensk rätt kallas certifikat ska kunna lämnas ut. Samma kategori av dokument bör kunna lämnas ut genom direktåtkomst. Detta kan anges genom att direktåtkomst får medges för de uppgifter som omfattas av den i avsnitt 5.1 föreslagna sekretessbrytande bestämmelsen. Syfte I konventionen anges för vilka syften som uppgifterna ska lämnas ut genom direktåtkomst. Konventionen hindrar dock inte att uppgifter lämnas ut för andra syften, eller för den delen för inga syften alls. Med hänsyn till den begränsning i sökfunktionen som Transportstyrelsen har föreslagit, och den ytterst begränsade mängd uppgifter som är avsedd att lämnas ut vid direktåtkomsten, anser regeringen att det saknas anledning att dessutom kräva att sökanden ska ha vissa syften med sin sökning. Enligt förslagen i denna proposition är dessutom kretsen av mottagare begränsad till sådana som typiskt sett får anses ha godtagbara skäl för att få ut uppgifter ur registret. Uppgifterna är inte heller sådana känsliga personuppgifter som avses i personuppgiftslagen. Regeringen anser därför att det inte bör krävas något särskilt syfte för att få ut uppgifterna genom direktåtkomst. Sökbegränsningar Ur integritetssynpunkt är det vid direktåtkomst viktigt att begränsa antalet sökmöjligheter så att enbart det avsedda syftet med direktåtkomsten tillgodoses och inte t.ex. oönskade sammansättningar av uppgifter kan uppstå. Den lösning till sökfunktion som Transportstyrelsen har tagit fram innebär också en mycket begränsad sökmöjlighet eftersom sökanden måste ha tillgång till både födelsedatumet på den person, vars dokument ska kontrolleras, och det korrekta numret på dokumentet. Detta innebär att i princip endast personer som redan har tillgång till de uppgifter som finns i registret kan göra en sökning. Det är förvisso möjligt att ta reda på en persons födelsedatum och gissa sig fram eller på obehörig väg få tillgång till ett korrekt dokumentnummer. Det är dock svårt att tänka sig i vilken situation ett sådant beteende skulle fylla någon funktion för den krets som föreslås kunna få direktåtkomst. Detta mot bakgrund av att den enda information som kommer att erhållas är huruvida dokumentet är giltigt samt vissa formella uppgifter om vem som utfärdat dokumentet och hur länge det är giltigt. Datainspektionen ser också positivt på det gränssnitt som Transportstyrelsen tagit fram. Inspektionen anser dock att de föreslagna sökbegränsningarna bör regleras. Regeringen instämmer i att det kan vara lämpligt att i förordning meddela föreskrifter om de tillåtna sökbegreppen och avser att bereda denna fråga vidare. Övrigt Datainspektionen uppger slutligen att det av promemorian inte framgår hur direktåtkomsten till sjömansregistret tekniskt och säkerhetsmässigt är tänkt att fungera. I promemorian finns förvisso en övergripande redogörelse för den applikation för direktåtkomsten som Transportstyrelsen har tagit fram och för vilka uppgifter som krävs för att kunna söka samt vilka uppgifter som erhålls som svar på sökningen. Transportstyrelsen har också i sitt remissvar uppgett att det står vem som helst fritt att söka i registret utan särskilt lösenord eller inloggning. Regeringen har tagit del av en försöksversion av applikationen för direktåtkomsten genom s.k. skärmdumpar på söksidan respektive bekräftelsesidan. Någon anledning att ytterligare utreda eller redovisa den tekniska lösningen finns inte. Transportstyrelsen kommer dessutom att behöva ändra utformningen av systemet med anledning av regeringens förslag ovan om att begränsa kretsen mottagare. Regeringen avser att fortsatt följa Transportstyrelsens arbete med detta. 6 Ålderskrav vid ansökan om läkarintyg Regeringens förslag: Läkarintyg för sjömän som omfattas av direktivet om minimikrav på utbildning av sjöfolk ska endast få utfärdas till den som har ansökt om ett sådant intyg efter det att han eller hon fyllt 16 år. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Datainspektionen har vissa frågor om hanteringen av läkarintyget. Stockholms universitet (Institutet för sjö- och annan transporträtt) ifrågasätter om inte en annan tolkning av direktivet bör göras, vilket leder till att ålderskravet ska knytas till utfärdandet av certifikatet. I övrigt har ingen remissinstans någon synpunkt på förslaget. Skälen för regeringens förslag: Artikel 11 i direktivet innehåller bestämmelser om hälsokrav för sjöfolk. Enligt punkten 3 i artikeln ska sjöfolk som har behörighetsbevis eller certifikat också ha ett giltigt läkarintyg. Av intresse här är bestämmelsen i punkten 4 a där det anges att den som ansöker om läkarintyg ska ha fyllt 16 år. Samma krav finns i regel I/9.4.1 i STCW-konventionen. Motsvarande krav finns inte i svensk rätt. Det bör därför införas en bestämmelse i svensk rätt för att uppfylla direktivets och konventionens krav. Med anledning av vad Stockholms universitet anför finns dock anledning att ta ställning till om det är tidpunkten för ansökan om ett läkarintyg eller tidpunkten för utfärdandet av läkarintyget som är relevant. Det finns därför som Stockholms universitet uppger skäl att titta även på den engelska lydelsen av direktivet och konventionen. Den engelska lydelsen av artikel 11.4 a är att "Candidates for medical certification shall be not less than 16 years of age---" STCW-konventionens motsvarande bestämmelse, regel I/9.4.1, har i princip samma engelska ordalydelse. Stockholms universitet anser att det går att göra en sådan tolkning som görs i promemorian, men anser att en mer naturlig tolkning är att ansökan kan lämnas före 16 års ålder och att kravet i stället avser tiden då certifikatet utfärdas. Stockholms universitet hänvisar också till att en sådan tolkning hänger bättre samman med bestämmelser i direktivet och konventionen som reglerar giltighetstiden för läkarintyg. Regeringen är medveten om att den tolkning av direktiv- och konventionskravet som görs i promemorian kan ifrågasättas och även förstås på ett sådant sätt som Stockholms universitet föreslår. Det kan tyckas som om det vore rimligare att relatera ålderskravet till tidpunkten för utfärdandet av läkarintyget och inte till ansökningstidpunkten. Regeringen anser dock inte att den engelska lydelsen av direktivet eller konventionen ger tillräckligt stöd för en sådan tolkning. Även den engelska lydelsen indikerar enligt regeringens mening att det är sökandens ålder som är relevant, inte tidpunkten för utfärdandet. Det är också möjligt att det är ansökningstidpunkten som är avsedd. Ett skäl skulle kunna vara att det är först vid den åldern som en person kan anses vara tillräckligt gammal för att fatta ett välgrundat beslut om att ansöka om ett läkarintyg med de följder det kan ha. Eftersom det inte av vare sig direktivet eller konventionen framgår vad skälen är till denna bestämmelse anser regeringen att det inte finns tillräckliga skäl att frångå en relativt klar ordalydelse av bestämmelsen i direktivet och konventionen, även i deras engelska lydelse. Inte heller kan en jämförelse med övriga regler i direktivet eller konventionen ge tillräckligt stöd för en annan lösning. Regeringen anser således att förslaget bör utformas på samma sätt som i promemorian. Det bör nämnas att det inte skulle uppstå någon större skillnad i praktiken om i stället kravet sätts till tidpunkten för utfärdandet av läkarintyget. Oavsett vilken tolkning som görs kan läkarintyget inte utfärdas förrän sökanden har fyllt 16 år. Varken konventionen eller direktivet ställer heller något krav på hur ansökan ska göras eller vad den ska innehålla. Något formaliserat förfarande för att få ett läkarintyg är inte heller infört i Sverige. Förfarandet i Sverige går i praktiken till så att sjömannen kontaktar en läkare med en begäran om en läkarundersökning i syfte att få ett läkarintyg. I normalfallet utfärdas läkarintyget direkt efter avslutad läkarundersökning, oftast samma dag. En ansökan om läkarintyg torde därför kunna anses göras i samband med läkarundersökningen eller senast när den är avslutad. Frågan är därmed var en sådan bestämmelse bör föras in. Bestämmelser om läkarundersökningar och läkarintyg finns i mönstringslagen (1983:929) och i föreskrifter meddelade med stöd av den lagen. Enligt 18 § första stycket mönstringslagen ska sjömän genomgå regelbundna läkarundersökningar. Efter en undersökning ska läkaren enligt samma lagrum utfärda ett särskilt intyg. I 19 § mönstringslagen finns bestämmelser om läkarintygets giltighetstid. Enligt 21 § mönstringslagen meddelar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer närmare föreskrifter om läkarundersökning av sjömän och om läkarintyg. Det är tveksamt om det är möjligt att hänföra ett ålderskrav för att få ansöka om läkarintyg till en sådan "närmare föreskrift" som avses i 21 § mönstringslagen. Det är i alla fall inte helt entydigt att bestämmelser om ålderskrav vid ansökan är möjliga att delegera med stöd av 21 § mönstringslagen. En möjlig lösning skulle kunna vara att införa ett tydligt bemyndigande så att regeringen eller myndighet får tillräckligt stöd för att meddela föreskrifter om ålderskrav vid ansökan om läkarintyg. Ett krav på viss ålder för att ansöka får dock anses vara av sådan grundläggande natur att det är mer lämpligt att införa bestämmelsen på lagnivå. Detta kan lämpligen göras genom att kravet förs in i 18 § mönstringslagen. Datainspektionen uppger att det inte framgår av promemorian hur läkarintygen kommer att behandlas, till exempel om läkarintyget kommer att skickas till de subjekt som medges direktåtkomst till sjömansregistret och i sådana fall hur en sådan överföring kommer att ske. Regeringen vill därför lämna följande information. Läkarintyget registreras sedan lång tid i det befintliga sjömansregistret. Någon annorlunda hantering av intyget till följd av förslaget kommer således inte att krävas eller uppstå. Intyget - eller uppgifter i dessa - kommer inte heller att omfattas av den föreslagna direktåtkomsten. Endast uppgifter om statusen på de olika dokument som rör sjömännens behörigheter och kompetenser kommer att omfattas av direktåtkomst, jfr avsnitt 5.2. Den föreslagna regleringen om ålderskrav för sökanden kommer således inte att påverka hur ett utlämnande av uppgifter ur läkarintyget sker. 7 Ikraftträdande Regeringens förslag: De föreslagna författningsändringarna ska träda i kraft den 3 juli 2014. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har någon synpunkt. Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 2 i 2012 års direktiv ska medlemsstaterna sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet före den 4 juli 2014. STCW-konventionen har trätt i kraft och Sverige är redan i dag skyldigt att genomföra konventionens krav. I promemorian föreslås att författningsändringarna ska träda i kraft den 3 juli 2014. Ingen remissinstans haft någon synpunkt på det i promemorian föreslagna ikraftträdandet. Det saknas därför anledning att sätta författningsändringarna i kraft något annat datum. Några övergångsregler behövs inte. 8 Kostnader och konsekvenser Samtliga förslag i denna proposition avser genomförande av bestämmelser i dels direktivet 2008/106/EG i lydelsen enligt direktiv 2012/35/EU, dels STCW-konventionen. Några alternativ till författningsreglering finns inte. 8.1 Det allmänna Förslagen har inga konsekvenser för statsbudgeten. Förslagen påverkar inte heller jämställdheten och har inte någon påverkan på miljön. Transportstyrelsen Förslaget i avsnitt 5.1 innebär en skyldighet för Transportstyrelsen att alltid lämna ut vissa uppgifter ur Sjömansregistret till andra länder som är anslutna till STCW-konventionen, och till vissa andra kategorier enskilda som begär bekräftelse på uppgifter som en sjöman lämnar inför en anställning. I praktiken innebär detta åliggande dock inte något nytt eftersom Transportstyrelsen redan tidigare har lämnat ut dessa uppgifter, såväl på papper som elektroniskt via e-post. Snarare innebär det en lättnad eftersom någon sekretessprövning inte längre behöver göras för den krets kategorier mottagare som omfattas. De konsekvenser för Transportstyrelsen som förslaget innebär bör således vara enbart positiva. Förslaget om direktåtkomst i avsnitt 5.2 bör innebära en viss lättnad av det administrativa arbetet hos Transportstyrelsen eftersom förslaget innebär att bl.a. andra länder och rederier kan få tillgång till registret och där själva göra de sökningar de behöver för att kontrollera sjömännens utbildning och behörigheter. 8.2 Den enskilde Förslaget i avsnitt 6 innebär krav på minst 16 års ålder för att få ansöka om läkarintyg. Eftersom ingen sjöman får tjänstgöra på fartyg före 16 års ålder bör förslaget dock få mycket små konsekvenser. I praktiken torde förslaget innebära att möjligheten att tjänstgöra på fartyg förskjuts framåt med den tid det tar att göra en läkarundersökning och förfarandet för att administrera utfärdandet av läkarintyget eftersom det inte längre är möjligt att ansöka om läkarintyget så att det är utfärdat till den dag personen fyller 16 år. Förslaget påverkar dock en synnerligen marginell andel av den totala mängden sjömän. 8.3 Företagen Förslagen i denna proposition är nästan uteslutande bestämmelser som reglerar förfarandet hos Transportstyrelsen. Några betungande regler för företagen föreslås inte. Tvärtom bör t.ex. rederiernas och bemanningsföretagens hantering av sjömännens intyg m.m. kunna underlättas genom framför allt förslaget om direktåtkomst till uppgifter ur sjömansregistret (avsnitt 5.2). De behöver då inte vända sig med en formell begäran till Transportstyrelsen varje gång en uppgift behöver kontrolleras inför t.ex. en anställning av en sjöman, utan rederiet etc. kan då själv gå in i registret och få ut nödvändig information. 9 Författningskommentar 9.1 Förslaget till lag om ändring i mönstringslagen (1983:929) 18 § I första stycket har en förklaring införts så att det framgår att det särskilda intyget är det läkarintyg som det i andra stycket och även andra paragrafer talas om. Andra stycket är nytt och genomför artikel 11.4 b) i direktiv 2008/106/EG i lydelsen enligt direktiv 2012/35 samt regel I/9.4.1 i STCW-konventionen. Övervägandena finns i avsnitt 6. 23 a § Paragrafen är ny och genomför artikel 5.12 b i direktiv 2008/106/EG i lydelsen enligt direktiv 2012/35/EU samt regel I/2.15 i STCW-konventionen. Bestämmelsen innebär att oavsett om sekretess skulle råda vid en prövning enligt 22 kap. 1 § första stycket 2 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska uppgifter om statusen på behörighetsbevis, intyg om erkännande och dispenser lämnas ut på begäran. Av förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal framgår vad som avses med dessa olika dokument. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. 23 b § Paragrafen är ny och genomför regel A-I/2.7 i STCW-konventionen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Ikraftträdande Den nya bestämmelsen i 18 § andra stycket om ålderskrav vid ansökan om läkarintyg blir gällande även på ansökningar som har gjorts före ikraftträdandet. Av redogörelsen i avsnitt 6 framgår att tiden mellan ansökan och utfärdande normalt är eller kan anses vara mycket kort, ofta nästan sammanfallande i tiden. 9.2 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 22 kap. 3 a § I paragrafen regleras när sekretess enligt 1 § första stycket 2 och andra stycket i vissa fall inte hindrar att uppgift lämnas till enskild. Ändringen innebär att paragrafen delas upp i två stycken och att ett nytt första stycke införs. Enligt 1 § första stycket 2 gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret. Bestämmelsen i det nya stycket innebär att sekretessen enligt 1 § första stycket 2 inte hindrar att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i 23 a § 2-5 mönstringslagen (1983:929). I 23 a § mönstringslagen införs en sådan sekretessbrytande bestämmelse som innebär att uppgifter om statusen på behörighetsbevis, intyg om erkännande och dispenser ska lämnas ut på begäran, se också avsnitt 9.1 för kommentaren till den paragrafen. 23 a § mönstringslagen innehåller bestämmelser om utlämnande av uppgifter till såväl enskilda som det allmänna samt utländska allmänna subjekt. Bestämmelser om sekretess i förhållande till dessa allmänna mottagare finns i 8 kap. 3 § och 10 kap. 28 § denna lag. Det tidigare första stycket har förts över i oförändrad form och med oförändrat innehåll till ett andra stycke. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/35/EU STCW-konventionen, utdrag Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i mönstringslagen (1983:929) Härigenom föreskrivs i fråga om mönstringslagen (1983:929) dels att 18 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 23 a och b §§, med följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 § Sjömän skall genomgå regelbundna läkarundersökningar. Efter en undersökning skall läkaren utfärda ett särskilt intyg. Sjömän ska genomgå regelbundna läkarundersökningar. Efter en undersökning ska läkaren utfärda ett särskilt intyg (läkarintyg). Läkarintyg för sjöfolk som omfattas av direktiv 2008/106/EG om minimikrav på utbildning av sjöfolk, senast ändrat genom direktiv 2012/35/EU, får endast utfärdas till den som har ansökt om ett sådant intyg efter att han eller hon fyllt 16 år. För sjömän på fartyg som uteslutande används i inre fart får läkarundersökningen begränsas till syn- och hörselförmåga. 23 a § Rätt att få uppgifter ur sjömansregistret om statusen på behörighetsbevis, intyg om erkännande och dispenser har på begäran 1. medlemsstat i EU och stat som har tillträtt den internationella sjöfartsorganisationens konvention om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning från 1978 (STCW-konventionen) när det gäller uppgifter som den andra staten behöver för att fullgöra sitt uppdrag enligt direktiv 2008/106/EG eller STCW-konventionen, samt 2. ett fartygs ägare eller redare när det gäller uppgifter för att kontrollera utbildningen eller behörigheten hos sjömän, som är anställda av ägaren eller redaren eller som dessa avser att anställa. 23 b § För de syften som avses i 23 a § får Transportstyrelsen medge direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i sjömansregistret. Denna lag träder i kraft den 3 juli 2014. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att 22 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 a § Sekretessen enligt 1 § första stycket 2 hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i mönstringslagen (1983:929). Sekretessen enligt 1 § andra stycket hindrar inte att uppgift i form av fotografisk bild av den enskilde lämnas till ett auktoriserat delgivningsföretag. Denna lag träder i kraft den 3 juli 2014. Remissinstanserna Efter remiss har yttranden lämnats av Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Linköping, Datainspektionen, Stockholms universitet (Institutet för Sjörätt och annan transporträtt), Kustbevakningen, Socialstyrelsen, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, SEKO, Sjöbefälsföreningen och Sveriges redareförening. Regelrådet har fått tillfälle men avstått från att yttra sig. SWEREF Skärgårdsredarna har fått tillfälle men inte kommit in med något yttrande. Lagrådsremissens lagförslag Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om ändring i mönstringslagen (1983:929) Härigenom föreskrivs i fråga om mönstringslagen (1983:929) dels att 18 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 23 a och 23 b §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 § Sjömän skall genomgå regelbundna läkarundersökningar. Efter en undersökning skall läkaren utfärda ett särskilt intyg. Sjömän ska genomgå regelbundna läkarundersökningar. Efter en undersökning ska läkaren utfärda ett särskilt intyg (läkarintyg). Läkarintyg för sjömän som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/106/EG av den 19 november 2008 om minimikrav på utbildning av sjöfolk (omarbetning), senast ändrat genom direktiv 2012/35/EU, får endast utfärdas till den som har ansökt om ett sådant intyg efter att han eller hon fyllt 16 år. För sjömän på fartyg som uteslutande används i inre fart får läkarundersökningen begränsas till syn- och hörselförmåga. 23 a § Rätt att få uppgifter ur sjömansregistret om statusen på behörighetsbevis, intyg om erkännande, dispenser och certifikat har på begäran 1. en medlemsstat i EU eller en stat som har tillträtt den internationella sjöfartsorganisationens konvention om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning från 1978 (STCW-konventionen) när det gäller uppgifter som den staten behöver för att fullgöra sitt uppdrag enligt direktiv 2008/106/EG eller STCW-konventionen, 2. ett fartygs ägare eller redare när det gäller uppgifter för att kontrollera utbildningen eller behörigheten hos sjömän, som är anställda av ägaren eller redaren eller som någon av dem avser att anställa, 3. fackliga organisationer, 4. utbildningsanordnare, 5. bemanningsföretag, och 6. Kustbevakningen och Sjöfartsverket. 23 b § Transportstyrelsen får medge direktåtkomst till den som har rätt att få uppgifter enligt 23 a § för sådana uppgifter som avses i den paragrafen. Denna lag träder i kraft den 3 juli 2014. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att 22 kap. 3 a § samt rubriken närmast före 22 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 22 kap. Sekretessbrytande bestämmelse Sekretessbrytande bestämmelser 3 a § Sekretessen enligt 1 § första stycket 2 hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i mönstringslagen (1983:929). Sekretessen enligt 1 § andra stycket hindrar inte att uppgift i form av fotografisk bild av den enskilde lämnas till ett auktoriserat delgivningsföretag. Denna lag träder i kraft den 3 juli 2014. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-13 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Några sjömansfrågor Enligt en lagrådsremiss den 6 februari 2014 (Näringsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i mönstringslagen (1983:929), 2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Per Håvik. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 2014. Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Adelsohn Liljeroth, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt, Ek, Enström, Arnholm, Svantesson. Föredragande: statsrådet Elmsäter-Svärd. Regeringen beslutar proposition 2013/14:132 Några sjömansfrågor. Rättsdatablad Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande Celexnummer för bakomliggande EU-regler Mönstringslagen (1983:929) 32012L0035 Prop. 2013/14:xx Prop. 2013/14:xx 2 3 1 Prop. 2013/14:132 Prop. 2013/14:132 Prop. 2013/14:132 Prop. 2013/14:132 4 5 1 Prop. 2013/14:xx Prop. 2013/14:xx Prop. 2013/14:132 Prop. 2013/14:xx 6 3 1 Prop. 2013/14:xx Prop. 2013/14:132 4 7 1 Prop. 2013/14:132 Prop. 2013/14:132 22 21 1 Prop. 2013/14:132 Prop. 2013/14:132 24 23 1 Prop. 2013/14:xx Prop. 2013/14:xx Prop. 2013/14:132 Bilaga 1 Prop. 2013/14:132 Bilaga 1 52 51 1 Prop. 2013/14:132 Bilaga 1 Prop. 2013/14:xx Bilaga 1 Prop. 2013/14:132 Bilaga 2 Prop. 2013/14:132 Bilaga 2 54 55 1 Prop. 2013/14:xx Bilaga 2 Prop. 2013/14:132 Bilaga 2 Prop. 2013/14:132 Bilaga 3 Prop. 2013/14:132 Bilaga 3 58 57 1 Prop. 2013/14:xx Bilaga 4 Prop. 2013/14:132 Bilaga 4 60 59 1 Prop. 2013/14:xx Bilaga 4 Prop. 2013/14:xx Bilaga 4 Prop. 2013/14:132 Bilaga 5 Prop. 2013/14:132 Bilaga 5 62 61 1 Prop. 2013/14:xx Bilaga 6 Prop. 2013/14:132 Bilaga 6 64 63 1 Prop. 2013/14:xx Bilaga 6 Prop. 2013/14:xx Bilaga 6 Prop. 2013/14:132 Prop. 2013/14:xx 64 65 1 Prop. 2013/14:xx Prop. 2013/14:xx Prop. 2013/14:xx Prop. 2013/14:132 66 65 1 Prop. 2013/14:xx Prop. 2013/14:xx