Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2013/14:151 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el Prop. 2013/14:151 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 mars 2014 Jan Björklund Peter Norman (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs. Skattereduktionen gäller den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält sin mikroproduktion till nätkoncessionshavaren. Skattereduktionen ges till privatpersoner och företag. Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under året. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt. Skattereduktionen uppgår till underlaget multiplicerat med 60 öre. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) 4 2.2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 5 2.3 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) 8 3 Ärendet och dess beredning 11 4 En skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs 11 5 Vilka som kan få skattereduktionen 15 6 Definitioner 18 7 Underlaget för skattereduktionen 19 8 Skattereduktionens storlek 22 9 Förfarandet 23 9.1 Begäran om skattereduktion 23 9.2 Uppgiftsskyldighet 24 10 Mottagningsplikt 26 11 Uppföljning och utvärdering 27 12 Statsstöd 28 13 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 28 14 Konsekvensanalys 29 15 Författningskommentar 32 15.1 Förslaget om lag om ändring i ellagen (1997:857) 32 15.2 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 32 15.3 Förslaget om lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) 35 Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Beskattning av mikroproduktion av el m.m. 38 Bilaga 2 Betänkandets lagförslag 39 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna 49 Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 50 Bilaga 5 Lagrådets yttrande 57 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 2014 58 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i ellagen (1997:857), 2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). 2 Lagtext 2.1 Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) Härigenom föreskrivs att det i ellagen (1997:857) ska införas en ny paragraf, 8 kap. 5 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 5 a § En elleverantör som levererar el till en elanvändare som har rätt till skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) är skyldig att ta emot den el som matas in från elanvändarens produktionsanläggning. Första stycket gäller inte om elanvändaren har ingått avtal med någon annan om att ta emot elen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. 1.1 2.2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 1 kap. 11 § samt 67 kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas fem nya paragrafer, 67 kap. 27-31 §§, samt före 67 kap. 27, 28, 29, 30 och 31 §§ nya rubriker av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 11 § Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete och gåva finns i 67 kap. Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap. 67 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer. I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer i 2-31 §§ och för juridiska personer i 2 och 27-31 §§. Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort. 2 § Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), underskott av kapital, hushållsarbete och gåva i nu nämnd ordning. Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), underskott av kapital, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning. Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5-9 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt. Mikroproduktion av förnybar el Vilka som kan få skattereduktion 27 § En fysisk eller juridisk person har efter begäran rätt till skattereduktion enligt 28-31 §§. Det gäller den som 1. framställer förnybar el, 2. i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, 3. har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten, och 4. har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Första stycket gäller även dödsbon och svenska handelsbolag. Begäran om skattereduktion 28 § En begäran om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser. Definitioner 29 § Med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från - sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, - vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk, - biomassa eller produkter som framställs från biomassa, eller - bränsleceller. Med nätkoncessionshavare avses den som innehar nätkoncession enligt 2 kap. ellagen (1997:857). Med anslutningspunkt avses en och samma inmatnings- och uttagspunkt på elnätet där förnybar el matas in och el tas ut. Underlag för skattereduktion 30 § Underlag för skattereduktion består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika. Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt. Skattereduktionens storlek 31 § Skattereduktionen uppgår till underlaget enligt 30 § multiplicerat med 60 öre. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. 2. Bestämmelserna i 67 kap. 2 § och 27-31 §§ tillämpas i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten från och med den 1 juli 2014. 1.1 2.3 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 22 kap. 1 §, 23 kap. 2 och 3 §§ och 31 kap. 1 och 33 §§ samt rubriken närmast före 31 kap. 33 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 22 kap. 25 §, och närmast före 22 kap. 25 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 22 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om - överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§), - upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt (4 §), - samfällighet (5 och 6 §§), - räntebidrag (7 §), - pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§), - avskattning av pensionsförsäkring (10 §), - tjänstepensionsavtal (11 §), - underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §), - skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §), - elcertifikat (14 §), - utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §), - schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §), - schablonintäkt vid innehav av andelar i värdepappersfonder, fondföretag, specialfonder och utländska specialfonder (17-21 §§), - gåva (22 §), och - investeraravdrag (23 och 24 §§). - gåva (22 §), - investeraravdrag (23 och 24 §§), och - skattereduktion för mikro-produktion av förnybar el (25 §). Skattereduktion för mikro-produktion av förnybar el 25 § Kontrolluppgift ska lämnas om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och juridiska personer av nätkoncessionshavaren. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om 1. hur många kilowattimmar el som har matats in i anslutningspunkten under året, 2. hur många kilowattimmar el som har tagits ut i anslutningspunkten under året, och 3.anslutningspunktens identifikationsuppgifter. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska kontrolluppgiften också innehålla uppgift om den procentuella andelen av underlaget för skattereduktionen. 23 kap. 2 § Kontrolluppgifter enligt 15 kap., 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a, 17, 19, 20 och 21 kap. samt 22 kap. 2, 3, 9-11, 17-21, 23 och 24 §§ ska även lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga. Kontrolluppgifter enligt 15 kap., 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a, 17, 19, 20 och 21 kap. samt 22 kap. 2, 3, 9-11, 17-21 och 23-25 §§ ska även lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga. Kontrolluppgift enligt 22 kap. 10 § ska också avse omständigheter som medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. 3 § Kontrolluppgifter enligt 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap. 3 § 4 ska även lämnas för juridiska personer som är begränsat skattskyldiga. Kontrolluppgifter enligt 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap. 3 § 4 och 22 kap. 25 § ska även lämnas för juridiska personer som är begränsat skattskyldiga. 31 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - uppgifter som ska lämnas i samtliga inkomstdeklarationer (2 och 3 §§), - uppgifter som fysiska personer och dödsbon ska underrättas om och godkänna eller lämna (4 och 5 §§), - uppgift som ska lämnas om inkomstslaget tjänst (6 §), - uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget näringsverksamhet (7-15 §§), - uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital (16-19 b §§), - uppgift om tillkommande belopp (20 §), - uppgifter om vissa andelsavyttringar m.m. (21-24 §§), - uppgifter för beräkning av egenavgifter (25 och 26 §§), - uppgifter som fåmansföretag samt företagsledare och delägare ska lämna (27-29 §§), - uppgift om tillskott och uttag (30 §), - uppgift om betalning till utlandet (31 §), - uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna (32 §), - uppgifter om skattereduktion för hushållsarbete och gåva (33 §), och - uppgifter om skattereduktion för hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el (33 §), och - uppgifter om prissättningsbesked (34 §). Skattereduktion för hushållsarbete och gåva Skattereduktion för hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el 33 § Den som begär skattereduktion för hushållsarbete eller gåva enligt 67 kap. 11-26 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. Den som begär skattereduktion för hushållsarbete, gåva eller mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap. 11-31 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. 2. Bestämmelserna i 22 kap. 25 §, 23 kap. 2 och 3 §§ samt 31 kap. 33 § tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2014. 1 3 Ärendet och dess beredning Regeringen tillsatte den 26 april 2012 en utredning med uppdrag att ta fram lagförslag om införandet av ett system för nettodebitering som även omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt och lämna lagförslag om vem som bör vara skattskyldig för energiskatt på el (dir. 2012:39). Utredningens betänkande Beskattning av mikroproducerad el m.m. (SOU 2013:46) överlämnades den 14 juni 2013. I betänkandet föreslås bl.a. att en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandets lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2013/2381). I budgetpropositionen för 2014 aviserade regeringen att senare under riksmötet gå vidare med utredningens förslag om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (prop. 2013/14:1, volym 1, avsnitt 6.20). I propositionen behandlas utredningens förslag om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Statsstöd Förslaget utgör ett sådant statligt stöd som måste anmälas till och godkännas av Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt innan det kan genomföras. Lagrådet Regeringen beslutade den 30 januari 2014 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen har följt Lagrådets förslag som behandlas i avsnitt 5. I förhållande till lagrådsremissens förslag har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts. 4 En skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs Regeringens förslag: En skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs. Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Flera remissinstanser anser att skatteincitamentet ska ges en annorlunda utformning. Konsumentverket, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Eskilstuna kommun, HSB Riksförbund, Hushållningssällskapens förbund, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms kommun, Svensk Vindkraftsförening, Svenska Naturskyddsföreningen, Sveriges energiföreningars riksorganisation (SERO), Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Tekniska verken Linköping Nät AB anser att ett system med s.k. nettodebitering av el som omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt, förkortat nettodebiteringssystem, ska införas i stället för en skattereduktion. Exergetics Energisystemteknik AB, Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser att ett nettodebiteringssystem som omfattar kvittning av energiskatt ska införas. Statens jordbruksverk och Svensk Vindenergi framhåller att en skattereduktion har den nackdelen att den inte träffar den som inte har någon skatt att reducera. Konjunkturinstitutet (KI), Regelrådet, Skatteverket, Statens energimyndighet, Bostadsrätterna Sverige och Svensk Elbrukarförening avstyrker förslaget. KI anser att skattereduktionen är samhällsekonomiskt olönsam. Regelrådet anser att konsekvensanalysen saknar en bedömning av om förslaget medför kostnader för ansökningsförfarandet såvitt avser företag. Skatteverket anser att skattelagstiftningen inte ska belastas med uppgifter som kan lösas på annat sätt. Statens energimyndighet och Bostadsrätterna Sverige anser att frågan om vilket slag av incitament som bäst främjar mikroproduktion av förnybar el och utformningen av incitamentet behöver övervägas ytterligare. Svensk Elbrukarförening anser att Sverige inte behöver mer produktionsresurser för el. Statens jordbruksverk, Uppsala universitet, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningens Riksförbund, O2:s vindkraftskooperativ, Sala-Heby solelförening, Svensk Vindenergi, Svensk Vindkraftsförening, Svenska Naturskyddsföreningen, Sveriges energiföreningars riksorganisation (SERO), Sveriges Konsumenter, Telge Energi AB, Telge Energi Vind och Telge Kraft AB anser att s.k. andelsägd elproduktion ska få skattereduktionen. Skälen för regeringens förslag: Vissa elanvändare - s.k. mikroproducenter av förnybar el - kompletterar sitt uttag av el från elnätet med egenproduktion av förnybar el i liten skala, t.ex. genom solcellsanläggningar. El matas in och el tas ut i samma inmatnings- och uttagspunkt. Så länge den egna elproduktionen hela tiden understiger den egna elförbrukningen matas inte något överskott in på elnätet. När den egna elproduktionen överstiger den egna elförbrukningen, t.ex. under sommarmånaderna, matas emellertid överskottet in på elnätet, i regel utan att mikroproducenterna får ersättning för överskottselen. För att underlätta för privatpersoner och företag att investera i framställning av el från förnybara energikällor för egen förbrukning, bedömer utredningen att mikroproducenter bör få ekonomisk kompensation för den överskottsel som de matar in på elnätet och att den ekonomiska kompensationen bör utformas som ett skatteincitament. Det är enligt regeringen angeläget att underlätta för det växande intresse som finns bland privatpersoner och företag att investera i framställning av el från förnybara energikällor för egen förbrukning. Mot denna bakgrund anser regeringen - till skillnad från KI, Skatteverket och Svensk Elbrukarförening - att mikroproducenter av förnybar el bör få ekonomisk kompensation för den överskottsel som de i regel utan ersättning matar in på elnätet och att den ekonomiska kompensationen bör utformas som ett skatteincitament. Samma bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna. Till skillnad från Statens energimyndighet och Bostadsrätterna Sverige anser regeringen att det inte finns skäl att ytterligare utreda frågan om hur ett incitament för mikroproduktion av förnybar el bör utformas. Ett skatteincitament kan utformas på olika sätt. Utredningen, som bedömer att ett nettodebiteringssystem strider mot mervärdesskattedirektivet, föreslår att skatteincitamentet utformas som en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. En lösning är att utforma skatteincitamentet som en kreditering av skattekontot. Lösningen ligger i linje med Statens jordbruksverks och Svensk Vindenergis remissvar. Lösningen har den fördelen att den träffar även den som inte har någon skatt att reducera. Lösningen har emellertid bl.a. den nackdelen att kopplingen till skattesystemet blir mycket liten. En andra lösning är ett nettodebiteringssystem. Lösningen förespråkas av Konsumentverket, KTH, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Eskilstuna kommun, HSB Riksförbund, Hushållningssällskapens förbund, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms kommun, Svensk Vindkraftsförening, Svenska Naturskyddsföreningen, SERO, SP och Tekniska verken Linköping Nät AB. Med ett nettodebiteringssystem avses ett system där den el som s.k. mikroproducenter av förnybar el framställer och matar in på elnätet kvittas mot annan el som de tar ut från elnätet. Vid omsättning av el skulle beskattningsunderlaget för mervärdesskatt vara nettovärdet av elleveranserna. Fråga uppkommer då om ett nettodebiteringssystem strider mot rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdeskatt, förkortat mervärdesskattedirektivet. Inom Europeiska unionen är regelverket om mervärdesskatt i stor utsträckning harmoniserat genom mervärdesskattedirektivet. I svensk rätt finns bestämmelserna som genomför direktivet huvudsakligen i mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML. Enligt bestämmelserna i ML ska mervärdesskatt bl.a. betalas vid skattepliktiga omsättningar av varor inom landet som görs av en beskattningsbar person i denna egenskap. Ett exempel på en sådan skattepliktig omsättning är leverans av el inom Sverige. Begreppet leverans av varor i mervärdesskattedirektivets mening tar sikte på samtliga överföringar av materiella tillgångar från en part till en annan som ger motparten rätt att faktiskt förfoga över tillgången som om han eller hon var ägare till den. EU-domstolens mål C-219/12, Finanzamt Freistadt Rohrbach Urfahr, gällde frågan om det utgjorde en ekonomisk verksamhet att på eller i anslutning till en privatbostad driva en elnätansluten solcellsanläggning, utan lagringsmöjligheter, som tekniskt var utformad så att mängden framställd el varaktigt understeg den mängd som den person som drev anläggningen sammanlagt förbrukade i det egna hushållet. Domstolen fann att anläggningen framställde el som matades in på elnätet i utbyte mot fortlöpande intäkter, i följd varav verksamheten utgjorde ekonomisk verksamhet i mervärdesskatterättslig mening (p. 16-28). Den omständigheten att den mängd el som anläggningen framställde alltid var mindre än den mängd el som förbrukades av den som drev anläggningen föranledde inte någon annan bedömning. Det skulle, med hänsyn till att det var fråga om en nätansluten elproducerande anläggning, vara omöjligt att klassificera och identifiera elen efter att den levererats till nätet och köpts tillbaka från detta nät. Vid sådant förhållande var verksamheten, som bestod i att leverera el, oberoende av den transaktion genom vilken den person som drev anläggningen tog el från elnätet för hushållsbruk, i följd varav förhållandet mellan den mängd el som framställdes och den el som förbrukades saknade betydelse för huruvida denna leverans skulle kvalificeras som ekonomisk verksamhet (p. 29-36). Det innebär att leveranser av el till och från mikroproducenter i ett nettodebiteringssystem får antas utgöra separata omsättningar, i följd varav beskattningsunderlaget för mervärdesskatt utgörs av värdet av elleveranserna (7 kap. 2 § och 3 § första stycket 1 ML). Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet med utredningen, att ett nettodebiteringssystem strider mot mervärdesskattedirektivet. Samma bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna. Exergetics Energisystemteknik AB, SVEBIO och SKL anser att ett nettodebiteringssystem som omfattar kvittning av energiskatt ska införas. Regeringen anser emellertid, sett mot bakgrund av att mervärdesskatten utgör ca hälften av skatten på köpt el, att ett nettodebiteringssystem som endast omfattar kvittning av energiskatt inte bör införas. En tredje lösning är att utforma skatteincitamentet som en skattereduktion. Lösningen har den fördelen att en fysisk person som har högre marginalskatt får en skattefavör av samma storlek som en annan fysisk person som matar in lika mycket el på elnätet men som har lägre marginalskatt (givet att det finns skatt att reducera). Att ge skatteincitamentet i form av en skattereduktion innebär också en markering av att skatteincitamentet i princip ligger vid sidan av den vanliga beskattningen samtidigt som incitamentet endast belastar den statliga budgeten. Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet med utredningen, att skatteincitamentet bör utformas som en skattereduktion. Samma bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna. Regelrådet anser att konsekvensanalysen saknar en bedömning av om förslaget medför administrativa kostnader för företag som begär skattereduktionen. En konsekvensanalys för företagen finns i avsnitt 14. Statens jordbruksverk, Uppsala universitet, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningens Riksförbund, O2:s vindkraftskooperativ, Sala-Heby solelförening, Svensk Vindenergi, Svensk Vindkraftsförening, Svenska Naturskyddsföreningen, SERO, Sveriges Konsumenter, Telge Energi AB, Telge Energi Vind och Telge Kraft AB anser att s.k. andelsägd elproduktion ska få skattereduktionen. Regeringen anser emellertid att det i detta lagstiftningsärende saknas beredningsunderlag för att kunna ta ställning till detta förslag. 5 Vilka som kan få skattereduktionen Regeringens förslag: Rätt till skattereduktion har den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag. Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår att skattereduktionen ska ges till den som har en säkring om högst 63 ampere i anslutningspunkten (säkringsgränsen). Utredningen föreslår inte att skattereduktionen ska ges till begränsat skattskyldiga fysiska personer eller svenska handelsbolag. Remissinstanserna: Boverket, Domstolsverket, Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen, Förvaltningsrätten i Falun, Kammarrätten i Sundsvall, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Umeå universitet, Affärsverket svenska kraftnät, Energigas Sverige, E.ON Sverige AB, Fortum Power and Heat AB, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svensk Solenergi (SSE), Svenskt Näringsliv och Vattenfall AB tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget att skattereduktionen ska ges till den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 63 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Bixia AB och Oberoende Elhandlare (OE) anser emellertid att rätten till skattereduktionen ska kopplas till innehavet av produktionsanläggningen. E.ON Sverige AB anser att rätten till skattereduktionen, förutom inmatning och uttag av el i anslutningspunkten, ska kopplas till inmatning och uttag av el i "centralbeteckningen", dvs. en lägenhets anslutning till det i fastigheten interna s.k. IKN-nätet. Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig anser att säkringsgränsen är för låg. Detta eftersom den leder till att flera företag inte kommer i åtnjutande av skattereduktionen. Statens energimyndighet anser att säkringsgränsen ska ersättas av en effektgräns. Fastighetsägarna Sverige och OE anser att det är oklart vem som kan göra anmälan till nätkoncessionshavaren. Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget att skattereduktionen ska ges till fysiska personer som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, dödsbon samt juridiska personer. Statens energimyndighet, LRF och Svensk Vindenergi anser att skattereduktionen inte ska ges till de som har elcertifikat enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat. Detta eftersom skattereduktionen kan komma att störa handeln med elcertifikat. Bixia AB, OE, Svensk energi, SSE, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Vattenfall AB anser att elcertifikatsystemet ska ändras så att det blir lättare och billigare för mikroproducenter att få elcertifikat. Skälen för regeringens förslag: Skattereduktionen tar sikte på mikroproducenter av förnybar el. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att skattereduktionen ges till de som uppfyller fyra villkor. För det första föreslår utredningen att skattereduktionen ska ges till den som framställer förnybar el. Regeringen ansluter sig till utredningens förslag. Samma bedömning görs också av majoriteten av remissinstanserna. För det andra föreslår utredningen att skattereduktionen ska ges till den som i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el. Regeringen ansluter sig till utredningens förslag. Samma bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna. Bixia AB och OE anser att rätten till skattereduktionen ska kopplas till innehavet av produktionsanläggningen. E.ON Sverige AB anser att rätten till skattereduktionen ska kopplas till, förutom inmatning och uttag av el i anslutningspunkten, inmatning och uttag av el i "centralbeteckningen", dvs. en lägenhets anslutning till det i fastigheten interna s.k. IKN-nätet. Regeringen anser emellertid att det i detta lagstiftningsärende saknas beredningsunderlag för att ta ställning till ett sådant förslag. För det tredje föreslår utredningen att skattereduktionen ska ges till den som har en säkring om högst 63 ampere i anslutningspunkten. Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig anser att säkringsgränsen är för låg. Detta eftersom den leder till att många företag inte kommer i åtnjutande av skattereduktionen. Utgångspunkten bör vara att så många mikroproducenter som möjligt ska ha rätt till skattereduktionen. Samtidigt får regelverket inte möjliggöra att andra än mikroproducenter får skattereduktionen. Mot denna bakgrund ansluter sig regeringen till utredningens bedömning att skattereduktionen bör begränsas. Utgångspunkten för lösningen är att nätkoncessionshavaren ska lämna kontrolluppgift om skattereduktionen (se avsnitt 9.2). Statens energimyndighet anser att säkringsgränsen ska ersättas av en effektgräns. Nätkoncessionshavaren - som ska lämna kontrolluppgift om skattereduktionen - har emellertid tillgång till säkringens amperetal enligt elabonnemanget. Mot denna bakgrund anser regeringen, till skillnad från Statens energimyndighet, att skattereduktionen bör begränsas med en säkringsgräns. I fråga om säkringsgränsens storlek har flertalet hushåll säkringar om 16-25 ampere. Härtill kommer att många företag har säkringar som understiger 63 ampere. Flera företag har emellertid - som majoriteten av remissinstanserna framhållit - normalt säkringar som överstiger 63 ampere. För att ytterligare stödja mikroproduktion av förnybar el och den miljönytta som den medför, anser regeringen att säkringsgränsen bör vara 100 ampere. Sett i förhållande till utredningens förslag innebär den föreslagna höjningen av säkringsgränsen till 100 ampere att fler och något större produktionsanläggningar omfattas av skattereduktionen. Det är endast mikroproducenten själv som känner till om framställd el är förnybar. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att skattereduktionen ska ges till den som har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Regeringen ansluter sig till utredningens förslag. Samma bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna. Fastighetsägarna Sverige och OE anser att det är oklart vem som kan göra anmälan till nätkoncessionshavaren. Regeringen vill i detta avseende framhålla att det är den, eller de, som innehar elabonnemanget som kan göra anmälan till nätkoncessionshavaren. Om flera personer delar anslutningspunkt, har den rätt till skattereduktionen som har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Utredningen bedömer att skattereduktionen ska ges till så många mikroproducenter som möjligt. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att skattereduktionen ska ges till fysiska personer som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, dödsbon samt juridiska personer. Regeringen ansluter sig till utredningens förslag att skattereduktionen ska ges till fysiska personer, dödsbon och juridiska personer. Som Lagrådet förordat kan åldersgränsen om 18 år slopas. Regeringen lämnar därför inget sådant förslag. Regeringen anser vidare att skattereduktionen bör ges också till begränsat skattskyldiga fysiska personer (se t.ex. EU-domstolens mål C 450/09, Schröder, p. 37, 38 och 40) och svenska handelsbolag (2 kap. 3 § första stycket inkomstskattelagen [1999:1229], förkortad IL). Begreppet "juridiska personer" i IL omfattar utländska juridiska personer, däribland i utlandet delägarbeskattade juridiska personer (2 kap. 2 § andra stycket, 2 kap. 3 § femte stycket och 6 kap. 8 § IL). Vad som sägs om svenska handelsbolag i IL gäller också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (5 kap. 2 § andra stycket IL). Utredningen bedömer att eventuella förändringar av elcertifikatsystemet bör avvaktas till dess att det står klart vilka effekter skattereduktionen får. Statens energimyndighet, LRF och Svensk Vindenergi anser att skattereduktionen inte ska ges till de som har elcertifikat enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat. Detta eftersom skattereduktionen kan komma att störa handeln med elcertifikat. Bixia AB, OE, Svensk energi, SSE, SP och Vattenfall AB anser att elcertifikatsystemet ska ändras så att det blir enklare och billigare för mikroproducenter att få elcertifikat. Sett i förhållande till utredningens förslag innebär den föreslagna höjningen av säkringsgränsen till 100 ampere att fler och något större produktionsanläggningar omfattas av skattereduktionen. I likhet med utredningen anser emellertid regeringen att eventuella förändringar av regelverken bör avvaktas till dess att det står klart vilka effekter skattereduktionen får. Regeringen avser att följa frågan och vid behov återkomma till den. Lagförslag Förslaget föranleder att en ny paragraf, 67 kap. 27 § IL, införs. 6 Definitioner Regeringens förslag: Med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, från vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk, från biomassa eller produkter som framställs från biomassa eller från bränsleceller. Med nätkoncessionshavare avses den som innehar nätkoncession. Med anslutningspunkt avses en och samma inmatnings- och uttagspunkt på elnätet där förnybar el matas in och el tas ut. Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Statens energimyndighet anser att el som framställs från vattenbaserad energi alstrad i vattenkraftverk inte ska omfattas av skattereduktionen. Detta eftersom detta slag av produktion skulle kunna ge skador på vattendrag. Statens energimyndighet erinrar i detta sammanhang om arbetet med att verkställa Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, förkortat ramvattendirektivet. Affärsverket svenska kraftnät anser att begreppet "anslutningspunkt" bör ersättas av begreppet "leveranspunkt". Skälen för regeringens förslag: Skattereduktionen tar sikte på mikroproduktion av förnybar el. Enligt artikel 15.1 b) i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, förkortat energiskattedirektivet, får medlemsstaterna tillämpa fullständig eller partiell skattebefrielse i följande fall i fråga om el: - från sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, - från vattenbaserad energi alstrad i vattenkraftverk, - som framställs från biomassa och ur produkter som framställs från biomassa, - som framställs från metan från nedlagda kolgruvor, och - som alstras från bränsleceller. Mot denna bakgrund bedömer utredningen att som utgångspunkt lämpligen bör gälla att med förnybar el ska avses el som framställs från sådana energikällor som anges i artikel 15.1 b) i energiskattedirektivet. Utredningen bedömer emellertid att det inte finns skäl att el som framställs från metan från nedlagda kolgruvor ska omfattas av definitionen. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, från vattenbaserad energi alstrad i vattenkraftverk, från biomassa och ur produkter som framställs från biomassa eller från bränsleceller. Statens energimyndighet anser att el som framställs från vattenbaserad energi alstrad i vattenkraftverk inte ska omfattas av skattereduktionen. Detta eftersom detta slag av produktion skulle kunna ge betydande skador på vattendrag. Statens energimyndighet erinrar i detta sammanhang om arbetet med att verkställa ramvattendirektivet. Det är angeläget att skattereduktionen utformas på ett sådant sätt att den underlättar för privatpersoner och företag att investera i framställning av el från förnybara energikällor för egen förbrukning. I detta avseende är det av central betydelse att skattereduktionen omfattar så många förnybara energikällor som möjligt. Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet med utredningen, att det framstår som naturligt att som utgångspunkt bör gälla att med förnybar el avses el som framställs från sådana energikällor som anges i artikel 15.1 b) i energiskattedirektivet, dock inte el som framställs från metan från nedlagda kolgruvor. Mot denna bakgrund ansluter sig regeringen till utredningens förslag. Samma bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna. Det innebär att regeringen anser att det saknas skäl att frångå utredningens bedömning att också el som framställs från vattenbaserad energi alstrad i vattenkraftverk bör omfattas av definitionen. Regeringen avser emellertid att i samband med beredningen av delbetänkandet Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69) återkomma till frågan om vattenkraftsproduktionens miljöpåverkan. Utredningen föreslår vidare att med nätkoncessionshavare ska avses den som innehar nätkoncession enligt 2 kap. ellagen (1997:857) och att med anslutningspunkt ska avses en och samma inmatnings- och uttagspunkt på elnätet där förnybar el matas in och el tas ut. Regeringen ansluter sig till utredningens förslag. Affärsverket svenska kraftnät anser att begreppet "anslutningspunkt" bör ersättas av begreppet "leveranspunkt". Till skillnad från Affärsverket svenska kraftnät anser emellertid regeringen att det saknas skäl att frångå utredningens förslag. Samma bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna. Lagförslag Förslaget föranleder att en ny paragraf, 67 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229), införs. 7 Underlaget för skattereduktionen Regeringens förslag: Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika. Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt. Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår att underlaget för skattereduktionen ska bestå av den mängd förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under beskattningsåret (fysiska personer och dödsbon) eller det kalenderår som upphört samtidigt med eller närmast före utgången av den skattskyldiges beskattningsår (juridiska personer), dock högst så mycket som tagits ut i punkten under året. Utredningen föreslår att gränsen för den elförbrukning som kan ge skattereduktion (kWh-gränsen) ska vara 10 000 kilowattimmar per år. Utredningen föreslår att mikroproducenter ska kunna välja vilka kilowattimmar som ska utgöra underlaget, om underlaget överstiger kWh-gränsen. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget att underlag för skattereduktion består av den mängd förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så mycket som tagits ut i anslutningspunkten under det året. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) anser emellertid att underlaget i fråga om juridiska personer ska ta sikte på beskattningsåret. Skatteverket anser att innebörden av begreppet "beskattningsåret" behöver klargöras i detta avseende. Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget att om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i samma anslutningspunkt, ska underlaget för anslutningspunkten fördelas lika. Boverket, Domstolsverket, Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen, Förvaltningsrätten i Falun, Kammarrätten i Sundsvall, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Umeå universitet, Affärsverket svenska kraftnät, E.ON Sverige AB, Fortum Power and Heat AB, Svensk Energi, Svenskt Näringsliv och Vattenfall AB tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget att underlaget för skattereduktionen inte ska få överstiga 10 000 kilowattimmar per person eller per anslutningspunkt. Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig anser emellertid att kWh-gränsen är för låg. Skälen för regeringens förslag: Utredningen föreslår att underlaget för skattereduktionen ska bestå av den mängd förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så mycket el som tagits ut i anslutningspunkten under det året. Skattereduktionen tar sikte på personer som kompletterar sitt uttag av el från elnätet med egenproduktion av förnybar el. Mot denna bakgrund ansluter sig regeringen till utredningens förslag att underlaget för skattereduktionen bör vara den mängd förnybar el som matats in i anslutningspunkten, dock högst så mycket el som tagits ut i anslutningspunkten. Frågan är därefter om underlaget för skattereduktionen - inmatning och uttag av el - bör ta sikte på beskattningsåret eller kalenderåret. Utgångspunkten för lösningen är att nätkoncessionshavaren ska lämna kontrolluppgift om skattereduktionen (se avsnitt 9.2). Kontrolluppgifter ska enligt huvudregeln i 24 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, lämnas för varje kalenderår och ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari närmast följande kalenderår. Beskattningsår i SFL har, såvitt nu är av intresse, samma innebörd som i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL (3 kap. 4 § första stycket 1 SFL). Om en juridisk persons beskattningsår har en annan slutdag än den 31 december, den 30 april, den 30 juni eller den 31 augusti är beskattningsåret i stället den av följande perioder som går ut närmast efter det egentliga beskattningsåret: 1 januari-31 december, 1 maj-30 april, 1 juli-30 juni eller 1 september-31 augusti. Det gäller bl.a. vid tillämpning av 32 kap. 2 § SFL (3 kap. 5 § SFL). Med juridisk person i SFL avses också dödsbon, svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer (3 kap. 11 § SFL). Fysiska personer och dödsbon ska lämna inkomstdeklaration senast den 2 maj året efter utgången av beskattningsåret (32 kap. 1 § SFL). Andra juridiska personer än dödsbon med beskattningsår som går ut den 31 december ska lämna inkomstdeklaration senast den 1 juli (32 kap. 2 § första stycket SFL). För juridiska personer med brutet räkenskapsår ska inkomstdeklaration lämnas senast den 1 november (om beskattningsåret går ut den 30 april), den 15 december (om beskattningsåret går ut den 30 juni) eller den 1 mars (om beskattningsåret går ut den 31 augusti). Anta att ett aktiebolag har ett s.k. brutet räkenskapsår som går ut den 30 april år 5. Det innebär att aktiebolaget ska lämna inkomstdeklaration senast den 1 november år 5. Vid den tidpunkten finns inga kontrolluppgifter som avser januari - april år 5. Detta eftersom kontrolluppgifter för år 5 ska lämnas senast den 31 januari år 6. Mot denna bakgrund anser regeringen, till skillnad från LRF, att underlaget för skattereduktionen bör bestå av inmatning och uttag av el under kalenderåret. Samma bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna. Fråga är då i vilken inkomstdeklaration som begäran om skattereduktionen ska göras. Utredningen föreslår att underlaget för skattereduktionen ska bestå av den mängd förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under "beskattningsåret" (fysiska personer och dödsbon) eller "det kalenderår som har upphört samtidigt med eller närmast före utgången av beskattningsåret" (juridiska personer), dock högst så mycket som tagits ut i anslutningspunkten under året. Utredningens förslag i fråga om juridiska personer får ses i ljuset av att juridiska personer kan ha s.k. brutet räkenskapsår (1 kap. 15 § IL). Skatteverket anser att innebörden av begreppet "beskattningsåret" behöver klargöras i detta avseende. Svenska handelsbolag är inte egna skattesubjekt i fråga om inkomstskatt men däremot beträffande bl.a. statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift (5 kap. 1 § IL samt lagen [1984:1052] om statlig fastighetsskatt och lagen [2007:1398] om kommunal fastighetsavgift). Det innebär att det är svårt att koppla kalenderåret till beskattningsåret (1 kap. 13-15 §§ IL). Mot denna bakgrund anser regeringen, till skillnad från utredningen, att bestämmelserna bör utformas så att begäran om skattereduktionen ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som skattereduktionen avser (se avsnitt 9.1). Den nu föreslagna lösningen har den fördelen att en begäran om skattereduktion som huvudregel ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas året efter utgången av kalenderåret. Sett i förhållande till utredningens förslag innebär det att juridiska personer och svenska handelsbolag som har brutet räkenskapsår i flertalet fall inte får sin skattereduktion tidsmässigt förskjuten jämfört med fysiska personer samt juridiska personer och svenska handelsbolag som har kalenderår som räkenskapsår. För fysiska personer samt juridiska personer och svenska handelsbolag som har kalenderår som räkenskapsår innebär inte den föreslagna ändringen någon skillnad i förhållande till utredningens förslag. Den nu föreslagna lösningen har dessutom den fördelen att mikroproducenter som har förlängt räkenskapsår (3 kap. 3 § bokföringslagen [1999:1078]) inte går miste om skattereduktionen för viss del av räkenskapsåret. Detta eftersom kalenderåret inte är kopplat till beskattningsåret. Underlaget för skattereduktionen tas i stället upp i den inkomstdeklaration som lämnas efter utgången av kalenderåret. I likhet med utredningens förslag kommer någon skattereduktion emellertid inte att kunna begäras för kalenderår där bokföringsskyldigheten upphör före den 1 juli det kalenderår som skattereduktionen avser. Detta eftersom begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som skattereduktionen avser. Det gäller t.ex. om räkenskapsåret är förkortat eller om bokföringsskyldigheten upphör. Om flera personer delar anslutningspunkt, har den rätt till skattereduktion som anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika. Regeringen ansluter sig till utredningens förslag. Skattereduktionen tar sikte på mikroproducenter av förnybar el. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att underlaget för skattereduktionen inte får överstiga 10 000 kilowattimmar per person eller per anslutningspunkt. Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig anser att kWh-gränsen är för låg. Regeringen anser att det, sett mot bakgrund av syftet med skattereduktionen (se avsnitt 4 och 5), saknas skäl att frångå utredningens förslag om att en kWh-gräns bör fastställas. Av avsnitt 5 framgår att säkringsgränsen föreslås vara 100 ampere. För att ytterligare stödja mikroproduktion av förnybar el och den miljönytta som den medför, bör dock kWh-gränsen höjas från 10 000 till 30 000 kilowattimmar per år. Lagförslag Förslaget föranleder att en ny paragraf, 67 kap. 30 § IL, införs. 8 Skattereduktionens storlek Regeringens förslag: Skattereduktionen uppgår till underlaget för skattereduktionen multiplicerat med 60 öre. Utredningens förslag överensstämmer inte med regeringens. Utredningen föreslår att skattereduktionen ska uppgå till underlaget multiplicerat med 2,5 gånger den vid ingången av beskattningsåret (fysiska personer och dödsbon) eller kalenderåret (juridiska personer) gällande energiskattesatsen enligt 11 kap. 3 § 3 lagen (1994:1776) om skatt på energi (för närvarande 19,4 öre per kilowattimme) för anslutningspunkter i kommuner som avses i 11 kap. 4 § lagen om skatt på energi (för närvarande 29,3 öre) och 2 gånger den vid ingången av beskattningsåret (fysiska personer och dödsbon) eller kalenderåret (juridiska personer) gällande energiskattesatsen enligt 11 kap. 3 § 4 lagen om skatt på energi (för närvarande 29,3 öre per kilowattimme) för anslutningspunkter i övriga kommuner. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Kungliga tekniska högskolan (KTH), Statens energimyndighet, Exergetics Energisystemteknik AB, HSB Riksförbund, Hushållningssällskapens förbund, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Svensk Fjärrvärme anser att skattereduktionens storlek är för låg. Skälen för regeringens förslag: Skattereduktionen är en ekonomisk kompensation för den överskottsel som mikroproducenter matar in på elnätet. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att skattereduktionens storlek ska kopplas till energiskattesatser för hushåll på visst sätt. Kungliga tekniska högskolan (KTH), Statens energimyndighet, Exergetics Energisystemteknik AB, HSB Riksförbund, Hushållningssällskapens förbund, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Svensk Fjärrvärme anser att skattereduktionens storlek är för låg. Till skillnad från utredningen anser regeringen att det saknas anledning att koppla skattereduktionens storlek till energiskattesatser för hushåll. Mot denna bakgrund anser regeringen att skattereduktionens storlek i stället bör kopplas till ett visst belopp per kilowattimme. För att ytterligare stödja mikroproduktion av förnybar el och den miljönytta som den medför, anser regeringen att skattereduktionen bör uppgå till 60 öre per kilowattimme, dvs. underlaget för skattereduktionen multiplicerat med 60 öre. En fördel med denna lösning är även att mikroproducenterna inte behöver välja vilka kilowattimmar som ska utgöra underlaget för skattereduktion, om underlaget överstiger kWh-gränsen. Lagförslag Förslaget föranleder att en ny paragraf, 67 kap. 31 § inkomstskattelagen (1999:1229), införs. 9 Förfarandet 9.1 Begäran om skattereduktion Regeringens förslag: Begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser. Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Av utredningens föreslag framgår inte i vilken inkomstdeklaration som begäran om skattereduktion ska göras. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Bixia AB, HSB Riksförbund, Oberoende elhandlare (OE), Svensk Solenergi, SVEBIO, Telge Energi AB och Telge Kraft AB anser att skattereduktionen ska ges inom ramen för elräkningen. Skälen för regeringens förslag: Nätkoncessionshavaren ska lämna kontrolluppgift om skattereduktionen (se avsnitt 9.2). Det är emellertid endast mikroproducenten själv som känner till om framställd el är förnybar (se avsnitt 5). Mot denna bakgrund, och för att upprätthålla ett rimligt mått av kontroll av att skattereduktionen kommer endast mikroproducenter till del, föreslår utredningen att begäran om skattereduktionen ska göras i inkomstdeklarationen. Regeringen ansluter sig till utredningens förslag. Samma bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna. Regeringen anser emellertid att bestämmelserna bör utformas så att begäran om skattereduktionen ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser (se avsnitt 7). Bixia AB, HSB Riksförbund, OE, Svensk Solenergi, Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO), Telge Energi AB och Telge Kraft AB anser att skattereduktionen ska ges inom ramen för elräkningen. Regeringen anser emellertid att det i detta lagstiftningsärende saknas beredningsunderlag för att kunna ta ställning till ett sådant förslag. Lagförslag Förslaget föranleder att en ny paragraf, 67 kap. 28 § inkomstskattelagen (1999:1229), införs. 9.2 Uppgiftsskyldighet Regeringens förslag: Kontrolluppgift ska lämnas om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och juridiska personer av nätkoncessionshavaren. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om hur många kilowattimmar el som har matats in i anslutningspunkten under året, hur många kilowattimmar el som har tagits ut i anslutningspunkten under året och anslutningspunktens identifikationsuppgifter. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska kontrolluppgiften också innehålla uppgift om den procentuella andelen av underlaget för skattereduktionen. Kontrolluppgifter om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska även lämnas för begränsat skattskyldiga. Den som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen i inkomstdeklarationen. Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår att kontrolluppgifter ska lämnas om kommunkoden för den kommun i vilken anslutningspunkten finns. Utredningen föreslår inte att kontrolluppgift ska lämnas om anslutningspunktens identifikationsuppgifter. Utredningen föreslår inte att kontrolluppgifter om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska lämnas för begränsat skattskyldiga. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Skatteverket anser att fysiska personer och dödsbon, dvs. mikroproducenter, inte ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen i inkomstdeklarationen. Detta eftersom det föreligger risk för att olika uppgifter om underlaget för skattereduktionen lämnas om såväl mikroproducenterna som nätkoncessionshavarna ska lämna uppgifter till Skatteverket. Skatteverket vill dessutom veta om mikroproducenter har rätt till skattereduktionen om nätkoncessionshavaren inte lämnar någon kontrolluppgift. Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten för regelverket bör vara att det ska vara enkelt att tillämpa för mikroproducenterna och enkelt att handlägga för Skatteverket. Härtill kommer att den administrativa bördan för nätkoncessionshavaren bör vara begränsad. Nätkoncessionshavaren ansvarar för mätning av överförd el i inmatnings- och uttagspunkt, dvs. anslutningspunkten (3 kap. 10 § ellagen [1997:857] samt 4 § förordningen [1999:716] om mätning, beräkning och rapportering av överförd el). Det innebär att nätkoncessionshavaren förfogar över uppgift om den mängd el som matas in och tas ut i anslutningspunkten och att säkringens amperetal enligt elabonnemanget inte överstiger 100 (ampere). Härtill kommer att ett villkor för skattereduktionen är att mikroproducenten har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Dessutom har nätkoncessionshavaren tillgång till uppgift om att en mikroproducent är en fysisk eller en juridisk person, ett dödsbo eller ett svenskt handelsbolag.. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att nätkoncessionshavaren ska lämna kontrolluppgift om den mängd el som matas in i och tas ut i anslutningspunkten under året. Regeringen ansluter sig till utredningens förslag. Det innebär att elnätkoncessionshavarna ska lämna kontrolluppgifter om hur många kilowattimmar el som har matats in i och tagits ut i anslutningspunkten under året. Gränsen för den elförbrukning som kan ligga till grund för skattereduktionen (kWh-gränsen) får emellertid inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt. Mot denna bakgrund, och för att kWh-gränsen ska kunna kontrolleras av Skatteverket, anser regeringen, till skillnad från utredningen, att kontrolluppgiften också ska innehålla anslutningspunktens identifikationsuppgifter. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget för skattereduktionen fördelas lika. Mot denna bakgrund, och av förenklingsskäl, föreslår utredningen att om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska kontrolluppgiften också innehålla uppgift om den procentuella andelen av underlaget för skattereduktionen. Regeringen ansluter sig till utredningens förslag. Skattereduktionens storlek är underlaget för skattereduktionen multiplicerat med 60 öre. Kontrolluppgift behöver därför, till skillnad mot utredningens förslag, inte lämnas om kommunkoden för den kommun i vilken anslutningspunkten finns. Skattereduktionen ska ges till begränsat skattskyldiga. Mot denna bakgrund anser regeringen, till skillnad från utredningen, att kontrolluppgifter om skattereduktionen bör lämnas också för denna grupp skattskyldiga. Utredningen föreslår att den som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen i inkomstdeklarationen. Skatteverket anser att fysiska personer och dödsbon, dvs. mikroproducenter, inte ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. Detta eftersom det föreligger risk för att olika uppgifter om underlaget för skattereduktionen lämnas om såväl mikroproducenterna som nätkoncessionshavarna ska lämna uppgifter till Skatteverket. En uppgiftsskyldighet i inkomstdeklarationen är av särskild betydelse då någon kontrolluppgift om skattereduktionen felaktigt inte har lämnats till Skatteverket. En uppgiftsskyldighet i inkomstdeklarationen finns redan i dag för skattereduktion för hushållsarbete och gåva. Skäl saknas att hantera aktuell skattereduktion på ett annat sätt än skattereduktionerna för hushållsarbete och gåva. Om Skatteverket har förtryckt ett underlag för skattereduktionen i inkomstdeklarationen som är felaktigt, ska den deklarationsskyldige genom ändring lämna de uppgifter som behövs (31 kap. 5 § skatteförfarandelagen [2011:1244], förkortad SFL). Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet med utredningen, att den som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen i inkomstdeklarationen. Skatteverket vill veta om mikroproducenter har rätt till skattereduktionen om nätkoncessionshavaren inte lämnar någon kontrolluppgift. Regeringen vill i detta avseende framhålla att rätten till skattereduktionen inte går förlorad om kontrolluppgift inte lämnas för mikroproducenten. Lagförslag Förslaget föranleder ändringar i 22 kap. 1 §, 23 kap. 2 och 3 §§ och 31 kap. 1 och 33 §§ SFL samt att en ny paragraf, 22 kap. 25 § SFL, införs. 10 Mottagningsplikt Regeringens förslag: En elleverantör som levererar el till en mikroproducent är skyldig att ta emot den el som matas in från mikroproducentens produktionsanläggning. Detta gäller dock inte om mikroproducenten har ingått avtal med någon annan om att ta emot elen. Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Svensk Energi och Vattenfall AB anser emellertid att formerna för informationsutbytet mellan nätkoncessionshavare, elhandelsföretag och mikroproducenter behöver klargöras. Skälen för regeringens förslag: Utredningen föreslår att en elleverantör som levererar el till en mikroproducent ska vara skyldig att ta emot den el som matas in från mikroproducentens produktionsanläggning, dock inte om mikroproducenten har träffat avtal med någon annan om att ta emot elen. Regeringen ansluter sig till utredningens förslag. Svensk Energi och Vattenfall AB anser att formerna för informationsutbytet mellan nätkoncessionshavare, elhandelsföretag och mikroproducenter behöver klargöras. Regeringen bedömer emellertid att det inte krävs några ändringar i förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el med anledning av förslaget. Regeringen förutsätter emellertid att Energimarknadsinspektionen med anledning av förslaget gör en översyn av de föreskrifter som inspektionen har meddelat i enlighet med bemyndigandena i den angivna förordningen och de ändringar som eventuellt krävs för att tillämpningen av bestämmelserna i förordningen om mätning, beräkning och rapportering av överförd el ska bli enkel och tillförlitlig. Lagförslag Förslaget föranleder att en ny paragraf, 8 kap. 5 a § ellagen (1997:857), införs. 11 Uppföljning och utvärdering Regeringens bedömning: Skattereduktionen följs upp och utvärderas när den tillämpats under minst två kalenderår. Remissinstanserna: Konkurrensverket anser att skattereduktionen ska följas upp och utvärderas. Skälen för regeringens bedömning: Det finns skäl att följa upp hur väl bestämmelserna uppfyller sitt syfte. Regeringen avser därför att följa upp frågan inom ramen för en utvärdering, där även övriga effekter av bestämmelserna kan följas upp. Detta förutsätter emellertid att bestämmelserna har tillämpats under en sådan tid att det finns underlag för att bedöma och utvärdera dessa. Mot denna bakgrund anser regeringen att skattereduktionen lämpligen bör följas upp och utvärderas när den tillämpats under minst två kalenderår. 12 Statsstöd Regeringens bedömning: Åtgärden är ett sådant statligt stöd som måste anmälas till Europeiska kommissionen för godkännande innan det genomförs. Åtgärden bör vara förenlig med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: Utredningen bedömer att åtgärden är ett sådant statligt stöd som måste anmälas till Europeiska kommissionen för godkännande av om förslaget kan anses vara förenligt med den inre marknaden innan det genomförs. Enligt utredningen bedöms åtgärden kunna godkännas vid en anmälan av åtgärden. Regeringen ansluter sig till utredningens bedömningar. 13 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Ändringarna i ellagen, inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen träder i kraft den 1 juli 2014. Bestämmelserna i inkomstskattelagen ska tillämpas i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten från och med den 1 juli 2014. Bestämmelserna i skatteförfarandelagen ska tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2014. Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår att bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2014. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att åtgärden bör träda i kraft så snart som möjligt. Åtgärden måste emellertid anmälas till och godkännas av Europeiska kommissionen innan det kan införas. Mot denna bakgrund anser regeringen att ändringarna i ellagen (1997:857), inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, och skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, kan träda i kraft tidigast den 1 juli 2014. De föreslagna bestämmelserna i IL avseende skattereduktion för mikoproduktion av förnybar el föreslås tillämpas i fråga om el som har matats in i och tagits ut i anslutningspunkten från och med den 1 juli 2014. Det innebär t.ex. att gränsen för den elförbrukning som kan ge skattereduktion (30 000 kilowattimmar per person och per anslutningspunkt) gäller från och med den tidpunkten. De föreslagna bestämmelserna i SFL avseende kontrolluppgiftsskyldighet och uppgiftsskyldighet i inkomstdeklarationen föreslås tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2014. 14 Konsekvensanalys Offentligfinansiella effekter Skattereduktionen bedöms ge upphov till en offentligfinansiell nettokostnad i termer av minskade inkomstskatteintäkter på ca 11 miljoner kronor 2014 och på ca 25 miljoner kronor 2015 (helårseffekt). I budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1) beräknades att förslaget skulle ge upphov till en offentligfinansiell nettokostnad i termer av minskade inkomstskatteintäkter på ca 3 miljoner kronor 2014 och på ca 8 miljoner kronor 2015 (prop. 2013/14:1, volym 1, avsnitt 6.20). Skillnaderna i förhållande till aviseringen i prop. 2013/14:1 beror på de förändringar som i förhållande till utredningens förslag föreslagits i fråga om säkringsgränsen (avsnitt 5), kWh-gränsen (avsnitt 7) och skattereduktionens storlek (avsnitt 8). Sedan betänkandet lämnades har dessutom framkommit att den befintliga elproduktion som kommer att omfattas av skattereduktionen är högre än vad utredningen har förutsatt. Härtill kommer att förändringarna av säkringsgränsen, kWh-gränsen och skattereduktionens storlek medför att den tillkommande ekonomiska potentialen bedöms vara högre än vad utredningen har förutsatt. Sammantaget bedöms skattereduktionen omfatta en årlig elproduktion om motsvarande ca 38 gigawattimmar. Effekter för Skatteverket För Skatteverket bedöms förslaget medföra dels en engångskostnad om 3,5 miljoner kronor, dels en årlig kostnad om 1 miljon kronor. En samlad bedömning av Skatteverkets resursbehov har gjorts i prop. 2013/14:1 utg.omr. 3 avsnitt 3.4. De förändringar som i förhållande till utredningens förslag föreslagits i fråga om säkringsgränsen (avsnitt 5), kWh-gränsen (avsnitt 7) och skattereduktionens storlek (avsnitt 8) medför inte annan bedömning. Effekter för Statens energimyndighet Statens energimyndighet anser att förslaget leder till att myndighetens kostnader för utfärdande av ursprungsgarantier enligt lagen (2010:601) om ursprungsgarantier för el kommer att öka. Regeringen bedömer emellertid att de merkostnader som de tillkommande ansökningarna medför ska hanteras inom befintliga ramar. De förändringar som i förhållande till utredningens förslag föreslagits i fråga om säkringsgränsen (avsnitt 5), kWh-gränsen (avsnitt 7) och skattereduktionens storlek (avsnitt 8) medför inte annan bedömning. Effekter för de allmänna förvaltningsdomstolarna Antalet mål om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el kan förväntas bli förhållandevis begränsat. De merkostnader som de tillkommande målen medför ska hanteras inom befintliga ramar. Effekter för nätkoncessionshavarna Förslaget kommer främst att medföra merkostnader för nätkoncessionshavarna. Svensk Energi har uppskattat att merkostnaderna fördelar sig på följande poster: - Eventuellt en engångskostnad för att anpassa/ändra i befintligt IT-systemet. - En administrativ engångskostnad för hantering av mikroproducenter, t.ex. hantering av mikroproducenters anmälan till nätkoncessionshavaren om att dessa framställer förnybar el. - En årlig administrativ kostnad för varje enskild kontrolluppgift till Skatteverket. Vid ett stort antal mikroproducenter minskar kostnaden per person. Detta eftersom rutiner som effektiviserar handläggningen utvecklas och införs. Vid ett mycket stort antal mikroproducenter ökar incitamentet för nätkoncessionshavaren att utveckla ett anpassat IT-systemstöd. Detta medför i sin tur en hög engångskostnad för nätkoncessionshavaren, men minskar den manuella handläggningen och sålunda kostnaden per skattskyldig. Den administrativa engångskostnaden beräknas uppgå till mellan 20-50 (vid ett flertal mikroproducenter) och 300-600 kronor per person (vid ett fåtal mikroproducenter) för 30-60 minuters arbete, beroende på antalet mikroproducenter. Den årliga administrativa kostnaden för kontrolluppgifterna beräknas uppgå till 300 kronor per mikroproducent för 30 minuters arbete. Vattenfall AB anser att de angivna merkostnaderna har underskattats. Regeringen anser emellertid att det som utgångspunkt saknas skäl att frångå utredningens bedömningar. De förändringar som i förhållande till utredningens förslag föreslagits i fråga om säkringsgränsen (avsnitt 5) medför emellertid att nätkoncessionshavarnas kostnader ökar. Det är emellertid svårt att beräkna storleken på dessa kostnader. Effekter för mikroproducenter Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) saknar en bedömning av om förslaget kommer att leda till ökade kostnader för mikroproducenternas elabonnemang. Detta sett mot bakgrund av att förslaget kan medför att nätkoncessionshavarnas kostnader för mätutrustning ökar. Regeringen vill i detta avseende framhålla att nätkoncessionshavarnas rätt att av elproducenter ta betalt för kostnaden för en mätare med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i inmatningspunkten inte gäller innehavare av en produktionsanläggning som kan leverera en effekt om högst 1 500 kilowatt (3 kap. 14 § och 4 kap. 10 § ellagen [1997:857]). Undantaget bör i princip träffa alla mikroproducenter. I övrigt uppvägs de ökade kostnaderna av de fördelar som mikroproducenter får genom förslaget. Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Uppsala universitet, E.ON Sverige AB, Eskilstuna kommun, HSB Riksförbund, Svensk Solenergi (SSE), Svensk Vindkraftsförening, Svenska Naturskyddsföreningen, Tekniska verken Linköping Nät AB, Telge Energi AB och Telge Kraft AB anser att skattereduktionen är svår att tillämpa för mikroproducenterna. Nätkoncessionshavaren ska lämna kontrolluppgift om skattereduktionen (se avsnitt 9.2). Kontrolluppgift ska lämnas för varje kalenderår och ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari närmast följande kalenderår (24 kap. 1 § skatteförfarandelagen [2011:1244], förkortad SFL). Nätkoncessionshavaren ska senast den 31 januari året närmast efter det år som kontrolluppgiften gäller informera den som uppgiften avser, dvs. mikroproducenten, om de uppgifter som lämnas i kontrolluppgiften (34 kap. 3 § SFL). Skatteverket ska före den 15 april året efter utgången av beskattningsåret underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara deklarationsskyldiga om de kontrolluppgifter och övriga uppgifter som har kommit in till verket som underlag för beslut om slutlig skatt och beslut om pensionsgrundande inkomst samt övriga uppgifter som verket känner till (31 kap. 4 § SFL). Av 6 kap. 6 § andra stycket skatteförfarandeförordningen (2011:1261), förkortad SFF, framgår att underrättelse ska ske genom att uppgifterna anges i det framställda formuläret för inkomstdeklarationen. Regeringen har för avsikt att ändra bestämmelsen i 6 kap. 6 § första stycket SFF så att det framgår att en underrättelse enligt 31 kap. 4 § SFL ska innehålla uppgift om underlag för skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Det innebär att en fysisk person eller ett dödsbo normalt kan begära skattereduktionen genom att i inkomstdeklarationen godkänna de "förtryckta" uppgifterna om underlaget för skattereduktionen, eller, om uppgifterna är felaktiga eller saknas, genom ändring eller tillägg lämna de uppgifter som behövs (31 kap. 5 § SFL). Juridiska personer får emellertid själva lämna uppgifter om underlaget för skattereduktionen i inkomstdeklarationen. Mot denna bakgrund anser regeringen att skattereduktionen inte är svår att tillämpa för mikroproducenter. Regelrådet saknar en bedömning av om förslaget kommer att medföra administrativa kostnader för de företag som begär skattereduktionen i sin inkomstdeklaration. Nätkoncessionshavaren ska lämna kontrolluppgift om skattereduktionen. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att företagens kostnader för att begära skattereduktionen i sin inkomstdeklaration får anses vara försumbara. Den ökade administrativa bördan bedöms uppvägas av de fördelar som företagen får genom förslaget. Effekter för miljön Ur ett samhällsperspektiv kan produktion av el i liten skala minska behovet av annan elproduktion. Mikroproduktion av förnybar el innebär att elanvändare ges en större möjlighet att ta kontroll över sin egen elanvändning, att investera i framställning av el från förnybara energikällor och samtidigt bidra till omställningen av energisystemet. Förslaget kan antas leda till positiva effekter för miljön. 15 Författningskommentar 15.1 Förslaget om lag om ändring i ellagen (1997:857) 8 kap. 5 a § Paragrafen är ny. Enligt första stycket är en elleverantör som levererar el till en elanvändare som har rätt till skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, skyldig att ta emot den el som matas in från elanvändarens produktionsanläggning. Det gäller antingen den elleverantör som elanvändaren har ingått avtal med om uttag av el eller den elleverantör som elanvändaren har anvisats. Elanvändaren är fri att ingå avtal om mottagande av el med vilken aktör som helst. Första stycket gäller därför inte om elanvändaren har ingått avtal med någon annan om att ta emot elen. Det framgår av andra stycket. 15.2 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 1 kap. 11 § Ändringen i tredje stycket är en följd av att nya bestämmelser om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs i 67 kap. 67 kap. 1 § Ändringen i första stycket är en följd av att nya bestämmelser om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs i kapitlet. 2 § Ändringen i första stycket, som är en följd av att nya bestämmelser om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs i kapitlet, innebär att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el görs sist. 27 § Paragrafen är ny. Av första stycket framgår att en fysisk eller en juridisk person har rätt till skattereduktion. Det gäller den som framställer förnybar el (första punkten), i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el (andra punkten), har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten (tredje punkten) och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten (fjärde punkten). Med "kalenderåret" avses det år som underlaget för skattereduktionen avser (30 §). Vad som avses med "förnybar el", "nätkoncessionshavare" och "anslutningspunkt" framgår av 29 §. Med "säkring" avses säkringens faktiska amperetal, inte säkringens amperetal enligt elabonnemanget. Det är den, eller de, som innehar elabonnemanget som kan göra anmälan till nätkoncessionshavaren. Om flera personer delar anslutningspunkt, har den rätt till skattereduktionen som anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Hur underlaget för skattereduktionen ska fördelas om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt framgår av 30 § andra stycket. Första stycket gäller även dödsbon och svenska handelsbolag. Det framgår av andra stycket. 28 § Av paragrafen, som är ny, framgår hur en begäran om skattereduktion ska göras. Den ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser (30 §). När inkomstdeklaration ska lämnas framgår av 32 kap. 1 och 2 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. Bestämmelser om anstånd med att lämna inkomstdeklaration finns i 36 kap. 1-4 §§ SFL. Beskattningsår i SFL har, såvitt nu är av intresse, samma innebörd som i IL (3 kap. 4 § första stycket 1 SFL). Om en juridisk persons beskattningsår har en annan slutdag än den 31 december, den 30 april, den 30 juni eller den 31 augusti är beskattningsåret i stället den av följande perioder som går ut närmast efter det egentliga beskattningsåret: 1 januari-31 december, 1 maj-30 april, 1 juli-30 juni eller 1 september-31 augusti. Det gäller bl.a. vid tillämpning av 32 kap. 2 § SFL (3 kap. 5 § SFL). Med juridisk person i SFL avses också dödsbon, svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer (3 kap. 11 § SFL). Fysiska personer och dödsbon ska lämna inkomstdeklaration senast den 2 maj året efter utgången av beskattningsåret (32 kap. 1 § SFL). Andra juridiska personer än dödsbon med beskattningsår som går ut den 31 december ska lämna inkomstdeklaration senast den 1 juli (32 kap. 2 § första stycket SFL). För juridiska personer med brutet räkenskapsår ska inkomstdeklaration lämnas senast den 1 november (om beskattningsåret går ut den 30 april), den 15 december (om beskattningsåret går ut den 30 juni) eller den 1 mars (om beskattningsåret går ut den 31 augusti). Det innebär att en begäran om skattereduktion som huvudregel ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas året efter utgången av det kalenderår som underlaget avser. I vissa fall ska emellertid en begäran om skattereduktion göras i en inkomstdeklaration som ska lämnas vid en senare tidpunkt. Anta t.ex. att ett aktiebolag har s.k. brutet räkenskapsår som går ut den 30 april år 5. Aktiebolaget lägger om sitt räkenskapsår så att det omfattar 18 månader och går ut den 30 november år 6. Begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av kalenderåret. Enligt 3 kap. 5 § SFL anses aktiebolaget, i stället för det egentliga beskattningsåret (30 april år 5 - 30 november år 6), ha beskattningsåret den 1 januari - 31 december år 6. Det innebär att en begäran om skattereduktion för såväl kalenderår 5 som 6 ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas den 1 juli år 7. 29 § Paragrafen är ny. Med "förnybar el" avses enligt första stycket elektrisk kraft som framställs från sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, från vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk, från biomassa eller produkter som framställs från biomassa eller från bränsleceller. Begreppet "biomassa" har samma innebörd som i 1 kap. 9 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Med "nätkoncessionshavare" avses andra stycket den som innehar nätkoncession enligt 2 kap. ellagen (1997:857). Med "anslutningspunkt" avses enligt tredje stycket en och samma inmatnings- och uttagspunkt på elnätet där förnybar el matas in och el tas ut. 30 § Av paragrafen, som är ny, framgår underlaget för skattereduktionen. Det består enligt första stycket av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året. Det innebär att underlaget är den mängd förnybar el som matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, i den mån motsvarande uttag av el gjorts under det året. Anta att en produktionsanläggning framställer 5 000 kilowattimmar förnybar el under kalenderåret, varav 2 000 kilowattimmar förbrukas och 3 000 kilowattimmar matas in i anslutningspunkten. Under året tas 3 500 kilowattimmar el ut i anslutningspunkten. Underlaget är 3 000 kilowattimmar. Om 2 500 kilowattimmar el tas ut i anslutningspunkten under året, är underlaget 2 500 kilowattimmar. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika. Det framgår av andra stycket. Anta att A och B delar anslutningspunkt och har varsin produktionsanläggning. Produktionsanläggningarna framställer 10 000 kilowattimmar förnybar el under året, varav 4 000 kilowattimmar förbrukas och 6 000 kilowattimmar matas in i anslutningspunkten. Under året tas 7 000 kilowattimmar el ut i anslutningspunkten. Om A och B har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i anslutningspunkten, har A och B rätt till skattereduktionen. Underlaget är 3 000 kilowattimmar vardera. Om endast A har anmält till nätkoncessionshavaren att han eller hon framställer förnybar el i anslutningspunkten, har A rätt till skattereduktionen. Underlaget är 6 000 kilowattimmar. Detsamma gäller om A och B delar anslutningspunkt och har en gemensam produktionsanläggning. Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt. Det framgår av tredje stycket. Det innebär att underlaget för skattereduktionen inte får överstiga 30 000 kilowattimmar per person, om en person har flera anslutningspunkter, eller överstiga 30 000 kilowattimmar per anslutningspunkt, om flera personer har anmält att de framställer och matar in el i en och samma anslutningspunkt och underlaget för anslutningspunkten ska fördelas lika. 31 § Av paragrafen, som är ny, framgår skattereduktionens storlek. Den uppgår till underlaget enligt 30 § multiplicerat med 60 öre. Anta att underlaget för skattereduktionen är 3 000 kilowattimmar. Det innebär att skattereduktionens storlek är (3 000 x 60 öre =) 1 800 kronor. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Av första punkten framgår att lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2014. Av andra punkten framgår att bestämmelserna i 67 kap. 2 § och 27-31 §§ tillämpas i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten från och med den 1 juli 2014. 15.3 Förslaget om lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) 22 kap. 1 § I paragrafen anges innehållet i kapitlet. Ändringen är till följd av att en ny paragraf, 25 §, införs. 25 § Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om kontrolluppgiftsskyldighet avseende skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Kontrolluppgift ska enligt första stycket lämnas för skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap. IL. Kontrolluppgift ska enligt andra stycket lämnas för fysiska personer och juridiska personer av nätkoncessionshavaren. Med juridisk person avses också dödsbon, svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer (3 kap. 11 §). Vad som avses med förnybar el, nätkoncessionshavare och anslutningspunkt framgår av 67 kap. 29 § IL. Vilka som kan få skattereduktionen framgår av 67 kap. 27 § IL. Flera villkor ska vara uppfyllda. De som kan få skattereduktion är fysiska personer och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag. Dessutom ska de framställa förnybar el (första stycket 1), i en och samma anslutningspunkt mata in förnybar el och ta ut el (första stycket 2), ha en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten (första stycket 3) och ha anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten (första stycket 4). Nätkoncessionshavaren, dvs. den som ska lämna kontrolluppgiften, har tillgång till de uppgifter som utgör villkor för skattereduktionen. Av tredje stycket framgår vilka uppgifter som ska lämnas i kontrolluppgiften. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om hur många kilowattimmar el som har matats in i anslutningspunkten under året (första punkten), hur många kilowattimmar el som har tagits ut i anslutningspunkten under året (andra punkten) och anslutningspunktens identifikationsuppgifter (tredje punkten). Med "året" avses kalenderåret. Av 24 kap. 1 § framgår att kontrolluppgifter ska lämnas för varje kalenderår. Av 67 kap. 30 § första stycket IL framgår dessutom att underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under året. Med "anslutningspunktens identifikationsuppgifter" avses anläggningsidentiteten för anslutningspunkten. Bestämmelser om anläggningsidentiteten finns i Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2011:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska kontrolluppgiften också innehålla uppgift om den procentuella andelen av underlaget för skattereduktionen. Det framgår av fjärde stycket. Skälet till att uppgiften behövs är att det av 67 kap. 30 § andra stycket IL framgår att om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika. Det innebär att om två personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska kontrolluppgiften också innehålla uppgift om att andelen av underlaget är 50 procent. Om i stället fyra personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska kontrolluppgiften innehålla uppgift om att andelen av underlaget är 25 procent. 23 kap. 2 § Ändringen i första stycket innebär att kontrolluppgifter om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el även ska lämnas för begränsat skattskyldiga fysiska personer. 3 § Ändringen innebär att kontrolluppgifter om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el även ska lämnas för begränsat skattskyldiga juridiska personer. 31 kap. 1 § I paragrafen anges innehållet i kapitlet. Ändringen är till följd av att även den som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen (se 33 §). 33 § Ändringen i första stycket innebär att även den som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. Att begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen framgår av 67 kap. 28 § IL. Underlaget för skattereduktionen framgår av 67 kap. 30 § IL. Av 67 kap. 30 § tredje stycket IL framgår att underlaget inte får överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Av första punkten framgår att lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2014. Av andra punkten framgår att bestämmelserna i 22 kap. 25 §, 23 kap. 2 och 3 §§ samt 31 kap. 33 § tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2014. Sammanfattning av betänkandet Beskattning av mikroproduktion av el m.m. Regeringens önskemål är att underlätta för enskilda som vill uppföra mikroproduktionsanläggningar i syfte att främst använda produktionen för egen förbrukning genom att öka förutsättningarna för dessa att sälja sin överskottsel alternativt sluta avtal om nettodebitering. Enligt utredningens uppfattning skulle ett nettodebiteringssystem komma i konflikt med mervärdesskattedirektivet. Utredningen kan inte heller se att några av de undantag som finns i mervärdesskattedirektivet går att använda på ett sådant system. Slutsatsen är därför att ett nettodebiteringssystem inte bör införas. Utredningen föreslår i stället att mikroproducenter ska få en skattereduktion som ungefär motsvarar det belopp producenten skulle ha tjänat i ett nettodebiteringssystem. En skattereduktion skulle inte strida mot mervärdesskattedirektivet. Reduktionen skulle dock vara en ekonomisk kompensation för den el som dessa producenter ofta matar in på elsystemet utan ersättning. Den skulle också kunna fungera såväl som en uppmuntran för mikroproducenter, som ett incitament till elhandelsföretag eller elnätsföretag att ge mikroproducenter ersättning för den gröna el de producerar. Även genom policyarbete inom branschen kan elhandelsföretag/elnätsföretag uppmuntras att ingå avtal med mikroproducenter om ersättning för den inmatade elen. Skattereduktion ska ges till mikroproducenter av förnybar el som har en säkring om högst 63 ampere. Gränsen är vald för att träffa så många som möjligt av dem som bara kompletterar sitt eluttag med egen elproduktion. Samtidigt kommer då de som i princip är rena elproducenter inte att omfattas. Underlaget för skattereduktionen är den el som matats in på elnätet, om motsvarande mängd el har köpts tillbaka. Skattereduktionen ska på ett ungefär motsvara elskatten och mervärdesskatten. Med 2013 års skattesatser på el skulle det innebära cirka 60 öre per kilowattimme. Högst 10 000 kilowattimmar per år ska kunna ge skattereduktion. Det gör att en mikroproducent som mest kan få tillbaka cirka 6 000 kr per år. Både privatpersoner och företag ska kunna få skattereduktion. När skattereduktionen ges till företag blir det ett statligt stöd. Utredningen anser att förslaget ska anmälas till EU-kommissionen och bedömer att kommissionen kommer att godkänna det. Betänkandets lagförslag Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 1 kap. 11 § samt 67 kap. 2 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 68 kap., och sex nya paragrafer, 67 kap. 27-32 §§, samt före 67 kap. 27 § och 29-32 §§ nya rubriker av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 11 § Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete och gåva finns i 67 kap. Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap. 67 kap. 2 § Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), underskott av kapital, hushållsarbete och gåva i nu nämnd ordning. Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), underskott av kapital, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning. Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5-9 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt. Mikroproduktion av förnybar el Grundläggande bestämmelser 27 § Skattskyldiga har i den omfattning som anges i detta kapitel rätt till skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. 28 § Med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från - sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, - vattenbaserad energi alstrad i vattenkraftverk, - biomassa och ur produkter som framställs från biomassa, eller - bränsleceller. Med nätkoncessionshavare avses den som innehar nätkoncession enligt 2 kap. ellagen (1997:857). Med anslutningspunkt avses vid tillämpningen av detta kapitel en och samma inmatnings- och uttagspunkt i vilken förnybar el matats in på och el tas ut från elnätet. Begäran om skattereduktion 29 § En begäran om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el görs i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då elen matats in i anslutningspunkten. Vilka som kan få skattereduktion 30 § Rätt till skattereduktion enligt 31-32 §§ har efter begäran de som 1. vid beskattningsårets utgång fyllt 18 år, 2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, 3. framställer förnybar el, 4. tar ut el från och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, 5. har en säkring om högst 63 ampere i anslutningspunkten, och 6. har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer förnybar el. När två eller flera personer delar anslutningspunkt, har den rätt till skattereduktion som anmält till nätkoncessionshavaren att den framställer förnybar el i en anslutningspunkt. Om fler än en person har anmält att de framställer förnybar el i en sådan anslutningspunkt ska underlaget enligt 31 § för den punkten fördelas lika. Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el enligt denna lag. Underlag för skattereduktion 31 § Underlaget för skattereduktion utgörs av den mängd förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under beskattningsåret, dock högst så mycket som tagits ut från punkten under året. Underlaget för skattereduktionen får varken överstiga 10 000 kilowattimmar per skattskyldig eller per anslutningspunkt. Om underlaget överstiger 10 000 kilowattimmar, får den skattskyldige välja vilka kilowattimmar som ska utgöra underlaget. Skattereduktionens storlek 32 § Skattereduktionen uppgår till underlaget enligt 31 § multiplicerat med - 2,5 gånger den vid ingången av beskattningsåret gällande energiskattesatsen enligt 11 kap. 3 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi för anslutningspunkter i kommuner som avses i 11 kap. 4 § lagen om skatt på energi, och med - 2 gånger den vid ingången av beskattningsåret gällande energiskattesatsen enligt 11 kap. 3 § 3 lagen om skatt på energi för anslutningspunkter i övriga kommuner. 68 kap. Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el för juridiska personer Innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el för juridiska personer. Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort. Avräkning mot statlig inkomstskatt m.m. 2 § Skattereduktion ska räknas av mot statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Grundläggande bestämmelser 3 § Skattskyldiga har i den omfattning som anges i detta kapitel rätt till skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. 4 § Med förnybar el, nätkoncessionshavare och anslutningspunkt avses detsamma som i 67 kap. 28 §. Begäran om skattereduktion 5 § En begäran om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el görs i inkomstdeklarationen för det beskattningsår som avses i 7 §. Vilka som kan få skattereduktion 6 § Rätt till skattereduktion enligt 7-8 §§ har efter begäran de som 1. framställer förnybar el, 2. tar ut el från och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, 3. har en säkring om högst 63 ampere i anslutningspunkten, och 4. har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer förnybar el. När två eller flera personer delar anslutningspunkt, har den rätt till skattereduktion som anmält till nätkoncessionshavaren att den framställer förnybar el. Om fler än en person har anmält att de framställer förnybar el i en sådan anslutningspunkt ska underlaget enligt 7 § för den punkten fördelas lika. Underlag för skattereduktion 7 § Underlaget för skattereduktion utgörs av den mängd förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under det kalenderår som upphört samtidigt med eller närmast före utgången av den skattskyldiges beskattningsår, dock högst så mycket som tagits ut i punkten under året. Underlaget för skattereduktionen får varken överstiga 10 000 kilowattimmar per skattskyldig eller per anslutningspunkt. Om underlaget överstiger 10 000 kilowattimmar, får den skattskyldige välja vilka kilowattimmar som ska utgöra underlaget. Skattereduktionens storlek 8 § Skattereduktionen uppgår till underlaget enligt 7 § multiplicerat med - 2,5 gånger den vid ingången av kalenderåret gällande energiskattesatsen enligt 11 kap. 3 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi för anslutningspunkter i kommuner som avses i 11 kap. 4 § lagen om skatt på energi, och med - 2 gånger den vid ingången av kalenderåret gällande energiskattesatsen enligt 11 kap. 3 § 3 lagen om skatt på energi för anslutningspunkter i övriga kommuner. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången vid beskattningen 2015. 15.4 Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 22 kap. 1 § och 31 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 22 kap. 23 § och 31 kap. 35 §, samt närmast före 22 kap. 23 § och 31 kap. 35 § nya rubriker av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 22 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om - överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§), - upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt (4 §), - samfällighet (5 och 6 §§), - räntebidrag (7 §), - pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§), - avskattning av pensionsförsäkring (10 §), - tjänstepensionsavtal (11 §), - underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §), - skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §), - elcertifikat (14 §), - utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §), - schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §), - schablonintäkt vid innehav av andelar i investeringsfonder och fondföretag (17-21 §§), och - gåva (22 §). - schablonintäkt vid innehav av andelar i investeringsfonder och fondföretag (17-21 §§), - gåva (22 §), och - skattereduktion för mikro-produktion av förnybar el (23 §). Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el 23 § Kontrolluppgift ska lämnas om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap. 27-32 § och 68 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer, dödsbon och juridiska personer av nät-koncessionshavaren. I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas: 1. mängd förnybar el som den skattskyldige matat in i och el som den skattskyldige tagit ut ur anslutningspunkten under året, och 2. kommunkoden för den kommun i vilken anslutningspunkten finns. Om fler än den skattskyldige har anmält att den framställer förnybar el i en anslutningspunkt ska även uppgift lämnas om den skattskyldiges procentuella andel av underlaget i punkten. 31 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - uppgifter som ska lämnas i samtliga inkomstdeklarationer (2 och 3 §§), - uppgifter som fysiska personer och dödsbon ska underrättas om och godkänna eller lämna (4 och 5 §§), - uppgift som ska lämnas om inkomstslaget tjänst (6 §), - uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget näringsverksamhet (7-15 §§), - uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital (16-19 §§), - uppgift om tillkommande belopp (20 §), - uppgifter om vissa andelsavyttringar m.m. (21-24 §§), - uppgifter för beräkning av egenavgifter (25 och 26 §§), - uppgifter som fåmansföretag samt företagsledare och delägare ska lämna (27-29 §§), - uppgift om tillskott och uttag (30 §), - uppgift om betalning till utlandet (31 §), - uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna (32 §), - uppgifter om skattereduktion för hushållsarbete och gåva (33 §), och - uppgifter om prissättnings-besked (34 §). - uppgifter om skattereduktion för hushållsarbete och gåva (33 §), - uppgifter om prissättnings-besked (34 §), och - uppgifter om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (35 §). Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el 35 § Den som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap. 27-32 §§ eller 68 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången vid beskattningen 2015. 15.5 Lag om ändring i ellagen (1997:857) Härigenom föreskrivs att det i ellagen (1997:857) ska införas en ny paragraf, 8 kap. 5 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 5 a § En elleverantör som levererar el till en elanvändare, som har rätt till skattereduktion enligt 67 kap. 27-32 §§ eller 68 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), är skyldig att ta emot den el som matas in från elanvändarens produktionsanläggning. Första stycket gäller inte om elanvändaren träffat avtal om mottagande av el med någon annan. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden över betänkandet Beskattning av mikroproducerad el m.m. (SOU 2013:46) kommit in från Kammarrätten i Sundsvall, Förvaltningsrätten i Falun, Domstolsverket, Konsumentverket, Boverket, Kommerskollegium, Skatteverket, Konjunkturinstitutet, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC), Havs- och vattenmyndigheten, Lunds universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet, Statens jordbruksverk, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Konkurrensverket, Elsäkerhetsverket, Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen, Tillväxtverket, Regelrådet, Affärsverket svenska kraftnät, Bostadsrätterna Sverige, Energigas Sverige, Fastighetsägarna Sverige, HSB Riksförbund, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Oberoende elhandlare (OE), Riksbyggen, Svensk Elbrukarförening, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svensk Solenergi (SSE), Svensk vindenergi, Svensk vindkraftförening, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges energiföreningars riksorganisation (SERO), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sveriges Konsumenter, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP). Därutöver har Viktor Andéen, Askersunds kommun, Bixia AB, Bostads AB Mimer, Elin Elmehag, E.ON Sverige AB, Eskilstuna kommun, Exergetics Energisystemteknik AB, Fortum Power and Heat AB, Hedemora kommun, Hushållningssällskapens förbund, Hyresgästföreningens riksförbund, Kalmar kommun, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms kommun, O2:s vindkraftkooperativ, Sala-Heby solelförening, Sigtuna kommun, Sollentuna kommun, Bengt Stridh, Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO), Tekniska verken Linköping AB, Tekniska verken Linköping Nät AB, Telge Energi AB, Telge Energi Vind, Telge Kraft AB, Vattenfall AB och Harald Överholm yttrat sig över betänkandet. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Sveriges lantbruksuniversitet, Luleå tekniska universitet, Elmateriel Leverantörernas förening, Elöverkänsligas riksförbund, Företagarna, Konsumenternas Energimarknadsbyrå, Nord Pool Spot, Svensk Vattenkraftförening, Villaägarnas riksförbund. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) Härigenom föreskrivs att det i ellagen (1997:857) ska införas en ny paragraf, 8 kap. 5 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 5 a § En elleverantör som levererar el till en elanvändare som har rätt till skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) är skyldig att ta emot den el som matas in från elanvändarens produktionsanläggning. Första stycket gäller inte om elanvändaren har ingått avtal med någon annan om att ta emot elen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 1 kap. 11 § samt 67 kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas fem nya paragrafer, 67 kap. 27-31 §§, samt före 67 kap. 27, 28, 29, 30 och 31 §§ nya rubriker av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 11 § Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete och gåva finns i 67 kap. Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap. 67 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer. I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer i 2-31 §§ och för juridiska personer i 2 och 27-31 §§. Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort. 2 § Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), underskott av kapital, hushållsarbete och gåva i nu nämnd ordning. Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), underskott av kapital, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning. Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5-9 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt. Mikroproduktion av förnybar el Vilka som kan få skattereduktion 27 § En fysisk person som vid kalenderårets utgång har fyllt 18 år eller en juridisk person har efter begäran rätt till skattereduktion enligt 28-31 §§. Det gäller den som 1. framställer förnybar el, 2. i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, 3. har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten, och 4. har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Första stycket gäller även dödsbon och svenska handelsbolag. Begäran om skattereduktion 28 § En begäran om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser. Definitioner 29 § Med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från - sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, - vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk, - biomassa eller produkter som framställs från biomassa, eller - bränsleceller. Med nätkoncessionshavare avses den som innehar nätkoncession enligt 2 kap. ellagen (1997:857). Med anslutningspunkt avses en och samma inmatnings- och uttagspunkt på elnätet där förnybar el matas in och el tas ut. Underlag för skattereduktion 30 § Underlag för skattereduktion består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika. Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar per person eller per anslutningspunkt. Skattereduktionens storlek 31 § Skattereduktionen uppgår till underlaget enligt 30 § multiplicerat med 60 öre. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. 2. Bestämmelserna i 67 kap. 2 § och 27-31 §§ tillämpas i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten från och med den 1 juli 2014. Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 22 kap. 1 §, 23 kap. 2 och 3 §§ och 31 kap. 1 och 33 §§ samt rubriken närmast före 31 kap. 33 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 22 kap. 25 §, och närmast före 22 kap. 25 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 22 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om - överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§), - upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt (4 §), - samfällighet (5 och 6 §§), - räntebidrag (7 §), - pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§), - avskattning av pensionsförsäkring (10 §), - tjänstepensionsavtal (11 §), - underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §), - skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §), - elcertifikat (14 §), - utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §), - schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §), - schablonintäkt vid innehav av andelar i värdepappersfonder, fondföretag, specialfonder och utländska specialfonder (17-21 §§), - gåva (22 §), och - investeraravdrag (23 och 24 §§). - gåva (22 §), - investeraravdrag (23 och 24 §§), och - skattereduktion för mikro-produktion av förnybar el (25 §). Skattereduktion för mikro-produktion av förnybar el 25 § Kontrolluppgift ska lämnas om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och juridiska personer av nätkoncessionshavaren. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om 1. hur många kilowattimmar el som har matats in i anslutningspunkten under året, 2. hur många kilowattimmar el som har tagits ut i anslutningspunkten under året, och 3. nödvändiga identifikationsuppgifter för anslutningspunkten. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska kontrolluppgiften också innehålla uppgift om den procentuella andelen av underlaget för skattereduktionen. 23 kap. 2 § Kontrolluppgifter enligt 15 kap., 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a, 17, 19, 20 och 21 kap. samt 22 kap. 2, 3, 9-11, 17-21, 23 och 24 §§ ska även lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga. Kontrolluppgifter enligt 15 kap., 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a, 17, 19, 20 och 21 kap. samt 22 kap. 2, 3, 9-11, 17-21 och 23-25 §§ ska även lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga. Kontrolluppgift enligt 22 kap. 10 § ska också avse omständigheter som medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. 3 § Kontrolluppgifter enligt 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap. 3 § 4 ska även lämnas för juridiska personer som är begränsat skattskyldiga. Kontrolluppgifter enligt 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap. 3 § 4 och 22 kap. 25 § ska även lämnas för juridiska personer som är begränsat skattskyldiga. 31 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - uppgifter som ska lämnas i samtliga inkomstdeklarationer (2 och 3 §§), - uppgifter som fysiska personer och dödsbon ska underrättas om och godkänna eller lämna (4 och 5 §§), - uppgift som ska lämnas om inkomstslaget tjänst (6 §), - uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget näringsverksamhet (7-15 §§), - uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital (16-19 b §§), - uppgift om tillkommande belopp (20 §), - uppgifter om vissa andelsavyttringar m.m. (21-24 §§), - uppgifter för beräkning av egenavgifter (25 och 26 §§), - uppgifter som fåmansföretag samt företagsledare och delägare ska lämna (27-29 §§), - uppgift om tillskott och uttag (30 §), - uppgift om betalning till utlandet (31 §), - uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna (32 §), - uppgifter om skattereduktion för hushållsarbete och gåva (33 §), och - uppgifter om skattereduktion för hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el (33 §), och - uppgifter om prissättningsbesked (34 §). Skattereduktion för hushållsarbete och gåva Skattereduktion för hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el 33 § Den som begär skattereduktion för hushållsarbete eller gåva enligt 67 kap. 11-26 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. Den som begär skattereduktion för hushållsarbete, gåva eller mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap. 11-31 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. 2. Bestämmelserna i 22 kap. 25 §, 23 kap. 2 och 3 §§ samt 31 kap. 33 § tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2014. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el Enligt en lagrådsremiss den 30 januari 2014 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i ellagen (1997:857), 2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Fredrik Opander, biträdd av departementssekreteraren Ulf Olovsson och kanslirådet Annica Axén Linderl. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 67 kap. 27 § I inkomstskattelagen finns en artonårsgräns för skattereduktion för hushållsarbete och gåva men inte för underskott av kapital och jobb-skatteavdrag. Det finns alltså ingen generell åldersgräns för skatte-reduktion. Med hänsyn till syftet med förslaget och då det inte har anförts något skäl för gränsen, förordar Lagrådet att åldersgränsen i 27 § första stycket slopas. Övrigt Övriga förslag lämnas utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 2014 Närvarande: Statsråden Björklund, ordförande, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt, Arnholm, Svantesson Föredragande: statsrådet Norman Regeringen beslutar proposition 2013/14:151 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el Prop. 2013/14: Prop. 2013/14: 4 3 1 Prop. 2013/14:151 Prop. 2013/14:151 Prop. 2013/14:151 Prop. 2013/14: Prop. 2013/14:151 Prop. 2013/14:151 Prop. 2013/14:151 Prop. 2013/14:151 10 9 1 1 Prop. 2013/14:151 Prop. 2013/14:151 36 37 1 Prop. 2013/14:151 Bilaga 1 Prop. 2013/14: Bilaga 1 38 39 1 Prop. 2013/14:151 Bilaga 2 Prop. 2013/14:151 Bilaga 2 48 47 1 Prop. 2013/14: Bilaga 2 Prop. 2013/14: Bilaga 2 Prop. 2013/14: Bilaga 3 Prop. 2013/14:151 Bilaga 3 50 49 1 Prop. 2013/14: Bilaga 3 Prop. 2013/14: Bilaga 3 Prop. 2013/14:151 Bilaga 4 Prop. 2013/14: Bilaga 4 56 55 1 Prop. 2013/14:151 Bilaga 4 Prop. 2013/14:151 Bilaga 4 Prop. 2013/14: Bilaga 5 Prop. 2013/14:151 Bilaga 5 58 57 1 Prop. 2013/14: Bilaga 5 Prop. 2013/14: Bilaga 5 Prop. 2013/14:151 Prop. 2013/14: 58 59 1 Prop. 2013/14: Prop. 2013/14: