Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2013/14:166 Frihandelsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan Prop. 2013/14:166 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 mars 2014 Jan Björklund Ewa Björling (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan. Förhandlingarna om ett avtal inleddes 2007 och avtalet undertecknades i juni 2012. I december 2012 godkände Europa-parlamentet frihandelsavtalet. Genom avtalet upprättas ett frihandels-område för varor och tjänster. En omfattande avveckling sker av tullar för industri- och jordbruksprodukter. Parterna åtar sig också att gradvis avskaffa olika former av handelshinder, liberalisera marknaderna för tjänster och offentlig upphandling samt ge ett effektivt skydd för immateriella rättigheter. Handel och investeringar ska ske med respekt för standarder inom miljö- och arbetsmarknadsområdet och parterna har åtagit sig att samarbeta kring skydd för miljön och respekt för grund-läggande normer på det arbetsrättsliga området. Avtalet innehåller också rättsligt bindande åtaganden om respekt för mänskliga rättigheter och skyldigheter i fråga om icke-spridning av massförstörelsevapen. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Ärendet och dess beredning 4 3 Bakgrund 4 4 Sveriges handel med Colombia och Peru 5 5 Den ekonomiska utvecklingen i Colombia och Peru 6 6 Frihandelsavtalets innehåll 6 6.1 Allmänna principer (artiklarna 1-2) 6 6.2 Avtalets mål och institutionella bestämmelser (artiklarna 3-16) 7 6.3 Varuhandel (artiklarna 17-106 ) 7 6.3.1 Avveckling av tullar (artiklarna 17-22) 7 6.3.2 Icke-tariffära handelshinder (artiklarna 23-27) 8 6.3.3 Handelspolitiska åtgärder (artiklarna 28-57) 9 6.3.4 Tullar och handelslättnader (artiklarna 58-70) 9 6.3.5 Tekniska handelshinder (artiklarna 71-84) 9 6.3.6 Sanitära och fytosanitära åtgärder (artiklarna 85-104) 10 6.4 Handel med tjänster, etableringar och elektronisk handel (artiklarna 107-167) 10 6.5 Betalningar och kapitalrörelser (artiklarna 168-171) 11 6.6 Offentlig upphandling (artiklarna 172-194) 11 6.7 Immaterialrätt (artiklarna 195-257) 11 6.8 Konkurrens (artiklarna 258-266) 12 6.9 Hållbar utveckling (artiklarna 267-286) 12 6.10 Öppenhet och administrativa förfaranden (artiklarna 287-294) 13 6.11 Allmänna undantag (artiklarna 295-297) 13 6.12 Tvistlösning (artiklarna 298-323) 13 6.13 Tekniskt bistånd och handelsrelaterad kapacitetsuppbyggnad (artiklarna 324-326) 13 6.14 Slutbestämmelser (artiklarna 327-337) 14 7 Godkännande av avtalet 14 Bilaga Frihandelsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan 17 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 2014......2623 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan (avsnitt 7). 2 Ärendet och dess beredning Med utgångspunkt i ett beslut av rådet inledde Europeiska kommissionen 2007 förhandlingar om ett associeringsavtal med Andinska gemenskapen (Bolivia, Colombia, Ecuador och Peru). Bolivia och Ecuador beslutade att inte fullfölja förhandlingarna och EU gick då vidare med förhandlingar om ett frihandelsavtal med Colombia och Peru. Förhandlingarna slutfördes våren 2010 och avtalstexten paraferades i mars 2011. Avtalet undertecknades i mars 2012. Europaparlamentet beslutade i december 2012 att godkänna frihandelsavtalet. Avtalet har också ratificerats av Colombia och Peru. Frihandelsavtalet är ett blandat avtal, dvs. både EU och medlemsstaterna är avtalsparter tillsammans med Colombia och Peru. Avtalet kommer att träda i kraft den första dagen i månaden efter den dag då parterna utbytt anmälningar om att de slutfört de interna rättsliga förfaranden som krävs. Avtalet tillämpas med vissa undantag redan provisoriskt mellan EU, Colombia och Peru. 3 Bakgrund Frihandelsavtalet mellan EU och Colombia och Peru tillhör, tillsammans med motsvarande avtal med Sydkorea, de första i en ny generation handelsavtal som förhandlats fram enligt principerna i kommissionens meddelande 2006, 'Ett konkurrenskraftigt Europa i världen'. I meddelandet dras riktlinjerna upp för hur EU:s handelspolitik kan bidra till EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning. En av grundpelarna i denna politik är att utvidga handeln genom att öppna marknader bl.a. med hjälp av frihandelsavtal med ett antal tillväxtländer. Syftet är att förbättra marknadstillträdet för europeiska företag på dynamiska och konkurrensutsatta tillväxtmarknader. Frihandelsavtalen utgör också en språngbräda för framtida global liberalisering genom att de går utöver de marknadsöppningar som hittills har kunnat uppnås genom de multilaterala förhandlingarna inom Världshandelsorganisationen (WTO). När förhandlingarna inleddes med den Andinska gemenskapen motiverades de också av utvecklingspolitiska hänsynstaganden. För att underlätta för länderna i omställningen finns således stöd i form av handelsrelaterat tekniskt bistånd till Colombia och Peru för att stärka ländernas kapacitet att dra full nytta av den internationella handeln och ytterligare minska fattigdomen. Inför förhandlingarna gjordes, på uppdrag av kommissionen, en konsekvensanalys som pekade på att borttagande eller sänkning av tullar och icke-tariffära handelshinder skulle komma att medföra positiva effekter på tillväxten i såväl EU som i Colombia och Peru. Handelsflödena förväntades stiga för de andinska länderna, både vad gällde import och export medan ökningen av handelsflödena beräknades bli mindre betydande för EU. Välfärdsvinster förväntades bl.a. till följd av positiva sysselsättningseffekter, främst i de andinska länderna. I Latinamerika har EU sedan tidigare ingått ett associeringsavtal med Chile och ett avtal om ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och samarbete med Mexiko. Ett associeringsavtal med Centralamerika (Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua och Panama) förhandlades samtidigt som avtalet med Colombia och Peru (se prop. 2013/14:167). Vidare pågår förhandlingar om ett associeringsavtal mellan EU och Mercosur (Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay). EU är också fortfarande öppet för att sluta ett avtal med hela Andinska gemenskapen, varför Bolivia och Ecuador har uppmuntrats att ansluta sig till frihandelsavtalet med Colombia och Peru. Förhandlingarna med Ecuador om en anslutning till avtalet inleddes också i januari 2014. Colombia och Peru har sedan många år omfattats av tullättnader vid import till EU genom EU:s allmänna preferenssystem (Generalized System of Preferences, GSP). Detta kommer att fortsätta gälla under en tvåårig övergångsperiod från det att frihandelsavtalet med EU börjat tillämpas provisoriskt. Efter övergångsperioden tillämpas endast frihandelsavtalet. EU driver för närvarande ett antal projekt i Colombia och Peru med handelsrelaterat tekniskt bistånd som syftar till att stärka dessa länders kapacitet att dra nytta av den internationella handeln. Ett sådant exempel är ett projekt i Colombia som syftar till att förbättra den administrativa kapaciteten för att kunna bistå små och medelstora exportföretag. Hittills har projektet framgångsrikt stärkt den colombianska konkurrensmyndig-hetens system för kvalitetskontroll. 4 Sveriges handel med Colombia och Peru Sveriges handel med Colombia och Peru är i dagsläget begränsad och koncentrerad till ett fåtal sektorer. Mindre än 0,5 % av Sveriges totala handel omfattar dessa två länder, även om den bilaterala handeln uppvisar en tydlig ökningstrend. Under 2012 uppgick den svenska exporten till Peru till 1,87 miljarder kronor och importen till 1,6 miljarder kronor. Under samma period var varuexporten till Colombia 1,1 miljarder kronor och importen 620 miljoner kronor. Sveriges största exportkategorier är verkstadsprodukter, utrustning för tele-kommunikation, kemiska produkter samt transportmedel. Importen till Sverige från Colombia och Peru utgörs främst av jordbruksprodukter såsom kaffe och i viss mån bananer samt kopparmalm. Från det svenska näringslivets sida fanns inför förhandlingarna ett intresse av ett ökat marknadstillträde för bl.a. telekomutrustning, förpacknings- och kemiska produkter. På jordbrukssidan fanns intresse för ett ökat tillträde för mejerivaror, livsmedel och vodka. Vidare fanns intresse av ökad import av bananer och socker. När det gäller tjänstehandel fanns det svenska intressen inom sektorerna yrkesmässiga tjänster, telekommunikationer, miljötjänster, distribution, finansiella tjänster och transporttjänster. 5 Den ekonomiska utvecklingen i Colombia och Peru Colombia är i dag Sydamerikas tredje största ekonomi och har sedan början på 2000-talet upplevt en stadig ekonomisk tillväxt, även om tillväxttakten har avtagit något under de senaste två åren. Enligt Världsbankens definition är landet idag ett s.k. högre medelinkomstland, och landet hade 2012 en BNP per capita på 7 000 USD. Under år 2013 ökade landets BNP med 4 % och landet spås en fortsatt god ekonomisk tillväxt. De främsta bakomliggande faktorerna för tillväxten har varit en expansion av råvaruexporten samt det förbättrade säkerhetsläget i landet. Den ökade exporten av råvaror har resulterat i en positiv handelsbalans och ökade investeringar. De utländska direktinvesteringarna i Colombia har ökat under de senaste åren och motsvarade under perioden januari-september 2012 drygt 3 % av landets BNP. Arbetslösheten har minskat senaste årtiondet, och i december 2013 uppgick arbetslösheten till 8 %. En stor del av den arbetsföra befolkningen verkar dock inom den informella sektorn. Inflationen uppgick till 1,9 % under år 2013. I september 2013 ansökte Colombia om medlemskap i OECD efter två år som kandidatland. Under det senaste decenniet har Peru öppnat sig för internationell handel och investeringar och landet tillhör idag de snabbast växande ekonomierna i Latinamerika. Landets utrikeshandel uppgår idag till 43 % av BNP. Den genomsnittliga tillväxten för perioden 2000-2010 uppgick till drygt 5,5 %, vilket var den högsta i Sydamerika. För 2013 och 2014 förväntas tillväxten ligga kring 6 %. År 2012 var BNP per capita 6 100 USD och arbetslösheten var 5,5 %. Den ökade exporten till Kina - som inom kort förväntas ersätta USA som Perus viktigaste handelspartner - är en viktig förklaring till landets snabba tillväxt. Peru ansökte om medlemskap i OECD i november 2012. 6 Frihandelsavtalets innehåll 6.1 Allmänna principer (artiklarna 1-2) I avtalet fastställs inledningsvis de allmänna principer som ligger till grund för avtalet. Dessa omfattar respekten för de demokratiska principerna, de grundläggande mänskliga rättigheterna och rättstatsprincipen. Parterna betonar också att spridning av massförstörelsevapen är ett av de allvarligaste hoten mot internationell stabilitet och säkerhet. Parterna är därför övererens om att samarbeta för att bekämpa spridningen av sådana vapen. Respekten för de mänskliga rättigheterna och bestämmelsen om icke-spridning av massförstörelsevapen utgör väsentliga delar avtalet. Detta innebär att avtalet omedelbart kan sägas upp om någon av parterna bryter mot dessa bestämmelser. 6.2 Avtalets mål och institutionella bestämmelser (artiklarna 3-16) Genom avtalet upprättar parterna ett frihandelsområde för varor, tjänster och etableringar. Den övergripande målsättningen med avtalet är att genom en utvidgning av handeln bidra till ekonomisk utveckling och minskande av fattigdomen. Detta ska ske genom att gradvis avlägsna olika former av handelshinder, underlätta för varuhandel genom minskade tullar samt liberalisera tjänstehandel och reglerna för etablering. Avtalet har också som mål att liberalisera parternas marknader för offentlig upphandling samt ge ett effektivt skydd för immateriella rättigheter. Handel och investeringar ska ske på ett sätt som bidrar till målet om en hållbar utveckling och parterna ska verka för att detta mål integreras och avspeglas i parternas handelsförbindelser. Genom avtalet inrättas en handelskommitté bestående av företrädare för parterna. Handelskommittén ska sammanträda en gång per år på ministernivå eller med företrädare utsedda av denna nivå. Handelskommittén ska sammanträda växelvis i Bogotá, Bryssel och Lima. Kommitténs uppgift är att granska och övervaka genomförandet av avtalet samt utvärdera tillämpningen och rekommendera eventuella åtgårder. Vidare inrättas specialiserade underkommittéer för marknadstillträde, jordbruk, tekniska handelshinder, tullar, handelslättnader och ursprungsregler, offentlig upphandling, handel och hållbar utveckling, sanitära och fytosanitära åtgärder samt för immateriella rättigheter. 6.3 Varuhandel (artiklarna 17-106 ) 6.3.1 Avveckling av tullar (artiklarna 17-22) Genom avtalet åtar sig parterna en omfattande avveckling av tullavgifter på ursprungvaror från den andra parten. EU beviljar i princip fullständig tullfrihet för industri- och fiskeprodukter från avtalets ikraftträdande. Colombia förbinder sig till en liberalisering på varor motsvarande 65 % av EU:s export direkt när avtalet träder i kraft. Avvecklingstiderna för övriga tullar ligger på 5, 7 eller 10 år. All fisk och samtliga fiskprodukter blir tullfria direkt när avtalet träder i kraft. Andra sektorer som i princip blir tullfria direkt när avtalet träder i kraft är bl.a. medicinsk utrustning, skor, teko, byggmaskiner och kemiska produkter. Längre avvecklings-tider gäller för bl.a. möbler och trä samt för motorfordon. När det gäller personbilar kommer tullarna att avvecklas efter 7 år och för lastbilar efter 7 år eller 10 år. Peru åtar sig en liberalisering på varor motsvarande 80 % av EU:s export direkt när avtalet träder i kraft. Avvecklingstiderna för övriga tullar ligger på 5, 6, 7 eller 10 år. All import av fisk blir tullfri direkt när avtalet träder i kraft. Detta gäller också bl.a. jordbruksmaskiner, byggmaskiner, stål, medicinsk utrustning och teko. Längre avvecklings-tider erbjuds bl.a. för möbler. För större personbilar och lastbilar samt delar till motorfordon kommer tullarna att avvecklas direkt när avtalet träder i kraft. Däremot kommer importtullar för medelstora och mindre personbilar att avvecklas först efter 6 år respektive 10 år. För svensk del kan särskilt noteras att export av gödselmedel, visst papper, förpackningsmaskiner samt vissa apparater för tele-kommunikation till såväl Colombia som Peru blir tullfria när avtalet träder i kraft. På jordbruksområdet har EU i princip åtagit sig att avveckla samtliga sina tullar under en period på 10 år. EU har emellertid undantagit ett antal produkter helt eller delvis från liberalisering både när det gäller Colombia och Peru. Marknadstillträdet till EU för bananer har varit en nyckelfråga i förhandlingarna. EU har åtagit sig att successivt sänka tullen på bananer till 75 euro per ton till den 1 januari 2020. Colombia och Peru har också fått ett förbättrat marknadstillträde för socker genom tullkvoter som ökar med 3 % per år. För Colombia startar tullkvoten på en volym på 62 000 ton och för Peru 22 000 ton. I Colombia och Peru kommer liberaliseringen för jordbruksprodukter ske gradvis under 17 år. Marknadstillträdet förbättras för bl.a. frukter, grönsaker, vin och sprit samt bearbetade jordbruksprodukter. Den svenska exporten av jordbruksprodukter och livsmedel till Colombia och Peru har hittills varit begränsad till främst vodka. Beträffande Peru ska den nuvarande bastullen om 9 % avvecklas direkt när avtalet träder i kraft. För Colombias del ska en avveckling av bastullen om 20 % för vodka ske under en övergångsperiod på 10 år. Colombia och Peru kommer att fortsätta kunna dra nytta av s.k. kumulation, vilket innebär att det är möjligt för exportörerna i dessa länder att fortsätta att använda material och produktionsdelar med ursprung från andra andinska länder samt från Centralamerika utan att det påverkar varornas status som ursprungsvaror. I synnerhet Peru kommer att gynnas av den ökade flexibiliteten vad gäller ursprungsreglerna för fiskeriprodukter. Enligt kommissionens beräkningar uppgår tullättnaderna på industri- och fiskeriprodukter till sammanlagt 250 miljoner euro per år. Borttagandet av tullar på jordbruksområdet motsvarar enligt samma beräkningar 22 miljoner euro per år. 6.3.2 Icke-tariffära handelshinder (artiklarna 23-27) Avtalet omfattar icke-tariffära åtgärder, dvs. olika myndighetsåtgärder som begränsar eller försvårar internationell handel. Exempel på sådana handelshinder är kvoter, licenser och tekniska handelshinder. När det gäller icke-tariffära åtgärder slås i avtalet bl.a. fast att parterna ska medge varandra s.k. nationell behandling i enlighet med bestämmelsen i artikel III i GATT 1994 (Allmänna tull- och handelsavtalet) och att ingen av parterna får anta eller bibehålla förbud eller restriktioner, bortsett från tullar, skatter eller andra pålagor vid import eller export i enlighet med bestämmelsen om förbud mot kvantitativa restriktioner i artikel XI i GATT 1994. 6.3.3 Handelspolitiska åtgärder (artiklarna 28-57) Enligt avtalet behåller parterna sina rättigheter och skyldigheter att vidta allmänna handelspolitiska skyddsåtgärder enligt bestämmelserna i GATT 1994 och i WTO-avtalet om skyddsåtgärder. Om avskaffandet av tullen på en viss vara leder till en så pass kraftig ökning av importen till den andra parten att det riskerar att vålla allvarlig skada för inhemska producenter av liknande varor, får den importerande parten enligt avtalet vidta vissa bilaterala skyddsåtgärder. En sådan åtgärd kan till exempel bestå i att upphäva ytterligare planerade sänkningar av tullsatsen eller att höja densamma. Tullsatsen får dock inte överstiga den lägsta tullsats som tas ut gentemot övriga handelspartners enligt principen om s.k. mest gynnad nations behandling (MGN). En part får inte heller vidta bilaterala skyddsåtgärder under längre tid än vad som bedöms nödvändigt för att avhjälpa den allvarliga skadan. Den part som tillämpar en skyddsåtgärd ska också samråda med den andra parten för att erbjuda lämplig kompensation. På jordbruksområdet finns särskilda bestämmelser om skyddsåtgärder. Vad gäller antidumpnings- och utjämningstullar är parterna överens om att de ska användas i överensstämmelse med relevanta WTO-krav och bygga på ett öppet förfarande. 6.3.4 Tullar och handelslättnader (artiklarna 58-70) I syfte att främja handeln och en effektiv kontroll ska parterna enligt avtalet stärka samarbetet på tullområdet. Parterna ska inrätta effektiva, öppna och förenklade tullförfaranden för att minska kostnaderna och säkerställa förutsägbarhet för importörer och exportörer. I avtalet anges vidare att kraven och förfarandena för import, export och transitering ska bygga på de internationella instrument och standarder som parterna godtagit. Parterna ska underlätta samarbete mellan sina tullmyndigheter och till avtalet finns ett protokoll om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor som närmare reglerar hur detta samarbete ska gå till. Till exempel ska den ena partens tullmyndighet efter framställan eller självmant lämna de upplysningar som krävs för att den andra partens tullmyndighet ska kunna tillämpa tullagstiftningen på ett korrekt sätt. 6.3.5 Tekniska handelshinder (artiklarna 71-84) Beträffande tekniska handelshinder går åtagandena i avtalet utöver WTO:s avtal på området (TBT-avtalet). Parterna har enats om att samarbeta vid utarbetandet och fastställandet av tekniska föreskrifter, standarder och vid inrättande av system för bedömning av överenstämmelse. Parterna uppmuntras att använda internationella och regionala standarder samt att ömsesidigt erkänna förfaranden för bedömning av överensstämmelse. Dessa åtgärder kommer till exempel att underlätta för export av läkemedelsprodukter, medicintekniska produkter, optiska instrument, produkter för fordonsindustrin och andra typer av maskiner där svenska företag är konkurrenskraftiga. I avtalet finns också bestämmelser om ökad öppenhet genom förbättrad kommunikation och samarbete kring tekniska föreskrifter och standarder. Speciell vikt läggs vid förlängda tidfrister vad gäller möjligheten att lämna kommentarer på nya förslag till tekniska föreskrifter samt på skyldigheter att offentliggöra synpunkter på förslag samt fastställda regler offentligt (t.ex. på en officiell webbplats). 6.3.6 Sanitära och fytosanitära åtgärder (artiklarna 85-104) Med sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS-åtgärder) avses åtgärder som införs för att skydda människors, djurs eller växters liv och hälsa från risker som kommer från t.ex. sjukdomar, skadegörare och gifter. Även på detta område går avtalet längre än WTO:s regelverk. Detta gäller framför allt beträffande regionalisering vid utbrott av djursjukdomar (endast den region som drabbats av en djursjukdom stängs för export) och skadegörare, transparens gällande importkrav och procedurer samt godkännande av exportanläggningar. Vidare har man enats om att samarbeta om djurs välbefinnande samt beslutat att utöka samarbete och dialog mellan parterna samt kapacitetuppbyggnad på SPS-området för Colombia och Peru. 6.4 Handel med tjänster, etableringar och elektronisk handel (artiklarna 107-167) Avtalet medför en långtgående liberalisering av handeln med tjänster. Europeiska företag får utökat marknadstillträde inom viktiga sektorer som till exempel finansiella tjänster, telekommunikation, maritima transporter, tillverkningsindustri, energiutvinning och gruvnäring. För gränsöverskridande handel och lokal etablering ges ökat tillträde inom bl.a. finansiella tjänster, professionella tjänster, tjänster inom telekommunikation samt sjöfart. Tjänstehandelsdelen omfattar inte offentliga tjänster som tillhandahålls av myndigheter och innehåller vidare några övergripande reservationer som rör skyddet av minoriteter. Liberaliseringen omfattar alla leveranssätt och ett åtagande om marknadstillträde inom en viss sektor för tjänster och etableringar medför enligt avtalet att det i princip inte får förekomma begränsningar för tillträdet till den andre partens marknad i form av monopol, kvoter, ensamrätt eller andra krav såsom t.ex. en prövning av det ekonomiska behovet. Inom de sektorer där en part har beviljat marknadstillträde får inte heller den andra partens tjänsteleverantörer eller investerare diskrimineras till förmån för de inhemska i enlighet med principen om nationell behandling. Reservationer kan göras från nämnda principer och de ska i så fall anges särskilt i respektive parts s.k. bindningslista. För tjänsteleverantörer som tillhandahåller tjänster på kontraktsbasis öppnar EU för colombianska och peruanska leverantörer på områdena för till exempel redovisnings- och bokföringstjänster samt arkitekter. 6.5 Betalningar och kapitalrörelser (artiklarna 168-171) I avtalet fastslås att parterna ska säkerställa fri rörlighet för kapital samt underlätta betalningar mellan länderna genom konvertibla valutor i enlighet med IMF:s regler. I avtalet finns en skyddsmekanism som ger parterna rätt att vidta skyddsåtgärder under högst ett år om betalningar och kapital riskerar att skapa allvarliga svårigheter för valuta- eller penningpolitiken. Dessa åtgärder får dock inte användas i syfte att skydda en viss bransch. 6.6 Offentlig upphandling (artiklarna 172-194) När det gäller offentlig upphandling ska på de områden som täcks av avtalet anbudsgivare från bägge parter behandlas såsom anbudsgivare från det egna landet. Diskriminering av anbudsgivare får inte ske på grund av anknytning till annat land. Upphandlingen ska ske transparent och opartiskt. Angående behandling av anbud anges vidare att den upphandlande enheten ska behandla anbuden konfidentiellt. En part ska på begäran av en annan part omgående tillhandahålla de uppgifter som är nödvändiga för att avgöra om upphandlingen genomfördes på ett rättvist och opartiskt sätt. I de fall det skulle vara till skada för konkurrensen vid framtida upphandlingar att lämna ut dessa uppgifter, får den part som tar emot uppgifterna endast lämna ut dem till en leverantör efter samråd med och tillstånd från den part som tillhandahållit uppgifterna. Colombia och Peru har förbundit sig att, över vissa tröskelvärden, ge tillgång till upphandling på såväl central som lokal nivå. Åtagandena utgör de mest långtgående marknadsöppningar inom offentlig upphandling som Colombia och Peru gett till något tredjeland. Anbudsgivare från EU kommer dessutom gynnas av förbättrade förhållanden i Colombia gällande byggkoncessioner och inom delar av de s.k. försörjningssektorerna (bl.a. transport, energi, vatten). 6.7 Immaterialrätt (artiklarna 195-257) Genom avtalet förbinder sig parterna att säkerställa en effektiv skyddsnivå för immateriella rättigheter. Parterna bekräftar sina åtaganden i enlighet med olika internationella överenskommelser bl.a. WTO-avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätt (TRIPs-avtalet). I avtalet anges vidare att parterna erkänner behovet av att upprätthålla en balans mellan skyddet för de immateriella rättigheterna och intresset av att lämna ett utrymme för parterna att behålla och införa nationell politik relaterad till ekonomisk och social utveckling (t.ex. teknologiöverföring, miljö och skyddet av folkhälsan). Avtalet hänvisar också till FN-konventionen om biologisk mångfald (CBD-konventionen) och dess principer om staters rätt att förfoga över sina naturresurser och om en rättvis fördelning av vinster som härrör från användningen av dessa. Parterna åtar sig även att samarbeta för att skydda växtsorter. Med immateriella rättigheter omfattas vid tillämpningen av avtalet bl.a. upphovsrätt, patent, varumärke, design/mönster, geografiska ursprungsbeteckningar och skydd av växtsorter. Avtalet innehåller bestämmelser om säkerställandet av immateriella rättigheter i form av bl.a. civilrättsliga åtgärder och sanktioner samt gränsåtgärder (tull-myndigheternas ingripande för säkerställande av immateriella rättigheter). Fler än 100 av EU:s geografiska ursprungsbeteckningar skyddas på de colombianska och peruanska marknaderna. Ett antal colombianska och peruanska geografiska ursprungsbeteckningar kommer på motsvarande sätt att skyddas på EU-marknaden. 6.8 Konkurrens (artiklarna 258-266) Parterna framhåller i avtalet vikten av fri konkurrens och åtar sig att tillämpa sin konkurrenslagstiftning för att förhindra konkurrens-begränsande affärsmetoder. Parterna ska genom nationell och regional lagstiftning förbjuda skadliga konkurrensbegränsande åtgärder som t.ex. restriktiva avtal, karteller och missbruk av dominerande ställning. Företagskoncentrationer som avsevärt hindrar konkurrensen är också förbjudna. Oberoende konkurrensmyndigheter ska implementera ovanstående regler på ett öppet och icke-diskriminerande sätt. Avsikten är att dessa regler ska bidra till att stärka god samhällsstyrning och transparens i Colombia och Peru. 6.9 Hållbar utveckling (artiklarna 267-286) Parterna åtar sig att främja den internationella handeln på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling och verka för att se till att detta mål avspeglas i parternas handelsförbindelser. I avtalet fastslås att parterna ska sträva efter att främja och bevara en hög nivå av arbets- och miljöskydd. Avtalet innehåller vidare åtaganden om att respektera ILO:s grundläggande arbetsnormer liksom flera internationella miljö-konventioner som t.ex. CITES och Kyotoprotokollet. Avtalet innehåller också bestämmelser som syftar till att fastställa ett ramverk för att kunna möta problem som kan uppstå när det gäller samverkan mellan handel och sociala- samt miljömässiga mål. Särskild uppmärksamhet ägnas åt frågor som biologisk mångfald, hållbart skogsbruk och olagligt fiske. I avtalet anges att parterna i ovanstående frågor ska rådgöra med inhemska grupper och med det civila samhället. En kommitté för hållbar utveckling ska tillsättas som ska övervaka arbetstagarnas rättigheter samt viktiga miljöfrågor. Organisationer från det civila samhället kommer att delta i detta arbete och ges möjlighet att systematiskt övervaka genomförandet av dessa åtaganden. 6.10 Öppenhet och administrativa förfaranden (artiklarna 287-294) I avtalet anges att parterna ska samarbeta i syfte att öka öppenheten i handelsrelaterade frågor. Parterna ska se till att information om åtgärder som kan ha konsekvenser för handeln är lättillgänglig för berörda aktörer. För överprövning eller överklagande ska parterna inrätta domstolar, domstolsliknande instanser, förvaltningsdomstolar eller motsvarande förfaranden för snabb prövning av administrativa åtgärder i handelsrelaterade frågor som omfattas av avtalet. Förfarandena ska vara opartiska och oberoende. 6.11 Allmänna undantag (artiklarna 295-297) I avtalet fastslås att inga bestämmelser ska tolkas så att de hindrar parterna från att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda väsentliga säkerhetsintressen eller fullgöra sina internationella åtaganden i syfte att bevara internationell fred och säkerhet. Avtalet ska gälla skatteåtgärder endast om det är en förutsättning för att ge verkan åt bestämmelserna i avtalet. Inget i avtalet ska tolkas som ett hinder för en part att genomföra åtgärder som förhindrar att skatt undviks i enlighet med bestämmelserna i ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning eller inhemsk skattelagstiftning. Om en part har betalningsbalansproblem eller allvarliga finansiella svårigheter får den berörda parten införa eller upprätthålla begränsningar för handeln med varor och tjänster samt etableringar. Sådana begränsningar ska i möjligaste mån undvikas, men om de skulle komma att aktualiseras ska de vara tidsbegränsade, icke-diskriminerande och får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att avhjälpa den uppkomna finansiella situationen. 6.12 Tvistlösning (artiklarna 298-323) Parterna ska enligt avtalet sträva efter att lösa tvister genom samråd. Om parterna inte lyckas nå en överenskommelse genom samråd kan den klagande parten begära att en skiljenämnd tillsätts. Parten ska i begäran ange den särskilda åtgärd som klagomålet gäller och förklara hur åtgärden strider mot bestämmelserna i avtalet. Skiljenämndens avgörande är bindande för parterna. 6.13 Tekniskt bistånd och handelsrelaterad kapacitetsuppbyggnad (artiklarna 324-326) Avtalet innehåller åtaganden om tekniskt stöd och kapacitetsuppbyggande från EU:s sida bl.a. inom områdena för konkurrenskraft och innovation. Målet är att stärka den ekonomiska utvecklingen i syfte att öka den sociala sammanhållningen och minska fattigdomen. Exempel på kapacitetsuppbyggande insatser är modernisering av produktionsprocesser, teknisk kunskapsöverföring samt främjande av mikroföretag och små- och medelstora företag. 6.14 Slutbestämmelser (artiklarna 327-337) Avtalet träder ikraft den första dagen i månaden efter den dag då den sista parten anmält att den slutfört de interna förfaranden som krävs. Avtalet ingås på obestämd tid. En part har rätt att genom skriftlig anmälan frånträda avtalet. Frånträdet ska då gälla sex månader efter dagen för anmälan. Om EU frånträder avtalet upphör det att gälla i sin helhet. Avtalet är upprättat på EU:s samtliga officiella språk och samtliga texter är lika giltiga. 7 Godkännande av avtalet Regeringens förslag: Riksdagen godkänner frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan. Skälen för regeringens förslag Ett avtal som skapar ökad handel och ekonomisk tillväxt samt stärker den politiska dialogen Den ekonomiska utvecklingen vittnar om den snabbt växande betydelsen av förbindelserna mellan EU och Colombia och Peru, och frihandels-avtalet inleder ett nytt kapitel i de bilaterala förbindelserna. Avtalet stärker det ekonomiska samarbetet inom en rad olika områden med koppling till handel, teknologiöverföring och finansiering; såsom miljö, energi, vetenskap och teknik, turism och kultur samt kampen mot korruption. Frihandelsavtalet utgör inom dessa områden ett komplement till det bredare politiska samarbetet mellan länderna. Avtalet förväntas skapa rikligt med nya möjligheter till handel och investeringar. Den ekonomiska tillväxten förväntas öka och leda till ökad sysselsättning, framförallt i Colombia och Peru. Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för framgångsrik fattigdomsbekämpning i regionen. Avtalet kommer även att leda till välfärdsvinster för konsumenter i form av lägre priser och ett ökat utbud av varor och tjänster i såväl EU som Colombia och Peru. Frihandelsavtalet utgör en viktig politisk signal om den stora vikt EU och Sverige fäster vid öppna marknader och frihandel. Att verka för ekonomisk tillväxt och ökat välstånd genom en öppen handel utgör kärnan i den svenska handelspolitiken. De grundläggande principerna för avtalet är mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatsprincipen samt nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen. Klausulen om mänskliga rättigheter bör ses inom ramen för de bredare förbindelserna mellan EU, Colombia och Peru. Människorättsfrågor diskuteras regelbundet genom befintliga mekanismer för politisk dialog. I de interna diskussionerna inom EU har Sverige särskilt fört fram frågan om hur EU inom avtalets ram ska kunna bevaka efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i de bägge länderna. Regeringen bedömer att EU:s möjligheter att föra en konstruktiv dialog med Colombia och Peru på MR-området kommer att stärkas genom frihandelsavtalet. Regeringen gör sammantaget bedömningen att avtalet bör anses vara av större vikt och att det därför enligt 10 kap. 3 § regeringsformen ska godkännas av riksdagen. Vissa frågor om sekretess Beträffande utbyte av information och krav på konfidentiell behandling innehåller frihandelsavtalet med Colombia och Peru till stor del samma typer av bestämmelser som återfinns även i tidigare frihandelsavtal. På samma sätt som i t.ex. frihandelsavtalet med Sydkorea (se prop. 2013/14:20 s. 15) finns i avtalet med Colombia och Peru således ett protokoll om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor (se avsnitt 6.3.4). Artikel 10 i detta protokoll innehåller bestämmelser om utbyte av uppgifter på tullområdet och om konfidentiell behandling av sådana uppgifter. Nationella regler ska tillämpas på den information som svenska myndigheter får del av inom ramen för samarbetet. På uppgifter överlämnade enligt avtalet kan alltså bl.a. sekretessbestämmelserna i 27 kap. 1-3 samt 5 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, bli tillämpliga Vidare finns i avtalet en bestämmelse i artikel 189 på området för offentlig upphandling (se avsnitt 6.6) med innebörd att en mottagen handling i vissa fall inte får lämnas vidare utan samtycke från ursprungsinnehavaren enligt en princip som brukar kallas för originator control vilket innebär en vetorätt för ursprungsinnehavaren. En motsvarande bestämmelse finns i artikel 290 som handlar om informationsutbyte mellan parterna rörande förhållanden som väsentligen kan påverka avtalet. På sätt som regeringen tidigare redovisat beträffande en delvis motsvarande reglering i frihandelsavtalet med Sydkorea kan dessa bestämmelser om vetorätt för ursprungsinnehavaren aktualisera en tillämpning av den sekretessbestämmelse som sedan den 1 januari 2014 finns i 15 kap. 1 a § OSL (se prop. 2013/14:20 s. 15-16 med hänvisningar). När det gäller utlämnande av information finns med utgångspunkt i undantagen från sekretess i bestämmelsen om sekretess mot utländska myndigheter i 8 kap. 3 § OSL och föreskrifterna i 2 kap. 6 § lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete inte några hinder för att ur sekretessynpunkt uppfylla avtalets och protokollets regler om överlämnande av information till bl.a. utländska myndigheter (se motsvarande bedömning i prop. 2013/14:20 s. 16). En anslutning till frihandelsavtalet kräver följaktligen inte någon lagändring för svensk del. Riksdagens godkännande av frihandelsavtalet förutsätts dock för en tillämpning av såväl 15 kap. 1 a § OSL som för de andra sekretessbestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som föreskriver sekretess för informationsutbyten till följd av internationella avtal som har godkänts av riksdagen. Ett sådant godkännande innebär bl.a. att 27 kap. 5 § OSL görs tillämplig i Tullverkets verksamhet på uppgifter som överlämnas enligt frihandelsavtalet i ett ärende om handräckning. Bilaga Frihandelsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan Prop. 2013/14:166 Prop. 2013/14:166 2 3 1