Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 2243 av 7191 träffar
Propositionsnummer · 2013/14:165 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Avtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan Prop. 2013/14:165
Ansvarig myndighet: Utrikesdepartementet
Dokument: Prop. 165
Regeringens proposition 2013/14:165 Avtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan Prop. 2013/14:165 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 mars 2014 Jan Björklund Hillevi Engström (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan. Förhandlingarna om ett partnerskapsavtal inleddes 2006 och avtalet undertecknades i maj 2012. Genom avtalet inrättas ett ramverk för förbindelserna mellan EU och Irak. Som grund för samarbetet har avtalet rättstatsprincipen, de demokratiska principerna och de mänskliga rättigheterna. Avtalet innehåller rättsligt bindande åtaganden om respekt för de mänskliga rättigheterna och skyldigheter i fråga om icke-spridning av massförstörelsevapen. Avtalet föreskriver samarbete på en rad områden, bl.a. handel, energi, transport, investeringar, mänskliga rättigheter, utbildning, vetenskap och teknik, frihet och säkerhet, migrations- och asylfrågor samt miljö. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Ärendet och dess beredning 4 3 Bakgrund 4 4 Utvecklingen i Republiken Irak 4 5 Sverige och Republiken Irak 5 6 Avtalets innehåll 6 6.1 Avtalets mål och räckvidd (artiklarna 1-2) 6 6.2 Politisk dialog och samarbete på det utrikes- och säkerhetspolitiska området (artiklarna 3-7) 6 6.3 Handel och investeringar (artiklarna 8-80) 7 6.3.1 Handel med varor (artiklarna 8-22) 7 6.3.2 Handel med tjänster m.m. (artiklarna 23-39) 8 6.3.3 Offentlig upphandling och tvistlösning m.m. (artiklarna 40-80) 9 6.4 Samarbete inom andra områden (artiklarna 81-110) 10 6.5 Institutionell ram och slutbestämmelser (artiklarna 111-124) 13 7 Godkännande av avtalet 14 Bilaga 1 Avtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan 15 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 2014 126 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan (avsnitt 7). 2 Ärendet och dess beredning Genom ett rådsbeslut 2006 bemyndigades Europeiska kommissionen att inleda förhandlingar med Irak om ett handels- och samarbetsavtal. Förhandlingarna inleddes 2006 och avslutades i november 2009. Under förhandlingarna enades parterna om att höja avtalets status till ett avtal om partnerskap och samarbete. Avtalet paraferades i juni 2011 och undertecknades av bägge parter i maj 2012. Partnerskapsavtalet utgör ett blandat avtal, dvs. både EU och medlemsländerna är avtalsparter tillsammans med Irak. Avtalet kommer att träda i kraft den första dagen i den månad som följer på dagen för den sista anmälan från parterna om att de nödvändiga förfarandena för detta ändamål har slutförts. Avtalet tillämpas i vissa delar redan provisoriskt mellan EU och Irak. 3 Bakgrund Efter Saddam Husseins fall har Irak successivt försökt att bygga upp landet och skapa nya kontakter med omvärlden. Ett demokratiskt system är under uppbyggnad och val till parlamentet har hållits två gånger sedan 2003. Nya parlamentsval ska hållas under våren 2014. En konstitution har antagits och en rad demokratiska institutioner har etablerats. Mycket tack vare ett högt oljepris har den irakiska ekonomin vuxit snabbt, men den behöver diversifieras. En svår säkerhetssituation, inrikespolitiska motsättningar och en omfattande korruption förblir svåra utmaningar för landet. Sedan 2003 har EU och dess medlemsstater skapat starka relationer med Irak. De politiska kontakterna, handeln och investeringarna har ökat under senare år. EU har även ett utvecklingssamarbete med Irak och har sedan 2003 bidragit med ca 1,1 miljarder euro till landet. Dessutom har EU stött insatser för att stärka rättsstaten i Irak genom rättsstatsmissionen EU JUST LEX som avvecklas i december 2013. Flera medlemsstater och den europeiska utrikestjänsten (EEAS) har nu permanent närvaro i Irak. 4 Utvecklingen i Republiken Irak Irak var mellan 1535 och 1918 en del av det osmanska riket. Därefter var landet ett brittiskt protektorat fram till dess självständighet 1932. Från 1932 till 1958, då kung Faisal II störtades, var landet en monarki. Det panarabiska Baath-partiet tog efter en statskupp makten 1968. Partiet stärkte sin makt successivt och utvecklades efter Saddam Husseins makttillträde till en hårdför diktatur med vissa planekonomiska inslag. År 1980 utbröt ett blodigt krig mellan Irak och Iran som skulle pågå under åtta år. Omkring 300 000 iranska och runt 240 000 irakiska soldater uppges ha dödats i striderna, som även krävde ett stort antal civila dödsoffer. Under 1980-talet inledde Saddam Husseins regim den s.k. Anfal-kampanjen mot kurderna och använde kemiska vapen mot bl.a. civilbefolkningen i Halabja 1988. Två år efter att kriget mellan Irak och Iran tagit slut invaderade Irak Kuwait. En FN-styrka ledd av USA drev dock Irak ut ur Kuwait. Under 1990-talet genomförde Internationella atomenergiorganet (IAEA) på uppdrag av FN en rad inspektioner i Irak för att granska uppgifterna om irakiska massförstörelsevapen. År 2003 invaderade USA och dess allierade Irak utifrån uppgifter om ett program för massförstörelsevapen och kontakter med al-Qaida. Efter invasionen styrdes Irak av USA under ett drygt år. En interimsregering tog över makten 2004 i samband med att Irak återfick sin suveränitet. Parlamentsval hölls 2005 och Nouri al-Maliki utsågs till premiärminister 2006. Han lyckades behålla makten även efter parlamentsvalet 2010. I januari 2009 övertog Irak ansvaret för säkerheten i hela landet och i slutet av 2011 drogs all amerikansk trupp tillbaka. 5 Sverige och Republiken Irak Sverige har haft diplomatiska relationer med Irak sedan 1960, men redan 1903 upprättades relationer med dåvarande Mesopotamien. Efter Iraks invasion av Kuwait 1990 saknade Sverige representation i Irak även om relationerna inte formellt sades upp. Ambassaden i Bagdad öppnades åter den 1 juli 2009. Sedan dess har ett sektionskansli under Sveriges ambassad i Bagdad öppnats i staden Erbil. Relationerna till Irak präglas i hög utsträckning av att omkring 160 000 svenskar - ca 1,5 procent av Sveriges befolkning - har irakiskt ursprung. I nuläget uppgår Sveriges export till Irak till drygt två miljarder kronor om året efter en fördubbling på senare år. Importen uppgår till drygt en halv miljard kronor. Irak var under många år Sveriges tredje största handelspartner i Mellanöstern och intresset från svenska företag är fortfarande stort. Sverige har sedan 1991 gett humanitärt stöd till Irak. År 2004 inledde Sverige ett program för stöd till en återuppbyggnad av Irak. Mellan 2004 och 2009 bidrog Sverige med 615 miljoner kronor till Irak. Enligt den landstrategi som för närvarande styr utvecklingssamarbetet med Irak ska Sverige bidra med omkring 120 miljoner kronor om året under perioden 2009-2014. Eftersom landets medelinkomster har ökat kommer det bilaterala utvecklingssamarbetet därefter att successivt fasas ut. Fokus för Sveriges utvecklingssamarbete med Irak är demokrati och god samhällsstyrning samt privatsektorsutveckling. 6 Avtalets innehåll 6.1 Avtalets mål och räckvidd (artiklarna 1-2) Artiklarna 1-2 slår fast målen med partnerskapet samt de grundvalar som utgör en väsentlig del av avtalet. Målen är att tillhandahålla en lämplig ram för den politiska dialogen mellan parterna, främja handel och investeringar för att främja hållbar ekonomisk utveckling samt lägga grunden för ett lagstiftningsmässigt, ekonomiskt, socialt, finansiellt och kulturellt samarbete. Grundvalarna för avtalet är respekt för de demokratiska principerna, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. 6.2 Politisk dialog och samarbete på det utrikes- och säkerhetspolitiska området (artiklarna 3-7) Enligt artikel 3 ska en regelbunden politisk dialog upprättas mellan parterna. Dialogen ska omfatta alla frågor av gemensamt intresse, i synnerhet fred, utrikes- och säkerhetspolitik, nationell dialog och försoning, demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning samt regional stabilitet och integration. Den politiska dialogen ska hållas årligen på ministernivå och hög tjänstemannanivå. Artikel 4 behandlar bekämpning av terrorism. Parterna samtycker till att förhindra och bekämpa terrorism i enlighet med internationella konventioner, internationell människorättslagstiftning, internationell humanitärrätt och flyktinglagstiftning samt sina respektive lagar och andra författningar. Detta ska ske inom ramen för ett fullständigt genomförande av Förenta Nationernas säkerhetsrådsresolution 1373 (2001) och andra relevanta FN-resolutioner, FN:s strategi för terrorismbekämpning samt andra internationella konventioner och instrument. Terrorism ska även bekämpas genom utbyte av information om terroristgrupper i enlighet med internationell och nationell rätt. Dessutom ska parterna utbyta information om sätt och metoder för att motverka terrorism även vad beträffar utbildning och teknik. Parterna bekräftar även sitt engagemang för att nå en överenskommelse om FN:s övergripande konvention om internationell terrorism. I artikel 5 slås fast att parterna ska samarbeta och bidra till kampen mot spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen genom att till fullo iaktta och på nationell nivå fullgöra sina befintliga skyldigheter enligt internationella fördrag och avtal om nedrustning och icke-spridning samt andra relevanta internationella skyldigheter på området. Parterna ska vidta åtgärder för att underteckna, ratificera eller ansluta sig till alla andra relevanta internationella instrument. Vidare ska parterna upprätta effektiva system för nationell exportkontroll. I artikel 6 behandlas handeldvapen och lätta vapen. Parterna är enligt artikeln medvetna om att olaglig tillverkning, spridning och överföring av handeldvapen och lätta vapen utgör ett allvarligt hot mot fred och internationell säkerhet. Vidare är parterna överens om att iaktta och fullgöra sina skyldigheter att bekämpa olaglig handel med lätta vapen och handeldvapen. Därutöver åtar sig parterna att samarbeta och säkerställa samordning i sina ansträngningar att bekämpa den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen. När det gäller internationella brottmålsdomstolen (artikel 7) bekräftar parterna att de allvarligaste brotten som angår hela det internationella samfundet inte får förbli ostraffade. Det konstateras att Irak inte är part till Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen men att landet överväger möjligheten att ansluta sig längre fram. Det framhålls att parterna är fast beslutna att samarbeta i denna fråga, bl.a. genom utbyte av erfarenheter om vilka lagändringar som krävs enligt internationell rätt. 6.3 Handel och investeringar (artiklarna 8-80) 6.3.1 Handel med varor (artiklarna 8-22) Irak är ännu inte medlem av Världshandelsorgansationen (WTO). När det gäller handel med varor beviljar emellertid parterna genom artikel 10 varandra behandling som s.k. mest gynnad nation (MGN) i enlighet med bestämmelsen i artikel I i GATT 1994 (Allmänna tull- och handelsavtalet). Innebörden av denna behandling är att samtliga handelsförmåner som ges till ett land i princip automatiskt ska utsträckas till andra länder. Vidare fastslås i avtalets artikel 11 att parterna ska bevilja varor från den andra parten s.k. nationell behandling. Nationell behandling enligt GATT 1994 innebär i princip att importerade och inhemska varor ska behandlas lika vad gäller beskattning och olika regleringar. Tullpolitik behandlas i artikel 12 där det framgår att produkter med ursprung i Irak som importeras till unionen ska omfattas av unionens MGN-tull. Produkter med ursprung i unionen ska vid import till Irak inte omfattas av tullavgifter som är högre än den nu gällande återuppbyggnadsavgiften på 8 procent på importerade varor. Det fastslås att parterna är överens om att de, fram till dess att Irak ansluter sig till WTO, får ändra nivån på importtullarna efter samråd mellan parterna. Därutöver ska Irak om landet inför generella tullsänkningar på import, efter avtalets undertecknande, tillämpa de sänkta tullarna på import med ursprung i unionen och ersätta bastullsatsen eller återuppbyggnadsavgiften från och med den dag sänkningarna börjar tillämpas. Enligt artikel 13 ska vissa bestämmelser i GATT 1994 om bl.a. tullvärdering och ursprungsmärkning införlivas med och utgöra en del av avtalet. I artikel 14 klargörs att klassificering av varor i handeln mellan parterna ska vara den som anges i parternas respektive tulltaxenomenklatur. I artikel 15 fastslås att parterna ska bevilja den andra parten befrielse från importavgifter och tullar på varor som införs tillfälligt. Detta ska ske utan att det påverkar tillämpningen av de rättigheter och skyldigheter som härrör från för båda parterna bindande internationella konventioner om tillfällig införsel av varor. Parterna ska enligt artikel 16 i handeln dem emellan avskaffa restriktioner och får heller inte anta eller upprätthålla restriktioner för import eller export eller andra åtgärder med motsvarande verkan i enlighet med bestämmelsen om förbud mot kvantitativa restriktioner i GATT 1994. Enligt artikel 17 får parterna inte heller upprätthålla eller införa tullar eller andra avgifter eller pålagor som påförs vid export av varor till den andra parten. Därutöver får parterna inte införa skatter, avgifter och pålagor på varor som exporteras till den andra parten som är högre än de som gäller för likadana produkter som är avsedda för inhemsk försäljning. Avtalet ska enligt artikel 18 inte hindra parterna från att vidta antidumpingåtgärder eller utjämningsåtgärder. Artikel 19 klargör att inget i avtalet ska hindra parterna från att vidta åtgärder i enlighet med artikel XIX i Gatt 1994 och WTO-avtalet om skyddsåtgärder. I artikel 21 behandlas tekniska handelshinder och det konstateras att bestämmelser i WTO-avtalet om tekniska handelshinder ska gälla mellan parterna. Syftet med samarbete på områdena för tekniska föreskrifter, standarder och förfarande av överensstämmelse är bl.a. att undvika tekniska handelshinder, öka tillträdet för produkter till varandras marknader, främja en ökad tillämpning av internationella tekniska föreskrifter och utveckla funktionella förbindelser mellan institutioner verksamma inom detta område i Irak och EU. Vidare ska parterna se till att tekniska föreskrifter och standarder inte utarbetas, antas eller tillämpas på ett sätt som skapar onödiga hinder i handeln mellan parterna. I artikel 22 fastslås att parterna ska samarbeta på områdena för sanitära och fytosanitära åtgärder. Med fytosanitära åtgärder avses åtgärder som berör växters liv eller hälsa. 6.3.2 Handel med tjänster m.m. (artiklarna 23-39) I artiklarna 23-31 dras riktlinjerna upp för en gradvis liberalisering av handeln med tjänster mellan parterna. Unionen ska enligt artikel 25 utvidga den behandling som följer av listan för unionen och dess medlemsstaters särskilda åtaganden avseende nationell behandling och marknadstillträde enligt det Allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS) till att också omfatta tjänster eller tillhandahållare av tjänster. Irak ska bevilja tjänster och tillhandahållare av tjänster en behandling som inte är mindre gynnsam än motsvarande tjänster eller tillhandahållare av tjänster från ett tredjeland. I artiklarna 32-33 fastslås att parterna ska verka för att främja ömsesidiga investeringar genom att skapa ett gynnsammare klimat för privata investeringar. I artiklarna 34-39 behandlas löpande betalningar och kapital. Parterna ska enligt artikel 34 sträva efter att liberalisera löpande betalningar och kapitalrörelser. I artikel 38 klargörs att parterna under särskilda omständigheter får, under högst sex månader, vidta skyddsåtgärder för att förhindra svårigheter att bedriva penning- eller valutapolitik i unionen eller Irak. 6.3.3 Offentlig upphandling och tvistlösning m.m. (artiklarna 40-80) I artikel 40 fastslås att parterna ska sträva efter att följa bestämmelserna om statliga handelsföretag i artikel XVII i GATT 1994 med tillhörande anmärkningar och tilläggsbestämmelser. Artiklarna 41-59 behandlar frågor om offentlig upphandling. I artikel 41 fastställer parterna att man vill åstadkomma ett gradvis öppnande av sina respektive marknader för offentlig upphandling. I artikel 43 enas parterna om att dess upphandlande enheter ska bevilja varor och tjänster från den andra parten en behandling som inte är mindre gynnsam än den som beviljas inhemska varor, tjänster och leverantörer. Vidare fastslås att offentlig upphandling ska genomföras på ett öppet och opartiskt sätt som gör att intressekonflikter undviks, som förhindrar korruption och som är förenligt med avtalets artiklar om upphandling. Enligt artikel 54 ska den upphandlande enheten ta emot, öppna och behandla anbud med iakttagande av förfaranden som säkerställer att upphandlingsprocessen är rättvis och opartisk och att den sekretess som gäller för anbuden bevaras. Av artikel 56 följer att parterna på den andre partens begäran ska tillhandahålla alla uppgifter som är nödvändiga för att avgöra om upphandlingen genomfördes på ett rättvist och opartiskt sätt. I de fall där det skulle vara till skada för konkurrensen vid framtida upphandlingar får mottagna uppgifter i sin tur lämnas ut till en leverantör endast efter samråd med och tillstånd från den part som lämnat uppgifterna. Inget i avtalet ska tolkas som en skyldighet för en part eller dess upphandlande enheter att utlämna konfidentiella uppgifter i fall där ett utlämnande skulle skada personers berättigade kommersiella intressen eller på annat sätt strida mot allmänintresset. Parterna ska enligt artikel 57 sörja för snabba, effektiva, öppna och icke-diskriminerande förfaranden för administrativ eller rättslig överprövning i samband med en offentlig upphandling. Mot bakgrund av Iraks behov gällande utveckling, ekonomi och handel fastslås i artikel 59 att landet under en övergångsperiod får införa ett tillfälligt system med prisförmåner som ska tillämpas på varor och tjänster från irakiska leverantörer. Systemet ska fasas ut inom tio år från att avtalet träder i kraft. I artikel 60 fastslås att Irak ska inom fem år anta lagstiftning i syfte att säkerställa ett fullgott och effektivt skydd för immateriella rättigheter i överensstämmelse med högsta internationella normer, däribland WTO-avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätt (TRIPs-avtalet). Tvistelösning när det gäller tolkningen och tillämpningen av bestämmelserna i avtalet i frågor om handel och investeringar m.m. behandlas i artiklarna 61-80. Parterna ska sträva efter att lösa alla tvister genom samråd. Om parterna inte lyckas lösa tvisten genom samråd får den klagande parten begära att en skiljenämnd tillsätts. Parterna ska i begäran ange den särskilda åtgärd som klagomålet gäller och förklara hur denna åtgärd strider mot bestämmelserna i avtalet. Skiljenämndens avgöranden är bindande för parterna. 6.4 Samarbete inom andra områden (artiklarna 81-110) I artikel 81 fastslås att Irak ska få finansiellt och tekniskt bistånd från unionen i syfte att påskynda den ekonomiska och politiska omvandlingen i Irak. Biståndet ska beviljas inom ramen för unionens utvecklingsbistånd enligt relevanta förordningar. Vidare ska biståndet ges i nära samordning med andra källor och Irak ska säkerställa att en kontaktpunkt för bedrägeribekämpning utses. I artikel 82 behandlas samarbete när det gäller social och mänsklig utveckling. Samarbetet ska bekräfta den sociala dimensionen av globalisering och erinra om kopplingen mellan social utveckling, ekonomisk utveckling och miljömässigt hållbar utveckling. Vikten av att minska fattigdom och främja mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla framhålls. Fokus för samarbetet ska inriktas på kapacitets- och institutionsuppbyggnad. Samarbete runt utbildning och ungdomsfrågor berörs i artikel 83. Parterna ska främja samarbete inom dessa sektorer och särskild vikt ska läggas vid att främja jämställdhet mellan könen. Högre utbildningsanstalter ska intensifiera samarbetet, genom t.ex. Erasmus Mundusprogrammet. Enligt artikel 84 avser parterna att stärka samarbetet på området för sysselsättning och sociala frågor. Samarbetet kan omfatta social sammanhållning, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, arbetsrätt samt jämställdhet mellan könen. I artikel 85 klargör parterna att det organiserade civila samhället spelar en viktig roll och kan bidra till dialogen och samarbetsprocessen inom ramen för avtalet. Parterna ska enligt artikel 86 samarbeta för att främja och effektivt skydda de mänskliga rättigheterna. Samarbetet kan omfatta stärkande av statliga institutioner och icke-statliga organisationer, främjande och utbildning i mänskliga rättigheter, utveckling av Iraks lagstiftning i överensstämmelse med internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning, samarbete med FN-institutioner verksamma på området för mänskliga rättigheter, stöd till den irakiska regeringens arbete att ge de irakiska medborgarna en godtagbar levnadsstandard och skydda deras politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, stödja nationell försoning och kampen mot straffrihet samt upprätta en övergripande dialog om mänskliga rättigheter. I artikel 87 fastslås att parterna ska bedriva ett industripolitiskt samarbete och samarbeta kring små och medelstora företag. Syftet är att underlätta omstruktureringen och moderniseringen av Iraks industri och främja dess konkurrenskraft. Dessutom ska gynnsamma villkor skapas för samarbete mellan industrin i Irak och i EU. Enligt artikel 88 ska parterna samarbeta för att skapa ett gynnsamt klimat för investeringar och tillhandahålla ett tillräckligt skydd för investeringar, kapitalöverföringar och informationsutbyte om investeringsmöjligheter. EU ska vid behov bistå Irak med att anpassa landets lagar och regelverk till unionens på de områden som omfattas av avtalet. I artikel 90 behandlas samarbete som rör jordbruk, skogsbruk och landsbygdsutveckling. Parterna ska samarbete inom detta område för att främja diversifiering, miljövänliga metoder, hållbar ekonomisk och social utveckling samt tryggad livsmedelsförsörjning. Energisamarbetet tas upp i artikel 91. Parterna ska stärka samarbetet som handlar om principerna om fria, konkurrensutsatta och öppna energimarknader. Syftet är att öka energitrygghet, säkerställa miljömässig hållbarhet, främja ekonomisk tillväxt, säkerställa en effektiv fungerande energimarknad, utveckla och främja partnerskap mellan företag i unionen och Irak samt utveckla en regelbunden och effektiv dialog i energifrågorna mellan parterna. Enligt avtalet ska parterna bl.a. arbeta för att utveckla en lämplig energipolitik i Irak, främja tekniskt samarbete runt de irakiska olje- och naturgastillgångarna, förbättra det irakiska elförsörjningssystemet samt stärka samarbetet för att bekämpa klimatförändringar genom att främja förnybara energikällor, energieffektivitet och minskad efterbränning. I artikel 92 anges att parterna ska stärka samarbetet inom transportsektorn när det gäller inrättandet av ett hållbart och effektivt transportsystem. Samarbetet syftar till att säkerställa miljömässig hållbarhet, främja ekonomisk tillväxt, säkerställa en fungerande transportmarknad, utveckla och främja partnerskap mellan företag i unionen och Irak inom transportsektorn samt utveckla en regelbunden och effektiv dialog i transportfrågor mellan parterna. Parterna är enligt artikel 93 överens om att stärka och intensifiera miljöskyddsinsatserna. Samarbetet ska syfta till att främja miljöskyddet för att uppnå en hållbar utveckling. Bland samarbetsområdena kan bl.a. följande nämnas: utbyte av information och sakkunskap på miljöområdet, främjande av regionalt samarbete på miljöskyddsområdet, främjande av miljömedvetenhet, stöd till kapacitetsuppbyggnad på miljöområdet, samarbete vid förhandlingar och genomförande av multilaterala miljöavtal, främjande av utbyte av tekniskt bistånd samt stöd till miljöforskning och miljöanalys. Avtalet föreskriver i artikel 94 att parterna ska samarbeta i syfte att öka informationsutbyte om tillämplig lagstiftning och eventuella framtida lagstiftningsreformer inom telekommunikationssektorn samt utbyta information om utveckling inom informations- och kommunikations-teknik och standarder på området. I artikel 95 framgår att Irak och unionen ska främja samarbetet inom civil vetenskaplig forskning och teknisk utveckling. Parterna ska anordna gemensamma vetenskapliga möten och arbeta för utbildning och program för rörlighet för vetenskapsmän, forskare och tekniska experter inom forskning och teknisk utveckling. Samarbetet ska genomföras enligt särskilda arrangemang som ska förhandlas i enlighet med sådana förfaranden som ska fastställa lämpliga bestämmelser om immateriell äganderätt. I artikel 99 dras riktlinjerna upp för samarbetet när det gäller att utveckla en marknadsekonomi i Irak. Ett samarbete runt turism som syftar till att uppnå en balanserad och hållbar utveckling av turism ska inledas enligt artikel 100 i avtalet. I artikel 101 fastslås att parterna ska samarbeta för att stärka den finansiella sektorn i Irak genom att förbättra redovisning, tillsyns- och regleringssystem inom bank- och försäkringssektorn. Parterna ska enligt artikel 102 visa ett fortlöpande engagemang för och fästa särskild vikt vid rättsstatsprincipen och samarbeta för en fortsatt utveckling av fungerande institutioner för upprätthållande av lagar och rättskipning. Det rättsliga samarbetet ska, enligt artikel 103, utvecklas på det civilrättsliga området. På det straffrättsliga området ska parterna försöka stärka samarbetet kring frågor om ömsesidig rättshjälp och utlämning. Enligt artikel 105 ska parterna upprätta en omfattande dialog som rör migration smuggling av migranter och människohandel. Samarbetet ska fokusera på migrationens grundläggande orsaker, utarbetande och genomförande av nationell lagstiftning och praxis vad gäller internationellt skydd, bestämmelser om rätt till inresa och rättigheter för personer med inresetillstånd, upprättandet av en politik för att förebygga olaglig invandring samt frågor om gränsförvaltning och gränskontroll. Det fastslås att parterna ska återta olagliga migranter som inte uppfyller gällande villkor för inresa till eller vistelse eller bosättning på respektive territorium. Parterna ska förse sina medborgare med lämpliga handlingar som bekräftar deras identitet och möjliggör resor för återtaganden. Ett samarbete runt kampen mot organiserad, ekonomisk och finansiell brottslighet och korruption ska inledas. Riktlinjerna för detta dras upp i artikel 106. Samarbetet ska omfatta möjligheten att återkräva tillgångar som härrör från korruptionshandlingar och ett främjande av FN:s konventioner om organiserad gränsöverskridande brottslighet samt FN:s konvention mot korruption. Parterna ska även, enligt artikel 107, samarbeta om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Samarbetet ska omfatta tekniskt och administrativt bistånd som syftar till att inför effektiva mekanismer för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Genom samarbetet ska parterna utbyta information inom ramen för parternas respektive lagstiftning och anta lämpliga standarder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Enligt artikel 108 ska ett samarbete inledas för att minska utbudet av, handeln med och efterfrågan på olaglig narkotika. Målet ska uppnås genom marknadsreglering och effektiva åtgärder och samordning mellan berörda myndigheter. Avtalet föreskriver att ett samarbete på kulturområdet ska inledas. Samarbetet ska, enligt artikel 109, omfatta informationsutbyte och kapacitetsbyggnad, inte minst vad gäller bevarande av kulturarv. Parterna ska intensifiera samarbetet mot olaglig handel med kulturegendom, bl.a. genom att främja ratificeringen och genomförande av relevanta internationella överenskommelser. Den interkulturella dialogen mellan människor, institutioner och organisationer ska främjas. Vidare ska parterna samordna sitt arbete i internationella fora, särskilt när det gäller ratificeringen och genomförandet av Unescos konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck. I artikel 110 dras riktlinjerna upp för samarbete som syftar till att underlätta och stödja Iraks stabilitet genom aktiviteter som ska stärka förbindelserna med Irak, dess grannländer och andra regionala partner. I synnerhet ska regional handel och stöd till regionala institutioner och gemensamma projekt inom ramen för regionala organisationers verksamhet beaktas. 6.5 Institutionell ram och slutbestämmelser (artiklarna 111-124) Enligt artikel 111 ska ett samarbetsråd upprättas för att övervaka genomförandet av avtalet. Samarbetsrådet ska bestå av företrädare för parterna och behandla viktiga frågor inom ramen för avtalet samt även söka lösa tvister avseende tillämpning eller tolkning av avtalet. Samarbetsrådet ska enligt artikel 112 bistås av en samarbetskommitté. Vidare ska en parlamentarisk samarbetskommitté inrättas. Denna kommitté ska, enligt artikel 113, utgöra ett forum för sammanträdande och åsiktsutbyte mellan ledamöter i det irakiska parlamentet och Europaparlamentet. Den parlamentariska samarbetskommittén får lämna rekommendationer till samarbetsrådet. Avtalet ska enligt artikel 115 tillämpas på de territorier där fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga samt på Iraks territorium. I artikel 116 fastslås att avtalet ska träda i kraft den första dagen som följer på dagen för depositariens mottagande av den sista anmälan från parterna om att de förfaranden som är nödvändiga för detta ändamål har slutförts. Avtalet ingås för en tioårsperiod och förlängs automatiskt med ett år i taget om inte någon av parterna säger upp avtalet senast sex månader innan det upphör att gälla. I artikel 117 finns en bestämmelse om provisorisk tillämpning av avtalet. Det framgår i artikel 119 att parterna genom en gemensam överenskommelse får ändra, revidera och utvidga avtalet för att utöka samarbetet. Utan att det påverkar tillämpningen av relevanta bestämmelser i EU-fördragen ska avtalet, enligt artikel 120, inte påverka medlemsstaternas befogenheter att genomföra bilateralt samarbete med Irak eller ingå nya samarbetsavtal med Irak. Enligt artikel 121 ska parterna anta de bestämmelser som krävs för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt avtalet. En part som anser att den andra parten inte fullgjort sina skyldigheter får vidta lämpliga åtgärder. Innan detta sker måste emellertid parten lämna relevanta uppgifter till samarbetsrådet för att söka finna en för bägge parter godtagbar lösning. Omedelbara åtgärder får dock vidtas bl.a. vid överträdelser från den andra partens sida av avtalets väsentliga beståndsdelar, såsom respekt för de demokratiska principerna, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer (artikel 2) samt icke-spridning av massförstörelsevapen (artikel 5). 7 Godkännande av avtalet Regeringens förslag: Riksdagen godkänner avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan. Skälen för regeringens förslag Ett avtal som främjar ett utökat politiskt samarbete och ekonomisk tillväxt Irak är ett betydelsefullt land för Sverige. Basen för våra relationer med Irak utgörs av den stora gruppen svenska medborgare av irakiskt ursprung. Denna grupp, som uppskattningsvis uppgår till ca 160 000 personer, bidrar till att bredda och fördjupa våra relationer med Irak. Under 1990-talet var Irak en av Sveriges största handelspartner i Mellanöstern. I nuläget uppgår Sveriges export till Irak till drygt två miljarder kronor om året och importen till drygt en halv miljard kronor. Det bedöms finnas goda möjligheter till en markant ökning av handeln. Ramavtalet utgör en god möjlighet att öka utbytet med Irak inom en rad områden och bidrar till att öka handeln med Irak, såväl bilateralt som i olika sammanhang inom EU:s ramverk. I avtalet finns bestämmelser om att inleda en dialog inom en rad olika områden. Vidare fastslås i avtalet att mänskliga rättigheter, icke-spridning av massförstörelsevapen och terrorismbekämpning utgör viktiga grundvalar för relationerna mellan EU och Irak. Avtalet kan bidra till att stabilisera Irak och förstärka demokratin i landet. Vidare kan avtalet bidra till en ökad tillväxt i Irak, något som är av vikt för en långsiktig stabilisering av landet. Regeringen gör sammantaget den bedömningen att avtalet bör anses vara av större vikt. Avtalet ska därför enligt 10 kap. 3 § regeringsformen godkännas av riksdagen. Vissa frågor om sekretess I avtalet finns en bestämmelse i artikel 56 på området för offentlig upphandling (se avsnitt 6.3.3) med innebörd att en mottagen handling, t.ex. ett anbud, i vissa fall inte får lämnas vidare utan samtycke från ursprungsinnehavaren enligt en princip som brukar kallas för originator control vilket innebär en vetorätt för ursprungsinnehavaren. På sätt som regeringen tidigare redovisat beträffande en delvis motsvarande reglering i frihandelsavtalet med Sydkorea kan en sådan bestämmelse om vetorätt för ursprungsinnehavaren aktualisera en tillämpning av den sekretessbestämmelse som sedan den 1 januari 2014 finns i 15 kap. 1 a § i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL (se prop. 2013/14:20 s. 15-16 med hänvisningar till prop. 2012/13:192). Några hinder ur sekretessynpunkt att uppfylla kravet på sekretess i nämnda artikel finns alltså inte. Inte heller i övrigt leder en anslutning till partnerskapsavtalet till någon lagändring för svensk del. Riksdagens godkännande av avtalet förutsätts dock för en tillämpning av sekretessbestämmelsen i 15 kap. 1 a § OSL. Avtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 2014 Närvarande: Statsrådet Björklund, ordförande, och statsråden Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt, Arnholm, Svantesson Föredragande: statsrådet Engström Regeringen beslutar proposition 2014/14:165 Avtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan. Prop. 2013/14:165 2 3 1 Prop. 2013/14:165 Prop. 2013/14:165 Bilaga Prop. 2013/14:165 Bilaga Prop. 2013/14:165