Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 2165 av 7191 träffar
Propositionsnummer · 2013/14:238 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering Prop. 2013/14:238
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 238
Regeringens proposition 2013/14:238 Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering Prop. 2013/14:238 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 5 juni 2014 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Vid Europeiska rådets möte i februari 2013 träffades en överenskommelse om EU-budgetens utveckling och finansiering för 2014-2020. De delar av överenskommelsen som rör ändringar i EU-budgetens finansieringssystem har därefter formaliserats i ett beslut fattat av Europeiska unionens råd den 26 maj 2014. För att beslutet ska bli giltigt krävs enligt artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ett nationellt godkännande i enlighet med respektive medlemsstats konstitutionella krav. I propositionen föreslås att riksdagen ska godkänna rådets beslut. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Ärendet och dess beredning 4 3 Finansieringssystemets uppbyggnad och överenskomna ändringar i systemet 5 3.1 Finansieringssystemets uppbyggnad 5 3.2 Europeiska kommissionens ursprungliga förslag 5 3.3 Sveriges ståndpunkt i förhandlingarna 6 3.4 Överenskomna ändringar i finansieringssystemet 7 4 Redogörelse för innehållet i rådets beslut 10 5 Godkännande av rådets beslut 13 Bilaga Rådets beslut av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel 15 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 juni 2014 33 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Europeiska unionens råds beslut av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. 2 Ärendet och dess beredning Europeiska kommissionen antog den 29 juni 2011 ett förslag till beslut om EU:s s.k. egna medel (KOM (2011) 510), dvs. de inkomstkällor som huvudsakligen finansierar EU:s utgifter. Förslaget skulle träda i kraft den 1 januari 2014 och ersätta rådets beslut om systemet för Europeiska Gemenskapens egna medel (2007/436/EG, Euratom) av den 7 juni 2007. Kommissionens förslag till beslut behandlades i rådet under hösten och våren 2011/2012, men vann inte något brett stöd. Förhandlingar om den fleråriga budgetramen, inklusive systemet för egna medel, fördes därefter huvudsakligen i allmänna rådet och Europeiska rådet. I februari 2013 enades Europeiska rådet, inom ramen för uppgörelsen om den fleråriga budgetramen för 2014-2020, om att systemet för egna medel i allt väsentligt skulle kvarstå i oförändrad form under perioden. Vissa kvantitativa förändringar av uttagsatser och rabattbelopp gjordes dock. Hösten 2013 återupptogs arbetet i Europeiska unionens råd med målsättningen att kodifiera den ovan nämnda överenskommelsen i ett rådsbeslut och ändringar i övriga berörda rättsakter. Efter fortsatt behandling under hösten och våren 2013/2014, och efter att Europaparlamentet yttrat sig över utkastet till beslut, beslutade rådet vid sitt möte den 26 maj 2014 om ändringar i systemet för egna medel, se bilaga. Samtliga medlemsstater måste godkänna beslutet för att det ska bli giltigt. Beslutet beräknas kunna träda i kraft under 2016, men ska dock i alla delar få verkan fr.o.m. den 1 januari 2014. Tullverket, Skatteverket, Jordbruksverket, Kammarkollegiet och Riksgäldskontoret ansvarar för tillämpningen av rådets beslut om systemet för egna medel i Sverige. Myndigheternas arbete påverkas dock inte direkt av detta beslut. De regler som har betydelse för myndigheterna finns i stället i rådets förordning nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut (2007/436/EG, Euratom) om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel. De ansvariga myndigheterna och Ekonomistyrningsverket har dock beretts tillfälle att lämna synpunkter på kommissionens ovan nämnda förslag till beslut. Två av myndigheterna, Skatteverket och Ekonomistyrningsverket, lämnade synpunkter på förslaget. De anförde bl.a. att det nuvarande systemet för egna medel är administrativt krävande och att de välkomnade åtgärder som leder till ett mer transparent system, baserat på likvärdiga statistiska förutsättningar. Regeringskansliet har i faktapromemorian Den fleråriga budgetramen 2014-2010 och systemet för egna medel (2010/11:FPM143) redogjort för innehållet i kommissionens förslag till rådets beslut om systemet för egna medel och till ändringar i berörda rättsakter. Regeringen har även i de årliga skrivelserna till riksdagen om verksamheten i Europeiska unionen 2011-2013 redogjort för förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014-2020 (skr. 2011/12 s. 37 och 38, skr. 2012/13:80 s. 32-34 samt skr. 2013/14:115 s. 27-29). Företrädare för regeringen har vidare vid flera tillfällen lämnat muntliga redogörelser till finansutskottet och skatteutskottet för såväl de föreslagna ändringarna av systemet för egna medel som förhandlingsarbetet. 3 Finansieringssystemets uppbyggnad och överenskomna ändringar i systemet 3.1 Finansieringssystemets uppbyggnad Utformningen av systemet för EU:s egna medel är avgörande för hur finansieringen av EU-budgetens utgifter fördelas mellan medlemsstaterna. Den exakta storleken på medlemsstaternas avgifter beror emellertid på de faktiska utbetalningarna från EU-budgeten och den relativa utvecklingen av medlemsstaternas ekonomier. Finansieringssystemets utformning regleras i rådets beslut om systemet för egna medel. Det finns tre typer av egna medel: s.k. traditionella egna medel (tullar och liknande avgifter samt särskilda sockeravgifter), medel som baseras på medlemsstaternas mervärdesskattebas och medel som baseras på medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI). Såväl mervärdesskattebasen som BNI omfattas av gemensamma definitioner. EU-budgeten finansieras till en mindre del även av skatter på löner och pensioner för anställda vid EU-institutionerna, bidrag från medlemsstaterna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, böter samt en del andra mindre intäktsposter. Systemet för egna medel innehåller särskilda bestämmelser som reducerar vissa medlemsstaters avgifter. Den såväl i absoluta som relativa tal mest betydelsefulla av dessa reduktioner är Förenade kungarikets särskilda reduktion, även kallad den brittiska rabatten. Reduktionerna har i sin nuvarande form utvecklats från 1984 och framåt och omfattar för närvarande Förenade kungariket, Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike. Sverige har enligt rådets beslut om systemet för egna medel av den 7 juni 2007 tre slags reduktioner: en begränsning av Sveriges finansieringsandel av det Förenade kungarikets reduktion till 25 procent av den normala finansieringsandelen, en nedsättning av uttagsatsen för den del av avgiften som baseras på mervärdeskattebasen från 0,30 till 0,10 procent och en begränsning av den del av avgiften som baseras på BNI med 150 miljoner euro per år (i 2004 års prisnivå). 3.2 Europeiska kommissionens ursprungliga förslag Det förslag till modifierat system för egna medel som Europeiska kommissionen antog i juni 2011 innehöll tre huvuddelar: införande av nya kategorier av egna medel, i form av dels en modifierad mervärdes- skattebaserad inkomstkälla, dels en andel av medlemsstaternas intäkter från en skatt på finansiella transaktioner, samt förändringar av de bestämmelser som minskar vissa medlemsstaters avgifter och av den rättsliga strukturen. Kommissionen motiverade sitt förslag bl.a. med att dagens system fungerade otillfredsställande och att tiden var inne för att utveckla ett nytt finansieringssätt för EU-budgeten. Framför allt ansåg kommissionen att EU-budgetens inkomster i för stor utsträckning bestod av bidrag från medlemsstaterna och eftersträvade därför att minska budgetens beroende av den betydande del av medlemsstaternas bidrag som baseras på ländernas BNI. Den intäktskälla som grundas på mervärdeskattebasen föreslogs mot denna bakgrund modifieras på så sätt att en andel av de faktiska mervärdesskatteintäkterna från omsättningen av de varor och tjänster som omfattas av normal skattesats i alla medlemsstater som uppkommer i en medlemsstat skulle utgöra grunden för uttaget av egna medel. Uttagsandelen skulle inte överstiga 2 procentenheter av nettointäkterna. Detta skiljer sig från dagens system, där avgiften grundas på den statistiskt beräknade mervärdesskattebasen i respektive medlemsstat. Kommissionen ansåg vidare att de särskilda bestämmelserna om reduktioner hade spelat ut sin roll och borde ersättas med ett enklare system. De reduktioner som tillämpats 2007-2013, och som omfattade Förenade kungariket, Nederländerna, Sverige, Tyskland, och Österrike, föreslogs avskaffas och fr.o.m. 2014 ersättas av en annan slags reduktioner för samtliga av de nämnda länderna utom Österrike. De nya reduktionerna skulle utgöras av fasta belopp i löpande priser (dvs. inte inflationsjusterade belopp) i form av bruttominskningar av de BNI-baserade bidragen från de nämnda medlemsstaterna. Beslutet om egna medel föreslogs vidare ange den högsta tillåtna uttagssatsen för nya egna medel, medan de specifika uttagssatserna som skulle tillämpas föreslogs fastställas i rådets förordning om genomförandebestämmelser till systemet för egna medel (KOM (2011) 511) i enlighet med artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Detta skulle innebära att beslut om uttagsatser inte längre skulle kräva enhällighet i rådet och godkännande av medlemsstaterna. I stället skulle detta beslut överlåtas till rådet, som skulle anta bestämmelserna med kvalificerad majoritet och i medbeslutande med Europaparlamentet. 3.3 Sveriges ståndpunkt i förhandlingarna Riksdagen har beslutat om att Sverige ska verka för effektivitet och återhållsamhet i EU-budgeten samt en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel (prop. 1994/95:40 bet. 1994/95: FiU5, rskr. 1994/95:67). Regeringen har mot denna bakgrund, och i syfte att begränsa Sveriges EU-avgift, verkat för en reformering och modernisering av EU-budgetens utgiftssida, med en minskning av den totala utgiftsvolymen och omprioriteringar mellan utgiftsrubrikerna. I den mån tillräckliga reformer inte uppnås på EU-budgetens utgiftssida anser regeringen att det även fortsättningsvis bör krävas korrigeringar i form av t.ex. reduktioner på inkomstsidan. I annat fall riskerar vissa medlemsstater, däribland Sverige, få betala oproportionerligt höga brutto- och nettoavgifter till EU:s budget. Nettoavgiften avspeglar skillnaden mellan vad en medlemsstat betalar till EU-budgeten och vad staten får tillbaka i form av stöd och bidrag för olika ändamål. Regeringen delade inte kommissionens bedömning att det förelåg behov av långtgående förändringar av systemet för egna medel, särskilt då reformambitionerna på utgiftssidan i förslaget till flerårig budgetram för 2014-2020 var begränsade. Inte heller i övrigt ansågs några sådana ändringar vara i Sveriges intresse. De föreslagna förändringarna i systemet för egna medel bedömdes vidare inte resultera i den förenkling och robusthet som kommissionen hade eftersträvat. Framför allt bedömdes förslaget till minskade reduktioner för vissa av medlems- staterna leda till nya obalanser mellan staterna. Regeringen motsatte sig mot denna bakgrund de betydande strukturella förändringarna av systemet, t.ex. införandet av de nya intäktskällorna, och i synnerhet förslaget att göra en andel av inkomsterna från en skatt på finansiella transaktioner till en ny kategori av egna medel. Regeringen motsatte sig även att de faktiska uttagsatserna för egna medel skulle regleras utanför beslutet om systemet för egna medel, då övergången från beslut i enhällighet i rådet, och godkännande av medlemsstaterna, till beslut med kvalificerad majoritet och medbeslutande med Europaparlamentet skulle innebära en överföring av kompetens från medlemstaterna till EU, utan att detta uttryckligen hade reglerats i fördragstext. Enligt regeringen är vidare en rättvis bördefördelning en central fråga för EU-budgetens legitimitet. Även med de reduktioner som tillämpades 2007-2013 var Sverige en stor nettobetalare till EU-budgeten. Systemet för egna medel, inklusive reduktionerna, utgör en noggrant utformad balans mellan budgetens inkomst- och utgiftssida. Två av Sveriges reduktioner (den nedsatta uttagsatsen för den mervärdeskattebaserade avgiften och begränsningen av den BNI-baserade avgiften) var tidsbegränsade och löpte enligt rådets gällande beslut om systemet för egna medel ut den 31 december 2013. I förhandlingarna om den fleråriga budgetramen verkade regeringen för att värdet på de svenska reduktionerna skulle bibehållas. 3.4 Överenskomna ändringar i finansieringssystemet Vid ett möte den 7 och 8 februari 2013 enades Europeiska rådet inom ramen för uppgörelsen om den fleråriga budgetramen för 2014-2020 om att systemet för egna medel i allt väsentligt skulle kvarstå i oförändrad form under den aktuella perioden. I överenskommelsen uppmanas de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet om skatt på finansiella transaktioner att undersöka om samarbetet kan utgöra basen för ett nytt eget medel för EU-budgeten. Detta ska dock inte påverka de medlemsstater som inte deltar i samarbetet eller beräkningen av Förenade kungarikets reduktion. Europeiska rådet uppmanar vidare rådet att fortsätta arbetet med den modifierade mervärdesskattebaserade inkomstkällan på grundval av kommissionens förslag. Dessa två element har bäring på en eventuell framtida utveckling och avspeglades därför inte i det senare beslutet om egna medel eller de tillhörande rättsakterna. Överenskommelsen omfattar vissa ändringar i EU-budgetens finansieringssystem. De ändringar som förs in i rådets nya beslut om systemet för egna medel är huvudsakligen av kvantitativ art och redovisas nedan. Taken för de egna medlen justeras Överenskommelsen innebär att taken för egna medel justeras ned från 1,31 till 1,29 procent av medlemsstaternas BNI för att täcka åtagandebemyndiganden i EU-budgeten och från 1,24 till 1,23 procent av ländernas BNI för att täcka betalningsbemyndiganden i EU-budgeten. Taket för betalningsbemyndiganden innebär i praktiken att det totala belopp som tas ut som avgifter från medlemsstaterna årligen inte får överskrida 1,23 procent av ländernas samlade BNI. Nedjusteringen av taken har en begränsad praktisk betydelse då utgiftstaken i den fleråriga budgetramen är betydligt lägre. Genom antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (ESA 2010) har det national- och regionalräkenskapssystem som används för beräkning av medlemsstaternas BNI reviderats. Överenskommelsen om egna medel omfattar regler för hur de ovan nämnda taken ska justeras med anledning av detta. Intäktskällorna kvarstår De traditionella egna medlen kvarstår oförändrade, men den andel som medlemsstaterna får behålla för att täcka kostnader för uppbörd av traditionella egna medel sänks från 25 till 20 procent. Eftersom denna intäktsökning för EU-budgeten leder till en lägre BNI-avgift för medlemsstaterna har förändringen framför allt betydelse för de medlemsstater som har en mycket stor utrikeshandel i förhållande till sin BNI (framför allt Belgien och Nederländerna). Mervärdesskattebasen kvarstår som grund för beräkningen av den mervärdeskattebaserade avgiften och uttagssatsen kommer även fortsättningsvis uppgå till 0,3 procent. BNI-avgiftens konstruktion behålls oförändrad, men BNI ska i enlighet med vad som ovan anförts beräknas enligt ESA 2010. Reduktionerna justeras Förenade kungarikets reduktion, samt begränsningen av Nederländernas, Sveriges, Tysklands och Österrikes finansiering av denna, är oförändrad. Detta innebär att Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike liksom under föregående period finansierar 25 procent av sin normala andel av det inkomstbortfall som Förenade kungarikets reduktion föranleder. Nederländernas och Sveriges reduktioner på den avgift som grundas på mervärdesskattebasen minskar då uttagsatsen för dessa två medlemsstater ökar från 0,1 procent till 0,15 procent och därmed likställs med Tysklands nedsatta uttagssats. Österrike får inte längre någon nedsatt uttagssats på den avgift som grundas på mervärdesskattebasen. Sveriges nedsättning av den BNI-baserade avgiften uppgår till 185 miljoner euro (i 2011 års prisnivå) per år, jämfört med 150 miljoner euro (i 2004 års prisnivå) per år under föregående period. Nederländernas reduktion på den BNI-baserade avgiften uppgår till 695 miljoner euro (i 2011 års prisnivå) per år, jämfört med 605 miljoner euro (i 2004 års prisnivå) under föregående period. Beloppen justeras vid den årliga tillämpningen för inflation. Danmark erhåller enligt överenskommelsen en nedsättning av den BNI-baserade avgiften om 130 miljoner euro per år (i 2011 års prisnivå), vilket landet inte hade tidigare. Österrikes nedsättning av avgiften fasas ut 2014-2020 och uppgår till 30 miljoner euro 2014, 20 miljoner euro 2015 och 10 miljoner euro 2016 (i 2011 års prisnivå). Från och med 2017 får landet ingen nedsättning. Ikraftträdande Samtliga medlemsstater ska godkänna rådets beslut om egna medel. Beslutet beräknas kunna träda i kraft under 2016. Det nya beslutet ska dock i alla delar få verkan fr.o.m. den 1 januari 2014. Detta innebär att det gällande beslutet om systemet för egna medels uttagssatser och reduktioner tillämpas fram till dess att det nya beslutet träder ikraft och att de justerade uttagssatserna och reduktionerna därefter tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2014. Inverkan på Sveriges medlemsavgift En viktig aspekt för regeringen i förhandlingen om den fleråriga budgetramen var utvecklingen av Sveriges EU-avgift för 2014-2020, med hänsyn tagen till den ekonomiska utvecklingen. Nettovärdet av de svenska reduktionerna, dvs. värdet med hänsyn tagen till finansieringen av andra medlemstaters reduktioner och de egna reduktionerna, beräknas 2007-2013 ha uppgått till ca 3,4 miljarder kronor per år (i 2011 års prisnivå). Den nedsatta uttagssatsen för den mervärdesskattebaserade avgiften och reduktionen av den BNI-baserade avgiften löpte dock, som ovan anförts, ut den 31 december 2013. Nettovärdet av de reduktioner som bestämdes för 2014-2020 beräknas uppgå till ca 2,9 miljarder kronor per år (i 2011 års prisnivå). Reduktionernas storlek ska ses i ljuset av att omslutningen på budgetramen minskar med ca 4 procent mellan budgetramperioderna 2007-2013 och 2014-2020, att EU sedan föregående förhandling avseende budgetramperioden 2007-2013 utvidgats med tre medlemsstater, med ett välstånd långt under EU-genomsnittet, samt Sveriges ekonomiska utveckling i förhållande till andra medlemsstater. Sammantaget beräknas effekterna på den svenska avgiften av den överenskomna utgiftsvolymen och systemet för egna medel, inklusive reduktionerna för perioden 2014-2020, innebära en för Sverige betydligt lägre avgiftsnivå än vad kommissionens förslag hade medfört. Den svenska EU-avgiften beräknas till följd av rådets gällande beslut om systemet för egna medel, och de ovan beskrivna ändringarna, öka 2014 och 2015, för att sedan minska kraftigt 2016. Det beror på att Sveriges nya BNI- och mervärdesskattebaserade reduktioner förväntas träda i kraft 2016, med retroaktiv verkan för de två föregående åren. I budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 utg.omr. 27) och 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100) har regeringen i sitt förslag till anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen för 2014, och i sina beräkningar av samma anslag för 2015-2018, beaktat effekterna av rådets beslut om egna medel. Det bör noteras att beloppen i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen redovisas i löpande priser och därför avviker från de belopp som finns i beslutet om systemet för EU:s egna medel, där de redovisas i 2011 års priser. 4 Redogörelse för innehållet i rådets beslut Med utgångspunkt i överenskommelsen om ändringar i EU-budgetens finansieringssystem som redovisats i avsnitt 3 har rådet den 26 maj 2014 antagit ett nytt beslut om egna medel. Nedan ges en kort beskrivning av beslutets innehåll. Artikel 1 I artikel 1 anges att unionen ska tilldelas egna medel enligt bestämmelserna i de följande artiklarna i syfte att säkerställa finansieringen av unionens årliga budget. Artikel 2 I artikel 2.1 redogörs för vilka inkomster som ska utgöra egna medel och redovisas på EU:s budget: a) Tullar, avgifter etc. som fastställts och kommer att fastställas avseende handel med tredje land, tullar på produkter som omfattades av det tidigare fördraget om Europeiska kol- och stålgemenskapen samt bidrag och avgifter som föreskrivs inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för socker. b) En andel av de harmoniserade beräkningsunderlagen för mervärdesskatt. Det beräkningsunderlag som används i detta syfte får dock inte överstiga 50 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) för varje medlemsstat. c) En andel, som fastställs enligt budgetförfarandet med hänsyn till summan av alla andra inkomster, av summan av alla medlemsstaters BNI. Denna inkomst tas ut för att finansiera budgetens utgifter efter det att övriga inkomster beräknats. I artikel 2.2 anges att även inkomster från nya avgifter som införs inom ramen för en gemensam politik ska utgöra egna medel. I artikel 2.3 anges att medlemsstaterna får behålla 20 procent av inkomsterna under punkten 1 a för att täcka kostnaderna för uppbörd av tullar, avgifter m.m. I artikel 2.4 anges att den enhetliga procentsats som avses i punkt 1 b, den s.k. enhetliga uttagssatsen för mervärdesskattebasen, ska fastställas till 0,30 procent. Tidsbegränsade undantag ges dock till ett antal medlemsstater. År 2014-2020 ska uttagssatsen för Nederländerna, Sverige och Tyskland uppgå till 0,15 procent. I artikel 2.5-7 anges hur den BNI-baserade delen av de egna medlen ska tas ut. I punkt 5 anges att denna del av Danmarks, Nederländernas, Sveriges och Österrikes egna medel ska minskas. Danmarks del minskas med 130 miljoner euro per år, Nederländernas med 695 miljoner euro per år och Sveriges del med 185 miljoner euro per år. För Österrike minskas delen med 30 miljoner euro 2014, 20 miljoner euro 2015 och 10 miljoner euro 2016. Beloppen är uttryckta i 2011 års prisnivå och justeras för prisutvecklingen genom användande av den BNP-deflator som kommissionen anger i sitt preliminära budgetförslag varje år. Danmark, Nederländerna, Sverige och Österrike deltar dock i finansieringen av nedsättningarna. Nettoeffekten blir därför en något mindre minskning än de angivna beloppen. I artikel 2.5 anges vidare att bruttominskningarna för Danmark, Nederländerna, Sverige och Österrike ska beviljas efter det att Förenade kungarikets särskilda reduktion har beräknats. Innebörden av detta är att Förenade kungarikets reduktion inte appliceras på Danmarks, Nederländernas, Sveriges och Österrikes bruttominskningar av den BNI-baserade avgiftsdelen. Förenade kungariket finansierar alltså hela sin ordinarie andel av minskningarna. I artikel 2.6 anges att existerande uttagssatser för de egna medel som grundas på mervärdesskattebasen och BNI, för den händelse budgeten inte antagits vid början av ett budgetår, ska tillämpas tills dess nya uttagssatser trätt ikraft. I artikel 2.7 anges att BNI avser årlig BNI till marknadspris, beräknad enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskaps-systemet i Europeiska unionen (ESA 2010). Artikel 3 I artikel 3.1 och 3.2 regleras de totala taken för uttag av egna medel. Taket för egna medel för att täcka EU-budgetens betalnings-bemyndiganden bestäms till 1,23 procent av EU:s BNI, och taket för egna medel för att täcka EU-budgetens åtagandebemyndiganden slås fast till 1,29 procent av EU:s BNI. I artikel 3.3 och 3.4 regleras metoder för justering av de ovan nämnda taken i samband med övergången till ESA 2010 som beräkningsmetod för BNI. Artikel 4 I artikel 4 regleras beräkningen av Förenade kungarikets särskilda reduktion. Huvudprincipen är att denna ska uppgå till 66 procent av skillnaden mellan Förenade kungarikets andel av det s.k. obegränsade beräkningsunderlaget för mervärdesskattebaserad avgift (dvs. före tillämpningen av begränsningen till 50 procent av BNI) och landets andel av de totala fördelade utgifterna. Resultatet justeras för de fördelar som Förenade kungariket har fått av att den mervärdesskattebaserade avgiften och traditionella egna medel minskat i betydelse för finansieringen av EU-budgeten. Justering görs också för de fördelar Förenade kungariket vid en utvidgning får av att landets andel av de totala fördelade utgifterna minskar. Metoden för beräkningen av Förenade kungarikets reduktion regleras som tidigare närmare i ett arbetsdokument från kommissionen som biläggs rådets beslut om systemet för egna medel. Artikel 5 I artikel 5 regleras finansieringen av Förenade kungarikets särskilda reduktion. Som fördelningsnyckel för finansieringen av reduktionen används respektive medlemsstats andel av de BNI-baserade betalningarna sedan Förenade kungarikets betalning undantagits. I beräkningen av medlemsstaternas andelar av de BNI-baserade betalningarna undantas de nedsättningar som Danmark, Nederländerna, Sverige och Österrike erhåller på den BNI-baserade delen av avgiften i och med rådets nya beslut om egna medel. Det innebär att Förenade kungariket fullt ut deltar i finansieringen av dessa nedsättningar. Däremot kommer Förenade kungarikets reduktion indirekt att appliceras på finansieringen av Nederländernas, Sveriges och Tysklands nedsättningar av den mervärdesskattebaserade delen av avgiften. Fördelningen av finansieringen av Förenade kungarikets reduktion justeras sedan på samma sätt som tidigare. Den andel som finansieras av Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike begränsas därmed till en fjärdedel av den andel som följer av det första steget i beräkningen. Artikel 6 I artikel 6 anges att de inkomster som avses i artikel 2 utan åtskillnad ska användas för att finansiera alla utgifter som införts i budgeten. Artikel 7 I artikel 7 anges att för det fall ett överskott skulle uppkomma i budgeten ska detta föras över till närmast följande budgetår. Artikel 8 I artikel 8.1 anges att medlemsstaterna ska ansvara för uppbörden av egna medel enligt artikel 2.1 a, dvs. traditionella egna medel, i enlighet med sina nationella lagar och författningar, vilka vid behov ska an- passas för att uppfylla gemenskapsbestämmelsernas krav. I artikel 8.2 anges att medlemsstaterna ska ställa medel enligt artikel 2.1 a-c till kommissionens förfogande i enlighet med förordningar antagna enligt artikel 322.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Artikel 9 I artikel 9 anges att rådet i enlighet med artikel 311 EUF-fördraget ska anta genomförandebestämmelser rörande beräkningen av den årliga balans som regleras i artikel 7 samt nödvändiga regler och arrangemang för att kontrollera och övervaka intäkterna i artikel 2. Artikel 10 I artikel 10 anges att rådets tidigare beslut om egna medel upphör att gälla. Vidare anges att referenser till tidigare rättsakter på området ska tolkas som att de rör det nya beslutet. Artikeln anger också att vissa element av tidigare rättsakter ska tillämpas i specifika fall av justeringar och korrigeringar av betalningar som avser tidigare år. Artikel 11 I artikel 11 regleras formerna för anmälan av medlemsstaternas godkännande. I artikeln anges vidare att beslutet träder i kraft den första dagen i den första månaden efter mottagande av den sista anmälan, men att det i alla delar ska få verkan fr.o.m. den 1 januari 2014. 5 Godkännande av rådets beslut Regeringens förslag: Riksdagen godkänner Europeiska unionens råds beslut av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. Skälen för regeringens förslag: Europeiska unionens råds beslut av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel ersätter rådets beslut (2007/436/EG, Euratom) av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel. Beslutet, som har fattats med åberopande av artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionsätt, innehåller bestämmelser om finansieringen av EU:s budget och har beskrivits i avsnitt 4. Enligt nämnda artikel ska rådet enhälligt, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, fastställa bestämmelser om unionens system för egna medel samt rekommendera medlemsstaterna att anta dessa bestämmelser i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Beslutet om systemet för egna medel är att anse som en internationell överenskommelse som avser statens medel. För svenskt vidkommande ska därför beslutet i enlighet med 10 kap. 3 § regeringsformen underställas riksdagen för godkännande. Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslås riksdagen godkänna Europeiska unionens råds beslut av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 juni 2014 Närvarande: statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Borg, Adelsohn Liljeroth, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Ullenhag, Hatt, Ek, Lööf, Enström, Arnholm, Svantesson Föredragande: statsrådet Borg Regeringen beslutar proposition 2013/14:238 Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering. Prop. 2013/14:238 Bilaga Prop. 2013/14:238 Bilaga 2 31 1 Prop. 2013/14:238 Prop. 2013/14:238 Prop. 2013/14:238 Bilaga Prop. 2013/14:238 Bilaga 33 33 33