Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2013/14:240 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2013 Skr. 2013/14:240 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 juni 2014 Fredrik Reinfeldt Maria Larsson (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2013. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. I skrivelsen anges också områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Innehållsförteckning 1 Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationen 4 2 Kammarkollegiets uppgifter för Allmänna arvsfonden 5 2.1 Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden 2013 5 2.2 Placeringsinriktning och avkastning 6 2.3 När Allmänna arvsfonden får egendom 7 2.4 När Allmänna arvsfonden avstår från egendom 8 2.5 Kostnader för förvaltning och administration 9 3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden 10 3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet 11 3.2 Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen 11 3.3 Registrering och handläggning av ärenden 14 3.4 Antal bifall och avslag från Arvsfondsdelegationen 15 4 Fördelning av stöd 2013 16 4.1 Projekt inom de prioriterade områdena 17 4.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år 20 4.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år 21 4.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning 22 4.5 Lokalstöd 23 4.6 Årets Guldkorn 24 5 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar 24 5.1 Egen kraft! 24 5.2 Satsning på lokalstöd 26 6 Kommunikation, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning 26 6.1 Kommunikation 26 6.2 Uppföljning och utvärdering 28 6.2.1 Uppföljning 28 6.2.2 Utvärdering 31 6.3 Erfarenhetsspridning 33 7 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling 34 8 Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med 2013 38 8.1 Barnrättspolitik 38 8.2 Ungdomspolitik 39 8.3 Funktionshinderspolitik 39 8.4 Prioriterade områden 40 Bilaga 1 Resultat- och balansräkning 43 Bilaga 2 Tilldelade medel per organisation 2013 50 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 58 1 Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationen Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt, vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting, skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Två statliga myndigheter har hand om arvsfondsärenden, Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen. Kammarkollegiets uppgift är att företräda fonden och se till att pengarna kommer in från dödsbon där fonden är arvinge. Kammarkollegiet ska också förvalta fonden på bästa möjliga sätt och betala ut pengar till beviljade projekt. Vilka projekt som ska få stöd ur fonden beslutas av Arvsfondsdelegationen som också följer upp projekten och informerar om fondens ändamål. Kammarkollegiet utför även enligt sin instruktion administrativa och handläggande uppgifter åt Arvfondsdelegationen, vilket inkluderar att bereda ärenden, ta fram beslutsunderlag, föra protokoll samt färdigställa och expediera avgöranden. Sedan 2010 hanteras detta av avdelningen Arvsfondsdelegationens kansli inom Kammarkollegiet. Arvsfondsdelegationen Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelegationen leds av en nämnd som utses av regeringen och som består av en ordförande, en vice ordförande och högst fem andra ledamöter, varav majoriteten utgörs av personer som inte arbetar inom Regeringskansliet. Enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska delegationens ordförande arbeta inom Regeringskansliet. År 2013 innehades ordförandeposten av ansvarig statssekreterare för barnrätts- och funktionshinderfrågor på Socialdepartementet, och vice ordförandeposten innehades av ansvarig statssekreterare för ungdomsfrågor på Utbildningsdepartementet. Sedan den 1 januari 2010 handlägger Kammarkollegiets personal ansökningar och är föredragande i Arvsfondsdelegationen. Medan Arvsfondsdelegationen har en tydlig roll när det gäller stödgivningen redovisar regeringen årligen förvaltningen av fonden och fördelningen av stöd ur fonden till riksdagen. Regeringen anger även inriktning och prioriteringar för delegationens verksamhet. 2 Kammarkollegiets uppgifter för Allmänna arvsfonden Till Kammarkollegiets uppgifter hör att bevaka Allmänna arvsfondens rätt, förvalta arvsfondens kapital samt utföra administrativa och handläggande uppgifter åt Arvsfondsdelegationen. Kammarkollegiets kostnader finansieras med medel från Allmänna arvsfonden och kollegiet disponerar maximalt 60 miljoner kronor för detta. 2.1 Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden 2013 Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Den 1 januari 2012 trädde ändringar i kraft i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden, som i huvudsak innebär att Fonddelegationen inom Kammarkollegiet har i uppdrag att besluta om långsiktig placeringsinriktning och strategiska frågor för förvaltningen av Allmänna arvsfondens kapital. Fonddelegationen, som utses av regeringen, är ett särskilt beslutsorgan inom Kammarkollegiet vad gäller frågor inom kapitalförvaltningen. Den är sammansatt av personer med lång erfarenhet från skilda delar av kapitalmarknaden och utgör ett starkt stöd för kapitalförvaltningen. Kammarkollegiet ska varje år lämna en redovisning till regeringen av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen, som enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska lämnas i samband med Kammarkollegiets årsredovisning, innebär att Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden blir föremål för granskning av Riksrevisionen inom ramen för den årliga revisionen. Kammarkollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fondkapitalet. Återstoden får tillsammans med direktavkastning delas ut. 2.2 Placeringsinriktning och avkastning Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2013 till 4 193 miljoner kronor, jämfört med 3 937 miljoner kronor året innan. Marknadsvärdet var vid samma tidpunkt 6 442 miljoner kronor, jämfört med 5 366 miljoner kronor föregående år. Se tabell 1. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets svenska respektive utländska aktiekonsortier och aktieindex- och räntekonsortier. Vid 2013 års utgång var 27,6 procent placerade i det svenska aktiekonsortiet, 24,9 procent i det utländska aktiekonsortiet, 25,3 procent placerade i aktieindexkonsortiet, 20,9 procent i räntekonsortiet och 1,3 procent i likvida tillgångar. Tabell 1 Fondens värdeutveckling, miljoner kronor Bokfört värde 2013 2012 2011 2010 2009 Tillgångar 4 532 4 192 3 370 3 149 2 806 Skulder 339 255 222 192 228 Summa 4 193 3 937 3 148 2 957 2 578 Marknadsvärde 2013 2012 2011 2010 2009 Tillgångar 6 781 5 621 5 149 5 656 4 754 Skulder 339 255 222 192 228 Summa 6 442 5 366 4 927 5 464 4 526 Avkastning Av tabell 2 framgår att under år 2013 hade innehavet i räntekonsortiet en avkastning på 2,3 (4,6) procent jämfört med index 1,8 (3,1) procent. Räntekonsortiets avkastning i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 3,9 procent jämfört med index 3,2 procent. Innehavet i det svenska aktiekonsortiet har under 2013 haft en avkastning på 25,8 procent jämfört med index 26,3 procent. Det svenska aktiekonsortiet bildades den 1 januari 2012 genom avknoppning av den utländska delen från det tidigare aktiekonsortiet. Innehavet i det utländska aktiekonsortiet har under 2013 haft en avkastning på 26,0 procent jämfört med index 25,7 procent. Det utländska aktiekonsortiet bildades den 1 januari 2012 i form av den avknoppade utländska delen från det tidigare aktiekonsortiet. Innehavet i aktieindexkonsortiet har under 2013 haft en avkastning på 24,9 (18,1) procent att jämföra med index 24,8 (18,3) procent. Aktieindexkonsortiets avkastning i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 7,4 procent jämfört med index 7,4 procent. Föregående års goda börsutveckling - tillsammans med nettoinflöden - medförde att marknadsvärdet för arvsfondens kapital kunde upprätthållas. Den totala avkastningen uppnådde närmare 20 procent. Vid utgången av 2013 var det förvaltade kapitalet cirka 6,8 miljarder kronor. Tabell 2 Totalavkastning i Allmänna arvsfondens portfölj, procent Tillgångsslag Avkastning 2013 Index 2013 Avkastning 2012 Index 2012 Räntekonsortiet 2,3 1,8 4,6 3,1 Svenska aktiekonsortiet 25,8 26,3 18,0 16,8 Utländska aktiekonsortiet 26,0 25,7 9,0 8,7 Aktieindexkonsortiet 24,9 24,8 18,1 18,3 Bankmedel 0,1 0,9 0,8 0,9 Genomsnitt 19,9 19,8 12,7 12,3 Kollegiet lyckades skapa ett mervärde eftersom den aktiva avkastningen positivt bidrog, det vill säga överpresterade, mot jämförelseindex med cirka 0,1 procentenheter. Detta kan hänföras till en lyckosam allokering mellan tillgångsslag genom att aktier överviktats under året. Den riskjusterade avkastningen, mätt som informationskvot för hela förmögenhetsportföljen, har varit god. Förvaltningen är sedan årsskiftet 2011/12 underställd Fonddelegationen. Förmögenheten har fördelats i en kassaportfölj som syftar till att hantera löpnade in- och utflöden samt en investeringsportfölj som syftar till att ge en långsiktigt god avkastning. Riktmärket för arvsfondens placeringar, utöver en marginell kassaportfölj om 1 procent, är 75 procent i aktier, varav 25 procentenheter placeras i svenska aktiekonsortiet (AKS), 25 procentenheter i aktieindexkonsortiet (AKX) samt 25 procentenheter i utländska aktiekonsortiet. Portföljen innehåller dessutom 24 procent i räntekonsortiet (RK). Den höga aktieandelen är beslutad mot bakgrund av fondens långsiktiga placeringsinriktning. Under året har fonden tillförts 792,6 (592,1) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 508,3 (505,4) miljoner kronor. Totalt fanns vid årsskiftet 2012/13 ett belopp uppgående till 1 336 miljoner kronor tillgängligt för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om under 2013. Året innan var motsvarande belopp 1 209 miljoner kronor. 2.3 När Allmänna arvsfonden får egendom När någon avlider utan att efterlämna maka, make eller närmare släktingar än kusiner får Allmänna arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidna makan eller maken. En förutsättning för att dessa släktingar ska ärva är att de t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente. När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden och fonden inte uteslutits från arv genom testamente, ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden. Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under år 2013 inkom 1 602 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 139 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamenten godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 587. Under år 2013 kom det in 559 miljoner kronor netto till Arvsfonden jämfört med 316 miljoner kronor 2012. 2.4 När Allmänna arvsfonden avstår från egendom Kammarkollegiet strävar efter att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden till godo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp som arvsfonden fått avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Under 2013 inkom 98 ansökningar om arvsavstående till Kammarkollegiet. Vidare får arv som utgörs av egendom av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt avstås till en juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl, får ett belopp av det arv som tillfallit fonden tillsammans med sådan egendom avstås till den som tar emot egendomen att användas för sådana omedelbara åtgärder, som är nödvändiga för att bevara egendomen. En ansökan om arvsavstående ska ges in till Kammarkollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Från och med den 1 januari 2014 beslutar Kammarkollegiet om avstående av arv eller försäkringsbelopp oberoende av värdet. Om ansökan om avstående kommit in till Kammarkollegiet före den 1 januari 2014 gäller dock fortfarande att regeringen beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. 2.5 Kostnader för förvaltning och administration Kammarkollegiets kostnader för förvaltning och administration av dödsboavveckling, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel tas ur Allmänna arvsfonden. På samma sätt används fonden för att täcka kostnader för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar samt för informations- och utvärderingsverksamhet. Kostnader för förvaltning och administration uppgick 2013 till totalt 55,4 miljoner kronor. Hur dessa kostnader utvecklats de senaste fem åren framgår av tabell 3. Tabell 3 Förvaltnings- och administrationskostnader, miljoner kronor 2013 2012 2011 2010 2009 Kammarkollegiet (exkl. stöd åt delegationen) 23,6 20,5 18,9 17,9 16,5 Dödsboavveckling m.m. 15,8 14,3 12,8 12,0 11,6 Fondförvaltning 7,4 5,4 5,3 5,1 4,2 Utbetalning av beviljat stöd 0,4 0,8 0,8 0,8 0,7 Kammarkollegiet: (stöd åt delegationen) 31,8 29,7 27,6 26,9 24,6 Personalkostnader 16,6 14,4 13,9 14,2 13,1 Förvaltningskostnader 7,7 7,2 6,4 3,9 6,0 Verksamhetsspecifika kostnader 7,5 8,1 7,3 8,7 5,5 Totalt förvaltnings- och administrationskostnader 55,4 50,2 46,5 44,8 41,1 Av de totala förvaltnings- och administrationskostnaderna under 2013, som redovisas i tabell 3, framgår det att personalkostnaderna och fondförvaltning har ökat mest. Ökningen av fondförvaltningen beror på att den sammantagna avgiften för kapitalförvaltningen ökat eftersom förvaltad volym ökat från 5,6 miljarder kronor till drygt 6,7 miljarder kronor. Detta till följd av framför allt stigande tillgångspriser, men även av nettoinflöden till arvsfonden. Till det ska läggas att avgiften efter beslut i Fonddelegationen höjts från 0,10 procent till 0,115 procent på förvaltade volym. Personalkostnadsökningen hänger samman med den förstärkning av den avdelning inom Kammarkollegiet som utför handläggande och administrativa uppgifter åt Arvsfondsdelegationen som successivt genomförts de sista fem åren. Under en lång rad av år har de medel som gjorts disponibla för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om ökat. Ökningen hänför sig dels till avvecklingen av dödsbon, dels direktavkastningen från förvaltningen av Allmänna arvsfonden. För att i motsvarande mån öka volymen av beviljade projektmedel till landets organisationer har fler handläggare anställts på kansliet. Målsättningen har varit att med bibehållen kvalitet i handläggningen bevilja mer projektmedel än tidigare. Samtidigt har kommunikationsverksamheten förstärkts och effektiviserats. Detta för att få in fler ansökningar som kan leda till bifall. En utvärderingsverksamhet har byggts upp och etablerats i enlighet med arvsfondslagens utformning. Dessa tre förstärkningar har sammantaget bidragit till ökningen av verksamhetens driftskostnader sedan 2004. Tabell 4 visar hur stor andel av de beslutade projektmedlen som är driftskostnader för Arvsfondsdelegationen under åren 2009-2013. Dessa uppgår till 5,5 procent under 2013. Tabell 4 Driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel, procent 2013 2012 2011 2010 2009 Andelen driftskostnader 5,5 5,9 5,6 5,8 4,9 Trots att driftskostnaderna har ökat kontinuerligt under perioden har andelen driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel varit stabil. Det beror på att volymen beslutade projektmedel har ökat i samma procentuella takt som driftskostnaderna. En annan indikator för driftskostnaderna är kostnaderna i förhållande till antalet fattade beslut. I tabell 5 visas utvecklingen av dessa kostnader. Tabell 5 Driftskostnader per beslut, kronor 2013 2012 2011 2010 2009 Driftskostnader per beslut 20 300 19 400 15 500 14 800 12 200 Denna indikator visar att driftskostnaderna ökat i förhållande till antalet beslut över tiden. Ökningen bedöms dels bero på att projekten i genomsnitt blivit större och därmed mer komplicerade. Dels på att beslutsunderlagen till delegationen blivit mer genomarbetade och därmed håller högre kvalitet. Antalet ansökningar har varit relativt lågt de senaste två åren varför handläggarna har kunnat lägga ned mer tid per inkommen ansökan. Även insatser för att förbättra kontrollen av projektmedlens användning har bidragit till ökade kostnader. 3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar, enligt lagen, om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfonds-delegationen varje år lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden. Verksamhetsberättelsen för det senaste verksamhetsåret ligger till grund för denna skrivelse. 3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet Stöd ur Allmänna arvsfonden ska, enligt lagen om Allmänna arvsfonden, främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre mål-grupper: barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och utvecklande. Stöd får lämnas till organisationer som bedriver ideell verksamhet. Om det finns särskilda skäl lämnas även stöd till en offentlig huvudman. Exempelvis kan en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt i nära samarbete med en ideell förening, men det ställs då särskilt höga krav på att projektet är nyskapande. Ett projekt kan enligt Arvsfondsdelegationens praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten beräknas fortsätta efter projektets slut, samt hur projektets erfarenheter ska tas till vara och spridas. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag och inte heller till reguljär föreningsverksamhet, forskning eller till organisationer som har funnits i mindre än ett år. Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att de berörda målgruppernas villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs av i vilken utsträckning företrädare för barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projekten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande i projektet. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet. Stöd kan även lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning till organisationer som bedriver ideell verksamhet, om det bedöms som särskilt angeläget. Den som beviljas stöd till lokaler eller anläggningar ska förbinda sig att under minst tio år använda den lokal eller den anläggning som stödet avser och med de villkor som förutsattes när stödet beviljades. Arvsfondsdelegationen kan medge undantag från dessa villkor, om det finns särskilda skäl. Under beredningen av ärenden om stöd till anläggningar, lokaler och utrustning inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. 3.2 Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen Under 2013 har 546 miljoner kronor fördelats till projekt efter beslut av Arvsfondsdelegationen. Det är den största summan i Allmänna arvsfondens historia och 69 miljoner kronor mer än under 2012. Av dessa medel utgör 86 miljoner kronor lokalstöd och 460 miljoner kronor projektstöd. Tabell 6 visar utvecklingen av det stöd som beslutats av Arvsfondsdelegationen. Tabell 6 Utveckling av fördelningen av stöd, miljoner kronor 2013 2012 2011 2010 2009 Fördelning av stöd 546 477 469 434 478 Under perioden 2006-2013 har beviljade projektmedel ökat med knappt 85 procent. Diagram 1 visar den totala fördelningen av beslutade medel per målgrupp. Diagram 1 Fördelning av beslutade medel per målgrupp under 2013 (totalt 546 miljoner kronor), procent Under 2013 beslutades om drygt 148 miljoner kronor till projekt när det gäller målgruppen barn. Det är den högsta nivån någonsin i Allmänna arvsfondens historia. När det gäller målgruppen ungdomar var nivån på beslutade medel 256 miljoner kronor, den högsta nivån någonsin. För målgruppen personer med funktionsnedsättning var nivån på beslutade medel på 142 miljoner kronor. Det är 20 miljoner kronor högre än föregående år och den näst högsta summan någonsin. Projekt till förmån för barn respektive ungdomar med funktionsnedsättning redovisas i arvsfondens redogörelse som barn- respektive ungdomsprojekt. Om dessa projekt i stället redovisas som projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning uppgår den totala volymen beslutade medel under 2013 till personer med funktionsnedsättning till 217 miljoner kronor, eller 40 procent av årets beviljade projektmedel. I diagram 2 redovisas beviljade projektmedel per målgrupp under perioden 2006-2013. Diagram 2 Beviljade medel per målgrupp 2006-2013, miljoner kronor Geografisk fördelning av beviljade medel Drygt 70 procent (383 miljoner kronor) av de medel (546 miljoner kronor) som beslutades under 2013 fördelades till lokala och regionala projekt. Det är i princip samma andel som förra året. Resterande medel fördelades till nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en funktionshindersorganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Sjuttiotre procent av beviljade projekt var lokala eller regionala och resterande nationella. Projekt i samtliga län beviljades medel under året. Flest ansökningar inkom från föreningar i storstadsområdena, där det också finns högst antal föreningar och störst befolkningsunderlag. I tabell 7 redovisas den regionala fördelningen av medel ur Allmänna arvsfonden till lokala och regionala projekt. Tabell 7 Regional fördelning av beviljade medel till lokala och regionala projekt (tusen kronor) Projektändamål Antal beviljade ansökningar Summa tkr Stockholm 67 99 108 Västra Götaland 42 56 862 Skåne 33 43 713 Västerbotten 16 25 374 Kronoberg 14 18 165 Uppsala 10 14 749 Örebro 10 11 956 Gävleborg 6 11 653 Kalmar 9 10 947 Östergötland 12 10 548 Jämtland 5 9 530 Västernorrland 5 9 524 Värmland 7 9 240 Dalarna 6 9 104 Västmanland 7 8 027 Halland 6 7 562 Södermanland 7 7 070 Jönköping 5 6 748 Blekinge 5 5 424 Norrbotten 7 4 801 Gotland 4 2 797 Totalt 283 382 902 3.3 Registrering och handläggning av ärenden Under år 2013 inkom 1 876 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är en ökning jämfört med året innan. Ökningen hänförs till såväl ett ökat antal inkomna ansökningar som redovisningar. Det ökande antalet inkomna redovisningar förklaras till en del av att de tidigare inte fångats upp i statistikinsamlingen. Ett antal redovisningar har i praktiken kommit in redan under tidigare år, men i tabell 8 redovisas de som har kommit in under 2013. Den egentliga ökningen av antalet redovisningar är således något mindre än vad som anges i tabellen. Det bör påpekas att ärenden som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning hänförs till kategorierna barn respektive ungdom i tabell 8. Under kategorin Inte fondens målgrupper ingår även ärenden från enskilda personer. Tabell 8 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen (st) Inkomna ärenden 2013 2012 2011 2010 2009 Barn 489 346 413 407 522 Ungdom 801 770 844 935 1 002 Personer med funktionsneds. 475 399 395 450 477 Inte fondens målgrupper 111 81 57 105 151 Totalt 1 876 1 596 1 709 1 897 2 152 Fördelade på 2013 2012 2011 2010 2009 Ansökningar 1 295 1 175 1 240 1 425 1 635 Övrigt ärende 45 29 25 32 23 Redovisningar 536 392 444 440 413 Totalt 1 876 1 596 1 709 1 897 2 152 3.4 Antal bifall och avslag från Arvsfondsdelegationen Tabell 9 visar att antalet beslut successivt minskat under den senaste femårsperioden. Sammanlagt fattades 1 197 beslut under 2013. Det är en ökning med ett par procent jämfört med året innan. Tabell 9 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen (exkl. redovisningar, st) 2013 2012 2011 2010 2009 Bifall 386 398 426 415 447 Avslag 685 692 827 1 017 1 128 Övriga ärenden 126 77 39 32 66 Totalt 1 197 1 167 1 292 1 464 1 641 I tabell 10 redovisas antalet bifalls- respektive avslagsbeslut under åren 2009-2013. Eftersom vissa projekt omfattas av mer än ett beslut under samma år är antalet bifallsbeslut något högre än antalet projekt som fått stöd. Tabell 10 Fördelning av antalet bifall och avslag (st) Bifall 2013 2012 2011 2010 2009 Barn 108 90 106 86 93 Ungdom 178 203 206 204 213 Personer med funktionsnedsättn. 100 105 114 125 141 Antal projekt 386 398 426 415 447 Avslag 2013 2012 2011 2010 2009 Barn 175 139 203 263 295 Ungdom 295 334 415 520 529 Personer med funktionsnedsättn. 156 153 168 165 184 Inte fondens målgrupper 59 66 41 79 120 Totalt antal avslag 685 692 827 1 017 1 128 Arvsfondsdelegationen har under 2013 bifallit 386 och avslagit 685 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de har gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. I genomsnitt har 36 procent av ansökningarna beviljats stöd under 2013. Det är den näst högsta bifallsfrekvensen under modern tid. Om fortsättningsansökningarna, för projektens andra och tredje år, exkluderas och bifallsfrekvensen beräknas för enbart nya ansökningar uppgår den till 22 procent. Det är den högsta bifallsfrekvensen i modern tid. 4 Fördelning av stöd 2013 Som redovisats i kapitel 3 fördelade Arvsfondsdelegationen sammanlagt 546 miljoner kronor till 386 projekt under 2013. I det följande redovisas fördelningen av medel inom de av regeringen prioriterade områdena. Vidare redovisas det fördelade stödet under 2013 på målgrupperna barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning och därefter fördelningen av lokalstöd. Slutligen presenteras Årets guldkorn 2013. På Arvsfondsdelegationens webbplats - www.arvsfonden.se - finns en projektdatabas med beskrivningar av samtliga projekt som fått medel ur Allmänna arvsfonden under 2013. Information om projekten finns även på den community, dvs. ett socialt forum på nätet för arvsfondsprojekt och deras intressenter, som delegationen lanserade 2011. Communityn beskrivs närmare under kapitel 6. 4.1 Projekt inom de prioriterade områdena I det följande presenteras översiktligt projekt inom de åtta områden som regeringen angett som prioriterade i sin skrivelse till riksdagen (skr. 2012/13:172). Av tabell 11 framgår att nästan 526 miljoner kronor av beslutade medel har gått till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Det motsvarar 96 procent av de medel Arvsfondsdelegationen beslutade om under 2013. Sett till antal var 370 av de projekt som beslutades under året inom de prioriterade områdena. Även det motsvarar 96 procent av samtliga projekt. Tabell 11 Projektfördelning inom de prioriterade områdena Prioriterade områden Antal projekt Summa tkr Främjande av psykisk och fysisk hälsa 115 163 592 Demokrati/delaktighet 104 143 755 Delaktighet i kulturlivet 50 69 614 Motverka våld, trakasserier och mobbning 27 44 988 Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap 31 40 738 Deltagande i arbetsmarknaden 22 35 215 Information och tillämpning av FN:s barnkonvention 16 20 832 FN:s konvention om rättigheter för personer med Funktionsnedsättning 5 6 896 Totalt 370 525 630 Exempel på projekt inom de prioriterade områdena som beviljades medel under 2013 Regeringen har identifierat åtta områden som bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning. De prioriterade områdena har många beröringspunkter sinsemellan, och ett och samma projekt kan innehålla delar som rör flera områden. Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper - barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning - om inget annat anges eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och eftersom ett och samma projekt kan beröra fler än endast en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionsnedsättning även omfattar vuxna och äldre personer. Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom nya områden. Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet Ungdomar håller drömmen vid liv Under tre års tid vill Stockholms Gospel utarbeta en modell där unga med hjälp av gospelsången som metod och verktyg formulerar sina framtidsdrömmar. Man vill inspirera ungdomar att identifiera och reagera på problem som finns i vår samtid. Projektet syftar även till att ungdomar ska bli uppmärksammade om hur man kan bemöta varandra på ett tolerant och respektfullt sätt, oavsett hudfärg, religion, sexuell läggning eller musiksmak. Målgruppen är framförallt elever i årskurs 9 samt delvis konfirmandgrupper runt om i Sverige. Tre färdigutbildade ungdomsledare är tänkt att utbilda totalt femton nya ungdomsledare för att dessa i sin tur under tre år ska nå cirka 3 000 ungdomar. Ungdomsledarna har tillsammans med skolungdomarna i de pilotprojekt som genomförts 2011, utformat visionen för projektet. Där har nya idéer och upplägg testas för att utforma ramverket till arbetsprocessen på respektive skola framöver. Förebilden är Martin Luther King och hans tal "I have a dream". Hans tankar ska förflyttas till dagens ungdomars musik, deras tankar och aktuella händelser lokalt eller i världen. Skolorna arbetar olika länge med dessa ingredienser och förbereder sitt deltagande innan föreställningen. Efter projekttiden är det tänkt att Stockholm Gospel med hjälp av det framtagna metodmaterialet ska fortsätta att driva projektet med hjälp av bland annat Rektorsakademin och sitt upparbetade nätverk av skolor runt om i Sverige Projekt som syftar till att motverka våld, trakasserier och mobbning Kraftkällan Syftet med projektet som KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) i Göteborg driver är att starta upp ett program för unga kvinnor, 18-26 år, som har en önskan om en förändrad livsstil, fri från alkohol/droger och kriminalitet. Målet är att starta upp ett motivationsboende för den målgrupp som oftast är utsatt för våld i nära relationer med en närstående med bakgrund i gängkriminalitet. Förutom motivationsprogram med placering på boendet eller dagverksamhet för de unga kvinnor som inte har möjlighet att flytta till boendet så ska man även erbjuda deras barn en plattform där de får möjlighet att delta i öppet hus och stödgrupper. I samband med detta kommer man att erbjuda mammorna verktyg för att stärka sitt föräldraskap tillsammans med en rad organisationer och myndigheter som är med i projektet som samarbetspartners. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Assistanstips Stiftelsen Independent Living driver projektet att på en webbsida samla och dokumentera användbara tips och metoder som assistansanvändare och assistenter under åren tillsammans har utvecklat för att underlätta vardagsaktiviteter och medmänskliga relationer. De tips som läggs in på webbsidan (Assistanstips) ska vara beprövade och vara av mer bestående karaktär. Tipsen ska stödja assistansanvändare i sin arbetsledarroll och hjälpa användarna att på ett bra sätt kunna delta i familje- och samhällslivet. På sidan ska det även finnas exempel på metoder och knep som kan förbättra assistenternas arbetsmiljö. De goda tipsen och råden ska inhämtas från erfarna assistenter och från assistansanvändare. Målsättningen är att Assistanstips ska ses som en tipsbank där man kan hitta flera tips och råd om olika metoder och modeller som visat sig fungera för andra assistansanvändare och assistenter. Med hjälp av dessa råd kan assistansanvändare och assistenter pröva sig fram för att hitta den metod som passar bäst. Information och tillämpning av FN:s barnkonvention Förskolebarn med annat modersmål än svenska Youth Kids Internationals projekt är att ta fram ett program som riktar sig emot förskolebarn och föräldrar med utländsk bakgrund. Tillsammans med barn, föräldrar och pedagoger ska metoder och ett läromedel som kan användas i förskolan och eller i hemmet tas fram. Projektets mål är att den nya metoden ska aktivera och engagera barnens föräldrar i modersmålsundervisningen utöver att vara ett lärofyllt och roligt redskap för barnen. Genom att ha ett bra och utvecklat modersmål kommer barnen enklare att kunna ta till sig ett andraspråk och det ska ske genom lek och samspel med föräldrarna. Projekt som syftar till föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap Samordnat familjestöd på Järvafältet Projektet Samordnat familjestöd på Järvafältet handlar om att stärka utrikesfödda föräldrar i deras föräldraroll i enlighet med deras egna önskemål. Målet är att nå minst 480 utrikesfödda föräldrar med föreläsningar, ledarutbildningar och studiecirklar, samt att anordna en inledande och avslutande konferens i samarbete med Rädda barnen, Röda korsets medlemmar, etniska föreningar samt föräldraföreningar i Järvaområdet. Projektet vill även nå svårnådda föräldrar och inte bara nyanlända, utan alla som önskar och har behov av stöd i sin föräldraroll. Projektet räknar med att nå minst 480 föräldrar i olika utbildningsinsatser. Projektet är ett samarbete mellan Röda Korset, Folkrättskretsen, Eritreanska föreningen Kista-Husby-Akalla samt Husby föräldraförening. Projekt som syftar till att öka demokrati och delaktighet Låt Stå-Antirasism på schemat Projektet syftar till att utveckla nya metoder och verktyg för aktivt arbete mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering i grundskolor årskurs 7 till 9 och gymnasieskolor. Projektet kommer att ta fram ett läromedel som kan användas på skoltid. Lärare och elever från ett antal skolor kommer att vara delaktiga i processen med att ta fram läromedlet. Metoden för projektets arbete i skolorna går ut på att kombinera ny förståelse och ökade kunskaper med praktiskt görande - att inte enbart identifiera problem utan också göra eleverna till en del av lösningen genom att de genomför egna projekt för att påverka det de själva identifierat som brister i likabehandlingsarbetet. Samtidigt ska lärare stärkas och stödjas i att själva hantera, bemöta och förebygga uttryck av rasism i klassrummen. Projektet kommer att utveckla en interaktiv plattform på internet för att samla läromaterialet och erfarenheter från olika lokala skolprojekt samt möjliggöra interaktion mellan elever och lärare vid olika medverkande skolor. Genom samarbetet med Mångkulturellt Centrum (MKC) i Botkyrka tar projektet avstamp i den senaste forskningen för att utveckla nya metoder för aktivt arbete mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Projektet genomförs år 1 i Vellinge och Botkyrka och ska spridas brett år 2 och 3. Projekt som syftar till att främja fysisk och psykisk hälsa En väg framåt Syftet är att utveckla en stödverksamhet för universitetsstuderande som lider av psykisk ohälsa. Projektet ska erbjuda det sociala stöd och den struktur som deltagarna behöver för att kunna genomföra sina studier och sedan klara att ge sig ut i arbetslivet. Projektet räknar med att ha 20 studerande deltagare per termin. Studenterna rekryteras i samarbete med studenthälsan, studievägledning och studentkårerna som är knutna till Lunds universitet. Deltagarna erbjuds handledning och studieplats samt en social plattform i Fontänhusets lokaler. Projekt som syftar till att öka tillträde till arbetsmarknaden FC Ibra Detta projekt syftar till att arbetskvalificera minst 30 ungdomar, 19-25 år, som befinner sig allra längst bort från arbetsmarknaden och som är synnerligen svåra att nå med befintliga insatser. De ska bryta ett negativt beteende till att bli positiva förebilder, som tar ansvar för sin stadsdel. Detta sker genom att de deltar i en så kallad coop-utbildning, det vill säga varvar arbete med studier, vilket leder till gymnasiekompetens, yrkesexamen och arbetslivserfarenhet. Vid projektets slut ska de ha ett CV med 3 års arbetslivserfarenhet och referenser, gymnasieutbildning via folkhögskola eller komvux. Därtill ska de också engagera och påverka områdets yngre i positiv riktning som goda förebilder och framförallt fånga upp dem som befinner sig i riskzon. Arbetet utförs både på stadsdelens grundskolor och som fält/fritidsarbete inom stadsdelen på kvällar och helger, vilket omfattar cirka 500 ungdomar. Vid projektets slut ska konceptet finnas i alla stadsdelar i Borås. 4.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år Under 2013 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelningen av drygt 148 miljoner kronor till verksamhet för barn under 12 år, se tabell 12. Det innebär en ökning med 42 miljoner kronor (40 procent) jämfört med 2012. Den största ökningen hänför sig till ändamålet fritid/idrott. Antalet projekt med barn som målgrupp ökade jämfört med 2012. Tabell 12 Verksamhet till förmån för barn under 12 år, tusen kronor Projektändamål Antal projekt Summa tkr Fritid/idrott 27 41 158 Familjestöd 16 22 062 Fördel barn! (särskild satsning) 19 21 265 Kultur 10 14 179 Demokrati och delaktighet 8 12 705 Egen kraft! (särskild satsning) 5 11 746 Information/utbildning 9 10 953 Förebyggande av brott, våld och mobbning 3 3 773 Barn i utsatta situationer 3 2 772 Psykisk ohälsa 4 2 701 Integration 2 2 445 Bemötande 1 1 065 Arbete/sysselsättning 1 1 012 Totalt 108 147 836 I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa. 4.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år Under 2013 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 256 miljoner kronor till projekt med målgrupp ungdom, se tabell 13. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med drygt 7 miljoner kronor. Den största ökningen jämfört med 2012 hänförs till ändamålet demokrati och delaktighet. Antalet projekt med ungdomar som målgrupp har minskat jämfört med 2012. Tabell 13 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år, tusen kronor Projektändamål Antal projekt Summa tkr Fritid/idrott 27 44 343 Förebygga brott, våld och mobbning 21 37 660 Demokrati och delaktighet 26 37 459 Kultur 25 31 339 Vi deltar! (särskild satsning) 22 21 092 Arbete/sysselsättning 10 17 261 Information/utbildning 8 11 264 Psykisk ohälsa 8 10 093 Jämställdhet/könsroller 7 9 216 Integration 6 8 205 Fördel barn! (särskild satsning) 3 7 205 Ungdomar i utsatta situationer 2 4 839 Drogförebyggande 3 4 449 Familjestöd 5 4 421 Egen kraft! (särskild satsning) 4 4 323 Hjälpmedel 1 4 030 Totalt 178 256 290 I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa. 4.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning Under 2013 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av knappt 142 miljoner kronor till projekt med målgruppen personer med funktionsnedsättning, se tabell 14. Det är en ökning med 20 miljoner (16 procent) jämfört med 2012. Ökningen kan till stor del tillskrivas den särskilda satsningen Egen kraft. Antalet projekt med personer med funktionsnedsättning har minskat och projekten har blivit större och mer omfattande jämfört med 2012. Även om inte äldre är en utpekad målgrupp för arvsfonden omfattas äldre personer av många projekt inom målgruppen personer med funktionsnedsättning. Det beror på att demens, Alzheimers sjukdom, synnedsättning, hörselnedsättning, rörelsenedsättning och många andra funktionsnedsättningar är vanligast förekommande i högre åldrar. Ett exempel på ett projekt som riktar sig till äldre är Glädjeverkstan, som erhöll stöd för sitt andra år av projektet Clown i demensvården. Syftet med projektet är främst att ta kulturen till den äldres boendemiljö när den äldre inte längre kan ta sig till kulturen. Målsättningen är att bredda kulturutbudet och öka välbefinnandet för målgrupperna genom att personer över 65 år med demenssjukdomar upplever glädje i stunden och får en förbättrad livskvalitet. Föreningen samarbetar med bland annat fyra olika demensboenden i Stockholm samt Demensförbundet och projektet har fallit mycket väl ut enligt de medverkande. Tabell 14 Verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning, tusen kronor Projektändamål Antal projekt Summa tkr Egen kraft! (särskild satsning) 25 38 095 Demokrati och delaktighet 16 19 388 Fritid/idrott 15 18 288 Arbete/sysselsättning 7 12 971 Kultur 6 10 333 Information/utbildning 7 9 780 Psykisk ohälsa 6 8 478 Förebygga brott, våld och mobbning 3 5 156 Jämställdhet/könsroller 2 3 630 Familjestöd 2 3 537 Vi deltar! (särskild satsning) 2 3 251 Rehabilitering 3 2 904 Tillgänglighet 1 2 224 Kost och motion 1 1 847 Hjälpmedel 2 1 365 Fördel barn! (särskild satsning) 1 269 Bemötande 1 247 Totalt 100 141 762 I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa. 4.5 Lokalstöd Lokalstödet har haft en markant positiv utveckling under de senaste åren, se tabell 15. Framför allt har detta gynnat föreningslivet på mindre orter, som har dragit störst fördel av möjligheterna att få lokalstöd. Exempel på föreningar som under 2013 fick stöd ur arvsfonden för att bygga lokaler eller anläggningar är Heby AIF, Luleå Tennisklubb, Skålans Byaråd, Åkersberga Trädgårdssällskap, Matfors Ryttarförening och Fridafors fritidscenter. Tabell 15 Fördelning av lokalstöd (st) 2013 2012 2011 2010 2009 Antal lokalstödsprojekt 45 44 30 23 30 Beviljade lokalstödsprojekt (mkr) 86 73 44 23 36 4.6 Årets Guldkorn Sedan 2006 utser och prisbelönar Arvsfondsdelegationen årligen ett eller flera avslutade särskilt framstående projekt som förutom att de är långsiktiga och nyskapande lyckas bra i att engagera och aktivera flera som kommer i kontakt med verksamheten. Projekten utses till årets Guldkorn och delas ut i fyra kategorier: barn, ungdom, personer med funktionsnedsättning och lokalstöd. Priset årets Guldkorn 2013 delas ut till följande organisationer och projekt: Riksförbundet BRIS för projektet BRIS-chatten, Riksorgansationen Män för Jämställdhet för projektet Machofabriken, föreningen Hälsans Natur för projektet Hund i Vården samt Sattajärvi Idrottsförening för byggnationen av en slalombacke för kommunens unga. Filmer om Guldkornen finns publicerade på www.youtube.com/arvsfonden. 5 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar Arvsfondsdelegationen kan avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ett visst ändamål under en viss tid genom en så kallad särskild satsning. Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman genom en gemensam extern utvärdering och vissa andra specifika stödinsatser för de deltagande projekten. I övrigt gäller samma krav som för övriga projekt. Därutöver genomförs särskilda kommunikationsinsatser för att få in fler ansökningar som överensstämmer med satsningens inriktning och syfte. I övrigt gäller samma krav som för övriga projekt. I detta avsnitt redovisas kortfattat de två satsningar som pågick aktivt under 2013 - Egen kraft! och Lokalstödssatsningen. I tabell 16 redovisas även de fortsättningsprojekt som ingick i de avslutade satsningarna Vi deltar! och Fördel barn! och som erhöll stöd för sitt andra eller tredje projektår under 2013. Tabell 16 Fördelning av stöd 2013 genom särskilda satsningar Satsning Antal projekt Summa tkr Fördel barn! 23 28 739 Vi deltar! 24 24 343 Egen kraft! 34 54 164 Lokalstödssatsningen 45 86 378 Totalt 126 193 624 5.1 Egen kraft! Egen Kraft! är en särskild satsning på personer med funktionsnedsättning som genomförs under 2013-2016. Satsningens syfte är att skapa förändring i samhället som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning, oavsett ålder i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Fokusområden för satsningen är: en arbetsmarknad för alla, skola och utbildning för alla samt en aktiv fritid i livets alla faser. Projekten ska vara samarbetsprojekt mellan civilsamhället och offentliga aktörer eller mellan olika aktörer inom civilsamhället samt syfta till att utveckla verksamheter eller metoder. Arvsfondsdelegationen har avsatt 250 miljoner kronor för satsningen. Satsningen lanserades under våren 2013, men planeringen fick ett avbräck på grund av personalbortfall vilket fick till följd att satsningen inte har kunnat genomföra alla aktiviteter som ursprungligen planerades. Under 2013 inkom totalt 132 ansökningar inom ramen för Egen Kraft! Under året fick 34 ansökningar stöd ur fonden och den totala summan för beviljade projekt var drygt 54 miljoner kronor. De ansökningar som inkom inom satsningen var till övervägande del inom fokusområdet en aktiv fritid för alla, varför satsningen under 2014 kommer att fokusera särskilt på de båda övriga områdena; en arbetsmarknad för alla och skola och utbildning för alla. Ansökningarna visar en variation av både lokala utvecklingsprojekt och stora nationella projekt, men då satsningen inte riktigt kommit igång än är det för tidigt att påvisa trender. Några av projekten inom ramen för fokusområdet utbildning riktar sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Livslångt lärande är ett projekt som drivs av Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott i samarbete med bland annat Bollnäs Folkhögskola och FUB - Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. Projektet syftar till att utveckla en folkhögskoleutbildning för elever med måttlig till grav intellektuell funktionsnedsättning som studerat vid gymnasiesärskolans individuella program. Anpassad IT - vägen till digital delaktighet drivs av Mora Folkhögskola i samarbete med FUB. Projektet syftar till att utveckla en tvåårig eftergymnasial distansutbildning riktad till personer med kognitiva funktionsnedsättningar och inkluderar personer som inte kan läsa och skriva. Båda projekten är mycket nydanande och förhoppningen är att det ska initiera nya utbildningsmöjligheter för målgruppen vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar till arbete. Inom ramen för fokusområdet fritid drivs projektet Wheels for Fun av Ågrenska Stiftelsen i samarbete med Torslanda Motorklubb. Syftet är att utveckla fritidsverksamhet inom motorsporten folkrace och projektet riktar sig till ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ungdomarna är involverade i hela processen från att bekanta sig med sporten, lära sig om bilar, delta i ett bilbygge, följa med som passagerare eller ta licens att köra. Ett annat projekt är Paracykling som drivs av Svenska Cykelförbundet i samarbete med bl.a. RG Aktiv Rehabilitering, Rehab Station Stockholm och Personskadeförbundet RTP. Projektet syftar till att integrera paracykling i "Cykelsverige" samt att bygga upp och implementera samarbete, från skada till aktivt vardagsliv, mellan rehabiliterings- och habiliteringsenheter och idrottsrörelsen. Inom ramen för fokusområdet arbete kommer en ny verksamhet att starta i Mellansel folkhögskola i samarbete med Dyslexiförbundet och Taxiförbundet som handlar om att starta en specialanpassad taxiförarutbildning som riktar sig till personer med dyslexi och svåra inlärningsproblem. 5.2 Satsning på lokalstöd Under hösten 2013 inledde Arvsfondsdelegationen en särskild satsning med syfte att öka föreningslivets kännedom om möjligheten att erhålla ekonomiskt stöd för ny-, om- eller tillbyggnad av anläggningar och lokaler. Detta lokalstöd kan ges till lokaler eller anläggningar som möjliggör ny verksamhet och/eller knyter an till nya målgrupper. Satsningens volymmål är att under tre år dela ut minst 200 miljoner kronor i lokalstöd, vilket ska möjliggöras genom särskilda kommunikationsinsatser, förbättrade arbetssätt och ökade personalresurser. Under 2013 fördelades totalt cirka 86 miljoner kronor till 45 lokalstödsprojekt. Satsningen kommer att arbeta med referensgrupper och skapa nätverk med relevanta aktörer för att sprida och inhämta information. Några nätverk är redan etablerade, exempelvis Riksidrottsförbundets lokal- och anläggningsgrupp, Arvsfondens grupp med kommunala tjänstemän och nätverket för frågor om anläggningar och arenor inom Sveriges Kommuner och Landsting. Ansökningar om lokalstöd kommer huvudsakligen från idrottsklubbar. Under 2013 har därför särskilda kommunikativa insatser gjorts mot föreningar med kulturinriktning genom utskick och dialog med Kulturrådet. Vidare har möten hållits med organisationer som representerar Sveriges Folkparker, Bygdegårdar och Folkets hus vilket har resulterat i fler ansökningar från dessa. 6 Kommunikation, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning 6.1 Kommunikation Arvsfondsdelegationen använder i än större utsträckning än tidigare digitala kanaler för den externa kommunikationen för att minska användandet av trycksaker. Under 2013 har Arvsfonden ökat sin digitala närvaro med en arvsfondsblogg, ett twitterkonto och en facebooksida. Arvsfondsdelegationens tillgänglighetsanpassade webbplats www.arvsfonden.se hade ungefär 17 200 besök per månad i genomsnitt under 2013, se tabell 17. Under 2011 lanserades en mötesplats på nätet, en community för arvsfondsprojekt, ideella föreningar och andra som intresserar sig för arvsfonden. Det genomsnittliga antalet unika besökare per månad på arvsfondens community var cirka 4 600 under 2013, vilket är en ökning med mer än 200 procent jämfört med föregående år. Under året tillkom 192 nya projekt och communityn hade i slutet av 2013 cirka 590 projekt samt ungefär 1 200 aktiva medlemmar. Tabell 17 Antal besök på Arvsfondens webbsida i snitt per månad 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Antal besök per månad 17 200 9 810 9 430 11 290 9 750 7 046 Arvsfondsdelegationen har bjudit in kommunala tjänstemän som arbetar med bland annat föreningsstöd till tre informationstillfällen under året. Av tabell 18 framgår att totalt 251 tjänstemän från hela landet fick information om Arvsfondens verksamhet, om vilka kriterier som gäller för att erhålla stöd och om vilka krav Arvsfondsdelegationen ställer på projekt som fått stöd beviljat. Tjänstemännen utbildas till ambassadörer för Arvsfonden och sprider därefter informationen vidare till föreningar i sin kommun via webb, nyhetsbrev, möten och personliga kontakter. Utvärderingar visar att informationstillfällena har varit uppskattade av de kommunala tjänstemännen. Tabell 18 Antal kommuntjänstemän som deltagit vid Arvsfondens informationstillfällen 2013 2012 2011 Antal deltagande kommuntjänstemän 251 99 72 Under 2013 inleddes projektet Sverigeresan. Sverigeresan innebär att informationsträffar genomförs i varje län för att informera om fonden och vilka kriterier som ställs på ett projekt för att erhålla stöd. Under 2013 har två till tre informationsträffar genomförts i sju av Sveriges 21 län. Projektet sträcker sig till 2016. Det är ännu för tidigt att utvärdera om kommunikationsinsatserna har gett något resultat i form av ökat antal beviljade projekt i de besökta länen. Tidigare genomförda länsbesök (2010-2012) har resulterat i att antalet projekt och mängden utdelade medel ökat i länen i fråga. Tabell 19 Antal projekt före och efter Arvsfondens informationsträff i länet (st) Besökt län (datum) Antal projekt i länet 12 mån. innan besöket Antal projekt i länet de första 12 mån. efter besöket Antal projekt i länet månad 13-24 efter besöket Antal projekt i länet månad 25-36 efter besöket Blekinge (20 maj 2010) 3 4 4 6 Jämtland (21 okt 2010) 1 5 4 6 Västmanland (19 maj 2011) 2 8 7 6* * OBS! Månad 25-33 efter besöket (ej avslutad period) Under året arrangerades även tre introduktionsdagar för nya projektledare. Deltagarna fick bland annat information om Arvsfondens verksamhet och om vilka krav Arvsfondsdelegationen ställer på projekt som får stöd när det gäller information, utvärdering, uppföljning och redovisning. Utvärderingar av introduktionsdagarna visar att dessa är mycket uppskattade. Utvecklingen av Arvsfondens community och ett stort antal informationsträffar är två anledningar till att antalet inkomna ansökningar ökade med drygt tio procent jämfört med 2012. 6.2 Uppföljning och utvärdering I Arvsfondsdelegationens uppgifter ingår att ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av stöd som beviljats. Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare och forskare för att följa projekten. Därmed kan resultaten, förutom att synliggöra de kunskaper och erfarenheter som organisationer och föreningar skaffar sig i projekten, också tas till vara inom forskningen. De forskare som för närvarande anlitas representerar en rad olika forskningsdiscipliner som antropologi, statskunskap och socialpsykologi. 6.2.1 Uppföljning Organisationer och föreningar som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden ska efter varje avslutat projektår redovisa projektet. De avslutade projektens slutredovisningar granskas och kategoriseras i fyra olika grupper utifrån den egna slutredovisningen och i kompletterande diskussioner med kansliet. Syftet med slutredovisningarna är inte att bedöma om projekten är bra eller dåliga, utan att ge kunskap om vilka spår och resultat som arvsfondsmedlen lämnat. Arvsfondsdelegationens kategorisering av projekt 2013 Kansliets genomgång av de 162 slutredovisningar som inkom under året utmynnar i följande kategoriseringar av i vilken omfattning verksamheten lever vidare eller projektets resultat används efter det att finansieringen ur arvsfonden upphört. Genomgången sammanfattas i tabell 20 nedan. Kategori 1 Projekt som inte lämnar några spår Under 2013 var det tre av de redovisade projekten som inte kunde genomföra den verksamhet de hade beviljats medel för. Enligt organisationernas redovisningar berodde detta på att projekten haft problem att nå målgruppen och att det funnits samarbetsproblem i organisationen. Uteblivet samarbete med planerade samarbetspartners har också varit en bidragande faktor. Kategori 2 Projekt som genomfört den verksamhet som planerats I denna kategori återfinns de projekt som har gjort precis det som stod i deras projektplan. Till kategori 2 hänförs 76 projekt. Majoriteten av dessa projekt handlar om att utifrån erfarenheter från målgruppen ta fram och sprida information och kunskap om exempelvis kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld, en modell för hur man kan utbilda unga kvinnor med somalisk bakgrund till demokraticoacher eller en film om att minska våld bland unga människor. Projekten tillhörande denna kategori har genomförts men har vid redovisningstillfället inte lämnat några synliga spår i det fortsatta arbetet. Det kan påpekas att även om de aktiviteter som genomförts inom projektet inte längre finns kvar kan de verksamheter som bedrivits under projektets gång varit betydelsefulla för dem som varit delaktiga - exempelvis för de unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som gått vidare till anställning via ett projekt av Studiefrämjandet i Kalmar. Kategori 3 Erfarenheterna från projekten lever vidare I denna kategori finns 34 projekt där man exempelvis har tagit fram en metod eller ett nytt arbetssätt som nu används i organisationen eller av aktörer i offentlig sektor. Erfarenheterna tas till vara men det kan vara svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning det sker. En majoritet av de projekt som 2013 återfinns i denna kategori handlar om nya metoder och arbetssätt. Erfarenheter som i flera fall, efter projektens slut, används i olika former av utbildningar i mentorskapsprogram och studiecirklar. Exempel på detta är projektet Filmverket där Studiefrämjandet i Lidköping Skarabygden arrangerat studiecirklar i filmskapande för unga människor i glesbygd och projektet På väg där Klarälvdalens folkhögskola utvecklat en modell för yrkesförberedande kurser för personer med funktionsnedsättning. Ett annat exempel är Förbundet unga rörelsehindrades projekt En hemlighet känd av många - när det mest privata måste ske i närhet av personlig assistans. Projektets syfte är att bryta tabun kring sexualitet, funktionsnedsättning och personlig assistans samt förändra föreställningen om rörelsehindrade som icke sexuella individer. Projektet riktar sig till ungdomar och unga vuxna med rörelsehinder och behov av personlig assistans samt till partners och assistenter. Förbundet har genom projektet tagit fram ett mentorsprogram och inlett ett samarbete med RFSL som lever vidare efter projektets slut. Kategori 4 Verksamheten lever vidare I kategori 4 finns projekt där verksamheten lever vidare. Den finansieras av organisationen själv alternativt helt eller delvis av kommun, landsting eller via statliga medel. Ett exempel är projektet Utbildning för gode män till ensamkommande asylsökande barn av Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare, där utbildningen drivs vidare i föreningens regi. Erfarenheterna från projektet utgör en grund för det utbildningsmaterial som tagits fram av SKL och Migrationsverket. Ett annat projekt där verksamheten lever vidare efter projekttidens slut är Ersta Vändpunktens projekt Familjeintervention. Genom projektet utvecklades en metod för att kunna hjälpa familjer med missbruks- och drogproblem som nu införlivats i föreningens ordinarie verksamhet. Av de sammanlagt 49 projekten inom denna kategori finansieras 30 av offentlig sektor som använder metoden, köper in tjänster eller ger ekonomiskt bidrag. Sju av projekten säljer tjänster av olika slag till kommunen och två har övergått i offentlig verksamhet. Ett sådant projekt är Mo Gårds Folkhögskoleförening som tagit fram modeller för utbildning av personal som arbetar med personer med dövblindhet. Nationellt Kunskapscentrum för dövblindfrågor har nu permanentat verksamheten med kurser inom ramen för sitt ordinarie uppdrag. I andra avslutade projekt fortsätter organisationen det påbörjade arbetet. Exempel på detta är BRIS som genom projektet BRIS-chatten nu kan erbjuda barn och ungdomar en chatt-kontakt med en vuxen på BRIS som en ordinarie del i organisationens stödverksamhet. De verksamheter som bedrivs handlar huvudsakligen om olika metoder som tagits fram men också om information och stöd. En stor andel av projekten riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Flera projekt samverkade på ett tidigt stadium med offentlig sektor. Tabell 20 Arvsfondsdelegationens kategorisering av projektens överlevnad Slutredovisningar granskade 2013 (st) Överlevnadskategorier Kategori 1 3 Kategori 2 76 Kategori 3 34 Kategori 4 49 Totalt antal granskade slutredovisningar 162 Uppföljningen av redovisade projekt visar att 51 procent av projektens verksamhet lever vidare i någon form och att det huvudsakligen finns tre bidragande faktorer till i vilken mån en organisation lyckas genomföra sitt projekt så att erfarenheter och kunskaper tas till vara: - Projektförankring, både internt inom den egna organisationen och externt, är en viktig förutsättning för att erfarenheterna ska kunna leva vidare. Förankring är viktig både på lednings- och verksamhetsnivå i såväl den egna organisationen som hos samarbetspartners eller tänkbara framtida finansiärer. Viktigt är även att den tänkta målgruppen för projektet är med och påverkar utformningen av verksamheten. - Dokumentation är en annan avgörande faktor för att kunna ta tillvara erfarenheter och kunskaper. Det är värdefullt att dokumentera och sätta ord på sitt arbete då det möjliggör utveckling av den egna verksamheten och en spridning av erfarenheterna. - Tiden är en tredje betydelsefull faktor. Att engagera och förankra en projektidé för att så småningom genomföra den tar tid. Sedan 2007 har Arvsfondsdelegationen kategoriserat över 900 slutredovisade projekt, se tabell 21. Tabell 21 Arvsfondsdelegationens kategorisering av projektens överlevnad Slutredovisningar granskade 2007-2013 Överlevnadskategorier Kategori 1 36 Kategori 2 451 Kategori 3 220 Kategori 4 244 Totalt antal granskade slutredovisningar 951 Arvsfondsdelegationens projekt ur ett jämställdhetsperspektiv Arvsfondsdelegationens arbete med jämställdhetsfrågor sker på två nivåer: i ärendehandläggningen och i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Olika utredningar visar att endast ett fåtal organisationer inom det civila samhället bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete. Arvsfondsdelegationen beaktar genusperspektivet i handläggning av ärenden som i de utvärderingar som initieras och följer bl.a. upp mäns och kvinnors olika roller i de projekt som beviljas medel. Delegationen följer även upp de projekt som riktar sig enbart till män respektive kvinnor för att få kunskap om frågeställningar som det civila samhällets organisationer uppmärksammar alternativt inte uppmärksammar ur ett genusperspektiv. I de projekt som slutredovisats under 2013 har cirka två tredjedelar av projektledarna varit kvinnor. När det gäller vilken typ av organisation och vilka typer av verksamheter som män och kvinnor är projektledare för finns inga större skillnader mellan könen. Bland de projekt som Arvsfondsdelegationen beviljade medel under 2013 bedriver ett projekt en verksamhet som riktar sig enbart till män. Föreningen Idrott För Handikappade driver projektet Aktiva killar där unga mäns sociala kompetens, självkänsla och självförtroende är i fokus genom fysiska och sociala aktiviteter. Projektets målgrupp är unga män med rörelsenedsättning som under ett första år utbildas till ledare för nya grupper i den egna organisationen. Tjugo projekt riktar sig till enbart flickor och unga kvinnor, varav sex drivs av kvinnoorganisationer. Fem projekt vänder sig till unga kvinnor med invandrarbakgrund. Tre av dessa handlar om hedersrelaterat våld och sex projekt har som syfte att öka flickors tillträde till idrotts- och fritidsaktiviteter som i dagsläget domineras av män. Exempel på projekt är Järva familjeglädje som drivs av Idrottsföreningen Shanta och Rinkeby Barnmorskemottagning som arbetar med att främja hälsan hos gravida somaliska kvinnor och deras barn. Projektet syftar till att utveckla samarbetet mellan idrottsförening och mödravårdscentral för att öka fysisk aktivitet, kunskaper om kostens betydelse för hälsan och deltagandet i föräldrautbildningar. 6.2.2 Utvärdering Arvsfondsdelegationen anlitar särskilda utvärderare för projektutvärderingar. Utvärderingarna genomförs av forskare och sker i tre olika steg. Först görs en genomgång av projektens dokumentation som består av ansökningar, redovisningar och slutrapporter. Detta följs av en enkätstudie och sedan genomförs ett antal fallstudier som inkluderar besök och intervjuer. Två utvärderingar som omfattar sammanlagt 68 projekt har avslutats 2013. Nedan redovisas kortfattat de viktigaste slutsatserna i respektive utvärdering. Inga hopplösa fall - om Livsstilshuset, ett boende och en verksamhet för unga med "gängerfarenhet" Sommaren 2009 beviljades Kriminellas Revansch i Samhället, KRIS medel av Arvsfonden för att driva projektet Livsstilshus. Det startades verksamheter på två ställen i Sverige, utanför Göteborg och Uppsala, för unga människor som varit involverade i eller varit i riskzonen för organiserad brottslighet i form av kriminella gäng. Livsstilshuset utanför Göteborg hade en välfungerande verksamhet och ett starkt stöd från etablerade aktörer. Göteborgs stad tecknade ett ramavtal med KRIS vilket gav viss legitimitet åt verksamheten. Själva placeringen av unga kunde gå snabbt tack vare att Göteborgs stad abonnerade jourplatser. Svårare var det för verksamheten utanför Uppsala, där fanns problem med stöd och kontakter från omgivningen redan från början. Göteborgshuset hade 46 placeringar under tre år medan Livsstilshuset utanför Uppsala endast hade ett tiotal placeringar. Vid sista mättillfället levde omkring en fjärdedel av ungdomarna från Livsstilshuset utanför Göteborg ett drogfritt och laglydigt liv med eget boende och egen försörjning. Studien om dessa verksamheter visar på vikten av att personal och ledning har likande erfarenheter som ungdomarna och ett starkt engagemang. Detta skapar motivation för de unga att förändra sina liv. Samarbetet mellan Livsstilshuset och Göteborgs stad och att snabbt kunna placera ungdomar lyfts fram som positivt. Kontakter med omvärlden är viktigt för att skapa legitimitet, vilket skillnaden mellan Göteborgshuset och Livsstilshuset utanför Uppsala visar. En inbyggd skörhet med verksamheten är personal som har fått återfall och risken för utbrändhet som det starka engagemanget hos personalen kan leda till. För att förebygga denna skörhet anser utvärderarna att en verksamhet bestående av både personal med personlig erfarenhet och professionell personal är ett lämpligt alternativ. Socialt företagande och försöken att finna fungerande sätt Arvsfonden har under åren 1994 till 2012 finaniserat 67 projekt som knyter an till socialt företagande och socialt entreprenörskap. De olika projekten innehåller flera versioner av sociala företag. Större projekt har ofta innehållit både informationsinsatser och utbildning samt utveckling av verksamheter för målgrupper som står långt ifrån arbetsmarkanden, lider av psykisk ohälsa eller har någon form av funktionsnedsättning. Genom att verksamheterna berör socialpolitik, näringspolitik och arbetsmarkandspolitik samt att regelverk, offentliga program och rutiner är en del av verksamheten visar utvärderingen vikten av gränsöverskridande samarbete med offentliga företrädare. Även enskildas engagemang både inom de sociala verksamheterna och inom myndigheter och kommuner är förutsättningar för att lyckas. Flera projekt belyser behovet av att utsatta målgrupper får möjlighet att delta i verksamheter på sina villkor. Verksamheterna som bedrivs ses som ett verktyg för delaktighet, egenmakt och hälsa vilket kan ha betydelse för människors hela livssituation. Utvärderingen lyfter fram att intresset för socialt entreprenörskap och socialt företagande har ökat markant under de senaste decennierna. Många av projekten upplever att tid och pengar är knappa resurser. Dels när det gäller bedömning av tidsåtgång och behovet av långsiktighet för enskilda deltagare, dels tid för att starta upp ett socialt företagande. Vissa aktörer som fått medel ur Arvsfonden har utvecklat sina verksamheter under cirka 10 år. Flera pekar ut arvsfondsfinansieringen som avgörande för att kunna pröva nya idéer och arbeta med målgrupper som behöver det allra mest. Utvärderingar som startat 2013 Under 2013 har sex nya utvärderingar, som omfattar 110 projekt, påbörjats. Två utvärderingar sätter det civila samhället i fokus bland annat genom att utvärdera samverkansrelationerna mellan ideella aktörer som tilldelats projektmedel från Arvsfonden och offentliga aktörer. Ytterligare två utvärderingar har initierats för att få mer kunskap om det arbete civilsamhällets organisationer bedriver i förorten. I en annan utvärdering ska det undersökas hur sociala medier används i Arvsfondsprojekt. Vidare kommer forskare att följa funktionshindersatsningen Egen kraft! som startade under året. 6.3 Erfarenhetsspridning Målgruppen för utvärderingarna är främst myndigheter och organisationer som är verksamma inom det aktuella området. Under 2013 har Arvsfondsdelegationen arrangerat två seminarier där cirka 178 personer från Regeringskansliet, riksdagen, myndigheter och organisationer har deltagit. Vidare skickas information till cirka 500 personer vid lanseringen av varje utvärdering. Därutöver har forskarna själva använt och spridit resultaten inom sina verksamhetsområden. Genom de nätverk som Arvsfondsdelegationen ingår i har även andra myndigheter tagit del av erfarenheter från arvsfondens projekt och utvärderingar. Här kan Nätverket för bidragsgivande myndigheter, där ett trettiotal myndigheter ingår, och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors myndighetsnätverk för det civila samhället nämnas. På Arvsfondsdelegationens webbsida finns information om pågående utvärderingar och forskarnas utvärderingsrapporter för nedladdning. 7 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling Regeringens bedömning: Regeringen ser med tillförsikt att projektstöd och lokalstöd till samtliga arvfondens målgrupper har ökat under året. Regeringen noterar också att i närmare hälften av projekten lever erfarenheterna vidare i någon form och vill särskilt lyfta fram betydelsen av den utveckling som gjorts inom ramen för Arvsfondsdelegationens kommunikationsverksamhet. Regeringen anser sammantaget att medlen fördelats på ett väl genomfört sätt och i enlighet med Arvsfondens ändamål och prioriteringar. Regeringen anser dock att det finns skäl att överväga ytterligare prioritet när det gäller lokala förebyggande och främjande insatser för ungas fritid och organisering. Regeringen vill understryka vikten av att den snabba utvecklingen av lokalstödet åtföljs av ett internt utvecklingsarbete i syfte att säkerställa en långsiktig kvalitet och transparens. Skälen för regeringens bedömning Förvaltning och administration Under de senast åren har Kammarkollegiets förvaltnings- och administrationskostnader för Arvsfondsdelegationens beslut successivt ökat. Mellan åren 2012 och 2013 ökade kostnaderna från 29,7 miljoner kronor till 31,8 miljoner kronor. Inflödet av de medel som görs disponibla för Arvsfondsdelegationen ökade kraftigt 2009-2011, för att under 2012 återgå till den tidigare nivån. År 2013 ökade återigen inflödet av medel. För att hantera en ökande volym projektmedel, utan att sänka kvaliteten på verksamheten, har resurser tillförts för både handläggning och kommunikationsinsatser. Dessa resursförstärkningar förklarar till stor del nivåhöjningen av beslutade medel. Sedan 2012 har Kammarkollegiet kompletterats med en controllerfunktion, som har bidragit till ökad kvalitet i handläggningen och förbättrad kontroll och ekonomisk uppföljning av arvsfondsmedlens användning. Under 2013 har controllerfunktionen förstärkts och kommunikationsverksamheten kommit mer i fokus än tidigare. Kammarkollegiet utvecklar även ett ärendehanteringssystem. Regeringen ser positivt på de åtgärder som Kammarkollegiet genomfört under en rad av år i syfte att öka kvaliteten och effektiviteten i handläggningen. Över tiden har kriterierna för bedömning av projekt förtydligats och regeringen anser att handläggningen idag uppfyller högt ställda krav på både objektivitet och transparens. De tydliga bedömningskriterierna underlättar även för organisationerna i ansökningsförfarandet. Det är angeläget att fortsätta utvecklingen mot ökad transparens både vad gäller ansökningskriterier och skälen till bifall och avslag. Regeringen ser också positivt på utvecklingen av kvalitetssäkring vid projektstart, liksom på extern kvalitetskontroll. Att Kammarkollegiet numera rutinmässigt tar kontakt med samarbetspartners och referenser på den sökande i det fall organisationen inte tidigare är känd samt genomför skattekontroller och inhämtar synpunkter från bl.a. experter och organisationer borgar för att rättssäkerheten i bedömningarna är hög. Det kan konstateras att driftskostnaderna i förhållande till beslutade projektmedel hållits under sex procent, vilket får anses vara en relativt låg nivå på driftskostnader. Däremot har kostnaderna per beslutad ansökan ökat. Det hänger samman med att antalet inkommande ansökningar minskat sedan 2009 även om de ökade något under 2013. Det minskade antalet inkommande ansökningar hänger i sin tur samman med att de två satsningarna Fördel barn! och Vi deltar! avslutats. Ett ökat antal handläggare och ett minskat antal ansökningar har lett till att handläggarna kunnat lägga ner mer tid på varje ansökan. Det har lett till ökade styckekostnader per ärende, men även till att bifallsfrekvensen för nya projekt är den högsta någonsin. Under andra hälften av 2013 ökade dock antalet inkomna ansökningar, som ett resultat av vidtagna kommunikationsåtgärder. Vad gäller kostnader för administration av de medel som Arvsfondsdelegationen beslutar om bedömer regeringen att dessa är rimliga och bör inom de närmsta åren hållas på en jämförbar nivå. Utveckling av medelstilldelningen Arvsfondsdelegationen fördelade 546 miljoner kronor i projektmedel. Det är en ökning med cirka 70 miljoner kronor jämfört med 2012 och den högsta summan någonsin. Regeringen ser med tillfredsställelse på att antalet inkomna ärenden ökade något under året och att bifallfrekvensen är den näst högsta i modern tid. I genomsnitt beviljades 36 procent av ansökningarna stöd. Under året har Arvsfondsdelegationen beslutat om den högsta nivån på volymen projektmedel i Allmänna arvsfondens 85-åriga historia när det gäller målgrupperna barn och ungdomar och den näst högsta när det gäller målgruppen personer med funktionsnedsättning. Regeringen ser med tillförsikt på denna utveckling och noterar att utvecklingen omfattar fondens samtliga målgrupper. Trots den högsta beslutsvolymen av arvsfondsprojekt någonsin ökade volymen disponibla medel för Arvsfondsdelegationen inför 2014 med drygt 100 miljoner kronor till drygt 1,3 miljarder kronor. Delegationen räknar med att beslutsvolymen under 2014 kommer att uppgå till 550 miljoner kronor och åren därefter till minst 600 miljoner kronor. För att uppnå detta genomförs en särskild satsning för att öka volymen lokalstöd och den särskilda satsningen Egen kraft!. Satsningen kommer att bidra till att öka utdelade medel till samarbetsprojekt som fokuserar på personer med funktionsnedsättning, oavsett ålder. Fördelningsresultatet visar tydligt hur viktig Arvsfondsdelegationen är för målgruppen personer med funktionsnedsättning. Av de 460 miljoner kronor i projektstöd som fonden fördelade tilldelades målgruppen 142 miljoner kronor. Det var en ökning med 20 miljoner vilket motsvarar en ökning med 16 procent jämfört med 2012. Inkluderas även projekten som omfattar barn och ungdomar med funktionsnedsättning, motsvarade volymen projektmedel 217 miljoner kronor eller 40 procent av den totala volymen beviljade medel under 2013. Arvsfondens betydelse för ungdomar har ökat markant de senaste åren. Under perioden 2004-2013 har finansieringsnivån ökat från knappt 70 miljoner kronor till 256 miljoner kronor. Volymen beslutade medel för barnprojekt uppgick till drygt 148 miljoner kronor. Det är en ökning med 40 procent jämfört med året innan. Ökningen ligger helt i linje med regeringens önskemål. Mängden beslutade lokalstöd har ökat stadigt sedan 2004, från cirka två miljoner kronor till 86 miljoner kronor under 2013. Det är den högsta nivån någonsin och en ökning med 18 procent jämfört med året innan. Den markanta ökningen av lokalstödet är positiv. Särskilt eftersom det är en stödform som främst utnyttjas mest av små lokala föreningar på mindre orter. Regeringen vill dock understryka vikten av att den positiva utvecklingen av lokalstödet åtföljs av ett internt utvecklingsarbete i syfte att säkerställa en långsiktig kvalitetssäkring och transparens gällande stödformen. Regeringen noterar med tillfredsställe att liksom tidigare år har det under 2013 funnits ett antal projekt som avser äldre personer inom ramen för målgruppen personer med funktionsnedsättning. Äldre personer omfattas även av andra projekt inom målgruppen då t.ex. demens, syn- och hörselskador och rörelsehinder samt många andra funktionsnedsättningar är vanligast förekommande i högre åldrar. Detta är helt i överensstämmelse med regeringens bedömning av hur medlen bör användas. Regeringen anser sammantaget att medel har fördelats på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och inom ramen för de av regeringen prioriterade områdena Arvsfondsdelegationens särskilda satsningar Regeringen anser att det också finns skäl att överväga ytterligare prioritet och synlighet vad gäller insatser som riktar sig till unga, framför allt ungas fritid, organisering och inflytande i kommuner, landsting och organisationer. Uppföljning och utvärdering Enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. Arvsfondsdelegationen lämnade en sådan strategi till regeringen 2011. Arvsfondsdelegationens utvärderingar visar att de erfarenheter och kunskaper som det civila samhällets organisationer genererar tas tillvara både i organisationer, offentlig sektor och i forskningsvärlden. Det civila samhällets organisationer utvecklar sitt organisationskapital, gör nya upptäckter inom sitt område, utökar sina målgrupper och skaffar nya samtalspartners. Inte minst utvecklar de genomförda projekten metoder och verksamheter som kommer arvsfondens tre målgrupper till godo. Utvärderingarna ger många exempel på hur det civila samhällets organisationer kan stärka människors livsvillkor samt visar på möjligheterna som finns i ett partnerskap med offentliga insatser. Särskilt positivt anser regeringen det vara att forskning och utvärderingar visar hur projekt som beviljats medel inom ett visst område genererar kunskap och synliggör samhällsproblem som tidigare inte uppmärksammats. Kunskaper som forskarna genom sina uppdrag och i sin följeforskning, i flera fall, anser vara banbrytande för utvecklingen inom det aktuella området. Regeringen ser med tillfredsställelse på att i närmare hälften av projekten lever erfarenheterna vidare i någon form. Endast ett fåtal lyckas inte genomföra den verksamhet de beviljats medel för. Det betyder att arvsfondens medel inte bara kommer de barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning som deltar i projekten till del. Fondens medel leder dessutom till att de utvecklade arbetsmetoderna, nya verksamheterna, nya hjälpmedlen, ökade delaktigheten m.m. sprids vidare och till betydande del utvecklas till reguljär verksamhet finansierad av offentliga eller andra medel. Information om Allmänna arvsfondens verksamhet och hur fondens medel används är en förutsättning för att ansökningar ska fortsätta komma in från landets ideella organisationer. Under 2013 har utvecklingen av arvsfondens nya webbplats och s.k. community, en offensiv bearbetning av media samt ett betydande antal informationsträffar gentemot föreningslivet prioriterats. Som ett resultat av dessa insatser ökade antalet inkomna ansökningar med drygt tio procent jämfört med 2012. En annan indikator på kommunikationsarbetet är att antalet besökare på arvsfondens webb ökade till i genomsnitt 17 000 i månaden. Det motsvarar en ökning med drygt 75 procent jämfört med 2012. Föreningsansvariga tjänstemän i landets kommuner är viktiga aktörer i kommunikationsarbetet. Under 2013 har tjänstemän från hela landet bjudits in till informationsträffar, inte minst inom ramen för arvsfondens rundresa i landets kommuner, den s.k. Sverigeresan. Dessa personer är sedan Arvsfondsdelegationens kontaktpersoner ute i kommunerna. De tar därmed på sig att sprida information om Allmänna arvsfonden till sina föreningar samt fungera som referenspersoner till kansliet vid handläggning av ansökningar från lokala föreningar. Under året har drygt 450 kommunala tjänstemän deltagit på ovan nämnda aktiviteter. Totalt har nästan 700 kommuntjänstemän deltagit de senaste fyra åren. Detta har haft en positiv effekt vad gäller den breda informationsspridningen om arvsfonden i landets kommuner. Förutom de kommunala tjänstemännen har nästan 2 400 personer i sju län deltagit i ovan nämnda Sverigeresa. Sverigeresan har resulterat i en kraftig ökning av besökare på arvsfondens webbplats samt ett ökat antal mail och telefonsamtal från de län som besökts. Sverigeresan fortsätter och arvsfonden kommer att besöka resterande län i landet under 2014-2016. Under 2014 avser Kammarkollegiet att vidta åtgärder för att både höja volymen av inkommande ansökningar och ytterligare höja kvaliteten på ansökningarna. Bland annat kommer en ny webbplats och en s.k. community att lanseras. Den nya webbplatsen ska underlätta såväl ansökningsförfarandet för den som söker medel ur fonden som handläggningen av ansökningarna för kansliet. Regeringen ser samlat positivt på den utveckling som redovisats avseende kommunikationsverksamheten. Det är regeringens förhoppning att den satsning som nu görs på kommunikationsområdet leder till att fler ansökningar med bra kvalitet kommer att inkomma till Arvsfondsdelegationen. Samtidigt gör de kvalitetshöjande åtgärderna såsom förstärkning av controllerfunktionen, utveckling av ny webb och ärendehanteringsstöd att kostnaderna för verksamheten tenderar att öka över tid. Kan dessa verksamhetskostnader hållas på en mer stabil nivå kommer kostnaderna per beslut att göra detsamma. 8 Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med 2013 Regeringen ska enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ange den kommande inriktningen av fondens stödgivning. Det gör regeringen genom att i sin årliga skrivelse till riksdagen ange inriktningen av barn-rättspolitiken, ungdomspolitiken och funktionshinderspolitiken. Regeringen anger även sådana områden som är angelägna att utveckla och som därför bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning. 8.1 Barnrättspolitik Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Målet utgår från de grundläggande principerna i konventionen om bar-nets rättigheter (barnkonventionen) som omfattar varje flicka och pojke upp till 18 år. Att ta till vara och stärka barnets rättigheter och intressen med utgångspunkt i barnkonventionen förutsätter att regeringens barn- rättspolitik är sektorsövergripande och förverkligas inom alla områden och verksamheter där barn är berörda. Riksdagen godkände i december 2010 den strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige i enlighet med regeringens förslag i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232, bet, 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35). Strategin utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn ska tillförsäkras enligt internationella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av barnkonventionen. Principerna i strategin uttrycker grundläggande förutsättningar och tillvägagångssätt för att stärka barnets rättigheter. Avsikten är att strategin ska vara en utgångspunkt och ledning för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå när dessa i sina verksamheter ska säkerställa de rättigheter barn har. Den vänder sig således till riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner. De åtgärder som genomförs utifrån strategin kommer därför att variera beroende på aktör och verksamhet. Regeringens insatser inom barnrättspolitiken kommer att utgå från strategin och följas upp och redovisas till riksdagen. Strategin kommer också att ses över och följas upp med jämna mellanrum för att säkerställa att den är ett effektivt och användbart verktyg för att stärka barnets rättigheter i Sverige. 8.2 Ungdomspolitik Regeringen presenterade den 13 mars 2014 en ungdomspolitisk proposition (prop. 2013/14:191) Med fokus på unga - en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande. Propositionen innehåller förslag om ett nytt mål för alla statliga beslut och insatser för ungdomar mellan 13 och 25 år. Målet är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Det nya målet föreslås ersätta det nuvarande målet att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. Det nya målet bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp ungdomar från 12 till 25 år. Propositionen innehåller även förslag om inriktning, genomförande och uppföljning av ungdomspolitiken samt ett ungdomspolitiskt handlingsprogram för perioden 2014-2017. I handlingsprogrammet presenteras omkring 40 nya insatser för att stärka unga kvinnors och unga mäns inflytande, egen försörjning och psykiska hälsa samt ett antal övriga insatser för att genomföra ungdomspolitiken. Genom propositionen förtydligas att ungdomspolitiken är sektorsövergripande och berör områden som utbildning, arbete, inflytande, hälsa och kultur. Arbetet inom ungdomspolitiken ska syfta till att offentlig verksamhet som berör unga har ett ungdomsperspektiv, bedrivs utifrån kunskap om ungas levnadsvillkor och samordnas mellan olika sektorer. Att ungdomspolitiken är sektorsövergripande förtydligas genom att målet gäller för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar. Detta synliggör alla berörda verksamhetsområdens gemensamma ansvar för att uppfylla målet. Propositionen är överlämnad till riksdagen för beslut. 8.3 Funktionshinderspolitik Regeringens prioriteringar inom verksamheten till förmån för personer med funktionsnedsättning tar sin utgångspunkt i de nationella målen för funktionshinderspolitiken som riksdagen har beslutat om (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240). Dessa mål är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Funktionshinderspolitiken är sektorsövergripande och arbetet inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning, att förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättning och att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. De nationella målen och inriktningen på arbetet bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp personer med funktionsnedsättning. För att förtydliga målen och för att effektivisera arbetet med att genomföra funktionshinderspolitiken har regeringen formulerat ett antal inriktningsmål inom nio prioriterade politikområden, däribland arbetsmarknad, utbildning, transport och ökad fysisk tillgänglighet (skr. 2009/10:166) samt i juni 2011 beslutat om en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Strategin presenterar politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de kommande fem åren. En viktig faktor för att kunna nå målen för insatserna är att regeringen har en kontinuerlig dialog med det civila samhället, som har stor betydelse för utformningen av politiken och en viktig roll för att identifiera och uppmärksamma problem. 8.4 Prioriterade områden Regeringen har identifierat åtta områden som bör prioriteras vid Arvs-fondsdelegationens medelsfördelning. De prioriterade områdena har många beröringspunkter och ett projekt kan innehålla delar som rör flera områden. Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper om inget annat anges eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och eftersom ett projekt kan beröra fler än en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionsnedsättning även omfattar vuxna och äldre personer. Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utveck-lingsprojekt inom nya områden. Projekt som syftar till att stärka barnets rättigheter För att stärka barnets rättigheter är det angeläget med stöd till projekt som syftar till att konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) och dess intentioner blir kända och tillämpade på alla nivåer i samhället som berör barn direkt eller indirekt inom exempelvis förskola och skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, samhällsplanering, idrott, fritid, kulturliv och rättsväsende. Det är särskilt angeläget att ge prioritet åt projekt som syftar till att stärka rättighetsperspektivet i barns och ungas vardag. Projekt som syftar till att öka delaktighet och stärka demokratin Möjligheten till delaktighet i samhället och inflytande över sin vardag är central för fondens målgrupper. Projekt som syftar till att utveckla nya former för engagemang och att engagera personer som inte annars deltar i föreningslivet bör ges särskild prioritet. Även projekt som verkar för att förebygga att ungdomar utvecklar ett antidemokratiskt beteende eller ansluter sig till antidemokratiska grupperingar bör uppmärksammas sär-skilt. Det är också angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att stärka målgruppernas representation i demokratiska beslutsprocesser och möjligheter att påverka förhållanden i såväl den personliga sfären som i samhället i stort. Att utveckla, sprida och använda metoder att tillvarata de små barnens åsikter och de åsikter barn med funktionsnedsättning har, är särskilt viktigt. Projekt som syftar till att förebygga våld, mobbning och trakasserier Arbetet med att förebygga alla former av våld, mobbning och trakasserier bör prioriteras i arvsfondens medelstilldelning, framför allt vad gäller projekt som syftar till att utveckla nya metoder på området. Här inne-fattas även stöd till brottsoffer inom fondens målgrupper. Projekt som syftar till att motverka mäns våld mot flickor och unga kvinnor samt flickor och kvinnor med funktionsnedsättning bör särskilt uppmärksam-mas. Det gäller även projekt som syftar till att motverka våld i sam-könade relationer eller som vänder sig till barn som bevittnar våld i hemmet. Projekt som syftar till att främja ett stärkt föräldraskap För att främja barns och ungas hälsa behöver nya metoder för föräldra-utbildning och föräldrastöd utvecklas och prövas. Stöd och hjälp i föräld-raskapet kan öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och som därigenom har ökade möjligheter till god hälsa och ett gott liv. Det är särskilt angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att utveckla former för ett universellt förebyggande föräldrastöd, dvs. att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Vidare är det angeläget att uppmärksamma att föräldrars behov av stöd kan skifta under olika perioder av barnets uppväxt, samt att unga föräldrar kan vara i behov av särskilt stöd. Det behövs därutöver ett fortsatt utvecklings-arbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som missbrukar eller har en psykisk sjukdom samt barn till föräldrar med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Projekt som syftar till att främja psykisk och fysisk hälsa Projekt som främjar målgruppernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande bör ges fortsatt prioritet. Även om hälsan i huvudsak utvecklas positivt i Sverige finns problem, bland annat vad gäller psykisk hälsa, övervikt och fetma samt alkoholkonsumtion. Under senare tid har flera studier också pekat på att psykisk ohälsa i hög grad förekommer bland homo- och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner (hbt-personer). Det är därför angeläget att pröva modeller där ideella organisationer, själva eller tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan utveckla verksamhet för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos fondens målgrupper. Levnadsvanor och mönster som grundläggs i tidig ålder följer ofta med och påverkar resten av livet, varför det är särskilt angeläget att främja goda levnadsvanor tidigt i livet. Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet Att verka för ett rikt och nyskapande kulturliv som är tillgängligt för alla människor samt att bevara och tillgängliggöra kulturarvet är viktiga upp-gifter för hela samhället. Alla som bor i vårt land ska oberoende av ålder eller eventuell funktionsnedsättning ha möjlighet att delta i kulturlivet och uppleva en bredd av kulturella uttrycksformer liksom att få utveckla sin egen förmåga att uttrycka sig. Det är därför angeläget att stödja projekt som utvecklar barns och ungdomars möjlighet till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande. Det gäller också för personer med funktionsnedsättning. Även projekt som syftar till att utveckla långsiktig samverkan mellan kulturinstitutioner och ideellt föreningsliv bör uppmärksammas. Det är också angeläget med stöd till barns och ungas språkutveckling. Projekt som syftar till att främja etableringen på arbetsmarknaden Arbete ger en egen försörjning och stärker oberoendet och självkänslan samtidigt som en hög sysselsättning utgör grunden för samhällets välfärd. Arvsfonden bör därför prioritera projekt som syftar till att finna metoder för att öka tillträde till arbetsmarknaden för ungdomar och för personer med funktionsnedsättning. Det är också angeläget med stöd till satsningar för att tidigt ge barn och unga, med eller utan funktionsnedsättning, kunskap om och erfarenhet av entreprenörskap och arbetslivet. Projekt som genomförs i samverkan med företag och branscher och de projekt som riktar sig till unga som står långt från arbetsmarknaden bör uppmärksammas särskilt. Projekt som syftar till att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning rör de flesta samhällsområden såsom rättsväsende, arbete, utbildning, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt frågor om tillgänglighet och kvinnors och barns situation. Medel från arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet inklusive inom de egna intresseorganisationerna samt i det lokala utvecklingsarbetet. Resultaträkning ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org.nummer 802004-9642 Fondnr 6103 Tkr. Not 2013 2012 Intäkter Influtna arvsmedel 574 931 380 150 Övriga intäkter 0 3 Summa 574 931 380 153 Kostnader Restituerade arvsmedel m.m. 1 -18 363 -68 135 Förvaltning och administration 2 -55 773 -50 349 Summa -74 138 -118 484 Resultat före finansiella intäkter och kostnader 500 793 261 669 Finansiella intäkter Ränteintäkter 495 496 Utdelning räntekonsortium 43 453 50 776 Utdelning svenskt aktiekonsortium 60 779 81 328 Utdelning utländskt aktiekonsortium 53 365 43 515 Utdelning aktieindexkonsortium 59 094 35 861 Summa 217 186 211 975 Resultat före realisationsvinster och förluster 717 979 473 644 Realisationsvinster Resultat vid försäljn räntekonsortium 965 912 Resultat vid försäljn svenskt aktie- Konsortium 15 432 775 960 Resultat vid försäljn utländskt Aktiekonsortium 39 773 3 107 Resultat vid försäljn aktieindex- Konsortium 33 774 - Resultat aktieterminer -15 978 - Resultat ränteterminer 12 - Summa 73 978 779 978 Resultat efter realisationsvinster och förluster 791 957 1 253 622 ÅRETS RESULTAT 791 957 1 253 622 Balansräkning ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org.nummer 802004-9642 Fondnr 6103 Tkr. Not 2013-12-31 2012-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Andelar i räntekonsortium 3 1 409 475 1 282 058 Andelar i svenskt aktiekonsortium 4 726 602 638 891 Andelar i aktieindexkonsortium 5 1 273 917 1 272 049 Andelar i utländskt aktiekonsortium 6 1 028 544 935 906 Summa 4 438 539 4 128 904 Omsättningstillgångar Övr. förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 936 97 Likvida medel 72 489 32 612 Summa 93 425 32 709 SUMMA TILLGÅNGAR 4 531 965 4 191 551 EGET KAPITAL OCH SKULDER Bundet eget kapital 7 Fondkapital 2 857 382 2 727 747 Summa 2 857 382 2 727 747 Fritt eget kapital 7 Utdelningsbara medel 1 335 919 1 208 868 Summa 1 335 919 1 208 868 Summa eget kapital 4 193 302 3 936 615 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 502 4 405 Leverantörsskulder, bidrag 0 4 203 Beviljade ej utbetalda bidrag 8 325 877 237 240 Skatteskulder 27 221 Övriga kortfristiga skulder 8 231 Upplupna kostnader och förut- betalda intäkter 9 12 249 8 639 Summa skulder 338 663 254 936 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 4 531 965 4 191 551 Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org. nummer 802004-9642 NOTBILAGA Inledande kommentarer och redovisningsprinciper Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett antal konsortier. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna. I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. De andelar i konsortierna som tas upp som omsättningstillgångar i balansräkningen är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. De andelar i konsortierna som tas upp som anläggningstillgångar är värderade till anskaffningsvärdet eller enligt samma princip som omsättningstillgångar i de fall värdenedgången kan antas vara bestående (ÅRL kap 4 § 5). Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffnings-/ inlösenvärdet för andelar i aktiekonsortierna är marknadsvärdet vid anskaffnings-/inlösentidpunkten. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet exklusive upplupen utdelning vid anskaffnings-/inlösentidpunkten. Beviljade bidrag redovisas direkt mot eget kapital. Bidragen skuldförs vid beslutstillfället. Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital är inte tillgängligt för utdelning av bidrag och utgörs av ursprungligt kapital samt ackumulerade kapitaliseringar, realisationsvinster/-förluster och nedskrivningar. Fritt eget kapital (disponibla medel) utgörs av balanserade vinstmedel och årets resultat justerat för omföringar till/från bundet eget kapital. Disposition av årets resultat sker enligt följande. Den del av årets resultat som avser realisationsvinst/-förlust samt eventuella nedskrivningar överförs till bundet eget kapital. Till bundet eget kapital förs även det belopp som årligen skall användas för kapitalisering. Resterande del av årets resultat redovisas som fritt eget kapital och är tillgängligt för utdelning. ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org. nummer 802004-9642 Noter 2013 2012 Not 1 Restituerade arvsmedel m.m. Testamente och bättre rätt 8 148 24 973 Avstående av arv 1 027 10 091 Dödsboförvaltning 8 340 32 096 Rättegångskostnader 504 530 Sociala avgifter arvoden - 101 Fastighetsskatt 344 344 18 363 68 135 Not 2 Förvaltning och administration Arvsfondsdelegationen - Förvaltning 31 841 29 671 - Styrelsearvoden 51 29 - Sociala avgifter arvoden 13 - 31 905 29 700 Kammarkollegiet - Dödsboavveckling m.m. 15 796 14 302 - Fondförvaltning, baserad på marknadsvärde 7 405 5 376 - Fondförvaltning, timtaxa 428 820 - Övriga förvaltningskostnader 130 - 23 759 20 498 Revisionsarvode 109 151 109 151 SUMMA 55 773 50 349 Not 3 2013-12-31 2012-12-31 Andelar i räntekonsortium Ingående bokfört värde 1 282 058 1 320 371 Investeringar 238 158 49 209 Avyttringar -110 741 -87 521 Utgående bokfört värde 1 409 475 1 282 058 Marknadsvärde 1 417 516 1 304 629 Not 4 Andelar i svenskt aktiekonsortium Ingående bokfört värde 638 891 1 437 767 Delning av konsortium - -299 199 Investeringar 98 279 71 328 Avyttringar -10 568 -571 004 Utgående bokfört värde 726 602 638 891 Marknadsvärde 1 870 394 1 472 705 Not 5 2013-12-31 2012-12-31 Andelar i aktieindexkonsortium Ingående bokfört värde 1 272 049 579 309 Investeringar 98 094 719 633 Avyttringar -96 226 -26 893 Utgående bokfört värde 1 273 917 1 272 049 Marknadsvärde 1 713 647 1 450 913 Not 6 Andelar i utländskt aktiekonsortium Ingående bokfört värde 935 906 0 Delning av konsortium - 299 199 Investeringar 145 865 636 707 Avyttringar -53 227 0 Utgående bokfört värde 1 028 544 935 906 Marknadsvärde 1 686 282 1 330 205 Not 7 Förändringar i eget kapital 2013-12-31 Bundet eget kapital 2013-12-31 Fritt eget kapital 2012-12-31 Bundet eget kapital 2012-12-31 Fritt eget kapital Belopp vid årets ingång 2 727 474 1 208 868 1 916 568 1 231 552 Redovisat resultat 791 957 1 253 622 Kapitalisering av influtna arvsmedel* 55 657 -55 657 31 202 -31 202 Under året beslutade bidrag -546 587 -477 835 Återförda ej förbrukade bidrag 2 640 3 766 Återbetalda ej utnyttjade bidrag 8 676 8 942 Omföring av realisationsvinster 73 978 -73 978 779 978 -779 978 Belopp vid årets utgång 2 857 382 1 335 919 2 727 747 1 208 868 *Kapitalisering av influtna arvsmedel 2013 2012 Influtna arvsmedel 574 931 380 150 Restituerade arvsmedel (enl. not 1) -18 363 -68 135 556 567 312 015 varav 10 % till fondkapitalet 55 657 31 202 Not 8 2013-12-31 2012-12-31 Beviljade ej utbetalda bidrag Handikapp 80 047 57 582 Barn 82 248 59 957 Ungdom 163 582 119 702 Summa 325 877 237 240 Not 9 2013-12-31 2012-12-31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Arvsfondsdelegationen, förvaltning nov-dec 2013 7 366 5 121 Arvsfondsenheten, förvaltning nov-dec 2013 2 766 1 370 Fondförvaltningsavgift 4 kv 2013 1 963 1 369 Ekonomiadministration 4 kv 2013 - 201 Revisionsarvode 100 100 Övriga upplupna kostnader 53 474 Summa 12 249 8 636 Marknadsvärden i konsortierna Totalavkastning i procent ackumuleras utifrån dagsavkastningar, där hänsyn tas till alla kassaflöden inklusive utdelning på den dag de infaller (tidsviktad avkastning, TWR). Direktavkastning i procent beräknas som utdelning i relation till ingående andelsvärde. Andelar i räntekonsortiet 2013-12-31 2012-12-31 Totalavkastning i konsortiet (%) 2,41 4,61 Direktavkastning i konsortiet (%) 3,49 3,95 Antal andelar 11 303 264,9849 10 290 567,4429 Kurs/andel (kr) 125,4076 126,7791 Marknadsvärde (tkr) 1 417 516 1 304 629 Bokfört värde (tkr) 1 409 475 1 282 058 Orealiserat övervärde (tkr) 8 041 22 571 Andelar i svenska aktiekonsortiet Totalavkastning i konsortiet (%) 26,44 17,90 Direktavkastning i konsortiet (%) 4,20 6,47 Antal andelar 332 579,2830 319 966,0721 Kurs/andel (kr) 5 623,6052 4 602,6908 Marknadsvärde (tkr) 1 870 394 1 472 705 Bokfört värde (tkr) 726 602 638 891 Orealiserat övervärde (tkr) 1 143 792 833 814 Andelar i aktieindexkonsortiet 2013-12-31 2012-12-31 Totalavkastning i konsortiet (%) 24,73 18,16 Direktavkastning i konsortiet (%) 4,41 2,88 Antal andelar 12 238 548,6744 12 461 992,1780 Kurs/andel (kr) 140,0205 116,4270 Marknadsvärde (tkr) 1 713 647 1 450 913 Bokfört värde (tkr) 1 273 917 1 272 049 Orealiserat övervärde (tkr) 439 730 178 864 Andelar i utländska aktie-konsortiet Totalavkastning i konsortiet (%) 25,90 8,79 Direktavkastning i konsortiet (%) 4,08 3,57 Antal andelar 317 207,3892 304 884,0585 Kurs/andel (kr) 5 316,0241 4 362,9876 Marknadsvärde (tkr) 1 686 282 1 330 205 Bokfört värde (tkr) 1 028 544 935 906 Orealiserat övervärde (tkr) 657 738 394 299 Eget kapital (tkr) Bokfört värde 4 193 302 3 936 615 Övervärde räntekonsortiet 8 041 22 571 Övervärde svenska aktiekonsortiet 1 143 792 833 814 Övervärde aktieindexkonsortiet 439 730 178 864 Övervärde utländska aktie- Konsortiet 657 738 394 299 Marknadsvärde 6 442 603 5 366 163 Tilldelade medel per organisation 2013 Funktionshindersorganisationer Antal Belopp Astma- och Allergiförbundet 1 1 356 000 DHR, De handikappades riksförbund 1 697 000 Dyslexiförbundet Med Läs- och Skrivsvårigheter 1 2 224 000 Endometriosföreningen, Sverige 1 1 086 000 Förbundet Sveriges Dövblinda 1 201 000 Förbundet Sveriges Dövblinda Stockholm och Gotlands län 1 955 000 Förbundet Sveriges Dövblindas Föräldraråd 1 1 638 000 Föreningen Attention, KFV-regionen 1 1 501 000 Föreningen Furuboda 1 1 750 000 Föreningen för de Neurosedynskadade 1 1 195 000 Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Uppsala 1 1 065 000 Föreningen Idrott För Handikappade 2 825 000 Handikappförbundens Samarbetsorgan 1 4 964 000 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län 1 787 000 HandikappHistoriska Föreningen 1 967 000 Handikapporganisationernas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län 1 1 340 000 Hjärtebarnsförbundet 1 892 000 Hörselskadades Riksförbund 1 1 640 000 Neurologiskt Handikappades Riksförbund NHR Falun och Norra Dalarna 1 1 316 000 Nordisk förening för sjuka barns behov 2 2 102 000 Rekryteringsgruppen Aktiv Rehabilitering 1 1 033 000 Riksförbundet Attention 6 11 218 000 Riksförbundet Cystisk Fibros 1 1 377 000 Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB), Örebro 2 2 401 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 1 1 436 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Sunne 1 582 000 Riksförbundet Sällsynta Diagnoser 1 1 511 000 Svenska Celiakiungdomsförbundet 1 2 320 000 Svenska OCD-förbundet Ananke 1 2 218 000 Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott 1 4 351 000 Synskadades Riksförbund 1 2 394 000 Synskadades Riksförbund Kalmar Län 1 1 527 000 Synskadades Riksförbund Kronoberg 1 495 000 Synskadades Riksförbund Stockholms och Gotlands län 1 1 008 000 Syntolkning nu i Sverige 1 690 000 Unga Funkisar 1 269 000 Örebro läns Handikappidrottsförbund 1 860 000 Överviktigas Riksförbund 1 1 847 000 46 66 038 000 Idrottsföreningar Antal Belopp 127 JKS basket 1 1 364 000 Akropol Basketbollklubb, Akropol BBK 1 187 128 Alfta Innebandyklubb 1 808 000 Alingsås Golfklubb 1 2 749 000 Alingsås Idrottsförening 1 4 000 000 Allmänna Idrottsklubben 1 2 747 000 Ammarnäs IF 1 834 000 Arbetarnas idrottsförening (AIF) Barrikaden 1 670 000 Bengtsfors Ridklubb 1 5 000 000 Blekinge Fotbollsförbund 1 902 000 Borlänge Stora Tuna Bandyklubb 1 1 469 000 Borås Konståkningsklubb 1 607 000 Brattås Cykelklubb 1 462 000 Chalmers Golfklubb 1 2 049 000 Ekerö Tennisklubb 1 4 385 000 Essunga Ryttarförening 1 322 000 FC Växjö 1 1 280 000 Finspångs Motorsällskap 1 272 000 Fjälkestads Ridklubb 1 2 500 000 Free motion parkour klubb 1 554 000 Fridafors FritidsCenter 1 472 600 Friluftsfrämjandet Braåsgymnasterna, lokalavdelning Braås 1 1 287 000 Futsal Club Ibra 1 1 755 000 Föreningen Sportstugan 1 672 000 Gnosjöandans näringsliv 1 1 912 000 Gymnastikföreningen Norra Norden 1 1 256 000 Heby AIF 1 3 012 000 Hidinge Ryttarförening 1 382 000 Hissjö sportklubb 1 668 000 Hittarps Ridklubb 1 2 412 000 Hässleholms ridhusförening 1 1 085 000 IFK Trollhättan 1 879 000 IFK Åkullsjön 1 2 600 000 IK Nordia 1 2 272 000 Ingarö Golfklubb 1 700 000 Isaberg Golfklubb 1 462 000 Jämjö GoIF 1 620 000 Kallfors Golfklubb 1 1 200 000 KFUM Burlöv Idrottsförening 1 1 652 000 KFUM JKS Basket 1 210 000 Kolsva IF 1 1 037 000 Lenhovda Idrottsförening 1 2 662 000 Loftahammars Golfklubb 1 3 012 000 Luleå Tennisklubb 1 812 000 Malå Idrottsförening 1 1 500 000 Marks Ridklubb 1 1 027 000 Matfors Ryttarförening 1 4 500 000 MotorsportArenans förening i Lidköping 1 525 000 Njurunda Ryttareföreningen 1 1 000 000 Ockelbo Idrottsförening 1 4 612 000 Sattajärvi Idrottsförening 1 50 000 Shanta Idrottsförening 1 683 000 Solberga Bollklubb 1 1 010 000 Soo Shim Taekwondo och Hapkido Klubb 1 2 245 000 Sotenäs Fältrittklubb 1 462 000 Stala IF 1 712 000 Stockholms Basketbollförbund 2 935 000 Stockholms Handikapp Idrottsförbund 1 593 000 Sundsvallsgymnasterna 1 1 082 000 Svegs Ryttarförening 1 1 612 000 Svenska Cykelförbundet 1 1 836 000 Svenska Golfförbundet 1 700 000 Svenska Konståkningsförbundet 1 1 800 000 Uddevalla Golfklubb 1 5 200 000 Warbergs Dart Club 1 784 000 Westervik Motorsportklubb WMSK 1 1 208 000 Vimmerby IF 1 542 000 Örgryte Basket 1 868 000 Östersunds Budo Kai 1 1 512 000 70 103 190 728 Organisationer bildade på etnisk grund Antal Belopp Föreningen Hidde Iyo Dhaqan 1 3 275 000 Neutrala Ungdoms Föreningen 1 1 571 000 Somali Centre for Water & Environment 1 827 000 Somali-Swedish Relief and Development Association 1 760 000 Svenska Samernas Riksorganisation 1 1 422 000 5 7 855 000 Kulturföreningar Antal Belopp Amatörteaterns Riksförbund, Stockholm 1 1 218 000 Art Lab Gnesta 1 679 000 Berättarministeriet 1 2 248 000 BUFF Filmfestival 1 931 000 Clownetterna 1 298 000 Föreningen Artikel 31 2 3 069 000 Föreningen för nyskriven dramatik 1 1 833 000 Föreningen Gotlands Fornvänner 2 1 047 000 Föreningen Moliére Ensemblen 1 1 542 000 Föreningen Stapelbädden 2 1 708 000 Föreningen UngiKör 1 2 005 000 Föreningen Vox Pacis - Fredens Röst 1 1 541 000 Författarcentrum Väst 1 81 000 Galleri Syster 1 346 000 Konstfrämjandet i Bergslagen 1 794 000 Konstföreningen Panncentralens Vänner 1 671 000 Kulturföreningen m.i.m 1 1 673 000 Kulturföreningen Spiritus Mundi 1 3 220 000 Pantomimteatern 1 1 596 000 Rats Teater 1 2 020 000 Re:Orient/Moriska Paviljongen 1 1 000 000 Seriefrämjandet 1 885 000 Share Music Sweden 1 2 503 000 Stockholm Gospel 1 2 039 000 Sveriges Musik och Kulturskoleråd 1 1 918 000 Teater Nu 1 1 316 000 Umeå Teaterförening 1 764 000 Virserums Konsthallsförening 1 1 296 000 Ögonblicksteatern 2 3 153 000 33 43 394 000 Offentlig huvudman Antal Belopp Arbetets museum 1 1 951 000 Barnombudsmannen (BO) i Uppsala 1 1 699 000 DART Kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionshinder i Göteborg, Sahlgrenska sjukhuset 1 1 390 000 FoU Sjuhärad Välfärd 1 2 358 000 Föreningen Kulturverket 1 2 338 000 Hjälpmedelsinstitutet 1 4 030 000 Linköpings kommun 1 808 000 Medeltidscentrum Söderköping, Söderköpings kommun 1 488 000 Mälardalens Högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Avdelningen för socialt arbete 1 1 754 000 Norrköpings kommun Kultur och Fritid 1 441 000 Räddningstjänsten Väst 1 1 365 000 Skarpnäcks stadsdelsförvaltning 1 2 786 000 Stockholms Dramatiska Högskola, fd Teaterhögskolan i Stockholm 1 384 800 Sölvesborgs kommun 1 1 115 000 Vårdcentralen i Hjällbo, Västra Götalands offentliga primärvård 1 1 160 000 Vänersborgs kommun, arbetsmarknadsavdelningen 1 343 000 Växjö kommun 1 333 000 Örebro Läns Landsting, Sprida Kommunikationscenter 1 247 000 17 24 990 800 Sociala organisationer Antal Belopp Bojen, förening för barn och ungdomar som bevittnat våld i hemmet 1 290 000 Byrån mot diskriminering i Östergötland 1 899 000 Familjevårdens Centralorganisation 1 716 000 Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm 2 3 996 000 Internationella Föreningen 1 1 510 000 Intresseförbundet för schizofreni och andra psykiska sjukdomar i Blekinge (IFS-AP och Schizofreniförbundet 1 1 705 000 Kriminellas revansch i samhället Kris 08 1 841 000 Lunds Fontänhus 2 1 834 000 Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället 1 50 000 Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare 1 1 580 000 Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende (RFHL) i Stockholm 1 1 539 000 Riksorganisationen Män för Jämställdhet 2 5 500 000 Rädda Barnen 2 4 395 000 Rädda Barnen i Göteborg 584 000 Röda Korset, Umeåkretsen 1 811 000 Röda Korset, Uppsaladistriktet 1 376 000 Suicidprevention i Väst 1 470 000 Sveriges Kvinno och Tjejjourers Riksförbund 1 1 362 000 Unga KRIS, Kriminellas Revansch I Samhället Ungdomsförbund 1 2 982 000 22 31 440 000 Stiftelser Antal Belopp FUB:s stiftelse ALA 3 4 689 000 Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond 1 654 000 Insamlingsstiftelsen Choice 1 1 094 000 Insamlingsstiftelsen Crossing Boarders 1 2 380 000 Insamlingsstiftelsen Lek för Hållbarhet 1 1 953 000 Norrtälje Naturvårdsstiftelse 1 67 000 Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders 1 2 844 000 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län 1 1 250 000 Stiftelsen Activa i Örebro län 1 1 384 000 Stiftelsen Bergmancenter på Fårö 1 1 162 000 Stiftelsen Bräcke Diakoni 3 5 716 000 Stiftelsen Eric Ericson International Choral Centre 1 1 283 000 Stiftelsen Independent Living Institute 2 1 582 000 Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset 5 11 017 000 Stiftelsen Kursverksamheten vid Stockholms universitet, Folkuniversitetet 1 1 918 000 Stiftelsen Regionmuseet i Kristianstad 1 2 243 000 Stiftelsen Ren Idrott 1 2 855 000 Stiftelsen Rosendals Trädgård 1 1 374 000 Stiftelsen Spinalis 1 1 409 000 Stiftelsen Tekniska museet 1 4 822 000 30 51 696 000 Studieförbund Antal Belopp Arbetarnas Bildningsförbund 1 5 152 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Botkyrka/Salem 1 653 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Malmö 1 1 295 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Syd Halland 1 641 000 Kulturens Bildningsverksamhet 1 3 167 000 Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) Väst, 2 1 954 000 Sensus Studieförbund Falun 1 3 043 000 Sensus Studieförbund, (f.d Norrköping) Norra Småland 1 791 000 Sensus Studieförbund, Stockholm 1 1 271 000 Sensus Studieförbund, Stockholm/Medis 5 1 1 439 000 Sensus Studieförbund, Stockholm-Gotland 1 498 000 Sensus Studieförbund, Västra Sverige 1 1 330 000 Sensus Studieförbund, Örebro 1 1 373 000 Sensus Östergötland Norra Småland 1 1 697 000 Studiefrämjandet i Skåne och Blekinge 1 825 000 Studiefrämjandet i Stockholm 1 2 120 000 Studiefrämjandet i Örebro 1 1 197 000 Studieförbundet Bilda Gävle Dala 1 1 487 000 Studieförbundet Bilda i Älvsjö 1 467 000 Studieförbundet Bilda Syd 1 395 000 Studieförbundet Vuxenskolan 2 1 813 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Hultsfred 1 756 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Kalmar län 1 823 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Värmland 1 2 311 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Väst 1 1 980 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Västerbotten 1 2 679 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Åre 1 1 140 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Örebro 1 3 318 000 30 45 615 000 Trossamfund Antal Belopp Skillinge Missionshus 1 2 694 000 Svenska kyrkan, Arvika kyrkliga samfällighet 1 500 000 Svenska kyrkan, Oxelösunds församling 1 215 000 Svenska kyrkan, Västra Storsjöbygdens församling 1 421 000 4 3 830 000 Ungdomsorganisationer Antal Belopp FN-föreningen, Örnsköldsvik FN Ung 1 1 357 000 Föreningen för Alternativ Ungdomsverksamhet i Kinda, FAUK 1 949 000 Föreningen Tänk om 1 1 435 000 KFUK-KFUM, Göteborg 1 1 565 000 KFUK-KFUM, Malmö 1 1 760 000 KFUM Basket Nässjö 1 575 000 KFUM, Umeå 1 1 342 000 Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer 1 2 443 000 Romska Ungdomsförbundet 1 2 343 000 Röda Korsets Ungdomsförbund 1 558 000 Serbiska Ungdomsorganisationen i Sverige 1 527 000 Svenska Samernas Riksungdomsförbund Sáminuorra 1 2 638 000 Sverigefinska Ungdomsförbundet 1 926 000 Sveriges Elevråds Centralorganisation - SECO 1 1 117 000 Sveriges Ungdomsråd 1 2 391 000 Ung Företagsamhet Gävleborg 1 395 000 Ungdomens Nykterhetsförbund 1 500 000 Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) Ungdom 1 1 136 000 18 23 957 000 Universitet och högskolor Antal Belopp Linnéuniversitetet, Växjö 1 2 654 000 Västanviks Folkhögskola 1 1 673 000 Sunderby folkhögskola 1 500 000 3 4 827 000 Övriga organisationer Antal Belopp Ándale 1 948 000 Boo Folkets Hus Förening 1 485 000 Brottsofferjourernas Riksförbund 1 1 632 000 Coompanion Göteborgsregionen ek för 1 1 489 000 Djurskyddet Sverige 1 831 000 Dunkelbyrån 2 1 373 000 Fair Trade Återförsäljarna 1 2 712 000 Folkbildningsföreningen i Malmö 1 2 205 000 Folkets hus Hammarkullen 1 952 000 Forum SKILL 2 3 630 000 Forza Ungdom 1 809 000 Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar 1 2 592 000 Frösunda Fritidsförening 1 915 000 Föreningen ABC, Aktiva insatser för människa och miljö 1 950 000 Föreningen ALMA Europa 2 3 612 000 Föreningen ARcTic Project Group 1 619 000 Föreningen Barnkraft 1 1 351 000 Föreningen Bryggan Norrköping 1 729 000 Föreningen Bryggan Stockholm 1 1 134 000 Föreningen Familjefamnen 1 1 278 000 Föreningen Fredens Hus 1 1 652 000 Föreningen för Fairtrade Sverige 1 504 000 Föreningen Grrl Tech 1 1 714 000 Föreningen Hela Sverige ska leva 1 860 000 Föreningen Jordens Vänner 1 1 093 000 Föreningen Kumulus 1 1 367 000 Föreningen Kvinnors Nätverk 1 1 898 000 Föreningen Läsrörelsen 1 1 386 000 Föreningen Mellansels folkhögskola 1 1 585 000 Föreningen Naturfilmarna 1 1 109 000 Föreningen Norden 1 2 219 000 Föreningen PeaceWorks Sweden 1 1 652 000 Föreningen Rötter 1 601 000 Föreningen Shedo, Self Harm and Eating Disorders Organisation 1 2 323 000 Föreningen Socialpolitisk Debatt 1 2 153 000 Föreningen Svenska Idébanken Emmaboda 1 1 158 000 Föreningen Tjejers Rätt I Samhället 1 1 421 000 Föreningen Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta 1 1 111 000 Föreningen X-CONS STOCKHOLM 2 5 120 000 Företagarna i Göteborg 1 232 000 Gertruds Döttrar/WINNET Kungsbacka 1 1 390 000 Glädjeverkstan - Clown i vården 1 796 000 Gotlands Bygdegårdsdistrikt 1 588 000 Göteborgs Räddningsmission 1 914 000 Hela Sverige ska leva Norrbotten 1 1 218 000 HushållningsSällskapet Väst 1 541 000 Ingesunds folkhögskola 1 3 853 000 Insamlingsstiftelsen Kvinna till kvinna 1 1 423 000 Intresseföreningen för Tidsnätverket i Bergsjön 1 1 261 000 IPA-Barns Rätt till lek 1 1 000 000 Jämlikt.nu 1 1 450 000 Kista Folkhögskolas förening 1 960 000 Kooperativet Silvermånen 1 1 024 000 Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) i Göteborg 1 1 139 000 Kvinnorättsförbundet Women´s Right Association 1 1 962 000 LajvVerkstaden Sverige 1 492 000 Macken Växjö Ekonomisk Förening 1 924 000 Maktsalongen 1 995 000 Malmö Ideella Föreningars Paraplyorganisation 1 382 000 Mind 2 1 627 000 Mångkulturell Kunskap Ekonomisk förening MKEF 1 1 528 000 Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) i Sörmland-Östergötland 1 546 000 New Connexion 1 988 000 Noaks Ark Skåne 1 1 011 000 Nordiska Folkhögskolan 1 1 470 000 Plan Sverige 1 1 691 000 Projektor 1 790 000 Reaktor Sydost 1 1 508 000 Real Stars Ideell organisation 2 3 157 000 Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare 1 842 000 Riksförbundet för HBT-personers rättigheter 1 1 780 000 Riksförbundet för Sexuell Upplysning 1 234 000 Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) Ungdom Syd 1 1 030 000 Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL), Stockholm 3 4 751 000 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 1 1 518 000 Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation 1 3 007 000 Scouterna 1 2 372 000 Skålans Byaråd 1 4 845 000 Svenska COPE Föreningen 1 1 086 000 Svenska vårdhundsskolan 1 50 000 Sveriges Förenade Studentkårer 1 1 869 000 Sveriges Konsumenter 2 4 115 000 Sveriges Schackförbund 1 608 000 Syd i fokus 1 918 000 Team 49 Olofström 1 1 082 000 Unga KRIS Halmstad 1 400 000 Unga Örnar, Borlänge 1 615 000 Uppsala Föreningsråd/Diskrimineringsbyrån Uppsala 2 3 776 000 Verdandi Stockholm 1 984 000 Youth Kids International 1 824 000 Åkersberga trädgårdssällskap 1 1 800 000 Öppna Kanalen Växjö 2 2 517 000 103 139 055 000 SUMMA TOTALT 381 545 888 528 Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Ask, Larsson, Erlandsson, Borg, Billström, Adelsohn Liljeroth, Norman, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt, Lööf, Enström, Svantesson Föredragande: statsrådet Larsson Regeringen beslutar skrivelse 2013/14:240 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2013 Skr. 2013/14:240 Skr. 2013/14:240 2 31 1 Skr. 2013/14:240 Bilaga 1 Skr. 2013/14:240 Bilaga 1 48 49 1 Skr. 2013/14:240 Bilaga 2 Skr. 2013/14:240 Bilaga 2 56 57 1 Skr. 2013/14:240 Skr. 2013/13:240 58 57 1