Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2013/14: 249 Associeringsavtal mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan Prop. 2013/14:249 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 september 2014 Fredrik Reinfeldt Carl Bildt (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner associeringsavtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan. Förhandlingarna om ett avtal med Ukraina inleddes 2007. De politiska delarna av avtalet undertecknades den 21 mars 2014. Återstående delar av avtalet undertecknades den 27 juni 2014 då motsvarande avtal även undertecknades med Georgien och Moldavien. Unionens relationer med Ukraina har fördjupats de senaste åren, inte minst inom ramen för Östliga partnerskapet, som etablerades vid ett toppmöte i Prag i maj 2009 efter ett initiativ från Sverige och Polen. Avtalet syftar till att främja politisk associering och ekonomisk integration grundad i de gemensamma värderingar som EU bygger på: demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatsprincipen. Genom avtalet upprättas ett djupgående och omfattande frihandelsområde som möjliggör för Ukraina att gradvis integreras i EU:s inre marknad samtidigt som landet åtar sig att anpassa sin lagstiftning till EU:s lagstiftning på en rad områden. Denna anpassning kommer att utgöra kärnan i Ukrainas fortsatta reformsprocess och modernisering och kommer att stå i centrum för det fortsatta samarbetet mellan EU och Ukraina. Avtalet väntas leda till utveckling av handel och investeringar mellan parterna samt till ökad konkurrens. Dessa faktorer är grundläggande för ekonomiska reformer och modernisering i Ukraina. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Ärendet och dess beredning 5 3 Bakgrund 5 4 EU:s relationer med Ukraina 6 5 Sveriges relationer med Ukraina 6 6 Den ekonomiska utvecklingen i Ukraina 7 7 Associeringsavtalets innehåll 7 7.1 Avtalets mål och allmänna principer (artiklarna 1-3) 7 7.2 Politisk dialog och reform, politisk associering, samarbete och konvergens inom området för utrikes- och säkerhetspolitik (artiklarna 4-13) 8 7.3 Rättvisa, frihet och säkerhet (artiklarna 14-24) 9 7.4 Handel och handelsrelaterade frågor (artiklarna 25-336) 9 7.4.1 Gemensamma bestämmelser (artiklarna 25-26) 9 7.4.2 Avskaffande av tullar (artiklarna 27-33) 9 7.4.3 Icke-tariffära åtgärder (artiklarna 34-36) 9 7.4.4 Administrativt samarbete och samordning (artiklarna 37-39) 10 7.4.5 Handelspolitiska skyddsåtgärder (artiklarna 40-52) 10 7.4.6 Tekniska handelshinder (artiklarna 53-58) 10 7.4.7 Sanitära och fytosanitära åtgärder (artiklarna 59-74) 11 7.4.8 Tullar och förenklade handelsprocedurer (artiklarna 75-84) 11 7.4.9 Etablering, handel med tjänster och elektronisk handel (artiklarna 85-143) 11 7.4.10 Löpande betalningar och kapitalrörelser (artiklarna 144-147) 12 7.4.11 Offentlig upphandling (artiklarna 148-156) 12 7.4.12 Immaterialrätt (artiklarna 157-252) 12 7.4.13 Konkurrens (artiklarna 253-267) 12 7.4.14 Handelsrelaterad energi (artiklarna 268-280) 12 7.4.15 Öppenhet (artiklarna 281-288) 13 7.4.16 Handel och hållbar utveckling (artiklarna 289-302) 13 7.4.17 Tvistlösning (artiklarna 303-336) 13 7.5 Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete (artiklarna 337-452) 13 7.6 Finansiellt samarbete med bestämmelser om bedrägeribekämpning (453-459) 14 7.7 Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser (artiklarna 460-486) 14 8 Godkännande av avtalet 15 Bilaga Associeringsavtal mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan 17 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 2014 3419 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner associeringsavtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan (avsnitt 8). 2 Ärendet och dess beredning Rådet fattade i januari 2007 beslut om förhandlingsmandat för Europeiska kommissionen att inleda förhandlingar om ett associeringsavtal mellan EU och Ukraina. I februari 2008, efter Ukrainas anslutning till Världshandelsorganisationen (WTO), inledde EU och Ukraina även förhandlingar om ett djupgående och omfattande frihandelsområde vars upprättande skulle utgöra en integrerad del av avtalet. Förhandlingarna slutfördes 2011 och under 2012 paraferades texten till avtalet. Efter att de politiska delarna av avtalet (ingressen, artikel 1, och avdelningarna I, II och VII) undertecknats vid ett toppmöte i Bryssel den 21 mars 2014 kunde återstående delar av avtalet undertecknas i samband med Europeiska rådets möte den 27 juni 2014. 3 Bakgrund Associeringsavtalet består av sju avdelningar: 1) Allmänna principer, 2) Politisk dialog och reform, politisk associering, samarbete och konvergens inom området för utrikes- och säkerhetspolitik, 3) Rättvisa, frihet och säkerhet, 4) Handel, 5) Ekonomiskt samarbete och sektors-samarbete, 6) Finansiellt samarbete med bestämmelser om bedrägeri-bekämpning samt 7) Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser. Därtill innehåller avtalet 44 bilagor som bland annat specificerar den EU-lagstiftning som Ukraina åtar sig att anpassa sin lagstiftning till och tidsramarna för detta. Till avtalet hör även tre protokoll. Avtalet är inriktat på stöd till centrala reformer, ekonomisk återhämtning och tillväxt samt samhällsstyrning och samarbete inom olika sektorer. Det utgör också en reformagenda för Ukraina, byggd på ett omfattande program för hur landets lagstiftning ska anpassas till EU:s normer och standarder. Alla länder som samarbetar med Ukraina uppmanas att anpassa sig till och inrikta sitt bistånd på att genomföra detta program. EU:s framtida bistånd till Ukraina är kopplat till reformagendan såsom den utformats i avtalet. För att förbereda och underlätta genomförandet av associeringsavtalet har en associerings-agenda utarbetats. Avtalet innebär att Ukraina kan fortsätta att utveckla sina handelsrelationer även med handelsparter utanför EU, exempelvis genom frihandelsavtal med andra länder. Associeringsavtalet är ett blandat avtal, dvs. både EU och dess medlemsstater är avtalsparter tillsammans med Ukraina. Det träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då det sista ratificerings- eller godkännandeinstrumentet har deponerats. Avtalet ersätter det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet. I avvaktan på att avtalet träder i kraft kan avtalet komma att tillämpas provisoriskt inom ramen för kompetensfördelningen mellan EU och dess medlems-stater. 4 EU:s relationer med Ukraina Närmandet till EU är en viktig drivkraft för reformprocessen i Ukraina. Unionens relationer med Ukraina har fördjupats de senaste åren, inte minst inom ramen för Östliga partnerskapet, som etablerades vid ett toppmöte i Prag i maj 2009 efter ett initiativ från Sverige och Polen. Östliga partnerskapet är EU:s politik gentemot de sex östeuropeiska grannländerna Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland men också ett format för samarbete mellan EU och dessa länder. Såväl EU:s medlemsstater som institutioner deltar i Östliga partnerskapet. Syftet med partnerskapet är att främja partnerländernas politiska associering och ekonomiska integrering med EU. Detta sker bland annat genom praktiskt arbete för anpassning till EU:s regelverk inom olika områden, harmonisering av lagstiftning och genom att bygga demokratiska institutioner. Respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är grundläggande för partnerländernas fördjupade integration och samarbete med EU. Samarbetet, liksom EU:s ekonomiska stöd, är tydligt kopplat till respektive lands reformframsteg, i linje med principen om "mer för mer" (mer reformer i ett land leder till ett ökat stöd och engagemang från EU). EU stöder även Ukraina genom EU:s grannskapsinstrument (European Neighbourhood Instrument, ENI) för perioden 2014-2020. Syftet med ENI är att främja fred, stabilitet och ekonomisk tillväxt i hela regionen genom att stödja politiska och ekonomiska reformer i de 16 länder som omfattas av instrumentet. Ett avtal om viseringsförenkling mellan EU och Ukraina trädde i kraft i januari 2008 och en dialog förs om viseringsfrihet som långsiktigt mål. Handelsflödet mellan EU och Ukraina ökade årligen med cirka 14 procent i genomsnitt mellan 2009 och 2013. År 2013 uppgick den totala handeln mellan EU och Ukraina till 37,7 miljarder euro. Importen från Ukraina till EU bestod huvudsakligen av jordbruksprodukter, järn och stål, samt bränsle- och gruvindustriprodukter. Exporten från EU till Ukraina bestod främst av maskiner och transportutrustning, kemikalier, bränsle samt jordbruksprodukter. 5 Sveriges relationer med Ukraina Sveriges relationer med Ukraina är mycket goda och besöksutbytet är intensivt. Utrikesminister Carl Bildt har besökt Ukraina ett stort antal gånger, senast under en rundresa 29 juni till 1 juli 2014 till de tre länder som då undertecknat associeringsavtal med EU (Ukraina, Moldavien och Georgien). Biståndsminister Hillevi Engström besökte Ukraina 1-2 april 2014. Handelsminister Ewa Björling besökte landet 2012. Ett svenskt statsbesök till Ukraina genomfördes 2008. Ukraina utgör en potentiellt växande marknad för svenskt näringsliv. Omkring 150 svenska företag är aktiva i Ukraina, och Sverige har under flera år tillhört de tio största investerarna i landet. Sveriges export till Ukraina uppgick 2013 till 2,2 miljarder kronor och utgjordes till stor del av verkstadsprodukter. Sveriges import från Ukraina uppgick 2013 till 396 miljoner kronor och utgjordes främst av råvaror och bränslen, verkstadsprodukter, kemikalier och möbler. Problem med bland annat avfallshantering, hög energi-förbrukning och låg vattenkvalitet bidrar till ett stort intresse för svensk energi- och miljöteknik. Sveriges reformsamarbete med Ukraina styrs av en resultatstrategi för reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet för perioden 2014-2020 med syfte att bidra till landets närmande till EU. Stödet till Ukraina förväntas uppgå till cirka 220 miljoner kronor per år vilket innebär att Sverige är den tredje största bilaterala givaren till Ukraina. 6 Den ekonomiska utvecklingen i Ukraina Ukrainas ekonomi utvecklades positivt från slutet av 1990-talet fram till den finansiella krisen 2008, som fick tydliga negativa effekter på den ukrainska ekonomin. Ukraina har haft svårigheter med övergången från planekonomi till marknadsekonomi. Modernisering av ekonomin och institutioner är ett av de främsta målen med associeringsavtalet, och associeringsavtalet beräknas ha positiva ekonomiska effekter för Ukraina, i synnerhet på längre sikt. Landets ekonomi präglas av ett stort beroende av de europeiska och ryska marknaderna. EU är Ukrainas största handelspartner och Ryssland är den näst största. Den senaste tidens politiska oroligheter har bidragit till en försämrad ekonomisk situation. Ukrainas import växer snabbare än exporten, vilket ger ett växande underskott i både handels- och bytesbalansen. Siffror från 2013 visar på en svag ökad BNP per capita och en genomsnittlig tillväxt på 0,4 procent. Prognosen för 2014 är dock att ekonomin kommer att krympa till följd av oroligheterna i landet. I ljuset av den allvarliga ekonomiska situationen i landet har Internationella valutafonden (IMF) beslutat om ett tvåårigt reformprogram för Ukraina, med en sammanlagd volym på 17,1 miljarder USD. Ukraina får även finansiellt stöd från bland annat Världsbanken, EU och USA. 7 Associeringsavtalets innehåll 7.1 Avtalets mål och allmänna principer (artiklarna 1-3) Associeringsavtalet har som övergripande mål att främja ett gradvis närmande mellan parterna på grundval av gemensamma värderingar, stärka Ukrainas associering med EU:s politik, tillhandahålla en lämplig ram för en utökad politisk dialog inom områden av ömsesidigt intresse, att främja, bevara och stärka fred och stabilitet såväl regionalt som internationellt. Vidare har avtalet som mål att skapa förutsättningar för utökade ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser som leder till att Ukraina gradvis integreras i EU:s inre marknad, bland annat genom att gradvis närma landets lagstiftning till unionslagstiftningen och inrätta en frihandelsområde, att stödja Ukrainas ansträngningar att slutföra omställningen till en fungerande marknadsekonomi, att utöka samarbetet på området rättvisa, frihet, frihet och säkerhet i syfte att stärka rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt att skapa förutsättningar för ett allt närmare samarbete på andra områden av gemensamt intresse. Till avtalet hör en särskild uppsättning principer som betecknas som väsentliga delar av avtalet. Dessa är respekt för demokratiska principer, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i enlighet med relevanta internationella instrument, respekt för rättsstatsprincipen, främjande av respekten för principerna suveränitet och territoriell integritet, okränk-barhet och oberoende samt motverkande av spridning av mass-förstörelsevapen. En överträdelse av någon av dessa principer kan motivera ett tillfälligt upphävande av samtliga rättigheter och skyldig-heter enligt avtalet. Avtalet nämner i detta avsnitt även principerna om en fri marknadsekonomi, god samhällsstyrning, korruptions-bekämpning, bekämpning av olika former av gräns-överskridande organiserad brottslighet och terrorism, främjande av hållbar utveckling samt verkningsfull multilateralism. 7.2 Politisk dialog och reform, politisk associering, samarbete och konvergens inom området för utrikes- och säkerhetspolitik (artiklarna 4-13) Avtalet stadgar att den politiska dialogen mellan parterna ska utvecklas ytterligare och stärkas inom alla områden av ömsesidigt intresse vilket kommer att främja en gradvis överensstämmelse i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor och syftar till att Ukraina ska ta en allt större del i samarbetet inom det europeiska säkerhetsområdet. När det gäller inhemska reformer ska parterna samarbeta för att se till att deras inrikespolitik grundar sig på principer som är gemensamma för parterna, särskilt de demokratiska institutionernas stabilitet och effektivitet och rättsstatsprincipen, samt på respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Särskilda områden som ska omfattas av samarbete och dialog är utrikes- och säkerhetspolitik, internationella brottmålsdomstolen, regional stabilitet, konfliktförebyggande, kris-hantering och militärtekniskt samarbete, icke-spridning av mass-förstörelsevapen, nedrustning, vapenkontroll, vapenexportkontroll och kamp mot vapenhandel, samt bekämpning av terrorism. Parterna åtar sig också på vissa av dessa områden, t.ex. på områdena för brottsmåls-domstolen, icke-spridning och vapenkontroll, att genomföra sina skyldigheter enligt internationella fördrag och överenskommelser. 7.3 Rättvisa, frihet och säkerhet (artiklarna 14-24) På området för rättvisa, frihet och säkerhet ägnas i avtalet särskild uppmärksamhet åt rättsstatsprincipen och stärkandet av de rättsliga institutionerna och rättspraxis. Avtalet fastställer en ram för samarbete om migration, asyl och gränsförvaltning, om skydd av personuppgifter, penningtvätt och finansiering av terrorism samt om bekämpning av bland annat narkotikabrott och korruption. Det innehåller bestämmelser om personers rörlighet, bland annat om viseringsförenkling och de gradvisa stegen mot en viseringsfri ordning som kan inrättas under förutsättning att villkoren om välhanterad och säker rörlighet är uppfyllda. Avtalet omfattar också behandlingen av och rörligheten för arbetstagare, och innehåller ett åtagande om att vidareutveckla det civil- och straffrättsliga samarbetet med användning av relevanta internationella och bilaterala instrument. 7.4 Handel och handelsrelaterade frågor (artiklarna 25-336) 7.4.1 Gemensamma bestämmelser (artiklarna 25-26) Parterna ska under en övergångstid på högst tio år gradvis upprätta ett frihandelsområde i överensstämmelse med artikel XXIV i GATT 1994 (Allmänna tull- och handelsavtalet). 7.4.2 Avskaffande av tullar (artiklarna 27-33) EU och Ukraina kommer att liberalisera handeln med de flesta produkter när avtalet träder i kraft. När det gäller handeln med jordbruksprodukter kommer tullarna på många produkter att avvecklas, medan vissa produkter som är känsliga för parterna kommer att fortsätta att omfattas av tullkvoter eller av längre övergångsperioder. För import till Ukraina räknas t.ex. sädesslag, griskött, nötkött och kycklingkött som känsliga sektorer. Huvuddelen av handeln med industriprodukter liberaliseras direkt. Längre övergångsperioder finns dock bland annat för den ukrainska fordonsmarknaden, som kommer att liberaliseras gradvis under 10 år. Fem år efter avtalets ikraftträdande ska parterna, på endera partens begäran, samråda för att överväga en utvidgad omfattning av liberaliseringen av tullar för handeln. 7.4.3 Icke-tariffära åtgärder (artiklarna 34-36) Avtalet omfattar icke-tariffära åtgärder, som syftar på olika myndighetsåtgärder som begränsar eller försvårar internationell handel. Exempel på sådana handelshinder är kvoter, licenser och tekniska handelshinder. När det gäller icke-tariffära åtgärder slås i avtalet fast att parterna ska medge varandra s.k. nationell behandling i enlighet med bestämmelsen i artikel III i GATT 1994 och att ingen av parterna får anta eller bibehålla förbud eller restriktioner vid import eller export, om inget annat anges i avtalet eller i enlighet med artikel XI i GATT 1994. 7.4.4 Administrativt samarbete och samordning (artiklarna 37-39) Avtalet slår fast att administrativt samarbete är av största vikt för tillämpning och kontroll av den förmånsbehandling som beviljas och att oegentligheter och bedrägeri i tullfrågor bör bekämpas. Om en part på grundval av objektiva dokumenterade uppgifter konstaterar att den andra parten uppvisat bristande administrativt samarbete och/eller under-låtenhet att kontrollera en oegentlighet eller ett bedrägeri, får den berörda parten tillfälligt avbryta den relevanta förmånsbehandlingen av den eller de berörda produkterna. 7.4.5 Handelspolitiska skyddsåtgärder (artiklarna 40-52) I avtalet bekräftar parterna sina rättigheter och skyldigheter att vidta handelspolitiska skyddsåtgärder enligt bland annat bestämmelserna i GATT 1994. Det finns också bestämmelser om öppenhet där parterna åtar sig att underrätta varandra i det fall man inleder en undersökning som gäller skyddsåtgärder. Eventuella skyddsåtgärder ska införas på ett sådant sätt som i minsta möjliga utsträckning påverkar parternas handel. Avseende så kallade antidumpnings- och utjämningsåtgärder är parterna överens om att använda sådana i enlighet med internationella regelverk och att i samband med denna typ av åtgärder säkerställa en fullständig redogörelse för omständigheterna som ligger till grund för beslutet. I avtalet stadgas att Ukraina, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda, kan tillåtas att tillämpa en skyddsåtgärd i form av högre importtullar på personbilar med ursprung i EU. 7.4.6 Tekniska handelshinder (artiklarna 53-58) Avtalet omfattar även så kallade tekniska handelshinder. WTO-avtalet om tekniska handelshinder (TBT-avtalet) införlivas i avtalet. Genom avtalet ska parterna stärka sitt samarbete på området för tekniska standarder samt system för ackreditering och bedömning av överens-stämmelse i syfte att öka den ömsesidiga förståelsen av sina respektive system och underlätta tillträdet till sina respektive marknader I sitt samarbete ska parterna sträva efter att främja initiativ som underlättar handeln. Det kan omfatta stärkt regleringssamarbete och utveckling av högkvalitativ infrastruktur för standardisering. Ukraina ska vidta nödvändiga åtgärder för att gradvis uppnå en anpassning till unionens tekniska föreskrifter, standarder och motsvarande system och landet förbinder sig att följa de principer och den praxis som fastställs i relevanta delar av unionens regelverk. Parterna bekräftar också principen från TBT-avtalet om att etiketterings- eller märkningskrav inte får vara mer handelsbegränsande än vad som är nödvändigt för att uppfylla ett legitimt mål. 7.4.7 Sanitära och fytosanitära åtgärder (artiklarna 59-74) Med sanitära och fytosanitära åtgärder avses åtgärder som införs för att skydda människors, djurs eller växters liv och hälsa från risker som kommer från exempelvis sjukdomar, skadegörare och gifter. Ukraina ska anpassa sina sanitära och fytosanitära åtgärder och sin lagstiftning om djurs välbefinnande till EU:s bestämmelser på området, vilket kommer att förenkla handelsprocedurerna ytterligare. En mekanism för snabbt samråd ska inrättas för att lösa handelsstörningar i samband med sanitära och fytosanitära åtgärder. Detta inbegriper ett särskilt system för snabba och tidiga varningar vid veterinära och fytosanitära nödsituationer. 7.4.8 Tullar och förenklade handelsprocedurer (artiklarna 75-84) Parterna erkänner i avtalet vikten av tull- och handelslättnadsfrågor i utvecklingen av den bilaterala handeln. För att främja handeln och en effektiv kontroll ska parterna därför stärka samarbetet på tullområdet och till avtalet finns ett protokoll om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor som närmare reglerar hur detta samarbete ska gå till. Protokollet ger en starkare rättslig ram för en korrekt tillämpning av tullagsstiftningen och kampen mot smuggling. Till exempel ska den ena partens tullmyndighet efter begäran lämna de upplysningar som krävs för att den andra partens tullmyndighet ska kunna tillämpa tullagstiftningen på ett korrekt sätt. 7.4.9 Etablering, handel med tjänster och elektronisk handel (artiklarna 85-143) När det gäller etablering omfattar avtalet bestämmelser om nationell behandling och mest gynnad nation-behandling av företag. I fråga om handel med tjänster medför avtalet ett brett marknadstillträde. Avtalet innehåller också möjligheten att ytterligare avreglera tjänstehandeln efter Ukrainas framtida anpassning till EU:s regelverk, på områdena för finansiella tjänster, telekommunikation och elektronisk handel, post- och budtjänster samt internationella sjötransporttjänster. När det gäller tillfällig närvaro av fysiska personer för affärsändamål ska parterna enligt avtalet tillåta att en investerare från den andra parten anställer personer som är medborgare i EU:s medlemsstater respektive Ukraina under förutsättning att de anställda är s.k. nyckelpersonal eller praktikanter med akademisk examen. Avtalet innehåller också åtaganden om marknadstillträde beträffande leverantörer som tillhandahåller tjänster på kontraktsbasis. 7.4.10 Löpande betalningar och kapitalrörelser (artiklarna 144-147) Parterna åtar sig att i fritt konvertibel valuta och i enlighet med IMF:s bestämmelser tillåta alla betalningar och överföringar mellan parterna på betalningsbalansens bytesbalans. Parterna ska också, under vissa förutsättningar, garantera fri rörlighet för kapital i samband med exempelvis direktinvesteringar och återförande av eventuell vinst. 7.4.11 Offentlig upphandling (artiklarna 148-156) När det gäller offentlig upphandling kommer avtalet att ge Ukraina tillträde till EU:s marknad i fråga om anbud över vissa tröskelvärden, med undantag för försvarssektorn. Detta efter en övergångsperiod under vilken Ukraina kommer att anpassa sin lagstiftning till nuvarande och framtida EU-lagstiftning om offentlig upphandling. Ett utvidgat tillträde till EU:s marknad avseende anbud även under dessa tröskelvärden kan diskuteras när anpassningen har slutförts. 7.4.12 Immaterialrätt (artiklarna 157-252) Genom avtalet förbinder sig parterna att säkerställa ett effektivt skydd för immateriella rättigheter. Parterna bekräftar sina rättigheter och skyldigheter enligt olika internationella överenskommelser bland annat WTO-avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätt (TRIPs-avtalet). Avtalet omfattar dessutom särskilda bestämmelser om bland annat upphovsrätt, geografiska beteckningar, formgivning och patent som kompletterar TRIPs-avtalet och inbegriper bestämmelser om säker-ställandet av skydd av immateriella rättigheter. 7.4.13 Konkurrens (artiklarna 253-267) Parterna framhåller i avtalet vikten av fri konkurrens i sina handelsförbindelser. Ukraina ska anpassa sin konkurrenslagstiftning och sina tillsynsåtgärder till EU:s regelverk på konkurrensområdet. Ukraina åtar sig också att effektivt genomföra principerna om icke snedvriden konkurrens samt se till att statliga monopol, statliga företag eller företag med särskilda eller exklusiva rättigheter följer konkurrenslagstiftningen. I avtalet finns ett avsnitt om subventioner där Ukraina åtar sig att införa ett inhemskt system för kontroll av statligt stöd snarlikt unionens och att upprätta en operativt oberoende myndighet med befogenhet att kontrollera statligt stöd. 7.4.14 Handelsrelaterad energi (artiklarna 268-280) När det gäller handelsrelaterade energifrågor införs genom avtalet bindande bestämmelser om inhemsk prissättning och förbud mot dubbel prissättning vid export. Avtalet innehåller också bestämmelser om transitering av energiprodukter för att garantera försörjningstryggheten och om icke-diskriminerande behandling av energirelaterade investeringar. 7.4.15 Öppenhet (artiklarna 281-288) Parterna erkänner i avtalet den betydelse som deras regelverk kan ha för handel och investeringar mellan dem och ska tillhandahålla en förutsägbar lagstiftning. Avtalet innehåller bland annat bestämmelser om offentliggörande av åtgärder med allmän tillämpning och upprättande av kontaktpunkter för förfrågningar. För överprövning eller överklagande ska parterna inrätta domstolar, domstolsliknande instanser, förvaltnings-domstolar eller motsvarande förfaranden för snabb prövning av administrativa åtgärder i handelsrelaterade frågor som omfattas av avtalet. Förfarandena ska vara opartiska och oberoende. 7.4.16 Handel och hållbar utveckling (artiklarna 289-302) Parterna bekräftar sitt åtagande att främja utvecklingen av den internationella handeln på ett sätt som bidrar till målet om hållbar utveckling och att se till att detta mål integreras i och avspeglas på alla nivåer i deras handelsförbindelser, samt vikten av att ta full hänsyn till sina respektive befolkningars och kommande generationers bästa på det ekonomiska, sociala och miljömässiga planet. Parterna ska i detta syfte se till att politiken för ekonomisk utveckling, miljöpolitik och social-politik stöder varandra. Parterna erkänner att full och produktiv sysselsättning och arbete under anständiga villkor är centrala element för handeln i ett globalt sammanhang. Parterna bekräftar i avtalet också sina åtaganden att främja en sådan utveckling. Särskilda bestämmelser finns om öppenhet och dialog med det civila samhället och särskilt arbets-marknadens parter i syfte att sörja för ett öppet och förutsägbart beslutsfattande på handelsrelaterade områden. 7.4.17 Tvistlösning (artiklarna 303-336) Med hjälp av effektiva tvistlösningsförfaranden som bygger på WTO:s överenskommelse om tvistlösning kommer parterna att snabbare kunna lösa bilaterala handelstvister, bland annat genom att göra det möjligt för den drabbade parten att införa proportionella sanktioner och ännu snabbare förfaranden för brådskande tvister om handelsrelaterade energifrågor. 7.5 Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete (artiklarna 337-452) Associeringsavtalet föreskriver långtgående samarbete och dialog mellan EU och Ukraina inom följande 28 områden: 1) energisamarbete inbegripet kärnenergifrågor, 2) makroekonomiskt samarbete, 3) förvaltning av de offentliga finanserna, 4) beskattning, 5) statistik, 6) miljö, 7) transporter, 8) rymdforskning, 9) vetenskapligt och tekniskt samarbete, 10) industri- och näringslivspolitik, 11) gruvindustri och metaller, 12) finansiella tjänster, 13) bolagsrätt, företagsstyrning, redovisning och revision, 14) informationssamhället, 15) audiovisuell politik, 16) turism, 17) jordbruks- och landsbygdsutveckling, 18) fiskeri- och havspolitik, 19) Donau, 20) konsumentskydd, 21) samarbete om sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter, 22) folkhälsa, 23) allmän och yrkesinriktad utbildning samt ungdomsfrågor, 24) kultur, 25) samarbete inom området idrott och fysisk aktivitet, 26) samarbete med det civila samhället, 27) gränsöverskridande och regionalt samarbete, 28) deltagande i Europeiska unionens organ och program. På alla dessa områden bygger det utökade samarbetet på de nuvarande ramarna för samarbete mellan parterna, men syftar till en mer systematisk dialog och utbyte av information. Till denna del av avtalet hör en omfattande och gradvis anpassning från Ukrainas sida till EU:s regelverk enligt avtalets bilagor. De särskilda tidsplaner som finns för detta kommer att stå i centrum för det fortsatta samarbetet, och kommer att utgöra kärnan i Ukrainas agenda för inhemska reformer och modernisering. 7.6 Finansiellt samarbete med bestämmelser om bedrägeribekämpning (453-459) Ukraina ska få finansiellt stöd genom EU:s berörda finansieringsmekanismer och finansieringsinstrument. Stödet ska bidra till genomförandet av åtagandena i avtalet. För att möjliggöra en optimal användning av de tillgängliga resurserna ska parterna sträva efter att se till att EU-stödet genomförs i nära samarbete och samordning med andra givarländer, givarorganisationer och internationella finansinstitut, och i enlighet med internationella principer om biståndseffektivitet. Angående bedrägeribekämpning åtar sig parterna att vidta verkningsfulla åtgärder för att förebygga och bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet, bland annat genom ömsesidigt administrativt bistånd och ömsesidig rättslig hjälp. 7.7 Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser (artiklarna 460-486) Avtalet stadgar att toppmöten ska äga rum årligen mellan representanter för EU och Ukraina. Avtalet innehåller också en uppdaterad institutionell ram som omfattar forum för samarbete och dialog. Ett associeringsråd inrättas som kan fatta beslut om och övervaka tillämpningen och genomförandet av avtalet. Associeringsrådet ska biträdas av en associeringskommitté som kan sammanträda i en särskild konstellation för att behandla handelsfrågor. Genom avtalet bildas även en parlamentarisk associeringskommitté samt en plattform för det civila samhället. Även i denna del av avtalet finns bestämmelser om hur övervakningen av Ukrainas gradvisa anpassning till EU-lagstiftning ska gå till. Det finns även mekanismer för lösning av tvister som inte omfattas av avtalets avsnitt om handel. Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då det sista ratificerings- eller godkännandeinstrumentet har deponerats. Avtalet ingås på obestämd tid. Endera parten får säga upp avtalet genom en anmälan till den andra parten. Avtalet ska då upphöra att gälla inom sex månader. Avtalet är upprättat på EU:s samtliga officiella språk och på ukrainska. 8 Godkännande av avtalet Skälen för regeringens förslag Avtalet stärker de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan parterna till förmån för såväl Ukraina som dess grannländer och EU Associeringsavtalet med Ukraina är en del av en ny generation associeringsavtal med länderna i EU:s östliga partnerskap och utgör en långsiktig plattform för framtida förbindelser mellan EU och Ukraina. Avtalet är omfattande och innebär upprättandet av ett frihandelsområde. Det innehåller bindande bestämmelser och utvecklar samarbetet som tidigare vilat på ett äldre partnerskaps- och samarbetsavtal. Avtalet täcker en rad samarbetsområden som stöd till centrala reformer, ekonomisk återhämtning, tillväxt, samhällsstyrning och sektorssamarbete inom exempelvis energi, transport, miljö, folkhälsa, konsumentskydd, ut-bildning, ungdomsfrågor och kultur. De gemensamma värderingar som EU bygger på - demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grund-läggande friheter samt rättsstatsprincipen - utgör kärnan i den politiska associering och ekonomiska integration som avtalet syftar till att främja. Marknadsekonomi och hållbar utveckling lyfts fram som viktiga principer i avtalet. Samarbetet utökas inom utrikes- och säkerhetspolitik med fokus på regionala frågor, nedrustning, icke-spridningsfrågor, kon-fliktförebyggande och krishantering. På det rättsliga området om-fattar avtalet bland annat samarbete kring migrationsfrågor, bekämpning av penningtvätt och terrorism. Avtalet förväntas påskynda fördjupningen av de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan Ukraina och EU, samt att gradvis integrera Ukraina ekonomiskt med EU:s inre marknad på valda områden, framför allt genom inrättandet av ett djupgående och omfattande frihandelsområde. Associeringsavtalet innebär också en överenskommelse om ett brett sektoriellt samarbete. Ukraina åtar sig att gradvis anpassa sig till EU:s regelverk på utpekade områden. Denna anpassning kommer att utgöra kärnan i Ukrainas fortsatta reformprocess och modernisering och kommer att stå i centrum för det fortsatta samarbetet mellan EU och Ukraina. Ukrainas ekonomiska integration med EU kommer att utgöra en stark drivkraft för landets ekonomiska tillväxt. Frihandelsområdet kommer att skapa affärsmöjligheter i såväl EU som Ukraina och kommer att främja en verklig ekonomisk modernisering och integration med EU. Denna process bör leda till en högre standard på produkterna och till bättre tjänster för medborgarna, och framför allt till att Ukraina kan kon-kurrera mer effektivt på de internationella marknaderna. Associeringsavtalet är en viktig politisk signal om den stora vikt EU och Sverige fäster vid en demokratisk och hållbar utveckling i Ukraina. Att verka för ekonomisk tillväxt och ökat välstånd genom en öppen handel utgör kärnan i den svenska handelspolitiken. Mot bakgrund av de utmaningar regionen står inför, och de externa ekonomiska påtryckningar som flera av länderna i Östliga partnerskapet utsatts för, är det angeläget att genom associeringsavtalet bekräfta EU:s stöd för Ukraina och att främja en positiv utveckling i landet. Regeringen gör sammantaget bedömningen att avtalet bör anses vara av större vikt och att det därför enligt 10 kap. 3 § regeringsformen ska godkännas av riksdagen. Vissa frågor om sekretess När det gäller utbyte av information och krav på konfidentiell behandling innehåller associeringsavtalet med Ukraina till viss del samma typer av bestämmelser som finns i tidigare frihandelsavtal. På samma sätt som i t.ex. frihandelsavtalet med Sydkorea (se prop. 2013/14:20 s. 15) finns i avtalet med Ukraina således ett protokoll om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor (se avsnitt 7.4.8). Artikel 10 i detta protokoll innehåller bestämmelser om utbyte av uppgifter på tullområdet och om konfidentiell behandling av sådana uppgifter. Nationella regler ska tillämpas på den information som svenska myndigheter får del av inom ramen för samarbetet. På uppgifter överlämnade enligt avtalet kan alltså bland annat sekretessbestämmelserna i 27 kap. 1-3 samt 5 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, bli tillämpliga. När det gäller utlämnande av information finns med utgångspunkt i undantagen från sekretess i bestämmelsen om sekretess mot utländska myndigheter i 8 kap. 3 § OSL och föreskrifterna i 2 kap. 6 § lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete inte några hinder för att ur sekretessynpunkt uppfylla avtalets och protokollets regler om över-lämnande av information till bland annat utländska myndigheter (se motsvarande bedömning i prop. 2013/14:20 s. 16). En anslutning till associeringsavtalet kräver följaktligen inte någon lagändring för svensk del. Riksdagens godkännande av associerings-avtalet förutsätts dock för en tillämpning av de sekretess-bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som föreskriver sekretess för informationsutbyten till följd av internationella avtal som har godkänts av riksdagen. Ett sådant godkännande innebär bland annat att 27 kap. 5 § OSL görs tillämplig i Tullverkets verksamhet på uppgifter som överlämnas enligt associeringsavtalet i ett ärende om handräckning. Bilaga Associeringsavtal mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan Bilagan finns inte med här, se PDF Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 2014 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Erlandsson, Hägglund, Borg, Billström, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Hatt, Ek, Lööf, Enström, Arnholm Föredragande: statsrådet Bildt Regeringen beslutar proposition 2013/14:249 Associeringsavtal mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan Prop.2013/14: 249 Prop.2013/14: 249 2 15 1 Prop.2013/14: 249 Prop.2013/14: 249 Prop.2013/14: 249 Prop.2013/14: 249 Prop.2013/14: 249 Prop.2013/14: 249 Prop.2013/14: 249 Bilaga Prop.2013/14: 249 Bilaga 18 17 1 Prop.2013/14: 249 Prop.2013/14: 249 18 19 1 Prop.2013/14: 249 Prop.2013/14: 249