Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2013/14:251 Associeringsavtal mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan Prop. 2013/14:251 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 september 2014 Fredrik Reinfeldt Carl Bildt (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner associeringsavtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan. Förhandlingarna om ett associeringsavtal inleddes 2010 och avtalet undertecknades den 27 juni 2014, då motsvarande avtal även undertecknades med Moldavien och Ukraina. Unionens relationer med Georgien har fördjupats de senaste åren, inte minst inom ramen för Östliga partnerskapet, som etablerades vid ett toppmöte i Prag i maj 2009 efter ett initiativ från Sverige och Polen. Avtalet syftar till att främja politisk associering och ekonomisk integration grundad i de gemensamma värderingar som EU bygger på: demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatsprincipen. Genom avtalet upprättas ett djupgående och omfattande frihandels-område som möjliggör för Georgien att gradvis integreras i EU:s inre marknad samtidigt som landet åtar sig att anpassa sin lagstiftning till EU:s lagstiftning på en rad områden. Denna anpassning kommer att utgöra kärnan i Georgiens fortsatta reformsprocess och modernisering och kommer att stå i centrum för det fortsatta samarbetet mellan EU och Georgien. Avtalet väntas leda till utveckling av handel och investeringar mellan parterna samt till ökad konkurrens. Dessa faktorer är grundläggande för ekonomiska reformer och modernisering i Georgien. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Ärendet och dess beredning 5 3 Bakgrund 5 4 EU:s relationer med Georgien 6 5 Sveriges relationer med Georgien 6 6 Den ekonomiska utvecklingen i Georgien 7 7 Associeringsavtalets innehåll 7 7.1 Avtalets mål och allmänna principer (artiklarna 1-2) 7 7.2 Politisk dialog och reform, samarbete på det utrikes- och säkerhetspolitiska området (artiklarna 3-12) 8 7.3 Frihet, säkerhet och rättvisa (artiklarna 13-21) 9 7.4 Handel och handelsrelaterade frågor (artiklarna 22-276) 9 7.4.1 Gemensamma bestämmelser (artiklarna 22-23) 9 7.4.2 Avskaffande av tullar, avgifter och andra pålagor (artiklarna 24-30) 9 7.4.3 Icke-tariffära åtgärder (artiklarna 31-33) 9 7.4.4 Administrativt samarbete och samordning (artiklarna 34-36) 10 7.4.5 Handelspolitiska skyddsåtgärder (artiklarna 37-43) 10 7.4.6 Tekniska handelshinder, standardisering, metrologi, ackreditering och bedömning av överensstämmelse (artiklarna 44-49) 10 7.4.7 Sanitära och fytosanitära åtgärder (artiklarna 50-65) 11 7.4.8 Tullar och förenklade handelsprocedurer (artiklarna 66-75) 11 7.4.9 Etablering, handel med tjänster och elektronisk handel (artiklarna 76-136) 11 7.4.10 Löpande betalningar och kapitalrörelser (artiklarna 137-140) 12 7.4.11 Offentlig upphandling (artiklarna 141-149) 12 7.4.12 Immateriella rättigheter (artiklarna 150-202) 12 7.4.13 Konkurrens (artiklarna 203-209) 12 7.4.14 Handelsrelaterade energibestämmelser (artiklarna 210-218) 12 7.4.15 Öppenhet (artiklarna 219-226) 13 7.4.16 Handel och hållbar utveckling (artikarna 227-243) 13 7.4.17 Tvistlösning (artiklarna 244-270) 13 7.4.18 Allmänna bestämmelser för tillnärmning inom ramen för avdelning IV (handelsrelaterade områden) (artiklarna 271-276) 13 7.5 Ekonomiskt samarbete och andra samarbetsområden (artiklarna 277-382) 14 7.6 Finansiellt stöd samt bestämmelser om bedrägeribekämpning och kontroll (artiklarna 383-402) 14 7.7 Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser (artiklarna 403-432) 15 8 Godkännande av avtalet 16 Bilaga Associeringsavtal mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan 19 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 2014 1665 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner associeringsavtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan (avsnitt 8). 2 Ärendet och dess beredning Rådet fattade i maj 2010 beslut om förhandlingsmandat för Europeiska kommissionen att inleda förhandlingar om ett nytt omfattande och långtgående associeringsavtal, inbegripet den del av avtalet som utgörs av ett djupgående och omfattande frihandelsområde. I mars 2013 slutförde EU och Georgien förhandlingarna om associeringsavtalet varefter förhandlingarna om frihandelsområdet slutfördes i juli 2013. Avtalet paraferades vid toppmötet för Östliga partnerskapet i Vilnius den 29 november 2013 och undertecknades i samband med Europeiska rådets möte den 27 juni 2014. 3 Bakgrund Associeringsavtalet består av åtta avdelningar: 1) Allmänna principer, 2) Politisk dialog och reform, samarbete på det utrikes- och säkerhetspolitiska området, 3) Frihet, säkerhet och rättvisa, 4) Handel och handelsrelaterade frågor, 5) Ekonomiskt samarbete, 6) Andra samarbetsområden, 7) Finansiellt stöd samt bestämmelser om bedrägeri-bekämpning och kontroll samt 8) Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser. Därtill innehåller avtalet 34 bilagor som bland annat specificerar den EU-lagstiftning som Georgien åtar sig att anpassa sin lagstiftning till och tidsramarna för detta. Till avtalet hör även fyra protokoll. Avtalet är inriktat på stöd till centrala reformer, ekonomisk återhämtning och tillväxt samt samhällsstyrning och samarbete inom olika sektorer. Det utgör också en reformagenda för Georgien, byggd på ett omfattande program för hur landets lagstiftning ska anpassas till EU:s normer och standarder. Alla länder som samarbetar med Georgien uppmanas att anpassa sig till och inrikta sitt bistånd på att genomföra detta program. EU:s framtida bistånd till Georgien är kopplat till reformagendan såsom den utformats i avtalet. För att förbereda och underlätta genomförandet av avtalet har en associeringsagenda utarbetats. Avtalet innebär att Georgien kan fortsätta att utveckla sina handels-relationer även med handelsparter utanför EU, exempelvis genom frihandelsavtal med andra länder. Associeringsavtalet är ett blandat avtal, dvs. både EU och dess medlemsstater är avtalsparter tillsammans med Georgien. Det träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då det sista ratificerings- eller godkännandeinstrumentet har deponerats. Avtalet ersätter det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet. I avvaktan på att avtalet träder i kraft kommer delar av det från och med den 1 september 2014 att tillämpas provisoriskt mellan EU och Georgien, inom ramen för kompetensfördelningen mellan EU och dess medlems-stater. 4 EU:s relationer med Georgien Närmandet till EU är en viktig drivkraft för reformprocessen i Georgien. Unionens relationer med Georgien har fördjupats de senaste åren, inte minst inom ramen för Östliga partnerskapet, som etablerades vid ett toppmöte i Prag i maj 2009 efter ett initiativ från Sverige och Polen. Östliga partnerskapet är EU:s politik gentemot de sex östeuropeiska grannländerna Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland men också ett format för samarbete mellan EU och dessa länder. Såväl EU:s medlemsstater som institutioner deltar i Östliga partnerskapet. Syftet med partnerskapet är att främja partnerländernas politiska associering och ekonomiska integrering med EU. Detta sker bland annat genom praktiskt arbete för anpassning till EU:s regelverk inom olika områden, harmonisering av lagstiftning och genom att bygga demokratiska institutioner. Respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är grundläggande för partnerländernas fördjupade integration och samarbete med EU. Samarbetet, liksom EU:s ekonomiska stöd, är tydligt kopplat till respektive lands reformframsteg, i linje med principen om "mer för mer" (mer reformer i ett land leder till ett ökat stöd och engagemang från EU). EU stöder även Georgien genom EU:s grannskapsinstrument (European Neighbourhood Instrument, ENI) för perioden 2014-2020. Syftet med ENI är att främja fred, stabilitet och ekonomisk tillväxt i hela regionen genom att stödja politiska och ekonomiska reformer i de 16 länder som omfattas av instrumentet. Ett avtal om viseringsförenkling mellan EU och Georgien trädde i kraft i mars 2011 och en dialog förs om viseringsfrihet som långsiktigt mål. Handelsflödet mellan EU och Georgien ökade årligen med ca 7 procent i genomsnitt för importen och 21 procent för exporten mellan 2009 och 2013. År 2013 uppgick den totala handeln mellan EU och Georgien till 2,7 miljarder euro. Importen från Georgien till EU bestod huvudsakligen av bränsle- och gruvindustriprodukter, samt jordbruksprodukter. Exporten från EU till Georgien bestod främst av bränsle, maskiner och transportutrustning. 5 Sveriges relationer med Georgien Sveriges relationer med Georgien är mycket goda och besöksutbytet är intensivt. Utrikesminister Carl Bildt har besökt Georgien ett stort antal gånger, senast under en rundresa 29 juni till 1 juli 2014 till de tre länder som då undertecknat associeringsavtal med EU (Georgien, Ukraina och Moldavien). Handelsförbindelserna mellan Sverige och Georgien har utökats över tid. Det finns ett tydligt intresse hos svenskt näringsliv för Georgien och bland annat svenska telekomföretag finns etablerade i landet. Den svenska importen uppgick 2013 till 3,5 miljoner kronor och utgjordes till stor del av vin och verkstadsprodukter. Den svenska exporten uppgick 2013 till 56 miljoner kronor och utgjordes till stor del av verkstadsprodukter. Sveriges reformsamarbete med Georgien styrs av en resultatstrategi för reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet för perioden 2014-2020 med syfte att bidra till landets närmande till EU. Stödet till Georgien förväntas uppgå till cirka 120 miljoner kronor per år vilket innebär att Sverige är en av de största bilaterala givarna till Georgien. 6 Den ekonomiska utvecklingen i Georgien Ekonomin har överlag utvecklats positivt sedan slutet av 1990-talet, mycket tack vare ekonomiska reformer vilka bidragit till bättre företagsklimat och ökade utländska investeringar. Trots detta lever en betydande del av befolkningen i fattigdom. Lantbruket sysselsätter närmare hälften av landets arbetande befolkning och är Georgiens största näringsgren. Den globala finansiella krisen 2009, i kombination med kriget mellan Ryssland och Georgien 2008, fick negativa konsekvenser för den georgiska ekonomin. 2010 lyckades landet dock ta sig ur krisen och tillväxten ökade 2010 och 2011. Sedan 2012 har tillväxttakten återigen mattats av, bland annat som ett resultat av minskade investeringar till följd av inrikespolitisk instabilitet och utmaningar på det rättssliga området. Georgiens import växer snabbare än exporten, vilket ger ett växande underskott i både handels- och bytesbalansen. Ryssland var tidigare Georgiens främsta handelspartner men efter det ryska handelsembargot mot georgiska varor 2006 sjönk exporten till den ryska marknaden markant. Exporten har delvis återupptagits efter att Ryssland och Georgien under 2013 gradvis normaliserat sina handelsrelationer. De viktigaste handelsparterna är idag Turkiet, Ukraina, Azerbajdzjan och Armenien. 7 Associeringsavtalets innehåll 7.1 Avtalets mål och allmänna principer (artiklarna 1-2) Associeringsavtalet har som övergripande mål att främja politisk associering och ekonomisk integration mellan parterna på grundval av gemensamma värderingar, att skapa en starkare ram för en utökad politisk dialog så att nära politiska förbindelser kan utvecklas mellan parterna, att bidra till stärkt demokrati och till politisk, ekonomisk och institutionell stabilitet i Georgien, främja, bevara och stärka fred och stabilitet såväl regionalt som internationellt, att främja samarbete som syftar till fredlig konfliktlösning, att öka samarbetet på området rättvisa, frihet och säkerhet för att stärka rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Vidare har avtalet som mål att stödja Georgiens ansträngningar att utveckla sin ekonomiska potential bland annat genom att närma landets lagstiftning till EU:s lagstiftning, att se till att Georgiens ekonomi gradvis integreras i EU:s inre marknad särskilt genom att inrätta ett djupgående och omfattande frihandelsområde samt att skapa förutsättningar för ett allt närmare samarbete på andra områden av gemensamt intresse. Till avtalet hör en särskild uppsättning principer som betecknas som väsentliga delar av avtalet. Dessa är respekt för demokratiska principer, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i enlighet med relevanta internationella instrument samt motverkande av spridning av massförstörelsevapen. En överträdelse av någon av dessa principer kan motivera ett tillfälligt upphävande av samtliga rättigheter och skyldigheter enligt avtalet. Avtalet nämner i detta avsnitt även principerna om en fri marknadsekonomi, hållbar utveckling och effektiv multilateralism, respekt för rättsstatsprincipen och principen om god samhällsstyrning, suveränitet och territoriell integritet, gränsernas okränkbarhet, korruptionsbekämpning samt bekämpning av olika former av gränsöverskridande organiserad brottslighet och terrorism. Parterna åtar sig också på vissa av dessa områden, t.ex. på områdena för brottsmålsdomstolen, icke-spridning och vapenkontroll, att genomföra sina skyldigheter enligt internationella fördrag och överenskommelser. 7.2 Politisk dialog och reform, samarbete på det utrikes- och säkerhetspolitiska området (artiklarna 3-12) Avtalet stadgar att den politiska dialogen mellan parterna ska utvecklas och stärkas på alla områden av gemensamt intresse, inbegripet frågor som rör utrikes- och säkerhetspolitik och inhemska reformer för att öka effektiviteten i det politiska samarbetet och främja en överensstämmelse i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. När det gäller inhemska reformer ska parterna samarbeta i frågor om 1) de demokratiska institutionernas stabilitet och ändamålsenlighet samt rättsstatsprincipen, 2) respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, 3) reformer av rättsväsendet och lagstiftningen, i syfte att garantera rättsväsendets oberoende, stärka dess administrativa kapacitet och säkerställa de rättsvårdande organens opartiskhet och ändamålsenlighet, 4) reformen av den offentliga förvaltningen i syfte att bygga upp eneffektiv, ändamålsenlig, öppen och professionell offentlig förvaltning med möjlighet till ansvarsutkrävande, samt 5) verkningsfull korruptionsbekämpning. Särskilda områden som ska omfattas av samarbete och dialog är utrikes- och säkerhetspolitik, allvarliga brott som angår det internationella samfundet, konfliktförebyggande och krishantering, regional stabilitet, fredlig konfliktlösning, massförstörelsevapen, handeldvapen och lätta vapen samt kontroll av export av konventionella vapen samt bekämpning av terrorism. 7.3 Frihet, säkerhet och rättvisa (artiklarna 13-21) På området för rättvisa, frihet och säkerhet ägnas i avtalet särskild uppmärksamhet åt rättsstatsprincipen, stärkandet av de rättsliga institutionerna och rättspraxis. Avtalet fastställer en ram för samarbete om migration, asyl och gränsförvaltning, om skydd av personuppgifter, penningtvätt och finansiering av terrorism samt om bekämpning av bland annat narkotikabrott och korruption. Det innehåller bestämmelser om personers rörlighet, bland annat om viseringsförenkling och de gradvisa stegen mot en viseringsfri ordning som kan inrättas under förutsättning att villkoren om välhanterad och säker rörlighet är uppfyllda. Avtalet innehåller ett åtagande om att vidareutveckla det civil- och straffrättsliga samarbetet med användning av relevanta internationella och bilaterala instrument. 7.4 Handel och handelsrelaterade frågor (artiklarna 22-276) 7.4.1 Gemensamma bestämmelser (artiklarna 22-23) Parterna ska från och med avtalets ikraftträdande upprätta ett frihandelsområde i överensstämmelse med artikel XXIV i GATT 1994 (Allmänna tull- och handelsavtalet). 7.4.2 Avskaffande av tullar, avgifter och andra pålagor (artiklarna 24-30) EU och Georgien kommer att liberalisera handeln med de flesta produkter när avtalet träder i kraft. Handeln med jordbruksprodukter liberaliseras helt, med undantag för import av vitlök till EU där den tullfria importen begränsas. Handeln med industriprodukter liberaliseras helt. Avtalet innehåller en särskild mekanism för att motverka att jordbruksprodukter och bearbetade jordbruksprodukter med ursprung i ett annat land exporteras till EU via Georgien. Fem år efter avtalets ikraftträdande ska parterna, på endera partens begäran, samråda för att överväga en utvidgad omfattning av liberaliseringen av tullar för handeln. 7.4.3 Icke-tariffära åtgärder (artiklarna 31-33) Avtalet omfattar icke-tariffära åtgärder, som syftar på olika myndighetsåtgärder som begränsar eller försvårar internationell handel. Exempel på sådana handelshinder är kvoter, licenser och tekniska handelshinder. När det gäller icke-tariffära åtgärder slås i avtalet fast att parterna ska medge varandra s.k. nationell behandling i enlighet med bestämmelsen i artikel III i GATT 1994 och att ingen av parterna får anta eller bibehålla förbud eller restriktioner vid import eller export, om inget annat anges i avtalet eller i enlighet med artikel XI i GATT 1994. 7.4.4 Administrativt samarbete och samordning (artiklarna 34-36) Avtalet slår fast att administrativt samarbete är av största vikt för tillämpning och kontroll av den förmånsbehandling som beviljas och att oegentligheter och bedrägeri i tullfrågor bör bekämpas. Om en part på grundval av objektiva dokumenterade uppgifter konstaterar att den andra parten uppvisat bristande administrativt samarbete och/eller under-låtenhet att kontrollera en oegentlighet eller ett bedrägeri, får den berörda parten tillfälligt avbryta den relevanta förmånsbehandlingen av den eller de berörda produkterna. 7.4.5 Handelspolitiska skyddsåtgärder (artiklarna 37-43) I avtalet bekräftar parterna sina rättigheter och skyldigheter att vidta handelspolitiska skyddsåtgärder enligt bland annat bestämmelserna i GATT 1994. Det finns också bestämmelser om öppenhet där parterna åtar sig att underrätta varandra i det fall man inleder en undersökning som gäller skyddsåtgärder. Eventuella skyddsåtgärder ska införas på ett sådant sätt som i minsta möjliga utsträckning påverkar parternas handel. Avseende så kallade antidumpnings- och utjämningsåtgärder är parterna överens om att använda sådana i enlighet med internationella regelverk och att i samband med denna typ av åtgärder säkerställa en fullständig redogörelse för omständigheterna som ligger till grund för beslutet. 7.4.6 Tekniska handelshinder, standardisering, metrologi, ackreditering och bedömning av överensstämmelse (artiklarna 44-49) Avtalet omfattar även så kallade tekniska handelshinder. WTO-avtalet om tekniska handelshinder (TBT-avtalet) införlivas i avtalet. Genom avtalet ska parterna stärka sitt samarbete på området för tekniska standarder samt system för ackreditering och bedömning av överensstämmelse i syfte att öka den ömsesidiga förståelsen av sina respektive system och underlätta tillträdet till sina respektive marknader. I sitt samarbete ska parterna sträva efter att främja initiativ som underlättar handeln. Det som kan omfattas är stärkt regleringssamarbete och utveckling av högkvalitativ infrastruktur för standardisering. Georgien ska vidta nödvändiga åtgärder för att gradvis uppnå en anpassning till EU:s tekniska föreskrifter, standarder och motsvarande system och landet förbinder sig att följa de principer och den praxis som fastställs i relevanta delar av unionens regelverk. Parterna bekräftar också principen från TBT-avtalet om att etiketterings- eller märkningskrav inte får vara mer handelsbegränsande än vad som är nödvändigt för att uppfylla ett legitimt mål. 7.4.7 Sanitära och fytosanitära åtgärder (artiklarna 50-65) Med sanitära och fytosanitära åtgärder avses åtgärder som införs för att skydda människors, djurs eller växters liv och hälsa från risker som kommer från exempelvis sjukdomar, skadegörare och gifter. Georgien ska anpassa sina sanitära och fytosanitära åtgärder och sin lagstiftning om djurs välbefinnande till EU:s bestämmelser på området, vilket kommer att förenkla handelsprocedurerna ytterligare. En mekanism för snabbt samråd ska inrättas för att lösa handelsstörningar i samband med sanitära och fytosanitära åtgärder. Detta inbegriper ett särskilt system för snabba och tidiga varningar vid veterinära och fytosanitära nöd-situationer. 7.4.8 Tullar och förenklade handelsprocedurer (artiklarna 66-75) Parterna erkänner i avtalet vikten av tull- och handelslättnadsfrågor i utvecklingen av handeln. För att främja handeln och en effektiv kontroll ska parterna därför stärka samarbetet på tullområdet och till avtalet finns ett protokoll om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor som närmare reglerar hur detta samarbete ska gå till. Protokollet ger en starkare rättslig ram för en korrekt tillämpning av tullagstiftningen och kampen mot smuggling. Till exempel ska den ena partens tullmyndighet efter begäran lämna de upplysningar som krävs för att den andra partens tullmyndighet ska kunna tillämpa tullagstiftningen på ett korrekt sätt. 7.4.9 Etablering, handel med tjänster och elektronisk handel (artiklarna 76-136) När det gäller etablering omfattar frihandelsområdet bestämmelser om nationell behandling och mest gynnad nation-behandling av företag. I fråga om handel med tjänster medför avtalet ett brett marknadstillträde. Avtalet innehåller också möjligheten att ytterligare avreglera tjänste-handeln efter Georgiens framtida anpassning till EU:s regelverk på områdena för finansiella tjänster, telekommunikation och elektronisk handel, post- och budtjänster samt internationella sjötransporttjänster. När det gäller tillfällig närvaro av fysiska personer för affärsändamål ska parterna enligt avtalet tillåta att en investerare från den andra parten anställer personer som är medborgare i EU:s medlemsstater respektive Georgien under förutsättning att de anställda är s.k. nyckelpersonal eller praktikanter med akademisk examen. Avtalet innehåller också åtaganden om marknadstillträde beträffande leverantörer som tillhandahåller tjänster på kontraktsbasis. 7.4.10 Löpande betalningar och kapitalrörelser (artiklarna 137-140) Parterna åtar sig att i fritt konvertibel valuta och i enlighet med Internationella valutafondens (IMF:s) bestämmelser tillåta alla betalningar och överföringar mellan parterna på betalningsbalansens bytesbalans. Parterna ska också, under vissa förutsättningar, garantera fri rörlighet för kapital i samband med exempelvis direktinvesteringar och återförande av eventuell vinst. 7.4.11 Offentlig upphandling (artiklarna 141-149) När det gäller offentlig upphandling kommer avtalet att ge Georgien tillträde till EU:s marknad i fråga om anbud över vissa tröskelvärden, med undantag för försvarssektorn. Detta efter en övergångsperiod under vilken Georgien kommer att anpassa sin lagstiftning till nuvarande och framtida EU-lagstiftning om offentlig upphandling. Ett utvidgat tillträde till EU:s marknad avseende anbud även under dessa tröskelvärden kan diskuteras när anpassningen har slutförts. 7.4.12 Immateriella rättigheter (artiklarna 150-202) Genom avtalet förbinder sig parterna att säkerställa ett effektivt skydd för immateriella rättigheter. Parterna bekräftar sina rättigheter och skyldigheter enligt olika internationella överenskommelser bland annat WTO-avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätt (TRIPs-avtalet). Avtalet omfattar dessutom bestämmelser om bland annat upphovsrätt, geografiska beteckningar, formgivning och patent som kompletterar TRIPs-avtalet och inbegriper bestämmelser om säker-ställande av skydd av immateriella rättigheter. 7.4.13 Konkurrens (artiklarna 203-209) Parterna framhåller vikten av fri konkurrens i sina handelsförbindelser. Georgien åtar sig att genomföra en heltäckande konkurrenslagstiftning som effektivt tar itu med bland annat konkurrensbegränsande avtal och samordnade förfaranden. I avtalet finns ett avsnitt om subventioner som är avsett att säkerställa att Georgien följer öppenhetsprinciperna och som innehåller lämpliga rapporteringsskyldigheter för detta ändamål. 7.4.14 Handelsrelaterade energibestämmelser (artiklarna 210-218) När det gäller handelsrelaterade energifrågor införs genom avtalet bindande bestämmelser om oavbruten transitering av energiprodukter och tillgång till infrastruktur för energitransport. Syftet är att säkerställa försörjningstrygghet och sörja för oberoende tillsynsmyndigheter på energiområdet. 7.4.15 Öppenhet (artiklarna 219-226) Parterna erkänner i avtalet den betydelse som deras regelverk kan ha för handel och investeringar mellan dem och ska tillhandahålla en förutsägbar lagstiftning. Avtalet innehåller bland annat bestämmelser om offentliggörande av åtgärder med allmän tillämpning och upprättande av kontaktpunkter för förfrågningar. För överprövning eller överklagande ska parterna inrätta domstolar, domstolsliknande instanser, förvaltnings-domstolar eller motsvarande förfaranden för snabb prövning av administrativa åtgärder i handelsrelaterade frågor som omfattas av avtalet. Förfarandena ska vara opartiska och oberoende. 7.4.16 Handel och hållbar utveckling (artikarna 227-243) Parterna bekräftar sitt åtagande att främja utvecklingen av den internationella handeln på ett sätt som bidrar till målet om hållbar utveckling samt att se till att detta mål integreras i och avspeglas på alla nivåer av deras handelsförbindelser. Parterna bekräftar sitt åtagande att uppnå en hållbar utveckling och erkänner att ekonomisk utveckling, social utveckling och miljöskydd är av varandra avhängiga och ömsesidigt förstärkande grundpelare. Parterna understryker fördelen av att betrakta arbetsmarknads- och miljöfrågor som en del av en över-gripande strategi för handel och hållbar utveckling. Vidare erkänner parterna att full och produktiv sysselsättning och anständiga arbetsvillkor för alla är grundläggande för att hantera globaliseringen och parterna bekräftar sina åtaganden för att främja en sådan utveckling. Särskilda bestämmelser finns om öppenhet och dialog med det civila samhället och särskilt arbetsmarknadens parter i syfte att sörja för ett öppet och förutsägbart beslutsfattande på handelsrelaterade områden. 7.4.17 Tvistlösning (artiklarna 244-270) Med hjälp av effektiva tvistlösningsförfaranden som bygger på WTO:s överenskommelse om tvistlösning kommer parterna att snabbt kunna lösa bilaterala handelstvister, bland annat genom att göra det möjligt för den drabbade parten att införa proportionella sanktioner och ännu snabbare förfaranden för brådskande tvister om handelsrelaterade energifrågor. 7.4.18 Allmänna bestämmelser för tillnärmning inom ramen för avdelning IV (handelsrelaterade områden) (artiklarna 271-276) Detta kapitel i avtalet innehåller regler som underlättar genomförande och bedömning av anpassningen av georgisk lagstiftning till unions-lagstiftningen på avtalets handelsrelaterade områden. Parterna ska regelbundet diskutera framstegen i anpassningen och på begäran av EU ska Georgien skriftligen lämna uppgifter om hur arbetet fortskrider. Om omständigheterna kräver det kan särskilda förmåner, som EU har beviljat på grundval av bedömningen att Georgiens lagstiftning anpassats till unionslagstiftningen, tillfälligt upphävas om Georgien inte anpassar sin inhemska lagstiftning. 7.5 Ekonomiskt samarbete och andra samarbetsområden (artiklarna 277-382) Associeringsavtalet föreskriver långtgående samarbete och dialog mellan EU och Georgien inom 28 områden som delats upp i två separata avdelningar, rörande dels ekonomiskt samarbete dels andra samarbetsområden. Följande områden omfattas av bestämmelserna: 1) ekonomisk dialog, 2) förvaltning av de offentliga finanserna och finansiell kontroll, 3) beskattning, 4) statistik, 5) transporter, 6) samarbete på energiområdet, 7) miljö, 8) klimatfrågor, 9) industri- och näringslivspolitik samt gruvindustri, 10) bolagsrätt, redovisning samt revision och företagsstyrning, 11) finansiella tjänster, 12) samarbete avseende informationssamhället, 13) turism, 14) jordbruk och lands-bygdsutveckling, 15) fiskeri och havsstyrning (fiskeripolitik, havspolitik) 16) konsumentpolitik, 17) samarbete om forskning, teknisk utveckling och demonstration, 18) konsumentpolitik, 19) sysselsättning, social-politik och lika möjligheter, 20) folkhälsa, 21) allmän och yrkesinriktad utbildning samt ungdomsfrågor, 22) samarbete på kulturområdet, 23) samarbete på området audiovisuella medier och andra medier, 24) samarbete på området idrott och fysisk aktivitet, 25) samarbete med det civila samhället, 26) regional utveckling samt gränsöverskridande och regionalt samarbete, 27) civilskydd, samt 28) deltagande i unionens organ och program. På alla dessa områden bygger det utökade samarbetet på de nuvarande ramarna, för samarbetet mellan parterna men syftar till en mer systematisk dialog och utbyte av information. Till denna del av avtalet hör en omfattande och gradvis anpassning till EU:s regelverk från Georgiens sida enligt avtalets bilagor. De särskilda tidsplanerna för detta som finns kommer att stå i centrum för det fortsatta samarbetet, och kommer att utgöra kärnan i Georgiens agenda för inhemska reformer och modernisering. 7.6 Finansiellt stöd samt bestämmelser om bedrägeribekämpning och kontroll (artiklarna 383-402) Georgien ska få finansiellt stöd genom EU:s berörda finansieringsmekanismer och finansieringsinstrument. Georgien kan också dra nytta av lån från Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och andra internationella finansinstitut. Stödet ska bidra till genomförandet av åtagandena i avtalet. För att möjliggöra en optimal användning av de tillgängliga resurserna ska parterna sträva efter att se till att EU-stödet genomförs i nära samarbete och samordning med andra givarländer, givarorganisationer och internationella finansinstitut, och i enlighet med internationella principer om biståndseffektivitet. Angående bedrägeribekämpning åtar sig parterna att vidta verkningsfulla åtgärder för att förebygga och bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet, bland annat genom ömsesidigt administrativt bistånd och ömsesidig rättslig hjälp. Bestämmelser finns också om utredning och lagföring av misstänkta oegentligheter och revision av EU-medel. 7.7 Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser (artiklarna 403-432) Avtalet innehåller en uppdaterad institutionell ram som omfattar forum för samarbete och dialog. Ett associeringsråd inrättas som kan fatta beslut om och övervaka tillämpningen och genomförandet av avtalet. Associeringsrådet ska biträdas av en associeringskommitté som kan sammanträda i en särskild konstellation för att behandla handelsfrågor. Genom avtalet bildas även en parlamentarisk associeringskommitté samt en plattform för det civila samhället. Även i denna del av avtalet finns bestämmelser om hur övervakningen av Georgiens gradvisa anpassning till EU-lagstiftning ska gå till. Det finns även mekanismer för lösning av tvister som inte omfattas av avtalets avsnitt om handel. Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då det sista ratificerings- eller godkännandeinstrumentet har deponerats. Avtalet ingås på obestämd tid. Endera parten får säga upp avtalet genom en anmälan till den andra parten. Avtalet ska då upphöra att gälla inom sex månader. Avtalet är upprättat på EU:s samtliga officiella språk och på georgiska. 8 Godkännande av avtalet Skälen för regeringens förslag Avtalet stärker de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan parterna till förmån för såväl Georgien som dess grannländer och EU Associeringsavtalet med Georgien är en del av en ny generation associeringsavtal med länderna i EU:s östliga partnerskap och utgör en långsiktig plattform för framtida förbindelser mellan EU och Georgien. Avtalet är omfattande och innebär upprättandet av ett frihandelsområde. Det innehåller bindande bestämmelser och utvecklar samarbetet som tidigare vilat på ett äldre partnerskaps- och samarbetsavtal. Avtalet täcker en rad samarbetsområden som stöd till centrala reformer, ekonomisk återhämtning, tillväxt, samhällsstyrning och sektorssamarbete inom exempelvis energi, transport, miljö, folkhälsa, konsumentskydd, utbildning, ungdomsfrågor och kultur. De gemensamma värderingar som EU bygger på - demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grund-läggande friheter samt rättsstatsprincipen - utgör kärnan i den politiska associering och ekonomiska integration som avtalet syftar till att främja. Marknadsekonomi och hållbar utveckling lyfts fram som viktiga principer i avtalet. Samarbetet utökas inom utrikes- och säkerhetspolitik med fokus på regionala frågor, nedrustning, icke-spridningsfrågor, konfliktförebyggande och krishantering. På det rättsliga området omfattar avtalet bland annat samarbete kring migrationsfrågor, bekämpning av penningtvätt och terrorism. Avtalet syftar till att påskynda fördjupningen av de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan Georgien och EU, samt att gradvis integrera Georgien ekonomiskt med EU:s inre marknad på valda områden, framför allt genom inrättandet av ett djupgående och omfattande frihandelsområde. Associeringsavtalet innebär också en överenskommelse om ett brett sektoriellt samarbete. Georgien åtar sig att gradvis anpassa sig till EU:s regelverk på utpekade områden. Denna anpassning kommer att utgöra kärnan i Georgiens fortsatta reformprocess och modernisering och kommer att stå i centrum för det fortsatta samarbetet mellan EU och Georgien. Georgiens ekonomiska integration med EU kommer att utgöra en stark drivkraft för landets ekonomiska tillväxt. Frihandelsområdet kommer att skapa affärsmöjligheter i såväl EU som Georgien och kommer att främja en verklig ekonomisk modernisering och integration med EU. Denna process bör leda till en högre standard på produkterna och till bättre tjänster för medborgarna, och framför allt till att Georgien kan konkurrera mer effektivt på de internationella marknaderna. Associeringsavtalet är en viktig politisk signal om den stora vikt EU och Sverige fäster vid en demokratisk och hållbar utveckling i Georgien. Att verka för ekonomisk tillväxt och ökat välstånd genom en öppen handel utgör kärnan i den svenska handels-politiken. Mot bakgrund av de utmaningar regionen står inför, och de externa ekonomiska påtryckningar som flera av länderna i Östliga partnerskapet utsatts för, är det angeläget att genom associerings-avtalet bekräfta EU:s stöd för Georgien och att främja en positiv utveckling i landet. Regeringen gör sammantaget bedömningen att avtalet bör anses vara av större vikt och att det därför enligt 10 kap. 3 § regeringsformen ska godkännas av riksdagen. Vissa frågor om sekretess När det gäller utbyte av information och krav på konfidentiell behandling innehåller associeringsavtalet med Georgien till viss del samma typer av bestämmelser som finns i tidigare frihandelsavtal. På samma sätt som i t.ex. frihandelsavtalet med Sydkorea (se prop. 2013/14:20 s. 15) finns i avtalet med Georgien således ett protokoll om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor (se avsnitt 7.4.8). Artikel 10 i detta protokoll innehåller bestämmelser om utbyte av uppgifter på tullområdet och om konfidentiell behandling av sådana uppgifter. Nationella regler ska tillämpas på den information som svenska myndigheter får del av inom ramen för samarbetet. På uppgifter överlämnade enligt avtalet kan alltså bland annat sekretessbestämmelserna i 27 kap. 1-3 samt 5 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, bli tillämpliga. När det gäller utlämnande av information finns med utgångspunkt i undantagen från sekretess i bestämmelsen om sekretess mot utländska myndigheter i 8 kap. 3 § OSL och föreskrifterna i 2 kap. 6 § lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete inte några hinder för att ur sekretessynpunkt uppfylla avtalets och protokollets regler om överlämnande av information till bland annat utländska myndigheter (se motsvarande bedömning i prop. 2013/14:20 s. 16). En anslutning till associeringsavtalet kräver följaktligen inte någon lagändring för svensk del. Riksdagens godkännande av associerings-avtalet förutsätts dock för en tillämpning av de sekretessbestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som föreskriver sekretess för infor-mationsutbyten till följd av internationella avtal som har godkänts av riksdagen. Ett sådant godkännande innebär bland annat att 27 kap. 5 § OSL görs tillämplig i Tullverkets verksamhet på uppgifter som överlämnas enligt associeringsavtalet i ett ärende om handräckning. Bilaga Associeringsavtal mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan Bilagan finns inte med här, se PDF. Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 2014 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Erlandsson, Hägglund, Borg, Billström, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Hatt, Ek, Lööf, Enström, Arnholm Föredragande: statsrådet Bildt Regeringen beslutar proposition Regeringen beslutar proposition 2013/14:251 Associeringsavtal mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan Prop.2013/14: 251 Prop.2013/14: 251 4 3 1 Prop.2013/14: 251 Prop.2013/14: 251 Prop.2013/14: 251 Prop.2013/14: 251 Prop.2013/14: 251 22 21 1 Prop.2013/14: 251 Prop.2013/14: 251