Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2015/16:25 Riksrevisionens rapport om digitalradio Skr. 2015/16:25 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 oktober 2015 Stefan Löfven Alice Bah Kuhnke (Kulturdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat om staten har bidragit till en effektiv övergång till marksänd digitalradio utifrån dels ett samhällsekonomiskt perspektiv, dels ett lyssnarperspektiv, detta mot bakgrund av att frågan varit föremål för utredning flera gånger sedan 1990-talet. Granskningen har redovisats i rapporten Digitalradio - varför och för vem? (RiR 2015:5). Riksrevisionen bedömer i sina slutsatser att övergången till marksänd digitalradio är förknippad med betydande risker. De underlag som finns är enligt Riksrevisionen inte tillräckligt allsidiga och grundliga. Riksrevisionen lämnar inga rekommendationer med anledning av sina slutsatser. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning i frågan om en övergång till digital marksänd radio och hur regeringen avser att hantera ärendet. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens slutsatser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens slutsatser 4 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens slutsatser 5 Bilaga 1 En granskningsrapport från Riksrevisionen - Digitalradio, varför och för vem? 6 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 2015. 89 1 Ärendet och dess beredning Den 14 april 2015 överlämnade riksdagen Riksrevisionens granskningsrapport Digitalradio - varför och för vem? (RiR 2015:5), se bilaga. Med anledning av Riksrevisionens rapport överlämnar regeringen denna skrivelse. 2 Riksrevisionens slutsatser Riksrevisionen har undersökt om staten har bidragit till en effektiv övergång till marksänd digitalradio utifrån dels ett samhällsekonomiskt perspektiv, dels ett lyssnarperspektiv. Granskningen har också syftat till att ge riksdagen ett underlag som belyser konsekvenser av och alternativ till att släcka FM-nätet och ersätta det med ett DAB+-nät. Riksrevisionen konstaterar att en övergång till digital marksänd radio har varit föremål för flera utredningar sedan början av 1990-talet. Myndigheten motiverar sin granskning med att det finns en risk att en övergång till marksänd digitalradio inte ligger rätt i tiden i förhållande till de stora förändringar som pågår inom kommunikationsteknik och medier, samt att det är oklart om de utredningar som gjorts har underskattat kostnaderna och överskattat nyttan av ett nytt markbundet radionät. Riksrevisionen bedömer i sina slutsatser att övergången till marksänd digitalradio är förknippad med betydande risker. De underlag som finns är enligt Riksrevisionen inte tillräckligt allsidiga och grundliga. Det finns bland annat en risk att lyssnarna i framtiden inte kommer att köpa DAB+-apparater i den utsträckning som krävs för en lyckad övergång. Riksrevisionen anser vidare att det med tanke på den snabba utvecklingen på teknikområdet hade varit rimligt med en ny utredning av tekniska alternativ till DAB+. Det finns enligt Riksrevisionen experter som anser att det finns goda skäl att tro att internetbaserad teknik kommer att dominera utvecklingen i framtiden, medan DAB+ är ett separat system som inte omfattas av denna utveckling. Enligt Riksrevisionen är inte heller lyssnarnas efterfrågan på marksänd digitalradio klarlagd. Byte från FM-mottagare till nya radioapparater innebär också kostnader för lyssnarna, inte minst för bilägare. Riksrevisionen är också kritisk mot ett av de kriterier för släckning av FM-nätet som Digitalradiosamordningen föreslår, som innebär att 50 procent av radiolyssnarna dagligen ska lyssna på radio via en digital plattform. Riksrevisionen anser dels att det finns mätningsproblem, dels att det vore olyckligt ur ett beredskapsperspektiv att släcka FM-nätet om 50 procent av lyssnarna då fortfarande lyssnar på det. Vidare anför Riksrevisionen att det finns risk för sämre yttäckning med DAB+ än med FM-nätet och att investeringskostnaderna kan bli högre än vad som tidigare beräknats om detta ska åtgärdas. Riksrevisionen menar också att en utbyggnad av DAB+-nätet kan få negativa konsekvenser för framtida planering av frekvensutrymmet, eftersom det frekvensutrymme som är avsatt för marksänd digitalradio troligen har ett betydande samhällsekonomiskt värde för annan användning på längre sikt. Slutligen anser Riksrevisionen att det saknas en samhällsekonomisk analys av övergången till marksänd digitalradio som tar hänsyn till lyssnarnas kostnader för ny utrustning, deras värdering av nya kanaler samt värdet av alternativ användning av de frekvenser som digitalradio kommer att ta i anspråk. Enligt Riksrevisionens skattning är en övergång till digitalradio antagligen inte samhällsekonomiskt lönsam ens i ett femtioårigt perspektiv. Riksrevisionen menar att övergången innebär betydande kostnader för lyssnarna, som måste köpa nya radioapparater till både hem och bilar. För att en övergång inte ska bli alltför kostsam för lyssnarna bör tiden med parallellsändningar av FM och DAB+ vara så lång som möjligt, minst 15 år enligt Riksrevisionen, även om detta troligen blir dyrare för radioföretagen. Riksrevisionen lämnar inga rekommendationer med anledning av sina slutsatser. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens slutsatser Riksrevisionens granskning inleddes under en pågående statlig utrednings arbete med uppdraget att ta fram ett förslag till plan för övergång från marksänd analog ljudradio till marksänd digital ljudradio (dir. 2013:76). Utredningen initierades av den förra regeringen, som behandlade frågan om digitalisering av marksänd ljudradio i propositionen Bildning och tillgänglighet - radio och tv i allmänhetens tjänst 2014-2019 (prop. 2012/13:164). Utredningens betänkande Från analog till digital marksänd ljudradio - en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77) överlämnades till regeringen i december 2014. I betänkandet föreslås en digitalisering av marksänd radio och släckning av FM-sändningarna 2022 eller senast 2024. Förslaget har remitterats. En sammanställning över remissvaren finns tillgänglig i Kulturdepartementet (Ku2014/02006/MF). Regeringen redovisar i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, utg.omr. 17, avsnitt 2.6.3) sin bedömning med anledning av remitteringen av Digitalradiosamordningens betänkande. Enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen visar remissutfallet att det för närvarande finns alltför många invändningar och olösta frågor för att regering och riksdag ska kunna fatta beslut om en så avgörande och genomgripande förändring som en digital övergång och släckning av FM-nätet innebär. Regeringen avser därför inte att gå vidare med utredningens förslag. Mot bakgrund bland annat av den internationella utvecklingen kan det dock enligt regeringens bedömning inte uteslutas att frågan om en digitalisering av marksänd radio kan komma att aktualiseras på nytt i framtiden. Regeringen kommer därför att fortsätta att följa utvecklingen i omvärlden, bland annat i Norge där beslut har fattats om en övergång till digital marksänd radio under 2017. Remissutfallet är överlag delat, med både de som tillstyrker en digitalisering enligt den plan som föreslås och de som är starkt kritiska eller framför reservationer av olika slag. Bland annat gör olika aktörer skilda bedömningar av viktiga tekniska aspekter. Det saknas dock, sett till remissutfallet som helhet, ett brett och tydligt stöd för en digital övergång. De invändningar och olösta frågor som framkommer är i huvudsak följande. Flera remissinstanser påtalar att en digital övergång kan påverka totalförsvaret och Sveriges katastrofberedskap, bland annat möjligheten att kommunicera så kallat viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Bristande geografisk täckning är ett annat problem som lyfts fram av flera remissinstanser. Det framkommer vidare att det för närvarande inte finns någon enighet mellan de kommersiella radioföretagen kring hur de nuvarande tillstånden för analog kommersiell radio ska hanteras fram till en släckning av FM-nätet, vilket innebär att en viktig förutsättning för en digital övergång inte är uppfylld. Det anförs också att det är oklart om det finns en konsumentdriven efterfrågan på digital marksänd radio. Utan en stark efterfrågan riskerar fördelarna med en digital övergång att gå om intet. Vissa av de invändningar som framkommer i remissvaren och som regeringen vägt in i sin bedömning är desamma som i Riksrevisionens slutsatser. Det är dock det samlade remissutfallet, och det förhållandet att det bland remissinstanserna saknas ett brett och tydligt stöd för en digital övergång, som ligger till grund för regeringens bedömning. Som regeringen vidare noterar påtalar Riksrevisionen att dess granskning inte fokuserar på mediepolitiska aspekter som mångfald, massmediernas oberoende och yttrande- och informationsfrihet. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens slutsatser Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 redovisat att den inte avser att gå vidare med Digitalradiosamordningens förslag om en övergång till digital marksänd radio, men att det mot bakgrund bland annat av den internationella utvecklingen inte kan uteslutas att frågan om en digitalisering av marksänd radio kan komma att aktualiseras på nytt i framtiden. Regeringen kommer därför att fortsätta att följa utvecklingen internationellt. Som tidigare nämnts innehåller Riksrevisionens granskningsrapport inga rekommendationer. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. En granskningsrapport från Riksrevisionen - Digitalradio, varför och för vem? Kulturdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 2015 Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden Å Romson, Y Johansson, S-E Bucht, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, Å Regnér, P Bolund, M Kaplan, A Bah Kuhnke, G Fridolin, G Wikström, A Hadzialic Föredragande: statsrådet Alice Bah Kuhnke Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om digitalradio