Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2015/16:52 Riksrevisionens rapport om regeringens jämställdhetssatsning Skr. 2015/16:52 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 10 december 2015 Stefan Löfven Annika Strandhäll (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen åtgärder som har vidtagits eller planeras med anledning av Riksrevisionens rekommendationer i granskningsrapporten Regeringens jämställdhetssatsning - tillfälligheter eller långsiktiga förbättringar? (RiR 2015:13). I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras med anledning av Riksrevisionens rekommendationer i granskningsrapporten. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 3 2.1 Riksrevisionens iakttagelser 4 2.2 Riksrevisionens rekommendationer 6 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 7 4 Åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer 9 4.1 Regeringens åtgärder 9 Bilaga 1 Riksrevisionens granskningsrapport Regeringens jämställdhetssatsning - tillfälligheter eller långsiktiga förbättringar? (RiR 2015:13) 13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 december 2015 111 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat regeringens satsning på särskilda jämställdhetsåtgärder under perioden 2007-2014. Granskningen har redovisats i rapporten Regeringens jämställdhetssatsning - tillfälligheter eller långsiktiga förbättringar? (RiR 2015:13), se bilaga. Riksdagen överlämnade granskningsrapporten till regeringen den 11 juni 2015 för besvarande senast den 11 december 2015. Granskningsrapporten och dess rekommendationer berör regeringen och Regeringskansliet (Socialdepartementet). 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Riksrevisionen har granskat om regeringens satsning på särskilda jämställdhetsåtgärder 2007-2014 har gett förutsättningar för bestående resultat. Syfte med granskningen har varit att svara på om det finns förutsättningar för att resultaten av insatser och projekt som har finansierats av regeringens jämställdhetssatsning blir hållbara och leder till bestående förbättringar. Ambitionen har varit att utvärdera om regeringens utformning och hantering av satsningen har varit effektiv. I granskningen har det även ingått att svara på om det finns institutionella förutsättningar för att resultaten ska tas om hand och leva vidare. Riksrevisionens granskning omfattar den satsning på särskilda jämställdhetsåtgärder som regeringen har finansierat genom anslaget 3.1 Särskilda jämställdhetsåtgärder under perioden 2007-2014. Granskningen bygger på en enkät till myndigheter, intervjuer med företrädare för myndigheter och Regeringskansliet, två fokusgrupper med företrädare för kommuner och landsting samt dokumentstudier. Riksrevisionen har utgått från syftet med de särskilda jämställdhetsåtgärderna, som är att utveckla verksamheter utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Effektiviteten i arbetet med jämställdhetsintegrering i statsförvaltningen i stort eller regeringens genomförande av jämställdhetspolitiken i sin helhet har inte granskats. Riksrevisionen har därmed inte gjort någon bedömning av politikens inriktning eller genomförande i förhållande till de fyra delmål som styr regeringens politik. I granskningen diskuteras däremot förhållandet mellan regeringens satsning på särskilda jämställdhetsåtgärder och jämställdhetsintegrering som huvudsaklig strategi för genomförandet av jämställdhetspolitiken. Granskningen visar att satsningen i olika sammanhang har satt fokus på jämställdhetsfrågor. Att staten har satsat pengar på området har, enligt Riksrevisionen, varit legitimitetsskapande för arbetet och lett till insatser som inte annars hade kommit igång utan de statliga medlen, eller till att insatser har kunnat snabbas på och genomföras i större omfattning. Riksrevisionen bedömer därmed att regeringen har påskyndat arbetet med jämställdhet. Riksrevisionen bedömer dock också att förutsättningarna för att resultaten ska bestå är bristfälliga och att regeringen hade kunnat utforma satsningen för att åstadkomma mer hållbara resultat. Det finns en risk, anför Riksrevisionen, för att resultat som har åstadkommits genom satsningen går förlorade. För att undvika att resultaten försvinner anser Riksrevisionen att regeringen behöver stärka arbetet med jämställdhetsintegrering i förvaltningen och se över hur tillfälliga satsningar på jämställdhetsområdet kan utformas för att åstadkomma resultat som lever kvar. Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringen behöver stärka långsiktigheten i genomförandet av jämställdhetspolitiken för att satsningar på tidsbegränsade insatser och projekt ska kunna genomföras på ett effektivt sätt. 2.1 Riksrevisionens iakttagelser För lite fokus på hållbarhet Riksrevisionen anser att regeringen inte i tillräcklig utsträckning har utformat satsningen på särskilda jämställdhetsåtgärder för att få till stånd hållbara resultat. Enligt Riksrevisionen kom flera uppdrag som gjordes inom ramen för satsningen till stånd i särskild ordning, det vill säga utanför myndigheternas ordinarie planeringscykel. Denna ordning, menar Riksrevisionen, påverkade myndigheternas förutsättningar att planera och bygga in långsiktighet i genomförandet av uppdragen. Riksrevisionen framhåller att de resultat som har kopplats till eller byggts in i de ordinarie styrsystemen eller strukturerna i regel har haft bättre förutsättningar att bestå över tid. Riksrevisionen anför att regeringen skulle kunna ha ställt krav på hållbarhet i uppdragsformuleringarna till myndigheterna för att åstadkomma mer hållbara resultat. För litet utrymme för strategiskt tänkande Riksrevisionen anser att det har funnits för litet utrymme för strategiskt tänkande i fråga om de särskilda jämställdhetsåtgärderna, trots att det finns en etablerad strategi för hur jämställdhetspolitiken ska genomföras. Vidare anser Riksrevisionen att en kortsiktighet till stor del har varit inbyggd i satsningen. Enligt Riksrevisionen beror denna kortsiktighet på att satsningen har bestått av tillfälliga pengar och på att många regeringsuppdrag har kommit vid sidan av den ordinarie planeringscykeln. Riksrevisionen menar att dessa omständigheter har skapat en viss ryckighet och kortsiktighet i planeringen för de aktörer som har tagit emot uppdrag eller pengar. Den stora anslagshöjning som gjordes inom ramen för satsningen i kombination med få anvisningar och en oförberedd tjänstemannaorganisation bidrog, framhåller Riksrevisionen, till att det åtminstone under den första mandatperioden blev svårt att på kort tid hitta lämpliga åtgärder. Glapp mellan ambitioner och reell styrning Riksrevisionen anser att regeringens styrning av myndigheterna när det gäller genomförandet av jämställdhetsintegrering har varierat i både ambitionsnivå och omfattning. Riksrevisionen framhåller att det inte finns någon tydlig systematik när det gäller vilka myndigheter som har ett jämställdhetsperspektiv i sina instruktioner. Vidare menar Riksrevisionen att det inte heller finns något uttalat konkret mål om vilka myndigheter som ska ha respektive inte ska ha något jämställdhetsperspektiv i sina styrdokument. Riksrevisionen konstaterar att mer än hälften av alla myndigheter som styrs av instruktioner saknar skrivningar om jämställdhet i sina instruktioner. Enligt Riksrevisionens mening bör de flesta myndigheter ha ett jämställdhetsperspektiv uttryckt i sin instruktion. Riksrevisionen konstaterar att styrningen av myndigheter har förändrats under de senaste åren, bl.a. genom en ny myndighetsförordning i vilken jämställdhetsperspektivet har tagits bort och genom vilken styrningen till stor del ska äga rum genom instruktioner och myndighetsdialoger. Dessa förändringar av styrningen av myndigheter, framhåller Riksrevisionen, har rimligen påverkat möjligheterna att få genomslag för jämställdhetspolitiken. Genom den nya, mer verksamhetsanpassade styrningen och genom att allt mer styrning äger rum via den informella dialogen mellan myndigheter och departement finns det en risk, menar Riksrevisionen, att ett traditionellt sektorstänkande förstärks. En följd av detta, anför Riksrevisionen, är att ett tvärsektoriellt område som jämställdhet riskerar att tappas bort i myndighetsstyrningen. Riksrevisionen konstaterar att det saknas en förvaltningsmyndighet när det gäller genomförandet av jämställdhetspolitiken. Det saknas en struktur för att ta hand om resultaten Riksrevisionen framhåller att en svårighet i att åstadkomma hållbara resultat är att regeringens satsning på särskilda jämställdhetsåtgärder i stort har varit särorganiserad i förhållande till myndigheternas ordinarie verksamheter. Enligt Riksrevisionens mening utgör inte den förvaltningsstruktur som finns på jämställdhetsområdet med delat ansvar mellan olika departement, där det saknas en jämställdhetmyndighet och där regleringen av jämställdhet varierar, något bra stöd för att ta hand om resultaten av en tillfällig satsning. Riksrevisionen anser att det behövs en institutionell struktur som stärker strategin om jämställdhetsintegrering. Trots att jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin för genomförandet av jämställdhetspolitiken har endast en liten del av den särskilda jämställdhetssatsningen varit inriktad på att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i myndigheterna, konstaterar Riksrevisionen. Riksrevisionen framhåller att arbetet med jämställdhetsintegrering behöver stärkas för att det förändringsarbete som görs ska integreras i de ordinarie strukturerna och de ordinarie verksamheterna. Riksrevisionen anför att detta är särskilt viktigt eftersom kompetens om jämställdhetsintegring ofta saknas i förvaltningen, att styrsignalerna från regeringen inte är konsekventa och att det inte finns någon förvaltningsmyndighet som tar ansvar för att samla och förvalta resultaten av särskilda jämställdhetsåtgärder. 2.2 Riksrevisionens rekommendationer Mot bakgrund av det ovan nämnda ger Riksrevisionen följande rekommendationer: Regeringen bör i större utsträckning än tidigare utgå från strategin om jämställdhetsintegrering, även när det gäller särskilda jämställdhetsåtgärder. Det kan handla om att försöka inrikta uppdragen på åtgärder som blir varaktiga och att ställa krav på hållbarhet, till exempel i uppdragsformuleringar. Regeringen bör ge myndigheter och övriga mottagande aktörer goda förutsättningar att planera sina insatser. Om en liknande satsning genomförs i framtiden bör den föregås av en planeringsfas, och medlen för satsningen bör successivt trappas upp så att de mottagande aktörerna får goda förutsättningar att planera insatserna. För att stärka långsiktigheten i genomförandet bör regeringen tydliggöra vilka myndigheter som har ett uppdrag om jämställdhet. Det finns stöd i regeringsformen för att den offentliga förvaltningen ska vara jämställd. För att denna ambition ska realiseras behöver de myndigheter, där det bedöms vara relevant, ha ett tydligt formulerat jämställdhetsuppdrag. När myndighetsförordningen ersatte verksamhetsförordningen togs detta krav bort och har inte på ett systematiskt sätt förts in myndigheternas instruktioner. Utifrån strategin om jämställdhetsintegrering och idén om verksamhetsanpassad styrning är myndigheternas instruktioner en rimlig plats för den långsiktiga styrningen mot en jämställd offentlig förvaltning. För att styrningen mot en jämställd offentlig förvaltning ska fungera behöver såväl myndigheter som regering och Regeringskansliet ha kunskap om jämställdhetsintegrering. Enligt Riksrevisionen fyller det program om jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) som för närvarande pågår en viktig funktion, bland annat för att ta fram konkreta exempel på vad arbetet med jämställdhetsintegrering kan innebära. Programmet ger också myndigheterna möjlighet att uppmärksamma sin roll i genomförandet av jämställdhetspolitiken. Riksrevisionen noterar dock att det är en begränsad andel av de statliga myndigheterna som ingår i programmet och anser följaktligen att regeringen behöver överväga hur övriga myndigheter ska nås av dessa styrsignaler. Regeringen behöver se till att resultaten av särskilda jämställdhetsåtgärder tas till vara. För att det ska kunna ske bör regeringen se till att det finns ett större utrymme för analys och strategiskt tänkande i genomförandet av jämställdhetspolitiken. I dag finns ingen samlad bild av vad som fungerar respektive vad som inte fungerar, vilket bidrar till att regeringen får ett bristfälligt kunskapsunderlag i utformandet av framtida insatser. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen delar i allt väsentligt den analys som görs av Riksrevisionen. De insatser som gjordes inom ramen för regeringens särskilda jämställdhetssatsning 2007-2014 har lett till att ny kunskap har byggts upp, att nya problem har blivit synliggjorda och att medvetenheten i frågor som är strategiskt viktiga för jämställdheten i samhället har ökat. Samtidigt som satsningen har bidragit till att utveckla och påskynda arbetet med jämställdhet, har förutsättningarna för att resultaten ska bli bestående varit bristfälliga. Jämställdhetsutredningen (dir. 2014:55, dir. 2015:52), som överlämnade sitt betänkande Mål och Myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) till regeringen den 7 oktober 2015, har också analyserat regeringens särskilda jämställdhetssatsning 2007-2014. I Jämställdhetsutredningens arbete har det ingått att 1) analysera och följa upp utvecklingen mot jämställdhet mellan kvinnor och män under den senaste tioårsperioden, 2) analysera och bedöma hur effektivt jämställdhetspolitiken har genomförts, 3) bedöma om det finns skäl att se över de jämställdhetspolitiska målen och indikatorerna, samt 4) utifrån en samlad analys av utvecklingen pröva om det finns skäl att överväga förändringar om hur jämställdhetspolitiken ska organiseras och genomföras. Jämställdhetsutredningen konstaterar att den särskilda jämställdhetssatsningen har haft viss effekt. Kunskapen om och insikten i jämställdhetsfrågor har ökat och i flera fall har också de insatser som har gjorts lett till att nya metoder, rutiner och arbetssätt har utvecklats. Det finns flera exempel på det, noterar Jämställdhetsutredningen, inte minst insatser som rör delmål 4, Mäns våld mot kvinnor ska upphöra, där samordningen mellan myndigheter har förbättrats och rutiner och arbetssätt har förändrats vilket har gett bättre förutsättningar för arbetet. Trots dessa positiva resultat anser Jämställdhetsutredningen att det svårt att slå fast om insatserna har lett till några långsiktiga effekter och om jämställdheten mellan kvinnor och män har ökat eller minskat inom de områden som insatserna har avsett. Utredningen konstaterar att det är svårt att fastslå effekter, bland annat mot bakgrund av att det har gått en förhållandevis kort tid sedan de olika insatserna genomfördes. Utredningen framhåller också att en stor del av insatserna har haft som syfte att öka kunskapen om olika förhållanden som grund för fortsatta överväganden och insatser. Jämställdhetsutredningen konstaterar vidare att det är en brist att regeringen inte har kunnat få underlag om i vilken utsträckning de olika insatserna har bidragit till att de jämställdhetspolitiska målen har nåtts. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att den särskilda jämställdhetssatsningen 2007-2014 har haft allt för litet fokus på hållbarhet. Regeringen noterar att Jämställdhetsutredningen har kommit fram till liknande slutsatser. Enligt Jämställdhetsutredningen fanns det ingen tydlig plan för hur medlen skulle användas när jämställdhetssatsningen inleddes. Jämställdhetsutredningen anför bl.a. att regeringen tog fram tre handlingsplaner för insatser inom delmål 4 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra, som låg till grund för regeringens beslut om fördelning och inriktning av insatser, men att några motsvarande handlingsplaner för övriga delmål inte togs fram. I linje med de iakttagelser som såväl Riksrevisionen som Jämställdhetsutredningen har gjort konstaterar regeringen att det har saknats långsiktighet i styrningen av jämställdhetspolitiken. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det har funnits för litet utrymme för strategiskt tänkande i fråga om de särskilda jämställdhetsåtgärderna. Regeringen noterar att också Jämställdhetsutredningen drar slutsatser i denna riktning. Enligt Jämställdhetsutredningen har det saknats en tydlig strategi och struktur för att hålla samman genomförandet av jämställdhetsåtgärderna och för att jämställdhetsintegrering ska få genomslag inom olika områden. Flera insatser har inte varit föremål för externa utvärderingar eller större granskningar. Det innebär, enligt Jämställdhetsutredningen, att regeringen inte har fått ett tillräckligt underlag om vilka insatser som bör övervägas och vilka effekter olika satsningar har resulterat i. Liksom både Riksrevisionen och Jämställdhetsutredningen anser regeringen att jämställdhetspolitiken behöver konkretiseras för att skapa långsiktighet och att säkerställa hållbarheten. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att regeringens styrning av myndigheterna i fråga om jämställdhetsintegrering har varierat i både ambitionsnivå och omfattning. Vissa myndigheter har skrivningar om jämställdhetsintegrering i sina instruktioner, andra inte, och det finns ingen given logik i vilka som har eller vilka som saknar en sådan skrivning. Utöver detta har 41 myndigheter ett så kallat JiM-uppdrag (Jämställdhet i myndigheter) som de har fått via regleringsbrev. Uppdraget innebär att myndigheterna under 2015 ska redovisa en plan för hur myndigheten avser att bedriva arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Planen ska bl.a. beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av myndigheternas ordinarie verksamhet, exempelvis i myndigheternas styrprocesser. Detta uppdrag tar sikte på verksamhetsutveckling och sträcker sig till 2018. Det ersätter således inte en mer långsiktig styrning. Regeringen har uppdragit åt Göteborgs universitet där Nationella sekretariatet för genusforskning finns, att inom ramen för utvecklingsprogrammet JiM stödja myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering under 2015-2018. För närvarande bereds möjligheten att utöka antalet JiM-myndigheter, för att stödja och påskynda ytterligare utveckling av jämställdhetsintegrerad verksamhet i statsförvaltningen. Liknande iakttagelser avseende regeringens styrning har gjorts av Jämställdhetsutredningen, som framhåller att antalet myndigheter som har till uppgift att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet har ökat, men att flera för jämställdhetspolitiken centrala myndigheter saknar krav på jämställdhet i sina instruktioner. Det finns inte heller, enligt Jämställdhetsutredningens bedömning, någon tydlig systematik i vilka myndigheter som har respektive inte har ett jämställdhetsperspektiv i sina instruktioner. Enligt Jämställdhetsutredningen är det först när de jämställdhetpolitiska målen och uppdragen har preciserats i instruktion eller uppdrag till myndigheter som jämställdhetspolitiken också får genomslag i styrningen. I linje med både Riksrevisionens och Jämställdhetsutredningens iakttagelser anser regeringen att styrningen av jämställdhetsintegrering i myndigheternas verksamhet inte har varit konsekvent. Krav på jämställdhetsintegrering har inte ställts på ett strukturerat och verksamhetsanpassat sätt. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att strukturerna för att ta hand om resultaten från särskilda jämställdhetssatsningar och andra insatser för att främja jämställdhetsintegrering behöver utvecklas och förstärkas. Länsstyrelserna har en viktig uppgift att verka för att de nationella jämställdhetspolitiska målen får genomslag i länen och att ett jämställdhetsperspektiv integreras i den egna verksamheten, men det saknas en sammanhållande fast struktur på nationell nivå för genomförandet av jämställdhetspolitiken. Enligt Jämställdhetsutredningen har avsaknaden av en fast struktur på nationell nivå påverkat genomförandet av jämställdhetspolitiken på ett negativt sätt när det gäller såväl måluppfyllelse och effekter som effektivitet. Regeringen noterar att liknande slutsatser också har dragits av andra statliga utredningar som Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (SOU 2015:50) och Utredningen om en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55). 4 Åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Granskningens rekommendationer utgör ett viktigt bidrag till arbetet med att förbättra genomförandet av jämställdhetspolitiken. Flera av rekommendationerna sammanfaller med åtgärder som regeringen redan har planerat för. I det följande återges Riksrevisionens fyra rekommendationer, var och en åtföljd av de åtgärder som regeringen avser att genomföra. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. 4.1 Regeringens åtgärder Förstärkt arbete med jämställdhetsintegrering som central strategi Riksrevisionen rekommenderar att regeringen i större utsträckning bör utgå från strategin om jämställdhetsintegrering, även när det gäller särskilda jämställdhetsinsatser. Det kan, enligt Riksrevisionen, handla om att försöka inrikta uppdragen på åtgärder som blir varaktiga och att ställa krav på hållbarhet i exempelvis uppdragsformuleringar. Regeringen delar denna uppfattning. Jämställdhetsintegrering är en central strategi för att utveckla och genomföra jämställdhetspolitiken. Det påbörjade arbetet med att stärka och utveckla jämställdhetsintegrering på alla departement och berörda myndigheter ska fortsätta. Regeringens ambitioner för jämställdhet innebär att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i politikens utformning på bred front, så att politiken på alla områden bidrar till att förverkliga de jämställdhetspolitiska målen. Regeringens feministiska politik ska bekämpa hämmande könsroller och strukturer. Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhetsperspektivet ska beaktas vid utformningen av all politik, och att detta sker i ordinarie beslutsprocesser, av de aktörer som normalt deltar i arbetet. Så måste ske också vid utformningen av de särskilda jämställdhetsinsatserna. Inom Regeringskansliet har ett arbete redan påbörjats för att stärka och utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. Ett arbete pågår för att konkretisera vad de jämställdhetspolitiska målen innebär för olika utgiftsområden, vad gäller mål, indikatorer och åtgärder inom en rad centrala områden, där regeringen kommer att verka för en positiv utveckling under mandatperioden. I syfte att upprätthålla ett gediget och kunskapsbaserat utvecklingsarbete avsätter regeringen särskilda resurser för att fr.o.m. 2016 utvärdera och utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering. De slutsatser och analyser som framkommer i utvärderingarna ska återföras och användas i det arbete som bedrivs inom departement och myndigheter. Målsättningen är att de ansträngningar som nu görs för att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering ska leda till en tydlig förflyttning framåt för jämställdheten. Regeringens strategi för arbetet med jämställdhet i Regeringskansliet löper ut 2015 (U2012/01388/JÄM). Strategins tillämpning och användbarhet utvärderas inom Regeringskansliet och de lärdomar och erfarenheter som dras kommer att ligga till grund för utformningen av ett nytt styrande dokument för Regeringskansliets arbete med jämställdhetsintegrering. Därtill pågår ett utvecklingsarbete för stärkt tillämpning av jämställdhetsbudgetering i Regeringskansliet. Syftet är att säkerställa att regeringens reformer och förslag baseras på en tidigt genomförd jämställdhetsanalys, för att förverkliga regeringens ambitioner på jämställdhetsområdet. Parallellt med att regeringens strategi löper ut fortsätter arbetet inom ramen för flera departement. Ett sådant exempel är att utrikesdepartementet har tagit fram en handlingsplan för utrikesförvaltningens arbete med den feministiska utrikespolitiken. Planen integreras i utrikesförvaltningens verksamhetsplan och kommer att följa samma planerings- och uppföljningscykler som övriga verksamhetsplaner, vilket borgar för hållbarhet och resultat. Planen innehåller vidare en rad konkreta anvisningar om hur olika delar av verksamheten ska jämställdhetsintegreras, inklusive departementets bidragshantering, samtalsmallar och förhandlingsdelegationer. Förbättrade förutsättningar att planera särskilda jämställdhetsinsatser Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ger myndigheter och övriga mottagande aktörer goda förutsättningar för att planera sina insatser. Om en liknande insats genomförs i framtiden bör den föregås av en planeringsfas, menar Riksrevisionen, och medlen bör successivt öka så att de mottagande aktörerna får goda förutsättningar att planera insatserna. Regeringen instämmer i bedömningen att en planeringsfas är viktig. För att stärka myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering har utvecklingsprogrammet för jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) i ett första steg utökats från 18 myndigheter till att omfatta 41 myndigheter. Berörda myndigheter fick i respektive regleringsbrev för 2015 i uppdrag att redovisa en plan för jämställdhetsintegrering som ska genomföras under 2016-2018. Göteborgs universitet, där Nationella sekretariatet för genusforskning finns, har ett fortsatt uppdrag att stödja myndigheternas arbete till och med 2018. Regeringen anser att det är angeläget att fortsätta och att utveckla detta arbete. I arbetet med att stärka myndigheternas arbete för jämställdhet ingår en tydligare och mer långsiktig styrning av myndigheterna, genom att t.ex. överväga att tillföra instruktionsuppgifter om jämställdhetsintegrering för myndigheter som är relevanta för de jämställdhetspolitiska målen, eller vars verksamhet på andra sätt har strategisk betydelse för utvecklingen av jämställdhet i samhället. Regeringen anser att länsstyrelserna erbjuder ett betydelsefullt stöd till de regionala aktörernas arbete med jämställdhet. Enligt regeringens mening är det viktigt att det ambitiösa arbete som bedrivs utifrån de regionala strategierna för jämställdhetsintegrering fortsätter. Regeringen bedömer vidare att det numera finns en bra struktur för arbetet med jämställdhetsintegrering kopplat till regional tillväxt vilket är positivt för det fortsatta arbetet inom området. Regeringen stöder Sveriges Kommuner och Landstings projekt Kunskapsspridning genom modellkommuner och därmed också arbete för att sprida goda exempel på jämställdhetsarbete i kommuner (S2015/01255/JÄM). Regeringen avser att stödja projektet fram till 2018. Stärkt långsiktighet genom uppdrag om jämställdhet i instruktion Riksrevisionen rekommenderar att regeringen i syfte att stärka långsiktigheten i genomförandet av jämställdhetspolitiken bör tydliggöra vilka myndigheter som har ett uppdrag om jämställdhet. För att denna ambition ska förverkligas behöver de myndigheter där det bedöms vara relevant ha ett tydligt formulerat jämställdhetsuppdrag. Utifrån strategin om jämställdhetsintegrering och idén om verksamhetsanpassad styrning anser Riksrevisionen att myndigheternas instruktioner är en rimlig plats för den långsiktiga styrningen mot en jämställd offentlig förvaltning. Riksrevisionen bedömer att det program om jämställdhetsintegrering i myndigheterna som för närvarande pågår fyller en viktig funktion. Riksrevisionen har dock noterat att det är en begränsad andel av de statliga myndigheterna som ingår i programmet och anser därför att regeringen behöver överväga hur övriga myndigheter ska nås av dessa uppgifter. Regeringen kan även konstatera att Jämställdhetsutredningens förslag ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen menar att det bör övervägas om fler myndigheter som är relevanta för jämställdhetspolitikens genomförande behöver få tydliga uppgifter i sin instruktion om att verksamheten ska jämställdhetsintegreras. Regeringen ser nu över olika alternativ till hur styrningen av myndigheterna kan utvecklas och stärkas. Regeringen delar uppfattningen att utvecklingsprogrammet för jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) fyller en viktig funktion. Antalet myndigheter som ingår i programmet har i ett första steg utökats från 18 till 41. Som har anförts ovan fick berörda myndigheter i respektive regleringsbrev för 2015 i uppdrag att redovisa en plan för jämställdhetsintegrering som ska genomföras under 2016-2018. Göteborgs universitet, där Nationella sekretariatet för genusforskning finns, har i uppdrag att stödja myndigheternas arbete till och med 2018. Regeringen anser att det är angeläget att fortsätta och att utveckla detta arbete. Större utrymme för analys och strategiskt tänkande i genomförandet av jämställdhetspolitiken Riksrevisionen bedömer att regeringen behöver se till att resultaten av särskilda jämställdhetsåtgärder tas till vara. För att det ska ske rekommenderas regeringen att se till att det finns ett större utrymme för analys och strategiskt tänkande i genomförandet av jämställdhetspolitiken. Regeringen instämmer i denna bedömning. I linje med såväl Riksrevisionens som Jämställdhetsutredningens iakttagelser kan regeringen konstatera att det saknas en struktur på nationell nivå för att ta hand om resultaten av de satsningar som görs. Det finns därför inte någon samlad bild av vilka insatser som fungerar och vilka som inte fungerar, vilket gör att regeringen har ett bristfälligt kunskapsunderlag i utformandet av framtida insatser. Regeringen anser att remissinstansernas svar på Jämställdhetsutredningens betänkande bör avvaktas. Riksrevisionens granskningsrapport Regeringens jämställdhetssatsning - tillfälligheter eller långsiktiga förbättringar? (RiR 2015:13) Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 december 2015 Närvarande: statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden M Wallström, Y Johansson, M Johansson, I Baylan, K Persson, S-E Bucht, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, M Andersson, A Ygeman, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, G Wikström, A Hadzialic Föredragande: statsrådet Annika Strandhäll Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om regeringens jämställdhetssatsning