Post 2126 av 7191 träffar
Riksrevisionens rapport om att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens Skr. 2014/15:19
Ansvarig myndighet: Arbetsmarknadsdepartementet
Dokument: Skr. 19
Regeringens skrivelse
2014/15:19
Riksrevisionens rapport om att tillvarata
och utveckla nyanländas kompetens
Skr.
2014/15:19
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 27 november 2014
Stefan Löfven
Ylva Johansson
(Arbetsmarknadsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Riksrevisionen har granskat statens insatser för att ta till vara och utveckla nyanlända invandrares kompetens. Den övergripande slutsatsen är att det finns effektivitetsbrister i statens insatser.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att mer aktivt än i dag verka för ett bättre samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommuner och näringsliv. Regeringen bör även överväga hur länsstyrelsernas nuvarande roll kan stärkas och utvecklas. Det är angeläget att Arbetsförmedlingens uppdrag förtydligas och att de instrument som står till myndighetens förfogande underlättar och stimulerar effektiv lokal och regional samverkan. Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att aktivt verka för att öka de nyanländas deltagande i den reguljära vuxenutbildningen. Regeringen bör överväga möjligheten att underlätta för de nyanlända att i ökad utsträckning delta i såväl validering som vuxenutbildning på sitt modersmål. Regeringen bör också pröva om de samlade resurserna kan fördelas på ett effektivare sätt inom och mellan integrations-, arbetsmarknads- och utbildningsområdena för att påskynda de nyanländas etablering. Vidare har Riksrevisionen lämnat ett antal rekommendationer till Arbetsförmedlingen.
I budgetpropositionen för 2015 föreslår regeringen en rad åtgärder som bedöms påverka etableringen av nyanlända i positiv riktning.
Regeringen följer utvecklingen av etableringsuppdraget noga. I detta arbete utgör Riksrevisionens granskning ett viktigt underlag. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
Innehållsförteckning
1 Ärendet och dess beredning 3
2 Riksrevisionens iakttagelser 3
2.1 Metod och genomförande 3
2.2 Granskningens resultat 4
2.3 Rekommendationer 6
3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 8
4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 11
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 november 2014 15
1 Ärendet och dess beredning
Den 4 juni 2014 överlämnade riksdagen Riksrevisionens granskningsrapport Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens - Rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11), se bilaga. Arbetsförmedlingen har lämnat synpunkter på Riksrevisionens rekommendationer till myndigheten och på de rekommendationer till regeringen där myndigheten berörs. Med anledning av rapporten överlämnar regeringen denna skrivelse.
2 Riksrevisionens iakttagelser
Riksrevisionen har granskat statens insatser för att ta till vara och utveckla nyanlända invandrares kompetens. Syftet med granskningen har varit att undersöka om statens insatser är effektiva när det gäller att tillvarata och utveckla de nyanländas kompetens, så att snabb och ändamålsenlig etablering på svensk arbetsmarknad möjliggörs. Granskningen har avsett statliga och statligt reglerade insatser riktade till i första hand nyanlända som omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. I jämförande syfte ingår i viss mån även andra insatser riktade mot nyanlända utanför etableringsuppdraget, men inte på ett heltäckande vis. I granskningen används lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrares (2010:197) övergripande syften och mål som utgångspunkt för att bedöma statens insatser. Det är framför allt de nyanländas etablering på arbetsmarknaden som står i fokus för granskningen.
2.1 Metod och genomförande
På nationell nivå har Riksrevisionen genomfört intervjuer med företrädare för Arbetsförmedlingens huvudkontor. Därutöver har orienterande kontakter tagits med Arbetsmarknads- och Utbildningsdepartementen och Myndigheten för yrkeshögskolan. För att även fånga icke-statliga aktörers syn på tillvaratagande och utvecklande av nyanländas kompetens, har företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting och Svenskt Näringsliv intervjuats.
En kvantitativ analys har genomförts för att besvara frågeställningarna om i vilken utsträckning sannolikheten för nyanlända att få jobb varierar beroende på var de bosätter sig och vilka faktorer som spelar in. För dessa analyser har data för nyanlända under perioden 2007-2010 använts. Därmed innefattas inte resultaten av etableringsreformen.
Kommunbaserade fallstudier har genomförts i kommunerna Gävle, Falköping och Borlänge som valts ut utifrån den kvantitativa analysen. Dessa tre kommuner har liknande förutsättningar, men olika resultat i form av nyanlända i arbete eller studier. Fallstudierna syftar till att besvara frågeställningen om huruvida de statliga insatserna är anpassade efter individens behov och för att möta de krav som arbetsmarknaden ställer. Vidare syftar fallstudierna till att besvara frågeställningen huruvida arbetssättet på lokal nivå påverkar hur väl etableringen av nyanlända lyckas, och vad som i så fall har betydelse för ett framgångsrikt resultat. Fallstudierna fokuserar på arbetsprocessen och organisationen för att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens vid Arbetsförmedlingen samt samarbetet mellan olika aktörer lokalt och regionalt. I varje kommun har intervjuer med företrädare för Arbetsförmedlingen och kommunen genomförts, även företrädare för länsstyrelsen har intervjuats. Riksrevisionen har också genomfört intervjuer med nyanlända för att belysa individens perspektiv.
Som en del av fallstudierna har Riksrevisionen även genomfört en granskning av nyanländas etableringsplaner som syftar till att besvara frågan om de statliga insatserna är anpassade efter individens behov och för att möta de krav som arbetsmarknaden ställer. I undersökningen ingår 84 individer som har haft en etableringsplan i minst 18 månader i någon av de tre fallstudiekommunerna. Planerna har granskats utifrån förekomsten av bl.a. en röd tråd, det vill säga om det anges i planen vilka yrken den sökande vill ha, skulle kunna få och vad som behövs för att komma dit. Planerna har även granskats utifrån progression i insatserna, kopplingen till tidigare arbetslivserfarenhet och utbildning samt mellan sfi-nivå och insatser i planen.
2.2 Granskningens resultat
Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns effektivitetsbrister i statens insatser för att tillvarata och utveckla de nyanländas kompetens. Av granskningen framgår att statens insatser inte i tillräcklig utsträckning utgår från den enskildes förutsättningar och behov, att de inte erbjuds tillräckligt snabbt och att statens resurser kan omfördelas så att de gör större nytta. Riksrevisionen pekar på brister i utbud och kvalitet av upphandlade insatser, för få möjligheter till tidiga kontakter med arbetslivet, ett otillräckligt utnyttjande av validering och vuxenutbildning samt brister i samarbetet mellan stat, kommun och näringsliv. Riksrevisionen påpekar även att etableringsuppdraget vid tillfället för utvärderingen inte pågått tillräckligt länge för att effekten ska kunna utvärderas, men att få personer hittills har kommit i osubventionerat arbete efter insatserna.
Det lokala arbetssättet har betydelse för resultatet
Riksrevisionen bedömer att analyserna pekar på att det finns ett påtagligt utrymme för de lokala aktörerna att påverka hur etableringen av nyanlända lyckas i olika kommuner, exempelvis genom sättet att organisera och bedriva verksamheten och samverka med varandra. Av Riksrevisionens fallstudier framgår att det finns skillnader i hur etableringsarbetet är organiserat inom och mellan lokala arbetsförmedlingskontor, kommunen och berörd länsstyrelse. När det gäller Arbetsförmedlingen, kan Riksrevisionen bl.a. konstatera att olika organisationslösningar innebär olika grad av specialisering och möjligheter till lokal förankring och arbetsgivarkontakter.
Otillräckligt samarbete mellan stat och kommun
Riksrevisionen konstaterar att majoriteten av de kommunala och statliga företrädare som intervjuats under granskningen anser att etableringsreformen har inneburit förbättringar, bl.a. eftersom nyanlända nu skrivs in på Arbetsförmedlingen och får ta del av insatser för etablering på arbetsmarknaden i ett betydligt tidigare skede än förut. Men Riksrevisionen menar att etableringsreformen i praktiken också har medfört en uppdelning av ansvar mellan stat och kommun beroende på vem som står för individens försörjning, och att detta påverkar vilka insatser som den nyanlände får ta del av. Vissa kommuner erbjuder inte alls eller i mycket begränsad omfattning nyanlända inom etableringsuppdraget kommunala platser för praktik, arbetsträning eller olika satsningar i samarbete med det lokala näringslivet. Samtidigt har Arbetsförmedlingen svårt att hinna med arbetsgivarkontakter och hjälpa etableringsdeltagare med att hitta platser i det privata näringslivet. Kommunerna går in med insatser först när etableringsperioden och tiden med statlig ersättning inom garantierna är slut. Enligt Riksrevisionens mening motverkar detta etableringsreformens intentioner som framhåller tidiga insatser som mycket betydelsefulla för de nyanländas etablering.
Etableringsperioden utnyttjas inte alltid effektivt
Enligt Riksrevisionen är det inte sällan en tydlig röd tråd och utvecklingslinje saknas i etableringsplanerna och hur de genomförs. Riksrevisionen menar att en orsak till bristande utveckling kan vara att den nyanlände inte är redo att påbörja sin etablering på grund av fysiska eller psykiska trauman och oro för anhöriga. Riksrevisionen pekar också på att praktiska svårigheter tidigt i etableringsprocessen fördröjer etableringsinsatserna och riskerar att göra dem mindre effektiva. Svårigheterna kan bl.a. handla om brist på bostäder och de nyanländas personliga ekonomi. Riksrevisionens intryck är att stort fokus hamnar på den enskildes ekonomi, vilket kan ske på bekostnad av de insatser som han eller hon deltar i.
Bristande progression under etableringsprocessen kan orsakas av svårigheter att anpassa insatser till en låg språknivå. Det kan också handla om brist på meningsfulla aktiviteter, inte minst för personer som saknar studievana. Kvinnor har i betydligt lägre utsträckning än män arbetsmarknadsnära insatser i sina planer.
Enligt Riksrevisionen når en stor andel av de nyanlända av olika skäl inte särskilt långt i sina svenskstudier under etableringsperioden. Därmed kommer de inte vidare i sin etableringsprocess på grund av olika mer eller mindre formellt uttalade språkkrav. Språkkraven kan gälla för såväl praktikplatser som validering av tidigare yrkeserfarenhet och kommunal vuxenutbildning. Riksrevisionen menar att det även finns logistiska svårigheter att bedriva studier i utbildning i svenska för invandrare (sfi) parallellt med andra insatser. Väntetider till sfi innebär dels att språkinlärningen försenas, dels att väntetiden förlängs innan den nyanlände kan påbörja insatser som kräver en viss kompetens i svenska språket.
Riksrevisionen påpekar att en brist i sammanhanget är att Arbetsförmedlingen inte bedriver någon systematisk och erfarenhetsbaserad metodutveckling på området. Det handläggarstöd som finns är i första hand inriktat mot att stödja en korrekt handläggning av etableringsärenden, inte verksamhetens innehåll i termer av exempelvis alternativ och framgångsfaktorer.
Brister i insatsernas innehåll och kvalitet
Från samtliga av Riksrevisionens fallstudier konstaterar representanter från Arbetsförmedlingen att det finns betydande brister i de upphandlade tjänsternas inriktning, omfattning och kvalitet. Eftersom många upphandlingar överklagas kan det vara svårt för Arbetsförmedlingen att upprätthålla en tillräcklig bredd i sitt utbud.
I många fall uppges leverantörerna ha svårt att säkerställa kvaliteten i sina tjänster. Arbetsförmedlarna ägnar mycket tid åt att kontrollera och sätta press på leverantörerna, annars får de nyanlända inte alls de tjänster som staten har betalat för. De behov och önskemål om insatser för nyanlända som finns på de lokala förmedlingskontoren blir inte tillgodosedda. Ett problem som framförs i sammanhanget är att en del leverantörer inte har tillräcklig förmåga att arbeta med den här målgruppen.
Riksrevisionen konstaterar att Arbetsförmedlingen under budgetåret 2013 endast förbrukat 52 procent av sitt anslag på närmare 2 miljarder kronor för etableringslotsar och insatser för nyanlända invandrare inom etableringsuppdraget. En förklaring till den låga anslagsförbrukningen är enligt Arbetsförmedlingen en kombination av begränsade resurser för förmedlare inom etableringsuppdraget och ett ökat antal deltagare. Detta har fått som konsekvens att arbetsförmedlarna har svårare att hinna med att ta fram individuella planer med programinsatser.
Validering och vuxenutbildning används inte tillräckligt
Riksrevisionen konstaterar brister i kartläggningen av de nyanländas kunskaper och kompetens som ska ligga till grund för en fortsatt planering. Få får sin erfarenhet validerad, och bedömningen av utländska betyg kan ta lång tid. Över hälften av deltagarna i etableringsuppdraget saknar gymnasieutbildning, men endast fem procent av etableringsdeltagarna hade vuxenutbildning som insats i sina etableringsplaner. Enligt Riksrevisionen är bidragande orsaker till det låga deltagandet i kommunal vuxenutbildning att regeringen inte mer aktivt styr mot detta genom exempelvis hur Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag formuleras, eller genom att påverka benägenheten att ta emot nyanlända inom den kommunala vuxenutbildningen. Enligt Riksrevisionens mening är det problematiskt när unga personer som kan förväntas ha ett långt yrkesliv framför sig i så stor utsträckning väljer bort utbildning. Enligt Riksrevisionen är det inte ovanligt att fokus skiftar till kortsiktiga lösningar när tiden för etableringsplanen närmar sig sitt slut, exempelvis för att den nyanlände ser vidare studier som en ekonomiskt olönsam affär.
2.3 Rekommendationer
Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till regeringen.
* Regeringen bör mer aktivt än i dag verka för ett bättre samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommuner och näringsliv. I samband med detta bör regeringen överväga hur länsstyrelsernas nuvarande roll kan stärkas och utvecklas. En viktig aspekt av lokal samverkan som bör beaktas är kommunernas förutsättningar och benägenhet att erbjuda praktik- och arbetsträningsplatser till nyanlända inom ramen för etableringsreformen. Det är också angeläget att Arbetsförmedlingens uppdrag förtydligas och att de instrument som står till myndighetens förfogande underlättar och stimulerar en effektiv lokal och regional samverkan.
* Regeringen bör aktivt verka för att öka de nyanländas deltagande i den reguljära vuxenutbildningen. Som ett led i detta bör regeringen överväga att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla uppföljningen av komvuxstudiernas omfattning inom och efter etableringsuppdraget.
* Regeringen bör överväga möjligheten att underlätta för de nyanlända att i ökad utsträckning delta i såväl validering som vuxenutbildning på sitt modersmål.
* Regeringen bör pröva om de samlade resurserna kan fördelas på ett effektivare sätt inom och mellan integrations-, arbetsmarknads- och utbildningsområdena för att påskynda de nyanländas etablering. En utgångspunkt för detta bör vara Arbetsförmedlingens låga anslagsförbrukning vad gäller insatser för nyanlända invandrare inom etableringsuppdraget.
Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till Arbetsförmedlingen.
* Arbetsförmedlingen bör följa upp och utvärdera olika sätt att organisera etableringsuppdraget inom och mellan förmedlingskontor.
* Arbetsförmedlingen bör fortsätta att utveckla sina upphandlingar i syfte att säkerställa ett utbud som till omfattning, innehåll och kvalitet svarar mot de nyanländas behov.
* Arbetsförmedlingen bör vidta åtgärder för att öka nyanlända kvinnors möjligheter att delta och etablera sig på arbetsmarknaden.
* Arbetsförmedlingen bör verka för ett systematiskt lärande och erfarenhetsutbyte inom myndigheten när det gäller att främja framgångsrik etablering av nyanlända.
3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens övergripande bedömning att det finns effektivitetsbrister i statens insatser för att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser avser enbart granskningen av verksamhet med syfte att tillvarata och utveckla kompetensen hos nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Till viss del ingår i jämförande syfte även andra insatser riktade mot nyanlända i Riksrevisionens granskning, men inte på ett heltäckande vis.
Regeringens inställning är att arbete är den främsta vägen in i det svenska samhället och att alla steg i mottagandet av nyanlända invandrare ska syfta till att hitta jobb. Riksrevisionens granskning visar att etableringsreformen har inneburit att fler nyanlända än tidigare skrivs in hos Arbetsförmedlingen och därmed tar del av arbetsmarknadsinriktade insatser i ett betydligare tidigare skede än förut. Grunden i etableringsuppdraget ligger fast, men det är uppenbart att det finns delar som inte fungerar tillfredställande.
Ett väl fungerande samarbete mellan stat och kommun är, och var även före etableringsreformen, en avgörande faktor för ett lyckat arbete med nyanländas etablering. För att etableringsuppdraget ska fungera som det är avsett, måste samverkan mellan samtliga aktörer som har ansvar för nyanländas etablering öka. Detta särskilt i ett läge då oroligheter i världen gör att antalet deltagare i etableringsuppdraget ökar.
Arbetsförmedlingen har det samordande ansvaret när det gäller nyanländas etablering. Arbetsförmedlingen ska enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare vara stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter. Regeringens bedömning är att formerna för samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna avseende etableringsuppdraget behöver utvecklas. Kommunerna har ofta goda möjligheter att erbjuda språk- och arbetspraktik. Utöver detta har kommunerna ett lagstadgat ansvar att erbjuda utbildning i svenska för invandrare och samhällsorientering till bl.a. personer som omfattas av etableringsuppdraget. Kommunerna har också enligt skollagen 2010:800 ett ansvar att tillhandahålla kommunal vuxenutbildning.
Arbetsförmedlingen har också ett ansvar att samverka väl med andra aktörer vars uppdrag kompletterar Arbetsförmedlingens. Det gäller t.ex. arbetsmarknadens parter, aktörer med regionalt tillväxtansvar, trygghetsorganisationerna, marknadens många aktörer och det civila samhällets organisationer. Dialogen med näringslivet behöver intensifieras.
Mot bakgrund av uppdrag i regleringsbreven 2012 har Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan och länsstyrelserna i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram ett metodstöd för upprättandet av lokala överenskommelser om nyanländas etablering. Detta metodstöd reviderades under våren 2014. Syftet med en lokal överenskommelse är att i första hand tydliggöra uppdrag, ansvarsfördelning, roller och rutiner mellan Arbetsförmedlingen och kommuner samt andra myndigheter och organisationer. Det handlar även om hur samverkan kan ske med idéburna organisationer.
Riksrevisionens bedömning är att uppdelningen av ansvar mellan stat och kommun när det gäller deltagare i etableringsuppdraget utgår från vem som står för individens försörjning, och att den som har försörjningsansvaret har starkare incitament att agera. Att kommunerna går in med insatser först i ett senare skede anser Riksrevisionen motverkar reformens intentioner med tidiga insatser. Regeringen anser att kommunernas möjligheter att erbjuda insatser behöver utvecklas, men vill förtydliga att det är individens rätt till insatser som är styrande för Arbetsförmedlingen och inte i första hand frågan om försörjning. Att Arbetsförmedlingen nu har det samordnande ansvaret för nyanländas etablering gör att de nyanlända i ett betydligt tidigare skede än förut skrivs in hos myndigheten och får ta del av insatser för etablering på arbetsmarknaden, vilket också Riksrevisionens granskning visar.
Riksrevisionens granskning visar att etableringsperioden inte alltid utnyttjas effektivt. Regeringen delar i stort de slutsatser som Riksrevisionen kommer fram till och som även lyfts fram i tidigare rapporter gällande etableringsuppdraget. Riksrevisionen pekar exempelvis på svårigheter i den inledande fasen av etableringsprocessen vad gäller bl.a. bristen på bostäder, hälsorelaterade frågor och den nyanländas personliga ekonomi. Riksrevisionen pekar också på att det inte sällan saknas en tydlig röd tråd i etableringsplanerna liksom att en stor andel av de nyanlända inte når särskilt långt i sina svenskstudier. Regeringens bedömning är att det är av största vikt att etableringsperioden utnyttjas effektivt. Regeringen konstaterar att Riksrevisionens granskning inte visar på de sammantagna effekterna av de etableringsinsatser som individerna tar del av. I sammanhanget avvaktar regeringen det uppdrag att utvärdera effekterna av etableringsreformen som Stockholms universitet fått. En delrapport om effekterna av reformen ska överlämnas till Regeringskansliet senast den 15 april 2015 och en slutrapport den 15 april 2016.
Riksrevisionen rekommenderar Arbetsförmedlingen att verka för ett systematiskt lärande och erfarenhetsutbyte inom myndigheten när det gäller att främja framgångsrik etablering av nyanlända. Arbetsförmedlingen har påbörjat ett arbete med att ta fram en arbetsmodell för ett mer systematiserat och processinriktat arbetssätt inom etableringsuppdraget. Syftet är att säkra att stödet och servicen som den arbetssökande får utgår från individens yrkeskompetens eller önskade yrkesinriktning och den arbetsmarknadspolitiska bedömningen.
Riksrevisionen rekommenderar Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att öka nyanlända kvinnors möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Sedan 2013 finns en webbaserad utbildning om lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet hos Arbetsförmedlingen. Utbildningen syftar till att höja kunskapsnivån om diskriminering, normer och mänskliga rättigheter samt inspirera till ett fortsatt arbete för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet, både gentemot kollegor och i kontakten med arbetssökande och arbetsgivare. Utbildningen ska genomföras av samtliga anställda inom Arbetsförmedlingen före utgången av 2014.
Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att fler nyanlända inom etableringsuppdraget bör ta del av kommunal vuxenutbildning, då många i målgruppen har en kort utbildningsbakgrund. Regeringen menar att vuxenutbildningen fyller ett stort behov för många som kommer till Sverige från andra länder, vilket också bekräftas av att andelen utrikes födda inom vuxenutbildningen har ökat. Den heterogena sammansättningen av elever inom vuxenutbildningen medför emellertid krav på anpassning av utbildningen efter var och ens individuella behov och förutsättningar.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla uppföljningen av komvuxstudiernas omfattning inom och efter etableringsuppdraget. I Arbetsförmedlingens uppdrag ingår att följa upp och redovisa resultat av de insatser som arbetssökande tar del av. De personer som befinner sig i etableringsuppdraget följs bl.a. upp avseende deltagande i vuxenutbildning. För alla som lämnar Arbetsförmedlingen registreras orsakerna till att personerna inte längre är inskrivna hos myndigheten. Utöver detta anser regeringen inte att Arbetsförmedlingen bör ges ytterligare uppdrag att följa upp personer som har lämnat myndigheten.
Regeringens bedömning är att fler personer bör få sin kompetens och utbildning validerad. Möjligheter att validera och komplettera utbildningar som förvärvats utomlands förbättrar möjligheterna att hitta ett jobb. Den förra regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla metoderna för och öka omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens. Uppdraget ska redovisas senast i samband med Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2014.
Riksrevisionen konstaterar att det finns betydande brister i de upphandlade tjänsternas inriktning, omfattning och kvalitet. Riksrevisionen rekommenderar Arbetsförmedlingen att fortsätta att utveckla sina upphandlingar i syfte att säkerställa ett utbud som till omfattning, innehåll och kvalitet svarar mot de nyanländas behov. Regeringen anser att Arbetsförmedlingen har ett ansvar att kontinuerligt se över ersättningssystemet för de privata aktörer som bedriver arbetsmarknadspolitisk verksamhet, samtidigt som uppföljningen av resultaten måste förbättras. Arbetsförmedlingen har successivt anpassat innehållet i upphandlade tjänster för målgruppens behov. Arbete med att tydliggöra språkstöd i framtida förfrågningsunderlag pågår. För ett lyckat arbete med upphandlade tjänster, behöver dessa aktivt följas upp.
Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det lokala arbetssättet har betydelse för nyanländas etablering. Regeringen ser positivt på att Arbetsförmedlingen på ett mer aktivt sätt tar till vara framgångsrika organisationslösningar på lokal nivå. Myndighetens lokala organisation av etableringsuppdraget och tilldelning av resurser styrs dock av hur många nyanlända som bor på orten och är inskrivna hos Arbetsförmedlingen.
Regeringen vill i sammanhanget påpeka att den kvantitativa analys som genomförts av Riksrevisionen avser nyanlända som skrivits in hos Arbetsförmedlingen under perioden 2007-2010, dvs. före etableringsreformen. Före etableringsuppdragets genomförande var det en stor del av de nyanlända som inte skrevs in hos Arbetsförmedlingen under den första tiden i Sverige, varför analysen inte är heltäckande.
Riksrevisionens bedömning är att regeringen bör pröva om de samlade resurserna kan fördelas på ett effektivare sätt inom och mellan integrations-, arbetsmarknads- och utbildningsområdena för att påskynda nyanländas etablering, och att en utgångspunkt bör vara Arbetsförmedlingens låga anslagsförbrukning vad gäller insatser för nyanlända inom etableringsuppdraget. Det kraftigt ökade antalet deltagare i etableringsuppdraget innebär en stor utmaning för Arbetsförmedlingen och riskerar att påverka både ledtiderna i uppdraget och kvaliteten i etableringsinsatserna. Regeringen bedömer att medel inom verksamheten för nyanländas etablering kan utnyttjas effektivare. I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) föreslår regeringen en omfördelning av medel från utgiftsområde 13 till utgiftsområde 14. Under hösten 2014 skedde även en omfördelning av resurser inom Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 20 miljoner krononor till etableringsuppdraget. Detta innebar att Arbetsförmedlingen redan under 2014 kunde inleda ett rekryteringsarbete för att förstärka resurserna inom etableringsuppdraget.
4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser
Integrationspolitiken är en del av regeringens samlade politik för jobb, utbildning och välfärd. Regeringens linje är tydlig, fler utrikes födda kvinnor och män måste ges förutsättningar att snabbt komma i arbete. Målet för integrationspolitiken uppnås främst genom insatser som når ut till hela befolkningen. För att nå målet kompletteras åtgärderna vid behov med riktade åtgärder för att stödja och underlätta nyanländas etablering. I budgetpropositionen för 2015 föreslår regeringen en rad åtgärder som bedöms påverka etableringen av nyanlända i positiv riktning. Det handlar om omfattande satsningar inom skola och utbildning, en omläggning av arbetsmarknadspolitiken i en ny offensiv riktning och anpassningar av etableringsuppdraget.
Regeringen inleder bl.a. ett reformarbete för att modernisera och utveckla Arbetsförmedlingen. Regeringen avser att initiera samtal med Sveriges kommuner för att ta ett gemensamt grepp mot ungdomsarbetslösheten. Formerna för samverkan med kommunerna inom etableringsuppdraget behöver också utvecklas.
Arbetsförmedlingen har en central roll för att uppnå regeringens mål om en snabbare etablering för nyanlända på arbetsmarknaden. Det kraftigt ökade antalet deltagare i etableringsuppdraget innebär en stor utmaning för Arbetsförmedlingens verksamhet. I budgetpropositionen för 2015 föreslår regeringen en förstärkning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag för etableringsuppdraget. Förstärkningen sker delvis genom att medel på anslag 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare inom utgiftsområde 13 överförs till anslag 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader inom utgiftsområde 14, vilket ligger i linje med Riksrevisionens rekommendation till regeringen.
Det ökade antalet asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd har medfört ett stort behov av bostäder i landets kommuner. Väntetiderna till kommunmottagning för personer i Migrationsverkets anläggningsboenden har ökat påtagligt. Tidigare har etableringsplanerna påbörjats i Migrationsverkets anläggningsboenden för dem som inte har kommunmottagits. Från och med den 1 april 2014 gäller att etableringsplanen för personer med uppehållstillstånd i anläggningsboende påbörjas först när personen blivit mottagen i en kommun. Detta gör att etableringstiden utnyttjas mer effektivt och förhindrar att delar av etableringsplanstiden, då individen har rätt till etableringsinsatser och etableringsersättning, har förbrukats när individen blir kommunmottagen.
För att tiden i anläggningsboende ska kunna användas meningsfullt och skapa förutsättningar för snabbare etablering på arbetsmarknaden, kan kommunerna från och med den 1 juli 2014 få ersättning för utbildning i svenska för invandrare som erbjuds nyanlända i anläggningsboenden. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2015 en fortsatt satsning på ersättning till kommunerna för sfi under tiden i anläggningsboende.
För dem som beviljats uppehållstillstånd är bosättning i en kommun ett viktigt led i processen för etablering på arbetsmarknaden. Regeringen avser att se över hur boendeplaneringen inom asylmottagandet kan förbättras och särskilt möjligheten för Migrationsverket att anordna boende i egen regi i syfte att säkerställa tillräcklig kapacitet. Myndighetsorganisationen vid mottagande av nyanlända behöver också ses över. Översynen ska leda till förslag som ger ett långsiktigt hållbart och flexibelt system för mottagande av asylsökande och nyanlända. Den ska även leda till förslag som säkerställer att kommunernas mottagande av nyanlända invandrare motsvarar behovet, så att dagens situation, där många som beviljats uppehållstillstånd tvingas vänta alldeles för länge på en kommunplats, kan undvikas. Den ska också leda till förbättrade planeringsförutsättningar för kommunal verksamhet.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga hur länsstyrelsernas nuvarande roll kan stärkas och utvecklas. Regeringens bedömning är att länsstyrelserna har en viktig roll när det gäller samverkan mellan berörda aktörer i arbetet med nyanländas etablering, framförallt inom arbetet med mottagande och bosättning av nyanlända. Regeringen vill i det sammanhanget se över myndighetsorganisationen vid mottagande av nyanlända. Övriga delar av länsstyrelsernas uppdrag när det gäller nyanländas etablering följer regeringen via ordinarie återrapporteringar.
Etableringslotsarna infördes i samband med att etableringsreformen trädde i kraft. Riksrevisionen har i sin granskning av etableringslotsarna (RiR 2014:14) funnit att etableringslotsens uppdrag är allt för brett formulerat i förhållande till det övergripande målet om en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Riksrevisionen rekommenderar att tjänsten ska renodlas utifrån syftet att den framför allt ska vara en arbetsförberedande insats. Regeringen vill avskaffa systemet med etableringslotsar. Regeringen avser därför att göra en översyn av rätten till etableringslots med syfte att tjänsten fr.o.m. den 1 januari 2016 görs till en behovsprövad insats. Detta beräknas medföra minskade utgifter för etableringslotsar. Därutöver ska översynen resultera i förslag för att avskaffa etableringslotsarna.
Behovet av åtgärder för att stödja utvecklingen av en mer individuellt utformad vuxenutbildning, som är bättre anpassad för uppgiften att utbilda utrikes födda liksom korttidsutbildade, är enligt regeringens mening stort. Mot denna bakgrund föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2015 att 20 miljoner kronor avsätts för att under 2015 möjliggöra vissa anpassningar av bl.a. vuxenutbildningens styrdokument. Syftet är att bättre anpassa utbildningen till elevernas behov och förutsättningar och därmed också öka genomströmningen. För att ge fler möjlighet att kunna ta del av utbildning som skapar vägar in i arbetslivet föreslår regeringen också att ett nytt och stadigvarande kunskapslyft med permanenta utbildningsplatser. Platserna i kunskapslyftet föreslås omfatta bl.a. allmänna ämnen och yrkesämnen inom kommunal vuxenutbildning (komvux).
Regeringen satsar på kompetensutveckling för sfi-lärare så att fler blir behöriga och ges möjlighet att utvecklas i sin professionalism. Denna satsning tillkommer utöver de resurser som avsätts inom ramen för Lärarlyftet II som även omfattar sfi-lärare, vilket är en utbildningssatsning som riktar sig till anställda lärare med lärarexamen som undervisar i ämnen de saknar behörighet för.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga möjligheten för nyanlända att delta i såväl validering som vuxenutbildning på sitt modersmål. Förslag i betänkandet från den s.k. GRUV-utredningen (Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå - en översyn för ökad individanpassning och effektivitet, SOU 2013:20) om att förtydliga huvudmäns möjligheter att erbjuda studiehandledning på modersmål inom vuxenutbildningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Regeringen avser att införa ett sammanhållet, nationellt och permanent system för validering. Utbildningsdepartementet har gett en utredare i uppdrag att kartlägga de valideringsinsatser som finns inom arbetsmarknads- och utbildningssektorn och bl.a. föreslå hur ett valideringssystem som är lättare att överblicka för individen än dagens system ska utformas. Förslagen ska syfta till att skapa en effektivare användning av befintliga resurser för att möjliggöra att fler individer, såväl inrikes som utrikes födda, ska kunna få sin reella kompetens validerad.
På grund av prognostiserade ökningar av inkommande ärenden till Universitets- och högskolerådet, som bedömer utländsk utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå, har regeringen föreslagit en tillfällig förstärkning av medel för denna verksamhet 2015-2016. Regeringen föreslår även ökade medel till kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk högskoleutbildning eller annan eftergymnasial utbildning som motsvarar en utbildning enligt högskolelagen (1992:1434).
Riksrevisionen rekommenderar Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att öka nyanlända kvinnors möjligheter att delta och etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringens bedömning är att jämställdhet på arbetsmarknaden är av grundläggande betydelse för jämställdheten i övrigt i samhället. Regeringen avser att i Arbetsförmedlingens instruktion förtydliga att verksamheten ska utformas så att den främjar jämställdhet och motverkar könsuppdelningen på arbetsmarknaden.
Etableringsuppdraget behöver ständigt anpassas efter nya förutsättningar. Deltagarnas behov av stöd och insatser skiftar, bl.a. beroende på utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenheter och övrig livssituation. Oroligheter i världen har lett till att antalet personer som söker skydd i Sverige har ökat kraftigt under 2014. Prognoserna för de närmaste åren visar på en fortsatt ökning. Det innebär utmaningar för regeringen, för ansvariga myndigheter och för landets kommuner. Regeringen följer utvecklingen av etableringsuppdraget noga. I detta arbete utgör Riksrevisionens granskning ett viktigt underlag.
I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
Arbetsmarknadsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 november 2014
Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden Å Romson, M Wallström, Y Johansson, M Johansson, K Persson, S-E Bucht, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, Å Regnér, M Andersson, A Ygeman, A Johansson, P Bolund, M Damberg, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, A Hadzialic
Föredragande: statsrådet Y Johansson
Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens