Post 2101 av 7189 träffar
Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel m.m. Skr. 2014/15:42
Ansvarig myndighet: Arbetsmarknadsdepartementet
Dokument: Skr. 42
Regeringens skrivelse
2014/15:42
Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel m.m.
Skr.
2014/15:42
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 9 april 2015
Stefan Löfven
Ylva Johansson
(Arbetsmarknadsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel
Riksrevisionen har granskat om Arbetsförmedlingen bidrar till att skapa effektiva omställningsinsatser för personer som varslats om uppsägning. Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet med varsel behöver förbättras i vissa avseenden, bl.a. när det gäller informationen till handläggare vid myndigheten om rutinerna vid varsel och kommunikationen med andra aktörer.
Riksrevisionen rekommenderar Arbetsförmedlingen att vidta lämpliga åtgärder för att öka arbetsförmedlingskontorens kännedom om handläggarstöden vid varsel och informera om vikten av att ha minst två handläggare med ansvar för varsel på varje kontor. Arbetsförmedlingen rekommenderas även att utveckla fler vägar att informera varslade personer om möjligheten att skriva in sig som arbetssökande och att förtydliga att bedömningsstöd bör användas och handlingsplan upprättas i samband med inskrivning av varslade. Vidare rekommenderas Arbetsförmedlingen att internt informera om trygghetsorganisationernas roll i samband med varsel, att överväga att kommunicera kriterierna för bedömning av arbetssökandes behov av stöd med trygghetsorganisationerna och att se över avtalen med trygghetsorganisationerna.
Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser.
Arbetsförmedlingen har lämnat synpunkter på Riksrevisionens bedömning. Regeringen konstaterar att myndigheten aktivt arbetar med de frågor som Riksrevisonen har lyft fram. Arbetsförmedlingen har bl.a. uppgett att man avser att se över handläggarstöden och rutinerna om antalet handläggare med ansvar för varsel. Myndigheten avser även att vidta åtgärder för att informationen till såväl arbetssökande som arbetsgivare i varselsituationer ska förbättras. Arbetsförmedlingen för löpande samtal med trygghetsorganisationerna och en översyn av det befintliga centrala avtalet har påbörjats.
Riksrevisionens rapport är ett viktigt underlag för Arbetsförmedlingens fortsatta arbete, som regeringen kommer att följa.
I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
Riksdagens tillkännagivande om översynen av Arbetsförmedlingen
I skrivelsen behandlas även riksdagens beslut den 12 februari 2015 att ge regeringen till känna att arbetet med översynen av Arbetsförmedlingen ska återupptas senast den 15 april 2015 utifrån tidigare beslutade direktiv (bet. 2014/15:AU6, rskr. 2014/15:100).
Regeringen har vidtagit en mängd åtgärder och planerar att vidta ytterligare åtgärder som ligger i linje med direktiven för den nu nedlagda utredningen. Regeringen anser därför inte att det finns skäl att återuppta en utredning utifrån tidigare beslutade direktiv. Detta skulle snarare riskera att försena det angelägna reformarbete som regeringen och Arbetsförmedlingen redan har inlett. Med de åtgärder som har vidtagits och som planeras att vidtas anser regeringen att riksdagens tillkännagivande är slutbehandlat.
Innehållsförteckning
1 Ärendet och dess beredning 4
2 Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel 4
2.1 Riksrevisionens iakttagelser 4
2.2 Granskningens resultat 5
2.3 Rekommendationer 6
2.4 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 6
2.5 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 9
3 Översynen av Arbetsförmedlingen 9
3.1 Utredarens uppdrag 9
3.2 Regeringens ställningstagande 10
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2015 13
1
Ärendet och dess beredning
Den 16 december 2014 överlämnade riksdagen Riksrevisionens granskningsrapport Arbetsförmedlingens arbete vid varsel - ett bidrag till effektiva insatser? (RiR 2014:27), se bilaga. Arbetsförmedlingen har lämnat synpunkter på Riksrevisionens bedömning av den egna myndigheten (Af-2013/245214). Med anledning av rapporten överlämnar regeringen denna skrivelse.
Den förra regeringen beslutade den 6 februari 2014 att tillsätta en särskild utredare för att göra en bred översyn av Arbetsförmedlingen (dir. 2014:15). Den 15 januari 2015 beslutade regeringen att utredningen Översynen av Arbetsförmedlingen (A 2014:02) skulle avslutas från och med den 8 februari 2015. Riksdagen beslutade den 12 februari 2015 att ge regeringen till känna att arbetet med översynen av Arbetsförmedlingen ska återupptas senast den 15 april 2015 utifrån tidigare beslutade direktiv (bet. 2014/15:AU6, rskr. 2014/15:100). Denna skrivelse behandlar även det beslutet.
2 Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel
2.1 Riksrevisionens iakttagelser
Riksrevisionen har granskat om Arbetsförmedlingen bidrar till att skapa effektiva omställningsinsatser för personer som varslats om uppsägning. Enligt lagen (1974:13) om anställningsfrämjande åtgärder (främjandelagen) ska arbetsgivare inom vissa tidsgränser varsla Arbetsförmedlingen om driftsinskränkning. Arbetsförmedlingen har enligt sin instruktion i uppgift att fullgöra vissa uppgifter vid varsel med hänvisning till denna lag. Det rör sig om att genom samverkan med bl.a. trygghetsorganisationerna erbjuda varslade personer stöd och insatser för att underlätta omställningen till nytt arbete. Riksrevisionens granskning har inriktats på Arbetsförmedlingens rutiner, vägledning och interna stöd vid varsel, insatser för varslade personers behov av insatser och samverkan med andra aktörer, främst trygghetsorganisationerna.
Metod och genomförande
Granskningen bygger på dokumentstudier, en enkätundersökning riktad till ett urval av lokala arbetsförmedlingskontor och intervjuer med tjänstemän vid Arbetsförmedlingen och fem trygghetsorganisationer. Vid granskningen har också statistiska beräkningar gjorts av hur arbetsförmedlingskontorens svar på vissa frågor varierar med deras erfarenheter av varsel.
Enkäten berör de lokala arbetsförmedlingskontorens praktiska arbete med varsel. De intervjuer som genomförts med tjänstemän vid Arbetsförmedlingen har rört vilka förutsättningar det finns för samarbete med trygghetsorganisationerna och hur de ser på den kritik som trygghetsorganisationerna har riktat mot Arbetsförmedlingen. Intervjuer har genomförts med de fem trygghetsorganisationer som 2011 upprättade en överenskommelse med Arbetsförmedlingen om samarbete.
2.2 Granskningens resultat
Riksrevisionens samlade bedömning är att Arbetsförmedlingens arbete med varsel behöver förbättras i vissa avseenden, exempelvis när det gäller information till handläggare vid myndigheten om rutinerna vid varsel och kommunikation med andra aktörer, för att myndigheten ska bidra till att skapa effektiva omställningsinsatser för personer som varslas om uppsägning. Syftet med främjandelagen, att skapa utrymme för ansvariga myndigheter att förbereda insatser som underlättar omställning, skulle därmed bättre kunna uppnås.
Även om en majoritet av arbetsförmedlingskontoren känner till att det finns handläggarstöd för hur varsel ska hanteras och anser att det ger tillräckligt stöd, framgår det av granskningen att 20 procent av kontoren uppgett att de inte känner till detta. Enligt Riksrevisionens mening kan det innebära en risk för en mindre effektiv hantering av varsel vid kontoren.
Granskningen visar även att Arbetsförmedlingen får in relevant information om varsel från arbetsgivaren i tid enligt främjandelagen och att informationen vanligtvis är av god kvalitet. Samtliga kontor som ingår i granskningens enkät uppger att de har minst en anställd som kan ta emot informationen om anmälan om varsel. Det är dock endast 60 procent av kontoren som uppfyller rekommendationen i handläggarstödet om att ha minst två förmedlare med ansvar för varsel. Riksrevisionen anser att hanteringen därmed kan bli mer sårbar.
När det gäller Arbetsförmedlingens insatser för varslade personer före första arbetslöshetsdagen, har relativt få kontor uppgett att varslade personer skriver in sig som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Riksrevisionen menar att det här finns en effektiviseringspotential i fråga om information till varslade personer om att denna möjlighet finns. Att det är arbetsgivarens önskemål om information som avgör om kontoren genomför en informationsinsats kan innebära att varslade personer inte får den information de skulle behöva.
Vidare visar granskningen att kontorens bedömningar när det gäller i hur stor omfattning bedömningsstöd och handlingsplan används varierar väsentligt, vilket enligt Riksrevisionen kan indikera att det finns skillnader i hur kontoren hanterar varslade personer som är inskrivna som ombytessökande.
Riksrevisionen har i fråga om Arbetsförmedlingens samarbete med andra aktörer särskilt granskat hur samverkan mellan Arbetsförmedlingen och trygghetsorganisationerna fungerar. Det har då framkommit att trygghetsorganisationerna i allmänhet är kritiska till hur överenskommelsen om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och trygghetsorganisationer följs, att kunskapen hos arbetsförmedlingskontoren och arbetsförmedlare om överenskommelsen och trygghetsorganisationerna är låg, och att det finns regionala variationer i hur samarbetet fungerar. Riksrevisionen framhåller att trygghetsorganisationerna är kritiska till samarbetet med Arbetsförmedlingen när det gäller arbetssökande i behov av särskilt stöd, eftersom Arbetsförmedlingen gör en annan bedömning än vad de gör av arbetssökandes behov av stöd.
2.3 Rekommendationer
Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till Arbetsförmedlingen:
* Vidta lämpliga åtgärder för att öka arbetsförmedlingskontorens kännedom om handläggarstöden vid varsel och större varsel samt informera om vikten av att ha minst två handläggare med ansvar för varsel.
* Utveckla fler vägar att informera och kommunicera med varslade om möjligheten att skriva in sig som ombytessökande vid Arbetsförmedlingen.
* Förtydliga att bedömningsstöd bör användas och en handlingsplan upprättas i samband med inskrivning av varslade.
* Informera internt inom Arbetsförmedlingen om trygghetsorganisationerna och deras roll i samband med varsel.
* Överväg att kommunicera de bedömningskriterier som Arbetsförmedlingen använder vid bedömning av arbetssökandes behov av stöd och insatser med trygghetsorganisationerna, eller att skapa gemensamma bedömningskriterier tillsammans med dem.
* Se över avtalen med trygghetsorganisationerna och ha en dialog med dessa med syftet att få till stånd ett mer välfungerande samarbete.
2.4 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringens bedömning av Riksrevisionens övergripande slutsats
Regeringen instämmer i Riksrevisionens övergripande bedömning att Arbetsförmedlingens arbete med varsel behöver förbättras i vissa avseenden i syfte att personer som varslas om uppsägning ska ges effektiva omställningsinsatser.
Såsom Riksrevisionen har påpekat regleras inte vilka insatser som kan ges i främjandelagen, utan detta följer av det arbetsmarknadspolitiska regelverket och inriktningen på arbetsmarknadspolitiken. Regeringen konstaterar att Riksrevisonen har granskat Arbetsförmedlingens arbete vid varsel utifrån de förutsättningar som var givna vid den period under vilken granskningen genomfördes. Detta innebär att granskningen gjorts utifrån den styrning av myndigheten som gällde under den förra regeringen.
Granskningen omfattar inte heller den faktiska hanteringen av uppkomna varsel, utan begränsar sig i huvudsak till myndighetens handläggarstöd och interna riktlinjer. Regeringen konstaterar att Arbetsförmedlingen har en lång erfarenhet av att hantera varsel och att det vid myndigheten finns väl upparbetade rutiner som underlättar omställningen för många individer som berörs av varsel.
Arbetsförmedlingens rutiner, vägledning och interna stöd vid varsel
Regeringen delar Riksrevisionens bedömning i fråga om vikten av väl fungerade rutiner och att handläggarstöden används ändamålsenligt. De riktlinjer i form av vägledningar och interna instruktioner som myndigheten tar fram bör vara anpassade till de behov som finns och också vara aktuella och kända av berörd personal. Det är positivt att en majoritet av arbetsförmedlingskontoren enligt Riksrevisionens granskning känner till att det finns handläggarstöd för hanteringen av varsel och att det anses ge tillräckligt stöd. Av granskningen framgår emellertid att 20 procent av kontoren inte har kännedom om handläggarstöden. Regeringen delar Riksrevisonens bedömning att Arbetsförmedlingen bör vidta lämpliga åtgärder för att öka arbetsförmedlingskontorens kännedom om handläggarstöden.
Regeringen anser även att det är positivt att Arbetsförmedlingen får in relevant information om varsel från arbetsgivaren i tid enligt främjandelagen och att informationen vanligtvis är av god kvalitet. Däremot anger enbart 60 procent av kontoren att de uppfyller rekommendationen i handläggarstödet om att ha minst två förmedlare med ansvar för varsel och tillgång till varselinformationen.
Arbetsförmedlingen har uppgett att man nu avser att se över handläggarstöden och bestämmelsen om att det ska finnas minst två handläggare med ansvar för varsel per arbetsförmedlingskontor. Myndigheten ska även se över hur handläggarstödet finns publicerat på intranätet för att göra det lätt att hitta.
Arbetsförmedlingens insatser för varslade före första arbetslöshetsdagen
Regeringen anser att det är viktigt att varslade personer får information om att det är möjligt att skriva in sig på Arbetsförmedlingen som arbetssökande. Granskningen visar att relativt få kontor uppgett att varslade personer skriver in sig som arbetssökande. En avgörande förklaring till detta är att de som varslats inte har fått information om denna möjlighet. Regeringen delar Riksrevisonens bedömning att myndighetens insatser kan förbättras när det gäller information till varslade.
Arbetsförmedlingen har uppgett att man ser ett behov av att se över informationen som ges på förmedlingens hemsida. Myndigheten avser att rikta sig till både arbetssökande och arbetsgivare för att underlätta för dem att hitta information i varselsituationer.
Riksrevisionens granskning visar att det kan finnas skillnader i praxis mellan arbetsförmedlingskontoren när det gäller i hur stor omfattning bedömningsstöd och handlingsplan används i samband med inskrivning av varslade personer. Regeringen anser att det är angeläget att Arbetsförmedlingens användning av handläggarstöd sker på ett tillförlitligt och förutsägbart sätt och att myndigheten använder de stöd och verktyg de har tillgång till på ett sådant sätt att det bidrar till en väl fungerande verksamhet. När det gäller Riksrevisionens rekommendation att bedömningsstöd bör användas och att en handlingsplan upprättas i samband med inskrivning av varslade, har Arbetsförmedlingen uppgett att man avser att se över handläggarstöden och hur informationen finns tillgänglig.
Arbetsförmedlingens samverkan med andra aktörer
Regeringen konstaterar att Arbetsförmedlingen har ett ansvar för att samverka väl med andra aktörer vars uppdrag eller verksamhet kompletterar myndighetens uppdrag. Det gäller t.ex. arbetsmarknadens parter, kommunerna, aktörer med regionalt tillväxtansvar, trygghetsorganisationerna, marknadens många aktörer och det civila samhällets organisationer.
Riksrevisionens granskning visar att en majoritet av arbetsförmedlingskontoren uppgett att de samverkat med arbetsgivaren, medan cirka häften av kontoren uppger att de samverkat med trygghetsorganisationer och omställningsföretag. En majoritet av kontoren har uppgett att de inte har samverkat med kommunen. Riksrevisionens granskning visar att trygghetsorganisationerna i allmänhet är kritiska till hur överenskommelsen om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och trygghetsorganisationerna efterlevs.
Regeringen ser mycket positivt på trygghetsorganisationernas arbete. Dessa har en viktig roll på den svenska arbetsmarknaden och bygger på trygghets- eller omställningsavtal upprättade mellan olika arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. I dag finns det trygghetsavtal som omfattar samtliga sektorer och cirka 4 miljoner anställda. Trygghetsorganisationernas insatser utgörs huvudsakligen av jobbcoachning och stöd för att förbättra jobbsökarkompetensen, men kan även innefatta stöd till kortare utbildningar och kurser. Trygghetsorganisationerna kan också ge ekonomiskt stöd. Eftersom trygghetsorganisationernas stöd till arbetslösa kan komplettera insatser från Arbetsförmedlingen, är det viktigt att myndigheten och trygghetsorganisationerna kan samarbeta och, i de fall det behövs, ge ett samordnat stöd till den enskilde.
Arbetsförmedlingen står bakom Riksrevisionens rekommendation om att informera internt inom myndigheten om trygghetsorganisationerna och deras roll i samband med varsel, och kommer att se över informationen på intranätet och länka till trygghetsorganisationernas hemsidor.
När det gäller Riksrevisionens rekommendation att Arbetsförmedlingen ska överväga att kommunicera de bedömningskriterier som myndigheten använder vid bedömning av arbetssökandes behov av stöd och insatser med trygghetsorganisationerna eller att skapa gemensamma bedömningskriterier tillsammans med dem, har Arbetsförmedlingen uppgett att det i dialoger med externa samverkansparter löpande ingår informationsutbyte om myndighetens verktyg. Myndigheten avser dock inte att vidta någon enskild åtgärd utifrån rekommendationen.
När det gäller rekommendationen om att se över avtalen med trygghetsorganisationerna och ha en dialog med dessa med syfte att få till stånd ett mer välfungerande samarbete, har Arbetsförmedlingen uppgett att myndigheten löpande för samtal med trygghetsorganisationerna såväl centralt som regionalt och lokalt. En översyn av befintligt centralt avtal har också påbörjats.
2.5 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringen anser att Arbetsförmedlingens rutiner när det gäller arbete med varsel behöver förbättras i vissa avseenden, bl.a. när det gäller information till handläggare vid myndigheten vid varsel och kommunikation med andra aktörer. Utifrån de synpunkter Arbetsförmedlingen har lämnat kan regeringen konstatera att myndigheten aktivt arbetar med de frågor som Riksrevisonen har lyft fram.
Arbetsförmedlingen har bl.a. uppgett att den avser att se över handläggarstöden och rutinerna om antalet handläggare med ansvar för varsel. Arbetsförmedlingen avser även att vidta åtgärder för att informationen till såväl arbetssökande som arbetsgivare i varselsituationer ska förbättras. Regeringen kommer att i dialog med myndigheten försäkra sig om att så också sker.
När det gäller Arbetsförmedlingens samverkan med trygghetsorganisationerna har förmedlingen uppgett att man löpande för samtal med dem och att en översyn av det befintliga centrala avtalet har påbörjats. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen tar de rekommendationer som framförts på allvar och agerar på ett sådant sätt att samarbetet med trygghetsorganisationer bidrar till ett bra stöd till den enskilde som har behov av detta.
När det gäller Riksrevisionens rekommendation om att skapa gemensamma bedömningskriterier, har Arbetsförmedlingen uppgett att man inte avser att utföra någon enskild åtgärd med anledning av rekommendationen. Regeringen konstaterar att detta ställer krav på en väl fungerande dialog med trygghetsorganisationerna och kommer att noga följa Arbetsförmedlingens samverkan med dessa.
Riksrevisionens rapport är ett viktigt underlag för Arbetsförmedlingens fortsatta arbete, som regeringen noga kommer att följa.
Mot bakgrund av de åtgärder som Arbetsförmedlingen har vidtagit eller planerar att vidta, anser regeringen att det inte finns skäl att för närvarande vidta ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisonens iakttagelser.
I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
3 Översynen av Arbetsförmedlingen
3.1 Utredarens uppdrag
I arbetsmarknadsutskottets betänkande (2014/15:AU6) anges att arbetet med översynen av Arbetsförmedlingen ska återupptas senast den 15 april 2015 och att det ska ske utifrån tidigare beslutade direktiv. Dessa direktiv sammanfattas enligt följande.
En särskild utredare ska göra en bred översyn av Arbetsförmedlingen. Utredaren ska utifrån de senaste årens reformer och förändringar på arbetsmarknaden analysera myndighetens förutsättningar att framgångsrikt genomföra sitt uppdrag att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Utredaren ska
* analysera Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet i relation till andra relevanta aktörer och vid behov föreslå justeringar i ansvarsfördelningen i förhållande till andra offentliga aktörer samt tydliggöra gränssnitten mot relevanta aktörer och hur samverkan mellan dessa och Arbetsförmedlingen kan utvecklas,
* analysera om Arbetsförmedlingen använder de insatser som myndigheten har till sitt förfogande på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt och vid behov föreslå förändringar i fördelning, sammansättning och utformning av insatser över individens inskrivningstid och över konjunkturen,
* analysera hur Arbetsförmedlingens kontakter och samarbete med arbetsgivare kan förbättras ytterligare,
* utreda möjligheten och lämpligheten att konkurrensutsätta vissa delar av Arbetsförmedlingens verksamhet som inte utgörs av myndighetsutövning,
* analysera hur Arbetsförmedlingen använder kompletterande aktörer och vid behov föreslå förändringar i användandet av dessa,
* analysera och föreslå hur ersättningssystemen bör utformas för att skapa incitament för kompletterande aktörer att på ett effektivt sätt bidra till fungerande stödinsatser och effektiv matchning,
* utreda och utvärdera för- och nackdelar med Arbetsförmedlingens organisation och vid behov föreslå lämpliga förändringar i syfte att verksamheten ska bedrivas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt,
* analysera och föreslå hur styrningen av Arbetsförmedlingen kan utvecklas för att säkerställa genomslaget av regeringens politik,
* analysera och föreslå hur uppföljningen och utvärderingen av Arbetsförmedlingens verksamhet kan utvecklas och förbättras.
3.2 Regeringens ställningstagande
Regeringen har i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89) redovisat sin inriktning när det gäller utvecklingen av Arbetsförmedlingen. För att kunna möta utmaningarna på dagens och framtidens arbetsmarknad måste Arbetsförmedlingen ges bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet och dess uppdrag måste förändras. Regeringen delar därmed riksdagens uppfattning att åtgärder behöver vidtas för att Arbetsförmedlingen ska bli en bättre fungerande aktör på arbetsmarknaden. Regeringen anser dock att ett sådant förändringsarbete måste påbörjas omedelbart. Regeringen har därför redan inlett arbetet med att åstadkomma nödvändiga förändringar och kommer att fortsätta reformeringen och moderniseringen av myndigheten. Det är dock ett omfattande arbete som kommer att ta tid.
Regeringen har inlett ett arbete med att förändra regeringens styrning av myndigheten. Regleringsbrevet för budgetåret 2015, som regeringen beslutade den 22 december 2014, innebär ett viktigt steg i utvecklingen mot en styrning som tydligare fokuserar på verksamhetens resultat. Detta innebär att större krav kommer att ställas på Arbetsförmedlingen att redovisa hur myndigheten bidrar till att bl.a. minska långtidsarbetslösheten och att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Bättre kunskap om effektiviteten i de olika insatserna kommer i sin tur vara vägledande i utvecklingen av politiken.
Styrningen av myndigheten har även i flera andra avseenden varit för detaljerad. Regeringen kommer därför att fortsätta det arbete som inleddes av den förra regeringen med att förenkla och förtydliga det arbetsmarknadspolitiska regelverket. En promemoria har remitterats som innehåller förslag till olika förenklingar inom det arbetsmarknadspolitiska regelverket (Ds 2014:29). Dessa förslag bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen avser också att ytterligare förenkla regelverket kring själva insatserna, t.ex. i fråga om tidsgränser som bestämmer när arbetssökande kan ges olika insatser.
Även Arbetsförmedlingens uppdrag behöver ses över. Detta gäller bl.a. myndighetsorganisationen vid mottagande av nyanlända. Frågan kommer att ingå i den översyn av mottagande av asylsökande och nyanlända som har aviserats. Kommittédirektiv bereds inom Regeringskansliet.
Arbetsmarknadsministern har vidare genomfört kommundialoger i syfte att diskutera hur staten och kommunerna tillsammans kan arbeta för att minska ungdomsarbetslösheten. Regeringen beslutade den 18 december 2014 att tillsätta en delegation för större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå (dir. 2014:157). Delegationen ska främja statlig och kommunal samverkan och utveckling av nya samverkansformer mellan bland annat Arbetsförmedlingen och kommunerna. Den ska bedriva sitt arbete i nära dialog med Arbetsförmedlingen. Målet är att nya arbetsformer, för t.ex. samverkan, som utvecklas till följd av delegationens arbete ska kunna integreras i Arbetsförmedlingen ordinarie verksamhet. Delegationen ska även lämna förslag till regeringen om eventuella behov av åtgärder för att förbättra samverkan mellan regeringen och kommunerna i fråga om genomförandet av arbetsmarknadspolitiken.
När det gäller privata och andra aktörer så kan dessa erbjuda specialiserade tjänster och på så sätt komplettera Arbetsförmedlingens verksamhet. Regeringens uppfattning är att Arbetsförmedlingen är den aktör som är bäst lämpad att bedöma vilka tjänster som ska utföras av andra aktörer.
När det gäller Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter framgår av myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2015 att ett av de resultatmål som regeringen satt upp är att förmedlingsverksamheten, utifrån gällande regelverk, bättre ska anpassas till arbetsgivares och arbetssökandes enskilda behov. Som en del av sitt förnyelsearbete satsar Arbetsförmedlingen på att förbättra kontakterna med arbetsgivarna.
Förändringar krävs dock inte enbart i regeringens styrning av Arbetsförmedlingen utan även i myndighetens interna ledning, styrning och uppföljning. Ett sådant förnyelsearbete pågår på myndigheten. Regeringen har även den 19 mars beslutat att ge Statskontoret i uppdrag att analysera och lämna förslag som avser utvecklingen av Arbetsförmedlingens interna ledning, styrning och uppföljning.
Enligt myndighetsförordningen (2007:515) är det myndighetens ledning som ska besluta om myndighetens organisation och fortlöpande utveckla verksamheten. Ansvaret för att utforma, utveckla och anpassa organsationen är alltså primärt en fråga för myndighetens ledning. Flera förändringar av Arbetsförmedlingens organisation har genomförts under det senaste året. Ett exempel är att de elva marknadsområdena har delats in i tre regioner. Arbetsförmedlingen kommer att fortsätta detta arbete.
Regeringen följer noggrant det arbete som pågår inom Arbetsförmedlingen och kommer att fortsätta att göra det, genom bl.a. uppdraget till Statskontoret, återrapportering från myndigheten och en löpande dialog med myndighetsledningen.
Sammantaget innebär detta att flera åtgärder har vidtagits eller planeras att vidtas som ligger i linje med direktiven för den nu nedlagda utredningen. Regeringen anser därför inte att det finns skäl att återuppta en utredning utifrån tidigare beslutade direktiv. Detta skulle snarare riskera att försena det angelägna reformarbete som regeringen och Arbetsförmedlingen redan har inlett och som bl.a. syftar till att snabbt åtgärda flera av de brister och problem som motiverade utredningen. En ny utrednings förslag skulle riskera att delvis vara inaktuella redan när de lämnas. Med de åtgärder som har vidtagits och som planeras att vidtas anser regeringen att riksdagens tillkännagivande är slutbehandlat.
Arbetsmarknadsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2015
Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden Y Johansson, M Johansson, I Baylan, K Persson, S-E Bucht, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, I Lövin, Å Regnér, M Andersson, A Ygeman, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, A Hadzialic
Föredragande: statsrådet Ylva Johansson
Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel m.m.