Post 2047 av 7191 träffar
Riksrevisionens rapport om näringspolitikens effekter Skr. 2014/15:97
Ansvarig myndighet: Näringsdepartementet
Dokument: Skr. 97
Regeringens skrivelse
2014/15:97
Riksrevisionens rapport om näringspolitikens effekter
Skr.
2014/15:97
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 9 april 2015
Stefan Löfven
Mikael Damberg
(Näringsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Riksrevisionen har granskat vilka möjligheter som finns för att skapa en databas med information om vilka företag som fått del av näringspolitiska satsningar från staten. Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser regeringen, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) samt de statliga aktörer som verkar för att stärka utbudet av finansiering för små och medelstora företag.
Riksrevisionen konstaterar att besluten om att lämna ut information till Tillväxtanalys eller inte i dag skiljer sig mellan de olika finansieringsaktörerna. Riksrevisionen ser som en möjlighet att den information som behövs för uppföljningen och utvärderingen omfattas av Sveriges officiella statistik, eftersom denna statistik även omfattas av uppgiftsskyldighet för såväl myndigheter och statliga bolag som av staten ensamt bildade stiftelser.
Regeringen delar inte Riksrevisionens uppfattning. Regeringen avser i stället att uppdra åt Tillväxtanalys att upprätta en skriftlig överenskommelse mellan myndigheten och styrelserna i stiftelsen Industrifonden och stiftelsen Norrlandsfonden om framtida dataleveranser. För aktiebolagen, Almi Företagspartner AB, Inlandsinnovation AB och Fouriertransform AB, avser regeringen att i ägaranvisningar till bolagen ange att de uppgifter som behövs för att möjliggöra framtida uppföljningar och utvärderingar av verksamheterna ska lämnas till Tillväxtanalys på det sätt som efterfrågas.
I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.
Innehållsförteckning
1 Ärendet och dess beredning 3
2 Riksrevisionens iakttagelser 3
2.1 Bakgrund 3
2.2 Slutsatser 4
2.3 Rekommendationer 4
3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5
4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 6
Bilaga 1 Riksrevisionens rapport 8
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2015 50
1 Ärendet och dess beredning
Riksrevisionen har granskat vilka möjligheter och hinder som finns för att skapa en databas som innehåller uppgifter om samtliga företag som tagit del av näringspolitiska satsningar från staten. Granskningen har redovisats i rapporten Näringspolitikens effekter - Brister i informationen om statliga satsningar (RiR 2014:26), se bilaga 1. Riksdagen överlämnade granskningsrapporten till regeringen den 18 december 2014.
2 Riksrevisionens iakttagelser
2.1 Bakgrund
År 2010 uppdrog regeringen åt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) att upprätta en databas över samtliga företag som fått del av näringspolitiska satsningar. Vid avrapporteringen av detta uppdrag 2012 konstaterade Tillväxtanalys att det fanns brister. År 2014 skrevs uppdraget in i Tillväxtanalys instruktion, men inga åtgärder har vidtagits för att säkerställa att databasen innefattar samtliga företag. Detta har motiverat Riksrevisionen att genomföra en granskning.
Riksrevisionens syfte med granskningen har varit att undersöka vilka förutsättningar och hinder som finns för att bygga upp en gemensam och heltäckande databas. Databasen ska omfatta samtliga företag och vara på en detaljnivå som möjliggör uppföljningar och utvärderingar av statliga näringspolitiska insatser riktade till enskilda företag. Utgångspunkten för granskningen var således att, om det fanns problem, ge rekommendationer som förbättrar förutsättningarna för granskning av effektiviteten inom i huvudsak utgiftsområde Näringsliv (utgiftsområde 24).
Granskningen utgår från följande övergripande fråga:
Vilka hinder finns för att upprätta en heltäckande databas över statliga finansieringsinsatser och andra stöd till näringslivet på en detaljnivå som möjliggör uppföljning och utvärdering?
Granskningen har avgränsats till ett urval av större statliga aktörer vars uppgift är att stödja enskilda företag. De aktörer som omfattas av granskningen är: Almi Invest AB, Stiftelsen Norrlandsfonden, Stiftelsen Industrifonden, Inlandsinnovation AB och Fouriertransform AB. Av dessa är Norrlandsfonden och Industrifonden av staten ensamt bildade stiftelser. Övriga aktörer är av staten helägda aktiebolag. De aktiviteter som avses är i huvudsak kapitalförsörjning till enskilda företag. Det gäller dock inte för Norrlandsfonden som i huvudsak ger lån. Utöver dessa bolag och stiftelser har granskningen omfattat Tillväxtanalys och Regeringskansliets (Näringsdepartementet) arbete för att samla in information om de näringspolitiska insatserna på en detaljnivå som medger uppföljning och utvärdering av insatserna.
2.2 Slutsatser
Riksrevisionen konstaterar att besluten om att lämna ut information till Tillväxtanalys eller inte i dag skiljer sig mellan de olika finansieringsaktörerna. Riksrevisionen noterar att det finns aktörer som lämnar information till Tillväxtanalys och aktörer som säger sig inte kunna göra det. Riksrevisionen är dock av uppfattningen att även i de fall information lämnas, eller där det finns en vilja att lämna, bör frågan om vilken information om insatserna som lämnas och hur detta sker inte bygga på enskilda överenskommelser och tolkningar. Riksrevisionens uppfattning är därför att det ska finnas, och att det är möjligt att skapa, ett system för vilken information som ska lämnas och hur. Detta system ska enligt Riksrevisionen vara utformat så att det möjliggör uppföljning och utvärdering, samtidigt som det tar hänsyn till den arbetsbörda som det åsamkar uppgiftslämnarna. Riksrevisionen ser som en möjlighet att den information som behövs för uppföljningen och utvärderingen omfattas av Sveriges officiella statistik, eftersom denna statistik även omfattas av uppgiftsskyldighet för såväl myndigheter och statliga bolag som av staten ensamt bildade stiftelser.
Riksrevisionen är samtidigt medveten om att det kan finnas avtal mellan de statliga bolagen samt stiftelserna och deras samarbetspartner som kan förhindra utlämnande av viss information. För att få tillgång till historiska data är det enligt Riksrevisionen lämpligt att en skriftlig förfrågan om samtycke för utlämnande av information görs till företag som tidigare varit föremål för insatser.
2.3 Rekommendationer
Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer (se utdrag ur granskningsrapporten nedan).
Rekommendation till regeringen:
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tillsammans med Tillväxtanalys utreda möjligheterna att, exempelvis inom regelverket för den officiella statistiken, införa en lagreglerad uppgiftsskyldighet som möjliggör uppföljning och utvärdering av näringspolitiska insatser.
Rekommendationer till Tillväxtanalys:
Tillväxtanalys bör i samband med att ny information samlas in rikta denna förfrågan till samtliga stöd- och finansieringsaktörer i syfte att skapa en heltäckande databas. Tillväxtanalys bör i samråd med aktörerna även gå igenom den information som begärs i syfte att, samtidigt som det möjliggör uppföljning och utvärdering, minimera arbetsbördan för uppgiftslämnandet.
Rekommendation till de statliga bolagen och stiftelserna:
Vad gäller historiska data rekommenderar Riksrevisionen de statliga bolagen och stiftelserna att inhämta ett skriftligt samtycke om att utlämnande av information för uppföljning och utvärdering kan ske. Denna rekommendation avser situationer där redan ingångna avtal eller liknande finns, eller kan tolkas, som att information inte får lämnas ut.
3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Uppföljning och utvärdering är viktiga verktyg för att kunna mäta effektiviteten i statens näringspolitiska insatser. Det är också bakgrunden till att regeringen uppdragit åt Tillväxtanalys att inrätta en databas för insamlande av uppgifter.
Värt att notera är att den enskilt största statliga finansieringsaktören, Almi Företagspartner AB, lämnar information till Tillväxtanalys även om brister i informationen har identifierats.
Tillväxtanalys har i dialog med Regeringskansliet (Näringsdepartementet) fastställt, med hänsyn tagen till arbetsbördan för uppgiftslämnarna, vilka uppgifter som krävs för att komplettera databasen på ett sätt som möjliggör uppföljning och utvärdering på ett tillfredsställande sätt. I det sammanhanget har det framkommit att de uppgifter som krävs i princip är sådana som de statliga aktörer som arbetar med ägarkapitalinvesteringar redan i dag redovisar i årsredovisningen samt i tillämpliga fall i delårsrapporter. Det följer av 5 kap. 8 § årsredovisningslagen (1995:1554), förkortad ÅRL, att företag som äger eller innehar andelar i dotterföretag eller intresseföretag ska lämna uppgifter om:
1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,
2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning eller årsbokslut har upprättats,
3. företagets kapitalandel i det andra företaget, och
4. antalet andelar som företaget äger och dessas värde enligt företagets balansräkning.
Av transparensskäl väljer samtliga aktörer som arbetar med ägarkapitalinvesteringar, utom Almi Invest AB, att redovisa samtliga portföljbolag på det sätt som föreskrivs enligt ÅRL, dvs. även portföljbolag med en ägarandel på mindre än 20 procent. ÅRL tillämpas för samtliga statliga finansieringsaktörer, såväl aktiebolag som stiftelser.
Motsvarande redovisningsskyldighet finns dock inte för kreditgivningsverksamheten.
Riksrevisionen föreslår att uppgifter om de statliga aktörernas finansiella åtaganden ska omfattas av Sveriges officiella statistik. I och med det följer en särskild uppgiftsskyldighet för samtliga aktörer, såväl aktiebolag som stiftelser. Regeringen delar dock inte Riksrevisionens uppfattning. Den officiella statistiken används i regel på ett annat sätt och riktar sig i regel, på näringspolitikens område, till en bredare krets av företag och inte för att lösa brister i kommunikationen och informationsflödet mellan statliga myndigheter och statliga bolag eller av staten bildade stiftelser.
Riksrevisionen är av uppfattningen att i de fall information lämnas eller där det finns en vilja att lämna, bör frågan om vilken och/eller hur information lämnas inte bygga på enskilda överenskommelser och tolkningar. Regeringen håller delvis med Riksrevisionen. Men mot bakgrund av att stiftelser inte går att styra genom ägaranvisning på samma sätt som aktiebolag, anser dock regeringen att enskilda överenskommelser med de berörda stiftelserna är fullt tillräckligt, särskilt eftersom detta handlar om dataleverans av uppgifter som i hög grad ändå redovisas i stiftelsernas externa rapportering. Däremot anser regeringen att det är viktigt att styrka en sådan överenskommelse i någon form.
Regeringen anser dock att de aktörer som är organiserade i aktiebolag på ett tydligare sätt bör ges direktiv att regelbundet lämna sådana data som Tillväxtanalys begär för att kunna säkerställa kvaliteten i mikrodatabasen och för att möjliggöra för utvärdering av de enskilda aktörernas verksamheter.
Regeringen är även av uppfattningen att en bidragande orsak till att aktörerna inte lämnat uppgifter till myndigheten sannolikt är okunskap hos aktörerna och bristande information från Tillväxtanalys kring det omfattande sekretessregelverk som reglerar myndighetens hantering av data.
4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringen anser att det är viktigt att statens insatser inom näringspolitikens område är uppföljnings- och utvärderingsbara, vilket också är grunden till Tillväxtanalys uppdrag i myndighetens instruktion om att förvalta och utveckla mikrodata kring statliga stöd till näringslivet.
Riksrevisionen har i sin granskning pekat på att det brister i såväl lämnandet som inhämtandet av uppgifter, mellan de statliga finansieringsaktörerna å ena sidan och Tillväxtanalys å andra sidan. De huvudsakliga orsakerna är enligt regeringens uppfattning dels bristande information från Tillväxtanalys om på vilket sätt myndigheten garanterar sekretess för insamlade uppgifter, dels att myndigheten inte på ett tydligt sätt fokuserat på att minimera den administrativa börda hos finansieringsaktörerna, som ett uppgiftslämnande för med sig.
I samband med den ursprungliga datainsamlingen som Tillväxtanalys genomförde 2010 ingick inte de två bolagen Fouriertransform AB och Inlandsinnovation AB som då var i ett uppstartsskede. Riksrevisionen har därför i samband med granskningen ställt en hypotetisk fråga till Inlandsinnovation AB och Fouriertransform AB om de, ifall de blivit tillfrågade av Tillväxtanalys, skulle ha lämnat den efterfrågade informationen till myndigheten. Tillväxtanalys har inte på ett formellt sätt begärt data från dessa två aktörer, varken 2010 eller senare. Regeringen anser därför inte att det är relevant att ta ställning till den hypotetiska frågan om hur dessa skulle ha agerat kring uppgiftslämnandet om de hade blivit tillfrågade.
Regeringen har efter Riksrevisionens granskning fört en dialog med de huvudsakligen berörda parterna för Riksrevisionens kritik: Tillväxtanalys, Industrifonden och Norrlandsfonden. Vid dessa samtal har det nåtts samförstånd kring frågan om framtida uppgiftslämnande, med utgångspunkt dels att Tillväxtanalys begränsar antalet uppgifter till några få kärnindikatorer dels att myndigheten lämnar information om det sekretesskydd som gäller för sådana uppgifter hos myndigheten. Regeringen avser att uppdra åt Tillväxtanalys att upprätta en skriftlig överenskommelse mellan myndigheten och de två stiftelsernas styrelse om framtida dataleveranser.
För aktiebolagen, Almi Företagspartner AB, Inlandsinnovation AB och Fouriertransform AB, avser regeringen att i ägaranvisningar till bolagen ange att de uppgifter som behövs för att möjliggöra framtida uppföljningar och utvärderingar av verksamheterna ska lämnas till Tillväxtanalys på det sätt som efterfrågas.
I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.
Riksrevisionens rapport
Näringsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2015
Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden Y Johansson, M Johansson, I Baylan, K Persson, S-E Bucht, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, I Lövin, Å Regnér, M Andersson, A Ygeman, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, A Hadzialic
Föredragande: statsrådet Damberg
Regeringen beslutar skrivelse 2014/15:97 Riksrevisionens rapport om näringspolitikens effekter