Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2015/16:66 Riksrevisionens rapport om samhällets stöd till överskuldsatta Skr. 2015/16:66 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 3 december 2015 Stefan Löfven Per Bolund (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar när det gäller åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Överskuldsättning - hur fungerar samhällets stöd och insatser? (RiR 2015:14). Av granskningsrapporten framgår att Riksrevisionen anser att skuldsaneringssystemets effektivitet behöver förbättras. I fråga om myndigheternas stöd till budget- och skuldrådgivningen är det Riksrevisionens bedömning att dagens reglering har allvarliga brister när det gäller förutsättningarna att genom tillsyn säkerställa att kommuninvånarna får tillgång till en likvärdig tjänst. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att skuldsaneringssystemets effektivitet behöver förbättras. Det är angeläget att fler svårt skuldsatta ansöker om och genomgår skuldsanering. Regeringen avser därför att föreslå ändrade skuldsaneringsregler som syftar till att fler svårt skuldsatta ska ansöka om och genomgå skuldsanering, utan att detta ska leda till längre väntetider i Kronofogdemyndighetens handläggning. Regeringen anser också i likhet med Riksrevisionen att en budget- och skuldrådgivning anpassad efter de behov som finns i respektive kommun är en viktig verksamhet för att förebygga och motverka överskuldsättning. Regeringen avser därför vidta åtgärder för att förtydliga vad budget- och skuldrådgivningen innebär och att ge ett uppdrag till Konsumentverket m.fl. myndigheter att ta fram rekommendationer när det gäller budget- och skuldrådgivning med syftet att bidra till utveckling och uppföljning av budget- och skuldrådgivningsverksamheten i kommunerna. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Bakgrund och syfte 3 2.2 Granskningsresultat 3 2.3 Riksrevisionens rekommendationer 5 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 6 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 9 Bilaga 1: Riksrevisionens granskningsrapport 11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 december 2015 133 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat skuldsaneringssystemets effektivitet. Granskningen har redovisats i rapporten Överskuldsättning - hur fungerar samhällets stöd? (RiR 2015:14), se bilaga. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 16 juni 2015. 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Bakgrund och syfte Riksrevisionen har granskat skuldsaneringssystemets effektivitet. Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att det i skuldsaneringslagen (2006:548) regleras tre verksamheter som tillsammans syftar till att ha förebyggande och rehabiliterande effekt på överskuldsättning: Kronofogdemyndighetens skuldsaneringsverksamhet, den kommunala budget- och skuldrådgivningen samt Konsumentverkets stöd till den kommunala verksamheten. Dessa tre verksamheter utgör tillsammans den verksamhet som Riksrevisionen benämner skuldsaneringssystemet. Riksrevisionen granskar i sin rapport de statliga åtagandena inom detta system. Den ursprungliga skuldsaneringslagen infördes 1994. Skuldsaneringslagen har utvärderats flera gånger och ändringar har genomförts. Nu gällande skuldsaneringslag infördes 2007 och vissa ändringar gjordes så sent som 2011. Riksrevisionen konstaterar dock i sin förstudie att många av de problem inom skuldsaneringssystemet som varit kända under lång tid kvarstår, trots genomförda ändringar, samtidigt som skuldsättningen ökar. Följande revisionsfrågor behandlas i rapporten: 1. Hur mycket kostar överskuldsättning i form av ohälsa och frånvaro från arbetsmarknaden? 2. Har regeringens åtgärder inom skuldsanering varit effektiva i bemärkelsen att antalet beviljade ansökningar utvecklats tillfredställande i förhållande till syftet med skuldsaneringslagen? 3. Har regeringen skapat förutsättningar för en ändamålsenlig kommunal budget- och skuldrådgivningsverksamhet? 2.2 Granskningsresultat Iakttagelser om överskuldsättningens omfattning och kostnader Riksrevisionen anför att det råder brist på underlag som kan användas för att beräkna överskuldsättningens samhällsekonomiska kostnader. Riksrevisionen har därför beställt en konsultrapport i syfte att få fram ett underlag för överskuldsättningens kostnader i form av produktionsbortfall samt kostnader inom socialförsäkringssystemet och sjukvården. Utifrån detta underlag har en uppskattning gjorts av problemets storlek varvid antalet överskuldsatta, utifrån en snäv definition, beräknas uppgå till 28 000 individer och kostnaden för sjukvård och produktionsbortfall till ca 6 miljarder kronor. Till detta kommer kostnader inom socialförsäkringssystemet och arbetslöshetsförsäkringen om drygt 2 miljarder kronor. Riksrevisionen har även undersökt kostnaderna för samhällets insatser inom skuldsaneringssystemet. Dessa uppgick 2013 till 236 miljoner kronor. Riksrevisionen konstaterar att de samhällsekonomiska och statsfinansiella kostnaderna för överskuldsättning sannolikt vida överstiger kostnaderna för samhällets insatser för att hantera problemet. Iakttagelser om skuldsaneringsverksamhetens utveckling Riksrevisionens konstaterar att antalet skuldsaneringsansökningar har ökat kraftigt de senaste åtta åren (163 procent) och att det 2014 inkom det högsta antalet ansökningar sedan skuldsaneringslagen infördes - 10 083 stycken. Riksrevisionen konstaterar vidare att kostnaderna för verksamheten har ökat samtidigt som produktiviteten och kvaliteten i Kronofogdemyndighetens verksamhet har kunnat bibehållas. Dock har väntetiderna och antalet gamla ärenden ökat de senaste åren. Parallellt med denna utveckling har antalet svårt skuldsatta ökat. Iakttagelser om budget- och skuldrådgivningens förutsättningar Riksrevisionen konstaterar att omfattningen av den kommunala budget- och skuldrådgivningen varierar stort mellan landets kommuner och att väntetiderna är fortsatt långa på flera håll. Vidare konstateras att det förebyggande arbetet inom budget- och skuldrådgivningen är begränsat. Vad gäller det stöd Konsumentverket lämnar till budget- och skuldrådgivningen konstaterar Riksrevisionen att det generellt sett är uppskattat, men att det finns synpunkter på bl.a. kursutbudet och på it-stödet. Riksrevisionen noterar vidare att någon tillsyn inte utförs över verksamheten, vilket bl.a. tillskrivs avsaknaden av tydliga bedömningskriterier för verksamheten. Enligt Riksrevisionens bedömning beror bristerna inom den kommunala budget- och skuldrådgivningen på att verksamheten inte inkluderar myndighetsutövning, att kommunens incitament att satsa på verksamheten i många fall är svag och att det saknas tydliga mål eller krav för verksamhetens omfattning eller kvalitet och att det inte heller utövas någon tillsyn. Den sammantagna slutsatsen är att myndigheternas stöd till budget- och skuldrådgivningen i huvudsak är behovsanpassat. Däremot är det Riksrevisionens bedömning att dagens reglering har allvarliga brister när det gäller förutsättningarna att genom tillsyn säkerställa att kommuninvånarna får tillgång till en likvärdig tjänst. 2.3 Riksrevisionens rekommendationer Rekommendationer gällande överskuldsättningens kostnader - Regeringen bör vidta åtgärder för att höja kvaliteten på statistik rörande förekomsten av överskuldsättning i samhället och de kostnader som detta medför i form av minskat arbetskraftsdeltagande och ohälsa, för att bättre kunna utforma förebyggande och rehabiliterande insatser. Rekommendationer gällande skuldsanering - Regeringen bör säkerställa att skuldsaneringsverksamheten hos Kronofogdemyndigheten har kapacitet att klara av det ökande ärendeinflödet utan att väntetiderna blir för långa. Lång tid i skuldsättning är starkt förknippat med ohälsa. Att bibehålla eller öka Kronofogdemyndighetens kapacitet blir särskilt viktigt i ljuset av att regeringen planerar att vidta åtgärder som syftar till att fler ska ansöka om skuldsanering. De kostnader som uppstår skulle sannolikt kunna täckas av exempelvis minskade utgifter inom sjukvården till följd av minskad ohälsa bland överskuldsatta. - Regeringen bör stödja Kronofogdemyndigheten i det fortsatta arbetet med att identifiera presumtiva skuldsaneringsgäldenärer i syfte att informera dem om möjligheterna till skuldsanering. - Kronofogdemyndigheten bör fortsätta att utveckla arbetet med att identifiera presumtiva skuldsaneringsgäldenärer i syfte att informera om möjligheterna till skuldsanering. Inom ramarna för detta är det viktigt att fortsätta undersöka orsakerna till att antalet presumtiva skuldsaneringsgäldenärer ökar. Rekommendationer gällande budget- och skuldrådgivningens förutsättningar - Regeringen bör tydliggöra det regelverk som styr den statliga tillsynen över den kommunala budget- och skuldrådgivningen, för att på så sätt säkerställa att Inspektionen för vård och omsorg har förutsättningar att utföra tillsyn över verksamheten inom samtliga kommuner samt granska verksamhetens kvalitet. - Regeringen bör ta fram tydliga grundkrav och mål för den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Dels för att möjliggöra ändamålsenlig tillsyn, dels för att stärka verksamhetens roll. - Regeringen bör förstärka Konsumentverkets resurser för stöd till den kommunala budget- och skuldrådgivningen i syfte att bättre matcha de kommunala rådgivarnas behov inom t.ex. utbildning. - Regeringen bör ta initiativ till att bilda ett nätverk mellan berörda myndigheter och aktörer vars syfte ska vara att samverka kring frågor som rör överskuldsatta och budget- och skuldrådgivning. Nätverket bör bestå av aktörer som på olika sätt kommer i kontakt med, och hänvisar till den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Utöver dessa rekommendationer uppmanar Riksrevisionen regeringen att närmare undersöka alternativa sätt att finansiera budget- och skuldrådgivningen. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning av effektiviteten i skuldsaneringssystemet. En väl fungerande och effektiv skuldsaneringsverksamhet är viktig för att förebygga och motverka en överskuldsättning som medför stort personligt lidande för den drabbade och anhöriga liksom betydande kostnader för samhället. Som också framhålls i granskningsrapporten pågår på regeringens initiativ ett antal utvecklingsarbeten inom området. Den granskning som Riksrevisionen nu har genomfört bidrar till att ytterligare sätta ljuset på frågan och möjliga åtgärder. I regeringens strategi mot överskuldsättning (prop. 2015/16:1, utg.omr. 18) har regeringen presenterat ett flertal åtgärder som tar sikte på att motverka att enskilda får ekonomiska problem och att hjälpa dem som fått problem med skulder att på ett rimligt sätt ta sig ur en sådan situation. I detta arbete har regeringen bl.a. tagit hänsyn till de av Riksrevisionen gjorda iakttagelserna. Regeringen gör följande bedömning av de rekommendationer som lämnas av Riksrevisionen. Överskuldsättningens kostnader Riksrevisionens bedömning är att det råder brist på underlag som kan användas för att beräkna överskuldsättningens samhällsekonomiska kostnader. Riksrevisionen anser att regeringen bör vidta åtgärder för att höja kvaliteten på statistik rörande förekomsten av överskuldsättning och dess kostnader i form av minskat arbetskraftsdeltagande och ohälsa, för att bättre kunna utforma förebyggande och rehabiliterande insatser. Beräkningar över antalet överskuldsatta och kostnaderna som förknippas med problemet beror i hög grad på vilken definition av överskuldsättning som används. I betänkandet Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78, s. 55 f) diskuteras detta översiktligt. I betänkandet konstateras att bristen på en tydlig definition vittnar om frågans komplexitet. Någon definition föreslås inte, utan man konstaterar att flera olika mått och beskrivningar krävs. Utredningen valde också att göra en egen statistisk undersökning. Även Riksrevisionen diskuterar i sin granskning olika angreppssätt. Ytterligare en faktor i sammanhanget är problematiken med att fastställa orsakssambandet mellan nedsatt hälsa och skuldsättning - beror en nedsatt hälsa på överskuldsättning eller är det hälsoproblem som leder till överskuldsättning? Vilka åtgärder som är mest verkningsfulla är beroende av om nedsatt hälsa är en konsekvens av överskuldsättning eller en orsak till skuldsättning. Regeringen konstaterar, i likhet med Riksrevisionen, att det i vissa avseenden råder brist på underlag och statistik avseende överskuldsättningens förekomst och dess kostnader. Via de utredningar som gjorts på regeringens uppdrag under senare år, liksom underlag från berörda myndigheter, från forskning och från Riksbanken m.fl. aktörer finns dock en förhållandevis god, om än inte heltäckande, bild av problemets omfattning. Det är angeläget att detta underlag används och utvecklas i myndigheternas och andra aktörers fortsatta arbete med frågan. Skuldsaneringsverksamhetens utveckling Riksrevisionen anser att regeringen bör säkerställa att Kronofogdemyndigheten har kapacitet att klara av det ökande ärendeinflödet utan att väntetiderna blir för långa och framhåller att detta blir särskilt viktigt i ljuset av att regeringen planerar att vidta åtgärder som syftar till att fler ska ansöka om skuldsanering. Riksrevisionen anser vidare att regeringen bör stödja Kronofogdemyndigheten i det fortsatta arbetet med att identifiera presumtiva skuldsaneringsgäldenärer i syfte att informera dem om möjligheterna till skuldsanering. Skuldsanering är ett etablerat och ändamålsenligt sätt för skuldavskrivning som ska verka rehabiliterande och leda till en samlad skuldavveckling. Dock beskrivs att möjligheten till skuldsanering ofta aktualiseras för sent, dvs. först efter det att gäldenären har levt med kraftig överskuldsättning under lång tid. När väl ansökan görs och skuldsanering genomgås kan det vara för sent för att den överskuldsatte ska rehabiliteras och kunna återkomma till ett normalt liv. Åtgärder behöver mot denna bakgrund vidtas för att de s.k. evighetsgäldenärerna (privatpersoner som är så skuldsatta att de inom en överskådlig framtid inte kan betala sina skulder) ska få hjälp att snabbare ta sig ut ur skuldfällan. Regeringen avser därför inom kort lämna över en proposition till riksdagen med förslag på åtgärder som syftar till att förbättra kunskapen i samhället om möjligheten till skuldsanering, att tidigare hjälpa skuldsatta som riskerar att fastna i en skuldfälla och att utforma skuldsaneringsförfarandet på ett sätt som möjliggör för fler att ansöka om och genomgå skuldsanering. För att säkerställa att Kronofogdemyndigheten har de resurser och den kapacitet som behövs för att hantera skuldsaneringsärendena föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, utg.omr. 3) att Kronofogdemyndighetens anslag ska ökas. Kronofogdemyndighetens anslag förstärks med 10 miljoner kronor per år 2016 och 2017 och därefter med 15 miljoner kronor per år. År 2016-2018 ökas Kronofogdemyndighetens anslag dessutom med ytterligare 10 miljoner kronor per år för skuldsanering för företagare. En viktig del i regeringens arbete är att genomföra åtgärder som kan bidra till en ökad kunskap om skuldsanering. Sådana åtgärder kan bidra till att evighetsgäldenärer söker och får hjälp att komma ut ur sin skuldsituation i ett tidigare skede. På så sätt kan fler evighetsgäldenärer rehabiliteras och hjälpas tillbaka till ett drägligt och samhällsnyttigt liv igen. En åtgärd som regeringen avser att föreslå för att åstadkomma detta är att Kronofogdemyndigheten ska ha i uppgift att lämna information om skuldsanering till svårt skuldsatta personer som finns i myndighetens register. På så sätt kan myndigheten komma i kontakt med en stor grupp överskuldsatta som är i behov av information och vägledning för att komma ut ur sin skuldproblematik. Regeringen avser även att ge Kronofogdemyndigheten i uppdrag att ansvara för att sprida allmän information och verka för en hög medvetenhet i samhället om skuldsanering. Som framgår av regeringens strategi mot överskuldsättning avser regeringen även ge Konsumentverket i uppdrag att i samverkan med Kronofogdemyndigheten och andra berörda myndigheter verka för ett strukturellt samarbete mellan olika samhällsaktörer som genom uppsökande verksamhet direkt eller indirekt kan bidra till att motverka problem med skulder. Förutom att åstadkomma mer skräddarsydda insatser tydliggör ett sådant uppdrag olika aktörers roller när det gäller att hjälpa skuldsatta, vilket bör leda till högre effektivitet. I detta sammanhang bör inte minst kommunerna ha en central roll. Budget- och skuldrådgivningens förutsättningar Riksrevisionen anser att regeringen bör tydliggöra det regelverk som styr den statliga tillsynen över den kommunala budget- och skuldrådgivningen för att säkerställa att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har förutsättningar att utföra tillsyn över verksamheten inom samtliga kommuner samt granska verksamhetens kvalitet. Riksrevisionen anser vidare att regeringen bör ta fram tydliga grundkrav och mål för den kommunala budget- och skuldrådgivningen för att möjliggöra ändamålsenlig tillsyn och för att stärka verksamhetens roll. Riksrevisionens rekommendationer rör också Konsumentverkets stöd till den kommunala budget- och skuldrådgivningen och initiativ till att bilda ett nätverk mellan berörda myndigheter och aktörer i syfte att samverka kring frågor som rör överskuldsatta och budget- och skuldrådgivning. Regeringen anser, i likhet med Riksrevisionen, att det finns skäl att tydliggöra tillsynsansvaret för kommunernas budget- och skuldrådgivning. För att åstadkomma detta bör preciseringen av kommunernas ansvar för budget- och skuldrådgivningen föras över från skuldsaneringslagen till socialtjänstlagen (2001:453). På så sätt blir det tydligt att budget- och skuldrådgivning utgör socialtjänst över vilken IVO utövar tillsyn, oavsett i vilken del av den kommunala verksamheten som tjänsten erbjuds. Regeringen avser att föreslå en sådan ändring i den kommande propositionen om ändrade skuldsaneringsregler. Såväl i Riksrevisionens studie som i den fördjupade studie om budget- och skuldrådgivningen som Konsumentverket gjort på regeringens uppdrag (Med väntan växer skulden, rapport 2015:8) bekräftas att omfattningen och kvaliteten på budget- och skuldrådgivningen varierar kraftigt mellan kommunerna. Det är av flera skäl viktigt att det är tydligt hur budget- och skuldrådgivningen är tänkt att fungera. Enhetliga rekommendationer för den kommunala rådgivningen kan bidra till att verksamhetens roll stärks och till att variationerna mellan kommunerna minskar. Vidare underlättar en tydlig beskrivning för kommunerna att leva upp till deras ansvar och för tillsynsmyndigheten att granska kommunernas verksamhet. Den enskilde personen - den skuldsatte - ges dessutom en bättre möjlighet att veta om vilken hjälp från kommunen som han eller hon normalt ska ha rätt till. Som aviserats i regeringens strategi mot överskuldsättning avser regeringen därför att lämna ett uppdrag till Konsumentverket att - i samråd med tillsynsmyndigheten IVO, Kronofogdemyndigheten och andra berörda aktörer - ta fram rekommendationer när det gäller budget- och skuldrådgivningen. Regeringen bedömer att ett sådant underlag kan vara av värde i samband med utveckling och uppföljning av budget- och skuldrådgivningsverksamheten i kommunerna. Dessa rekommendationer bör i sin tur kunna tjäna som underlag för kommunerna i deras uppgift att formulera grundkrav och mål för verksamheten. När det gäller Riksrevisionens rekommendation om nätverk mellan aktörer som på olika sätt kommer i kontakt med överskuldsatta avser regeringen, som redovisas ovan, att ge Konsumentverket i uppdrag att i samverkan med Kronofogdemyndigheten och andra berörda myndigheter verka för ett strukturellt samarbete mellan olika samhällsaktörer som kan bidra till att motverka problem med skulder. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Rekommendation om överskuldsättningens kostnader Regeringen konstaterar att statistik kring skuldsättning på såväl individ- som samhällelig nivå finns att tillgå, men delar Riksrevisionens bedömning att statistiken inte ger en heltäckande bild av problemets omfattning. Det är därför angeläget att berörda aktörer fortsätter att utveckla och använda olika former av statistik och beslutsunderlag avseende överskuldsättning i sitt fortsatta arbete, t.ex. inom ramen för de uppdrag som Konsumentverket ges att dels ta fram rekommendationer för den kommunala budget- och skuldrådgivningen, dels medverka till att ett strukturellt samarbete kommer till stånd mellan aktörer som möter skuldsatta personer. Rekommendation om skuldsaneringsverksamhetens utveckling Regeringens bedömning är, i likhet med Riksrevisionens, att skuldsaneringssystemets effektivitet behöver förbättras. Det är angeläget att fler svårt skuldsatta ansöker om och genomgår skuldsanering. Regeringen anser, i likhet med Riksrevisionen, att det är av stor vikt att väntetiderna i Kronofogdemyndighetens handläggning inte blir för långa. Regeringen avser därför att föreslå ändrade skuldsaneringsregler som syftar till att fler svårt skuldsatta ska ansöka om och genomgå skuldsanering. För att detta inte ska leda till längre väntetider i handläggningen har regeringen också aviserat att ytterligare medel kommer att tillskjutas Kronofogdemyndigheten. Rekommendation om budget- och skuldrådgivningens förutsättningar Regeringen anser, i likhet med Riksrevisionen, att en budget- och skuldrådgivning anpassad efter de behov som finns i respektive kommun är en viktig verksamhet för att förebygga och motverka överskuldsättning. I den kommande propositionen om ändrade skuldsaneringsregler avser regeringen lämna förslag som syftar bl.a. till att tydliggöra vad budget- och skuldrådgivningen innebär och underlätta tillsynsinsatser. Regeringen har även aviserat ett uppdrag till Konsumentverket m.fl. myndigheter att ta fram rekommendationer när det gäller budget- och skuldrådgivning med syftet att bidra till utveckling och uppföljning av budget- och skuldrådgivningsverksamheten i kommunerna. Övriga åtgärder Riksrevisionen uppmanar regeringen att närmare undersöka alternativa sätt att finansiera budget- och skuldrådgivningen, dock utan att lämna någon rekommendation. Regeringen har studerat den finansieringsmodell som används i Storbritannien och som Riksrevisionen hänvisar till. En väsentlig skillnad mellan Storbritannien och Sverige är dock att budget- och skuldrådgivning i Sverige är en kommunal angelägenhet, medan den i Storbritannien bedrivs av privata aktörer som upphandlas via en statlig aktör. Frågan om skuldsaneringssystemets finansiering behandlades även i betänkandet Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78). Utredningen föreslog en modell där kreditmarknadens aktörer i högre utsträckning står för finansieringen genom en höjning av den avgift som tas ut av de aktörer som finansierar Finansinspektionens tillsynsverksamhet. Det är för närvarande inte aktuellt att ändra principerna för finansieringen av de insatser som görs inom systemet, dvs. kommunal finansiering avseende budget- och skuldrådgivning (och andra insatser på kommunal nivå med relevans för hushållens ekonomiska situation) och statlig finansiering av Kronofogdemyndighetens (fr.o.m. 2016 förstärkt) och Konsumentverkets verksamheter. Det är viktigt att även beakta de insatser med betydelse för kreditmarknaden som görs av bl.a. Finansinspektionen och Datainspektionen samt de omfattande insatser som sker inom det civila samhället. Frågan anses genom denna skrivelse vara slutbehandlad. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 december 2015 Närvarande: statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden Å Romson, Y Johansson, I Baylan, K Persson, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, I Lövin, Å Regnér, M Andersson, A Johansson, P Bolund, M Damberg, A Bah Kuhnke, G Fridolin, G Wikström, A Hadzialic Föredragande: statsrådet Per Bolund Regeringen beslutar skrivelse 2015/16:66 Riksrevisionens rapport om samhällets stöd till överskuldsatta