Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2021/22:241 Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag Skr. 2021/22:241 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 16 juni 2022 Magdalena Andersson Mikael Damberg (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i rapporten Räkna med mindre - den årliga omräkningen av myndigheternas anslag (RiR 2022:2). Riksrevisionens övergripande slutsats är att pris- och löneomräkningen bidrar till effektiv resurshantering hos anslagsfinansierade myndigheter. Myndigheten rekommenderar dock att regeringen förtydligar sina förväntningar på myndigheterna och förbättrar transparensen i redovisningen till riksdagen. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det är viktigt med tydlighet och transparens avseende pris- och löneomräkningen och eftersträvar en kontinuerlig förbättring avseende detta. Riksrevisionen framhåller även att det är angeläget med incitament för kostnadseffektivitet även i avgiftsfinansierad verksamhet och rekommenderar att förutsättningarna för att införa ett produktivitetskrav utreds. Regeringen instämmer i att det är viktigt med ett incitament för kostnadseffektivitet, men anser att det redan finns ett produktivitetstryck i de avgiftsfinansierade verksamheterna. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer till regeringen 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 4 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 5 Bilaga Räkna med mindre - den årliga omräkningen av myndigheternas anslag (RiR 2022:2) 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 2022 69 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat den årliga pris- och löneomräkningen (PLO) av myndigheternas anslag. Granskningen har resulterat i rapporten Räkna med mindre - den årliga omräkningen av myndigheternas anslag (RiR 2022:2), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 22 februari 2022. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer till regeringen Som Riksrevisionen redogör för baseras PLO på utfallsdata och avspeglar allmän prisutveckling samt löne- och produktivitetsutveckling i den del av den svenska ekonomin som är utsatt för internationell konkurrens. I den del av PLO som avser löner görs ett s.k. produktivitetsavdrag. Genom produktivitetsavdraget ålägger regeringen myndigheterna ett effektivitetsbeting som ska återspegla produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn. Riksrevisionens granskning handlar primärt om PLO som ekonomiskt styrmedel. Granskningen avser regeringens pris- och löneomräkning i budgetpropositionerna för 2011 t.o.m. 2020. Granskningen avser endast PLO av anslagna medel för förvaltningsutgifter samt högskoleanslag. Försvarsanslag och investeringsanslag som inte räknas om med den generella PLO-modellen omfattas inte av granskningen. Riksrevisionens samlade bedömning är att PLO bidrar till effektiv resurshantering hos anslagsfinansierade myndigheter. Riksrevisionen bedömer att produktivitetsavdraget är ett tydligt ekonomiskt incitament som förstärker och förtydligar de krav som ställs på myndigheterna om att eftersträva hög effektivitet och god hushållning. Enligt Riksrevisionens bedömning har PLO inte medfört några oönskade bieffekter som påverkar myndigheternas förmåga att planera och fullgöra sina uppdrag. Trots att regeringen åtgärdat flera av källorna till oförutsägbarhet i PLO-modellen finns det, enligt Riksrevisionen, dock fortfarande utrymme att förbättra transparensen i redovisningen av PLO till myndigheterna och riksdagen. En ökad förståelse hos myndigheterna för hur PLO är tänkt att fungera kan, enligt Riksrevisionen, i sig bidra till att förbättra systemet så att det bättre uppfyller syftet att bidra till en effektivare resurshantering. Enligt Riksrevisionen uppfattar vissa myndigheter att regeringens beräkningar för förvaltningsanslagens nivåer längre fram i tiden inte är tillförlitliga. Det har inneburit att produktivitetsavdraget inte alltid har varit en levande fråga i dessa myndigheters planering och styrning av verksamheten på längre sikt, på det sätt som borde vara fallet. Riksrevisionen betonar att myndigheterna behöver ha kunskap om produktivitetsavdragets ungefärliga storlek för att ha möjlighet att planera för och vidta effektiviseringsinsatser. Sådan insikt hos myndigheterna skulle enligt Riksrevisionens bedömning ytterligare motivera till kontinuerliga ansträngningar för ökad effektivisering. Riksrevisionen bedömer att produktivitetsavdraget blir mindre kännbart för myndigheter som utöver förvaltningsanslaget även har andra finansieringskällor. Det gäller primärt myndigheter som helt eller delvis är avgiftsfinansierade och i viss utsträckning myndigheter med stora volymer av anslag som dels får användas för förvaltningsutgifter, dels för andra utgifter. Riksrevisionen bedömer att det därför är angeläget med incitament för kostnadseffektivitet även i avgiftsfinansierad verksamhet. Utöver dessa iakttagelser har Riksrevisionen uppmärksammat att en stor andel förvaltningsanslag fått politiskt bestämda tillskott som vida överstiger de avdrag som gjorts för produktivitet, vilket kan medföra att kravet på högre produktivitet på kort sikt inte blir lika påtagligt för berörda myndigheter. Samtidigt har regeringen under den granskade tioårsperioden vid flera tillfällen gjort generella neddragningar av PLO-anslagen. Riksrevisionen bedömer att neddragningarna inte har inneburit några ingrepp i PLO-modellen. Riksrevisionen betonar att det är viktigt att regeringen motiverar eventuella generella neddragningar på PLO-anslagen så att det tydligt framgår att omräkningens automatik och neutralitet består. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen genomför åtgärder för att förtydliga sina förväntningar på myndigheterna och presenterar två exempel på åtgärder. Det första exemplet är att ange produktivitetskravet per myndighet i regleringsbreven. Det andra exemplet är att klargöra syftet med PLO i myndighetsdialogen. Vidare rekommenderar Riksrevisionen att regeringen ska redovisa produktivitetsavdragets budgeteffekt i budgetpropositionerna för att uppnå ökad transparens till riksdagen. Riksrevisionen rekommenderar slutligen att regeringen utreder förutsättningarna för att införa ett produktivitetskrav även på avgiftsfinansierad verksamhet. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen instämmer i merparten av Riksrevisionens bedömningar. Den huvudsakliga slutsatsen att PLO bidrar till en effektiv resurshantering hos anslagsfinansierade myndigheter delas av regeringen. Regeringen delar även Riksrevisionens bedömning att produktivitetsavdraget är ett tydligt incitament som förstärker och förtydligar de krav som ställs på myndigheterna om att eftersträva hög effektivitet och god hushållning. Vidare instämmer regeringen i bedömningen att PLO inte har medfört några oönskade bieffekter som påverkar myndigheternas förmåga att planera och fullgöra sina uppgifter. Regeringen instämmer i att det är viktigt med tydliga förväntningar på myndigheterna samt att syftet med PLO är tydligt för myndigheterna. Regeringen eftersträvar en kontinuerlig förbättring avseende detta. Enligt regeringens bedömning är det inte lämpligt att beloppsätta det produktivitetskrav som produktivitetsavdraget leder till i myndigheternas regleringsbrev. PLO:s tekniska karaktär och ett visst mått av inneboende komplexitet medför dock att ett kontinuerligt arbete med kommunikationen kring systemet ständigt bör pågå, gentemot såväl myndigheterna som riksdagen. Regeringen bedömer att det redan finns strukturer för att skapa ett effektiviseringstryck inom den avgiftsbelagda verksamheten. För de avgifter som tas ut för uppdragsverksamhet inom en konkurrensutsatt marknad genererar utvecklingen på den marknaden ett visst produktivitetskrav. För avgifter som tas ut på områden där endast staten verkar, exempelvis vid utfärdande av pass, gäller att myndigheten normalt inte får besluta om avgifternas storlek och samtidigt disponera avgifterna. Regeringen förfogar därmed över ansvaret för att även sådan avgiftsbelagd verksamhet utsätts för ett rimligt effektiviseringstryck. Om myndigheten har getts rätt att besluta om avgiftens storlek får myndigheten, i enlighet med huvudregeln, dock inte disponera avgiften. I och med att myndigheten för finansiering av verksamheten tilldelas anslag omfattas även den verksamheten av PLO-modellens effektiviseringstryck. En del avgifter som myndigheterna tar ut omfattas av de avgiftsnivåer som fastställs i avgiftsförordningen (1992:191). Det innebär att myndigheterna vid beslut om t.ex. vissa ansökningsavgifter måste tillämpa de avgiftsklasser som anges i avgiftsförordningen. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer I enlighet med vad som anförs i avsnitt 3 delar regeringen Riksrevisionens uppfattning avseende vikten av transparens och tydlighet kring PLO gentemot både riksdagen och myndigheterna. Regeringen arbetar kontinuerligt med att öka transparensen i såväl modellen för PLO som i informationen om PLO. Regeringen avser att när så är relevant tydliggöra PLO generellt, och produktivitetsavdraget specifikt, för myndigheterna för att öka förståelsen för PLO hos myndig-heterna. Regeringen avser även att se över hur produktivitetsavdragets budgeteffekt presenteras i budgetpropositionen. Regeringen instämmer i att det bör finnas ett tryck på de avgiftsfinansierade verksamheterna att bli mer produktiva. Eftersom regeringen anser att detta redan finns inom ramen för nuvarande strukturer avser den i denna fråga inte vidta några andra åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendation. Regeringen arbetar emellertid löpande med att utveckla styrningen av de avgiftsbelagda verksamheterna där produktivitetskravet är en del av styrningen. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Räkna med mindre - den årliga omräkningen av myndigheternas anslag (RiR 2022:2) Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 2022 Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Johansson, Hallengren, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Strandhäll, Dahlgren, Hallberg, Sätherberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson, Karkiainen Föredragande: statsrådet Damberg Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag