Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2021/22:285 Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin Skr. 2021/22:285 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 1 september 2022 Magdalena Andersson Eva Nordmark (Arbetsmarknadsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Skrivelsen innehåller regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport Den statliga lönegarantin - förekomst av missbruk och myndigheternas kontrollarbete (RiR 2022:4). Riksrevisionen anser att den statliga lönegarantin inte skyddas mot missbruk på ett effektivt sätt och att det finns indikationer på att missbruket är relativt omfattande. Riksrevisionens uppfattning är att bristerna framför allt beror på att regeringen inte har utformat och styrt lönegarantisystemet på ett ändamålsenligt sätt. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att göra en större översyn av den statliga lönegarantin. Regeringen anser att det finns behov av en översyn. Frågorna är högt prioriterade av regeringen. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport Den statliga lönegarantin - förekomst av missbruk och myndigheternas kontrollarbete (RiR 2022:4) 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 september 2022 113 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat den statliga lönegarantin. Granskningen har redovisats i rapporten Den statliga lönegarantin - förekomst av missbruk och myndigheternas kontrollarbete (RiR 2022:4), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 10 mars 2022. I denna skrivelse behandlas endast de av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer som riktar sig till regeringen. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat den statliga lönegarantin och anser att det finns tydliga indikationer på ett relativt omfattande missbruk av den. Riksrevisionen har i rapporten bedömt att cirka 6-9 procent av utgifterna för lönegarantin i konkurser för 2020 kan kopplas till misstänkt missbruk, vilket motsvarar 100-150 miljoner kronor ett genomsnittligt år. Riksrevisionen har analyserat omfattningen av missbruk i lönegarantin med hjälp av registerdata. De register som har samkörts är Skatteverkets register över löner och länsstyrelsernas register över lönegarantiutbetalningar. Riksrevisionen konstaterar att det är många aktörer i lönegarantisystemet, vilket enligt revisionen försvårar upptäckt av missbruk. Utöver sju länsstyrelser, Kronofogdemyndigheten samt konkursförvaltare och rekonstruktörer är även Skatteverket, Kammarkollegiet och tingsrätterna involverade. Ingen myndighet har dock något övergripande ansvar för uppföljning och utvärdering av lönegarantisystemet, konstaterar Riksrevisionen. Riksrevisionen jämför med förhållandena i Danmark, Finland och Norge och riktar kritik mot att den svenska regeringen inte har utformat och styrt lönegarantisystemet på ett bra sätt. Beslut om lönegaranti ska betalas ut eller inte och hur stor utbetalningen i förekommande fall ska vara fattas i Sverige i normalfallet inte av en myndighet, utan av en privat aktör (konkursförvaltare eller rekonstruktör). Den anställde ansöker inte själv om att få ut garantin. Företaget kan föreslå konkursförvaltare som vanligen också blir den som utses av tingsrätten. Riksrevisionen konstaterar att de svenska myndigheterna jämfört med sina nordiska motsvarigheter har få möjligheter att göra effektiva kontroller, stoppa felaktiga utbetalningar eller återkräva utbetalade medel. Att den anställde snabbt ska kunna få ut pengar och att det ställs låga beviskrav, ser Riksrevisionen som riskfaktorer för bedrägeri. Riksrevisionen menar dessutom att systemet för att kontrollera lönegarantiersättning för uppsägningslön är ineffektivt och strider mot EU:s lönegarantidirektiv. Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen. * Gör en större översyn av den statliga lönegarantin. * Ge en myndighet i uppdrag att analysera lönegarantin. * Överväg ändringar av lönegarantilagen eller konkurslagen för att tydliggöra i vilka situationer lönegarantianspråk bör avslås. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och ser allvarligt på alla former av missbruk och bedrägerier av den statliga lönegarantin. Regeringen beslutade den 15 oktober 2021 om ett uppdrag åt Skatteverket att utreda och lämna förslag på åtgärder som krävs för att hindra felaktiga utbetalningar som upptäcks i samband med handläggning och kontroll av lönegarantiärenden samt lämna nödvändiga författningsförslag. I skälen för beslutet angav regeringen att Skatteverket borde ta över ansvaret för hantering av lönegarantins utbetalningsverksamhet (Fi2021/03377). Den 3 juni 2022 redovisade Skatteverket regeringsuppdraget genom promemorian Lönegaranti (A2022/01136). I promemorian föreslås författningsändringar som behöver genomföras för att ansvaret för utbetalning av garantibelopp överförs från länsstyrelserna till Skatteverket. Vidare föreslås att Skatteverket ska kontrollera att en arbetstagare har rätt till garantibelopp, att det införs utökade möjligheter att lämna uppgifter mellan aktörerna i lönegarantiärenden och att det införs en skyldighet att lämna uppgifter som behövs för att utreda och rätta ett beslut om lönegaranti. Härutöver föreslås bl.a. att överprövningsförfarandet ändras och att det införs en överklaganderätt för Skatteverket. Skatteverket bedömer att det finns behov av utredning av ytterligare områden av lönegarantisystemet och att dessa områden sammanfaller med de som Riksrevisionen pekar på i sin granskning av lönegarantisystemet. Som regeringen konstaterade i uppdraget till Skatteverket bör Skatteverket ta över ansvaret för hanteringen av lönegarantins utbetalningsverksamhet. Både Riksrevisionen och Skatteverket pekar på flera ytterligare områden i lönegarantisystemet som de bedömer behöver ses över, det gäller bl.a. förfarandet för ansökan om ersättning och beslutanderätten. Regeringen instämmer i att en översyn av systemet bör göras. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Att stävja alla former av missbruk och fusk med statliga ersättningar, bidrag och skatter hör till en av regeringens mest prioriterade frågor. Den statliga lönegarantin bedöms vara föremål för ett relativt omfattande missbruk. Riksrevisionens granskning kommer tillsammans med andra underlag att vara viktiga utgångspunkter för regeringens fortsatta arbete med att reformera lönegarantin. Regeringen ser positivt på förslaget om att ansvaret för utbetalning av garantibelopp överförs från länsstyrelserna till Skatteverket. Riksrevisionen påpekar att det finns behov av en större översyn än den som ingick i uppdraget till Skatteverket. Regeringen instämmer i att det finns behov av en översyn och har därför för avsikt att se över ytterligare delar av lönegarantin. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Den statliga lönegarantin - förekomst av missbruk och myndigheternas kontrollarbete (RiR 2022:4) Arbetsmarknadsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 september 2022 Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Johansson, Hallengren, Hultqvist, Damberg, Ygeman, Linde, Ekström, Strandhäll, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Nordmark, Sätherberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Elger, Farmanbar, Danielsson, Karkiainen Föredragande: statsrådet Eva Nordmark Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin