Post 210 av 7189 träffar
Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension Prop. 2023/24:13
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 13
Regeringens proposition
2023/24:13
Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension
Prop.
2023/24:13
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 28 september 2023
Ulf Kristersson
Elisabeth Svantesson
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att det ordinarie jobbskatteavdraget ska förstärkas med totalt 11,04 miljarder kronor. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person och år.
I propositionen föreslås även att en indexering ska införas i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp höjs från 65 till 66 år.
Dessutom föreslås i propositionen att skatten för pensionärer ska sänkas med totalt 2,18 miljarder kronor. Förslaget innebär att det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år förstärks. I genomsnitt minskar skatten med ca 1 300 kronor per person och år.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Lagtext 4
2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 10
3 Ärendet och dess beredning 13
4 Bakgrund och gällande rätt 13
5 Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension 14
5.1 Förstärkt jobbskatteavdrag 14
5.2 Jobbskatteavdraget för äldre indexeras och åldersgränsen höjs 16
5.3 Sänkt skatt på pension 18
5.4 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 19
6 Konsekvensanalys 19
6.1 Utgångspunkter för bedömningar av sysselsättningseffekter och självfinansieringsgrad på lång sikt 19
6.2 Förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag och sänkt skatt på pension 21
6.3 Indexerat jobbskatteavdrag för äldre samt höjd åldersgräns 30
6.4 Övriga effekter 31
7 Författningskommentar 32
7.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 32
7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 33
Bilaga 1 Sammanfattning av promemorians förslag 34
Bilaga 2 Promemorians lagförslag 35
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna 45
Bilaga 4 Lagrådets yttrande 46
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 september 2023 47
1
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1. Riksdagen antar regeringens förslag om lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
2. Riksdagen antar regeringens förslag om lag om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
2 Lagtext
2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 a §, 67 kap. 7 och 8 §§ och rubrikerna närmast före 67 kap. 7 och 8 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
63 kap.
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
Fastställd förvärvsinkomst
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 prisbasbelopp
överstiger 1,11 men inte 1,965 prisbasbelopp
överstiger 1,965 men inte 2,72 prisbasbelopp
överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 5,53 prisbasbelopp
överstiger 5,53 men inte 7,88 prisbasbelopp
överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp
överstiger 8,08 men inte 11,48 prisbasbelopp
överstiger 11,48 men inte 12,8 prisbasbelopp
överstiger 12,8 men inte 13,54 prisbasbelopp
överstiger 13,54 men inte 36,54 prisbasbelopp
Särskilt belopp
0,687 prisbasbelopp
0,885 prisbasbelopp minskat med 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,333 prisbasbelopp ökat med 19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
39,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp
49,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp
0,325 prisbasbelopp ökat med 23,3 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,441 prisbasbelopp ökat med 21,2 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
1,104 prisbasbelopp ökat med 12,8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
2,139 prisbasbelopp
9,257 prisbasbelopp minskat med 62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
1,32 prisbasbelopp
2,097 prisbasbelopp minskat med 5,74 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
Föreslagen lydelse
63 kap.
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
Fastställd förvärvsinkomst
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 prisbasbelopp
överstiger 1,11 men inte 1,965 prisbasbelopp
överstiger 1,965 men inte 2,72 prisbasbelopp
överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 5,00 prisbasbelopp
överstiger 5,00 men inte 7,88 prisbasbelopp
överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp
överstiger 8,08 men inte 10,74 prisbasbelopp
överstiger 10,74 men inte 12,16 prisbasbelopp
överstiger 12,16 men inte 13,54 prisbasbelopp
överstiger 13,54 men inte 38,42 prisbasbelopp
Särskilt belopp
0,687 prisbasbelopp
0,885 prisbasbelopp minskat med 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,333 prisbasbelopp ökat med 19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
39,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp
49,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp
0,208 prisbasbelopp ökat med 26,93 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,300 prisbasbelopp ökat med 25,13 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,986 prisbasbelopp ökat med 16,43 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
2,313 prisbasbelopp
8,972 prisbasbelopp minskat med 62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
1,430 prisbasbelopp
2,206 prisbasbelopp minskat med 5,74 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
Nuvarande lydelse
67 kap.
Jobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 65 år
7 §
För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 3,24 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 8,08 prisbasbelopp
överstiger 8,08 men inte 13,54 prisbasbelopp
överstiger 13,54 prisbasbelopp
Skattereduktion
skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och
38,74 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,812 prisbasbelopp och 12,8 procent av arbetsinkomsterna mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan 2,432 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan 2,432 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt, med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 13,54 prisbasbelopp
Föreslagen lydelse
67 kap.
Jobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 66 år
7 §
För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 66 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 3,24 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 8,08 prisbasbelopp
överstiger 8,08 men inte 13,54 prisbasbelopp
överstiger 13,54 prisbasbelopp
Skattereduktion
skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och
38,74 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,813 prisbasbelopp och 16,43 procent av arbetsinkomsterna mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan 2,608 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan 2,608 prisbas-belopp och grundavdraget, multi-plicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt, med av-drag för 3 procent av de arbets-inkomster som överstiger 13,54 prisbasbelopp
Nuvarande lydelse
Jobbskatteavdrag för personer som har fyllt 65 år
8 §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige
överstiger inte 100 000 kronor
överstiger 100 000 men inte 300 000 kronor
överstiger 300 000 men inte 600 000 kronor
överstiger 600 000 kronor
Skattereduktion
22 procent av arbetsinkomsterna
summan av 15 000 kronor och 7 procent av arbetsinkomsterna
36 000 kronor
36 000 kronor med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor
Föreslagen lydelse
Jobbskatteavdrag för personer som har fyllt 66 år
8 §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige
överstiger inte 1,75 prisbasbelopp
överstiger 1,75 men inte 5,24 prisbasbelopp
överstiger 5,24 men inte 10,48 prisbasbelopp
överstiger 10,48 prisbasbelopp
Skattereduktion
22 procent av arbetsinkomsterna
summan av 0,2635 prisbasbelopp och 7 procent av arbetsinkomsterna
0,6293 prisbasbelopp
0,6293 prisbasbelopp med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 10,48 prisbasbelopp
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för lydelsen enligt lagen (2022:887) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2022:887
63 kap.
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
Fastställd förvärvsinkomst
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 prisbasbelopp
överstiger 1,11 men inte 1,965 prisbasbelopp
överstiger 1,965 men inte 2,72 prisbasbelopp
överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 5,53 prisbasbelopp
överstiger 5,53 men inte 7,88 prisbasbelopp
överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp
överstiger 8,08 men inte 11,48 prisbasbelopp
överstiger 11,48 men inte 12,8 prisbasbelopp
överstiger 12,8 men inte 13,54 prisbasbelopp
överstiger 13,54 men inte 36,54 prisbasbelopp
Särskilt belopp
0,687 prisbasbelopp
0,885 prisbasbelopp minskat med 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,333 prisbasbelopp ökat med 19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
39,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp
49,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp
0,325 prisbasbelopp ökat med 23,3 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,441 prisbasbelopp ökat med 21,2 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
1,104 prisbasbelopp ökat med 12,8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
2,139 prisbasbelopp
9,257 prisbasbelopp minskat med 62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
1,32 prisbasbelopp
2,097 prisbasbelopp minskat med 5,74 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
Föreslagen lydelse
63 kap.
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
Fastställd förvärvsinkomst
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 prisbasbelopp
överstiger 1,11 men inte 1,965 prisbasbelopp
överstiger 1,965 men inte 2,72 prisbasbelopp
överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 5,00 prisbasbelopp
överstiger 5,00 men inte 7,88 prisbasbelopp
överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp
överstiger 8,08 men inte 10,74 prisbasbelopp
överstiger 10,74 men inte 12,16 prisbasbelopp
överstiger 12,16 men inte 13,54 prisbasbelopp
överstiger 13,54 men inte 38,42 prisbasbelopp
Särskilt belopp
0,687 prisbasbelopp
0,885 prisbasbelopp minskat med 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,333 prisbasbelopp ökat med 19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
39,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp
49,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp
0,208 prisbasbelopp ökat med 26,93 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,300 prisbasbelopp ökat med 25,13 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,986 prisbasbelopp ökat med 16,43 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
2,313 prisbasbelopp
8,972 prisbasbelopp minskat med 62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
1,430 prisbasbelopp
2,206 prisbasbelopp minskat med 5,74 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
3 Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension inför budgetpropositionen 2024 utarbetats. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remiss-behandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2023/01515).
I denna proposition behandlas promemorians förslag om förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag och sänkt skatt för pensionärer samt indexering och höjd åldersgräns i jobbskatteavdraget för äldre.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 7 september 2023 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.
4 Bakgrund och gällande rätt
Jobbskatteavdraget
Den 1 januari 2007 infördes jobbskatteavdraget som är en skattereduktion
för arbetsinkomster (prop. 2006/07:1). Rätt till jobbskatteavdrag har fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga och har arbetsinkomster.
Även begränsat skattskyldiga har i vissa fall rätt till skattereduktionen. Med arbetsinkomster avses i huvudsak sådana inkomster av anställning eller av annat förvärvsarbete och av aktiv näringsverksamhet som närmare definieras genom hänvisningar till socialförsäkringsbalken.
Jobbskatteavdragets storlek är i dag beroende av om den skattskyldige har fyllt 65 år eller inte. Det s.k. ordinarie jobbskatteavdraget ges till dem som vid beskattningsårets ingång är yngre än 65 år. Beräkningen av det ordinarie jobbskatteavdraget utgår från arbetsinkomsten, prisbasbeloppet, grundavdraget och skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Skattereduktionen är indexerad genom att prisbasbeloppet ingår som en komponent i beräkningen.
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år utgår ett jobbskatteavdrag för äldre. Jobbskatteavdraget för äldre är annorlunda utformat än det ordinarie jobbskatteavdraget. För denna grupp är beräkningen förenklad och utgår från arbetsinkomstens storlek. Någon koppling till prisbasbeloppet, grundavdraget eller skattesatsen för kommunal inkomstskatt finns alltså inte i beräkningen.
Både det ordinarie jobbskatteavdraget och jobbskatteavdraget för äldre trappas av vid högre inkomstnivåer. Avtrappningen innebär i dag att det ordinarie jobbskatteavdraget börjar trappas av vid arbetsinkomster som uppgår till ca 711 000 kronor per år och att skattereduktionen upphör helt vid arbetsinkomster som uppgår till ca 1 865 000 kronor per år. Jobbskatteavdraget för äldre börjar i dag trappas av vid arbetsinkomster som uppgår till 600 000 kronor per år och skattereduktionen upphör helt vid arbetsinkomster som överstiger 1 800 000 kronor per år.
Bestämmelser om jobbskatteavdrag finns i 67 kap. 5-9 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.
Det förhöjda grundavdraget
Den 1 januari 2009 infördes ett förhöjt grundavdrag för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Syftet med åtgärden var att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer (prop. 2008/09:38). Det förhöjda grundavdraget har sedan dess förstärkts vid flera tillfällen.
Den 1 januari 2023 höjdes åldersgränsen för att kunna ta del av det förhöjda grundavdraget till 66 år för att följa den rådande pensioneringsnormen (prop. 2021/22:181).
Det förhöjda grundavdraget beräknas som det ordinarie grundavdraget med tillägg av ett särskilt belopp. Tillägget har utformats så att skatten på pensionsinkomst för en person över 66 år ska vara likvärdig med skatten på arbetsinkomst för en person under 66 år (prop. 2020/21:1).
Bestämmelser om grundavdrag finns i 63 kap. IL.
5 Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension
5.1 Förstärkt jobbskatteavdrag
Regeringens förslag: Det ordinarie jobbskatteavdraget förstärks med 11,04 miljarder kronor. Det görs genom att skattereduktion ges med ett belopp som motsvarar en större andel av arbetsinkomsterna än i dag.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås att det ordinarie jobbskatteavdraget ska förstärkas med 8,08 miljarder kronor.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, däribland Arbetsförmedlingen, Näringslivets skattedelegation, till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig, och Skatteverket tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Flera remissinstanser, däribland Arbetsgivarverket och Arbetsförmedlingen, ställer sig ur ett kompetensförsörjningsperspektiv positiva till sänkt skatt på förvärvsinkomster och för fram att ett förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag kan förväntas leda till ett ökat arbetsutbud och en långsiktig ökning av sysselsättningen. Konjunkturinstitutet anser att förslaget troligen har positiva effekter på sysselsättningen och antalet arbetade timmar, men lyfter samtidigt fram den rådande osäkerheten kring inflationsutvecklingen. Sveriges akademikers centralorganisation tillstyrker förslaget under förutsättning att inflationen tillåter åtgärden och för fram att det finns anledning att vara uppmärksam på hur reformen påverkar Riksbankens möjlighet att sänka inflationen. Ekonomistyrningsverket (ESV) tillstyrker förslaget men efterlyser en fördjupad analys av hur arbetsutbudet väntas öka i olika grupper till följd av förstärkningarna och särskilt huruvida marginaleffekterna avtar med ytterligare ett jobbskatteavdrag. Företagarna tillstyrker förslaget men anser att fler skattesänkningar behövs för att öka incitamenten till arbete och företagande. Näringslivets skattedelegation anser att det är motiverat med ytterligare förstärkningar av jobbskatteavdraget längre fram.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) avstyrker förslaget och bedömer att det i stället vore mer effektivt och träffsäkert med fördjupade arbetsmarknadsinsatser för att öka arbetsutbudet. TCO hänvisar även till att det ekonomiska läget enligt organisationen är bekymmersamt och svårbedömt, varför det enligt organisationen vore mer lämpligt och träffsäkert att stärka ekonomin för de mest ekonomiskt utsatta. Pensionärernas riksorganisation (PRO) avstyrker förslaget och förespråkar i stället satsningar på välfärden och riktade åtgärder till ekonomiskt utsatta hushåll. Landsorganisationen i Sverige (LO) avstyrker förslaget och för fram att förstärkningar av jobbskatteavdraget framstår som ett ineffektivt och kostsamt sätt att öka arbetsutbudet samt att uppskattningar av jobbskatteavdragets effekter på arbetsutbudet ofta har visat sig överskatta effekten på antalet arbetade timmar. LO anser det vidare orättvist och orimligt att förslaget leder till ökade skatteklyftor mellan personer med arbetsinkomster och personer med försäkringsersättningar till följd av sjukdom, föräldraledighet eller arbetslöshet.
Skälen för regeringens förslag: En central princip för det svenska välfärdssamhället är att alla som kan står till arbetsmarknadens förfogande och anstränger sig för att få ett jobb och blir självförsörjande. En viktig del i detta är att det ska vara mer lönsamt att gå från bidrag till arbete än i dag. I syfte att förstärka drivkrafterna till arbete bör därför det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas. Till skillnad från LO bedömer regeringen att jobbskatteavdraget utgör ett viktigt redskap för att öka arbetsutbudet och antalet arbetade timmar.
Regeringen anser att det ordinarie jobbskatteavdraget bör förstärkas med ett större belopp än vad som föreslagits i den remitterade promemorian. För att få största möjliga effekt på arbetsutbud och sysselsättning bör skattesänkningen främst rikta sig till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. Skattesänkningen bör därför bli som störst som andel av inkomsten vid en månadsinkomst om ca 38 500 kronor. Även i kronor räknat bör skattesänkningen stiga upp till en månadsinkomst om ca 38 500 kronor. I genomsnitt bör skattereduktionen öka med knappt 2 600 kronor per år för dem som berörs av förslaget.
Flera remissinstanser, däribland Konjunkturinstitutet och TCO, lyfter det ekonomiska läget och den osäkerhet som finns när det gäller inflationsutvecklingen. En förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdraget är en angelägen åtgärd och regeringen gör bedömningen att det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet tillåter förstärkningen.
ESV efterfrågar en djupare analys av hur arbetsutbudet väntas öka i olika grupper. Denna synpunkt behandlas i konsekvensanalysen (avsnitt 6).
De förslag på andra åtgärder som förts fram av bl.a. TCO och PRO ligger utanför detta lagstiftningsprojekt och behandlas därför inte vidare här.
Lagförslag
Förslaget medför ändringar i 67 kap. 7 § inkomstskattelagen.
5.2 Jobbskatteavdraget för äldre indexeras och åldersgränsen höjs
Regeringens förslag: En indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre införs och åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp höjs från 65 till 66 år.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som särskilt yttrar sig över förslaget om en indexering av jobbskatteavdraget för äldre tillstyrker det, däribland Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket och Ekonomistyrningsverket. Det förs fram att det är rimligt att även jobbskatteavdraget för äldre indexeras så att inte avståndet till det ordinarie jobbskatteavdraget förändras över tid. Landsorganisationen i Sverige (LO) avstyrker införandet av en indexering.
En majoritet av remissinstanserna, däribland Arbetsgivarverket och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget om att höja åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för äldre till 66 år. Sveriges akademikers centralorganisation för fram att det är viktigt att skattereglerna hänger samman och harmoniserar med den demografiska utvecklingens behov av att fler arbetar högre upp i åldrarna. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) tillstyrker förslaget men anser att det genomförs med för kort varsel för den årskull som först berörs av förslaget.
Konjunkturinstitutet anser att åldersgränsen för jobbskatteavdraget för äldre bör följa riktåldern för pension i stället för att utgå från en angiven ålder i lagstiftningen. Skatteverket anser att det är av stor vikt att det redan nu tydliggörs om åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för äldre kommer att höjas 2026 i likhet med det som har beslutats för det förhöjda grundavdraget. Om åldersgränsen inte höjs 2026 behöver Skatteverket införa ytterligare en kolumn i skattetabellerna, vilket är förenat med kostnader för myndigheten samt ökad administration och ökade kostnader i form av justeringar i lönesystem för företag. Fler kolumner innebär att skattetabellerna blir mer svårlästa och mindre överskådliga.
SPF Seniorerna, Svenska kommunalpensionärernas förbund (SKPF) och Riksförbundet pensionärsgemenskap (RPG) ställer sig i ett gemensamt yttrande tveksamma till förslaget om en höjd åldersgräns och menar att det finns fördelar med att jobbskatteavdraget för äldre i stället kommer fler till del i slutet av arbetslivet. LO avstyrker förslaget och anser att det helt förbiser den omständigheten att möjligheten att arbeta länge ser olika ut för olika grupper och förespråkar satsningar på att förbättra de fysiska och psykiska arbetsmiljöförhållandena. Pensionärernas Riksorganisation (PRO) motsätter sig fortsatta höjningar av åldersgränser i skattesystemet och anser att personer födda 1957 bör kompenseras för att åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget höjdes vid årsskiftet. Företagarna för fram att förslaget om att höja åldersgränsen för jobbskatteavdraget för äldre leder till en skattehöjning för delar av årskull 1958 år 2024, särskilt i lägre inkomstskikt, och att detta kan riskera att förta en del av arbetsutbudseffekterna.
Skälen för regeringens förslag
Jobbskatteavdraget för äldre indexeras
I samband med att jobbskatteavdraget för äldre infördes var skattereduktionen indexerad genom en koppling till prisbasbeloppet. I syfte att förenkla beräkningen togs dock kopplingen bort 2009 (prop. 2008/09:39). Det innebär att jobbskatteavdraget för äldre inte följer prisutvecklingen i samhället på samma sätt som det ordinarie jobbskatteavdraget. Det innebär även att nivåskillnaden mellan det ordinarie jobbskatteavdraget och jobbskatteavdraget för äldre riskerar att minska för varje år om inte aktiva lagstiftningsåtgärder vidtas.
För att komma till rätta med denna problematik bör jobbskatteavdraget för äldre ändras på så sätt att beräkningen åter kopplas till prisbasbeloppet. Beräkningen av jobbskatteavdragets storlek för äldre kommer därmed att utgå från arbetsinkomsterna och prisbasbeloppet.
Åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för äldre justeras
Åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för äldre är i dag 65 år. Samtidigt har åldersgränsen för att ta del av det förhöjda grundavdraget höjts från 65 till 66 år för att följa den rådande pensioneringsnormen (prop. 2021/22:181). Det är lämpligt att även åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för äldre höjs på motsvarande sätt. Åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för äldre bör alltså höjas till 66 år. Som Företagarna och TCO påpekar innebär det att personer födda efter 1957 kommer att få vänta ett år längre än vad som är fallet i dag innan de kan ta kan ta del av jobbskatteavdraget för äldre. Mot bakgrund av att syftet med åtgärden är att motivera till fortsatt arbete efter uppnådd pensionsålder bedömer regeringen att förslaget inte genomförs med för kort varsel.
SPF Seniorerna, SKPF och RPG, som är tveksamma till förslaget om en höjd åldersgräns, anser att det finns fördelar med att jobbskatteavdraget för äldre kommer fler till del i slutet av arbetslivet. Att låta åldersgränsen ligga kvar på 65 år skulle dock delvis förta syftet med höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet som helhet, vilket är att skapa en ny, högre norm för pensionsålder som speglar befolkningens livslängd (prop. 2021/22:181). Det skulle även innebära en fortsatt komplexitet i skattesystemet om åldersgränsen för jobbskatteavdraget för äldre var en annan än den för det förhöjda grundavdraget.
Skatteverket anser att det redan nu bör tydliggöras om åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för äldre kommer att höjas 2026 och Konjunkturinstitutet anser att lagstiftningen bör följa riktåldern för pension i stället för en angiven ålder. Dessa förslag ligger dock utanför det aktuella lagstiftningsärendet, som är avgränsat till vad som ska gälla från och med beskattningsåret 2024. De förslag på andra åtgärder som förts fram av LO och PRO ligger också utanför detta lagstiftningsprojekt och behandlas därför inte vidare här.
Lagförslag
Förslaget medför ändringar i 67 kap. 8 § inkomstskattelagen.
5.3 Sänkt skatt på pension
Regeringens förslag: Det förhöjda grundavdraget förstärks med 2,18 miljarder kronor. Det görs genom att det särskilda belopp som läggs till det ordinarie grundavdraget höjs.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås att det förhöjda grundavdraget ska förstärkas med 1,82 miljarder kronor.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, däribland Sveriges akademikers centralorganisation, SPF Seniorerna och Näringslivets skattedelegation, till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig, tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Näringslivets skattedelegation för fram att förslaget förvisso kan ge upphov till negativa effekter på arbetsutbudet, men att problematiken mildras om jobbskatteavdraget för äldre samtidigt förstärks. Konjunkturinstitutet bedömer att förslaget kan leda till att fler anser sig ha råd att gå i pension i stället för att arbeta och efterfrågar en tydligare motivering till varför det inte bör finnas en skatteklyfta mellan yngre som arbetar och äldre som får pension.
Arbetsförmedlingen avstyrker förslaget och bedömer att det kan försvaga incitamenten att förlänga arbetslivet eftersom även andra förvärvsinkomster än arbetsinkomster omfattas. Även Ekonomistyrningsverket (ESV) bedömer att förslaget minskar incitamenten för att arbeta efter uppnådd pensionsålder. Tjänstemännens centralorganisation avstyrker förslaget mot bakgrund av att organisationen inte heller ställer sig bakom förslaget om förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag. Pensionsinkomster bör dock enligt organisationen beskattas på samma nivå som arbetsinkomster. Även Landsorganisationen i Sverige är av denna uppfattning.
Skälen för regeringens förslag: I den här propositionen förslås bl.a. en förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdraget (avsnitt 5.1). För att den föreslagna förstärkningen av jobbskatteavdraget inte ska leda till en skatteklyfta mellan yngre med arbetsinkomster och äldre med pensionsinkomster bör det förhöjda grundavdraget förstärkas i motsvarande mån. En sådan förstärkning av det förhöjda grundavdraget innebär en bred skattesänkning för äldre eftersom den kommer att gynna såväl pensionärer som personer som har fyllt 66 år och fortsätter att arbeta. I genomsnitt bör skatten sänkas med ca 1 300 kronor per person och år.
Ett antal remissinstanser, däribland ESV, Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen, bedömer att förslaget minskar incitamenten till att arbeta efter uppnådd pensionsålder och Konjunkturinstitutet efterfrågar en motivering till varför det inte bör finnas en skatteklyfta mellan yngre som arbetar och äldre som får pension.
Incitamenten till fortsatt arbete efter det att pensionsåldern uppnåtts har ökat de senaste 10-15 åren, bl.a. på grund av reformer inom skatteområdet. Enligt regeringen är det fortsatt viktigt med incitament för äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden. Alla äldre har dock inte möjlighet att fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder. Det bör därför inte finnas någon skatteklyfta mellan yngre med arbetsinkomster och äldre som får pension. Även äldre som har möjlighet och fortsätter att arbeta kommer dock att gynnas av förslaget och för dem finns också jobbskatteavdraget för äldre som ett betydelsefullt incitament.
Lagförslag
Förslaget innebär ändringar i 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen.
5.4 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt i frågan.
Skälen för regeringens förslag: Beskattningsåret för fysiska personer är ett kalenderår. Lagändringarna bör därför träda i kraft vid ett årsskifte. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.
6 Konsekvensanalys
I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräknings-konventioner. Beräkningarna utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skatte-reglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt och för att bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer.
6.1 Utgångspunkter för bedömningar av sysselsättningseffekter och självfinansieringsgrad på lång sikt
Förväntade effekter på arbetsutbudet av förändrad skatt på arbete
När arbetsutbudseffekter av skatteförändringar bedöms använder ekonomer ofta en tankeram som skiljer mellan effekterna på den intensiva marginalen, dvs. hur den arbetade tiden bland dem som redan arbetar påverkas, och effekterna på den extensiva marginalen, dvs. effekten på arbetskraftsdeltagandet. Sammantaget ger dessa två effekter den totala arbetsutbudseffekten. Beroende på hur skattesystemet ändras kan man förvänta sig olika effekter på arbetsutbudet. Den förväntade effekten beror på vad som händer med marginal- och genomsnittsskatten vid olika inkomster samt hur många som påverkas av förändringen. En skattesänkning på arbetsinkomster ökar utbytet av att arbeta, dvs. skillnaden i nettoinkomst mellan att arbeta och inte arbeta ökar. Detta medför att personer som inte arbetar, men vars potentiella inkomst efter skatt om de hade arbetat ökar av skattesänkningen, upplever att det blir mer lönsamt att arbeta. En skattesänkning förväntas således påverka den extensiva marginalen positivt och leda till att fler personer föredrar att arbeta.
Effekten på den intensiva marginalen, dvs. effekten på antalet arbetade timmar för personer som arbetar, beror på både marginal- och genomsnittsskatteförändringen. När marginalskatten sänks ökar det ekonomiska utbytet av ytterligare en arbetad timme. Det kan även beskrivas som att priset på fritid ökar. Detta leder i teorin till att individen väljer att arbeta mer på bekostnad av sin fritid. Denna effekt kallas substitutionseffekten. När genomsnittsskatten sänks ökar individens nettoinkomst om antalet arbetade timmar hålls konstant. Inkomstökningen medför att individen vill konsumera mer fritid givet att fritid är en normal vara. Denna s.k. inkomsteffekt påverkar arbetsutbudet negativt. Vad som händer med det totala antalet arbetade timmar beror på vilken av effekterna som är störst.
Generellt sett gäller att ju tidigare i skatteskalan man gör en förändring desto mindre blir förändringen i marginalskatten för en given offentlig-finansiell kostnad. Detta beror på att alla som har en inkomst vid och över nivån där förändringen sker får sänkt genomsnittsskatt vilket utgör kostnaden för förändringen. Således gäller även att ju tidigare i skatte-skalan förändringen sker desto fler får del av den skattesänkning som förändringen innebär. Då de med högre inkomster får en oförändrad marginalskatt men sänkt genomsnittsskatt kan en marginalskattesänkning för låga inkomster förväntas leda till negativa arbetsutbudseffekter längs den intensiva marginalen. Längs den extensiva marginalen förväntas dock positiva effekter av en marginalskattesänkning vid låga inkomster. Marginalskattesänkningar vid högre inkomster sänker genomsnittsskatten för ett mindre antal personer och det är mer sannolikt med positiva effekter längs den intensiva marginalen. I det senare fallet är det troligt att effekten längs den extensiva marginalen är liten.
Kvantifieringar av arbetsutbudseffekter och sysselsättning
I promemorian används flera sätt att bedöma effekten av förslagen på arbetsutbudet. För förslag som riktar sig mot personer yngre än 65 år används den arbetsutbudsmodul som hör till Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell FASIT. Modulen simulerar effekten av skatteförändringar i en skattad arbetsutbudsmodell. I modellen kan en skatteförändring påverka arbetsutbudet dels genom att den påverkar sannolikheten att en person befinner sig i ett ersättningsystem, dels att den påverkar hur mycket en person önskar arbeta givet att denne inte förväntas befinna sig i ett ersättningssystem. Modellen tar ingen hänsyn till efterfrågan på arbetskraft eller till eventuella effekter av skatteförändringar på lönebildningen. I promemorian justeras modellens resultat för antalet sysselsatta och totalt antal arbetade timmar genom att låta de personer som enligt modellen träder in i arbetskraften till följd av den sänkta skatten löpa samma risk för arbetslöshet och sjukdom som personerna i arbetskraften före reformen. Justeringen ger en något lägre effekt av en skattesänkning på antalet sysselsatta och arbetade timmar än vad som hade varit fallet utan denna justering.
Ekonomistyrningsverket (ESV) efterfrågar en fördjupad analys av om marginaleffekterna avtar med ytterligare ett jobbskatteavdrag. Bedömningen av förslagets effekter framgår av konsekvensanalysen. Eventuella jämförelser med tidigare reformer ligger utanför det aktuella lagstiftningsärendet. ESV efterlyser även en fördjupad analys av hur arbetsutbudet väntas öka i olika grupper till följd av åtgärden. Effekten på sysselsättningen av det förstärkta jobbskatteavdraget (se nedan) har därför kompletterats med en uppskattning av förslagets effekt för kvinnor och män. På grund av den stora osäkerheten i skattningarna och det begränsade urvalet är möjligheterna till analys i mindre delgrupper begränsat, särskilt när totaleffekten i sig är liten.
Självfinansieringsgrad på lång sikt
Beräkningarna av de offentligfinansiella effekterna av förslagen är, som beskrivits ovan, statiska och tar inte hänsyn till långsiktiga effekter på de offentliga finanserna som följer av de beteendeförändringar de förändrade skatterna kan medföra. För att fånga den långsiktiga påverkan av förslagen på de offentliga finanserna kan en s.k. självfinansieringsgrad beräknas. Självfinansieringsgraden beskriver hur stor del av den kortsiktiga offentligfinansiella effekten som på sikt upphör till följd av beteendeförändringar.
Sänkta skatter påverkar på lång sikt arbetsutbudet men sänkta marginalskatter innebär även att andra beteenden, utöver ökad arbetstid, som kan generera högre inkomst gynnas. Till exempel medför sänkta marginalskatter att det gynnar sig mer att vidareutbilda sig, ta på sig ett ökat ansvar på arbetsplatsen eller att flytta för att ta ett bättre betalt arbete. På lång sikt kan därför produktiviteten och därmed lönerna öka till följd av en marginalskattesänkning. En uppskattning av effekten på arbetsutbud och löner av förändrad beskattning av förvärvsinkomster och hur dessa förändringar i sin tur påverkar andra skattebaser och transfereringssystem kan fås med hjälp av arbetsutbudsmodulen i FASIT. Med hjälp av dessa uppskattningar kan förslagets långsiktiga självfinansieringsgrad beräknas.
6.2 Förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag och sänkt skatt på pension
Syfte och alternativa lösningar
I propositionen föreslås att skatten på arbete ska sänkas. Förslaget syftar till att göra det mer lönsamt att arbeta, att öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar bland dem som redan arbetar. Sänkt skatt på arbete görs enklast genom en förstärkning av den skattereduktion på arbetsinkomster som redan finns, jobbskatteavdraget. Några alternativa lösningar har därför inte prövats. För att undvika att en ny skillnad i beskattningen mellan äldres pensionsinkomster och yngres arbetsinkomster ska uppstå behöver även skatten på äldres pensionsinkomster sänkas. Liksom vid tidigare skattesänkningar för äldre föreslås det ske genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget.
Offentligfinansiella effekter
Förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag beräknas minska skatteintäkterna 2024 med 11,04 miljarder kronor.
För kommuner och regioner medför förslaget inte någon kostnad då skattereduktioner inte påverkar den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Förslaget bedöms vidare få positiva effekter på arbetsutbud och sysselsättning, vilket i sin tur bör leda till en förstärkning av de kommunala och de statliga finanserna. Ett ökat arbetsutbud kan också leda till att rekrytering i offentlig sektor underlättas.
Förslaget om en förstärkning av det förhöjda grundavdraget beräknas minska skatteintäkterna med 2,18 miljarder kronor 2024. 2,11 miljarder kronor är minskade kommunala skatteintäkter. Intäkterna från begravningsavgiften minskar med ca 10 miljoner kronor, statliga skatte-reduktioner minskar med ca 10 miljoner kronor, statlig inkomstskatt minskar med ca 60 miljoner kronor och public service-avgiften minskar med ca 10 miljoner kronor.
Effekter för företag och offentlig sektor
Förslaget om ett förstärkt jobbskatteavdrag gör det mer lönsamt att arbeta och mer attraktivt att starta och bedriva aktiv näringsverksamhet. Det påverkar dock inte förhållandet mellan att vara anställd och att bedriva enskild näringsverksamhet. Förslaget bedöms inte heller påverka företagens konkurrensförhållanden eftersom det omfattar alla som har arbetsinkomster. Jobbskatteavdraget beaktas automatiskt av Skatteverket och bedöms därför inte påverka företagens, kommunernas eller regionernas administrativa börda. I den mån förslaget ökar arbetsutbudet kan rekryteringsprocesser och matchningen på arbetsmarknaden komma att förbättras för både företag och myndigheter.
Förslaget om en förstärkning av det förhöjda grundavdraget innebär sänkt skatt på alla sorters förvärvsinkomster för dem som berörs. Den berörda ålderskategorin har redan särskilda skatteregler och förändringen kommer att beaktas automatiskt av Skatteverket. Det bedöms därför inte påverka företagens, kommunernas eller regioners administrativa börda.
Effekter för enskilda
Förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag innebär att marginalskatten för personer upp till 66 år sänks på årsarbetsinkomster mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp vilket med ett prisbasbelopp på 57 300 kronor innebär årsarbetsinkomster mellan ca 185 700 och 463 000 kronor. Genomsnittsskatten sänks för alla med arbetsinkomster över ca 185 700 kronor per år. Sammantaget innebär den föreslagna förstärkningen av jobbskatteavdraget en skattelättnad med upp till 3 250 kronor per år vid en genomsnittlig kommunalskattesats. Cirka 4,3 miljoner personer berörs av förslaget. Den genomsnittliga skattesänkningen för dem som berörs blir knappt 2 600 kronor per år. Tabell 6.1 visar skattesänkningen i kronor och som andel av inkomsten vid olika inkomster 2024.
Tabell 6.1 Förändring i skatt för personer upp till 66 år till följd av förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag
Kronor per år och procent
Arbetsinkomst
Ändrad skatt, kronor
Ändrad skatt, i % av inkomsten
Totalt ändrad skatt i %
100 000
0
0
0
200 000
-186
-0,1
-0,6
300 000
-1 356
-0,5
-2,4
400 000
-2 527
-0,6
-3,0
500 000
-3 251
-0,7
-2,8
600 000
-3 251
-0,5
-2,2
750 000
-3 251
-0,4
-1,5
1 000 000
-3 251
-0,3
-0,9
1 500 000
-3 251
-0,2
-0,5
Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 57 300 kronor har använts i beräkningarna.
Figurerna nedan visar hur marginal- och genomsnittsskatten på arbetsinkomst påverkas av förslaget för personer upp till 66 år med enbart arbetsinkomster.
Figur 6.1 Marginalskatt för en person upp till 66 år med enbart arbetsinkomst
Procent och kronor per år
Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 57 300 kronor har använts.
Figur 6.2 Genomsnittsskatt för en person upp till 66 år med enbart arbetsinkomst
Procent och kronor per år
Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 57 300 kronor har använts.
Förslaget om en förstärkning av det förhöjda grundavdraget är utformat så att skatten för äldre med pensionsinkomst ska bli så lik skatten för en yngre person med arbetsinkomst som möjlig. Förslagets effekter vid olika inkomstnivåer är därför mycket lika effekterna för jobbskatteavdraget ovan. Eftersom det förhöjda grundavdraget är ett avdrag medan jobbskatteavdraget är en skattereduktion blir effekterna däremot inte identiska. Ett avdrag påverkar dessutom när statlig inkomstskatt ska betalas och hur stor skattereduktionen för förvärvsinkomst blir. I propositionen föreslås justeringar av det förhöjda grundavdraget för att ta hänsyn till detta.
Knappt 1,7 miljoner personer får lägre skatt till följd av förslaget. Den genomsnittliga skattesänkningen för dessa blir ca 1 300 kronor per år.
Tabell 6.2 Förändring i skatt för personer över 66 år till följd av förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag
Kronor per år och procent
Pensionsinkomst
Ändrad skatt, kronor
Ändrad skatt, i % av inkomsten
Totalt ändrad skatt i %
100 000
0
0
0
200 000
-188
-0,1
-0,6
300 000
-1 291
-0,4
-2,3
400 000
-2 450
-0,6
-2,9
500 000
-3 224
-0,6
-2,8
600 000
-3 224
-0,5
-2,2
750 000
-3 187
-0,4
-1,4
1 000 000
-3 186
-0,3
-0,9
1 500 000
-3 186
-0,2
-0,5
Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 57 300 kronor har använts.
Figur 6.3 Grundavdrag och förhöjt grundavdrag enligt gällande och föreslagna regler.
Kronor per år
Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 57 300 kronor har använts.
Pensionsmyndigheten påpekar i sitt remissvar att marginalskatten för äldre i och med förslaget blir oönskat hög i ett mindre inkomstintervall runt brytpunkten för statlig inkomstskatt. Efter att nivån på skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2024 är beslutad har parametrarna för det förhöjda grundavdraget justerats så att denna effekt tas bort.
Effekter för sysselsättningen
Som beskrivits ovan sänker den föreslagna förstärkningen av det ordinarie jobbskatteavdraget marginalskatten för personer upp till 66 år på årsarbetsinkomster mellan ca 185 700 och 463 000 kronor. Genomsnittsskatten sänks för alla med arbetsinkomster över ca 185 700 kronor per år.
De långsiktiga effekterna av förslaget på arbetsutbudet beräknas med hjälp av arbetsutbudsmodulen i FASIT (se avsnitt 6.1). Resultaten från modellen indikerar att förslaget skulle leda till att antalet sysselsatta på lång sikt ökar med ca 4 000 personer och att arbetade timmar bland sysselsatta ökar med ca 6 000 helårsarbetskrafter. Effekten på det totala antalet arbetade timmar uppgår till ca 11 000 helårsarbetskrafter.
Effekt på antalet sysselsatta bedöms till 40 procent utgöras av kvinnor. Det ökade antalet arbetade timmar bland sysselsatta bedöms till ca 70 procent komma från sysselsatta kvinnor.
Med hjälp av FASIT beräknas den långsiktiga självfinansieringsgraden av förslaget till ca 20 procent (se avsnitt 6.1).
Förstärkningen av det förhöjda grundavdraget påverkar skatten på både arbets- och pensionsinkomster. Den föreslagna förstärkningen påverkar därför inte i någon större utsträckning hur lönsamt det är att arbeta jämfört med pension. Generellt sänkt skatt för personer över 66 år innebär en inkomsteffekt som kan leda till att fler anser sig ha råd att gå i pension. Förslaget kan på så sätt ha en negativ effekt på sysselsättningen för äldre.
Konjunkturinstitutet och Landsorganisationen i Sverige anför att det finns en nedåtrisk i beräkningarna av jobbskatteavdragets effekter jämfört med promemorians bedömningar baserade på FASIT:s arbetsutbudsmodell. De utvärderingar som Finansdepartementet tidigare har gjort visar att effekterna på sysselsättningen från FASIT:s arbetsutbudsmodell är i linje med vad man kan förvänta sig utifrån tidigare empiriska utvärderingar av skattereformer, se bl.a. prop. 2011/12:100 bilaga 5 och Appendix A i ESO-rapporten Skillnad på marginalen (2019).
Effekter för inkomstfördelningen
I genomsnitt ökar hushållens ekonomiska standard med 0,37 procent till följd av förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag. Den ekonomiska standarden ökar i alla inkomstgrupper, men effekten, mätt i procent, är störst i inkomstgrupperna 5-9, där ekonomisk standard ökar med i genomsnitt 0,54 procent. Förslaget innebär ingen nämnvärd förändring av inkomstfördelningen mätt med Gini-koefficienten.
Figur 6.4 Genomsnittlig effekt av förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag på ekonomisk standard uppdelat på inkomstgrupper.
Procent
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Förslaget beräknas i genomsnitt öka individernas ekonomiska standard i samtliga regioner, men ökningen bedöms i procent vara något större i s.k. täta regioner avlägset belägna och i landsbygdsregioner nära större stad. Minst är den procentuella effekten i storstadskommunerna.
Figur 6.5 Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard i olika kommungrupper
Procent
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Förslaget om en höjning av det förhöjda grundavdraget beräknas öka hushållens ekonomiska standard med i genomsnitt 0,06 procent. Genomsnittlig ekonomisk standard ökar i samtliga inkomstgrupper, men effekten är störst i inkomstgrupperna tre, fyra respektive nio där den beräknas öka med i genomsnitt med 0,08 respektive 0,07 procent. Förslaget innebär ingen nämnvärd förändring av inkomstfördelningen mätt med Gini-koefficienten.
Figur 6.6 Genomsnittlig effekt av ytterligare förhöjt grundavdrag på ekonomisk standard uppdelat på inkomstgrupper
Procent
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Förstärkningen av det förhöjda grundavdraget beräknas i genomsnitt öka individernas ekonomiska standard i samtliga regioner, men ökningen bedöms vara störst i s.k. landsbygdsregioner avlägset och mycket avlägset belägna samt i täta regioner nära större stad.
Figur 6.7 Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard i olika kommungrupper
Procent
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Effekter för den ekonomiska jämställdheten
Individuell disponibel inkomst väntas öka ungefär lika mycket för kvinnor och män till följd av förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag. För män beräknas individuell disponibel inkomst öka med i genomsnitt 0,37 procent medan den för kvinnor ökar med i genomsnitt 0,36 procent. Det bedöms också vara närmare 300 000 fler män än kvinnor som berörs direkt av förslaget.
Figur 6.8 Genomsnittlig effekt av förstärkt jobbskatteavdrag på individuell disponibel inkomst för kvinnor och män
Procent
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Förstärkningen av det förhöjda grundavdraget bedöms också leda till att individuell disponibel inkomst ökar mer för män än för kvinnor. För män beräknas individuell disponibel inkomst öka med i genomsnitt 0,07 procent medan den för kvinnor ökar med i genomsnitt 0,05 procent. Det bedöms vara ungefär lika många kvinnor som män som berörs direkt av förslaget.
Figur 6.9 Genomsnittlig effekt av förstärkningen av det förhöjda grundavdraget på individuell disponibel inkomst för kvinnor och män
Procent
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
6.3 Indexerat jobbskatteavdrag för äldre samt höjd åldersgräns
Syfte och alternativa lösningar
Förslaget om indexering av jobbskatteavdraget för äldre syftar till att bibehålla förhållandet mellan de två jobbskatteavdragen även över tid. Slutligen föreslås åldersgränsen höjas från 65 till 66 år i syfte att åldersgränsen ska sammanfalla med den som gäller för det förhöjda grundavdraget.
Offentligfinansiella effekter
Införandet av indexeringen ger en offentligfinansiell effekt först året efter budgetåret. År 2025 beräknas skatteintäkterna minska med 0,09 miljarder kronor till följd av indexeringen.
Förslaget om höjd åldersgräns till 66 år beräknas öka skatteintäkterna med 0,07 miljarder kronor 2024.
Sammantaget innebär förslagen en offentligfinansiell effekt om 0,07 miljarder kronor 2024.
För kommuner och regioner medför förslagen inte någon kostnad eftersom skattereduktioner inte påverkar den beskattningsbara förvärvs-inkomsten.
Effekter för företag och offentlig sektor
Förslagen påverkar inte förhållandet mellan att vara anställd och att bedriva enskild näringsverksamhet. Förslagen bedöms inte heller påverka företagens konkurrensförhållanden eftersom de omfattar alla som har arbetsinkomster. Jobbskatteavdraget beaktas automatiskt av Skatteverket och bedöms därför inte påverka företagens eller kommunernas administrativa börda.
Effekter för enskilda
För dem som fyller 66 år under 2024 innebär förslaget om höjd ålders-gräns att de under 2024 fortsatt kommer få det ordinarie jobbskatteavdraget. Skatten på deras arbetsinkomster mellan 2023 och 2024 kommer därför förändras på det sätt som beskrivs i avsnitt 6.2 ovan. Enligt Finansdepartementets beräkningskonventioner beskrivs dock effekten av en reform som skillnaden mellan föreslagna och gällande regler för införandeåret. Enligt gällande regler skulle personer födda 1958 under 2024 beskattas enligt jobbskatteavdraget för äldre medan de enligt föreslagna regler kommer beskattas med det förstärka ordinarie jobbskatteavdraget. Skillnaden mellan dessa visas för olika inkomster i tabell 6.3 nedan.
Tabell 6.3 Ändrad skatt för personer födda 1958 till följd av förslagen
om höjd åldersgräns samt förstärkt ordinarie
jobbskatteavdrag
Kronor per år
Arbetsinkomst
Skatt 2024 gällande regler
Skatt 2024 föreslagna regler
Ändrad skatt, kronor
100 000
7 000
9 249
+2 249
150 000
10 500
18 824
+8 324
200 000
21 013
29 343
+8 330
300 000
48 862
55 671
+6 809
400 000
84 309
82 614
-1 695
500 000
118 225
111 521
-6 704
700 000
202 647
192 941
-9 706
1 000 000
368 367
356 386
-11 981
1 500 000
644 567
632 586
-11 981
Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 57 300 har använts.
Effekter för sysselsättningen
Den höjda åldersgränsen för jobbskatteavdraget för äldre bedöms minska sysselsättningen för personer som ska fylla 66 år 2024. Effekten bedöms vara liten i absoluta tal.
Effekter för inkomstfördelningen
Förslaget har ingen stor påverkan på den ekonomiska standarden i genomsnitt och inte heller på Gini-koefficienten. Den ekonomiska standarden minskar något i främst inkomstdecilerna 4-6, men med som mest upp till -0,01 procent.
Effekter för den ekonomiska jämställdheten
Effekterna av förslaget på disponibel inkomst är mycket små för såväl kvinnor som män.
6.4 Övriga effekter
Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Förslagen medför endast marginella förändringar för Skatteverket och ingår i den anpassning som görs årligen på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Förslaget om höjd åldersgräns för jobbskatteavdraget för äldre innebär dock att skattetabellerna måste omarbetas. Eventuellt tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Pensionsmyndigheten påminner i sitt remissvar om att myndigheten har ett informationsuppdrag som innebär att pensionsspararna ska få möjlighet att förstå, förutse och kunna påverka hela sin pension, inklusive beskattningen av den, och att komplicerade skatteregler innebär att det krävs utveckling av systemstöd för allt mer komplexa lösningar gällande beräkning av skattelättnader även hos myndigheten. Kostnaderna för utveckling av systemstöd med anledning av förslagen bedömer Pensionsmyndigheten dock som marginella.
Det kan konstateras att inget av de förslag som behandlas i denna proposition i någon större utsträckning bidrar till en ökad komplexitet i skattesystemet, men att förslaget om att höja åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för äldre till 66 år leder till ökad enhetlighet. De marginella kostnadsökningar som Pensionsmyndigheten nämner ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslagen inte ha
någon inverkan.
Förslagens förenlighet med EU-rätten
Förslagen bedöms vara förenliga med det EU-rättsliga regelverket.
Effekter för miljön
Förslagen bedöms inte ha några effekter på miljön eller övriga effekter.
7 Författningskommentar
7.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
63 kap.
3 a §
I paragrafen finns bestämmelser om förhöjt grundavdrag för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år. Ändringarna i paragrafen innebär att grundavdraget för denna grupp höjs.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
67 kap.
7 §
Av paragrafen framgår hur jobbskatteavdraget för personer som inte har fyllt 65 år ska beräknas.
Ändringarna i paragrafen innebär att åldersspannet för att omfattas av jobbskatteavdraget utökas med ett år, dvs. från 65 till 66 år. Vidare innebär ändringarna att nuvarande nivåer i jobbskatteavdraget höjs.
Övervägandena finns i avsnitt 5.1.
8 §
Av paragrafen framgår hur jobbskatteavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år ska beräknas.
Ändringarna i paragrafen innebär att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för äldre höjs med ett år, från 65 till 66 år. Ändringarna innebär även att en indexering införs vid beräkningen av jobbskatteavdraget för denna grupp.
Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
63 kap.
3 a §
I paragrafen finns bestämmelser om förhöjt grundavdrag för personer som vid årets ingång har fyllt 67 år.
Ändringarna motsvarar de ändringar som föreslås i paragrafens hittillsvarande lydelse (se författningskommentaren till 63 kap. 3 a § i avsnitt 7.1). Ändringarna innebär att den föreslagna höjningen av grundavdraget från och med den 1 januari 2026 kommer att omfatta personer som vid årets ingång har fyllt 67 år.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
Sammanfattning av promemorians förslag
I promemorian föreslås att det ordinarie jobbskatteavdraget och det s.k. jobbskatteavdraget för äldre ska förstärkas med totalt 8,7 miljarder kronor.
I genomsnitt föreslås skatten minska med ca 1 900 kronor per år för dem som omfattas av det ordinarie jobbskatteavdraget och ca 1 000 kronor per år för dem som omfattas av jobbskatteavdraget för äldre. I promemorian föreslås vidare att en indexering ska införas i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp höjs från 65 till 66 år. Det föreslås även att jobbskatteavdraget ska förstärkas ytterligare för personer som vid årets ingång har fyllt 69 år.
I promemorian föreslås även att skatten för pensionärer ska sänkas med totalt 1,82 miljarder kronor genom att det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år förstärks. I genomsnitt innebär förslaget en skattesänkning på ca 1 100 kronor per person och år.
Slutligen föreslås i promemorian att marginalskatten ska sänkas för dem
som arbetar eller har uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Förslaget innebär att den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas
bort.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen
dels att 63 kap. 3 a §, 67 kap. 5 och 7-9 §§ och rubrikerna närmast före 67 kap. 7 och 8 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 67 kap. 8 a §, och närmast före 67 kap. 8 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
63 kap.
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
Fastställd förvärvsinkomst
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 prisbasbelopp
överstiger 1,11 men inte 1,965 prisbasbelopp
överstiger 1,965 men inte 2,72 prisbasbelopp
överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 5,53 prisbasbelopp
överstiger 5,53 men inte 7,88 prisbasbelopp
överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp
överstiger 8,08 men inte 11,48 prisbasbelopp
överstiger 11,48 men inte 12,8 prisbasbelopp
överstiger 12,8 men inte 13,54 prisbasbelopp
överstiger 13,54 men inte 36,54 prisbasbelopp
Särskilt belopp
0,687 prisbasbelopp
0,885 prisbasbelopp minskat med 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,333 prisbasbelopp ökat med 19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
39,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp
49,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp
0,325 prisbasbelopp ökat med 23,3 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,441 prisbasbelopp ökat med 21,2 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
1,104 prisbasbelopp ökat med 12,8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
2,139 prisbasbelopp
9,257 prisbasbelopp minskat med 62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
1,32 prisbasbelopp
2,097 prisbasbelopp minskat med 5,74 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
Föreslagen lydelse
63 kap.
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
Fastställd förvärvsinkomst
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 prisbasbelopp
överstiger 1,11 men inte 1,965 prisbasbelopp
överstiger 1,965 men inte 2,72 prisbasbelopp
överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 5,00 prisbasbelopp
överstiger 5,0 men inte 7,88 prisbasbelopp
överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp
överstiger 8,08 men inte 11,87 prisbasbelopp
överstiger 11,87 men inte 13,27 prisbasbelopp
överstiger 13,27 prisbasbelopp
Särskilt belopp
0,687 prisbasbelopp
0,885 prisbasbelopp minskat med 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,333 prisbasbelopp ökat med 19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
39,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp
49,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp
0,239 prisbasbelopp ökat med 26 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,33 prisbasbelopp ökat med 24,2 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
1,016 prisbasbelopp ökat med 15,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
2,268 prisbasbelopp
9,628 prisbasbelopp minskat med 62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
1,40 prisbasbelopp
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
67 kap.
5 §
De som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 7 eller 8 § för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag). Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.
De som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 7, 8 eller 8 a § för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag). Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.
Nuvarande lydelse
Jobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 65 år
7 §
För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 3,24 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 8,08 prisbasbelopp
överstiger 8,08 men inte 13,54 prisbasbelopp
överstiger 13,54 prisbasbelopp
Skattereduktion
skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och
38,74 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,812 prisbasbelopp och 12,8 procent av arbetsinkomsterna mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan 2,432 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan 2,432 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt, med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 13,54 prisbasbelopp
Föreslagen lydelse
Jobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 66 år
7 §
För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 66 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 3,24 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 8,08 prisbasbelopp
överstiger 8,08 prisbasbelopp
Skattereduktion
skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och
38,74 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,813 prisbasbelopp och 15,5 procent av arbetsinkomsterna mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan 2,563 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
Nuvarande lydelse
Jobbskatteavdrag för personer som har fyllt 65 år
8 §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige
överstiger inte 100 000 kronor
överstiger 100 000 men inte 300 000 kronor
överstiger 300 000 men inte 600 000 kronor
överstiger 600 000 kronor
Skattereduktion
22 procent av arbetsinkomsterna
summan av 15 000 kronor och 7 procent av arbetsinkomsterna
36 000 kronor
36 000 kronor med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor
Föreslagen lydelse
Jobbskatteavdrag för personer som har fyllt 66 men inte 69 år
8 §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 men inte 69 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige
överstiger inte 1,7 prisbasbelopp
överstiger 1,7 men inte 6,5 prisbasbelopp
överstiger 6,5 prisbasbelopp
Skattereduktion
23 procent av arbetsinkomsterna
summan av 0,2635 prisbasbelopp och 7,5 procent av arbetsinkomsterna
0,751 prisbasbelopp
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Jobbskatteavdrag för personer som har fyllt 69 år
8 a §
De som vid beskattningsårets ingång har fyllt 69 år har rätt till skattereduktion enligt 8 § multiplicerat med 1,25.
9 §
De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 5-8 §§ med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken de är obegränsat skattskyldiga.
Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 5-8 §§ tillämpas utan de begränsningar som anges i första stycket.
De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 5-8 a §§ med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken de är obegränsat skattskyldiga.
Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 5-8 a §§ tillämpas utan de begränsningar som anges i första stycket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.
Förslag till lag om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för lydelsen enligt lagen (2022:887) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
63 kap.
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
Fastställd förvärvsinkomst
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 prisbasbelopp
överstiger 1,11 men inte 1,965 prisbasbelopp
överstiger 1,965 men inte 2,72 prisbasbelopp
överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 5,53 prisbasbelopp
överstiger 5,53 men inte 7,88 prisbasbelopp
överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp
överstiger 8,08 men inte 11,48 prisbasbelopp
överstiger 11,48 men inte 12,8 prisbasbelopp
överstiger 12,8 men inte 13,54 prisbasbelopp
överstiger 13,54 men inte 36,54 prisbasbelopp
Särskilt belopp
0,687 prisbasbelopp
0,885 prisbasbelopp minskat med 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,333 prisbasbelopp ökat med 19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
39,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp
49,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp
0,325 prisbasbelopp ökat med 23,3 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,441 prisbasbelopp ökat med 21,2 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
1,104 prisbasbelopp ökat med 12,8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
2,139 prisbasbelopp
9,257 prisbasbelopp minskat med 62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
1,32 prisbasbelopp
2,097 prisbasbelopp minskat med 5,74 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
Föreslagen lydelse
63 kap.
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
Fastställd förvärvsinkomst
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 prisbasbelopp
överstiger 1,11 men inte 1,965 prisbasbelopp
överstiger 1,965 men inte 2,72 prisbasbelopp
överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 5,00 prisbasbelopp
överstiger 5,00 men inte 7,88 prisbasbelopp
överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp
överstiger 8,08 men inte 11,87 prisbasbelopp
överstiger 11,87 men inte 13,27 prisbasbelopp
överstiger 13,27 prisbasbelopp
Särskilt belopp
0,687 prisbasbelopp
0,885 prisbasbelopp minskat med 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,333 prisbasbelopp ökat med 19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
39,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp
49,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp
0,239 prisbasbelopp ökat med 26 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,33 prisbasbelopp ökat med 24,2 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
1,016 prisbasbelopp ökat med 15,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
2,268 prisbasbelopp
9,628 prisbasbelopp minskat med 62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
1,40 prisbasbelopp
Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttranden kommit in från Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket, Företagarna, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Växjö, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Konjunkturinstitutet, Landsorganisationen i Sverige, Näringslivets Skattedelegation, Pensionsmyndigheten, Pensionärernas Riksorganisation, Skatteverket, SPF Seniorerna, Svenska Kommunalpensionärernas Förbund, Svenskt Näringsliv, Sveriges akademikers centralorganisation, Tillväxtverket och Tjänstemännens centralorganisation.
Yttranden har dessutom kommit in från Riksförbundet Pensionärsgemenskap och Skattebetalarnas förening.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att yttra sig: Småföretagarnas Riksförbund och Statens tjänstepensionsverk.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2023-09-12
Närvarande: F.d. justitierådet Mari Andersson samt justitieråden Kristina Svahn Starrsjö och Eric M. Runesson
Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension
Enligt en lagrådsremiss den 7 september 2023 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Sara Hemlin och departementssekreteraren Jonatan Vesterman.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 september 2023
Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Ankarberg Johansson, J Pehrson, Jonson, Forssmed, Tenje, Forssell, M Persson, Wykman, Kullgren, Brandberg, Bohlin, Carlson
Föredragande: statsrådet Svantesson
Regeringen beslutar proposition Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension