Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2014/15:86 Kroatiens anslutning till skiljemannakonventionen Prop. 2014/15:86 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2015 Stefan Löfven Magdalena Andersson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen antar en lag om ändring i lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (skiljemannakonventionen). Ändringen föranleds av Kroatiens anslutning till konventionen. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2015. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap 4 3 Ärendet och dess beredning 17 4 Skiljemannakonventionen 17 5 Konsekvenser för de offentliga finanserna 19 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2015 20 Rättsdatablad 21 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap. 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap och bilagan till lagen ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Konventionen av den 23 juli 1990 om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap, ändrad dels genom konventionen av den 21 december 1995 om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till nämnda konvention, dels genom protokollet den 25 maj 1999 om ändring av nämnda konvention, dels genom konventionen av den 8 december 2004 om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till nämnda konvention, dels genom rådets beslut av den 23 juni 2008 om Bulgariens och Rumäniens anslutning till nämnda konvention, ska gälla som lag här i landet. Den svenska texten till konventionen av den 23 juli 1990 i dess nuvarande lydelse framgår av bilaga till denna lag. Konventionen av den 23 juli 1990 om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap, i den lydelse konventionen har fått genom 1. konventionen av den 21 december 1995 om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till konventionen, 2. protokollet den 25 maj 1999 om ändring av konventionen, 3. konventionen av den 8 december 2004 om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till konventionen, 4. rådets beslut av den 23 juni 2008 om Bulgariens och Rumäniens anslutning till konventionen, och 5. rådets beslut av den 1 december 2014 om Kroatiens anslutning till konventionen. Den svenska texten till den nuvarande lydelsen av konventionen av den 23 juli 1990 framgår av bilagan till denna lag. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. Bilaga Konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap De höga avtalsslutande parterna i fördraget om Europeiska ekonomiska gemenskapen, - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -har enats om följande. Kapitel 1 Konventionens tillämpningsområde Artikel 1 1. Denna konvention skall tillämpas i de fall då inkomst som förvärvas av ett företag i en avtalsslutande stat även ingår eller sannolikt kommer att ingå i den skattepliktiga inkomst som förvärvas av ett företag i en annan avtalsslutande stat på grund av att de principer som anges i artikel 4 och som tillämpas direkt eller genom motsvarande bestämmelser i den berörda statens lagstiftning inte följs. 2. Vid tillämpningen av denna konvention skall ett fast driftställe som ett företag i en avtalsslutande stat har i en annan avtalsslutande stat anses som ett företag i den stat där det är beläget. 3. Punkt 1 tillämpas även i fall då något av de berörda företagen redovisar förlust i stället för vinst. Artikel 2 1. Denna konvention skall tillämpas på inkomstskatter. 2. De för närvarande utgående skatter, på vilka konventionen skall tillämpas, är särskilt: i) I Belgien: a) impôt des personnes physiques/personenbelasting b) impôt des sociétés/vennootschapsbelasting c) impôt des personnes morales/rechtspersonenbelasting d) impôt des non-résidents/belasting der niet-verblijfhouders e) taxe communale et la taxe d'agglomération additionnelles à l'impôt des personnes physiques/aanvullende gemeentebelasting en agglomeratiebelasting op de personenbelasting ii) I Bulgarien: a) ????? ????? ???????? ?? ??????????? ???? b) ???????????? ????? iii) I Tjeckien: a) dan z príjmu fyzických osob b) dan z príjmu právnických osob iv) I Danmark: a) indkomstskat til staten b) den kommunale indkomstskat c) den amtskommunale indkomstskat v) I Tyskland: a) Einkommensteuer b) Körperschaftsteuer c) Gewerbesteuer, i den utsträckning den är baserad på rörelsevinster vi) I Estland: a) tulumaks vii) I Irland: a) Cáin Ioncaim b) Cáin Chorparáide viii) I Grekland: a) f???? e?s?d?µat?? f?s???? p??s?p?? b) f???? e?s?d?µat?? ??µ???? p??s?p?? c) e?sf??? ?p?? t?? ep??e???se?? ?d?e?s?? ?a? ap???te?s?? ix) I Spanien: a) Impuesto sobre la Renta de las Personas Físicas b) Impuesto sobre Sociedades c) Impuesto sobre la Renta de no Residentes x) I Frankrike: a) impôt sur le revenu b) impôt sur les sociétés xi) I Kroatien: a) porez na dohodak b) porez na dobit xii) I Italien: a) imposta sul reddito delle persone fisiche b) imposta sul reddito delle società c) imposta regionale sulle attività produttive xiii) I Cypern: a) F???? ??s?d?µat?? b) ??ta?t? ??sf??? ??a t?? ?µ??a t?? ??µ???at?a? xiv) I Lettland: a) uznemumu ienakuma nodoklis b) iedzivotaju ienakuma nodoklis xv) I Litauen: a) Gyventoju pajamu mokestis b) Pelno mokestis xvi) I Luxemburg: a) impôt sur le revenu des personnes physiques b) impôt sur le revenu des collectivités c) impôt commercial, i den utsträckning den är baserad på rörelse-vinster xvii) I Ungern: a) személyi jövedelemadó b) társasági adó c) osztalékadó xviii) I Malta: a) taxxa fuq l-income xix) I Nederländerna: a) inkomstenbelasting b) vennootschapsbelasting xx) I Österrike: a) Einkommensteuer b) Körperschaftsteuer xxi) I Polen: a) podatek dochodowy od osób fizycznych b) podatek dochodowy od osób prawnych xxii) I Portugal: a) imposto sobre o rendimento das pessoas singulares b) imposto sobre o rendimento das pessoas coletivas c) derrama para os municípios sobre o imposto sobre o rendimento das pessoas coletivas xxiii) I Rumänien: a) impozitul pe venit b) impozitul pe profit c) impozitul pe veniturile obtinute din România de nerezidenti xxiv) I Slovenien: a) dohodnina b) davek od dobicka pravnih oseb xxv) I Slovakien: a) dan z príjmov právnických osôb b) dan z príjmov fyzických osôb xxvi) I Finland: a) valtion tuloverot/de statliga inkomstskatterna b) yhteisöjen tulovero/inkomstskatten för samfund c) kunnallisvero/kommunalskatten d) kirkollisvero/kyrkoskatten e) korkotulon lähdevero/källskatten på ränteinkomst f) rajoitetusti verovelvollisen lähdevero/källskatten för begränsat skattskyldig xxvii) I Sverige: a) statlig inkomstskatt b) kupongskatt c) kommunal inkomstskatt xxviii) I Förenade kungariket: a) Income Tax b) Corporation Tax. 3. Konventionen tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av konventionen påförs vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra ändringar som gjorts i respektive skattelagstiftning. Kapitel 2 Allmänna bestämmelser Avsnitt 1 Definitioner Artikel 3 1. Vid tillämpningen av denna konvention avses med uttrycket behörig myndighet följande: - I Belgien: De Minister van financiën eller ett befullmäktigat ombud. Le ministre des finances eller ett befullmäktigat ombud, - I Bulgarien: ????????? ?? ????????? eller ett befullmäktigat ombud. - I Tjeckien: Ministr financí eller ett befullmäktigat ombud. - I Danmark: Skatteministeren eller ett befullmäktigat ombud. - I Tyskland: Der Bundesminister der Finanzen eller ett befullmäktigat ombud. - I Estland: Rahandusminister eller ett befullmäktigat ombud. - I Irland: The Revenue Commissioners eller ett befullmäktigat ombud. - I Grekland: ? ?p?????? t?? ??????µ???? eller ett befullmäktigat ombud. - I Spanien: El Ministro de Economía y Hacienda eller ett befullmäktigat ombud. - I Frankrike: Le ministre chargé du budget eller ett befullmäktigat ombud. - I Kroatien: Ministar financíja eller ett befullmäktigat ombud. - I Italien: Il Capo del Dipartimento per le Politiche Fiscali eller ett befullmäktigat ombud. - I Cypern: ? ?p?????? ??????µ???? eller ett befullmäktigat ombud. - I Lettland: Valsts ienemumu dienests. - I Litauen: Finansu ministras eller ett befullmäktigat ombud. - I Luxemburg: Le ministre des Finances eller ett befullmäktigat ombud. - I Ungern: a pénzügyminiszter eller ett befullmäktigat ombud. - I Malta: il-Ministru responsabbli ghall-finanzi eller ett befullmäktigat ombud. - I Nederländerna: De Minister van financiën eller ett befullmäktigat ombud. - I Österrike: Der Bundesminister für Finanzen eller ett befullmäktigat ombud. - I Polen: Minister Finansów eller ett befullmäktigat ombud. - I Portugal: O Ministro das Finanças eller ett befullmäktigat ombud. - I Rumänien: Presedintele Agentiei Nationale de Administrare Fiscala eller ett befullmäktigat ombud. - I Slovenien: Minister za finance eller ett befullmäktigat ombud. - I Slovakien: Minister financií eller ett befullmäktigat ombud. - I Finland: Valtiovarainministeriö eller ett befullmäktigat ombud, Finansministeriet eller ett befullmäktigat ombud. - I Sverige: Finansministern eller ett befullmäktigat ombud. - I Förenade kungariket: The Commissioners of Inland Revenue eller ett befullmäktigat ombud. 2. Såvida inte sammanhanget föranleder annat skall varje uttryck som inte definierats i konventionen ha den betydelse som uttrycket har i det avtal om undvikande av dubbelbeskattning som de berörda staterna har ingått. Avsnitt 2 Principer som tillämpas vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap och vid bestämmandet av inkomst hänförlig till fasta driftställen Artikel 4 Vid tillämpningen av denna konvention skall följande principer tillämpas: 1. I fall då a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i en annan avtalsslutande stat eller äger del i detta företags kapital, eller b) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kon-trollen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i en annan avtalsslutande stat eller äger del i båda dessa företags kapital iakttas följande: Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed. 2. Om ett företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i en annan avtalsslutande stat från ett där beläget fast driftställe, hänförs till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör. Artikel 5 Om en avtalsslutande stat avser att justera ett företags inkomst i enlighet med de principer som anges i artikel 4, skall den i god tid meddela företaget om detta och ge företaget tillfälle att underrätta det andra företaget så att det i sin tur kan underrätta den andra avtalsslutande staten. Den avtalsslutande stat som lämnar ett sådant meddelande skall emellertid inte förhindras att genomföra den planerade justeringen. Om båda företagen och den andra avtalsslutande staten godtar justeringen efter att ha blivit underrättade skall artiklarna 6 och 7 inte tillämpas. Avsnitt 3 Ömsesidig överenskommelse och skiljemannaförfarande Artikel 6 1. Om i ett fall där denna konvention skall tillämpas ett företag anser att de principer som anges i artikel 4 inte har iakttagits kan företaget, utan att detta påverkar företagets rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i de avtalsslutande staternas interna rättsordning, lägga fram saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där företaget eller dess fasta driftställe är beläget. Saken skall läggas fram inom tre år efter den första anmälan av den åtgärd som medför eller sannolikt kan medföra dubbelbeskattning enligt artikel 1. Företaget skall samtidigt till den behöriga myndigheten uppge vilka andra avtalsslutande stater som kan vara berörda av ärendet. Den behöriga myndigheten skall utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i dessa andra avtalsslutande stater. 2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa saken genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i någon annan berörd avtalsslutande stat, i syfte att undanröja dubbelbeskattning i enlighet med de principer som anges i artikel 4. Överenskommelse som träffas genomförs utan hinder av tidsgränser i de berörda avtalsslutande staternas interna lagstiftning. Artikel 7 1. Om de berörda behöriga myndigheterna inte lyckas uppnå en uppgörelse för att undanröja den dubbelbeskattning till vilken hänvisning sker i artikel 6 inom två år från den dag fallet för första gången lades fram för den ena behöriga myndigheten, skall en rådgivande kommitté inrättas som får i uppdrag att yttra sig i dubbelbeskattningsfrågan. Företagen kan använda de rättsmedel som finns enligt de berörda avtalsslutande staternas interna lagstiftning. Om saken emellertid har hänvisats till domstol börjar tvåårsfristen enligt första stycket att löpa från den dag då domen i högsta instans meddelades. 2. Utan hinder av att saken lagts fram för den rådgivande kommittén, får en avtalsslutande stat inleda eller fullfölja vidtagna rättsliga åtgärder eller administrativa förfaranden i fallet i fråga. 3. Om den behöriga myndigheten i en avtalsslutande stat enligt den interna lagstiftningen inte kan avvika från ett beslut av sina rättsliga organ, skall punkt 1 endast tillämpas om företaget i intressegemenskap i denna stat har låtit tiden för överklagande löpa ut eller återkallat överklagandet före beslutet. Denna punkt är inte tillämplig på överklaganden som gäller andra förhållanden än dem som avses i artikel 6. 4. De behöriga myndigheterna kan i samråd med de berörda företagen i intressegemenskap komma överens om att bortse från de tidsfrister som anges under punkt 1. 5. Om bestämmelserna i punkterna 1-4 inte tillämpas, skall de rättigheter som varje företag i intressegemenskap har enligt artikel 6 förbli oinskränkta. Artikel 8 1. Den behöriga myndigheten i en avtalsslutande stat är inte skyldig att inleda ett förfarande om ömsesidig överenskommelse eller att inrätta en rådgivande kommitté som avses i artikel 7, om det till följd av ett rättsligt eller administrativt förfarande slutgiltigt fastslås att ett av de berörda företagen kan komma att träffas av allvarliga påföljder på grund av handlingar som medför justering av inkomst enligt artikel 4. 2. Om ett rättsligt eller administrativt förfarande för att avgöra om ett av de berörda företagen genom handlingar som medför justering av inkomst enligt artikel 4 kan komma att träffas av allvarliga påföljder pågår samtidigt med ett av de förfaranden som avses i artiklarna 6 och 7 kan de behöriga myndigheterna skjuta upp dessa senare förfaranden tills det rättsliga eller administrativa förfarandet är avslutat. Artikel 9 1. Den rådgivande kommitté som avses i artikel 7.1 skall, förutom ordföranden, bestå av - två företrädare för varje berörd behörig myndighet. Antalet kan dock i samråd med de behöriga myndigheterna begränsas till en, - ett jämnt antal oberoende personer som enhälligt utses av de berörda behöriga myndigheterna bland de personer som förekommer i förteckningen enligt punkt 4, eller, i annat fall, genom lottning. 2. När de oberoende personerna utses skall samtidigt en suppleant utses för var och en av dem i enlighet med reglerna för utseende av de oberoende personerna för det fall de oberoende personerna skulle vara förhindrade att utöva sina åligganden. 3. Vid lottning kan varje behörig myndighet motsätta sig att en oberoende person utses under sådana omständigheter som i förväg överenskommits mellan de behöriga myndigheterna samt i någon av följande situationer: - när personen i fråga är anställd hos någon av de berörda skatte-förvaltningarna eller utför uppgifter för någon av dessa förvaltningars räkning, - när personen i fråga är eller har varit innehavare av en betydande ägarandel i samtliga eller något av företagen i intressegemenskap eller är eller har varit anställd eller rådgivare i samtliga eller något av dessa företag, - när personen i fråga inte ger tillräckliga garantier för att vara opartisk vid avgörandet av det eller de spörsmål det gäller. 4. Det skall upprättas en förteckning över personer som skall bestå av alla oberoende personer som är utsedda av de avtalsslutande staterna. Varje avtalsslutande stat skall därför utse fem personer och underrätta generalsekreteraren för Europeiska gemenskapernas råd om detta. Dessa personer skall vara medborgare i en avtalsslutande stat och vara bosatta i konventionens territoriella tillämpningsområde. De skall vara sakkunniga och oberoende. De avtalsslutande staterna kan göra ändringar i förteckningen enligt första stycket. I detta fall skall meddelande om ändringarna utan dröjsmål ske till Europeiska gemenskapernas råd. 5. De företrädare och oberoende personer som utses enligt punkt 1 väljer en ordförande från den förteckning som avses i punkt 4, utan att det påverkar varje berörd behörig myndighets rätt att motsätta sig att den sålunda valda oberoende personen utses i något av de fall som avses i punkt 3. Ordföranden skall inneha de kvalifikationer som krävs för att inneha det högsta domarämbetet i sitt hemland eller vara en erkänt duglig praktiserande jurist. 6. Ledamöterna i rådgivande kommittén skall ha tystnadsplikt vad gäller de förhållanden som kommer till deras kännedom genom för-farandet. De avtalsslutande staterna skall anta alla nödvändiga bestämmelser för att bestraffa varje brott mot tystnadsplikten. De skall informera Europeiska gemenskapernas kommission om de åtgärder som vidtagits. Europeiska gemenskapernas kommission skall informera övriga avtalsslutande stater. 7. De avtalsslutande staterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att rådgivande kommittén skall kunna sammanträda utan dröjsmål när ärenden hänskjutits till den. Artikel 10 1. Såvitt avser det förfarande som avses i artikel 7 kan de berörda företagen i intressegemenskap till rådgivande kommittén lämna alla upplysningar och allt bevismaterial eller alla handlingar som enligt deras uppfattning sannolikt kan komma till användning för att fatta ett beslut. Företagen och de behöriga myndigheterna i de berörda avtalsslutande staterna skall efterkomma varje begäran från rådgivande kommittén om upplysningar, bevismaterial eller handlingar. Detta innebär dock inte att de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna är skyldiga att a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker från intern lagstiftning eller vedertagen administrativ praxis, b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt intern lagstiftning eller inom ramen för vedertagen administrativ praxis, c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public). 2. Varje företag i intressegemenskap kan på egen begäran inställa sig eller företrädas inför rådgivande kommittén. På kommitténs begäran skall varje företag i intressegemenskap inställa sig eller låta sig företrädas inför kommittén. Artikel 11 1. Den rådgivande kommitté som avses i artikel 7 skall yttra sig senast sex månader från dagen då ärendet hänsköts till den. Den rådgivande kommittén skall grunda sitt yttrande på artikel 4. 2. Den rådgivande kommittén skall anta sitt yttrande med enkel majoritet. De berörda behöriga myndigheterna kan komma överens om ytterligare regler för förfarandet. 3. Kostnaderna för den rådgivande kommitténs arbete skall med undantag av de kostnader som företagen i intressegemenskap ådragit sig fördelas jämnt mellan de berörda avtalsslutande staterna. Artikel 12 1. De behöriga myndigheter som deltar i förfarandet enligt artikel 7 skall på grundval av bestämmelserna i artikel 4 enhälligt fatta ett beslut för att undanröja dubbelbeskattningen inom sex månader efter det att den rådgivande kommittén har avgivit sitt yttrande. De behöriga myndigheterna kan fatta ett beslut som avviker från den rådgivande kommitténs yttrande. Om de inte kan uppnå enighet om detta är de skyldiga att handla i enlighet med yttrandet. 2. De behöriga myndigheterna kan enas om att offentliggöra beslutet enligt punkt 1 under förutsättning att de berörda företagen samtycker till det. Artikel 13 Den omständigheten att de avtalsslutande staterna har fattat ett slutgiltigt beslut om beskattningen av inkomster som härrör från en transaktion mellan företag i intressegemenskap hindrar inte att förfarandena enligt artiklarna 6 och 7 utnyttjas. Artikel 14 Vid tillämpningen av denna konvention anses dubbelbeskattningen av vinster vara undanröjd a) om inkomsterna tas med i beräkningen av de skattepliktiga in-komsterna i endast en stat, eller b) om den skatt som påförs dessa inkomster i en stat minskas med ett belopp som är lika stort som den skatt som påförs i den andra staten. Kapitel 3 Slutbestämmelser Artikel 15 Denna konvention påverkar inte de mer omfattande förpliktelser för att undanröja dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap som följer av andra konventioner som de avtalsslutande staterna har slutit eller kommer att sluta eller av dessa staters interna lagstiftning. Artikel 16 1. Det territoriella tillämpningsområdet för denna konvention är det som fastställs i artikel 227.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 i denna artikel. 2. Denna konvention skall inte tillämpas på - de franska territorier som anges i bilaga IV till Fördraget om upp-rättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, - Färöarna och Grönland. Artikel 17 Denna konvention skall ratificeras av de avtalsslutande staterna. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos generalsekreteraren för Europeiska gemenskapernas råd. Artikel 18 Denna konvention träder i kraft den första dagen i den tredje månad som följer efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats. Den skall tillämpas på de förfaranden enligt artikel 6.1 som inleds efter ikraftträdandet. Artikel 19 Generalsekreteraren för Europeiska gemenskapernas råd skall till signatärstaterna anmäla a) deponeringen av varje ratifikationsinstrument, b) datum för denna konventions ikraftträdande, c) förteckningen med oberoende personer som utses av de avtals-slutande staterna i enlighet med artikel 9.4 samt de ändringar som görs i förteckningen. Artikel 20 Denna konvention ingås för en period av fem år. Den skall förlängas med ytterligare fem år i taget såvida inte en avtalsslutande stat senast sex månader före utgången av den innevarande femårsperioden skriftligen underrättar generalsekreteraren för Europeiska unionens råd att staten motsätter sig detta. Artikel 21 Varje avtalsslutande stat kan när som helst begära en översyn av konventionen. I sådant fall skall en konferens för översyn sammankallas av ordföranden för Europeiska gemenskapernas råd. Artikel 22 Denna konvention, som är upprättad i ett enda original på danska, engelska, franska, grekiska, irländska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska och tyska språken, vilka samtliga tio texter är lika giltiga, skall deponeras i arkiven hos Europeiska gemenskapernas råds generalsekretariat. Generalsekreteraren skall överlämna en bestyrkt kopia till var och en av regeringarna i signatärstaterna. 3 Ärendet och dess beredning Sverige är anslutet till konventionen av den 23 juli 1990 om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (skiljemannakonventionen). I lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap föreskrivs att skiljemannakonventionen ska gälla som lag här i landet i den lydelse den har efter konventionen den 21 december 1995, protokollet den 25 maj 1999, konventionen den 8 december 2004 och beslutet den 23 juni 2008 om ändring av skiljemannakonventionen fattat av Europeiska unionens råd. Europeiska unionens råd fattade den 1 december 2014 beslut om Kroatiens anslutning till skiljemannakonventionen. Det är nu fråga om att införliva rådets beslut i svensk lag. Ett förslag till lag om ändring i lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap har upprättats inom Finansdepartementet. Förslaget har beretts med Skatteverket. Lagrådet Skiljemannakonventionens regler innebär att en metod för tvistlösning mellan stater anvisas i de fall en fråga om dubbelbeskattning av inkomst föreligger då företags inkomster justerats på grund av att prissättningen mellan företag i intressegemenskap anses ha varit felaktig. Tillämpning av konventionen kan endast innebära att skattskyldigheten i Sverige inskränks i förhållande till den skattskyldighet som annars skulle föreligga enligt nationell rätt. Den nu föreslagna ändringen innebär att skiljemannakonventionens regler ska tillämpas även i förhållande till Kroatien. Lagförslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats. 4 Skiljemannakonventionen Regeringens förslag: Riksdagen antar en lag om ändring i lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap. Skälen för regeringens förslag: De dåvarande medlemsstaterna i Europeiska unionen undertecknade den 23 juli 1990 konventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (skiljemannakonventionen). Konventionen tillhandahåller ett skiljemannaförfarande för att lösa tvister mellan medlemsstater i skattefrågor om internprissättning, dvs. då företag med intressegemenskap tillämpar en prissättning som inte motsvarar den prissättning som skulle ha tillämpats om inte företagen haft intressegemenskap (marknadspris) och detta i sin tur påverkar i vilken stat en viss inkomst tas till beskattning. Om inkomst som ett företag i en medlemsstat uppburit justeras på grund av att ett pris avviker från marknadspriset kan detta leda till att samma inkomst beskattas i två stater. För att undanröja effekterna av sådan dubbelbeskattning kan överenskommelser träffas mellan stater om att även den andra staten justerar den beskattningsbara inkomsten med motsvarande belopp. Konventionen innebär att medlemsstaterna åtar sig att överlämna en fråga om internprissättning till en skiljenämnd om staterna inte kan komma överens om en lösning. Medlemsstaterna undertecknade den 21 december 1995 konventionen om Konungariket Sveriges, Republiken Österrikes och Republiken Finlands anslutning till skiljemannakonventionen. Den 25 maj 1999 undertecknade de dåvarande medlemsstaterna ett protokoll om ändring av skiljemannakonventionen. Den 8 december 2004 undertecknade medlemsstaterna en konvention om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till skiljemannakonventionen. Europeiska unionens råd fattade den 23 juni 2008 beslut om Bulgariens och Rumäniens anslutning till skiljemannakonventionen. Sverige har godkänt och i lag införlivat 1995 års anslutningskonvention, 1999 års protokoll, 2004 års anslutningskonvention och rådets beslut den 23 juni 2008. Skiljemannakonventionen började tillämpas i förhållande till Sverige den 1 november 2004. Rådet fattade den 1 december 2014 beslut om Kroatiens anslutning till skiljemannakonventionen. Det är nu fråga om att införliva rådets beslut i svensk lag. I förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap har i 1 § lagts till att skiljemannakonventionen ändrats genom rådets beslut av den 1 december 2014. Vidare föreslås att bilagan till lagen, som innehåller en konsoliderad version av skiljemannakonventionen, uppdateras så att den visar den gällande lydelsen av konventionen. Rådets beslut är enligt sin lydelse i kraft och tillämpligt fr.o.m. den 14 december 2014. Ändringen i den svenska lagen bör träda i kraft den 1 juli 2015. Innehållet i rådets beslut av den 1 december 2014 Artikel 1 i rådets beslut innehåller ändringar i skiljemannakonventionens artikel 2 i vilken en uppräkning finns av de skatter i de avtalsslutande staterna som skiljemannakonventionen ska tillämpas på. Artikeln innehåller dessutom de ändringar som krävs för att i artikel 3 i skiljemannakonventionen infoga den nya medlemsstaten i förteckningen över de avtalsslutande staternas behöriga myndigheter. I artiklarna 2 och 3 i rådets beslut finns bestämmelser om språk, ikraftträdande och tidpunkt vid vilken rådets beslut får verkan. I anslutning till rådets beslut upprättades ett protokoll i vilket en rad ensidiga förklaringar antecknades. Protokollet finns publicerat i Europeiska unionens officiella tidning. 5 Konsekvenser för de offentliga finanserna Regeringen har i propositionen Konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (prop. 1998/99:118) gjort bedömningen att den genomsnittliga kostnaden per år som tillämpningen av skiljemannakonventionen kommer att medföra för staten förutsätts bli försumbar. Samma bedömning gjordes dels vid förlängningen av skiljemannakonventionens giltighetstid (prop. 2002/03:127, s. 75), dels när skiljemannakonventionen utvidgades till de tio stater som blev medlemsstater i Europeiska unionen 2004 (prop. 2005/06:94, s. 22), dels när skiljemannakonventionen utvidgades till att omfatta två nya stater (prop. prop. 2008/09:46 s. 19). Det är nu fråga om att konventionen blir tillämplig i förhållande till ytterligare en stat. Regeringen gör ingen annan bedömning beträffande konsekvenserna för de offentliga finanserna än att dessa även i denna del förutsätts bli försumbara. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2015 Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden Å Romson, Y Johansson, I Baylan, S-E Bucht, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, M Andersson, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, G Wikström, A Hadzialic Föredragande: statsrådet M Andersson Regeringen beslutar proposition 2014/15:86 Kroatiens anslutning till skiljemannakonventionen Rättsdatablad Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande Celexnummer för bakomliggande EU-regler Lag om ändring i lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap 32008D0492