Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2014/15:114 Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Skr. 2014/15:114 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2015 Stefan Löfven Peter Hultqvist (Utrikesdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2014. Skrivelsen innehåller också en redovisning av den export som har förekommit under år 2014. Dessutom beskrivs samarbetet inom EU och i andra internationella forum i frågor som rör strategisk exportkontroll av såväl krigsmateriel som produkter med dubbla användningsområden. Innehållsförteckning 1 Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll 3 2 Krigsmateriel 5 2.1 Bakgrund och regelverk 5 2.2 Exportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv 8 2.3 Samarbetet inom EU om exportkontroll av krigsmateriel 10 2.4 Internationellt samarbete om exportkontroll av krigsmateriel 15 3 Produkter med dubbla användningsområden 18 3.1 Bakgrund och regelverk 18 3.2 Samarbete inom de internationella exportkontrollregimerna 21 3.3 Samarbetet inom EU om produkter med dubbla användningsområden 24 3.4 FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och Proliferation Security Initiative (PSI) 26 4 Ansvariga myndigheter 26 4.1 Inspektionen för strategiska produkter 26 4.2 Strålsäkerhetsmyndigheten 30 5 Statistik och begrepp 32 Bilaga 1 Export av krigsmateriel 35 Bilaga 2 Export av produkter med dubbla användningsområden 57 Bilaga 3 Regelverk i urval 78 Bilaga 4 Förklaringar 85 Bilaga 5 Förkortningar 87 Bilaga 6 Vägledning till andra källor 89 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2015 90 1 1 Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll I denna skrivelse redovisar regeringen sin politik när det gäller den strategiska exportkontrollen under år 2014 - dvs. exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Kontrollen av export av krigsmateriel är nödvändig för att uppfylla både våra nationella målsättningar och våra internationella åtaganden, genom att säkerställa att de produkter som förs ut ur Sverige går till för oss acceptabla mottagarländer enligt fastställda riktlinjer. Krigsmateriel får endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Tillståndsprövningen sker i enlighet med både de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport, och EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport. Sedan juni 2014 prövas utförselansökningar också enligt kriterierna i Förenta nationernas (FN:s) vapenhandelsfördrag (eng. Arms Trade Treaty, ATT). De multilaterala avtalen och instrumenten om nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen är viktiga uttryck för statssamfundets arbete med att förhindra spridning och okontrollerad handel med produkter med dubbla användningsområden (PDA) som kan användas för framställning av massförstörelsevapen, ett arbete vars målsättningar Sverige fullt ut delar. Det krävs dock att avtalen kompletteras med en strikt och effektiv nationell exportkontroll för att de uppställda målen ska uppnås. Exportkontrollen är därför ett centralt instrument som möjliggör för enskilda stater att uppfylla sina internationella åtaganden på icke-spridningsområdet. Detta är trettioförsta gången som regeringen i en skrivelse till riksdagen redogör för sin exportkontrollpolitik. Den första skrivelsen överlämnades år 1985. Sverige var då ett av de första länderna i Europa som på ett öppet sätt började redovisa det gångna årets aktiviteter på exportkontrollområdet. Förutom att bidra till parlamentarisk insyn i Sveriges exportkontrollpolitik syftar skrivelsen till att bidra med underlag till en bredare diskussion om frågor relaterade till exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen har genom åren utvecklats från en kortfattad sammanställning av svensk krigsmaterielexport utan längre förklaringar, till en relativt omfattande redogörelse för svensk exportkontrollpolitik i sin helhet. Fler statistiska uppgifter kan i dag lämnas tack vare bättre informationsbehandlingssystem och en öppnare politik. Parallellt med den svenska redovisningen har medlemstaterna i EU sedan år 2000 gradvis utvecklat en gemensam, detaljerad redovisning. Regeringen eftersträvar kontinuerligt ökad öppenhet på exportkontrollområdet. Skrivelsen består av tre delar och ett statistikavsnitt. Den första delen består av en redogörelse för svensk exportkontroll av krigsmateriel. Den andra behandlar om svensk exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. I den tredje delen redogör regeringen för ansvariga myndigheter på området. Därefter följer ett avsnitt där statistik över bl.a. svensk krigsmaterielexport och export av produkter med dubbla användningsområden redovisas. På regeringens begäran lämnar Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) underlag till skrivelsen. Statistiken i skrivelsen kompletterar den information som lämnas i myndigheternas egna publikationer. Viktigare händelser under året Efter riksdagsbehandling av prop. 2013/14:190 Sveriges tillträde till FN:s vapenhandelsfördrag ratificerade Sverige detta fördrag den 10 juni 2014. Regeringen beslutade samtidigt att Sverige skulle börja tillämpa fördragets centrala bestämmelser omedelbart. Efter att 50 ratifikationer hade uppnåtts under hösten trädde fördraget formellt i kraft den 24 december 2014. Under 2014 påbörjades också förberedelserna för fördragets första statspartskonferens som är tänkt att äga rum under sensommaren 2015. Sverige har deltagit aktivt i arbetet och har även lanserat en svensk kandidat till posten som chef för det sekretariat som ska beslutas vid och inrättas efter den första statspartskonferensen. Som en följd av vapenhandelsfördragets ikraftträdande fortsatte även arbetet med att uppdatera den användarhandbok som kompletterar rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel. I december överlämnade Krigsmaterielexportöversynskommittén (KEX) ett delbetänkande med bl.a. förslag om införande av s.k. sanktionsavgifter för överträdelser av regelverken för exportkontroll. Regeringen har gett utredningen förlängd tid till och med den 15 april 2015 att slutredovisa sitt uppdrag. Under år 2014 togs nästa steg i den pågående översynen av EU:s gemensamma regelverk för exportkontroll av PDA, genom att kommissionen presenterade ett meddelande och rådet antog rådsslutsatser som vägledning för det fortsatta arbetet med översynen. I kommissionens arbetsdokument Strategisk exportkontroll: säkerhet och konkurrenskraft i en föränderlig värld sammanfattas resultatet av den breda offentliga konsultation som genomförts. Sammanfattning av det statistiska underlaget Redovisningen av den svenska krigsmaterielexporten under år 2014 görs i en bilaga till denna skrivelse. Statistik visas även från de senaste åren, eftersom enstaka försäljningar och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken. Uppgifterna i skrivelsen baseras på lagstadgad årlig rapportering från de krigsmateriel-exporterande företagen och myndigheterna för år 2014 som sammanställts av ISP. Under år 2014 tog 54 länder samt FN-organ emot leveranser av svensk krigsmateriel. Därutöver mottog 7 länder utanför EU enbart jakt- och sportskytteammunition. Värdet av de faktiska exportleveranserna av krigsmateriel under år 2014 var ca 8 miljarder kronor. Den totala exporten har därmed minskat med ca 33 procent jämfört med 2013. Av den faktiska exporten 2014 bör dock noteras att drygt 600 miljoner kronor är sådan materiel (tekniskt bistånd och pansarplåt) som innan den 30 juni 2012 inte var exportkontrollerad i Sverige. Under 2014 har andelen leveranser av större system minskat vilket får stort genomslag i statistiken. Största enskilda mottagarländer för svensk krigsmateriel år 2014 var, Amerikas förenta stater (1 318 miljoner kr), Norge (1 269 miljoner kr), Thailand (532 miljoner kr) Storbritannien (527 miljoner kr) och Indien (468 miljoner kr). Till USA levererades främst ammunition, och marina delsystem (vapen samt ledningssystem). Till Norge fortsatte leveranser av Stridsfordon 90. Exporten till Thailand gällde främst vidmakthållande av levererade flygsystem samt ammunition. Till Storbritannien levererades främst reservdelar till fordon samt ammunition. Exporten till Indien dominerades av följdleveranser till tidigare exporterad armémateriel, framför allt ammunition men även kompletterande beställningar på reservdelar samt komponenter. När det gäller traditionella samarbetsländer kan konstateras att även exporten till Frankrike, Tyskland, Australien och Kanada varit omfattande. Värdet av de beviljade utförseltillstånden år 2014 uppgick till 4,5 miljarder kr, vilket är en minskning med 54 procent jämfört med år 2013 (ca 9,8 miljarder kronor). I statistikredovisningen återfinns också en beskrivning av den svenska exporten av produkter med dubbla användningsområden (PDA). Till skillnad mot krigsmaterielexporten lämnas inga leveransdeklarationer av berörda företag. Antal ärenden för PDA samt sanktionsärenden har under 2014 fortsatt att öka. Andelen ärenden som rör finansiella transaktioner som rör sanktioner ökade under 2014 med ca 150 procent (se tabell 1 i bilaga 2). 2 Krigsmateriel 2.1 Bakgrund och regelverk Kontrollen vid export av krigsmateriel är nödvändig för att säkerställa att de produkter som förs ut ur Sverige går till för oss acceptabla mottagarländer. Det svenska exportkontrollregelverket består av lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel samt av regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport vilka har godkänts av riksdagen. Krigsmateriel får endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och om det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Därutöver ska även EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport (2008/944/Gusp) tillämpas vid den nationella tillståndsprövningen liksom, sedan juni 2014, FN:s vapenhandelsfördrag. ISP har som fristående myndighet till uppgift att pröva ansökningar om tillstånd i enlighet med regelverket. Kontrollen enligt lagen om krigsmateriel omfattar tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel liksom vissa avtal om tillverkningsrätt m.m. avseende sådan materiel. Enligt samma lag krävs även tillstånd för att bedriva militärt inriktad utbildning. Lagen gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd. Förteckningen över krigsmateriel och tekniskt bistånd i bilagan till krigsmaterielförordningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, sånär som på tre nationella tillägg; kärnladdningar och speciella delar till sådana, befästningsanläggningar m.m. samt vissa kemiska stridsmedel. Det är främst genom krigsmaterielförordningen som Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen har genomförts i svensk rätt. Parlamentarisk kommitté för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel Regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till en ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater. I utrikesutskottets betänkande 2010/11:UU3 tillkännagav riksdagen som sin mening att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater. Den 1 juni 2012 beslutade den dåvarande regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel. Kommittén, som består av representanter från samtliga åtta riksdagspartier, har som uppgift att utreda den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel och ramarna kring den. Det huvudsakliga syftet med utredningen är att lämna förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater (dir. 2012:50). Hans Wallmark, riksdagsledamot och ledamot av försvarsutskottet och försvarsberedningen samt suppleant i utrikesutskottet till ordförande för utredningen. Tidigare utrikesministern och vice statsministern Lena Hjelm-Wallén utsågs i december 2014 till vice ordförande. Utgångspunkten för utredningen utgörs av de förutsättningar som gäller för den svenska utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken samt Sveriges internationella åtaganden bland annat på exportkontrollområdet och mänskliga rättighetsområdet. Utredningsuppdraget består av två huvudsakliga delar. En del avser den övergripande frågan om en skärpt exportkontroll avseende krigsmateriel gentemot icke-demokratiska stater och därtill hörande delfrågor. Den andra delen avser frågan om ett effektivare sanktionssystem i krigsmateriellagen och i lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd (PDA-lagen). Kommittén redovisade i ett delbetänkande den 12 december 2014 sitt förslag till hur sanktionssystemet kan förbättras. Kommittén fann bl.a. att det nuvarande sanktionssystemet i krigsmateriellagen och i PDA-lagen inte är ändamålsenligt för att beivra vissa av de överträdelser som förekommer. Sanktionssystemet borde därför förändras så att det blir mer tillämpbart, särskilt mot mindre allvarliga överträdelser. Kommittén föreslog att det i krigsmateriellagen och i PDA-lagen genomförs en sanktionsväxling. Sanktionsväxlingen består i att straffrättsliga sanktioner ersätts eller kompletteras med administrativa sanktioner. Enligt kommitténs bedömning skulle den föreslagna förändringen leda till att tilltron till och efterlevnaden av exportkontrollagstiftningen förbättras. Man föreslår också vissa andra ändringar som avser tillsynen. Den 27 november 2014 beslutade regeringen att ge utredningen ytterligare tid för uppdraget (dir 2014:148). Utredningen ska nu slutredovisa sitt uppdrag senast den 15 april 2015. Exportkontroll och politiken för global utveckling Regeringen vill se en nystart för den gemensamma politiken för en rättvis och hållbar global utveckling. Sveriges politik för global utveckling, PGU (prop. 2002/03:122), ger regeringens samtliga politikområden uppdraget att formulera och genomföra politik på ett sätt som stärker det svenska bidraget till en rättvis och hållbar global utveckling. PGU bygger på tanken om att globala utvecklingsutmaningar kräver gemensamma lösningar där alla tar ett ansvar. Politiken ska präglas av ett rättighetsperspektiv och av de fattigas perspektiv på utveckling. En nystart för PGU innebär att politiken ska ha en central plats i regeringens arbete. Genomförandet av nya globala hållbarhetsmål efter 2015 utgör ramen för detta arbete. Samstämmighet kring de tre dimensionerna av hållbar utveckling (den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga) är centralt. Regeringen kommer också framgent att stärka arbetet med att hantera s.k. mål- och intressekonflikter inom PGU. Regeringens strävan är att effekter av den svenska krigsmaterielexporten som är negativa för ansträngningarna att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling ska undvikas. Vissa aspekter som avser PGU vägs in i de bedömningar som görs när det gäller svensk krigsmaterielexport, exempelvis genom tillämpningen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, vars åttonde kriterium lyfter fram mottagarländers tekniska och ekonomiska förmåga samt behovet av att beakta huruvida den hållbara utvecklingen riskerar att allvarligt hindras. Till den gemensamma ståndpunkten hör även en användarguide som mer i detalj anger hur ståndpunktens kriterium bör tillämpas. Regeringen arbetar för att den svenska krigsmaterielexporten ska ta hänsyn till PGU:s mål om rättvis och hållbar global utveckling. Krigsmaterielexportöversynskommittén kommer även att beakta Politiken för global utveckling (PGU) och svensk exportkontroll. Kommittén kommer att undersöka hur detta område omvandlats i praxis och hur förändringar skett över tid. Korruptionsbekämpning inom internationell handel med vapen Såväl givande som tagande av muta är sedan länge straffbelagt i svensk lagstiftning. Vid reformen av mutbrottslagstiftningen 2012 infördes dessutom en bestämmelse som straffbelägger vårdslös finansiering av mutbrott. Bestämmelsen tar sikte på t.ex. fall där ett moderbolag i Sverige av oaktsamhet skapar förutsättningar för mutbrott som begås inom ramen för ett dotterbolags verksamhet utomlands. Regeringen tar starkt avstånd från varje form av korruption i internationella affärstransaktioner. Sverige arbetar aktivt i olika internationella forum för att konventioner som förbjuder givande av muta i internationella affärstransaktioner tillämpas på ett effektivt sätt. Det gäller bl.a. OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförhållanden från år 1997 och FN:s konvention mot korruption från år 2005. Sverige granskades 2013 i en s.k. peer-review inom ramen för FN:s konvention mot mutor. I slutrapporten konstaterades bl.a. att Sverige har ett robust institutionellt ramverk på plats för att bekämpa korruption. Sverige granskades också under OECD-konventionen i juni 2014. Vid granskningen framhölls de framsteg Sverige gjort på området. Regeringen uppmanar företag att följa principerna i FN:s Global Compact som handlar om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption och att tillämpa OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Regeringen välkomnar att initiativ tagits av tillverkare av krigsmateriel, först på europeisk basis genom den europeiska branschorganisationen AeroSpace and Defense Industries Association of Europe (ASD) och sedan gemensamt med dess amerikanska motsvarighet, för att utveckla och tillämpa en internationell uppförandekod inklusive nolltolerans mot korruption. Den största svenska branschorganisationen, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) som organiserar mer än 95 procent av företagen inom försvarsindustrin i Sverige, ställer också krav på att företag undertecknar och följer en uppförandekod för att få vara medlemmar.. Försvarsexportmyndigheten (FXM) och SOFF har också tagit fram en webbaserad antikorruptionsutbildning. 2.2 Exportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv Grunden för den moderna svenska försvarsindustrin lades under det kalla kriget. Sveriges neutralitetspolitik, såsom den utformades efter andra världskriget, byggde på en stark försvarsmakt och en stark nationell försvarsindustri. Ambitionen var att Sverige skulle vara oberoende av utländska leverantörer. Försvarsindustrin blev således en viktig del av den svenska säkerhetspolitiken. Strävan efter oberoende vad gäller tillgången till krigsmateriel för det svenska försvaret har sedan kalla krigets slut gradvis ersatts av ett växande behov av materielsamarbete med likasinnade stater och grannar. Både Sverige och dess samarbetsländer är ömsesidigt beroende av avtalsförpliktelser och leveranser av komponenter, delsystem och färdiga system, liksom produkter som är tillverkade i respektive land. Försvarsberedningen slår i Försvaret av Sverige, Starkare försvar för en osäker tid (Ds 2014:20) fast att Sveriges säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra och att hot mot fred och säkerhet bäst kan avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna om ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med traditionella samarbetsländer. Detta ömsesidiga samarbete bygger på såväl export som import av krigsmateriel. Det ligger likaledes i Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska intresse att kunna bidra till internationell fred och säkerhet genom en aktiv medverkan i internationell fredsfrämjande verksamhet. Den svenska förmågan att kunna verka effektivt inom sådana insatser är beroende av att vår materiel är kan fungera tillsammans med samarbetspartnernas materiel, liksom att den är tekniskt mogen, funktionssäker och tillgänglig. Detta är i många fall viktigare än att den har högsta tekniska prestanda. I budgetpropositionen för år 2015 (prop. 2014/15:1) framhåller regeringen att försvaret är en nationell angelägenhet och att EU-medlemsstaternas val av säkerhetspolitisk lösning återspeglas i materielförsörjningen, t.ex. när det gäller synen på försörjningstrygghet och upprätthållandet av strategiska kompetenser för militära förmågor. Det fortsatta arbetet med industri- och marknadsfrågor inom EU bör därför beakta försvarsmaterielmarknadens särart och behovet att tillgodose medlemstaternas säkerhetsintressen inom ramen för den gemensamma marknaden. I detta sammanhang ska också möjligheten att upprätthålla den transatlantiska länken beaktas. Regeringen anser vidare att deltagande i bilaterala och multilaterala materielsamarbeten tydligt bör bidra till Försvarsmaktens operativa förmåga på ett kostnadseffektivt sätt. I takt med att civil-militär samverkan ökar och nya teknologier görs tillgängliga för militär användning levererar allt fler it-företag och andra företag med högteknologisk inriktning produkter och tjänster till försvarssektorn. En internationellt konkurrenskraftig teknologinivå bidrar till att Sverige förblir ett intressant land för det internationella samarbetet. Det medför också bättre möjligheter för Sverige än annars att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet. Detta gäller främst inom EU men även i ett bredare internationellt sammanhang. En viktig fråga under kommande år blir den uppföljning av Europeiska rådets diskussion i december 2013 om den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken, och dess betydelse för materielförsörjningen, som ska ske vid Europeiska rådets möte sommaren 2015. Sverige deltar i olika samarbetsprojekt som den Europeiska försvarsbyrån (EDA) bedriver. Regeringens grundläggande inställning är att Sverige ska medverka i och påverka de processer som sätts igång för att gå vidare i det europeiska samarbetet, vilket också avser arbetet inom den Europeiska försvarsbyrån. Samarbetet inom EDA har inneburit bättre möjligheter för Försvarsmakten att verka effektivt, och även förbättrat förutsättningarna för en mer effektiv materielförsörjning. Genom att delta i det s.k. sexnationsinitiativet mellan de sex stora försvarindustristaterna i Europa (Framework Agreement/Letter of Intent, FA/LoI) kan Sverige vara med och påverka den försvarsindustri- och exportpolitik som utvecklas i Europa. Det ger direkt och indirekt ett större inflytande på EU:s framväxande försvars- och säkerhetspolitik. Samarbeten kring multilaterala ramverk ger utdelning avseende resursutnyttjande ur ett europeiskt perspektiv och för en mer harmoniserad och förbättrad europeisk och transatlantisk samverkans-förmåga. EDA och Nato/Partnerskap för fredssamarbetet utgör här grundbultar tillsammans med FA/LoI-samarbetet och det nordiska försvarssamarbetet (Nordefco). Verksamhetsområden De viktigaste militära produktområdena inom de svenska försvars- och säkerhetsföretagen är i dag: * stridsflygplan, bemannade och obemannade, * ytfartyg och ubåtar, * stridsfordon, bandvagnar, * vapensystem med kort respektive lång räckvidd; mark- och sjöbaserade samt flygburna, * fin- och grovkalibrig ammunition, * intelligent artilleriammunition, * mark- och sjöbaserade samt flygburna radar- och IR-system, * telekrigssystem; passiva och aktiva, * telekommunikationssystem, inklusive teleskydd, * ledningssystem för mark-, sjö- och flygtillämpningar, * system för övning och utbildning, * signaturanpassning (t.ex. kamouflagesystem och radar), * system för samhällssäkerhet, * kryptoutrustning, * torpeder, * vidmakthållande och underhåll av flygmotorer, * krut och annat pyrotekniskt material, * tjänster och konsultverksamhet, * stödsystem för drift och underhåll. 2.3 Samarbetet inom EU om exportkontroll av krigsmateriel EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport EU:s medlemsländer har nationella regler när det gäller krigsmaterielexport. Medlemsländerna har emellertid också i viss utsträckning valt att samordna sin exportkontrollpolitik. EU:s uppförandekod för vapenexport som antogs 1998 innehöll gemensamma kriterier för export av krigsmateriel, som ska tillämpas vid den nationella prövningen av exportansökningar. Medlemsländerna kan fortfarande ha, egna striktare riktlinjer. Uppförandekoden stärktes år 2005 och antogs som gemensam ståndpunkt år 2008 (2008/944/Gusp). Den gemensamma ståndpunkten tillämpas av alla EU:s medlemsländer. Även vissa länder som inte är medlemmar i EU har officiellt anslutit sig till kriterierna och principerna i ståndpunkten, såsom Bosnien och Hercegovina, Kanada, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Island, Montenegro och Norge. Den gemensamma ståndpunktens första del innehåller åtta kriterier som vart och ett ska beaktas innan ett beslut tas om att tillåta vapenexport till ett land. Dessa kriterier handlar om * situationen i mottagarlandet, * situationen i mottagarlandets region och * avsändarlandets och mottagarlandets internationella åtaganden. När det gäller situationen i mottagarlandet ska hänsyn tas till respekten för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, huruvida det råder spänningar eller väpnad konflikt i det mottagande landet, risken för att vapnen kommer på avvägar eller vidareexporteras och huruvida exporten allvarligt skulle störa landets hållbara utveckling. Situationen i regionen avser stabiliteten i området och risken för att mottagaren skulle kunna använda vapnen i en regional konflikt. Slutligen ska beaktas exportlandets och mottagarlandets internationella åtaganden, t.ex. genom att vapenembargon måste respekteras, hänsyn tas till medlemsstaternas nationella säkerhet samt mottagarlandets uppträdande i det internationella samfundet. Det sistnämnda handlar bland annat om landets attityd till terrorism, vilket slags allianser det har, samt hur väl det respekterar folkrätten. Ståndpunktens sjunde kriterium avser risken för avledning till en icke avsedd mottagare. Dess åttonde kriterium föreskriver att den exporterade militära tekniken eller materielen skall vara förenlig med mottagarlandets tekniska och ekonomiska förmåga. Till den gemensamma ståndpunkten hör även en förteckning över de produkter som omfattas av ståndpunkten (EU:s gemensamma militära lista) samt en användarguide som mer i detalj anger hur ståndpunktens överenskommelser om informationsutbyte och konsultationer ska genomföras och hur dess kriterier för exportkontroll ska tillämpas. Användarguiden uppdateras löpande. Utbyte av information om avslag Enligt den gemensamma ståndpunktens tillämpningsbestämmelser ska medlemsstaterna utbyta underrättelser om avslag på ansökningar om exporttillstånd. Om en annan medlemsstat överväger att bevilja tillstånd för en i huvudsak identisk transaktion ska konsultationer genomföras innan tillstånd kan beviljas. Den konsulterande medlemsstaten ska även meddela den underrättande staten sitt beslut. Utbytet av underrättelser om avslag och konsultationerna kring underrättelserna gör att exportpolitiken inom EU blir öppnare och mer enhetlig. Konsultationerna leder även till en mer gemensam syn på olika exportdestinationer. Genom att medlemsländerna informerar varandra om de exportaffärer som nekas minskar också risken att något annat medlemsland beviljar exporten. Tanken med systemet är alltså att när ett avslag som avser en viss export har meddelats övriga medlemsländer, ska inte samma export godkännas av ett annat medlemsland. ISP ansvarar för underrättelserna om svenska avslag och genomför konsultationer. Under 2014 tog Sverige emot 397 underrättelser om avslag från övriga medlemsstater samt Norge. Sverige lämnade 23 underrättelser om avslag. De gällde Algeriet, Bahrain, Colombia, Egypten, Elfenbenskusten, Förenade Arabemiraten, Indien, Indonesien, Iran, Israel, Kazakstan, Kuwait, Libanon, Myanmar (Burma), Paraguay, Ryssland, Saudiarabien (2), Serbien, Thailand, Tunisien, Turkiet och Ukraina. Som en del av översynen av den gemensamma ståndpunkten kom EU:s medlemsländer under 2013 överens om att dela med sig av underrättelser i fler situationer än tidigare. Antalet underrättelser är därför inte helt jämförbart med tidigare års siffror. Det faktum att export till ett visst mottagarland nekas i ett fall innebär inte att landet inte kan komma i fråga för svensk export i andra fall. Den svenska exportkontrollen tillämpar inte ett system med landlistor, dvs. i förväg fastställda listor över godkända respektive icke godkända mottagarländer. Varje enskild utförselansökan prövas individuellt från fall till fall mot de riktlinjer som regeringen fastställt för krigsmaterielexporten samt EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och FN:s vapenhandelsfördrag. Arbetet inom COARM EU:s medlemsstater diskuterar regelbundet tillämpningen av den gemensamma ståndpunkten om vapenexport inom EU:s rådsarbetsgrupp för frågor om export av konventionella vapen (Coarm). Här utbyter medlemsstaterna även information om synen på exportdestinationer. En redogörelse för arbetet, överenskommelser som har träffats och statistik över medlemsstaternas export av krigsmateriel offentliggörs i en årlig EU-rapport. Den senaste rapporten publicerades i EU:s officiella tidning (C18) den 21 januari 2014. Eftersom kriterierna i den gemensamma ståndpunkten spänner över en rad olika politikområden är målsättningen att uppnå en ökad och tydlig samstämmighet mellan dessa. Sverige verkar aktivt för att nå en gemensam syn bland medlemsländerna. Inom ramen för dialogen i Coarm sker också ett fortlöpande utbyte av information mellan EU:s medlemsstater vad avser de internationella samarbeten som finns på området. Strävan är att finna gemensamma linjer som kan stärka medlemsstaternas agerande i andra forum. Ett exempel på detta var den långtgående samordning som präglade medlemsstaternas deltagande i förhandlingarna i FN 2010 - 2013 om vapenhandelsfördraget .Under året har gruppens arbete fokuserat på en uppdatering av ståndpunktens användarguide för att anpassa denna till ikraftträdandet av FN:s vapenhandelsfördrag. Användarguiden kommer att uppdateras med antagandet av rådslutsatser när översynen formellt är avslutad. Medlemsländerna har också fortsatt överläggningarna om en möjlighet till utökad delgivning av exportkontrollpraxis mellan medlemsstaterna, i vissa särskilt känsliga situationer. Diskussionerna har ännu inte lett till ett färdigt förslag. Arbetet med EU-direktiv 2009/43/EG om överföring av krigsmateriel inom Gemenskapen Under det svenska ordförandeskapet år 2009 antog EU ett direktiv (2009/43/EG) med syfte att underlätta överföringar av krigsmateriel i Europa, det s.k. ICT-direktivet. Avsikten är att möjliggöra mer konkurrenskraftiga försvarskoncerner och försvarssamarbeten på europeisk nivå. EU-kommissionen leder genomförandet av direktivet och biträds i detta av en kommitté med representanter för medlemsstaterna, den s.k. ICT-kommittén. Under 2014 har kommittén haft två sammanträden. Kommittén har dessutom genomfört en workshop om erfarenheter av direktivet med EU:s medlemsstater och försvarsindustriföreträdare. Syftet med workshopen har varit att förbereda den översyn av direktivet som kommissionen avser genomföra under 2015 inför rapportering till Europaparlamentet och rådet i juni 2016. Kontroll av vapenförmedling För att angripa problemet med icke-kontrollerad vapenförmedling och undvika ett kringgående av vapenembargon, antog rådet år 2003 en gemensam ståndpunkt (2003/468/Gusp) om kontroll av vapenförmedling. Enligt denna åtar sig medlemsländerna att vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera vapenförmedlingsverksamheten inom sitt territorium. För svensk del fanns redan tidigare en god kontroll av vapenförmedlingsverksamheten genom bestämmelserna i lagen om krigsmateriel. Inom Coarm strävar man efter att arbeta fram lämpliga former för informationsutbyte mellan medlemsstaterna om registrerade vapenförmedlare. I Sverige är ett 25-tal företag registrerade som förmedlare av produkter som är klassificerade som krigsmateriel. Artikel 10 i FN:s vapenprotokoll År 2012 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. Förordningen och FN:s protokoll syftar till att motverka brottslighet genom en minskad tillgång till skjutvapen. Med export avses i förordningen utförsel ur EU, vilket för svenskt vidkommande dels handlar om utförsel ur Sverige till tredjeland, dels om utförsel ur annan medlemsstat till tredjeland för det fall leverantören är etablerad i Sverige. Förordningen omfattar vapen m.m. för civilt bruk. Den tillämpas inte på vapen m.m. särskilt utformade för militär användning eller på helautomatiska vapen. Vidare är bilaterala statliga transaktioner, skjutvapen m.m. avsedda för de väpnade styrkorna, polisen eller de offentliga myndigheterna i medlemsstaterna, samlare och organ som ägnar sig åt kulturella och historiska aspekter av skjutvapen m.m., skjutvapen som har gjorts obrukbara samt antika skjutvapen och replikvapen till dessa undantagna från tillämpningsområdet. De skjutvapen m.m. som omfattas av EU-förordningen täcks även, med undantag för slätborrade jakt- och sportvapen, av bilagan till krigsmaterielförordningen. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning nr 258/2012 ska de aspekter som täcks av den gemensamma ståndpunkten beaktas vid tillståndsprövningen. Förordningen gäller direkt i Sverige och tillämpas från och med den 30 september 2013. Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen finns i förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt EU-förordningen. Under 2014 har 277 ärenden inkommit och 268 beslut om utförsel utfärdats. Vapenembargon m.m. Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) genomför EU embargon mot bl.a. handel med vapen och produkter med dubbla användningsområden vilka har beslutats av FN. EU kan med enhällighet också besluta om vissa embargon som går utöver vad FN:s säkerhetsråd har beslutat. Dessa beslut av Europeiska unionens råd är ett utslag av medlemsstaternas vilja att agera gemensamt i olika säkerhetspolitiska frågor. Ett vapenembargo beslutat av EU genomförs genom tillämpning av respektive medlemsstats nationella regelverk för exportkontroll. EU:s vapenembargon omfattar normalt även förbud mot att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till krigsmateriel. Dessa förbud regleras i EU-rättsliga rådsförordningar. Embargon mot handel med produkter med dubbla användningsområden regleras såväl i beslut av rådet som i EU-rättsliga förordningar. Även de åtföljs normalt av förbud att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till produkterna. Ett beslut av FN:s säkerhetsråd, av EU eller av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) om ett vapenembargo utgör ett ovillkorligt hinder mot svensk export enligt de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Om ett vapenembargo även gäller import utfärdas i Sverige särskilda föreskrifter om förbudet. Sådana finns sedan tidigare för Iran, Libyen och Nordkorea. Med anledning av EU:s sanktioner mot Ryska federationen beslöt regeringen i december 2014 att inleda ett sådant totalt embargo mot Ryssland. Det finns för närvarande formella EU-beslut, antingen självständiga eller grundade på FN-beslut, om att vapenembargon ska gälla rörande Afghanistan, Centralafrikanska republiken, Elfenbenskusten, Eritrea, Guinea, Irak, Iran, Demokratiska republiken Kongo, Libanon, Liberia, Libyen, Myanmar (Burma), Nordkorea, Ryska federationen, Somalia, Sudan, Sydsudan, Vitryssland och Zimbabwe. Embargona varierar något i inriktning och omfattning. Individuellt riktade vapenembargon finns också gentemot sådana som har uppförts på FN:s terroristlista. EU tillämpar även ett vapenembargo mot Kina på grundval av en deklaration från Europeiska rådet, som utfärdades mot bakgrund av händelserna på Himmelska fridens torg år 1989. Sverige tillåter inte någon krigsmaterielexport till Kina. Enligt beslut av OSSE finns vapenembargon också mot Armenien och Azerbajdzjan. Utrikesdepartementet har sammanställt information om vilka restriktiva åtgärder (sanktioner) mot andra länder som finns inom EU och som därigenom gäller i Sverige. Informationen finns på webbplatsen www.regeringen.se/sanktioner. Där redovisas också de vapenembargon eller embargon avseende produkter med dubbla användningsområden som är i kraft gentemot enskilda länder. På webbplatsen finns även länkar till EU:s rättsakter om sanktioner och, i förekommande fall, till de FN-beslut som föregått EU:s åtgärder. Regeringens sida om sanktioner uppdateras löpande. En förteckning över EU:s samtliga gällande rättsakter om sanktioner inklusive de som rör vapenembargon och embargon gällande produkter med dubbla användningsområden finns på den europeiska utrikestjänstens webbplats. 2.4 Internationellt samarbete om exportkontroll av krigsmateriel Öppenhet i handeln med konventionella vapen FN:s generalförsamling antog år 1991 en resolution om öppenhet i vapenhandeln. Resolutionen uppmanar FN:s medlemsländer att årligen frivilligt redovisa såväl import som export av konventionella vapensystem till ett register som administreras av FN:s institut för nedrustningsforskning (Unidir). Rapporteringen avser handeln med följande sju materielkategorier: stridsvagnar, bepansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter. Efter översyner i FN, senast år 2006, har definitionerna av de olika kategorierna utvidgats så att flera vapensystem ingår och möjlighet ges att frivilligt även rapportera om små och lätta vapen (SALW). Särskild vikt läggs numera vid bärbara luftförsvarssystem (Manpads) som sedan år 2003 ingår i kategorin robotar/robotlavetter. I den frivilliga rapporteringen ingår även uppgifter om staters innehav av ifrågavarande vapen och upphandlingar från den egna försvarsindustrin. I samråd med Försvarsdepartementet och ISP sammanställer Utrikesdepartementet aktuella uppgifter som i enlighet med resolutionen årligen överlämnas till FN. Eftersom det finns rapporter från alla större exportörer och från de flesta större importörer beräknas merparten av världens handel med tunga konventionella vapensystem omfattas av registret. Sveriges andel av världshandeln med tunga vapensystem är begränsad. I den rapportering som Sverige kommer att lämna till FN:s vapenregister för år 2014 redovisas export till Tyskland (Stridsvagn Leopard 2), Norge (Stridsfordon 90), Finland (Bandvagn 308 samt Granatkastarsystem AMOS), Brasilien (Robot 70) och till Singapore (Robot 70). Till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) redovisas årligen handeln med tunga vapensystem på samma sätt som till FN. Rapporteringsmekanismen i Wassenaar-arrangemanget (WA) avseende export av krigsmateriel följer i stort de sju kategorier som rapporteras till FN-registret. Dock har vissa kategorier förfinats genom införande av undergrupper och en åttonde kategori har tillkommit för små och lätta vapen (SALW). Medlemsstaterna har enats om att två gånger årligen rapportera enligt överenskommen praxis och att ytterligare information då kan lämnas frivilligt. Detta för att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma destabiliserande ansamlingar av vapen. Även export av vissa produkter och teknik med dubbla användningsområden inrapporteras två gånger årligen. FN:s vapenhandelsfördrag (ATT) Den 2 april 2013 antog FN:s generalförsamling genom omröstning det internationella vapenhandelsfördraget ATT (eng. Arms Trade Treaty) med röstsiffrorna 154 ja, 23 avståenden och 3 nej. Genom fördraget skapades ett internationellt bindande instrument med krav på dess statsparter att upprätthålla en effektiv nationell kontroll över den internationella handeln med försvarsmateriel och normer för vad denna kontroll ska innefatta. Sverige och övriga EU-länder undertecknade avtalet den 3 juni 2013 då fördraget öppnades för undertecknande. I slutet av 2014 hade 130 länder undertecknat och 61 också ratificerat fördraget. Fördraget trädde i kraft den 24 december 2014, 90 dagar efter det att det 50:e ratifikationsinstrumentet deponerades hos FN:s generalsekreterare. Under våren 2014 lade regeringen fram en proposition om införlivandet av FN:s vapenhandelsfördrag. Med riksdagens godkännande ratificerade Sverige vapenhandelsfördraget den 10 juni 2014. I samband med detta beslöt regeringen också att fördragets artikel 6 och 7 skulle tillämpas omedelbart av Sverige, även om fördraget då ännu inte hade trätt i kraft. EU:s medlemsstater har under 2014 fortsatt att samordna sitt agerande rörande vapenhandelsfördraget i rådsarbetsgruppen Coarm. Betydande ansträngningar görs för att i dialog med andra länder och regionala grupperingar främja en universell anslutning till fördraget. EU:s ministerråd har vidare anslagit medel för ett treårigt program för att stödja andra länders genomförande av vapenhandelsfördraget och därmed deras möjlighet att tillträda fördraget. Implementeringsstödet påbörjades under andra halvåret 2014. Även inom FN har en fond inrättats för samarbete om vapenreglering (Unscar) för bl.a. projekt till stöd för genomförande av vapenhandelsfördraget. Sverige är ett av ett tiotal länder som har bidragit till denna fond. I och med att FN:s vapenhandelsfördrag har trätt i kraft har arbetet inletts för att genomföra fördraget. Enligt detta ska ett första statspartsmöte hållas inom ett år från ikraftträdandet. Intensiva förberedelser sker för att bereda väg för detta möte. Ett internationellt sekretariat för fördraget avses upprättas. En fortsatt dialog i dessa och andra frågor förs med det civila samhället och industriföreträdare, både internationellt, på EU-nivå och i Sverige. Regeringen fäster stor vikt vid en bred anslutning till och ett effektivt genomförande av vapenhandelsfördraget. Sverige har aktivt bidragit till dess tillblivelse och kommer fortsatt stödja fördraget. Det är regeringens bedömning att ett universellt, juridiskt bindande fördrag som globalt stärker kontrollen av handeln med konventionella vapen utgör en effektiv väg att komma tillrätta med den gränsöverskridande illegala vapenhandeln som på många håll i världen föder väpnat våld och väpnade konflikter, som i sin tur leder till instabilitet på regional eller nationell nivå, orsakar ett omfattande humanitärt lidande och försvårar eller omintetgör ekonomisk utveckling. Små och lätta vapen Uttrycket små och lätta vapen (Small Arms and Light Weapons, SALW) omfattar i princip handeldvapen som kan bäras och avfyras av en person, liksom vapen som är avsedda att bäras och användas av flera personer. Exempel på den förra kategorin är pistoler och automatkarbiner. Exempel på den senare är kulsprutor, granatgevär och bärbara luftvärnsrobotar. I olika internationella forum, såsom FN, EU och OSSE, pågår arbete för att förebygga och bekämpa destabiliserande anhopningar och okontrollerad spridning av små och lätta vapen. Inga andra typer av vapen orsakar fler dödsoffer och mer lidande än dessa som dagligen används i lokala och regionala konflikter, inte minst i utvecklingsländerna. År 2001 antog FN ett handlingsprogram för att bekämpa illegal handel med små och lätta vapen. FN:s arbete syftar bl.a. till att öka medvetenheten om den destabiliserande verkan som dessa vapen har i konfliktregioner. Icke-spridningsarbete är också angeläget för att förhindra brottslighet och inte minst terroristbrott. Som en följd av att FN:s vapenhandelsfördrag har trätt i kraft, och i takt med att antalet anslutna länder ökar, kommer arbetet i FN:s handlingsprogram att kunna utgå ifrån en bättre kontroll av den legala handeln och koncentreras på andra åtgärder för att bekämpa den illegala spridningen av små och lätta vapen. EU reviderade senast år 2002 sin gemensamma åtgärd om bekämpning av destabiliserande anhopningar och olaglig spridning av små och lätta vapen. Den EU-strategi med handlingsplan för bekämpning av illegal spridning av små och lätta vapen, som antogs av Europeiska rådet år 2005, har fortsatt att genomföras under året. Rådet publicerar lägesrapporter två gånger om året om EU-strategin och dess framsteg. Rådets slutsatser från år 2008 om införande av en särskild SALW-klausul i samarbetsavtal mellan EU och tredjeland reviderades på svenskt initiativ år 2014 för att även återspegla ikraftträdandet av vapenhandelsfördraget avseende regleringen av laglig vapenhandel. Sverige har under året rapporterat export av SALW till FN:s vapenhandelsregister liksom till OSSE:s register över handel med konventionella vapen. Även inom Wassenaar-arrangemanget finns en rapporteringsskyldighet för handel med bl.a. dessa vapen. Sverige verkar för att varje land ska inrätta och genomföra en ansvarsfull exportpolitik med heltäckande lagar och regler. Målet är att alla länder ska ha effektiva system som kontrollerar tillverkare, säljare, köpare, agenter och förmedlare av små och lätta vapen. Sexnationsinitiativet (Letter of Intent, LoI) De sex stora försvarsindustrinationerna i Europa (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland) ingick år 2000 ett försvarsindustriellt samarbetsavtal på regeringsnivå(Framework Agreement). Avtalet framförhandlades som en följd av den avsiktsförklaring ländernas försvarsministrar ingick år 1998, det s.k. sexnationsinitiativet eller Letter of Intent (LoI). Avtalet syftar till att underlätta rationalisering, omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin. Verksamheten inom sexnationsinitiativet och dess arbetsgrupper har berört leveranssäkerhet, exportkontroll, säkerhetsskydd, försvars-relaterad forskning och teknologi, behandling av teknisk information, harmonisering av militära krav samt skydd av kommersiellt känslig information. Under år 2014 har den informella arbetsgruppen för exportkontrollfrågor (ECIWG), under franskt ordförandeskap behandlat genomförandet och tillämpningen av överföringsdirektivet. Arbetsgruppen har bl. a. diskuterat möjligheter till harmonisering av de generella tillstånden i dialog med Europeiska kommissionen inför dess översyn av ICT-direktivet under 2016. En fortsatt dialog har även genomförts med amerikanska exportkontrollmyndigheter om utvecklingen av regelverken för exportkontroll i USA, inom LoI-kretsen och i EU. 3 Produkter med dubbla användningsområden 3.1 Bakgrund och regelverk Frågan om icke-spridning av massförstörelsevapen har länge stått högt på den internationella dagordningen. Fokus har framförallt legat på att förhindra att ytterligare stater anskaffar massförstörelsevapen, men efter terrordåden den 11 september 2001 har stort fokus också riktats mot icke-statliga aktörer. Det finns inte någon juridisk definition av vad som avses med massförstörelsevapen. Vanligen avses dock kärnvapen samt kemiska och biologiska stridsmedel. I modern terminologi anses ibland radiologiska vapen vara ett stridsmedel som omfattas av begreppet. I arbetet för att hindra spridningen av massförstörelsevapen inkluderas också vissa vapenbärare som är i stånd att bära sådana vapen, såsom ballistiska missiler med lång räckvidd och kryssningsmissiler. Multilaterala åtgärder för att förhindra spridning av massförstörelse-vapen har framför allt tagit sig uttryck i ett antal internationella avtal samt samarbete inom ett antal exportkontrollregimer där många av de viktigare producentländerna samarbetar för att effektivisera icke-spridningsarbetet. Produkter med dubbla användningsområden (PDA) är produkter som tillverkas för ett legitimt civilt bruk, men som också kan användas för tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Såsom PDA klassificeras också vissa andra produkter som har särskild strategisk betydelse, t.ex. kryptosystem. Det internationella samfundet har under de senaste decennierna utvecklat en rad samarbetsformer för att kontrollera spridningen av dessa produkter. För EU-länderna finns ett gemensamt regelverk i form av rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (PDA-förordningen). Själva exportkontrollen utövas alltid nationellt men genom de internationella exportkontrollregimerna och inom EU sker ett omfattande samordnande arbete. EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen från år 2003 innehåller ett åtagande att stärka effektiviteten i exportkontrollen av PDA-produkter i Europa. Ett grundläggande skäl är att det inom EU tillverkas åtskilliga känsliga produkter som skulle kunna missbrukas och användas inom program för massförstörelsevapen. De exportkontroll-åtgärder som krävs inom EU måste samtidigt vara proportionella med hänsyn till spridningsrisken och inte onödigt störa den inre marknaden eller de europeiska företagens konkurrenskraft. Inom de internationella exportkontrollregimerna har det utarbetats kontrollistor som fastställer vilka produkter som ska vara underställda tillståndsprövning. Behovet grundar sig på att en del länder bedriver program för framtagning av massförstörelsevapen, trots att de har undertecknat internationella avtal som förbjuder eller reglerar sådan verksamhet, eller för att de står utanför de avtal som förbjuder eller reglerar sådan verksamhet. Dessa länder har ofta stärkt sin kapacitet genom att importera civila produkter som sedan använts för militära syften. Historien har visat att de länder som på detta sätt skaffat sig en militär kapacitet importerat produkterna från företag som inte varit medvetna om att de bidrog till utvecklande av t.ex. massförstörelsevapen. Ofta sänds samma inköpsförfrågan till företag i olika länder. Tidigare kunde ett land neka export samtidigt som ett annat land tillät den. Behovet av ett utökat samarbete och informationsutbyte mellan exporterande länder var därför uppenbart. Detta var grunden för skapandet av exportkontrollregimerna. Behovet av kontroll har ytterligare understrukits på senare år med anledning av terroristhotet. Att en PDA-produkt hamnar på en kontrollista innebär inte automatiskt att export av denna produkt förbjuds. Listningen är närmast ett utpekande av att detta är en känslig produkt. Kontrollistorna i de olika regimerna lyfts för EU:s del in i bilaga I till PDA-förordningen och utgör grunden för beslut om godkännande (exporttillstånd) eller avslag av export. Av EU-förordningen följer att medlemsstaterna kan använda sig av en mekanism som möjliggör att även produkter utanför listorna kan beläggas med kontroll om exportören eller tillståndsmyndigheterna har information om att produkten är eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen eller för andra militära syften. Denna mekanism benämns generalklausul i den svenska terminologin men är mer känd under sin engelska benämning catch-all, och utgör även praxis inom de internationella exportkontrollregimerna. En stor del av arbetet inom EU och inom regimerna är en omfattande informationsverksamhet både internt och externt, (outreach), riktad till den egna industrin och till andra länder, om behovet av exportkontroll och utveckling av exportkontrollsystem. Nationellt regleras exportkontroll av PDA-produkter och av tekniskt bistånd i samband med dessa produkter i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. De senaste ändringarna i lagen trädde i kraft den 1 augusti 2010. Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till rådets förordning (EG) nr. 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden. En samlad bild av industrin som arbetar med PDA i Sverige är svår att ge då en betydande del av sålda produkter går till EU-marknaden eller exporteras till marknader som omfattas av EU:s generella exporttillstånd. Huvudregeln är att det inte krävs tillstånd vid överföring till annan EU-medlemsstat. Det generella tillståndet EU001 gäller med några undantag alla produkter i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009 beträffande export till Australien, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Norge, Schweiz och USA. Därutöver finns ytterligare fem generella tillstånd (EU002-006) rörande vissa produkter till vissa destinationer, export efter reparation/ersättning, tillfällig export till utställningar och mässor, vissa kemikalier och telekommunikation. Antalet länder som innefattas i tillstånd EU002-006 varierar från sex länder i EU002 och EU006 till 24 länder i EU003 och EU004. Syftet med de generella tillstånden är att underlätta för företagen som enbart behöver inrapportera till tillstånds-myndigheten 30 dagar efter att den första utförseln ägt rum. Till skillnad från företag som faller under krigsmateriellagstiftningen krävs inga grundläggande tillstånd enligt exportkontrollagstiftningen för företag som tillverkar eller på andra sätt handlar med PDA-produkter. Dessa företag är heller inte skyldiga att leveransdeklarera enligt exportkontrollagstiftningen. Ett företag är däremot skyldigt att avgiftsdeklarera om företaget tillverkat eller sålt kontrollerade produkter som omfattas av ISP:s tillsyn. Härvid inräknas försäljning både inom och utom Sverige. Om ett företag skulle känna till att en PDA-produkt som företaget ifråga har för avsikt att exportera, och som inte finns förtecknad i bilaga I till EU-förordningen, är avsedd att användas i anslutning till massförstörelsevapen finns en skyldighet för företaget att informera ISP. Efter en sedvanlig tillståndsprövning kan myndigheten besluta om att inte ge tillstånd för exporten (catch-all). Av de PDA-produkter som exporteras med tillstånd från ISP är den dominerande delen telekommunikationsutrustning som innehåller kryptering samt värmekameror som kontrolleras inom exportkontroll-regimen Wassenaar-arrangemanget (WA). Även kolfiber utgör en betydande del. En annan produkt som är volymmässigt stor är värmeväxlare. Dessa är kontrollerade inom Australiengruppen (AG). Andra produkter, som t.ex. isostatpressar, kemikalier eller UAV:er (obemannade luftfarkoster) och utrustning relaterat till UAV:er är volymmässigt mindre omfattande men kan vara resurskrävande vid tillståndsprövningen. Embargon på handel med PDA-produkter finns enligt FN-beslut som genomförts och utvidgats av EU mot Iran och Nordkorea. Dessa embargon är genom EU-besluten i princip fullständiga, dvs. omfattar i princip alla produkter på EU:s kontrollista, med något enstaka undantag i fallet Iran. Även vissa liknande produkter är belagda med embargo eller tillståndskrav. Likaså har EU, mot bakgrund av Rysslands agerande i Ukraina, beslutat om vissa restriktiva åtgärder (sanktioner) mot Ryssland. Exportrestriktionerna omfattar hela EU:s kontrollista för PDA, när de är avsedda för militär slutanvändning eller militär slutanvändare. Undantag görs för vissa produkter/teknologier avsedda för luftfarts- och rymdindustri till icke-militär användning och icke-militär slutanvändare. Export av vissa PDA-produkter är enligt EU-beslut också förbjuden respektive belagd med tillståndskrav i förhållande till Syrien. 3.2 Samarbete inom de internationella exportkontrollregimerna Internationella avtal När det gäller de internationella avtalen bör särskilt nämnas 1968 års fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen (icke-spridningsavtalet, NPT), 1972 års konvention om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring (BTWC) samt 1993 års konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (CWC). Sverige är part i alla tre konventionerna (jfr SÖ 1970:12, SÖ 1976:18 samt SÖ 1993:28). Genom NPT förpliktar sig icke-kärnvapenstaterna att inte ta emot eller tillverka kärnvapen, samtidigt som de fem kärnvapenmakterna Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA åtar sig att nedrusta. Vidare åtar sig parterna att inte överföra kärnråbränsle eller särskilt klyvbart material, eller utrustning eller materiel som särskilt konstruerats för tillverkning av särskilt klyvbart material, till någon icke-kärnvapenstat, med mindre än att materialet eller utrustningen står under Internationella atomenergiorganets (IAEA:s) kontroll. I BTWC åtar sig parterna bl.a. att varken direkt eller indirekt överföra utrustning som kan användas för produktion av biologiska stridsmedel. Likaledes föreskriver CWC att dess parter varken direkt eller indirekt ska överföra kemiska stridsmedel till någon annan stat. Även om de internationella avtalens primära syfte är att förhindra spridning av massförstörelsevapen och främja nedrustning så innehåller de också bestämmelser om att parterna ska främja handel för fredliga ändamål. Detta beror på att en betydande del av de aktuella produkterna och teknologierna har dubbla användningsområden. De internationella exportkontrollregimerna För att förstärka det internationella samarbetet för icke-spridning av massförstörelsevapen har ett fyrtiotal länder på eget initiativ slutit sig samman i fem internationella exportkontrollregimer: Zangger-kommittén (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Missil-teknologikontrollregimen (MTCR) och Wassenaar-arrangemanget (WA). Regimernas syfte är att identifiera varor och teknologier som kan användas i samband med massförstörelsevapen och att skapa större enhetlighet i deltagande länders exportkontroll av dessa. Till stöd för detta arbete har respektive regim en lista med produkter som är under kontroll. Listorna revideras regelbundet. Arbetet omfattar även utbyte av information om nekade exporter, spridningsrisker samt kontakter med tredjeland för att främja regimernas icke-spridningsmålsättningar. Grunden för samarbetet i exportkontrollregimerna är en gemensam politisk vilja att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Detta uppnås genom en nationell lagstiftning som möjliggör exportkontroll av de varor och teknologier som har identifierats såsom strategiska. Deltagande i regimerna underlättar samtidigt uppfyllandet av de folkrättsliga förpliktelserna i internationella avtal om att inte direkt eller indirekt bistå en annan stat att anskaffa massförstörelsevapen. Zangger-kommittén Zangger-kommittén, som bildades år 1974, behandlar frågor om exportkontroll relaterat till Icke-spridningsavtalet (NPT). Kommittén fastställer vad som menas med utrustning och materiel som konstruerats för tillverkning av särskilt klyvbart material. Ansvaret är därmed delvis överlappande med Nuclear Suppliers Group (NSG), som behandlas nedan. NPT föreskriver att export av sådan utrustning och materiel till en icke-kärnvapenstat, liksom klyvbart material, endast får ske om det klyvbara materialet underställs IAEA-kontroll. Utrustningen och materielen anges i kommitténs kontrollista, som uppdateras i ljuset av den tekniska utvecklingen. Listan finns återgiven i IAEA:s informationscirkulär nr 209 (INFCIRC/209/Rev.3). Under 2014 tog svenska FOI över ansvaret för att upprätthålla regimens webbplats. Nuclear Suppliers Group Nuclear Suppliers Group (NSG) har sitt ursprung i den s.k. Londonklubben som bildades i mitten av 1970-talet. NSG:s arbete avser exportkontroll av produkter som finns listade i del 1 och del 2 i NSG:s riktlinjer, däribland produkter för nukleärt bruk samt andra PDA-produkter som kan användas i samband med utveckling eller produktion av kärnvapen. Produkterna finns återgivna i IAEA:s informationscirkulär nr 254, som innehåller de två kontrollistorna för respektive varugrupp (INFCIRC/254/Rev.12/Part 1 och INFCIRC/254/ Rev.9/Part 2). Under 2014 fortsatte den tekniska expertgruppen (TEG) under svenskt ordförandeskap, sitt arbete med tekniska förslag och uppdatering av innehållet i kontrollistorna. I april hölls ett större outreach-möte och ett informellt möte med tekniska experter från Wassenaar-arrangemanget. Årets plenarmöte hölls i Buenos Aires under argentinskt ordförandeskap. Där fortsatte diskussionerna om hur NSG kan främja anslutning till regimens riktlinjer och kontrollistor hos länder utanför regimen. Man enades om att publicera en vägledning om förmedling och transitering på regimens webbplats. Australiengruppen Australiengruppen (AG) bildades år 1985 på initiativ av Australien. Dess verksamhet syftar till att harmonisera medlemsländernas exportkontroll för att förhindra spridning av kemiska och biologiska vapen. Ursprungligen omfattade gruppens verksamhetsområde endast kemikalier och kemisk tillverkningsutrustning. År 1990 beslutades dock att kontrollistorna skulle utökas till att även omfatta mikroorganismer, toxiner samt viss tillverkningsutrustning för biologiska stridsmedel. Under 2014 har AG fortsatt sitt arbete med information till stater som inte är medlemmar av regimen. Vid plenarmötet 2014 antogs en rad förslag i syfte att stärka regimens arbete, bl.a. för att uppmuntra ökad anslutning till regimens riktlinjer och kontrollistor och höja medvetenheten om spridningsrisker hos industri och akademi. Plenarmötet enades också om att inleda en översyn av regimens riktlinjer. Missilteknologikontrollregimen Missilteknologikontrollregimen (MTCR) grundar sig på ett amerikanskt initiativ från år 1982. Dess verksamhet gäller främst exportkontroll av fullständiga missilsystem (inklusive ballistiska missiler och bärraketer för rymduppskjutningar samt sondraketer) och andra obemannade luftfarkoster (inklusive kryssningsmissiler, mål- och spanings-plattformar) med en räckvidd på 300 kilometer eller mer. Därutöver kontrolleras komponenter till sådana system samt andra produkter som kan användas för produktion av missiler och även mindre obemannade luftfarkoster konstruerade för att kunna sprida aerosoler. Under 2014 fortsatte arbetet inom MTCR med att bl.a. se över innehållet i listorna med kontrollerade produkter, utbyta information om känslig spridning av missilutrustning, teknologisk utveckling, nationella vapenprogram och upphandlingsstrategier, samt bedriva utåtriktad verksamhet till en rad länder. Plenarmötet för år 2014 hölls i Oslo under norskt ordförandeskap. Utmaningarna kopplade till ITT (Intangible Technology Transfers) fick stort utrymme. Också medlemskapsfrågan diskuterades. Ett flertal EU-länder står alltjämt utanför regimen. Sverige kommer också fortsättningsvis att besätta posten som medordförande (co-chair) i den tekniska arbetsgruppen. Wassenaar-arrangemanget Wassenaar-arrangemanget (WA) bildades år 1996 som efterföljare till det internationella exportkontrollsamarbete som tidigare hade bedrivits inom kommittén Coordinating Committee on Multilateral Export Controls (Cocom). Arrangemangets arbetsfält omfattar kontrollen av konventionella vapen samt varor och teknologier med dubbla användningsområden som inte kontrolleras i andra regimer. Det utgör därmed ett viktigt komplement till arbetet i övriga regimer vilka uteslutande fokuserar på massförstörelsevapen samt vissa vapenbärare. Syftet med regimens verksamhet är att bidra till regional och internationell säkerhet och stabilitet genom att främja öppenhet och ett ansvarsfullt agerande rörande överföringar av konventionella vapen och produkter med dubbla användningsområden och därigenom undvika destabiliserande ansamlingar. Grundsynen i WA är att handel med de varor som återfinns på kontrollistorna ska vara tillåten, men att den måste ske under kontrollerade former. Wassenaar-arrangemangets bredare produktinriktning återfinns i de två kontrollistor som är fogade till regimens grunddokument, Munitions List, omfattande konventionell krigsmateriel, samt List of Dual-Use Goods and Technologies, omfattande produkter och teknologi med både civila och militära användningsområden som inte återfinns på övriga regimers kontrollistor. Båda WA-listorna är i praktiken vägledande för innehållet i EU:s motsvarande kontrollistor. WA håller årliga plenarmöten på senhösten. Under dessa möten behandlas frågor av principiell betydelse för samarbetets fortsatta utveckling. På grundval av löpande tekniskt arbete under året beslutas också om uppdateringar av kontrollistorna som återspeglar den tekniska utvecklingen av konventionella vapen m.m. och massförstörelsevapen. I december 2014 hölls plenarmötet under ordförandeskap av Estland. Nya konsensus-rekommendationer antogs som beskriver god exportkontroll i olika avseenden. Beslut fattades avseende tillägg i kontrollistorna för en rad nya områden. Samtidigt lättades kontrollkraven för bl.a. vissa typer av utrustning för informationssäkerhet och nätverksunderhåll. Konsulär vaksamhet Ett element i arbetet med att begränsa riskerna för spridning av kärnvapen och andra massförstörelsevapen är s.k. konsulär vaksamhet. Sverige har både rättsligt bindande åtaganden beslutade av FN och EU, samt politiska åtaganden inom ramen för exportkontrollregimerna som syftar till att begränsa spridningen av känslig information och teknik. Ett sätt att sprida känslig information är genom kunskapsöverföring. Frågan aktualiseras vid prövning av antagning samt uppehållstillstånd för studier som rör sådan känslig information och teknik. Under 2014 fortsatte samarbetet mellan berörda myndigheter, som bl.a. syftar till en ökad medvetenhet kring spridningsrisker i fråga om känsliga högskoleutbildningar eller forskningssamarbeten. 3.3 Samarbetet inom EU om produkter med dubbla användningsområden Exportkontrollregimerna och EU Arbetet inom EU på området exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden (PDA-produkter), är nära förbundet med det internationella arbete som utförs inom exportkontrollregimerna. Inom EU sker samordningen närmast i rådsarbetsgrupperna Council Working Group on Non-proliferation (Conop), som hanterar icke-spridningsfrågor generellt, och i Working Party on Dual-use Goods (WPDU) som bl.a. arbetar med policyfrågor samt uppdatering av den kontrollista med PDA-produkter som faller under rådets förordning (EG) nr 428/2009 (PDA-förordningen). I det följande behandlas arbetet i WPDU. Enligt EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen ska medlemsstaterna arbeta för att bli en ledande samarbetspartner när det gäller exportkontrollregimerna, bl.a. genom samordning av EU:s stånd-punkter inom regimerna. EU:s uppfattning är sedan länge att alla EU:s medlemsstater ska erbjudas medlemskap i alla exportkontrollregimerna. Huvudskälet är strävan att upprätthålla en för alla EU-länder harmoniserad och effektiv nationell exportkontroll baserad på regimernas kontrollistor, riktlinjer för exportkontroll och informationsutbyte om spridningsrisker. EU-området utgör en gemensam marknad för de allra flesta produkter med dubbla användningsområden. Handeln inom EU ses i dessa sammanhang inte som export. Däremot utgör utförsel av varor och teknologi till tredje land export. Därmed är EU:s medlemsländer beroende av varandras exportkontrollsystem. Även av detta skäl får medlemskapsfrågan i exportkontrollregimerna en viktig dimension. Genom beslut i Nuclear Suppliers Group (NSG) och Australien-gruppen (AG) är samtliga EU-länder numera medlemmar i dessa regimer. I Missilteknologikontrollregimen (MTCR) har motsvarande beslut ännu inte fattats beträffande Cypern, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Slovakien, Slovenien och Rumänien. För Wassenaar-arrangemanget (WA) gäller detsamma för Cypern. Årets arbete med kontrollistorna De förändringar som görs i regimernas kontrollistor under året lyfts in i bilaga I till den ovan nämnda rådsförordningen och blir därmed juridiskt bindande för EU:s medlemsstater. I enlighet med sina delegerade befogenheter (Förordning (EU) nr 599/2014), fattade kommissionen den 22 oktober 2014 beslut om uppdatering av bilaga I, i enlighet med de ändringar som beslutats i exportkontrollregimerna (C (2014)7567). Ändringarna trädde i kraft vid årsskiftet. Arbetet inom WPDU Verksamheten inom WPDU under år 2014 har dominerats av den pågående översynen av EU:s exportkontrollregelverk för PDA. I april presenterade kommissionen ett meddelande (KOM(2014)244) med alternativ för hur systemet kan utvecklas och stärkas för att möta nya hot och spridningsrisker, teknikutveckling och förändrade handelsmönster, öka harmoniseringen inom EU samt säkra EU:s externa konkurrenskraft. Rådet antog 21 november rådsslutsatser, i syfte att ge övergripande vägledning i det fortsatta arbetet (15926/14). Kommissionen avser att presentera konkreta lagstiftningsförslag och förslag till andra åtgärder under 2016. Arbetet inom koordinationsgruppen (artikel 23) Verksamheten inom koordinationsgruppen syftar till att samordna tillämpningen av förordningen. Under året har en ny undergrupp etablerats, i syfte att titta specifikt på övervakningsteknologier och analysera behovet av nya kontroller. 3.4 FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och Proliferation Security Initiative (PSI) FN:s säkerhetsråd antog i april 2004 resolution 1540. Med stöd av kapitel VII i FN-stadgan fastställer resolutionen genom bindande beslut skyldigheter för alla FN:s medlemsstater att förhindra icke-statliga aktörer (terrorister) från att få tillgång till massförstörelsevapen och deras vapenbärare samt produkter med koppling till sådana vapen. Det fastslås bl.a. att alla stater ska inrätta en effektiv nationell kontroll av export, transittrafik, omlastningar och vidareexport. Resolutionen innehåller även bestämmelser om bistånd till andra länder för genomförandet av de åtgärder som den förpliktigar. Genom resolution 1540 fattades också beslut om att inrätta en kommitté med uppgift att rapportera till säkerhetsrådet om genomförandet av resolutionen. FN:s medlemsländer uppmanas att rapportera till kommittén om åtgärder som de vidtagit för att genomföra resolutionen. Mandatet för 1540-kommittén har förlängts i april 2011 och den nya mandatperioden löper till april 2021. Under året har ett arbete inletts för att uppdatera Sveriges rapportering om genomförandet av resolution 1540. En internationell verksamhet som har beröringspunkter med, och är delvis överlappande med resolution 1540, är Proliferation Security Initiative (PSI). EU och Sverige stöder detta initiativ som syftar till att, inom ramen för folkrätten och nationell rätt stärka det internationella samarbetet och att bättre kunna förhindra transporter till obehöriga mottagare av massförstörelsevapen och insatsvaror till sådana. Det nationella arbetet med att upprätthålla nödvändig beredskap och agera i ett akut ärende är fördelat mellan berörda myndigheter i enlighet med ordinarie ansvarsprinciper. 4 Ansvariga myndigheter 4.1 Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är förvaltningsmyndighet för ärenden och tillsyn enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, i det senare fallet om inte någon annan myndighet har detta till uppgift. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har sådant ansvar när det gäller särskilt känsliga kärntekniska produkter. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets radioanstalt (FRA) bistår ISP med teknisk specialistkompetens och bl.a. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), Säkerhetspolisen (Säpo) och FRA bistår ISP med information. ISP har även ett etablerat samarbete med Tullverket. Vissa av ISP:s tillsynsbesök genomförs som gemensamma tillsynsbesök med Tullverket och myndigheterna utbyter även information om utförseltillstånd. Genom regeringsbeslut har ISP utsetts att som s.k. behörig myndighet fullgöra vissa angivna uppgifter enligt rådsförordningar om sanktioner som beslutats av Europeiska unionen. ISP har också vissa tillsynsuppgifter i förhållande till särskilda förbudsföreskrifter som regeringen meddelat med stöd av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner. ISP, som är nationell myndighet under 1992 års konvention om förbud mot kemiska vapen (CWC), utför de uppgifter som följer av lagen (1994:118) om inspektioner enligt denna konvention. Den verksamheten hos ISP behandlas inte i denna skrivelse. ISP är tillståndsmyndighet från 30 september 2013 för ärenden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 258/2012 av den 14 mars 2012 som reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder. Myndighetens uppgifter framgår av förordningen (2010:1101) med instruktion för Inspektionen för strategiska produkter. Instruktionen har under 2014 ändrats med anledning av Sveriges tillträde till FN:s vapenhandelsfördrag. Kontakter med företagen ISP har löpande kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. Företagens skyldigheter regleras i lagen om krigsmateriel och i förordningen om krigsmateriel. När det gäller krigs-materiel ska företagen på regelbunden basis till ISP redovisa den marknadsföring som de har bedrivit utomlands. Dessa rapporter ligger till grund för ISP:s återkommande genomgångar med företagen om deras exportplaner. ISP kan lämna positiva eller negativa s.k. förhandsbesked till företagen avseende känsliga eller tidigare oprövade destinationer. Förutom att fatta beslut i utförselärenden granskar ISP de underrättelser som tillverkare av krigsmateriel är skyldiga att lämna senast fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export av, eller annan utlandssamverkan om, krigsmateriel. ISP har i detta skede möjlighet att meddela förbud mot att den föranmälda åtgärden genomförs. Slutligen ska de krigsmaterielexporterande företagen rapportera om de leveranser som genomförts med stöd av lämnade tillstånd. Till skillnad från krigsmateriel krävs enligt exportkontrollagstiftningen inget tillstånd för att tillverka PDA-produkter. Vidare krävs som huvudregel inte tillstånd för försäljning inom EU (tillstånd krävs endast för s.k. bilaga IV-produkter). Den kontrollista som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 (PDA-förordningen) anger vilka produktområden som omfattas av tillståndskrav för export utanför EU. Vid klassificering huruvida en produkt är att betrakta som PDA-produkt eller inte, är det i första hand företagen som ska klassificera sina produkter. När ett företag är osäkert på om dess produkt omfattas av kontroll eller inte kan företaget lämna in en produktförfrågan till ISP. Mot denna bakgrund ser ISP:s kontakter med PDA-företag annorlunda ut än vad som gäller krigsmateriel. Med undantag för ett fåtal företag möter ISP PDA-företagen mer på ad hoc-basis. I sin tillsynsroll genomför ISP tillsynsbesök hos företag för att följa upp deras interna exportkontrollorganisation. Under år 2014 genomförde ISP 15 tillsynsbesök. Finansiering Regler om ISP:s finansiering framgår av regeringens förordning (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. En stor del av myndighetens verksamhet avgifts-finansieras. Förordningen föreskriver att kretsen av avgiftsskyldiga fördelas på tre avgiftskollektiv: krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden och produkter enligt lagen om inspektioner enligt FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen. När ISP genom förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition fick till uppgift att pröva ärenden om exporttillstånd enligt förordningen (EU) nr 258/2012, gavs ISP också rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningarna. Delar av ISP:s internationella verksamhet och arbete avseende internationella sanktioner anslagsfinansieras via Utrikesdepartementet. ISP:s tjänsteexport ska i huvudsak finansieras av någon annan part än ISP. Exportkontrollrådet (EKR) Riksdagen beslutade år 1984, på grundval av prop. 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Regeringen ombildade nämnden till Exportkontrollrådet (EKR) i samband med inrättandet av ISP år 1996. Regler för rådets sammansättning och verksamhet finns i ISP:s instruktion. Samtliga riksdagspartier är representerade i EKR. ISP:s generaldirektör är dess ordförande. En lista över rådets ledamöter under år 2014 finns nedan. ISP:s generaldirektör ansvarar för urvalet av ärenden som görs till föremål för samråd med Exportkontrollrådet. Ofta sker samråd innan förhandsbesked lämnas till ett företag. Därutöver ska generaldirektören samråda med rådet innan ISP lämnar över ett ärende till regeringen för dess prövning enligt lagen om krigsmateriel eller enligt lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Vid EKR:s sammanträden redovisar Utrikes-departementet bedömningar av de köparländer som är aktuella. Försvarsdepartementet medverkar med bedömningar om ärendenas försvarspolitiska betydelse. Generaldirektören kan även kalla andra experter. En uppgift för rådet är att lämna synpunkter avseende tilltänkt export med utgångspunkt i de svenska riktlinjerna, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport samt FN:s vapenhandelsfördrag, till ytterligare vägledning för ISP. Ledamöterna ges full insyn i handläggningen av utförselärenden. Generaldirektören redovisar fortlöpande samtliga utförselbeslut avseende export, liksom även beslutade förhandsbesked som inte tidigare redovisats i EKR och ärenden beslutade efter riktlinjepraxis (anbudsunderrättelser och samarbetsavtal). Från och med 2005 har ISP även redovisat samtliga beredningsärenden avseende produkter med dubbla användningsområden i EKR. Sammantaget säkerställer detta system en parlamentarisk insyn i tillämpningen av exportkontrollregelverket. Avsikten med det svenska systemet, som vid en internationell jämförelse är unikt på så sätt att företrädare för de politiska partierna i förväg får tillfälle att diskutera tänkbara exportaffärer, är att skapa en bred förankring av exportkontrollpolitiken och främja kontinuitet i den förda politiken. Till skillnad från flera andra länder, behandlas ärenden i Exportkontrollrådet på ett tidigt stadium innan en konkret affär blir aktuell. Eftersom det skulle vara kommersiellt skadligt för export-företagen om deras avsikter blev kända innan en affär kommit till stånd, är diskussionerna i rådet inte offentliga. De bedömningar som görs av enskilda länder omfattas normalt av utrikessekretess. Exportkontrollrådet ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen ska överlägga med Utrikesnämnden om. Under 2014 höll Exportkontrollrådet åtta sammanträden. År 2011 beslutade regeringen att förordna nedanstående personer att vara ledamöter i Exportkontrollrådet. Ledamöternas förordnande löpte ut vid utgången av 2014: riksdagsledamoten Torbjörn Björlund (V) riksdagsledamoten Carina Adolfsson Elgestam (S) riksdagsledamoten Annicka Engblom (M) riksdagsledamoten Mikael Jansson (SD) riksdagsledamoten Lars Johansson (S) riksdagsledamoten Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) riksdagsledamoten Kerstin Lundgren (C) riksdagsledamoten Valter Mutt (MP) riksdagsledamoten Caroline Szyber (KD) tidigare riksdagsledamoten Göran Lennmarker (M) tidigare riksdagsledamoten Lennart Rohdin (FP) tidigare riksdagsledamoten Tone Tingsgård (S) Samverkansrådet (SVR) För samverkan mellan myndigheter i icke-spridningsfrågor är ett samverkansråd knutet till ISP. Det består av generaldirektören samt ledamöter från de samverkande myndigheter som ISP utser. Samverkansrådet har inte sammanträtt under 2014. Det teknisk-vetenskapliga rådet (TVR) För att bistå ISP:s generaldirektör i frågor med beredningen av ärenden som rör klassificering av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden är ett teknisk-vetenskapligt råd knutet till inspektionen. Det består av företrädare för institutioner med överblick över teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Det teknisk-vetenskapliga rådet höll under 2014 ett möte. 4.2 Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är, enligt förordningen (2008:452) med instruktion till Strålsäkerhetsmyndigheten, förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, frågor om säkerhet och fysiskt skydd i kärnteknisk och annan verksamhet med strålning samt frågor om nukleär icke-spridning. SSM:s uppgifter inom icke-spridning i samband med export av kärnämne och kärntekniska produkter anges i denna förordning, samt i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Av denna framgår att SSM beslutar om tillstånd för export till ett land utanför EU och för överföring inom EU av kärnämne och kärntekniska produkter, förutom i vissa specifika fall, definierade i förordningen, där regeringen är beslutande organ. Produkterna är specificerade i bilaga I, kategori 0, och i bilaga IV, till förordning (EG) nr 428/2009. SSM är även nationell tillsynsmyndighet vad gäller efterlevnaden av dessa bestämmelser. SSM är utsedd genom regeringsbeslut att vara behörig myndighet och fullgöra uppgifter avseende tillståndsprövning kopplat till rådets förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran samt rådets förordning (EG) nr 329/2007 om restriktiva åtgärder mot Nordkorea. Inom området nukleär icke-spridning är SSM också enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet nationell tillsynsmyndighet för att svensk kärnteknisk verksamhet bedrivs på sådant sätt att den uppfyller de förpliktelser som följer av Sveriges internationella överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. SSM är även nationell kontaktpunkt för IAEA:s databas för olovlig handel och annan otillåten hantering av kärnämnen och radioaktiva ämnen. SSM samarbetar med andra myndigheter i exportkontrollfrågor, framför allt Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Tullverket. SSM får också stöd med teknisk specialistkompetens från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), men har själv en hög specialkompetens inom det kärntekniska området. Kontroll av kärnteknisk export Kärnämne (uran, plutonium och torium) och kärntekniska produkter klassas som PDA-produkter och export är därför reglerad i förordning (EG) nr 428/2009. Export ut ur EU kräver tillstånd men EU:s generella exporttillstånd gäller inte för dessa produkter. Därutöver, för flera produkter, däribland särskilt känsligt kärnämne och kärnteknisk utrustning, krävs tillstånd även för överföringar inom EU. Vid en ansökan om tillstånd till export av kärnbränsle prövar SSM parallellt frågan om eventuell överlåtelse av kärnämnet enligt lagen (1984:3) och förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. För använt kärnbränsle granskar SSM även frågan om hur materialet slutligt ska tas om hand. I fråga om använt kärnbränsle som härrör från en kärnteknisk verksamhet i Sverige ska ansökan bl.a. innehålla en försäkran att den som för ut materialet kommer att återta materialet, om det inte kan tas om hand på avsett sätt. SSM beslutar därutöver om transporten av kärnämne i syfte att förhindra radiologiska olyckor och för att tillse att adekvat fysiskt skydd finns. De villkor som ställs vid beslut om exporttillstånd utgår från de riktlinjer som överenskommits inom Nuclear Suppliers Group (NSG). Däri ingår att inhämta vissa angivna försäkringar från mottagarlandets regering, innan ett exporttillstånd kan beviljas. Försäkran ska avse att produkterna är för fredlig användning, att IAEA har full kontrollrätt i landet, samt att kärnämne i landet har adekvat fysiskt skydd. Därutöver ska det garanteras att vidareexport inte kommer att ske utan motsvarande försäkringar. SSM gör detta vid upprepade affärer med ett land. SSM har i uppdrag att å regeringens vägnar inhämta försäkran från det mottagande landets regering vid kärnteknisk export, samt att utforma och avlämna Sveriges regeringsförsäkran till det exporterande landets regering vid import av sådant material. Vid en första affär inhämtar dock Utrikesdepartementet försäkran vid export eller avger försäkran vid import. EU:s samtliga medlemsländer har anslutit sig till fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget) vars syfte bl.a. är att upprätta en gemensam marknad för speciella material och utrustning inom kärnenergiområdet och att garantera att kärnämne inte används för andra ändamål än vad det är avsett för. Samtliga EU:s medlemsländer har också anslutit sig till Icke-spridningsavtalet (NPT) och har slutit kontrollavtal med IAEA med tillhörande tilläggsprotokoll. Regeringen anser att det tillstånds-förfarande som finns för handel inom EU enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 och medlemsländernas åtaganden inom ramen för Euratom i normalfallet ger tillräcklig säkerhet vid överföringar av kärnämne och kärntekniska produkter mellan EU-stater och är i överensstämmelse med NSG:s riktlinjer. EU har inom ramen för Euratomfördraget rätt att ingå avtal med tredjeland. Bilaterala avtal om kärnenergins fredliga användning har ingåtts mellan EU och Australien, Japan, Kanada, Ukraina, USA, respektive Uzbekistan. Ett motsvarande avtal mellan EU och Sydafrika förväntas träda i kraft 2015. Samtliga medlemsländer i EU har förbundit sig att till IAEA rapportera all utförsel av kärnämne och kärnteknisk utrustning, enligt Tilläggsprotokollet till kontrollavtalet med IAEA, för Sveriges del INFCIRC/193/Add.8. För Sverige innebär det att EU-kommissionen, via sin säkerhetskontroll under Euratomfördraget, rapporterar all utförsel av kärnämne till IAEA och att SSM rapporterar all utförsel av kärnteknisk utrustning till IAEA. För denna rapportering krävs (till skillnad från övriga PDA-produkter) anmälan till SSM om utförd export av kärntekniska produkter förtecknade i bilaga I, kategori 0, av rådets förordning (EG) nr 428/2009. Under år 2014 hanterade SSM 43 exportansökningar. Dessa utgjordes till ungefär en fjärdedel av kärnämne och till ungefär hälften av zirkoniumkomponenter, styrstavar och andra produkter för användning i kärnreaktor. Uppgifter om SSM:s beviljade exporttillstånd återfinns i bilaga 2, tabell 5. SSM har utefter behov kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I sin tillsynsroll genomför SSM besök hos företag för att se till att dessa är medvetna om och uppfyller de krav som ställs på företagen vid överföring inom EU eller export ut ur EU av PDA-produkter. Under 2014 genomfördes två tillsynsbesök. 5 Statistik och begrepp Inspektionen för strategiska produkter (ISP) följer kontinuerligt marknadsföring och export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden och förser regeringen med det statistiska underlaget för redovisningen av den svenska exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. De företag som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel - för närvarande ca 130 varav 54 företag har exporterat under 2014 - är skyldiga att lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP. Redovisningen av den svenska krigsmaterielexporten under år 2014 finns i bilaga 1. Statistik visas även från de senaste åren, eftersom enstaka försäljningar och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken. Uppgifterna i skrivelsen baseras på lagstadgad årlig rapportering från de krigsmaterielexporterande företagen och myndigheter för år 2014 som sammanställts av ISP. SSM följer den kärntekniska utvecklingen i Sverige och bidrar med statistiskt underlag till regeringen om export av kärntekniska produkter med dubbla användningsområden. Redovisningen finns i bilaga 2. Kategorier av krigsmateriel Efter genomförandet av direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen är den svenska krigsmaterielförteckningen numera likalydande med EU:s militära lista, med tre nationella tillägg (kärnladdningar,fortifikatoriska anläggningar och vissa kemiska stridsmedel). I EU:s militära lista görs ingen uppdelning mellan krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Den svenska krigsmaterielförteckningen är därför också kompletterad med en uppdelning på KS och ÖK. I skrivelsen redovisas uppdelningen både på KS/ÖK samt krigsmaterielförteckningens beteckningar (ML) och nationella tillägg (NL) i förekommande fall. Kategorin krigsmateriel för strid omfattar materiel med förstörelsebringande verkan inklusive sikten för sådan materiel samt materiel för eldledning. Kategorin övrig krigsmateriel omfattar delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt förstörelsebringande verkan i en stridssituation. När det i en tabell anges att utförseltillstånd beviljats eller export skett inom en viss kategori innebär detta att en eller flera av kategorins produkter avses, eller delkomponenter till dessa. Det betyder dock inte att utförseltillstånd har beviljats för eller export skett av samtliga produkter inom varje materielkategori. Det bör även observeras att EU:s militära lista innehåller ett antal kategorier som inte tidigare har varit under kontroll. Den årsvisa statistiken är därför inte fullt jämförbar. Faktiska leveranser Utförselstatistiken från ISP grundar sig på exportföretagens och myndigheternas lagstadgade redovisning av det fakturerade värdet av levererad materiel och tekniskt bistånd. Förändringar från ett år till ett annat i den statistik som redovisas ger i sig inte underlag för en mer långsiktig bedömning av utvecklingstendenser. En enstaka större leverans ett år kan som nämnts medföra kraftiga utslag i statistiken. Den svenska krigsmaterielexporten redovisas även i den allmänna utrikeshandelsstatistiken, som grundas på Tullverkets uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB). Statistiken från SCB skiljer sig dock från den som redovisas av ISP. I SCB:s statistik, som redovisas under rubriken Vapen och ammunition, ingår både produkter som klassificeras som krigsmateriel och civila produkter. Militära flygplan, fordon och fartyg redovisas under andra rubriker. Vidare omfattar SCB:s statistik produkter som passerat gränsen för reparationer i Sverige eller i utlandet. I ISP:s statistik redovisas dessa inte som export för försäljning. SCB:s siffror är således inte jämförbara med ISP:s statistik och redovisas inte i denna skrivelse. Följdleveranser Det kan ibland vara av intresse att närmare studera hur stor andel av utförseltillstånden för försäljning till ett visst land som avser s.k. följdleveranser. I statistikredovisningen lämnas en sådan redogörelse för länder utanför EU/OECD. Där redovisas också vilken typ av materiel som omfattas av nya tillstånd. Leasing Svensk försvarsindustri och Försvarets materielverk (FMV) samt Försvarsexportmyndigheten (FXM), har under de senaste åren alltmer kommit att sluta olika former av leasingavtal med utländska kunder. Bakgrunden till detta kan sökas i den internationella utveckling där internationella operationer ofta innebär omedelbara operativa behov av materiel där normala upphandlingsformer avseende köp inte klarar kraven tidsmässigt. Modern materiel tillverkad för det svenska försvaret har också blivit tillgänglig för andra länder som ett resultat av den minskade organisationen samt den förändrade hotbilden utan omedelbara hot mot Sverige. Ett exempel är den leasing som genomfördes till Storbritannien, Kanada samt Italien av artillerilokaliseringsradar. Under år 2005 levererade FMV 14 JAS 39 Gripen till Tjeckien som ett resultat av det leasingavtal för perioden 2005-2015 som slöts mellan Sverige och Tjeckien år 2004. I maj 2014 omförhandlade och förlängde Försvarsexportmyndigheten detta avtal till 2017. Under 2007 slutlevererade FMV 14 JAS 39 Gripen till Ungern. Leasingavtalet med Ungern avseende JAS 39 Gripen omförhandlades i januari 2012 med en förlängning till år 2026 då avtalet övergår i köp. Under 2014 inkom inga ärenden och inga tillstånd beviljades. I nuläget inkluderas inte leasingavtal med utländska kunder i under-laget för exportstatistik. Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m. Under 2014 har 4 tillstånd lämnats för upplåtelse av tillverkningsrätt avseende krigsmateriel utanför Sverige. Vidare har under samma år 29 samarbetsavtal om tillhandahållande av tekniskt bistånd, gemensam utveckling eller produktion granskats och godkänts. Prövningen av ärenden som rör upplåtelse av tillverkningsrätt och samarbete med utländsk part sker, oavsett materieltyp, med de strängare kriterier som gäller för export av krigsmateriel för strid, eftersom sådant samarbete i regel medför en mer långsiktig bindning än regelrätt export. Sådana avtals omfattning, deras utsträckning i tiden, vidareexportklausuler m.m. granskas då i detalj. Regeringen har med stöd av lagen (1992:1300) om krigsmateriel föreskrivit en skyldighet att, för den som har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i utlandet eller som ingått avtal om samarbete med någon i utlandet, årligen redovisa om avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning eller annat samarbete alltjämt förekommer samt hur samarbetet bedrivs. Under 2014 har 7 företag redovisat ägande i 76 utländska rättssubjekt i 35 länder. 9 företag har redovisat 67 upplåtna tillverkningsrätter i 35 länder. Under 2014 har 4 tillstånd beviljats till 4 länder. 12 företag och 1 myndighet redovisade sammanlagt 78 samarbetsavtal i 19 länder samt 3 organisationer. Under 2014 har 29 tillstånd beviljats till 14 länder samt 2 organisationer. Militärt inriktad utbildning Militärt inriktad utbildning av utländska medborgare får enligt lagen om krigsmateriel inte bedrivas inom eller utom landet utan tillstånd av ISP. Förbudet gäller inte utbildning som är knuten till försäljning av krigsmateriel som man fått utförseltillstånd för . Inget tillstånd för militärt inriktad utbildning utfärdades under år 2014. Export av krigsmateriel Tabell 1. Antal inkomna ärenden m.m. rörande export av krigsmateriel Ärendetyp 2012 2013 2014 Förhandsbesked 19 19 39 Anbudsärenden 275 313 254 Utförseltillstånd 1244 1247 1043 Tabell 2. Värdet av beviljade utförseltillstånd under 2010-2014 uppdelat på krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK) År Värde i löpande priser, mnkr Förändring i procent Totalt KS ÖK Totalt KS ÖK 2010 13 228 9 501 3 727 +19 +123 -46 2011 10 898 2 960 7 937 -18 -69 +113 2012 7 936 5 147 2 789 -27 +74 - 65 2013 9829 6339 3490 +24 +23 +25 2014 4481 1349 3132 -54 -78 -10 Tabell 3. Värdet av utförseltillstånd uppdelat på krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK) 2010-2014 (mnkr) Tabell 4. Faktisk krigsmaterielexport 2010-2014 jämförd med total varuexport År Sveriges totala varu-export (löpande priser) mnkr Krigsmaterielexport Andel av varu-exp. % Löpande priser, mnkr Förändring i Procent Total KS ÖK Total KS ÖK 2010 1 138 900 1,21 13745 6747 6998 +1 -7 +12 2011 1 212 600 1,15 13914 5840 8074 + 1 -13 +15 2012 1 170 100 0,83 9760 3746 6014 -30 -35 -25 2013 1 090 500 1,10 11942 5554 6388 +22 +48 +6 2014 1 129 900 0,70 7958 3258 4700 -33 -41 -26 Tabell 5. Faktisk krigsmaterielexport 2010-2014 (mnkr) Tabell 6. Kategorier av försvarsrelaterade produkter EU ML KS klassade produkter (övriga är ÖK) Omfattning i stort av vapenkategori 1 ML 1 a utom revolvrar och pistoler samt vapen utformade för jakt och sportskytte. Slutstycken, eldrör (pipor), mantlar och lådor. ML 1c Slätborrade vapen med en kaliber som understiger 20 mm, andra vapen och automatvapen med en kaliber på högst 12,7 mm (0,50 tum) samt tillbehör, enligt följande, och särskilt utformade komponenter för dessa vapen. 2 ML 2 a utom signaturdämpande anordningar. Eldrör, mekanismer, markplattor och rekylhäminrättningar. ML 2d Slätborrade vapen med en kaliber på minst 20 mm, andra vapen eller utrustning med en kaliber som överstiger 12,7 mm (0,50 tum), kastare samt tillbehör, enligt följande, liksom särskilt utformade komponenter för dessa vapen. 3 ML 3 a utom rök, lys och övningsammunition samt ammunition med expanderande kula av typ som används för jakt eller sportskytte. Projektiler, granatkroppar, målsökare och stridsdelar. Ammunition och temperingsdon enligt följande samt särskilt utformade komponenter för sådana. 4 ML 4 a utom rökbehållare, patroner och simulatorer. Målsökare, stridsdelar, tändrör, zonrör, motorer, styrsystem, eldrör och lavetter. ML 4 b. Endast aktivering, avfyring, läggning, detonering samt avlossning av KS definierad utrustning. Bomber, torpeder, raketer, missiler, andra anordningar och laddningar med sprängverkan samt tillhörande utrustning och tillbehör, enligt följande, och särskilt utformade komponenter för sådana. 5 ML 5 a) ML 5 b endast målfångnings, målangivnings- samt målföljningssystem. Eldlednings-, övervaknings- och varningsutrustning samt relaterade system, utrustning för försök och skottställning samt motmedelsutrustning, enligt följande, som utformats särskilt för militär användning samt komponenter och tillbehör som utformats särskilt för dessa. 6 ML 6 a med begränsning till not 1 a) och b) Markfordon och komponenter. 7 ML 7 a), b) och e) Kemiska eller biologiska toxiska agens, "agens för kravall-hantering", radioaktiva material, tillhörande utrustning, komponenter och material. 8 ML 8 a), b) och c) "Energetiska material", och besläktade substanser. 9 ML 9 a) 1, 2a) och b) Krigsfartyg (ytfartyg eller undervattensfarkoster), särskild marin krigsmateriel, tillbehör, komponenter och andra ytfartyg. 10 ML 10 a) stridsflygplan samt c) UAV med beväpning "Luftfartyg", "lättare än luft-farkoster", "obemannade luftfartyg" ("UAV"), flyg-motorer och utrustning för "luftfartyg", tillhörande utrustning samt komponenter, enligt följande, som särskilt utformats för militär användning. 11 Elektronisk utrustning, "rymdfarkoster" och komponenter som inte anges på något annat ställe i EU:s gemensamma militära förteckning. 12 ML 12 a) Höghastighetsvapen med kinetisk energi och tillhörande utrustning, enligt följande, samt komponenter som utformats särskilt för dessa vapen. 13 Pansar- eller skyddsutrustning, konstruktioner och komponenter. 14 "Specialiserad utrustning för militär utbildning" eller för simulering av militära scenarion, simulatorer som särskilt utformats för att träna användningen av skjutvapen eller vapen enligt ML1 eller ML2 och särskilt utformade komponenter och tillbehör för dessa. 15 Bild- eller motmedelsutrustning, enligt följande, som utformats särskilt för militär användning, och särskilt utformade komponenter och tillbehör för denna. 16 Smidesstycken, gjutstycken och andra obearbetade produkter vars användning i en produkt som omfattas av förteckningen går att identifiera genom materialets beståndsdelar, form eller funktion, och som utformats särskilt för någon produkt som omfattas av ML1-4, ML6, ML9, ML10, ML12 eller ML19. 17 Övrig utrustning, material och "bibliotek", enligt följande, samt komponenter som utformats särskilt för dessa. 18 Utrustning och komponenter för framställning av produkter. 19 ML 19 a), b), c) och f) Vapensystem baserade på riktad energi (DEW), därtill hörande utrustning eller motmedels-utrustning och testmodeller, enligt följande, och särskilt utformade komponenter för dessa. 20 Kryogen och "supraledande" utrustning, enligt följande, och särskilt utformade komponenter och tillbehör för sådan. 21 "Programvara". 22 "Teknik". Tabell 7. Utförseltillstånd och faktisk export under år 2014 fördelade på mottagarländer och produktkategorier (mnkr) Faktisk export av ammunition (ÖK) för civila skjutvapen till mottagare utanför EU framgår av tabell 17. Beviljade utförseltillstånd Faktisk export Region/ Land Antal bevil-jade till-stånd Huvudkategori av beviljad materiel (EU:s militära lista) Värdet av till-stånden i mnkr Huvudkategori av exporterad materiel (EU:s militära lista) Värdet av exporten i mnkr EU Belgien 14 1,2,3,5,8,13 36 1,2,3,5,8 22 Bulgarien 2 3,13 3 3 0,7 Danmark 12 1,3,5,6,8,13 49 1,3,5,6,8,17,21,22 140 Cypern 1 13 8 - - Estland 7 3,5,8,13,17 11 3,5,17 8 Finland 35 2,3,5,6,8,13,17 295 2,3,4,5,6,8,10,13, 14,17 18 260 Frankrike 22 1,2,3,6,8,10,11,13 118 1,2,3,5,6,8,10,11, 15,22 453 Grekland 1 13 8 13,22 49 Irland 2 4,5,13,14 42 - - Italien 9 1,3,4,5,6,11,13,14 62 3,5,6,8,11,14,17, 22 97 Kroatien 3 3,5,13 3 3,22 0,3 Lettland 2 3,13 4 3 1 Litauen 5 2,3,4,13,18,22 74 2,3,6 4 Luxemburg 1 13 0,2 6,13 0,4 Malta 2 1,13 0,05 - - Neder- Länderna 8 1,3,5,6,7,13,17 1,3 1,3,5,6,7,17,22 176 Nya Kaledonien,Fr - - - - - Polen 9 2,3,5,8,13,22 52 2,3,4,5,8,10 27 Portugal 5 2,3,9,10,13 12 2,3,10 11 Rumänien 2 3,13 2 3 0,2 Slovakien 2 3,13 8 3 1 Slovenien 2 3,13 2 3,14 0,3 Spanien 15 3,5,6,8,10,11, 13 102 3,5,6,8,10,11 28 Storbritannien 27 1,3,5,6,7,8,10,13,17,18 227 1,3,4,5,6,7,8,10,11,14,17,18,21,22 527 Tjeckien 10 3,4,8,13,14 82 3,4,5,8,14 7 Tyskland 54 3,4,5,6,7,8,13,14,17,22 367 2,3,4,5,6,7,8,10,11,13,14,17,21,22 402 Ungern 4 3,8,13,17 13,5 3,8 3 Österrike 5 3,6,8,13 17 2,3,6,8,10 9 Total 288 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11,13,14, 17,18,22 1583,05 1,2,3,4,5,6,7,8,10,11,13,14,15,17,18,21,22 2 227 Övriga Europa Andorra - - - - - Bosnien-Hercegovina - - - - - Georgien - - - - - Island 3 3,8,13 0,65 3,8 0,06 Liechtenstein 1 13 8 - - Montenegro 1 7 0,1 7 0,1 Norge 56 1,3,5,6,7,8,13, 17 164 1,2,3,4,5,6,7,8,10,14,15,17,21 1269 Ryssland - - - - - Schweiz 16 1,2,3,5,7,8,13, 14,17 2 1,3,5,6,7,8,10,17 34 Turkiet 5 8,13,17 0,5 8,17 0,5 Ukraina - - - - - Total 49 1,2,3,5,6,7,8,13,14,17 167,2 1,2,3,4,5,6,7,8,10,14,15,17,21 1 304 Nordamerika Kanada 6 2,3,5,13,17 64 2,3,5,8,17,21,22 347 USA 49 1,2,3,5,8,11,13,14,17,18 662 1,2,3,5,8,10,11,14,17,21,22 1318 Total 55 1,2,3,5,8,11,13,14,17,18 726 1,2,3,5,8,10,11,14,17,21,22 1 665 Central-amerika/ Karibien Guatemala - - - - - Mexiko 4 1,2,9 249 1,2,9,22 25 Total 4 1,2,9 249 102,9,22 25 Sydamerika Argentina 3 5,13,14,21 1,6 2,5,14,21 10 Brasilien 12 1,2,3,4,5,13,14,18,21,22 472 1,2,4,5,14,21,22 79 Chile 3 2,3,13 8 3 7 Ecuador - - - - - Paraguay - - - - - Peru 1 8 0,3 - - Uruguay 1 13 8 - - Total 19 1,2,3,4,5,8,13, 14,18,21,22 481,9 1,2,3,4,5,14,21,22 96 Nordostasien Japan 13 2,3,4,5,8,13 33 2,3,4,5,8,9,14 40 Republiken Korea 14 4,5,8,10,13,21 555 5,8,21,22 135 Total 27 2,3,4,5,8,10,13,21 588 2,3,4,5,8,9,14,21, 22 175 Centralasien Kazakstan - - - - - Total - - - - - Sydostasien Brunei 2 2,3 14 2,3,22 15 Filippinerna - - - - - Indonesien 1 4 8 2 0,3 Malaysia 1 5 2,5 2,5 9 Singapore 10 4,5,7,8,9,13,17,22 238 4,5,8,9,13,22 158 Thailand 7 2,3,21 36 2,3,5,10,14,21,22 532 Vietnam - - - - - Total 22 2,3,4,5,7,8,9,13,17,21,22 290,5 2,3,4,5,8,9,10,13, 14,21,22 714 Sydasien Bangladesh - - - - - Indien 16 2,5,9,13,22 12 2,3,5,22 468 Pakistan 1 4 8,5 4,5,21 14 Total 17 2,4,5,9,13,22 20,5 2,3,4,5,21,22 483 Mellanöstern Bahrain - - - 18 0,6 Egypten - - - - - Förenade Arabemiraten 17 5,6,10,13,15,21,22 180 5,6,13,15,21,22 40 Israel - - - - - Jordanien - - - - - Kuwait - - - - - Oman 1 17 1 5,17 2 Qatar 1 14 0,2 14 0,2 Saudiarabien 2 5,21,22 6 3,5,10,11,21,22 338 Total 21 5,6,10,13,14,15,17,21,22 187,2 3,5,6,10,11,13,14,15,17,18,21,22 381 Nordafrika Algeriet 2 5,9,22 15,5 5,17,21,22 192 Marocko - - - - - Tunisien - - - - - Total 2 5,9,22 15,5 5,17,21,22 192 Afrika söder om Sahara Botswana - - - - - Kenya - - - - - Namibia - - - - - Nigeria - - - - - Sydafrika 16 3,5,10,13,14,17,21 44 1,5,8,10,13,14,17,21,22 167 Tanzania - - - - - Zambia 2 3 1 3 0,01 Total 18 3,5,10,13,14,17,21 45 1,3,5,8,10,13,14,17,21,22 167 Oceanien Australien 15 1,3,4,5,8,9,11, 13,17,21 56 1,2,3,4,5,9,11,15, 17,22 348 Nya Zeeland 10 1,2,3,13,14,21 71 2,3 3 Total 25 1,2,3,4,5,8,9,11,13,14,17,21 127 1,2,3,4,5,9,11,15, 17,22 351 FN FN, Förenta Nationerna - - - 7,13 0,06 Total - - - 7,13 0,06 TOTALT 548 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11,13,14, 15,17,18,21,22 4480,9 1,2,3,4,5,6,7,8,9, 10,11,13,14,15,17,18,21,22 7 779 Tabell 8a. Export av krigsmateriel 2012-2014 fördelad på länder och regioner uppdelad på KS och ÖK (mnkr) Värden i miljoner kronor Region /land 2012 2013 2014 KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt KS Ö K Totalt EU 931 1 980 2 911 843 1992 2835 607 1620 2227 Belgien 24 3 27 23 3 26 20 2 22 Bulgarien - 1,5 1,5 - 1 1 0 0,7 0,7 Danmark 28 218 246 108 103 211 20 120 140 Estland 0,03 0,3 0,3 0,06 2 2 1,5 6,5 8 Finland 320 215 535 81 314 395 108 152 260 Frankrike 264 635 899 135 357 492 132 321 453 Grekland - - - 0,3 4 4 0 49 49 Irland - 36 36 - 9 9 - - - Italien 5 104 109 124 90 214 14 83 97 Kroatien Se Övr. Europa Se Övr Europa Se Övr. Europa - 1 1 0 0,3 0,3 Lettland 0,02 5 5 0,5 3,5 4 0,004 1 1 Litauen 0,005 1 1 - 1 1 0,007 4 4 Luxemburg - 26 26 30 1 31 0 0,4 0,4 Malta - - - - - - - - - Neder- Länderna - 148 148 0,3 200 200 0,5 176 176 Nya Kaledonien,Fr - 0,2 0,2 - 0,3 0,3 - - - Polen 8,5 4 12,5 22 15 37 4 23 27 Portugal - 1 1 - 1 1 9 2 11 Rumänien - 0,5 0,5 - 0,4 0,4 0 0,2 0,2 Slovakien - 1 1 1 1 2 0 1 1 Slovenien 0,003 0,6 0,6 - 1 1 0,003 0,3 0,3 Spanien 2 14 16 4 27,5 31,5 9 19 28 Storbritann-ien 189 239 428 217 388 605 233 294 527 Tjeckien 9 3 12 2 2 4 4 3 7 Tyskland 80,5 314 394 82,5 451 533,5 50 352 402 Ungern 0,6 2 3 0,5 2,5 3 0,3 3 3 Österrike 0,2 8 8 12 12 24 0,08 9 9 Övriga Europa 261 151 412 900 164 1064 1250 54 1304 Andorra - 0,1 0,1 - 0,2 0,2 - - - Island 0,04 0,2 0,3 - 0,3 0,3 0,06 0 0,06 Kroatien 0,0005 3 3 Se EU Se EU Se EU Se EU Se EU Se EU Region /land 2012 2013 2014 KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt Montenegro - - - - 0,06 0,06 0 0,1 0,1 Norge 261 74 335 900 61,5 961,5 1246 23 1269 Ryssland - 15 15 - 13 13 - - - Schweiz 0,4 44 44,5 - 67 67 4 30 34 Turkiet - 13 13 1 20 21 0,2 0,3 0,5 Ukraina - 1,5 1,5 - 0,5 0,5 - - - Nordamerika 389 408 797 779 776 1555 1092 573 1665 USA 174 166 340 653 553 1206 982 336 1318 Kanada 215 242 457 126 223 349 109 238 347 Central-amerika och Karibien - 39,5 39,5 - 4 4 0 25 25 Mexiko - 39,5 39,5 - 4 4 0 25 25 Trinidad och - - - - - - - - - Tobago Sydamerika 10 25 35 6 103 109 29 67 96 Argentina - - - - - - 6 4 10 Brasilien 6 14 20 4 102 106 16 63 79 Chile 4 11 15 2 1 3 7 0 7 Ecuador - - - - - - - - - Peru - - - - - - - - - Nordostasien 13 179 192 137 162 299 17 158 175 Hongkong, - - - - - - - - - Kina Japan 10 13,5 23 134 13 147 14 26 40 Republiken 3 166 169 3 149 152 3 132 135 Korea Centralasien - 0,3 0,3 - 1 1 - - - Kazakstan - 0,3 0,3 - 1 1 - - - Sydostasien 504 544 1 048 2563 945 3508 43 671 714 Brunei - 0,4 0,4 - 16 16 3 12 15 Indonesien - - - 9 - 9 0 0,3 0,3 Malaysia - 3 3 - 8 8 0 9 9 Singapore 383 62 445 2 153 155 21 137 158 Thailand 121 479 600 2552 767 3319 19 513 532 Region /land 2012 2013 2014 KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt Sydasien 971 1 082 2 053 24 686 710 7 476 483 Bangladesh - - - - 0,3 0,3 - - - Indien 805 633 1 438 24 685 709 7 461 468 Pakistan 166 449 615 - 1 1 0 14 14 Mellanöstern 39 1 282 1 321 59 1008 1067 36 345 381 Bahrain 35 5,5 41 24 0 24 0 0,6 0,6 Egypten - 9 9 - 16 16 - - - Förenade Arabemiraten - 302 302 - 271 271 0 40 40 Irak - - - - - - - - - Israel - 0,3 0,3 - 0,2 0,2 - - - Jordanien - 0,06 0,06 - - - - - - Kuwait - 46 46 - 4 4 - - - Oman - 1 1 - 2 2 1 1 2 Saudiarabien 4 918 922 35 715 750 34 304 338 Qatar - - - - - - 0 0,2 0,2 Nordafrika - 172 172 - 163 163 58 134 192 Algeriet - 172 172 - 161 161 58 134 192 Tunisien - 0,3 0,3 - 2 2 - - - Afrika söder om Sahara 362 41 403 - 151 152 0,01 167 167 Botswana - - - - 0,1 0,1 - - - Namibia - 0,2 0,3 - 0,3 0,3 - - - Sydafrika 362 41 403 - 151 151 0 167 167 Tanzania - - - - 0,5 0,5 - - - Zambia - 0,1 0,1 - 0,1 0,1 0,01 0 0,01 Oceanien 266 110 376 242 233 475 119 232 351 Australien 258 105 363 241 232 473 117 231 348 Nya Zeeland 8 5 13 1 1 2 2,5 0,5 3 FN Förenta Nationerna - - - - 0,4 0,4 0 0,06 0,06 TOTALT 3 746 6 014 9 760 5554 6388 11942 3258 4521 7779 Tabell 8b. Krigsmaterielexporten, fördelad på regioner i procent av värdet år 2014 Region Andel Export (%) EU 28,6 Sydasien 6,2 Mellanöstern 4,9 Sydostasien 9,2 Nordamerika 21,4 Övriga Europa 16,8 Afrika söder om Sahara 2,1 Oceanien 4,5 Nordostasien 2,2 Nordafrika 2,5 Centralamerika och Karibien 0,3 Sydamerika 1,2 Centralasien 0,0 FN, Förenta Nationerna 0,0 Tabell 8c. Exporten av krigsmateriel för strid (KS), övrig krigsmateriel (ÖK) och total export år 2014 fördelad på länder uppdelade efter inkomst 1 Indelningen av länder är baserad på den sammanställning som Världsbanken gjort om länders ekonomiska status. En fullständig lista över länderindelningen finns på webbplatsen www.worldbank.org. De länder Sverige exporterar krigsmateriel till eller har beviljat utförseltillstånd till under 201 följer indelningen: Höginkomstländer: Australien, Bahrain, Belgien, Brunei, Chile, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Grekland, Island, Italien, Japan, Kanada, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Oman, Polen, Portugal, Qatar, Republiken Korea, Saudiarabien, Schweiz, Singapore, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, USA, Österrike. Övre medelinkomstländer: Algeriet, Argentina, Brasilien, Bulgarien, Malaysia, Mexiko, Montenegro, Rumänien, Sydafrika, Thailand, Turkiet, Ungern. Lägre medelinkomstländer: Indien, Indonesien, Pakistan, Zambia. Låginkomstländer: - Tabell 9. Följdleveranser år 2014 Land Antal tillstånd Varav följdleveranstillstånd Varav nya tillstånd Materiel Algeriet 2 1 1 Fartygskomponenter Argentina 3 2 1 Marint mätsystem Brasilien 12 11 1 Robot 70 Brunei 2 2 Förenade Arabemiraten 17 17 Indien 16 11 5 Tekniskt bistånd fartyg, Ubåtskomponenter, skyddsmateriel Indonesien 1 1 Liechtenstein 1 1 Malaysia 1 1 Mätsystem Montenegro 1 1 Oman 1 1 Maskeringsssystem Pakistan 1 1 Peru 1 1 Sprängämnen Qatar 1 1 Saudiarabien 2 2 Singapore 10 8 2 Tekniskt bistånd Ubåt, Fartygskomponenter Sydafrika 16 16 Thailand 7 7 Uruguay 1 1 Zambia 2 2 Tabell 10. Avtal om tillverkningsrätt och samarbete ISP har under 2014 beviljat fyra (4) tillstånd för svenska företag att ingå avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon utanför Sverige (7 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder: Danmark, Grekland, Mexiko och Storbritannien. ISP har under 2014 beviljat 29 tillstånd för svenska myndigheter och svenska företag att ingå samarbetsavtal med någon utanför landet om att gemensamt med denne eller för hans räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel (8 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder och organisationer: Amerikas Förenta Stater, Brasilien, Europeiska kommissionen (The Research Executive Agency, REA), Europeiska Försvarsbyrån (EDA), Finland, Frankrike, Indien, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Republiken Korea, Schweiz, Singapore, Tyskland och Österrike. ISP har under 2014 beviljat 10 tillstånd för svenska myndigheter och svenska företag att ingå avtal om tillägg eller ändring av avtal av sådant slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 § den nämnda lagen (9 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder: Estland, Finland, Indien, Kanada, Nederländerna, Republiken Korea, Singapore och Storbritannien. Tabell 11. Svensk export av små och lätta vapen år 2014 (definitionen i FN:s vapenregister ) Kategori enligt FN:s vapenregister Små vapen 1. Revolvrar och automatpistoler Ingen export 2. Gevär och karbiner Ingen export 3. Kulsprutepistoler Ingen export 4. Automatkarbiner Ingen export 5. Lätta kulsprutor Ingen export 6. Övrigt Finkalibrig ammunition har exporterats till Belgien, Danmark, Estland, Finland, Italien, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA. Tillverkningsutrustning för ammunition har exporterats till Finland. Lätta vapen 1. Tunga kulsprutor (12,7 mm) Export av ammunition till Norge 2. Granattillsats för montering på vapen (40 mm) Ingen export 3. Bärbara pansarvärnspjäser Ingen export 4. Rekylfria vapen (granatgevärssystem) Granatgevär har exporterats till Japan, Polen samt USA. Reservdelar, övnings-materiel, komponenter och ammunition har exporterats till Australien, Chile, Danmark, Estland, Indien, Japan, Kanada, Litauen, Norge, Nya Zeeland, Polen, Portugal, Thailand, Tjeckien, USA och Österrike. 5. Bärbara pansarvapen Pansarvapen har exporterats till Argentina. Reservdelar, övningsvapen och komponenter har exporterats till Argentina, Danmark, Finland, Indonesien, Norge samt USA. 6. Granatkastare med kaliber mindre än 75 mm Ingen export 7. Övrigt Ingen export Tabell 12. Svensk export av MANPADS (Man-Portable Air Defence Systems) år 2014 enligt definitionen i FN:s vapenregister Sikten har exporterats till Brasilien och Singapore. Robotar, reservdelar, övningsmateriel m.m. har exporterats till Argentina, Australien, Brasilien, Finland, Singapore och Tjeckien till ett sammanlagt värde om 44 725 tkr. Under 2014 har Singapore rapporterat om destruktion av missiler genomförd under 2013. Tabell 13. Beslut om godkänd vidareexport år 2014 Ansökan från Avser materiel Destination Nederländerna Reservdelar lvakan, ML 2 Jordanien Norge Stridsbåt 90, ML 9 Sverige Norge Lastbil, ML 6 Lettland Norge Lastbil, ML 6 Norge/Auktion Tyskland Komponent till missil, ML 4 Sydkorea Norge Granatgevär, ML 2 Lettland Norge Utökat antal granatgevär, ML 2 Lettland Thailand Temporär utförsel dokumentation för ledningssystem USA Thailand Temporär utförsel dokumentation datalänk USA Nederländerna Reservdelar lvakan, ML 2 Jordanien Norge Stridsbåt 90, ML 9 Sverige Tabell 14. Exporterande företag och myndigheter år 2014 Företag och myndigheter med export över 10 miljoner kronor (mnkr) Företag KS ÖK Totalt BAE Systems Hägglunds AB 1119 558 1680 Saab Dynamics AB 1011 365 1376 Saab AB, Electronic Defence Systems 85 1092 1177 BAE Systems Bofors AB 215 352 567 Saab AB, Security and Defence Solutions 204 322 526 FFV Ordnance AB 7 427 434 FMV, Försvarets Materielverk 0 377 377 Saab AB, Aeronautics 123 244 367 Norma Precision AB 19 261 280 EURENCO Bofors AB 203 3 206 Nammo Vanäsverken AB 185 0 185 SSAB EMEA AB 0 125 125 Saab Barracuda AB 0 113 113 Åkers Krutbruk Protection AB 0 74 74 GKN Aerospace Sweden AB 0 60 60 FLIR Systems AB 50 3 53 Exensor Technology AB 0 52 52 Nammo LIAB AB 26 22 48 FOI, Försvarets forsknings institut 0 46 46 Saab Kockums AB 0 33 33 Scania CV AB 0 27 27 Saab AB, Training & Simulation 0 26 26 N. Sundin Dockstavarvet AB 0 24 24 ThyssenKrupp Marine Systems AB 0 19 19 Saab Underwater Systems AB 0 17 17 BAE Systems SWS Defence AB 0 12 12 Deform AB 0 12 12 Följande företag och myndigheter exporterade för mellan 1 miljon och 10 miljoner kronor år 2014: Polyamp AB, Taiga AB, SSPA Sweden AB, Saab AB, Support and Services, FXM, Försvarsexportmyndigheten, Sepson AB, GKN Aerospace Applied Composites AB, Aimpoint AB, Airsafe AB, Nammo Vingåkersverken AB, Schill Reglerteknik AB, aimSport Sweden AB. Ett antal företag och myndigheter exporterade för mindre än 1 miljon kronor år 2014: New Pac Safety AB, Comtri AB, MY-konsult System AB, Ekenäs Mekaniska AB, MSE Engineering AB, Hilleberg the Tentmaker AB, Exova Materials Technology AB, Amlab Elektronik AB, Waltreco AB, ECAPS AB, Spuhr i Dalby AB, Hackås Precisionsgjuteri AB, Befyraem Technologies AB (B4M), S.Stoltz Sweden AB. Tabell 15. Redovisning av beviljade s.k. enskilda tillhandahållandetillstånd (brokers) under år 2014 I förhållande till tidigare år har antalet enskilda tillhandahållandetillstånd markant ökat. Detta beror på att främst distribution av pansarplåt sker via mellanlager i utlandet till slutkunder ofta inom samma land. 0 Antal ML-kategorier Från land- till land Inom samma land 90 ML13a, ML8, ML5, ML5b, ML10a, ML3, ML14, ML1a, Frankrike- Norge Danmark- Thailand Tyskland- Thailand Amerikas Förenta Stater- Kanada Storbritannien- Thailand Australien- Thailand Amerikas Förenta Stater- Thailand Tyskland- Belgien Nederländerna- Sydafrika Tyskland- Italien Thailand- Indonesien Sydafrika- Förenade Arabemiraten Tyskland- Polen Amerikas Förenta Stater- Afghanistan Amerikas Förenta Stater- Irak Sydafrika Storbritannien Kanada Tyskland Amerikas Förenta Stater Singapore Företag med tillstånd att tillhandahålla krigsmateriel år 2014 MP- SEC International AB, Grontmij, Ex & Plose AB, Venatio AB, Defendor AB, Sako Oy Finland (filial), FFV Ordnance AB, Naverviken Logistic AB, BAE Systems SWS Defence AB, Saab Underwater Systems, Promoteq i Sandviken, Thales Sverige AB, Volvo Defense AB, Exova AB, Gripen International KB, Gripen International AB, BB Avionic System AB, W. L Gore & Associates Scandinavia, Scandinavian Risk Solutions AB, Hilleberg the Tentmaker, Tempest Security AB, Milmac Sweden AB, Patria Helicopters AB, Vesper Group AB och Neptunus Hav och Land AB. Tabell 16. Implementering av direktiv 2009/43/EG om överföring av krigsmateriel inom gemenskapen Från och med 30 juni 2012 trädde lagändringen avseende lagen om krigsmateriel med anledning av direktiv 2009/43/EG ikraft (ICT direktivet). Nedan lämnas en redogörelse för de praktiska konsekvenserna detta har fått under år 2014. Införande av generella tillstånd ISP har beslutat om fem generella tillstånd, som publicerats i Tullverkets författningssamling (TFS) samt även på ISP webbsida www.isp.se. Till varje generellt tillstånd finns en bilaga med vilken krigsmateriel och tekniskt bistånd som omfattas. TFS Omfattning 2012:7 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en försvarsmakt eller en avtalsslutande myndighet i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) 2012:8 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en certifierad mottagare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) 2012:9 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för demonstration, utvärdering och utställning 2012:10 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för underhåll eller reparation 2012:11 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) efter underhåll, reparation eller demonstration En förutsättning att utnyttja tillstånden är att aktuellt företag anmäler utnyttjande senast 30 dagar före det första utnyttjandet. Under år 2014 har 10 företag anmält följande utnyttjanden: TFS 2012:7 TFS 2012:8 TFS 2012:9 TFS 2012:10 TFS 2012:11 4 3 6 2 1 Då aktuella företag enbart behöver anmäla utnyttjanden enbart en gång redovisas nedan ackumulerat antal anmälningar sedan 2012: TFS 2012:7 TFS 2012:8 TFS 2012:9 TFS 2012:10 TFS 2012:11 11 5 16 10 10 Följande fakturerad och levererad krigsmateriel har leveransdeklarerats avseende år 2014: TFS Kategori Produkt Värde (tkr) Mottagarland 2012:7 ML 5 Målfångningsutrustning 16390 Tyskland 2012:7 ML 6 Fordons komponenter 80076 Danmark Luxemburg Litauen Finland Italien Nederländerna Spanien Storbritannien 2012:7 ML 10 Fällar komponenter 2487 Finland Norge Österrike 2012:7 ML 14 Övningsmateriel 284 Finland Norge Tyskland Storbritannien Slovenien 2012:7 ML 15 Mörkerutrustning 998 Frankrike 2012:8 ML 13 Ballistiskt skydd 8040 Finland 2012:11 ML 5 Motmedelsutrustning 364 Tyskland Storbritannien 2012:11 ML 6 Fordon 195 Storbritannien 2012:11 ML 14 Övningsmateriel 245 Italien Certifiering som mottagare av krigsmateriel och tekniskt bistånd Ett företag kan ansöka om certifiering som mottagare av krigsmateriel och tekniskt bistånd och därigenom motta komponenter via generella tillstånd utfärdade i något EES land. Under år 2014 har inget svenskt företag certifierats. Till och med 2014 har totalt inom EU certifierats 36 företag i 12 länder enligt följande: 2012 7 företag 2013 11 företag 2014 18 företag Aktuell information finns på EU kommissionens hemsida http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/defence/certider Andel globala och individuella tillstånd till EES länder Med införandet av ICT-direktivet infördes utöver generella tillstånd även globala och individuella tillstånd. Mot bakgrund av ICT-direktivets anda att i första hand utnyttja generella och globala tillstånd kan aktuellt läge vara av intresse. Under andra halvåret år 2012 sedan ICT-direktivet trädde i kraft har ISP beviljat totalt 362 utförseltillstånd till EES länder varav 20 procent globala samt 80 procent individuella. För år 2013 har ISP beviljat totalt 642 utförseltillstånd varav 15 procent globala samt 85 procent individuella. För år 2014 har ISP beviljat totalt 552 utförseltillstånd vara 20 procent globala och 80 procent individuella.En slutsats av ovanstående är att företagen under 2014 har börjat utnyttja de generella tillstånden i högre omfattning medan antalet certifierade företag inte har utökats. Då användandet av generella tillstånd samt certifiering är lågt genomgående inom EU har EU kommissionen under 2014 genomfört en studie av orsaker som kommer att följas upp med en fördjupad analys under 2015. Tabell 17. Tillstånd enligt EU förordning 258/2012 (Artikel 10 i FN:s vapenregister) ISP har med förordning (2013:707) tilldelats uppgiften som tillståndsmyndighet för ärenden enligt rådets förordning (EU) 258/2012, från den 30 september 2013. I nedanstående tabell redovisas en sammanställning över beviljade tillstånd enligt förordning (EU) nr 258/2012 och lagen (1992:1300) om krigsmateriel (slätborrade vapen är undantagna avseende lagen om krigsmateriel). Sammanställningen avser export till länder utanför EU och är uppdelad på beviljade tillstånd avseende civil skjutvapen mm och ammunition (ÖK) samt faktiska leveranser ammunition (ÖK) till civila skjutvapen (mnkr). Faktiska leveranser av ammunition (KS) utom EU samt (KS och ÖK) inom EU till civila skjutvapen framgår av tabell 7. Försändelsemottagare, slutlig mottagare (land) Beviljade tillstånd Skjutvapen mm Beviljade tillstånd Ammunition Faktiska leveranser ammunition 2014 2013 2014 2013 2014 Andorra 2 0,3 Australien 2 2 1 2,0 Botswana 1 0,08 Chile 2 0,6 Ecuador 1 0,7 Förenade Arabemiraten 1 0,8 Georgien 1 Island 2 4 0,3 Japan 1 0,7 Kanada 2 1 0,3 Kazakstan 1 0,4 Mongoliet 1 Namibia 1 0,3 Norge 143 11 17 29 Nya Kaledonien 1 0,4 Nya Zeeland 6 1 4 0,6 Republiken Korea 1 0,2 Ryska Federationen (Ryssland) 1 (1 avslag) 2 3,4 Schweiz 7 8 1,3 Sydafrika 11 2 4 4,8 Tanzania 1 Ukraina 1 (1 avslag) USA 9 4 26 133 Zambia 1 0,1 Totalt: 187 18 81 1 179 Export av produkter med dubbla användningsområden Tabell 1. Antal inkomna utförselärenden m.m. rörande produkter med dubbla användningsområden (PDA) 2012-2014 Utförselärenden 2012 2013 2014 Totalt utförseltillstånd, globala och individuella, varav: 1 089 1123 1324 Wassenaar-arrangemanget 583 702 766 Missilteknologikontrollregimen 10 7 11 Nuclear Suppliers Group (Part 2) 19 11 18 Australiengruppen 325 316 365 Sanktioner 152 87 164 Iransanktioner - finansiella ärenden 2012 2013 2014 Totalt ärenden avseende överföring av tillgångar och finansiella tjänster 249 392 626 Anmälan 80 189 520 Tillstånd 169 185 106 Tabell 2. Antal utfärdade förhandsbesked och förfrågningar samt icke-kontrollerade produkter avseende PDA 2010-2014 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt antal utfärdade förhandsbesked 205 222 141 115 196 Varav antal förfrågningar om icke-kontrollerade produkter 173 164 109 66 126 Tabell 3. Antal avgjorda ärenden som rör begäran om förhandsbesked - kontrollerade samt icke-kontrollerade produkter år 2014 Icke-kontrollerade produkter Kontrollerade produkter Land Ej anled-ning att tillämpa catch all "Catch all" negativ "Catch all" Listad produkt, positivt Listad produkt, avslag Summa Algeriet 1 1 Amerikas Förenta Stater 1 1 2 Angola 1 1 Arabrepubliken Syrien 4 4 Australien 1 1 Brasilien 1 1 Brunei 1 1 Egypten 1 2 1 4 Folkrepubliken Kina 2 8 10 Förenade Arabemiraten 1 1 Hongkong, Kina 1 1 Indien 1 1 2 1 5 Indonesien 1 1 Irak 2 1 1 1 5 Iran 78 3 1 7 1 90 Italien 1 1 Kazakstan 2 1 3 Libyen 1 1 Mocambique 1 1 2 Myanmar (Burma) 3 2 1 6 Republiken Korea 1 2 3 Ryska Federationen 7 6 2 7 3 25 Schweiz 2 2 Senegal 1 1 Singapore 1 1 Sydafrika 1 1 Taiwan 1 1 Turkiet 1 2 3 Turkmenistan 1 1 Venezuela 1 1 Vitryssland 3 3 Tabell 4. Generella tillstånd Under år 2012 har EU infört ytterligare generella tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1232/2011. Aktuella företag är skyldiga att senast 30 dagar efter första användande anmäla detta till ISP. Under år 2014 har följande antal företag anmält sådant utnyttjande: EU 001 EU 002 EU 003 EU 004 EU 005 EU 006 18 0 1 1 1 0 Då aktuella företag behöver anmäla utnyttjande enbart en gång redovisas nedan ackumulerat antal anmälningar sedan 2009 (EU 001) samt 2012 (EU 002-006); EU 001 EU 002 EU 003 EU 004 EU 005 EU 006 106 1 3 3 1 0 Tabell 5. Beviljade exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden (PDA), tillhörande kategori 0 i bilaga 1 till rådets förordning (EG) nr 428/2009, från företag i Sverige (Källa SSM) Verksamhet vid Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM På det nukleära området är export utanför EU tillståndspliktigt, men även en stor del av handeln mellan EU-länder är tillståndspliktig. Berörda produkter och teknologier för tillståndsplikt inom EU finns beskrivna i bilaga IV del 2 till rådets förordning (EG) nr 428/2009. Generella tillstånd får inte användas för dessa produkter. Under 2014 beviljades totalt 42 tillstånd för export eller överföring inom EU. Mottagarland År 2012 Exporterande företag, antal licenser År 2013 Exporterande företag, antal licenser År 2014 Exporterande företag, antal licenser EU Westinghouse, 1 Areva NP Uddcomb, 1 Argentina Westinghouse , 1 Brasilien Westinghouse, 1 Finland Westinghouse, 3 Westinghouse, 1 OKG AB, 1 Frankrike Westinghouse, 3 Island Svenska Tanso, 1 LGC Standards, 1 Japan Westinghouse, 1 Westinghouse, 3 Sandvik, 1 Sandvik, 1 Vattenfall, 1 Kanada Kazakstan Westinghouse, 1 Kina, Folkrepubliken Sandvik, 1 Sandvik, 1 Svenska Tanso, 1 Korea, Republiken Malaysia Svenska Tanso, 1 Norge Westinghouse, 4 Studsvik, 2 KWD Nuclear Instruments, 1 Westinghouse, 1 Studsvik, 1 LGC Standards, 1 Studsvik, 1 KWD Nuclear Instruments, 1 Polen Sandvik, 1 Ryssland Westinghouse, 1 Schweiz Westinghouse, 4 KWD Nuclear Instruments, 1 Westinghouse, 4 Westinghouse, 2 Spanien Westinghouse, 1 Sandvik, 1 Westinghouse, 1 Sandvik, 1 Westinghouse, 2 Storbritannien Westinghouse, 1 Sydafrika Westinghouse, 2 Westinghouse, 1 Westinghouse, 1 Taiwan Westinghouse , 1 Tjeckien Westinghouse, 1 Westinghouse, 1 Tyskland KWD Nuclear Instruments, 1 Westinghouse, 2 Areva NP Uddcomb, 1 KWD Nuclear Instruments, 1 Westinghouse, 3 OKG AB, 2 Areva, 1 Ukraina Westinghouse, 1 Westinghouse, 1 USA Westinghouse, 7 Sandvik, 2 Areva NP Uddcomb, 1 Westinghouse, 16 Studsvik, 1 Vattenfall Nuclear Fuel, 1 Vietnam KWD Nuclear Instruments, 1 Tabell 6. Medlemskap i multilaterala exportkontrollregimer år 2014 Land ZC NSG AG MTCR WA Argentina x x x x x Australien x x x x x Belgien x x x x x Brasilien - x - x x Bulgarien x x x x x Cypern - x x - - Danmark x x x x x Estland - x x - x Finland x x x x x Frankrike x x x x x Grekland x x x x x Irland x x x x x Island - x x x - Italien x x x x x Japan x x x x x Kanada x x x x x Kazakstan x x - - - Kina x x - - - Korea (Rep.) x x x x x Kroatien x x x - x Lettland - x x - x Litauen - x x - x Luxemburg x x x x x Malta - x x - x Mexiko - x x - x Nederländerna x x x x x Norge x x x x x Nya Zeeland x x x x x Polen x x x x x Portugal x x x x x Rumänien x x x - x Ryssland x x - x x Schweiz x x x x x Serbien - x - - - Slovakien x x x - x Slovenien x x x - x Spanien x x x x x Storbritannien x x x x x Sverige x x x x x Sydafrika x x - x x Tjeckien x x x x x Turkiet x x x x x Tyskland x x x x x Ukraina x x x x x Ungern x x x x x USA x x x x x Vitryssland x x - - - Österrike x x x x x TOTALT 39 48 41 34 41 Europeiska kommissionen deltar som medlem i Australiengruppen samt som observatör i Nuclear Suppliers Group och Zangger-kommittén. Tabell 7. Beviljade globala tillstånd för permanent export år 2014 Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim Samtliga länder med undantag avembargoländer/sanktionsländer 22 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Flera länder med undantag av embargoländer/sanktionsländer 12 5A002,5D002,6A003 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet), IR kameror 428/2009 WA Algeriet 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Amerikas Förenta Stater 1 9A117, 9E102 Separationssystem, delar, teknik och teknisk assistans 428/2009 MTCR Azerbajdzjan 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Bangladesh 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Burundi 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Demokratiska Republiken Kongo 2 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Elfenbenskusten 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Förenade Arabemiraten 2 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Ghana 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Hongkong, Kina 5 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Indien 7 2E003,1E001,9E003, 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet), teknik 428/2009 WA Irak 2 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Japan 1 2B350 Plattor till värmeväxlare 428/2009 AG Kamerun 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Kosovo 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Kuwait 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Libanon 3 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Liberia 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Libyen 2 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Malaysia 2 3A001,3A002,5A001,5A002 Elektroniska komponenter, telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Marocko 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Myanmar (Burma) 1 5A002 Mjukvara (telekommunikation) 428/2009 WA Nepal 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Pakistan 2 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Republiken Korea 2 2B350 Plattor till värmeväxlare 428/2009 AG Rwanda 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Ryska Federationen (Ryssland) 4 9A117,9E102 Separationssystem, delar, teknik och teknisk assistans 428/2009 WA Saudiarabien 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Sierra Leone 2 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Singapore 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Sydafrika 2 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Sydsudan 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Thailand 1 5A001 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Turkiet 2 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Uzbekistan 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Vitryssland 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssystem) 428/2009 WA Tabell 8. Beviljade individuella tillstånd för permanent export år 2014 Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal till- stånd Produkt- kategori Produkt EUF Regim Antal till- stånd Produkt- kategori Produkt EUF Regim Algeriet 9 2B352,5A002.5D002 Filter (reservdel till mejeriutrustning), telekommunikationsprodukter 428/2009 AG,WA Amerikas Förenta Stater 2 2B350,2B230 Värmeväxlarplåt, trycktransmitter 428/2009 AG, NSG Angola 1 2B350 Värmeväxlarplåt 428/2009 AG Argentina 3 5A002,5D002,2B352 Centrifug, telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 AG,WA Armenien 3 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Australien 1 2B350 Värmeväxlarplåt 428/2009 AG Azerbajdzjan 3 1A004,2B350 Kemskyddsdräkter, värmeväxlare inkl plåt 428/2009 AG, WA Bahrain 3 2B350,5A002,5D002 Reservdelar till värmeväxlare, telekommunikationsprodukter 428/2009 AG,WA 3 5A002,5D002 Telekommunikations-produkter (informationssäkerhet) 428/ 2009 WA Bangladesh 4 2B352,5A002 Genomströmningsfiltreringsutrustning, konferensutrustning 428/2009 AG,WA Bosnien & Hercegovina 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Brasilien 31 2B350,1A004,2B352, 5A002,5D002,9A012, 1C010,1C240 Värmeväxlare (inkl plåt), telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet), UAV, kolfiberkomponenter, tillverkningsutrustning 428/2009 AG, NSG, WA Chile 10 2B350,2B204,1C010 Värmeväxlare (plåt), kolfiberkomponenter, isostat press 428/2009 AG,NSG, WA Colombia 3 1A004,6A003,5A002, 5D002 Kemskyddsdräkt, IR- kamera, telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA 1 6A003 IR- kamera 428/ 2009 WA Curacao 2 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Demokratiska Republiken Kongo 2 2B350 428/2009 AG Ecuador 1 1C010 Kolfiberväv 428/2009 WA Egypten 8 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Elfenbenskusten 3 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Filippinerna 2 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Folkrepubliken Kina 168 6A003,1A004,2B352, 2B350,1C010,6A008, 5A002,2B230, 5D002,1C002,9A012, 3B001 IR- kamera, kolfiberkomponenter, genomströmningsfiltrerings-utrustning, kemskyddsdräkt, radarsystem, telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet), UAV, tryckgivare, metallegeringar, tillverkningsutrustning 428/2009 WA,AG, NSG, 2 6A003 IR- kameror 428/ 2009 WA Förenade Arabemiraten 14 1A004,9D004,5A0002,5D002,2B350,6A003 Kemskyddsdräkter, programvara, telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet), IR- kamera, genomströmningsfiltrerings- utrustning 428/2009 WA 4 5A002,9D004,6A003 Telekommunikations-produkter (informationssäkerhet), IR- kamera 428/ 2009 WA Guinea 2 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Guinea-Bissau 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Honduras 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Hongkong, Kina 23 2B350,5A002,5D002, 6A003,2B352,1A004 Genomströmningsfiltreringsutrustning, Värmeväxlare (plåt), IR- kamera, kemskyddsdräkt, telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 AG, WA Indien 46 2B350,2B352,5A002, 5D002,1C010,1C240, 6A003,3A001,1A004 Värmeväxlare (plåt), genomströmningsfiltrerings-utrustning, kolfiberkomponenter, nickelpulver, IR-kamera, elektroniska komponenter, kemskyddsdräkt 428/2009 AG, NSG, WA 1 1A004 Gasmask 428/ 2009 WA Indonesien 20 6A008,5A002,5D002, 2B350,2B352 Radarsystem, telekommunikation (informationssäkerhet), värmeväxlare (plåt), genomströmningsfiltrerings- utrustning 428/2009 AG, WA Irak 4 5D002 Programvara 428/2009 WA Iran 149 III.A1.003, III.A2.010, III.A2.009, III.A2.025, III.A2.0023 Reservdelar till mejeriutrustning 267/2012 Sanktioner Island 9 5D002,2B350,5A002 Telekommunikation (informationssäkerhet), genomströmningsfiltrerings- utrustning 428/2009 AG,WA Israel 53 2B350,1A004,2B352, 1C002,2A101,5A002 Genomströmningsfiltrerings-utrustning, kemskyddsdräkt, värmeväxlare (plåt), metallegeringar, lagersystem, telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 AG, MTCR, WA Japan 1 1A004 Kemskyddsdräkter 428/2009 WA Jordanien 4 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA 3 5A002,5D002 Telekommunikations-produkter (informationssäkerhet) 428/ 2009 WA Kanada 1 6A008 428/2009 WA Kazakstan 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA 3 1A004,5A002,5D002,5E002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet), kemskyddsdräkt 428/ 2009 WA Kenya 2 5A002,5D002,1A004 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet), kemskyddsdräkter 428/2009 WA 1 1A004 Kemskyddsdräkt 428/ 2009 WA Kuwait 2 5A002,2B350,1A004, 5D002 Tillverkningsutrustning, telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet), kemskyddsdräkt 428/2009 AG,WA Libanon 6 2B350,5A002,5D002 Tillverkningsutrustning, telekommunikation (informationssäkerhet) 428/2009 AG,WA Libyen 4 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Macau 1 5A002 Telekommunikationsprodukter 428/2009 WA Makedonien 1 5A002 Telekommunikationsprodukter 428/2009 WA Malaysia 14 2B350,5A002,5D002, 6A003,3A001,2B230, 1A004 Tillverkningsutrustning, Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet), elektroniska komponenter, IR- kamera, kemskyddsdräkt 428/2009 AG, NSG, WA 1 1A004 Kemskyddsdräkter 428/ 2009 WA Marocko 1 5A002 Telekommunikationsprodukter 428/2009 WA Mexiko 30 5A002,5D002,1A004, 2B352,2B350,3A001 Telekommunikation (informationssäkerhet), kemskyddsdräkt, genomströmningsfiltrerings- utrustning, elektroniska komponenter 428/2009 AG,WA Moldavien 1 5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Montenegro 428/2009 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/ 2009 WA Myanmar (Burma) 6 5A002,5D002,9A012, 9D004 Telekommunikation (informationssäkerhet), UAV, programvara 428/2009 WA Nigeria 4 5A002,5D002,2B350 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet), tillverkningsutrustning 428/2009 AG, WA Norge 3 2B350,9A109 Tillverkningsutrustning, hybridraketmotorer (komponenter) 428/2009 AG, WA Oman 6 1A004,2B350,5A002, 5D002 Kemskyddsdräkt, tillverkningsutrustning, telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 AG, WA 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/ 2009 WA Pakistan 13 5A002,2B350,6A003 Telekommunikationsprodukter, tillverkningsutrustning, IR- kamera 428/2009 AG, WA Panama 1 2B350 Värmeväxlare 428/2009 AG Peru 1 1A004 Kemskyddsdräkter 428/2009 WA Polen 1 1C351 Bakterieflora 428/2009 AG Qatar 3 5A002,1A004,2B350, 6A003,5D002 Telekommunikationsprodukter, Kemskyddsdräkt, tillverkningsutrustning, IR- kamera 428/2009 AG, WA 9 1A004,6A003, 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet), IR- kamera, kemskyddsdräkter 428/ 2009 WA Republiken Korea 26 2B350,6A008,1C002, 2B352,1C010,1C240, 6A003,6D002 Tillverkningsutrustning, radarsystem, metallegeringar, genomströmningsfiltrerings-utrustning, IR kamera, programvara 428/2009 AG, NSG, WA 4 6D002,6A003 Programvara, IR- kamera 428/ 2009 WA Rwanda 4 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Ryska Federationen (Ryssland) 78 3C005,5D002,5A002, 2D002,2B104,2B352, 6A003,1A004,3A001, 2B204 Substrat, telekommunikation (informationssäkerhet), programvara, isostatisk press, genomströmningsfiltrerings- utrustning, IR kamera, kemskyddsdräkt, elektroniska komponenter 428/2009 AG, NSG, MTCR, WA Saudiarabien 15 2B350,6A008,1C002, 1A004,5A002 Tillverkningsutrustning, radarsystem, metallegeringar, kemskyddsdräkt, telekommunikationsprodukter 428/2009 AG,WA 6 5A002,5D002 Telekommunikations-produkter (informationssäkerhet) 428/ 2009 WA Schweiz 1 5A002 Telekommunikationsprodukter 428/2009 WA Serbien 6 1A004,2B001 Kemskyddsdräkt, verktygsmaskin 428/2009 WA Sierra Leone 2 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Singapore 32 2B350,5A002,5D002, 1A004,3A002,1C002, 2B352,3A001 Tillverkningsutrustning, telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet, kemskyddsdräkt, elektroniska komponenter, metallegering, genomströmningsfiltrerings-utrustning, elektroniska komponenter 428/2009 AG, WA 1 5A002,5D002 Telekommunikations-produkter (informationssäkerhet) 428/ 2009 WA Sudan 4 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Sydafrika 11 6A003,5A002,5D002, 9A012,9D004,2B350, 3A001,1A004 IR kameror, telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet), UAV, programvara, tillverkningsutrustning, elektroniska komponenter, kemskyddsdräkt 428/2009 AG, WA Sydsudan 2 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Taiwan 33 1C010,1A004,3C005, 2B350,5A002,5D002, 6A008,9D004,2B352, 6A003 Kolfiberkomponenter, kemskyddsdräkt, substrat, tillverkningsutrustning, telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet), radarsystem, programvara, genomströmningsfiltrerings-utrustning, IR- kamera 428/2009 MTCR, AG, WA Tanzania 2 5A002,5D002,9A012, 9D004 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet), UAV, programvara 428/2009 WA Thailand 20 2B350,1A004,5A002, 5D002,6A003,3A001 Tillverkningsutrustning, Kemskyddsdräkter, telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet), IR- kamera, elektroniska komponenter 428/2009 AG, WA 4 5A002,5D002,6A003,2B350,3A001 Telekommunikations-produkter (informationssäkerhet), IR- kamera, tillverkningsutrustning, elektroniska komponenter 428/2009 WA Togo 1 5A002,5D002 Nätverksprodukter 428/2009 WA Tunisien 4 5A002,5D002,2B350 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet, tillverkningsutrustning 428/2009 AG, WA Turkiet 25 2B204,6A003,9A012, 2B350,1C010,5A002, 6A003,3A001,1A004, 7A002 Isostatisk press, IR kameror, UAV, tillverkningsutrustning, kolfiberkomponenter, telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet), IR- kameror, elektroniska komponenter, kemskyddsdräkter, gyron 428/2009 NSG, AG, WA 2 7A002,6A003 Gyron, IR- kamera 428/ 2009 WA Uganda 1 6A006 Magnetometrar 428/2009 WA Ukraina 6 2B350 Tillverkningsutrustning 428/2009 AG Uzbekistan 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Vietnam 9 1C010,1A004,2B350, 2B352 Kolfiberkomponenter, kemskyddsdräkter, tillverkningsutrustning, genomströmningsfiltrerings- utrustning 428/2009 AG, WA Vitryssland 2 2B350 Tillverkningsutrustning 428/2009 AG Zambia 1 2B350 Reservdelar till värmeväxlare 428/2009 AG Zimbabwe 1 5A002,5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Östtimor 1 6A003 IR- kamera 428/2009 WA Regelverk i urval Lagen om krigsmateriel Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1993. Lagen om krigsmateriel föreskriver att krigsmateriel inte får tillverkas utan tillstånd. Med utlandssamverkan förstås exportförsäljning eller annat tillhandahållande (bl.a. överlåtelse eller förmedling) av krigsmateriel. Vidare omfattar begreppet upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrättigheter, avtal med någon i utlandet om att gemensamt med denne eller för dennes räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel. Slutligen krävs tillstånd, med vissa undantag, för att bedriva militärt inriktad utbildning. I rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden finns i vissa fall krav på exporttillstånd för produkter som inte ingår i begreppet krigsmateriel, men som hör samman med exporterad krigsmateriel. Svenska riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan Enligt 1 § andra stycket lagen (1992:1300) om krigsmateriel får tillstånd enligt lagen lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. De närmare principerna för prövningen lades fast på basis av regeringens praxis och kom till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan som riksdagen godkänt (jfr prop. 1991/92:174 s. 41 f., prop. 1995/96:31 s. 23 f. och bet. 1992/93:UU1). Se riktlinjerna i fulltext nedan. Övergripande kriterier och bedömningskriterier Riktlinjerna uttolkas med brett parlamentariskt stöd och är vägledande för ISP vid prövningen av ärenden om tillstånd enligt lagen och förordningen om krigsmateriel. Vid sidan av själva riktlinjerna så beaktas också internationella åtaganden som Sverige har gjort och är bundna av. Det handlar i första rummet om EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och artiklarna 6 och 7 i FN:s vapenhandelsfördrag (Arms Trade Treaty, ATT), men kan även avse andra förpliktelser, t.ex. att inte exportera personminor, enligt Ottawakonventionen. Riktlinjerna är försedda med två övergripande kriterier för när tillstånd enligt lagen kan lämnas, nämligen dels att utlandssamverkan behövs för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att samverkan inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Dessa övergripande kriterier kan anses utgöra en precisering av 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel. I riktlinjerna preciseras också de faktorer som bör beaktas i samband med prövningen av ett enskilt ärende. Ett grundkrav är att alla för ärendet betydelsefulla omständigheter ska beaktas, oavsett om de uttryckligen anges i riktlinjerna eller ej. Dessa bedömningskriterier tillämpas också på samverkan med person eller företag i utlandet avseende utveckling eller tillverkning av krigsmateriel. Riktlinjerna framhåller särskilt den vikt som vid den utrikespolitiska bedömningen av varje utförselärende ska fästas vid respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Situationen i mottagarlandet vad gäller mänskliga rättigheter ska alltid vägas in, även i de fall då det är fråga om materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter. Ovillkorliga hinder för export Riktlinjerna anger tre typer av ovillkorliga hinder som, om de inträffar, anses omöjliggöra export. De tre är; beslut av FN:s säkerhetsråd, internationella överenskommelser som Sverige biträtt (t.ex. EU-sanktioner) samt exportstopp som påbjuds enligt de folkrättsliga reglerna om export från neutral stat under krig. Krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel Krigsmaterielbegreppet breddades år 1993 till att även omfatta viss materiel med civil eller delvis civil användning. Utvidgningen av begreppet ledde till att export som tidigare varit oreglerad kom att bli föremål för politisk prövning och inkluderas i krigsmaterielexport-statistiken. Breddningen åtföljdes av en indelning av krigsmateriel i två kategorier för vilka uppställts delvis olika riktlinjer för utförsel. För kategorin krigsmateriel för strid (KS) gäller att tillstånd till export inte bör ges till en stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller en stat som har inre väpnade oroligheter. Ett tillstånd bör återkallas om den mottagande staten kommer i väpnad konflikt eller inre väpnade oroligheter. Ett återkallande av tillstånd kan emellertid underlåtas om det är förenligt med folkrätten och målen och principerna för den svenska utrikespolitiken. Utförseltillstånd bör heller inte ges till en stat där det förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Detta är samma krav som tillämpades före år 1993, med den skillnaden att förekomsten av kränkningar av de mänskliga rättigheterna tidigare endast behövde beaktas om materielen i sig kunde användas för att kränka de mänskliga rättigheterna. För utförsel av övrig krigsmateriel (ÖK), som i stor utsträckning omfattar produkter som före år 1993 inte betraktades som krigsmateriel (exempelvis spaningsradaranläggningar eller simulatorer för utbildningsändamål), gäller att utförseltillstånd bör beviljas till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat, som inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Risk för väpnad konflikt utgör således inte ett särskilt kriterium i bedömningen avseende utförsel av övrig krigsmateriel. De skilda riktlinjerna för krigsmateriel för strid respektive övrig krigsmateriel innebär att en större länderkrets kan komma i fråga som mottagare av övrig krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande materiel, än för krigsmateriel för strid. Följdleveranser och "svensk identitet" När det gäller följdleveranser anger riktlinjerna att "tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd". När det gäller samarbete med utländsk part gäller att export till tredje land bör bedömas i enlighet med de svenska riktlinjerna om produkten har övervägande svensk identitet. Om produkten har övervägande utländsk identitet, eller om det föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse av samarbetet, kan samarbetslandets regler om utförsel tillämpas. De svenska riktlinjerna i fulltext Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon i utlandet avseende krigsmateriel, bör medges endast om sådan utförsel eller samverkan 1. bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, samt 2. inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Vid prövningen av ett tillståndsärende ankommer det på ISP att göra en totalbedömning av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter med utgångspunkt från de nyss angivna grundläggande principerna. Utrikespolitiska hinder föreligger inte i fråga om samverkan med eller export till de nordiska länderna och de traditionellt neutrala länderna i Europa. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhetspolitik. I takt med att samarbetet med övriga länder inom de Europeiska Gemenskaperna byggs ut, bör samma principer för utlandssamverkan och export tillämpas i fråga om dessa länder. Tillstånd får endast avse stat, statlig myndighet eller av staten auktoriserad mottagare; vidare bör vid utförsel av materiel ett slutanvändarintyg eller ett intyg om egen tillverkning (bearbetningsintyg) föreligga. En stat som trots åtagande gentemot den svenska regeringen har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel ska i princip inte komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår. Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt krigsmateriellagen ska inte beviljas om det skulle strida mot internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, mot beslut av FN:s säkerhetsråd eller mot folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig (ovillkorliga hinder). Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel, bör inte lämnas om det avser stat där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. Respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att tillstånd ska beviljas. Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel, bör inte beviljas om det avser stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts eller ej, stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller stat som har inre väpnade oroligheter. Tillstånd bör ges till utförsel av materiel som klassificerats som övrig krigsmateriel, förutsatt att mottagarlandet inte befinner sig i väpnad konflikt med annan stat eller har inre väpnade oroligheter, eller det i landet förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter och om inte ovillkorligt hinder möter. Ett meddelat tillstånd till utförsel bör återkallas, förutom vid ovillkorliga exporthinder, om den mottagande staten kommer i väpnad konflikt med annan stat eller får inre väpnade oroligheter. Undantagsvis bör, i de två senare fallen, återkallande av tillstånd kunna underlåtas om det är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd. Vad särskilt angår avtal med utländsk part om gemensam utveckling eller tillverkning av krigsmateriel ska tillståndsbedömningen utgå från de angivna grundläggande kriterierna. Utförsel till samarbetslandet, som följer av avtalet, bör medges om inte ovillkorligt hinder uppstår. Om ett samarbetsavtal med utländsk part förutsätter export från samarbetslandet till tredje land bör fråga om sådan export, i den mån slutprodukten i fråga har en övervägande svensk identitet, bedömas i enlighet med riktlinjerna för sådan export från Sverige. Beträffande materiel som har övervägande utländsk identitet bör export från samarbetslandet till tredje land medges inom ramen för samarbetslandets exportregler. Föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse av att samarbetet kommer till stånd, och det är en förutsättning från samarbetspartnerns sida att viss utförsel får ske från samarbetslandet kan efter omständigheterna export till tredje land även i övrigt medges inom ramen för samarbetslandets exportregler. När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare utlandssamverkan på krigsmaterielområdet bör en regeringsöverenskommelse träffas mellan Sverige och samverkanslandet. Innan överenskommelser av detta slag ingås, bör utrikesnämnden höras. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. Den 30 september 2013 trädde förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition samt vissa ändringar i förordningen (1992:1303) om krigsmateriel i kraft. Förordningen och ändringarna i krigsmaterielförordningen kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 258/2012 av den 14 mars 2012 som reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder vid sådan export. Förteckning över de skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition som är under kontroll framgår av en bilaga till förordning 258/2012. ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt förordningen. Rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden Gemensam EU-lagstiftning Rådet antog år 2009 rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (omarbetning). Förordningen trädde i kraft den 27 augusti 2009 och ersatte en EU förordning från år 2000, rådets förordning (EG) nr 1334/2000. Till skillnad från de internationella exportkontrollregimerna är förordningen juridiskt bindande för Sverige, liksom för alla andra EU-stater. Syftet är att så långt möjligt etablera fri rörlighet för kontrollerade produkter inom den inre marknaden samtidigt som de olika nationella systemen för kontroll av export till tredjeland stärks och harmoniseras. Förordningen förenar medlemsstaternas åtaganden inom ramen för de internationella exportkontrollregimerna med friast möjliga rörlighet av varor inom den inre marknaden. Utvecklingen inom regimerna beaktas genom återkommande ändringar och uppdateringar av produktlistorna till förordningen. Förordningens medföljande bilagor beslutas inom ramen för gemenskapssamarbetet i första pelaren, vilket innebär att de får direkt verkan på det nationella planet. Bilagorna ska enligt förordningen uppdateras varje år. Bedömningen i tillståndsärenden har underlättats genom att förordningen inkluderar gemensamma kriterier som medlemsstaterna har att beakta vid sin prövning. Tillstånd beviljas dock nationellt, se nedan. Vidare finns ett generellt gemenskapstillstånd för export av vissa produkter till vissa angivna tredjeländer. Denna tillståndstyp har förenklat arbetet för de exporterande företagen genom att ett och samma tillstånd kan åberopas oavsett var utförseln från EU äger rum. Detta har även lett till en ökad samsyn inom EU när det gäller denna typ av export. Svensk lagstiftning I Sverige kompletteras EU-förordningen av lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, samt förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 2001. Till skillnad från vad som gäller för krigsmateriellagstiftningen, där utförseltillstånd utgör undantag från ett generellt exportförbud, är förhållandet det omvända under regelverket för kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Här är utgångspunkten att utförseltillstånd ska ges såvida det inte strider mot utrikes- eller säkerhetsintressen såsom dessa beskrivs i EU-förordningen. För export, överföring och tillhandahållande av förmedlingstjänster av produkter med dubbla användningsområden krävs det tillstånd. Tillståndsgivande myndighet är ISP. När det gäller kärnämnen och material m.m. i kategori 0 i bilaga I till EU-förordningen är det emellertid SSM som meddelar tillstånd. Lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd saknar liksom sin föregångare särskilda bestämmelser om möjligheten att få förhandsbesked om huruvida ett utförseltillstånd kommer att ges vid en eventuell export av produkter med dubbla användningsområden till en specifik destination. En praxis har emellertid utvecklats med innebörden att ISP ger företag förhandsbesked. Generalklausulen - en uppsamlingsbestämmelse (catch-all) Enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 kan tillstånd krävas för export av produkter som inte är angivna i bilagorna till rådsförordningen (s.k. icke-listade produkter) om exportören har informerats av svenska myndigheter att produkten helt eller delvis är eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen eller missiler som är kapabla att bära sådana vapen. Generalklausulen har tillkommit som en uppsamlingsbestämmelse för att se till att syftet med regleringen inte kringgås på grund av att produktlistorna sällan kan vara heltäckande med anledning av den snabba teknologiska utvecklingen. För att generalklausulen ska vara tillämplig krävs att exportören har blivit informerad av svenska myndigheter om produktens användningsområde. Exportören är emellertid även skyldig att upplysa svenska myndigheter om exportören är medveten om att en produkt helt eller delvis är avsedd för sådan användning som regleras i förordningens artikel 4.1-4.3 i EU-förordningen. ISP eller SSM ska då avgöra om tillstånd ska krävas för exporten. Generalklausulen innefattar även särskilda krav på tillstånd i vissa fall för export relaterad till militär slutanvändning eller krigsmateriel, eller för export av icke-listade produkter som är eller kan vara avsedda för militär slutanvändning i ett land som omfattas av ett FN-, EU- eller OSSE-embargo, samt för icke-listade produkter som är, eller kan vara, avsedda att användas som delar eller som komponenter till krigsmateriel som olovligen har exporterats. Förklaringar Avslag (denial). Ett negativt myndighetsbeslut när någon ansöker om tillstånd till export av krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden till ett visst land. En medlem i en multilateral exportkontrollregim förväntas informera de övriga medlemmarna om det negativa beslutet. Enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 ska de behöriga myndigheterna i EU-staterna informera varandra och kommissionen om avslag. Exportkontrollregimer. Zanggerkommittéen (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Wassenaar-arrangemanget (WA) samt Missilteknologikontrollregimen (MTCR). Syftet med dessa internationella regimer är att de ska identifiera varor och teknologier som bör underställas exportkontroll, harmonisera exportkontrollen och utbyta information om spridningsrisker samt främja icke-spridning i kontakter med länder utanför regimerna. Generalklausulen (catch-all). Begreppet avser möjligheten till exportkontroll av sådana produkter med dubbla användningsområden som inte finns upptagna på kontrollistorna. En exportör ska underrätta exportkontrollmyndigheten om myndigheten informerat denne om att den produkt som man vill exportera kan vara avsedd för produktion m.m. av massförstörelsevapen. Myndigheten beslutar om det är lämpligt att kräva tillstånd för exporten. Detsamma gäller om exportören känner till att produkten är avsedd för produktion m.m. av sådana vapen. Icke-spridning. Åtgärder som nationellt och på det internationella planet vidtas för att förhindra spridningen av massförstörelsevapen. Främst har detta tagit sig uttryck i internationella avtal samt genom samverkan i flera exportkontrollregimer. Immateriella överföringar. Överföring av programvara eller teknik, med hjälp av elektroniska medier samt från person till person från ett land till ett annat. Massförstörelsevapen. Kärnvapen samt biologiska och kemiska vapen. Även vissa vapenbärare som exempelvis ballistiska missiler med lång räckvidd samt kryssningsmissiler inkluderas i icke-spridningsarbetet rörande massförstörelsevapen. No-undercut. Då ett avslag utfärdats förväntas de övriga medlemmarna inom den berörda internationella exportkontrollregimen konsultera den stat som har utfärdat avslaget om de avser att besluta om utförseltillstånd för en motsvarande transaktion. Syftet med detta är att motverka att den förvägrade köparen vänder sig till ett annat land samt att undvika konkurrenssnedvridande effekter av olika länders exportkontroll. Enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 ska de behöriga myndigheterna i EU-staterna informera varandra och kommissionen om avslag. Outreach. Informationsverksamhet och stöd till stater, myndigheter, företag m.fl. i exportkontrollsammanhang. Utförseltillstånd. Enligt 6 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel får krigsmateriel inte föras ut ur landet utan tillstånd, om inte annat följer av lagen eller annan författning. Ett företag ansöker om utförseltillstånd för det belopp som i ett kontrakt överenskommits med ett visst land. Leveransen pågår sedan oftast under flera år och inleds sällan det år som kontraktet har slutits. Utförseltillstånd är därför inte detsamma som en faktisk leverans utan visar endast hur stora order avseende kontrollerade produkter som svenska företag fått på den internationella marknaden ett visst år. Förkortningar AG Australia Group ASD AeroSpace and Defense Industries Association of Europe ATT Arms Trade Treaty BTWC The Biological and Toxic Weapons Convention CBW Chemical and Biological Weapons (Kemiska och biologiska vapen) COARM Council Working Group on Conventional Arms Export COCOM Coordinating Committee on Multilateral exports Controls CONOP Council Working Group on Non-Proliferation CWC Chemical Weapons Convention EDA European Defence Agency EG Europeiska gemenskapen EKR Exportkontrollrådet EU Europeiska Unionen FA Framework agreement FMV Försvarets materielverk FN Förenta Nationerna FOI Totalförsvarets forskningsinstitut FRA Försvarets radioanstalt FXM Försvarsexportmyndigheten GTRI Global Threat Reduction Initiative GUSP EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik IAEA Internationella atomenergiorganet ISP Inspektionen för strategiska produkter KS Krigsmateriel för strid LoI Letter of Intent MANPADS Man-Portable Air Defense Systems ML Militär lista MTCR Missile Technology Control Regime Must Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Nato North Atlantic Treaty Organization NETTEM New and Evolving Technologies Technical Experts Meeting NL Nationella tillägg i förekommande fall NPT Non-proliferation treaty NSG Nuclear Suppliers Group OECD Organisation for Economic Co-operation and Development OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa PDA Produkter med dubbla användningsområden PGU Politik för global utveckling PSI Proliferation Security Initiative SALW Small arms and light weapons SCB Statistiska centralbyrån SIPRI Stockholm International Peace Research Institute SOFF Säkerhets- och Försvarsföretagen SSM Strålsäkerhetsmyndigheten Säpo Säkerhetspolisen SÖ Sveriges internationella överenskommelser TI Transparency International TVR Teknisk-vetenskapliga rådet UNIDIR United Nations Institute for Disarmament Research WA Wassenaar Arrangement WPDU Working Party on Dual-Use Goods ZC Zangger Committee ÖK Övrig krigsmateriel Vägledning till andra källor Källhänvisning i alfabetisk ordning Australiengruppen: www.australiagroup.net Europaparlamentet: www.europarl.europa.eu Europeiska unionens råd: www.consilium.eu Europeiska unionen: www.europa.eu Exportkontrollrådet: www.isp.se/sa/node.asp?node=1057 Förenta Nationerna: www.un.org International Atomic Energy Agency: www.iaea.org Inspektionen för strategiska produkter: www.isp.se Missilteknologikontrollregimen: www.mtcr.info Nuclear Suppliers Group: www.nuclearsuppliersgroup.org Organization for the Prohibition of Chemical Weapons: www.opcw.org Organization for Security and Co-operation in Europe: www.osce.org Stockholm International Peace Research Institute: www.sipri.org Strålsäkerhetsmyndigheten: www.ssm.se Sveriges Exportkontrollförening: www.exportkontrollforeningen.se Utrikesdepartementet: www.ud.se Wassenaar-arrangemanget: www.wassenaar.org Zanggerkommittén: www.zanggercommittee.org Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2015 Närvarande: Statsministern Löfven, ordförande, och statsråden Romson, Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Andersson, Johansson, Bolund, Kaplan, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Hadzialic Föredragande: statsrådet Hultqvist Regeringen beslutar skrivelse 2014/15:114 Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skr. 2013/14:114 Skr. 2013/14:114 2 3 1 Skr. 2014/15:114 Skr. 2013/14:114 Skr. 2014/15:114 Skr. 2014/15:114 4 5 1 Skr. 2014/15:114 Skr. 2014/15:114 26 25 1 Skr. 2014/15:114 Skr. 2014/15:114 34 33 1 Skr. 2014/15:114 Bilaga 1 Skr. 2014/15:114 Bilaga 1 60 61 1 Skr. 2014/15:114 Bilaga 1 Skr. 2013/14:114 Bilaga 1 Skr. 2014/15:114 Bilaga 2 Skr. 2014/15:114 Bilaga 2 Skr. 2013/14:114 Bilaga 2 Skr. 2013/14:114 Bilaga 2 76 77 1 Skr. 2014/15:114 Bilaga 3 Skr. 2014/15:114 Bilaga 3 84 83 Skr. 2014/15:114 Bilaga 4 Skr. 2014/15:114 Bilaga 4 86 85 1 Skr. 2013/14:114 Bilaga 4 Skr. 2013/14:114 Bilaga 4 Skr. 2014/15:114 Bilaga 5 Skr. 2014/15:114 Bilaga 5 88 87 1 Skr. 2013/14:114 Bilaga 5 Skr. 2013/14:114 Bilaga 5 90 89 1