Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2014/15:111 Riksrevisionens rapport om utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars Skr. 2014/15:111 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 maj 2015 Stefan Löfven Ylva Johansson (Arbetsmarknadsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat effektiviteten av statens insatser i projektet Volvo Cars, som har delfinansierats med medel från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF). Granskningen visar att insatserna har haft en negativ effekt på återgången till arbete för berörda personer i projektet jämfört med andra varslade under samma tidsperiod. Det framgår att ju längre tid som deltagarna fick vänta på utbildningsstart, desto längre blev den efterföljande arbetslösheten. Vidare framgår att ju längre utbildningen pågick, desto längre blev tiden i arbetslöshet efter avslutad utbildning. Riksrevisionen anser att tillgången till finansiering från EGF kan ha inneburit en alltför ensidig fokusering i projektet på omställning till arbete i andra branscher än fordonsindustrin. Riksrevisionen har också konstaterat att det inte finns några större skillnader mellan de studerade projektdeltagarna och övriga varslade inom Volvo Cars när det gäller förändringar i yrkesinriktning. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att använda EGF-instrumentet i kombination med ordinarie arbetsmarknadsåtgärder. Regeringen rekommenderas vidare att vid framtida ansökningar om EGF-medel säkerställa att ansökningsförfarandet går snabbt och se till att kortare utbildningsinsatser prioriteras framför längre. Regeringen anser att det är välkommet med kunskap om vad som påverkar de långsiktiga effekterna av insatser för ökad sysselsättning. Granskningsrapportens slutsatser är specifika för projektet Volvo Cars. Liksom Riksrevisionen menar dock regeringen att det finns lärdomar att dra inför framtida överväganden om att söka EGF-medel. EGF-instrumentet bör, när så bedöms lämpligt utifrån varselsituationen, kombineras med ordinarie arbetsmarknadsåtgärder. Åtgärder bör vidtas så tidigt som möjligt. Om regeringen bedömer att det finns anledning att överväga att söka medel från EGF, bör ett effektivt och snabbt ansökningsförfarande eftersträvas. Vid kommande ansökningar bör det planeras för sådana insatser som är ändamålsenliga och effektiva sett till såväl innehåll som längd. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 4 2 Riksrevisionens iakttagelser 4 2.1 Bakgrund 4 2.2 Metod och genomförande 4 2.3 Granskningens resultat 5 2.4 Rekommendationer 6 3. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 6 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 maj 2015 9 1 Ärendet och dess beredning Den 18 februari 2015 överlämnade riksdagen Riksrevisionens granskningsrapport Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars - omskolad till arbete? (RiR 2015:1), se bilaga. Arbetsförmedlingen har lämnat synpunkter på Riksrevisionens rapport. Med anledning av rapporten överlämnar regeringen denna skrivelse. 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Bakgrund Riksrevisionen har granskat effektiviteten i det arbetsmarknadspolitiska projektet kallat Volvo Cars och dess underleverantörer (nedan Volvo Cars), som pågick mellan januari 2010 och maj 2011 under ledning av Arbetsförmedlingen, Skolverket och Svenska ESF-rådet med delfinansiering från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF). Insatser inom denna fond regleras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014-2020). Denna förordning ersatte Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Projektet riktade sig till personer som omfattades av varslen vid Volvo Personvagnar och dess underleverantörer i slutet av 2008 och början av 2009. Granskningsrapporten är en fallstudie och utgör ett komplement till Riksrevisionens granskningsrapport Arbetsförmedlingens arbete vid varsel, RiR (2014:27). Syftet med åtgärder som är stödberättigande enligt EGF är att uppsagda arbetstagare ska återintegreras på arbetsmarknaden. Riksrevisionen har granskat om statens insatser i projektet Volvo Cars uppnått detta syfte. Riksrevisionen har undersökt om projektet långsiktigt har haft en positiv effekt på deltagarnas återgång till arbete jämfört med andra varslade personer i Sverige under samma tidsperiod. Vidare har Riksrevisionen undersökt om det finns indikationer på att projektet har lett till att projektdeltagarna bytt yrkesinriktning över tid. 2.2 Metod och genomförande Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser baseras på kvantitativa metoder. Riksrevisionen har bedömt effektiviteten i projektet Volvo Cars genom att jämföra projektdeltagarnas faktiska återinträde i arbete med en matchad kontrollgrupp som inte fått stöd. Data har hämtats från Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån (SCB). I syfte att få indikationer på om projektet har lett till att deltagarna bytt yrkesinriktning över tid har en jämförelse gjorts mellan de personer som deltagit i projektet Volvo Cars och övriga varslade inom Volvo m.fl. 2.3 Granskningens resultat Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser i projektet Volvo Cars har haft en negativ effekt på återgången till arbete för berörda personer jämfört med andra varslade i Sverige under samma tidsperiod. Riksrevisionen påpekar dock att granskningsrapportens slutsatser är specifika för projektet Volvo Cars och att de inte bör generaliseras till att gälla alla liknande projekt. Riksrevisionens granskning visar att personer som deltagit i EGF-finansierade utbildningar med anledning av varslen vid Volvo Personvagnar och dess underleverantörer har haft en långsammare återgång till arbete jämfört med en matchad kontrollgrupp. Enligt Riksrevisionen finns det inledningsvis en naturlig inlåsningseffekt eftersom deltagarna sannolikt har varit mindre benägna att söka jobb under utbildningstiden jämfört med andra som förlorat arbetet i samband med stora varsel. På längre sikt kan Riksrevisionen emellertid inte se några positiva effekter av att ha deltagit i projektet när det gäller återgång till arbete. Riksrevisionen konstaterar att ju längre tid som deltagarna fick vänta på utbildningsstart, desto längre blev den efterföljande arbetslösheten. Vidare konstateras att det finns ett starkt samband mellan utbildningarnas längd och efterföljande arbetslöshet på så sätt att ju längre utbildningen var, desto längre blev tiden i arbetslöshet efter avslutad utbildning. Att det tog så lång tid från inträde i arbetslöshet till dess att utbildningarna startade menar Riksrevisionen delvis kan förklaras av att ansökningsförfarandet till EGF gick långsamt och delvis av att vissa av utbildningarna som erbjöds inom ramen för projektet, utbildningarna vid Yrkesvux, genomsnittligt kom igång senare än Arbetsförmedlingens utbildningsinsatser i projektet. Riksrevisionen konstaterar vidare att en utgångspunkt för finansiering med EGF-medel är strukturella förändringar i handelsmönstren. Eftersom den kris i fordonsindustrin som var aktuell vid tidpunkten för projektet visade sig ha både konjunkturella och strukturella orsaker, anser Riksrevisionen att tillgången till finansiering från EGF kan ha inneburit en alltför ensidig fokusering i projektet på omställning till arbete i andra branscher än fordonsindustrin. När det gäller frågan om projektet bidragit till att deltagarna ändrat yrkesinriktning har Riksrevisionen funnit att det inte finns några större skillnader mellan de studerade projektdeltagarna och övriga varslade inom företaget när det gäller förändringar i yrkesinriktning trots projektets fokus på omskolning. 2.4 Rekommendationer Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen. 1. Använd EGF-instrument i kombination med ordinarie arbetsmarknadsåtgärder. Då det är omöjligt att i förväg avgöra om stora varsel har strukturella eller konjunkturella orsaker bör regeringen undvika att ensidigt fokusera på den typ av omställningsåtgärder som är stödberättigade med EGF-medel. 2. Det är viktigt med tidiga och korta utbildningsinsatser. Om regeringen vid liknande framtida fall överväger att anslå medel till omställningsåtgärder med stöd av EGF är det viktigt att agera snabbt för att åtgärderna ska få önskad effekt. Därför bör regeringen i sådana fall säkerställa att ansökningsförfarandet går snabbt och se till att kortare utbildningsinsatser prioriteras framför längre. 3. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringens bedömning av Riksrevisionens övergripande slutsats När det gäller Riksrevisionens övergripande slutsats i fråga om projektet Volvo Cars kan regeringen konstatera att Riksrevisionen funnit att statens insatser haft en negativ effekt på återgången till arbete för de personer som studerats. Regeringen anser att det är ett viktigt resultat att ta i beaktande. Liksom Riksrevisionen menar regeringen att det finns lärdomar att dra inför framtida överväganden om att söka EGF-medel. Såsom Riksrevisionen påpekar är dock granskningsrapportens slutsatser specifika för projektet Volvo Cars och kan därför inte generaliseras. Vidare kan konstateras att Arbetsförmedlingen, som lämnat synpunkter på rapporten och som delar rapportens slutsatser i form av de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat, påpekat att resultatet bör ses med beaktande av att det endast är 20 procent av de varslade som ingått i Riksrevisionens avgränsning av deltagarna i EGF-projektet och som därmed studerats i rapporten. Åtgärder vid varsel Regeringens övergripande politiska prioritering är full sysselsättning. Det är en central uppgift att skapa förutsättningar för fler jobb och med kraft bekämpa arbetslösheten. Regeringens mål med arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Förändringarna i samhället och på arbetsmarknaden går allt snabbare. Globalisering och teknikutveckling driver på. Sverige måste konkurrera med kunskap och kompetens, med ny teknologi och produktutveckling, med innovation och organisationsförnyelse. Detta ställer stora krav på förmåga till strukturomvandling och omställning, såväl i näringslivet som i samhället i övrigt samt omställning på individnivå. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen bidrar till att skapa effektiva omställningsinsatser för personer som varslats om uppsägning. Enligt lagen (1974:13) om anställningsfrämjande åtgärder (främjandelagen) ska arbetsgivare inom vissa tidsgränser varsla Arbetsförmedlingen om driftsinskränkning. Arbetsförmedlingen har enligt sin instruktion i uppgift att fullgöra vissa uppgifter vid varsel med hänvisning till denna lag. Det rör sig om att genom samverkan med bl.a. trygghetsorganisationerna erbjuda varslade personer stöd och insatser för att underlätta omställningen till nytt arbete. Trygghetsorganisationerna tar ett stort ansvar och uppvisar goda resultat i att undvika att personer som varslats går till arbetslöshet. Vid sidan av Arbetsförmedlingens ordinarie åtgärder i samband med varsel kan regeringen besluta om att medel ska sökas från EGF för särskilda projekt med t.ex. utbildningsinsatser. Regeringen anser att det är angeläget med kunskap om vad som påverkar de långsiktiga effekterna av insatser för ökad sysselsättning. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det utifrån projektet Volvo Cars finns lärdomar att dra inför framtiden, exempelvis vid framtida överväganden om att söka medel ur EGF i samband med varsel på arbetsmarknaden. Kombination av åtgärder Regeringen bedömer att Arbetsförmedlingen har goda förutsättningar för att kunna ge varslade personer stöd och insatser i syfte att underlätta omställningen till nytt arbete och erfarenhet av sådana uppgifter. I samband med större varsel kan det finnas anledning för regeringen att överväga om det finns skäl att söka medel från EGF för särskilda projekt i syfte att underlätta återinträde på arbetsmarknaden för varslade personer, eller om det är tillräckligt att insatser ges inom ramen för Arbetsförmedlingens ordinarie uppdrag. Regeringen menar att skälen till att en arbetsgivare varslar om uppsägning och bedömningen av vilka konsekvenser varslet kan antas få för den lokala och nationella arbetsmarknaden är centrala i ett sådant övervägande. Det bör beaktas att varje varselsituation på arbetsmarknaden är unik i dessa avseenden. Såsom Riksrevisionen framhållit i sin granskning är det mycket svårt att på förhand avgöra om stora varsel har strukturella eller konjunkturella orsaker, eller om det rör sig om en kombination. För det fall att det rör sig om strukturella orsaker kan det ligga närmast till hands med inriktning på omskolningsåtgärder, medan det vid konjunkturella orsaker snarare kan blir fråga om att inrikta insatserna på kompetensutveckling för arbete inom samma bransch. Riksrevisionens rekommendation är att EGF-instrumentet bör kunna kombineras med ordinarie arbetsmarknadsåtgärder för varslade personer. Regeringen konstaterar att det är möjligt att kombinera ordinarie insatser med EGF. Regeringen konstaterar vidare i detta sammanhang att den EU-förordning som reglerar EGF inte endast möjliggör aktiva insatser avsedda för att snabbt återintegrera varslade personer inom en annan verksamhetssektor, utan även medger insatser för återintegrering inom den ursprungliga verksamhetssektorn. Inför en framtida ansökan om medel från EGF är det därmed möjligt att ta hänsyn till de unika förutsättningarna som råder vid den aktuella varselsituationen. Tidiga åtgärder och korta utbildningsinsatser I fråga om att säkerställa ett snabbt ansökningsförfarande vill regeringen framhålla att en ansökningsprocess innebär såväl förberedelser för ansökan inom medlemsstaten, som en beslutsprocess på EU-nivå. Regeringen anser att ett effektivt och snabbt ansökningsförfarande bör eftersträvas. I likhet med Riksrevisionen menar regeringen att det är viktigt att åtgärder vidtas så tidigt som möjligt i samband med ett varsel. I fråga om Riksrevisionens rekommendation att kortare utbildningsinsatser bör prioriteras framför längre, är det något som regeringen kan ta lärdom av. Det är regeringens uppfattning att utbildning ger människor möjlighet att växa och utvecklas som individer. Sveriges konkurrenskraft stärks med en arbetskraft som har kompetens för att kunna ta de jobb som finns och de nya som växer fram. Regeringen anser att vid kommande överväganden om ansökningar om EGF-medel bör det planeras för insatser som är ändamålsenliga och effektiva sett till såväl innehåll som längd utifrån den unika varselsituationen. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen anser att det är välkommet med kunskap om vad som påverkar de långsiktiga effekterna av insatser för ökad sysselsättning. Även om granskningsrapportens slutsatser är specifika för det studerade projektet Volvo Cars, finns det enligt regeringen lärdomar att dra av värde inför framtida varsel på arbetsmarknaden, exempelvis vid kommande överväganden om att söka EGF-medel. EGF-instrumentet bör, när så bedöms lämpligt utifrån den aktuella varselsituationen, kombineras med ordinarie arbetsmarknadsåtgärder för varslade personer. Regeringen menar att det är viktigt att åtgärder vidtas så tidigt som möjligt i samband med ett varsel. I det fall regeringen bedömer att det finns anledning att överväga att söka medel från EGF, bör ett effektivt och snabbt ansökningsförfarande eftersträvas. Regeringen anser vidare att det vid kommande ansökningar om EGF-medel bör planeras för sådana insatser som är ändamålsenliga och effektiva sett till såväl innehåll som längd. Det som framkommit vid granskningen av projektet Volvo Cars är tillsammans med annan erfarenhet ett viktigt underlag att utgå ifrån i samband med framtida initiativ till att söka EGF-medel vid varselsituationer. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Arbetsmarknadsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 maj 2015 Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden Å Romson, M Wallström, Y Johansson, M Johansson, I Baylan, K Persson, S-E Bucht, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, I Lövin, Å Regnér, A Ygeman, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, G Wikström, A Hadzialic Föredragande: statsrådet Ylva Johansson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars