Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2014/15:132 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2014 Skr. 2014/15:132 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 25 juni 2015 Margot Wallström Åsa Regnér (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2014. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. I skrivelsen anges också områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Innehållsförteckning 1 Allmänna arvsfonden 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Arvsfondsdelegationen 4 1.3 Kammarkollegiet 5 2 Förvaltning av Allmänna arvsfonden 5 2.1 Hur Allmänna arvsfonden får egendom 5 2.2 Om Allmänna arvsfonden avstår egendom 6 2.3 Kammarkollegiets etiska riktlinjer för kapitalförvaltningen 7 2.4 Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden 2014 7 2.5 Placeringsinriktning och avkastning 8 2.6 Kostnader för förvaltning och administration 10 3 Fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden 2014 12 3.1 Riktlinjer för fördelning av stöd 13 3.2 Fördelning av stöd 2014 14 3.3 Antalet inkomna och beslutade ärenden 2014 15 3.4 Antal bifall och avslag från Arvsfondsdelegationen 16 3.5 Fördelning av stöd per målgrupp 17 3.5.1 Verksamhet till förmån för barn under 12 år 19 3.5.2 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år 19 3.5.3 Verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning 20 3.6 Fördelning av stöd per organisationskategori 21 3.7 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar 23 3.8 Kontroll av arvsfondsmedlens användning 26 4 Regeringens prioriterade områden 26 5 Kommunikation, uppföljning och utvärdering 30 5.1 Kommunikation 30 5.2 Uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning 32 5.2.1 Uppföljning 33 5.2.2 Utvärdering 36 5.2.3 Erfarenhetsspridning 41 6 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling 42 7 Inriktning och prioriterade områden från och med 2015 47 7.1 Barnrättspolitik 47 7.2 Ungdomspolitik 48 7.3 Funktionshinderspolitik 49 7.4 Prioriterade områden 49 7.4.1 De åtta områden som redan är prioriterade 50 7.4.2 Regeringen prioriterar fyra nya områden för Allmänna arvsfonden 52 Bilaga 1 Resultat- och balansräkning 54 Bilaga 2 Tilldelade medel per organisation 62 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 73 1 Allmänna arvsfonden 1.1 Bakgrund Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt, vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting, skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden och förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden. Två statliga myndigheter har hand om arvsfondsärenden, Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen. Kammarkollegiets uppgift är att företräda fonden och se till att pengarna kommer in från dödsbon där fonden är arvinge. Kammarkollegiet ska också förvalta fonden på bästa möjliga sätt och betala ut pengar till beviljade projekt. Vilka projekt som ska få stöd ur fonden beslutas av Arvsfondsdelegationen som också följer upp projekten och informerar om fondens ändamål. Sedan 2010 utför Kammarkollegiet även administrativa och handläggande uppgifter åt Arvfondsdelegationen, vilket inkluderar att bereda ärenden, ta fram beslutsunderlag, föra protokoll samt färdigställa och expediera avgöranden. Detta hanteras i dag av Arvsfondsdelegationsenheten inom Kammarkollegiets rättsavdelning. I sin utåtriktade kommunikationsverksamhet använder sig Arvsfondsdelegationen ofta av kortversionen "Arvsfonden" som ett slags varumärke. 1.2 Arvsfondsdelegationen Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen ska enligt lagen om Allmänna arvsfonden (arvsfondslagen) ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen om Allmänna arvsfonden (arvsfondsförordningen) informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelegationen leds av en nämnd som utses av regeringen och som består av en ordförande, en vice ordförande och högst fem andra ledamöter, varav majoriteten utgörs av personer som inte arbetar inom Regeringskansliet. Enligt arvfondslagen ska delegationens ordförande arbeta inom Regeringskansliet. Under 2014 innehades ordförandeposten av ansvarig statssekreterare för barnrätts- och funktionshinderfrågor i Socialdepartementet, och vice ordförandeposten innehades av ansvarig statssekreterare för ungdomsfrågor i Utbildningsdepartementet. Sedan den 1 januari 2010 utför Kammarkollegiets personal administrativa och handläggande uppgifter samt är föredragande i Arvsfondsdelegationen. Regeringen redovisar årligen förvaltningen av Allmänna arvsfonden och fördelningen av stöd ur fonden till riksdagen. Regeringen anger även inriktning och prioriteringar för Arvsfondsdelegationens verksamhet. 1.3 Kammarkollegiet Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Till Kammarkollegiets uppgifter hör att bevaka Allmänna arvsfondens rätt, förvalta arvsfondens kapital samt utföra administrativa och handläggande uppgifter åt Arvsfondsdelegationen. Kammarkollegiets kostnader finansieras med medel från Allmänna arvsfonden och under 2014 fick kollegiet disponera maximalt 60 miljoner kronor för detta ändamål. Den 1 januari 2012 trädde ändringar i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden i kraft, vilka i huvudsak innebär att Fonddelegationen inom Kammarkollegiet har i uppdrag att besluta om långsiktig placeringsinriktning och strategiska frågor för förvaltningen av Allmänna arvsfondens kapital. Fonddelegationen, som utses av regeringen, är ett särskilt beslutsorgan inom Kammarkollegiet när det gäller frågor inom kapitalförvaltningen. Den är sammansatt av personer med lång erfarenhet från skilda delar av kapitalmarknaden och utgör ett starkt stöd för kapitalförvaltningen. Kammarkollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fondkapitalet. Återstoden får tillsammans med direktavkastning delas ut. Kammarkollegiet ska varje år till regeringen, i samband med att den egna årsredovisningen lämnas, även lämna en redovisning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen ska granskas av Riksrevisionen inom ramen för den årliga revisionen. 2 Förvaltning av Allmänna arvsfonden 2.1 Hur Allmänna arvsfonden får egendom Arv tillfaller fonden När en person avlider utan att efterlämna maka, make eller närmare släktingar än kusiner och det finns egendom i dödsboet är Allmänna arvsfonden legal arvtagare i den mån egendomen inte har testamenterats till någon annan. Om den avlidne var änka eller änkling, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden endast om det inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidna makan eller maken. En förutsättning för att dessa släktingar ska ärva är att de till exempel inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente. God man förordnas När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden och fonden inte uteslutits från arv genom testamente, ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i Allmänna arvsfondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden. Avveckling av dödsbo Kammarkollegiet företräder Allmänna arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under år 2014 inkom 1 515 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 039 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamenten godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 558. Under år 2014 kom det in 462 miljoner kronor netto till Allmänna arvsfonden jämfört med 557 miljoner kronor 2013. 2.2 Om Allmänna arvsfonden avstår egendom Kammarkollegiet strävar efter att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer fonden till godo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp som fonden mottagit avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Under 2014 inkom 106 ansökningar om arvsavstående till Kammarkollegiet. Vidare får arv som utgörs av egendom av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt avstås till en juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl, får ett belopp av det arv som tillfallit Allmänna arvsfonden tillsammans med sådan egendom avstås till den som tar emot egendomen att användas för sådana omedelbara åtgärder, som är nödvändiga för att bevara egendomen. En ansökan om arvsavstående ska ges in till Kammarkollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Från och med den 1 januari 2014 beslutar Kammarkollegiet om avstående av arv eller försäkringsbelopp oberoende av värdet på kvarlåtenskapen. Om det i ett ärende om avstående av arv eller försäkringsbelopp som tillfallit Allmänna arvsfonden uppkommer någon fråga av särskild vikt från allmän synpunkt, ska kollegiet lämna över frågan med eget yttrande till regeringen för avgörande. 2.3 Kammarkollegiets etiska riktlinjer för kapitalförvaltningen Kammarkollegiet ser ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling som en förutsättning för långsiktig tillväxt. Kammarkollegiets ESG-policy i kapitalförvaltningen (ESG står för Environment, Social, and Governance factors) utgår från en etablerad normgrund, fastställda kriterier och en process som utvecklas för att vara en integrerad del i investeringsprocessen. Normgrunden omfattar internationella konventioner för miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och anti-korruption samt för humanitär rätt. Exempel på internationella normer som ska följas av de bolag Kammarkollegiet investerar i är: * FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna * ILO:s kärnkonventioner om rättigheter i arbetslivet * Rio-deklarationen om miljö och utveckling * FN:s konvention om biologisk mångfald * FN:s konvention mot korruption Kammarkollegiet följer i sin kapitalförvaltning Förenta Nationernas principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI). Policyn omfattar också fastställda kriterier för följande produkter och branscher: alkohol, pornografi, spel, tobak och vapen. För varje område bestäms hur stor andel av bolagens omsättning som högst får härröra från involvering i dessa produkter och branscher. 2.4 Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden 2014 Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. En tiondel av de medel som har tillfallit fonden under ett år läggs till fondkapitalet. Återstoden och årets avkastning ska vara tillgängliga för utdelning från och med närmast följande år men får också läggas till fonden. Tabellen nedan visar hur stor andel av de influtna medlen som har lagts till fondkapitalet samt summan av de utdelningsbara medlen. Tabell 2.1 Utdelningsbara medel som har tillfallit Allmänna arvsfonden, miljoner kronor 2014 2013 2012 2011 2010 Influtna arvsmedel (netto) 462 557 312 494 559 Varav 10 % (netto) som läggs till fondkapitalet 46 56 31 49 56 Återstoden av influtna arvsmedel 90 % (netto) 416 501 281 445 503 Direktavkastning (netto) 166 161 162 156 86 Summa utdelningsbara medel 582 662 443 601 589 Summa utdelade medel 616 546 477 469 434 * Tabellen visar enbart utdelningsbara medel baserat på influtna arvsmedel under respektive år. Det finns fritt kapital ackumulerat som inte syns i tabellen. Därför finns det mer medel att dela ut än det som kommer in under året. 2.5 Placeringsinriktning och avkastning Allmänna arvsfondens bokförda värde uppgick den 31 december 2014 till 4 739 miljoner kronor, jämfört med 4 193 miljoner kronor året innan. Marknadsvärdet var vid samma tidpunkt 7 124 miljoner kronor, jämfört med 6 442 miljoner kronor föregående år. Se tabell 2.2. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets svenska respektive utländska aktiekonsortier samt företagsobligations-, aktieindex- och räntekonsortier. Vid 2014 års utgång var 22 procent placerade i det svenska aktiekonsortiet, 21,99 procent i det utländska aktiekonsortiet, 20,65 procent i aktieindexkonsortiet, 22,30 procent i räntekonsortiet, 11,84 procent i företagsobligationskonsortiet och 1,20 procent i likvida tillgångar. Tabell 2.2 Allmänna arvsfondens värdeutveckling, miljoner kronor Bokfört värde 2014 2013 2012 2011 2010 Tillgångar 5 109 4 532 4 192 3 370 3 149 Skulder 370 339 255 222 192 Summa 4 739 4 193 3 937 3 148 2 957 Marknadsvärde 2014 2013 2012 2011 2010 Tillgångar 7 494 6 781 5 621 5 149 5 656 Skulder 370 339 255 222 192 Summa 7 124 6 442 5 366 4 927 5 464 Avkastning Av tabell 2.3 framgår att under år 2014 hade innehavet i räntekonsortiet en avkastning på 3,6 (2,3) procent jämfört med index 3,0 (1,8) procent. Räntekonsortiets avkastning i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 3,5 procent jämfört med index 2,8 procent. I början av 2014 inkluderades tillgångsslaget företagsobligationer i portföljen. Avkastningen i företagsobligationskonsortiet blev 6,6 procent, vilket översteg jämförelseindex med 0,6 procentenheter. Innehavet i det svenska aktiekonsortiet hade under 2014 en avkastning på 15,7 (25,8) procent jämfört med index 15,7 (26,3) procent. Det svenska aktiekonsortiet bildades den 1 januari 2012 genom avknoppning av den utländska delen från det tidigare aktiekonsortiet. Innehavet i det utländska aktiekonsortiet hade under 2014 en avkastning i linje med index på 28,3 procent. Det utländska aktiekonsortiet bildades den 1 januari 2012 i form av den avknoppade utländska delen från det tidigare aktiekonsortiet. Innehavet i aktieindexkonsortiet hade under 2014 en avkastning på 13,8 (24,9) procent att jämföra med index 13,8 (24,8) procent. Aktieindexkonsortiets avkastning i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden har varit ca 11 procent, vilket är likvärdigt med index. Tabell 2.3 Totalavkastning i Allmänna arvsfondens portfölj, procent Tillgångsslag Avkastning 2014 Index 2014 Avkastning 2013 Index 2013 Räntekonsortiet 3,6 3,0 2,3 1,8 Företagsobligations-konsortiet 6,6 6,0 Svenska aktiekonsortiet 15,7 15,7 25,8 26,3 Utländska aktiekonsortiet 28,3 28,3 26,0 25,7 Aktieindexkonsortiet 13,8 13,8 24,9 24,8 Bankmedel -0,8 0,5 0,1 0,9 Portföljens totalavkastning 13,2 12,8 19,9 19,8 Kammarkollegiet lyckades skapa ett mervärde eftersom den aktiva avkastningen positivt bidrog, det vill säga överpresterade, mot jämförelseindex med cirka 0,4 procentenheter. Detta kan hänföras till en lyckosam aktiv förvaltning i såväl ränte- som företagsobligationskonsortiet. Den riskjusterade avkastningen, mätt som informationskvot för hela förmögenhetsportföljen, har varit god. Under året har Allmänna arvsfonden tillförts 734,3 (792,1) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 614,9 (508,3) miljoner kronor. Totalt fanns vid årsskiftet 2014/15 ett belopp uppgående till 1 366 miljoner kronor tillgängligt för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om under 2015. Året innan var motsvarande belopp 1 336 miljoner kronor. 2.6 Kostnader för förvaltning och administration Allmänna arvsfondens medel används för att täcka Kammarkollegiets kostnader för förvaltning och administration av dödsboavveckling, hanteringen av återkravsärenden, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka kostnaderna för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar inkomna till Arvsfondsdelegationen samt för controller-, kommunikations- och utvärderingsverksamhet. Kostnader för förvaltning och administration uppgick 2014 till totalt 60,0 miljoner kronor. Hur dessa kostnader har utvecklats de senaste fem åren framgår av tabell 2.4. I tabellen redovisas kostnaderna för Arvsfondsdelegationen utifrån en annan fördelning än tidigare år. Fördelningen i tabellen är densamma som återfinns i Kammarkollegiets årsredovisning. Den tidigare fördelningen av kostnader för Arvsfondsdelegationen var personalkostnader, förvaltningskostnader samt verksamhetsspecifika kostnader, vilket försvårade jämförelsen med Kammarkollegiets årsredovisning. Tabell 2.4 Förvaltnings- och administrationskostnader, miljoner kronor 2014 2013 2012 2011 2010 Kammarkollegiet totalt 25,7 23,6 20,5 18,9 17,9 Dödsboavveckling med mera 16,5 15,8 14,3 12,8 12,0 Fondförvaltning 8,5 7,4 5,4 5,3 5,1 Utbetalning av beviljat stöd 0,7 0,4 0,8 0,8 0,8 Arvsfondsdelegationen totalt 34,3 31,8 29,7 27,5 26,9 Personalkostnader 19,2 16,9 17,1 14,7 14,2 Lokalkostnader 2,1 1,8 1,8 1,7 1,4 Övriga kostnader 13,0 13,1 10,8 11,1 11,3 Totalt förvaltnings- och administrationskostnader 60,0 55,4 50,2 46,4 44,8 De ökade förvaltningskostnaderna för Arvsfondsdelegationens verksamhet de senaste åren beror på den personalförstärkning som genomförts successivt under perioden. Under flera år har de medel som Arvsfondsdelegationen har att fördela ökat. Ökningen består dels av de medel som inkommer till följd av avvecklingen av dödsbon, dels av direktavkastningen från förvaltningen av Allmänna arvsfonden. För att i motsvarande mån öka volymen av beviljade projektmedel till landets ideella organisationer har fler handläggare anställts. Målsättningen har varit att med bibehållen kvalitet i handläggningen bevilja mer projektmedel än tidigare. Samtidigt har kommunikationsverksamheten förstärkts och effektiviserats. Syftet med detta är att få in fler ansökningar. En utvärderingsverksamhet har byggts upp och etablerats i samråd med Regeringskansliet och i enlighet med lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Dessa tre förstärkningar har sammantaget bidragit till ökningen av verksamhetens driftskostnader. Under 2011 lanserade Arvsfondsdelegationen ett socialt forum på nätet för arvsfondsprojekt och deras intressenter. Syftet är dels att sprida erfarenheter från och mellan projekten, dels att göra Arvsfondsdelegationens verksamhet mer transparent för allmänhet, föreningsliv, medier och övriga intressenter. Under 2012 inrättades en controllerfunktion som ansvarar för att dels ge projekten och handläggarna stöd i ekonomiska frågor, dels förbättra kontrollen av projektmedlen. Controllerfunktionen förstärktes ytterligare under 2013, vilket har minskat risken för oegentligheter. Under 2014 utvecklades och lanserades en ny webbplats, vilket inneburit ökade kostnader. Under året har även kostnader för utveckling av ett nytt diarium och ärendehanteringssystem belastat budgeten. Driftskostnader i förhållande till projektmedel och antal beslut Tabell 2.5 visar hur stor andel av de beslutade projektmedlen som är driftskostnader för Arvsfondsdelegationen under åren 2010-2014. Dessa uppgår till 5,3 procent under 2014. Tabell 2.5 Driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel, procent 2014 2013 2012 2011 2010 Andelen driftskostnader 5,3 5,5 5,9 5,6 5,8 Trots att driftskostnaderna har ökat kontinuerligt under perioden är andelen driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel på en låg nivå jämfört med de senaste fem åren. Det beror på att volymen beslutade projektmedel har ökat i en snabbare takt än driftskostnaderna. En annan indikator för driftskostnaderna är kostnaderna i förhållande till antalet fattade beslut om projektansökningar. I tabell 2.6 visas utvecklingen av dessa kostnader. Tabell 2.6 Driftskostnader per beslut, kronor 2014 2013 2012 2011 2010 Driftskostnader per beslut 18 700 20 300 19 400 15 500 14 800 Denna indikator visar att driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut minskade under 2014. Den tidigare ökningen har till del att göra med att projekten i genomsnitt blivit större och därmed mer komplexa. Det beror även på att beslutsunderlagen som tas fram till Arvsfondsdelegationen har blivit mer genomarbetade och därmed håller högre kvalitet. Detta har varit möjligt på grund av att antalet ansökningar var relativt lågt under perioden 2011-2013 och att handläggarna då kunnat lägga ner mer tid per inkommen ansökan. Under 2013 och 2014 ökade antalet inkomna ansökningar. Under 2014 ökade även antalet beslut. Antalet inkomna ansökningar 2014 låg på ungefär samma nivå som under 2010, vilket betyder att driftskostnaderna per beslut ökat med över 25 procent under perioden men att kostnadsutvecklingen 2014 brutits. 3 Fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden 2014 Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. 3.1 Riktlinjer för fördelning av stöd Enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska stöd ur Allmänna arvsfonden främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrupper: barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och utvecklande. Stöd får också, om det bedöms som särskilt angeläget, lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning. Projektstöd Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att de berörda målgruppernas villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs av i vilken utsträckning företrädare för barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projekten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande i projektet. Syftet är att ge stöd till utvecklingsprojekt med potential att leva vidare även efter det att det ekonomiska stödet ur fonden har upphört. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet. De som kan få stöd är organisationer som bedriver ideell verksamhet, men offentlig huvudman kan även beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. En kommun kan till exempel beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och bedrivs i nära samarbete med en ideell förening. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år. En plan ska finnas över hur verksamheten eller metoden kan leva vidare efter projektets slut samt för hur projektets erfarenheter ska tas till vara och spridas. För samtliga projekt tas beslut om stöd för ett år i taget. Lokalstöd Stöd kan även lämnas för del av kostnader för ny-, om-, eller tillbyggnad av lokaler och anläggningar. Till skillnad från projektstöden krävs för lokalstöd att det bedöms som särskilt angeläget. Verksamheten ska vara nyskapande på orten. Endast organisationer som bedriver ideell verksamhet kan beviljas lokalstöd. Stödet är villkorat på så sätt att det skrivs av under en tioårsperiod. Lokalen eller anläggningen ska ägas av den sökande föreningen eller hyras med långtidskontrakt. Om lokalen eller anläggningen används till annat ändamål än vad som överenskommits kan begäran om återbetalning ske. Den som beviljas lokalstöd ska också bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. Under beredningen av sådana ansökningar inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Inför samtliga beslut om bifall för lokalstödsansökningar sker en dialog med berörd kommun. 3.2 Fördelning av stöd 2014 Under 2014 fördelades 616 miljoner kronor till projekt efter beslut av Arvsfondsdelegationen. Det är en ökning med 13 procent jämfört med året innan och den högsta summan i Allmänna arvsfondens historia. Av dessa medel utgör 118 miljoner kronor lokalstöd och 498 miljoner kronor projektstöd. Figur 3.1 visar utvecklingen av det stöd som har beviljats av Arvsfondsdelegationen. Figur 3.1 Utveckling av fördelningen av stöd, miljoner kronor Under perioden 2010-2014 ökade den totala summan projektmedel som fördelats av Arvsfondsdelegationen med 42 procent. Jämfört med 2004, när Arvsfondsdelegationen blev en från Regeringskansliet fristående nämndmyndighet, är ökningen drygt 350 miljoner kronor, eller 140 procent. Geografisk fördelning av beviljade medel Knappt 60 procent (366 miljoner kronor) av de medel som fördelades under 2014 gick till lokala och regionala projekt. Resterande medel gick till nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet och en nationell funktionshindersorganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Mätt i antal är 65 procent (276 stycken) av beviljade projekt av lokal eller regional natur, medan resterande projekt utgörs av nationella projekt. I likhet med de senaste åren fick projekt i samtliga län bifall under året. Flest ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, vilket är naturligt eftersom där också finns flest föreningar och personer. Tabell 3.1 redovisar den länsvisa fördelningen av medel ur Allmänna arvsfonden. Tabellen visar endast de lokala och regionala projekten. De nationella projekten är inte medräknade. Noterbart är att inget län har färre än fyra projekt. Tabell 3.1 Regional fördelning av beviljade medel till lokala och regionala projekt, miljoner kronor Län Antal beviljade ansökningar Summa, miljoner kronor Stockholm 56 73 Skåne 45 61 Västra Götaland 36 42 Kalmar 15 20 Kronoberg 13 18 Gävleborg 12 22 Södermanland 11 16 Halland 10 10 Jönköping 10 12 Västerbotten 9 16 Uppsala 8 9 Dalarna 7 14 Örebro 6 8 Norrbotten 6 6 Östergötland 5 4 Jämtland 5 9 Värmland 5 6 Gotland 5 4 Västernorrland 4 5 Västmanland 4 2 Blekinge 4 9 Totalt 276 366 3.3 Antalet inkomna och beslutade ärenden 2014 Under år 2014 inkom 1 861 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är i nivå med året innan. Det bör påpekas att ärenden som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning hänförs till kategorierna barn respektive ungdom i tabell 3.2. Under kategorin Inte fondens målgrupper ingår ärenden från enskilda personer. Tabell 3.2 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen (st) Inkomna ärenden 2014 2013 2012 2011 2010 Barn 516 489 346 413 407 Ungdom 870 801 770 844 935 Personer med funktionsnedsättning 397 475 399 395 450 Inte fondens målgrupper 78 111 81 57 105 Totalt 1861 1 876 1 596 1 709 1 897 Fördelade på 2014 2013 2012 2011 2010 Ansökningar 1331 1 295 1 175 1 240 1 425 Övrigt ärende 22 45 29 25 32 Redovisningar 508 536 392 444 440 Totalt 1861 1 876 1 596 1 709 1 897 3.4 Antal bifall och avslag från Arvsfondsdelegationen Under 2014 fattades sammanlagt 1 302 beslut. Detta är en ökning med 8 procent jämfört med året innan då 1197 beslut fattades. Tabell 3.3 visar antalet beslut de senaste fem åren. Tabell 3.3 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen (exklusive redovisningar, st) 2014 2013 2012 2011 2010 Bifall 427 386 398 426 415 Avslag 854 685 692 827 1 017 Övriga ärenden 21 126 77 39 32 Totalt 1302 1 197 1 167 1 292 1 464 I tabell 3.4 redovisas antalet bifalls- respektive avslagsbeslut under åren. Eftersom vissa projekt omfattas av mer än ett beslut under samma år är antalet bifallsbeslut något högre än antalet projekt som har fått stöd. Tabell 3.4 Fördelningen av antalet bifall och avslag (st) Bifall 2014 2013 2012 2011 2010 Barn 103 108 90 106 86 Ungdom 192 178 203 206 204 Personer med funktionsnedsättning 132 100 105 114 125 Antal projekt 427 386 398 426 415 Avslag 2014 2013 2012 2011 2010 Barn 272 175 139 203 263 Ungdom 405 295 334 415 520 Personer med funktionsnedsättning 126 156 153 168 165 Inte fondens målgrupper 51 59 66 41 79 Totalt antal avslag 854 685 692 827 1 017 Under 2014 biföll Arvsfondsdelegationen 427 ansökningar och avslog 854. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de har avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de har gällt internationell verksamhet eller att de kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. I genomsnitt beviljades 33 procent av ansökningarna stöd under 2014. Om fortsättningsansökningarna, för projektens andra och tredje år, exkluderas och bifallsfrekvensen beräknas för enbart nya ansökningar uppgår den till 21 procent. Den är därmed på samma nivå som de senaste två åren. 3.5 Fördelning av stöd per målgrupp Arvsfondsdelegationen har två stödformer. I det här avsnittet redovisas översiktligt projekt- och lokalstödsmedel som Arvsfondsdelegationen har fattat beslut om. Om inget annat anges gäller redovisning båda stödformerna. Diagrammet nedan visar den totala fördelningen av beslutade medel per målgrupp. Jämfört med förra året har andelen medel som fördelats till målgruppen personer med funktionsnedsättning ökat i förhållande till övriga målgrupper. Det bör i detta sammanhang nämnas att projekt som riktar sig till barn och ungdomar med funktionsnedsättning redovisas under rubriken barn respektive ungdom. Figur 3.2 Fördelning av beslutade medel per målgrupp under 2014 (totalt 616 miljoner kronor), procent Under 2014 beslutades om 139 miljoner kronor till projekt avseende målgruppen barn och 276 miljoner kronor avseende målgruppen ungdomar. För målgruppen personer med funktionsnedsättning var nivån på beslutade medel under året på 200 miljoner kronor. Projekt som riktar sig till målgruppen personer med funktionsnedsättning avser projekt där huvudfokus ligger på personer äldre än 25 år eller projekt utan fokus på viss ålder. Figur 3.3 Beviljade medel per målgrupp 2010-2014, miljoner kronor Om projekt som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning räknas in under rubriken personer med funktionsnedsättning, uppgår den totala summan beslutade projektmedel till den målgruppen till drygt 265 miljoner kronor, eller 43 procent av det totala belopp som utbetalades i projektmedel under 2014. 3.5.1 Verksamhet till förmån för barn under 12 år Under 2014 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 139 miljoner kronor till projekt med målgruppen barn enligt tabell 3.5. Det innebär en minskning med 9 miljoner kronor jämfört med 2013. Antalet bifall under 2014 var 103 stycken, vilket är fyra färre än året innan. Tabell 3.5 Verksamhet till förmån för barn under 12 år, tusen kronor Projektändamål Antal projekt Summa tkr Fritid/idrott 27 48 492 Familjestöd 17 17 287 Information/utbildning 13 13 414 Fördel barn! (särskild satsning) 12 16 100 Kultur 9 10 850 Egen kraft! (särskild satsning) 8 13 138 Demokrati och delaktighet 4 5 444 Psykisk ohälsa 4 3 152 Integration 3 4 539 Förebyggande av brott, våld och mobbing 2 2 470 Barn i utsatta situationer 1 550 Arbete/sysselsättning 1 1 201 Hjälpmedel 1 1 409 Jämställdhet/könsroller 1 1 203 Totalt 103 139 249 3.5.2 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år Under 2014 fattade Arvsfondsdelegationen beslut om 276 miljoner kronor till projekt för målgruppen ungdomar, se tabell 3.6. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med 20 miljoner kronor. Antalet projekt med ungdomar som målgrupp ökade med 16 stycken jämfört med föregående år. Tabell 3.6 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år, tusen kronor Projektändamål Antal projekt Summa tkr Fritid/idrott 35 62 794 Kultur 34 44 978 Förebygga brott, våld och mobbing 21 41 716 Demokrati och delaktighet 18 26 286 Vi deltar! (särskild satsning) 14 12 878 Arbete/sysselsättning 12 20 955 Psykisk ohälsa 11 13 455 Egen kraft! (särskild satsning) 11 13 138 Information/utbildning 10 11 050 Integration 9 8 745 Jämställdhet/könsroller 6 6 157 Familjestöd 5 4 511 Drogförebyggande 3 4 253 Ungdomar i utsatta situationer 2 4 798 Fördel barn! (särskild satsning) 1 585 Totalt 192 276 299 3.5.3 Verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning Under 2014 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av 200 miljoner kronor till projekt för målgruppen personer med funktionsnedsättning, se tabell 3.7. Det är en ökning med 58 miljoner kronor, eller 41 procent, jämfört med 2013. Ökningen kan till stor del tillskrivas den särskilda satsningen Egen kraft. Antalet projekt med personer med funktionsnedsättning ökade med 29 stycken eller drygt 28 procent jämfört med 2013. I målgruppen personer med funktionsnedsättning inkluderas givetvis även äldre personer med funktionsnedsättning. De flesta projekt som vänder sig specifikt till äldre personer med funktionsnedsättning riktar sig till personer med demenssjukdom, synnedsättning, hörselnedsättning eller rörelsenedsättning samt till deras anhöriga. Ett exempel är Hushållningssällskapet Väst, som under året fick stöd för projektet Mat, musik och minnen. I projektet utvecklas en metod för att med stimuli kopplat till mat och musik underlätta för demenssjuka personer att minnas. Modellen kommer att testas på 20 äldreboenden med demensinriktning samt på 20 anhörigträffar för demenssjuka personer i Västra Götaland. Ett annat exempel som vänder sig till målgruppen äldre är Teckenspråkigt IT-stöd för döva och hörselskadade som Stockholms Dövas Förening driver. Syftet med projektet är att etablera ett it-supportcenter med teckenspråkskunnig personal i Dövas Hus i Stockholm. Projektet är ett samarbete med bland annat Stockholms läns Dövas Pensionärsförening och Sveriges Dövas Pensionärsförbund. Tabell 3.7 Verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning, tusen kronor Projektändamål Antal projekt Summa tkr Egen kraft! (särskild satsning) 73 116 465 Demokrati och delaktighet 15 19 698 Psykisk ohälsa 9 12 186 Fritid/idrott 6 6 007 Information/utbildning 5 8 345 Arbete/sysselsättning 4 5 702 Kultur 3 4 090 Förebygga brott, våld och mobbing 3 5 653 Jämställdhet/könsroller 3 4 620 Rehabilitering 3 3 196 Familjestöd 2 2 849 Hjälpmedel 2 1 547 Tillgänglighet 1 2 659 Kost och motion 1 2 235 Bemötande 1 3 427 Integration 1 1 727 Totalt 132 200 406 3.6 Fördelning av stöd per organisationskategori Ansökningarna till Arvsfondsdelegationen kommer från ett brett spektrum av organisationer och föreningar runt om i landet. Det rör sig om allt från stora etablerade och välkända intresseorganisationer till små lokala idrottsföreningar. Trots att det inte helt går att särskilja kategorierna från varandra görs ett försök till kategorisering för att få en bild av vilka organisationer och föreningar som beviljas medel ur Allmänna arvsfonden. Antalet idrottsorganisationer som beviljats medel fortsätter att öka och är likt föregående år den kategori som fått flest bifall. Majoriteten av projekten är lokalstöd, vilket sannolikt hänger samman med den lokalstödssatsning som lanserades under 2012. De idrottsföreningar som har fått stöd avser främst att utöka sina verksamheter med flera aktiviteter och att nå nya målgrupper, bland annat personer med funktionsnedsättning. Flera organisationer uppger också mer övergripande mål med sin idrottsverksamhet som exempelvis ökad integration, tryggare och lugnare bostadsområden, att unga ska komma ut i arbetslivet och få bättre matematikkunskaper. För att nå målen med sin verksamhet samarbetar många av organisationerna med andra föreningar och skolor. Funktionshindersorganisationerna har brutit de senaste årens nedåtgående trend och har beviljats fler projekt än föregående år. Funktionshindersorganisationerna är också den organisationskategori som uppvisar störst ökning i tilldelade medel, med en ökning på 36 miljoner kronor. Projekten handlar bland annat om att skapa arenor och mötesplatser för att personer med funktionsnedsättning ska kunna få ökat inflytande och bli delaktiga i samhället. Ett återkommande tema i flera projekt är att hitta vägar som leder till ökat tillträde till arbetsmarknaden samt främjande av psykisk och fysisk hälsa. Tre av projekten vänder sig till kvinnor, varav ett till kvinnor med utländsk bakgrund. Ett projekt vänder sig till unga män. Allt fler kulturföreningar får stöd ur fonden. Med kulturen som redskap ges människor möjlighet att få en röst i samhället och gestalta sina erfarenheter och drömmar, få en väg ut i arbetslivet, få struktur i sin vardag och fördjupa sin läsförståelse. Majoriteten av de organisationer som driver projekten samverkar med andra föreningar och myndigheter som Migrationsverket, skolor, mödravårdscentraler och Svenska Kyrkan. Offentlig sektor kan söka medel ur fonden om det sker i samverkan med en ideell förening. Drygt hälften av de projekt som under året beviljats medel har personer med funktionsnedsättning som målgrupp, främst barn med intellektuell funktionsnedsättning i samarbete med organisationer som Attention, Svenska Downföreningen och FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning). Antalet ansökningar från organisationer bildade på etnisk grund ligger kvar på en relativt låg nivå. Antalet bifall har dock ökat från fem stycken under föregående år till elva stycken under 2014. Organisationerna har beviljats medel för verksamheter som rör identitetsarbete och information om det svenska samhället. Tre projekt har personer med funktionsnedsättning som målgrupp. Fem projekt drivs av somaliska föreningar och två av dessa handlar om att utveckla och pröva metoder för att förebygga och motverka att unga utvecklar sympatier för extrema religiösa åsikter. Tabell 3.8 visar vilken typ av organisation som står som ansvarig projektägare för de projekt som fick finansiering ur Allmänna arvsfonden under 2014. I varje projekt finns det dock ett antal andra organisationer som medverkar som medsökande eller samarbetspartner. Nästan 80 procent av projekten är konkreta samarbeten mellan ideella organisationer och offentliga aktörer såsom skolor, fritidsförvaltningar, sjukhus, socialtjänsten och kriminalvården. Vissa organisationer har under året fått stöd till fler än ett projekt. I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som fick stöd ur Allmänna arvsfonden under 2014. Tabell 3.8 Fördelning av stöd fördelat på olika kategorier av organisationer, tusen kronor Organisationskategori Antal bifallsbeslut Summa tkr Övrigt 101 125 552 Idrottsföreningar 82 134 414 Funktionshindersorganisationer 66 101 892 Kulturföreningar 46 61 435 Studieförbund 32 44 318 Offentliga huvudmän 27 29 987 Stiftelser 24 38 577 Sociala organisationer 20 38 485 Ungdomsorganisationer 13 18 557 Organisationer bildade på etnisk grund 11 16 301 Trossamfund 3 2 441 Universitet och högskolor 2 3 995 Totalt 427 615 954 I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa. 3.7 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar Arvsfondsdelegationen har möjlighet att besluta om särskilda satsningar inom områden som är angelägna att utveckla. En särskild satsning innebär att en viss summa avsätts under en viss tid för ett visst ändamål. Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman genom en gemensam extern utvärdering. Därutöver genomförs särskilda kommunikationsinsatser för att få in fler ansökningar som överensstämmer med satsningens inriktning och syfte. I övrigt gäller samma krav som för övriga projekt. I detta avsnitt redovisas kortfattat de två satsningar som pågick aktivt under 2014 - Egen Kraft och Lokalstödssatsningen. I tabell 3.9 redovisas även de fortsättningsprojekt som ingick i de avslutade satsningarna Vi deltar och Fördel barn och som fick stöd för sitt tredje projektår under 2014. Under 2014 beviljades totalt 260 miljoner kronor inom de fyra satsningarna, vilket utgör 42 procent av de medel som beviljades under året. Om lokalstödssatsningen räknas bort, eftersom det är en befintlig stödform snarare än ett prioriterat tema, utgör andelen 28 procent. Tabell 3.9 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar, tusen kronor Satsning Antal projekt Summa tkr Fördel barn! 13 16 685 Vi deltar! 14 12 878 Egen Kraft! 92 142 741 Lokalstödssatsningen 46 87 760 Totalt 165 260 064 Satsningen Egen Kraft Egen Kraft är en särskild satsning på personer med funktionsnedsättning som genomförs under 2013-2016. Satsningens syfte är att skapa förändring i samhället som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning oavsett ålder, i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Fokusområden för satsningen är en arbetsmarknad för alla, skola och utbildning för alla samt en aktiv fritid i livets alla faser. Projekten ska vara samarbetsprojekt mellan civilsamhället och offentliga aktörer eller mellan olika aktörer inom civilsamhället och syfta till att utveckla verksamheter eller metoder. Arvsfondsdelegationen har som mål att fördela minst 250 miljoner kronor till projekt inom satsningen. För att öka kännedomen om satsningen har Arvsfondsdelegationsenheten vid Kammarkollegiet under året organiserat seminarier, deltagit på relevanta konferenser med utställningsbord, bjudit in till samtal samt skickat ut information om Allmänna arvsfonden till berörda organisationer med fokus på funktionshinderrörelsen. Under 2014 behandlades totalt 208 ansökningar inom ramen för Egen Kraft varav 133 stycken var projektstöd och 75 stycken lokalstöd. Under året fick 92 stycken av dessa ansökningar stöd ur fonden, fördelat på 71 projektstödsansökningar och 21 lokalstödsansökningar. Den totala summan för beviljade projekt inom satsningen var nästan 143 miljoner kronor. Inom ramen för de olika fokusområdena är fortfarande en aktiv fritid för alla störst, vilket kan förklaras av att det är det bredaste fokusområdet som i de flesta fall också inkluderar andra saker än rena fritidsaktiveteter, såsom modeller för samverkan och anhörigstöd. De flesta av lokalstödsansökningarna inom satsningen är inriktade på att ge stöd till fritidsanläggningar och faller i nästan samtliga fall också under kategorin en aktiv fritid för alla. Målsättningarna i projekten skiljer sig åt men många handlar om att skapa ett nytt arbetssätt eller en ny modell som saknas i dag, exempelvis inom vårdkedjan eller i utbildningssystemet. Projektstöden är en blandning av lokala och nationella projekt och hitintills dominerar funktionshindersorganisationerna som projektägare även om många studieförbund och idrottsföreningar också finns representerade bland de beviljade projekten. Satsning på lokalstöd Lokalstöd kan sökas för verksamhet som är nyskapande på orten och som kräver en ny eller förändrad lokal eller anläggning. Till skillnad från projektstöden krävs för lokalstöd att det bedöms som särskilt angeläget. Ett lokalstödsprojekt ska i huvudsak vara ämnat för Allmänna arvsfondens målgrupper, barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Stöd kan ges till lokaler och anläggningar som möjliggör ny verksamhet och/eller knyter till sig nya målgrupper. Lokalstödet täcker byggnationskostnader. Genom en lansering 2012 inledde Arvsfondsdelegationen en särskild satsning som avsåg att öka föreningslivets kännedom om möjligheten att få ekonomiskt stöd för ny-, om- eller tillbyggnad av lokaler och anläggningar. Den särskilda satsningen avslutades i juni 2014 och en utvärdering är gjord (se avsnitt 5.2.2 "Det här har jag byggt, känns bra!" Platser att bygga på). Satsningens volymmål - att med bibehållen kvalitet i handläggningen dela ut minst 200 miljoner kronor i lokalstöd under tre år - uppfylldes med marginal och visar på hur stort behovet av medel för att utveckla den egna verksamheten är hos föreningslivet i landet. Efter satsningens slut är ambitionen att vidhålla Allmänna arvsfondens lokalstöd på denna högre nivå. Arvsfondsdelegationen arbetade under 2014 aktivt med att tydliggöra kriterier och krav som ställs på föreningar som söker och blir beviljade lokalstödsmedel. Ett arbete har också gjorts för att standardisera ansökningsförfarandet genom en blankett som lanseras under första kvartalet 2015. Under 2014 har begränsningar införts när det gäller omfattningen av finansiering ur Allmänna arvsfonden för enskilda lokalstödsprojekt. Det betyder att Arvsfondsdelegationen finansierar enskilda lokalstödsprojekt till en något mindre andel än tidigare. Sammantaget bidrar detta till att säkerställa långsiktighet och kvalitet i den bidragsgivande verksamheten. Det är framför allt idrottsklubbar som ansöker om lokalstöd. Därför gjordes under året särskilda kommunikationsinsatser mot kulturorganisationer, men även mot företrädare för olika vintersporter. Under 2014 fördelade Arvsfondsdelegationen cirka 118 miljoner kronor till 67 olika lokalstödprojekt Av dessa hänförs 21 stycken till Egen kraft! och resterande 46 stycken till lokalstödssatsningen. Lokalstödet har haft en markant positiv utveckling de senaste åren, se tabell 3.10. Föreningslivet, särskilt på de mindre orterna är de som dragit störst fördel av möjligheterna att få lokalstöd. Tabell 3.10 Fördelning av lokalstöd 2014 2013 2012 2011 2010 Antal lokalstödsprojekt 67 45 44 30 23 Beviljade lokalstödsprojekt (mkr) 118 86 73 44 23 Under perioden 2012-2014 fick totalt 156 lokalstödsprojekt stöd ur Allmänna arvsfonden. Det sammanlagda stödet ur fonden uppgår till drygt 281 miljoner kronor. Då är samtliga lokalstöd inräknade, även de lokalstöd som hänförs till Egen kraft. 3.8 Kontroll av arvsfondsmedlens användning För att stärka den interna styrningen och kontrollen av utdelade medel inrättades 2012 en controllerfunktion för verksamheten. Under 2013 utökades funktionen och består nu av två medarbetare på Kammarkollegiet. De övergripande arbetsuppgifterna är att vara stöd till de organisationer som fått stöd ur Allmänna arvsfonden samt till handläggning av frågor som rör projektens ekonomiska redovisning och budgetering. Controllerfunktionen fortsatte under 2014 arbetet med utformningen av rutiner för verksamheten samt genomförde operativt intern och extern kontroll av medelsanvändningen i de olika projekten. Samtliga budgetar för alla nya projekt granskades under året av controllerfunktionen. Detta för att besluten som fattas för nystartade projekt ska vara så väsentliga och kostnadseffektiva som möjligt. I controllerfunktionen ingår även att på plats hos projektorganisationerna granska att de utbetalade medlen använts på ett riktigt och effektivt sätt. Under året har controllerfunktionen utfört 39 kontrollbesök. I samtliga fall har projekten, med mindre avvikelser, utförts enligt plan och i enlighet med beviljad budget. Handläggarna, som handlägger projektstöd, utför även kontroll av projektmedlens användning genom att ha en tät dialog med projekten, följa projekten på webbplatsen samt genomföra projektbesök på plats. Under 2014 genomförde handläggarna platsbesök hos 105 stycken projekt runt om i landet. Varje år görs en uppföljning av lokalstöd som beviljades för tio respektive fyra år sedan för att undersöka om organisationerna fortfarande bedriver den verksamhet som de fått stöd för. I tioårsuppföljningen som omfattade tre föreningar visade uppföljningen att två av dem fortfarande bedrev den verksamhet de fått bidrag för. I ett fall hade organisationen avyttrat fastigheten, då medlemsunderlaget var för lågt för att bedriva verksamheten. I fyraårsuppföljningen som omfattade 21 organisationer, visade uppföljningen att samtliga föreningar fortfarande bedrev den verksamhet de fått bidrag för. 4 Regeringens prioriterade områden I det följande presenteras översiktligt projekt inom de åtta områden regeringen angett som prioriterade i sin skrivelse till riksdagen (skr. 2013/14:240). Under 2014 fördelades 616 miljoner kronor till projekt efter beslut av Arvsfondsdelegationen. I tabell 4.1 framgår att drygt 581 miljoner kronor av beslutade medel har gått till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Det motsvarar 94 procent av de medel Arvsfondsdelegationen beslutade om under 2014. Sett till antalet var 405 stycken av de projekt som beslutades under året inom de prioriterade områdena vilket motsvarar 95 procent av samtliga projekt. Tabell 4.1 Projektfördelning inom de prioriterade områdena Prioriterade områden Antal projekt Summa tkr Främjande av psykisk och fysisk hälsa 141 203 286 Ökad delaktighet och stärkt demokrati 100 130 846 Ökad delaktighet i kulturlivet 54 80 194 Förebygga våld, trakasserier och mobbing 30 50 164 Främjande av ett stärkt föräldraskap 25 27 212 Främja etableringen på arbetsmarknaden 23 41 987 Stärka barnets rättigheter 19 20 547 Stärka rättigheter för personer med funktionsnedsättning 13 27 141 Totalt 405 581 377 Exempel på projekt inom de prioriterade områdena som beviljades medel under 2014 Projekt som syftar till att främja fysisk och psykisk hälsa Ego Nova Syftet med projektet är att bidra till att förebygga kombinationsproblematiken självskadebeteende och ätstörningar. En verktygslåda av pedagogiska verktyg - utbildningsfilmer, en bok, en forumteaterföreställning - ska tas fram och spridas, bland annat i skolor. Projektet genomförs i nära samverkan med drabbade ungdomar, deras anhöriga och professionellt verksamma. Genom att ta tillvara erfarenheter från ungdomar som har varit drabbade men blivit friska ska projektet kunna förmedla att det trots allt är möjligt att bli frisk och må bra. Primär målgrupp för projektet är drabbade, skolelever och anhöriga/vänner. Sekundär målgrupp är skolpersonal, vårdpersonal, relevanta myndigheter och föreningar. I projektet arbetar föreningen Shedo (Self Harm and Eating Disorders Organisation) med SKL, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, UMO - Ungdomsmottagningar på nätet, Sveriges Elevrådsorganisation (SVEA), BRIS samt ytterligare ett antal organisationer. Projekt som syftar till att öka delaktighet och stärka demokrati Mitt val - Valet 2014 Studieförbundet Vuxenskolans projekt syftar till att öka valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Målet är att utarbeta en processmetod för att öka valdeltagandet bland målgruppen i valen 2014. Projektet ska även bidra till varaktiga samarbeten och metoder med målsättningen att varje människa med intellektuell funktionsnedsättning ska få hjälp att förstå valets tillvägagångssätt och innehåll. Målgruppen är röstberättigade personer med intellektuell funktionsnedsättning. Totalt ska minst 500 personer ur målgruppen nås av projektet. I projektet samarbetar Vuxenskolan med bland annat Föreningen Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna samt Centrum för Lättläst. Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet Lillasyster Galleri Syster är en förening av konstnärer i Luleå. Under en ungdomssatsning 2011 kom ungdomarna fram med en projektidé. De upptäckte att det finns ett tomrum inom ungdomskulturen för dem som är intresserade av bildkonst. Det finns behov av en plats där ungdomar kan visa sin konst och komma i kontakt med samtida konst och professionella konstnärer. Av de skälen skapades projektet Lillasyster. Projektet består av tre delar. För det första utvecklar projektet metoder så att ungdomar själva kan genomföra arrangemang i samband med galleriets ordinarie utställningar för att så småningom kunna arrangera sina egna utställningar. För det andra fungerar ett antal etablerade konstnärer som mentorer åt ungdomarna. Slutligen arrangeras workshops för regionens konstintresserade ungdomar sex gånger per år i samband med utställningar. Projektet genomförs bland annat i samarbete med organisationen Konstpedagoger i Norrbotten. Efter projektets slut tänker man att arrangörskapet är utvecklat och att ungdomarna kan stå på egna ben. Galleri Syster fortsätter att driva mentorskapet och det konstpedagogiska projektet driver studieförbundet Sensus. Projekt som syftar till att förebygga våld, trakasserier och mobbning Kärleken är fri Syftet med projektet Kärleken är fri är att nå fler barn och unga som lever med hedersrelaterade begränsningar och informera dessa om deras rättigheter, samt att stödet till utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld ska utvecklas och säkras. Projektet är ett samarbete mellan Rädda Barnen, Länsstyrelsen Östergötland och Folkteatern i Gävleborg. Genom projektet vill dessa samarbetspartner utöka och stärka stödet till hedersutsatta bl.a. genom att skapa ett nätverk av frivilligorganisationer som arbetar med frågor kopplade till hedersrelaterade begränsningar och tillsammans med dessa organisationer utveckla ett nationellt stödforum för hedersutsatta barn och ungdomar. Inom projektet genomförs en skolturné för att informera barn och unga om deras rättigheter tillsammans med en teaterföreställning, särskilt inriktat på Stockholm, Malmö, Göteborg och Luleå. Projekt som syftar till att främja ett stärkt föräldraskap Allergifamiljestöd - stöd till barnfamiljer med svår allergisjukdom Astma- och allergiförbundets projekt ska stärka familjer där ett eller flera barn har en svår allergi genom att ge familjerna möjligheter att hantera sin vardag med egen kraft. Projektet riktar sig till barn och ungdomar med allergi, deras syskon samt föräldrar och närstående. Målet är att starta föräldragrupper där hela familjer ska träffas och utbyta erfarenheter för att kunna hantera sin vardag. En digital mötesplats ska skapas så att ungdomar kan ha en plats för erfarenhetsutbyte med fokus på att stärka självständighet och självtillit. Planen är att projektet ska kunna integreras i Astma- och allergiförbundets och Unga allergikers ordinarie verksamhet. Projekt som syftar till att främja etableringen på arbetsmarknaden Socialt arbetskooperativ Studieförbundet Vuxenskolan i Västerbotten har som mål med projektet att starta sociala arbetskooperativ för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning som genomgått gymnasiesärskola. Målsättningen är att 10-12 personer ur målgruppen ska starta ett socialt arbetskooperativ inom sina kompetensområden, prova och utveckla anpassade arbetsplatser samt bygga upp system för stöd och kompetensutveckling. Projektet har i en förstudie förankrat samarbete med gymnasiesärskolan i Umeå, Coompanion i Västerbotten, FUB i Umeå, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialnämnden i Umeå. Deltagarna ska få utbildning i socialt företagande, utveckla affärsplaner och förbereda företaget för igångsättande år två. Under förstudien har en referensgrupp med ungdomar ur målgruppen funnits där diskussioner förts om olika affärsidéer. Projektarbetet dokumenteras löpande och ska resultera i en metodhandledning för att inspirera andra ungdomar som vill starta sociala företag. Projektet ska verka för att en eftergymnasial entreprenörsutbildning inrättas som drivs av en folkhögskola eller ett bildningsförbund. Projekt som syftar till att stärka barnets rättigheter Lek för framtiden Genom ett samarbete mellan stiftelsen Lek för Hållbarhet och Rosengårds stadsdelsnämnd ska 600 barn få medverka i en lekfull, skapande verksamhet där de får uppleva och lära sig mer om barnkonventionen, miljö och hållbarhet. Målet är också att barnen genom lek ska utbyta erfarenheter och möta andra barn i olika stadsdelar i Malmö för att bredda sin förståelse för det mångkulturella Malmö och även få möjligheter att utveckla sina språkkunskaper. Under projekttiden ska metoden Retoy Lab utvecklas och spridas, en metod för att stärka förskolors arbete med normer, värden och rättigheter. Projekt som syftar till att stärka rättigheter för personer med funktionsnedsättning Från snack till verkstad - mänskliga rättigheter i praktiken Handikappförbunden samarbetar i projektet med Diskrimineringsombudsmannen, Independent Living Institute, Famnas LSS-nätverk och ett antal andra organisationer. Projektet syftar till att göra det möjligt för fler individer med funktionsnedsättning att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Projektet avser att skapa en verktygslåda med metoder och arbetssätt som gör det möjligt att följa upp CRPD-kommitténs (Committee on the Rights of Persons with Disabilities) rekommendationer till regeringen ur funktionhinderrörelsens perspektiv. Projektet innefattar även att enskilda personer får en guide kring individuell klagorätt utifrån CRPD samt framtagandet av en handbok med juridiskt stöd för föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Målgruppen är barn och vuxna med funktionsnedsättning. Efter projektets slut kommer materialet att finnas tillgängligt på Handikappförbundens hemsida. 5 Kommunikation, uppföljning och utvärdering 5.1 Kommunikation Under året har ett intensivt arbete pågått för att uppfylla målen för verksamheten om att öka kännedomen och kunskapen om möjligheten att få stöd ur Allmänna arvsfonden i syfte att öka inflödet av ansökningar. Arbete sker både långsiktigt för kommande år och kortsiktigt för att öka inflödet av kvalitativa ansökningar i närtid. Ny webbplats Arvsfondsdelegationens webbplats - www.arvsfonden.se - är den främsta kanalen för att förmedla aktuell information om vad pengarna i Allmänna arvsfonden används till. I juni 2014 lanserades en helt ny webbplats som ersatte de tidigare webbplatserna arvsfonden.se och arvsfondsprojekten.se. Den nya webbplatsen innehåller myndighetsinformation och en interaktiv projektdel, där de projekt som har fått stöd ur Allmänna arvsfonden själva berättar om sin verksamhet under projekttiden - idag finns omkring 570 pågående projekt representerade där. Det genomsnittliga antalet besök på arvsfonden.se var under 2014 cirka 18 800 stycken per månad, se figur 5.1. Det genomsnittliga antalet unika besökare var ungefär 13 200 per månad. Av det totala antalet besök under 2014 skedde 25 procent genom användning av mobila enheter. Figur 5.1 Antal besök på Arvsfondsdelegationens webbsida i genomsnitt (st) * Under 2012 - juni 2014 hade Arvsfondsdelegationen, utöver arvsfonden.se, ytterligare en webbplats där alla de projekt som blivit beviljade stöd ur fonden fanns representerade (arvsfondsprojekten.se). Observera att statistiken över antalet besökare på arvsfonden.se inte omfattar antalet besökare på arvsfondsprojekten.se. Sociala medier Under året har verksamhetens närvaro på sociala medier ökat. En tydlig strategi för närvaron på sociala medier har också tagits fram och den kommer under 2015 att börja tillämpas fullt ut. Under 2014 användes för första gången Facebook-annonser för att marknadsföra och öka kännedomen om verksamheten. Under 2014 genomfördes en kvalitativ analys över hur varumärket "Arvsfonden" omnämns på sociala mediekanaler. Under den period som analysen omfattade (12/3 2013-12/3 2014) omnämndes Arvsfonden 2 130 gånger på sociala medier. Satsningar för specifika målgrupper Arvsfondsdelegationen har bjudit in kommunala tjänstemän som arbetar med föreningsstöd och andra relevanta områden till två informationstillfällen under året. Totalt fick 86 tjänstemän från hela landet information om Arvsfondsdelegationens verksamhet. Tjänstemännen utbildas under informationsträffarna till ambassadörer för Arvsfondsdelegationens verksamhet och sprider där information om Allmänna arvsfonden till föreningarna i sin kommun via exempelvis digitala kanaler, nyhetsbrev, möten och personliga kontakter. "Ring in och testa din idé" Under september 2014 lanserades konceptet "Ring in och testa din idé" där de som har en projektidé vid fasta telefontider kan ringa in och diskutera den med verksamhetens handläggare. Utfallet av satsningen var positivt och många har tagit chansen att ringa in för att ställa frågor om sina projektidéer. Omkring hälften av de idéer som har presenterats vid samtalen har varit potentiella bifall enligt bedömning från handläggarna. Mässor, konferenser och seminarier Verksamheten har under året deltagit på flera mässor och konferenser, såsom exempelvis MR-dagarna, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors (MUCF) rikskonferens och Almedalen. Under 2014 har Arvsfondsdelegationen även arrangerat flera seminarier, både som ensam arrangör och i samarbete med andra myndigheter. Seminarierna har bl.a. handlat om att informera om fonden och vilka kriterier ett projekt måste uppfylla för att kunna få stöd. Sverigeresan Under 2013 inleddes projektet Sverigeresan. Under projektet ska representanter för verksamheten besöka och genomföra informationsträffar i alla län i Sverige för att informera om fonden och vilka kriterier ett projekt måste uppfylla för att kunna få stöd. Hittills har informationsträffar i elva av Sveriges 21 län genomförts, varav fyra genomfördes under 2014. Sverigeresan har fått stor uppmärksamhet i såväl lokala som regionala medier. PR Under året har kontakterna med medierna intensifierats för att öka kännedomen om Allmänna arvsfonden. Genom att aktivt kontakta medierna har såväl lokala som rikstäckande medier uppmärksammat Arvsfondsdelegationens verksamhet, främst i samband med Sverigeresan och delegationssammanträden. 5.2 Uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning I Arvsfondsdelegationens uppgifter ingår att ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av stöd som har beviljats. Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att anlita etablerade utvärderare och forskare för att följa projekten. Därmed kan resultaten, förutom att synliggöra de kunskaper och erfarenheter som organisationer och föreningar skaffar sig i projekten, också tas till vara inom forskningen. De forskare som för närvarande anlitas representerar en rad olika forskningsdiscipliner som antropologi, statskunskap och socialpsykologi. 5.2.1 Uppföljning Organisationer och föreningar som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden ska efter varje avslutat projektår redovisa projektet. De avslutade projektens slutredovisningar granskas och kategoriseras i fyra olika grupper utifrån den egna slutredovisningen och i kompletterande diskussioner med Arvsfondsdelegationsenheten vid Kammarkollegiet. Syftet med slutredovisningarna är inte att bedöma om projekten är bra eller dåliga, utan att ge kunskap om vilka spår och resultat som medlen ur Allmänna arvsfonden lämnat. Under 2014 slutredovisades och kategoriserades totalt 192 projektstöd enligt nedanstående kategorier. Genomgången sammanfattas i figur 5.2. Kategori 1 - Projekt som inte lämnar några spår Under 2014 var det fyra av de redovisade projekten som inte kunde genomföra den verksamhet de hade beviljats medel för. Enligt organisationernas redovisningar berodde det i tre fall på att projekten har haft problem med att nå målgruppen. I ett annat projekt har projektidén inte varit förankrad inom organisationen. Kategori 2 - Projekt som genomfört den verksamhet som planerats I denna kategori återfinns de projekt som har gjort precis det som stod i deras projektplan. I denna kategori återfinns 95 redovisade projekt under 2014. Majoriteten av dessa projekt handlar om att utifrån erfarenheter från målgruppen ta fram och sprida information och kunskap om exempelvis läkemedelsberoende, intellektuella funktionsnedsättningar och föräldraskap eller strategier för att stödja unga kvinnor inom kulturbranschen. Dessa projekt har genomförts men har vid redovisningstillfället inte lämnat några synliga spår i det fortsatta arbetet. Även om de aktiviteter som genomförts inom projektet inte längre finns kvar kan de verksamheter som bedrivits under projektets gång ha varit av stor vikt för dem som varit delaktiga. Exempel på detta är de unga som gått vidare till studier eller arbete via HSO Jönköpings projekt Agera Mera. Kategori 3 - Erfarenheterna från projekten lever vidare I denna kategori finns 32 projekt där man exempelvis har tagit fram en metod eller ett nytt arbetssätt som sedan används i organisationen eller av aktörer utanför organisationen, exempelvis inom offentlig sektor. Erfarenheterna tas tillvara men det kan vara svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning det sker. Efter projektens slut används erfarenheterna i flera fall i olika former av utbildningar, exempelvis i studiecirklar och mentorskapsprogram. Projektet Friskvård och livsstilsfrågor som genomförts av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH har startat en rad olika verksamheter på temat runt om i landet och Män för jämställdhet som med projektet Frihet från våld har startat Våldspreventivt Centrum som säljer sina tjänster till skolor och kommuner är exempel på detta. Ett annat exempel är Kristna Fredsrörelsens projekt Salaams vänner som utbildar coacher i dialog och ickevåld och har bildat en plattform för religionsdialog. Föreningen håller nu workshops runt om i landet. Kategori 4 - Verksamheten lever vidare I denna kategori finns projekt där verksamheter lever vidare. Den finansieras av organisationen alternativt helt eller delvis av kommun, landsting, avgifter eller via statliga medel. Ett exempel är Afrosvenskarnas Riksförbunds projekt Kultur Aktiv - sysselsättningsverksamhet för funktionshindrade afrosvenskar. Föreningen driver nu en daglig verksamhet för spridandet av afrikansk kultur där afrosvenskar som har en funktionsnedsättning kan arbetsträna med lönebidrag från Arbetsförmedlingen. Ett annat projekt där verksamheten lever vidare efter projekttidens slut är Författarcentrum Västs projekt Made in Backa som bildat en redaktion där barn i åldrarna 10-13 år i stadsdelen Backa i Göteborg tillsammans med kulturpedagoger, gästande journalister och författare producerar tidskriften Made in Backa. Kulturnämnden i Göteborg och Kultur och Fritid i Norra Hisingen finansierar verksamheten. Av de sammanlagt 61 projekten inom denna kategori finansieras 36 av offentlig sektor som använder metoden, köper in tjänster eller ger ekonomiskt bidrag. Elva av projekten säljer tjänster av olika slag till kommunen och arbetsförmedlingen. Sju stycken har övergått i offentlig verksamhet. I fyra av dessa var offentlig sektor medsökande. Ett sådant projekt är Unga Funkisar och Habiliteringen & Hjälpmedel Skåne läns landstings projekt Unga mentorer som nu erbjuder barn och unga som har en funktionsnedsättning mentorer som själva har en funktionsnedsättning. Verksamheten drivs nu vidare i Skåne läns landstings regi och har blivit en ordinarie del av verksamheten inom BoU och Vuxenhabiliteringen. I andra avslutade projekt fortsätter organisationen det arbete som påbörjats. Exempelvis Sundsgårdens Folkhögskola som genom projektet En kreativ livsväg inom ramen för sin teaterlinje startat en teaterkurs för elever med Aspergers syndrom. De verksamheter som bedrivs handlar i huvudsak om olika metoder som tagits fram men också om information och stöd. Närmare hälften av projekten riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Flera projekt samverkade redan på ett tidigt stadium med offentlig sektor. Figur 5.2 Arvsfondsdelegationens kategorisering av projektens överlevnad. Slutredovisningar granskade 2014, totalt 192 redovisningar, (st) Uppföljningen av redovisade projekt visar att 48 procent (kategorierna 3 och 4) av projektens verksamhet lever vidare i någon form och att det i huvudsak finns tre bidragande faktorer till i vilken mån en organisation lyckas genomföra sitt projekt så att erfarenheter och kunskaper tas tillvara: - Projektförankring, både inom den egna organisationen och externt, är en viktig förutsättning för att erfarenheterna ska kunna leva vidare. Förankring är viktig både på lednings- och verksamhetsnivå såväl i den egna organisationen som hos aktörer man ska samarbeta med eller som kan vara tänkbara finansiärer i framtiden. Inte minst är det viktigt att den tänkta målgruppen för projektet är med och påverkar utformningen av verksamheten. - Dokumentation är en annan avgörande faktor för att kunna ta tillvara erfarenheter och kunskaper. Att dokumentera och sätta ord på sitt arbete är värdefullt både för att utveckla den egna verksamheten och för att sprida erfarenheterna vidare. - Tiden är ytterligare en betydelsefull faktor. Att engagera och att förankra en projektidé för att så småningom genomföra den tar tid. Figur 5.3 Arvsfondsdelegationens kategorisering av projektens överlevnad. Slutredovisningar granskade 2007-2014. Totalt 1 143 redovisningar, (st) Under den senaste åttaårsperioden har 1 143 avslutade projekt kategoriserats utifrån vad som händer med projekten efter det att Allmänna arvsfondens finansiering upphört, se figur 5.3. Av projekten lever 50 procent vidare vid tidpunkten för granskningen. 5.2.2 Utvärdering De utvärderingar som Arvsfondsdelegationen initierar spänner över ett vitt fält och omfattar både pågående projekt och projekt som genomfördes för flera år sedan. Utvärderingarna sker i tre steg - en genomgång av projektens dokumentation som består av ansökningar, redovisningar och slutrapporter, en enkätstudie samt ett antal fallstudier som inkluderar besök och intervjuer. Utvärderingarna genomförs av forskare från en rad olika forskningsdiscipliner såsom företagsekonomi, etnologi och kulturgeografi. Sex utvärderingar av 536 projekt och 207 lokalstöd avslutades 2014. I det följande redovisas kortfattat de viktigaste slutsatserna i respektive utvärdering. Förutom de utvärderingar som redovisas nedan pågår ytterligare nio utvärderingar, varav tre kommer att avslutas under 2015. 1. Sociala inventioner och institutionella traditioner Utvärderingen omfattar 36 projekt som under perioden 1995-2013 beviljats projektmedel inom området unga och kriminalitet. Projekten har totalt beviljats 159 miljoner kronor. De allra flesta projekten har fokuserat på socialt stöd, "behandling" och ett nätverksarbete till ungdomar/unga vuxna. Fokus i projekten är att arbeta med identitets- och värdegrundsfrågor via projektens sociala relationer för att på så sätt, för ungdomarna, skapa ett normaliserat socialt kapital. Enligt utvärderingen har projekten en hög grad av måluppfyllelse när det gäller att socialt inkludera såväl ledare med tidigare erfarenheter av ett utanförskap och de deltagande ungdomarna. Projekten har även ett omfattande samarbete och kontakt med offentliga organisationer för att bland annat komma i kontakt med ungdomarna eller stödja dem vid myndighetskontakter. Kontakten och samarbetet kan dock beskrivas som ganska svårarbetat och ibland inte utan problem. I en stor andel av projekten införlivas antingen verksamheten, delar av den eller dess idéer i föreningens/organisationens ordinarie verksamhet efter att projektet har avslutats. Projekten sätter därigenom tydliga avtryck i det civila samhället och i arbetet med unga. 2. Från tradition och omsorg till nyskapande och inflytande - en svårfångad process Allmänna arvsfonden har genom åren finansierat ett stort antal projekt som riktar sig till barn och vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. Denna utvärdering omfattar 162 projekt som under perioden 1994-2011 beviljats totalt 319 miljoner kronor. Projekten verkar inom ett brett spektrum av områden som handlar om stöd, fritid och information. Gemensamt för projekten är att man på olika sätt velat förändra och förbättra livssituationen för målgruppen. Enligt utvärderingen möjliggör Allmänna arvsfondens projektmedel utveckling av aktiviteter, verksamheter och framtagande av informationsmaterial som delvis inte skulle ske utan denna finansiering. En mindre andel av projekten kan bedömas som nyskapande i den bemärkelsen att de genomfört något som inte tidigare prövats. Flertalet projekt har någon grad av brukarinflytande men det är ovanligt att målgruppen har inflytande över hela projektprocessen. Utvärderarna menar att det finns en oklar gränsdragning mellan utveckling och forskning och att gränsdragningen mellan det offentligas ansvar för verksamheter/utvecklingsarbete och föreningars ansvar är otydlig. Ca en femtedel av alla projekts verksamheter kan betraktas som något som faller under samhällets lagstiftade ansvar. 3. Kultur med och för personer med intellektuell funktionsnedsättning Utvärderingen omfattar 48 projekt som under perioden 1994-2011 beviljats projektmedel inom området kultur för och med personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Totalt har dessa projekt beviljats 73 miljoner kronor. Projektmedel ur Allmänna arvsfonden har gjort det möjligt att både skapa och utveckla kulturella verksamheter med och för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Verksamheten som projekten bedrivit har inneburit möjligheter till individuell utveckling för deltagarna. Projekten har därmed haft betydelse för deltagarnas upplevelser av meningsfullhet och identitet. I ett flertal projekt var delaktighet för projektdeltagarna en utgångspunkt i genomförandet. Flera projekt lyfter fram vikten av engagemang, ideellt arbete och samverkan med andra organisationer, föreningar och den offentliga funktionshinderomsorgen som betydelsefulla faktorer för projektens genomförande. De ekonomiska och organisatoriska villkoren sågs som det största hindret, både under projekttiden och för möjligheten att verksamheten skulle kunna leva vidare. När det gäller de organisatoriska villkoren menar utvärderingen att det huvudsakligen handlar om att strukturer i den offentliga handikappomsorgen skapar hinder. En klar majoritet av projektverksamheterna lever antingen vidare eller har generat kunskaper och erfarenheter som lever vidare. De projekt som drivs av etablerade verksamheter tenderar att ha störst möjlighet att leva vidare efter projekttidens slut. 4. Möjligheter och hinder att nå arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Ett annat stort område där Arvsfondsdelegationen genom åren beviljat medel är till projekt som syftar till att finna vägar till arbete och sysselsättning. Denna utvärdering handlar om 60 projekt som fått ekonomiskt stöd av Arvsfonden inom området arbete, sysselsättning och personer med funktionsnedsättning. Ytterst handlar projekten om att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden. Totalt har projekten beviljats ca 152 miljoner kronor. Projekten har främst drivits av funktionshindersorganisationer och det är en stor spridning på de typer av funktionsnedsättningar som finns representerade. Projekten har målsättningen att öka möjligheten för personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden, vilket är en fråga om förankring, livskvalitet och tillhörighet. Rätten att inte vara exkluderad i samhället och att frigöra sig från bidragsberoende och få en egen försörjning är central i många projekt, men utvärderingen visar att det ofta är en lång och svår väg att gå för att nå dessa högt ställda mål. Forskarna pekar i studien på att vissa har en livssituation som är sådan att målet om arbete inte är möjlig att nå, åtminstone inte på kort sikt, och där det mer handlar om att upprätta en vardag som ger struktur, mening och innehåll utan koppling till ett eget arbete. Studien visar att den stora majoriteten av projekt varit framgångsrika men att de lämnat spår mer av lokal och temporär karaktär. Den visar också att hög grad av nytänkande (innovation) kan vara problematisk. 5. Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer Utvärderingen handlar om 13 projekt som genomförts i Malmö 2008-2014 och är den första i en serie utvärderingar om platsens betydelse. Totalt har Malmöprojekten beviljats 52 miljoner kronor. Dessa projekt har en stor variation både vad gäller syfte och spridning, med det gemensamma att de är genomförda i eller omkring Malmö. Alla projekt syftar till att skapa nya arbetssätt med barn och unga. Exempel på sådana arbetssätt är exempelvis att skapa möten mellan barn med utländsk bakgrund och äldre personer med svensk och utländsk bakgrund i Malmö, trygga mötesplatser för HBTQ-ungdomar eller att starta en kör där unga är med och skapar innehållet och skriver egna texter. Projekten och projektledarna har olika syn på hur projekten kan och bör utvecklas. Många av projekten bygger till stor del på nyckelpersoners engagemang och vilja, vilket också påverkar resultaten. En allt mer komplex och svårhanterlig social utsatthet i samhället påverkar projektmedarbetarnas möjligheter att genomföra sina arbeten. En av de absolut viktigaste faktorerna för projektens möjlighet att nå sina målgrupper är lokal förankring. Att organisationen tillåter reflektion, kontinuerlig utvärdering och stöd i olika skeden av projektet är ofta avgörande för projektens framgång, liksom förmågan att se målgruppen som medskapare i processen och projektets övriga delar. Forskarna upplevde dessutom en projekttrötthet, en känsla av att någon reell social förändring inte sker. Men, menar forskarna, det betyder inte att projekten inte bidrar med något eller att det arbete alla projektdeltagare och projektmedarbetare lägger ner inte betyder något. Tvärtom, säger de, utan engagemanget och initiativet som alla dessa projekt uppvisar skulle de inte få nya perspektiv och nya sätt att närma sig frågan om social rättvisa. 6. "Det här har jag byggt, känns bra!" Platser att bygga på Utvärderingen av lokalstödet omfattar 207 lokalstödsprojekt som under perioden 2007-2013 beviljats medel för att bygga nytt, bygga om eller bygga till. Totalt har dessa projekt beviljats ca 283 miljoner kronor. Syftet med utvärderingen har varit att undersöka vilka spår lokalstöd lämnar i de sammanhang som lokalstödsprojekten sker i, samt att synliggöra det arbete som lokalstödsprojekten innebär för deltagarna. Utvärderingen visar på att lokalförändringen medför positiva effekter för de föreningar som genomfört lokalstödsprojekt och lokalstödet har varit ett lyft för föreningen och lokalsamhället. Det ideella arbetet, att arbeta och kämpa tillsammans, är en viktig del av de positiva effekter som lokalstödet medför. Att ha fått möjligheten att genomföra en (om)byggnation och göra en investering i den lokala lokal- och anläggningsstrukturen har stärkt föreningars och lokalsamhällens kollektiva självkänsla och lett till stolthet och en förnyad tro på framtiden. Investeringar i den byggda miljön är inte bara materiella utan signalerar att invånarna på denna plats är värda att satsas på och betyder någonting för samhället. Detta är särskilt viktigt att känna för grupper såsom barn, ungdomar, nyanlända svenskar i alla åldrar, socioekonomiskt svaga grupper och personer med funktionsnedsättning. Framför allt på platser som präglas av avfolkning och nedskärningar i kultur- och fritidssektorn och en känsla av hopplöshet och vanmakt innebär lokalstödet ett lyft för hela bygden. Att få chansen att delta i en upprustning och investering i den fysiska miljön leder till fortsatt vårdande av denna miljö. Sammantaget visar utvärderingen att det finns ett ömsesidigt beroende mellan föreningarna och de lokalsamhällen de verkar i. Föreningarna behöver kunna rekrytera medlemmar för att överleva och lokalsamhället behöver föreningslivet för att invånarna ska kunna ha en meningsfull fritid och en god social sammanhållning. Lokalstödet gynnar båda och fungerar som en katalysator. Projekten ur ett jämställdhetsperspektiv Arbetet med frågor om jämställdhet avser att synliggöra om och på vilket sätt projekt som beviljats medel ur Allmänna arvsfonden utmanar den rådande maktstrukturen ur ett intersektionellt perspektiv. Arbetet med jämställdhet sker på tre nivåer, i Arvsfondsdelegationsenhetens inre arbete, i den aktiva handläggningen och i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Olika utredningar har påtalat att endast ett fåtal organisationer inom det civila samhället bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete. Samma utredningar menar också att jämställdhet till väsentliga delar handlar om attitydförändringar som är svåra att påverka. Det civila samhällets organisationer är en del av ett ojämställt samhälle och arbetet måste komma från organisationerna själva, men det är ändå viktigt att driva frågorna framåt. Genusperspektivet uppmärksammas i såväl handläggning av ärenden som i de utvärderingar som initieras. I de projekt som beviljas medel görs en uppföljning av mäns och kvinnors olika roller i projekten. Arvsfondsdelegationen följer också upp de projekt som riktar sig enbart till män respektive kvinnor för att få kunskap om vilka frågeställningar som det civila samhällets organisationer uppmärksammar alternativt inte uppmärksammar ur ett genusperspektiv. Studier av det civila samhällets organisationer har visat att män oftare deltar på högre nivå i organisationerna än kvinnor, som i högre utsträckning än män återfinns på positioner med begränsad makt men med stort ansvar. I de projekt som har slutredovisades under 2014 var närmare två tredjedelar av projektledarna kvinnor. För lokalstödsprojekten gäller det omvända. Majoriteten av projektledarna är män. Att leda projekt, starta upp och genomföra verksamheter med syfte att pröva nya metoder, möta och ge stöd åt människor som lever i utsatta situationer, leda volontärer och ansvara för en budget innebär sannolikt både stort ansvar och makt i situationen men inte nödvändigtvis över den egna situationen. Det finns ingen större skillnad vad gäller vilken typ av organisation och vilka typer av verksamheter som män och kvinnor är projektledare för. Här skiljer sig projekten som får stöd ur Allmänna arvsfonden från studier som visar att kvinnor oftare än män är engagerade inom omsorg, solidaritet och kultur. Av de projekt som Arvsfondsdelegationen beviljade stöd till under 2014 bedriver två verksamheter som riktar sig enbart till män. Projektet Fatta man - för dig som vill fatta och förändra drivs av Riksorganisationen Män för jämställdhet som tillsammans med Crossing Boarders och Femtastic syftar till att få unga män, 15-25 år, att reflektera kring frågor om sexuellt våld. Målsättningen är att de ska förstå, ta ansvar och vilja vara en del av det förändringsarbete som startats upp genom kampanjen FATTA. Projektet kommer att samla in en mängd personliga berättelser som belyser hur killar och unga män upplever och relaterar till maskulinitetsnormer och sexuellt våld. Det andra projektet Aktiva killar som drivs av Föreningen Idrott För Handikappade ska genom fysiska och sociala aktiviteter arbeta med unga mäns sociala kompetens, självkänsla och självförtroende. Målgruppen är unga män med rörelsenedsättning som under ett första år ska utbildas till ledare för nya grupper i den egna organisationen. Arton projekt riktar sig enbart till kvinnor. Av dessa drivs två av kvinnoorganisationer. Sex projekt handlar om att stärka mammors föräldraskap, fyra projekt vänder sig till kvinnor med funktionsnedsättning och tre har som syfte att stödja unga kvinnor som lever med begränsat livsutrymme och/eller hedersnormer. Bland projekten finns exempelvis Stockholms Dövas Förenings projekt Tredubbelt utsatt som syftar till att bryta isoleringen för döva kvinnor med annan etnicitet än svensk genom skapandet av nätverk med olika teckenspråkiga instanser som ger råd och stöd. Ett annat exempel är projektet Lesbisk Makt - A Queer Girls Guide to Everything som genomförs av Kvalitetsteatern i Stockholm. Syftet med projektet är att skapa ett nationellt arrangörsnätverk av unga lesbiska, en rikstäckande arrangörsguide samt ett bestående digitalt och fysiskt arkiv. Med arkivet vill projektet bidra till en historieskrivning som erbjuder nya perspektiv på att vara ung och lesbisk idag och möjliggör fler identifikationspunkter för målgruppen. 5.2.3 Erfarenhetsspridning Målgruppen för utvärderingarna är främst myndigheter och organisationer som är verksamma inom det aktuella området. Under det gångna året har Arvsfondsdelegationen hållit fem seminarier där ca 400 personer från Regeringskansliet, riksdagen, myndigheter och organisationer deltagit. Vid lanseringen av en utvärdering har information skickats till ca 500 personer. Därutöver har forskarna själva använt och spridit resultaten inom sina verksamhetsområden. Via de nätverk som Arvsfondsdelegationen ingår i har även andra myndigheter tagit del av erfarenheterna från fondens projekt och utvärderingar. Exempel på detta är Nätverket för bidragsgivande myndigheter där ett trettiotal myndigheter ingår och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors myndighetsnätverk för det civila samhället. Erfarenheterna har också presenterats på konferenser och seminarier som exempelvis Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors årliga konferens Forum för det civila samhället och Regeringskansliets dialog om regeringens överenskommelse med idéburna organisationer. Information om pågående utvärderingar och forskarnas utvärderingsrapporter finns för nedladdning på Arvsfondsdelegationens webbplats. Arvsfondens Guldkorn Arvsfondens Guldkorn är en utmärkelse för ideella projekt som med framgång har genomfört sina idéer och fått dem att leva vidare efter det att finansieringen ur Allmänna arvsfonden har upphört. Utmärkelsen delas ut i fyra kategorier: barn, ungdom, personer med funktionsnedsättning och lokalstöd. Syftet med priset är att synliggöra projekten och lyfta fram deras erfarenheter. Till skillnad från tidigare år då fyra Guldkornsfilmer, en per kategori, tagits fram gjordes i år bara en film som omfattade samtliga pristagare. Syftet med filmen var, utöver att lyfta fram projekten, att etablera Allmänna arvsfonden som en finansiär för idéer som kan förbättra samhället. Under tidigare år har Guldkornsfilmerna lagts ut på webbplatsen och på Youtube. En nyhet för 2014 var att filmen även laddades upp och spreds på Facebook genom annonser, vilket resulterade i att filmen redan efter en månad hade visats mer än dubbelt så många gånger som 2013 års fyra Guldkornsfilmer tillsammans. 6 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling Regeringens bedömning: Regeringen är positiv till att projektstöd och lokalstöd till samtliga Allmänna arvsfondens målgrupper ligger på fortsatt höga nivåer. Regeringen noterar också att i närmare hälften av projekten lever erfarenheterna vidare i någon form och vill särskilt lyfta fram betydelsen av det arbete som har bedrivits gällande Arvsfondsdelegationens kommunikationsverksamhet, vilket är mycket positivt. Regeringen anser sammantaget att medlen fördelats på ett väl genomfört sätt och i enlighet med Allmänna arvsfondens ändamål och prioriteringar. Regeringen anser dock att det finns skäl att överväga ytterligare prioritet när det gäller satsningar för att stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande och etablering, för att öka jämlikhet och jämställdhet för målgrupperna, för ökad delaktighet och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättningar samt projekt om att stärka inflytandet för barn och unga. Regeringen vill understryka vikten av att medel som fördelas till projekt kommer alla tre målgrupper till godo samt vikten av delaktighet i projekten för målgrupperna. Skälen för regeringens bedömning Förvaltning och administration Under de senaste åren har förvaltnings- och administrationskostnaderna för Arvsfondsdelegationen ökat och så även under 2014. Kostnaderna för verksamheten var 34,3 miljoner kronor, vilket är en ökning med 2,5 miljoner kronor eller knappt 8 procent från året innan. Från 2010 till 2014 har de totala kostnaderna för Arvsfondsdelegationen ökat successivt med 7,4 miljoner kronor. Personalkostnaderna står för nästan 68 procent av de ökade kostnaderna. Sedan flera år tillbaka har de medel som gjorts disponibla för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om ökat. Under perioden 2010-2014 ökade summan projektmedel som beslutats av Arvsfondsdelegationen med 42 procent. För att kunna bevilja en ökande andel projektmedel med bibehållen kvalitet i handläggningen, har fler handläggare anställts. Kommunikationsinsatserna har också förstärkts och effektiviserats för att öka andelen ansökningar som leder till bifall. En utvärderingsverksamhet har dessutom byggts upp och etablerats. En ny webbplats lanserades under 2014 och ett nytt diarium/ärendehanteringssystem är under fortsatt utveckling. Utvecklingen av det nya ärendehanteringssystemet har dock förskjutits i tiden och kommer att indelas i två faser. Den första delen består av ett nytt diarieföringssystem, som beräknas börja användas under 2015. Den andra delen kommer att utvecklas och börja användas under kommande år. Driftskostnaderna i förhållande till beslutade projektmedel ligger 2014 på den lägsta nivån de senaste fem åren, vilket är strax över 5 procent. Det beror främst på att utdelade projektmedel ökat betydligt de senaste fem åren. Kostnaderna per beslutad ansökan är också lägre än 2013 och 2012. Det beror på att det sammanlagda antalet beslut har ökat med 8 procent jämfört med året innan. Regeringen anser att de åtgärder som Kammarkollegiet har genomfört för att förstärka handläggningen och för att öka kvaliteten i besluten kring projektmedel är positiva. En sammantagen bedömning av kostnaderna för förvaltning och administration är att dessa är rimliga i förhållande till verksamheten. Det är angeläget att kostnaderna hålls på en jämförbar nivå de kommande åren och att det aktiva arbete som bedrivs för att förstärka transparens och öka kvalitetssäkring fortsätter. Syftet med Allmänna arvsfonden är att förvalta och fördela arv efter personer som saknar arvsberättigade släktingar. Detta ställer höga krav på kvalitet, effektivitet, etik och transparens. Regeringen anser därför att detta bör beaktas i fondens placeringar. Kontroll av fondmedlens användning Under 2012 inrättades en controllerfunktion för att ge projekten och handläggarna mer stöd samt för att kontrollera projektmedlens användning ytterligare. Denna förstärktes under 2013. Sedan 2014 är det dessutom obligatoriskt att budget för samtliga nya projekt ska granskas av controllerfunktionen. En viktig del av stödet till och kontrollen av projekt är projektbesök på plats. Controllerfunktionen genomförde under året 39 kontrollbesök på plats, vilket motsvarar 10 procent av de projekt som fick stöd ur Allmänna arvsfonden året innan. Regeringen ser positivt på att den interna styrningen och kontrollen av fondmedlens användning har förstärkts under de senaste åren. Granskning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden Allmänna arvsfondens egendom förvaltas av Kammarkollegiet, som en särskild fond. Enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden (arvsfondslagen) ska Kammarkollegiet varje år till regeringen lämna en redovisning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden som avser det senast avslutade räkenskapsåret. Riksrevisionen ska därefter granska redovisningen. Revisionen omfattar bland annat granskning av förvaltningen av fondens kapital och säkerheten i in- och utbetalningar, det vill säga att rätt mottagare får rätt belopp utbetalt. Inga brister har noterats i dessa avseenden. Riksrevisionen anser att Kammarkollegiet har gett en rättvisande bild av Allmänna arvsfondens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning. Redovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen samt är förenlig med och stöder en rättvisande bild av årsredovisningen som helhet. Regeringen ser med tillfredställelse på rapporteringen av Allmänna arvsfondens förvaltning. Fördelningen av medel Arvsfondsdelegationen fördelade 616 miljoner kronor under 2014, vilket är en ökning med 13 procent från året innan. Volymen fördelade medel har ökat flera år i rad och är den högsta summan någonsin. I genomsnitt har 33 procent av ansökningarna beviljats stöd, vilket är något lägre än förra året. Antalet inkomna ansökningar ligger också något lägre jämfört med 2013. Regeringen anser att det är positivt att fördelningen av medel fortsätter att öka samt att ansökningarna och bifallsnivån ligger på en stabil nivå. Allmänna arvsfondens betydelse för ungdomar har ökat markant de senaste åren. Finansieringen har gått från en nivå på knappt 70 miljoner kronor 2004 till 276 miljoner kronor under 2014, vilket är den högsta volymen för ungdomsprojekt i Allmänna arvsfondens historia. 200 miljoner kronor har gått till projekt som rör personer med funktionsnedsättning vilket är den högsta nivån någonsin och 139 miljoner kronor har gått till projekt som rör barn vilket är den näst högsta nivån någonsin. Medel beviljade till personer med funktionsnedsättning och ungdomar har ökat de senaste åren. För målgruppen barn minskade däremot tilldelade medel något under 2014 jämfört med tidigare år. Regeringen ser med tillfredställelse på denna utveckling men anser att det är angeläget att följa utvecklingen för att säkerställa att tilldelningen av medel till fondens samtliga tre målgrupper fortsatt att utvecklas proportionerligt och i rätt riktning. Detsamma gäller fördelningen av medel till olika organisationer. Antalet idrottsorganisationer som beviljas medel fortsätter att öka. Samtidigt har funktionshindersorganisationerna brutit de senaste årens nedåtgående trend och beviljades 2014 fler projekt än tidigare år samt hade störst ökning i tilldelade medel, vilket är positivt. Allt fler kulturföreningar får dessutom stöd från fonden. Antalet ansökningar från organisationer bildade på etnisk grund ligger alltjämt kvar på en relativt låg nivå även om bifallen har ökat något. Fördelningen av medel kan gå till så kallade projektstöd eller till lokalstöd. Under 2014 beviljades 67 projekt medel för lokalstöd till en summa av 118 miljoner kronor. Det är den högsta summan någonsin och en ökning med cirka 37 procent jämfört med året innan. Ökningen kan delvis förklaras av den särskilda satsning som inleddes 2012 för att öka föreningslivets kännedom om möjligheten att söka lokalstöd. Ökningen är positiv då det är många små föreningar som får ta del av stödet och då kan behålla ett aktivt föreningsliv, särskilt på mindre orter. Regeringen anser att det är angeläget att följa utvecklingen av stödformen och säkerställa en transparent och långsiktig kvalitetssäkring. Under 2014 gick cirka 94 procent av de medel Arvsfondsdelegationen beslutade om till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Regeringen anser sammantaget att medel har fördelats på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och inom ramen för de av regeringen prioriterade områdena. Arvsfondsdelegationens särskilda satsningar Den särskilda satsningen för att öka föreningslivets kännedom om möjligheten att få lokalstöd avslutades juni 2014. Egen Kraft! är en särskild satsning på personer med funktionsnedsättning som genomförs fram till och med 2016. Regeringen anser att det finns skäl att överväga ytterligare satsningar för att uppmärksamma insatser som riktar sig till nyanlända, framförallt för att stärka förutsättningarna för mottagande och etablering av barn och unga. Det finns även skäl att överväga satsningar för att synliggöra projekt som syftar till att öka jämlikhet och jämställdhet för målgrupperna. Vidare anser regeringen att det finns skäl att överväga satsningar som belyser projekt för ökad delaktighet och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättningar samt projekt om att stärka inflytandet för barn och unga. Uppföljning och utvärdering Enligt arvsfondslagen ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. Arvsfondsdelegationen lämnade en sådan strategi till regeringen 2011. Enligt Arvsfondsdelegationens utvärderingar av det stöd som beviljats har merparten av projekten lämnat spår och resultat efter sig. Enligt utvärderingar som har gjorts av projekten sedan 2006 lever erfarenheterna vidare i någon form i nästan femtio procent av fallen och endast 4 procent lyckas inte genomföra den verksamhet de beviljats medel för. Av de 192 projektstöd som slutredovisats under 2014 är det enbart fyra projekt som inte har lämnat några spår efter sig. De utvärderingar som Arvsfondsdelegationen har gjort visar att de erfarenheter och kunskaper som det civila samhällets organisationer genererar tas till vara både i organisationer, offentlig sektor och i forskningsvärlden. Det civila samhällets organisationer utvecklar sitt organisationskapital, gör nya upptäcker inom sitt område, utökar sina målgrupper och skaffar nya samtalspartner. Inte minst utvecklar de genomförda projekten metoder och verksamheter som kommer Allmänna arvsfondens tre målgrupper till godo. De genomförda studierna visar bland annat hur det civila samhällets organisationer kan stärka människors livsvillkor, för att på så sätt försöka åstadkomma en förändring. Studierna visar även på möjligheterna, men ibland även svårigheterna som finns i organisationers partnerskap med offentliga aktörer. Rapporterna belyser även hur projekt synliggör samhällsproblem som tidigare inte uppmärksammats, samtidigt som projekten i sig genererar kunskap. Studierna visar också på kortsiktiga ekonomiska lösningar, organisatoriska hinder i mötet med den offentliga sektorn och en allt mer komplex och svårhanterlig social utsatthet i samhället som påverkar projekthuvudmännens möjlighet att genomföra sitt arbete. Regeringen noterar med tillfredställelse att i nästan hälften av projekten lever erfarenheterna kvar i någon form. Medel från Allmänna arvsfonden kommer målgrupperna till del men leder dessutom till att nya arbetsmetoder och verksamheter, nya hjälpmedel och förbättrade former för delaktighet sprids vidare och till betydande andel blir reguljär verksamhet finansierad av offentliga eller andra medel. Arvsfondsdelegationens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet visar att fondens medel lämnar spår, men också att många utmaningar återstår för att säkerställa att fondens medel når ut till målgrupperna oavsett ålder, kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning och plats. En annan utmaning är att fondens målgrupper får reella möjligheter att också ha inflytande över och i de verksamheter som bedrivs. Under 2015 kommer Arvsfondsdelegationen att intensifiera arbetet med att synliggöra vilka som får del av de verksamheter som beviljas medel, vilka som inte nås och hur målgruppens delaktighet ser ut. Under 2015 har delegationen också initierat en utvärdering som ska analysera och beskriva fondens samhällsnytta. Kommunikationsinsatser Det övergripande kommunikationsmålet är att öka kännedomen och kunskapen om Allmänna arvsfonden. Under 2014 lanserades Arvsfondsdelegationens nya webbplats och intensifierad kontakt med medierna samt ett betydande antal informationsträffar gentemot föreningslivet har prioriterats. Sannolikt till följd av dessa insatser ökade antalet inkomna ansökningar för andra året i rad. En annan indikator på kommunikationsarbetet är att antalet besök på Arvsfondsdelegationens webbplats i genomsnitt var 18 800 i månaden, vilket motsvarar en ökning med nästan 10 procent jämfört med året innan. Föreningsansvariga tjänstemän i landets kommuner är viktiga aktörer i kommunikationsarbetet. Under 2014 bjöds tjänstemän från hela landet in till informationsträffar. Under året har nästan 300 kommunala tjänstemän deltagit på ovannämnda aktiviteter. Totalt har därmed 1 000 kommuntjänstemän deltagit de senaste fyra åren. Under de senaste två åren har dessutom 4 000 föreningsaktiva personer i elva län deltagit i Arvsfondsdelegationens Sverigeresa. Sverigeresan har bidragit till ökningen av besök på fondens webbplats samt ett ökat antal mejl och telefonsamtal från de län som har besökts. Sverigeresan fortsätter och resterande län i landet kommer att besökas under 2015-2016. Under 2014 ökade Arvsfondsdelegationens aktivitet på sociala medier, inte minst på Facebook. Även de åtgärderna har bidragit till ett ökat antal besök på webbplatsen. En ny service där sökande organisationer kan testa sina projektidéer per telefon infördes från och med september 2014. Testet har fallit mycket väl ut och aktiviteten kommer att fortsätta under 2015. Under 2015 kommer kommunikationsarbetet att syfta till att ytterligare höja kvaliteten på ansökningarna samt att nå målgrupper som inte har sökt medel ur fonden tidigare. De ökade kommunikationsinsatserna inom främst PR och på sociala medier fortsätter, liksom satsningen Egen kraft. Regeringen ser positivt på de kommunikationsinsatser som har genomförts. Förhoppningen är att ytterligare satsningar på kommunikationsområdet kommer att leda till att ett ökande antal ansökningar med god kvalitet inkommer till Arvsfondsdelegationen samt att fler organisationer kan få kännedom om Allmänna arvsfonden. Allmänna arvsfondens utveckling framöver Arvsfondsdelegationen har tidigare redovisat i verksamhetsberättelser till regeringen att volymen beslutade projektmedel de närmaste åren bör ligga på en nivå som gör att de sparade disponibla medlen minskar i en rimlig takt. Under 2014 ökade inflödet av medel till Allmänna arvsfonden återigen. Trots att beslutsvolymen av arvsfondsprojekt är den högsta någonsin ökade volymen disponibla medel för Arvsfondsdelegationen inför 2015 med 30 miljoner kronor till drygt 1 366 miljoner kronor. Delegationen räknar med att beslutsvolymen under 2015 kommer att uppgå till 600 miljoner kronor och åren därefter sannolikt till än högre belopp. För att uppnå detta genomförs kommunikationsinsatser med fortsatt intensitet och en fortsatt utveckling av administration och handläggning för att öka effektiviteten, med bibehållen kvalitet i verksamheten och i de projekt som får finansiering ur arvsfonden. 7 Inriktning och prioriterade områden från och med 2015 Regeringen ska enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ange den kommande inriktningen av fondens stödgivning. Det gör regeringen genom att i sin årliga skrivelse till riksdagen ange inriktningen av barnrättspolitiken, ungdomspolitiken och funktionshinderspolitiken. Regeringen anger även sådana områden som är angelägna att utveckla och som därför bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning. 7.1 Barnrättspolitik Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Målet utgår från de grundläggande principerna i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som omfattar varje flicka och pojke upp till 18 år. Sverige ska vara ett av de bästa länderna i världen att växa upp i och för att uppnå målet krävs insatser inom flera politikområden förutom barnrättspolitiken. Att ta till vara och stärka barnets rättigheter och intressen med utgångspunkt i barnkonventionen förutsätter att regeringens barnrättspolitik är sektorsövergripande och förverkligas inom alla områden och verksamheter där barn är berörda. De områden och åtgärder som är särskilt angelägna för regeringen är ett strategiskt angreppssätt på nationell, regional och lokal nivå samt EU-nivå och övrig internationell nivå, för att tillförsäkra barn deras rättigheter, uppmärksamma barns och ungas egna åsikter, fortsätta lyssna på barn, skydda barn mot exploatering, våld och andra övergrepp samt stödja och skydda barn i social och ekonomisk utsatthet. Riksdagen godkände i december 2010 en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige i enlighet med regeringens förslag i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232). Strategin utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn ska tillförsäkras enligt internationella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av barnkonventionen. Principerna i strategin uttrycker grundläggande förutsättningar och tillvägagångssätt för att stärka barnets rättigheter. Avsikten är att strategin ska vara en utgångspunkt och ledning för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå när dessa i sina verksamheter ska säkerställa de rättigheter barn har. Den vänder sig således till riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner. De åtgärder som genomförs utifrån strategin kommer därför att variera beroende på aktör och verksamhet. Regeringens insatser inom barnrättspolitiken kommer att utgå från strategin och följas upp och redovisas till riksdagen. Strategin kommer också att ses över och följas upp med jämna mellanrum för att säkerställa att den är ett effektivt och användbart verktyg för att stärka barnets rättigheter i Sverige. 7.2 Ungdomspolitik Målet för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354). Därmed tydliggörs att ungdomspolitiken är ett av flera verksamhetsområden som ska bidra till måluppfyllelsen för ungdomspolitiken. Att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor innebär att samhället ska skapa goda levnadsvillkor för individen med utgångspunkt i ungdomars rätt att komma i åtnjutande av de mänskliga rättigheterna såsom de uttrycks i grundlagarna och i Sveriges konventionsåtaganden på området. Individen ska ha tillgång till utbildning, arbete, bostad, hälsa, trygghet, kultur och fritid, sitt språk, möjlighet till delaktighet och inflytande samt ett liv fritt från diskriminering. Begreppet makt används i målet i betydelsen individens förutsättningar och möjligheter att forma sitt eget liv vilket är beroende av goda levnadsvillkor. Den tredje delen av målet, det vill säga inflytande över samhällsutvecklingen, innebär en uttalad målsättning att ungdomar ska finnas med i samhällsbygget och ha en uttalad rätt till inflytande. Arbetet inom ungdomspolitiken ska syfta till att offentlig verksamhet som rör unga har ett ungdomsperspektiv, bedrivs utifrån kunskap om ungas levnadsvillkor och samordnas mellan olika sektorer. Att ungdomspolitiken är sektorsövergripande förtydligas genom att målet gäller för alla statliga beslut och insatser som rör ungdomar. Detta synliggör alla berörda verksamhetsområdens gemensamma ansvar för att uppfylla målet. 7.3 Funktionshinderspolitik Regeringen ser genomförandet av funktionshinderspolitiken i Sverige som en del av arbetet med att efterleva FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Regeringens prioriteringar inom verksamheten till förmån för personer med funktionsnedsättning tar sin utgångspunkt i de nationella målen för funktionshinderspolitiken som riksdagen har beslutat om (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240). Dessa mål är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Funktionshinderspolitiken omfattar de sektorsövergripande insatser som syftar till att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning samt insatser för att förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättning. De nationella målen och inriktningen på arbetet bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för Arvsfondens målgrupp personer med funktionsnedsättning. För att förtydliga målen och effektivisera arbetet med att genomföra funktionshinderspolitiken har ett antal inriktningsmål fastställts inom nio prioriterade politikområden, däribland arbetsmarknad, utbildning, transport och ökad fysisk tillgänglighet (skr. 2009/10:166). Målen är en del i strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Strategin presenterar politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de kommande fem åren. En viktig faktor för att kunna nå målen för insatserna är att regeringen har en kontinuerlig dialog med det civila samhället, som har stor betydelse för utformningen av politiken och en viktig roll för att identifiera och uppmärksamma problem. 7.4 Prioriterade områden Regeringen har identifierat tolv områden som bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning. De senaste åren har antalet prioriterade områden varit åtta stycken. Antalet prioriteringar utökas därmed med fyra områden jämfört med tidigare. De tillkomna områdena är: * Stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande och etablering * Ökad jämställdhet och jämlikhet * Ökad delaktighet och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättningar * Stärka barn och ungas inflytande De prioriterade områdena har många beröringspunkter och ett projekt kan innehålla delar som rör flera områden. Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper om inget annat anges eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och eftersom ett projekt kan röra fler än en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionsnedsättning även omfattar vuxna och äldre personer. Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom helt nya områden. 7.4.1 De åtta områden som redan är prioriterade Projekt som syftar till att stärka barnets rättigheter För att stärka barnets rättigheter är det angeläget med stöd till projekt som syftar till att konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) och dess intentioner blir kända och tillämpade på alla nivåer i samhället som berör barn direkt eller indirekt inom exempelvis förskola och skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, samhällsplanering, idrott, fritid, kulturliv och rättsväsende. Det är särskilt angeläget att ge prioritet åt projekt som syftar till att stärka rättighetsperspektivet i barns och ungas vardag. Projekt som syftar till att öka delaktighet och stärka demokratin Möjligheten till delaktighet i samhället och inflytande över den egna vardagen är central för fondens målgrupper. Projekt som syftar till att utveckla nya former för engagemang och att engagera personer som inte annars deltar i föreningslivet bör ges särskild prioritet. Även projekt som verkar för att förebygga att ungdomar utvecklar ett antidemokratiskt beteende eller ansluter sig till antidemokratiska grupperingar bör uppmärksammas särskilt. Det är också angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att stärka målgruppernas representation i demokratiska beslutsprocesser och möjligheter att påverka förhållanden i såväl den personliga sfären som i samhället i stort. Att utveckla, sprida och använda metoder att tillvarata de små barnens åsikter och de åsikter barn med funktionsnedsättning har, är särskilt viktigt. Projekt som syftar till att förebygga våld, mobbning och trakasserier Arbetet med att förebygga alla former av våld, mobbning och trakasserier bör prioriteras i arvsfondens medelstilldelning, framför allt vad gäller projekt som syftar till att utveckla nya metoder på området. Här innefattas även stöd till brottsoffer inom fondens målgrupper. Projekt som syftar till att motverka mäns våld mot flickor och unga kvinnor samt flickor och kvinnor med funktionsnedsättning bör särskilt uppmärksammas. Det gäller även projekt som syftar till att motverka våld i samkönade relationer eller som vänder sig till barn som bevittnar våld i hemmet. Projekt som syftar till att främja ett stärkt föräldraskap För att främja barns och ungas hälsa behöver nya metoder för föräldrautbildning och föräldrastöd utvecklas och prövas. Stöd och hjälp i föräldraskapet kan öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och som därigenom har ökade möjligheter till god hälsa och ett gott liv. Det är särskilt angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att utveckla former för ett universellt förebyggande föräldrastöd, det vill säga att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Vidare är det angeläget att uppmärksamma att föräldrars behov av stöd kan skifta under olika perioder av barnets uppväxt, samt att unga föräldrar kan vara i behov av särskilt stöd. Det behövs därutöver ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som har missbruksproblematik eller har en psykisk sjukdom samt barn till föräldrar som har en psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Projekt som syftar till att främja psykisk och fysisk hälsa Projekt som främjar målgruppernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande bör ges fortsatt prioritet. Även om hälsan i huvudsak utvecklas positivt i Sverige finns problem, bland annat vad gäller psykisk ohälsa, övervikt och fetma samt alkoholkonsumtion. Under senare tid har flera studier också pekat på att psykisk ohälsa i hög grad förekommer bland homo- och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner (hbt-personer). Det är därför angeläget att pröva modeller där ideella organisationer, själva eller tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan utveckla verksamhet för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos fondens målgrupper. Levnadsvanor och mönster som grundläggs i tidig ålder följer ofta med och påverkar resten av livet, varför det är särskilt angeläget att främja goda levnadsvanor tidigt i livet. Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet Att verka för ett rikt och nyskapande kulturliv som är tillgängligt för alla människor samt att bevara och tillgängliggöra kulturarvet är viktiga uppgifter för hela samhället. Alla som bor i vårt land ska oberoende av ålder eller eventuell funktionsnedsättning ha möjlighet att delta i kulturlivet och uppleva en bredd av kulturella uttrycksformer liksom att få utveckla sin egen förmåga att uttrycka sig. Det är därför angeläget att stödja projekt som utvecklar barns och ungdomars möjlighet till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande. Det gäller också för personer med funktionsnedsättning. Även projekt som syftar till att utveckla långsiktig samverkan mellan kulturinstitutioner och ideellt föreningsliv bör uppmärksammas. Det är också angeläget med stöd till barns och ungas språkutveckling. Projekt som syftar till att främja etableringen på arbetsmarknaden Arbete ger egen försörjning och stärker oberoendet och självkänslan samtidigt som en hög sysselsättning utgör grunden för samhällets välfärd. Arvsfondsdelegationen bör därför prioritera projekt som syftar till att finna metoder för att öka tillträdet till arbetsmarknaden för ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Det är också angeläget med stöd till satsningar för att tidigt ge barn och unga, med eller utan funktionsnedsättning, kunskap om och erfarenhet av entreprenörskap och arbetslivet. Projekt som genomförs i samverkan med företag och branscher och de projekt som riktar sig till unga som står långt från arbetsmarknaden bör uppmärksammas särskilt. Projekt som syftar till att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning rör de flesta samhällsområden såsom rättsväsende, arbete, utbildning, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt frågor om tillgänglighet och kvinnors och barns situation. Medel från arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet inklusive inom de egna intresseorganisationerna samt i det lokala utvecklingsarbetet. 7.4.2 Regeringen prioriterar fyra nya områden för Allmänna arvsfonden Regeringen väljer att prioritera ytterligare fyra områden för att stärka insatser inom dessa områden. I regeringsförklaringen från oktober 2014 understryks vikten av en stärkt etablering av nyanlända, en ökad jämställdhet och jämlikhet, ett samhälle som är tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga samt att Sverige ska vara ett av de allra bästa länderna att växa upp i. Stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande och etablering Det civila samhällets organisationer har en viktig roll för att bidra till samhällets mottagande av nyanlända barn och unga. Föreningslivet är en god integrationsarena och bygger på aktivt men frivilligt deltagande. Medel från arvsfonden kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för nyanländas etablering och delaktighet i samhället, inte minst i och genom föreningslivet. Projekt som syftar till att stärka, stödja och öka förutsättningar för nyanlända barns och ungas etablering i samhället bör därför prioriteras. Det är samtidigt angeläget att stärka det sociala stöd som krävs för barns och ungas goda start i Sverige. Projekten kan exempelvis omfatta nätverksskapande eller språkinlärning. Ökad jämställdhet och jämlikhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Det ska finnas en jämn fördelning av makt och inflytande samt en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Ekonomisk jämställdhet ska råda och mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det är därför angeläget att stödja projekt som ökar förutsättningarna för att flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning utvecklas utan att hindras av strukturer, fördomar och stereotypa föreställningar. På så sätt kan samhället och den enskilda människan nå sin fulla potential. Medel från Allmänna arvsfonden kan bidra till att skapa arbetssätt och metoder för att öka jämställdheten mellan flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Projekt som syftar till att skapa jämlikhet i levnadsvillkor för fondens målgrupper är också av särskild vikt. Ökad delaktighet och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättningar Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att verka i vardagen på lika villkor vad gäller delaktighet och tillgänglighet. Ett av målen i strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken är att den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras. Oavsett människors funktionsförmåga och ålder bör hinder för deras delaktighet i samhället rivas. Det är särskilt angeläget att stödja projekt som riktar sig till äldre personer med funktionsnedsättning, exempelvis med demenssjukdom, synnedsättning, hörselnedsättning och rörelsenedsättning samt till deras anhöriga. Projekt bör prioriteras som utvecklar metoder för att öka delaktighet och tillgänglighet. Stärka inflytandet för barn och unga Alla barn har en absolut rätt att få komma till tals och uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem enligt artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Det innebär att även mycket små barn har rätt att höras och få tycka till om saker som rör dem. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse utifrån barnets ålder och mognad. Enligt Strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232) ska barn ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter genom olika uttrycksmedel i frågor som rör dem. Barn och unga ska respekteras och varje flicka och pojke ska ges möjlighet till utveckling och trygghet. Det är därför angeläget att prioritera projekt som stärker förutsättningarna för att öka delaktighet och inflytande för barn och unga. För att barnet eller den unge ska kunna vara delaktig krävs att han eller hon får information som är anpassad efter individens förutsättningar. Varje flicka eller pojke oavsett funktionsförmåga, ska ges de bästa förutsättningarna att komma till tals och kunna vara delaktig i och utforma sin egen vardag. Varje ung kvinna och ung man ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Resultaträkning ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org.nummer 802004-9642 Fondnr 6103 Tkr. Not 2014 2013 Intäkter Influtna arvsmedel 506 902 574 931 Summa 506 902 574 931 Kostnader Restituerade arvsmedel m.m. 1 -45 189 -18 363 Förvaltning och administration 2 -60 618 -55 773 Summa -105 807 -74 138 Resultat före finansiella intäkter och kostnader 401 095 500 793 Finansiella intäkter Ränteintäkter 162 495 Utdelning räntekonsortium 55 501 43 453 Utdelning svenska aktiekonsortium 52 003 60 779 Utdelning utländska aktiekonsortium 47 120 53 365 Utdelning företagsobligationskonsortium 17 240 - Utdelning aktieindexkonsortium 55 424 59 094 Summa 227 450 217 186 Resultat före realisationsvinster och förluster 628 545 717 979 Realisationsvinster Resultat vid försäljn räntekonsortium 491 965 Resultat vid försäljn svenska aktiekonsortium 275 268 15 432 Resultat vid försäljn utländska aktiekonsortium 165 416 39 773 Resultat vid försäljn aktieindexkonsortium 88 939 33 774 Resultat aktieterminer -15 375 -15 978 Resultat ränteterminer - 12 Summa 514 739 73 978 Resultat efter realisationsvinster och förluster 1 143 283 791 957 Årets resultat 1 143 283 791 957 Balansräkning ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org.nummer 802004-9642 Fondnr 6103 Tkr. Not 2014-12-31 2013-12-31 Anläggningstillgångar Andelar i företagsobligationskonsortium 3 849 902 - Andelar i räntekonsortium 4 1 660 804 1 409 475 Andelar i svenska aktiekonsortium 5 606 373 726 602 Andelar i aktieindexkonsortium 6 1 065 781 1 273 917 Andelar i utländska aktiekonsortium 7 830 080 1 028 544 Summa 5 012 940 4 438 539 Omsättningstillgångar Övriga kortfristiga fordringar 17 446 20 936 Upplupna intäkter 5 - Likvida medel 78 262 72 489 Summa 95 713 93 425 SUMMA TILLGÅNGAR 5 108 653 4 531 965 EGET KAPITAL OCH SKULDER Bundet eget kapital 8 Fondkapital 3 372 167 2 857 382 Summa 3 372 167 2 857 382 Fritt eget kapital 8 Utdelningsbara medel 1 366 384 1 335 919 Summa 1 366 384 1 335 919 Summa eget kapital 4 738 551 4 193 302 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 5 163 502 Leverantörsskulder, bidrag 0 0 Beviljade ej utbetalda bidrag 9 355 044 325 877 Skatteskulder 87 27 Övriga kortfristiga skulder 8 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 10 9 800 12 249 Summa Skulder 370 102 338 663 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 5 108 653 4 531 965 Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga NOTBILAGA Inledande kommentarer och redovisningsprinciper Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett antal konsortier. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna. I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. Andelar i konsortierna tas upp som anläggningstillgångar och är värderade till anskaffningsvärdet enligt samma princip som omsättningstillgångar i de fall värdenedgången kan antas vara bestående (ÅRL kap 4 § 5). Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som finansiell intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffnings-/ inlösenvärdet för andelar i aktiekonsortierna är marknadsvärdet vid anskaffnings-/inlösentidpunkten. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet exklusive upplupen utdelning vid anskaffnings-/inlösentidpunkten. Beviljade bidrag redovisas direkt mot eget kapital. Bidragen skuldförs vid beslutstillfället. Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital är inte tillgängligt för utdelning av bidrag och utgörs av ursprungligt kapital samt ackumulerade kapitaliseringar, realisationsvinster/-förluster och nedskrivningar. Fritt eget kapital (disponibla medel) utgörs av balanserade vinstmedel och årets resultat justerat för omföringar till/från bundet eget kapital. Disposition av årets resultat sker enligt följande. Den del av årets resultat som avser realisationsvinst/-förlust samt eventuella nedskrivningar överförs till bundet eget kapital. Till bundet eget kapital förs även det belopp som årligen skall användas för kapitalisering. Resterande del av årets resultat redovisas som fritt eget kapital och är tillgängligt för utdelning. ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org.nummer 802004-9642 Noter 2014 2013 Not 1 Restituerade arvsmedel m.m. Testamente och bättre rätt 8 598 8 148 Avstående av arv 9 231 1 027 Dödsboförvaltning 26 089 8 340 Rättegångskostnader 824 504 Fastighetsskatt 447 344 45 189 18 363 Not 2 Förvaltning och administration Arvsfondsdelegationen - Förvaltning 34 267 31 841 - Styrelsearvoden 22 51 - Sociala avgifter arvoden 6 13 34 295 31 905 Kammarkollegiet - Dödsboavveckling m.m. 16 474 15 796 - Fondförvaltning, baserad på marknadsvärde 8 292 7 405 - Fondförvaltning, timtaxa 955 428 - Övriga förvaltningskostnader 487 130 26 208 23 759 Revisionsarvode 115 109 115 109 SUMMA 60 618 55 773 Not 3 Andelar i företagsobligations- konsortium 2014-12-31 2013-12-31 Ingående bokfört värde - - Investeringar 849 902 - Avyttringar - - Utgående bokfört värde 849 902 - Marknadsvärde 886 737 - Not 4 Andelar i räntekonsortium Ingående bokfört värde 1 409 475 1 282 058 Investeringar 393 188 238 158 Avyttringar -141 860 -110 741 Utgående bokfört värde 1 660 804 1 409 475 Marknadsvärde 1 670 172 1 417 516 Not 5 Andelar i svenskt aktiekonsortium 2014-12-31 2013-12-31 Ingående bokfört värde 726 602 638 891 Investeringar 52 003 98 279 Avyttringar -172 232 -10 568 Utgående bokfört värde 606 373 726 602 Marknadsvärde 1 647 713 1 870 394 Not 6 Andelar i aktieindexkonsortium Ingående bokfört värde 1 273 917 1 272 049 Investeringar 55 424 98 094 Avyttringar -263 561 -96 226 Utgående bokfört värde 1 065 780 1 273 917 Marknadsvärde 1 546 582 1 713 647 Not 7 Andelar i utländskt aktiekonsortium Ingående bokfört värde 1 028 544 935 906 Investeringar 47 120 145 865 Avyttringar -245 584 -53 227 Utgående bokfört värde 830 080 1 028 544 Marknadsvärde 1 646 889 1 686 282 Not 8 Förändringar i eget kapital 2014-12-31 2014-12-31 2013-12-31 2013-12-31 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Belopp vid årets ingång 2 857 382 1 335 919 2 727 747 1 208 868 Redovisat resultat 1 143 283 791 957 Kapitalisering av influtna arvsmedel* 46 171 -46 171 55 657 -55 657 Under året beslutade bidrag -615 955 -546 587 Återförda ej förbrukade bidrag 11 672 2 640 Återbetalda ej utnyttjade bidrag 5 710 8 676 Omföring av realisationsvinster 514 739 -514 739 73 978 -73 978 Belopp vid årets utgång 3 372 167 1 366 384 2 857 382 1 335 919 * Kapitalisering av influtna arvsmedel 2014 2013 Influtna arvsmedel 506 902 574 931 Restituerade arvsmedel (enl. not 1) -45 189 -18 363 461 713 556 567 Varav 10 % till fondkapitalet 46 171 55 657 Not 9 Beviljade ej utbetalda bidrag 2014-12-31 2013-12-31 Handikapp 120 441 80 047 Barn 69 217 82 248 Ungdom 165 386 163 582 Summa 355 044 325 877 Not 10 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter 2014-12-31 2013-12-31 Arvsfondsdelegationen, förvaltning nov-dec 2014 6 827 7 366 Arvsfondsenheten, förvaltning nov-dec 2014 - 2 766 Fondförvaltningsavgift 4 kv 2014 2 215 1 963 Ekonomiadministration 4 kv 2014 238 - Revisionsarvode 100 100 Övriga upplupna kostnader 510 53 Summa 9 800 12 249 Marknadsvärden i konsortierna Totalavkastning i procent ackumuleras utifrån dagsavkastningar, där hänsyn tas till alla kassaflöden inklusive utdelning på den dag de infaller (tidsviktad avkastning, TWR). Direktavkastning i procent beräknas som utdelning i relation till ingående andelsvärde. Andelar i företagsobligationskonsortiet 2014-12-31 2013-12-31 Totalavkastning i konsortiet (%) 6,90 2,44 Direktavkastning i konsortiet (%) 2,08 1,93 Antal andelar 842 075,0673 - Kurs/andel (kr) 1053,0375 1004,9145 Marknadsvärde (tkr) 886 737 - Bokfört värde (tkr) 849 902 - Orealiserat värde (tkr) 36 835 - Andelar i räntekonsortiet Totalavkastning i konsortiet (%) 3,67 2,41 Direktavkastning i konsortiet (%) 3,60 3,49 Antal andelar 13 307 816,8103 11 303 264,9849 Kurs/andel (kr) 125,5031 125,4076 Marknadsvärde (tkr) 1 670 172 1 417 516 Bokfört värde (tkr) 1 660 804 1 409 475 Orealiserat värde (tkr) 9 368 8 041 Andelar i svenska aktiekonsortiet Totalavkastning i konsortiet (%) 15,47 26,44 Direktavkastning i konsortiet (%) 3,64 4,20 Antal andelar 262 102,8719 332 579,2830 Kurs/andel (kr) 6 286,5110 5 623,9052 Marknadsvärde (tkr) 1 647 713 1 870 394 Bokfört värde (tkr) 606 373 726 602 Orealiserat värde (tkr) 1 041 340 1 143 792 Andelar i aktieindexkonsortiet Totalavkastning i konsortiet (%) 13,80 24,73 Direktavkastning i konsortiet (%) 4,08 4,41 Antal andelar 10 069 006,1509 12 238 548,6744 Kurs/andel (kr) 153,5983 140,0205 Marknadsvärde (tkr) 1 546 582 1 713 647 Bokfört värde (tkr) 1 065 781 1 273 917 Orealiserat värde (tkr) 480 801 439 730 Andelar i utländska aktiekonsortiet Totalavkastning i konsortiet (%) 28,30 25,90 Direktavkastning i konsortiet (%) 3,67 4,08 Antal andelar 317 207,3892 317 207,3892 Kurs/andel (kr) 6 618,9255 5 316,0241 Marknadsvärde (tkr) 1 646 890 1 686 282 Bokfört värde (tkr) 830 080 1 028 544 Orealiserat värde (tkr) 816 810 657 738 Eget kapital (tkr) Bokfört värde 4 738 551 4 193 302 Övervärde företagsobligationskonsortiet 36 835 - Övervärde räntekonsortiet 9 368 8 041 Övervärde svenska aktiekonsortiet 1 041 340 1 143 792 Övervärde aktieindexkonsortiet 480 801 439 730 Övervärde utländska aktiekonsortiet 816 810 657 738 Marknadsvärde 7 123 705 6 442 603 Tilldelade medel per organisation Funktionshindersorganisationer Antal Belopp Afasiföreningen i Skellefteå 1 975 000 Astma- och Allergiförbundet 1 1 516 000 Attention Hisingen-Kungälv 1 1 485 000 Autism och aspergerförbundet 1 1 423 000 De Handikappades Samarbetskommitté i Helsingborg 1 1 472 000 Dyslexiförbundet Med Läs- och Skrivsvårigheter 1 2 659 000 Endometriosföreningen, Sverige 1 355 000 Falkenbergs Fontänhus 1 1 068 000 Funkibator ideell förening 1 1 613 000 Förbundet Blödarsjuka i Sverige 1 1 000 000 Förbundet Sveriges Dövblindas Föräldraråd 1 1 878 000 Föreningen Attention, KFV-regionen 1 1 568 000 Föreningen för de Neurosedynskadade 1 1 401 000 Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Uppsala 1 3 427 000 Föreningen Idrott För Handikappade 1 777 000 Föreningen Passalen 2 1 744 000 Handikappförbundens Samarbetsorgan 4 7 925 000 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län 1 1 731 000 HandikappHistoriska Föreningen 1 1 204 000 Handikappidrottsföreningen Kämparna 1 1 582 000 Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 1 3 273 000 Hjärtebarnsförbundet 1 804 000 Hörselskadades Riksförbund 1 1 050 000 Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet 1 1 612 000 Intresseförbundet för schizofreni och andra psykiska sjukdomar i Blekinge (IFS-AP och Schizofreniförbundet 1 2 598 000 Intressegruppen för Assistansberättigade 1 1 103 000 LHON Eye Society ideell förening 1 2 445 000 Lunds Fontänhus 2 2 053 000 Mind 2 1 406 000 Neuroförbundet Västerås 1 683 000 Neurologiskt Handikappades Riksförbund NHR Falun och Norra Dalarna 1 1 687 000 Nordisk förening för sjuka barns behov 1 1 874 000 Organiserade Aspergare 1 1 606 000 Reaktiveringsföreningen RAS 1 2 104 000 Riksförbundet Attention 6 12 463 000 Riksförbundet Cystisk Fibros 1 717 000 Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB), Örebro 1 1 512 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 2 3 784 000 Riksförbundet rörelsehindrade barn och ungdomar, Västerås 1 2 299 000 Riksförbundet Sällsynta Diagnoser 1 2 003 000 Riksförbundet Unga Allergiker 1 1 005 000 Skånes Dövas Distriktsförbund 1 1 774 000 Stockholms Dövas Förening 2 1 726 000 Stockholms Dövas Ungdomsråd 1 1 170 000 Svenska Dövidrottsförbundet 1 773 000 Svenska OCD-förbundet Ananke 1 2 046 000 Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott 1 1 333 000 Sveriges Dövas Riksförbund 3 2 880 000 Synskadades Riksförbund Kalmar Län 1 1 134 000 Synskadades Riksförbund Stockholms och Gotlands län 1 1 079 000 Örebro läns Handikappidrottsförbund 1 858 000 Överviktigas Riksförbund 1 2 235 000 67 101 892 000 Idrottsföreningar Antal Belopp 127 JKS basket 1 2 463 000 Alunda SK 1 312 000 Arbetarnas idrottsförening (AIF) Barrikaden 1 786 000 Askims Bangolfklubb 1 3 037 000 Borlänge Stora Tuna Bandyklubb 1 1 777 000 Borås Golfklubb 1 2 618 000 Bräcke Sportklubb 1 582 000 Bågskytteklubben Gripen 1 957 000 Eslövs Golfklubb 1 1 574 000 Filipstads Skidförening 1 2 831 000 Free motion parkour klubb 1 470 000 Färjestadens Innebandyklubb 1 728 000 Föreningen O-Ringen Borås 2015 1 1 381 000 Gnosjö Friluftsklubb 1 2 562 000 Gävle Golfklubb 1 1 970 000 Habo Wolley 87 1 1 134 000 Halmstads konståkningsklubb 1 851 000 Hammerdals IF 1 532 000 Hedesunda Idrottsförening 1 3 123 000 Hemmingsmarks idrottsförening 1 436 000 Hjärnarps GIF 1 1 022 000 Hofors Skyttegille 1 1 624 000 Hästsportarena i Åre Ekonomisk förening 1 5 512 000 Hörby Allmänna idrottsförening 1 802 000 Höörs Skateförening, c/o Höörs Föreningsallians, ek förening 1 2 412 000 IFK Grängesberg fotboll 1 1 159 000 IFK Trollhättan 1 715 000 IK Sirius Fotbollsklubb 1 822 000 Isabergs Ridklubb 1 970 000 Kalmar Klätterklubb 1 2 671 000 Karlskrona Miniracingklubb 1 1 043 000 Kiladalens Golfklubb 1 253 000 Kilafors idrottsförening 1 1 792 000 Kristinehamns Orienteringsklubb 1 570 000 Laholms Bordtennisklubb Serve 1 50 000 Landskrona idrottens samorganisation 1 1 040 000 Landskrona Ridklubb 1 2 237 000 Ljusdals IF 1 5 147 000 Lysegårdens Golfklubb 1 1 711 000 Malmköpings Idrottsförening 1 1 512 000 Malungs Idrottsförening 1 5 012 000 Myssjö-Oviken IF 1 1 568 000 Mälarhöjdens IK 1 947 000 Norrbottens Motorsällskap 1 1 512 000 Norrham Hamrångebygdens Idrottsförening 1 1 709 000 Nyköpings tennisklubb 1 5 865 000 Nöbbele Bollklubb 1 2 217 000 Obbola IK 1 2 769 000 Ockelbo Ryttarförening 1 164 000 Roofy's Safety Ambassadors 1 1 338 000 Rödeby AIF 1 4 442 000 Shanta Idrottsförening 1 768 000 Simklubben Poseidon 1 1 691 000 Sjöbo Golfklubb 1 413 000 Sjögärde Golfklubb 1 1 304 000 Skånsta Ryttare 1 4 284 000 Slöinge Tennisklubb 1 262 000 Stockholm Suburban Surfers 1 988 000 Strömsholms Golfklubb 1 471 000 Svenska Cykelförbundet 1 1 573 000 Svenska Golfförbundet 1 965 000 Svenska Konståkningsförbundet 1 1 627 000 Säters IF Fotboll 1 2 412 000 Sävsjö klätterklubb 1 289 000 Södermanlands Idrottsförbund Sörmlandsidrotten 1 500 000 Söraby Skytteförening 1 2 965 000 Umeå baseboll och softbollklubb 1 2 162 000 Umeå Golfklubb 1 1 657 000 Warbergs Dart Club 1 739 000 Westervik Motorsportklubb WMSK 1 880 000 Westerviks Segelsällskap Wikingarna 1 112 000 Vetlanda Bågskytteklubb 1 1 654 000 Vetlanda Rally och Racing Club 1 1 025 000 Viarps Kör- och Ridklubb 1 1 062 000 Vimmerby IF 1 731 000 Vinbergs IF 1 3 207 000 Åsarps IF 1 1 012 000 Älvkarleby Idrottsklubb 1 1 174 000 Älvsbyns Motorsällskap 1 1 653 000 Örebro läns Idrottsförbund 1 1 039 000 Öved-Östraby Skytteförening 1 312 000 82 134 414 000 Organisationer bildade på etnisk grund Antal Belopp Afrosvenskarnas Riksförbund (ASR) i Stockholm 1 1 352 000 Föreningen Galka Utbildning och Utveckling 1 550 000 Föreningen Hidde Iyo Dhaqan 1 2 875 000 Neutrala Ungdoms Föreningen 1 1 420 000 Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i Sverige 1 1 727 000 Somalilands Förening i Malmö 1 2 158 000 Somaliska Freds- och Skiljedomsföreningen 1 924 000 Somaliska Riksförbundet i Sverige 1 2 071 000 Somali-Swedish Relief and Development Association 1 550 000 Svenska Samernas Riksorganisation 1 1 599 000 Sverigefinländarnas arkiv 1 1 075 000 11 16 301 000 Kulturföreningar Antal Belopp Amatörteaternas Riksförbund, södra distriktet 1 1 018 000 Art Lab Gnesta 1 679 000 Berättarministeriet 1 2 267 000 Clownetterna 1 411 000 Dance Culture dansförening 1 2 100 000 Filmateljén Ideell förening 1 500 000 Föreningen Anders 1 980 000 Föreningen Artikel 31 2 3 687 000 Föreningen Cirkus Cirkör 1 1 041 000 Föreningen Fisksätra museum 1 767 000 Föreningen för nyskriven dramatik 1 2 372 000 Föreningen Gotlands Fornvänner 2 1 019 000 Föreningen Moliére Ensemblen 1 1 431 000 Föreningen Stapelbädden 2 2 162 000 Föreningen Trolldansare 1 762 000 Galleri Syster 1 450 000 Konstfrämjandet i Bergslagen 1 923 000 Konstföreningen Panncentralens Vänner 1 1 365 000 Kreativa Akademin 1 1 435 000 Kulturens Bildningsverksamhet 1 1 499 000 Kulturföreningen Kachikally 1 1 962 000 Kulturföreningen Ormen 1 1 336 000 Kulturföreningen Parken 1 1 430 000 Kulturföreningen Viva 1 875 000 Kvalitetsteatern 1 1 281 000 Masthuggsteatern 1 1 486 000 Musikcentrum Öst 1 2 626 000 Pantomimteatern 1 1 013 000 Re:Orient/Moriska Paviljongen 1 1 559 000 Riksorganisationen Svenska Gospelverkstaden 1 1 245 000 Riksteatern Halland 1 646 000 Scenplats Glada Hudik 1 1 498 000 Share Music Sweden 1 2 720 000 Stockholm Gospel / Riksföreningen Svenska Gospelverkstaden 1 1 215 000 Stödföreningen för Körsbärsgårdens Konsthall och Skulpturpark 1 1 046 000 Svenska Gospelverkstaden 1 2 236 000 Sveriges Musik och Kulturskoleråd 2 3 157 000 Teater Nu 1 1 233 000 Teatermaskinen Ek. förening 1 1 747 000 Umeå Teaterförening 1 1 015 000 Virserums Konsthallsförening 1 1 554 000 Ögonblicksteatern 1 1 687 000 46 61 435 000 Offentlig huvudman Antal Belopp Akademiska sjukhuset 1 898 000 Arbetets museum 1 1 826 000 Borås Stad, Fritid- och folkhälsoförvaltningen 1 1 534 000 Borås Stad, Stadsdel Öster 1 2 179 000 DART Kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionshinder i Göteborg, Sahlgrenska sjukhuset 1 487 000 DART Kommunikations- och dataresurscenter, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 1 1 409 000 Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Enheten för Barnneuropsykiatri 1 246 000 FoU Sjuhärad Välfärd 2 1 505 000 Föreningen Kulturverket 1 1 501 000 Göteborgs stadsmuseum 1 2 787 000 Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne, Barn- och ungdomshabilitering 1 1 367 000 Karlshamns kommun, omsorgsförvaltningen, Verksamhet LSS stöd och service 1 575 000 Kulturskolan i Stockholm 1 462 000 Landstinget i Västmanland 1 763 000 Medeltidscentrum Söderköping, Söderköpings kommun 1 410 000 Norrköpings kommun Kultur och Fritid 1 396 000 Region Jämtland Härjedalen, Regional utveckling 1 986 000 Räddningstjänsten Väst 1 1 373 000 Samordningsförbundet Östra Södertörn 1 2 852 000 Skara kommun 1 843 000 Skarpnäcks stadsdelsförvaltning 1 2 636 000 Solna Kulturskola 1 306 500 Sölvesborg - Bromölla Kommunalförbund 1 193 000 Vårdcentralen i Hjällbo, Västra Götalands offentliga primärvård 1 1 768 000 Vänersborgs kommun, arbetsmarknadsavdelningen 1 295 000 Växjö kommun 1 390 000 27 29 987 500 Sociala organisationer Antal Belopp Barnombudsmannen (BO) i Uppsala 1 1 179 000 Bojen, förening för barn och ungdomar som bevittnat våld i hemmet 1 294 000 Ersta Diakonisällskap 1 585 000 Föreningen Bryggan Stockholm 1 1 848 000 Föreningen Maskrosbarn 1 50 000 Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm 2 4 773 000 Maskrosbarn 1 970 000 RFHL Riks 1 718 000 Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende (RFHL) i Stockholm 1 538 000 Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende, RFHL, Gävleborg 1 703 000 Riksorganisationen Män för Jämställdhet 2 6 179 000 Rädda Barnen 1 12 160 000 Rädda Barnen i Göteborg 1 601 000 Rädda Barnen i Österhaninge 1 1 039 000 Röda Korset, Uppsaladistriktet 1 445 000 Suicidprevention i Väst 1 481 000 Sveriges Kvinno och Tjejjourers Riksförbund 1 1 553 000 Unga KRIS, Kriminellas Revansch I Samhället Ungdomsförbund 1 4 369 000 20 38 485 000 Stiftelser Antal Belopp FUB:s stiftelse ALA 2 2 198 000 Gabriel Klints Insamlingsstiftelse 1 3 026 000 Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond 1 684 000 Insamlingsstiftelsen Choice 1 1 756 000 Insamlingsstiftelsen Lek för Hållbarhet 1 1 869 000 Insamlingsstiftelsen Ren Idrott 1 727 000 Norrtälje Naturvårdsstiftelse 1 637 000 Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders 1 2 692 000 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län 1 1 989 000 Stiftelsen Activa i Örebro län 1 1 125 000 Stiftelsen Bräcke Diakoni 2 3 786 000 Stiftelsen Hippocampus 1 880 000 Stiftelsen Independent Living Institute 1 693 000 Stiftelsen Johannesdalsinitiativet 1 2 198 000 Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset 4 8 992 000 Stiftelsen Regementsheden i Skillingaryd 1 642 000 Stiftelsen Regionmuseet i Kristianstad 1 1 310 000 Stiftelsen Rosendals Trädgård 1 1 969 000 Stiftelsen Tensta konsthall 1 1 404 000 24 38 577 000 Studieförbund Antal Belopp Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Botkyrka/Salem 1 658 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Malmö 1 1 616 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Syd Halland 1 1 047 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Örebro 1 5 306 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Överkalix 1 1 457 000 Arbetarnas bildningsförbund, ABF Norr 1 457 000 Arbetarnas Bildningsförbund, Östra Småland/Öland 1 1 336 000 Folkuniversitetet i Landskrona 1 2 161 000 Kulturens Bildningsverksamhet 2 3 434 000 Sensus Studieförbund Falun 1 1 073 000 Sensus Studieförbund Norra Norrland 1 1 203 000 Sensus Studieförbund, Stockholm/Medis 5 1 1 397 000 Sensus Studieförbund, Stockholm-Gotland 1 1 100 000 Sensus Studieförbund, Västra Sverige 2 2 449 000 Sensus Östergötland Norra Småland 1 1 556 000 Studiefrämjandet i Skåne och Blekinge 1 824 000 Studiefrämjandet i Småland/Gotland 2 2 270 000 Studiefrämjandet i Örebro 2 2 199 000 Studieförbundet Bilda Gävle Dala 1 2 210 000 Studieförbundet Bilda i Älvsjö 1 346 000 Studieförbundet Bilda Syd 1 461 000 Studieförbundet Vuxenskolan 2 2 635 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Kalmar län 1 712 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Värmland 1 720 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Väst 1 2 402 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Åre 1 865 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Örebro 1 2 424 000 32 44 318 000 Trossamfund Antal Belopp Arvika pastorat 1 500 000 Kristen Samverkan Mellansverige, Hjälmargården 1 1 286 000 Kungsportens Friskvård 1 655 000 3 2 441 000 Ungdomsorganisationer Antal Belopp Föreningen för Alternativ Ungdomsverksamhet i Kinda, FAUK 1 976 000 KFUK-KFUM, Göteborg 1 1 610 000 KFUK-KFUM, Malmö 1 3 182 000 KFUM Basket Nässjö 1 642 000 KFUM, Umeå 1 1 433 000 Kulturstaden 1 871 000 Reacta 1 1 233 000 Romska Ungdomsförbundet 1 2 297 000 Röda Korsets Ungdomsförbund 1 780 000 Tälje Skog och ungdom 1 1 104 000 Ung Företagsamhet i Sverige 1 1 134 000 Ungdomförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, RFSL Ungdom 1 1 443 000 Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) Ungdom 1 1 852 000 13 18 557 000 Universitet och högskolor Antal Belopp Linnéuniversitetet, Växjö 1 2 200 000 Mälardalens Högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Avdelningen för socialt arbete 1 1 795 000 2 3 995 000 Övriga organisationer Antal Belopp Afrika-Grupperna 1 525 000 Ándale 1 1 270 000 AnimalSpirits.org 1 1 017 000 Brottsofferjourernas Riksförbund 1 1 882 000 Demokrati för Barns Framtid 1 1 111 000 Dunkelbyrån 1 1 179 000 Fair Trade Återförsäljarna 1 2 712 000 Folkbildningsföreningen i Malmö 1 2 466 000 Folkets hus Hammarkullen 1 868 000 Forum SKILL 2 3 172 000 Forza Ungdom 1 772 000 Friluftsfrämjandet Region Öst 1 439 000 Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar 1 2 342 000 Föreningen ALMA Europa 1 2 186 000 Föreningen Bryggan Norrköping 1 999 000 Föreningen Familjefamnen 1 1 068 000 Föreningen FreeZone 1 631 000 Föreningen för Fairtrade Sverige 1 399 000 Föreningen Glädjeverkstan 1 1 412 000 Föreningen Jordens Vänner 1 1 209 000 Föreningen Kumulus 1 1 249 000 Föreningen Kvinnors Nätverk 1 1 108 000 Föreningen Läsrörelsen 1 1 970 000 Föreningen Naturfilmarna 1 779 000 Föreningen Norden 1 3 418 000 Föreningen PeaceWorks Sweden 1 1 541 000 Föreningen Projektor 1 50 000 Föreningen Sandhamns vänner 1 710 000 Föreningen Shedo, Self Harm and Eating Disorders Organisation 1 2 056 000 Föreningen Staffansgården 1 1 138 000 Föreningen Svenska Idébanken Emmaboda 1 1 725 000 Föreningen Tjejers Rätt I Samhället 1 1 573 000 Föreningen Urkraft 1 2 806 000 Förslövs Bygdeförening 1 894 000 Gotlands Bygdegårdsdistrikt 1 567 000 Grimsås Samhällsförening 1 412 000 Göteborgs FöreningsCenter 1 1 290 000 Hela Sverige ska leva Norrbotten 1 1 154 000 Hushållningssällskapet Halland 1 425 000 Hushållningssällskapet Väst 2 3 288 000 Ideellt Resurs och utvecklingscentrum, IRUC 1 932 000 Imagenes del Sur/Bilder från Södern 1 1 223 000 Ingesunds folkhögskola 1 3 357 000 Inkludera Invest 1 1 232 000 Internationella Bekantskaper 1 835 000 Intresseföreningen för Tidsnätverket i Bergsjön 1 1 310 000 IPA-Barns Rätt till lek 1 729 000 Kalmarsundsregionens Arbetsgivarring Ideel förening 1 951 000 Kista Folkhögskolas förening 1 942 000 Kod-Knäckarna, ideell förening 1 715 000 Kooperativet Silvermånen Ideell förening 1 973 000 Kriminellas revansch i samhället (KRIS) 08 Stockholm 1 829 000 Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) i Göteborg 1 875 000 Kvinnorättsförbundet Women´s Rights Association 1 1 625 000 LajvVerkstaden Sverige 1 518 000 Macken Växjö Ekonomisk Förening 1 987 000 Maktsalongen 1 823 000 Mångkulturell Kunskap Ekonomisk förening MKEF 1 1 490 000 Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) i Sörmland-Östergötland 1 352 000 New Connexion 1 1 585 000 Noaks Ark Skåne 1 1 107 000 Nordiska Folkhögskolan 1 2 294 000 Projektor 1 1 131 000 Reaktor Sydost 2 3 682 000 Real Stars Ideell organisation 1 1 387 000 Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare 1 1 076 000 Riksförbundet för HBT-personers rättigheter 2 2 278 000 Riksförbundet för Sexuell Upplysning 1 738 000 Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) i Gävleborg 1 630 000 Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU) i Malmö 1 1 305 000 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2 3 677 000 Rydö historiska förening 1 609 000 Scouterna 1 2 176 000 Spelberoendes Förening i Göteborg 1 578 000 Stiftelsen Crossing Boarders 1 969 000 Svenska COPE Föreningen 1 944 000 Svenska psykoanalytiska föreningen 1 1 480 000 Sveriges Förenade Studentkårer 1 1 770 000 Sveriges Konsumenter 1 2 153 000 Sveriges Schackförbund 1 837 000 Sverok 1 1 307 000 Syd i fokus 1 998 000 Syntolkning nu i Sverige 1 690 000 Team 49 Olofström 1 1 654 000 The Good Tribe Ideell Förening 1 625 000 Transfer Mälardalen 1 551 000 UNICEF SVERIGE 1 1 455 000 Uppsala Föreningsråd/Diskrimineringsbyrån Uppsala 1 1 699 000 Verdandi Stockholm 2 1 090 000 Västanviks Folkhögskola 1 1 354 000 Youth Kids International 1 973 000 Ädelfors Folkhögskola 1 1 725 000 Öppna Kanalen Växjö 2 2 515 000 100 125 552 000 SUMMA TOTALT 427 615 954 500 Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Närvarande: Statsrådet M Wallström, ordförande, och statsråden Å Romson, M Johansson, I Baylan, K Persson, S-E Bucht, H Hellmark Knutsson, Å Regnér, M Andersson, A Ygeman, A Johansson, M Kaplan, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, G Fridolin, A Hadzialic Föredragande: statsrådet Åsa Regnér Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2014