Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2015/16:12 Bättre möjligheter till finansiering av luftfartyg Prop. 2015/16:12 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 24 september 2015 Stefan Löfven Morgan Johansson (Justitiedepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Vanliga sätt att finansiera flygplan och helikoptrar är leasing och lån hos banker och andra kreditinstitut. Den säkerhetsrätt som kreditgivaren får i luftfartyget till skydd för sin fordran regleras på olika sätt i olika rättssystem. Detta skapar en osäkerhet hos kreditgivarna, vilket i sin tur medför dyrare finansiering för flygbolagen. I syfte att minska riskerna vid denna typ av finansiering har det antagits en konvention om internationella säkerhetsrätter i lösa saker (Kapstadskonventionen) och ett tillhörande protokoll om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt (luftfartsprotokollet). Genom konventionen och protokollet har det skapats ett internationellt register för säkerhetsrätter i luftfartsobjekt och gemensamma materiella bestämmelser, bl.a. om vilka rättigheter kreditgivaren har vid ett flygbolags avtalsbrott och insolvens. Det är angeläget att svenska flygbolag kan ta del av de ekonomiska fördelar som ett tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet kan medföra. I propositionen föreslås att Sverige ska tillträda konventionen och protokollet och att de båda överenskommelserna i relevanta delar ska inkorporeras och på så sätt bli svensk lag. Det föreslås också att Sverige vid tillträdet ska avge vissa förklaringar till konventionen och protokollet i syfte att maximera de ekonomiska fördelarna för bolagen. Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Lagtext 5 2.1 Förslag till lag om internationella säkerhetsrätter i lösa saker 5 2.2 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken 7 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg 8 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg 9 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg 10 2.6 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979) 11 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. 13 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion 14 2.9 Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500) 15 3 Ärendet och dess beredning 17 4 Säkerhetsrätter i luftfartyg 18 5 Kapstadskonventionen 21 6 Luftfartsprotokollet 37 7 Tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet 44 8 Införlivande av Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet med svensk rätt 55 9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 65 10 Konsekvenser 66 11 Författningskommentar 69 11.1 Förslaget till lag om internationella säkerhetsrätter i lösa saker 69 11.2 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken 78 11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg 79 11.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg 80 11.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg 81 11.6 Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979) 82 11.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. 84 11.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion 85 11.9 Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500) 86 Bilaga 1 Konvention om internationella säkerhetsrätter i lösa saker 88 Bilaga 2 Protokoll till konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt 150 Bilaga 3 Sammanfattning av betänkandet Internationella säkerhetsrätter i flygplan m.m. - Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet (SOU 2014:79) 193 Bilaga 4 Betänkandets lagförslag 200 Bilaga 5 Förteckning över remissinstanserna 208 Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag 209 Bilaga 7 Lagrådets yttrande 221 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 2015 223 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen dels godkänner 1. den i Kapstaden den 16 november 2001 dagtecknade konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker (Kapstadskonventionen), 2. det vid samma tillfälle dagtecknade protokollet till konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt (luftfartsprotokollet), 3. att Sverige vid anslutning till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet lämnar föreslagna förklaringar (avsnitt 7), dels antar regeringens förslag till 4. lag om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, 5. lag om ändring i utsökningsbalken, 6. lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg, 7. lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg, 8. lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg, 9. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979), 10. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., 11. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, 12. lag om ändring i luftfartslagen (2010:500). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om internationella säkerhetsrätter i lösa saker Härigenom föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde 1 § Denna lag tillämpas på sådana säkerhetsrätter och andra rättigheter som regleras i konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker av den 16 november 2001 (Kapstadskonventionen) och protokollet till konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt (luftfartsprotokollet). Lagen tillämpas också, i den utsträckning som följer av konventionen, på sådana säkerhetsrätter och andra rättigheter som har uppkommit enligt annan lag och som omfattas av Sveriges förklaringar till artiklarna 39 och 40 i konventionen. Förklaringarna finns, tillsammans med förklaringar som avser artikel 54.2 i konventionen och artiklarna XII och XIII i protokollet, i Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ). Internationella bestämmelser som ska gälla som svensk lag 2 § Artiklarna 1-16, 18-22, 24-26, 28-38, 41-46 och 60.1 och 60.2 i Kapstadskonventionen ska i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet. Första stycket gäller inte till den del bestämmelserna uteslutande reglerar registreringsorganet eller de fördragsslutande parternas förpliktelser mot varandra. Konventionens engelska originaltext finns tillsammans med en svensk översättning som bilaga 1 till denna lag. Texterna på övriga originalspråk - arabiska, franska, kinesiska, ryska och spanska - finns i SÖ. Originaltexterna har samma giltighet. 3 § Artiklarna I-VII, IX, XII-XVI och XX-XXV i luftfartsprotokollet ska i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet. Protokollets engelska originaltext finns tillsammans med en svensk översättning som bilaga 2 till denna lag. Texterna på övriga originalspråk - arabiska, franska, kinesiska, ryska och spanska - finns i SÖ. Originaltexterna har samma giltighet. Kvarhållande av luftfartsobjekt 4 § I enlighet med Sveriges förklaring avseende artikel 39.1b i Kapstadskonventionen ska 2 och 3 §§ inte hindra att en borgenär med stöd av annan lag kvarhåller eller beslagtar ett luftfartsobjekt till säkerhet för en fordran, om denna fordran grundar sig på tillhandahållandet av offentliga tjänster. Möjlighet att registrera vissa nationella rättigheter 5 § I enlighet med Sveriges förklaring avseende artikel 40 i Kapstadskonventionen kan en säkerhetsrätt som uppkommer till följd av ett avgörande om kvarstad, betalningssäkring eller utmätning som meddelats av domstol eller av Kronofogdemyndigheten registreras i det internationella registret. Säkerhetsrätten ska därefter behandlas som en internationell säkerhetsrätt. En borgenärs rätt att vidta åtgärder utan beslut av domstol 6 § I enlighet med Sveriges förklaring avseende artikel 54.2 i Kapstadskonventionen får en borgenär vidta åtgärder enligt konventionen eller luftfartsprotokollet utan beslut av domstol, om det inte i någon av överenskommelserna uttryckligen anges att beslut av domstol är nödvändigt. Reservforum 7 § Om det finns svensk domsrätt enligt någon av de bestämmelser i Kapstadskonventionen eller luftfartsprotokollet som anges i 2 och 3 §§ och någon annan behörig domstol saknas, är Stockholms tingsrätt behörig. Tillämpliga bestämmelser i vissa insolvenssituationer 8 § I en insolvenssituation enligt artikel I.2m i luftfartsprotokollet tillämpas, om gäldenären har sina huvudsakliga intressen i Sverige på så sätt som anges i artikel I.2n, artikel XI alternativ A. Vid tillämpningen får den väntetid som anges i artikeln inte överstiga 60 kalenderdagar. Avtalsparterna kan genom skriftligt avtal bestämma att första stycket inte ska tillämpas. Bilagor [...] 1. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 2. Bestämmelserna i 8 § tillämpas inte i insolvenssituationer som har uppkommit före ikraftträdandet. 2.2 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 a § utsökningsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 kap. 2 a § Vad som sägs om innehavare av fordran i 10 kap. 6 och 9 §§ skall även gälla innehavare av rättighet som skall iakttas vid auktionen. Vad som sägs i 10 kap. 7 § om underrättelser skall även gälla kända innehavare av rättigheter som skall iakttas vid auktionen. I sakägarförteckningen upptas, förutom vad som anges i 10 kap. 10 §, även nyttjanderätt som är inskriven eller för vilken inskrivning sökts. I stället för vad som föreskrivs i 10 kap. 11 § första och tredje styckena skall 12 kap. 26 § första och tredje styckena tillämpas. Rättighet upptas utan att något belopp anges. Det som sägs om innehavare av fordran i 10 kap. 6 och 9 §§ ska även gälla innehavare av rättighet som ska iakttas vid auktionen. Det som sägs i 10 kap. 7 § om underrättelser ska även gälla kända innehavare av rättigheter som ska iakttas vid auktionen. I sakägarförteckningen upptas, förutom det som anges i 10 kap. 10 §, även nyttjanderätt som är inskriven eller för vilken inskrivning sökts. I stället för det som föreskrivs i 10 kap. 11 § första och tredje styckena ska 12 kap. 26 § första och tredje styckena tillämpas. Rättighet upptas utan att något belopp anges. Som innehavare av rättighet enligt denna paragraf ska även avses innehavare av en rättighet enligt lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg Härigenom föreskrivs att det i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg ska införas en ny paragraf, 5 §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 § I lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns särskilda bestämmelser om kvarstad på luftfartyg som kan påverka tillämpningen av denna lag. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om inskrivning av förvärv av och nyttjanderätt till luftfartyg samt om inteckning i luftfartyg. Lagen tillämpas på luftfartyg som är införda i det svenska luftfartygsregistret. Bestämmelserna om inskrivning av förvärv och nyttjanderätt är tillämpliga även på andelar i sådana luftfartyg. Bestämmelser om erkännande av inskrivning som gjorts i annat land m.m. finns i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. Bestämmelser om internationella säkerhetsrätter och andra rättigheter i luftfartyg finns i lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag äger tillämpning på luftfartyg infört i nationalitetsregister i främmande stat, som tillträtt den i Genève den 19 juni 1948 avslutade konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg, eller i territorium, för vars utländska angelägenheter fördragsslutande stat svarar och för vilket föres särskilt nationalitetsregister, såvida icke den staten gjort förbehåll om att konventionen icke skall vara tillämplig å territoriet. Vad i 5 § stadgas skall dock gälla jämväl luftfartyg som är registrerat här i riket. Denna lag tillämpas på luftfartyg som är införda i ett nationalitetsregister i främmande stat, som har tillträtt den i Genève den 19 juni 1948 antagna konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. Lagen tillämpas också på luftfartyg som är införda i ett nationalitetsregister i ett territorium för vars utländska angelägenheter en fördragsslutande stat svarar och för vilket det förs ett särskilt nationalitetsregister, såvida inte den staten har gjort ett förbehåll om att konventionen inte ska tillämpas inom territoriet. Det som anges i 5 § ska dock gälla även för luftfartyg som är registrerade i Sverige. Till luftfartyg hänföras i denna lag, förutom flygkroppen, jämväl motorer, propellrar, radioutrustning, instrument och andra tillbehör, vare sig de äro anbragta i fartyget eller tillfälligt skilda därifrån. Med luftfartyg avses i denna lag, förutom flygkroppen, även motorer, propellrar, radioutrustning, instrument och andra tillbehör, oavsett om de är monterade i fartyget eller tillfälligt skilda från det. I lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns särskilda bestämmelser om rättigheter i luftfartyg som kan påverka tillämpningen av denna lag. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 2.6 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979) Härigenom föreskrivs att 4 och 9 §§ förmånsrättslagen (1970:979) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § Förmånsrätt följer med 1. sjöpanträtt och luftpanträtt, 2. handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt), panträtt på grund av registrering eller underrättelse enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument samt panträtt på grund av registrering enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat, 2. internationell säkerhetsrätt i luftfartyg och flygmotorer som registrerats enligt lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, 3. handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt), panträtt på grund av registrering eller underrättelse enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument samt panträtt på grund av registrering enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat, 3. panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge eller i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg, 4. registrering av båtbyggnadsförskott enligt lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott. 4. panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge eller i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg, 5. registrering av båtbyggnadsförskott enligt lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott. 9 § Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den i 3 a-7 §§ angivna numreringen. Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt 4 § 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 § sjölagen (1994:1009). Förmånsrätt på grund av retentionsrätt enligt 4 § 3 i en motor som inte är monterad i ett intecknat luftfartyg och inte heller endast är tillfälligt skild från luftfartyget har dock företräde framför en registrerad internationell säkerhetsrätt enligt 4 § 2. Vidare har förmånsrätt enligt 4 § 4 företräde framför förmånsrätt enligt 4 § 3 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 § sjölagen (1994:1009). Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av 1. företagsinteckning, som har sökts samma dag som beslutet om utmätning meddelades eller senare, och 2. annan inteckning, som har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller senare. Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egendom, om inte annat följer av 4 kap. 30 § andra stycket eller 7 kap. 13 § utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt om inte något annat följer av 7 kap. 14 eller 16 § utsökningsbalken. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt finns för vissa fall särskilda bestämmelser. 1. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 2. Äldre föreskrifter gäller för förmånsrätt som följer med panträtt på grund av en inteckning i luftfartyg som har gjorts före ikraftträdandet. 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Härigenom föreskrivs att det i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. ska införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 a § Om det i lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion Härigenom föreskrivs att det i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion ska införas en ny paragraf, 1 kap. 4 §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § Om det i lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 2.9 Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 6 §§ luftfartslagen (2010:500) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 1 § Transportstyrelsen för register över luftfartyg (luftfartygsregistret). Särskilda bestämmelser om inskrivning av rätt till luftfartyg finns i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg och om vissa internationella förhållanden i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. Särskilda bestämmelser om registrering av internationella säkerhetsrätter och andra rättigheter i luftfartyg och flygmotorer i ett internationellt register finns i lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. 6 § Ett luftfartyg ska avregistreras om 1. ägaren skriftligen begär det, 2. kraven i 2 § inte är uppfyllda, 3. det har förolyckats eller förstörts, 4. det efter en flygning inte har hörts av på tre månader, eller 5. det på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att vara luftfartyg eller, utan att ändring skett, inte längre anses utgöra ett luftfartyg. 4. det efter en flygning inte har hörts av på tre månader, 5. det på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att vara luftfartyg eller, utan att ändring skett, inte längre anses utgöra ett luftfartyg, eller 6. den som fått en fullmakt om avregistrering och export i enlighet med lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker skriftligen begär det och fullmakten är registrerad hos Transportstyrelsen. Ägaren är skyldig att inom en månad skriftligen anmäla om något har hänt som enligt första stycket 2-4 medför att ett luftfartyg ska avregistreras. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 3 Ärendet och dess beredning I slutet av 1980-talet påbörjades ett arbete inom Unidroit (Internationella institutet för harmonisering av privaträtten) med att utarbeta en konvention om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. Arbetet bedrevs i samarbete med bl.a. FN-organet för civil luftfart (ICAO). Målsättningen var att enas om materiella bestämmelser i situationer där kreditgivaren till skydd för sin fordran har en säkerhetsrätt i egendom, t.ex. vid leasing eller pantavtal. De internationella säkerhetsrätterna skulle erkännas av alla fördragsslutande stater och bestämmelserna i konventionen skulle tillämpas utan hinder av nationell rätt. Genom att skapa ett gemensamt register där de internationella säkerhetsrätterna kunde registreras skulle det dessutom tydligt framgå vilka säkerhetsrätter som belastade en viss egendom. Därmed skulle riskerna för kreditgivarna vid denna typ av finansiering minska. Efter drygt tio år av förhandlingar undertecknades den 16 november 2001 konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker i Kapstaden (Kapstadskonventionen). Konventionen i dess engelska originallydelse och i svensk översättning bifogas som bilaga 1. Konventionen trädde i kraft den 1 mars 2006. Drygt 60 stater har tillträtt konventionen. Kapstadskonventionen omfattar tre kategorier av lösa saker: 1) luftfartsobjekt (luftfartygsskrov, flygmotorer och helikoptrar), 2) rullande järnvägsmateriel och 3) rymdobjekt. De tre grupperna av objekt regleras i tre olika protokoll som ska läsas tillsammans med konventionen och tolkas med beaktande av den. Protokollet som avser luftfartsobjekt (luftfartsprotokollet) var klart för undertecknande i Kapstaden samtidigt som konventionen. Luftfartsprotokollet finns som bilaga 2. Även luftfartsprotokollet har tillträtts av ett sextiotal stater. EU tillträdde konventionen och luftfartsprotokollet år 2009 (2009/370/EG). De andra två protokollen har ännu inte trätt i kraft. Efter framställningar från svenska flygbolag gavs år 2013 en särskild utredare i uppdrag att lämna ett underlag för bedömningen av frågan om ett svenskt tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet och föreslå sådana författningsändringar som behövs för att konventionen och protokollet ska kunna tillträdas eller som i övrigt bedöms lämpliga i samband med ett tillträde (dir. 2013:103). Frågorna behandlas i utredningens betänkande Internationella säkerheter i flygplan m.m. - Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet (SOU 2014:79). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3. Betänkandets lagförslag finns i bilaga 4. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2014/7567/L3). Ett utkast till lagrådsremiss har i vissa delar också beretts med Stockholms tingsrätt, Kronofogdemyndigheten och Stockholms universitet. Även de yttranden som kommit in med anledning av den beredningen finns tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2014/7567/L3). Under beredningen har dessutom kontakt hållits med företrädare för Kronofogdemyndigheten. Lagrådet Regeringen beslutade den 11 juni 2015 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. I enlighet med Lagrådets synpunkter omformuleras bestämmelserna i förslaget till lag om ändring i lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. och i förslaget till lag om ändring i lagen om företagsrekonstruktion. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs även ett par språkliga ändringar. 4 Säkerhetsrätter i luftfartyg Finansiering av luftfartyg Luftfartyg, t.ex. flygplan och helikoptrar, representerar höga ekonomiska värden. Ett vanligt passagerarflygplan kostar mellan 200 och 1 500 miljoner kronor beroende på storlek. Även om luftfartygen har en lång livslängd, gör utvecklingen mot lättare och mer bränslesnåla luftfartyg att de av ekonomiska och miljömässiga skäl regelbundet byts ut. Få lufttrafikföretag har möjlighet eller väljer att finansiera inköpen enbart med hjälp av företagets egna medel; ofta finansieras de i stället genom lån hos banker och andra kreditinstitut eller genom leasing. Det finns en väl fungerande internationell marknad för finansiering av luftfartyg och för försäljning av begagnade luftfartyg. Finansieringen bygger på att kreditgivaren får en säkerhetsrätt, t.ex. panträtt, i egendomen. Säkerhetsrätten ger kreditgivaren vissa rättigheter om lufttrafikföretaget inte uppfyller sina åtaganden. Den ger också kreditgivaren ett skydd gentemot anspråk från tredje man, t.ex. om lufttrafikföretaget går i konkurs, s.k. sakrättsligt skydd. Inskrivning och registrering av rättigheter i luftfartyg Enligt svensk rätt kan ett luftfartyg användas som säkerhet för en fordran genom att ägaren tar ut en inteckning i luftfartyget som sedan pantsätts. Inteckningar registreras i inskrivningsregistret som sköts av Transportstyrelsen. I inskrivningsregistret finns uppgifter om olika rättigheter till luftfartyg. Syftet med en registrering i inskrivningsregistret är att förbättra rättighetshavarens skydd gentemot anspråk från tredje man; inskrivning ger sakrättsligt skydd för förvärv, nyttjanderätt och inteckningar. Frågan om det sakrättsliga skyddet får praktisk betydelse vid utmätning och konkurs. Om en rättighet inte är inskriven i registret står den sig inte gentemot övriga borgenärer. Om t.ex. en säljare försätts i konkurs eller hans egendom blir föremål för utmätning, anses egendomen i princip fortfarande tillhöra säljaren om förvärvet inte är inskrivet i registret. De inskrivna rättigheterna följer med luftfartyget och det är därför centralt för den som ska köpa eller finansiera ett luftfartyg att försäkra sig om vem som är ägare och om det finns några rättigheter som belastar egendomen. Den som ingår ett avtal om ett luftfartyg anses känna till sådana uppgifter som finns i registret och är bunden av dem. För registrering i inskrivningsregistret krävs det att luftfartyget är registrerat i det svenska luftfartygsregistret. Det får då svensk nationalitet. Om ett luftfartyg avregistreras ur luftfartygsregistret, ska de inskrivningar som finns i inskrivningsregistret tas bort. Avregistrering ur luftfartygsregistret får bara ske om de till vars förmån inskrivningarna gäller medger det. Flygmotorer kan inte registreras i luftfartygsregistret och inte heller i inskrivningsregistret. Separata inteckningar kan därför inte tas ut i flygmotorer och det sakrättsliga skyddet vid en försäljning uppstår först vid övergång av besittningen av motorn. Inskrivningsregistret har inte använts i den utsträckning som förväntades när registret reformerades år 2005. Det huvudsakliga skälet till detta synes vara den stämpelskatt motsvarande en procent av det intecknade beloppet som ska betalas vid uttag av en inteckning. I stället för att inteckna sina luftfartyg i Sverige väljer lufttrafikföretagen många gånger andra metoder för att belåna dem. En sådan metod är att inteckna fordringar i luftfartyg i ett annat land än Sverige. När luftfartyget sedan registreras i det svenska luftfartygsregistret kan inteckningen flyttas över till inskrivningsregistret utan att någon stämpelskatt behöver betalas. Förfarandet är möjligt på grund av konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg som antogs i Genève år 1948 och som Sverige tillträdde år 1955 (Genèvekonventionen, se nedan). Leasing Hos de svenska flygbolagen har andelen leasade flygplan ökat de senaste årtiondena. Även internationellt är leasing en finansieringsform som ökar. Leasing innebär att luftfartyget ägs av leasegivaren medan nyttjanderätten genom ett avtal upplåts till leasetagaren, dvs. lufttrafikföretaget. Leasegivaren behåller alltså äganderätten till det leasade objektet, som därmed utgör en säkerhet för att leasetagaren ska uppfylla sina förpliktelser, t.ex. betala leasingavgift. Andrahandsuthyrning, så kallad "sub leasing", där leasetagaren leasar luftfartyget vidare till en annan leasetagare, är vanligt vid utfasning av en viss luftfartygsmodell eller vid tillfälliga överskott i flygplansflottan. Sub leasing kan inte registreras i inskrivningsregistret. Vid s.k. "sale and lease back" säljer lufttrafikföretaget ett av sina luftfartyg till en investerare för att sedan direkt hyra tillbaka det. Förfarandet är vanligt både vid nyanskaffning av luftfartyg och för att frigöra de ekonomiska medel som är bundna i luftfartyget. Luftfartyget disponeras vid detta förfarande hela tiden av lufttrafikföretaget. Problem med olika rättssystem för säkerhetsrätter Vilket värde en säkerhetsrätt i ett luftfartyg har är beroende av hur den prioriteras i förhållande till andra säkerhetsrätter och av vilka åtgärder som säkerhetshavaren har rätt att vidta om gäldenären inte uppfyller sina förpliktelser eller blir föremål för ett insolvensförfarande. Sakrättsliga och panträttsliga bestämmelser skiljer sig åt mellan olika rättssystem. Det skapar problem vid internationella transaktioner, särskilt när det är fråga om luftfartyg som ju ofta rör sig över nationsgränser. Internationella avtal om finansiering kräver ofta omfattande utredningar om vilket lands materiella bestämmelser som reglerar säkerhetsrätten. Sådana utredningar är både tids- och resurskrävande och ger ändå sällan full trygghet för finansiärerna. Svårigheten att överblicka och få information om vilka belastningar som i det enskilda fallet finns i egendomen är också en riskfaktor. Tillsammans skapar detta en osäkerhet som hämmar och fördyrar finansiering av luftfartyg. Vissa frågor har lösts genom Genèvekonventionen. Den innebär att de fördragsslutande staterna erkänner vissa säkerhetsrätter och andra rättigheter som kan finnas i luftfartyg, förutsatt att de har tillkommit i enlighet med lagen i den stat där rättigheten har registrerats. Genèvekonventionen är en lagvalskonvention och innehåller inga materiella bestämmelser. Osäkerheten om vad den nationella rätten innebär kvarstår därför för finansiärerna. Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet har tillkommit för att öka förutsebarheten vid finansiering där viss egendom utgör en säkerhet för fordran. I konventionen regleras internationella säkerhetsrätter som ska erkännas och behandlas på samma sätt i alla fördragsslutande stater. Genom enhetliga bestämmelser för hur dessa säkerhetsrätter skapas och för deras skydd, inbördes prioritet och realisation ökar förutsebarheten, och risken för förluster vid transaktioner minskar. Till skillnad från Genèvekonventionen innehåller Kapstadskonventionen alltså materiella bestämmelser. Tanken är att detta ska ge ekonomiska fördelar för samtliga parter. Kapstadskonventionen innehåller bestämmelser om vilka rättsliga åtgärder en kreditgivare får vidta när en gäldenär inte betalar. Dessa omfattar att ta egendomen i besittning eller ta kontroll över den på annat sätt, att sälja eller upplåta egendomen och att tillgodogöra sig inkomster och vinster som härrör från egendomen. Borgenärens intressen står i fokus, men eventuella åtgärder från borgenärens sida ska vidtas på ett affärsmässigt sätt och med beaktande av gäldenärens intressen. Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet ska läsas tillsammans och tolkas som ett gemensamt instrument. Vid oklarhet är det protokollets lydelse som ska gälla. Till konventionen och protokollet finns en officiell kommentar (skriven av professor Sir Roy Goode som var ordförande i Unidroits arbetsgrupp när konventionen utarbetades). Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet syftar till att uppfylla följande mål: 1) att underlätta förvärv och finansiering av vissa typer av värdefull egendom genom att skapa en internationell säkerhetsrätt som ska erkännas i samtliga fördragsslutande stater, 2) att ge borgenären möjlighet att tillvarata sina rättigheter vid gäldenärens avtalsbrott och vid gäldenärens insolvens samt att göra det möjligt för borgenären att vidta interimistiska åtgärder i väntan på ett slutligt beslut, 3) att skapa ett internationellt register där internationella säkerhetsrätter kan registreras och som kan ge tredje man information om befintliga säkerhetsrätter, samt 4) att göra borgenärer mer benägna att ge kredit och att öka kreditvärdigheten beträffande luftfartsobjekt för att på så sätt minska lånekostnaderna. Vid utformningen av konventionen och protokollet har målsättningen varit att bestämmelserna ska vara praktiska och återspegla de internationellt sett viktigaste principerna inom finansiering med säkerhetsrätter. I konventionen betonas också vikten av partsautonomi, dvs. att parterna i ett avtal fortfarande har möjlighet att disponera över olika frågor. Vikt har också lagts vid att bestämmelserna ska vara tydliga så att parterna ska kunna förutse tillämpningen och att utrymmet för olika tolkningar ska begränsas. För tillkomsten av konventionen och protokollet har det vidare varit av avgörande betydelse att de fördragsslutande staterna kan utöka och begränsa bestämmelsernas tillämpning genom att avge olika förklaringar. Ambitionen har inte varit att konventionen och protokollet ska lösa samtliga frågor och oklarheter som kan uppstå i samband med finansiering av luftfartyg och flygmotorer. Det finns fortfarande flera frågeställningar som enligt konventionen lämnas till nationell rätt. Vilket lands bestämmelser som då ska tillämpas avgörs enligt internationell privaträtt. Exportkrediter Vid vissa typer av krediter kan lufttrafikföretagen få förmånliga villkor genom statligt stödda garantier, s.k. exportkrediter. Staten i exportlandet går då in och garanterar krediten i syfte att gynna den inhemska produktionen och exporten. För att förhindra snedvridning av konkurrensen vid den här typen av krediter har det inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) tagits fram nivåer för hur fördelaktiga villkoren för exportkrediter får vara. För lufttrafikföretag i stater som har tillträtt Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet har det gjorts undantag från de annars gällande nivåerna. Förutsatt att en stat har avgett vissa av OECD angivna förklaringar till konventionen och protokollet kan staten föras upp på den s.k. Kapstadslistan. Det innebär att lufttrafikföretagen i den staten kan få exportkrediter på särskilt gynnsamma villkor, s.k. Kapstadsrabatt. 5 Kapstadskonventionen Allmänt Kapstadskonventionen består av fjorton kapitel. I kapitel I bestäms konventionens tillämpningsområde. Kapitlet innehåller även definitioner av vissa begrepp samt bestämmelser om tolkning av konventionen och de olika protokollen. Kapitel II behandlar frågor om de internationella säkerhetsrätternas karaktär. I kapitel III anges vilka åtgärder som en säkerhetshavare, leasegivare och säljare med äganderättsförbehåll får vidta vid gäldenärens avtalsbrott. Kapitel IV-VII ägnas åt det internationella registret och frågor knutna till registrering och till de organ som ansvarar för registret. I kapitel VIII redogörs för de internationella säkerhetsrätternas verkan gentemot tredje man. Särskilda bestämmelser om överlåtelse av tillhörande rättigheter och internationella säkerhetsrätter finns i kapitel IX. Kapitel X handlar om rättigheter och säkerhetsrätter som omfattas av förklaringar från de fördragsslutande staterna. Konventionens tillämpning på försäljningar regleras i kapitel XI. Frågor om jurisdiktion och förhållandet till andra konventioner behandlas i kapitel XII och XIII. I kapitel XIV finns slutbestämmelser om bl.a. ratificering och ikraftträdande. Ordningen med förklaringar En förutsättning för att olika stater med skilda rättssystem skulle kunna enas om de materiella bestämmelserna i Kapstadskonventionen var att staterna till viss del kunde förfoga över bestämmelsernas tillämplighet. De fördragsslutande staterna har därför getts möjlighet att avge vissa förklaringar eller att avstå från att göra det. Den enda förklaring som är obligatorisk att lämna vid tillträdet är den som reglerar i vilken utsträckning tillstånd från nationell domstol ska krävas vid åtgärder enligt konventionen (artikel 54.2). Om en stat vill avge en förklaring om övergångsbestämmelser (artikel 60.3), måste den också avges vid tillträdet. Andra förklaringar kan lämnas antingen vid tillträdet eller vid ett senare tillfälle. Alla förklaringar, utom den som gäller övergångsbestämmelser, kan återkallas av den fördragsslutande staten (artikel 58). Förklaringarna är en integrerad del av konventionen och valet av förklaringar är avgörande för vilka konsekvenser ett tillträde får. De fördragsslutande staterna kan avge förklaringar bl.a. avseende interimistiska åtgärder (artikel 55) och säkerhetsrätter och andra rättigheter som uppkommit genom nationell lag (artiklarna 39 och 40). Vissa förklaringar benämns av OECD som "kvalificerande förklaringar". För att en stat ska kunna sättas upp på Kapstadslistan, vilket möjliggör för lufttrafikföretag i den staten att få rabatt på exportkrediter, krävs att staten har avgett dessa kvalificerande förklaringar. Sveriges möjlighet att lämna förklaringar påverkas av medlemskapet i EU (se vidare avsnitt 7). Tillämpningsområde (artiklarna 1-6) De internationella säkerhetsrätterna utgör kärnan i Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet. Endast vissa typer av avtal kan grunda en internationell säkerhetsrätt (artikel 2). Den första typen av avtal motsvarar en pantförskrivning eller en säkerhetsöverlåtelse där säkerhetshavaren fått en säkerhetsrätt i viss egendom. De båda avtalen tjänar ungefär samma syfte, nämligen att säkerställa att den som ställer panten eller annars upplåter säkerheten uppfyller befintliga och kommande förpliktelser gentemot motparten. Det krävs inte att säkerheten kommit i borgenärens besittning som säkerhet för ett lån. Det kan också vara fråga om egendom som lämnats till borgenären t.ex. för reparation eller förvaring och där det avtalats om att egendomen ska utgöra en säkerhet för betalning av tjänsten. Nedan benämns alla dessa avtal som pantavtal. Den andra typen av avtal som kan grunda en internationell säkerhetsrätt är köp med äganderättsförbehåll där säljaren behåller äganderätten till dess att köparen har betalat eller uppfyllt något annat villkor. Den tredje typen av avtal är leasingavtal. Med det avses alla avtal där en fysisk eller juridisk person ger en annan person rätt till besittning eller kontroll över ett objekt i utbyte mot hyra eller annan ersättning. I konventionen görs ingen skillnad mellan s.k. finansiell och operationell leasing, och det saknar betydelse om leasingavtalet är förenat med en optionsrätt, dvs. en rätt att köpa egendomen. Det är däremot inte fråga om ett leasingavtal i konventionens mening om leasegivaren har kvar kontrollen över objektet genom att ha kvar besittningen till objektet och stå för underhåll, besättning och försäkring (s.k. wet lease). Vilken av de tre avtalstyperna det är fråga om i det enskilda fallet bestäms inte av konventionen, utan får avgöras av tillämplig lag. Med tillämplig lag avses i konventionen den nationella rätt som ska tillämpas enligt den internationella privaträtten i den stat där talan väckts (artikel 5). Hur parterna benämnt avtalet är inte ensamt avgörande. Internationella säkerhetsrätter kan också vara säkerhetsrätter i andra hand, såsom när köparen i ett avtal med äganderättsförbehåll leasar ut egendomen eller när en leasetagare leasar ut egendomen i andra hand (s.k. sub lease). En internationell säkerhetsrätt omfattar också ersättning i form av pengar eller annan gottgörelse som utgår till följd av att säkerheten helt eller delvis förlorats, förstörts, förverkats, beslagtagits eller exproprierats (artikel 2.5). "Borgenär" och "gäldenär" används i konventionen i vid mening för att beteckna de båda parterna i ett avtal som grundar en säkerhetsrätt. Borgenären avser den part mot vilken en annan part har en avtalsenlig skyldighet. Det kan vara en säkerhetshavare, en leasegivare eller en säljare med äganderättsförbehåll. Begreppet gäldenär betecknar den andra avtalsparten som enligt avtalet ska betala eller uppfylla en annan form av prestation till borgenären, dvs. säkerhetsställaren, leasetagaren eller köparen. För att konventionens bestämmelser ska bli tillämpliga krävs också att gäldenären befann sig i en fördragsslutande stat när avtalet ingicks (artiklarna 3 och 4). Det är förhållandena vid tidpunkten för avtalets ingående som är avgörande för frågan om konventionens tillämplighet. Om gäldenären därefter flyttar till en icke fördragsslutande stat, påverkar det inte konventionens tillämpning. Konventionen är endast tillämplig på försäljning eller framtida försäljning av egendom om det föreskrivs i det aktuella protokollet, vilket är fallet när det gäller luftfartyg (artikel 41, jfr artikel III i luftfartsprotokollet). Formkrav (artikel 7) För att avtalet ska kunna grunda en internationell säkerhetsrätt krävs att det uppfyller vissa formkrav som anges i artikel 7. Avtalet måste vara skriftligt och avse ett objekt som gäldenären har haft möjlighet att förfoga över. Inte bara de fall där parten haft rätt enligt avtal med ägaren att förfoga över objektet ska omfattas. Även de fall då ägaren (enligt antingen nationell rätt eller konventionens bestämmelser) blir bunden av ett avtal även om han eller hon inte har samtyckt till det omfattas. Som exempel kan nämnas det fall då en ställföreträdare agerat inom sin utanför sin befogenhet (men inom sin behörighet) men där ägaren av objektet enligt nationell rätt ändå blir bunden av avtalet. Avtalet måste också avse ett objekt som definieras i något av de tre protokollen (luftfartsobjekt, rullande järnvägsmateriel och rymdobjekt). Vidare ska det vara fråga om ett individuellt objekt som kan urskiljas och identifieras. Frågan om huruvida en säkerhetsrätt är en internationell säkerhetsrätt påverkas inte av om den är registrerad i det internationella registret eller inte. Även en borgenär med en oregistrerad internationell säkerhetsrätt kan vidta de åtgärder vid gäldenärens avtalsbrott som anges i konventionen. Prioriteten mellan sådana oregistrerade säkerhetsrätter regleras däremot inte i konventionen. Om säkerhetsrätten är en panträtt, måste det framgå av pantavtalet vilka förpliktelser som säkerställts av gäldenären. Det är emellertid inte nödvändigt att fastställa ett visst belopp eller det högsta belopp som säkerställts. Om konventionen är tillämplig enligt bestämmelserna i artiklarna 1-7, gäller den i en fördragsslutande stat även när en tillämpning av internationell privaträtt medför att en icke fördragsslutande stats lag ska tillämpas. Konventionen kan också komma att tillämpas i en stat som inte tillträtt den, förutsatt att lagvalsbestämmelserna innebär att bestämmelserna i en fördragsslutande stat ska tillämpas. Avtalsbrott (artikel 11) Huvudregeln i konventionen är att parterna själva kan avtala om vilka omständigheter som ska utgöra avtalsbrott. De kan också avtala om huruvida de åtgärder vid avtalsbrott som finns tillgängliga enligt konventionen även ska vara tillämpliga i något annat fall (artikel 11). En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och kan träffas när som helst. Så länge parterna är överens torde det i princip inte finnas några begränsningar i vad som kan utgöra ett avtalsbrott. Även händelser som ligger utanför parternas kontroll kan, om parterna kommer överens om det, utgöra ett avtalsbrott. Om frågan om vad som utgör avtalsbrott är oreglerad mellan parterna, vilket sannolikt är ovanligt, ska det anses vara fråga om avtalsbrott när borgenären i väsentlig utsträckning har berövats det borgenären kan förvänta sig enligt avtalet. Bedömningen ska ske utifrån de förutsättningar som gällde vid tiden för avtalsslutet. Åtgärder vid avtalsbrott (artiklarna 8-10, 12, 14 och 15) När väl ett avtalsbrott är konstaterat har borgenären möjlighet att vidta någon av de åtgärder som anges i artiklarna 8-10. För säkerhetsrätter som kommit i säkerhetshavarens besittning för reparation, förvaring etc. är bestämmelserna om åtgärder vid avtalsbrott i konventionen inte tillämpliga. Vilka åtgärder som kan vidtas beror på vilken typ av avtal som grundar den internationella säkerhetsrätten, något som avgörs av nationell rätt. Olika sanktioner kan alltså bli aktuella beroende på vilket lands lag som ska tillämpas. En leasegivare och en säljare med äganderättsförbehåll har, till skillnad från en annan säkerhetshavare, en äganderätt till objektet. Tillämpliga åtgärder vid avtalsbrott regleras därför separat för de båda grupperna borgenärer. En säkerhetshavare (som inte är leasegivare eller säljare med äganderättsförbehåll) har i huvudsak tre möjliga åtgärder att vidta vid säkerhetsställarens avtalsbrott. För det första kan säkerhetshavaren ta det pantsatta objektet i besittning eller på annat sätt ta kontroll över det. För det andra har säkerhetshavaren rätt att sälja eller leasa ut det pantsatta objektet. Slutligen kan säkerhetshavaren tillgodogöra sig all form av inkomst eller avkastning som följer av förvaltningen eller nyttjandet av objektet (artikel 8). Huruvida en tillämpning av artikel 8 kräver beslut från domstol eller inte är beroende av vilken förklaring till artikel 54.2 som den fördragsslutande staten har avgett. För att säkerhetshavaren ska kunna vidta någon av åtgärderna krävs att säkerhetsställaren vid något tillfälle har samtyckt till det, t.ex. i pantavtalet. I annat fall kan säkerhetshavaren begära att en domstol ska besluta att någon av åtgärderna får vidtas. Till skydd för gäldenären föreskrivs i konventionen att åtgärder ska vidtas på ett affärsmässigt skäligt sätt (artikel 8.3, jfr artikel IX i luftfartsprotokollet). Artikel 8 innehåller också andra skydd för gäldenären som inte kan avtalats bort (jfr artikel 15). Bland annat föreskrivs att ett eventuellt överskott från åtgärder som säkerhetshavaren vidtar enligt konventionen ska tillfalla gäldenären (s.k. förbud mot förverkande av pant, lex commissoria). Ytterligare en åtgärd som en säkerhetshavare kan använda är inlösen, dvs. att äganderätten till den pantsatta egendomen övergår till säkerhetshavaren (artikel 9). Detta kräver en överenskommelse med säkerhetsställaren och andra berörda personer eller ett beslut av domstol. I de flesta fall har säkerhetsställaren även efter ett avtalsbrott rätt att få tillbaka panten om de säkerställda beloppen betalas (artikel 9.4). Även denna bestämmelse är tvingande till skydd för gäldenären. När det är fråga om brott mot ett leasingaval eller ett avtal om köp med äganderättsförbehåll har borgenären rätt att säga upp avtalet och återta besittningen till objektet (artikel 10). Borgenären kan välja mellan att vända sig till domstol med en framställan om att domstolen ska besluta om dessa åtgärder eller att vidta dem på egen hand. Vid inledandet av ett insolvensförfarande kan emellertid möjligheterna för en leasegivare eller säljare med äganderättsförbehåll att återta sin egendom på grund av avtalsbrott påverkas av den nationella rätten. Det blir då av avgörande betydelse om den stat där gäldenären uppehåller sig har avgett en förklaring om att tillämpa alternativ A i artikel XI i protokollet eller inte. En sådan förklaring är en kvalificerande förklaring. Om en sådan förklaring har avgetts, kan inte nationell insolvensrätt hindra att egendomen tas ur boet (se avsnitt 6). Utöver de åtgärder som anges ovan kan parterna avtala om andra åtgärder som borgenären ska få vidta och som är möjliga enligt den tillämpliga lagen (artikel 12). Den enda begränsningen är de tvingande bestämmelser som anges i artikel 15. I luftfartsprotokollet finns dessutom ytterligare åtgärder som en borgenär kan vidta (se avsnitt 6). Som huvudregel ska de åtgärder som anges i konventionen vidtas i enlighet med de processuella bestämmelser som gäller i den stat där åtgärderna ska vidtas (artikel 14). Interimistiska åtgärder (artikel 13) Om en gäldenär inte medger avtalsbrott eller på någon annan grund motsätter sig borgenärens rätt att vidta de åtgärder som anges ovan, har borgenären möjlighet att framställa en interimistisk begäran i avvaktan på den slutliga prövningen av sitt krav (artikel 13). Om borgenären kan styrka att gäldenären inte har fullgjort sina skyldigheter, ska borgenären skyndsamt kunna få ett domstolsbeslut om rätt att vidta vissa åtgärder. Innebörden av "skyndsamt" framgår inte av artikeln. Om luftfartsprotokollets bestämmelser är tillämpliga, måste den fördragsslutande staten under vissa förutsättningar definiera begreppet (artiklarna XXX.2 och X.2 i luftfartsprotokollet). Beviskravet för bifall till en interimistisk begäran är lägre än för ett slutligt beslut. Ett slutligt avgörande i nationell domstol kan ibland dröja flera år och under tiden kan säkerheten förlora i värde samtidigt som borgenären inte har rätt att tillgodogöra sig några intäkter från den. De interimistiska åtgärder som en borgenär kan ha rätt till är bl.a. åtgärder i avsikt att bevara objektet och dess värde, rätt att ta objektet i besittning och att leasa ut det. Åtgärderna är till för alla tre typer av borgenärer. En fördragsslutande stat kan välja bort tillämpningen av artikel 13 eller begränsa bestämmelsernas tillämpning genom en förklaring enligt artikel 55. Med reservation för eventuella sådana förklaringar, har alla domstolar som har jurisdiktion enligt artikel 43 också behörighet att pröva en framställan om interimistiskt beslut. Det gäller även om den slutliga prövningen av sakfrågan ska ske i en annan stat (se artikel 43.2). Till skydd för gäldenären och andra berörda personer får domstolen vid bifall till en interimistisk framställan besluta om vissa villkor som anses nödvändiga för att säkerställa att borgenären vidtar åtgärderna på ett affärsmässigt sätt och inte underlåter att fullgöra sina förpliktelser enligt konventionen eller protokollet. Villkoren kan också ställas upp i syfte att skydda gäldenären och andra berörda personer; det är ju inte säkert att borgenären vid den slutliga prövningen kan styrka sitt anspråk. Det internationella registret (artiklarna 16-28) Möjligheten att registrera internationella säkerhetsrätter i ett gemensamt internationellt register är avgörande för Kapstadskonventionens tillämpning. Det internationella registret för sådan egendom som omfattas av luftfartsprotokollet ligger på Irland. Registret är helt automatiserat och tillgängligt dygnet runt. Uppgifter som är hänförliga till en registrering i det internationella registret är tillgängliga för privatpersoner och nationella myndigheter. Andra uppgifter ska behandlas konfidentiellt inom registreringsorganet (artikel 18.1c). Offentligheten för uppgifter som finns eller kan komma att finnas hos svenska myndigheter påverkas inte. Det huvudsakliga syftet med registrering i det internationella registret är att avgöra prioriteten mellan konkurrerande intressen i viss egendom. Utgångspunkten är att den säkerhetsrätt som registreras först också har bäst prioritet. Det är bara prioriteten mellan registrerade säkerhetsrätter och mellan registrerade och oregistrerade säkerhetsrätter som avgörs med hjälp av registret. Förhållandet mellan oregistrerade säkerhetsrätter regleras inte, utan överlämnas till nationell rätt. Det internationella registret är avsett att ge upplysningar om att ett visst objekt är belastat med en internationell säkerhetsrätt. Till skillnad från det svenska inskrivningsregistret för luftfartyg, där det framgår hur stort belopp ett luftfartyg är intecknat för, framgår av det internationella registret endast att det finns en internationell säkerhetsrätt i objektet. Det framgår inte heller vad det är för typ av internationell säkerhetsrätt (dvs. om det är ett pantavtal, köp med äganderättsförbehåll eller ett leasingavtal). Den som söker i registret får i stället själv skaffa ytterligare upplysningar om säkerhetsrättens beskaffenhet. Det görs ingen kontroll av de uppgifter som lämnas vid en registrering. I stället krävs för registrering att båda parter i det avtal som grundar säkerhetsrätten samtycker till registreringen (artikel 20). På så sätt ska det så långt som möjligt garanteras att registreringen är riktig. Om det trots allt uppstår felaktiga registreringar, kan en part begära att registreringen ska ändras eller tas bort (artikel 25.4). Det internationella registret övervakas av en tillsynsmyndighet (för närvarande den internationella organisationen för civilflyg, ICAO). Registret är självfinansierat och avgifterna för olika tjänster fastställs så att de täcker kostnaderna. Registreringsorganet har ett visst ansvar för felaktigheter i de uppgifter som finns i det internationella registret och registreringsorganet kan bli skyldigt att betala skadestånd (artikel 28). Registrering i det internationella registret är inte nödvändigt för att skapa en internationell säkerhetsrätt eller för att bevisa att en sådan existerar. Registrering är inte heller någon garanti för att säkerhetsrätten finns. Om köparen i ett avtal med äganderättsförbehåll betalar av sin skuld, upphör säljarens säkerhetsrätt i egendomen. Det saknar då betydelse om den internationella säkerhetsrätt som säljaren haft har avregistrerats i det internationella registret eller inte. Registret är i första hand avsett för internationella säkerhetsrätter som faller under konventionens bestämmelser, men även andra rättigheter och säkerhetsrätter kan skrivas in (artikel 16). Även framtida internationella säkerhetsrätter, som kommer att bli internationella säkerhetsrätter sedan en viss åtgärd vidtagits eller en viss händelse inträffat, kan registreras. Registreringen får i de fallen effekt först när säkerhetsrätten blir en internationell säkerhetsrätt. Den behöver då inte registreras på nytt, utan i frågor om prioritet anses säkerhetsrätten tillkommen då den framtida internationella säkerhetsrätten registrerades (artikel 19.4). Av artikel 16.1d framgår att nationella säkerhetsrätter kan registreras i det internationella registret. Med nationella säkerhetsrätter avses här sådana säkerhetsrätter som uppkommit genom en intern transaktion som omfattas av en förklaring enligt artikel 50.1 (artikel 1.r, se vidare nedan). Enligt konventionen finns det ingen möjlighet att registrera vanliga försäljningar i det internationella registret. Sådan registrering tillåts emellertid enligt luftfartsprotokollet, som även möjliggör registrering av framtida försäljningsavtal (se artikel III). Fördragsslutande stater som vill centralisera översändandet av uppgifter till det internationella registret kan utse s.k. kontaktpunkter (artikel 18, jfr artikel XIX i luftfartsprotokollet). Dessa ska då bara skicka över uppgifter till det internationella registret och alltså inte pröva begäran om registrering. År 2014 hade knappt en halv miljon registreringar gjorts i det internationella registret för luftfartsobjekt. Frågor om prioritetsordning (artikel 29) En central bestämmelse i konventionen är den som reglerar prioritetsordningen mellan olika säkerhetsrätter i samma objekt (artikel 29). Bestämmelsen avser samtliga säkerhetsrätter som har registerats i det internationella registret avseende ett visst objekt och inte bara internationella säkerhetsrätter. Huvudregeln är att en säkerhetsrätt som har registrerats i det internationella registret har prioritet framför varje därefter registrerad säkerhetsrätt och framför oregistrerade säkerhetsrätter. För prioritet framför en oregistrerad säkerhetsrätt saknar det betydelse huruvida det var möjligt att registrera säkerhetsrätten i det internationella registret eller inte. Huvudregeln om prioritetsordning gäller även om den som förvärvade och registrerade säkerhetsrätten visste om att det fanns en tidigare avtalad säkerhetsrätt som inte var registrerad i det internationella registret. Bestämmelserna i artikel 29 om prioriet gäller även för konkurrerande överlåtelser som omfattas av artikel 35 (se nedan). Prioritetsbestämmelserna gäller även avkastning från objektet, t.ex. försäkringsutbetalningar om objektet förstörs. De enda oregistrerade säkerhetsrätter som undantas från prioritetsordningen är legala rättigheter och säkerhetsrätter som skapats enligt nationell lag och som omfattas av en förklaring enligt artikel 39.1. Även rättigheter och säkerhetsrätter som uppkommit före tillträdet till konventionen undantas och behåller den prioritet de hade enligt nationell lag (artikel 60). Registrering i det internationella registret är till för att borgenären ska kunna skydda sig mot tredje man. Gäldenärens och borgenärens relation påverkas däremot inte av om en registrering har gjorts eller inte. En leasetagare har enligt leasingavtalet vissa skyldigheter gentemot leasegivaren och dessa skyldigheter påverkas alltså inte av huruvida leasegivaren valt att registrera sin säkerhetsrätt som leasegivare eller inte. Leasetagaren kan t.ex. inte "gå om" leasegivaren genom att i andra hand leasa ut objektet och registrera denna säkerhetsrätt. En köpare av ett objekt förvärvar rätten till objektet belastad med de säkerhetsrätter som var registrerade när förvärvet skedde. Köparen är fri från varje icke registrerad säkerhetsrätt, även om köparen har kännedom om säkerhetsrätten (artikel 29.3). Artikeln innehåller också särbestämmelser om vad som gäller om en säljare med äganderättsförbehåll pantsätter sin säkerhetsrätt och sedan gör sig skyldig till avtalsbrott gentemot panthavaren. Köparen är då skyddad gentemot säljarens borgenärer, förutsatt att säljarens säkerhetsrätt (dvs. äganderättsförbehållet) registrerats före panthavarens säkerhetsrätt (artikel 29.4). En leasetagare är också skyddad i motsvarande situation, om leasegivaren har registrerat sin säkerhetsrätt och därefter pantsätter den. Innehavare av konkurrerande säkerhetsrätter eller rättigheter har möjlighet att avtala om en annan prioritetsordning än den som nu redogjorts för (artikel 29.5). Ett sådant avtal om s.k. efterställning, dvs. att en säkerhetsrätt ska ha sämre prioritet än vad som föreskrivs i artikel 29, måste registreras i det internationella registret för att det ska vara bindande för en förvärvare av den efterställda säkerhetsrätten (jfr artikel 16.1e). Säkerhetsrätter i föremål som har installerats på ett sådant objekt som omfattas av konventionen och luftfartsprotokollet, t.ex. datorer som har installerats i ett luftfartyg eller reservdelar som har monterats i motorn, påverkas som huvudregel inte så länge säkerhetsrätten eller rättigheten enligt tillämplig lag ska gälla även efter installationen. Inte heller hindrar konventionen att säkerhetsrätter och andra rättigheter uppkommer i föremål som har varit installerade i ett objekt sedan det har tagits ur objektet, om detta är möjligt enligt tillämplig lag. Undantag görs för flygmotorer, vilka behandlas som separata objekt enligt luftfartsprotokollet. Frågor om prioritet där en motor som utgör en säkerhet har monterats i ett flygplan regleras särskilt i luftfartsprotokollet (artikel XIV.3 i luftfartsprotokollet). Behandlingen av den internationella säkerhetsrätten vid gäldenärens insolvens (artikel 30) En internationell säkerhetsrätt ska som huvudregel kunna göras gällande i ett insolvensförfarande mot gäldenären, förutsatt att säkerhetsrätten var registrerad i enlighet med konventionen innan insolvensförfarandet inleddes (artikel 30.1). Med insolvensförfarande avses enligt konventionen konkurs, likvidation eller andra rättsliga eller administrativa förfaranden varvid gäldenärens tillgångar och rörelse kontrolleras eller övervakas av en domstol för rekonstruktion eller likvidation. Denna definition av insolvensförfarande omfattar också företagsrekonstruktioner enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion. Även interimistiska förfaranden omfattas. Den separationsrätt eller förmånsrätt som finns för en internationell säkerhetsrätt som är registrerad i det internationella registret kan alltså inte sättas åt sidan genom nationell lagstiftning. Om en fördragsslutande stat exempelvis har som krav att en säkerhetsrätt av en viss typ måste registreras i ett nationellt register för att erkännas i ett insolvensförfarande, får en sådan bestämmelse ingen verkan om konventionen är tillämplig. Detta förutsätter emellertid att den internationella säkerhetsrätten var registrerad i det internationella registret innan insolvensförfarandet inleddes. Tidpunkten för när insolvensförfarandet anses inlett avgörs av tillämplig lag. Om den fördragsslutande staten har avgett förklaringar till artiklarna 40 och 50.2, kan även andra typer av registrerade säkerhetsrätter än de internationella vara skyddade i gäldenärens konkurs. Om en internationell säkerhetsrätt medför förmånsrätt eller separationsrätt enligt den nationella lagen (som ska tillämpas enligt internationellt privaträttsliga bestämmelser), är den skyddad i gäldenärens konkurs även om den inte har registrerats i det internationella registret (artikel 30.2). Artikel 30 påverkar alltså inte möjligheten att göra gällande en internationell säkerhetsrätt om den kan göras gällande enligt den tillämpliga nationella lagen utan att vara registrerad. Konventionens bestämmelser om insolvens påverkar inte tillämpningen av nationella bestämmelser om återvinning i konkurs eller av processuella regler om bättre rätt till sådan egendom som konkursförvaltaren (eller motsvarande) kontrollerar eller utövar tillsyn över (artikel 30.3). Ett exempel på det sistnämnda torde vara huvudregeln om att utmätning inte får ske sedan ett beslut om konkurs respektive inledande av företagsrekonstruktion meddelats (se 3 kap. 7 § konkurslagen [1987:672] och 2 kap. 17 § lagen om företagsrekonstruktion). För egendom som omfattas av luftfartsprotokollet finns särskilda bestämmelser om vad som gäller vid insolvens (se avsnitt 6). Effekterna av överlåtelse av internationella säkerhetsrätter och tillhörande rättigheter (artiklarna 31 och 32) Med tillhörande rättigheter avses i konventionen vissa avtalsbaserade rättigheter till betalning eller annan prestation som är säkerställda med objektet eller som är knutna till det. Dessa rättigheter - som inte går att registrera i det internationella registret - kan vara säkerställda genom pantavtal eller knutna till ett avtal om köp med äganderättsförbehåll eller ett leasingavtal. Vid ett pantavtal är de huvudsakliga tillhörande rättigheterna återbetalning av lånet och räntebetalning. Vid ett köp med äganderättsförbehåll är rätten till betalning av köpeskillingen en tillhörande rättighet. Om ett leasingavtal grundar säkerhetsrätten, är leasingavgiften den huvudsakliga tillhörande rättigheten. Det kan också vara fråga om rätt till andra former av prestation, t.ex. försäkring, reparation av objektet och skadestånd. Anledningen till att de här rättigheterna i konventionen benämns som "tillhörande", när det många gånger är fråga om själva huvudförpliktelsen för säkerhetsställaren, är att Kapstadskonventionen är uppbyggd kring den internationella säkerhetsrätten och registreringen av denna och inte kring den prestation som säkerhetsrätten är till för att säkerställa. De tillhörande rättigheterna kan överlåtas tillsammans med den internationella säkerhetsrätten eller separat. Med "överlåtelse" avses här alla former av avtal genom vilka tillhörande rättigheter flyttas över från en fysisk eller juridisk person till en annan. För att det ska vara en överlåtelse i konventionens mening krävs att avtalet är skriftligt och att det är möjligt att identifiera de tillhörande rättigheterna (artikel 32, jfr artikel 7 om formkraven för en internationell säkerhetsrätt). Om kraven i artikel 32 inte är uppfyllda, överförs inte den internationella säkerhetsrätten och överlåtelsen faller då utanför konventionens tillämpningsområde. Konventionens bestämmelser är bara tillämpliga på överlåtelse av tillhörande rättigheter om den aktuella internationella säkerhetsrätten samtidigt överlåts (artikel 32.3). En säljare med äganderättsförbehåll kan ändå välja att överlåta t.ex. den tillhörande rätten till framtida avbetalningar och behålla själva äganderätten till objektet som grundar säkerhetsrätten, men en sådan överlåtelse omfattas då inte av konventionens bestämmelser. Om flera överlåtelser av olika tillhörande rättigheter har skett men endast en av överlåtelserna omfattar den internationella säkerhetsrätten, behöver förvärvaren av denna bara registrera den för att få prioritet. Övriga överlåtelser kommer att falla utanför konventionen, eftersom de inte samtidigt medför överlåtelse av aktuell internationell säkerhetsrätt. Huvudregeln är således att den internationella säkerhetsrätten och de tillhörande rättigheterna ska följas åt. Detta kommer till uttryck i konventionen där det anges att om inte parterna har avtalat annat, ska en överlåtelse av tillhörande rättigheter även innebära att den internationella säkerhetsrätten och överlåtarens samtliga säkerhetsrätter enligt konventionen övergår till förvärvaren (artikel 31.1). Förvärvaren får då samma prioritet för sin säkerhetsrätt som överlåtaren hade. Säkerhetsrättens prioritet avgörs alltså inte av när överlåtelsen registrerades, utan av när den internationella säkerhetsrätten registrerades. Denna princip, dvs. att säkerhetsrätten är accessorisk till de rättigheter som är säkrade och följer dessa, förekommer i många rättssystem, även det svenska (jfr artikel 35). En överlåtelse av en internationell säkerhetsrätt i form av en panträtt kräver att även några eller alla tillhörande rättigheter överlåts. Skälet är att själva syftet med ett pantavtal är att säkra betalning eller annan prestation. Om panträtten har överlåtits men däremot ingen av de säkerställda rättigheterna, fyller panträtten ingen funktion. Om det är fråga om ett leasingavtal eller försäljning med äganderättsförbehåll, kan säkerhetshavaren däremot överlåta den internationella säkerhetsrätten utan att överlåta de tillhörande rättigheterna, dvs. rätten till betalning eller annan prestation under leasingavtalet respektive köpeavtalet (artikel 32.2). Gäldenärens rätt till invändningar gentemot förvärvaren av de tillhörande rättigheterna ska avgöras med hjälp av tillämplig nationell rätt. Om de tillhörande rättigheterna har överlåtits som säkerhet för en förpliktelse och förpliktelsen har fullgjorts, återgår de överlåtna tillhörande rättigheterna till överlåtaren (artikel 31.5). Gäldenärens förpliktelser gentemot förvärvaren (artikel 33) För att gäldenären ska vara bunden av en överlåtelse av en internationell säkerhetsrätt och tillhörande rättigheter krävs att gäldenären underrättas om överlåtelsen av överlåtaren eller på uppdrag av denna och att det av underrättelsen framgår vilka tillhörande rättigheter som har överlåtits (artikel 33, jfr 3 kap. 31 § lagen [1936:81] om skuldebrev). Gäldenären kan efter underrättelsen betala eller på annat sätt uppfylla sina förpliktelser med befriande verkan till förvärvaren. Om luftfartsprotokollet är tillämpligt, krävs också att gäldenären lämnar ett skriftligt samtycke (artikel XV i luftfartsprotokollet). Ett sådant samtycke kan lämnas i förväg. Artikel 33 är bara tillämplig när den internationella säkerhetsrätten överlåts. Om bara de tillhörande rättigheterna överlåts, tillämpas nationell rätt. Överlåtelse som säkerhet för fordran (artikel 34) Den internationella säkerhetsrätten och tillhörande rättigheter kan överlåtas som säkerhet för en skuld som överlåtaren har till förvärvaren. Vid överlåtarens avtalsbrott tillämpas artiklarna 8, 9 och 11-14 med vissa modifieringar i relationen mellan överlåtaren och förvärvaren (artikel 34). Bestämmelsen i artikel 34 påverkar således inte gäldenärens rättigheter. Förvärvaren kan sälja eller på annat sätt överföra sina rättigheter till betalning eller annan prestation. Bestämmelsen blir bara aktuell om överlåtelsen avser både de tillhörande rättigheterna och den internationella säkerhetsrätten. Den blir alltså inte tillämplig vare sig på överlåtelser som enbart avser den internationella säkerhetsrätten eller som enbart avser tillhörande rättigheter. Prioritet mellan konkurrerande överlåtelser (artiklarna 35 och 36) Om tillhörande rättigheter knutna till samma internationella säkerhetsrätt har överlåtits till flera, tillämpas bestämmelserna om prioritet i artikel 29 (artikel 35.1). En förutsättning är att minst en av överlåtelserna även omfattar den aktuella internationella säkerhetsrätten och att denna är registrerad i det internationella registret. Första punkten i artikel 35 ska enligt den officiella kommentaren läsas som att när det i artikel 29 hänvisas till en registrerad eller oregistrerad säkerhetsrätt ska i det här sammanhanget avses en registrerad respektive oregistrerad överlåtelse av en tillhörande rättighet. Detta kan dock inte vara riktigt. Det som måste avses är överlåtelser av internationella säkerhetsrätter, eftersom överlåtelser av tillhörande rättigheter inte kan registreras i det internationella registret (jfr artikel 16.1). En överlåtelse som inte omfattar den internationella säkerhetsrätten faller, som anges ovan, dessutom utanför konventionens tillämpningsområde (artikel 32). Om det bara finns en överlåtelse av tillhörande rättigheter som inkluderar en överlåtelse av den internationella säkerhetsrätten, får denna bästa prioritet (artiklarna 29 och 35). Företrädesordningen mellan övriga överlåtelser av tillhörande rättigheter i den internationella säkerhetsrätten avgörs enligt nationell lag. Om det t.ex. finns tre olika överlåtelser av tillhörande rättigheter som alla inkluderar överlåtelse av samma internationella säkerhetsrätt, ska däremot den först registrerade överlåtelsen ha företräde framför senare registrerade eller oregistrerade överlåtelser. Bestämmelserna om prioritetsordning tillämpas endast om vissa förutsättningar är uppfyllda (artikel 36). En sådan förutsättning är att det i avtalet som ger upphov till de tillhörande rättigheterna anges att objektet utgör säkerhet för dem eller är knutet till dem. Förutsättningen gäller även i förhållande till förvärvare av tillhörande rättigheter, dvs. anknytningen till den internationella säkerhetsrätten måste bestå för att förvärvaren ska skyddas av konventionen. I annat fall ska prioriteten mellan konkurrerande överlåtelser av tillhörande rättigheter fastställas enligt nationell lag. Övriga frågor knutna till överlåtelse av tillhörande rättigheter (artiklarna 37 och 38) Vid insolvensförfaranden mot den som har överlåtit den internationella säkerhetsrätten och tillhörande rättigheten tillämpas bestämmelserna om hur säkerhetsrätter ska behandlas vid gäldenärens insolvens (artikel 37, jfr artikel 30). Med gäldenär ska då i stället avses överlåtaren. Det innebär att om ett insolvensförande inleds gentemot överlåtaren, ska förvärvaren av den överlåtna internationella säkerhetsrätten och de tillhörande rättigheterna ha separationsrätt, förutsatt att överlåtelsen har registrerats innan insolvensförfarandet inleddes. När ett insolvensförfarande inleds avgörs av nationell rätt. Förvärv av en internationell säkerhetsrätt och tillhörande rättigheter som uppstått till följd av legal eller avtalad subrogation påverkas inte (artikel 38). Det innebär att rättigheter som en part har enligt nationell rätt, t.ex. i egenskap av borgensman vid betalning till borgenären, inte påverkas av konventionens bestämmelser. Rättigheter och säkerhetsrätter som uppkommit enligt nationell rätt (artiklarna 39 och 40) I de flesta rättssystem finns vissa säkerhetsrätter och andra rättigheter som uppkommer direkt till följd av en bestämmelse i den nationella rätten, och som inte är beroende av avtal, och där innehavaren av säkerhetsrätten eller rättigheten har förmånsrätt vid utmätning av gäldenärens tillgångar eller vid dennes konkurs. Dessa benämns i konventionen legala säkerhetsrätter och rättigheter. Konventionen berör två typer av legala säkerhetsrätter och rättigheter som har uppkommit enligt nationell lag, nämligen sådana som får prioritet enligt konventionen utan att registreras i det internationella registret (artikel 39) och sådana som kräver registrering i det internationella registret för att få prioritet (artikel 40). Båda typerna av legala säkerhetsrätter och rättigheter kräver förklaringar från den fördragsslutande staten för att ges prioritet. Om inte någon förklaring avgetts, kommer registrerade internationella säkerhetsrätter att få företräde. En förklaring till artikel 39.1a innebär att en fördragsslutande stat anger att vissa kategorier av legala säkerhetsrätter och rättigheter ska prioriteras före registrerade internationella säkerhetsrätter trots att de inte är registrerade i det internationella registret. Det ska vara fråga om legala rättigheter och säkerhetsrätter som enligt nationell rätt har företräde framför en säkerhetsrätt likvärdig med den som innehas av en innehavare av en registrerad internationell säkerhetsrätt (dvs. rätten hos en panthavare, leasegivare eller säljare med äganderättsförbehåll). Luftpanträtten är ett exempel på en rättighet inom svensk rätt som skulle kunna omfattas av en sådan förklaring. Förklaringen kan vara generell och ange att alla kategorier av legala rättigheter eller säkerhetsrätter, som enligt befintliga och kommande bestämmelser i den nationella lagen har företräde framför likvärdiga internationella säkerhetsrätter, ska ha prioritet framför en registrerad internationell säkerhetsrätt. Förklaringen kan också vara mer specifik och lista de kategorier av legala säkerhetsrätter och rättigheter som ska ha prioritet framför internationella säkerhetsrätter. Den fördragsslutande staten har också möjlighet att förklara att inget i konventionen ska påverka möjligheten enligt nationell lag att beslagta eller hålla kvar ett luftfartyg för betalning av en skuld hänförlig till en offentlig tjänst som tillhandahållits beträffande luftfartyget eller annat objekt (artikel 39.1b). En sådan förklaring kan vara antingen mer generell eller ange vilka myndigheter och andra som tillhandahåller offentliga tjänster som ska omfattas. Företrädesrätt för rättigheter och säkerhetsrätter som omfattas av artikel 39 gäller endast om förklaringen deponerades hos Unidroit innan den internationella säkerhetsrätten registrerades. Om den internationella säkerhetsrätten redan var registrerad när förklaringen deponerades, kommer den internationella säkerhetsrätten att få företräde (artikel 39.3). Den fördragsslutande staten har emellertid en möjlighet att vid ratificeringen av konventionen utöka skyddet för dessa rättigheter och säkerhetsrätter så att de får prioritet framför en internationell säkerhetsrätt även om den har registrerats före tiden för ratificering (artikel 39.4). En fördragsslutande stat har vidare möjlighet att utvidga konventionens tillämpningsområde till att avse vissa kategorier av legala rättigheter och säkerhetsrätter som ska kunna registreras som om de vore internationella säkerhetsrätter (artikel 40). När registrering i det internationella registret har skett, ska rättigheten eller säkerhetsrätten behandlas som en internationell säkerhetsrätt. En förklaring till artikel 40 kan inte vara generell utan måste ange de kategorier av rättigheter och säkerhetsrätter som ska kunna registreras i det internationella registret som om de vore internationella säkerhetsrätter. Säkerhetsrätter som kan omfattas av förklaringen är kvarstad, betalningssäkring och utmätning. De rättigheter och säkerhetsrätter som ska omfattas av en förklaring till artikel 39 får inte samtidigt vara sådana som omfattas av en förklaring enligt artikel 40. Jurisdiktion (artiklarna 42-45) I artiklarna 42-44 finns bestämmelser om jurisdiktion i tre olika situationer: 1) när parterna har avtalat om jurisdiktion, 2) jurisdiktion vid prövning av en interimistisk begäran enligt artikel 13, och 3) jurisdiktion vid talan mot registreringsorganet. Frågan om jurisdiktion vid insolvensförfaranden berörs inte i konventionen utan överlämnas i stället åt nationell rätt (inklusive eventuellt tillämplig EU-rätt) i den stat där insolvensförfarandet inleds. Som huvudregel gäller att parterna själva kan avtala om vilken stats domstolar som ska ha behörighet att pröva framställningar som grundas på konventionen (artikel 42). Med "domstol" avses i konventionen en nationell domstol eller en administrativ tribunal eller skiljenämnd som har skapats av en fördragsslutande stat. Privat tillsatta skiljenämnder omfattas alltså inte av begreppet domstol. Konventionen är inte avsedd att påverka konventionsstaternas nationella processrättsliga regler, om inte något annat följer av konventionen. En konsekvens av detta är att parterna inte kan frångå grundläggande principer för instansordningen. Parterna kan således inte avtala att talan ska väckas i hovrätt när tingsrätten är första instans (jfr 10 kap. 16 § rättegångsbalken). Den stat som parterna avtalar om måste vara en stat som har tillträtt konventionen. Om inte annat har avtalats, ska sådan internationell behörighet vara exklusiv, dvs. utesluta andra staters domstolar. Det som avtalas i fråga om jurisdiktion reglerar förhållandet mellan parterna och påverkar inte en domstols behörighet vid prövning av en tvist mellan en avtalspart och tredje man. Bestämmelserna gäller även om nationell lag säger något annat. En allmän formulering om att alla frågor med anledning av avtalet ska prövas av ett visst lands domstolar är tillräcklig. En förutsättning är dock att överenskommelsen om jurisdiktion är skriftlig och uppfyller de formkrav som eventuellt ställs i den nationella rätten i den stat som parterna gett behörighet (artikel 42.2). Denna formulering valdes för att överensstämma med artikel 23 i 2000 års Bryssel I-förordning (rådets förordning [EG] nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område). Förordningen har sedan dess reviderats och ersattes år 2012 med en ny Bryssel I-förordning (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område). Om parterna inte har avtalat om jurisdiktion, ska frågan om vilken domstol som har behörighet besvaras med hjälp av internationella privaträttsliga bestämmelser. Huvudregeln om att parternas val av jurisdiktion ska respekteras har två undantag då även domstolarna i andra fördragsslutande stater har behörighet. Det första undantaget gäller vid prövning av en framställan om interimistiska åtgärder (se artikel 13). Vid en sådan framställan har även domstolarna i den fördragsslutande stat där objektet finns behörighet (artikel 43). Om den interimistiska framställan avser en begäran av borgenären att få leasa ut objektet, har domstolarna i den stat där gäldenären befinner sig behörighet. Det andra undantaget avser anspråk riktade mot registreringsorganet. Endast domstolar som är belägna där detta organ har sitt huvudkontor är behöriga att pröva en skadeståndstalan eller besluta om åtgärder mot organet (artikel 44). Som anges ovan ligger registreringsorganet för luftfartsprotokollet på Irland och en skadeståndstalan mot det ska alltså föras vid irländsk domstol. Dessa domstolar har även rätt att förelägga registreringsorganet att vidta åtgärder om en person inte följer ett beslut av en domstol med behörighet enligt konventionen (eller, om det rör sig om en nationell säkerhetsrätt, en behörig domstols beslut enligt vilket personen åläggs att ändra eller upphäva registreringen). I övrigt får ingen domstol vidta åtgärder, meddela domar eller fatta beslut avseende registreringsorganet. Frågan om lagval berörs inte i konventionen, utan får avgöras enligt internationella privaträttsliga bestämmelser i den stat som har jurisdiktion. I luftfartsprotokollet finns emellertid en bestämmelse om lagval som ska gälla om en stat har avgett en förklaring om artikelns tillämpning (artikel VIII i luftfartsprotokollet, se avsnitt 6). Förhållandet till andra konventioner (artiklarna 45 bis och 46) Konventionen har företräde framför FN:s konvention från 2001 om överlåtelse av fordringar inom internationell handel (artikel 45). Konventionen har inte tillträtts av Sverige och har inte heller trätt i kraft. Förhållandet mellan Kapstadskonventionen och Unidroits konvention om internationell finansiell leasing behandlas i luftfartsprotokollet (artikel 46, jfr artikel XXV i protokollet). Slutbestämmelser (artiklarna 47-62) Konventionens sista kapitel innehåller bl.a. bestämmelser om tillträde till konventionen och om avgivandet av olika förklaringar. Konventionen träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att tre månader förflutit sedan ratifikationsdokumenten deponerades hos depositarien (artikel 49). Det är Unidroit som är depositarie. Alla dokument knutna till ratifikation, godtagande, godkännande och anslutning ska alltså deponeras där (artikel 62). Vid tillträde kan en fördragsslutande stat lämna en förklaring om att konventionen inte ska tillämpas på säkerhetsrätter som har uppkommit genom en intern transaktion (artikel 50). Interna transaktioner definieras i konventionen som transaktioner som i och för sig skulle kunna grunda en internationell säkerhetsrätt, men där parternas huvudsakliga intressen och objektet finns i samma fördragsslutande stat när avtalet ingås. Dessa säkerhetsrätter kallas då nationella säkerhetsrätter och det krävs att de har skrivits in i ett nationellt register för att de ska omfattas av undantaget. De nationella säkerhetsrätterna kan inte registreras som internationella säkerhetsrätter i det internationella registret, men det är möjligt att där registrera att det finns en nationell säkerhetsrätt (artikel 16.1d). Genom registreringen i det internationella registret säkras den nationella säkerhetsrättens prioritet på samma sätt som om den hade varit en registrerad internationell säkerhetsrätt utan att konventionens övriga bestämmelser är tillämpliga. En förklaring till artikel 50 om att interna transaktioner ska undantas från konventionen får begränsad effekt, eftersom den inte påverkar tillämpningen av de centrala bestämmelserna i konventionen om åtgärder vid avtalsbrott och om prioritetsordning. Den fördragsslutande staten har i samband med tillträde möjlighet att i en förklaring peka ut en eller flera domstolar som ska ha exklusiv behörighet enligt konventionen när statens domstolar har internationell behörighet (artikel 53). Varje fördragsslutande stat som tillträder konventionen måste avge en förklaring om nationell domstols medverkan vid åtgärder från borgenärens sida (artikel 54.2). Detta är den enda obligatoriska förklaringen för stater som tillträder. Förklaringen ska ange om en åtgärd som står till borgenärens förfogande enligt konventionen (eller protokollet) och vars verkställighet enligt dessa bestämmelser inte förutsätter en framställan hos domstol, ändå ska kräva nationell domstols samtycke. Alternativt kan det anges i förklaringen att domstols medverkan endast ska krävas när det uttryckligen anges i konventionen eller protokollet. För att en stat ska kunna sättas upp på Kapstadslistan måste en förklaring till artikel 54.2 ha det sistnämnda innehållet. När en stat tillträder konventionen är huvudregeln att konventionen inte ska tillämpas på redan befintliga rättigheter eller säkerhetsrätter, som behåller den prioritet de hade enligt nationell lag innan konventionen trädde i kraft i förhållande till staten (artikel 60.1). Rättigheten eller säkerhetsrätten måste emellertid avse ett objekt som omfattas av konventionen. En säkerhetshavare behöver således inte registrera sin internationella säkerhetsrätt enligt konventionens bestämmelser vid tillträdet. Detta gäller även om rättigheten eller säkerhetsrätten i och för sig skulle kunna registreras i det internationella registret och även om den enligt konventionen skulle ha sämre prioritet än en tidigare registrerad rättighet. Bara de rättigheter eller säkerhetsrätter som tillkommit före registreringen av en internationell säkerhetsrätt har prioritet enligt artikel 60. En innehavare av en internationell säkerhetsrätt som registrerats i det internationella registret är således skyddad mot senare uppkomna rättigheter eller säkerhetsrätter. En fördragsslutande stat kan i en förklaring begränsa tillämpligheten av övergångsbestämmelserna (artikel 60.3). 6 Luftfartsprotokollet Allmänt Genom luftfartsprotokollet blir Kapstadskonventionens bestämmelser om internationella säkerhetsrätter specialanpassade för säkerhetsrätter i luftfartsobjekt. Luftfartsprotokollet utvidgar också konventionens tillämpningsområde till att avse försäljning av sådana objekt. Till skillnad från det svenska systemet med inskrivningar av rätt till luftfartyg är huvudregeln i luftfartsprotokollet att flygmotorer är separata objekt som kan vara föremål för olika typer av säkerhetsrätter. Särskilda bestämmelser finns för helikoptermotorer som i vissa fall ska ses som en del av helikoptern (se nedan). Förklaringarna är en central del av luftfartsprotokollet och får stor betydelse för vilka ekonomiska fördelar lufttrafikföretag i en fördragsslutande stat kan få. Som anges i avsnitt 4 är vissa av förklaringarna nödvändiga att lämna för att företagen ska kunna få rabatt på statligt stödda exportkrediter. Dessa s.k. kvalificerande förklaringar rör förfaranden vid gäldenärens insolvens, frågor om lagval, avregistrering och export av luftfartyg samt interimistiska åtgärder. Tillämpningsområde (artiklarna I-IV) Luftfartsobjekt definieras som luftfartygsskrov, flygmotorer och helikoptrar. Luftfartygsskrov (dvs. flygplanskroppen) omfattar alla komponenter i flygplanet utom motorerna. Eventuella säkerhetsrätter i sådana kompontenter när de inte är installerade i luftfartyget omfattas av nationell rätt och inte av Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet. Luftfartsprotokollet är avsett att reglera mer omfattande, huvudsakligen internationella, ekonomiska transaktioner i större luftfartsobjekt. Endast luftfartsobjekt av en viss storlek eller kapacitet omfattas därför av protokollet. För luftfartygsskrov gäller t.ex. att de ska vara certifierade av en behörig luftfartsmyndighet för transport av minst åtta personer inklusive besättning eller för transport av frakt över 2 750 kg (artikel I). Denna förutsättning innebär att knappt tre fjärdedelar av de luftfartyg som i dag är registrerade i det svenska inskrivningsregistret och belastade med en rättighet är för små för att omfattas av protokollet. Flygplan och helikoptrar som bara används av militär, tull eller polis omfattas inte heller av protokollet oavsett storlek. Flygmotorer behandlas som huvudregel som självständiga luftfartsobjekt i vilka internationella säkerhetsrätter kan registreras separat. I protokollet skiljer man på flygplansmotorer och motorer i helikoptrar. Flygplansmotorer utgör alltid separata objekt, oavsett om de är monterade i flygplanet eller inte. En helikoptermotor ska däremot behandlas som en komponent till helikoptern, och inte som ett självständigt luftfartsobjekt, när den är monterad i helikoptern. Innan motorn har monterats i helikoptern och efter att den har demonterats, betraktas den som en flygmotor enligt luftfartsprotokollet. Säkerhetsrätter och andra rättigheter som uppkommit i helikoptermotorn före installationen, kvarstår i motorn även när den har blivit en del av helikoptern. Helikoptermotorn kan emellertid inte bli föremål för någon ny rättighet när den väl är monterad i helikoptern, eftersom den då anses vara en del av denna. Däremot är det möjligt att registrera en framtida internationell säkerhetsrätt i helikoptermotorn. För luftfartsprotokollets tillämpning krävs det att gäldenären hör hemma i en fördragsslutande stat. I luftfartsprotokollet utvidgas tillämpningsområdet i förhållande till Kapstadskonventionen till att även avse avtal om luftfartygsskrov tillhörande ett luftfartyg som har registrerats i luftfartygsregistret hos en fördragsslutande stat (artikel IV). Detsamma gäller helikoptrar som har registrerats på det sättet. Definitionen av intern transaktion påverkas också av registreringen. Vid bedömningen av var objektet finns ska en helikopter anses finnas i det land där den är registrerad och ett flygplansskrov i det land där flygplanet är registrerat. Om en flygmotor är installerad i ett luftfartyg, anses den finnas i det land där luftfartyget är registrerat. Om den inte är installerad i ett flygplan eller i en helikopter, är det avgörande var motorn faktiskt finns (artikel IV.2). Luftfartsprotokollet utvidgar tillämpningsområdet för registrerings- och prioritetsbestämmelserna i konventionen till att också avse försäljningar och kommande försäljningar (artikel III, jfr artikel 41 i konventionen). På så sätt kan luftfartygsbranschen utnyttja det befintliga registreringssystemet för att förbättra skyddet för köpare. Där det i konventionen talas om borgenären ska i stället köparen avses. Skälet är att det är köparen, precis som borgenären vid ett säkerhetsavtal, som kan registrera sin rätt. Detta innebär också att det för luftfartsprotokollets tillämpning vid en försäljning är säljarens hemvist som är avgörande (artikel III, jfr artikel 3.1 i konventionen). Möjligheten att registrera försäljningar och kommande försäljningar innebär att en person kan registrera två olika rättigheter eller säkerhetsrätter i ett och samma objekt. En leasetagare med en köpoption som i andra hand leasar ut objektet kan göra två registreringar i registret: den kommande försäljningen i egenskap av blivande köpare på grund av köpoptionen och en internationell säkerhetsrätt i objektet i egenskap av leasegivare. Båda registreringarna måste göras för att få fullt skydd; den ena registreringen påverkar inte den andra. Parterna har möjlighet att i stor utsträckning själva styra tillämpningen av luftfartsprotokollet genom att skriftligen undanta eller ändra vissa bestämmelser (artikel IV.3). Formkrav för försäljningsavtal och frågor om företrädares befogenhet (artiklarna V-VII) Formkraven för försäljningsavtal är nästan desamma som för avtal som skapar internationella säkerhetsrätter (artikel V, jfr artikel 7 i konventionen). Med försäljningsavtal avses här sådana avtal som inte innehåller ett uttryckligt äganderättsförbehåll. Ett ombud, en förvaltare eller en annan företrädare har möjlighet att träffa avtal som grundar en säkerhetsrätt eller ett försäljningsavtal och att registrera den internationella säkerhetsrätten respektive försäljningen av luftfartsobjektet i det internationella registret (artikel VI). Vid beskrivningen av luftfartsobjektet måste vissa uppgifter finnas med för att objektet ska kunna identifieras (artikel VII). Lagval (artikel VIII) Luftfartsprotokollet ger parterna möjlighet att avtala om vilket lands lag som helt eller delvis ska tillämpas på deras avtalsenliga rättigheter och skyldigheter (artikel VIII). Detta ger parterna frihet att välja de mest fördelaktiga bestämmelserna. Valet av lag får då inte begränsas av nationella bestämmelser. För tillämpning av lagvalsbestämmelsen krävs som huvudregel att den fördragsslutande staten har avgett en förklaring. En förklaring om att tillämpa protokollets lagvalsbestämmelse är en s.k. kvalificerande förklaring. För EU-medlemsstater finns dock ett undantag, eftersom lagval i motsvarande situationer regleras i EU-rätten (se avsnitt 7). Kompletterande bestämmelser om åtgärder vid avtalsbrott (artiklarna IX, X och XIII) Utöver de åtgärder vid gäldenärens avtalsbrott som anges i Kapstadskonventionen erbjuds borgenären ytterligare åtgärder om luftfartsprotokollet är tillämpligt, nämligen avregistrering och export av objektet. Uttrycket borgenär i luftfartsprotokollet definieras i konventionen och omfattar säkerhetshavare, säljare med äganderättsförbehåll och leasegivare. Möjligheten att låta avregistrera ett luftfartsobjekt är reserverad för flygplan och helikoptrar, eftersom de kan registreras nationellt. Möjligheten till export är emellertid tillämplig även på flygmotorer som inte är installerade. För att borgenären ska kunna avregistrera ett luftfartyg och ta kontrollen över det krävs att det verkligen är fråga om ett avtalsbrott från gäldenärens sida enligt konventionen. Det är också nödvändigt att samtliga innehavare av registrerade säkerhetsrätter med bättre prioritet än borgenären skriftligen har samtyckt till att åtgärden vidtas. Detta krav är tvingande och kan inte avtalas bort (artikel IX.2, jfr artikel IV.3). Om dessa båda villkor är uppfyllda, finns det två sätt för borgenären att få till stånd en avregistrering och export av egendomen. Det första sättet är att göra en framställan hos domstol och få ett interimistiskt beslut om avregistrering (artikel X.6, jfr artikel 13 i konventionen). Med stöd av beslutet kan borgenären sedan begära avregistrering och export hos den nationella registreringsmyndigheten. Myndigheten har då fem arbetsdagar på sig att avregistrera luftfartyget och se till att det inte finns några hinder mot att exportera det ut ur landet. Det andra sättet att få ett luftfartyg avregistrerat och tillgängligt för export är genom en s.k. oåterkallelig fullmakt för avregistrering och export från den registrerade ägaren eller användaren av luftfartyget (artikel IX.5-6 och artikel XIII). Med stöd av fullmakten görs en ansökan om avregistrering och export hos den nationella registreringsmyndigheten. Förutsatt att fullmakten är registrerad hos myndigheten ska myndigheten bifalla ansökan utan att göra någon prövning i sak. Hur man kan få till stånd avregistrering och export beror på vilka förklaringar den fördragsslutande stat där objektet finns har lämnat (artiklarna X.1 och XIII.1). Båda förklaringarna är s.k. kvalificerande förklaringar. Speciella bestämmelser finns dock för EU-medlemsstater (se avsnitt 7). Artikel X innehåller ytterligare en möjlighet i förhållande till konventionens bestämmelser om interimistiska åtgärder. Det är, enligt artikeln, också möjligt att få ett interimistiskt beslut om försäljning av objektet och fördelning av intäkterna från försäljningen. Ett interimistiskt beslut med den innebörden kräver dock att gäldenären och borgenären uttryckligen kommit överens om att domstolen ska kunna besluta om försäljning och fördelning av intäkterna. En sådan överenskommelse kan göras när som helst. Parterna kan också avtala om att domstolen inte ska få förelägga borgenären att ställa säkerhet för sitt interimistiska yrkande på så sätt som föreskrivs i konventionen. Bestämmelsen i konventionen om att de åtgärder som anges där ska vidtas på ett affärsmässigt skäligt sätt preciseras när det är fråga om luftfartsobjekt och utökas till att avse alla de åtgärder som borgenären kan vidta (artikel IX.3, jfr artikel 8.3 i konventionen). Denna bestämmelse är tvingande för parterna. Åtgärder vid insolvens (artikel XI) Luftfartsprotokollets reglering av borgenärens rättigheter vid gäldenärens insolvens i artikel XI anses vara den bestämmelse som har störst ekonomisk betydelse. Insolvensrätten skiljer sig ofta åt mellan stater, vilket i en konkurrensutsatt och konjunkturskänslig bransch som flygbranschen skapar stor osäkerhet hos kreditgivarna. Genom luftfartsprotokollets bestämmelser skapas en särskild reglering av insolvensfrågor för luftfartsobjekt som omfattas av protokollet. I korthet innebär skyddet att borgenären inom en viss tid måste bli kompenserad av gäldenären (lufttrafikföretaget) eller insolvensförvaltaren. Om det inte sker, kan objektet i vilket säkerhetsrätten finns överföras till borgenären. Begreppet insolvenssituation som används i bestämmelsen omfattar inledande av insolvensförfarande, dvs. konkurs, likvidation eller andra rättsliga eller administrativa förfaranden (även interimistiska) varvid gäldenärens tillgångar och rörelse kontrolleras eller övervakas av en domstol för rekonstruktion eller likvidation. Det omfattar också gäldenärens besked om inställelse av betalningar, eller faktisk inställelse av betalningar, när borgenären är förhindrad att inleda ett insolvensförfarande mot gäldenären eller att vidta åtgärder enligt konventionen enligt lag eller efter en statlig åtgärd (artikel I.m). Insolvensbestämmelsen i protokollet gäller enbart om den stat som har primär jurisdiktion i ett insolvensförfarande har avgett en förklaring om att tillämpa den. Primär jurisdiktion har den fördragsslutande stat där gäldenären har sina huvudsakliga intressen. Härmed avses den stat där gäldenären har sitt registrerade säte eller, om sådant saknas, den stat där bolaget är bildat (artikel 2.In). Om staten med primär jurisdiktion inte har avgett en förklaring om att tillämpa protokollets insolvensbestämmelse, tillämpas den nationella insolvensrätten. En stat kan också i sin förklaring ange att bestämmelsen endast ska tillämpas på vissa typer av insolvensförfaranden. En förklaring om att tillämpa protokollets insolvensreglering i artikel XI är en kvalificerande förklaring. Två olika alternativ redovisas i artikel XI och en förklaring om att artikeln ska tillämpas ska också innehålla en uppgift om vilket av de båda alternativen som ska tillämpas: A eller B. Alternativ A innebär att efter en väntetid som den fördragsslutande staten ska ange i sin förklaring (eller en tidpunkt dessförinnan då borgenären enligt tillämplig lag skulle få tillgång till objektet) måste den som förvaltar rekonstruktionen, likvidationen eller konkursen, eller gäldenären, välja mellan att överlämna luftfartsobjektet till borgenären eller att läka alla tidigare avtalsbrott (förutom det som har lett till ett insolvensförfarande) och åta sig att uppfylla alla framtida förpliktelser enligt avtalet. Alternativ B är mer flexibelt och innebär att gäldenären eller förvaltaren först efter en förfrågan från borgenären, inom viss tid som den fördragsslutande staten ska ange i sin förklaring, måste läka alla tidigare avtalsbrott och åta sig att uppfylla alla framtida förpliktelser, eller ge borgenären möjlighet att återta luftfartyget i enlighet med bestämmelser i tillämplig lag. Till skillnad från alternativ A är ett återtagande enligt alternativ B beroende av nationell domstol som i enlighet med den tillämpliga nationella lagen kan begära att gäldenären ska vidta ytterligare åtgärder eller ställa ytterligare säkerhet. Alternativ B saknar dessutom en yttersta tidsgräns inom vilken gäldenären måste överlämna luftfartsobjektet. Genom alternativ A får både gäldenären och borgenären en tydlig tidsgräns under vilken de kan förhandla om huruvida luftfartsobjektet ska återlämnas eller bli kvar hos gäldenären. Alternativ A är det mest förmånliga alternativet för borgenärerna, eftersom de vid ett insolvensförfarande kan vara säkra på att snabbt få tillbaka sin egendom eller bli kompenserade av gäldenären eller insolvensförvaltaren. Gäldenären har dessutom en vårdplikt avseende objektet under väntetiden, något som minskar risken för värdeförlust. För att en stat ska kunna sättas upp på OECD:s Kapstadslista måste den i sin förklaring till artikel XI ange att alternativ A ska tillämpas och bestämma väntetiden till maximalt 60 kalenderdagar. För EU-medlemsstater gäller en särskild lösning (se avsnitt 7). Bistånd vid insolvens (artikel XII) För att underlätta tillämpningen av luftfartsprotokollets insolvensbestämmelser föreskrivs att de nationella domstolarna i den stat där luftfartsobjektet finns i största möjliga mån ska samarbeta med utländska domstolar och insolvensförvaltare (artikel XII). Denna bestämmelse om samarbete är endast tillämplig om den fördragsslutande staten har lämnat en förklaring om det. Tillägg till bestämmelserna om prioritet (artikel XIV) Genom luftfartsprotokollet utvidgas Kapstadskonventionens bestämmelser om prioritet till att också avse förvärv av luftfartsobjekt som har registrerats i enlighet med protokollets bestämmelser (artikel XIV, jfr artikel 29 i konventionen). Genom att registrera sitt köp förvärvar köparen rätten till objektet fritt från senare registrerade och icke registrerade säkerhetsrätter. Detta gäller även om köparen hade kännedom om att det fanns sådana icke registrerade rättigheter. Rättigheter som registrerades innan köparen registrerade sitt förvärv påverkas däremot inte. En rättighet i en flygmotor påverkas inte av om motorn är monterad i ett flygplan eller om den har demonterats (artikel XIV.3). Konventionens bestämmelse om rättigheter i föremål som installeras i ett luftfartyg gäller därmed inte om det är fråga om en flygmotor (jfr artikel 29.7 i konventionen). Den som har en säkerhetsrätt i en flygmotor, t.ex. en leasegivare, behåller alltså säkerhetsrätten i denna motor även om motorn installeras i leasetagarens luftfartyg. Artikel XIV i protokollet reglerar däremot inte frågor om prioritet mellan säkerhetsrätter, som även för motorer ska avgöras enligt konventionens bestämmelser (artikel 29 i konventionen). Detta innebär att om leasegivaren har registrerat sin säkerhetsrätt i flygmotorn innan denna installeras i luftfartyget och luftfartyget sedan säljs, så kommer leasegivaren att få prioritet i motorn i förhållande till köparen. Om köparen däremot registrerar köpet först, ändras prioritetsordningen eftersom denne förvärvar rätten till objektet fritt från senare registrerade rättigheter (artikel XIV.1). Gäldenärens rättigheter och skyldigheter (artiklarna XV och XVI) Utöver Kapstadskonventionens krav på underrättelse till gäldenären vid en överlåtelse föreskrivs i luftfartsprotokollet att gäldenären för att bli bunden av överlåtelsen måste samtycka till den (artikel XV, jfr artikel 33.1 i konventionen). Ett sådant samtycke ska vara skriftligt och kan lämnas i förväg. Gäldenärens samtycke har endast betydelse för dennes skyldigheter gentemot förvärvaren och påverkar inte giltigheten av själva överlåtelsen. En överlåtelse som har registrerats i det internationella registret innan ett insolvensförfarande gentemot överlåtaren inleds är skyddad gentemot övriga fordringsägare oavsett om gäldenären har samtyckt till överlåtelsen eller inte. Gäldenären har rätt till faktisk rådighet och användning av luftfartsobjektet så länge det inte sker något avtalsbrott (artikel XVI). Detta skydd gäller gentemot borgenären och andra innehavare av säkerhetsrätter som inte var registrerade när borgenären registrerade sin säkerhetsrätt. Som exempel kan anges att en leasegivare pantsätter sin säkerhetsrätt i luftfartyget. Om panthavaren sedan försöker beslagta luftfartyget på den grunden att leasegivaren inte har uppfyllt sina förpliktelser, utgör detta ett intrång i leasetagarens rätt till rådighet enligt luftfartsprotokollet. Det förutsätts dock att leasetagaren fortfarande har luftfartyget i sin besittning och inte har gjort sig skyldig till avtalsbrott för att han ska vara skyddad. Kompletterande registreringsbestämmelser (artiklarna XVII-XX) Luftfartsprotokollet innehåller vissa kompletterande bestämmelser avseende det internationella registret och registreringsorganet. Även här finns en bestämmelse om att fördragsslutande stater kan utse kontaktpunkter som ska översända information för registrering till det internationella registret (jfr artikel 18.5 i konventionen). Jurisdiktion (artiklarna XXI och XXII) Genom luftfartsprotokollet utvidgas jurisdiktionen vid interimistiska åtgärder när luftfartsobjektet är en helikopter eller ett flygplansskrov (artikel XXI, jfr artiklarna 42 och 43 i konventionen). I de fallen har även domstolarna i den fördragsslutande stat där objektet är registrerat jurisdiktion och rätt att meddela interimistiska beslut enligt artikel 13 i konventionen. Regleringen begränsas till viss del av bestämmelsen om val av forum (jfr artikel 42 i konventionen). Bestämmelsen om utökad jurisdiktion kan uteslutas genom att en stat avger en förklaring om att artikel XXI inte ska tillämpas eller endast tillämpas delvis (artikel XXX.5). EU har avgett en sådan förklaring med innebörden att artikel XXI inte ska tillämpas i unionen (se avsnitt 7). Luftfartsprotokollet ger också parterna möjlighet att begränsa jurisdiktionen avseende ett visst luftfartsobjekt genom att skriftligen avtala om immunitet. Bakgrunden till bestämmelsen är att många flygbolag ägs eller kontrolleras av stater eller statliga myndigheter. Immuniteten kan avse jurisdiktion eller verkställighet av ett beslut. Förhållande till andra konventioner (artiklarna XXIII-XXV) Kapstadskonventionen har företräde framför Genèvekonventionen när det gäller tillkomsten, verkställigheten och prioriteten av internationella säkerhetsrätter i luftfartsobjekt (artikel XXIII). I den mån det är fråga om erkännande av säkerhetsrätter och andra rättigheter som inte omfattas av Kapstadskonventionen ska Genèvekonventionen tillämpas. I förhållandet mellan en stat som har tillträtt både Kapstadskonventionen och Genèvekonventionen och en stat som endast har tillträtt Genèvekonventionen, är det Genèvekonventionens bestämmelser som ska gälla. Om ett luftfartyg är registrerat i en stat som har tillträtt Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet, utgör dessa "tillämplig lag" vid tillämpningen av Genèvekonventionen. I luftfartsprotokollet regleras också Kapstadskonventionens och luftfartsprotokollets förhållande till konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om kvarstad å luftfartyg från år 1933 (kvarstadskonventionen). Sverige har tillträtt kvarstadskonventionen och införlivat dess bestämmelser i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg. I lagen finns bestämmelser om att kvarstad inte får läggas på vissa luftfartyg, bl.a. sådana som används för statsändamål. Lagen innehåller också vissa föreskrifter om säkerhet som ställs till undvikande av kvarstad (jfr 11 kap. 3 § luftfartslagen [2010:500]). När kvarstadskonventionen är tillämplig på luftfartsobjekt som också omfattas av luftfartsprotokollet, ska Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollets bestämmelser ha företräde (artikel XXIV). En part som har tillträtt luftfartsprotokollet kan emellertid lämna en förklaring om att företrädesbestämmelsen inte ska tillämpas och då gäller kvarstadskonventionen. Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet ges även företräde framför 1988 års konvention angående internationell finansiell leasing (leasingkonventionen) som reglerar relationen mellan parterna i ett avtal om internationell finansiell leasing. Sverige har inte tillträtt denna konvention och påverkas därför inte av företrädesbestämmelsen. Slutbestämmelser (artiklarna XXVI-XXXVII) Liksom i konventionen innehåller det sista kapitlet i luftfartsprotokollet olika formella bestämmelser om tillträde och uppsägning samt om avgivande av olika förklaringar. Här finns också den grundläggande bestämmelsen att en stat inte får tillträda luftfartsprotokollet utan att först ha tillträtt konventionen. Unidroit är depositarie också beträffande protokollet och där ska samtliga handlingar angående ratifikation, godtagande, godkännande och anslutning deponeras. 7 Tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet Regeringens förslag: Riksdagen godkänner Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet. Riksdagen godkänner också att Sverige vid tillträde till konventionen och protokollet lämnar förklaringar med följande innebörd. - Säkerhetsrätter som uppkommer genom svensk lag och som vid utmätning och i konkurs har prioritet framför den typ av säkerhetsrätter som regleras i Kapstadskonventionen ska även efter ett svenskt tillträde ha prioritet och ska inte påverkas av om det finns registrerade internationella säkerhetsrätter i objektet (artikel 39.1a i konventionen). Denna prioritetsordning ska gälla även i förhållande till internationella säkerhetsrätter som redan var registrerade när Sverige tillträdde konventionen och protokollet (artikel 39.4 i konventionen). - En borgenärs möjlighet att med stöd av svensk lag kvarhålla eller beslagta ett luftfartsobjekt till säkerhet för betalning av offentliga tjänster ska inte påverkas av ett svenskt tillträde till konventionen (artikel 39.1b i konventionen). - En säkerhetsrätt som uppkommer till följd av ett avgörande om kvarstad, betalningssäkring eller utmätning som meddelats av domstol eller Kronofogdemyndigheten ska kunna registreras i det internationella registret. Säkerhetsrätten ska därefter behandlas som en internationell säkerhetsrätt (artikel 40 i konventionen). - När det gäller de åtgärder som borgenären kan vidta gentemot gäldenären enligt konventionen eller protokollet ska beslut av domstol endast krävas när det uttryckligen anges i konventionen (artikel 54.2 i konventionen). - Om det inleds ett insolvensförfarande gentemot gäldenären och luftfartsobjektet finns i Sverige, ska svenska domstolar så långt som möjligt och i enlighet med svensk lag samarbeta med utländska domstolar och konkursförvaltare eller motsvarande behörig person enligt Kapstadskonventionen (artikel XII i protokollet). - Systemet med oåterkalleliga fullmakter för avregistrering och export i luftfartsprotokollet ska tillämpas i Sverige (artikel XIII i protokollet). Regeringens bedömning: Sverige bör inte lämna några övriga förklaringar. Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår dock inte att legala säkerhetsrätter ska skyddas i förhållande till redan registrerade internationella säkerhetsrätter. Utredningen föreslår alltså inte att Sverige ska avge en förklaring till artikel 39.4. Utredningen föreslår inte heller att ett utmätningsbeslut ska omfattas av förklaringen till artikel 40. Remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag att Sverige ska tillträda Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet eller lämnar förslaget utan invändning. De tillstyrker också utredningens förslag om vilka förklaringar Sverige ska lämna. Ett flertal av remissinstanserna, bl.a. Svenska FlygBranschen, Svensk Pilotförening och SAS, betonar att det är angeläget att tillträdet sker på ett sådant sätt att Sverige kan komma med på OECD:s Kapstadslista. Sveriges advokatsamfund påpekar att utöver de fördelar med ett tillträde som anges i betänkandet är det även viktigt för Sverige och svenska företag att Sverige deltar i det internationella samarbetet om finansieringsfrågor. Flera av remissinstanserna, bl.a. Transportstyrelsen, Svenska FlygBranschen, Föreningen Svenskt Flyg och Svensk Pilotförening, framhåller att det är viktigt att ett tillträde till konventionen och protokollet sker så snart som möjligt med hänsyn till de ekonomiska fördelar som finns att vinna för svenska lufttrafikföretag. Remissinstanserna delar också utredningens bedömning eller har inga invändningar mot den. Regeringens förslag vad avser Sveriges förklaringar till artiklarna 39.4 och 40 har beretts med Stockholms tingsrätt, Kronofogdemyndigheten och Stockholms universitet. De tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning. Skälen för regeringens förslag och bedömning Sverige bör tillträda Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet De svenska flygbolagen har enligt uppgift de senaste åren tappat marknadsandelar avseende både inrikes- och utrikestrafiken till förmån för utländska flygbolag. Lågkonjunktur och finanskris har också försvårat för flygbolagen att få finansiering. Den svenska flygplansflottan är enligt flygbranschen förhållandevis gammal och kommer till stor del att bytas ut under de närmaste åren. Nu står bolagen alltså inför betydande investeringar där möjligheterna till effektiv och förmånlig finansiering i hög grad påverkar deras förmåga att konkurrera internationellt. Finansiering av luftfartyg sker huvudsakligen genom lån eller leasing där kreditgivaren får en säkerhetsrätt i luftfartyget. Hur panter och andra säkerhetsrätter står sig om flygbolaget gör sig skyldigt till avtalsbrott eller går i konkurs blir avgörande både för möjligheten att låna och för kreditvillkoren. I dag avgörs sådana frågor av rent nationell rätt och rättigheterna är inskrivna i det nationella inskrivningsregistret. Det kan vara förenat med svårigheter för utländska kreditgivare att kartlägga innebörden av svensk rätt. Detta skapar en osäkerhet för kreditgivarna, vilket medför högre finansieringskostnader för lufttrafikföretagen. Genom Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet harmoniseras bestämmelser om säkerhetsrätter som används vid finansiering av luftfartyg och flygmotorer. Genom överenskommelserna har det också skapats ett internationellt register för säkerhetsrätterna. Detta gör det enklare och mindre riskfyllt för banker och andra kreditgivare att erbjuda finansiering. Regelverket är uppbyggt för att öka förutsebarheten och för att borgenären på ett effektivt sätt ska kunna ta till vara sina rättigheter vid gäldenärens avtalsbrott eller insolvens. Ett sextiotal stater har tillträtt Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet. Norge tillträdde överenskommelserna år 2010, och norska flygbolag får till följd av tillträdet ekonomiska fördelar som svenska flygbolag inte får. Storbritannien har nyligen tillträtt och Danmark förväntas tillträda överenskommelserna de närmaste åren. Som utredningen anger är ett enhetligt system för säkerhetsrätter positivt för luftfartssektorn. Ett svenskt tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet skulle kunna medföra stora ekonomiska fördelar för de svenska lufttrafikföretagen jämfört med i dag. Det skulle underlätta för företagen att få tillgång till en bredare finansieringsmarknad och få rabatt vid statligt stödda exportkrediter. Enligt representanter för den svenska flygbranschen skulle ett svenskt tillträde kunna ge besparingar på sammanlagt mellan 400 och 800 miljoner kronor över en tioårsperiod, beroende på vilka finansieringslösningar som används och hur snabbt ett tillträde kan ske. För svenska lufttrafikföretag skulle ett svenskt tillträde också innebära att det blir möjligt att registrera säkerhetsrätter i flygmotorer separat, vilket de efterfrågar. I dag förekommer det att svenska lufttrafikföretag registrerar sina luftfartyg i andra länder för att få bättre villkor, alternativt förlägger sin verksamhet utomlands. Denna utflaggning får inte bara betydelse för arbetstillfällen här utan också för den svenska beredskapen vid en kris- eller krigssituation. I en sådan situation kan svenska myndigheter ta ut svenskregistrerade luftfartyg för transporter eller andra ändamål, men inte luftfartyg som är registrerade i ett annat land. För luftfartyg som registreras i Sverige har dessutom svenska staten ett helhetsansvar för luftvärdigheten, bemanningen och den övergripande användningen. Exempelvis ska frågor som rör arbetsrätt och säkerhet som huvudregel avgöras enligt svensk rätt i de fallen. Regeringen delar utredningens uppfattning att det är angeläget att svenska lufttrafikföretag i så stor utsträckning som möjligt har svensk nationalitet på luftfartygen i sin flotta. Ett tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet skulle göra det mer förmånligt för lufttrafikföretag att bedriva verksamhet i Sverige och registrera sina luftfartyg här. När det gäller den rättsliga regleringen konstaterar utredningen att de avtalstyper som enligt konventionen kan grunda en internationell säkerhetsrätt är väl kända i svensk rätt. Detta bekräftas av Sveriges advokatsamfund. Även om regleringen i vissa avseenden skiljer sig från gällande rätt bygger den på gemensamma internationella avtalsrättsliga och sakrättsliga principer. Systemet med förklaringar gör att Sverige vid ett tillträde i viss utsträckning kan styra hur konventionen och protokollet ska tillämpas. En förutsättning för att de svenska lufttrafikföretagen ska kunna få alla de ekonomiska fördelar som ett tillträde kan medföra är att Sverige avger vissa förklaringar och avstår från att lämna andra. Regeringen gör nedan bedömningen att detta är möjligt. Sammanfattningsvis delar regeringen utredningens och remissinstansernas uppfattning att Sverige bör tillträda överenskommelserna. Ett svenskt tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet kommer att medföra vissa ändringar i svensk lag. Frågan om ratificering måste därför underställas riksdagen (10 kap. 3 § regeringsformen). Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet. EU:s tillträde och frågan om kompetens Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet är EU-rättsligt s.k. blandade avtal. Detta innebär att de delvis reglerar rättsområden där EU-medlemsstaterna har överfört sin kompetens till EU. Frågan om huruvida en bestämmelse i ett internationellt avtal omfattas av EU:s exklusiva befogenhet eller inte har genom EU-domstolens rättspraxis ansetts vara beroende av om den interna EU-rätten kan komma att påverkas av det internationella åtagandet (jfr artikel 3.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget). Genom EU:s tillträde år 2009 är de delar av konventionen och protokollet där EU har exklusiv befogenhet bindande för medlemsstaterna (jfr artikel 216.2 i EUF-fördraget). De delar av överenskommelserna där EU:s befogenhet inte är exklusiv blir bindande för medlemsstaterna genom att de själva tillträder. Som anges ovan är konventionen och protokollet uppbyggda av olika förklaringar som avgör om och på vilket sätt bestämmelser i överenskommelserna ska tillämpas. Sveriges medlemskap i EU påverkar vilka förklaringar som Sverige kan lämna vid ett tillträde; Sverige kan inte lämna några förklaringar på områden där EU har exklusiv befogenhet. Det gäller även om EU inte har avgett någon förklaring. Förklaringar som EU har avgett Vid tillträdet avgav EU en allmän förklaring där det angavs inom vilka områden i Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet som EU har övertagit medlemsstaternas behörighet. Där anges att medlemsstaterna har delegerat sin behörighet till unionen på vissa områden som rör Bryssel I-förordningen, insolvensförordningen (rådets förordning [EG] nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden) och Rom I-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning [EG] nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser). I den allmänna förklaringen anges också att medlemsstaterna behåller sin behörighet när det gäller de materiella insolvensrättsliga bestämmelserna. Utöver den nämnda förklaringen har EU endast avgett två förklaringar. Båda avser domstols behörighet i interimistiska frågor, något som också regleras i Bryssel I-förordningen. Enligt artikel 71 i 2012 års Bryssel I-förordning ska förordningen inte inverka på konventioner som medlemsstaterna har tillträtt och som på särskilda områden reglerar domstolars behörighet eller erkännande eller verkställighet av domar. Följden blir att Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet som utgångspunkt har företräde framför förordningen. Betydelsen av artikel 71 påverkas emellertid av att EU genom förklaringar har angett att Bryssel I-förordningen ska ha relevans. I sin förklaring till artikel 55 i Kapstadskonventionen har EU angett att i de fall där gäldenären har sin hemvist i en medlemsstat och den medlemsstaten är bunden av Bryssel I-förordningen, så ska artiklarna 13 och 43 i konventionen om beviljande av interimistiska åtgärder tillämpas i överenstämmelse med artikel 31 i 2000 års Bryssel I-förordning (artikel 35 i 2012 års Bryssel I-förordning). EU har också avgett en förklaring till artikel XXI i luftfartsprotokollet med innebörden att bestämmelsen om utvidgning av jurisdiktion i protokollet till den stat där luftfartyget är registrerat inte ska tillämpas inom unionen. I stället ska Bryssel I-förordningen tillämpas av de medlemsstater som är bundna av förordningen. Bestämmelserna i Bryssel I-förordningen innebär att interimistiska åtgärder som kan vidtas enligt lagen i en medlemsstat får begäras hos domstolarna i den staten, även om en domstol i en annan medlemsstat är behörig att pröva målet i sak enligt förordningen. EU:s båda förklaringar innebär i praktiken att en domstol i en medlemsstat kommer att ha den behörighet som följer av artikel 35 i 2012 års Bryssel I-förordning och att en annan medlemsstat måste erkänna beslutet i den mån det följer av förordningen. Begränsningar i EU-medlemsstaternas möjlighet att avge förklaringar Vid ett möte som hölls av Unidroit efter EU:s tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet enades representanter för ett antal medlemsstater (däribland Sverige) om bedömningen att medlemsstaterna är förhindrade att lämna förklaringar till artiklarna VIII, X och XI i protokollet. Artikel VIII fastställer parternas fria lagval, en bestämmelse som också finns i Rom I-förordningen. Eftersom frågan regleras i EU-rätten faller den inom EU:s exklusiva befogenhet, och Sverige är, liksom andra medlemsstater, förhindrat att lämna en förklaring om att tillämpa artikeln. OECD har tagit hänsyn till detta och angett att stater som är bundna av Rom I-förordningen inte behöver avge en förklaring till protokollets lagvalsbestämmelser för att sättas upp på Kapstadslistan. Eftersom EU-rätten har samma innehåll som protokollet i detta avseende är det inte heller nödvändigt för medlemsstaterna att ändra den nationella lagstiftningen. I artikel X finns bestämmelser om tillämpningen av de interimistiska bestämmelserna i konventionen som det redogörs för ovan. För Sverige och andra EU-medlemsstater regleras frågor om behörig domstol och verkställighet även i Bryssel I-förordningen. Med hänsyn till EU:s behörighet i dessa frågor enades de deltagande medlemsstaterna vid det nämnda Unidroitmötet om att medlemsstaterna också ska anses förhindrade att avge en förklaring om att tillämpa artikel X. Däremot ansågs det inte finnas något hinder mot att ändra den nationella lagstiftningen så att resultatet blir detsamma som om en förklaring hade avgetts. Även i frågan om luftfartsprotokollets insolvensrättsliga bestämmelser gjorde de deltagande medlemsstaterna bedömningen att EU:s reglering medför att medlemsstaterna är förhindrade att lämna en förklaring om att tillämpa artikel XI i protokollet. I likhet med den bedömning som gjordes avseende artikel X enades de deltagande medlemsstaterna vid det nämnda Unidroitmötet om bedömningen att medlemsstaterna är fria att anpassa sin nationella lagstiftning så att resultatet blir detsamma som om en förklaring har avgetts. Vid bedömningen av vilka krav som ska ställas för att en stat ska tas upp på Kapstadslistan tar OECD hänsyn till den oklarhet som finns när det gäller befogenhetsfördelningen mellan EU och dess medlemsstater på insolvensområdet. Enligt OECD ska EU-medlemsstater som ändrar sin lagstiftning så att den motsvarar artikel XI, alternativ A, med en maximal väntetid om 60 kalenderdagar, anses ha avgett en kvalificerande förklaring till artikel XI. Sverige bör avge förklaringar till artiklarna 39.1 och 39.4 i Kapstadskonventionen Kapstadskonventionens bestämmelser om prioritetsordning innebär att registrerade internationella säkerhetsrätter har bättre prioritet i ett objekt än oregistrerade säkerhetsrätter. Konsekvensen av ett tillträde till konventionen skulle då bli att säkerhetsrätter som uppkommit till följd av en bestämmelse i den nationella rätten och inte genom avtal, s.k. legala säkerhetsrätter, alltid skulle få sämre prioritet eftersom dessa inte kan registreras i det internationella registret. För att skydda legala säkerhetsrätter som enligt den nationella lagen har bättre prioritet än de typer av säkerhetsrätter som omfattas av konventionen kan en fördragsslutande stat avge en förklaring till artikel 39.1a. De legala säkerhetsrätterna som omfattas av förklaringen kommer då att ha prioritet framför en registrerad internationell säkerhetsrätt, trots att de inte kan registreras i det internationella registret. Genom att lämna en förklaring till artikel 39.1a kan den förmånsrättsordning som gäller enligt svensk rätt behållas. Denna innebär att luftpanträtt och i vissa fall retentionsrätt ges företräde framför annan rätt i egendomen. Regeringen delar utredningens bedömning att Sverige bör avge en generell förklaring till artikel 39.1a med innebörden att alla kategorier av legala säkerhetsrätter och rättigheter, som enligt nuvarande och framtida bestämmelser i svensk rätt har företräde framför en säkerhetsrätt som är av samma slag som en internationell säkerhetsrätt, även efter ett svenskt tillträde ska ha företräde framför en registrerad internationell säkerhetsrätt. En förutsättning för de legala säkerhetsrätternas prioritet är enligt artikel 39.3 att den internationella säkerhetsrätten inte var registrerad i det internationella registret när förklaringen till artikel 39.1a deponerades. För att skydda de legala säkerhetsrätterna även i förhållande till redan registrerade internationella säkerhetsrätter krävs att den fördragsslutande staten avger en förklaring till artikel 39.4. För att undvika eventuella rättsförluster för innehavare av sådana legala säkerhetsrätter som i dag har bästa prioritet finner regeringen, till skillnad från utredningen, att Sverige även bör lämna en förklaring till artikel 39.4. Den fördragsslutande staten har också möjlighet att förklara att inget i konventionen ska påverka rätten enligt nationell lag att beslagta eller kvarhålla ett luftfartyg för betalning av en skuld hänförlig till en tjänst som avser luftfartyget eller ett annat objekt (artikel 39.1b). Rätten att hålla kvar luftfartyg, när avgifter för användning av flygplatsen och andra liknande tjänster inte betalas, är en sådan rätt som skulle kunna omfattas av en förklaring för Sveriges del (jfr 11 kap. 2 § luftfartslagen). I likhet med utredningen anser regeringen att Sverige bör avge en förklaring till artikel 39.1b med innebörden att inget i konventionen ska påverka svenska statens möjlighet att hålla kvar ett objekt enligt svensk lag för betalning av tjänster. Detsamma bör gälla i förhållande till statliga myndigheter och till organisationer och andra privata aktörer som tillhandahåller offentliga tjänster. Sverige bör avge en förklaring till artikel 40 i Kapstadskonventionen Liksom artikel 39 syftar artikel 40 till att skydda legala säkerhetsrätter. Skillnaden är att de säkerhetsrätter som omfattas av en förklaring till artikel 40 måste registreras i det internationella registret för att få prioritet och att de, efter registrering, ska behandlas som internationella säkerhetsrätter. En förklaring till artikel 40 kan inte vara generell utan de säkerhetsrätter som omfattas måste anges särskilt. En ansökan om inteckning i ett luftfartyg genom inskrivning i det svenska inskrivningsregistret ska avslås, om luftfartyget har blivit föremål för kvarstad, betalningssäkring eller utmätning och ett ärende som rör anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då inteckningen söks (47 § lagen [1955:227] om inskrivning av rätt till luftfartyg). Eftersom en inteckning i ett luftfartyg enligt svensk rätt bara kan uppstå genom inskrivning, går det alltså inte att pantsätta luftfartyget om det finns en sådan belastning. För att motsvarande ordning ska gälla i förhållande till internationella säkerhetsrätter efter ett tillträde till konventionen och protokollet, måste Sverige lämna en förklaring till artikel 40 som innebär att ett avgörande av domstol eller Kronofogdemyndigheten om kvarstad, betalningssäkring eller utmätning ska kunna registreras i det internationella registret, om det avser egendom som omfattas av luftfartsprotokollet. Därefter ska sådana åtgärder enligt konventionens bestämmelser behandlas som en internationell säkerhetsrätt. Regeringen delar alltså utredningens bedömning att Sverige bör avge en förklaring till artikel 40, med den skillnaden att förklaringen utöver de säkerhetsrätter som utredningen föreslår även bör omfatta utmätning. Den föreslagna förklaringen kan innebära att en panthavare som av förbiseende inte har registerat sin internationella säkerhetsrätt får sämre prioritet än den som har registerat ett utmätningsbeslut. Det är emellertid bara ett utslag av konventionens utgångspunkt att internationella säkerhetsrätter måste registreras för att borgenären ska vara säker på att få prioritet. Alternativet, dvs. att förklaringen inte omfattar utmätningsbeslut, skulle betyda att en gäldenär vars egendom blivit föremål för utmätning enkelt kan pantsätta den utmätta egendomen, vilket skulle strida mot nuvarande principer i svensk rätt. Kronofogdemyndigheten väcker i detta sammanhang frågan om myndigheten bör ha en motsvarande skyldighet att underrätta om dessa beslut som myndigheten har i förhållande till den svenska inskrivningsmyndigheten (jfr 6 kap. 20 § utsökningsförordningen [1981:981]). Regeringen gör emellertid bedömningen att det, med hänsyn till de rättsverkningar en registrering får, bör ankomma på borgenären att ta ställning till om borgenären vill registrera ett sådant beslut i det internationella registret eller inte. En anslutande fråga som Kronofogdemyndigheten tar upp är om myndigheten i varje fall ska ha en skyldighet att registrera säkerhetsrätter enligt artikel 40 som uppkommer i allmänna mål. Regeringen avser att återkomma till frågorna i samband med förordningsändringar. Sverige bör avge en förklaring till artikel 54.2 i Kapstadskonventionen En stat som tillträder Kapstadskonventionen måste avge en förklaring till artikel 54.2. I förklaringen ska det anges om en åtgärd som står till borgenärens förfogande enligt konventionen eller luftfartsprotokollet och vars verkställighet enligt bestämmelserna i överenskommelserna inte förutsätter en framställan hos domstol, ska få vidtas endast efter beslut av domstol. Artikeln ska ses i ljuset av att det i vissa fördragsslutande stater förutsätts domstolsbeslut i långt större utsträckning än vad som följer av konventionen. Så är inte fallet i Sverige. En svensk förklaring om att åtgärder får vidtas utan domstols beslut, utom i fall där det uttryckligen föreskrivs i konventionen eller protokollet, innebär alltså inte att det görs avsteg från kravet på domstolsbeslut i situationer där det enligt svensk rätt krävs ett sådant beslut. Den praktiska betydelsen av en sådan förklaring är närmast att borgenärer med begränsad kännedom om svensk rätt utan rättsutredningar kan förlita sig på det som följer av konventionen och protokollet. En sådan förklaring framstår därmed för svenskt vidkommande som oproblematisk. I likhet med utredningen anser regeringen att Sverige bör lämna en förklaring med innebörden att alla åtgärder, som är tillgängliga för borgenären enligt någon av överenskommelserna och där det inte uttryckligen anges att det krävs ett beslut av domstol, ska få utövas utan att domstol involveras. En förklaring med det föreslagna innehållet krävs för att Sverige ska kunna sättas upp på Kapstadslistan. Sverige bör avge en förklaring till artikel XII i luftfartsprotokollet I fördragsslutande stater som har avgett en förklaring om att tillämpa artikel XII i luftfartsprotokollet ska nationella domstolar, så långt det är möjligt och i överensstämmelse med nationell lag, samarbeta med utländska domstolar och konkursförvaltare (eller motsvarande behöriga personer) vid tillämpningen av protokollets insolvensrättsliga bestämmelser. I likhet med utredningen anser regeringen att Sverige, på motsvarande sätt som andra fördragsslutande stater, bör lämna en förklaring om att artikel XII ska vara tillämplig. Sverige bör avge en förklaring till artikel XIII i luftfartsprotokollet Stater som vill tillämpa systemet med oåterkalleliga fullmakter för avregistrering och export av luftfartsobjekt måste avge en förkaring till artikel XIII i luftfartsprotokollet. Ordningen med oåterkalleliga fullmakter för avregistrering och export är avsedd att fungera på samma sätt i alla fördragsslutande stater och verka oberoende av den nationella lagstiftningen. Ett sådant system ger en ökad förutsebarhet för borgenärer, som då inte behöver invänta domstolsbeslut eller förhålla sig till nationella bestämmelser. Själva institutet med fullmakter som inte går att återkalla är visserligen främmande för svensk rätt - en fullmakt kan inom svensk rätt normalt återkallas. Den part som avger en sådan fullmakt kommer emellertid typiskt sett att vara ett lufttrafikföretag och alltså en part som väl förstår konsekvenserna av att avge fullmakten. Det är dessutom en mycket begränsad sektor som berörs. En förklaring om att tillämpa artikel XIII är dessutom en förklaring som måste avges för att Sverige ska sättas upp på Kapstadslistan. Regeringen anser, i likhet med utredningen, att Sverige bör lämna denna förklaring. Sverige bör i övrigt inte avge några förklaringar Förklaringar till artiklarna VIII och XI i protokollet är visserligen kvalificerande förklaringar, men som anges ovan är EU-medlemsstater förhindrade att avge dessa förklaringar. När det gäller artikel VIII behöver en EU-medlemsstat enligt OECD inte vidta några åtgärder, eftersom artikeln motsvaras av en bestämmelse i Rom I-förordningen. När det gäller artikel XI, se avsnitt 8 om anpassning av svensk lag. En fördragsslutande stat kan lämna en förklaring om att Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet inte ska tillämpas på interna transaktioner, dvs. där parternas huvudsakliga intressen och objektet finns i samma fördragsslutande stat när avtalet ingås (artikel 50 i konventionen). Bakgrunden är att en stat ska kunna välja att tillämpa den nationella rätten i rent nationella situationer. Som anges i avsnitt 5 är effekterna av en sådan förklaring begränsade, eftersom de centrala bestämmelserna i konventionen, bl.a. de om prioritetsordning, ändå ska tillämpas. För svenskt vidkommande förefaller det dessutom vara ovanligt med sådana interna transaktioner. Även i de fall det är fråga om en intern transaktion framstår det för övrigt som mer fördelaktigt för parterna att använda sig av de särskilda bestämmelser som gäller på det här området i gränsöverskridande fall. Med hänsyn till detta delar regeringen utredningens uppfattning att det inte finns skäl för Sverige att avge en sådan förklaring. Fördragsslutande stater som har olika territoriella områden med olika rättssystem kan avge förklaringar om hur konventionen och protokollet ska tillämpas inom dessa olika områden (artikel 52 i konventionen och artikel XXIX i protokollet). Denna förklaring är av naturliga skäl inte aktuell för Sverige att avge. Utredningen bedömer att tvister enligt konventionen och protokollet kommer att vara av sådan beskaffenhet att de kommer att prövas av allmän domstol om det inte finns en skiljeklausul. Bestämmelser om vilken domstol som har behörighet att pröva mål som ska avgöras i allmän domstol finns i 10 kap. rättegångsbalken. Det är dessa bestämmelser som avgör var en tvist enligt konventionen och protokollet ska prövas (förutsatt att det inte finns några andra tillämpliga bestämmelser), om Sverige inte avger någon förklaring till artikel 53. Regeringen delar utredningens bedömning att det saknas skäl att peka ut någon viss domstol som exklusivt behörig i de aktuella frågorna. Sverige bör därför inte lämna någon förklaring till artikel 53 (se dock avsnitt 8 om reservforum). Vidare kan en fördragsslutande stat lämna en förklaring om att säkerhetshavaren inte ska få leasa ut tillgången inom territoriet på visst sätt när den säkerställda tillgången är belägen på statens territorium eller kontrolleras därifrån (artikel 54.1). Några sådana begränsningar finns inte i svensk rätt i dag och i likhet med utredningen finner regeringen att det saknas anledning för Sverige att avge en sådan förklaring. Möjligheten för en borgenär att vidta åtgärder i avvaktan på en slutlig prövning av saken är central för att borgenären ska kunna ta till vara sina rättigheter. Bestämmelser i konventionen och protokollet som begränsar dessa möjligheter eller minskar antalet domstolar som är behöriga att pröva en ansökan om en sådan åtgärd bör därför inte tillämpas. Sverige bör därmed inte avge någon förklaring till artikel 55 i konventionen (vilken begränsar tillämpligheten av artiklarna 13 och 43) eller till artikel XXI i protokollet. Som EU-medlemsstat är Sverige emellertid bundet av EU:s förklaringar till dessa artiklar (se ovan). Om gäldenären har hemvist inom EU, kommer bestämmelserna i Bryssel I-förordningen att gälla i enlighet med EU:s förklaringar. I annat fall gäller bestämmelserna i artiklarna 13 och 43 i konventionen respektive artikel XXI i protokollet. Eftersom det finns EU-bestämmelser på området, är det för övrigt tveksamt om det skulle vara förenligt med EU-rätten att lämna en sådan förklaring; Sverige är i förhållande till andra EU-medlemsstater bundet av Bryssel I-förordningen. I konventionen finns övergångsbestämmelser som reglerar hur befintliga säkerhetsrätter ska hanteras när en stat tillträder konventionen och protokollet (artikel 60). Huvudregeln är att säkerhetsrätterna vid ett tillträde behåller den prioritet de hade enligt den nationella rätten. De behöver alltså inte registreras i det internationella registret för att behålla prioriteten. Konsekvensen av detta är att en borgenär kommer att behöva kontrollera om det finns säkerhetsrätter i eventuella nationella register för luftfartsobjekt. Detta gäller bara de säkerhetsrätter som finns när konventionen träder i kraft i förhållande till staten. Säkerhetsrätter som uppkommer efter tillträdet och som inte omfattas av någon förklaring enligt artikel 39 måste registreras i det internationella registret för att få prioritet. En fördragsslutande stat kan dock välja en annan lösning genom att avge en förklaring till artikel 60.3. En sådan förklaring innebär att innehavare av en befintlig säkerhetsrätt inom en viss tid som staten bestämmer måste registrera den i det internationella registret för att den ska behålla sin prioritet enligt nationell lag. Möjligheten att avge en sådan förklaring har införts för att en stat ska kunna begränsa borgenärernas behov av att kontrollera de nationella registren. En förklaring till artikel 60.3 måste avges vid tillträdet och kan sedan inte återtas eller ändras genom en ny förklaring (artiklarna 57 och 58). Utredningen bedömer att det inte finns något intresse för Sverige av att lämna en sådan förklaring. Enligt utredningen är det tvärtom positivt att de säkerhetsrätter som har registrerats i det svenska inskrivningsregistret för luftfartyg behåller sin prioritet även efter ett tillträde utan att det ställs krav på någon ytterligare åtgärd. Eftersom luftfartsobjekt har en begränsad livslängd torde detta inte heller vara någon stor praktisk fråga. För senare uppkomna säkerhetsrätter som bara registreras i det nationella registret gäller ju konventionens prioritetsbestämmelser (artikel 29). Regeringen delar även i detta avseende utredningens uppfattning. Fördragsslutande stater har möjlighet att utse s.k. kontaktpunkter som ska vidarebefordra den information som behövs för en registrering i det internationella registret (artikel XIX i protokollet). Det framgår inte av konventionen eller protokollet exakt vilka uppgifter de nationella kontaktpunkterna ska ha. Regeringen delar emellertid utredningens bedömning att det torde vara uteslutet att de ska göra någon kontroll av de uppgifter som sedan ska skickas vidare till det internationella registret. Det internationella registret är avsett att användas av enskilda och registrering och sökningar sker elektroniskt över internet. Som utredningen påpekar kommer de som hanterar registreringsfrågor till största delen att vara advokatbyråer eller liknande företag. Regeringen delar därmed utredningens uppfattning att det inte finns något behov av att nationellt samordna registreringarna vid en nationell myndighet eller annat organ. Sverige bör därför inte lämna en förklaring till artikel XIX. Vid en regelkonflikt mellan å ena sidan kvarstadskonventionen och, å den andra, Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet ska de senare överenskommelserna ha företräde (artikel XXIV). Någon anledning att frångå denna ordning finns inte enligt regeringen, som därmed instämmer i utredningens bedömning att Sverige inte bör avge någon förklaring till artikel XXIV. 8 Införlivande av Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet med svensk rätt Regeringens förslag: De bestämmelser i Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet som berör enskilda eller myndigheter, och de bestämmelser som Sverige genom att lämna förklaringar väljer att tillämpa, ska gälla som svensk lag. I konventionen är det artiklarna 1-16, 18-22, 24-26, 28-38, 41-46 och 60.1 och 60.2. I protokollet är det artiklarna I-VII, IX, XII-XVI och XX-XXV. En särskild lag om internationella säkerhetsrätter i lösa saker ska införas. I lagen ska det finnas uttryckliga bestämmelser som motsvarar Sveriges förklaringar till artiklarna 39.1b, 40 och 54.2 i konventionen. Vid svensk domsrätt enligt konventionen och protokollet ska Stockholms tingsrätt vara reservforum. Luftfartsprotokollets insolvensrättsliga bestämmelser i artikel XI, alternativ A ska, om inte parterna avtalat annat, tillämpas i insolvenssituationer såsom konkurser och företagsrekonstruktioner när gäldenären har sina huvudsakliga intressen i Sverige på det sätt som anges i artikel I.2n i protokollet. Vid tillämpningen av artikeln ska med väntetid avses en period som inte överstiger 60 kalenderdagar. Det ska införas upplysningsbestämmelser om lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker i lagar som berörs av den nya lagen. Registrerade internationella säkerhetsrätters prioritet enligt konventionen och protokollet ska säkerställas i svensk rätt genom att de ges särskild förmånsrätt efter luftpanträtten. En retentionsrätt i en flygmotor ska dock ha företräde framför en internationell säkerhetsrätt när motorn inte är monterad i ett luftfartyg och inte heller är endast tillfälligt skild från luftfartyget. Innehavare av registrerade internationella säkerhetsrätter ska vid exekutiv försäljning av luftfartyg behandlas på samma sätt som innehavare av rättigheter som är registrerade i det svenska inskrivningsregistret. Det ska vara möjligt att få ett luftfartyg avregistrerat ur det svenska luftfartygsregistret med stöd av en oåterkallelig fullmakt för avregistrering och export. Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår dock inte något reservforum. Remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag eller lämnar dem utan invändning. Stiftelsen Ackordscentralen anför att tillämpningen av luftfartsprotokollets insolvensrättsliga bestämmelser inte bör omfatta företagsrekonstruktion. Kronofogdemyndigheten efterlyser en närmare analys av utmätningsinstitutet och dess rättsverkan i förhållande till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet. Myndigheten anser också att förhållandet mellan inskrivna rättigheter i det internationella registret och utmätning registrerad i det svenska registret måste analyseras närmare, liksom verkan av registrering i luftfartygsregistret. Regeringens förslag om införandet av en bestämmelse om reservforum har beretts med Stockholms tingsrätt, Kronofogdemyndigheten och Stockholms universitet. De tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning. Skälen för regeringens förslag De olika metoderna för införlivande Bestämmelser i internationella överenskommelser som berör myndigheters eller enskildas handlande måste införlivas med den svenska rättsordningen för att gälla här. Det finns två olika metoder för att införliva internationella överenskommelser: transformering och inkorporering. Transformering innebär att bestämmelserna i en överenskommelse omvandlas till svensk lag medan inkorporering innebär att överenskommelsen i sig görs direkt tillämplig genom en särskild bestämmelse. Valet av metod har bl.a. att göra med hur den överenskommelse som ska införlivas är utformad och får göras utifrån vad som är lämpligt i det enskilda fallet. Transformering är det vanligaste sättet att införliva internationella överenskommelser med svensk rätt. En fördel med den metoden är att bestämmelserna i överenskommelsen kan överföras till svenskt författningsspråk, vilket normalt gör dem lättare att tillämpa. Det finns dock en risk att överenskommelsens innebörd till viss del går förlorad i översättningen. Ju mer omfattande och detaljerade bestämmelserna i överenskommelsen är, desto större är risken för detta. För mer detaljerade överenskommelser, vars bestämmelser är avsedda att tillämpas direkt av domstolar och andra myndigheter, är därför inkorporering ofta att föredra. Den autentiska texten i överenskommelsen blir då gällande som svensk lag och bifogas lagen. Om det inte finns någon svensk autentisk version av överenskommelsen, brukar en svensk översättning publiceras vid sidan av originaltexten. Den svenska texten blir då bara ett hjälpmedel för läsaren och får inte status av lag. I inkorporeringslagen kan det även anges vilka eventuella val som görs om det finns alternativa lösningar i överenskommelsen. Inom transporträtten är det relativt vanligt med inkorporering. Som exempel kan nämnas 1999 års Montrealkonvention som inkorporerades genom lagen (2010:510) om lufttransporter. Även på sjörättsområdet och vid Sveriges tillträde till internationella järnvägsfördrag har denna metod varit vanlig. Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet bör i relevanta delar gälla som svensk lag Som utredningen redogör för finns det flera skäl som talar för att välja inkorporering som metod vid införlivandet av Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet. De båda överenskommelserna är omfattande och detaljerade och berör ett flertal rättsområden som regleras i olika svenska författningar. Konventionen och protokollet är avsedda att läsas tillsammans och ska tolkas i ljuset av varandra, något som försvåras om de delas upp i olika delar av den svenska lagstiftningen. Risken för att något i de båda överenskommelserna går förlorat vid en transformering är också betydande. Som Sveriges advokatsamfund påpekar är det dessutom en fördel om enhetliga uttryck kan användas i avtalshandlingar mellan internationella parter, vilket talar för att överenskommelserna införlivas genom inkorporering. Vid bedömningen av vilken metod för införlivande som bör väljas i det här fallet bör det vägas in att frågor på EU:s exklusiva område normalt sett inte kräver genomförandeåtgärder. Med hänsyn till de oklara gränserna för EU:s exklusiva befogenhet beträffande vissa av de områden som regleras i överenskommelserna och den otydlighet som kan uppstå om bara vissa delar av konventionen och protokollet införlivas, framstår det som mindre lämpligt att försöka dela upp avtalet utifrån befogenhet. I stället bör samtliga relevanta bestämmelser kunna införlivas med svensk rätt. En förutsättning är dock att detta kan anses förenligt med EU-rätten. Om inkorporering väljs som metod för införlivande, är risken för att bestämmelserna kan komma att påverka den enhetliga och konsekventa tillämpningen av EU-bestämmelserna i princip obefintlig (jfr prop. 2014/15:58 s. 27 f.). Sammanfattningsvis föreslår regeringen, i likhet med utredningen, att Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet ska införlivas med svensk rätt genom inkorporering. Frågan är då i vilken utsträckning konventionen och protokollet ska inkorporeras i svensk rätt. Utgångspunkten är att de bestämmelser som riktar sig till domstolar och andra myndigheter och till enskilda görs till svensk lag, medan de bestämmelser som riktar sig till staterna eller till något internationellt organ inte inkorporeras. Slutbestämmelserna i konventionen och protokollet handlar bl.a. om förfarandet för ratifikation och uppsägning av överenskommelserna samt om avgivandet av förklaringar och riktar sig till de fördragsslutande staterna (artiklarna 47-59, 61 och 62 i konventionen och artiklarna XXVI-XXXVII i protokollet). Bestämmelserna är med ett undantag sådana att det saknas skäl att göra dem till lag. Undantaget gäller en övergångsbestämmelse som reglerar konventionens tillämpning på befintliga säkerhetsrätter vid ett tillträde (artikel 60 punkterna 1 och 2). Denna bestämmelse bör, till skillnad från övriga slutbestämmelser, göras till svensk lag. De båda överenskommelserna innehåller också artiklar som gäller registreringsorganets respektive tillsynsmyndighetens uppgifter och ansvar (artiklarna 17, 23, 27 och 28 i konventionen och artiklarna XVII och XVIII i protokollet). De artiklar som enbart riktar sig till registreringsorganet och tillsynsmyndigheten behöver inte inkorporeras. Vissa av artiklarna innehåller emellertid bestämmelser som utöver registreringsorganet berör enskilda och svenska myndigheter. En delvis inkorporering av dessa artiklar skulle innebära att regleringen blir svåröverskådlig och det är därmed lämpligare att inkorporera dessa artiklar i sin helhet. Övriga bestämmelser i konventionen och protokollet bör gälla som svensk lag, i den mån Sverige inte avstår från att tillämpa dem. Som framgår av avsnitt 7 görs bedömningen att Sverige som medlem i EU är förhindrat att avge förklaringar till artiklarna VIII, X och XI i luftfartsprotokollet. De artiklarna bör alltså inte inkorporeras. Artikel XIX ger den fördragsslutande staten möjlighet att utse särskilda kontaktpunkter som ska sända nödvändig information för registrering till det internationella registret. Mot bakgrund av att regeringen föreslår att Sverige inte ska använda sig av denna möjlighet bör inte heller denna artikel inkorporeras. Regeringen föreslår sammanfattningsvis att artiklarna 1-16, 18-22, 24-26, 28-38, 41-46 och 60.1 och 60.2 i Kapstadskonventionen samt artiklarna I-VII, IX, XII-XVI och XX-XXV i luftfartsprotokollet ska gälla som svensk lag. Detta bör ske genom att det införs en lag om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. I den nya lagen bör det finnas uttryckliga bestämmelser som motsvarar Sveriges förklaringar till artiklarna 39.1b (rätten att hålla kvar ett luftfartsobjekt som säkerhet för en fordran hänförlig till offentliga tjänster), 40 (beslut om kvarstad, utmätning och betalningssäkring får registreras i det internationella registret) och 54.2 (beslut från domstol ska inte krävas i andra fall än de som anges i konventionen och protokollet). Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet ska bifogas lagtexten. Båda överenskommelserna är skrivna på sex originalspråk: arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska. Ingen av originaltexterna har företräde framför de övriga. Det är tillräckligt att bifoga den engelska texten jämte en svensk översättning till lagen. Stockholms tingsrätt bör vara reservforum vid svensk domsrätt Huvudregeln i Kapstadskonventionen är att parterna är fria att avtala om vilken eller vilka domstolar i en fördragsslutande stat som ska ha behörighet att pröva framställningar som grundas på konventionens bestämmelser (artikel 42). Detta gäller oavsett om den eller de valda domstolarna har anknytning till parterna eller transaktionen. I artikel 43 i konventionen finns specialbestämmelser om jurisdiktion vid prövning av interimistiska frågor enligt artikel 13. Enligt denna artikel ska även domstolarna i den fördragsslutande stat där objektet finns ha behörighet att besluta om vissa interimistiska åtgärder. Om parterna har avtalat att svenska domstolar ska ha behörighet att pröva frågor som grundas på konventionens och protokollets bestämmelser men inte har pekat ut någon särskild domstol, ska frågan om domstols behörighet avgöras genom bestämmelserna i rättegångsbalken eller i vissa fall Bryssel I-förordningen. I den mån det av dessa bestämmelser inte framgår vilken domstol som ska ha behörighet krävs det en bestämmelse om reservforum. Stockholms tingsrätt är reservforum när det finns svensk domsrätt enligt olika EU-rättsakter eller internationella instrument (se bl.a. lagen [2014:912] med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden). Regeringen föreslår att Stockholms tingsrätt, som inte har någon invändning mot det, ska vara reservforum vid prövning av frågor hänförliga till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet. Luftfartsprotokollets insolvensbestämmelser bör gälla Huruvida de insolvensrättsliga bestämmelserna i luftfartsprotokollet kan tillämpas är avgörande för vilka ekonomiska fördelar ett tillträde kommer att medföra för lufttrafikföretagen. En av fördelarna är rabatt på statligt stödda exportkrediter. För att få den fördelen krävs att den stat där lufttrafikföretaget hör hemma är uppsatt på OECD:s Kapstadslista. För att sättas upp på listan måste den fördragsslutande staten bl.a. ändra sin nationella lagstiftning så att den motsvarar villkoren i artikel XI, alternativ A (se avsnitt 7). Det krävs även att det av lagen framgår att med "väntetid" som anges i artikeln ska avses en period som inte överstiger 60 kalenderdagar. Artikel XI, alternativ A, innebär något förenklat att säkerhetshavaren vid ett insolvensförfarande snabbt kan hämta sin säkerhet utan hinder av nationell rätt. Regleringen speglar syftet med konventionen och protokollet, att samma bestämmelser ska gälla oavsett vilket lands lag som tillämpas och att förfarandet ska vara förutsebart. Regleringen innebär vissa begränsade skillnader i förhållande till det som gäller enligt svensk rätt i insolvensförfaranden. I ett konkursbo ingår endast gäldenärens egendom. När det gäller egendom som inte ägs av gäldenären finns redan i dag enligt svensk rätt separationsrätt i en konkurs, dvs. en rätt för ägaren att hämta ut sin egendom utan konkurrens av andra borgenärer. Även borgenärer med panträtt har enligt svensk rätt en ställning i konkursen som till stor del motsvarar den som ges i protokollet. Skillnaden visar sig främst i den ovillkorliga rätten att inom viss tid - 60 kalenderdagar - kunna göra sin rätt gällande. Skillnaden mellan svensk rätt och luftfartsprotokollets bestämmelser blir större vid en företagsrekonstruktion. Borgenären ges då enligt luftfartsprotokollet samma rätt som vid en konkurs att ta sin egendom ur gäldenärens bo. Det finns varken i konkurslagen eller i lagen om företagsrekonstruktion någon motsvarighet till protokollets uttryckliga bestämmelse om att gäldenären både ska läka ett avtalsbrott och förbinda sig att uppfylla alla framtida förpliktelser i enlighet med avtalet (artikel XI, alternativ A, p. 7, jfr 2 kap. 20 § lagen om företagsrekonstruktion). Vid en företagsrekonstruktion innebär en tillämpning av artikel XI, alternativ A, även att egendom som är av avgörande betydelse för bolagets verksamhet kan tas ur boet, något som annars inte är möjligt enligt lagen om företagsrekonstruktion (jfr 2 kap. 15 § första stycket 3). Ackordscentralen anser att en tillämpning av artikel XI, alternativ A, på företagsrekonstruktioner medför att det i praktiken inte blir möjligt att rekonstruera ett svenskt flygbolag. Konventionens definition av insolvensförfarande omfattar både konkurser och företagsrekonstruktioner. Av den officiella kommentaren till konventionen och protokollet framgår tydligt att alla insolvensförfaranden som finns tillgängliga i en fördragsslutande stat ska omfattas vid tillämpningen av artikel XI, alternativ A. Att undanta företagsrekonstruktioner från tillämpningen är alltså inte möjligt om svenska företag ska kunna uppnå de ekonomiska fördelarna med ett tillträde till konventionen och protokollet. Regeringen bedömer för övrigt risken för att en sådan bestämmelse som motsvarar artikel XI, alternativ A, skulle hämma rekonstruktioner som begränsad. Borgenärens möjlighet att snabbt återta säkerheten kan leda till att kreditgivare vågar ge krediter, eller utöka befintliga sådana, även till bolag med tillfälliga ekonomiska svårigheter. Det kan i sin tur göra att konkurs kan undvikas. Om en kreditgivare inte är trygg, är däremot risken stor att denne börjar vidta olika åtgärder för att skydda sina rättigheter på ett onödigt tidigt stadium när gäldenären hamnar i ekonomiska svårigheter. Detta kan leda till en kedja av händelser som ökar risken för konkurs. Genom den trygghet som kreditgivare ges genom regleringen ökar möjligheten för lufttrafikföretag med tillfälligt sämre ekonomi - men med potential - att få finansiering och möjlighet att utveckla sin verksamhet. Detta är ett av de syften som en företagsrekonstruktion har. Mot denna bakgrund delar regeringen utredningens bedömning att det i samband med Sveriges tillträde bör göras en anpassning av svensk lagstiftning som motsvarar villkoren i artikel XI, alternativ A. Det är angeläget att anpassningen görs på ett sådant sätt att det tydligt framgår att den angivna bestämmelsen i protokollet har företräde framför andra svenska bestämmelser på området. Som utredningen föreslår bör detta klargöras genom en bestämmelse i den nya lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. På så sätt blir det tydligt att Sverige uppfyller OECD:s krav på anpassning av lagstiftningen, och en kreditgivare kan lätt få svar på vilka bestämmelser som gäller. Det bör införas upplysningar om konventionens och protokollets företräde För att Sverige ska leva upp till sina förpliktelser som fördragsslutande stat är det angeläget att inget i svensk rätt begränsar tillämpningen av konventionens och protokollets bestämmelser. Eftersom det är fråga om konventionsbaserad lagstiftning måste den ges företräde. Svenska allmänt tillämpliga bestämmelser bör därför göras subsidiära i förhållande till det som följer av den inkorporerade konventionen och det inkorporerade protokollet. Utgångspunkten är att det bör införas uttryckliga bestämmelser om detta i svenska författningar som reglerar områden som berörs av konventionen och protokollet, i den mån det inte redan finns en generell reglering med denna innebörd. I utsökningsbalken finns det en bestämmelse som anger att om det i annan lag har meddelats en bestämmelse som avviker från balken, gäller den bestämmelsen (1 kap. 2 §). Det är därmed inte nödvändigt att införa något tillägg om att särskilda bestämmelser finns i lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. I den utsträckning de inkorporerade bestämmelserna i konventionen och protokollet inte reglerar en fråga är det nationell rätt som tillämpas. I konkurslagen finns en bestämmelse som motsvarar den i utsökningsbalken och anger att om det i någon annan lag har meddelats någon bestämmelse som avviker från konkurslagen, gäller den bestämmelsen (1 kap. 6 §). Något tillägg i konkurslagen är därför inte nödvändigt. De insolvensrättsliga bestämmelser som införlivas med svensk rätt och bestämmelsen om att artikel XI, alternativ A, ska tillämpas får företräde. Även lagen om företagsrekonstruktion innehåller bestämmelser med delvis annat innehåll än de delar av konventionen och protokollet som inkorporeras och den bestämmelse i den nya lagen som anger att artikel XI, alternativ A, i protokollet ska tillämpas i en insolvenssituation. Till skillnad från konkurslagen och utsökningsbalken innehåller lagen om företagsrekonstruktion inte någon generell reglering vid en regelkonflikt. Den föreslagna lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker skulle sannolikt ges företräde vid en regelkonflikt enligt principen om speciallagstiftnings företräde framför mer allmän lagstiftning. Regeringen instämmer dock i utredningens förslag att det för tydlighets skull (och för att det inte ska råda någon tvekan i förhållande till OECD) bör införas en bestämmelse i lagen om företagsrekonstruktion som upplyser om att lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker har företräde. Förutsatt att ett tillträde sker på det sätt som regeringen föreslår kommer Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet att få företräde framför både Genèvekonventionen och kvarstadskonventionen. Regeringen instämmer i utredningens bedömning att det för tydlighets skull bör införas en upplysning i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg av innebörd att det i lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns bestämmelser som kan påverka tillämpningen. En motsvarande bestämmelse bör enligt regeringens uppfattning även införas i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. Lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. reglerar avtal om köp där säljaren har uppställt ett äganderättsförbehåll och minst en avbetalningspost ska betalas sedan varan har kommit i köparens besittning. Om dessa krav är uppfyllda, kan även avtal som kallas uthyrning eller leasing omfattas av lagen, om det är avsett att äganderätten till varan ska övergå till hyrestagaren respektive leasetagaren. Det kan också vara fråga om ett pantavtal. Oavsett hur avtalet klassificeras enligt svensk rätt är det klart att den här typen av avtal kan grunda en internationell säkerhetsrätt enligt konventionen. För att klargöra konventionens och protokollets företräde framför avbetalningsköplagen bör det införas en bestämmelse i den lagen som anger att om den rätt som säljaren får enligt avtalet omfattas av lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, ska bestämmelserna i den sistnämnda lagen gälla. Eftersom konventionens och protokollets bestämmelser kan få betydelse för rättigheter i det svenska inskrivningsregistret, bör det dessutom i lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg införas en upplysning om lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. En motsvarande upplysningsbestämmelse bör införas i luftfartslagen (2010:500). Internationella säkerhetsrätter bör ges särskild förmånsrätt Kapstadskonventionen föreskriver att internationella säkerhetsrätter som är registrerade i det internationella registret ska ha prioritet framför senare registrerade internationella säkerhetsrätter och oregistrerade sådana. Som oregistrerade räknas även säkerhetsrätter som har registrerats i det svenska inskrivningsregistret men inte i det internationella registret. I svensk rätt regleras borgenärers inbördes rätt till betalning vid konkurs och utmätning i förmånsrättslagen (1970:979). För att säkerställa prioriteten för registrerade internationella säkerhetsrätter bör det, som utredningen föreslår, i 4 § förmånsrättslagen införas en bestämmelse som ger dessa särskild förmånsrätt. De enda säkerhetsrätter som enligt konventionen kan ha bättre prioritet än registrerade internationella säkerhetsrätter är sådana som omfattas av en förklaring till artikel 39.1a. För Sveriges del handlar det till att börja med om luftpanträtten. Bortsett från förmånsrätten för säkerställda obligationer har luftpanträtten bästa särskilda förmånsrätt (4 § 1, jfr 9 § första stycket förmånsrättslagen). Den särskilda förmånsrätten för registrerade internationella säkerhetsrätter bör anges direkt efter luftpanträtten. Retentionsrätt generellt har förmånsrätt efter luftpanträtten. Ett undantag från retentionsrättens prioriterade ställning gäller dock för intecknade luftfartyg och reservdelar till luftfartyg. Panträtt på grund av sådan intecknad egendom har nämligen bättre rätt än retentionsrätt eller handpanträtt i sådana objekt (9 § andra stycket förmånsrättslagen). Panträtten på grund av inteckning i luftfartyg omfattar motorer om de är monterade i luftfartyget eller endast tillfälligt skilda från fartyget (14 § lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg). Om arbete har utförts på en motor som sitter i ett intecknat luftfartyg, har panträtten i luftfartyget (inklusive motorn) alltså företräde framför retentionsrätten. Samma sak gäller om motorn endast är tillfälligt skild från luftfartyget. I annat fall behandlas flygmotorn som annan lös egendom i vilken en reparatör kan få en retentionsrätt till säkerhet för sin fordran som medför förmånsrätt direkt efter luftpanträtten. Genom Sveriges tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet blir det möjligt att registrera en internationell säkerhetsrätt i flygmotorn separat. Förutsatt att den registreras i det internationella registret och Sverige avger en förklaring till artikel 39.1a, får den internationella säkerhetsrätten bästa rätt i flygmotorn efter luftpanträtten. En eventuell retentionsrätt eller handpanträtt i motorn riskerar då att bli värdelös. För att behålla möjligheten att utnyttja flygmotorer som säkerhet vid reparationer och underhåll måste retentionsrätt i flygmotorer (som inte är monterade i ett luftfartyg och som inte endast är tillfälligt skilda från fartyget) ges bättre förmånsrätt än internationella säkerhetsrätter i motorerna. Detta görs lämpligast genom ett nytt stycke i 9 § som klargör retentionsrättens företräde i detta fall. Sammantaget innebär detta att förmånsrättslagens bestämmelser kommer att kunna tillämpas vid en utmätning av ett luftfartsobjekt och i en konkurs där det finns luftfartsobjekt i boet utan att det uppstår någon konflikt med prioritetsreglerna i konventionen och protokollet. Den inbördes prioriteten mellan registrerade internationella säkerhetsrätter följer av bestämmelserna i lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker som hänvisar till konventionen och protokollet. Innehavare av rättigheter enligt konventionen eller protokollet bör vid exekutiv försäljning behandlas som andra borgenärer De bestämmelser i Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet som regeringen föreslår ska gälla som svensk lag är så fullständiga att de, med ett par undantag, kan tillämpas utan kompletterande bestämmelser. I 11 kap. utsökningsbalken regleras vad som ska gälla vid exekutiv försäljning av ett registrerat luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg. Konventionen och protokollet ger under vissa förutsättningar en panthavare rätt att vid avtalsbrott realisera sin pant. Svensk rätt tillåter däremot inte privat pantrealisation av luftfartyg, utan försäljning kan bara ske genom Kronofogdemyndighetens försorg. När innehavaren av en internationell säkerhetsrätt utövar sina rättigheter enligt konventionen eller protokollet blir i princip inte utsökningsbalkens regler tillämpliga. Det kan emellertid uppstå en situation där ett luftfartyg som blir föremål för exekutiv försäljning också är belastat med en eller flera internationella säkerhetsrätter eller andra registrerade rättigheter enligt konventionen eller protokollet. Då är det angeläget att även borgenärer med sådana rättigheter får kännedom om en kommande försäljning så att de kan bevaka sin rätt. För att säkerställa att innehavare av rättigheter enligt konventionen och protokollet (som har registrerats i det internationella registret) behandlas på samma sätt som innehavare av rättigheter registrerade i det svenska inskrivningsregistret bör det göras ett tillägg i 11 kap. 2 a § utsökningsbalken. En konsekvens av det är att Kronofogdemyndigheten inför en exekutiv försäljning måste kontrollera både det svenska inskrivningsregistret och det internationella registret. Möjligheten till inskrivning i det nationella registret bör behållas Det internationella registret är utformat så att det ska kunna finnas parallellt med de nationella registren för inskrivning av olika rättigheter. Som framgår ovan delar regeringen utredningens uppfattning att det svenska inskrivningsregistret för luftfartyg bör behållas vid ett svenskt tillträde och att det inte bör införas några begränsningar i möjligheten att registrera rättigheter både i det internationella registret och i det svenska inskrivningsregistret. Utgångspunkten är att det internationella registret ska vara avgörande för prioritetsordningen när det gäller sådana säkerhetsrätter och andra rättigheter som kan registreras i det. Enligt Kapstadskonventionen förvärvar en köpare rätten till objektet fri från varje säkerhetsrätt som inte registrerats i det internationella registret, även om köparen har kännedom om en sådan säkerhetsrätt (artikel 29.3). Detta innebär att säkerhetsrätter som enbart registreras i det svenska inskrivningsregistret kan få sämre prioritet än en senare uppkommen rättighet, om denna har registrerats i det internationella registret. Ett undantag från bestämmelsen om det internationella registrets företräde finns i konventionens övergångsbestämmelser som föreslås gälla som svensk lag (artikel 60 punkterna 1 och 2). Som framgår tidigare i detta avsnitt innebär de att konventionen inte ska tillämpas på en redan befintlig rättighet eller säkerhetsrätt, vilken ska behålla den prioritet den hade enligt tillämplig lag innan konventionen trädde i kraft. Denna övergångsbestämmelse skyddar säkerhetsrätter som vid den tidpunkt då konventionen träder i kraft i förhållande till Sverige är registrerade i det nationella inskrivningsregistret. Säkerhetsrätter och andra rättigheter som registreras i inskrivningsregistret efter ikraftträdandet av konventionen måste däremot registreras i det internationella registret för att få prioritet och skyddas mot en ny förvärvare. För att minska risken för rättsförluster bör Transportstyrelsen på lämpligt sätt informera de som använder inskrivningsregistret om vad Sveriges anslutning till Kapstadskonventionen och luftfartsprototokollet innebär, t.ex. att det i det internationella registret kan finnas säkerhetsrätter som belastar objektet. Regeringen återkommer till detta i samband med förordningsändringar. Ett luftfartyg bör kunna avregisteras genom en fullmakt för avregistrering och export Om Sverige, så som regeringen föreslår, avger en förklaring till artikel XIII i luftfartsprotokollet, behöver en myndighet få i uppgift att registrera oåterkalleliga fullmakter för avregistrering och export och hantera en begäran om avregistrering från den som är behörig. Registrering av fullmakterna bör kunna ske i det befintliga luftfartygsregistret där det i dag, utöver uppgifter om det enskilda luftfartyget, anges vem som är ägare och tidpunkt för registrering respektive avregistrering (5 § förordningen [1986:172] om luftfartygsregistret m.m.). Registret förs av Transportstyrelsen och finansieras genom avgifter. En avgift för registrering av oåterkalleliga fullmakter måste anses som en frivillig avgift som faller under regeringens restkompetens. Transportstyrelsen har redan i dag ett bemyndigande att meddela föreskrifter om avgifter och ersättningar för kostnader för bl.a. registrering och jämförliga åtgärder i fråga om luftfartyg (11 kap. 3 § luftfartsförordningen [2010:770]). Med stöd av detta bemyndigande kan Transportstyrelsen också meddela föreskrifter om avgifter för registrering av oåterkalleliga fullmakter för avregistrering och export i luftfartygsregistret. Något ytterligare bemyndigande för Transportstyrelsen är enligt regeringens bedömning alltså inte nödvändigt. Om Sverige inför systemet med oåterkalleliga fullmakter för avregistrering och export, bör det i luftfartsförordningen införas en bestämmelse om att sådana fullmakter ska antecknas i registret. Regeringen avser att återkomma till den frågan. I luftfartslagen anges när avregistrering av ett luftfartyg får ske (2 kap. 6 §). För att systemet med oåterkalleliga fullmakter ska kunna tillämpas i Sverige behöver det i lagen införas en bestämmelse om att avregistrering av ett luftfartyg även får ske när det skriftligen begärs av den som innehar en registrerad oåterkallelig fullmakt. I luftfartslagen bör det dessutom införas en upplysning om lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, för att tydliggöra att registreringar av säkerhetsrätter även kan finnas i det internationella registret. 9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Den nya lagen och lagändringarna ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Artikel XI, alternativ A, ska endast tillämpas i en insolvenssituation som uppkommer efter ikraftträdandet. För förmånsrätt som följer med panträtt på grund av en inteckning i luftfartyg som har gjorts före ikraftträdandet ska äldre föreskrifter i förmånsrättslagen gälla. Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag. Utredningen föreslår dock inte några övergångsbestämmelser. Remissinstanserna har inte några invändningar. Regeringens förslag om övergångsbestämmelser har beretts med Stockholms tingsrätt, Kronofogdemyndigheten och Stockholms universitet. De tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning. Skälen för regeringens förslag: Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet kommer att träda i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att tre månader förflutit efter deponeringen av Sveriges ratifikationsdokument hos Unidroit (se artikel 49.2 i konventionen och artikel XXVIII.2 i protokollet). Först när Sverige blir bundet av konventionen och protokollet kan den föreslagna lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker träda i kraft. Det är svårt att förutse när detta kommer att ske. Lagen bör därför, som utredningen föreslår, gälla från den dag som regeringen bestämmer. Detsamma gäller övriga lagändringar. När det gäller den föreslagna rent nationella bestämmelsen om att artikel XI, alternativ A, i vissa situationer ska tillämpas bör det i en övergångsbestämmelse tydliggöras att bestämmelsen bara ska tillämpas i en insolvenssituation som uppkommer efter ikraftträdandet. Övergångsbestämmelser om hur säkerhetsrätter och andra rättigheter som var registrerade i det svenska inskrivningsregistret för luftfartyg ska behandlas finns i konventionen (artikel 60.1 som inkorporeras, jfr 2 § lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker). Enligt bestämmelsen ska konventionen inte tillämpas på en redan existerande rättighet. Rättigheten behåller den prioritet den hade enligt nationell lag innan konventionen trädde i kraft (se avsnitt 5). En säkerhetshavare behöver således inte registrera sin säkerhetsrätt i det internationella registret enligt konventionens bestämmelser vid tillträdet. För att en panträtt på grund av en inteckning i luftfartyg som har gjorts före ikraftträdandet ska behålla sin förmånsrätt krävs en övergångsbestämmelse i förmånsrättslagen. I övrigt är det inte nödvändigt med några övergångsbestämmelser. I artikel 39.3 i konventionen finns en övergångsbestämmelse om prioriteten för de legala säkerhetsrätter som omfattas av en förklaring till artikel 39.1a. Av bestämmelsen följer att de legala säkerhetsrätterna endast ska ha prioritet framför internationella säkerhetsrätter som inte var registrerade i det internationella registret när den fördragsslutande staten deponerade sin förklaring till artikel 39.1a. Eftersom Sverige avger en förklaring till artikel 39.4 blir denna övergångsbestämmelse inte aktuell att tillämpa. Prioriteten för legala säkerhetsrätter som omfattas av Sveriges förklaring till artikel 39.1a, dvs. luftpanträtt och i vissa fall retentionsrätt, kommer till följd av förklaringen till artikel 39.4 att ha företräde framför internationella säkerhetsrätter även om de var registrerade vid tiden för Sveriges tillträde. Detta framgår av de tillägg som görs i 4 och 9 §§ förmånsrättslagen. 10 Konsekvenser Regeringens bedömning: Ett svenskt tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet bedöms ha positiva ekonomiska effekter främst för de större svenska lufttrafikföretagen som troligtvis kommer att göra stora besparingar vid inköp av nya luftfartyg. Dessa besparingar kan förväntas medföra andra positiva samhällsekonomiska konsekvenser. Ett tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet kan komma att marginellt påverka statens intäkter från stämpelskatt för inteckningar i luftfartyg. Intäkterna skulle kunna minska med några miljoner kronor per år. En sådan minskning kan emellertid förväntas även om Sverige inte skulle tillträda de båda överenskommelserna. Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna yttrar sig inte särskilt i denna del. Vad Stiftelsen Ackordscentralen anför om att en tillämpning av artikel XI, alternativ A, på företagsrekonstruktioner kan förväntas göra det svårt att rekonstruera svenska flygbolag behandlas i avsnitt 8. Regelrådet anser att det saknas uppgifter om berörda företag utifrån antal och storlek, liksom uppgifter om de faktorer som påverkar i vilken mån lufttrafikföretagen kommer att beröras vid ett svenskt tillträde. Skälen för regeringens bedömning: Finansiering av flygplan, helikoptrar och flygmotorer är en fråga av stor ekonomisk betydelse för de svenska lufttrafikföretagen och för deras konkurrenskraft. Det är därför angeläget att svenska flygbolag och andra svenska lufttrafikföretag har möjlighet att använda sig av de mest förmånliga finansieringsvillkoren vid inköp av nya luftfartyg. De huvudsakliga sätten att finansiera nya luftfartyg - lån eller leasing - innebär att kreditgivaren får en säkerhetsrätt i luftfartyget eller flygmotorn. Skyddet för säkerhetsrätten vid gäldenärens konkurs eller avtalsbrott ser olika ut i olika rättssystem. Detta skapar osäkerhet hos kreditgivarna, speciellt med tanke på att luftfartyg snabbt förflyttar sig över olika nationsgränser. Om Sverige tillträder konventionen och protokollet på det sätt som regeringen föreslår, kommer Sverige att kunna sättas upp på OECD:s Kapstadslista. Svenska flygbolag kommer därmed att få ekonomiska fördelar vid finansiering av nya flygplan, främst genom användningen av rabatt på exportkrediter. Sammanlagt handlar det om upp till 800 miljoner kronor över en tioårsperiod, beroende på vilka finansieringslösningar som används och på företagens kreditvärde. Om Sverige inte tillträder, kommer de svenska lufttrafikföretagen även i fortsättningen att ha en konkurrensnackdel i förhållande till lufttrafikföretag i stater som har tillträtt konventionen och protokollet, t.ex. Norge. Det finns då en klar risk att svenska lufttrafikföretag väljer att förlägga sin verksamhet i en fördragsslutande stat eller i varje fall att registrera sina luftfartyg i en sådan stat, s.k. utflaggning. Utflaggning påverkar tillgången på luftfartyg vid en kris- eller krigssituation, då endast svenskregistrerade luftfartyg kan tas ut för att användas av myndigheter i sådana situationer. Ett tillträde till konventionen och protokollet medför inga skyldigheter för svenska lufttrafikföretag. Det internationella registret är självfinansierat genom avgifter, och registrering av en internationell säkerhetsrätt där är dessutom frivillig. Endast luftfartyg och flygmotorer av en viss storlek eller kapacitet kommer att omfattas av luftfartsprotokollet och Kapstadskonventionen. Hur många av de svenska lufttrafikföretagen som direkt kommer att beröras av ett tillträde beror på storleken på luftfartygen i företagens flotta. I varje fall kommer de elva lufttrafikföretag med s.k. stor operativ licens, dvs. som har luftfartyg vars högsta tillåtna startmassa är 10 ton eller mer eller har 20 säten eller fler, att kunna omfattas av luftfartsprotokollet. Lufttrafikföretag med mindre luftfartyg som inte omfattas av protokollet kommer även efter ett svenskt tillträde att vara hänvisade till det svenska inskrivningsregistret för rättigheter i luftfartyg. Det innebär att de inte heller i fortsättningen kommer att kunna registrera rättigheter i flygmotorer separat och att de vid uttag av inteckningar i luftfartyg måste betala stämpelskatt om en procent av det intecknade beloppet. Transportstyrelsen påpekar att detta sannolikt kommer att innebära en viss konkurrensnackdel för de mindre lufttrafikföretagen som också kan få bära en större del av kostnaden för det svenska inskrivningsregistret om de större luftfartygen väljer att enbart använda sig av det internationella registret. Flygbranschen förefaller dock inte se någon särskild risk för detta och anser åtminstone inte att det utgör ett skäl mot att tillträda överenskommelserna. Det internationella registret kommer att verka parallellt med det svenska inskrivningsregistret. För internationella säkerhetsrätter i luftfartyg som omfattas av luftfartsprotokollet är det möjligt att göra registreringar i båda registren. I vilken utsträckning detta kommer att ske är oklart. Med hänsyn till att det vid inteckningar i det svenska inskrivningsregistret utgår stämpelskatt är det troligt att de större lufttrafikföretagen, i varje fall efter en inledande period, kommer att välja att göra motsvarande inskrivningar enbart i det internationella registret. Andra inskrivningar i luftfartyg kan, som Sveriges advokatsamfund påpekar, även fortsättningsvis antas komma att göras i båda registren. Det är därför svårt att förutse i vilken mån Transportstyrelsens intäkter från avgifter för registreringar kommer att påverkas. En eventuell minskning bedöms emellertid vara försumbar. En minskning av antalet uttagna inteckningar i inskrivningsregistret kommer att innebära att intäkterna från stämpelskatt kommer att minska. I vilken utsträckning det kommer att ske är svårt att förutse. Redan i dag är det på grund av Genèvekonventionen möjligt att registrera en rättighet i ett annat land och sedan flytta över den till det svenska inskrivningsregistret. Någon stämpelskatt ska då inte betalas. Under de senaste fyra åren har de årliga intäkterna från stämpelskatten hänförlig till större luftfartyg legat mellan 400 000 kronor och som mest drygt fem miljoner kronor. Mot bakgrund av att ett vanligt passagerarflygplan kostar minst ca 500 miljoner kronor är det tydligt att långt ifrån alla flygplan pantsätts genom inteckningar i inskrivningsregistret; intäkterna från stämpelskatten skulle i så fall ha varit betydligt större. Det ska också beaktas hur intäkterna från stämpelskatten kan komma att påverkas om Sverige väljer att inte tillträda överenskommelserna. Som anges ovan finns då en risk att lufttrafikföretag i allt större utsträckning registrerar sina luftfartyg i fördragsslutande stater för att kunna ta del av mer förmånliga ekonomiska villkor. Under sådana förhållanden kommer intäkterna från stämpelskatten ändå att minska. Ett tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet kommer i övrigt inte att medföra några kostnader för staten. Systemet är redan etablerat. I stället kan det förväntas medföra positiva samhällsekonomiska konsekvenser, t.ex. bibehållna skatteintäkter och arbetstillfällen. Några negativa samhällsekonomiska konsekvenser befaras inte. Transportstyrelsen kommer vid ett tillträde att få i uppgift att registrera de oåterkalleliga fullmakterna för avregistrering och export som regleras i luftfartsprotokollet samt att handlägga begäran om avregistrering och export grundad på en sådan fullmakt. Denna extra arbetsuppgift för myndigheten bedöms vara begränsad. Registrering och annan hantering av dessa fullmakter bör kunna finansieras genom att Transportstyrelsen tar ut avgifter med stöd av 11 kap. 3 § luftfartsförordningen. Intäkterna från dessa avgifter kommer, i enlighet med de principer som gäller för myndighetens finansiering, att redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Kostnaderna för denna verksamhet bedöms rymmas inom befintlig ram för Transportstyrelsens avgiftsfinansierade verksamhet. Uppgiften att upplysa om Sveriges tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet och förekomsten av det internationella registret kan inledningsvis innebära ett visst begränsat administrativt merarbete för Transportstyrelsen. De avtalstyper som kan grunda en internationell säkerhetsrätt - pantavtal, leasingavtal och köpavtal där säljaren har ett äganderättsförbehåll - är väl kända i svensk rätt. Ett tillträde till konventionen och protokollet innebär att separata bestämmelser kommer att tillämpas på internationella säkerhetsrätter och vissa andra rättigheter som omfattas av konventionen och luftfartsprotokollet. De största skillnaderna i förhållande till svensk rätt är vad som ska gälla i en insolvenssituation; luftfartsprotokollet ger borgenären större möjlighet att i en sådan situation snabbt återta egendomen i vilken säkerhetsrätten finns. Den trygghet som det innebär för kreditgivarna kommer lufttrafikföretagen till godo. Sammantaget är regeringens bedömning att ett tillträde skulle medföra stora ekonomiska fördelar för de större svenska lufttrafikföretagen, vilket sannolikt kommer att medföra andra positiva samhällsekonomiska effekter. Det är inte möjligt att förutsäga storleken på den förmodade minskningen av intäkter från stämpelskatt, som - på grund av möjligheten till s.k. utflaggning - troligen kommer att ske oavsett om Sverige tillträder eller inte. Ett tillträde innebär inga skyldigheter för svenska företag. Utöver Transportstyrelsen (och i undantagsfall domstol och Kronofogdemyndigheten) bedöms i princip inga svenska myndigheter påverkas. 11 Författningskommentar 11.1 Förslaget till lag om internationella säkerhetsrätter i lösa saker Genom lagen inkorporeras huvuddelarna av Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet i svensk rätt. Tre typer av avtal kan ge upphov till en internationell säkerhetsrätt: pantavtal (inklusive säkerhetsöverlåtelser), leasingavtal och köpeavtal där säljaren har ett äganderättsförbehåll. För att omfattas av konventionens bestämmelser måste säkerhetsrätten vara knuten till en typ av egendom som anges i konventionen, såsom luftfartsobjekt. Luftfartsobjekt omfattar luftfartygsskrov, helikoptrar och flygmotorer och regleras särskilt i luftfartsprotokollet. Avgörande för om konventionen och protokollet är tillämpliga är om gäldenären (dvs. pant- eller säkerhetsställaren, leasingtagaren eller köparen) hör hemma i en stat som har tillträtt konventionen eller om luftfartyget är registrerat i en fördragsslutande stat. Dessutom måste vissa formella krav vara uppfyllda. Bland annat måste luftfartsobjektet vara av viss storlek eller kapacitet. Protokollet utgör ett komplement till konventionen där konventionens bestämmelser anpassas för att passa luftfartssektorn. Konventionen och protokollet ska läsas tillsammans och tolkas i ljuset av varandra. Om de är oförenliga, har protokollet företräde. I konventionen och protokollet regleras framför allt hur internationella säkerhetsrätter ska behandlas i olika situationer, bl.a. vilka åtgärder borgenären kan vidta om gäldenären inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtalet. Det finns även bestämmelser om överlåtelse av internationella säkerhetsrätter och av rättigheter som följer med säkerhetsrätten, t.ex. avbetalningar och leasingavgifter. Frågor som inte behandlas i konventionen eller protokollet regleras av tillämplig nationell rätt. Vid tillämpningen av konventionens och protokollets bestämmelser ska hänsyn tas till de förklaringar som respektive fördragsslutande stat har avgett. Vilka förklaringar en stat har avgett och innehållet i dessa anges på Unidroits hemsida. Sveriges förklaringar finns också i Sveriges överenskommelser med främmande makter. Konventionen och protokollet är främst utformade för att tillämpas vid gränsöverskridande transaktioner. Men överenskommelserna är inte begränsade till dessa fall. Exempelvis kan ett pantavtal mellan två parter i samma fördragsslutande stat ge upphov till en internationell säkerhetsrätt på vilken konventionen och protokollet är tillämpliga. Registering i det internationella registret är avgörande för vissa frågor, bl.a. om prioritet, men är inte nödvändigt för att en säkerhetsrätt ska omfattas av konventionen och protokollet. Om en säkerhetsrätt uppfyller konventionens och protokollets krav i övrigt, utgör den en internationell säkerhetsrätt och får verkan mellan avtalsparterna oavsett om den registreras i det internationella registret eller inte. Systemet med internationella säkerhetsrätter som kan registreras i ett internationellt register är avsett att fungera parallellt med nationella system för registrering av olika rättigheter i luftfartsobjekt. Det svenska inskrivningsregistret för rättigheter i luftfartyg som förs av Transportstyrelsen och som regleras i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg kommer att finnas vid sidan av det internationella. Det finns inget hinder mot att registrera säkerhetsrätter i både det svenska och det internationella registret. När det i konventionen eller protokollet talas om registrerade säkerhetsrätter, är det emellertid bara säkerhetsrätter i det internationella registret som avses. Säkerhetsrätter som registrerats i nationella register men inte i det internationella betraktas vid tillämpningen av konventionen och protokollet som oregistrerade. Vissa bestämmelser i konventionen och protokollet kan ändå bli tillämpliga på dessa säkerhetsrätter, eftersom tillämpligheten inte avgörs av en eventuell registrering. De olika avtalstyperna som kan grunda en internationell säkerhetsrätt är etablerade inom svensk rätt. Det finns emellertid hittills ingen svensk lag som gemensamt reglerar de olika typerna av säkerhetsrätter. Bestämmelserna i konventionen och protokollet avser olika rättsområden och motsvarar i stora drag det som gäller enligt svensk rätt. En skillnad mellan bestämmelserna i konventionen och protokollet och rent nationell rätt är hur olika säkerhetsrätter behandlas vid ett insolvensförfarande. Detta påverkar främst tillämpligheten av utsökningsbalken, konkurslagen (1987:672), lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion och förmånsrättslagen (1970:979). Genom lagen införs i svensk rätt en särskild reglering för vissa säkerhetsrätter i luftfartsobjekt. I den utsträckning som lagen är tillämplig och reglerar samma frågor som andra lagar, ska den tillämpas i stället för de andra lagarna. I konkurslagen och utsökningsbalken finns bestämmelser som anger att särskild reglering i annan lag ska ha företräde framför konkurslagens respektive utsökningsbalkens bestämmelser (1 kap. 6 § konkurslagen och 1 kap. 2 § utsökningsbalken). I andra relevanta lagar införs bestämmelser som upplyser om förevarande lag. I konventionen och protokollet regleras vissa frågor som också regleras i EU-rättsakter, nämligen insolvensförordningen (rådets förordning [EG] nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden), Bryssel I-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område) och Rom I-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning [EG] nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser). Genom att EU tillträtt de båda överenskommelserna utgör delar av konventionen och protokollet en del av EU-rätten. Vid tillämpningen av bestämmelser i konventionen och protokollet som rör lagval, domstols behörighet, erkännande av domstols beslut och insolvensrätt ska därmed hänsyn tas till EU:s förklaringar i samband med tillträdet. Lagens tillämpningsområde 1 § Denna lag tillämpas på sådana säkerhetsrätter och andra rättigheter som regleras i konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker av den 16 november 2001 (Kapstadskonventionen) och protokollet till konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt (luftfartsprotokollet). Lagen tillämpas också, i den utsträckning som följer av konventionen, på sådana säkerhetsrätter och andra rättigheter som har uppkommit enligt annan lag och som omfattas av Sveriges förklaringar till artiklarna 39 och 40 i konventionen. Förklaringarna finns, tillsammans med förklaringar som avser artikel 54.2 i konventionen och artiklarna XII och XIII i protokollet, i Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ). Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 8. Av första stycket framgår att lagen tillämpas på internationella säkerhetsrätter och s.k. tillhörande rättigheter som regleras i Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet (artikel 1.o och 1.c i konventionen). Genom hänvisningen till luftfartsprotokollet är lagen också tillämplig vid försäljningar av luftfartsobjekt i den utsträckning som anges i protokollet (artikel III). I andra stycket upplyses om att lagen även tillämpas på andra rättigheter än de som nämns i första stycket, nämligen sådana som har uppkommit enligt annan lag och som omfattas av Sveriges förklaringar till artiklarna 39 och 40 (jfr 4 och 5 §§). De nämnda förklaringarna finns i Sveriges överenskommelser med främmande makter. Där finns också de övriga förklaringar som Sverige lämnar avseende artikel 54.2 i konventionen och artiklarna XII och XIII i protokollet. Internationella bestämmelser som ska gälla som svensk lag 2 § Artiklarna 1-16, 18-22, 24-26, 28-38, 41-46 och 60.1 och 60.2 i Kapstadskonventionen ska i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet. Första stycket gäller inte till den del bestämmelserna uteslutande reglerar registreringsorganet eller de fördragsslutande parternas förpliktelser mot varandra. Konventionens engelska originaltext finns tillsammans med en svensk översättning som bilaga 1 till denna lag. Texterna på övriga originalspråk - arabiska, franska, kinesiska, ryska och spanska - finns i SÖ. Originaltexterna har samma giltighet. Genom paragrafen inkorporeras huvuddelen av bestämmelserna i Kapstadskonventionen. Övervägandena finns i avsnitt 8. I första stycket anges vilka bestämmelser i Kapstadskonventionen som ska gälla som svensk lag, nämligen bestämmelserna i artiklarna 1-16, 18-22, 24-26, 28-38, 41-46 och 60.1 och 60.2. Artiklarna 1-7 innehåller definitioner och anger konventionens tillämpningsområde. I artiklarna 8-15 finns de centrala bestämmelserna om borgenärens möjligheter att vidta åtgärder vid gäldenärens avtalsbrott. Artiklarna 16, 18-22, 24-26 och 28 innehåller bestämmelser om det internationella registret och registreringar i detta. Bestämmelserna vänder sig både till dem som använder registret och till registreringsorganet. Artiklarna inkorporeras dock i sin helhet. Artiklarna 17, 23 och 27 avser enbart tillsynsmyndighetens och registreringsorganets uppgifter och skyldigheter samt deras privilegier och immunitet. De inkorporeras därför inte. Artiklarna 29-38 reglerar den internationella säkerhetsrättens verkan gentemot tredje man samt överlåtelser av internationella säkerhetsrätter och tillhörande rättigheter. Här återfinns bl.a. den centrala bestämmelsen om prioritetsordningen mellan konkurrerande säkerhetsrätter (artikel 29). Artiklarna 39 och 40 riktar sig till de fördragsslutande staterna och ger dem möjlighet att lämna förklaringar beträffande säkerhetsrätter och andra rättigheter som har uppkommit till följd av nationell rätt. Artiklarna ger inte i sig enskilda några rättigheter eller skyldigheter och inkorporeras därför inte. Innebörden av Sveriges förklaringar till artiklarna 39.1b och 40 framgår av 4 och 5 §§ i denna lag. Sveriges förklaring till artikel 39.1a föranleder tillägg i 4 och 9 §§ förmånsrättslagen (1970:979). Artikel 41 reglerar konventionens tillämpning på försäljning. Artiklarna 42-46 innehåller bestämmelser om jurisdiktion och om konventionens förhållande till andra konventioner. Artiklarna 47-62 är slutbestämmelser och inkorporeras inte. Ett undantag är artikel 60 punkterna 1 och 2 som innehåller konventionens övergångsbestämmelser och som ska gälla som svensk lag. Enligt artikel 60.1 ska konventionen inte tillämpas på redan befintliga säkerhetsrätter eller andra rättigheter när en stat tillträder. Dessa behåller den prioritet de hade enligt nationell lag innan konventionen trädde i kraft i förhållande till staten. Vilken tidpunkt som konventionen ska anses ha trätt i kraft anges i artikel 60.2. Rättigheten eller säkerhetsrätten måste dock avse ett objekt som omfattas av konventionen. Detta innebär att den som har en säkerhetsrätt i ett luftfartsobjekt som omfattas av luftfartsprotokollet och som har registrerat den i inskrivningsregistret innan konventionen träder i kraft i förhållande till Sverige, inte behöver registrera säkerhetsrätten i det internationella registret för att den ska behålla sin prioritet. Efter det att konventionen träder i kraft i förhållande till Sverige måste nya säkerhetsrätter som uppfyller kraven på internationella säkerhetsrätter registreras i det internationella registret för att inte riskera att få sämre prioritet. Om de inte registreras där, betraktas de som oregistrerade. En innehavare av en internationell säkerhetsrätt som registrerats i det internationella registret är skyddad mot senare uppkomna rättigheter eller säkerhetsrätter. Vissa av de artiklar som inkorporeras genom paragrafen innehåller både bestämmelser som riktar sig de fördragsslutande staterna eller registreringsorganet och bestämmelser som är relevanta för enskilda eller för nationella myndigheter. Så är t.ex. fallet med artiklarna 13, 18, 22 och 26. Av andra stycket framgår att artiklarna inte ska gälla som lag här i landet till den del de uteslutande reglerar registreringsorganet eller de fördragslutande parternas förpliktelser mot varandra. Konventionen finns i originaltext på arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska. Genom inkorporeringen blir dessa språkversioner gällande som svensk lag. Enligt tredje stycket finns den engelska språkversionen och en svensk översättning intagna som en bilaga till lagen. Den svenska översättningen bifogas endast som hjälp för läsningen och har inte någon rättslig betydelse. Texterna på övriga originalspråk finns i Sveriges överenskommelser med främmande makter. Ingen av originaltexterna har företräde framför övriga. 3 § Artiklarna I-VII, IX, XII-XVI och XX-XXV i luftfartsprotokollet ska i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet. Protokollets engelska originaltext finns tillsammans med en svensk översättning som bilaga 2 till denna lag. Texterna på övriga originalspråk - arabiska, franska, kinesiska, ryska och spanska - finns i SÖ. Originaltexterna har samma giltighet. Genom paragrafen inkorporeras huvuddelen av bestämmelserna i luftfartsprotokollet. Övervägandena finns i avsnitt 8. I första stycket anges vilka artiklar som ska gälla som svensk lag, nämligen artiklarna I-VII, IX, XII-XVI och XX-XXV. Artiklarna I-VII innehåller definitioner och anger när protokollet är tillämpligt. Genom artikel IX kompletteras konventionens bestämmelser om åtgärder som en borgenär kan vidta vid gäldenärens avtalsbrott. I denna artikel blir det tydligt att luftfartsprotokollet är en särreglering i förhållande till konventionen och specialanpassat för att gälla luftfartssektorn. I artikel IX.3 anges att artikel 8.3 i konventionen om vilka åtgärder en borgenär kan vidta inte ska tillämpas; i stället ska protokollets bestämmelser i detta avseende gälla. Artiklarna XII-XVI innehåller flera av de centrala bestämmelserna i protokollet. Här regleras t.ex. de oåterkalleliga fullmakterna för avregistrering och export samt frågor om prioritet. Återstående artiklar som inkorporeras handlar bl.a. om det internationella registret, jurisdiktion och förhållandet till andra konventioner. Artiklarna VIII, X och XI gäller endast om den fördragsslutande staten har avgett en förklaring om att tillämpa dem. Sverige avger inte sådana förklaringar och artiklarna ska därför inte gälla som svensk lag. Artiklarna XVII och XVIII handlar om registreringsorganets och tillsynsmyndighetens uppgifter och ska inte gälla som svensk lag. Inte heller artikel XIX som avser kontaktpunkter inkorporeras. Artiklarna XXVI-XXXVII är slutbestämmelser om ratifikationsförfarandet och deponering av dokument och införlivas inte heller med svensk rätt. Protokollet finns i originaltext på arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska. Genom inkorporeringen blir dessa språkversioner gällande som svensk lag. Enligt andra stycket finns den engelska språkversionen och en svensk översättning intagna som en bilaga till lagen. Den svenska översättningen bifogas endast som hjälp för läsningen och har inte någon rättslig betydelse. Texterna på övriga originalspråk finns i Sveriges överenskommelser med främmande makter. Ingen av originaltexterna har företräde framför övriga. Kvarhållande av luftfartsobjekt 4 § I enlighet med Sveriges förklaring avseende artikel 39.1b i Kapstadskonventionen ska 2 och 3 §§ inte hindra att en borgenär med stöd av annan lag kvarhåller eller beslagtar ett luftfartsobjekt till säkerhet för en fordran, om denna fordran grundar sig på tillhandahållandet av offentliga tjänster. Paragrafen motsvarar Sveriges förklaring till artikel 39.1b i konventionen. Övervägandena finns i avsnitt 7. Sveriges förklaring till artikel 39.1b innebär att det fortfarande är möjligt att hålla kvar eller beslagta ett luftfartsobjekt med stöd av svensk lag till säkerhet för betalning av offentliga tjänster. Ett exempel på detta är bestämmelsen i 11 kap. 2 § luftfartslagen (2010:500) om att den som driver en flygplats får hindra ett luftfartygs avgång om avgifter för användningen av flygplatsen och tjänsterna för luftfarten inte har betalats och säkerhet inte har ställts. Möjlighet att registrera vissa nationella rättigheter 5 § I enlighet med Sveriges förklaring avseende artikel 40 i Kapstadskonventionen kan en säkerhetsrätt som uppkommer till följd av ett avgörande om kvarstad, betalningssäkring eller utmätning som meddelats av domstol eller av Kronofogdemyndigheten registreras i det internationella registret. Säkerhetsrätten ska därefter behandlas som en internationell säkerhetsrätt. Paragrafen motsvarar Sveriges förklaring till artikel 40 i konventionen. Övervägandena finns i avsnitt 7. De legala säkerhetsrätter och andra rättigheter som omfattas av Sveriges förklaring till artikel 40 måste registreras i det internationella registret för att omfattas av konventionen och protokollet. När de är registrerade ska de vid tillämpningen av konventionen och protokollet behandlas som internationella säkerhetsrätter. Till skillnad från förklaringen till artikel 39 är förklaringen till artikel 40 specifik och anger de säkerhetsrätter som ska omfattas, nämligen säkerhetsrätter som uppkommer till följd av ett avgörande av domstol eller Kronofogdemyndigheten om kvarstad, betalningssäkring eller utmätning. En borgenärs rätt att vidta åtgärder utan beslut av domstol 6 § I enlighet med Sveriges förklaring avseende artikel 54.2 i Kapstadskonventionen får en borgenär vidta åtgärder enligt konventionen eller luftfartsprotokollet utan beslut av domstol, om det inte i någon av överenskommelserna uttryckligen anges att beslut av domstol är nödvändigt. Paragrafen motsvarar den förklaring till artikel 54.2 som Sverige lämnar. Artikeln ger de fördragsslutande staterna möjlighet att bestämma i vilken utsträckning det ska krävas beslut av nationell domstol. Övervägandena finns i avsnitt 7. De åtgärder som en borgenär får vidta vid gäldenärens avtalsbrott anges i kapitel III i Kapstadskonventionen. För panthavare finns den centrala bestämmelsen i artikel 8. Där anges det att en panthavare vid gäldenärens avtalsbrott får ta det pantsatta objektet i besittning, sälja eller leasa ut det eller tillgodogöra sig all form av inkomst eller avkastning som följer av förvaltningen eller nyttjandet av objektet. De krav som ställs är att avtalsbrott enligt konventionen kan konstateras och att den som ställt säkerheten samtycker till åtgärden. Leasegivare och säljare som enligt köpeavtalet har ett äganderättsförbehåll har en äganderätt till objektet. De åtgärder som de kan vidta är att häva avtalet och ta objektet i besittning eller fritt förfoga över det (artikel 10). Förutsatt att den fördragsslutande staten där objektet finns inte har avgett en förklaring till artikel 54.2 om att beslut från domstol är nödvändigt, kan borgenären vidta dessa åtgärder utan att först vända sig till domstol. I luftfartsprotokollets andra kapitel finns ytterligare bestämmelser om åtgärder vid avtalsbrott. Där framgår att utöver de åtgärder som anges i konventionen får en borgenär låta avregistrera luftfartyget och exportera det från det territorium där egendomen finns. Möjligheten att låta exportera objektet gäller även för flygmotorer. Paragrafen innebär att en åtgärd måste föregås av ett domstolsbeslut bara när det uttryckligen framgår av antingen konventionen eller luftfartsprotokollet. Ett sådant exempel där det enligt konventionen krävs är övergång av äganderätt som gottgörelse (artikel 9.2). Paragrafen ska inte tolkas som att borgenären utan gäldenärens samtycke är fri att själv vidta åtgärder för att tillvarata sina rättigheter. I vissa fall kan det bli aktuellt med en begäran om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Reservforum 7 § Om det finns svensk domsrätt enligt någon av de bestämmelser i Kapstadskonventionen eller luftfartsprotokollet som anges i 2 och 3 §§ och någon annan behörig domstol saknas, är Stockholms tingsrätt behörig. Paragrafen innehåller en bestämmelse om reservforum. Övervägandena finns i avsnitt 8. Huvudregeln i Kapstadskonventionen är att parterna, förutom i insolvensförfaranden, avtalar om vilket lands domstolar som ska vara behöriga att pröva framställningar som grundas på konventionen och protokollet (artikel 42 i konventionen). Parterna kan då också ange en specifik domstol som ska vara behörig. Om parterna har avtalat att svenska domstolar ska ha behörighet att pröva frågor som grundas på konventionens och protokollets bestämmelser men inte har pekat ut någon särskild domstol, ska frågan om domstols behörighet avgöras genom bestämmelserna i rättegångsbalken eller i vissa fall Bryssel I-förordningen. Av paragrafen framgår att Stockholms tingsrätt är behörig domstol när det enligt en bestämmelse i konventionen eller protokollet som gäller som svensk lag finns svensk domsrätt, men svenska nationella forumregler eller EU-rättsliga regler inte anvisar någon behörig domstol. Tillämpliga bestämmelser i vissa insolvenssituationer 8 § I en insolvenssituation enligt artikel I.2m i luftfartsprotokollet tillämpas, om gäldenären har sina huvudsakliga intressen i Sverige på så sätt som anges i artikel I.2n, artikel XI alternativ A. Vid tillämpningen får den väntetid som anges i artikeln inte överstiga 60 kalenderdagar. Avtalsparterna kan genom skriftligt avtal bestämma att första stycket inte ska tillämpas. Paragrafen reglerar tillämpligheten av luftfartsprotokollets insolvensrättsliga bestämmelser i artikel XI. Övervägandena finns i avsnitt 8. Insolvensbestämmelserna i artikel XI i luftfartsprotokollet är centrala för avtal som grundar sig på Kapstadskonventionen och protokollet. Enligt artikeln är dess bestämmelser bara tillämpliga om en fördragsslutande stat avger en förklaring om att tillämpa artikeln. Med hänsyn till den oklarhet som råder om kompetensfördelningen mellan EU och dess medlemsstater i insolvensrättsliga frågor avger Sverige inte någon sådan förklaring och artikeln inkorporeras därmed inte i svensk rätt (jfr 3 §). Det finns däremot inget hinder mot att anpassa svensk rätt så att den motsvarar en tillämpning av artikeln, vilket sker genom förevarande paragraf. Resultatet är alltså detsamma som om Sverige skulle lämna en förklaring. Även om det är fråga om en rent nationell bestämmelse, är avsikten att den ska tolkas och tillämpas i ljuset av konventionen och protokollet. Av detta följer att praxis när det gäller artikel XI och det som anges i den officiella kommentaren till konventionen och protokollet får beaktas. I 1 kap. 6 § konkurslagen (1987:672) finns en generell bestämmelse som anger att om det i någon annan lag har meddelats någon bestämmelse som avviker från konkurslagen, gäller den bestämmelsen. Vid en konkurs där det i boet finns egendom som är belastad med en internationell säkerhetsrätt eller annan rättighet som omfattas av konventionen och protokollet, har bestämmelserna i förevarande paragraf alltså företräde framför konkurslagens bestämmelser. Bestämmelserna har också företräde framför bestämmelser i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion. Vid tillämpning av paragrafen måste hänsyn däremot tas till tillämplig EU-rätt. Enligt första meningen i första stycket tar paragrafen sikte på ett sådant fall som anges i artikel I.2m i luftfartsprotokollet. I artikeln definieras insolvenssituation. Med detta avses att ett insolvensförfarande inleds. Med insolvensförfarande avses enligt konventionen konkurs, likvidation och andra rättsliga eller administrativa förfaranden varvid gäldenärens tillgångar och rörelse kontrolleras eller övervakas av en domstol för rekonstruktion eller likvidation (artikel 1.l i konventionen). Rekonstruktioner enligt lagen om företagsrekonstruktion faller in under definitionen. Även interimistiska förfaranden omfattas. En borgenär kan inte med stöd av förevarande paragraf vidta åtgärder i andra fall än vid insolvensförfaranden, t.ex. vid tvångsåtgärder enligt utsökningsbalken. Tidpunkten då ett insolvensförfarande ska anses inlett avgörs av den tillämpliga insolvenslagstiftningen. I vissa länder är det inte möjligt att inleda insolvensförfaranden mot flygbolag. Sådana nationella bestämmelser skulle då kunna hindra tillämpningen av luftfartsprotokollets insolvensrättsliga bestämmelser. I protokollet anges därför att om det inte är möjligt för borgenären att inleda ett insolvensförfarande mot gäldenären eller att vidta åtgärder enligt konventionen, ska gäldenärens besked om betalningsinställelse eller faktisk inställelse av sina betalningar också räknas som en insolvenssituation. Alla insolvenssituationer omfattas dock inte av paragrafen. Den gäller bara de insolvenssituationer där gäldenären har sina huvudsakliga intressen i Sverige i enlighet med artikel I.2n. Den är alltså tillämplig om gäldenären har sin registrerade adress eller sitt säte i Sverige eller, för det fall det inte finns någon registrerad adress eller något säte, bolaget är bildat i Sverige. Paragrafen innebär att i en sådan insolvenssituation som anges ovan, där det i konkursboet eller bolaget som rekonstrueras finns luftfartsobjekt som är belastade med en internationell säkerhetsrätt eller annan rättighet som omfattas av konventionen och protokollet, ska bestämmelserna i artikel XI, alternativ A, tillämpas. Artikeln ålägger gäldenären eller den som annars är behörig i insolvensförfarandet, dvs. en konkursförvaltare eller rekonstruktören i en företagsrekonstruktion, vissa skyldigheter. Inom en viss väntetid från det att insolvensförfarandet inleds måste enligt artikel XI en av två saker ske: antingen måste alla avtalsbrott läkas och gäldenären (eller den som annars är behörig) förbinda sig att uppfylla alla framtida förpliktelser i enlighet med avtalet eller måste borgenären återfå besittningen till luftfartsobjektet. För att luftfartsobjektet inte ska behöva lämnas tillbaka till borgenären måste alltså samtliga avtalsbrott gentemot borgenären läkas. Exempelvis måste eventuella uteblivna avbetalningar eller betalningar av leasingavgifter betalas. Dessutom måste gäldenären (eller den som annars är behörig) åta sig att uppfylla alla framtida förpliktelser enligt avtalet. Om gäldenären inte gör det som krävs, kan borgenären ansöka hos domstol om att återfå besittningen till luftfartsobjektet. Domstolen ska då skyndsamt meddela ett sådant beslut och får inte medge något anstånd utöver de tidsramar som anges i artikel XI, alternativ A. I avvaktan på att borgenären övertar besittningen av luftfartsobjektet ska gäldenären (eller den som annars är behörig) vidta åtgärder för att bevara luftfartsobjektet och bibehålla dess värde i enlighet med avtalet. Borgenären har under denna tid rätt att ansöka om andra intermistiska åtgärder som är tillgängliga enligt tillämplig lag. Att borgenären övertar besittningen innebär att luftfartsobjektet görs tillgängligt för borgenären. Det är alltså inte nödvändigt att luftfartsobjektet återlämnas fysiskt. Senast fem arbetsdagar efter det att borgenären har informerat den nationella registreringsmyndigheten om att luftfartyget ska avregistreras och göras tillgängligt för export ska myndigheten bistå borgenären med avregistrering m.m. Av artikeln framgår också att berörda myndigheter skyndsamt ska erbjuda borgenären bistånd (i enlighet med de föreskrifter som är tillämpliga när det gäller flygsäkerhet). Av andra meningen i första stycket framgår att vid tillämpningen av artikel XI får den väntetid som anges i artikeln inte överstiga 60 kalenderdagar. Avsikten med bestämmelsen är att ge borgenären vissa ovillkorliga rättigheter och inte att försämra den rätt borgenären har enligt annan lag. Egendom som inte tillhör gäldenären ingår inte i dennes konkursbo och ägaren har separationsrätt till egendomen. Exempelvis leasegivare kan därför ha möjlighet att redan före 60-dagarsfristens utgång få ut sin egendom. Efter de 60 kalenderdagarna måste luftfartsobjektet ställas till borgenärens förfogande. Enligt andra stycket kan avtalsparterna avtala bort tillämpligheten av första stycket. Bestämmelsen är en direkt motsvarighet till artikel IV.3 i protokollet enligt vilken parterna skriftligen kan avtala bort tillämpligheten av artikel XI. I den engelska originaltexten används "exclude" för att klargöra att parterna antingen måste avtala bort tillämpligheten av artikel XI i sin helhet eller fullt ut tillämpa det alternativ som den fördragsslutande staten har valt. Avsikten är att bestämmelsen i andra stycket ska tillämpas på samma sätt. Om parterna avtalar bort tillämpligheten av första stycket och därmed artikel XI, alternativ A, eller om borgenären av någon anledning väljer att inte använda sig av de möjligheter som finns enligt bestämmelserna i första stycket, kommer säkerhetsrätten under insolvensförfarandet att behandlas enligt konkurslagen eller lagen om företagsrekonstruktion. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 2. Bestämmelserna i 8 § tillämpas inte i insolvenssituationer som har uppkommit före ikraftträdandet. För Sveriges del träder Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet i kraft första dagen i den månad som följer efter det att tre månader har gått sedan Sverige deponerade ratifikationsdokumenten. Det är inte möjligt att ange vilket datum överenskommelserna träder i kraft i förhållande till Sverige. Det överlämnas därför till regeringen att besluta om när den nya lagen ska träda i kraft. Detta framgår av första punkten. I andra punkten anges att 8 § inte ska tillämpas i insolvenssituationer som uppkommit före lagens ikraftträdande. Detta innebär att artikel XI, alternativ A, i luftfartsprotokollet endast kommer att tillämpas i insolvenssituationer som uppkommit efter det att konventionen och protokollet trätt i kraft i förhållande till Sverige. Övergångsbestämmelser om hur säkerhetsrätter och andra rättigheter som vid ikraftträdandet var registrerade i det svenska inskrivningsregistret för luftfartyg ska behandlas finns i konventionen (artikel 60.1 som inkorporeras, jfr 2 §). Övervägandena finns i avsnitt 9. 11.2 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken 11 kap. Försäljning av registrerat luftfartyg m.m. 2 a § Det som sägs om innehavare av fordran i 10 kap. 6 och 9 §§ ska även gälla innehavare av rättighet som ska iakttas vid auktionen. Det som sägs i 10 kap. 7 § om underrättelser ska även gälla kända innehavare av rättigheter som ska iakttas vid auktionen. I sakägarförteckningen upptas, förutom det som anges i 10 kap. 10 §, även nyttjanderätt som är inskriven eller för vilken inskrivning sökts. I stället för det som föreskrivs i 10 kap. 11 § första och tredje styckena ska 12 kap. 26 § första och tredje styckena tillämpas. Rättighet upptas utan att något belopp anges. Som innehavare av rättighet enligt denna paragraf ska även avses innehavare av en rättighet enligt lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. Paragrafen innehåller kompletterande bestämmelser som aktualiseras vid en exekutiv auktion av ett luftfartyg i vilket nyttjanderätt skrivits in enligt reglerna i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. Bestämmelserna i 10 kap., som paragrafen hänvisar till, rör vissa underrättelser för auktionen och hur nyttjanderätten ska tas upp i sakägarförteckningen. Det nya fjärde stycket klargör att innehavare av rättigheter enligt Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet behandlas som övriga borgenärer som har rättigheter som ska iakttas vid auktionen. Övervägandena finns i avsnitt 8. Med rättigheter avses samtliga rättigheter som kan uppstå enligt konventionen och protokollet och inte bara internationella säkerhetsrätter. Samtliga rättigheter ska alltså beaktas vid utmätning och exekutiv försäljning. 11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg 5 § I lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns särskilda bestämmelser om kvarstad på luftfartyg som kan påverka tillämpningen av denna lag. I paragrafen, som är ny, upplyses om att det i lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns särskilda bestämmelser om kvarstad på luftfartyg som kan påverka tillämpningen av denna lag. Övervägandena finns i avsnitt 8. Genom lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker inkorporeras den huvudsakliga delen av Kapstadskonventionens och luftfartsprotokollets bestämmelser. I dessa överenskommelser kan det, beroende av vilka förklaringar en fördragsslutande stat har avgett, finnas bestämmelser om kvarhållande av luftfartyg som står i strid med bestämmelser i denna lag (se 4 § lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker). I artikel XXIV i luftfartsprotokollet anges att för en stat som är part till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet och som också är part till 1933 års konvention rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om kvarstad å luftfartyg (kvarstadskonventionen), ska Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet ha företräde i den utsträckning en regelkonflikt rör luftfartyg enligt definitionen i protokollet. Artikeln gäller enligt 3 § lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker som svensk lag. Artikeln gäller enligt allmänna traktaträttsliga bestämmelser endast mellan stater som båda har tillträtt Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet samt kvarstadskonventionen (jfr artikel 30.4b i Wienkonventionen om traktaträtt). Om en av staterna endast har tillträtt kvarstadskonventionen, men inte Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet, kommer bestämmelserna i denna lag fortfarande att gälla. 11.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg Inledande bestämmelser 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om inskrivning av förvärv av och nyttjanderätt till luftfartyg samt om inteckning i luftfartyg. Lagen tillämpas på luftfartyg som är införda i det svenska luftfartygsregistret. Bestämmelserna om inskrivning av förvärv och nyttjanderätt är tillämpliga även på andelar i sådana luftfartyg. Bestämmelser om erkännande av inskrivning som gjorts i annat land m.m. finns i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. Bestämmelser om internationella säkerhetsrätter och andra rättigheter i luftfartyg finns i lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 8. Det nya fjärde stycket innehåller en upplysning om att det i lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns bestämmelser som rör vissa säkerhetsrätter och rättigheter i luftfartyg. Lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker innebär att bestämmelserna om det internationella registret i Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet ska gälla som svensk lag, med undantag för den del de endast berör registreringsorganets eller tillsynsmyndighetens förpliktelser. I det internationella registret är det möjligt att registrera internationella säkerhetsrätter och vissa andra rättigheter i luftfartsobjekt, dvs. luftfartyg och flygmotorer, av en viss storlek eller kapacitet. Det internationella registret för luftfartsobjekt verkar parallellt med det svenska inskrivningsregistret och påverkar inte detta. Det finns ingen samverkan mellan de båda registren och en registrering i det svenska inskrivningsregistret gör inte att en säkerhetsrätt anses registrerad i det internationella registret; för det behövs en separat registrering i det internationella registret. En säkerhetsrätt eller rättighet kan emellertid vara en internationell säkerhetsrätt och omfattas av konventionens bestämmelser även om den inte är registrerad i det internationella registret, förutsatt att den uppfyller kraven i konventionen (artiklarna 2 och 7 i konventionen). Artikel 29 i Kapstadskonventionen reglerar prioritet mellan olika säkerhetsrätter i samma objekt. Enligt artikeln ska en registrerad internationell säkerhetsrätt ha prioritet framför en senare registrerad internationell säkerhetsrätt och oregistrerade säkerhetsrätter. Säkerhetsrätter som endast är registrerade i det svenska inskrivningsregistret betraktas som oregistrerade. Undantag görs dock för rättigheter som är inskrivna i det svenska inskrivningsregistret när konventionen träder i kraft i förhållande till Sverige. Innehavaren av en sådan rättighet behöver alltså inte registrera rättigheten i det internationella registret för att den ska behålla sin prioritet (jfr artikel 60.1 i konventionen). Konventionen reglerar prioriteten mellan säkerhetsrätter som är registrerade i det internationella registret. Frågor om prioriteten mellan säkerhetsrätter och andra rättigheter som enbart är registrerade i nationella inskrivningsregister överlämnas åt nationell lag. 11.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg 1 § Denna lag tillämpas på luftfartyg som är införda i ett nationalitetsregister i främmande stat, som har tillträtt den i Genève den 19 juni 1948 antagna konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. Lagen tillämpas också på luftfartyg som är införda i ett nationalitetsregister i ett territorium för vars utländska angelägenheter en fördragsslutande stat svarar och för vilket det förs ett särskilt nationalitetsregister, såvida inte den staten har gjort ett förbehåll om att konventionen inte ska tillämpas inom territoriet. Det som anges i 5 § ska dock gälla även för luftfartyg som är registrerade i Sverige. Med luftfartyg avses i denna lag, förutom flygkroppen, även motorer, propellrar, radioutrustning, instrument och andra tillbehör, oavsett om de är monterade i fartyget eller tillfälligt skilda från det. I lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns särskilda bestämmelser om rättigheter i luftfartyg som kan påverka tillämpningen av denna lag. I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 8. I det nya tredje stycket upplyses om att det i lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns bestämmelser om rättigheter i luftfartyg som kan påverka tillämpningen av denna lag. Genom lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker inkorporeras den huvudsakliga delen av Kapstadskonventionens och luftfartsprotokollets bestämmelser. I dessa överenskommelser kan det finnas bestämmelser om rättigheter i luftfartyg som inte överensstämmer med bestämmelser i denna lag. I artikel XXIII i luftfartsprotokollet anges att för en stat som är part till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet och som också är part till 1948 års konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg (Genèvekonventionen) ska Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet ha företräde i den utsträckning en regelkonflikt rör luftfartyg enligt definitionen i protokollet. Artikeln gäller enligt 3 § lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker som svensk lag. Artikeln gäller enligt allmänna traktaträttsliga bestämmelser endast mellan stater som båda har tillträtt Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet samt Genèvekonventionen (jfr artikel 30.4b i Wienkonventionen om traktaträtt). Om en av staterna endast har tillträtt Genèvekonventionen, men inte Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet, kommer bestämmelserna i denna lag fortfarande att gälla. 11.6 Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979) Särskilda förmånsrätter 4 § Förmånsrätt följer med 1. sjöpanträtt och luftpanträtt, 2. internationell säkerhetsrätt i luftfartyg och flygmotorer som registrerats enligt lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, 3. handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt), panträtt på grund av registrering eller underrättelse enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument samt panträtt på grund av registrering enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat, 4. panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge eller i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg, 5. registrering av båtbyggnadsförskott enligt lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott. I paragrafen anges olika särskilda förmånsrätter. Övervägandena finns i avsnitt 8. Den nya andra punkten innebär att internationella säkerhetsrätter i luftfartsobjekt får särskild förmånsrätt om de har registerats i det internationella registret enligt lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. Utöver flygplansskrov och helikoptrar kan flygmotorer bli föremål för internationella säkerhetsrätter. Reservdelar (som inte är monterade i luftfartyget) kan däremot inte bli föremål för en sådan säkerhetsrätt. Genom den andra punkten säkerställs den prioritet som internationella säkerhetsrätter har enligt artikel 29 i Kapstadskonventionen, vilken gäller som svensk lag (2 § lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker). Artikeln föreskriver att en registrerad internationell säkerhetsrätt har företräde framför en oregistrerad säkerhetsrätt. Med att säkerhetsrätten är registrerad avses att den är registrerad i det internationella registret för luftfartsobjekt. Prioriteten gäller således endast för internationella säkerhetsrätter som är registrerade i det internationella registret för luftfartsobjekt. Även legala säkerhetsrätter som omfattas av en stats förklaring till artikel 40 och som har registrerats i det internationella registret omfattas av den andra punkten, eftersom de ska behandlas som internationella säkerhetsrätter när de har registrerats. Detta innebär att även en säkerhetsrätt som uppkommit till följd av ett utmätningsbeslut kan få särskild förmånsrätt oavsett i vilken stat beslutet meddelats, förutsatt att säkerhetsrätten omfattas av statens förklaring till artikel 40 och att den har registrerats i det internationella registret. Innebörden av att förmånsrätt följer enligt andra punkten är att en borgenär med luftpanträtt har företräde till betalning. En borgenär med en internationell säkerhetsrätt har däremot företräde till betalning framför en borgenär med panträtt på grund av en nationell inteckning. Att luftpanträtter har bättre förmånsrätt än internationella säkerhetsrätter är en följd av Sveriges förklaring till artikel 39.1a i konventionen som innebär att säkerhetsrätter som har uppkommit till följd av svensk lag ska ha samma förmånsrätt som de hade före Sveriges tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet. Sveriges förklaring till artikel 39.4 i konventionen innebär att den förmånsrätt som följer med en luftpanträtt har företräde framför förmånsrätten för en internationell säkerhetsrätt oavsett när den internationella säkerhetsrätten registrerades. Säkerhetsrätter som i och för sig utgör internationella säkerhetsrätter, men som inte är registrerade i det internationella registret, omfattas inte av den särskilda förmånsrätten. Borgenärers inbördes rätt till betalning för sådana oregistrerade säkerhetsrätter i luftfartyg får bedömas enligt övriga bestämmelser. 9 § Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den i 3 a-7 §§ angivna numreringen. Förmånsrätt på grund av retentionsrätt enligt 4 § 3 i en motor som inte är monterad i ett intecknat luftfartyg och inte heller endast är tillfälligt skild från luftfartyget har dock företräde framför en registrerad internationell säkerhetsrätt enligt 4 § 2. Vidare har förmånsrätt enligt 4 § 4 företräde framför förmånsrätt enligt 4 § 3 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 § sjölagen (1994:1009). Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av 1. företagsinteckning, som har sökts samma dag som beslutet om utmätning meddelades eller senare, och 2. annan inteckning, som har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller senare. Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egendom, om inte annat följer av 4 kap. 30 § andra stycket eller 7 kap. 13 § utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt om inte något annat följer av 7 kap. 14 eller 16 § utsökningsbalken. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt finns för vissa fall särskilda bestämmelser. I paragrafen anges ordningen mellan olika särskilda förmånsrätter. Övervägandena finns i avsnitt 8. Den nya första meningen i andra stycket är en följd av Sveriges förklaring till artikel 39.1a i Kapstadskonventionen. Förklaringen innebär att säkerhetsrätter som har uppkommit till följd av svensk lag ska ha samma förmånsrätt som de har enligt hittillsvarande ordning. Sveriges tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet innebär att det blir möjligt att inteckna en flygmotor separat i det internationella registret, vilket inte är möjligt enligt lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. En panträtt i ett luftfartyg omfattar även flygmotorn om motorn är monterad i luftfartyget eller tillfälligt skild från fartyget (14 § i den lagen). Om t.ex. underhåll har utförts på en motor som sitter i ett intecknat luftfartyg, har panträtten i luftfartyget (inklusive motorn) företräde framför retentionsrätten. Samma sak gäller om motorn är tillfälligt skild från luftfartyget. Det finns dock inget hinder i svensk rätt mot att göra gällande en retentionsrätt i en flygmotor som inte är monterad i ett intecknat luftfartyg och inte heller endast är tillfälligt skild från luftfartyget. En sådan retentionsrätt har då bästa rätt i flygmotorn efter luftpanträtten. Genom den nya meningen i andra stycket säkerställs att en förmånsrätt på grund av en retentionsrätt i en motor som inte är monterad i ett intecknat luftfartyg och inte heller endast är tillfälligt skild från luftfartyget, har företräde framför en registrerad internationell säkerhetsrätt. Med "registrerad" avses registrerad i det internationella registret enligt lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. Avsikten är att bibehålla den förmånsrätt som följer med retentionsrätt i en flygmotor. Andra stycket ska således inte tolkas som att en svensk inteckning i ett luftfartyg ska ha företräde framför en retentionsrätt i en motor som är mer än tillfälligt skild från luftfartyget. Sveriges förklaring till artikel 39.4 i konventionen innebär att den förmånsrätt som följer med en retentionsrätt i en flygmotor har företräde framför förmånsrätten för en internationell säkerhetsrätt oavsett när den internationella säkerhetsrätten registrerades. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 2. Äldre föreskrifter gäller för förmånsrätt som följer med panträtt på grund av en inteckning i luftfartyg som har gjorts före ikraftträdandet. För Sveriges del träder Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet i kraft första dagen i den månad som följer efter det att tre månader har gått sedan Sverige deponerade ratifikationsdokumenten. Det är inte möjligt att ange vilket datum överenskommelserna träder i kraft i förhållande till Sverige. Det överlämnas därför till regeringen att besluta om när den nya lagen ska träda i kraft. Detta framgår av första punkten. Bestämmelsen i andra punkten innebär att panträtter på grund av nationella inteckningar som finns vid ikraftträdandet inte påverkas av de nya bestämmelserna. De behåller alltså den förmånsrätt de hade vid ikraftträdandet. Övervägandena finns i avsnitt 9. 11.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Inledande bestämmelser 1 a § Om det i lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen. I paragrafen, som är ny och som utformas i enlighet med Lagrådets synpunkter, anges att om det i lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns någon bestämmelse som avviker från förevarande lag, gäller den bestämmelsen. Lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker ska med andra ord ha företräde framför förevarande lag när det gäller säkerhetsrätter som omfattas av båda lagarna. Övervägandena finns i avsnitt 8. Lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker anger att bestämmelserna i Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet i huvudsak ska gälla som svensk lag. Tre typer av avtal kan grunda en internationell säkerhetsrätt: 1) leasingavtal, 2) avtal om köp där säljaren har ett äganderättsförbehåll och 3) pantavtal vilket inkluderar avtal om säkerhetsöverlåtelse. Hur avtalet ska klassificeras regleras inte i lagen, utan får liksom i dag avgöras från fall till fall. Gränsdragningen i svensk rätt mellan olika avtalstyper som berörs av konventionen och protokollet är inte given. Förevarande lag är tillämplig på avbetalningsköp av varor mellan näringsidkare, om säljaren har uppställt ett äganderättsförbehåll och minst en avbetalningspost ska betalas sedan varan har kommit i köparens besittning. Om dessa krav är uppfyllda, kan även avtal som kallas uthyrning eller leasing omfattas av lagen, om det är avsett att äganderätten till varan ska övergå till hyrestagaren respektive leasetagaren. Frågan om hur säljarens rätt enligt en försäljning med äganderättsförbehåll ska klassificeras enligt svensk rätt och andra frågor om enskilda avtals rättsliga status överlämnas åt rättstillämpningen. En tillämpning av lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker innebär bl.a. att Kapstadskonventionens bestämmelser om borgenärens rätt till återtagande av varan (artiklarna 8 och 10 i konventionen) ska gälla i stället för de tvingande bestämmelserna om köparens befogenheter eller förmåner i förevarande lag. 11.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion 1 kap. Inledande bestämmelser 4 § Om det i lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen. Paragrafen är ny och utformas i enlighet med Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 8. Företagsrekonstruktioner utgör ett insolvensförfarande enligt Kapstadskonventionens definition (artikel 1.l i konventionen). I konventionen och luftfartsprotokollet finns särskilda bestämmelser om hur internationella säkerhetsrätter och andra rättigheter som omfattas av överenskommelserna ska behandlas under ett insolvensförfarande (artiklarna 30 och 37 i konventionen och artikel XI i protokollet). Genom lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker blir artiklarna 30 och 37 i konventionen gällande som svensk lag (2 §). De insolvensrättsliga bestämmelserna i luftfartsprotokollet blir tillämpliga genom 8 § lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. Den paragrafen anger att i de fall där gäldenären har sina huvudsakliga intressen i Sverige ska artikel XI, alternativ A, tillämpas med en maximal väntetid om 60 kalenderdagar. Det innebär att gäldenären senast 60 dagar efter det att en företagsrekonstruktion inletts antingen måste överlämna egendom (flygplan, helikoptrar eller flygmotorer) som är belastad med säkerhetsrätt till borgenären eller läka samtliga avtalsbrott och förbinda sig att uppfylla alla framtida förpliktelser i enlighet med avtalet. För en redogörelse av innehållet i artikel XI, alternativ A, hänvisas till författningskommentaren till 8 § lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. Genom den nya paragrafen klargörs att om någon del av gäldenärens egendom är belastad med en internationell säkerhetsrätt eller annan rättighet som omfattas av lagen om säkerhetsrätter i lösa saker, gäller bestämmelserna i den lagen beträffande den delen i den mån de inte stämmer överens med bestämmelserna i förevarande lag. Detta gäller främst överlämnande av egendom samt gäldenärens åtagande att uppfylla vissa avtalsförpliktelser. 11.9 Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500) 2 kap. Registrering, nationalitet och märkning 1 § Transportstyrelsen för register över luftfartyg (luftfartygsregistret). Särskilda bestämmelser om inskrivning av rätt till luftfartyg finns i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg och om vissa internationella förhållanden i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. Särskilda bestämmelser om registrering av internationella säkerhetsrätter och andra rättigheter i luftfartyg och flygmotorer i ett internationellt register finns i lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. I paragrafen anges i vilka lagar inskrivningar av rätt till luftfartyg regleras. Övervägandena finns i avsnitt 8. Genom det nya tredje stycket upplyses om förekomsten av det internationella registret för internationella säkerhetsrätter och vissa andra rättigheter i luftfartyg och flygmotorer. Det internationella registret för luftfartsobjekt har skapats genom Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet. Lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker innebär att bestämmelserna om det internationella registret i konventionen och protokollet ska gälla som svensk lag (med undantag för den del de endast berör registreringsorganets eller tillsynsmyndighetens förpliktelser). I registret är det möjligt att registrera internationella säkerhetsrätter och vissa andra rättigheter i luftfartyg och flygmotorer av en viss storlek eller kapacitet. Det internationella registret för luftfartsobjekt verkar parallellt med det svenska inskrivningsregistret och påverkar inte detta. Det internationella registret rör endast säkerhetsrätter och andra rättigheter och påverkar därför inte heller luftfartygsregistret som bestämmer ett luftfartygs nationalitet. När det gäller förhållandet mellan å ena sidan Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet och å andra sidan Genèvekonventionen hänvisas till den nya lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. 6 § Ett luftfartyg ska avregistreras om 1. ägaren skriftligen begär det, 2. kraven i 2 § inte är uppfyllda, 3. det har förolyckats eller förstörts, 4. det efter en flygning inte har hörts av på tre månader, 5. det på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att vara luftfartyg eller, utan att ändring skett, inte längre anses utgöra ett luftfartyg, eller 6. den som fått en fullmakt om avregistrering och export i enlighet med lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker skriftligen begär det och fullmakten är registrerad hos Transportstyrelsen. Ägaren är skyldig att inom en månad skriftligen anmäla om något har hänt som enligt första stycket 2-4 medför att ett luftfartyg ska avregistreras. I paragrafen anges när avregistrering av ett svenskregistrerat luftfartyg ska ske. Som en följd av Sveriges tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet jämte Sveriges avgivande av en förklaring om att tillämpa artikel XIII i protokollet, kan avregistrering även ske när den som har en fullmakt för avregistrering och export framställer en sådan begäran. Övervägandena finns i avsnitt 8. Genom den nya sjätte punkten införs en sådan möjlighet till avregistrering i svensk lag. Att låta avregistrera och exportera ett luftfartsobjekt (flygplan, helikopter eller flygmotor) är en av de åtgärder som luftfartsprotokollet ger borgenären vid gäldenärens avtalsbrott och insolvens. Genom 3 § lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker blir de bestämmelser i luftfartsprotokollet som reglerar denna åtgärd gällande som svensk lag. Systemet med fullmakter regleras helt och hållet av luftfartsprotokollets bestämmelser (artiklarna IX och XIII). I en bilaga till protokollet finns ett formulär för en sådan fullmakt. Det är den registrerade operatören eller ägaren av ett visst luftfartyg som ger en fullmakt till borgenären att begära avregistrering och export av luftfartyget i enlighet med bestämmelserna i artikel XIII i luftfartsprotokollet. Fullmakten kan inte återkallas om inte den som innehar fullmakten skriftligen samtycker till detta. En begäran om avregistrering och export med stöd av en fullmakt ska göras skriftligen hos Transportstyrelsen. Transportstyrelsen kan begära att den som innehar fullmakten styrker vissa förhållanden (artikel IX.5). Det förutsätts att fullmakten vid ansökan om avregistrering är registrerad hos Transportstyrelsen. Konvention om internationella säkerhetsrätter i lösa saker THE STATES PARTIES TO THIS CONVENTION, DE STATER SOM ÄR PARTER I DENNA KONVENTION, AWARE of the need to acquire and use mobile equipment of high value or particular economic significance and to facilitate the financing of the acquisition and use of such equipment in an efficient manner, ÄR MEDVETNA om att förvärv och nyttjande av lösa saker av stort värde eller av särskild ekonomisk betydelse bör kunna finansieras på ett effektivt sätt, RECOGNISING the advantages of asset-based financing and leasing for this purpose and desiring to facilitate these types of transaction by establishing clear rules to govern them, INSER fördelarna med leasing och finansiering mot säkerhet i de aktuella tillgångarna och är angelägna om att underlätta denna typ av transaktioner genom att fastställa tydliga regler för desamma, MINDFUL of the need to ensure that interests in such equipment are recognised and protected universally, ÄR MEDVETNA OM behovet av att se till att säkerhetsrätten i sådana lösa saker erkänns och skyddas globalt, DESIRING to provide broad and mutual economic benefits for all interested parties, VILL se till att alla berörda parter åtnjuter ömsesidig ekonomisk nytta, BELIEVING that such rules must reflect the principles underlying asset-based financing and leasing and promote the autonomy of the parties necessary in these transactions, ÄR ÖVERTYGADE om att det är nödvändigt att det i reglerna tas hänsyn till de principer som ligger till grund för leasing och finansiering med de aktuella tillgångarna som säkerhet, och att principen gällande parternas oberoende respekteras, CONSCIOUS of the need to establish a legal framework for international interests in such equipment and for that purpose to create an international registration system for their protection, ÄR MEDVETNA OM att ett särskilt juridiskt ramverk bör fastställas för internationella säkerhetsrätter i sådana lösa saker och att ett internationellt registreringssystem bör bildas för att skydda dessa säkerhetsrätter, TAKING INTO CONSIDERATION the objectives and principles enunciated in existing Conventions relating to such equipment, HAR MED HÄNSYN TILL syftena och principerna i de gällande konventionerna om flyttbara objekt, HAVE AGREED upon the following provisions: ENATS om följande bestämmelser: Chapter I Sphere of application and general provisions Kapitel I Tillämpningsområde och allmänna bestämmelser Article 1 Definitions In this Convention, except where the context otherwise requires, the following terms are employed with the meanings set out below: Artikel 1 Definitioner Om inte annat framgår av sammanhanget avses i denna konvention (Konventionen) med: 1. "agreement" means a security agreement, a title reservation agreement or a leasing agreement; a) avtal: pantavtal, avtal med äganderättsförbehåll eller leasingavtal; 2. "assignment" means a contract which, whether by way of security or otherwise, confers on the assignee associated rights with or without a transfer of the related international interest; b) överlåtelse: en överenskommelse som innebär att förvärvaren, antingen som en säkerhet för en förpliktelse eller i annat fall, erhåller tillhörande rättigheter, med eller utan överföring av den internationella säkerhetsrätten; 3. "associated rights" means all rights to payment or other performance by a debtor under an agreement which are secured by or associated with the object; c) tillhörande rättigheter: rätt till betalning eller till annan prestation av en gäldenär enligt ett avtal säkerställt med eller som avser objektet; 4. "commencement of the insolvency proceedings" means the time at which the insolvency proceedings are deemed to commence under the applicable insolvency law; d) inledande av insolvensförfaranden: den tidpunkt då insolvensförfaranden ska anses ha inletts enligt tillämplig insolvenslagstiftning; 5. "conditional buyer" means a buyer under a title reservation agreement; e) köpare med förbehåll: köpare enligt ett avtal med äganderättsförbehåll; 6. "conditional seller" means a seller under a title reservation agreement; f) säljare med förbehåll: säljare enligt ett avtal med äganderättsförbehåll; 7. "contract of sale" means a contract for the sale of an object by a seller to a buyer which is not an agreement as defined in (a) above; g) försäljningsavtal: annan överenskommelse om försäljning av objekt, av en säljare till en köpare, än ett sådant avtal som avses i a ovan; 8. "court" means a court of law or an administrative or arbitral tribunal established by a Contracting State; h) domstol: en domstol i, eller en skiljenämnd som tillsatts av, en fördragsslutande stat; 9. "creditor" means a chargee under a security agreement, a conditional seller under a title reservation agreement or a lessor under a leasing agreement; i) borgenär: en säkerhetshavare enligt ett pantavtal, en säljare med äganderättsförbehåll eller en leasegivare enligt ett leasingavtal; 10. "debtor" means a chargor under a security agreement, a conditional buyer under a title reservation agreement, a lessee under a leasing agreement or a person whose interest in an object is burdened by a registrable non-consensual right or interest; j) gäldenär: säkerhetsställare enligt ett pantavtal, en köpare enligt ett avtal med äganderättsförbehåll, en leasetagare enligt ett leasingavtal, eller en person vars rätt till visst objekt är belastad av en registreringsbar legal rättighet eller säkerhetsrätt; 11. "insolvency administrator" means a person authorised to administer the reorganisation or liquidation, including one authorised on an interim basis, and includes a debtor in possession if permitted by the applicable insolvency law; k) insolvensförvaltare: person med bemyndigande att handlägga rekonstruktion eller likvidation, även om vederbörande är utsedd interimistiskt, omfattande även en gäldenär som är i besittning av det aktuella objektet, förutsatt att detta är förenligt med den tillämpliga insolvenslagstiftningen; 12. "insolvency proceedings" means bankruptcy, liquidation or other collective judicial or administrative proceedings, including interim proceedings, in which the assets and affairs of the debtor are subject to control or supervision by a court for the purposes of reorganisation or liquidation; l) insolvensförfaranden: konkurs, likvidation eller andra rättsliga eller administrativa förfaranden, innefattande även interimistiska förfaranden, varvid gäldenärens tillgångar och rörelse kontrolleras eller övervakas av en domstol för rekonstruktion eller likvidation; 13. "interested persons" means: (i) the debtor; (ii) any person who, for the purpose of assuring performance of any of the obligations in favour of the creditor, gives or issues a suretyship or demand guarantee or a standby letter of credit or any other form of credit insurance; (iii) any other person having rights in or over the object; m) berörda personer: (i) gäldenären; (ii) envar som för att säkerställa rätta fullgörandet av förpliktelse gentemot borgenären gått i borgen, ställt eller låtit utfärda en garanti, ett letter of credit, eller varje annan form av kreditförsäkring; (iii) varje annan person med någon form av rätt i objektet; 14. "internal transaction" means a transaction of a type listed in Article 2(2)(a) to (c) where the centre of the main interests of all parties to such transaction is situated, and the relevant object located (as specified in the Protocol), in the same Contracting State at the time of the conclusion of the contract and where the interest created by the transaction has been registered in a national registry in that Contracting State which has made a declaration under Article 50(1); n) intern transaktion: transaktion av sådan typ som avses i artikel 2(2)(a) till (c), förutsatt att centrum för de huvudsakliga intressena för samtliga parter i transaktionen finns i samma fördragsslutande stat när avtalets ingås, samt att även objektet (som ska anses finnas i den stat som följer av protokollets bestämmelser) finns i staten vid nämnda tillfälle, och den säkerhetsrätt som uppkommer genom transaktionen har skrivits in i ett nationellt register i staten, och staten har avgett en förklaring enligt artikel 50(1); 15. "international interest" means an interest held by a creditor to which Article 2 applies; o) internationell säkerhetsrätt: en säkerhetsrätt som omfattas av artikel 2 och som innehas av en borgenär; 16. "International Registry" means the international registration facilities established for the purposes of this Convention or the Protocol; p) internationellt register: det internationella register som inrättas för tillämpning av Konventionen eller för protokollet; 17. "leasing agreement" means an agreement by which one person (the lessor) grants a right to possession or control of an object (with or without an option to purchase) to another person (the lessee) in return for a rental or other payment; q) leasingavtal: avtal som innebär att en person (leasegivaren) upplåter besittnings- eller nyttjanderätt till objektet (med eller utan köpoption) till en annan person (leasetagaren) mot erläggande av hyra eller annan form av ersättning; 18. "national interest" means an interest held by a creditor in an object and created by an internal transaction covered by a declaration under Article 50(1); r) nationell säkerhetsrätt: en säkerhetsrätt avseende objektet, vilken uppkommit genom en intern transaktion som omfattas av en förklaring enligt artikel 50(1); 19. "non-consensual right or interest" means a right or interest conferred under the law of a Contracting State which has made a declaration under Article 39 to secure the performance of an obligation, including an obligation to a State, State entity or an intergovernmental or private organisation; s) legal rättighet eller säkerhetsrätt: rättighet eller säkerhetsrätt som följer direkt av lag i en fördragsslutande stat som avgett förklaring enligt artikel 39, till säkerhet för rätta fullgörandet av en förpliktelse, innefattande förpliktelser gentemot en stat, ett statligt organ eller en mellanstatlig eller privat organisation; 20. "notice of a national interest" means notice registered or to be registered in the International Registry that a national interest has been created; t) meddelande om nationell säkerhetsrätt: meddelande om att en nationell säkerhetsrätt har bildats, vilket har registrerats eller ska registreras i det internationella registret; 21. "object" means an object of a category to which Article 2 applies; u) objekt: objekt som tillhör en av de kategorier som omfattas av bestämmelserna i artikel 2; 22. "pre-existing right or interest" means a right or interest of any kind in or over an object created or arising before the effective date of this Convention as defined by Article 60(2)(a); v) redan befintlig rättighet eller säkerhetsrätt: en rättighet eller säkerhetsrätt, oavsett typ, till objektet vilken bildats eller uppkommit före den dag då Konventionen träder ikraft enligt artikel 60(2)(a); 23. "proceeds" means money or non-money proceeds of an object arising from the total or partial loss or physical destruction of the object or its total or partial confiscation, condemnation or requisition; w) ersättning: gottgörelse i form av pengar, eller i annan form, för visst objekt, till följd av att denna helt eller delvis förlorats eller förstörts, helt eller delvis förverkats, beslagtagits, eller exproprierats; 24. "prospective assignment" means an assignment that is intended to be made in the future, upon the occurrence of a stated event, whether or not the occurrence of the event is certain; x) framtida överlåtelse: överlåtelse som ska genomföras först efter det att en viss åtgärd vidtagits eller viss händelse inträffat, oavsett om det är klart att åtgärden kommer att vidtas eller händelse kommer att inträffa; 25. "prospective international interest" means an interest that is intended to be created or provided for in an object as an international interest in the future, upon the occurrence of a stated event (which may include the debtor's acquisition of an interest in the object), whether or not the occurrence of the event is certain; y) framtida internationell säkerhetsrätt: internationell säkerhetsrätt som ska upplåtas i visst objekt först efter det att en viss åtgärd vidtagits eller viss händelse inträffat (vilket kan innefatta en borgenärs förvärv av objektet), oavsett om det är klart att åtgärden kommer att vidtas eller händelse kommer att inträffa; 26. "prospective sale" means a sale which is intended to be made in the future, upon the occurrence of a stated event, whether or not the occurrence of the event is certain; z) framtida försäljning: försäljning som ska genomföras först efter det att en åtgärd vidtagits eller viss händelse inträffat, oavsett om det är klart att åtgärden kommer att vidtas eller händelse kommer att inträffa; aa) "Protocol" means, in respect of any category of object and associated rights to which this Convention applies, the Protocol in respect of that category of object and associated rights; aa) protokoll: protokollet för respektive kategori av tillgångar och tillhörande rättigheter, som omfattas av Konventionen; bb) "registered" means registered in the International Registry pursuant to Chapter V; bb) registrerat: registrerat i det internationella registret enligt kapitel V; cc) "registered interest" means an international interest, a registrable non-consensual right or interest or a national interest specified in a notice of a national interest registered pursuant to Chapter V; cc) registrerad säkerhetsrätt: en internationell säkerhetsrätt, en registreringsbar legal rätt eller säkerhetsrätt eller en nationell säkerhetsrätt som angivits i ett meddelande om nationell säkerhetsrätt och registrerats enligt kapitel V; dd) "registrable non-consensual right or interest" means a non-consensual right or interest registrable pursuant to a declaration deposited under Article 40; dd) registreringsbar legal rätt eller säkerhetsrätt: legal rätt eller säkerhetsrätt som kan registreras enligt en förklaring som deponerats i enlighet med artikel 40; ee) "Registrar" means, in respect of the Protocol, the person or body designated by that Protocol or appointed under Article 17(2)(b); ee) registrator: gällande protokollet, den person eller det organ som avses i respektive protokoll, eller utses med stöd av artikel 17(2)(b); ff) "regulations" means regulations made or approved by the Supervisory Authority pursuant to the Protocol; ff) regelverk: det regelverk som tillsynsmyndigheten fastställer eller godkänner enligt respektive protokoll; gg) "sale" means a transfer of ownership of an object pursuant to a contract of sale; gg) försäljning: övergång av äganderätten till objektet enligt ett försäljningsavtal; hh) "secured obligation" means an obligation secured by a security interest; hh) säkerställd förpliktelse: förpliktelse för vilken säkerhetsrätt ställts; ii) "security agreement" means an agreement by which a chargor grants or agrees to grant to a chargee an interest (including an ownership interest) in or over an object to secure the performance of any existing or future obligation of the chargor or a third person; ii) pantavtal: avtal enligt vilket en gäldenär upplåter eller förbinder sig att upplåta en rätt (innefattande även äganderätt) till visst objekt till en borgenär för att säkerställa rätta fullgörandet av gäldenärens, eller annan persons, existerande eller framtida förpliktelser; jj) "security interest" means an interest created by a security agreement; jj) panträtt: en säkerhetsrätt som uppkommit genom ett pantavtal; kk) "Supervisory Authority" means, in respect of the Protocol, the Supervisory Authority referred to in Article 17(1); kk) tillsynsmyndighet: gällande respektive protokoll, den tillsynsmyndighet som avses i artikel 17(1); ll) "title reservation agreement" means an agreement for the sale of an object on terms that ownership does not pass until fulfilment of the condition or conditions stated in the agreement; ll) avtal med äganderättsförbehåll: försäljningsavtal som rör visst objekt och innebär att äganderätten inte övergår förrän villkoren i avtalet uppfyllts; mm) "unregistered interest" means a consensual interest or non-consensual right or interest (other than an interest to which Article 39 applies) which has not been registered, whether or not it is registrable under this Convention; and mm) icke registrerad säkerhetsrätt: konventionell säkerhetsrätt eller legal rätt eller säkerhetsrätt (med undantag av säkerhetsrätt eller rätt som avses i artikel 39) vilken inte registrerats, oavsett om detta är möjligt eller inte enligt Konvention; och nn) "writing" means a record of information (including information communicated by teletransmission) which is in tangible or other form and is capable of being reproduced in tangible form on a subsequent occasion and which indicates by reasonable means a person's approval of the record. nn) skriftligt: uppgifter (inklusive uppgifter som meddelats genom teletransmission) som presenteras i skriftlig form eller i en annan form som kan omvandlas till skriftlig form vid senare tillfälle, av vilka skäligen framgår att en person godkänt uppgifterna. Article 2 The international interest Artikel 2 Den internationella säkerhetsrätten 1. This Convention provides for the constitution and effects of an international interest in certain categories of mobile equipment and associated rights. 1. Genom Konventionen inrättas en ordning för uppkomsten av en internationell säkerhetsrätt i vissa kategorier av lösa saker och tillhörande rättigheter, och regleras rättsverkningarna av dessa säkerhetsrätter. 2. For the purposes of this Convention, an international interest in mobile equipment is an interest, constituted under Article 7, in a uniquely identifiable object of a category of such objects listed in paragraph 3 and designated in the Protocol: 2. I Konventionen avses med en internationell säkerhetsrätt i lösa saker, en säkerhetsrätt som uppkommit enligt artikel 7, i en viss identifierbar tillgång av sådant slag som nämns i punkt 3 och omfattas av det aktuella protokollet förutsatt att säkerheten: a) granted by the chargor under a security agreement; a) ställts av en säkerhetsställare enligt ett pantavtal, b) vested in a person who is the conditional seller under a title reservation agreement; or b) innehas av en person som är säljare enligt ett avtal med äganderättsförbehåll, eller c) vested in a person who is the lessor under a leasing agreement. c) innehas av en person som är leasegivare enligt ett leasingavtal. An interest falling within sub-paragraph (a) does not also fall within sub-paragraph (b) or (c) En säkerhetsrätt som omfattas av led (a) i denna punkt kan inte samtidigt omfattas av led (b) eller led (c). 3. The categories referred to in the preceding paragraphs are: 3. De kategorier som avses i de föregående styckena är: a) airframes, aircraft engines and helicopters; a) luftfartygsskrov, flygmotorer och helikoptrar; b) railway rolling stock; and b) rullande järnvägsmateriel;och c) space assets. c) rymdobjekt. 4. The applicable law determines whether an interest to which paragraph 2 applies falls within subparagraph (a), (b) or (c) of that paragraph. 4. Frågan om en säkerhetsrätt enligt punkten 2 omfattas av led (a), (b) eller (c) ska fastställas enligt tillämplig lag. 5. An international interest in an object extends to proceeds of that object. 5. En internationell säkerhetsrätt avseende objektet omfattar även avkastning av detta objekt. Article 3 Sphere of application Artikel 3 Tillämpningsområde 1. This Convention applies when, at the time of the conclusion of the agreement creating or providing for the international interest, the debtor is situated in a Contracting State. 1. Konventionen är tillämplig när gäldenären befinner sig i en fördragsslutande stat vid tidpunkten för ingåendet av det avtal varigenom den internationella säkerhetsrätten uppkommer. 2. The fact that the creditor is situated in a non-Contracting State does not affect the applicability of this Convention. 2. Konventionen är tillämplig även om borgenären befinner sig i en icke fördragsslutande stat. Article 4 Where debtor is situated Artikel 4 Gäldenärens uppehållsort 1. For the purposes of Article 3(1), the debtor is situated in any Contracting State: 1. I fråga om artikel 3 (1) ska gäldenären anses befinna sig i den fördragsslutande stat a) under the law of which it is incorporated or formed; a) i vilken gäldenären har bildats, b) where it has its registered office or statutory seat; b) i vilken gäldenären har sin registrerade adress eller sitt säte, c) where it has its centre of administration; or c) i vilken gäldenärens huvudkontor ligger, eller d) where it has its place of business. d) i vilken gäldenärens driftställe ligger. 2. A reference in sub-paragraph (d) of the preceding paragraph to the debtor's place of business shall, if it has more than one place of business, mean its principal place of business or, if it has no place of business, its habitual residence. 2. Med driftställe enligt led (d) i föregående stycke avses, i det fall gäldenären har mer än ett driftställe, dennes huvudsakliga driftställe, eller, om driftställe saknas, dennes hemvist. Article 5 Interpretation and applicable law Artikel 5 Tolkning och tillämplig lag 1. In the interpretation of this Convention, regard is to be had to its purposes as set forth in the preamble, to its international character and to the need to promote uniformity and predictability in its application. 1. Vid tolkning av Konventionen ska hänsyn tas till dess syften såsom dessa kommer till uttryck i ingressen, dess internationella karaktär och nödvändigheten av att främja enhetlighet och förutsägbarhet vid tillämpningen. 2. Questions concerning matters governed by this Convention which are not expressly settled in it are to be settled in conformity with the general principles on which it is based or, in the absence of such principles, in conformity with the applicable law. 2. Frågor inom det område som regleras i Konventionen, vilka inte uttryckligen avgörs enligt texten, ska regleras enligt de allmänna principer som ligger till grund för Konventionen eller, i annat fall, i enlighet med tillämplig lag. 3. References to the applicable law are to the domestic rules of the law applicable by virtue of the rules of private international law of the forum State. 3. Med hänvisning till tillämplig lag avses den nationella lag som ska tillämpas enligt den internationella privaträtten i den stat där talan väckts (of the forum state). 4. Where a State comprises several territorial units, each of which has its own rules of law in respect of the matter to be decided, and where there is no indication of the relevant territorial unit, the law of that State decides which is the territorial unit whose rules shall govern. In the absence of any such rule, the law of the territorial unit with which the case is most closely connected shall apply. 4. Om en stat omfattar flera territoriella områden, vilka har egna regelverk för den fråga som ska prövas, och om det saknas uppgift om relevant territoriellt område, ska rätten i den aktuella staten tillämpas för att avgöra vilket territoriellt områdes bestämmelser som ska tillämpas. Om sådana bestämmelser saknas, ska rätten i det territoriella område som har närmast anknytning till ärendet tillämpas. Article 6 Relationship between the Convention and the Protocol Artikel 6 Förhållandet mellan Konventionen och protokollet 1. This Convention and the Protocol shall be read and interpreted together as a single instrument. 1. Konventionen och protokollet ska läsas och tolkas som ett instrument. 2. To the extent of any inconsistency between this Convention and the Protocol, the Protocol shall prevail. 2. I fall där Konventionen och protokollet är inbördes oförenliga ska protokollet äga företräde. Chapter II Constitution of an international interest Kapitel II Den internationella säkerhetsrättens beskaffenhet Article 7 Formal requirements Artikel 7 Formkrav An interest is constituted as an international interest under this Convention where the agreement creating or providing for the interest: En säkerhetsrätt utgör en internationell säkerhetsrätt enligt Konventionen, om det avtal av vilket säkerhetsrätten följer, eller i vilket säkerhetsrätten föreskrivs, a) is in writing; a) ingås skriftligen; b) relates to an object of which the chargor, conditional seller or lessor has power to dispose; b) avser objekt över vilken säkerhetsställaren, säljaren med äganderättsförbehåll eller leasegivaren har möjlighet att förfoga över; c) enables the object to be identified in conformity with the Protocol; and c) identifierar objektet, i enlighet med protokollets bestämmelser; och d) in the case of a security agreement, enables the secured obligations to be determined, but without the need to state a sum or maximum sum secured. d) om avtalet är ett pantavtal, gör det möjligt att fastställa de säkerställda förpliktelserna utan att det är nödvändigt att fastställa ett visst belopp, eller det högsta belopp som säkerställts. Chapter III Default remedies Kapitel III Åtgärder vid avtalsbrott Article 8 Remedies of chargee Artikel 8 Åtgärder som säkerhetshavare får vidta 1. In the event of default as provided in Article 11, the chargee may, to the extent that the chargor has at any time so agreed and subject to any declaration that may be made by a Contracting State under Article 54, exercise any one or more of the following remedies: 1. Vid avtalsbrott enligt artikel 11, får säkerhetshavaren, förutsatt att säkerhetsställaren lämnat samtycke, och med förbehåll för förklaring som en fördragsslutande stat får avge enligt artikel 54, vidta en eller flera av följande åtgärder: a) take possession or control of any object charged to it; a) ta pantsatt objekt i besittning eller ta kontroll över det; b) sell or grant a lease of any such object; b) sälja eller leasa ut sådant objekt; c) collect or receive any income or profits arising from the management or use of any such object. c) tillgodogöra sig all form av inkomst eller avkastning som följer av förvaltningen eller nyttjandet av objektet. 2. The chargee may alternatively apply for a court order authorising or directing any of the acts referred to in the preceding paragraph. 2. Alternativt kan säkerhetshavaren begära att en domstol ska tillåta eller besluta att någon av åtgärderna enligt föregående punkt får eller ska vidtas. 3. Any remedy set out in sub-paragraph (a), (b) or (c) of paragraph 1 or by Article 13 shall be exercised in a commercially reasonable manner. A remedy shall be deemed to be exercised in a commercially reasonable manner where it is exercised in conformity with a provision of the security agreement except where such a provision is manifestly unreasonable. 3. Alla åtgärder som föreskrivs i punkt 1 (a) (b) och (c) eller i artikel 13 ska vidtas på ett affärsmässigt skäligt sätt. En åtgärd ska anses ha vidtagits på ett affärsmässigt skäligt sätt om åtgärden har vidtagits i enlighet med bestämmelserna i säkerhetsavtalet, såvida inte bestämmelsen är uppenbart oskälig. 4. A chargee proposing to sell or grant a lease of an object under paragraph 1 shall give reasonable prior notice in writing of the proposed sale or lease to: 4. Säkerhetshavare som avser att sälja eller leasa ut objektet enligt punkt 1, ska i skälig tid skriftligen meddela detta till: a) interested persons specified in Article 1(m)(i) and (ii); and a) berörda personer enligt artikel 1(m) (i) och (ii); och b) interested persons specified in Article 1(m)(iii) who have given notice of their rights to the chargee within a reasonable time prior to the sale or lease. b) berörda personer enligt artikel 1(m)(iii) vilka i skälig tid före försäljningen eller leasingen har underrättat säkerhetshavaren om sina rättigheter. 5. Any sum collected or received by the chargee as a result of exercise of any of the remedies set out in paragraph 1 or 2 shall be applied towards discharge of the amount of the secured obligations. 5. De belopp säkerhetshavaren erhåller genom någon åtgärd som föreskrivs i punkterna 1 eller 2, ska användas för att täcka de säkerställda förpliktelserna. 6. Where the sums collected or received by the chargee as a result of the exercise of any remedy set out in paragraph 1 or 2 exceed the amount secured by the security interest and any reasonable costs incurred in the exercise of any such remedy, then unless otherwise ordered by the court the chargee shall distribute the surplus among holders of subsequently ranking interests which have been registered or of which the chargee has been given notice, in order of priority, and pay any remaining balance to the chargor. 6. Om de belopp som säkerhetshavaren erhåller till följd av någon åtgärd som föreskrivs i punkterna 1 eller 2 överstiger det belopp som säkerställts och de skäliga kostnader som någon av dessa åtgärder skäligen medför, och om inte domstolen föreskriver annat, ska säkerhetshavaren fördela överskottet i företrädesordning bland innehavare av säkerhetsrätter med sämre prioritet som antingen har registrerats, eller som säkerhetshavaren har underrättats om, och betala eventuell återstod till säkerhetsställaren. Article 9 Vesting of object in satisfaction; redemption Artikel 9 Övergång av äganderätt som gottgörelse; inlösen 1. At any time after default as provided in Article 11, the chargee and all the interested persons may agree that ownership of (or any other interest of the chargor in) any object covered by the security interest shall vest in the chargee in or towards satisfaction of the secured obligations. 1. Säkerhetshavaren och samtliga berörda personer får när som helst efter det att avtalsbrott enligt artikel 11 har inträffat, avtala om att äganderätten till säkerställt objekt (eller annan rätt som säkerhetsställaren har till objektet) ska övergå till säkerhetshavaren som gottgörelse, helt eller delvis, för de säkerställda förpliktelserna. 2. The court may on the application of the chargee order that ownership of (or any other interest of the chargor in) any object covered by the security interest shall vest in the chargee in or towards satisfaction of the secured obligations. 2. Domstolen får, efter framställan från säkerhetshavaren, besluta att äganderätten till säkerställt objekt (eller annan rätt som säkerhetsställaren har till objektet) ska övergå till säkerhetshavaren som gottgörelse, helt eller delvis, för de säkerställda förpliktelserna. 3. The court shall grant an application under the preceding paragraph only if the amount of the secured obligations to be satisfied by such vesting is commensurate with the value of the object after taking account of any payment to be made by the chargee to any of the interested persons. 3. Domstolen ska bifalla säkerhetshavarens framställan enligt föregående punkt endast om storleken av de säkerställda förpliktelserna står i proportion till objektets värde, varvid hänsyn ska tas även till betalning som säkerhetshavaren ska göra till någon av de berörda personerna. 4. At any time after default as provided in Article 11 and before sale of the charged object or the making of an order under paragraph 2, the chargor or any interested person may discharge the security interest by paying in full the amount secured, subject to any lease granted by the chargee under Article 8(1)(b) or ordered under Article 8(2). Where, after such default, the payment of the amount secured is made in full by an interested person other than the debtor, that person is subrogated to the rights of the chargee. 4. Säkerhetsställaren jämte varje berörd person äger rätt att, när som helst efter det att avtalsbrott inträffat enligt artikel 11, men före försäljning av den säkerställda tillgången och innan beslut enligt punkt 2 meddelats, få säkerheten frisläppt genom att betala de säkerställda beloppen. Detta gäller inte när säkerhetshavaren träffat leasingavtal enligt artikel 8(1)(b), eller när domstol beslutat om säkerhetshavarens rätt att leasa ut objektet enligt artikel 8(2). Om annan berörd person än säkerhetsställaren efter avtalsbrottet erlägger det säkerställda beloppet i dess helhet, inträder denne i säkerhetshavarens rätt. 5. Ownership or any other interest of the chargor passing on a sale under Article 8(1)(b) or passing under paragraph 1 or 2 of this Article is free from any other interest over which the chargee's security interest has priority under the provisions of Article 29. 5. Äganderätt eller annan rättighet eller säkerhetsrätt som säkerhetsställaren har som övergår genom försäljning enligt artikel 8(1)(b), eller i enlighet med punkterna 1 eller 2 i denna artikel, ska inte vara belastad med andra rättigheter eller säkerhetsrätter än de som säkerhetshavarens säkerhetsrätt hade prioritet över enligt bestämmelserna i artikel 29. Article 10 Remedies of conditional seller or lessor Artikel 10 Åtgärder som får vidtas av säljare med äganderättsförbehåll eller leasegivare 1. In the event of default under a title reservation agreement or under a leasing agreement as provided in Article 11, the conditional seller or the lessor, as the case may be, may: 1. Vid avtalsbrott enligt artikel 11 rörande avtal med äganderättsförbehåll eller leasingavtal, får säljaren med äganderättsförbehåll, respektive leasegivaren: a) subject to any declaration that may be made by a Contracting State under Article 54, terminate the agreement and take possession or control of any object to which the agreement relates; or a) med förbehåll för eventuell förklaring som en fördragsslutande stat kan avge enligt artikel 54, häva avtalet och ta objektet i besittning eller fritt förfoga över objektet; eller b) apply for a court order authorising or directing either of these acts. b) begära att en domstol ska tillåta eller besluta om någon av ovanstående åtgärder. Article 11 Meaning of default Artikel 11 Begreppet avtalsbrott 1. The debtor and the creditor may at any time agree in writing as to the events that constitute a default or otherwise give rise to the rights and remedies specified in Articles 8 to 10 and 13. 1. Borgenären och gäldenären får när som helst skriftligen komma överens om omständigheter som innebär avtalsbrott, eller om annan omständighet vid vilken rättigheterna och åtgärderna i artiklarna 8 till 10 och artikel 13 ska vara tillämpliga. 2. Where the debtor and the creditor have not so agreed, "default" for the purposes of Articles 8 to 10 and 13 means a default which substantially deprives the creditor of what it is entitled to expect under the agreement. 2. Om sådan överenskommelse saknas, ska begreppet avtalsbrott i fråga om artiklarna 8 till 10 och artikel 13 avse avtalsbrott varigenom borgenären i väsentlig utsträckning berövas det borgenären rätteligen kan förvänta att avtalet ger borgenären rätt till. Article 12 Additional remedies Artikel 12 I övrigt tillgängliga åtgärder Any additional remedies permitted by the applicable law, including any remedies agreed upon by the parties, may be exercised to the extent that they are not inconsistent with the mandatory provisions of this Chapter as set out in Article 15. Övriga åtgärder som är tillåtna enligt den tillämpliga lagen, inklusive åtgärder som parterna har kommit överens om, får vidtas såvida de inte är oförenliga med kapitlets tvingande bestämmelserna vilka anges i artikel 15. Article 13 Relief pending final determination Artikel 13 Interimistiska åtgärder 1. Subject to any declaration that it may make under Article 55, a Contracting State shall ensure that a creditor who adduces evidence of default by the debtor may, pending final determination of its claim and to the extent that the debtor has at any time so agreed, obtain from a court speedy relief in the form of such one or more of the following orders as the creditor requests: 1. Med förbehåll för eventuella förklaringar som kan avges enligt artikel 55, ska varje fördragsslutande stat sörja för att en borgenär, som kan styrka att gäldenären inte har fullgjort sina skyldigheter, i avvaktan på slutlig prövning av borgenärens krav och förutsatt att gäldenären vid något tillfälle lämnat sitt samtycke härtill, skyndsamt ska kunna utverka beslut från en domstol om en eller flera av följande åtgärder om de begärs av borgenären: a) preservation of the object and its value; a) åtgärder i avsikt att bevara objektet och dess värde; b) possession, control or custody of the object; b) rätt för borgenären att ta objektet i besittning, eller ta kontroll över, eller låta förvara objektet; c) immobilisation of the object; and c) kvarhållande av objektet; d) lease or, except where covered by sub-paragraphs (a) to (c), management of the object and the income therefrom. d) leasing eller, utom i de fall som avses i led (a) till (c) ovan, ta kontroll över förvaltningen av, jämte inkomsterna och avkastningen från, objektet. 2. In making any order under the preceding paragraph, the court may impose such terms as it considers necessary to protect the interested persons in the event that the creditor: 2. Domstolen får när beslut fattas om åtgärder enligt föregående punkt, även besluta om villkor som domstolen bedömer nödvändiga för att skydda de berörda personerna för det fall borgenären: a) in implementing any order granting such relief, fails to perform any of its obligations to the debtor under this Convention or the Protocol; or a) när dessa åtgärder verkställs, underlåter att fullgöra någon av sina förpliktelser enligt Konventionen eller protokollet gentemot gäldenären; eller b) fails to establish its claim, wholly or in part, on the final determination of that claim. b) helt eller delvis inte kan styrka sitt anspråk, när sakfrågan avgörs slutligt. 3. Before making any order under paragraph 1, the court may require notice of the request to be given to any of the interested persons. 3. Innan domstolen beslutar om åtgärder enligt punkt 1 får domstolen kräva att berörda personer underrättas om framställan. 4. Nothing in this Article affects the application of Article 8(3) or limits the availability of forms of interim relief other than those set out in paragraph 1. 4. Bestämmelserna i denna artikel ska inte påverka tillämpningen av artikel 8(3) eller begränsa domstolens befogenhet att besluta om andra interimistiska åtgärder än de som anges i punkt 1. Article 14 Procedural requirements Artikel 14 Förfarandekrav Subject to Article 54(2), any remedy provided by this Chapter shall be exercised in conformity with the procedure prescribed by the law of the place where the remedy is to be exercised. Med förbehåll för artikel 54(2), ska de åtgärder som föreskrivs i detta kapitel vidtas i enlighet med de processuella bestämmelser som gäller enligt lagen på den plats där åtgärderna ska vidtas. Article 15 Derogation Artikel 15 Undantag In their relations with each other, any two or more of the parties referred to in this Chapter may at any time, by agreement in writing, derogate from or vary the effect of any of the preceding provisions of this Chapter except Articles 8(3) to (6), 9(3) and (4), 13(2) and 14. Två eller flera parter som berörs av bestämmelserna i detta kapitel kan när som helst skriftligen komma överens om undantag från någon av de föregående bestämmelserna eller ändra verkningarna av dessa, med undantag för artiklarna 8(3) till (6), 9(3) och (4), 13(2) samt 14. Chapter IV The international registration system Kapitel IV Det internationella registreringssystemet Article 16 The International Registry Artikel 16 Det internationella registret 1. An International Registry shall be established for registrations of: 1. Ett internationellt register ska inrättas för registrering av: a) international interests, prospective international interests and registrable non-consensual rights and interests; a) internationella säkerhetsrätter, framtida internationella säkerhetsrätter och registreringsbara legala rättigheter b) assignments and prospective assignments of international interests; b) överlåtelser och framtida överlåtelser av internationella säkerhetsrätter; c) acquisitions of international interests by legal or contractual subrogations under the applicable law; c) förvärv av internationella säkerhetsrätter till följd av lag- eller avtalsenlig subrogation enligt tillämplig lag; d) notices of national interests; and d) meddelanden om nationella säkerhetsrätter; och e) subordinations of interests referred to in any of the preceding sub-paragraphs. e) efterställande av sådana säkerhetsrätter som avses ovan. 2. Different international registries may be established for different categories of object and associated rights. 2. Skilda internationella register får inrättas för de olika kategorierna av objekt och för tillhörande rättigheter. 3. For the purposes of this Chapter and Chapter V, the term "registration" includes, where appropriate, an amendment, extension or discharge of a registration. 3. I detta kapitel och kapitel V avses med registrering även ändring, utvidgning eller upphävande av en registrering, beroende på sammanhanget. Article 17 The Supervisory Authority and the Registrar Artikel 17 Tillsynsmyndigheten och registratorn 1. There shall be a Supervisory Authority as provided by the Protocol. 1. En tillsynsmyndighet ska utses i enlighet med protokollet. 2. The Supervisory Authority shall: 2. Tillsynsmyndigheten ska: a) establish or provide for the establishment of the International Registry; a) upprätta, eller låta upprätta, det internationella registret; b) except as otherwise provided by the Protocol, appoint and dismiss the Registrar; b) med förbehåll för protokollets bestämmelser, tillsätta och avsätta registratorn; c) ensure that any rights required for the continued effective operation of the International Registry in the event of a change of Registrar will vest in or be assignable to the new Registrar; c) sörja för att de rättigheter som krävs för en effektiv drift av det internationella registret vid byte av registrator, kan överföras eller överlåtas till den nya registratorn; d) after consultation with the Contracting States, make or approve and ensure the publication of regulations pursuant to the Protocol dealing with the operation of the International Registry; d) efter samråd med de fördragsslutande staterna och med tillämpning av protokollet utarbeta eller godkänna ett regelverk avseende driften av det internationella registret, och sörja för att regelverket offentliggörs; e) establish administrative procedures through which complaints concerning the operation of the International Registry can be made to the Supervisory Authority; e) fastställa administrativt förfarande vid tillsynsmyndigheten, för handläggning av klagomål som rör driften av det internationella registret; f) supervise the Registrar and the operation of the International Registry; f) utöva tillsyn över registratorns verksamhet och driften av det internationella registret; g) at the request of the Registrar, provide such guidance to the Registrar as the Supervisory Authority thinks fit; g) på begäran av registratorn, ge registratorn direktiv som tillsynsmyndigheten anser lämpliga; h) set and periodically review the structure of fees to be charged for the services and facilities of the International Registry; h) fastställa och regelbundet se över avgiftsstrukturen för det internationella registrets tjänster; i) do all things necessary to ensure that an efficient notice-based electronic registration system exists to implement the objectives of this Convention and the Protocol; and i) vidta nödvändiga åtgärder för att tillse att ett effektivt elektroniskt system för registrering av säkerhetsrätter existerar, för förverkligande av Konventionens och protokollets syften; och j) report periodically to Contracting States concerning the discharge of its obligations under this Convention and the Protocol. j) med jämna mellanrum rapportera till de fördragsslutande staterna hur myndigheten fullgör sina skyldigheter enligt Konventionen och protokollet. 3. The Supervisory Authority may enter into any agreement requisite for the performance of its functions, including any agreement referred to in Article 27(3). 3. Tillsynsmyndigheten får ingå de avtal som krävs för utförande av dess uppgifter, bland annat de avtal som avses i artikel 27(3). 4. The Supervisory Authority shall own all proprietary rights in the data bases and archives of the International Registry. 4. Tillsynsmyndigheten ska ha full äganderätt till det internationella registrets databaser och arkiv. 5. The Registrar shall ensure the efficient operation of the International Registry and perform the functions assigned to it by this Convention, the Protocol and the regulations. 5. Registratorn ska säkerställa en effektiv drift av det internationella registret och utföra de uppgifter som myndigheten har ålagts i Konventionen, protokollet och regelverket. Chapter V Other matters relating to registration Kapitel V Övriga frågor avseende registrering Article 18 Registration requirements Artikel 18 Villkor för registrering 1. The Protocol and regulations shall specify the requirements, including the criteria for the identification of the object: 1. Protokollet och regelverket ska innehålla villkor, bland annat kriterierna för identifiering av objektet, för: a) for effecting a registration (which shall include provision for prior electronic transmission of any consent from any person whose consent is required under Article; a) registreringen (innefattande villkor för hur samtycke ska kunna lämnas i förtid på elektronisk väg, när så krävs enligt artikel 20); b) for making searches and issuing search certificates, and, subject thereto; b) sökningar och utfärdandet av sökningsintyg; och, c) for ensuring the confidentiality of information and documents of the International Registry other than information and documents relating to a registration. c) att säkerställa att uppgifter och dokument i det internationella registret, med undantag av uppgifter och dokument som rör en registrering, omfattas av sekretess. 2. The Registrar shall not be under a duty to enquire whether a consent to registration under Article 20 has in fact been given or is valid. 2. Registratorn är inte skyldig att kontrollera huruvida samtycke till registrering faktiskt har lämnats eller är giltigt enligt artikel 20. 3. Where an interest registered as a prospective international interest becomes an international interest, no further registration shall be required provided that the registration information is sufficient for a registration of an international interest. 3. När en framtida internationell säkerhetsrätt övergår till att bli en internationell säkerhetsrätt, krävs ingen annan registrering, förutsatt att uppgifterna om registreringen är tillräckliga för att medge registreringen som en internationell säkerhetsrätt. 4. The Registrar shall arrange for registrations to be entered into the International Registry data base and made searchable in chronological order of receipt, and the file shall record the date and time of receipt. 4. Registratorn ska sörja för att registreringarna införs i det internationella registrets databaser och är sökbara i kronologisk ordning efter mottagandet, samt att datum och klockslag för mottagandet införs i akten. 5. The Protocol may provide that a Contracting State may designate an entity or entities in its territory as the entry point or entry points through which the information required for registration shall or may be transmitted to the International Registry. A Contracting State making such a designation may specify the requirements, if any, to be satisfied before such information is transmitted to the International Registry. 5. I protokollet får föreskrivas att en fördragsslutande stat på sitt territorium får utse ett eller flera organ till kontaktpunkter vilka ska ha till uppgift att översända de uppgifter som krävs för registrering till det internationella registret. En fördragsslutande stat som utser en kontaktpunkt får ange vilka villkor som ska vara uppfyllda innan uppgifterna översänds till det internationella registret. Article 19 Validity and time of registration Artikel 19 Registreringens giltighet och tidpunkt för registrering 1. A registration shall be valid only if made in conformity with Article 20. 1. För att en registrering ska vara giltig måste den göras enligt bestämmelserna i artikel 20. 2. A registration, if valid, shall be complete upon entry of the required information into the International Registry data base so as to be searchable. 2. En registrering, förutsatt att den är giltig, är fullständig när de föreskrivna uppgifterna har förts in i det internationella registrets databaser så att den kan bli sökbar. 3. A registration shall be searchable for the purposes of the preceding paragraph at the time when: 3. En registrering är sökbar när: a) the International Registry has assigned to it a sequentially ordered file number; and a) registreringen har tilldelats ett aktlöpnummer i det internationella registret, och b) the registration information, including the file number, is stored in durable form and may be accessed at the International Registry. b) informationen som har registrerats, innefattande aktlöpnumret, har lagrats i beständig form och är tillgänglig i det internationella registret. 4. If an interest first registered as a prospective international interest becomes an international interest, that international interest shall be treated as registered from the time of registration of the prospective international interest provided that the registration was still current immediately before the international interest was constituted as provided by Article 7. 4. Om en säkerhetsrätt som först har registrerats som en framtida internationell säkerhetsrätt blir en internationell säkerhetsrätt, ska den internationella säkerhetsrätten behandlas som om den registrerades vid tidpunkten för registreringen av den framtida internationella säkerhetsrätten, förutsatt att den registreringen fortfarande var gällande omedelbart innan den internationella säkerhetsrätten bildades enligt artikel 7. 5. The preceding paragraph applies with necessary modifications to the registration of a prospective assignment of an international interest. 5. Föregående punkt ska tilllämpas, med vederbörliga justeringar, vid registreringen av en framtida överlåtelse av en internationell säkerhetsrätt. 6. A registration shall be searchable in the International Registry data base according to the criteria prescribed by the Protocol. 6. En registrering ska vara sökbar i det internationella registrets databas i enlighet med de villkor som anges i protokollet. Article 20 Consent to registration Artikel 20 Samtycke till registrering 1. An international interest, a prospective international interest or an assignment or prospective assignment of an international interest may be registered, and any such registration amended or extended prior to its expiry, by either party with the consent in writing of the other. 1. En internationell säkerhetsrätt, en framtida internationell säkerhetsrätt eller en överlåtelse eller en framtida överlåtelse av en internationell säkerhetsrätt får registreras, och registreringen får ändras eller förlängas innan den har gått ut, av endera parten med motpartens skriftliga samtycke. 2. The subordination of an international interest to another international interest may be registered by or with the consent in writing at any time of the person whose interest has been subordinated. 2. Efterställandet av en internationell säkerhetsrätt till förmån för en annan internationell säkerhetsrätt, kan registreras av den person vars säkerhetsrätt har efterställts, eller med dennes skriftliga samtycke. 3. A registration may be discharged by or with the consent in writing of the party in whose favour it was made. 3. En registrering får avregistreras av den till vars förmån registreringen har gjorts, eller med dennes skriftliga samtycke. 4. The acquisition of an international interest by legal or contractual subrogation may be registered by the subrogee. 4. Förvärvet av en internationell säkerhetsrätt genom lag- eller avtalsenlig subrogation får registreras av den som övertar säkerhetsrätten eller rätten. 5. A registrable non-consensual right or interest may be registered by the holder thereof. 5. En registreringsbar legal rättighet eller säkerhetsrätt får registreras av innehavaren. 6. A notice of a national interest may be registered by the holder thereof. 6. Ett meddelande om en nationell säkerhetsrätt får registreras av innehavaren av säkerhetsrätten. Article 21 Duration of registration Artikel 21 Registreringens giltighetstid Registration of an international interest remains effective until discharged or until expiry of the period specified in the registration. Registrering av en internationell säkerhetsrätt är giltig till dess den avregistreras eller tills den giltighetstid som anges i registreringen har löpt ut. Article 22 Searches Artikel 22 Sökningar 1. Any person may, in the manner prescribed by the Protocol and regulations, make or request a search of the International Registry by electronic means concerning interests or prospective international interests registered therein. 1. Var person får på elektronisk väg, enligt de närmare föreskrifterna i protokollet och regelverket, söka eller begära en sökning i det internationella registret avseende säkerhetsrätter eller framtida internationella säkerhetsrätter som finns registrerade där. 2. Upon receipt of a request therefor, the Registrar, in the manner prescribed by the Protocol and regulations, shall issue a registry search certificate by electronic means with respect to any object: 2. När registratorn tar emot en begäran om sökning avseende objekt ska den, enligt de närmare föreskrifterna i protokollet och regelverket, på elektronisk väg utfärda ett intyg om sökning i registret; a) stating all registered information relating thereto, together with a statement indicating the date and time of registration of such information; or a) som ska innehålla samtliga registrerade uppgifter om objektet samt en uppgift om datum och klockslag för registreringen av uppgifterna; eller b) stating that there is no information in the International Registry relating thereto. b) som intygar att uppgifter om objektet saknas i det internationella registret. 3. A search certificate issued under the preceding paragraph shall indicate that the creditor named in the registration information has acquired or intends to acquire an international interest in the object but shall not indicate whether what is registered is an international interest or a prospective international interest, even if this is ascertainable from the relevant registration information. 3. Ett intyg om sökning som har utfärdats enligt föregående punkt ska ange att den borgenär som anges i registreringsinformationen har förvärvat eller avser att förvärva en internationell säkerhetsrätt i objektet, men ska inte ange huruvida registreringen avser en internationell säkerhetsrätt eller en framtida internationell säkerhetsrätt, även om detta kan avgöras med ledning av registrerade uppgifter. Article 23 List of declarations and declared non-consensual rights or interests Artikel 23 Förteckning över förklaringar och legala rättigheter eller säkerhetsrätter The Registrar shall maintain a list of declarations, withdrawals of declaration and of the categories of nonconsensual right or interest communicated to the Registrar by the Depositary as having been declared by Contracting States in conformity with Articles 39 and 40 and the date of each such declaration or withdrawal of declaration. Such list shall be recorded and searchable in the name of the declaring State and shall be made available as provided in the Protocol and regulations to any person requesting it. Registratorn ska upprätta en förteckning över förklaringar, återkallanden av förklaringar samt kategorier av legala rättigheter eller säkerhetsrätter som har anmälts till myndigheten av depositarien så som de har avgetts av de fördragsslutande staterna i enlighet med artiklarna 39 och 40, med datum för varje förklaring eller återkallande av förklaring. Denna förteckning ska registreras och göras sökbar efter namnet på den stat som har avgett förklaringen, och ska hållas tillgänglig på begäran, enligt närmare föreskrifter i protokollet och regelverket, till var och en som begär den. Article 24 Evidentiary value of certificates Artikel 24 Bevisvärde av intyg A document in the form prescribed by the regulations which purports to be a certificate issued by the International Registry is prima facie proof: Ett dokument som uppfyller formkraven enligt regelverket och uppges vara ett intyg utfärdat av det internationella registret, är bevis: a) that it has been so issued; and a) för att det har utfärdats av det internationella registret; och b) of the facts recited in it, including the date and time of a registration. b) för de uppgifter som anges i det, inklusive datum och klockslag för registreringen. Article 25 Discharge of registration Artikel 25 Upphävande av registrering 1. Where the obligations secured by a registered security interest or the obligations giving rise to a registered non-consensual right or interest have been discharged, or where the conditions of transfer of title under a registered title reservation agreement have been fulfilled, the holder of such interest shall, without undue delay, procure the discharge of the registration after written demand by the debtor delivered to or received at its address stated in the registration. 1. När de förpliktelser som säkerställts genom en registrerad säkerhetsrätt eller de förpliktelser som gett upphov till en registrerad legal rättighet eller säkerhetsrätt har fullgjorts, eller när villkoren för äganderättens övergång enligt ett avtal med äganderättsförbehåll har uppfyllts, ska innehavaren av säkerhetsrätten utan dröjsmål, vidta åtgärder för att upphäva registreringen på gäldenärens skriftliga begäran som lämnats till eller mottagits på den adress som anges i registreringen. 2. Where a prospective international interest or a prospective assignment of an international interest has been registered, the intending creditor or intending assignee shall, without undue delay, procure the discharge of the registration after written demand by the intending debtor or assignor which is delivered to or received at its address stated in the registration before the intending creditor or assignee has given value or incurred a commitment to give value. 2. När en framtida internationell säkerhetsrätt eller en framtida överlåtelse av en internationell säkerhetsrätt har registrerats, ska den framtida borgenären eller förvärvaren utan dröjsmål vidta åtgärder för att upphäva registreringen på den framtida gäldenärens eller överlåtarens skriftliga begäran som lämnats till eller mottagits på den adress som anges i registreringen, om sådan begäran framförs innan den framtida borgenären eller förvärvaren utgivit det som ska säkerställas, eller förbundit sig att göra det. 3. Where the obligations secured by a national interest specified in a registered notice of a national interest have been discharged, the holder of such interest shall, without undue delay, procure the discharge of the registration after written demand by the debtor delivered to or received at its address stated in the registration. 3. Om de förpliktelser som säkerställts genom en nationell säkerhetsrätt och som beskrivs närmare i ett registrerat meddelande om nationell säkerhetsrätt har fullgjorts, ska innehavaren av denna säkerhetsrätt utan dröjsmål vidta åtgärder för att upphäva registreringen på gäldenärens skriftliga begäran som lämnats till eller mottagits på den adress som anges i registreringen. 4. Where a registration ought not to have been made or is incorrect, the person in whose favour the registration was made shall, without undue delay, procure its discharge or amendment after written demand by the debtor delivered to or received at its address stated in the registration. 4. Om en registrering inte borde ha gjorts, eller om den är felaktig, ska den person till vars förmån registreringen gjorts utan dröjsmål vidta åtgärder för att upphäva eller ändra registreringen på gäldenärens skriftliga begäran som lämnats till eller mottagits på den adress som anges i registreringen. Article 26 Access to the international registration facilities Artikel 26 Tillgång till det internationella registret No person shall be denied access to the registration and search facilities of the International Registry on any ground other than its failure to comply with the procedures prescribed by this Chapter. Ingen person får vägras tillgång till det internationella registrets registrerings- eller söktjänster såvida inte personen har underlåtit att följa villkoren som anges i detta kapitel. Chapter VI Privileges and immunities of the Supervisory Authority and the Registrar Kapitel VI Tillsynsmyndighetens och registratorns privilegier och immunitet Article 27 Legal personality; immunity Artikel 27 Juridisk person och immunitet 1. The Supervisory Authority shall have international legal personality where not already possessing such personality. 1. Tillsynsmyndigheten ska åtnjuta status som internationell juridisk person om den inte redan har det. 2. The Supervisory Authority and its officers and employees shall enjoy such immunity from legal or administrative process as is specified in the Protocol. 2. Tillsynsmyndigheten, dess ledning och anställda ska åtnjuta den immunitet mot rättsliga och administrativa åtgärder som framgår av protokollets bestämmelser. 3. a) The Supervisory Authority shall enjoy exemption from taxes and such other privileges as may be provided by agreement with the host State. 3. a) Tillsynsmyndigheten ska åtnjuta skattebefrielse och andra sådana privilegier som framgår av avtalet med värdstaten. b) For the purposes of this paragraph, "host State" means the State in which the Supervisory Authority is situated. b) I denna punkt avses med "värdstat", den stat där tillsynsmyndigheten är belägen. 4. The assets, documents, data bases and archives of the International Registry shall be inviolable and immune from seizure or other legal or administrative process. 4. Tillgångar, handlingar, databaser och arkiv som tillhör det internationella registret ska vara okränkbara och immuna mot beslag och andra rättsliga eller administrativa åtgärder. 5. For the purposes of any claim against the Registrar under Article 28(1) or Article 44, the claimant shall be entitled to access to such information and documents as are necessary to enable the claimant to pursue its claim. 5. Den som väcker talan mot registratorn enligt artikel 28(1) eller artikel 44, ska ha rätt att få tillgång till sådana uppgifter och handlingar som krävs för att föra talan. 6. The Supervisory Authority may waive the inviolability and immunity conferred by paragraph 4. 6. Tillsynsmyndigheten får häva den okränkbarhet och immunitet som anges i punkt 4. Chapter VII Liability of the Registrar Kapitel VII Registratorns ansvar Article 28 Liability and financial assurances Artikel 28 Ansvar och ekonomiska försäkringar 1. The Registrar shall be liable for compensatory damages for loss suffered by a person directly resulting from an error or omission of the Registrar and its officers and employees or from a malfunction of the international registration system except where the malfunction is caused by an event of an inevitable and irresistible nature, which could not be prevented by using the best practices in current use in the field of electronic registry design and operation, including those related to back-up and systems security and networking. 1. Registratorn ska vara skyldig att utge kompensation för skada som en person åsamkas, om skadan är en direkt följd av fel eller försummelse av registratorn, dess ledning eller anställda, eller brister i det internationella registreringssystemet, såvida inte bristerna har uppkommit genom en oundviklig händelse som det inte går att skydda sig emot, och som inte kunnat förebyggas genom bästa allmänt tillämpade praxis i fråga om utformning och drift av elektroniska register, inbegripet praxis för backup och för säkerhets- och nätsystemen. 2. The Registrar shall not be liable under the preceding paragraph for factual inaccuracy of registration information received by the Registrar or transmitted by the Registrar in the form in which it received that information nor for acts or circumstances for which the Registrar and its officers and employees are not responsible and arising prior to receipt of registration information at the International Registry. 2. Registratorn ska inte bära ansvar enligt föregående punkt för sakfel i de registreringsuppgifter som den tagit emot eller översänt i den form som de tagits emot. Registratorn ska inte heller bära ansvar för åtgärder eller omständigheter som varken den, dess ledning eller anställda orsakar, och som förelåg innan uppgifterna om registrering i det internationella registret togs emot. 3. Compensation under paragraph 1 may be reduced to the extent that the person who suffered the damage caused or contributed to that damage. 3. Kompensation enligt punkt 1 kan reduceras i den utsträckning som den skadelidande har vållat eller bidragit till skadan. 4. The Registrar shall procure insurance or a financial guarantee covering the liability referred to in this Article to the extent determined by the Supervisory Authority, in accordance with the Protocol. 4. Registratorn ska teckna försäkring eller förse sig med en garanti som täcker det ansvar som föreskrivs i denna artikel, i den utsträckning som tillsynsmyndigheten fastställer enligt bestämmelserna i protokollet. Chapter VIII Effects of an international interest as against third parties Kapitel VIII Den internationella säkerhetsrättens verkan gentemot tredje man Article 29 Priority of competing interests Artikel 29 Prioritetsordning mellan konkurrerande säkerhetsrätter 1. A registered interest has priority over any other interest subsequently registered and over an unregistered interest. 1. En registrerad säkerhetsrätt har prioritet framför varje därefter registrerad säkerhetsrätt och varje oregistrerad säkerhetsrätt. 2. The priority of the first-mentioned interest under the preceding paragraph applies: 2. Prioriteten för den först nämnda säkerhetsrätten i föregående punkt gäller: a) even if the first-mentioned interest was acquired or registered with actual knowledge of the other interest; and a) även om säkerhetsrätten erhölls eller registrerades med faktisk vetskap om den andra säkerhetsrätten; b) even as regards value given by the holder of the first-mentioned interest with such knowledge. b) även vad avser sådant som innehavaren av den först registrerade säkerhetsrätten utgivit, med kännedom om den andra säkerhetsrätten. 3. The buyer of an object acquires its interest in it: 3. Köparen av ett objekt förvärvar sin rätt till objektet: a) subject to an interest registered at the time of its acquisition of that interest; and a) belastad med den säkerhetsrätt som var registrerad när objektet förvärvas, och b) free from an unregistered interest even if it has actual knowledge of such an interest. b) fri från varje icke registrerad säkerhetsrätt, även om köparen har kännedom om sådan säkerhetsrätt. 4. The conditional buyer or lessee acquires its interest in or right over that object: 4. Köparen till ett objekt med äganderättsförbehåll eller leasetagaren förvärvar rätten till objektet: a) subject to an interest registered prior to the registration of the international interest held by its conditional seller or lessor; and a) belastad med den säkerhetsrätt som var registrerad före registreringen av den internationella säkerhetsrätten som säljaren med äganderättsförbehåll respektive leasegivaren har; och b) free from an interest not so registered at that time even if it has actual knowledge of that interest. b) fri från den säkerhetsrätt som inte var registrerade vid tidpunkten för förvärvet, även om köparen eller leasetagaren hade kännedom om sådan säkerhetsrätt. 5. The priority of competing interests or rights under this Article may be varied by agreement between the holders of those interests, but an assignee of a subordinated interest is not bound by an agreement to subordinate that interest unless at the time of the assignment a subordination had been registered relating to that agreement. 5. Prioriteten mellan konkurrerande säkerhetsrätter eller rättigheter enligt denna artikel kan ändras genom avtal mellan innehavarna av sådana säkerhetsrätter, men förvärvaren av en efterställd säkerhetsrätt är inte bunden av ett avtal om efterställning, såvida inte avtalet var registrerat vid tidpunkten för överlåtelsen. 6. Any priority given by this Article to an interest in an object extends to proceeds. 6. Prioritet enligt denna artikel ska även gälla för avkastning från objektet. 7. This Convention: 7. Konventionen: a) does not affect the rights of a person in an item, other than an object, held prior to its installation on an object if under the applicable law those rights continue to exist after the installation; and a) påverkar inte en persons rätt till ett föremål, annat än objektet, som har installerats i ett objekt, om rätten till föremålet fanns före installationen, förutsatt att rätten till föremålet enligt tillämplig lag fortsätter att gälla även efter installationen; och b) does not prevent the creation of rights in an item, other than an object, which has previously been installed on an object where under the applicable law those rights are created. b) utgör inget hinder för uppkomsten av rättigheter i ett föremål, annat än objektet, som tidigare har varit installerade på ett objekt, förutsatt att rätten har uppkommit enligt tillämplig lag. Article 30 Effects of insolvency Artikel 30 Verkan av insolvens 1. In insolvency proceedings against the debtor an international interest is effective if prior to the commencement of the insolvency proceedings that interest was registered in conformity with this Convention. 1. I ett insolvensförfarande gentemot gäldenären ska en internationell säkerhetsrätt ge förmånsrätt eller separationsrätt om säkerhetsrätten var registrerad i enlighet med Konventionen innan insolvensförfarandena inleddes. 2. Nothing in this Article impairs the effectiveness of an international interest in the insolvency proceedings where that interest is effective under the applicable law. 2. Inget i denna artikel ska påverka förmånsrätten eller separationsrätten för en internationell säkerhetsrätt i ett insolvensförfarande om en sådan rätt ges enligt den tillämpliga lagen. 3. Nothing in this Article affects: 3. Inget i denna artikel ska påverka: a) any rules of law applicable in insolvency proceedings relating to the avoidance of a transaction as a preference or a transfer in fraud of creditors; or a) tillämpningen av konkursrättsliga bestämmelser om återvinning i konkurs; eller b) any rules of procedure relating to the enforcement of rights to property which is under the control or supervision of the insolvency administrator. b) tillämpningen av processuella bestämmelser gällande verkställighet av bättre rätt till egendom som insolvensförvaltaren kontrollerar eller utövar tillsyn över. Chapter IX Assignments of associated rights and international interests; rights of subrogation Kapitel IX Överlåtelse av tillhörande rättigheter och internationella säkerhetsrätter; subrogationsrättigheter Article 31 Effects of assignment Artikel 31 Verkan av överlåtelse 1. Except as otherwise agreed by the parties, an assignment of associated rights made in conformity with Article 32 also transfers to the assignee: 1. Såvida inte annat har avtalats mellan parterna, ska en överlåtelse av tillhörande rättigheter som gjorts i enlighet med artikel 32, även innebära att det till förvärvaren överlåts: a) the related international interest; and a) den tillhörande internationella säkerhetsrätten; och b) all the interests and priorities of the assignor under this Convention. b) samtliga säkerhetsrätter och prioriteringar som överlåtaren har enligt Konventionen. 2. Nothing in this Convention prevents a partial assignment of the assignor's associated rights. In the case of such a partial assignment the assignor and assignee may agree as to their respective rights concerning the related international interest assigned under the preceding paragraph but not so as adversely to affect the debtor without its consent. 2. Inget i Konventionen hindar en partiell överlåtelse av överlåtarens tillhörande rättigheter. Vid en sådan partiell överlåtelse är överlåtaren och förvärvaren fria att avtala om sina respektive rättigheter till den internationella säkerhetsrätten som överlåtits enligt föregående punkt, dock inte på ett sådant sätt att gäldenärens ställning försämras utan dennes samtycke. 3. Subject to paragraph 4, the applicable law shall determine the defences and rights of set-off available to the debtor against the assignee. 3. Med förbehåll för punkt 4 ska gäldenärens invändningar och rätt till kvittning gentemot förvärvaren avgöras enligt tillämplig lag. 4. The debtor may at any time by agreement in writing waive all or any of the defences and rights of set-off referred to in the preceding paragraph other than defences arising from fraudulent acts on the part of the assignee. 4. Gäldenären får när som helst skriftligen, helt eller delvis, avsäga sig rätten till invändningar och rätt till kvittning enligt föregående punkt. Detta gäller dock inte invändningar baserade på bedrägligt beteende från förvärvarens sida. 5. In the case of an assignment by way of security, the assigned associated rights revest in the assignor, to the extent that they are still subsisting, when the obligations secured by the assignment have been discharged. 5. Om de tillhörande rättigheterna har överlåtits till säkerhet för en förpliktelse, återgår de till överlåtaren, i den mån de finns kvar, när de förpliktelser som säkerställts genom överlåtelsen fullgjorts. Article 32 Formal requirements of assignment Artikel 32 Formkrav för överlåtelsen 1. An assignment of associated rights transfers the related international interest only if it: 1. En överlåtelse av tillhörande rättigheter medför överlåtelse av den internationella säkerhetsrätten i objektet endast om: a) is in writing; a) överlåtelsen ingås skriftligen; b) enables the associated rights to be identified under the contract from which they arise; and b) överlåtelsen möjliggör identifiering av de tillhörande rättigheterna som följer av avtalet; och c) in the case of an assignment by way of security, enables the obligations secured by the assignment to be determined in accordance with the Protocol but without the need to state a sum or maximum sum secured. c) vid överlåtelse till säkerhet för en förpliktelse, gör det möjligt att i enlighet med protokollet fastställa de förpliktelser som säkerställs genom överlåtelsen, utan att ett belopp eller ett högsta säkra belopp måste anges. 2. An assignment of an international interest created or provided for by a security agreement is not valid unless some or all related associated rights also are assigned. 2. En överlåtelse av en internationell säkerhetsrätt som bildats eller föreskrivs i ett pantavtal är inte giltigt om inte alla eller vissa tillhörande rättigheter också överlåts. 3. This Convention does not apply to an assignment of associated rights which is not effective to transfer the related international interest. 3. Konventionen är inte tillämplig på en överlåtelse av tillhörande rättigheter, om inte överlåtelsen tillåter att den aktuella internationella säkerhetsrätten också överlåts. Article 33 Debtor's duty to assignee Artikel 33 Gäldenärens förpliktelser gentemot förvärvaren 1. To the extent that associated rights and the related international interest have been transferred in accordance with Articles 31 and 32, the debtor in relation to those rights and that interest is bound by the assignment and has a duty to make payment or give other performance to the assignee, if but only if: 1. I den omfattning tillhörande rättigheter och den internationella säkerhetsrätten har överlåtits i enlighet med artiklarna 31 och 32, är gäldenären bunden av överlåtelsen och ska fullgöra de säkerställda förpliktelserna gentemot förvärvaren, om och endast om: a) the debtor has been given notice of the assignment in writing by or with the authority of the assignor; and a) gäldenären skriftligen har underrättats om överlåtelsen av, eller på uppdrag av, överlåtaren; och b) the notice identifies the associated rights. b) de tillhörande rättigheterna identifieras i underrättelsen. 2. Irrespective of any other ground on which payment or performance by the debtor discharges the latter from liability, payment or performance shall be effective for this purpose if made in accordance with the preceding paragraph. 2. Oberoende av andra grunder till att betalning eller fullgörande av förpliktelser från gäldenärens sida kan ske med befriande verkan, ska gäldenären kunna fullgöra de säkerställda förpliktelserna med befriande verkan om det sker i enlighet med föregående punkt. 3. Nothing in this Article shall affect the priority of competing assignments. 3. Inget i denna artikel ska påverka prioritetsordningen mellan konkurrerande överlåtelser. Article 34 Default remedies in respect of assignment by way of security Artikel 34 Åtgärder vid avtalsbrott i samband med överlåtelse som säkerhet In the event of default by the assignor under the assignment of associated rights and the related international interest made by way of security, Articles 8, 9 and 11 to 14 apply in the relations between the assignor and the assignee (and, in relation to associated rights, apply in so far as those provisions are capable of application to intangible property) as if references: Om överlåtaren underlåter att fullgöra sina förpliktelser enligt en överlåtelse av tillhörande rättigheter och den aktuella internationella säkerhetsrätten, och överlåtelsen har gjorts till säkerhet för en förpliktelse, är artiklarna 8, 9 samt 11 till 14 tillämpliga på förhållandet mellan överlåtaren och förvärvaren (och, i fråga om tillhörande rättigheter, tillämpliga i den utsträckning som dessa artiklar kan tillämpas på immateriella objekt) som om hänvisning: a) to the secured obligation and the security interest were references to the obligation secured by the assignment of the associated rights and the related international interest and the security interest created by that assignment; a) till den säkerställda förpliktelsen och säkerhetsrätten avsåg den förpliktelse som säkras genom överlåtelsen av de tillhörande rättigheterna och den internationella säkerhetsrätten samt den säkerhetsrätt som har bildas genom överlåtelsen; b) to the chargee or creditor and chargor or debtor were references to the assignee and assignor; b) till säkerhetshavaren eller borgenären och till säkerhetsställaren eller till gäldenären avsåg förvärvare respektive överlåtare; c) to the holder of the international interest were references to the assignee; and c) till innehavare av den internationella säkerhetsrätten avsåg förvärvaren; och d) to the object were references to the assigned associated rights and the related international interest. d) till objektet avsåg de tillhörande rättigheterna och den aktuella internationella säkerhetsrätten. Article 35 Priority of competing assignments Artikel 35 Företrädesordning mellan konkurrerande säkerhetsöverlåtelser 1. Where there are competing assignments of associated rights and at least one of the assignments includes the related international interest and is registered, the provisions of Article 29 apply as if the references to a registered interest were references to an assignment of the associated rights and the related registered interest and as if references to a registered or unregistered interest were references to a registered or unregistered assignment. 1. Om det finns konkurrerande överlåtelser av tillhörande rättigheter och minst en av överlåtelserna inkluderar den aktuella internationella säkerhetsrätten och är registrerad, ska bestämmelserna i artikel 29 tillämpas som om hänvisning till en registrerad säkerhetsrätt var hänvisning till en överlåtelse av de tillhörande rättigheterna och den aktuella registrerade säkerhetsrätten, och som om hänvisning till en registrerad eller icke registrerad säkerhetsrätt var hänvisning till en registrerad eller icke registrerad överlåtelse. 2. Article 30 applies to an assignment of associated rights as if the references to an international interest were references to an assignment of the associated rights and the related international interest. 2. Artikel 30 är tillämplig på en överlåtelse av tillhörande rättigheter som om hänvisning till en internationell säkerhetsrätt var hänvisning till en överlåtelse av de tillhörande rättigheterna och den aktuella internationella säkerhetsrätten. Article 36 - Assignee's priority with respect to associated rights Artikel 36 - Förvärvarens prioritet avseende tillhörande rättigheter 1. The assignee of associated rights and the related international interest whose assignment has been registered only has priority under Article 35(1) over another assignee of the associated rights: 1. Förvärvaren av tillhörande rättigheter och den aktuella internationella säkerhetsrätten, vars förvärv har registrerats, har endast prioritet enligt artikel 35(1) framför en annan förvärvare av de tillhörande rättigheterna: a) if the contract under which the associated rights arise states that they are secured by or associated with the object; and a) om avtalet av vilket de tillhörande rättigheterna följer, anger att objektet utgör säkerhet för dem eller är knutet till dem; och b) to the extent that the associated rights are related to an object. b) om de tillhörande rättigheterna avser ett visst objekt. 2. For the purposes of sub-paragraph (b) of the preceding paragraph, associated rights are related to an object only to the extent that they consist of rights to payment or performance that relate to: 2. Gällande (b) i föregående punkt, ska de tillhörande rättigheterna anses avse ett visst objekt endast i den utsträckning de avser rätt till betalning eller fullgörande som hänför sig till: a) a sum advanced and utilised for the purchase of the object; a) ett belopp som har utbetalats och nyttjats för förvärvet av objektet; b) a sum advanced and utilised for the purchase of another object in which the assignor held another international interest if the assignor transferred that interest to the assignee and the assignment has been registered; b) ett belopp som har utbetalats och nyttjats för förvärvet av ett annat objekt, i vilket överlåtaren hade en annan internationell säkerhetsrätt, om överlåtaren överförde den säkerhetsrätten till förvärvaren och överlåtelsen har registrerats; c) the price payable for the object; c) köpeskillingen för objektet; d) the rentals payable in respect of the object; or d) hyran för objektet; eller e) other obligations arising from a transaction referred to in any of the preceding subparagraphs. e) andra förpliktelser som följer av en transaktion enligt denna punkt. 3. In all other cases, the priority of the competing assignments of the associated rights shall be determined by the applicable law. 3. I alla andra fall ska företrädesordningen för konkurrerande överlåtelser av tillhörande rättigheter fastställas enligt tillämplig lag. Article 37 Effects of assignor's insolvency Artikel 37 Verkan av överlåtarens insolvens The provisions of Article 30 apply to insolvency proceedings against the assignor as if references to the debtor were references to the assignor. Bestämmelserna i artikel 30 är tillämpliga på insolvensförfaranden gentemot överlåtaren, som om hänvisning till gäldenär var hänvisning till överlåtaren. Article 38 Subrogation Artikel 38 Subrogation 1. Subject to paragraph 2, nothing in this Convention affects the acquisition of associated rights and the related international interest by legal or contractual subrogation under the applicable law. 1. Med förbehåll för punkt 2 ska inget i den här Konventionen påverka förvärvet av tillhörande rättigheter och den aktuella internationella säkerhetsrätten genom lag- eller avtalsenlig subrogation. 2. The priority between any interest within the preceding paragraph and a competing interest may be varied by agreement in writing between the holders of the respective interests but an assignee of a subordinated interest is not bound by an agreement to subordinate that interest unless at the time of the assignment a subordination had been registered relating to that agreement. 2. Prioriteringen mellan en säkerhetsrätt som omfattas av föregående punkt och en konkurrerande säkerhetsrätt kan ändras genom skriftligt avtal mellan innehavarna av de respektive säkerhetsrätterna, men en förvärvare av en efterställd säkerhetsrätt är inte bunden av ett avtal om efterställning, såvida inte efterställningen var registrerad vid tidpunkten för överlåtelsen. Chapter X Rights or interests subject to declarations by Contracting States Kapitel X Rättigheter eller säkerhetsrätter som omfattas av förklaringar från de fördragsslutande staterna Article 39 Rights having priority without registration Artikel 39 Rättigheter som har prioritet utan registrering 1. A Contracting State may at any time, in a declaration deposited with the Depositary of the Protocol declare, generally or specifically: 1. En fördragsslutande stat får när som helst, i en förklaring som ska deponeras hos protokollets depositarie, generellt eller specifikt ange: a) those categories of non-consensual right or interest (other than a right or interest to which Article 40 applies) which under that State's law have priority over an interest in an object equivalent to that of the holder of a registered international interest and which shall have priority over a registered international interest, whether in or outside insolvency proceedings; and a) de kategorier av legala rättigheter eller säkerhetsrätter (bortsett från rättigheter eller säkerhetsrätter på vilka artikel 40 är tilllämplig) som enligt statens lag har prioritet framför en säkerhetsrätt till ett objekt likvärdig med säkerhetsrätten hos en innehavare av en registrerad internationell säkerhetsrätt, och som ska ha prioritet framför en registrerad internationell säkerhetsrätt, oavsett om det är fråga om insolvensförfarande eller inte; och b) that nothing in this Convention shall affect the right of a State or State entity, intergovernmental organisation or other private provider of public services to arrest or detain an object under the laws of that State for payment of amounts owed to such entity, organisation or provider directly relating to those services in respect of that object or another object. b) att inget i den här Konventionen ska påverka rätten för en stat, ett statligt organ, en mellanstatlig organisation eller en privat leverantör av offentliga tjänster att beslagta eller hålla kvar ett objekt enligt statens lagar, för betalning av skuld till sådant organ, organisation eller leverantör, om skulden är direkt hänförlig till de tjänster som tillhandahållits beträffande objektet eller ett annat objekt. 2. A declaration made under the preceding paragraph may be expressed to cover categories that are created after the deposit of that declaration. 2. En förklaring som avges enligt föregående punkt kan utformas till att omfatta kategorier som uppkommer efter deponeringen av förklaringen. 3. A non-consensual right or interest has priority over an international interest if and only if the former is of a category covered by a declaration deposited prior to the registration of the international interest. 3. En legal rättighet eller säkerhetsrätt har prioritet framför en internationell säkerhetsrätt om och endast om den legala rättigheten eller säkerhetsrätten tillhör en kategori som omfattas av en förklaring som har deponerats före registreringen av den internationella säkerhetsrätten. 4. Notwithstanding the preceding paragraph, a Contracting State may, at the time of ratification, acceptance, approval of, or accession to the Protocol, declare that a right or interest of a category covered by a declaration made under sub-paragraph (a) of paragraph 1 shall have priority over an international interest registered prior to the date of such ratification, acceptance, approval or accession. 4. Trots föregående punkt får en fördragsslutande stat vid tidpunkten för ratificering, godkännandet eller anslutningen till protokollet, förklara att en rättighet eller säkerhetsrätt i en kategori som omfattas av en förklaring som har avgetts enligt punkt 1 (a) ska ha prioritet framför en internationell säkerhetsrätt som har registrerats före dagen för sådan ratificeringen, godkännandet eller anslutningen. Article 40 Registrable non-consensual rights or interests Artikel 40 Legala rättigheter eller säkerhetsrätter som kan registreras A Contracting State may at any time in a declaration deposited with the Depositary of the Protocol list the categories of non-consensual right or interest which shall be registrable under this Convention as regards any category of object as if the right or interest were an international interest and shall be regulated accordingly. Such a declaration may be modified from time to time. En fördragsslutande stat får när som helst i en förklaring som deponeras hos protokollets depositarie ange de kategorier av legala rättigheter eller säkerhetsrätter i alla kategorier av objekt som ska kunna registreras enligt den här Konventionen som om dessa rättigheter eller säkerhetsrätter var internationella säkerhetsrätter och ska behandlas som sådana. En sådan förklaring kan ändras över tiden. Chapter XI Application of the Convention to sales Kapitel XI Konventionens tillämpning på försäljning Article 41 Sale and prospective sale Artikel 41 Försäljning och framtida försäljning This Convention shall apply to the sale or prospective sale of an object as provided for in the Protocol with any modifications therein. Den här Konventionen är tillämplig på försäljning eller framtida försäljning av ett objekt i enlighet med protokollets bestämmelser, med de inskränkningar som framgår där. Chapter XII Jurisdiction Kapitel XII Jurisdiktion Article 42 Choice of forum Artikel 42 Val av forum 1. Subject to Articles 43 and 44, the courts of a Contracting State chosen by the parties to a transaction have jurisdiction in respect of any claim brought under this Convention, whether or not the chosen forum has a connection with the parties or the transaction. Such jurisdiction shall be exclusive unless otherwise agreed between the parties. 1. Med förbehåll för artiklarna 43 och 44 ska de domstolar i en fördragsslutande stat som parterna i en transaktion har valt, ha behörighet att pröva alla framställningar som grundas på Konventions bestämmelser, oavsett om den valda domstolen har anknytning till parterna eller transaktionen. Sådan behörighet ska vara exklusiv, såvida inte parterna överenskommer om annat. 2. Any such agreement shall be in writing or otherwise concluded in accordance with the formal requirements of the law of the chosen forum. 2. Avtal om domstols behörighet ska vara skriftligt eller annars uppfylla de formella krav som i lagen i den stat där den valda domstolen finns. Article 43 Jurisdiction under Article 13 Artikel 43 Jurisdiktion enligt artikel 13 1. The courts of a Contracting State chosen by the parties and the courts of the Contracting State on the territory of which the object is situated have jurisdiction to grant relief under Article 13(1)(a), (b), (c) and Article 13(4) in respect of that object. 1. Domstolarna i en fördragsslutande stat, som utsetts av parterna, och domstolarna i den fördragsslutande stat där objektet finns, ska ha behörighet att besluta om de åtgärder som anges i artikel 13(1)(a), (b), (c) och artikel 13(4) gällande det objektet. 2. Jurisdiction to grant relief under Article 13(1)(d) or other interim relief by virtue of Article 13(4) may be exercised either: 2. Behörighet att besluta om åtgärd som anses i artikel 13(1)(d) eller andra interimistiska åtgärder enligt artikel 13(4) har: a) by the courts chosen by the parties; or a) de domstolar parterna har valt; eller b) by the courts of a Contracting State on the territory of which the debtor is situated, being relief which, by the terms of the order granting it, is enforceable only in the territory of that Contracting State. b) domstolarna i en fördragsslutande stat på vars territorium gäldenären befinner sig, varvid åtgärden enligt villkoren i beslutet, endast kan verkställas i den fördragsslutande statens territorium. 3. A court has jurisdiction under the preceding paragraphs even if the final determination of the claim referred to in Article 13(1) will or may take place in a court of another Contracting State or by arbitration. 3. En domstol är behörig enligt de föregående punkterna, även om det slutliga avgörandet av en framställan som avses i artikel 13(1) kommer att, eller får, göras av en domstol i en annan fördragsslutande stat eller i skiljeförfarande. Article 44 Jurisdiction to make orders against the Registrar Artikel 44 Behörighet att vidta åtgärder gentemot registratorn 1. The courts of the place in which the Registrar has its centre of administration shall have exclusive jurisdiction to award damages or make orders against the Registrar. 1. Domstolarna som är belägna där registratorn har sitt huvudkontor ska ha exklusiv behörighet att pröva skadeståndstalan, eller besluta om åtgärder, mot registratorn. 2. Where a person fails to respond to a demand made under Article 25 and that person has ceased to exist or cannot be found for the purpose of enabling an order to be made against it requiring it to procure discharge of the registration, the courts referred to in the preceding paragraph shall have exclusive jurisdiction, on the application of the debtor or intending debtor, to make an order directed to the Registrar requiring the Registrar to discharge the registration. 2. Om en person inte hörsammar en framställan som görs enligt artikel 25 och personen inte längre existerar eller inte kan påträffas för föreläggande att upphäva registreringen, ska domstolarna som avses i föregående punkt ha exklusiv behörighet att på begäran av gäldenären eller den framtida gäldenären, förelägga registratorn att upphäva registreringen. 3. Where a person fails to comply with an order of a court having jurisdiction under this Convention or, in the case of a national interest, an order of a court of competent jurisdiction requiring that person to procure the amendment or discharge of a registration, the courts referred to in paragraph 1 may direct the Registrar to take such steps as will give effect to that order. 3. Om en person inte följer ett beslut av en domstol med behörighet enligt den här Konventionen eller, om det rör sig om en nationell säkerhetsrätt, en behörig domstols beslut enligt vilket personen åläggs att ändra eller upphäva en registrering, får de domstolar som avses i punkt 1 förelägga registratorn att vidta sådana åtgärder som krävs för att verkställa beslutet. 4. Except as otherwise provided by the preceding paragraphs, no court may make orders or give judgments or rulings against or purporting to bind the Registrar. 4. Med förbehåll för föregående stycken får ingen domstol vidta åtgärder, meddela domar eller fatta beslut riktade mot registratorn. Article 45 Jurisdiction in respect of insolvency proceedings Artikel 45 Behörighet vid insolvensförfaranden The provisions of this Chapter are not applicable to insolvency proceedings. Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga på insolvensförfaranden. Chapter XIII Relationship with other Conventions Kapitel XIII Förhållande till andra konventioner Article 45 bis Relationship with the United Nations Convention on theAssignment of Receivables in International Trade Artikel 45 bis Förhållande till FN:s konvention om överlåtelse av fordringar inom internationell handel This Convention shall prevail over the United Nations Convention on the Assignment of Receivables in International Trade, opened for signature in New York on 12 December 2001, as it relates to the assignment of receivables which are associated rights related to international interests in aircraft objects, railway rolling stock and space assets. Konventionen ska ha företräde framför FN:s konvention om överlåtelse av fordringar inom internationell handel, öppen för undertecknande i New York den 12 december 2001, i den utsträckning den avser överlåtelsen av fordringar som utgör tillhörande rättigheter avseende internationella säkerhetsrätter i luftfartsobjekt, rullande järnvägsmateriel och rymdobjekt. Article 46 Relationship with the UNIDROIT Convention on International Financial Leasing Artikel 46 Förhållande till Unidroits konvention om internationell finansiell leasing The Protocol may determine the relationship between this Convention and the UNIDROIT Convention on International Financial Leasing, signed at Ottawa on 28 May 1988. Protokollet får fastställa förhållandet mellan Konventionen och Unidroits konvention om internationell finansiell leasing, undertecknad i Ottawa den 28 maj 1988. Chapter XIV Final provisions Kapitel XIV Slutbestämmelser Article 47 Signature, ratification, acceptance, approval or accession Artikel 47 Undertecknande, ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning 1. This Convention shall be open for signature in Cape Town on 16 November 2001 by States participating in the Diplomatic Conference to Adopt a Mobile Equipment Convention and an Aircraft Protocol held at Cape Town from 29 October to 16 November 2001. After 16 November 2001, the Convention shall be open to all States for signature at the Headquarters of the International Institute for the Unification of Private Law (UNIDROIT) in Rome until it enters into force in accordance with Article 49. 1. Den här Konventionen är öppen för undertecknande i Kapstaden den 16 november 2001 av de stater som deltar i diplomatkonferensen i Kapstaden den 29 oktober till den 16 november 2001 för antagande av en konvention avseende lösa saker och ett luftfartsprotokoll. Efter den 16 november 2001 ska Konventionen vara öppen för undertecknande av samtliga stater vid sätet för Internationella institutet för harmonisering av privaträtten (Unidroit) i Rom tills den träder i kraft i enlighet med artikel 49. 2. This Convention shall be subject to ratification, acceptance or approval by States which have signed it. 2. Den här Konventionen ska ratificeras, godtas eller godkännas av de stater som undertecknat den. 3. Any State which does not sign this Convention may accede to it at any time. 3. Alla stater som inte undertecknar Konvention får när som helst därefter ansluta sig till den. 4. Ratification, acceptance, approval or accession is effected by the deposit of a formal instrument to that effect with the Depositary. 4. Ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning får effekt genom deponering av ett formellt dokument därom hos depositarien. Article 48 Regional Economic Integration Organisations Artikel 48 Regionala organisationer för ekonomisk integration 1. A Regional Economic Integration Organisation which is constituted by sovereign States and has competence over certain matters governed by this Convention may similarly sign, accept, approve or accede to this Convention. The Regional Economic Integration Organisation shall in that case have the rights and obligations of a Contracting State, to the extent that that Organisation has competence over matters governed by this Convention. Where the number of Contracting States is relevant in this Convention, the Regional Economic Integration Organisation shall not count as a Contracting State in addition to its Member States which are Contracting States. 1. En regional organisation för ekonomisk integration, som utgörs av suveräna stater och är behörig vad avser vissa frågor som regleras i Konventionen får underteckna, godta och godkänna Konventionen eller ansluta sig till den. I sådana fall ska den regionala organisationen för ekonomisk integration ha samma rättigheter och skyldigheter som en fördragsslutande stat, i den utsträckning organisationen är behörig i frågor som regleras i Konventionen. När antalet fördragsslutande stater ska räknas enligt Konventionen, ska den regionala organisationen för ekonomisk integration inte räknas som en fördragsslutande stat i tillägg till de medlemsstater som är fördragsslutande stater. 2. The Regional Economic Integration Organisation shall, at the time of signature, acceptance, approval or accession, make a declaration to the Depositary specifying the matters governed by this Convention in respect of which competence has been transferred to that Organisation by its Member States. The Regional Economic Integration Organisation shall promptly notify the Depositary of any changes to the distribution of competence, including new transfers of competence, specified in the declaration under this paragraph. 2. Vid undertecknandet, godtagandet, godkännandet eller anslutningen ska den regionala organisationen för ekonomisk integration lägga fram en förklaring för depositarien gällande de frågor som regleras i Konventionen, vilka medlemsstaterna delegerat sin behörighet till organisationen. Den regionala organisationen för ekonomisk integration ska utan dröjsmål underrätta depositarien om alla eventuella ändringar i behörighetsdelegeringen, inkluderande nya behörighetsdelegeringar. 3. Any reference to a "Contracting State" or "Contracting States" or "State Party" or "States Parties" in this Convention applies equally to a Regional Economic Integration Organisation where the context so requires. 3. Hänvisningar till fördragsslutande stat, fördragsslutande stater, stat som är part eller stater som är parter i Konventionen ska gälla även för en regional organisation för ekonomisk integration när detta framgår av sammanhanget. Article 49 Entry into force Artikel 49 Ikraftträdande 1. This Convention enters into force on the first day of the month following the expiration of three months after the date of the deposit of the third instrument of ratification, acceptance, approval or accession but only as regards a category of objects to which a Protocol applies: 1. Den här Konventionen träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att tre månader förflutit från och med den dag då det tredje ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrumentet deponerats, dock endast i fråga om en kategori av objekt på vilken ett protokoll är tillämpligt: a) as from the time of entry into force of that Protocol; a) från och med nämnda protokolls ikraftträdande; b) subject to the terms of that Protocol; and b) i enlighet med nämnda protokolls bestämmelser; och c) as between States Parties to this Convention and that Protocol. c) mellan de stater som är parter till Konventionen och nämnda protokoll. 2. For other States this Convention enters into force on the first day of the month following the expiration of three months after the date of the deposit of their instrument of ratification, acceptance, approval or accession but only as regards a category of objects to which a Protocol applies and subject, in relation to such Protocol, to the requirements of sub-paragraphs (a), (b) and (c) of the preceding paragraph. 2. För övriga stater träder Konventionen i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att tre månader förflutit efter dagen då statens ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrumentet deponerats, dock endast i fråga om en kategori av objekt på vilken ett protokoll är tillämpligt och, i fråga om detta protokoll, i enlighet med de villkor som avses i styckena a-c i föregående punkt. Article 50 Internal transactions Artikel 50 Interna transaktioner 1. A Contracting State may, at the time of ratification, acceptance, approval of, or accession to the Protocol, declare that this Convention shall not apply to a transaction which is an internal transaction in relation to that State with regard to all types of objects or some of them. 1. En fördragsslutande stat får vid ratifikationen, godtagandet, godkännandet av protokollet eller anslutningen till detta förklara att Konvention inte ska tillämpas på en transaktion som är intern i förhållande till denna stat i fråga om alla eller vissa typer av objekt. 2. Notwithstanding the preceding paragraph, the provisions of Articles 8(4), 9(1), 16, Chapter V, Article 29, and any provisions of this Convention relating to registered interests shall apply to an internal transaction. 2. Föregående stycke till trots ska bestämmelserna i artiklarna 8(4), 9(1), 16, kapitel V, artikel 29 och samtliga bestämmelser i den här Konventionen om registrerade säkerhetsrätter tillämpas på en intern transaktion. 3. Where notice of a national interest has been registered in the International Registry, the priority of the holder of that interest under Article 29 shall not be affected by the fact that such interest has become vested in another person by assignment or subrogation under the applicable law. 3. Om ett meddelande om nationell säkerhetsrätt har registrerats i det internationella registret, ska prioriteten för innehavaren av denna säkerhetsrätt enligt artikel 29 inte påverkas av att denna säkerhetsrätt innehas av en annan person till följd av överlåtelse eller subrogation enligt tillämplig lag. Article 51 Future Protocols Artikel 51 Kommande protokoll 1. The Depositary may create working groups, in co-operation with such relevant non- governmental organisations as the Depositary considers appropriate, to assess the feasibility of extending the application of this Convention, through one or more Protocols, to objects of any category of high-value mobile equipment, other than a category referred to in Article 2(3), each member of which is uniquely identifiable, and associated rights relating to such objects. 1. Depositarien får inrätta arbetsgrupper, vilka i samarbete med sådana icke-statliga organisationer som depositarien finner lämpliga, ska utvärdera möjligheten att utvidga tillämpningen av den här Konventionen, genom ett eller flera protokoll, till att omfatta objekt i någon annan kategori av identifierbara lösa saker av stort värde, jämte tillhörande rättigheter, än de kategorier som anges i artikel 2(3). 2. The Depositary shall communicate the text of any preliminary draft Protocol relating to a category of objects prepared by such a working group to all States Parties to this Convention, all member States of the Depositary, member States of the United Nations which are not members of the Depositary and the relevant intergovernmental organisations, and shall invite such States and organisations to participate in intergovernmental negotiations for the completion of a draft Protocol on the basis of such a preliminary draft Protocol. 2. Depositarien ska överlämna texten till varje preliminärt utkast till protokoll avseende en kategori av objekt som utarbetats av en sådan arbetsgrupp till alla stater som är parter i Konventionen, alla stater som är medlemmar hos depositarien, alla medlemsstater i Förenta Nationerna som inte är medlemmar hos depositarien och alla relevanta mellanstatliga organisationer, och anmoda dessa stater och organisationer att delta i mellanstatliga förhandlingar i avsikt att utarbeta utkast till protokoll med utgångspunkt i ett sådant preliminärt utkast till protokoll. 3. The Depositary shall also communicate the text of any preliminary draft Protocol prepared by such a working group to such relevant non-governmental organisations as the Depositary considers appropriate. Such non-governmental organisations shall be invited promptly to submit comments on the text of the preliminary draft Protocol to the Depositary and to participate as observers in the preparation of a draft Protocol. 3. Depositarien ska även överlämna texten till varje preliminärt utkast till protokoll som utarbetats av en sådan arbetsgrupp till de icke-statliga organisationer som depositarien finner lämpliga. Dessa icke-statliga organisationer ska anmodas att utan dröjsmål för depositarien lägga fram sina synpunkter på texten och att som observatörer delta i utarbetandet av ett utkast till protokoll. 4. When the competent bodies of the Depositary adjudge such a draft Protocol ripe for adoption, the Depositary shall convene a diplomatic conference for its adoption. 4. När depositariens behöriga organ fastställer att ett sådant utkast till protokoll är färdigt att antas ska depositarien sammankalla en diplomatkonferens för antagande av protokollet. 5. Once such a Protocol has been adopted, subject to paragraph 6, this Convention shall apply to the category of objects covered thereby. 5. Med förbehåll för punkt 6 ska den här Konventionen, när ett protokoll har antagits, vara tillämplig på den kategori av objekt som avses i nämnda protokoll. 6. Article 45 bis of this Convention applies to such a Protocol only if specifically provided for in that Protocol. 6. Artikel 45 bis i den här Konventionen är tillämplig på ett protokoll endast om detta uttryckligen föreskrivs i protokollet. Article 52 Territorial units Artikel 52 Territoriella enheter 1. If a Contracting State has territorial units in which different systems of law are applicable in relation to the matters dealt with in this Convention, it may, at the time of ratification, acceptance, approval or accession, declare that this Convention is to extend to all its territorial units or only to one or more of them and may modify its declaration by submitting another declaration at any time. 1. Om en fördragsslutande stat har territoriella enheter i vilka olika rättssystem är tillämpliga på frågor som regleras i den här Konventionen, får den vid ratifikationen, godtagandet, godkännandet eller anslutningen förklara att den här Konventionen ska var tillämplig i alla dess territoriella områden, eller endast i någon eller några av dessa, och får när som helst ändra denna förklaring genom att avge en ny förklaring. 2. Any such declaration shall state expressly the territorial units to which this Convention applies. 2. I en sådan förklaring ska det uttryckligen anges i vilka territoriella områden den här Konventionen ska var tilllämplig. 3. If a Contracting State has not made any declaration under paragraph 1, this Convention shall apply to all territorial units of that State. 3. Om en fördragsslutande stat inte har avgett någon förklaring enligt punkt 1, ska den här Konventionen tillämpas på alla territoriella områden i staten. 4. Where a Contracting State extends this Convention to one or more of its territorial units, declarations permitted under this Convention may be made in respect of each such territorial unit, and the declarations made in respect of one territorial unit may be different from those made in respect of another territorial unit. 4. Om en fördragsslutande stat utsträcker tillämpningen av Konventionen till att omfatta en eller flera av sina territoriella områden, får förklaringar som kan avges enligt Konventionen, avges i fråga om var och en av dessa territoriella områden, och avgivna förklaringar gällande ett territoriellt område kan ha en annan lydelse än de som har avgetts gällande ett annat territoriellt område. 5. If by virtue of a declaration under paragraph 1, this Convention extends to one or more territorial units of a Contracting State: 5. Om Konventionen enligt en förklaring som har avgetts enligt punkt 1 ska tillämpas på en eller flera territoriella områden i en fördragsslutande stat: a) the debtor is considered to be situated in a Contracting State only if it is incorporated or formed under a law in force in a territorial unit to which this Convention applies or if it has its registered office or statutory seat, centre of administration, place of business or habitual residence in a territorial unit to which this Convention applies; a) ska gäldenären anses finnas i en fördragsslutande stat endast om gäldenären bildats enligt lagen i ett territoriellt område på vilken Konventionen ska tillämpas, eller om gäldenären har sitt säte, huvudkontor, driftställe eller hemvist i ett territoriellt område inom vilket Konventionen ska tillämpas; b) any reference to the location of the object in a Contracting State refers to the location of the object in a territorial unit to which this Convention applies; and b) ska varje hänvisning till objektets läge i en fördragsslutande stat avse objektets läge i ett territoriellt område inom vilket Konventionen ska tillämpas; och c) any reference to the administrative authorities in that Contracting State shall be construed as referring to the administrative authorities having jurisdiction in a territorial unit to which this Convention applies. c) ska varje hänvisning till administrativa myndigheter i den fördragsslutande staten uppfattas som de behöriga administrativa myndigheterna i det territoriella området inom vilket Konventionen ska tillämpas. Article 53 Determination of courts Artikel 53 Fastställande av domstolar A Contracting State may, at the time of ratification, acceptance, approval of, or accession to the Protocol, declare the relevant "court" or "courts" for the purposes of Article 1 and Chapter XII of this Convention. En fördragsslutande stat får vid ratifikationen, godtagandet, godkännandet av protokollet eller anslutningen till detta förklara vilken eller vilka domstolar som är relevanta vid tillämpningen av artikel 1 och kapitel XII i den här Konventionen. Article 54 Declarations regarding remedies Artikel 54 Förklaringar om åtgärder 1. A Contracting State may, at the time of ratification, acceptance, approval of, or accession to the Protocol, declare that while the charged object is situated within, or controlled from its territory the chargee shall not grant a lease of the object in that territory. 1. En fördragsslutande stat får vid ratifikationen, godtagandet, godkännandet av protokollet eller anslutningen till detta förklara att säkerhetshavaren, när den säkerställda tillgången är belägen på dess territorium eller kontrolleras därifrån, inte får leasa ut tillgången inom territoriet. 2. A Contracting State shall, at the time of ratification, acceptance, approval of, or accession to the Protocol, declare whether or not any remedy available to the creditor under any provision of this leave of the court. 2. En fördragsslutande stat ska vid ratifikationen, godtagandet, godkännandet av protokollet eller anslutningen till detta förklara om en åtgärd, som står till borgenärens förfogande enligt en bestämmelse i Konventionen och vars verkställighet enligt dessa bestämmelser inte förutsätter en framställan hos domstol, får vidtas endast efter domstolens samtycke. Article 55 Declarations regarding relief pending final determination Artikel 55 Förklaringar om interimistiska åtgärder före avgörande av sakfråga A Contracting State may, at the time of ratification, acceptance, approval of, or accession to the Protocol, declare that it will not apply the provisions of Article 13 or Article 43, or both, wholly or in part. The declaration shall specify under which conditions the relevant Article will be applied, in case it will be applied partly, or otherwise which other forms of interim relief will be applied. En fördragsslutande stat får vid ratifikationen, godtagandet, godkännandet av eller anslutningen till protokollet, förklara att staten inte, eller endast delvis, kommer att tillämpa bestämmelserna i artikel 13 eller artikel 43 eller båda. Av förklaringen måste framgå under vilka förutsättningar bestämmelserna i den relevanta artikeln kommer att tillämpas, om de ska tillämpas delvis, eller vilka andra interimistiska åtgärder som kommer att tillämpas. Article 56 Reservations and declarations Artikel 56 Reservationer och förklaringar 1. No reservations may be made to this Convention but declarations authorised by Articles 39, 40, 50, 52, 53, 54, 55, 57, 58 and 60 may be made in accordance with these provisions. 1. Ingen reservation får göras mot den här Konvention, men förklaringar som är tillåtna enligt artiklarna 39, 40, 50, 52, 53, 54, 55, 57, 58 och 60 får avges i enlighet med dessa bestämmelser. 2. Any declaration or subsequent declaration or any withdrawal of a declaration made under this Convention shall be notified in writing to the Depositary. 2. Varje förklaring, efterföljande förklaring eller återkallande av förklaring enligt den här Konventionen ska anmälas skriftligen till depositarien. Article 57 Subsequent declarations Artikel 57 Efterföljande förklaringar 1. A State Party may make a subsequent declaration, other than a declaration authorised under Article 60, at any time after the date on which this Convention has entered into force for it, by notifying the Depositary to that effect. 1. En fördragsslutande stat får när som helst avge en efterföljande förklaring, med undantag av förklaringar till artikel 60, efter dagen för Konventionens ikraftträdande i förhållande till den aktuella staten, genom en anmälan därom till depositarien. 2. Any such subsequent declaration shall take effect on the first day of the month following the expiration of six months after the date of receipt of the notification by the Depositary. Where a longer period for that declaration to take effect is specified in the notification, it shall take effect upon the expiration of such longer period after receipt of the notification by the Depositary. 2. En sådan efterföljande förklaring får verkan den första dagen i den månad som följer efter det att sex månader förflutit från och med den dag då depositarien mottagit anmälan. Om det i anmälan anges att förklaringen ska få verkan först efter en längre tid, ska förklaringen få verkan när den angivna tidsperioden har förflutit från det att depositarien mottagit anmälan. 3. Notwithstanding the previous paragraphs, this Convention shall continue to apply, as if no such subsequent declarations had been made, in respect of all rights and interests arising prior to the effective date of any such subsequent declaration. 3. Trots föregående stycken ska Konventionen fortsätta att tillämpas som om en sådan efterföljande förklaring inte har avgetts, i fråga om alla rättigheter eller säkerhetsrätter som uppkommit före den dag då den efterföljande förklaringen fick verkan. Article 58 Withdrawal of declarations Artikel 58 Återkallande av förklaringar 1. Any State Party having made a declaration under this Convention, other than a declaration authorised under Article 60, may withdraw it at any time by notifying the Depositary. Such withdrawal is to take effect on the first day of the month following the expiration of six months after the date of receipt of the notification by the Depositary. 1. Alla de stater som är parter och har avgett en förklaring enligt Konventionen, med undantag av en sådan förklaring som får avges enligt artikel 60, får när som helst återkalla den genom en anmälan därom till depositarien. Ett sådant återkallande får verkan den första dagen i den månad som följer efter det att sex månader förflutit från och med den dag då depositarien mottagit anmälan. 2. Notwithstanding the previous paragraph, this Convention shall continue to apply, as if no such withdrawal of declaration had been made, in respect of all rights and interests arising prior to the effective date of any such withdrawal. 2. Trots föregående stycke ska Konventionen fortsätta att tillämpas som om en sådan förklaring inte har återkallats, i fråga om alla rättigheter eller säkerhetsrätter som uppkommit före den dag då återkallandet fick verkan. Article 59 Denunciations Artikel 59 Uppsägning 1. Any State Party may denounce this Convention by notification in writing to the Depositary. 1. Alla stater som är parter får säga upp Konventionen genom en skriftlig anmälan till depositarien. 2. Any such denunciation shall take effect on the first day of the month following the expiration of twelve months after the date on which notification is received by the Depositary. 2. En sådan uppsägning får verkan den första dagen i den månad som följer efter det att tolv månader har förflutit från och med den dag då depositarien mottog anmälan. 3. Notwithstanding the previous paragraphs, this Convention shall continue to apply, as if no such denunciation had been made, in respect of all rights and interests arising prior to the effective date of any such denunciation. 3. Trots föregående stycken ska den här Konventionen fortsätta att tillämpas som om en uppsägning inte hade skett, i fråga om alla rättigheter och säkerhetsrätter som uppkommit före den dag då uppsägningen fick verkan. Article 60 Transitional provisions Artikel 60 Övergångsbestämmelser 1. Unless otherwise declared by a Contracting State at any time, the Convention does not apply to a pre-existing right or interest, which retains the priority it enjoyed under the applicable law before the effective date of this Convention. 1. Såvida inte en fördragsslutande stat vid något tillfälle förklarar något annat, ska Konventionen inte tillämpas på en redan befintlig rättighet eller säkerhetsrätt, vilken behåller den prioritet den hade enligt tillämplig lag innan den dag då Konventionen fick verkan. 2. For the purposes of Article 1(v) and of determining priority under this Convention: 2. För tillämpningen av artikel 1(v) och för fastställande av prioritet enligt den här Konventionen: a) "effective date of this Convention" means in relation to a debtor the time when this Convention enters into force or the time when the State in which the debtor is situated becomes a Contracting State, whichever is the later; and a) avses med "den dag då Konventionen fick verkan" i fråga om gäldenären, antingen den tidpunkt då Konventionen träder i kraft eller den tidpunkt då den stat i vilken gäldenären befinner sig blir fördragsslutande stat, varvid den dag som infaller sist ska gälla; och b) the debtor is situated in a State where it has its centre of administration or, if it has no centre of administration, its place of business or, if it has more than one place of business, its principal place of business or, if it has no place of business, its habitual residence. b) ska gäldenären anses befinna sig i en stat i vilken dennes huvudkontor är beläget eller, om denne saknar huvudkontor, dennes driftställe, eller om gäldenären har mer än ett driftställe, dennes huvudsakliga driftställe eller, om denne saknar driftställe, dennes hemvist är beläget. 3. A Contracting State may in its declaration under paragraph 1 specify a date, not earlier than three years after the date on which the declaration becomes effective, when this Convention and the Protocol will become applicable, for the purpose of determining priority, including the protection of any existing priority, to pre-existing rights or interests arising under an agreement made at a time when the debtor was situated in a State referred to in sub-paragraph (b) of the preceding paragraph but only to the extent and in the manner specified in its declaration. 3. En fördragsslutande stat får i en förklaring enligt punkt 1 ange ett datum som ska infalla tidigast tre år efter den dag då förklaringen får verkan, från och med vilket Konventionen och protokollet ska tillämpas, i fråga om fastställandet av prioritet, inbegripet skydd av varje redan befintlig prioritet, på redan befintliga rättigheter eller säkerhetsrätter som bildats enligt ett avtal som ingåtts när gäldenären befann sig i en stat enligt punkt 2(b), dock endast i den utsträckning och på det sätt som anges i nämnda förklaring. Article 61 Review Conferences, amendments and related matters Artikel 61 Konferenser för utvärdering, ändringar och därtill hörande frågor 1. The Depositary shall prepare reports yearly or at such other time as the circumstances may require for the States Parties as to the manner in which the international regimen established in this Convention has operated in practice. In preparing such reports, the Depositary shall take into account the reports of the Supervisory Authority concerning the functioning of the international registration system. 1. Depositarien ska varje år, eller med annat lämpligt tidsintervall, utarbeta rapporter riktade till de stater som är parter om hur den internationella ordning som inrättas genom Konventionen fungerar i praktiken. Depositarien ska utarbeta rapporterna med beaktande av tillsynsmyndighetens rapporter om driften av det internationella registreringssystemet. 2. At the request of not less than twenty-five per cent of the States Parties, Review Conferences of States Parties shall be convened from time to time by the Depositary, in consultation with the Supervisory Authority, to consider: 2. På begäran av minst tjugofem procent av de stater som är parter ska depositarien i samråd med tillsynsmyndigheten anordna återkommande utvärderingskonferenser för dessa stater för genomgång av: a) the practical operation of this Convention and its effectiveness in facilitating the asset-based financing and leasing of the objects covered by its terms; a) hur Konventionen till-lämpas i praktiken och i vilken grad finansiering mot säkerhetsrätt i tillgångar och leasing av objekt som faller inom Konventionens tillämpningsområde faktiskt underlättas genom Konventionen; b) the judicial interpretation given to, and the application made of the terms of this Convention and the regulations; b) den juridiska tolkningen och tillämpningen av Konventionen och regelverket; c) the functioning of the international registration system, the performance of the Registrar and its oversight by the Supervisory Authority, taking into account the reports of the Supervisory Authority; and c) det internationella registreringssystemets funktion, registratorns utförande och tillsynsmyndighetens tillsyn över registratorn, på grundval av tillsynsmyndighetens rapporter; och d) whether any modifications to this Convention or the arrangements relating to the International Registry are desirable. d) huruvida det är önskvärt med någon förändring av den här Konventionen eller bestämmelserna om det internationella registret. 3. Subject to paragraph 4, any amendment to this Convention shall be approved by at least a two- thirds majority of States Parties participating in the Conference referred to in the preceding paragraph and shall then enter into force in respect of States which have ratified, accepted or approved such amendment when ratified, accepted, or approved by three States in accordance with the provisions of Article 49 relating to its entry into force. 3. Med förbehåll för punkt 4 ska varje ändring av den här Konventionen godkännas av minst två tredjedels majoritet av de stater som är parter och som deltar vid konferensen enligt föregående stycke, och träder sedan i kraft i förhållande till de stater som har ratificerat, godtagit eller godkänt denna sedan den ratificerats, godtagits eller godkänts av tre stater i enlighet med bestämmelserna i artikel 49 om Konventionens ikraftträdande. 4. Where the proposed amendment to this Convention is intended to apply to more than one category of equipment, such amendment shall also be approved by at least a two-thirds majority of States Parties to each Protocol that are participating in the Conference referred to in paragraph 2. 4. Om avsikten är att den föreslagna ändringen av Konventionen ska tillämpas på mer än en kategori av utrustning, ska den likaledes godkännas av minst två tredjedels majoritet av de stater som är parter i varje protokoll och som deltar vid konferensen enligt punkt 2. Article 62 Depositary and its functions Artikel 62 Depositarien och dess uppgifter 1. Instruments of ratification, acceptance, approval or accession shall be deposited with the International Institute for the Unification of Private Law (UNIDROIT), which is hereby designated the Depositary. 1. Ratifikations-, godtagande-, godkännande- och anslutningsinstrument ska deponeras hos Internationella institutet för harmonisering av privaträtten (Unidroit), nedan kallad depositarien. 2. The Depositary shall: 2. Depositarien ska: a) inform all Contracting States of: a) underrätta alla fördragsslutande stater om: (i) each new signature or deposit of an instrument of ratification, acceptance, approval or accession, together with the date thereof; (i) varje nytt undertecknande eller varje ny deponering av ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument och om datum för detta undertecknande eller denna deponering; (ii) the date of entry into force of this Convention; (ii) om datum för Konventionens ikraftträdande; (iii) each declaration made in accordance with this Convention, together with the date thereof; (iii) om varje förklaring som avges enligt Konventionen och om datum för denna förklaring; (iv) the withdrawal or amendment of any declaration, together with the date thereof; and (iv) om varje återkallande eller ändring av förklaringar, samt om datum för sådant återkallande eller sådan ändring; och (v) the notification of any denunciation of this Convention together with the date thereof and the date on which it takes effect; (v) om varje anmälan om uppsägning av Konvention samt om datum för sådan uppsägning och om dag den får verkan; b) transmit certified true copies of this Convention to all Contracting States; b) överlämna bestyrkta avskrifter av Konventionen till alla fördragsslutande stater, c) provide the Supervisory Authority and the Registrar with a copy of each instrument of ratification, acceptance, approval or accession, together with the date of deposit thereof, of each declaration or withdrawal or amendment of a declaration and of each notification of denunciation, together with the date of notification thereof, so that the information contained therein is easily and fully available; and c) förse tillsynsmyndigheten och registratorn med avskrifter av alla ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument, underrätta dem om dagen för deponering av dessa, om alla förklaringar, återkallanden och ändringar av förklaringar samt om alla anmälningar om uppsägning, med uppgift om datum för dessa anmälningar, så att uppgifterna i dessa är enkelt och fullständigt tillgängliga, och d) perform such other functions customary for depositaries. d) utföra de övriga uppgifter som normalt åligger depositarier. IN WITNESS WHEREOF the undersigned Plenipotentiaries, having been duly authorised, have signed this Convention. TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade befullmäktigade ombud med stöd av vederbörliga fullmakter undertecknat denna konvention. DONE at Cape Town, this sixteenth day of November, two thousand and one, in a single original in the English, Arabic, Chinese, French, Russian and Spanish languages, all texts being equally authentic, such authenticity to take effect upon verification by the Joint Secretariat of the Conference under the authority of the President of the Conference within ninety days hereof as to the conformity of the texts with one another. I Kapstaden den sextonde november tvåtusen ett i ett enda exemplar på engelska, arabiska, kinesiska, franska, ryska och spanska språken, vilka texter alla har lika giltighet, vilken giltighet träder i kraft när konferensens gemensamma sekretariat under överinseende av konferensens ordförande inom 90 dagar från och med dagen för denna akt har kontrollerat den inbördes överensstämmelsen mellan dessa texter. Protokoll till konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt PROTOCOL TO THE CONVENTION ON INTERNATIONAL INTERESTS IN MOBILE EQUIPMENT ON MATTERS SPECIFIC TO AIRCRAFT EQUIPMENT PROTOKOLL TILL KONVENTIONEN OM INTERNATIONELLA SÄKERHETSRÄTTER I LÖSA SAKER, OM SÄRSKILDA FRÅGOR RÖRANDE LUFTFARTSOBJEKT THE STATES PARTIES TO THIS PROTOCOL, CONSIDERING it necessary to implement the Convention on International Interests in Mobile Equipment (hereinafter referred to as "the Convention") as it relates to aircraft equipment, in the light of the purposes set out in the preamble to the Convention, DE STATER SOM ÄR PARTER TILL DETTA PROTOKOLL, ANSER att konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker (Konventionen) bör, mot bakgrund av Konventionens syften såsom dessa kommer till uttryck i Konventionens ingress, implementeras i den utsträckning den är tillämplig på luftfartsobjekt, MINDFUL of the need to adapt the Convention to meet the particular requirements of aircraft finance and to extend the sphere of application of the Convention to include contracts of sale of aircraft equipment, ÄR MEDVETNA OM att Konventionen bör anpassas efter de särskilda villkor som gäller vid luftfartsfinansiering, och utvidgas till att omfatta försäljning av luftfartsobjekt, MINDFUL of the principles and objectives of the Convention on International Civil Aviation, signed at Chicago on 7 December 1944, ÄR MEDVETNA OM principerna i och syftet med Konventionen om Internationell Civil Luftfart undertecknad i Chicago den 7 december 1944 (Chicagokonventionen), HAVE AGREED upon the following provisions relating to aircraft equipment: HAR ENATS OM följande bestämmelser om luftfartsobjekt: Chapter I Sphere of application and general provisions Kapitel I Tillämpningsområde och allmänna bestämmelser Article I Defined terms Artikel I Definitioner 1. In this Protocol, except where the context otherwise requires, terms used in it have the meanings set out in the Convention. 1. Om inte annat framgår av sammanhanget ska termer som definieras i Konventionen ha samma betydelse i detta protokoll (Protokollet). 2. In this Protocol the following terms are employed with the meanings set out below: 2. I Protokollet har följande termer den betydelse som anges nedan: a) "aircraft" means aircraft as defined for the purposes of the Chicago Convention which are either airframes with aircraft engines installed thereon or helicopters; a) luftfartyg: luftfartyg enligt definitionen i Chicagokonventionen, dvs. luftfartygsskrov med flygmotorer installerade, eller helikoptrar; b) "aircraft engines" means aircraft engines (other than those used in military, customs or police services) powered by jet propulsion or turbine or piston technology and: b) flygmotorer: flygmotorer (med undantag för de som används av militär, tull eller polis) som är reaktionsmotorer, turbinmotorer eller kolvmotorer, och som har (i) in the case of jet propulsion aircraft engines, have at least 1750 lb of thrust or its equivalent; and (i) en drivkraft på minst 1 750 pund eller motsvarande, för reaktionsmotorer; och (ii) in the case of turbine-powered or piston-powered aircraft engines, have at least 550 rated take-off shaft horsepower or its equivalent, together with all modules and other installed, incorporated or attached accessories, parts and equipment and all data, manuals and records relating thereto; (ii) minst 550 hästkrafter nominell axeleffekt eller motsvarande, vid uppstigningen för turbinmotorer och kolvmotorer; tillsammans med komponenter, delar och utrustning som är installerad, inbyggd eller fastsatta i dessa samt alla handböcker, manualer och loggböcker som har samband med dessa; c) "aircraft objects" means airframes, aircraft engines and helicopters; c) luftfartsobjekt: luftfartygsskrov, flygmotorer och helikoptrar. d) "aircraft register" means a register maintained by a State or a common mark registering authority for the purposes of the Chicago Convention; d) luftfartygsregister: register som förs av en stat eller en registreringsmyndighet enligt Chicagokonventionen; e) "airframes" means airframes (other than those used in military, customs or police services) that, when appropriate aircraft engines are installed thereon, are type certified by the competent aviation authority to transport: e) luftfartygsskrov: flygplansskrov (med undantag för de som används av militär, tull eller polis) som, när utrustade med flygmotorer, är typcertifierade av en behörig luftfartsmyndighet: (i) at least eight (8) persons including crew; or (i) för transport av minst åtta (8) personer inklusive besättning, eller (ii) goods in excess of 2750 kilograms, together with all installed, incorporated or attached accessories, parts and equipment (other than aircraft engines), and all data, manuals and records relating thereto; (ii) för transport av frakt över 2 750 kg; tillsammans med komponenter, delar och utrustning som är installerad, inbyggd eller fastsatta i dessa (med undantag för flygmotorer) samt alla handböcker, manualer och loggböcker som har samband med dessa; f) "authorised party" means the party referred to in Article XIII(3); f) bemyndigad part: den part som avses i artikel XIII(3). g) "Chicago Convention" means the Convention on International Civil Aviation, signed at Chicago on 7 December 1944, as amended, and its Annexes; g) Chicagokonventionen: Konventionen om Internationell Civil Luftfart, undertecknad i Chicago den 7 december 1944, med senare ändringar, samt bilagorna till denna; h) "common mark registering authority" means the authority maintaining a register in accordance with Article 77 of the Chicago Convention as implemented by the Resolution adopted on 14 December 1967 by the Council of the International Civil Aviation Organization on nationality and registration of aircraft operated by international operating agencies; h) registreringsmyndighet för gemensamhetsbeteckningar; avser den myndighet som har till uppgift att föra register i enlighet med artikel 77 i Chicagokonventionen, såsom den antagits genom resolutionen av Internationella Civila Luftfartsorganisationens råd den 14 december 1967 om nationalitet och registrering av luftfartyg som opereras av internationella organisationer; i) "de-registration of the aircraft" means deletion or removal of the registration of the aircraft from its aircraft register in accordance with the Chicago Convention; i) avregistrering av luftfartyg: strykning ur eller avregistrering av luftfartygets registrering ur det luftfartygsregister där det är infört enligt Chicagokonventionen; j) "guarantee contract" means a contract entered into by a person as guarantor; j) borgensförbindelse: överenskommelse varigenom en part förbinder sig som borgensman eller lämnar en garanti; k) "guarantor" means a person who, for the purpose of assuring performance of any obligations in favour of a creditor secured by a security agreement or under an agreement, gives or issues a suretyship or demand guarantee or a standby letter of credit or any other form of credit insurance; k) borgensman: en person som för att sörja för det rätta fullgörandet av varje förpliktelse gentemot en borgenär enligt ett pantavtal eller annat avtal, går i borgen eller ställer eller låter utfärda en garanti, letter of credit eller varje annan form av kreditförsäkring; l) "helicopters" means heavier-than-air machines (other than those used in military, customs or police services) supported in flight chiefly by the reactions of the air on one or more power-driven rotors on substantially vertical axes and which are type certified by the competent aviation authority to transport: l) helikopter: ett luftfartyg (med undantag av sådana som används av militär, tull eller polis) som hålls flygande huvudsakligen genom den lyftkraft som genereras av en eller flera rotorer på väsentligen vertikala axlar och som är typcertifierade av en behörig luftfartsmyndighet för: (i) at least five (5) persons including crew; or (i) transport av minst fem (5) personer inklusive besättning; eller (ii) goods in excess of 450 kilograms, together with all installed, incorporated or attached accessories, parts and equipment (including rotors), and all data, manuals and records relating thereto; (ii) transport av frakt över 450 kg, tillsammans med all utrustning och alla tillbehör, delar och utrustningar (inklusive rotorer) som är installerade, inbyggda eller fastsatta i detta samt alla handböcker, uppgifter och loggböcker som har samband med dessa; m) "insolvency-related event" means: m) insolvenssituation: (i) the commencement of the insolvency proceedings; or (i) inledande av insolvensförfaranden; eller (ii) the declared intention to suspend or actual suspension of payments by the debtor where the creditor's right to institute insolvency proceedings against the debtor or to exercise remedies under the Convention is prevented or suspended by law or State action; (ii) gäldenärens besked om inställelse av betalningar, eller faktisk inställelse av betalningar i de fall borgenären är förhindrad att inleda ett insolvensförfarande mot gäldenären eller att vidta åtgärder enligt Konventionen enligt lag eller efter en statlig åtgärd; n) "primary insolvency jurisdiction" means the Contracting State in which the centre of the debtor's main interests is situated, which for this purpose shall be deemed to be the place of the debtor's statutory seat or, if there is none, the place where the debtor is incorporated or formed, unless proved otherwise; n) stat med primär jurisdiktion över insolvensärende: fördragsslutande stat där gäldenären har sina huvudsakliga intressen, vilken för detta ändamål ska anses vara den ort där gäldenären har sin registrerade adress eller säte, eller, om sådant saknas, den stat där bolaget är bildat, om inte annat påvisas; o) "registry authority" means the national authority or the common mark registering authority, maintaining an aircraft register in a Contracting State and responsible for the registration and de-registration of an aircraft in accordance with the Chicago Convention; and o) registreringsmyndighet: avser den nationella myndighet, eller registreringsmyndighet för gemensamhetsbeteckningar, som har till uppgift att föra ett register över luftfartyg i en fördragsslutande stat och som ansvarar för registrering och avregistrering av luftfartyg i enlighet med Chicagokonventionen; och p) "State of registry" means, in respect of an aircraft, the State on the national register of which an aircraft is entered or the State of location of the common mark registering authority maintaining the aircraft register. p) registreringsstat: när det gäller luftfartyg, den stat vars nationella luftfartygsregister används för att registrera ett luftfartyg eller den stat där den registreringsmyndighet som har till uppgift att föra luftfartygsregistret är belägen. Article II Application of Convention as regards aircraft objects Artikel II Konventionens tillämpning på luftfartsobjekt 1. The Convention shall apply in relation to aircraft objects as provided by the terms of this Protocol. 1. Konventionen ska tillämpas på luftfartsobjekt enligt bestämmelserna i det här Protokollet. 2. The Convention and this Protocol shall be known as the Convention on International Interests in Mobile Equipment as applied to aircraft objects. 2. Konventionen och det här Protokollet ska benämnas Konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker såsom denna är tillämplig på luftfartsobjekt. Article III Application of Convention to sales Artikel III Konventionens tillämpning på försäljning The following provisions of the Convention apply as if references to an agreement creating or providing for an international interest were references to a contract of sale and as if references to an international interest, a prospective international interest, the debtor and the creditor were references to a sale, a prospective sale, the seller and the buyer respectively: Articles 3 and 4; Article 16(1)(a); Article 19(4); Article 20(1) (as regards registration of a contract of sale or a prospective sale); Article 25(2) (as regards a prospective sale); and Article 30. In addition, the general provisions of Article 1, Article 5, Chapters IV to VII, Article 29 (other than Article 29(3) which is replaced by Article XIV(1) and (2)), Chapter X, Chapter XII (other than Article 43), Chapter XIII and Chapter XIV (other than Article 60) shall apply to contracts of sale and prospective sales. Följande bestämmelser i Konventionen ska tillämpas som om hänvisningarna till ett avtal varigenom en internationell säkerhetsrätt bildas eller tillhandahålls vore hänvisningar till ett försäljningsavtal, och som om hänvisningarna till en internationell säkerhetsrätt, en framtida internationell säkerhetsrätt, gäldenären och borgenären vore hänvisningar till en försäljning, en framtida försäljning, samt säljaren respektive köparen: Artiklarna 3 och 4; Artikel 16(1)(a); Artikel 19(4); Artikel 20(1) (när det gäller registrering av ett försäljningsavtal eller ett avtal om en framtida försäljning); Artikel 25(2) (när det gäller en framtida försäljning); och Artikel 30. Dessutom ska de allmänna bestämmelserna i artikel 1, artikel 5, kapitel IV till VII, artikel 29 (med undantag av artikel 29(3) som ersätts av artikel XIV(1) och (2)), kapitel X, kapitel XII (med undantag av artikel 43), kapitel XIII och kapitel XIV (med undantag av artikel 60) tillämpas på försäljningsavtal och avtal om framtida försäljning. Article IV Sphere of application Artikel IV Tillämpningsområde 1. Without prejudice to Article 3(1) of the Convention, the Convention shall also apply in relation to a helicopter, or to an airframe pertaining to an aircraft, registered in an aircraft register of a Contracting State which is the State of registry, and where such registration is made pursuant to an agreement for registration of the aircraft it is deemed to have been effected at the time of the agreement. 1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3(1) i Konventionen, ska Konventionen också tillämpas på helikoptrar och luftfartygsskrov tillhörande ett luftfartyg som är införda i ett luftfartygsregister i en fördragsslutande stat. Om registreringen har skett enligt ett avtal om registrering av luftfartyget ska registreringen anses ha skett vid tidpunkten för avtalet. 2. For the purposes of the definition of "internal transaction" in Article 1 of the Convention: 2. För definitionen av "intern transaktion" i artikel 1 i Konventionen ska: a) an airframe is located in the State of registry of the aircraft of which it is a part; a) ett luftfartygsskrov anses finnas i registreringsstaten för det luftfartyg det tillhör; b) an aircraft engine is located in the State of registry of the aircraft on which it is installed or, if it is not installed on an aircraft, where it is physically located; and b) en flygmotor anses finnas i registreringsstaten för det luftfartyg i vilket den är installerad eller, om den inte är installerad i något luftfartyg, i den stat där den faktiskt befinner sig; och c) a helicopter is located in its State of registry, c) en helikopter anses finnas i den stat där den är registrerad; at the time of the conclusion of the agreement creating or providing for the interest. vid tidpunkten för ingående av avtalet varigenom den aktuella säkerhetsrätten uppkommer eller tillhandahålls. 3. The parties may, by agreement in writing, exclude the application of Article XI and, in their relations with each other, derogate from or vary the effect of any of the provisions of this Protocol except Article IX (2)-(4). 3. Parterna kan genom skriftligt avtal undanta tillämpligheten av artikel XI och, såvitt avser mellanhavandena dem emellan, avvika från eller ändra verkan av bestämmelserna i det här Protokollet med undantag för artiklarna IX(2)-(4). Article V Formalities, effects and registration of contracts of sale Artikel V Formkrav, verkan och registrering avseende försäljningsavtal 1. For the purposes of this Protocol, a contract of sale is one which: 1. För tillämpningen av det här Protokollet, avses med försäljningsavtal ett avtal som: a) is in writing; a) ingås skriftligen; b) relates to an aircraft object of which the seller has power to dispose; and b) gäller ett luftfartsobjekt över vilken säljaren har möjlighet att förfoga över; och c) enables the aircraft object to be identified in conformity with this Protocol. c) möjliggör identifikation av luftfartsobjektet, i enlighet med det här Protokollet. 2. A contract of sale transfers the interest of the seller in the aircraft object to the buyer according to its terms. 2. Ett försäljningsavtal överför säljarens rätt avseende luftfartsobjektet till köparen i enlighet med avtalsvillkoren. 3. Registration of a contract of sale remains effective indefinitely. Registration of a prospective sale remains effective unless discharged or until expiry of the period, if any, specified in the registration. 3. Registreringen av ett försäljningsavtal ska gälla på obestämd tid. Registreringen av en framtida försäljning ska fortsätta att gälla till dess att den upphävs eller, i förekommande fall, till den tidsperiod som anges i registreringen löpt ut. Article VI Representative capacities Artikel VI Företrädares befogenheter A person may enter into an agreement or a sale, and register an international interest in, or a sale of, an aircraft object, in an agency, trust or other representative capacity. In such case, that person is entitled to assert rights and interests under the Convention. En person får ingå ett avtal, eller ett försäljningsavtal, och registrera en internationell säkerhetsrätt i, eller en försäljning av, ett luftfartsobjekt i egenskap av ombud, förvaltare eller annan form av företrädare. I den egenskapen ska personen äga rätt att åberopa de rättigheter och den säkerhetsrätt som följer av Konventionen. Article VII Description of aircraft objects Artikel VII Beskrivning av luftfartsobjekt A description of an aircraft object that contains its manufacturer's serial number, the name of the manufacturer and its model designation is necessary and sufficient to identify the object for the purposes of Article 7(c) of the Convention and Article V(1)(c) of this Protocol. En beskrivning av ett luftfartsobjekt som innefattar tillverkarens serienummer, tillverkarens namn samt modellbeteckningen är nödvändig och tillräcklig för identifiering av objektet vid tillämpningen av artikel 7(c) i Konventionen och artikel V(1)(c) i det här Protokollet. Article VIII Choice of law Artikel VIII Val av tillämplig lag 1. This Article applies only where a Contracting State has made a declaration pursuant to Article XXX(1). 1. Denna artikel är tillämplig endast om en fördragsslutande stat har avgett en förklaring enligt artikel XXX (1). 2. The parties to an agreement, or a contract of sale, or a related guarantee contract or subordination agreement may agree on the law which is to govern their contractual rights and obligations, wholly or in part. 2. Parterna i ett avtal, ett försäljningsavtal, eller ett avtal om borgensförbindelse eller efterställning får enas om vilken lag som, helt eller delvis, ska vara tillämplig på avtalsvillkoren. 3. Unless otherwise agreed, the reference in the preceding paragraph to the law chosen by the parties is to the domestic rules of law of the designated State or, where that State comprises several territorial units, to the domestic law of the designated territorial unit. 3. Om inte annat har avtalats ska hänvisningen i föregående punkt till den lag som parterna valt, avse den utsedda statens nationella rättsregler eller, om den staten omfattar flera territoriella områden, lagen i det utsedda territoriella området. Chapter II Default remedies, priorities and assignments Kapitel II Åtgärder vid avtalsbrott, prioritet och överlåtelser Article IX Modification of default remedies provisions Artikel IX Ändring av bestämmelser om åtgärder vid avtalsbrott 1. In addition to the remedies specified in Chapter III of the Convention, the creditor may, to the extent that the debtor has at any time so agreed and in the circumstances specified in that Chapter: 1. Utöver de åtgärder som anges i kapitel III i Konventionen, och förutsatt att gäldenären vid något tillfälle har lämnat sitt samtycke därtill, får borgenären, i situationer som har specificerats i det kapitlet: a) procure the de-registration of the aircraft; and a) låta avregistrera luftfartyget; och b) procure the export and physical transfer of the aircraft object from the territory in which it is situated. b) låta exportera och föra ut luftfartsobjektet från det territorium där egendomen finns. 2. The creditor shall not exercise the remedies specified in the preceding paragraph without the prior consent in writing of the holder of any registered interest ranking in priority to that of the creditor. 2. Borgenären får inte genomföra åtgärderna som har specificerats i föregående punkt utan skriftligt samtycke från innehavare av registrerade säkerhetsrätter med bättre prioritet än borgenärens. 3. Article 8(3) of the Convention shall not apply to aircraft objects. Any remedy given by the Convention in relation to an aircraft object shall be exercised in a commercially reasonable manner. A remedy shall be deemed to be exercised in a commercially reasonable manner where it is exercised in conformity with a provision of the agreement except where such a provision is manifestly unreasonable. 3. Artikel 8(3) i Konventionen ska inte gälla luftfartsobjekt. Varje åtgärd som anges i Konventionen och som avser ett luftfartsobjekt, ska genomföras på ett affärsmässigt skäligt sätt. En åtgärd ska anses vara genomförd på ett affärsmässigt skäligt sätt när den genomförs i överensstämmelse med en bestämmelse i avtalet, utom i de fall när bestämmelsen är uppenbart oskälig. 4. A chargee giving ten or more working days' prior written notice of a proposed sale or lease to interested persons shall be deemed to satisfy the requirement of providing "reasonable prior notice" specified in Article 8(4) of the Convention. The foregoing shall not prevent a chargee and a chargor or a guarantor from agreeing to a longer period of prior notice. 4. En säkerhetshavare som lämnar berörda personer ett skriftligt meddelande minst tio arbetsdagar före planerad försäljning eller leasing ska anses ha uppfyllt kravet på "skälig tid" i artikel 8(4) i Konventionen. Detta ska dock inte hindra en säkerhetshavare och en säkerhetsställare eller en borgensman från att avtala om att meddelande ska lämnas tidigare. 5. The registry authority in a Contracting State shall, subject to any applicable safety laws and regulations, honour a request for de-registration and export if: 5. Med förbehåll för lagar och författningar avseende luftfartssäkerhet, ska registreringsmyndigheten i en fördragsslutande stat hörsamma en framställan om avregistrering och export om: a) the request is properly submitted by the authorised party under a recorded irrevocable deregistration and export request authorisation; and a) framställan i vederbörlig ordning har lämnats av en bemyndigad part enligt en registrerad oåterkallelig fullmakt gällande avregistrering och export; och om b) the authorised party certifies to the registry authority, if required by that authority, that all registered interests ranking in priority to that of the creditor in whose favour the authorisation has been issued have been discharged or that the holders of such interests have consented to the de-registration and export. b) den bemyndigade parten, om registermyndigheten så begär, kan styrka att alla registrerade säkerhetsrätter, med prioritet före den borgenär som representeras, har frisläppts eller att innehavarna av dessa säkerhetsrätter har samtyckt till avregistrering och export. 6. A chargee proposing to procure the de-registration and export of an aircraft under paragraph 1 otherwise than pursuant to a court order shall give reasonable prior notice in writing of the proposed deregistration and export to: 6. En säkerhetshavare som avser att ansöka om avregistrering och export av ett luftfartyg enligt punkt 1 i annat fall än genom verkställighet av ett domstolsavgörande, ska i skälig tid skriftligen ge information om kommande avregistreringen och exporten till: a) interested persons specified in Article 1(m)(i) and (ii) of the Convention; and a) de berörda personer som avses i artikel 1(m)(i) och (ii) i Konventionen; samt b) interested persons specified in Article 1(m)(iii) of the Convention who have given notice of their rights to the chargee within a reasonable time prior to the de-registration and export. b) de berörda personer som avses i Konventionens artikel 1(m)(iii), vilka i skälig tid före avregistreringen och exporten har underrättat säkerhetshavaren om sina rättigheter. Article X Modification of provisions regarding relief pending final determination Artikel X Ändring av bestämmelserna om interimistiska åtgärder 1. This Article applies only where a Contracting State has made a declaration under Article XXX(2) and to the extent stated in such declaration. 1. Denna artikel ska vara tillämplig endast om en fördragsslutande stat har avgett förklaring enligt artikel XXX(2) och endast i den utsträckning som framgår av förklaringen. 2. For the purposes of Article 13(1) of the Convention, "speedy" in the context of obtaining relief means within such number of working days from the date of filing of the application for relief as is specified in a declaration made by the Contracting State in which the application is made. 2. För tillämpningen av artikel 13(1) i Konventionen ska uttrycket "skyndsamt", i samband med utverkandet av åtgärder, avses det antal arbetsdagar som anges i förklaringen från den fördragsslutande stat i vilken framställan har lämnats, räknat från dagen för inlämnandet av framställan. 3. Article 13(1) of the Convention applies with the following being added immediately after sub- paragraph (d): 3. Artikel 13(1) i Konventionen ska gälla med tillägget av följande bestämmelse omedelbart efter stycket (d): "(e) if at any time the debtor and the creditor specifically agree, sale and application of proceeds therefrom", "(e) försäljning och fördelning av inkomsterna från försäljningen, om gäldenären och borgenären uttryckligen kommer överens om detta", and Article 43(2) applies with the insertion after the words "Article 13(1)(d)" of the words "and (e)". och artikel 43(2) ska gälla med tillägget "och (e)" efter orden "artikel 13(1)(d)". 4. Ownership or any other interest of the debtor passing om a sale under the preceding paragraph is free from any other interest over which the creditor's international interest has priority under the provisions of Article 29 of the Convention. 4. Äganderätt eller annan rätt som gäldenären har och som överförs till följd av en försäljning enligt den föregående punkten, är fri från andra säkerhetsrätter framför vilka borgenärens internationella säkerhetsrätt har prioritet enligt bestämmelserna i artikel 29 i Konventionen. 5. The creditor and the debtor or any other interested person may agree in writing to exclude the application of Article 13(2) of the Convention. 5. Borgenären och gäldenären eller varje annan berörd person får skriftligen avtala om att undanta tillämpningen av artikel 13(2) i Konventionen. 6. With regard to the remedies in Article IX(1): 6. Vad gäller åtgärderna i artikel IX(1): a) they shall be made available by the registry authority and other administrative authorities, as applicable, in a Contracting State no later than five working days after the creditor notifies such authorities that the relief specified in Article IX(1) is granted or, in the case of relief granted by a foreign court, recognised by a court of that Contracting State, and that the creditor is entitled to procure those remedies in accordance with the Convention; and a) ska de göras tillgängliga av registreringsmyndigheten och eventuella andra administrativa myndigheter, i en fördragsslutande stat inom fem arbetsdagar efter den dag då borgenären meddelar sådana myndigheter att den åtgärd som avses i artikel IX(1) har beviljats eller, om åtgärden har beviljats av en utländsk domstol, har erkänts i den fördragsslutande staten, och borgenären har tillstånd att utverka dessa åtgärder enligt Konventionen; och b) the applicable authorities shall expeditiously co-operate with and assist the creditor in the exercise of such remedies in conformity with the applicable aviation safety laws and regulations. b) de behöriga myndigheterna ska skyndsamt erbjuda borgenären samarbete och bistånd vid vidtagandet av sådana åtgärderna i enlighet med tillämpliga lagar och förordningar gällande luftfartssäkerhet. 7. Paragraphs 2 and 6 shall not affect any applicable aviation safety laws and regulations. 7. Punkterna 2 och 6 ska inte påverka tillämpligheten av lagar och förordningar avseende luftfartssäkerhet. Article XI Remedies on insolvency Artikel XI Åtgärder vid insolvens 1. This Article applies only where a Contracting State that is the primary insolvency jurisdiction has made a declaration pursuant to Article XXX(3). Alternative A 1. Denna artikel ska vara tilllämplig endast om en fördragsslutande stat som har primär jurisdiktion över ett insolvensärende har avgett förklaring enligt artikel XXX(3). Alternativ A 2. Upon the occurrence of an insolvency-related event, the insolvency administrator or the debtor, as applicable, shall, subject to paragraph 7, give possession of the aircraft object to the creditor no later than the earlier of: 2. När en insolvenssituation uppstår ska insolvensförvaltaren eller, alltefter omständligheterna, gäldenären, med förbehåll för punkt 7, överlämna luftfartsobjektet till borgenären senast vid den första av tidpunkterna nedan: a) the end of the waiting period; and a) när väntetiden löpt ut; och b) the date on which the creditor would be entitled to possession of the aircraft object if this Article did not apply. b) vid den tidpunkt då borgenären skulle ha rätt att ta luftfartsobjektet i besittning om denna artikel inte var tillämplig. 3. For the purposes of this Article, the "waiting period" shall be the period specified in a declaration of the Contracting State which is the primary insolvency jurisdiction. 3. Vid tillämpningen av denna artikel avses med "väntetid" den tidsfrist som anges i en förklaring från den fördragsslutande staten med primär jurisdiktion över insolvensärendet. 4. References in this Article to the "insolvency administrator" shall be to that person in its official, not in its personal, capacity. 4. Hänvisningarna till "insolvensförvaltaren" i denna artikel avser personen i dess officiella kapacitet och inte sin personliga roll. 5. Unless and until the creditor is given the opportunity to take possession under paragraph 2: 5. Om inte och så länge borgenären inte har haft möjlighet att ta besittning enligt punkt 2: a) the insolvency administrator or the debtor, as applicable, shall preserve the aircraft object and maintain it and its value in accordance with the agreement; and a) ska insolvensförvaltaren eller, alltefter omständigheterna, gäldenären vidta åtgärder i avsikt att bevara luftfartsobjektet och upprätthålla det och dess värde i enlighet med avtalet; och b) the creditor shall be entitled to apply for any other forms of interim relief available under the applicable law. b) ska borgenären ha rätt att ansöka om samtliga andra interimistiska åtgärder som är tillgängliga enligt tillämplig lag. 6. Sub-paragraph (a) of the preceding paragraph shall not preclude the use of the aircraft object under arrangements designed to preserve the aircraft object and maintain it and its value. 6. Stycke (a) under föregående punkt ska inte utesluta att luftfartsobjektet nyttjas enligt avtal som träffats i syfte att bevara luftfartsobjektet, underhålla det och upprätthålla dess värde. 7. The insolvency administrator or the debtor, as applicable, may retain possession of the aircraft object where, by the time specified in paragraph 2, it has cured all defaults other than a default constituted by the opening of insolvency proceedings and has agreed to perform all future obligations under the agreement. A second waiting period shall not apply in respect of a default in the performance of such future obligations. 7. Insolvensförvaltaren eller, alltefter omständigheterna, gäldenären får behålla besittningsrätten till luftfartsobjektet om denne senast vid den tidpunkt som fastställs i punkt 2 har läkt alla andra avtalsbrott än de som består i att insolvensförfarande inletts och har förbundit sig att uppfylla alla framtida förpliktelser i enlighet med avtalet. En andra väntetid ska inte tillämpas om dessa framtida förpliktelser inte uppfylls. 8. With regard to the remedies in Article IX(1): 8. De åtgärder som avses i artikel IX(1): a) they shall be made available by the registry authority and the administrative authorities in a Contracting State, as applicable, no later than five working days after the date on which the creditor notifies such authorities that it is entitled to procure those remedies in accordance with the Convention; and a) ska göras tillgängliga av registreringsmyndigheten och, alltefter omständigheterna, de behöriga administrativa myndigheterna i den fördragsslutande staten, inom fem arbetsdagar efter den tidpunkt då borgenären har meddelat myndigheterna att borgenären har rätt att utverka åtgärderna i enlighet med Konventionen; och b) the applicable authorities shall expeditiously co-operate with and assist the creditor in the exercise of such remedies in conformity with the applicable aviation safety laws and regulations. b) de behöriga myndigheterna ska skyndsamt erbjuda borgenären samarbete och bistånd med genomförandet av åtgärderna i enlighet med de lagar och andra författningar som är tillämpliga när det gäller luftfartssäkerhet. 9. No exercise of remedies permitted by the Convention or this Protocol may be prevented or delayed after the date specified in paragraph 2. 9. Inga åtgärder som tillåts av Konventionen eller Protokollet, ska kunna förhindras eller försenas efter den tidpunkt som fastställs i punkt 2. 10. No obligations of the debtor under the agreement may be modified without the consent of the creditor. 10. Ingen av gäldenärens förpliktelser enligt avtalet får ändras utan borgenärens samtycke. 11. Nothing in the preceding paragraph shall be construed to affect the authority, if any, of the insolvency administrator under the applicable law to terminate the agreement. 11. Inget i den föregående punkten ska tolkas som att den inskränker insolvensförvaltarens eventuella befogenhet att enligt tillämplig lag säga upp avtalet. 12. No rights or interests, except for non-consensual rights or interests of a category covered by a declaration pursuant to Article 39(1), shall have priority in insolvency proceedings over registered interests. 12. Ingen rättighet och ingen säkerhetsrätt, med undantag av legala rättigheter eller säkerhetsrätter som tillhör en kategori som omfattas av en förklaring enligt artikel 39(1) i Konventionen, ska i samband med insolvensförfarandena ha företräde framför de säkerhetsrätter som har registrerats. 13. The Convention as modified by Article IX of this Protocol shall apply to the exercise of any remedies under this Article. Alternative B 13. Konventionen, som den har modifierats genom artikel IX i det här Protokollet, ska tilllämpas vid genomförandet av samtliga åtgärder i denna artikel. Alternativ B 2. Upon the occurrence of an insolvency-related event, the insolvency administrator or the debtor, as applicable, upon the request of the creditor, shall give notice to the creditor within the time specified in a declaration of a Contracting State pursuant to Article XXX(3) whether it will: 2. När en insolvenssituation uppstår, ska insolvensförvaltaren eller, alltefter omständigheterna, gäldenären på begäran av borgenären, inom den tidsfrist som anges i en förklaring som avgetts av en fördragsslutande stat enligt artikel XXX(3), meddela borgenären om gäldenären: a) cure all defaults other than a default constituted by the opening of insolvency proceedings and agree to perform all future obligations, under the agreement and related transaction documents; or a) kommer att läka alla avtalsbrott, bortsett från det som består i att insolvensförfarandet inletts, och förbinda sig att uppfylla alla framtida förpliktelser i enlighet med avtalet och därtill hörande dokument; eller b) give the creditor the opportunity to take possession of the aircraft object, in accordance with the applicable law. b) kommer att möjliggöra för borgenären att ta luftfartsobjektet i besittning i enlighet med tillämplig lag. 3. The applicable law referred to in sub-paragraph (b) of the preceding paragraph may permit the court to require the taking of any additional step or the provision of any additional guarantee. 3. Enligt den lag som är tilllämplig enligt stycket (b) i föregående punkt, får domstolen begära att kompletterande åtgärder ska vidtas eller att ytterligare säkerhetsrätt ska ställas. 4. The creditor shall provide evidence of its claims and proof that its international interest has been registered. 4. Borgenären ska styrka sin fordran och visa att registrering av den internationella säkerhetsrätten skett. 5. If the insolvency administrator or the debtor, as applicable, does not give notice in conformity with paragraph 2, or when the insolvency administrator or the debtor has declared that it will give the creditor the opportunity to take possession of the aircraft object but fails to do so, the court may permit the creditor to take possession of the aircraft object upon such terms as the court may order and may require the taking of any additional step or the provision of any additional guarantee. 5. Om insolvensförvaltaren eller, alltefter omständigheterna, gäldenären inte lämnar meddelande till borgenären i enlighet med punkt 2, eller om insolvensförvaltaren eller gäldenären har förklarat att borgenären kommer att kunna ta luftfartsobjektet i besittning men så inte sker, får domstolen låta borgenären ta luftfartsobjektet i besittning på de villkor som domstolen fastställer samt får domstolen kräva att kompletterande åtgärder ska vidtas eller ytterligare säkerhet ställas. 6. The aircraft object shall not be sold pending a decision by a court regarding the claim and the international interest. 6. Luftfartsobjektet får inte säljas så länge domstolen inte fattat beslut om fordran och den internationella säkerhetsrätten. Article XII Insolvency assistance Artikel XII Bistånd vid insolvens 1. This Article applies only where a Contracting State has made a declaration pursuant to Article XXX(1). 1. Denna artikel ska endast tillämpas om en fördragsslutande stat avgett en förklaring enligt artikel XXX(1). 2. The courts of a Contracting State in which an aircraft object is situated shall, in accordance with the law of the Contracting State, co-operate to the maximum extent possible with foreign courts and foreign insolvency administrators in carrying out the provisions of Article XI. 2. Domstolarna i en fördragsslutande stat i vilken luftfartsobjektet finns, ska i överensstämmelse med den fördragsslutande statens lag så långt det är möjligt samarbeta med de utländska domstolarna och utländska insolvensförvaltarna vid tillämpningen av bestämmelserna i artikel XI. Article XIII De-registration and export request authorisation Artikel XIII Fullmakt för avregistrering och export 1. This Article applies only where a Contracting State has made a declaration pursuant to Article XXX(1). 1. Denna artikel ska endast vara tillämplig om en fördragsslutande stat har avgett en förklaring enligt artikel XXX(1). 2. Where the debtor has issued an irrevocable de-registration and export request authorisation substantially in the form annexed to this Protocol and has submitted such authorisation for recordation to the registry authority, that authorisation shall be so recorded. 2. Om gäldenären har utfärdat en oåterkallelig fullmakt för avregistrering och export, vilken i allt väsentligt är följer bilagan till Protokollet, och har överlämnat fullmakten för registrering till registreringsmyndigheten, ska fullmakten registreras. 3. The person in whose favour the authorisation has been issued (the "authorised party") or its certified designee shall be the sole person entitled to exercise the remedies specified in Article IX(1) and may do so only in accordance with the authorisation and applicable aviation safety laws and regulations. Such authorisation may not be revoked by the debtor without the consent in writing of the authorised party. The registry authority shall remove an authorisation from the registry at the request of the authorised party. 3. Den person för vilken fullmakten är utställd (den "bemyndigade parten") eller den person som den bemyndigande parten utser, ska vara den enda person som har rätt att vidta de åtgärder som anges i artikel IX(1) och får göra så endast i överensstämmelse med fullmakten och tillämpliga lagar och förordningar avseende luftfartssäkerhet. Gäldenären får inte återkalla fullmakten utan skriftligt samtycke från den bemyndigade parten. Registreringsmyndigheten ska, på begäran av den bemyndigade parten, ta bort en fullmakt som har införts i registret. 4. The registry authority and other administrative authorities in Contracting States shall expeditiously co-operate with and assist the authorised party in the exercise of the remedies specified in Article IX. 4. Registreringsmyndigheten och övriga administrativa myndigheter i de fördragsslutande staterna ska skyndsamt samarbeta med och ge stöd till den bemyndigade parten när denne vidtar åtgärder som anges i artikel IX. Article XIV Modification of priority provisions Artikel XIV Ändring av bestämmelser om prioritet 1. A buyer of an aircraft object under a registered sale acquires its interest in that object free from an interest subsequently registered and from an unregistered interest, even if the buyer has actual knowledge of the unregistered interest. 1. En köpare av ett luftfartsobjekt genom ett registrerat köp förvärvar rätten till det objektet fritt från en senare registrerad säkerhetsrätt och från en icke registrerad säkerhetsrätt, även om köparen har kännedom om den icke registrerade säkerhetsrätten. 2. A buyer of an aircraft object acquires its interest in that object subject to an interest registered at the time of its acquisition. 2. En köpare av ett luftfartsobjekt förvärvar rätten till det objektet med förbehåll för en säkerhetsrätt som var registrerad vid tidpunkten för förvärvet. 3. Ownership of or another right or interest in an aircraft engine shall not be affected by its installation on or removal from an aircraft. 3. Äganderätten till eller en annan rätt eller säkerhetsrätt i en flygmotor, ska inte påverkas av om motorn monteras i eller från ett luftfartyg. 4. Article 29(7) of the Convention applies to an item, other than an object, installed on an airframe, aircraft engine or helicopter. 4. Artikel 29(7) i Konventionen ska tillämpas på ett föremål, annat än ett objekt, som är monterat i ett flygplansskrov, en flygmotor eller en helikopter. Article XV Modification of assignment provisions Artikel XV Ändring av bestämmelserna om överlåtelser Article 33(1) of the Convention applies as if the following were added immediately after sub-paragraph (b): "and (c) the debtor has consented in writing, whether or not the consent is given in advance of the assignment or identifies the assignee." Artikel 33(1) i Konventionen ska tillämpas med följande tillägg omedelbart efter stycket (b): "och c) gäldenären skriftligen har samtyckt, oavsett om samtycket har lämnats innan överlåtelsen ägde rum eller inte, och oavsett om förvärvaren är identifierad eller inte." Article XVI Debtor provisions Artikel XVI Bestämmelser om gäldenären 1. In the absence of a default within the meaning of Article 11 of the Convention, the debtor shall be entitled to the quiet possession and use of the object in accordance with the agreement as against: 1. Så länge avtalsbrott enligt artikel 11 i Konventionen inte föreligger, har gäldenären rätt att förfoga över och använda egendomen i överensstämmelse med avtalsvillkoren, i förhållande till: a) its creditor and the holder of any interest from which the debtor takes free pursuant to Article 29(4) of the Convention or, in the capacity of buyer, Article XIV(1) of this Protocol, unless and to the extent that the debtor has otherwise agreed; and a) dess borgenärer och innehavaren av en säkerhetsrätt som gäldenären är fri från enligt artikel 29(4) i Konventionen, eller i egenskap av köpare, enligt artikel XIV(1) i det här Protokollet, om och i den utsträckning gäldenären inte har samtyckt till något annat; och b) the holder of any interest to which the debtor's right or interest is subject pursuant to Article 29(4) of the Convention or, in the capacity of buyer, Article XIV(2) of this Protocol, but only to the extent, if any, that such holder has agreed. b) innehavaren av en säkerhetsrätt till vilken gäldenärens rätt är underordnad i enlighet med artikel 29(4) i Konventionen, eller i egenskap av köpare, enligt artikel XIV(2) i det här Protokollet, men endast i den utsträckning som innehavaren har samtyckt till detta. 2. Nothing in the Convention or this Protocol affects the liability of a creditor for any breach of the agreement under the applicable law in so far as that agreement relates to an aircraft object. 2. Inget i Konventionen eller det här Protokollet ska påverka borgenärens ansvar vid avtalsbrott enligt tillämplig lag, såvida det avtalet avser ett luftfartsobjekt. Chapter III Registry provisions relating to international interests in aircraft objects Kapitel III Bestämmelser om registrering av internationella säkerhetsrätter i luftfartsobjekt Article XVII The Supervisory Authority and the Registrar Artikel XVII Tillsynsmyndigheten och registratorn 1. The Supervisory Authority shall be the international entity designated by a Resolution adopted by the Diplomatic Conference to Adopt a Mobile Equipment Convention and an Aircraft Protocol. 1. Tillsynsmyndigheten ska vara det internationella organ som utses genom en resolution som antas av diplomatkonferensen sammankallad för antagande av en konvention om lösa saker och ett luftfartsprotokoll. 2. Where the international entity referred to in the preceding paragraph is not able and willing to act as Supervisory Authority, a Conference of Signatory and Contracting States shall be convened to designate another Supervisory Authority. 2. Om det internationella organ som avses i föregående punkt inte kan eller är berett att fungera som tillsynsmyndighet, ska en konferens mellan de undertecknande och fördragsslutande staterna sammankallas för att utse en annan tillsynsmyndighet. 3. The Supervisory Authority and its officers and employees shall enjoy such immunity from legal and administrative process as is provided under the rules applicable to them as an international entity or otherwise. 3. Tillsynsmyndigheten samt dess ledning och anställda ska åtnjuta sådan immunitet mot rättsliga och administrativa förfaranden, som ges enligt de bestämmelser som är tillämpliga på dem i egenskap av internationellt organ eller på annan grund. 4. The Supervisory Authority may establish a commission of experts, from among persons nominated by Signatory and Contracting States and having the necessary qualifications and experience, and entrust it with the task of assisting the Supervisory Authority in the discharge of its functions. 4. Tillsynsmyndigheten får inrätta en expertkommitté, vars ledamöter ska utses bland de personer som föreslagits av de undertecknande och fördragsslutande staterna, och som har erforderlig kompetens och erfarenhet, och ge denna i uppgift att bistå tillsynsmyndigheten i dess uppgifter. 5. The first Registrar shall operate the International Registry for a period of five years from the date of entry into force of this Protocol. Thereafter, the Registrar shall be appointed or reappointed at regular five-yearly intervals by the Supervisory Authority. 5. Den första registratorn ska sörja för driften av det internationella registret under en tid av fem år från det dag då det här Protokollet träder i kraft. Därefter ska tillsynsmyndigheten vart femte år utnämna en ny registrator eller förlänga den dåvarande registratorns mandat. Article XVIII First regulations Artikel XVIII Ett första regelverk The first regulations shall be made by the Supervisory Authority so as to take effect upon the entry into force of this Protocol. Det första regelverket ska upprättas av tillsynsmyndigheten med verkan från den dag då det här Protokollet träder i kraft. Article XIX Designated entry points Artikel XIX Utseende av kontaktpunkter 1. Subject to paragraph 2, a Contracting State may at any time designate an entity or entities in its territory as the entry point or entry points through which there shall or may be transmitted to the International Registry information required for registration other than registration of a notice of a national interest or a right or interest under Article 40 in either case arising under the laws of another State. 1. Med förbehåll för punkt 2 kan en fördragsslutande stat när som helst utse ett eller flera organ inom sitt territorium till kontaktpunkt eller kontaktpunkter, genom vilken eller vilka det ska eller får till det internationella registret överföras information som krävs för registrering, med undantag för registrering av ett meddelande om en nationell säkerhetsrätt eller om en rättighet eller säkerhetsrätt enligt artikel 40 på grundval av lagen i en annan stat. 2. A designation made under the preceding paragraph may permit, but not compel, use of a designated entry point or entry points for information required for registrations in respect of aircraft engines. 2. Vid utseende av kontaktpunkt enligt föregående punkt är det tillåtet, men inte obligatoriskt, att utse en eller flera kontaktpunkter för uppgifter gällande registrering av flygmotorer. Article XX Additional modifications to Registry provisions Artikel XX Ytterligare ändringar av bestämmelserna om registret 1. For the purposes of Article 19(6) of the Convention, the search criteria for an aircraft object shall be the name of its manufacturer, its manufacturer's serial number and its model designation, supplemented as necessary to ensure uniqueness. Such supplementary information shall be specified in the regulations. 1. För tillämpningen av artikel 19(6) i Konventionen ska sökkriterierna för ett luftfartsobjekt vara tillverkarens namn och serienummer samt modellbeteckningen, tillsammans med de kompletterande uppgifter som behövs för identifiering. Sådana kompletterande uppgifter ska specificeras i regelverket. 2. For the purposes of Article 25(2) of the Convention and in the circumstances there described, the holder of a registered prospective international interest or a registered prospective assignment of an international interest or the person in whose favour a prospective sale has been registered shall take such steps as are within its power to procure the discharge of the registration no later than five working days after the receipt of the demand described in such paragraph. 2. För tillämpningen av artikel 25(2) i Konventionen och under de omständigheter som anges däri, ska innehavaren av en registrerad framtida internationell säkerhetsrätt eller av en registrerad framtida överlåtelse av en internationell säkerhetsrätt, eller den person för vilken en framtida försäljning har registrerats, vidta åtgärder för att upphäva registreringen senast fem arbetsdagar efter mottagandet av en framställan enligt punkten. 3. The fees referred to in Article 17(2)(h) of the Convention shall be determined so as to recover the reasonable costs of establishing, operating and regulating the International Registry and the reasonable costs of the Supervisory Authority associated with the performance of the functions, exercise of the powers, and discharge of the duties contemplated by Article 17(2) of the Convention. 3. Avgifterna som anges i artikel 17(2)(h) i Konventionen ska fastställas så att de täcker skäliga kostnader för inrättande, drift och reglering av det internationella registret och skäliga kostnader för tillsynsmyndighetens verksamhet vid utövandet av de åligganden som anges i artikel 17(2) i Konventionen. 4. The centralised functions of the International Registry shall be operated and administered by the Registrar on a twenty-four hour basis. The various entry points shall be operated at least during working hours in their respective territories. 4. De centrala funktionerna i det internationella registret ska styras och administreras dygnet runt av registratorn. De olika kontaktpunkterna ska vara aktiva minst under den kontorstid som tillämpas inom respektive territorium. 5. The amount of the insurance or financial guarantee referred to in Article 28(4) of the Convention shall, in respect of each event, not be less than the maximum value of an aircraft object as determined by the Supervisory Authority. 5. Försäkringsbeloppet eller den ekonomiska garantin som föreskrivs enligt artikel 28(4) i Konventionen ska, för varje skadehändelse, inte understiga det högsta värdet av ett luftfartsobjekt, så som det har fastställts av tillsynsmyndigheten. 6. Nothing in the Convention shall preclude the Registrar from procuring insurance or a financial guarantee covering events for which the Registrar is not liable under Article 28 of the Convention. 6. Inget i Konventionen ska hindra registratorn från att kan teckna försäkring eller garanti till täckande av sådana skadehändelser för vilka registratorn inte är ansvarig enligt artikel 28 i Konventionen. Chapter IV Jurisdiction Kapitel IV Jurisdiktion Article XXI Modification of jurisdiction provisions Artikel XXI Ändring av bestämmelserna om jurisdiktion For the purposes of Article 43 of the Convention and subject to Article 42 of the Convention, a court of a Contracting State also has jurisdiction where the object is a helicopter, or an airframe pertaining to an aircraft, for which that State is the State of registry. För tillämpningen av artikel 43 i Konventionen och med förbehåll för artikel 42 i Konventionen, har en domstol i en fördragsslutande stat också jurisdiktion om objektet är en helikopter eller ett luftfartygsskrov tillhörande ett luftfartyg, där staten är registreringsstat. Article XXII Waivers of sovereign immunity Artikel XXII Dispensklausul om immunitet 1. Subject to paragraph 2, a waiver of sovereign immunity from jurisdiction of the courts specified in Article 42 or Article 43 of the Convention or relating to enforcement of rights and interests relating to an aircraft object under the Convention shall be binding and, if the other conditions to such jurisdiction or enforcement have been satisfied, shall be effective to confer jurisdiction and permit enforcement, as the case may be. 1. Med förbehåll för punkt 2 ska en dispensklausul om immunitet mot rättsliga förfaranden gentemot domstolarna som anges i artikel 42 eller artikel 43 i Konventionen, eller i fråga om verkställighet av rättigheter och säkerhetsrätter avseende ett luftfartsobjekt enligt Konventionen, vara bindande och, om övriga villkor för jurisdiktion och verkställighet är uppfyllda, medföra jurisdiktion och tillåta verkställighet beroende på omständigheterna. 2. A waiver under the preceding paragraph must be in writing and contain a description of the aircraft object. 2. En dispensklausul enligt föregående punkt måste vara skriftlig och innehålla en beskrivning av luftfartsobjektet. Chapter V Relationship with other conventions Kapitel V Förhållande till andra konventioner Article XXIII Relationship with the Convention on the International Recognition of Rights in Aircraft Artikel XXIII Förhållande till Konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg The Convention shall, for a Contracting State that is a party to the Convention on the International Recognition of Rights in Aircraft, signed at Geneva on 19 June 1948, supersede that Convention as it relates to aircraft, as defined in this Protocol, and to aircraft objects. However, with respect to rights or interests not covered or affected by the present Convention, the Geneva Convention shall not be superseded. Konventionen har, för en fördragsslutande stat som är part till Konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg, undertecknad i Genève den 19 juni 1948, företräde i förhållande till sistnämnda konvention, i den utsträckning det rör luftfartyg, enligt definitionen i det här Protokollet, och luftfartsobjektet. Vad gäller rättigheter eller säkerhetsrätter som inte omfattas av eller berörs av Konventionen, har inte Konventionen företräde framför Genèvekonventionen. Article XXIV Relationship with the Convention for the Unification of Certain Rules Relating to the Precautionary Attachment of Aircraft Artikel XXIV Förhållande till Konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om kvarstad å luftfartyg 1. The Convention shall, for a Contracting State that is a Party to the Convention for the Unification of Certain Rules Relating to the Precautionary Attachment of Aircraft, signed at Rome on 29 May 1933, supersede that Convention as it relates to aircraft, as defined in this Protocol. 1. Konventionen har, för en fördragsslutande stat som är part till Konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om kvarstad å luftfartyg, undertecknad i Rom den 29 maj 1933, företräde i förhållande till sistnämnda konvention, i den utsträckning det rör luftfartyg enligt definitionen i det här Protokollet. 2. A Contracting State Party to the above Convention may declare, at the time of ratification, acceptance, approval of, or accession to this Protocol, that it will not apply this Article. 2. En fördragsslutande stat som är part i Konvention får vid ratificeringen, godtagandet eller godkännandet av det här Protokollet, eller vid anslutningen till detsamma, förklara att staten inte ska tillämpa denna artikel. Article XXV Relationship with the UNIDROIT Convention on International Financial Leasing Artikel XXV Förhållande till Unidroits Konvention om internationell finansiell leasing The Convention shall supersede the UNIDROIT Convention on International Financial Leasing, signed at Ottawa on 28 May 1988, as it relates to aircraft objects. Konventionen har företräde framför Unidroits Konvention om internationell finansiell leasing, undertecknad i Ottawa den 28 maj 1988, i den utsträckning det den konventionen är tillämplig på luftfartsobjekt. Chapter VI Final provisions Kapitel VI Slutbestämmelser Article XXVI Signature, ratification, acceptance, approval or accession Artikel XXVI Undertecknande, ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning 1. This Protocol shall be open for signature in Cape Town on 16 November 2001 by States participating in the Diplomatic Conference to Adopt a Mobile Equipment Convention and an Aircraft Protocol held at Cape Town from 29 October to 16 November 2001. After 16 November 2001, this Protocol shall be open to all States for signature at the Headquarters of the International Institute for the Unification of Private Law (UNIDROIT) in Rome until it enters into force in accordance with Article XXVIII. 1. Det här Protokollet är öppet för undertecknande i Kapstaden den 16 november 2001 för stater som deltar i diplomatkonferensen i Kapstaden den 29 oktober till den 16 november 2001 för antagande av en konvention avseende lösa saker och ett luftfartsprotokoll. Efter den 16 november 2001 ska det här Protokollet vara öppet för undertecknande av alla stater vid sätet för Internationella institutet för harmonisering av privaträtten (Unidroit) i Rom tills det träder i kraft i enlighet med artikel XXVIII. 2. This Protocol shall be subject to ratification, acceptance or approval by States which have signed it. 2. Det här Protokollet ska ratificeras, godtas eller godkännas av de stater som har undertecknat det. 3. Any State which does not sign this Protocol may accede to it at any time. 3. En stat som inte undertecknar Protokollet får när som helst därefter ansluta sig till det. 4. Ratification, acceptance, approval or accession is effected by the deposit of a formal instrument to that effect with the Depositary. 4. Ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning sker genom deponering av ett formellt instrument härom hos depositarien. 5. A State may not become a Party to this Protocol unless it is or becomes also a Party to the Convention. 5. En stat får inte bli part till det här Protokollet om det inte också är eller blir part till Konventionen. Article XXVII Regional Economic Integration Organisations Artikel XXVII Regionala organisationer för ekonomisk integration 1. A Regional Economic Integration Organisation which is constituted by sovereign States and has competence over certain matters governed by this Protocol may similarly sign, accept, approve or accede to this Protocol. The Regional Economic Integration Organisation shall in that case have the rights and obligations of a Contracting State, to the extent that that Organisation has competence over matters governed by this Protocol. Where the number of Contracting States is relevant in this Protocol, the Regional Economic Integration Organisation shall not count as a Contracting State in addition to its Member States which are Contracting States. 1. En regional organisation för ekonomisk integration som utgörs av suveräna stater och har kompetens inom vissa områden som omfattas av det här Protokollet får på samma sätt underteckna, godta och godkänna Protokollet eller ansluta sig till det. Den regionala organisationen för ekonomiskt integration ska då ha samma rättigheter och skyldigheter som en fördragsslutande stat, i den mån organisationen har kompetens på områden som omfattas av Protokollet. I de fall antalet fördragsslutande stater är relevant i det här Protokollet, ska den regionala organisationen för ekonomisk integration inte räknas som en fördragsslutande stat utöver de medlemsstater som är fördragsslutande stater. 2. The Regional Economic Integration Organisation shall, at the time of signature, acceptance, approval or accession, make a declaration to the Depositary specifying the matters governed by this Protocol in respect of which competence has been transferred to that Organisation by its Member States. The Regional Economic Integration Organisation shall promptly notify the Depositary of any changes to the distribution of competence, including new transfers of competence, specified in the declaration under this paragraph. 2. Vid undertecknandet, godtagandet, godkännandet eller anslutningen ska den regionala organisationen för ekonomisk integration för depositarien avge en förklaring med angivandet av där de områden som omfattas av Protokollet, för vilka medlemsstaterna har överfört sin kompetens till organisationen. Den regionala organisationen ska utan dröjsmål underrätta depositarien om ändringar i den kompetensfördelning, inklusive ny kompetens som överförts, som anges i förklaringen. 3. Any reference to a "Contracting State" or "Contracting States" or "State Party" or "States Parties" in this Protocol applies equally to a Regional Economic Integration Organisation where the context so requires. 3. Varje hänvisning till "fördragsslutande stat" eller "fördragsslutande stater" eller "stat som är part" eller "stater som är parter" i det här Protokollet ska gälla på samma sätt för en regional organisation för ekonomisk integration, när sammanhanget så kräver. Article XXVIII Entry into force Artikel XXVIII Ikraftträdande 1. This Protocol enters into force on the first day of the month following the expiration of three months after the date of the deposit of the eighth instrument of ratification, acceptance, approval or accession, between the States which have deposited such instruments. 1. Det här Protokollet träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att tre månader förflutit efter den dag, då det åttonde ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrumentet deponerats, mellan de stater som har deponerat sådana instrument. 2. For other States this Protocol enters into force on the first day of the month following the expiration of three months after the date of the deposit of its instrument of ratification, acceptance, approval or accession. 2. För andra stater träder det här Protokollet i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att tre månader förflutit efter den dag då statens ratifikations-, godtagande-godkännande- eller anslutningsinstrumentet deponerades. Article XXIX Territorial units Artikel XXIX Territoriella områden 1. If a Contracting State has territorial units in which different systems of law are applicable in relation to the matters dealt with in this Protocol, it may, at the time of ratification, acceptance, approval or accession, declare that this Protocol is to extend to all its territorial units or only to one or more of them and may modify its declaration by submitting another declaration at any time. 1. Om en fördragsslutande stat har territoriella områden i vilka olika rättssystem tilllämpas på områden som regleras i det här Protokollet, får det vid ratifikationen, godtagandet, godkännandet eller anslutningen förklara att det här Protokollet ska tilllämpas i alla dess territoriella områden eller endast i någon eller några av dessa, och staten får när som helst ändra förklaringen genom att avge en ny förklaring. 2. Any such declaration shall state expressly the territorial units to which this Protocol applies. 2. I en sådan förklaring ska uttryckligen anges inom vilka territoriella områden Protokollet ska tillämpas. 3. If a Contracting State has not made any declaration under paragraph 1, this Protocol shall apply to all territorial units of that State. 3. Om en fördragsslutande stat inte har avgett någon förklaring enligt punkt 1, ska det här Protokollet tillämpas på alla territoriella områden i den staten. 4. Where a Contracting State extends this Protocol to one or more of its territorial units, declarations permitted under this Protocol may be made in respect of each such territorial unit, and the declarations made in respect of one territorial unit may be different from those made in respect of another territorial unit. 4. Om en fördragsslutande stat utsträcker tillämpningen av Protokollet till att omfatta en eller flera av sina territoriella områden, får de förklaringar som tillåts enligt Protokollet avges i fråga om var och en av dessa territoriella områden och de avgivna förklaringarna kan ha olika lydelser för olika territoriella områden. 5. If by virtue of a declaration under paragraph 1, this Protocol extends to one or more territorial units of a Contracting State: 5. Om Protokollet enligt en förklaring som avgivits enligt punkt 1 ska tillämpas på en eller flera territoriella områden i en fördragsslutande stat: a) the debtor is considered to be situated in a Contracting State only if it is incorporated or formed under a law in force in a territorial unit to which the Convention and this Protocol apply or if it has its registered office or statutory seat, centre of administration, place of business or habitual residence in a territorial unit to which the Convention and this Protocol apply; a) ska gäldenären anses finnas i en fördragsslutande stat endast om gäldenären har bildats enligt en lag som är i kraft i ett territoriellt område på vilken Konventionen och Protokollet ska tillämpas, eller har sitt säte, huvudkontor, driftställe eller hemvist i ett territoriellt område där Konventionen och det här Protokollet är tillämpligt, b) any reference to the location of the object in a Contracting State refers to the location of the object in a territorial unit to which the Convention and this Protocol apply; and b) ska varje hänvisning till var objektet befinner sig i en fördragsslutande stat avse var objektet befinner sig i ett territoriellt område där Konventionen och det här Protokollet är tillämpligt; och c) any reference to the administrative authorities in that Contracting State shall be construed as referring to the administrative authorities having jurisdiction in a territorial unit to which the Convention and this Protocol apply and any reference to the national register or to the registry authority in that Contracting State shall be construed as referring to the aircraft register in force or to the registry authority having jurisdiction in the territorial unit or units to which the Convention and this Protocol apply. c) ska varje hänvisning till administrativa myndigheter i den fördragsslutande stat uppfattas som de behöriga administrativa myndigheterna i ett territoriellt område där Konventionen och det här Protokollet ska tillämpas, och varje hänvisning till det nationella registret eller registermyndigheten i denna fördragsslutande stat ska uppfattas som luftfartygsregistret eller registermyndigheten i det territoriella området eller de territoriella områden där Konventionen och det här Protokollet är tillämpligt. Article XXX Declarations relating to certain provisions Artikel XXX Förklaringar som rör vissa bestämmelser 1. A Contracting State may, at the time of ratification, acceptance, approval of, or accession to this Protocol, declare that it will apply any one or more of Articles VIII, XII and XIII of this Protocol. 1. En fördragsslutande stat får vid ratifikationen, godtagandet eller godkännandet av det här Protokollet eller anslutningen till detta, förklara att staten kommer att tillämpa en eller flera av artiklarna VIII, XII och XIII i det här Protokollet. 2. A Contracting State may, at the time of ratification, acceptance, approval of, or accession to this Protocol, declare that it will apply Article X of this Protocol, wholly or in part. If it so declares with respect to Article X(2), it shall specify the time-period required thereby. 2. En fördragsslutande stat får vid ratifikationen, godtagandet eller godkännandet av Protokollet eller anslutningen till detta förklara att staten helt eller delvis kommer att tillämpa artikel X i det här Protokollet. Om staten avger denna förklaring ska staten med avseende artikel X(2) ange vilken tidsfrist som föreskrivs. 3. A Contracting State may, at the time of ratification, acceptance, approval of, or accession to this Protocol, declare that it will apply the entirety of Alternative A, or the entirety of Alternative B of Article XI and, if so, shall specify the types of insolvency proceeding, if any, to which it will apply Alternative A and the types of insolvency proceeding, if any, to which it will apply Alternative B. A Contracting State making a declaration pursuant to this paragraph shall specify the time-period required by Article XI. 3. En fördragsslutande stat får vid ratifikationen, godtagandet eller godkännandet av Protokollet eller anslutningen till detta förklara att den kommer att tillämpa alternativ A eller alternativ B i artikel XI i sin helhet och ska, i så fall, ange för vilka, om några, typer av insolvensförfaranden som den kommer att tillämpa alternativ A och för vilka, om några typer av insolvensförfaranden som den kommer att tillämpa alternativ B. En fördragsslutande stat som avger en förklaring enligt denna punkt ska specificera den tidsfrist som föreskrivs i artikel XI. 4. The courts of Contracting States shall apply Article XI in conformity with the declaration made by the Contracting State which is the primary insolvency jurisdiction. 4. Domstolarna i de fördragsslutande staterna ska tillämpa artikel XI i enlighet med den förklaring som har avgetts av den fördragsslutande stat som har primär jurisdiktion för insolvensförfaranden. 5. A Contracting State may, at the time of ratification, acceptance, approval of, or accession to this Protocol, declare that it will not apply the provisions of Article XXI, wholly or in part. The declaration shall specify under which conditions the relevant Article will be applied, in case it will be applied partly, or otherwise which other forms of interim relief will be applied. 5. En fördragsslutande stat får vid ratifikationen, godtagandet eller godkännandet av Protokollet eller anslutningen till detta förklara att den helt eller delvis inte kommer att tillämpa artikel XXI. I förklaringen ska anges under vilka förhållanden den relevanta artikeln kommer att tillämpas, om den skulle tillämpas endast delvis, eller vilka andra preliminära åtgärder som kommer att tillämpas. Article XXXI Declarations under the Convention Artikel XXXI Förklaringar enligt Konventionen Declarations made under the Convention, including those made under Articles 39, 40, 50, 53, 54, 55, 57, 58 and 60 of the Convention, shall be deemed to have also been made under this Protocol unless stated otherwise. De förklaringar som avgetts enligt Konventionen, omfattande de som avgetts enligt artiklarna 39, 40, 50, 53, 54, 55, 57, 58 och 60 i Konventionen, ska också anses ha avgetts enligt Protokollet, om inte annat anges. Article XXXII Reservations and declarations Artikel XXXII Reservationer och förklaringar 1. No reservations may be made to this Protocol but declarations authorised by Articles XXIV, XXIX, XXX, XXXI, XXXIII and XXXIV may be made in accordance with these provisions. 1. Ingen reservation får göras mot det här Protokollet, men förklaringar som är tillåtna enligt artiklarna XXIV, XXIX, XXX, XXXI, XXXIII och XXXIV får avges i enlighet med dessa bestämmelser. 2. Any declaration or subsequent declaration or any withdrawal of a declaration made under this Protocol shall be notified in writing to the Depositary. 2. Alla förklaringar eller efterföljande förklaringar eller alla återkallanden av förklaringar som gjorts enligt det här Protokollet ska anmälas skriftligen till depositarien. Article XXXIII Subsequent declarations Artikel XXXIII Efterföljande förklaringar 1. A State Party may make a subsequent declaration, other than a declaration made in accordance with Article XXXI under Article 60 of the Convention, at any time after the date on which this Protocol has entered into force for it, by notifying the Depositary to that effect. 1. En stat som är part får avge en efterföljande förklaring, med undantag av förklaringar som får avges i enlighet med artikel XXXI enligt artikel 60 i Konventionen, när som helst från och med dagen för det här Protokollets ikraftträdande i förhållande till staten, genom en anmälan därom till depositarien. 2. Any such subsequent declaration shall take effect on the first day of the month following the expiration of six months after the date of receipt of the notification by the Depositary. Where a longer period for that declaration to take effect is specified in the notification, it shall take effect upon the expiration of such longer period after receipt of the notification by the Depositary. 2. Varje sådan efterföljande förklaring får verkan den första dagen i den månad som följer efter det att sex månader förflutit från och med den dag då depositarien mottog anmälan. Om det i anmälan anges att förklaringen ska få verkan först efter en längre tid, ska förklaringen få verkan när den tid som angetts har förflutit efter det att depositarien mottog anmälan. 3. Notwithstanding the previous paragraphs, this Protocol shall continue to apply, as if no such subsequent declarations had been made, in respect of all rights and interests arising prior to the effective date of any such subsequent declaration. 3. Trots föregående stycken ska det här Protokollet fortsätta att tillämpas som om en sådan efterföljande förklaring inte har avgetts i fråga om alla rättigheter och säkerhetsrätter som uppkommit före den dag då en sådan efterföljande förklaring fick verkan. Article XXXIV Withdrawal of declarations Artikel XXXIV Återkallande av förklaringar 1. Any State Party having made a declaration under this Protocol, other than a declaration made in accordance with Article XXXI under Article 60 of the Convention, may withdraw it at any time by notifying the Depositary. Such withdrawal is to take effect on the first day of the month following the expiration of six months after the date of receipt of the notification by the Depositary. 1. Varje stat som är part och har avgett en förklaring enligt det här Protokollet får, med undantag för en förklaring som avgetts i överensstämmelse med artikel XXXI enligt artikel 60 i Konventionen, när som helst återkalla förklaringen genom en anmälan därom till depositarien. Ett sådant återkallande får verkan den första dagen i den månad som följer efter det att sex månader har förflutit från den dag då depositarien mottog anmälan. 2. Notwithstanding the previous paragraph, this Protocol shall continue to apply, as if no such withdrawal of declaration had been made, in respect of all rights and interests arising prior to the effective date of any such withdrawal. 2. Trots föregående stycke ska det här Protokollet fortsätta att tillämpas som om ingen återkallelse av förklaringen hade gjorts, i fråga om alla rättigheter och säkerhetsrätt som uppkommit före den dag då återkallandet fick verkan. Article XXXV Denunciations Artikel XXXV Uppsägning 1. Any State Party may denounce this Protocol by notification in writing to the Depositary. 1. Varje stat som är part får säga upp det här Protokollet genom skriftlig anmälan till depositarien. 2. Any such denunciation shall take effect on the first day of the month following the expiration of twelve months after the date of receipt of the notification by the Depositary. 2. En sådan uppsägning får verkan den första dagen i den månad som följer efter det att tolv månader förflutit från den dag då depositarien mottog anmälan. 3. Notwithstanding the previous paragraphs, this Protocol shall continue to apply, as if no such denunciation had been made, in respect of all rights and interests arising prior to the effective date of any such denunciation. 3. Trots föregående stycken ska det här Protokollet fortsätta att tillämpas, som om en sådan uppsägning inte har skett, i fråga om alla rättigheter och säkerhetsrätter som uppkommit före den dag då uppsägningen fick verkan. Article XXXVI Review Conferences, amendments and related matters Artikel XXXVI Konferenser för utvärdering, ändringar och därtill hörande frågor 1. The Depositary, in consultation with the Supervisory Authority, shall prepare reports yearly, or at such other time as the circumstances may require, for the States Parties as to the manner in which the international regime established in the Convention as amended by this Protocol has operated in practice. In preparing such reports, the Depositary shall take into account the reports of the Supervisory Authority concerning the functioning of the international registration system. 1. I samråd med tillsynsmyndigheten ska depositarien varje år, eller vid annat tillfälle om omständigheterna kräver, utarbeta rapporter riktade till de stater som är parter om hur den internationella ordning som inrättats i Konventionen, i dess enligt Protokollet ändrade lydelse, fungerar i praktiken. Depositarien ska utarbeta rapporterna med beaktande av tillsynsmyndighetens rapporter om driften av det internationella registreringssystemet. 2. At the request of not less than twenty-five per cent of the States Parties, Review Conferences of the States Parties shall be convened from time to time by the Depositary, in consultation with the Supervisory Authority, to consider: 2. På begäran av minst tjugofem procent av de stater som är parter, ska depositarien i samråd med tillsynsmyndigheten anordna återkommande utvärderingskonferenser för genomgång av: a) the practical operation of the Convention as amended by this Protocol and its effectiveness in facilitating the asset-based financing and leasing of the objects covered by its terms; a) hur Konventionen, i dess enligt Protokollet ändrade lydelse, tillämpas i praktiken och i vilken grad finansiering mot säkerhetsrätt i tillgångar och finansiell leasing av egendom som faller inom tillämpningsområdet faktiskt underlättas genom Konventionen; b) the judicial interpretation given to, and the application made of the terms of this Protocol and the regulations; b) hur bestämmelserna i Protokollet och i regelverket tolkas och tillämpas; c) the functioning of the international registration system, the performance of the Registrar and its oversight by the Supervisory Authority, taking into account the reports of the Supervisory Authority; and c) hur det internationella inskrivningsregistrets, registratorns verksamhet och tillsynsmyndighetens tillsyn över registratorn fungerar, på grundval av tillsynsmyndighetens rapporter; och d) whether any modifications to this Protocol or the arrangements relating to the International Registry are desirable. d) huruvida Protokollet eller bestämmelserna om det internationella registret bör justeras. 3. Any amendment to this Protocol shall be approved by at least a two-thirds majority of States Parties participating in the Conference referred to in the preceding paragraph and shall then enter into force in respect of States which have ratified, accepted or approved such amendment when it has been ratified, accepted or approved by eight States in accordance with the provisions of Article XXVIII relating to its entry into force. 3. Varje ändring av Protokollet måste godkännas med minst två tredjedels majoritet av de stater som är parter och som deltar vid konferensen enligt föregående stycke, och ändringen träder sedan i kraft i förhållande till de stater som har ratificerat, godtagit eller godkänt ändringen, efter det att den ratificerats, godtagits eller godkänts av åtta stater i enlighet med bestämmelserna i artikel XXVIII om Protokollets ikraftträdande. Article XXXVII Depositary and its functions Artikel XXXVII Depositarien och dennes uppgifter 1. Instruments of ratification, acceptance, approval or accession shall be deposited with the International Institute for the Unification of Private Law (UNIDROIT), which is hereby designated the Depositary. 1. Ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument ska deponeras vid Internationella institutet för harmonisering av privaträtten (Unidroit), nedan kallad depositarien. 2. The Depositary shall: 2. Depositarien ska a) inform all Contracting States of: a) underrätta alla fördragsslutande stater: (i) each new signature or deposit of an instrument of ratification, acceptance, approval or accession, together with the date thereof; (i) om varje nytt undertecknande eller deponering av ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument och om datum för detta undertecknande eller denna deponering; (ii) the date of entry into force of this Protocol; (ii) om datumet för Protokollets ikraftträdande; (iii) each declaration made in accordance with this Protocol, together with the date thereof; (iii) om varje förklaring som avges enligt Protokollet samt om datum för förklaringen; (iv) the withdrawal or amendment of any declaration, together with the date thereof; and (iv) om varje återkallande eller ändring av förklaringar, samt om datum för sådant återkallande eller sådan ändring; och (v) the notification of any denunciation of this Protocol together with the date thereof and the date on which it takes effect; (v) om varje anmälan om uppsägning av Protokollet samt om datum för uppsägning och om den dag uppsägningen får verkan; b) transmit certified true copies of this Protocol to all Contracting States; b) överlämna bestyrkta avskrifter av det här Protokollet till alla fördragsslutande stater; c) provide the Supervisory Authority and the Registrar with a copy of each instrument of ratification, acceptance, approval or accession, together with the date of deposit thereof, of each declaration or withdrawal or amendment of a declaration and of each notification of denunciation, together with the date of notification thereof, so that the information contained therein is easily and fully available; and c) förse tillsynsmyndigheten och registratorn med en kopia av varje ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument, tillsammans med datum för deponering av instrumenten, samt kopior av vare förklaring, eller återkallande eller ändring av en förklaring samt om anmälningar om uppsägning, tillsammans med datum för anmälan, så att uppgifterna är fullständiga och lättillgängliga; och d) perform such other functions customary for depositaries. d) utföra de övriga uppgifter som normalt åligger depositarier. IN WITNESS WHEREOF the undersigned Plenipotentiaries, having been duly authorised, have signed this Protocol. TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade befullmäktigade ombud med stöd av vederbörliga fullmakter undertecknat Protokollet. DONE at Cape Town, this sixteenth day of November, two thousand and one, in a single original in the English, Arabic, Chinese, French, Russian and Spanish languages, all texts being equally authentic, such authenticity to take effect upon verification by the Joint Secretariat of the Conference under the authority of the President of the Conference within ninety days hereof as to the conformity of the texts with one another. I Kapstaden den sextonde november tvåtusen ett i ett enda exemplar på engelska, arabiska, kinesiska, franska, ryska och spanska språket, vilka texter alla har lika giltighet, vilken giltighet träder ikraft när konferensens gemensamma sekretariat under överinseende av konferensens ordförande inom 90 dagar från och med dagen för denna akt har kontrollerat den inbördes överensstämmelsen mellan dessa texter. Annex Bilaga FORM OF IRREVOCABLE DE-REGISTRATION AND EXPORT REQUEST AUTHORISATION FORMULÄR AVSEENDE OÅTERKALLELIG FULLMAKT FÖR AVREGISTRERING OCH EXPORT Annex referred to in Article XIII Bilaga som avses i artikel XIII [Insert Date] To: [Insert Name of Registry Authority] Re: Irrevocable De-Registration and Export Request Authorisation [datumuppgift] Adressat: [uppgift om registreringsmyndighetens namn] Ärende: Oåterkalleligt fullmakt för avregistrering och export The undersigned is the registered [operator] [owner] of the [insert the airframe/ helicopter manufacturer name and model number] bearing manufacturers serial number [insert manufacturer's serial number] and registration [number] [mark] [insert registration number/mark] (together with all installed, incorporated or attached accessories, parts and equipment, the "aircraft"). Undertecknad är den registrerade [operatören] [ägaren] av [ange namnet på tillverkaren och luftfartygs-/helikopterskrovmodellen], som har tillverkarens serienummer [ange nummer] och är registrerat som [registreringsnummer] [beteckning] [ange registreringsnummer/beteckning] (och tillbehör, delar och utrustningar, som är installerade, inbyggda eller fastsatta i detta, nedan kallat luftfartyget). This instrument is an irrevocable de-registration and export request authorisation issued by the undersigned in favour of [insert name of creditor] ("the authorised party") under the authority of Article XIII of the Protocol to the Convention on International Interests in Mobile Equipment on Matters specific to Aircraft Equipment. In accordance with that Article, the undersigned hereby requests: Detta instrument utgör en oåterkalleligt fullmakt för avregistrering och export, utställt av undertecknad till [ange borgenär] (nedan kallad den bemyndigade parten) i överensstämmelse med artikel XIII i protokollet om frågor som särskilt rör luftfartygsutrustning till konventionen om internationell säkerhetsrätt till flyttbar egendom. Undertecknad begär i överensstämmelse med ovannämnda artikel om (i) recognition that the authorised party or the person it certifies as its designee is the sole person entitled to: (i) att den bemyndigade parten eller person som denne utser för ändamålet, ska erkännas som den enda person som är bemyndigad att a) procure the de-registration of the aircraft from the [insert name of aircraft register] maintained by the [insert name of registry authority] for the purposes of Chapter III of the Convention on International Civil Aviation, signed at Chicago, on 7 December 1944, and a) avregistrera luftfartyget i [ange luftfartygsregister], som förs av [ange registermyndighet] i enlighet med kapitel III i Konventionen om Internationell Civil Luftfart, undertecknad i Chicago den 7 december 1944, och b) procure the export and physical transfer of the aircraft from [insert name of country]; and b) låta exportera och fysiskt överföra luftfartyget [från] [ange landet], (ii) confirmation that the authorised party or the person it certifies as its designee may take the action specified in clause (i) above on written demand without the consent of the undersigned and that, upon such demand, the authorities in [insert name of country] shall co-operate with the authorised party with a view to the speedy completion of such action. (ii) att det bekräftas att den bemyndigade parten eller person som denne utser för ändamålet får vidta de åtgärder som anges i led i) ovan efter skriftlig framställan och utan undertecknades samtycke och att myndigheterna i [ange landet] vid mottagandet av framställan samarbetar med den bemyndigade parten för att åtgärderna i fråga skyndsamt ska kunna verkställas. The rights in favour of the authorised party established by this instrument may not be revoked by the undersigned without the written consent of the authorised party. Please acknowledge your agreement to this request and its terms by appropriate notation in the space provided below and lodging this instrument in [insert name of registry authority]. De rättigheter som genom denna handling ges den bemyndigade parten kan inte återkallas av undertecknad utan den bemyndigade partens skriftliga samtycke. Ni ombeds tillkännage att ni godtar denna fullmakt genom att på lämpligt sätt fylla i uppgifterna nedan i detta dokument samt deponera den hos [ange registermyndighet]. [insert name of operator/owner] ___________________________ [operatörens/ägarens namn] __________________________ Agreed to and lodged this [insert date] By: [insert name of signatory] Its: [insert title of signatory] Godkänt och deponerat den [ange datum] av: [namn och titel] ___________________________ [insert relevant notational details] ___________________________ [nödvändiga anmärkningar] Sammanfattning av betänkandet Internationella säkerhetsrätter i flygplan m.m. - Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet (SOU 2014:79) Utredningens förslag Utredningens huvudsakliga uppdrag har varit att ta ställning till om Sverige bör tillträda 2001 års Convention on International Interests in Mobile Equipment, som undertecknades i Kapstaden, Sydafrika, (av utredningen översatt till konventionen om internationella säkerheter i mobilt lösöre eller Kapstadskonventionen) samt det tillhörande luftfartsprotokollet. Efter en analys av de båda internationella överenskommelserna föreslår utredningen i betänkandet att Sverige snarast bör vidta åtgärder för att tillträda konventionen och protokollet. Det främsta skälet till utredningens förslag är de ekonomiska fördelar vid finansiering av nya luftfartyg och flygmotorer som finns att vinna för svenska lufttrafikföretag. Mot bakgrund av den konkurrensutsatta marknad som de svenska lufttrafikföretagen verkar på samt det faktum att den svenska flygplansflottan kommer att behöva förnyas de närmaste åren, är finansieringsvillkoren av mycket stor betydelse. SAS, som innehar en särställning bland de svenska lufttrafikföretagen och som delvis ägs av svenska staten, väntar leveranser av nya flygplan från år 2016 och framåt. De slutliga finansieringsvillkoren bestäms först vid tiden för leverans. Om Sverige tillträder Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet före de planerade leveranserna, skulle det enligt SAS kunna möjliggöra besparingar för bolaget på mellan 350 och 700 miljoner kr över en tioårsperiod beroende på vilka finansieringslösningar som används. Liknande besparingar kan naturligtvis göras av andra svenska lufttrafikföretag. Flygbolaget Malmö Aviation AB väntar också leveranser av nya flygplan de närmaste åren och har uppskattat att ett svenskt tillträde skulle kunna medföra besparingar på mellan 50 och 100 miljoner kr över en tioårsperiod. De ekonomiska fördelar som finns att vinna med ett tillträde till konventionen och protokollet kräver att den enskilda staten har avgett vissa av OECD utvalda förklaringar - så kallade kvalificerande förklaringar - till överenskommelserna. Utredningen föreslår att Sverige i samband med tillträdet avger dessa förklaringar och väljer de alternativ som maximerar tillämpningsområdet för konventionen och protokollet och som krävs för att Sverige ska kunna sättas upp på OECD:s Cape Town list. Utredningen föreslår vidare att konventionen och protokollet ges status som svensk lag genom införandet av en lag (2015:XXX) om internationella säkerheter i mobilt lösöre samt att vissa författningsändringar görs i bland annat luftfartslagen, lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg, konkurslagen och utsökningsbalken. Förslaget innebär också att det svenska inskrivningsregistret för rättigheter i luftfartyg, vilket förs av Transportstyrelsen, behålls i sin nuvarande form och verkar jämsides med det internationella registret som regleras i konventionen. Finansiering av luftfartyg - möjligheter och utmaningar Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet reglerar hur säkerheter i vissa typer av lösöre ska hanteras vid så kallad asset based financing. Luftfartyg, såsom flygplan och helikoptrar, utgör en särskild typ av lösöre; de representerar mycket höga ekonomiska värden och de rör sig ofta över landgränser. Dessutom utgör de den viktigaste tillgången i en extremt konkurrensutsatt bransch, som har drabbats hårt av den senaste finanskrisen med konkurser och minskad lönsamhet som följd. För att kunna konkurrera på den internationella marknaden krävs att lufttrafikföretagen löpande uppdaterar sin luftfartygsflotta med modernare modeller av lättare material med lägre bränsleförbrukning. Den svenska flygplansflottan är idag till stor del föråldrad och de svenska flygbolagen står under de kommande åren inför stora investeringar då nya flygplan måste införskaffas. Finansiering av luftfartyg sker i huvudsak genom leasing samt lån hos banker och andra kreditinstitut. Vid vissa typer av lån och krediter kan förmånliga villkor erhållas genom statligt stödda garantier, så kallade exportkrediter. Obligationssäkrad finansiering, så kallade Enhanced Equipment Trust Certificates (EETC) är en finansieringsmodell som ökar vid inköp av luftfartyg, men som än så länge till största delen har varit förbehållen amerikanska lufttrafikföretag. Gemensamt för flertalet typer av finansiering av luftfartyg, är att finansiären får en säkerhet i detta. På grund av sina höga ekonomiska värden och långa livslängd lämpar sig luftfartyg mycket bra för sådan egendomsbaserad finansiering. Men det faktum att luftfartyg rör sig över landgränser försvårar för finansiärer med säkerheter i luftfartygen, eftersom sådana säkerheter regleras olika i skilda rättssystem. Främst är det fråga om vilka åtgärder en säkerhetshavare, såsom en leasegivare, kan vidta om den som har ställt säkerheten eller leasetagaren inte uppfyller sina åtaganden. En annan viktig fråga är vilket skydd säkerhetshavaren har vid ett insolvensförfarande gentemot den som ställt säkerheten. Frågor om borgenärens rätt i förhållande till andra borgenärer regleras genom sakrättsliga regler som skiljer sig åt mellan olika länder. Det svenska inskrivningsregistret för luftfartyg Luftfartyg behandlas inom svensk rätt som lösöre. Men vid pantsättning av luftfartyg gäller speciella regler som bygger på inteckning av fordran i luftfartyget. Inteckningen registreras i inskrivningsregistret för luftfartyg som förs av Transportstyrelsen. Vid uttag av en inteckning utgår, förutom en avgift, även stämpelskatt på en procent av det intecknade beloppet. Den förhållandevis höga stämpelskatten har kritiserats av bland annat Transportstyrelsen som i första hand förespråkar ett slopande av skatten och i andra hand förordar en sänkning. Stämpelskatten kan också vara en av anledningarna till att inskrivningsregistret inte används i så stor utsträckning av svenska lufttrafikföretag. Enligt Transportstyrelsen bidrar den också till ökad utflaggning, dvs. att svenska lufttrafikföretag väljer att registrera sina luftfartyg i andra länder för att på så sätt erhålla förmånligare villkor. Utöver inteckningar kan det i inskrivningsregistret för luftfartyg skrivas in förvärv och nyttjanderätter som genom registreringen erhåller sakrättsligt skydd. Äganderättsförbehåll kan inte skrivas in, men en anteckning om det kan göras. En brist med det svenska inskrivningsregistret är enligt lufttrafikföretagen att det inte går att göra inskrivningar i registret avseende flygmotorer eller att ta ut inteckningar i dessa separat. Behov av gemensamma regler för säkerheter i luftfartyg Frågan hur olika nationella rättigheter och säkerheter i luftfartyg ska behandlas internationellt är inte ny. År 1948 kom man en bit på vägen genom antagandet av konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg (i fortsättningen Genèvekonventionen) som Sverige ratificerade år 1955. I korthet innebär Genèvekonventionen att de stater som tillträder måste erkänna ett antal rättigheter och säkerheter som kan finnas i luftfartyg, förutsatt att dessa har tillkommit i enlighet med lagen i den stat där rättigheten eller säkerheten har registrerats. Genèvekonventionen är en lagvalskonvention och innehåller inga materiella regler. För att den ska tillämpas krävs att såväl landet där luftfartyget är registrerat som landet där rättigheten eller säkerheten ska verkställas har tillträtt konventionen. Inom det internationella institutet för privaträttens uniformering (Unidroit) har det sedan slutet av 1980-talet pågått ett arbete med att ta fram gemensamma materiella regler för säkerheter i vissa typer av mobilt lösöre som ska förenkla vid internationell finansiering och minska riskerna. Detta arbete resulterade år 2001 i Kapstadskonventionen som tillsammans med luftfartsprotokollet trädde i kraft den 1 mars 2006. Kapstadskonventionen, luftfartsprotokollet och det internationella registret I oktober 2014 hade 62 stater tillträtt Kapstadskonventionen och 56 stater luftfartsprotokollet. Antalet stater växer hela tiden och inom de närmsta åren väntas bland annat Danmark, Storbritannien och Australien tillträda. Kapstadskonventionen liksom luftfartsprotokollet är så kallade blandade avtal, vilket innebär att de reglerar vissa rättsområden där EU:s medlemsstater har överfört sin kompetens till EU, såsom frågor om tillämplig lag och erkännande av domstols beslut. År 2009 tillträdde EU konventionen och protokollet och angav då i en förklaring inom vilka områden som unionen har kompetens. EU:s tillträde binder inte medlemsstaterna till överenskommelserna, men var en förutsättning för att dessa skulle kunna tillträda. Kapstadskonventionen är unik på så sätt att den skapar ett helt nytt system uppbyggt på inrättandet av så kallade internationella säkerheter, vilka ska erkännas i samtliga fördragsslutande stater. Tre olika typer av avtal kan enligt konventionen ge upphov till en internationell säkerhet: 1. leasingavtal, där leasegivaren som ägare har säkerhet i egendomen när den leasas ut 2. köp med äganderättsförbehåll, där säljaren har säkerhet i egendomen före full betalning, eller innan något annat villkor har uppfyllts 3. panträttsupplåtelser eller säkerhetsöverlåtelser, där en säkerhetsställare ger en säkerhetshavare säkerhet i viss egendom för att säkerställa uppfyllandet av befintliga eller kommande förpliktelser. De internationella säkerheterna kan - men måste inte - registreras i ett internationellt register där deras inbördes prioritetsordning kan fastställas. Det internationella registret för egendom som omfattas av luftfartsprotokollet finns i Dublin och registreringar och sökningar i registret kan göras dygnet runt alla dagar om året. Utöver frågor om prioritet mellan olika internationella säkerheter reglerar konventionen vad som ska ske om gäldenären (dvs. en leasetagare, köpare vid ett köp med äganderättsförbehåll respektive säkerhetsställare) inte uppfyller sina förpliktelser eller om det inleds insolvensförfarande mot gäldenären. De åtgärder som borgenären (dvs. en leasegivare, säljare med äganderättsförbehåll respektive säkerhetshavare) erbjuds enligt konventionen är avsedda att vara kraftfulla och effektiva och ska i största möjliga utsträckning kunna vidtas utan inblandning av nationell domstol eller myndighet. Det regelverk som konventionen ställer upp är tillämpligt för tre typer av mobilt lösöre: luftfartsobjekt (flygplan, helikoptrar och flygmotorer), rullande järnvägsmateriel och rymdegendom. För varje typ av egendom finns ett tillhörande protokoll. Konventionen är dessutom uppbyggd så att det lämnas öppet för eventuellt nya protokoll avseende andra typer av lösöre. Av de tre protokollen är det än så länge endast luftfartsprotokollet som har trätt ikraft. Konventionen och luftfartsprotokollet är avsedda för större finansiella transaktioner och endast luftfartyg och flygmotorer av en viss storlek/kapacitet omfattas därför av de båda överenskommelserna. För att Kapstadskonventionens bestämmelser ska bli tillämpliga krävs att gäldenären i säkerhetsavtalet har sin huvudsakliga verksamhet i ett land som har tillträtt konventionen. För tillämpningen saknar det betydelse var borgenären befinner sig. För att svenska lufttrafikföretag ska kunna utnyttja fördelarna med konventionen och protokollet krävs således att Sverige tillträder de båda överenskommelserna. Systemet med förklaringar En anledning till Kapstadskonventionens och luftfartsprotokollets framgång är systemet med förklaringar (declarations). Marknaden för finansiering av luftfartyg är global och Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet är anpassade för att kunna tillämpas i olika rättssystem. Avsikten är att så många länder som möjligt ska tillträda, oavsett hur deras nationella rättssystem ser ut. För att åstadkomma detta är de båda överenskommelserna uppbyggda av ett system med förklaringar som påverkar bestämmelsernas tillämplighet. Vissa förklaringar är så kallade opt in förklaringar, vilket innebär att genom att avge en förklaring blir en viss bestämmelse tillämplig. Det är här ofta fråga om bestämmelser som utökar skyddet för borgenärer samt gör ett förfarande vid gäldenärens insolvens eller avtalsbrott snabbare och mer effektivt. Andra bestämmelser i konventionen och luftfartsprotokollet är så grundläggande att det krävs en förklaring av ett land för att de inte ska tillämpas, så kallade opt out förklaringar. Kapstadskonventionen är inte en konvention som en stat bara kan välja att tillträda eller ej. Vid ett tillträde måste staten ta ställning till vilka förklaringar som ska avges och i vissa fall, hur förklaringen ska formuleras. Detsamma gäller luftfartsprotokollet. EU:s medlemsstater är med hänsyn till EU-rätten förhindrade att avge förklaringar som rör bestämmelser på områden där EU har exklusiv kompetens. Utredningen har i sitt förslag till förklaringar beaktat detta och endast föreslagit förklaringar som är förenliga med EU-rätten. Anslutningsdokument och förklaringar ska lämnas till Unidroit, som i egenskap av depositarie för en förteckning över vilka förklaringar respektive land har avgett. Förteckningen uppdateras löpande och finns tillgänglig på Unidroits hemsida där det också går att se vilka stater som har tillträtt. Kvalificerande förklaringar och Cape Town List Vilka förklaringar en stat väljer att avge får betydelse för vilka ekonomiska fördelar som ett tillträde till konventionen och protokollet kan ge. Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet har skapats för att minska riskerna vid finansiering av luftfartsobjekt och för att ge förutsägbarhet om vad som kommer att hända vid en insolvenssituation. Vid en sådan är det viktigt för borgenären att snabbt kunna tillgodogöra sig sin säkerhet utan hinder av nationell lagstiftning. Förebilden för de insolvensrättsliga reglerna i luftfartsprotokollet har varit de amerikanska obeståndsreglerna, vilka internationella finansiärer är väl bekanta med, och som tillhandahåller effektiva sätt för borgenären, att ta tillvara sin säkerhet om en insolvenssituation skulle uppstå. Insolvensrätten skiljer sig åt mellan olika länder. De materiella insolvensbestämmelserna i protokollet är därför sådana att den fördragsslutande staten genom att avge vissa förklaringar, kan välja om bestämmelserna ska tillämpas eller ej. Dessa förklaringar, där borgenären ges långtgående möjligheter att trygga sin säkerhet i förhållande till övriga borgenärer, benämns av OECD kvalificerande förklaringar. En stat som har tillträtt konventionen och protokollet och avgett samtliga kvalificerande förklaringar kan sättas upp på OECD:s Cape Town List. När en stat placeras på denna lista har lufttrafikföretagen i den staten möjlighet att få rabatterad finansiering med statligt stödda exportkrediter (så kallad Cape Town Discount). Konsekvenser av ett tillträde Om Sverige tillträder Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet kommer svenska lufttrafikföretag och finansiärer att kunna ta del av materiella regler som idag gäller som lag i nästan 70 länder. Detta förutsätter att luftfartygen och flygmotorerna är av den storlek och kapacitet att de omfattas av luftfartsprotokollet. Det blir då också möjligt att registrera säkerheter i flygmotorer separat och ingen stämpelskatt behöver erläggas när ett luftfartyg ställs som säkerhet. För mindre luftfartyg och flygmotorer, som är för små att omfattas av luftfartsprotokollet, kommer det svenska inskrivningsregistret fortfarande att vara det enda alternativet, och företag som önskar ta ut inteckningar i sådan egendom, kommer även fortsättningsvis att vara skyldiga att erlägga stämpelskatt. Ett tillträde i kombination med avgivandet av "rätt" förklaringar kommer med största sannolikhet att medföra en rad andra ekonomiska fördelar för svenska lufttrafikföretag. Genom de förklaringar som utredningen har föreslagit att Sverige ska avge, kommer dessutom skyddet för vissa andra typer av rättigheter och säkerheter som uppkommer genom svensk lag, att bestå; exempelvis rätten för en reparatör att kvarhålla gods till dess betalning har erlagts (retentionsrätten). Systemet med registreringar i det internationella registret är valfritt och ett svenskt tillträde kommer därför inte att medföra några skyldigheter för svenska företag. Tvärtom kommer det i varje enskilt fall att stå en säkerhetshavare fritt att avgöra om en registrering i det internationella registret ska göras eller inte. Ett svenskt tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet påverkar inte heller det svenska befintliga inskrivningsregistret som kan fortsätta att verka oberoende av det internationella registret. Det kommer inte att kosta svenska staten något att tillträda de båda överenskommelserna, eftersom systemet redan är uppbyggt; det internationella registret är självfinansierat genom de avgifter som brukarna betalar. Men det går inte att bortse från att staten kommer att gå miste om intäkter i form av stämpelskatt som idag erläggs vid uttag av inteckningar i luftfartyg. Denna förlust uppvägs dock enligt utredningens mening vida av de ekonomiska vinster och andra fördelar som svenska företag kan göra. Ett svenskt tillträde innebär också att risken minskar för att svenska lufttrafikföretag väljer att flytta delar av sin verksamhet respektive sina luftfartyg till länder som har tillträtt, för att på så vis uppnå vissa ekonomiska fördelar. Idag upplever svenska lufttrafikföretag en konkurrensnackdel i förhållande till t.ex. norska flygföretag, eftersom Norge har tillträtt konventionen och protokollet. Att Sverige tillträder Kapstadskonventionen är också en förutsättning för att vi ska kunna tillträda övriga protokoll till konventionen och delta i det internationella samarbetet inom detta område. Ikraftträdande Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet kommer att träda i kraft den första dagen i den månad som följer sedan tre månader förflutit från deponeringen av Sveriges ratifikationsdokument hos Unidroit. Först när Sverige blivit bundet av konventionen och protokollet kan den föreslagna lagen (2015:XXX) om internationella säkerheter i mobilt lösöre träda i kraft. Lagen bör därför gälla från den dag som regeringen bestämmer. Inget nytt svenskt system behöver inrättas eller ändras till följd av ett svenskt tillträde och några övergångsbestämmelser har inte ansetts nödvändiga. Betänkandets lagförslag 1.1 Förslag till lag (2015:XXX) om internationella säkerheter i mobilt lösöre Härigenom föreslås följande. 1 § Konventionen om internationella säkerheter i mobilt lösöre av den 16 november 2001 (Kapstadskonventionen) ska i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet. Originaltexterna ska ha samma glitighet. Konventionens engelska originaltext finns tillsammans med en svensk översättning som bilaga 1 till denna lag. 2 § Protokollet till Kapstadskonventionen om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt (luftfartsprotokollet), ska i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet. Originaltexterna ska ha samma glitighet. Protokollets engelska originaltext finns tillsammans med en svensk översättning som bilaga 2 till denna lag. Tillämpning av artikel XI i luftfartsprotokollet 3 § Vid en insolvenssituation, så som den definieras i artikel 1, luftfartsprotokollet, över vilken svenska domstolar har primär jurisdiktion, ska, oavsett om Sverige har avgett en förklaring härom eller ej, artikel XI alternativ A i luftfartsprotokollet vara tillämplig om inte parterna har avtalat annat. För tillämpningen av artikel XI alternativ A, ska med "väntetid" avses en period som inte överstiger 60 kalenderdagar. Bilagor [...] Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg Härigenom föreskrivs att det i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg, ska införas en ny paragraf, 5 §, av följande lydelse. 5 § Om denna lag är tillämplig på luftfartyg som omfattas av lagen (2015:XXX) om internationella säkerheter i mobilt lösöre, ska den lagen ha företräde. 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg Härigenom föreskrivs att 1 § lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg (1955:227) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om inskrivning av förvärv av och nyttjanderätt till luftfartyg samt om inteckning i luftfartyg. Lagen tillämpas på luftfartyg som är införda i det svenska luftfartygsregistret. Bestämmelserna om inskrivning av förvärv och nyttjanderätt är tillämpliga även på andelar i sådana luftfartyg. Bestämmelser om erkännande av inskrivning som gjorts i annat land m.m. finns i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. Lag (2004:82). För säkerheter och rättigheter som omfattas av lagen (2015:XXX) om internationella säkerheter i mobilt lösöre, ska bestämmelserna i den lagen ha företräde. 1.4 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979) Härigenom föreskrivs att 4 § förmånsrättslagen (1970:979) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § Förmånsrätt följer med 1. sjöpanträtt och luftpanträtt, 2. handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt), panträtt på grund av registrering eller underrättelse enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument samt panträtt på grund av registrering enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat, 3. panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge eller i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg, 3. panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge eller i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg, varmed även avses panträtter som omfattas av lagen (2015:XXX) om internationella säkerheter i mobilt lösöre, 4. registrering av båtbyggnadsförskott enligt lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott. Lag (2011:1203). 1. 1.5 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 8 § utsökningsbalken (1981:744) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Tillämpning av bestämmelser som rör fartyg, luftfartyg eller fast egendom 1 kap. 8 § Vad som sägs i denna balk om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller, om ej annat följer av vad som är särskilt föreskrivet, även egendom som utom riket är införd i register motsvarande fartygsregistrets skeppsdel eller luftfartygsregistret eller, beträffande reservdelar, egendom som är intecknad utom riket. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § andra stycket och 30 § andra stycket är dock ej tillämpliga på egendom som avses i första stycket. Lag (2001:377). I lagen (2015:XXX) om internationella säkerheter i mobilt lösöre, finns särskilda bestämmelser om verkställighet av vissa panträtter och andra säkerheter i luftfartyg och flygmotorer. 1.6 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 1 § Sedan ett beslut om konkurs har meddelats, får gäldenären inte råda över egendom som hör till konkursboet. Han får inte heller åta sig sådana förbindelser som kan göras gällande i konkursen. Om det i konkursboet finns egendom som är belastad med en säkerhet eller rättighet som omfattas av lagen (2015:XXX) om internationella säkerheter i mobilt lösöre, och lagen i övrigt är tillämplig, ska bestämmelserna i den lagen ha företräde. 2. 1.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion Härigenom föreskrivs att det i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion ska införas en ny paragraf, 2 kap. 13 a §, med följande lydelse. 2 kap. Konventionen om internationella säkerheter i mobilt lösöre 13 a § Om det i en företagsrekonstruktion finns egendom som är belastad med en säkerhet eller rättighet som omfattas av lagen (2015:XXX) om internationella säkerheter i mobilt lösöre, och lagen i övrigt är tillämplig, ska bestämmelserna i den lagen ha företräde. 3. 1.8 Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 6 §§ luftfartslagen (2010:500) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 1 § Transportstyrelsen för register över luftfartyg (luftfartygsregistret). Särskilda bestämmelser om inskrivning av rätt till luftfartyg finns i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg och om vissa internationella förhållanden i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. Särskilda bestämmelser om registrering av vissa typer av säkerheter och rättigheter i luftfartyg och flygmotorer finns i lagen (2015:XXX) om internationella säkerheter i mobilt lösöre. 6 § Ett luftfartyg ska avregistreras om 1. ägaren skriftligen begär det, 2. kraven i 2 § inte är uppfyllda, 3. det har förolyckats eller förstörts, 4. det efter en flygning inte har hörts av på tre månader, eller 5. det på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att vara luftfartyg eller, utan att ändring skett, inte längre anses utgöra ett luftfartyg. 4. det efter en flygning inte har hörts av på tre månader, 5. det på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att vara luftfartyg eller, utan att ändring skett, inte längre anses utgöra ett luftfartyg, eller 6. det skriftligen begärs av den på vilken en oåterkallelig fullmakt om avregisterring och export i enlighet med reglerna i lagen (2015:XXX) om internationella säkerheter i mobilt lösöre, har ställts ut, och denna fullmakt har registrerats hos Transportstyrelsen. Ägaren är skyldig att inom en månad skriftligen anmäla om något har hänt som enligt första stycket 2-4 medför att ett luftfartyg ska avregistreras. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Gotlands tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt, Domstolsverket, Finansinspektionen, Konkurrensverket, Luftfartsverket, Transportstyrelsen, Kronofogdemyndigheten, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Kustbevakningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet, Sveriges advokatsamfund, Regelrådet, AB Svensk Exportkredit, Stiftelsen Ackordscentralen, Föreningen Svenskt Flyg, SAS Sweden, Svenska Flygbranschen, Svenska Bankföreningen, Finansbolagens förening och Svensk Pilotförening. Sveriges riksbank, Handelshögskolan i Stockholm, Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet, Business Sweden, GKN Aerospace Sweden AB, Malmö Aviation, Swedavia AB, Svensk Försäkring, Svenskt Näringsliv, Företagarna och Unionen har avstått från att yttra sig. Lagrådsremissens lagförslag 1 Förslag till lag om internationella säkerhetsrätter i lösa saker Härigenom föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde 1 § Denna lag tillämpas på sådana säkerhetsrätter och andra rättigheter som regleras i konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker av den 16 november 2001 (Kapstadskonventionen) och protokollet till konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt (luftfartsprotokollet). Lagen tillämpas också, i den utsträckning som följer av konventionen, på sådana säkerhetsrätter och andra rättigheter som har uppkommit enligt annan lag och som omfattas av Sveriges förklaringar till artiklarna 39 och 40 i konventionen. Förklaringarna finns, tillsammans med förklaringar som avser artikel 54.2 i konventionen och artiklarna XII och XIII i protokollet, i Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ). Internationella bestämmelser som ska gälla som svensk lag 2 § Artiklarna 1-16, 18-22, 24-26, 28-38, 41-46 och 60.1 och 60.2 i Kapstadskonventionen ska i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet. Första stycket gäller inte till den del bestämmelserna uteslutande reglerar registreringsorganet eller de fördragsslutande parternas förpliktelser mot varandra. Konventionens engelska originaltext finns tillsammans med en svensk översättning som bilaga 1 till denna lag. Texterna på övriga originalspråk - arabiska, franska, kinesiska, ryska och spanska - finns i SÖ. Originaltexterna har samma giltighet. 3 § Artiklarna I-VII, IX, XII-XVI och XX-XXV i luftfartsprotokollet ska i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet. Protokollets engelska originaltext finns tillsammans med en svensk översättning som bilaga 2 till denna lag. Texterna på övriga originalspråk - arabiska, franska, kinesiska, ryska och spanska - finns i SÖ. Originaltexterna har samma giltighet. Kvarhållande av luftfartsobjekt 4 § I enlighet med Sveriges förklaring avseende artikel 39.1b i Kapstadskonventionen ska 2 och 3 §§ inte hindra att en borgenär med stöd av annan lag kvarhåller eller beslagtar ett luftfartsobjekt till säkerhet för en fordran, om denna fordran grundar sig på tillhandahållandet av offentliga tjänster. Möjlighet att registrera vissa nationella rättigheter 5 § I enlighet med Sveriges förklaring avseende artikel 40 i Kapstadskonventionen kan en säkerhetsrätt som uppkommer till följd av ett avgörande om kvarstad, betalningssäkring eller utmätning som meddelats av domstol eller av Kronofogdemyndigheten registreras i det internationella registret. Säkerhetsrätten ska därefter behandlas som en internationell säkerhetsrätt. En borgenärs rätt att vidta åtgärder utan beslut av domstol 6 § I enlighet med Sveriges förklaring avseende artikel 54.2 i Kapstadskonventionen får en borgenär vidta åtgärder enligt konventionen eller luftfartsprotokollet utan beslut av domstol, om det inte i någon av överenskommelserna uttryckligen anges att beslut av domstol är nödvändigt. Reservforum 7 § Om det finns svensk domsrätt enligt någon av de bestämmelser i Kapstadskonventionen eller luftfartsprotokollet som anges i 2 och 3 §§ och någon annan behörig domstol saknas, är Stockholms tingsrätt behörig. Tillämpliga bestämmelser i vissa insolvenssituationer 8 § I en insolvenssituation enligt artikel I.2m i luftfartsprotokollet tillämpas, om gäldenären har sina huvudsakliga intressen i Sverige på så sätt som anges i artikel I.2n, artikel XI alternativ A. Vid tillämpningen får den väntetid som anges i artikeln inte överstiga 60 kalenderdagar. Avtalsparterna kan genom skriftligt avtal bestämma att första stycket inte ska tillämpas. Bilagor [...] 1. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 2. Bestämmelserna i 8 § tillämpas inte i insolvenssituationer som har uppkommit före ikraftträdandet. 2 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 a § utsökningsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 kap. 2 a § Vad som sägs om innehavare av fordran i 10 kap. 6 och 9 §§ skall även gälla innehavare av rättighet som skall iakttas vid auktionen. Vad som sägs i 10 kap. 7 § om underrättelser skall även gälla kända innehavare av rättigheter som skall iakttas vid auktionen. I sakägarförteckningen upptas, förutom vad som anges i 10 kap. 10 §, även nyttjanderätt som är inskriven eller för vilken inskrivning sökts. I stället för vad som föreskrivs i 10 kap. 11 § första och tredje styckena skall 12 kap. 26 § första och tredje styckena tillämpas. Rättighet upptas utan att något belopp anges. Det som sägs om innehavare av fordran i 10 kap. 6 och 9 §§ ska även gälla innehavare av rättighet som ska iakttas vid auktionen. Det som sägs i 10 kap. 7 § om underrättelser ska även gälla kända innehavare av rättigheter som ska iakttas vid auktionen. I sakägarförteckningen upptas, förutom det som anges i 10 kap. 10 §, även nyttjanderätt som är inskriven eller för vilken inskrivning sökts. I stället för det som föreskrivs i 10 kap. 11 § första och tredje styckena ska 12 kap. 26 § första och tredje styckena tillämpas. Rättighet upptas utan att något belopp anges. Som innehavare av rättighet enligt denna paragraf ska även avses innehavare av en rättighet enligt lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg Härigenom föreskrivs att det i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg ska införas en ny paragraf, 5 §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 § I lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns särskilda bestämmelser om kvarstad på luftfartyg som kan påverka tillämpningen av denna lag. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 4 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om inskrivning av förvärv av och nyttjanderätt till luftfartyg samt om inteckning i luftfartyg. Lagen tillämpas på luftfartyg som är införda i det svenska luftfartygsregistret. Bestämmelserna om inskrivning av förvärv och nyttjanderätt är tillämpliga även på andelar i sådana luftfartyg. Bestämmelser om erkännande av inskrivning som gjorts i annat land m.m. finns i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. Bestämmelser om internationella säkerhetsrätter och andra rättigheter i luftfartyg finns i lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag äger tillämpning på luftfartyg infört i nationalitetsregister i främmande stat, som tillträtt den i Genève den 19 juni 1948 avslutade konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg, eller i territorium, för vars utländska angelägenheter fördragsslutande stat svarar och för vilket föres särskilt nationalitetsregister, såvida icke den staten gjort förbehåll om att konventionen icke skall vara tillämplig å territoriet. Vad i 5 § stadgas skall dock gälla jämväl luftfartyg som är registrerat här i riket. Denna lag tillämpas på luftfartyg som är införda i ett nationalitetsregister i främmande stat, som har tillträtt den i Genève den 19 juni 1948 avslutade konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. Lagen tillämpas också på luftfartyg som är införda i ett nationalitetsregister i ett territorium för vars utländska angelägenheter en fördragsslutande stat svarar och för vilket det förs ett särskilt nationalitetsregister, såvida inte den staten har gjort ett förbehåll om att konventionen inte ska tillämpas inom territoriet. Det som anges i 5 § ska dock gälla även för luftfartyg som är registrerade i Sverige. Till luftfartyg hänföras i denna lag, förutom flygkroppen, jämväl motorer, propellrar, radioutrustning, instrument och andra tillbehör, vare sig de äro anbragta i fartyget eller tillfälligt skilda därifrån. Med luftfartyg avses i denna lag, förutom flygkroppen, även motorer, propellrar, radioutrustning, instrument och andra tillbehör, oavsett om de är monterade i fartyget eller tillfälligt skilda från det. I lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns särskilda bestämmelser om rättigheter i luftfartyg som kan påverka tillämpningen av denna lag. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 6 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979) Härigenom föreskrivs att 4 och 9 §§ förmånsrättslagen (1970:979) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § Förmånsrätt följer med 1. sjöpanträtt och luftpanträtt, 2. handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt), panträtt på grund av registrering eller underrättelse enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument samt panträtt på grund av registrering enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat, 2. internationell säkerhetsrätt i luftfartyg och flygmotorer som registrerats enligt lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, 3. handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt), panträtt på grund av registrering eller underrättelse enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument samt panträtt på grund av registrering enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat, 3. panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge eller i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg, 4. registrering av båtbyggnadsförskott enligt lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott. 4. panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge eller i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg, 5. registrering av båtbyggnadsförskott enligt lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott. 9 § Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den i 3 a-7 §§ angivna numreringen. Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt 4 § 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 § sjölagen (1994:1009). Förmånsrätt på grund av retentionsrätt enligt 4 § 3 i en motor som inte är monterad i ett intecknat luftfartyg och inte heller endast är tillfälligt skild från luftfartyget har dock företräde framför en registrerad internationell säkerhetsrätt enligt 4 § 2. Vidare har förmånsrätt enligt 4 § 4 företräde framför förmånsrätt enligt 4 § 3 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 § sjölagen (1994:1009). Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av 1. företagsinteckning, som har sökts samma dag som beslutet om utmätning meddelades eller senare, och 2. annan inteckning, som har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller senare. Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egendom, om inte annat följer av 4 kap. 30 § andra stycket eller 7 kap. 13 § utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt om inte något annat följer av 7 kap. 14 eller 16 § utsökningsbalken. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt finns för vissa fall särskilda bestämmelser. 1. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 2. Äldre föreskrifter gäller för förmånsrätt som följer med panträtt på grund av en inteckning i luftfartyg som har gjorts före ikraftträdandet. 7 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Härigenom föreskrivs att det i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. ska införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 a § Om avtalet ger säljaren en rätt som omfattas av lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, gäller bestämmelserna i den lagen. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 8 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion Härigenom föreskrivs att det i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion ska införas en ny paragraf, 1 kap. 4 §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § Om gäldenärens egendom är belastad med en internationell säkerhetsrätt eller annan rättighet som omfattas av lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, gäller bestämmelserna i den lagen. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 9 Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 6 §§ luftfartslagen (2010:500) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 1 § Transportstyrelsen för register över luftfartyg (luftfartygsregistret). Särskilda bestämmelser om inskrivning av rätt till luftfartyg finns i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg och om vissa internationella förhållanden i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. Särskilda bestämmelser om registrering i ett internationellt register av internationella säkerhetsrätter och andra rättigheter i luftfartyg och flygmotorer finns i lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. 6 § Ett luftfartyg ska avregistreras om 1. ägaren skriftligen begär det, 2. kraven i 2 § inte är uppfyllda, 3. det har förolyckats eller förstörts, 4. det efter en flygning inte har hörts av på tre månader, eller 5. det på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att vara luftfartyg eller, utan att ändring skett, inte längre anses utgöra ett luftfartyg. 4. det efter en flygning inte har hörts av på tre månader, 5. det på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att vara luftfartyg eller, utan att ändring skett, inte längre anses utgöra ett luftfartyg, eller 6. den som fått en fullmakt om avregistrering och export i enlighet med lagen (2016:000) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker skriftligen begär det och fullmakten är registrerad hos Transportstyrelsen. Ägaren är skyldig att inom en månad skriftligen anmäla om något har hänt som enligt första stycket 2-4 medför att ett luftfartyg ska avregistreras. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-18 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Bo Svensson samt justitierådet Erik Nymansson. Bättre möjligheter till finansiering av luftfartyg Enligt en lagrådsremiss den 11 juni 2015 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, 2. lag om ändring i utsökningsbalken, 3. lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg, 4. lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg, 5. lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg, 6. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979), 7. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., 8. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, 9. lag om ändring i luftfartslagen (2010:500). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Sara Skouras. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: Allmänt I remissen föreslås att relevanta delar av konventionen om interna-tionella säkerhetsrätter i lösa saker (Kapstadskonventionen) och det till konventionen hörande protokollet om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt (luftfartsprotokollet) ska inkorporeras och gälla som svensk lag. Detta avses genomföras genom den föreslagna lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, vilken även innehåller vissa bestämmelser som motiveras av Sveriges förklaringar till vissa artiklar i konventionen. Härutöver föreslås vissa andra lagändringar som berör bl.a. förhållandet mellan olika säkerhetsrätter. Lagrådet noterar att texterna i konventionen och protokollet är omfattande och bitvis svårtillgängliga. Även förhållandet till EU-rätten är komplicerat. Det har samtidigt bedömts som angeläget att åstadkomma ett enhetligt internationellt regelsystem för säkerhetsrätter i luftfartsobjekt. Lagrådet har därför förståelse för att regeringen valt inkorporering som huvudmetod för att införliva konventionen och protokollet. Lagrådet konstaterar samtidigt att det inte inom ramen för en sedvanlig lagrådsgranskning är möjligt att förutse alla tolkningsfrågor som den föreslagna lagstiftningen eventuellt kan komma att ge upphov till. Remissen har dock fått en noggrann beredning och Lagrådet kan i allt väsentligt ansluta sig till de bedömningar som görs. 2.7 Förslaget till lag om ändring i lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. 1 a § Avsikten med den föreslagna lagtexten torde vara att ett avtal om avbetalningsköp mellan näringsidkare i regel ska följa 1978 års lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Om emellertid avtalet innehåller bestämmelser som ger säljaren en säkerhetsrätt som också omfattas av lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, ska den nya lagen ha företräde i fråga om säkerhetsrätten medan avtalet i övrigt ska följa 1978 års lag. Detta framgår emellertid inte av den föreslagna lagtexten. Enligt Lagrådets mening bör bestämmelsen omformuleras så att det tydligt framgår att avsikten är att den nya lagen ska ha företräde framför 1978 års lag när det gäller säkerhetsrätter som omfattas av båda lagarna. 2.8 Förslaget till lag om ändring i lagen om företagsrekonstruktion 1 kap. 4 § Lagrådet hänvisar till vad som anförts angående lagförslaget 2.7. Övriga lagförslag Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 2015 Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden Å Romson, Y Johansson, M Johansson, I Baylan, K Persson, S-E Bucht, H Hellmark Knutsson, Å Regnér, M Andersson, A Ygeman, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Strandhäll, A Shekarabi, A Hadzialic Föredragande: statsrådet M Johansson Regeringen beslutar proposition 2015/16:12 Bättre möjligheter till finansiering av luftfartyg