Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2013/14:250 Associeringsavtal mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan Prop. 2013/14:250 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 september 2014 Fredrik Reinfeldt Carl Bildt (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner associeringsavtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan. Förhandlingarna om ett associeringsavtal inleddes 2009 och avtalet undertecknades den 27 juni 2014, då motsvarande avtal även undertecknades med Georgien och Ukraina. Unionens relationer med Moldavien har fördjupats de senaste åren, inte minst inom ramen för Östliga partnerskapet, som etablerades vid ett toppmöte i Prag i maj 2009 efter ett initiativ från Sverige och Polen. Avtalet syftar till att främja politisk associering och ekonomisk integration grundad i de gemensamma värderingar som EU bygger på: demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatsprincipen. Genom avtalet upprättas ett djupgående och omfattande frihandelsområde som möjliggör för Moldavien att gradvis integreras i EU:s inre marknad samtidigt som landet åtar sig att anpassa sin lagstiftning till EU:s lagstiftning på en rad områden. Denna anpassning kommer att utgöra kärnan i Moldaviens fortsatta reformsprocess och modernisering och kommer att stå i centrum för det fortsatta samarbetet mellan EU och Moldavien. Avtalet väntas leda till utveckling av handel och investeringar mellan parterna samt till ökad konkurrens. Dessa faktorer är grundläggande för ekonomiska reformer och modernisering i Moldavien. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Ärendet och dess beredning 5 3 Bakgrund 5 4 EU:s relationer med Moldavien 6 5 Sveriges relationer med Moldavien 6 6 Den ekonomiska utvecklingen i Moldavien 7 7 Associeringsavtalets innehåll 7 7.1 Avtalets mål och allmänna principer (artiklarna 1-2) 7 7.2 Politisk dialog och reform, samarbete på det utrikes- och säkerhetspolitiska området (artiklarna 3-11) 8 7.3 Frihet, säkerhet och rättvisa (artiklarna 12-20) 9 7.4 Ekonomiskt samarbete och annat sektorssamarbete (artiklarna 21-142) 9 7.5 Handel och handelsrelaterade frågor (artiklarna 143-412) 10 7.5.1 Gemensamma bestämmelser (artiklarna 143-144) 10 7.5.2 Avskaffande av tullar, avgifter och andra pålagor (artiklarna 145-151) 10 7.5.3 Icke-tariffära åtgärder (artiklarna 152-153) 10 7.5.4 Administrativt samarbete och samordning (artiklarna 154-157) 11 7.5.5 Handelspolitiska skyddsåtgärder (artiklarna 158-169) 11 7.5.6 Tekniska handelshinder, standardisering, metrologi, ackreditering och bedömning av överensstämmelse (artiklarna 170-175) 11 7.5.7 Sanitära och fytosanitära åtgärder (artiklarna 176-191) 12 7.5.8 Tullar och förenklade handelsprocedurer (artiklarna 192-201) 12 7.5.9 Etablering, handel med tjänster och elektronisk handel (artiklarna 202-263) 12 7.5.10 Löpande betalningar och kapitalrörelser (artiklarna 264-267) 13 7.5.11 Offentlig upphandling (artiklarna 268-276) 13 7.5.12 Immateriella rättigheter (artiklarna 277-332) 13 7.5.13 Konkurrens (artiklarna 333-344) 13 7.5.14 Handelsrelaterad energi (artiklarna 345-354) 13 7.5.15 Öppenhet (artiklarna 355-362) 14 7.5.16 Handel och hållbar utveckling (artikarna 363-379) 14 7.5.17 Tvistlösning (artiklarna 380-406) 14 7.5.18 Allmänna bestämmelser för tillnärmning inom ramen för avdelning V (handelsrelaterade områden) (artiklarna 407-412) 15 7.6 Finansiellt stöd samt bestämmelser om bedrägeribekämpning och kontroll (artiklarna 413-432) 15 7.7 Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser (artiklarna 433-465) 15 8 Godkännande av avtalet 16 Bilaga Associeringsavtal mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan 19 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 2014 1897 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan (avsnitt 8). 2 Ärendet och dess beredning Rådet fattade i juni 2009 beslut om förhandlingsmandat för Europeiska kommissionen att inleda förhandlingar om ett associeringsavtal mellan EU och Moldavien. I juni 2011 beslutade rådet om motsvarande förhandlingsdirektiv avseende ett djupgående och omfattande frihandelsområde vars upprättande skulle utgöra en integrerad del av avtalet. Förhandlingarna slutfördes under 2013, avtalet paraferades vid toppmötet för Östliga partnerskapet i Vilnius den 29 november 2013 och undertecknades i samband med Europeiska rådets möte den 27 juni 2014. 3 Bakgrund Associeringsavtalet består av sju avdelningar: 1) Allmänna principer, 2) Politisk dialog och reform, samarbete på det utrikes- och säkerhets-politiska området; 3) Frihet, säkerhet och rättvisa, 4) Ekonomiskt samarbete och annat sektorssamarbete, 5) Handel och handelsrelaterade frågor, 6) Finansiellt stöd samt bestämmelser om bedrägeribekämpning och kontroll samt 7) Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser. Därtill innehåller avtalet 35 bilagor som bland annat specificerar den EU-lagstiftning som Moldavien åtar sig att anpassa sin lagstiftning till och tidsramarna för detta. Till avtalet hör även fyra protokoll. Avtalet är inriktat på stöd till centrala reformer, ekonomisk återhämtning och tillväxt samt samhällsstyrning och samarbete inom olika sektorer. Det utgör också en reformagenda för Moldavien, byggd på ett omfattande program för hur landets lagstiftning ska anpassas till EU:s normer och standarder. Alla länder som samarbetar med Moldavien uppmanas att anpassa sig till och inrikta sitt bistånd på att genomföra detta program. EU:s framtida bistånd till Moldavien är kopplat till reformagendan såsom den utformats i avtalet. För att förbereda och underlätta genomförandet av avtalet har en associeringsagenda utarbetats. Avtalet innebär att Moldavien kan fortsätta att utveckla sina handelsrelationer även med handelsparter utanför EU, exempelvis genom frihandelsavtal med andra länder. Associeringsavtalet är ett blandat avtal, dvs. både EU och dess medlemsstater är avtalsparter tillsammans med Moldavien. Det träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då det sista ratificerings- eller godkännandeinstrumentet har deponerats. Avtalet ersätter det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet. I avvaktan på att avtalet träder i kraft kommer delar av det från och med den 1 september 2014 att tillämpas provisoriskt mellan EU och Moldavien, inom ramen för kompetensfördelningen mellan EU och dess medlems-stater. 4 EU:s relationer med Moldavien Närmandet till EU är en viktig drivkraft för reformprocessen i Moldavien. Unionens relationer med Moldavien har fördjupats de senaste åren, inte minst inom ramen för Östliga partnerskapet, som etablerades vid ett toppmöte i Prag i maj 2009 efter ett initiativ från Sverige och Polen. Östliga partnerskapet är EU:s politik gentemot de sex östeuropeiska grannländerna Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland men också ett format för samarbete mellan EU och dessa länder. Såväl EU:s medlemsstater som institutioner deltar i Östliga partnerskapet. Syftet med partnerskapet är att främja partnerländernas politiska associering och ekonomiska integrering med EU. Detta sker bland annat genom praktiskt arbete för anpassning till EU:s regelverk inom olika områden, harmonisering av lagstiftning och genom att bygga demokratiska institutioner. Respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är grundläggande för partnerländernas fördjupade integration och samarbete med EU. Samarbetet, liksom EU:s ekonomiska stöd, är tydligt kopplat till respektive lands reformframsteg, i linje med principen om "mer för mer" (mer reformer i ett land leder till ett ökat stöd och engagemang från EU). EU stöder även Moldavien genom EU:s grannskapsinstrument (European Neighbourhood Instrument, ENI) för perioden 2014-2020. Syftet med ENI är att främja fred, stabilitet och ekonomisk tillväxt i hela regionen genom att stödja politiska och ekonomiska reformer i de 16 länder som omfattas av instrumentet. Från den 28 april 2014 har moldaviska medborgare som innehar biometriska pass rätt att resa till Schengenländerna utan visum. EU fattade beslut om detta efter att Moldavien framgångsrikt genomfört de reformer som EU ställt som villkor för viseringsfrihet. Handelsflödet mellan EU och Moldavien ökade årligen cirka 16 procent i genomsnitt mellan 2009 och 2013. År 2013 uppgick den totala handeln mellan EU och Moldavien till 3,2 miljarder euro. Importen från Moldavien till EU bestod huvudsakligen av jordbruksprodukter, maskiner och transportutrustning samt kläder. Exporten från EU till Moldavien bestod främst av maskiner och transportutrustning samt bränsle. 5 Sveriges relationer med Moldavien Sveriges bilaterala förbindelser med Moldavien är mycket goda och besöksutbytet är intensivt. Utrikesminister Carl Bildt har besökt Moldavien flera gånger, senast under en rundresa 29 juni till 1 juli 2014 till de tre länder som då undertecknat associeringsavtal med EU (Moldavien, Ukraina och Georgien). Handelsminister Ewa Björling besökte landet 2012. Handeln mellan Sverige och Moldavien är begränsad. Den svenska importen uppgick 2013 till 28 miljoner kronor och utgjordes till stor del av livsmedel och textilprodukter. Den svenska exporten uppgick 2013 till 130 miljoner kronor och utgjordes till stor del av verkstadsprodukter. Sveriges reformsamarbete med Moldavien styrs av en resultatstrategi för reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet för perioden 2014-2020 med syfte att bidra till landets närmande till EU. Stödet till Moldavien förväntas uppgå till 120 miljoner kronor per år vilket innebär att Sverige är en av de största bilaterala givarna till Moldavien. 6 Den ekonomiska utvecklingen i Moldavien Moldavien är ett av Europas fattigaste länder. Sovjetunionens upplösning 1991 utlöste en djup och långvarig ekonomisk kris. Den ekonomiska tillväxten har visserligen varit hög sedan millennieskiftet, men började från en mycket låg nivå. Jordbruket är den viktigaste näringen, även om tjänstesektorn växer snabbt. Den industri som finns är beroende av jordbruksproduktionen och domineras av tillverkning av livsmedel och jordbruksredskap. Arbetskraftsutvandringen är stor och penning-överföringar från moldavier som arbetar utomlands står för omkring en tredjedel av landets BNP. I början av 1990-talet inleddes ekonomiska reformer med marknadsekonomi som mål, och vissa privatiseringar genomfördes. Tillväxten har sedan millennieskiftet framförallt drivits på av ökad export och inhemsk privatkonsumtion. Privata investeringar har dock uteblivit och inflationen har förblivit hög. Höjda priser på rysk gas och ryska blockader mot moldaviskt vin har slagit hårt mot ekonomin. Andra utmaningar har varit hög arbetslöshet och stora underskott i handels-balansen med utlandet. Den regering som tillträdde 2009 har som mål att föra landet närmare EU, vilket kräver en snabbare privatiseringsprocess och budgetsanering. 7 Associeringsavtalets innehåll 7.1 Avtalets mål och allmänna principer (artiklarna 1-2) Associeringsavtalet har som övergripande mål att främja politisk associering och ekonomisk integration mellan parterna på grundval av gemensamma värderingar, en utökad politisk dialog så att nära politiska förbindelser kan utvecklas mellan parterna, att bidra till stärkt demokrati och till politisk, ekonomisk och institutionell stabilitet i Moldavien, främja, bevara och stärka fred och stabilitet såväl regionalt som internationellt, att stödja och utöka samarbetet på området rättvisa, frihet och säkerhet för att stärka rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Vidare har avtalet som mål att stödja Moldaviens ansträngningar att utveckla sin ekonomiska potential bland annat genom att närma landets lagstiftning till EU:s lagstiftning, att skapa förutsättningar för stärkta ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser med sikte på Moldaviens gradvisa integration i EU:s inre marknad, bland annat genom att inrätta ett djupgående och omfattande frihandelsområde samt att skapa förutsättningar för ett allt närmare samarbete på andra områden av gemensamt intresse. Till avtalet hör en särskild uppsättning principer som betecknas som väsentliga delar av avtalet. Dessa är respekt för demokratiska principer, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i enlighet med relevanta internationella instrument samt motverkande av spridning av massförstörelsevapen. En överträdelse av någon av dessa principer kan motivera ett tillfälligt upphävande av samtliga rättigheter och skyldig-heter enligt avtalet. Avtalet nämner i detta avsnitt även principerna om en fri marknadsekonomi, hållbar utveckling och effektiv multilateralism, respekt för rättsstatsprincipen och principen om god samhällsstyrning samt bekämpning av korruption, brottslig verksamhet, inbegripet verksamhet av gränsöverskridande karaktär, och terrorism. Parterna åtar sig också på vissa av dessa områden, t.ex. på områdena för brottsmåls-domstolen, icke-spridning och vapenkontroll, att genomföra sina skyldigheter enligt internationella fördrag och överenskommelser. 7.2 Politisk dialog och reform, samarbete på det utrikes- och säkerhetspolitiska området (artiklarna 3-11) Avtalet stadgar att den politiska dialogen mellan parterna ska utvecklas och stärkas på alla områden av gemensamt intresse, inbegripet frågor som rör utrikes- och säkerhetspolitik och inhemska reformer för att öka effektiviteten i det politiska samarbetet och främja en överensstämmelse i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. När det gäller inhemska reformer ska parterna samarbeta i frågor om 1) de demokratiska institutionernas stabilitet och ändamålsenlighet samt rättsstatsprincipen, 2) respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, 3) reformer av rättsväsendet och lagstiftningen, i syfte att garantera rättsväsendets oberoende, stärka dess administrativa kapacitet och säkerställa de rättsvårdande organens opartiskhet och ändamålsenlighet, 4) reformen av den offentliga förvaltningen i syfte att bygga upp en effektiv, ändamålsenlig, öppen och professionell offentlig förvaltning med möjlighet till ansvarsutkrävande, samt 5) verkningsfull korruptions-bekämpning. Särskilda områden som ska omfattas av samarbete och dialog är utrikes- och säkerhetspolitik, internationella brottmålsdomstolen, konfliktförebyggande och krishantering, regional stabilitet, mass-förstörelsevapen, handeldvapen och lätta vapen samt kontroll av export av konventionella vapen samt internationellt samarbete för att bekämpa terrorism. 7.3 Frihet, säkerhet och rättvisa (artiklarna 12-20) På området för rättvisa, frihet och säkerhet ägnas i avtalet särskild uppmärksamhet åt rättsstatsprincipen och stärkandet av de rättsliga institutionerna och rättspraxis. Avtalet fastställer en ram för samarbete om migration, asyl och gränsförvaltning, om skydd av personuppgifter, penningtvätt och finansiering av terrorism samt om bekämpning av bland annat narkotikabrott och korruption. Avtalet innehåller även bestämmelser om personers rörlighet samt ett åtagande om att vidareutveckla det civil- och straffrättsliga samarbetet med användning av relevanta internationella och bilaterala instrument. 7.4 Ekonomiskt samarbete och annat sektorssamarbete (artiklarna 21-142) Associeringsavtalet föreskriver långtgående samarbete och dialog mellan EU och Moldavien inom följande 28 områden: 1) reform av den offentliga förvaltningen, 2) ekonomisk dialog, 3) bolagsrätt, redovisning och revision, samt företagsstyrning, 4) sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter, 5) konsumentskydd, 6) statistik, 7) förvaltning av de offentliga finanserna, 8) beskattning, 9) finansiella tjänster, 10) industri och näringslivspolitik, 11) gruvindustri och råvaror, 12) jordbruk och landsbygdsutveckling, 13) fiskeri och havspolitik, 14) samarbete på energiområdet, 15) transporter, 16) miljö, 17) klimatfrågor, 18) informationssamhållet, 19) turism, 20) regional utveckling samt gränsöverskridande och regionalt samarbete, 21) folkhälsa, 22) civilskydd, 23) samarbete om allmän och yrkesinriktad utbildning, flerspråkighet, ungdom och idrott, 24) samarbete om forskning, teknisk utveckling och demonstration, 25) samarbete om kultur, audiovisuell politik och medier, 26) samarbete med det civila samhället, 27) samarbete om att skydda och främja barnets rättigheter, samt 28) deltagande i unionens organ och program. På alla dessa områden bygger det utökade samarbetet på de nuvarande ramarna för samarbetet mellan parterna men syftar till en mer systematisk dialog och utbyte av information. Till denna del av avtalet hör också en omfattande och gradvis anpassning från Moldaviens sida till EU:s regelverk enligt avtalets bilagor. De särskilda tidsplanerna som finns för detta kommer att stå i centrum för det fortsatta samarbetet, och kommer att utgöra kärnan i Moldaviens agenda för inhemska reformer och modernisering. 7.5 Handel och handelsrelaterade frågor (artiklarna 143-412) 7.5.1 Gemensamma bestämmelser (artiklarna 143-144) Parterna ska under en övergångstid på högst tio år gradvis upprätta ett frihandelsområde i överensstämmelse med artikel XXIV i GATT 1994 (Allmänna tull- och handelsavtalet). 7.5.2 Avskaffande av tullar, avgifter och andra pålagor (artiklarna 145-151) EU och Moldavien kommer att liberalisera handeln med de flesta produkter när avtalet träder i kraft. När det gäller handeln med jordbruksprodukter kommer tullarna på huvuddelen av handeln att avvecklas, medan vissa produkter som är känsliga för parterna kommer att fortsätta att omfattas av tullkvoter eller längre övergångsperioder. När det gäller export till Moldavien omfattas t.ex. griskött, kycklingkött, mejeriprodukter, bearbetade köttprodukter, socker och sötningsmedel av sådana undantag. EU kommer att på motsvarande sätt begränsa den tullfria importen av t.ex. vitlök. Huvuddelen av handeln med industri-produkter liberaliseras direkt. Längre övergångsperioder finns dock för export av vissa produkter till Moldavien (t.ex. textilprodukter), för vilka handeln kommer att liberaliseras gradvis under en 5- eller 10-årsperiod. Avtalet innehåller en särskild mekanism för att motverka att jordbruksprodukter och bearbetade jordbruksprodukter med ursprung i ett annat land exporteras till EU via Moldavien. Under det tredje året efter ikraftträdandet ska parterna bedöma situationen när det gäller handeln med jordbruksprodukter mellan parterna, sådana produkters särskilda känslighet och utvecklingen av jordbrukspolitiken på båda sidor. På en lämplig ömsesidig grundval ska parterna sedan undersöka möjligheterna att utveckla liberaliseringen av handeln med jordbruksprodukter, i synnerhet de produkter som omfattas av tullkvoter. Efter avtalets ikraftträdande får parterna komma överens om att överväga ett påskyndande och en utvidgad omfattning av avskaffandet av tullar på handeln. 7.5.3 Icke-tariffära åtgärder (artiklarna 152-153) Avtalet omfattar icke-tariffära åtgärder, som syftar på olika myndighetsåtgärder som begränsar eller försvårar internationell handel. Exempel på sådana handelshinder är kvoter, licenser och tekniska handelshinder. När det gäller icke-tariffära åtgärder slås i avtalet fast att parterna ska medge varandra s.k. nationell behandling i enlighet med bestämmelsen i artikel III i GATT 1994 och att ingen av parterna får anta eller bibehålla förbud eller restriktioner vid import eller export, om inget annat anges i avtalet eller i enlighet med artikel XI i GATT 1994. 7.5.4 Administrativt samarbete och samordning (artiklarna 154-157) Avtalet slår fast att administrativt samarbete är av största vikt för tillämpning och kontroll av den förmånsbehandling som beviljas och att oegentligheter och bedrägeri i tullfrågor bör bekämpas. Om en part på grundval av objektiva dokumenterade uppgifter konstaterar att den andra parten uppvisat bristande administrativt samarbete och/eller under-låtenhet att kontrollera en oegentlighet eller ett bedrägeri, får den berörda parten tillfälligt avbryta den relevanta förmånsbehandlingen av den eller de berörda produkterna. 7.5.5 Handelspolitiska skyddsåtgärder (artiklarna 158-169) I avtalet bekräftar parterna sina rättigheter och skyldigheter att vidta handelspolitiska skyddsåtgärder enligt bland annat bestämmelserna i GATT 1994. Det finns också bestämmelser om öppenhet där parterna åtar sig att underrätta varandra i det fall man inleder en undersökning som gäller skyddsåtgärder. Eventuella skyddsåtgärder ska införas på ett sådant sätt som i minsta möjliga utsträckning påverkar parternas handel. Avseende så kallade anti-dumpnings- och utjämningsåtgärder är parterna överens om att använda sådana i enlighet med internationella regelverk och att i samband med denna typ av åtgärder säkerställa en fullständig redogörelse för de omständigheter som ligger till grund för beslutet. 7.5.6 Tekniska handelshinder, standardisering, metrologi, ackreditering och bedömning av överensstämmelse (artiklarna 170-175) Avtalet omfattar även så kallade tekniska handelshinder. WTO-avtalet om tekniska handelshinder (TBT-avtalet) införlivas i avtalet. Genom avtalet ska parterna stärka sitt samarbete på området för tekniska standarder samt system för ackreditering och bedömning av överens-stämmelse i syfte att öka den ömsesidiga förståelsen av sina respektive system och underlätta tillträdet till sina respektive marknader. I sitt samarbete ska parterna sträva efter att främja initiativ som underlättar handeln. Det kan omfatta stärkt regleringssamarbete och utveckling av högkvalitativ infrastruktur för standardisering. Moldavien ska vidta nödvändiga åtgärder för att gradvis uppnå en anpassning till unionens tekniska föreskrifter, standarder och motsvarande system och landet förbinder sig att följa de principer och den praxis som fastställs i relevanta delar av unionens regelverk. Parterna bekräftar också principen från TBT-avtalet om att etiketterings- eller märkningskrav inte får vara mer handelsbegränsande än vad som är nödvändigt för att uppfylla ett legitimt mål. 7.5.7 Sanitära och fytosanitära åtgärder (artiklarna 176-191) Med sanitära och fytosanitära åtgärder avses åtgärder som införs för att skydda människors, djurs eller växters liv och hälsa från risker som kommer från exempelvis sjukdomar, skadegörare och gifter. Moldavien ska anpassa sina sanitära och fytosanitära åtgärder och sin lagstiftning om djurs välbefinnande till EU:s bestämmelser på området, vilket kommer att förenkla handelsprocedurerna ytterligare. En mekanism för snabbt samråd ska inrättas för att lösa handelsstörningar i samband med sanitära och fytosanitära åtgärder. Detta inbegriper ett särskilt system för snabba och tidiga varningar vid veterinära och fytosanitära nödsituationer. 7.5.8 Tullar och förenklade handelsprocedurer (artiklarna 192-201) Parterna erkänner i avtalet vikten av tull- och handelslättnadsfrågor i utvecklingen av handeln. För att främja handeln och en effektiv kontroll ska parterna därför stärka samarbetet på tullområdet och till avtalet finns ett protokoll om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor som närmare reglerar hur detta samarbete ska gå till. Protokollet ger en starkare rättslig ram för en korrekt tillämpning av tullagstiftningen och kampen mot smuggling. Till exempel ska den ena partens tullmyndighet efter begäran lämna de upplysningar som krävs för att den andra partens tullmyndighet ska kunna tillämpa tullagstiftningen på ett korrekt sätt. 7.5.9 Etablering, handel med tjänster och elektronisk handel (artiklarna 202-263) När det gäller etablering omfattar avtalet bestämmelser om nationell behandling och mest gynnad nation-behandling av företag. I fråga om handel med tjänster medför avtalet ett brett marknadstillträde. Avtalet innehåller också möjligheten att ytterligare avreglera tjänstehandeln efter Moldaviens framtida anpassning till EU:s regelverk på områdena för finansiella tjänster, telekommunikation och elektronisk handel, post- och budtjänster samt internationella sjötransporttjänster. När det gäller tillfällig närvaro av fysiska personer för affärsändamål ska parterna enligt avtalet tillåta att en investerare från den andra parten anställer personer som är medborgare i EU:s medlemsstater respektive Moldavien under förutsättning att de anställda är s.k. nyckelpersonal eller praktikanter med akademisk examen. Avtalet innehåller också åtaganden om marknadstillträde beträffande leverantörer som tillhandahåller tjänster på kontraktsbasis. 7.5.10 Löpande betalningar och kapitalrörelser (artiklarna 264-267) Parterna åtar sig att i fritt konvertibel valuta och i enlighet med Internationella valutafondens (IMF:s) bestämmelser tillåta alla betal-ningar och överföringar mellan parterna på betalningsbalansens bytesbalans. Parterna ska också, under vissa förutsättningar, garantera fri rörlighet för kapital i samband med exempelvis direktinvesteringar och återförande av eventuell vinst. 7.5.11 Offentlig upphandling (artiklarna 268-276) När det gäller offentlig upphandling kommer avtalet att ge Moldavien tillträde till EU:s marknad i fråga om anbud över vissa tröskelvärden, med undantag för försvarssektorn. Detta efter en övergångsperiod under vilken Moldavien kommer att anpassa sin lagstiftning till nuvarande och framtida EU-lagstiftning om offentlig upphandling. Ett utvidgat tillträde till EU:s marknad avseende anbud även under dessa tröskelvärdena kan diskuteras när anpassningen har slutförts. 7.5.12 Immateriella rättigheter (artiklarna 277-332) Genom avtalet förbinder sig parterna att säkerställa ett effektivt skydd för immateriella rättigheter. Parterna bekräftar sina rättigheter och skyldigheter enligt olika internationella överenskommelser bland annat WTO-avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätt (TRIPs-avtalet). Avtalet omfattar dessutom särskilda bestämmelser om bland annat upphovsrätt, geografiska beteckningar, formgivning och patent som kompletterar TRIPs-avtalet och inbegriper bestämmelser om säkerställande av skydd av immateriella rättigheter. 7.5.13 Konkurrens (artiklarna 333-344) Parterna framhåller vikten av fri konkurrens i sina handelsförbindelser. Moldavien ska genomföra en heltäckande konkurrenslagstiftning, effektivt genomföra principerna om icke snedvriden konkurrens samt se till att statliga monopol, statliga företag eller företag med särskilda eller exklusiva rättigheter följer konkurrenslagstiftningen. I avtalet finns ett avsnitt om subventioner där Moldavien åtar sig att införa ett inhemskt system för kontroll av statligt stöd snarlikt EU:s och att upprätta en operativt oberoende myndighet med befogenhet att kontrollera statligt stöd. 7.5.14 Handelsrelaterad energi (artiklarna 345-354) När det gäller handelsrelaterade energifrågor införs genom avtalet bindande bestämmelser om inhemsk prissättning och förbud mot dubbel prissättning vid export. Avtalet innehåller också bestämmelser om oavbruten transitering av energiprodukter i syfte att säkerställa försörjningstryggheten. Dessutom införs bestämmelser om oberoende för tillsynsmyndigheterna på energiområdet. 7.5.15 Öppenhet (artiklarna 355-362) Parterna erkänner i avtalet den betydelse som deras regelverk kan ha för handel och investeringar mellan dem och ska tillhandahålla en förutsägbar lagstiftning Avtalet innehåller bland annat bestämmelser om offentliggörande av åtgärder med allmän tillämpning och upprättande av kontaktpunkter för förfrågningar. För överprövning eller överklagande ska parterna inrätta domstolar, domstolsliknande instanser, förvaltnings-domstolar eller motsvarande förfaranden för snabb prövning av administrativa åtgärder i handelsrelaterade frågor som omfattas av avtalet. Förfarandena ska vara opartiska och oberoende. 7.5.16 Handel och hållbar utveckling (artikarna 363-379) Parterna bekräftar sitt åtagande att främja utvecklingen av den internationella handeln på ett sätt som bidrar till målet om hållbar utveckling samt att se till att detta mål integreras i och avspeglas på alla nivåer av deras handelsförbindelser. Parterna bekräftar sitt åtagande att uppnå en hållbar utveckling och erkänner att ekonomisk utveckling, social utveckling och miljöskydd är av varandra avhängiga och ömsesidigt förstärkande grundpelare. Parterna understryker fördelen av att betrakta arbetsmarknads- och miljöfrågor som en del av en övergripande strategi för handel och hållbar utveckling. Vidare erkänner parterna att full och produktiv sysselsättning och anständiga arbetsvillkor för alla är grundläggande för att hantera globaliseringen och parterna bekräftar sina åtaganden för att främja en sådan utveckling. Särskilda bestämmelser finns om öppenhet och dialog med det civila samhället och särskilt arbetsmarknadens parter i syfte att sörja för ett öppet och förutsägbart beslutsfattande på handelsrelaterade områden. 7.5.17 Tvistlösning (artiklarna 380-406) Med hjälp av effektiva tvistlösningsförfaranden som bygger på WTO:s överenskommelse om tvistlösning kommer parterna att snabbare kunna lösa bilaterala handelstvister, bland annat genom att göra det möjligt för den drabbade parten att införa proportionella sanktioner och ännu snabbare förfaranden för brådskande tvister om handelsrelaterade energifrågor. 7.5.18 Allmänna bestämmelser för tillnärmning inom ramen för avdelning V (handelsrelaterade områden) (artiklarna 407-412) Detta kapitel i avtalet innehåller regler som underlättar genomförande och bedömning av anpassningen av moldavisk lagstiftning till unionslagstiftningen på avtalets handelsrelaterade områden. Parterna ska regelbundet diskutera framstegen i anpassningen och på begäran av EU ska Moldavien även skriftligen lämna uppgifter om hur arbetet fortskrider. Om omständigheterna kräver det kan särskilda förmåner, som EU har beviljat på grundval av bedömningen att Moldaviens lagstiftning anpassats till unionslagstiftningen, tillfälligt upphävas om Moldavien inte anpassar sin inhemska lagstiftning. 7.6 Finansiellt stöd samt bestämmelser om bedrägeribekämpning och kontroll (artiklarna 413-432) Moldavien ska få finansiellt stöd genom EU:s berörda finansierings-mekanismer och finansieringsinstrument. Moldavien kan också dra nytta av lån från Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och andra internationella finansinstitut. Stödet ska bidra till genomförandet av åtagandena i avtalet. För att möjliggöra en optimal användning av de tillgängliga resurserna ska parterna sträva efter att se till att EU-stödet genomförs i nära samarbete och samordning med andra givarländer, givarorganisationer och internationella finansinstitut, och i enlighet med internationella principer om biståndseffektivitet. Angående bedrägeribekämpning åtar sig parterna att vidta verkningsfulla åtgärder för att förebygga och bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet, bland annat genom ömsesidigt administrativt bistånd och ömsesidig rättslig hjälp. Bestämmelser finns också om utredning och lagföring av misstänkta oegentligheter och revision av EU-medel. 7.7 Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser (artiklarna 433-465) Avtalet innehåller en uppdaterad institutionell ram som omfattar forum för samarbete och dialog. Ett associeringsråd inrättas som kan fatta beslut om och övervaka tillämpningen och genomförandet av avtalet. Associeringsrådet ska biträdas av en associeringskommitté som kan sammanträda i en särskild konstellation för att behandla handelsfrågor. Genom avtalet bildas även en parlamentarisk associeringskommitté samt en plattform för det civila samhället. Även i denna del av avtalet finns bestämmelser om hur övervakningen av Moldaviens anpassning till EU-lagstiftning ska gå till. Det finns även mekanismer för lösning av tvister som inte omfattas av avtalets avsnitt om handel. Det finns också en artikel som föreskriver att avtalets bestämmelser inte ska påverka tillämpningen av parternas relevanta interna lagar och andra författningar om allmänhetens tillgång till officiella dokument. Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då det sista ratificerings- eller godkännandeinstrumentet har deponerats. Avtalet ingås på obestämd tid. Endera parten får säga upp avtalet genom en anmälan till den andra parten. Avtalet ska då upphöra att gälla inom sex månader. Avtalet är upprättat på EU:s samtliga officiella språk. 8 Godkännande av avtalet Skälen för regeringens förslag Avtalet stärker de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan parterna till förmån för såväl Moldavien som dess grannländer och EU Associeringsavtalet med Moldavien är en del av en ny generation associeringsavtal med länderna i EU:s östliga partnerskap och utgör en långsiktig plattform för framtida förbindelser mellan EU och Moldavien. Avtalet är omfattande och innebär upprättandet av ett frihandelsområde. Det innehåller bindande bestämmelser och utvecklar samarbetet som tidigare vilat på ett äldre partnerskaps- och samarbetsavtal. Avtalet täcker en rad samarbetsområden som stöd till centrala reformer, ekonomisk återhämtning, tillväxt, samhällsstyrning och sektorssamarbete inom exempelvis energi, transport, miljö, folkhälsa, konsumentskydd, utbildning, ungdomsfrågor och kultur. De gemensamma värderingar som EU bygger på - demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatsprincipen - utgör kärnan i den politiska associering och ekonomiska integration som avtalet syftar till att främja. Marknadsekonomi och hållbar utveckling lyfts fram som viktiga principer i avtalet. Samarbetet utökas inom utrikes- och säkerhetspolitik med fokus på regionala frågor, nedrustning, icke-spridningsfrågor, konfliktförebyggande och krishantering. På det rättsliga området omfattar avtalet bland annat samarbete kring migrationsfrågor, bekämpning av penningtvätt och terrorism. Avtalet syftar till att påskynda fördjupningen av de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan Moldavien och EU, samt att gradvis integrera Moldavien ekonomiskt med EU:s inre marknad på valda områden, framför allt genom inrättandet av ett djupgående och omfattande frihandelsområde. Associeringsavtalet innebär också en överenskommelse om ett brett sektoriellt samarbete. Moldavien åtar sig att gradvis anpassa sig till EU:s regelverk på utpekade områden. Denna anpassning kommer att utgöra kärnan i Moldaviens fortsatta reform-process och modernisering och kommer att stå i centrum för det fortsatta samarbetet mellan EU och Moldavien. Moldaviens ekonomiska integration med EU kommer att utgöra en stark drivkraft för landets ekonomiska tillväxt. Frihandelsområdet kommer att skapa affärsmöjligheter i såväl EU som Moldavien och kommer att främja en verklig ekonomisk modernisering och integration med EU. Denna process bör leda till en högre standard på produkterna och till bättre tjänster för medborgarna, och framför allt till att Moldavien kan konkurrera mer effektivt på de internationella marknaderna. Associeringsavtalet är en viktig politisk signal om den stora vikt EU och Sverige fäster vid en demokratisk och hållbar utveckling i Moldavien. Att verka för ekonomisk tillväxt och ökat välstånd genom en öppen handel utgör kärnan i den svenska handelspolitiken. Mot bakgrund av de utmaningar regionen står inför, och de externa ekonomiska påtryckningar som flera av länderna i Östliga partnerskapet utsatts för, är det angeläget att genom associeringsavtalet bekräfta EU:s stöd för Moldavien och att främja en positiv utveckling i landet. Regeringen gör sammantaget bedömningen att avtalet bör anses vara av större vikt och att det därför enligt 10 kap. 3 § regeringsformen ska godkännas av riksdagen. Vissa frågor om sekretess När det gäller utbyte av information och krav på konfidentiell behandling innehåller associeringsavtalet med Moldavien till viss del samma typer av bestämmelser som återfinns i tidigare frihandelsavtal. På samma sätt som i t.ex. frihandelsavtalet med Sydkorea (se prop. 2013/14:20 s. 15) finns i avtalet med Moldavien således ett protokoll om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor (se avsnitt 7.5.8). Artikel 10 i detta protokoll innehåller bestämmelser om utbyte av uppgifter på tullområdet och om konfidentiell behandling av sådana uppgifter. Nationella regler ska tillämpas på den information som svenska myndigheter får del av inom ramen för samarbetet. På uppgifter överlämnade enligt avtalet kan alltså bl.a. sekretessbestämmelserna i 27 kap. 1-3 samt 5 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, bli tillämpliga. Vidare finns en bestämmelse i avtalets bilaga I på området för skydd av personuppgifter med innebörd att under avtalet mottagna person-uppgifter endast får lämnas vidare till vissa myndigheter. I annat fall krävs samtycke från ursprungsinnehavaren enligt en princip som brukar kallas för originator control vilket innebär en vetorätt för ursprungs-innehavaren. På sätt som regeringen tidigare redovisat beträffande en delvis motsvarande reglering på andra områden i frihandelsavtalet med Sydkorea kan denna bestämmelse om vetorätt för ursprungsinnehavaren aktualisera en tillämpning av den sekretess-bestämmelse som sedan den 1 januari 2014 finns i 15 kap. 1 a § OSL (se prop. 2013/14:20 s. 15-16 med hänvisningar). Även bestämmelsen i 27 kap. 5 § OSL borde kunna tillämpas för uppgifter som träffas där. När det gäller utlämnande av information finns med utgångspunkt i undantagen från sekretess i bestämmelsen om sekretess mot utländska myndigheter i 8 kap. 3 § OSL och föreskrifterna i 2 kap. 6 § lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete inte några hinder för att ur sekretessynpunkt uppfylla avtalets och protokollets regler om över-lämnande av information till bl.a. utländska myndigheter (se motsvarande bedömning i prop. 2013/14:20 s. 16). En anslutning till associeringsavtalet kräver följaktligen inte någon lagändring för svensk del. Riksdagens godkännande av associerings-avtalet förutsätts dock för en tillämpning av såväl 15 kap 1 a § OSL som för de andra sekretessbestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som föreskriver sekretess för informationsutbyten till följd av internationella avtal som har godkänts av riksdagen. Ett sådant godkännande innebär bl.a. att 27 kap. 5 § OSL görs tillämplig i Tullverkets verksamhet på uppgifter som överlämnas enligt associerings-avtalet i ett ärende om handräckning. Associeringsavtal mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan Bilagan finns inet med här, se PDF. Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 2014 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Erlandsson, Hägglund, Borg, Billström, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Hatt, Ek, Lööf, Enström, Arnholm Föredragande: statsrådet Bildt Regeringen beslutar proposition 2013/14:250 Associeringsavtal mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan Prop.2013/14: 250 Prop.2013/14: 250 4 3 1 Prop.2013/14: 250 Prop.2013/14: 250 Prop.2013/14: 250 Prop.2013/14: 250 Prop.2013/14: 250 Prop.2013/14: 250 Prop.2013/14: 250 Bilaga Prop.2013/14: 250 Bilaga 20 19 1 Prop.2013/14: 250 Bilaga Prop.2013/14: 250 Prop.2013/14: 250 22 21 1 Prop.2013/14: 250 Prop.2013/14: 250