Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2014/15:24 Riksrevisionens rapport om Swedfund International AB Skr. 2014/15:24 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 december 2014 Stefan Löfven Mikael Damberg (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Swedfund International AB - Är finansieringen av bolaget effektiv för staten? (RiR 2014:16) Regeringen instämmer i delar av det som Riksrevisionen framhållit när det gäller behovet av att i samband med kapitalbehovsanalyser för Swedfund International AB ta fram underlag för att pröva olika finansieringsformer. Åtgärder på detta område har också redan vidtagits. Även arbetet med att ta fram beslutsunderlag kan utvecklas ytterligare för att göra analysen mer fullständig. Regeringen instämmer vidare i Riksrevisionens bedömning att förbättringar har skett på de områden som de centrala rekommendationerna avsåg i den granskning av Swedfund som myndigheten gjorde 2009. Regeringen anser med detta att granskningsrapporten är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens rapport 3 2.1 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.2 Riksrevisionens rekommendationer 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 4 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer 5 Bilaga 1 Swedfund International AB - Är finansieringen av bolaget effektiv för staten? 6 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 2014 64 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har i sin rapport Swedfund International AB - Är finansieringen av bolaget effektiv för staten? (RiR 2014:16), se bilaga, granskat regeringens styrning av hur kapitalbehovet har tillgodosetts i bolaget Swedfund International AB och följt upp de centrala rekommendationer som lämnades i samband med Riksrevisionens granskning av bolaget 2009. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 27 juni 2014. 2 Riksrevisionens rapport 2.1 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisonen har uppställt två frågor för sin granskning av Swedfund International AB (Swedfund). Den första frågan är om regeringen, i samband med beslut om kapitaltillskott till Swedfund, haft ett underlag för att kunna överväga olika typer av finansiering av bolagets verksamhet i syfte att uppnå en effektiv användning av det statliga kapitalet. Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringen borde ha övervägt olika finansieringsalternativ i samband med de kapitalbehovsanalyser som har genomförts under granskningsperioden. Myndigheten anser vidare att regeringen 2009-2013 inte har haft tillräckliga underlag för att göra överväganden om alternativa finansieringsformer för Swedfunds verksamhet. Sådana överväganden bör enligt Riksrevisionen göras i syfte att uppnå en effektiv användning av kapital för såväl staten som helhet som Swedfund. Finansieringen av Swedfunds verksamhet har hittills endast skett genom kapitaltillskott från ägaren. Kapitaltillskotten har varit stora i förhållande till bolagets eget kapital. Enligt Riksrevisionen har detta, i kombination med uteblivna ökningar av avtalade investeringsvolymer, medfört att Swedfund under de senaste åren haft ett stort outnyttjat eget kapital. Det hade enligt myndigheten varit effektivare för staten som helhet om en annan finansieringsform valts. I de kapitalbehovsanalyser som har genomförts saknas det även enligt Riksrevisionen beskrivningar och kostnadsberäkningar för de konsekvenser som respektive kapitaltillskott kunnat medföra för staten som helhet. Sådana beräkningar bör enligt myndigheten finnas med när en finansieringsform övervägs. Riksrevisionen konstaterar vidare att andra utvecklingsfinansiärer har finansierat delar av sin verksamhet med lån och att detta är ett väl fungerande sätt att finansiera verksamhet av detta slag. Om regeringen 2009-2013 delvis hade finansierat Swedfunds verksamhet med lån hade en del av bolagets outnyttjade egna kapital kunnat användas i annan statlig biståndsverksamhet. Den andra frågan som Riksrevisionen har ställt är om Swedfund har vidtagit åtgärder på de områden som de centrala rekommendationerna i den granskning som myndigheten genomförde 2009 avsåg; nämligen utvecklingseffekter, additionalitet och offshore financial centers. Riksrevisionens övergripande bedömning är att Swedfund och ägaren har vidtagit åtgärder på dessa områden och att förändringsarbetet i bolaget främst har skett 2012 och 2013. Förbättringarna består enligt myndigheten framför allt av införandet av ett mer utvecklat uppföljningssystem av de resultat som investeringarna medför och av att regeringen har förtydligat vissa skrivningar i ägaranvisningen som är centrala för bolagets styrning. Riksrevisionen konstaterar dock att ytterligare förbättringsåtgärder kan vidtas, såsom att utöka underlagen för bolagets uppföljning av hållbarhet så att samtliga investeringar ingår och överväga att ta fram fler mål för uppföljningsindikatorerna. Därutöver skulle en systematisk uppföljning av en oberoende aktör kunna underlätta ägarens och omvärldens bedömning av bolagets resultat. Riksrevisionen anser även att uppföljningen av Swedfunds marknadskompletterande roll skulle kunna förbättras, då det är en central del av bolagets uppdrag. Enligt myndigheten bör ett ökat inslag av oberoende extern uppföljning övervägas även på detta område. Det är dock av stor vikt för bolaget och ägaren att den ökade transparens och trovärdighet som en sådan uppföljning skulle innebära vägs mot kostnaderna för uppföljningen. 2.2 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionens granskning har resulterat i att myndigheten rekommenderar regeringen att ta fram underlag för att pröva alternativa finansieringsformer i samband med kapitalbehovsanalyser avseende Swedfund i syfte att få kunskap om vilken kapitalstruktur som är mest effektiv för staten som helhet och för bolagets verksamhet. Myndigheten noterar att ett sådant arbete har initierats under granskningens gång i samband med att Finansdepartementet tagit över förvaltningen av Swedfund. Riksrevisionen rekommenderar vidare Swedfund att fortsätta arbetet med att utveckla sin uppföljning, sätta upp fler mål för investeringarnas utvecklingseffekter och att överväga möjligheterna att med jämna mellanrum låta en oberoende aktör bedöma bolagets utvecklingseffekter. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen har i sin bedömning av Swedfunds behov av kapital 2009-2013 vägt lämpligheten att använda kapitaltillskott mot andra finansieringsformer, som t.ex. lånefinansiering, och valt de finansieringsformer som ansetts ge bäst förutsättningar för bolaget att arbeta mot målen om fattigdomsminskning och en hållbar ekonomisk utveckling. Regeringen anser inte att lånemodellen är fullt ut tillämplig för en utvecklingsfinansiär när finansieringen ska täcka ett investeringsbehov över en investeringscykel om 7-9 år. Regeringen bedömer vidare att tillräckliga underlag har funnits för de beslut som fattats. Regeringen anser dock att arbetet med att ta fram beslutsunderlag kan utvecklas ytterligare för att göra analysen mer fullständig. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att förbättringar har skett på de områden som de centrala rekommendationerna i den granskning av Swedfund som myndigheten gjorde 2009 avsåg. Regeringen instämmer även i Riksrevisionens bedömning att Swedfunds arbete med att utveckla uppföljningen av verksamheten bör fortsätta. Regeringen vill framhålla att detta är ett kontinuerligt och långsiktigt arbete. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer Som Riksrevisionen noterat har Finansdepartementet, som sedan den 1 februari 2014 övertagit ansvaret för förvaltningen av Swedfund, initierat en genomgång av bolaget, vid vilken behovet av att utföra alternativa finansieringsformer i samband med kapitalbehovsanalyser är en viktig del. Med anledning av detta avser inte regeringen vidta några ytterligare åtgärder. Regeringen vill vidare framhålla att bolag med statligt ägande ska agera på ett sätt som åtnjuter offentligt förtroende, vilket ställer krav på en öppen och professionell informationsgivning. Bolagens rapportering ska dels ge en god beskrivning av bolagens verksamhet, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av verksamheten och uppsatta mål. Kravet på transparens syftar till att bibehålla förtroendet för bolagen hos allmänheten och i näringslivet. Uppföljning av olika mål utgör en allt mer central del i dialogen mellan bolagen och staten som ägare. Detta gäller inte minst målen för investeringarnas utvecklingseffekter som infördes i det ägardirektiv som beslutades 2011. Swedfund har efter detta arbetat systematiskt och effektivt med redovisning och uppföljning av resultat. Regeringen konstaterar vidare att bolaget i egenskap av stor biståndsaktör omfattas av liknande krav på transparens och resultatredovisning som övriga aktörer inom området. Regeringen anser med detta att rapporten är slutbehandlad. Swedfund International AB - Är finansieringen av bolaget effektiv för staten? Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 2014 Närvarande: statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden M Wallström, M Johansson, I Baylan, K Persson, S-E Bucht, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, I Lövin, Å Regnér, M Andersson, A Ygeman, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, G Fridolin, G Wikström, A Hadzialic Föredragande: statsrådet M Damberg Regeringen beslutar skrivelse 2014/15:24 Riksrevisionens rapport om Swedfund International AB