Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2015/16:193 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy Prop. 2015/16:193 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 juni 2016 Stefan Löfven Morgan Johansson (Justitiedepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Regeringen föreslår att alla företag av en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport med upplysningar om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Rapporten ska beskriva bl.a. företagets policy i hållbarhetsfrågor och de väsentliga risker som är kopplade till företagets verksamhet. Företagets revisor ska kontrollera om en hållbarhetsrapport har upprättats. Även vissa koncerner ska hållbarhetsrapportera. Vidare föreslås att vissa noterade bolag i sin bolagsstyrningsrapport ska upplysa om den mångfaldspolicy som tillämpas för styrelsen, med avseende på exempelvis ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund. Rapporteringskraven, som bygger på ett EU-direktiv, ska göra informationen om hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor mer öppen och jämförbar. Regeringens förslag har till syfte att stödja och utveckla företagens arbete med frågorna. De lagändringar som behövs föreslås träda i kraft den 1 december 2016 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Lagtext 5 2.1 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) 5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 15 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag 19 2.4 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) 23 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 25 2.6 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) 27 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker 29 2.8 Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) 31 2.9 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) 32 3 Ärendet och dess beredning 34 4 Hållbart företagande och rapportering 35 5 Genomförandet av de nya EU-kraven om rapportering av hållbarhet och mångfaldspolicy 39 5.1 Rättslig form 39 5.2 Företag av viss storlek ska rapportera om hållbarhet 40 5.3 Hållbarhetsrapportens innehåll 45 5.4 Placering och offentliggörande av hållbarhetsrapporten 47 5.5 Kontroll av hållbarhetsrapporten 51 5.6 Vissa koncerner ska rapportera om hållbarhet 52 5.7 Bolag av viss storlek ska upplysa om mångfaldspolicy 54 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 56 7 Förslagens konsekvenser 57 8 Författningskommentar 60 8.1 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) 60 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 75 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag 78 8.4 Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) 81 8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 82 8.6 Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) 83 8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker 85 8.8 Förslaget till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) 85 8.9 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) 86 Bilaga 1 Ändringsdirektivet 89 Bilaga 2 Redovisningsdirektivet 99 Bilaga 3 Sammanfattning av promemorians förslag (Ds 2014:45) 157 Bilaga 4 Promemorians lagförslag 158 Bilaga 5 Förteckning över remissinstanserna 179 Bilaga 6 Tabell över genomförandet av ändringsdirektivet 180 Bilaga 7 Lagrådsremissens lagförslag 183 Bilaga 8 Lagrådets yttrande 210 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 2016 211 Rättsdatablad 212 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), 2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, 3. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, 4. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619), 5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 6. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220), 7. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 8. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079), 9. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554) dels att 6 kap. 1, 6 och 7 §§, 7 kap. 32 § och 8 kap. 15 a och 16 §§ och rubriken närmast före 8 kap. 16 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 7 kap. 31 § ska lyda "Förvaltningsberättelse m.m.", dels att det ska införas åtta nya paragrafer, 6 kap. 10-14 §§ och 7 kap. 31 a-31 c §§, och närmast före 6 kap. 10 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 1 § Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen. Upplysningar ska även lämnas om 1. sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat, 2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret, 3. företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför, 4. företagets verksamhet inom forskning och utveckling, 5. företagets filialer i utlandet, 6. antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna, 7. antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats, 8. antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har erhållits, och 9. skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret. Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och resultat, ska det även lämnas följande upplysningar om användningen av finansiella instrument: 1. mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning och, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används, tillämpade principer för säkring, och 2. exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassaflödesrisker. Utöver sådan information som ska lämnas enligt första-tredje styckena ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor. Företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Utöver sådan information som ska lämnas enligt första-tredje styckena ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor. Företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. De upplysningar som lämnas i en hållbarhetsrapport som är skild från årsredovisningen enligt 11 § behöver inte lämnas i förvaltningsberättelsen. Andra stycket 3-5, tredje stycket och fjärde stycket gäller inte mindre företag. 6 § Förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska innehålla en bolagsstyrningsrapport, om inte bolaget har valt att med stöd av 8 § i stället upprätta en bolagsstyrningsrapport som är skild från årsredovisningen. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om 1. vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver de principer som följer av lag eller annan författning, och var uppgifter om dessa finns tillgängliga, 2. de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen, 3. direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, 4. begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma, 5. bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen, 6. bolagsstämmans bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier, 7. hur bolagsstämman fungerar, bolagsstämmans huvudsakliga beslutanderätt, aktieägarnas rättigheter och hur dessa rättigheter utövas, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning, 8. hur styrelsen och, i förekommande fall, inom bolaget inrättade kommittéer är sammansatta och hur de fungerar, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning. 8. hur styrelsen och, i förekommande fall, inom bolaget inrättade kommittéer är sammansatta och hur de fungerar, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning, och 9. den mångfaldspolicy som, såvida bolaget uppfyller mer än ett av villkoren i 10 § första stycket 1-3, tillämpas i fråga om styrelsen samt målet med policyn, hur policyn har tillämpats under räkenskapsåret och resultatet av den. Om bolaget inte tillämpar någon kod för bolagsstyrning, ska skälen för detta anges. Om bolaget tillämpar en kod för bolagsstyrning, ska det i förekommande fall anges vilka delar av koden som bolaget avviker från och skälen för detta. Om bolaget inte tillämpar någon kod för bolagsstyrning, ska skälen för detta anges. Om bolaget tillämpar en kod för bolagsstyrning, ska det i förekommande fall anges vilka delar av koden som bolaget avviker från och skälen för detta. Om ett bolag som avses i andra stycket 9 inte tillämpar någon mångfaldspolicy, ska skälen för detta anges. 7 § Ett aktiebolag som endast har andra överlåtbara värdepapper än aktier upptagna till handel på en reglerad marknad behöver inte i bolagsstyrningsrapporten lämna de upplysningar som anges i 6 § andra stycket 1, 7 och 8 samt i tredje stycket i samma paragraf. Detta gäller dock inte om bolagets aktier handlas på en handelsplattform enligt 1 kap. 5 § 12 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Ett aktiebolag som endast har andra överlåtbara värdepapper än aktier upptagna till handel på en reglerad marknad behöver inte i bolagsstyrningsrapporten lämna de upplysningar som anges i 6 § andra stycket 1 och 7-9 samt i tredje stycket i samma paragraf. Detta gäller dock inte om bolagets aktier handlas på en handelsplattform enligt 1 kap. 5 § 12 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Hållbarhetsrapport 10 § Förvaltningsberättelsen för ett företag ska innehålla en hållbarhetsrapport om företaget uppfyller mer än ett av följande villkor: 1. medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250, 2. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor, 3. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor. Första stycket gäller inte ett företag som är dotterföretag om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen. Den som enligt andra stycket inte upprättar någon hållbarhetsrapport ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar hållbarhetsrapporten för koncernen. 11 § I stället för att upprätta hållbarhetsrapporten som en del av förvaltningsberättelsen enligt 10 § får företaget välja att upprätta rapporten som en handling som är skild från årsredovisningen. Den ska överlämnas till företagets revisor inom samma tid som årsredovisningen. Om företaget har valt att upprätta en hållbarhetsrapport enligt denna paragraf, ska detta anges i förvaltningsberättelsen. 12 § Hållbarhetsrapporten ska innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Rapporten ska ange 1. företagets affärsmodell, 2. den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de granskningsförfaranden som har genomförts, 3. resultatet av policyn, 4. de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet inklusive, när det är relevant, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser, 5. hur företaget hanterar riskerna, och 6. centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten. Rapporten ska även, när det är lämpligt, innehålla hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i årsredovisningen. Om särskilda riktlinjer har tillämpats vid upprättandet av rapporten, ska det anges vilka dessa riktlinjer är. Om företaget inte tillämpar någon policy i en eller flera av frågorna i första stycket, ska skälen för detta tydligt anges. 13 § Upplysningar om förestående utveckling eller om frågor som är under förhandling behöver inte tas in i hållbarhetsrapporten om det bedöms att ett offentliggörande skulle skada företagets marknadsposition allvarligt och utelämnandet inte hindrar förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat eller konsekvenserna av verksamheten. 14 § Om förvaltningsberättelsen innehåller en sådan uppgift som avses i 11 § andra stycket, ska företagets revisor i ett skriftligt, undertecknat yttrande uttala sig om huruvida en sådan rapport som avses där har upprättats eller inte. Revisorns yttrande ska lämnas till företagets ledning inom samma tid som revisionsberättelsen och sedan fogas till hållbarhetsrapporten. 7 kap. 31 a § Om moderföretaget i en koncern är ett företag som avses i 6 kap. 10 §, ska förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hållbarhetsrapport för koncernen. Detsamma gäller om moderföretaget är ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och koncernen uppfyller mer än ett av följande villkor: 1. medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250, 2. koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor, 3. koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor. Första stycket gäller inte ett moderföretag som är dotterföretag om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen som har upprättats av ett överordnat moderföretag. Den som enligt andra stycket inte upprättar någon hållbarhetsrapport ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisations- eller personnummer och säte för det överordnade moderföretag som upprättar hållbarhetsrapporten för koncernen. 31 b § I stället för att upprätta hållbarhetsrapporten som en del av förvaltningsberättelsen enligt 31 a § får moderföretaget välja att upprätta rapporten som en handling som är skild från koncernredovisningen. I sådant fall tillämpas 6 kap. 11 §. 31 c § Hållbarhetsrapporten ska upprättas med tillämpning av 6 kap. 12 och 13 §§. Om förvaltningsberättelsen för koncernen innehåller en sådan uppgift som avses i 6 kap. 11 § andra stycket, tillämpas även 6 kap. 14 §. Det som sägs i 6 kap. 11-14 §§ om årsredovisningen ska i stället avse koncernredovisningen och det som sägs om företaget ska i stället avse koncernen. Lydelse enligt SFS 2016:113 Föreslagen lydelse 32 § Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1-3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning, 2. 4 § första stycket 4 om förvaltningsberättelse, 2. 4 § 4 om förvaltningsberättelse, 3. 7 § när det gäller hänvisningarna till 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande, 4. 12 § första stycket om värderingsprinciper, 5. 14 § när det gäller hänvisningarna till följande bestämmelser i 5 kap.: - 18 § om lån till ledande befattningshavare, - 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, - 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, - 37 § om ytterligare upplysningar om anställda, - 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, - 40 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar, - 41 § om pensioner och liknande förmåner, - 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, - 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, - 44 § om avtal om avgångsvederlag, och - 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, 6. 31 § första stycket, när det gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och 2 a-4 §§ om förvaltningsberättelsens innehåll, och 7. 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering. 6. 31 § första stycket, när det gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och 2 a-4 §§ om förvaltningsberättelsens innehåll, 7. 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, och 8. 31 a-31 c §§ om hållbarhetsrapport för koncernen. Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 §, om upplysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 15 a § En bolagsstyrningsrapport som enligt 6 kap. 8 § har upprättats som en från årsredovisningen skild handling ska offentliggöras tillsammans med förvaltningsberättelsen. Bestämmelserna om offentliggörande av förvaltningsberättelsen gäller i tillämpliga delar beträffande offentliggörandet av bolagsstyrningsrapporten. En bolagsstyrningsrapport eller en hållbarhetsrapport som enligt 6 kap. 8 eller 11 § har upprättats som en handling som är skild från årsredovisningen ska offentliggöras tillsammans med förvaltningsberättelsen. Bestämmelserna om offentliggörande av förvaltningsberättelsen gäller i tillämpliga delar beträffande offentliggörandet av bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten. I stället för att offentliggöra bolagsstyrningsrapporten enligt första stycket får bolaget välja att offentliggöra rapporten genom att göra den tillgänglig på bolagets webbplats. Förvaltningsberättelsen ska då innehålla en upplysning om detta och en uppgift om den webbplats där rapporten finns tillgänglig. I stället för att offentliggöra bolagsstyrningsrapporten eller hållbarhetsrapporten enligt första stycket får företaget välja att offentliggöra rapporten genom att göra den tillgänglig på företagets webbplats. Förvaltningsberättelsen ska då innehålla en upplysning om detta och en uppgift om den webbplats där rapporten finns tillgänglig. I fråga om hållbarhetsrapporten ska offentliggörandet på företagets webbplats ske inom sex månader från balansdagen. Andra stycket gäller inte om sådana uppgifter som avses i 7 kap. 31 § andra stycket med stöd av tredje stycket i samma paragraf har tagits in i moderbolagets bolagsstyrningsrapport i stället för i förvaltningsberättelsen för koncernen. Koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse Koncernredovisning 16 § Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse med följande avvikelser: Detta kapitel tillämpas också i fråga om koncernredovisningen, koncernrevisionsberättelsen och koncernens hållbarhetsrapport med följande avvikelser: 1. Trots 3 § 2 och 5 är moderföretag alltid skyldiga att ge in koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten. 2. Trots 15 § andra stycket får en ofullständig koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § fjärde stycket, publiceras tillsammans med koncernrevisionsberättelsen, om ofullständigheten består i att uppgifter som anges i 7 kap. 16 § första stycket 4 och som inte är väsentliga har utelämnats. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 §, 7 kap. 2 och 7 §§ och 8 kap. 2 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 1 § Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 1 § första-fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m., 2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 3 § första stycket om vissa upplysningar om ekonomiska föreningar, samt 5 § om kassaflödesanalys. 3 § första stycket om vissa upplysningar om ekonomiska föreningar, 5 § om kassaflödesanalys, och 10-14 §§ om hållbarhetsrapport. Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll. Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska även tillämpa 6 kap. 6-9 §§ årsredovisningslagen om bolagsstyrningsrapport. 7 kap. 2 § Följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 4 § om koncernredovisningens delar, 5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen, 6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild, 7 § andra stycket om valuta, 8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen, 9 § om innehav utan bestämmande inflytande, 10 § om balansdag, 12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovisningen, 13 § om elimineringar mellan koncernföretag, 15 § om förändringar i koncernens sammansättning, 16 och 17 §§ om dotterföretag och vissa andra företag, 18-23 §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen, 25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen, och 25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen, 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering. 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, och 31 a-31 c §§ om hållbarhetsrapport för koncernen. Vid tillämpningen av 7 kap. 31 a § årsredovisningslagen ska moderföretaget anses som ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 7 § Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning och i vissa fall kapitaltäckningsanalys, 2. 2 § när det gäller hänvisningen till 2. 2 § när det gäller hänvisningarna till a) 7 kap. 4 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554) om förvaltningsberättelse, a) 7 kap. 4 § 4 årsredovisningslagen (1995:1554) om förvaltningsberättelse, b) 7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprinciper, c) 7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, d) 7 kap. 31 a-31 c §§ samma lag om hållbarhetsrapport för koncernen, 3. 4 § när det gäller hänvisningarna till a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till årsredovisningslagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande, b) 3 kap. 3 § 1-4 denna lag om indelningen av eget kapital, c) 5 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen: - 18 § om lån till ledande befattningshavare, - 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, - 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, - 37 § om ytterligare upplysningar om anställda, - 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, - 40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar, - 41 § om pensioner och liknande förmåner, - 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, - 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, - 44 § om avtal om avgångsvederlag, och - 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, d) 5 kap. 2 § 2 denna lag med särskilda regler om upplysningar i noter, e) 6 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första-tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll och till 6 kap. 2 a § årsredovisningslagen om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen, f) 6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltningsberättelsen, och 4. 5-6 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas. Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats. 8 kap. 2 § Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, 15 a § om offentliggörande av bolagsstyrningsrapport, samt 15 a § om offentliggörande av bolagsstyrningsrapport och hållbarhetsrapport, och 16 § 2 om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 §, 7 kap. 2 och 5 §§ och 8 kap. 2 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 1 § Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 1 § första-fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m. och 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m., 2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och 10-14 §§ om hållbarhetsrapport. Det som sägs i 6 kap. 1 § andra stycket 6-8 årsredovisningslagen om upplysningar om kvotvärde ska dock i stället avse nominellt belopp. Försäkringsaktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll. Försäkringsaktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska även tillämpa 6 kap. 6-9 §§ årsredovisningslagen om bolagsstyrningsrapport. 7 kap. 2 § Följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 2 och 3 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas, 4 § 1-4 om koncernredovisningens delar, 5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen, 6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild, 7 § andra stycket om valuta, 8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen, 9 § om innehav utan bestämmande inflytande, 10 § om balansdag, 12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovisningen, 13 § om elimineringar mellan koncernföretag, 15 § om förändringar i koncernens sammansättning, 16 och 17 §§ om dotterföretag och vissa andra företag, 18-23 §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen, 25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen, och 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering. 25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen, 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, och 31 a-31 c §§ om hållbarhetsrapport för koncernen. Vid tillämpningen av 7 kap. 31 a § årsredovisningslagen ska moderföretaget anses som ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 5 § Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning, 2. 2 § när det gäller hänvisningarna till a) 7 kap. 2 § och 3 a §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om när koncernredovisning inte behöver upprättas, a) 7 kap. 2 och 3 a §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om när koncernredovisning inte behöver upprättas, b) 7 kap. 4 § första stycket 4 samma lag om förvaltningsberättelse, b) 7 kap. 4 § 4 samma lag om förvaltningsberättelse, c) 7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprinciper, d) 7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, e) 7 kap. 31 a-31 c §§ samma lag om hållbarhetsrapport för koncernen, 3. 3 § 1, 2 och 4 när det gäller hänvisningen till 7 kap. 12 § första stycket årsredovisningslagen, med särskilda regler om när koncernredovisning inte behöver upprättas, 4. 4 § när det gäller hänvisningarna till a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till årsredovisningslagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande, b) 3 kap. 4 § denna lag om indelningen av eget kapital, c) 5 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen: - 18 § om lån till ledande befattningshavare, - 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, - 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, - 37 § om ytterligare upplysningar om anställda, - 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, - 40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar, - 41 § om pensioner och liknande förmåner, - 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, - 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, - 44 § om avtal om avgångsvederlag, och - 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, d) 5 kap. 2 § 3 denna lag med särskilda regler om upplysningar i noter, e) 5 kap. 3 § 4 denna lag om villkorad återbäring, f) 5 kap. 4 § 1 och 3-5 denna lag om avsättningar och eget kapital, g) 6 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första-tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll, och h) 6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltningsberättelsen. Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats. 8 kap. 2 § Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, 15 a § om offentliggörande av bolagsstyrningsrapport, samt 15 a § om offentliggörande av bolagsstyrningsrapport och hållbarhetsrapport, och 16 § 2 om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. 2.4 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) Härigenom föreskrivs att 4 a kap. 13 § sparbankslagen (1987:619) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 a kap. 13 § Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I uttalandet skall det särskilt anges Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I uttalandet ska det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bankens resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, skall revisorerna ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som ska lämnas enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, ska revisorerna ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Första och andra styckena gäller inte i fråga om en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och som ingår i förvaltningsberättelsen. I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar Härigenom föreskrivs att 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2016:442 Föreslagen lydelse 8 kap. 13 § Revisorn ska för varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen ska överlämnas till föreningens styrelse senast tre veckor före årsstämman. Revisorn ska inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till honom eller henne. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges om årsredovisningen ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning och om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges om årsredovisningen ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning och om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. I fråga om en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 10 § årsredovisningslagen (1995:1554) ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. Har revisorn vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försummelse som kan leda till ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller den verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller den verkställande direktören på något annat sätt har handlat i strid med denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller stadgarna, ska det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen ska även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören. I revisionsberättelsen ska det också anmärkas om revisorn har funnit att föreningen inte har fullgjort sin skyldighet att föra medlemsförteckning enligt 3 kap. och förteckning över innehavare av förlagsandelar enligt 5 kap. Revisorn kan även i övrigt i berättelsen anteckna de upplysningar som han eller hon önskar meddela medlemmarna. I revisionsberättelsen ska det också anmärkas om revisorn funnit att föreningen inte har fullgjort sin skyldighet 1. att göra skatteavdrag enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), 2. att anmäla sig för registrering enligt 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen, 3. att lämna skattedeklaration enligt 26 kap. 2 § eller 37 kap. 4 § skatteförfarandelagen, eller 4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av skatteförfarandelagen. Revisionsberättelsen ska innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen. I en moderförening ska revisorn lämna en särskild revisionsberättelse för koncernen. Då ska första-tredje och femte styckena och 13 a § tillämpas. Om anmälan har gjorts enligt 8 § fjärde eller sjätte stycket, ska revisorn till revisionsberättelsen bifoga en avskrift av anmälningen. Även kopior av de underrättelser som revisorn och den som har utsett revisorn har lämnat enligt 8 § sjätte stycket ska bifogas revisionsberättelsen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. 2.6 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) Härigenom föreskrivs att 4 kap. 11 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 11 § Revisorerna skall avge en revisionsberättelse för varje räkenskapsår. Revisorerna ska lämna en revisionsberättelse för varje räkenskapsår. I fråga om stiftelser som enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldiga att upprätta årsredovisning skall revisionsberättelsen innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har gjorts upp enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt årsredovisningslagen, skall detta anges och behövliga upplysningar lämnas i revisionsberättelsen, om det kan ske. I fråga om stiftelser som enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldiga att upprätta årsredovisning ska revisionsberättelsen innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med årsredovisningslagen (1995:1554). I uttalandet ska det särskilt anges om årsredovisningen ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning och om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som ska lämnas enligt årsredovisningslagen, ska revisorerna ange detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. I fråga om en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 10 § årsredovisningslagen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. I revisionsberättelsen skall det också anmärkas om revisorerna vid sin granskning har funnit att I revisionsberättelsen ska det också anmärkas om revisorerna vid sin granskning har funnit att 1. stiftelsens tillgångar har använts i strid med stiftelsens ändamål eller att dess förmögenhet är placerad i strid med stiftelseförordnandet eller med 2 kap. 4 eller 6 §, 2. någon annan åtgärd eller försummelse innebär att föreskrifterna i stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i denna lag eller årsredovisningslagen inte har följts, eller 3. vad som enligt 1 eller 2 ligger en styrelseledamot eller förvaltaren till last eller annan åtgärd eller försummelse kan föranleda ersättningsskyldighet enligt 5 kap. 1 § första meningen eller entledigande enligt 9 kap. 6 §. Om stiftelsen har utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret, skall även 30 § första stycket revisionslagen (1999:1079) iakttas när revisionsberättelsen upprättas. Om stiftelsen har utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret, ska även 30 § första stycket revisionslagen (1999:1079) beaktas när revisionsberättelsen upprättas. I en moderstiftelse skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse för koncernen. Härvid skall andra stycket och tredje stycket 2 och 3 tillämpas. I en moderstiftelse ska revisorerna lämna en särskild revisionsberättelse för koncernen. Då ska andra stycket och tredje stycket 2 och 3 tillämpas. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker Härigenom föreskrivs att 7 a kap. 13 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 a kap. 13 § Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I uttalandet skall det särskilt anges Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I uttalandet ska det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bankens resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt nämnda lag, skall revisorerna ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som ska lämnas enligt nämnda lag, ska revisorerna ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Första och andra styckena gäller inte i fråga om en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och som ingår i förvaltningsberättelsen. I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. 2.8 Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) Härigenom föreskrivs att 28 § revisionslagen (1999:1079) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 28 § Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet skall det särskilt anges Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som skall lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, skall revisorn ange detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Första och andra styckena gäller inte i fråga om en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 10 § årsredovisningslagen (1995:1554). I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. 2.9 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 31 och 38 §§ aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 31 § Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Första och andra styckena gäller inte i fråga om revision av en sådan bolagsstyrningsrapport som avses i 6 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554). I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en sådan rapport har upprättats eller inte. När det gäller sådana upplysningar i rapporten som avses i 6 kap. 6 § andra stycket 2-6 årsredovisningslagen, ska berättelsen vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningens övriga delar och i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn ange detta och peka på vilka slags fel det rör sig om. Första och andra styckena gäller inte i fråga om en sådan bolagsstyrningsrapport som avses i 6 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554) eller en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 10 § samma lag. I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. När det gäller sådana upplysningar i bolagsstyrningsrapporten som avses i 6 kap. 6 § andra stycket 2-6 årsredovisningslagen, ska berättelsen vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningens övriga delar och i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn ange detta och peka på vilka slags fel det rör sig om. Lydelse enligt SFS 2016:431 Föreslagen lydelse 38 § I fråga om koncernrevisionsberättelsen gäller 28 § första stycket om tidpunkten för lämnande av revisionsberättelsen, 28 a § första stycket första meningen och andra stycket om gemensam revisionsberättelse samt 29 § första stycket 2 och 4 och andra stycket, 30 §, 31 § första och andra styckena, 31 a §, 32 § första stycket 1 och 35-36 §§ om revisionsberättelsens innehåll. I fråga om koncernrevisionsberättelsen gäller 28 § första stycket om tidpunkten för lämnande av revisionsberättelsen, 28 a § första stycket första meningen och andra stycket om gemensam revisionsberättelse samt 29 § första stycket 2 och 4 och andra stycket, 30 §, 31 § första och andra styckena, 31 a §, 32 § första stycket 1 och 35-36 §§ om revisionsberättelsens innehåll. Bestämmelserna i 31 § första och andra styckena gäller dock inte i fråga om en hållbarhetsrapport för koncernen. I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. Koncernrevisionsberättelsens inledning ska innehålla uppgift om moderbolagets firma och organisationsnummer samt om vilket eller vilka normsystem för koncernredovisning som moderbolaget har tillämpat. På koncernredovisningen ska revisorn göra en hänvisning till koncernrevisionsberättelsen. Om revisorn anser att koncernbalansräkningen eller koncernresultaträkningen inte bör fastställas, ska också detta antecknas på koncernredovisningen. Om moderbolaget har fler än en revisor, gäller detta samtliga revisorer. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. 3 Ärendet och dess beredning Den 22 oktober 2014 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy (nedan benämnt ändringsdirektivet), se bilaga 1. Direktivet innehåller ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (nedan benämnt redovisningsdirektivet), se bilaga 2. Redovisningsdirektivet är genomfört i svensk rätt (prop. 2015/16:3, bet. 2015/16:CU6, rskr. 2015/16:36). I departementspromemorian Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (Ds 2014:45) lämnas förslag till lagändringar med anledning av ändringsdirektivet. Lagförslagen i promemorian utgår delvis från förslag som Redovisningsutredningen har lämnat i delbetänkandet Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22). Förslagen från delbetänkandet behandlades av regeringen i propositionen Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin (prop. 2015/16:3). Redovisningsutredningen har lämnat ytterligare förslag i slutbetänkandet En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8). Dessa förslag bereds i ett annat lagstiftningsärende. En sammanfattning av promemorian Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy finns i bilaga 3. Promemorians lagförslag finns i bilaga 4. Promemorian har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2014/07794/L1). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. I EU-kommissionens regi har tre möten hållits om genomförandet av direktivet. I denna proposition behandlas de förslag som läggs fram i promemorian. Lagrådet Regeringen beslutade den 19 maj 2016 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissen görs några redaktionella ändringar. I förtydligande syfte görs ett tillägg i 7 kap. 2 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och i 7 kap. 2 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Dessa ändringar och tillägg är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 4 Hållbart företagande och rapportering Hållbart företagande Hållbart företagande innebär att företag ska bedriva en verksamhet som gynnar en hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling lanserades år 1987 i Förenta nationernas (FN) rapport Vår gemensamma framtid, även kallad Brundtlandkommissionens rapport, och definieras där som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". EU-kommissionen har i sin strategi för Corporate Social Responsibility (CSR) för 2010-2014 definierat hållbart företagande som företagens ansvar för den egna verksamhetens påverkan på samhället, och lyfter fram bl.a. företagens sociala och miljömässiga ansvar. I FN:s Global Compact-initiativ pekas särskilt fyra områden ut för företags ansvarstagande, nämligen mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn och antikorruption. Ibland används förkortningen ESG när det talas om hållbart företagande, vilken står för Environment (miljö), Social (samhällsansvar) och Governance (styrning). Regeringen har utarbetat en mer ambitiös politik för hållbart företagande. I augusti 2015 lanserades Sveriges nationella handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter. I december 2015 överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen där man redovisade sin syn på en rad frågor kopplade till hållbart företagande, t.ex. mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljöhänsyn, samt tydliggjorde sina förväntningar på företags hållbarhetsarbete (skr. 2015/16:69 Politik för hållbart företagande). Hållbart företagande är en förutsättning för framgångsrika, moderna och innovativa företag i framkant. Regeringens tydliga förväntan är att företag ska ha de internationella riktlinjerna för hållbart företagande som utgångspunkt för sitt arbete, hemma och i utlandet. I begreppet ligger också att företagen använder nytänkande, innovation och hållbar konsumtion och produktion för att bidra till lösningar på samhällets gemensamma hållbarhetsutmaningar i bred samverkan. Transparens och öppenhet är självklara byggstenar i detta. Ett strategiskt arbete med hållbart företagande innebär såväl riskhantering som affärsmöjligheter för näringslivet. I september 2015 antog FN en agenda för hållbar utveckling med bl.a. 17 nya globala mål som gäller fram till år 2030 (Agenda 2030). I agendan lyfts företagens betydelse fram för utvecklingen och det anges att företagen ska uppmuntras att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel (se delmål 12.6). I sammanhanget kan också nämnas det avtal som träffades vid klimatmötet COP21 i slutet av 2015. Avtalet utgör grunden för ländernas klimatarbete framöver och skickar en tydlig signal till företagen om betydelsen av klimatfrågor. I Sverige har företagens roll i miljöarbetet tydliggjorts. För att stärka samverkan med näringslivet har regeringen exempelvis tillsatt en nationell miljömålssamordnare som bl.a. ska verka för att kunskapen om de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och generationsmålet ökar samt underlätta för företag och näringslivets organisationer att synliggöra sitt miljöarbete och tydliggöra kopplingen till målen (för information om aktuella miljömål, se prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377. Se även regeringens skrivelse 2013/14:145 Svenska miljömål visar vägen!). Samhället har ett stort intresse av att företagens verksamhet ger en tillväxt som är hållbar på lång sikt. Hållbart företagande vilar emellertid i första hand på företagen själva och deras vilja att göra hållbarhet till en del av sin kärnverksamhet. Det innebär affärsmässiga fördelar i form av stärkt varumärke och förbättrad konkurrenskraft för företag som kan visa hur de arbetar med hållbarhet. Detta har också lett till att många svenska företag redan i dag bedriver ett aktivt och ambitiöst hållbarhetsarbete. Investerare, kunder och konsumenter är viktiga intressenter som kan förstärka och belöna företagens hållbarhetsarbete. Staten i form av bolagsägare integrerar hållbart företagande i sin bolagsstyrning för att säkra en långsiktigt god värdetillväxt i sina innehav. Bolagsstyrelserna fick år 2012 ansvaret att definiera och fastställa relevanta hållbarhetsmål och övergripande strategier för att nå dessa mål. Hållbarhetsmålen ska bland annat vara ett fåtal, strategiska och uppföljningsbara mål som sedan 2014 följs upp i den löpande dialogen mellan ägaren och bolaget. Bolag med statligt ägande är sedan 2007 ålagda att rapportera sitt arbete i enlighet med de riktlinjer som Global Reporting Initiative (GRI) utarbetat. Svenska lagregler om offentlig redovisning Svenska lagregler om offentlig redovisning finns framför allt i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Årsredovisningslagen ska tillämpas av i stort sett samtliga företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning. Så kallade finansiella företag ska i stället tillämpa de särskilda årsredovisningslagarna, som dock till stora delar överensstämmer med årsredovisningslagen. Syftet med en årsredovisning är framför allt att förmedla sammanfattande information om ett företags verksamhet, ställning och resultat till intressenter såsom investerare, ägare och det allmänna. Årsredovisningen består av en balansräkning, en resultaträkning, tilläggsupplysningar (noter) och en förvaltningsberättelse. I balansräkningen redovisas företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital i sammandrag. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen. I noterna och i förvaltningsberättelsen ska därutöver lämnas ytterligare information. Det rör sig t.ex. om händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut. I vissa fall ska årsredovisningen även innehålla en kassaflödesanalys. Moderföretag i koncerner är, som huvudregel, skyldiga att upprätta en koncernredovisning. Koncernredovisningen kan sägas utgöra en gemensam redovisning för flera företag som ingår i samma koncern och ska, liksom årsredovisningen, ge information till externa intressenter. Koncernredovisningens delar är desamma som de som ingår i en årsredovisning. Årsredovisningen och koncernredovisningen ska som regel offentliggöras genom att skickas in till Bolagsverket. Kompletterande normgivning Lagarna om årsredovisning har karaktär av ramlagstiftning. Det innebär att lagarna endast innehåller grundläggande principer och minimikrav för redovisningen. Inom de ramar som lagarna ger sker en kompletterande normgivning av vissa myndigheter och organisationer, t.ex. Bokföringsnämnden, Finansinspektionen och Rådet för finansiell rapportering. I lagarna anges att årsredovisningen ska upprättas i enlighet med god redovisningssed. God redovisningssed beskrivs i förarbetena som en allmän rättslig standard som grundas på - utöver lag - redovisningspraxis samt rekommendationer och uttalanden från myndigheter och organisationer (prop. 1995/96:10 del 2 s. 11). Vidare sägs god redovisningssed innebära att företagen normalt ska följa redovisningsnormer som är allmänt accepterade, även om de inte är reglerade i lag. Allmänna råd och rekommendationer från normgivande organ har här en särskilt stor betydelse (nämnda prop. s. 13, se även prop. 1998/99:130 s. 187). Även om uttalanden från normgivande organ inte utgör bindande föreskrifter i regeringsformens mening, har det sedan länge ansetts naturligt att tillmäta dem mycket stor betydelse när man tar ställning till vad som utgör god redovisningssed. EU:s normgivning på redovisningsområdet Inom EU har det antagits flera rättsakter som behandlar redovisningsfrågor. De svenska reglerna om årsredovisning och koncernredovisning grundar sig till stor del på EU:s direktiv. I två av dem, de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven, antogs regler för företag i allmänhet. I bankredovisningsdirektivet och försäkringsredovisningsdirektivet finns särskilda regler för vissa företag. De fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven har nu ersatts av ett nytt direktiv, redovisningsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG). Redovisningsdirektivet ska ses mot bakgrund av EU:s strävan under senare år att på olika sätt förenkla regelverket för företag som verkar inom EU, framför allt för små företag. Direktivet gäller i Sverige för aktiebolag och för handelsbolag och kommanditbolag där samtliga obegränsat ansvariga delägare är aktiebolag. Riksdagen antog den 18 november 2015 de av regeringen föreslagna lagändringar som är nödvändiga för att följa det nya direktivet (prop. 2015/16:3, bet 2015/16:CU6, rskr. 2015/16:36). De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången på finansiella rapporter för räkenskapsår som inleds under 2016. Redovisningsutredningen har i betänkande lämnat förslag till ytterligare förenklingar, väsentligen inom ramen för ett förslag till en ny lag om årsredovisning. Vid sidan av de bolagsrättsliga direktiven finns det sedan ett antal år ett särskilt regelverk för noterade företags redovisning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen). Enligt IAS-förordningen ska noterade företag vid upprättandet av koncernredovisning tillämpa de internationella redovisningsstandarder som EU-kommissionen har antagit. Ändringsdirektiv med nya rapporteringskrav Under hösten 2014 antogs ändringsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy). Ändringsdirektivet syftar till att öka öppenheten så att den sociala och miljörelaterade information som företag inom alla sektorer och i samtliga medlemsstater tillhandahåller når upp till samma höga nivå. På så sätt kan risker rörande hållbarhetsaspekter analyseras och investerarnas och konsumenternas förtroende ökas. Direktivet innehåller därför bestämmelser om att stora företag som är företag av allmänt intresse och som i snitt har fler än 500 anställda ska redovisa viss information om hållbarhetsfrågor. Motsvarande bestämmelser finns för stora koncerner. Kategorierna företag av allmänt intresse, stora företag och stora koncerner är definierade begrepp i redovisningsdirektivet. Hållbarhetsinformationen ska åtminstone avse frågor om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. I dessa frågor ska berörda företag lämna upplysningar om affärsmodell, policy, resultatet av policyn och risker förknippade med företagets verksamhet. Upplysningarna ska inbegripa hållbarhetsrelaterade centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten. Rapporten med hållbarhetsinformationen ska ingå i förvaltningsberättelsen eller upprättas som en från årsredovisningen skild handling. På samma sätt ska moderföretag upprätta en hållbarhetsrapport med motsvarande information om koncernen. Företag som omfattas av en hållbarhetsrapport på koncernnivå behöver inte upprätta en egen rapport. Direktivet innehåller även bestämmelser som kompletterar redovisningsdirektivets krav på upprättande av en företagsstyrningsrapport, i Sverige kallad bolagsstyrningsrapport. Enligt tilläggen ska bolagsstyrningsrapporten innehålla uppgifter om bolagets mångfaldspolicy när det gäller sammansättningen i styrande organ, målet med policyn, hur den har genomförts och resultatet av det. Om ett företag inte tillämpar någon policy i en hållbarhetsfråga eller rörande mångfald, ska rapporten ange skälen för det. Internationella riktlinjer för hållbarhetsrapportering Det finns ett antal internationella riktlinjer och rapporteringsverktyg som kan stödja och underlätta ett hållbart företagande. Ett exempel är de riktlinjer som GRI utarbetat. GRI är en oberoende, icke-vinstdrivande, organisation med ett uttalat syfte att främja företags rapportering om hållbarhetsfrågor. GRI:s ramverk omfattar organisationens ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Det är utformat för att kunna användas för att beskriva olika typer av företag och organisationer, oberoende av storlek, bransch eller geografisk hemvist. Av GRI:s rapporteringsramverk följer att ett företag kan välja att låta hållbarhetsrapporten ingå i årsredovisningen eller låta den utgöra en fristående rapport. Det rekommenderas att rapporten är kvalitetssäkrad genom oberoende granskning. En rad svenska företag, däribland bolag med statligt ägande, avger årligen en hållbarhetsrapport i enlighet med GRI:s ramverk. För bolag med statligt ägande gäller ett krav på kvalitetssäkring och bestyrkande av rapporten. Ändringsdirektivet nämner, utöver GRI:s ramverk, även följande ramar som företagen kan stödja sig på när de tillhandahåller hållbarhetsinformation: EU-baserade ramar såsom unionens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas), FN:s Global Compact-initiativ, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Internationella standardiseringsorganisationens ISO 26000, Internationella arbetsorganisationens trepartsdeklaration om principer för multinationella företag och den sociala politiken eller andra internationellt erkända ramar. 5 Genomförandet av de nya EU-kraven om rapportering av hållbarhet och mångfaldspolicy 5.1 Rättslig form Regeringens förslag: De nya bestämmelser som Sverige inför på grund av ändringsdirektivet ska tas in i lag. Utformningen av bestämmelserna ska ansluta förhållandevis nära till direktivbestämmelsernas utformning. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 43). Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Med Sveriges medlemskap i EU följer en skyldighet att införliva bestämmelserna i ändringsdirektivet med den svenska rättsordningen. En allmän princip är att EU-direktiv ska genomföras genom nationellt bindande regler. Härmed avses i första hand författningsbestämmelser och regler som har etablerats genom fast rättspraxis i högsta instans (se t.ex. mål C-144/99 Europeiska kommissionen mot Konungariket Nederländerna, REG 2001 s. I-3541, punkt 17). Bestämmelser som har utfärdats inom ramen för näringslivets självreglering är normalt inte att betrakta som bindande föreskrifter i den angivna bemärkelsen. Ändringsdirektivet anger inte heller att det kan genomföras genom bestämmelser i självregleringen. Kopplingen till andra årsredovisningsregler och kraven på revision och offentliggörande av visst slag talar också för att direktivet bör genomföras med bindande lagregler. Av samma skäl bör de nya bestämmelserna införas i årsredovisningslagen och anslutande lagar. Bestämmelserna bör utformas på samma sätt som i ändringsdirektivet, nämligen med karaktären av ramlagstiftning. Det överensstämmer med strukturen i redovisningslagstiftningen och innebär att det kommer att finnas behov av utfyllande normgivning. Enligt ändringsdirektivet får företagen stödja sig på nationella ramar, unionsbaserade ramar eller internationella ramar när de tillhandahåller information om hållbarhetsfrågor. I avsnitt 4 nämns exempel på sådana ramar. Ett direktiv riktar sig till medlemsstaterna och anger ett visst resultat som ska uppnås inom en bestämd tid. Medlemsstaterna har viss handlingsfrihet när det gäller form och tillvägagångssätt för införandet av reglerna i den nationella rätten. Det innebär i detta fall bl.a. att lagreglerna inte behöver ha samma språkliga och redaktionella utformning som motsvarande bestämmelser i direktivet. Här gör sig olika intressen gällande. På ena sidan står intresset av att lagtexten utformas i enlighet med en för svenska tillämpare väl känd terminologi och att bestämmelserna passar in i den svenska lagstiftningsstrukturen. På andra sidan finns intresset av att lagtexten korrekt återspeglar innebörden av direktivet. Vid genomförandet av ändringsdirektivet i svensk rätt bör viss försiktighet iakttas och det finns också skäl att avstå från sådana förarbetsuttalanden som inte har direkt stöd i direktivet och som kan uppfattas som bindande för enskilda. Ytterst ankommer det på EU-domstolen att tolka innebörden av EU-direktiv. En lagtext som avviker för mycket från direktivets ordalydelse riskerar att underkännas av EU-domstolen. På redovisningsområdet har Sverige som regel eftersträvat att de nationella bestämmelserna förhållandevis nära ansluter till de underliggande direktivens utformning och ordalydelse. Samma inriktning bör väljas vid genomförandet av ändringsdirektivet. Frågan om vilken närmare utformning de enskilda bestämmelserna bör ges behandlas i de följande avsnitten och i författningskommentaren. 5.2 Företag av viss storlek ska rapportera om hållbarhet Regeringens förslag: Företag ska upprätta en särskild rapport med hållbarhetsupplysningar om företaget uppfyller mer än ett av följande villkor: - medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 250, - balansomslutningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 175 miljoner kronor, - nettoomsättningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 350 miljoner kronor. Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag (se promemorian s. 44). Promemorian, som utgår från den indelning i företagskategorier som föreslås i delbetänkandet SOU 2014:22, föreslår att alla stora företag och företag av allmänt intresse ska upprätta en hållbarhetsrapport. Kategorin företag av allmänt intresse föreslås innefatta noterade företag, vissa finansiella företag och publika aktiebolag. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Kollegiet för svensk bolagsstyrning, StyrelseAkademien, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Jernkontoret och SveMin avstyrker förslaget att låta kravet på hållbarhetsrapportering omfatta fler företag än de som ändringsdirektivet kräver. Som skäl anförs bl.a. att kostnaderna för hållbarhetsrapporteringen är underskattade och att den ökade administrativa börda som ett utvidgat rapporteringskrav innebär inte kan motiveras av nyttan med rapporteringen. Även Sveriges advokatsamfund är kritiskt till att gå längre än vad ändringsdirektivet kräver och ifrågasätter om skälen för en utvidgning är tillräckligt väl underbyggda. Kommerskollegium och Konkurrensverket befarar att svenska företag kan hamna i ett försämrat konkurrensläge om kravet på hållbarhetsrapportering omfattar fler företag i Sverige än i övriga EU-länder. Amnesty Sverige och Swedwatch välkomnar att fler företag än vad ändringsdirektivet kräver omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering. Liknande synpunkter lämnas av Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Fondbolagens förening anser att det är positivt att rapporteringskravet föreslås omfatta alla publika företag. Skälen för regeringens förslag Företag som måste omfattas av rapporteringskraven Ändringsdirektivet gör det tvingande att kräva upplysningar i hållbarhetsfrågor från stora företag som är företag av allmänt intresse och som på balansdagen har haft i genomsnitt 500 anställda under räkenskapsåret. Som företag av allmänt intresse räknas i redovisningsdirektivet noterade företag, kreditinstitut och försäkringsföretag (artikel 2.1). Stora företag är enligt redovisningsdirektivet företag som vart och ett av de två senaste räkenskapsåren överskrider minst två av de tre gränsvärdena balansomslutning 20 miljoner euro, nettoomsättning 40 miljoner euro och 250 anställda (artikel 3.4). Enligt ändringsdirektivet får medlemsstaterna också kräva hållbarhetsrapportering från andra företag, se skäl 14 i ingressen. Samhällsnyttan i relation till företagens kostnader De senaste åren har intresset för information om hållbarhetsfrågor från företagen ökat, inte minst inom EU. Sådan information bidrar till att skapa förändring i riktning mot en mer hållbar global ekonomi. När företagen lämnar den informationen ökar möjligheterna både för företagen själva och för andra att hantera företagens inverkan på samhället och skapa förutsättningar för en god utveckling som är uthållig. Arbetet med hållbarhetsrapportering är i hög grad företagsdrivet. Alltfler företag ser affärsmässiga fördelar i form av stärkt varumärke och renommé med att informera om hur de arbetar med hållbarhetsfrågor. Det kan också vara ett sätt att identifiera förbättringsåtgärder. Detta har lett till att många svenska företag redan i dag bedriver ett aktivt och ambitiöst hållbarhetsarbete och rapporterar om det. Investerare, kunder och konsumenter har en viktig funktion när det gäller att förstärka och belöna hållbarhetsarbetet. Det finns ett stort samhällsintresse av att företag informerar hur de arbetar med hållbarhetsfrågor. Både investerare och en bredare allmänhet har berättigade krav på att i större utsträckning än hittills få information om hur företag i sin verksamhet hanterar frågor om miljö, sociala förhållanden, anställda, mänskliga rättigheter och korruption. Även om många företag redan i dag lämnar sådan information, skiljer sig rapporteringen åt. Ett lagstadgat krav på hållbarhetsrapportering kan öka transparensen och underlätta jämförelsen mellan företagen. Det finns också ett allmänt intresse av att det i den krets av företag där hållbarhetsrapporteringen är under framväxt ges ett stöd för utvecklingen. Ett lagstadgat krav på hållbarhetsrapportering kan utgöra ett sådant stöd för utvecklingen. Ett lagkrav kan också ge en ram som bidrar till att företag kan bedriva och utvärdera sina verksamheter på lika villkor. För företagen bör det vara en fördel. Sammantaget talar detta för att rapporteringskravet bör omfatta en vidare krets företag än vad ändringsdirektivet kräver. Om lagförslaget utformas enligt direktivets miniminivå skulle rapporteringskravet, som Kommerskollegium framhåller, sannolikt endast träffa företag som redan i dag lämnar någon form av hållbarhetsrapport, antingen frivilligt eller på grund av andra krav, t.ex. de krav som åvilar bolag med statligt ägande. De nya kraven skulle då inte driva utvecklingen med hållbarhetsrapportering framåt. En skyldighet att rapportera om arbetet med hållbarhetsfrågor innebär en ny administrativ kostnad för företagen i den utsträckning de inte redan har en rapportering som motsvarar ändringsdirektivets krav. EU-kommissionen uppskattar i sin konsekvensanalys kostnaden för rapporteringen till uppemot 4 300 euro per år och företag. Svenskt Näringsliv och Svensk Handel ifrågasätter detta. Svenskt Näringsliv hävdar att kostnaderna för rapporteringen uppgår till 1-2 miljoner kronor per år, medan Svensk Handel menar att det rör sig om minst sexsiffriga belopp per år. Som utvecklas närmare i avsnitt 7 är det svårt att med bestämdhet ange hur stora kostnaderna blir. Det varierar beroende på arten och omfattningen av företagens verksamhet. Svårigheten att bedöma kostnaderna beror också på att rapporteringskraven delvis bygger på principen "följ eller förklara". Som exempel kan nämnas att ett företag inte måste ha en policy om mänskliga rättigheter, utan endast förklara skälen för att det inte har det. Det finns skäl att anta att företagens kostnader många gånger kan vara högre än vad kommissionen utgått från. Särskilt de första åren ett företag lämnar upplysningarna är kostnaderna sannolikt högre. Det är rimligt att anta att den för en del företag kan vara så hög som Svenskt Näringsliv eller Svensk Handel gör gällande. Som framgår i avsnitt 7 finns det dock omständigheter som talar för att den för många stora företag understiger 100 000 kronor per år. Den administrativa kostnad som kravet på att rapportera om hållbarhetsfrågor innebär för företagen bör få betydelse för vilka företag som ska omfattas. Nyttan med rapporteringen bör vägas mot kostnaden. Företag av viss storlek ska hållbarhetsrapportera Noterade företag vänder sig i stor utsträckning till investerare och det finns därför ett stort intresse av att få del av information om verksamheten. Vilken information som finansiella företag, som banker och försäkringsföretag, rapporterar om är viktigt för det allmänna förtroendet för finansmarknaden. Men vikten av rapportering om hållbarhetsfrågor ligger inte enbart hos dessa företag. Som Fondbolagens förening framhåller kan alla publika aktiebolag vara av intresse för investerare. I hållbarhetsfrågor finns dessutom flera andra starka intressenter än investerare, t.ex. kunder, konsumenter och miljöorganisationer. Konsumenters vilja och förmåga att påverka producenter har ökat och skulle förmodligen öka ännu mer om tillgången till information förbättrades. Intresset ur ett konsumentperspektiv är inte begränsat till noterade och vissa finansiella företag, utan gäller alla företag. Det samlade intresset av att få information om hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor är inte begränsat till några särskilda företag eller verksamheter, även om behovet kan vara större inom vissa områden. Det finns därmed inte anledning att generellt undanta vissa typer av företag eller verksamheter från kravet på hållbarhetsrapportering. För samtliga företag finns ett intresse av att minimera de administrativa kostnaderna. Det har under lång tid pågått ett arbete med att förenkla för företagen och minska den administrativa bördan. Ett exempel på en åtgärd med sådant syfte är avskaffandet av kravet för många små företag att ha revisor (prop. 2009/10:204). Strävan efter att minska de administrativa bördorna är som störst för de små och medelstora företagen. I ändringsdirektivets ingress (skäl 13) anges att den totala regelbördan, särskilt för små och medelstora företag, bör minskas. Där hänvisas också till att Europa 2020-strategin syftar till att förbättra företagsklimatet för dessa företag. Europeiska rådet har i sina slutsatser av den 27 juni 2014 uttalat att medlemsstaterna i genomförandearbetet bör utnyttja den flexibilitet som finns i unionsrätten för att minska regelbördan för små och medelstora företag. Ett företags förmåga att hantera administrativa kostnader har mycket lite, om ens något, att göra med om det är noterat eller bedriver viss typ av verksamhet. Den har däremot samband med vilken balansomslutning och nettoomsättning företaget har. Även om rapporteringen i de flesta fall sker till en större kostnad för stora företag än för mindre företag, har stora företag möjlighet att hantera denna kostnad. De stora företagen bedöms vara endast marginellt påverkade av den administrativa börda som ett rapporteringskrav innebär. Det samlade intresset för rapportering från stora företag får anses väga tyngre än kostnaderna för dessa företag. För många medelstora och små företag bedöms kostnaderna vara av större betydelse. Intresset av rapportering överväger i dag inte intresset av att hålla nere den administrativa bördan för dessa företag. De bör därför inte omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering. Ett på det sättet bestämt tillämpningsområde ligger väl i linje med det som gäller i Danmark och Norge, som redan har lagkrav på hållbarhetsrapportering. Rapporteringskravet bör knytas till de gränsvärden som definierar stora företag enligt redovisningsdirektivet. Med omräkning till svenska kronor föreslås de företag omfattas som uppfyller mer än ett av följande villkor: medelantalet anställda är för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren mer än 250, balansomslutningen är för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren mer än 175 miljoner kronor och nettoomsättningen är för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren mer än 350 miljoner kronor (se s. 40 f. i promemorian). Rapporteringskravet i Sverige kommer därmed att omfatta fler företag än vad ändringsdirektivet föreskriver. Skillnaden är att även stora företag som inte är noterade eller finansiella omfattas och att det extra gränsvärdet 500 anställda inte tillämpas. Det innebär att vissa företag får administrativa kostnader som andra företag med motsvarande storlek i en del andra EU-stater kanske inte har, beroende på hur medlemsstaterna väljer att genomföra direktivet. Att Sverige har längre gående krav än andra medlemsstater skulle, som bl.a. Konkurrensverket är inne på, kunna innebära ett försämrat konkurrensläge. Den negativa aspekten av ökade kostnader bedöms emellertid vara något som företag av den aktuella storleken kan hantera. Företag kan dessutom, som Kommerskollegium framhåller, ha mycket att vinna på att arbeta med hållbarhetsfrågor i form av djupare förtroende hos konsumenter och investerare. För många företag innebär arbetet med hållbarhetsfrågor en stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet. Hållbarhetsrapporteringen stärker svenska företags ställning som helhet. Om kravet riktas mot alla företag av viss storlek omfattas även andra typer av juridiska personer än aktiebolag och handelsbolag. Bland annat kommer vissa ideella föreningar att omfattas, förutsatt att de når över två av de nämnda gränsvärdena. Ideella föreningar är ofta icke-vinstdrivande organisationer, vars huvudsakliga verksamhet inte sällan bygger på engagemang i olika hållbarhetsfrågor, t.ex. mänskliga rättigheter och miljö. Dessa organisationer hållbarhetsrapporterar i stor utsträckning redan i dag. Något bärande skäl för att undanta dessa eller andra årsredovisningsskyldiga företag som uppfyller mer än ett av gränsvärdena kan inte anses föreligga. I samband med riksdagens behandling av regeringens proposition Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin (prop. 2015/16:3) riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag som i fråga om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen utgår från ambitionen att minska företagens regelbörda (bet. 2015/16:CU6 och rskr. 2015/16:36). Regeringen efterkommer tillkännagivandet genom att knyta kravet på hållbarhetsrapportering till de gränsvärden som gäller för stora företag i redovisningsdirektivet. Rapporteringskravet kommer därmed, till skillnad från promemorians förslag, inte att gälla företag som i redovisningsdirektivet definieras som små eller medelstora. När reformen varit i kraft en tid bör den följas upp och utvärderas. Frågan om årsredovisningslagens indelning av företag i storlekskategorier behandlas i det lagstiftningsärende där Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) bereds. 5.3 Hållbarhetsrapportens innehåll Regeringens förslag: Hållbarhetsrapporten ska innehålla de upplysningar om hållbarhetsfrågor som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten. Upplysningarna ska behandla åtminstone frågor om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Rapporten ska ange bl.a. företagets affärsmodell, företagets policy i hållbarhetsfrågor, resultatet av tillämpningen av policyn, de väsentliga risker som rör dessa frågor och hur företaget hanterar riskerna. Om företaget saknar en policy i en eller flera av frågorna ska skälen för detta tydligt anges. Information ska inte behöva lämnas om förestående utveckling eller om frågor som är under förhandling, om företagets ledningsorgan bedömer att ett offentliggörande skulle skada företagets marknadsposition allvarligt. Hållbarhetsrapporten ska även, när det är lämpligt, innehålla hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i årsredovisningen. Om särskilda riktlinjer har använts vid upprättandet av rapporten ska det anges vilka dessa är. Årsredovisningslagens bestämmelse om att förvaltningsberättelsen ska innehålla viss hållbarhetsinformation ska behållas oförändrad. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 49 f. och 53). Remissinstanserna: De flesta av remissisinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Sida anser att det bör tydliggöras vad en hållbarhetsrapport ska innehålla. Skälen för regeringens förslag: Hållbarhetsrapporten ska enligt ändringsdirektivet ge upplysningar i den utsträckning som krävs för att förstå företagets utveckling, resultat, ställning och konsekvenserna av dess verksamhet, åtminstone i frågor som rör miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för mänskliga rättigheter och bekämpning av korruption och mutor. Upplysningarna ska omfatta: 1. en kort beskrivning av företagets affärsmodell, 2. en beskrivning av den policy som företaget följer i dessa frågor, inbegripet de förfaranden för due diligence-granskning som har genomförts, 3. resultatet av denna policy, 4. de väsentliga risker som rör dessa frågor och som är kopplade till företagets verksamhet, inbegripet, när så är relevant och proportionellt, dess affärsförbindelser, produkter eller tjänster, och som sannolikt kommer att få negativa konsekvenser på dessa områden, och hur företaget hanterar dessa risker, och 5. icke-finansiella centrala resultatindikatorer som är relevanta för den aktuella verksamheten. Om företaget inte följer någon policy i en eller flera av frågorna, ska rapporten innehålla en klar och motiverad förklaring till detta. Rapporten ska också, där så är lämpligt, innehålla hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i årsredovisningen. De svenska bestämmelserna om hållbarhetsrapportens innehåll bör utformas i nära anslutning till direktivets lydelse. I vissa avseenden bör anpassningar göras till den svenska lagstiftningsstrukturen och terminologin. En särskild fråga i detta avseende är om direktivets term icke-finansiell ska användas vid genomförandet i svensk lag. Termen används redan i dag i årsredovisningslagen, se 6 kap. 1 § fjärde stycket. De icke-finansiella upplysningar som åsyftas - i såväl nämnda bestämmelse som i ändringsdirektivet - är upplysningar om förhållanden som, utan att utgöra finansiella faktorer i traditionell bemärkelse, har betydelse för bedömningen av företagets utveckling, resultat eller ställning. Att beteckna dessa upplysningar som icke-finansiella ger liten ledning för läsaren och kan även leda till feltolkningar. Enligt regeringens bedömning bör de i stället ges den mer deskriptiva benämningen hållbarhetsupplysningar. Sättet att redovisa den aktuella informationen på har likheter med det som gäller för bolagsstyrningsrapporten. Det stämmer också väl med årsredovisningslagens terminologi att benämna informationssamlingen rapport. Den bör därför benämnas hållbarhetsrapport. I årsredovisningslagen bör det göras en uppräkning av det hållbarhetsrapporten måste innehålla, motsvarande den som görs i direktivet. Någon precisering utöver det bör inte göras. De rapporterande företag som önskar det, kan stödja sig på någon av de icke-bindande riktlinjer som finns. Företagen ska i enlighet med ändringsdirektivet åläggas att då ange vilka riktlinjer som används. Det är naturligt att företag i sin rapportering förhåller sig till beslutade hållbarhetsmål, t.ex. de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och generationsmålet (se avsnitt 4). Regeringen bedömer att det inte finns behov av någon ytterligare vägledning för tillämpningen i lagen. Som framgår ovan ställs det redan i dag i årsredovisningslagen vissa krav på upplysningar om hållbarhetsfrågor. Enligt bestämmelserna ska större företag i förvaltningsberättelsen lämna sådana icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor (6 kap. 1 § fjärde och femte styckena). Motsvarande krav finns i redovisningsdirektivet (artikel 19.1 tredje stycket). Enligt nämnda bestämmelser i årsredovisningslagen ska större företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Ändringsdirektivets krav på upplysningar om hållbarhetsfrågor är mer omfattande än vad som följer av gällande rätt. Företag som uppfyller skyldigheten att upprätta en fullständig hållbarhetsrapport ska därmed anses ha uppfyllt skyldigheten enligt de gällande kraven i 6 kap. 1 § fjärde och femte styckena årsredovisningslagen. Detta bör klargöras i lagen. Ändringsdirektivet medger att företagen i undantagsfall inte informerar om förestående utveckling eller om frågor som är under förhandling. Detta förutsätter att förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganets ledamöter kan motivera uppfattningen att ett utlämnande av informationen allvarligt skulle skada företagets marknadsposition och att underlåtenheten att ta med informationen inte hindrar en rättvis och balanserad förståelse av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten. Det kan tänkas att det emellanåt förekommer att ett offentliggörande av information av detta slag allvarligt skulle kunna skada ett företags marknadsposition. Det bör därför vara möjligt att utelämna sådan information från rapporten. De särskilda förutsättningarna för utelämnande bör anges i lag. Det föreslås inget krav på att skälen för utelämnandet redovisas i rapporten. Som Kollegiet för svensk bolagsstyrning är inne på, bör det vara tillräckligt att det görs en bedömning i fråga om skadan och effekten av utelämnandet som svarar mot lagens krav. Det kan, som Tillväxtverket och Swedwatch påpekar, inte uteslutas att ett företag utnyttjar möjligheten att utelämna viss information på ett sätt som inte avsetts, i syfte att kringgå rapporteringskravet. Den risken får emellertid anses begränsad. Bedömningen måste vara motiverad och det grundläggande kravet på att hållbarhetsrapporteringen ska vara rättvisande och balanserad får inte åsidosättas. Företagets ledningsorgan har liksom i övrigt det yttersta ansvaret för rapporteringen. 5.4 Placering och offentliggörande av hållbarhetsrapporten Regeringens förslag: Hållbarhetsrapporten ska ingå i förvaltningsberättelsen eller utgöra en handling som är skild från årsredovisningen. Om hållbarhetsrapporten upprättats separat ska den offentliggöras tillsammans med förvaltningsberättelsen eller, under vissa förutsättningar, genom att inom sex månader hållas tillgänglig på företagets webbplats. Regeringens bedömning: Det bör inte finnas något lagkrav på undertecknande av hållbarhetsrapporten. Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regeringens (se promemorian s. 53 f.). I promemorian föreslås dock att samma frist för webbpublicering även ska gälla för en bolagsstyrningsrapport. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända. Amnesty Sverige och Swedwatch anser att hållbarhetsrapporten bör vara integrerad i årsredovisningen eller att den, om den upprättas separat, i varje fall ska undertecknas av styrelsen. Liknande synpunkter lämnas av CDP och Sida. StyrelseAkademien och Sveriges advokatsamfund förordar att såväl hållbarhetsrapporten som bolagsstyrningsrapporten bör offentliggöras samtidigt som årsredovisingen, oavsett om de lämnas som skilda handlingar eller inte. Kollegiet för svensk bolagsstyrning menar att detta i varje fall bör gälla bolagsstyrningsrapporten. Bolagsverket ifrågasätter om underlåtenhet att ge in en hållbarhetsrapport ska följa de ordinarie sanktionsreglerna. Amnesty Sverige välkomnar att de ska göra det. Skälen för regeringens förslag och bedömning Integrerad eller separat hållbarhetsrapport Hållbarhetsrapporten ska enligt ändringsdirektivet infogas i förvaltningsberättelsen. Det kan också medges att den upprättas separat. Den ska i båda fallen innehålla samma information. En förutsättning för att rapporten ska få upprättas separat är att den publiceras tillsammans med förvaltningsberättelsen eller offentliggörs på företagets webbplats inom högst sex månader efter balansdagen. En upplysning ska i det senare fallet tas in i förvaltningsberättelsen. En flexibilitet när det gäller hållbarhetsrapportens placering förenklar hanteringen av hållbarhetsrapporten för företagen. Motsvarande valfrihet har utnyttjats beträffande bolagsstyrningsrapporten (6 kap. 6 och 8 §§ årsredovisningslagen). Det bör därför överlämnas till företagen att avgöra om hållbarhetsrapporten ska upprättas och offentliggöras som en del av förvaltningsberättelsen eller som en separat rapport. En sådan ordning överensstämmer väl med vad som gäller enligt de internationellt erkända riktlinjer för hållbarhetsrapportering som GRI utarbetat. Det stämmer också väl överens med vad som gäller enligt statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande. En särskild fråga är om hållbarhetsrapporten bör utgöra en del av årsredovisningen även i de fall då den upprättas som en handling som är skild från förvaltningsberättelsen. Som FAR påpekar lämnar exempelvis vissa företag hållbarhetsupplysningar inom ramen för det dokument som innehåller årsredovisningen, men upplysningarna utgör inte en del av förvaltningsberättelsen. Enligt regeringens bedömning bör en sådan rapport inte anses ingå i årsredovisningen. Den får i stället betraktas som en från årsredovisningen skild handling. Detta motsvarar vad som gäller i fråga om bolagsstyrningsrapporten. En nackdel med rapporter som inte ingår i årsredovisningen är att straffansvar för bokföringsbrott inte kan göras gällande. Sådant straffansvar aktualiseras bara för oriktiga uppgifter som tagits in i årsredovisningen. I likhet med Ekobrottsmyndigheten bedömer dock regeringen att det rör sig om få fall där detta skulle få praktisk betydelse. Denna nackdel bör därför inte ge anledning till annan slutsats. Offentliggörande av hållbarhetsrapporten Om företaget väljer att upprätta hållbarhetsrapporten som en del av förvaltningsberättelsen, kommer de redan gällande reglerna om offentliggörande av årsredovisningen att omfatta även hållbarhetsrapporten. Skyldigheten för exempelvis ett aktiebolag att offentliggöra årsredovisningen fullgörs genom att bestyrkta kopior av handlingarna, med vissa uppgifter och bevis, ges in till Bolagsverket inom en månad efter det att bolagsstämman fastställt balansräkningen och resultaträkningen (8 kap. 3 § första stycket 1 årsredovisningslagen). I de fall företaget väljer att upprätta hållbarhetsrapporten skild från årsredovisningen, ska rapporten enligt ändringsdirektivet offentliggöras antingen tillsammans med förvaltningsberättelsen eller på företagets webbplats. Det senare ska ske inom sex månader från balansdagen och en hänvisning ska då göras i förvaltningsberättelsen. Behovet av en särskild tidsfrist för publiceringen på webbplatsen ter sig begränsat, men en tidsfrist är nödvändig för ett korrekt genomförande av direktivet. Det ska, enligt direktivet, anges ett krav på att förvaltningsberättelsen innehåller en upplysning om webbpubliceringen och den webbplats där rapporten finns. Detta förutsätter att rapporten faktiskt finns tillgänglig på webbplatsen (jfr förarbetsuttalande i motsvarande fråga när det gäller bolagsstyrningsrapporter, prop. 2008/09:71 s. 111). I praktiken utesluter det att webbpubliceringen sker senare än den dag årsredovisningen offentliggörs. Givet de tidsfrister som finns för offentliggörandet av årsredovisningen sker webbpubliceringen då vanligen inom sex månader från balansdagen. Tidsfristen för webbpublicering av hållbarhetsrapporten får därför endast betydelse för de mindre vanliga fallen att årsredovisningen i ett företag offentliggörs senare än sex månader från balansdagen. Om webbpublicering inte sker i tid, tillämpas i stället huvudregeln att rapporten ska offentliggöras tillsammans med förvaltningsberättelsen. Direktivet föreskriver ingen motsvarande frist för webbpublicering av en bolagsstyrningsrapport. Det praktiska värdet av en sådan frist är tveksamt. Promemorians förslag att låta samma frist som för webbpublicering av hållbarhetsrapporten gälla även för bolagsstyrningsrapporten förs därför inte vidare. Det bör inte införas några särskilda sanktionsregler för de fall hållbarhetsrapporten ska ingå i förvaltningsberättelsen men företaget underlåter att ge in rapporten till Bolagsverket. För vissa företag innebär det att tvångslikvidation som yttersta sanktion kan bli aktuell. Detta kan, som Konkurrensverket och Bolagsverket är inne på, visserligen framstå som en väl ingripande påföljd när det endast är hållbarhetsrapporten som inte har getts in till verket. Samtidigt är det mest ändamålsenligt att ha ett enhetligt sanktionssystem och inte gradera olika typer av underlåtenheter när det gäller skyldigheten att ge in årsredovisningen. Regeringen bedömer, i likhet med Bolagsverket, risken för tvångslikvidation i dessa fall som liten. Samma sanktionsregler bör även kunna aktualiseras för separat upprättade hållbarhetsrapporter som inte offentliggjorts på föreskrivet sätt, dvs. tillsammans med förvaltningsberättelsen eller på företagets webbplats enligt de särskilda krav som gäller för webbpublicering. Frågan om sanktioner i de fallen behandlas ytterligare i författningskommentaren. Ändringsdirektivet föreskriver i artikel 1.4 att medlemsstaterna ska se till att ledamöterna av ett företags förvaltnings-, lednings och tillsynsorgan kollektivt ansvarar för att säkerställa att hållbarhetsrapporter som lämnas separat upprättas och offentliggörs i enlighet med redovisningsdirektivet. Upprättandet och offentliggörandet av hållbarhetsrapporten för ett aktiebolag faller inom det som är styrelsens ansvarsområde (se 8 kap. 4 § aktiebolagslagen). Motsvarande gäller för t.ex. försäkringsbolag, bankaktiebolag, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag. Även i ekonomiska och ideella föreningar är detta en fråga för styrelsen. Beträffande handelsbolag ligger ansvaret hos bolagsmännen. Styrelsen är ett kollegialt organ. Det innebär i och för sig inte att samtliga styrelseledamöter måste ta del i ett beslut. För att ett beslut ska få fattas i ett ärende måste dock samtliga styrelseledamöter ha fått tillfälle att delta i ärendets behandling och fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet (se t.ex. 8 kap. 21 § aktiebolagslagen). Svensk rätt får anses motsvara direktivets krav på styrelsens ansvar för hållbarhetsrapportens upprättande och offentliggörande. Någon ytterligare reglering krävs därmed inte. Språket i hållbarhetsrapporten Av 2 kap. 5 § årsredovisningslagen framgår att en årsredovisning ska avfattas på svenska. Det innebär att en hållbarhetsrapport som ingår i årsredovisningen ska avfattas på svenska. Detsamma gäller en bolagsstyrningsrapport som ingår i årsredovisningen. Svenskt Näringsliv lyfter frågan om vad som ska gälla för en hållbarhetsrapport respektive en bolagsstyrningsrapport som upprättas som en handling som är skild från årsredovisningen. Nuvarande lagstiftning saknar språkkrav för separat upprättade bolagsstyrningsrapporter. Det framstår som naturligt att ett företag som är skyldigt att upprätta en hållbarhets- eller bolagsstyrningsrapport, och som väljer att offentliggöra den som en separat rapport, avfattar även rapporten på svenska. Avsaknaden av en särskild reglering för separat upprättade bolagsstyrningsrapporter förefaller inte ha lett till några praktiska problem för företagen. Det bedöms därför inte finnas något behov av att reglera den frågan. Inte heller för en separat upprättad hållbarhetsrapport på företags- eller koncernnivå bör ett språkkrav gälla. Det bör t.ex. vara möjligt för ett svenskt dotterbolag att på ett enkelt sätt tillgodoräkna sig ett utländskt moderbolags hållbarhetsrapport, under förutsättning att den uppfyller lagkraven. Undertecknande av hållbarhetsrapporten I årsredovisningslagen finns ett krav på att årsredovisningen ska undertecknas av samtliga styrelseledamöter och, i förekommande fall, den verkställande direktören (2 kap. 7 §). I handelsbolag ska årsredovisningen skrivas under av samtliga obegränsat ansvariga delägare. En fråga är om motsvarande krav bör införas beträffande en separat upprättad hållbarhetsrapport. Som FAR och Sida framhåller kan ett krav på undertecknande tydliggöra och underlätta bedömningen av styrelsens ansvar för rapportens innehåll. Lagkraven för bolagsstyrnings- och hållbarhetsrapporter bör emellertid vara enhetliga. Det finns inte något i lag föreskrivet krav på undertecknande av en bolagsstyrningsrapport som upprättas separat. I sammanhanget kan även nämnas att Redovisningsutredningen i sitt slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) föreslår att årsredovisningar ska kunna färdigställas genom styrelsebeslut i stället för underskrift. Enligt regeringens bedömning är ett lagkrav på undertecknande inte nödvändigt och skulle innebära en ytterligare administrativ börda för företagen. Ett sådant lagkrav bör därför inte införas. 5.5 Kontroll av hållbarhetsrapporten Regeringens förslag: Företagets revisor ska uttala sig om huruvida en hållbarhetsrapport har upprättats eller inte. Om rapporten har upprättats separat, ska revisorns slutsatser redovisas i ett särskilt yttrande. Regeringens bedömning: Det ska inte krävas att hållbarhetsrapporten granskas utöver revisorns kontroll. Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med regeringens (se promemorian s. 53 f.). Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända. Sida, Naturvårdsverket, Diskrimineringsombudsmannen, Amnesty Sverige, LO, Swedfund, Swedwatch och TCO förordar att hållbarhetsrapporten kvalitetssäkras genom en oberoende granskning. Skälen för regeringens förslag och bedömning Kvalitetssäkring av hållbarhetsrapporten Medlemsstaterna får enligt ändringsdirektivet begära att uppgifterna i hållbarhetsrapporten verifieras av en oberoende leverantör av kvalitetssäkringstjänster. Direktivet ger inga närmare anvisningar om vad som avses med en sådan kvalitetssäkring. Kvalitetssäkringen av hållbarhetsrapporten kan exempelvis utföras av företagets revisor eller av en annan person som specialiserat sig på granskning av hållbarhetsrapporter. Att låta en extern granskare göra en djupare granskning av uppgifterna i hållbarhetsrapporten kan öka kvaliteten på hållbarhetsrapporten. Det kan även ge företaget flera fördelar i form av t.ex. bättre metoder för att utarbeta rapporten, analysera resultaten och föra utvecklingsarbetet framåt. Det kan också leda till ett ökat förtroende hos investerare, konsumenter och andra intressenter. För företag som vänder sig till utländska investerare, vilka inte sällan saknar närmare kännedom om företaget och dess verksamhet, kan det vara särskilt viktigt att kunna presentera en kvalitetssäkrad rapport. Som tidigare nämnts upprättar många företag redan i dag hållbarhetsrapporter. Dessa granskas ofta av företagets revisor i enlighet med FAR:s rekommendation RevR 6. Statligt ägda bolag är, enligt statens ägarpolicy, skyldiga att kvalitetssäkra sina hållbarhetsrapporter genom en oberoende granskning. Även i detta fall är det ofta bolagets revisor som utför kvalitetsgranskningen. I sammanhanget kan noteras att de internationellt erkända riktlinjer för hållbarhetsrapportering som GRI utarbetat inte kräver en extern kvalitetssäkring av hållbarhetsrapporten. De rekommenderar endast en sådan. Att låta hållbarhetsrapporten kvalitetssäkras av en oberoende granskare innebär kostnader för företagen. Enligt regeringens bedömning talar övervägande skäl för att företagen själva bör kunna avgöra när det är motiverat att ta dessa kostnader och bestämma vilken nivå en granskning ska ha. I bedömningen bör också vägas in att det föreslås att rapportering ska göras av fler stora företag än vad direktivet kräver. Regeringen föreslår mot denna bakgrund inte någon lagstadgad skyldighet att låta kvalitetssäkra hållbarhetsrapporten. Kontroll av att en hållbarhetsrapport har upprättats Ett företag kan välja att låta uppgifterna i hållbarhetsrapporten kvalitetsgranskas av revisorn eller någon annan oberoende granskare. Oavsett om en sådan djupare granskning görs eller inte, måste en viss kontroll utföras av revisorn. Ändringsdirektivet föreskriver nämligen att revisorn eller revisionsföretaget ska kontrollera att hållbarhetsrapporten har lämnats. Revisorn kan alltså begränsa sin kontroll till ett konstaterande av att rapporten finns eller inte finns. Kontrollen ska vara densamma oavsett om hållbarhetsrapporten upprättats som en del av förvaltningsberättelsen eller som en handling som är skild från årsredovisningen. Reglerna om revisorns kontroll av hållbarhetsrapporten bör inte gå längre än vad direktivet kräver. Bestämmelserna bör tas in i lag. Den närmare innebörden av revisorns kontroll får avgöras inom ramen för självregleringen och utvecklandet av god revisionssed. Resultatet av revisorns kontroll av en hållbarhetsrapport som upprättats separat bör redovisas i ett särskilt revisorsyttrande. Yttrandet bör fogas till rapporten. På så sätt kan intressenter enkelt se att en kontroll har gjorts. 5.6 Vissa koncerner ska rapportera om hållbarhet Regeringens förslag: Ett företag av viss storlek som är moderföretag i en koncern ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen. Detsamma gäller om moderföretaget är ett noterat företag, ett kreditinstitut, ett värdepappersbolag, ett försäkringsföretag eller ett finansiellt holdingföretag och koncernen uppfyller mer än ett av följande villkor: - medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 250, - balansomslutningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 175 miljoner kronor, - nettoomsättningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 350 miljoner kronor. Koncerners hållbarhetsrapporter ska följa samma regler som gäller för företags hållbarhetsrapporter. Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag (se promemorian s. 58). Promemorian, som utgår från den kategoriindelning av företag och koncerner som föreslås i delbetänkandet SOU 2014:22, föreslår att stora företag och företag av allmänt intresse som är moderföretag i stora koncerner ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen. Kategorin företag av allmänt intresse föreslås innefatta noterade företag, vissa finansiella företag och publika aktiebolag. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Kollegiet för svensk bolagsstyrning, StyrelseAkademien, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Jernkontoret och SveMin avstyrker förslaget att utvidga kravet på hållbarhetsrapportering till andra moderföretag än de som ändringsdirektivet kräver. Även Sveriges advokatsamfund är kritiskt till att gå längre än vad ändringsdirektivet kräver. Bokföringsnämnden anser att kravet på hållbarhetsrapport för koncerner endast bör knytas till koncernens storlek. Skälen för regeringens förslag Ändringsdirektivets krav på hållbarhetsrapport för koncerner Ändringsdirektivet föreskriver att ett företag av allmänt intresse som är moderföretag i en stor koncern som på balansdagen efter konsolidering under räkenskapsåret i genomsnitt har haft fler än 500 anställda, i sin förvaltningsberättelse för koncernen ska infoga en icke-finansiell rapport för koncernen (artikel 1.3). I fråga om rapportens innehåll, placering, granskning och offentliggörande ska det gälla samma regler som för rapporter på företagsnivå. Vissa koncerner ska hållbarhetsrapportera Samhällsnyttan med rapportering om hållbarhetsfrågor bör stå i rimlig relation till den administrativa kostnad som ett krav på att upprätta en hållbarhetsrapport innebär. I likhet med vad som anförs i avsnitt 5.2 bör detta få betydelse för vilka koncerner som ska åläggas ett rapporteringskrav. I ändringsdirektivet föreskrivs ett krav på rapportering för moderföretag i stora koncerner. Stora koncerner definieras i redovisningsdirektivet som koncerner som består av moderföretag och dotterföretag som omfattas av en koncernredovisning och som efter konsolidering, på moderföretagets balansdag, överskrider minst två av tre angivna gränsvärden, se artikel 3.7. Gränsvärdena motsvarar dem som redovisningsdirektivet föreskriver för stora företag. På motsvarande sätt som promemorians förslag och det resonemang som förs i avsnitt 5.2 bör kravet på koncerners hållbarhetsrapporering knytas till de gränsvärden som definierar stora koncerner i redovisningsdirektivet. Med omräkning till svenska kronor föreslås stora koncerner definieras som koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor: medelantalet anställda i koncernen är för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren mer än 250, koncernföretagens redovisade balansomslutning är för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren mer än 175 miljoner kronor, koncernföretagens redovisade nettoomsättning är för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren mer än 350 miljoner kronor (se s. 41 i promemorian). Koncerner som i redovisningsdirektivet definieras som små eller medelstora kommer därmed inte att omfattas av kravet på hållbarhetsrapport. I direktivet knyts rapporteringskravet även till vilken typ av företag moderföretaget är. För ett korrekt genomförande av direktivet måste samtliga noterade företag, kreditinstitut och försäkringsföretag som är moderföretag i en stor koncern omfattas. Direktivet medger också uttryckligen att kravet riktas mot andra företag (skäl 14). Med tanke på den avgränsning som föreslås för rapporteringskravet på företagsnivå förefaller det naturligt att rikta ett krav på koncernrapport även mot de moderföretag som är stora företag och som inte omfattas redan på grund av att de är noterade företag, kreditinstitut eller försäkringsföretag. Eftersom de företagen är skyldiga att upprätta en egen hållbarhetsrapport, kan kravet på att upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen inte anses betungande. Vidare bör kraven, på det sätt som föreslås i promemorian, även gälla för värdepappersbolag och finansiella holdingföretag som är moderföretag i stora koncerner. Dessa företag omfattas av samma redovisningslagstiftning som kreditinstitut och försäkringsföretag. Några skäl att i detta avseende särskilja redovisningskraven och undanta värdepappersbolag eller finansiella holdingföretag har inte framkommit. En nära till hands liggande lösning vore också att, som Bokföringsnämnden föreslår, rikta kravet mot samtliga moderföretag i stora koncerner. Det skulle dock innebära att kravet går väsentligt längre än det remitterade förslaget. Det finns inte tillräckliga skäl för att utsträcka kravet så långt. Bestämmelserna om hållbarhetsrapportens innehåll, placering, granskning och offentliggörande bör vara desamma som på företagsnivå. 5.7 Bolag av viss storlek ska upplysa om mångfaldspolicy Regeringens förslag: Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla en beskrivning av den mångfaldspolicy som tillämpas för bolagets styrelse, målet med policyn, hur policyn har tillämpats under räkenskapsåret och resultatet av den. Om bolaget inte tillämpar någon mångfaldspolicy ska skälen för det anges. Kravet på upplysningar om mångfaldspolicy ska endast gälla de noterade bolag som uppfyller mer än ett av följande villkor: - medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 250, - balansomslutningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 175 miljoner kronor, - nettoomsättningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 350 miljoner kronor. Upplysningskravet ska inte gälla aktiebolag som endast har andra överlåtbara värdepapper än aktier upptagna till handel på en reglerad marknad, förutsatt att bolagets aktier inte handlas på en handelsplattform. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 59 f.). Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. LO och TCO anser dock att fler företag borde omfattas av kravet. Några remissinstanser, bl.a. Kollegiet för svensk bolagsstyrning, StyrelseAkademien och Svenskt Näringsliv, betonar vikten av att kravet på rapportering om mångfaldspolicy tar hänsyn till det svenska bolagsstyrningssystemet. Skälen för regeringens förslag Ändringsdirektivets krav på upplysningar om mångfald Ändringsdirektivet innehåller kompletterande bestämmelser till redovisningsdirektivets bestämmelser om företagsstyrningsrapport. Enligt ändringsdirektivet ska företagsstyrningsrapporten för stora företag av allmänt intresse även innehålla en beskrivning av den mångfaldspolicy som tillämpas beträffande företagets styrelse avseende exempelvis ålder, kön eller utbildnings- och yrkesbakgrund. Den ska också ange mångfaldspolicyns mål, hur den har genomförts under räkenskapsperioden och resultaten av genomförandet. Om någon mångfaldspolicy inte tillämpas, ska rapporten innehålla en motivering till det (artikel 1.2). Syftet med bestämmelsen är att öka mångfalden i styrelserna (skäl 18). Enligt skälen kan mångfald beträffande kompetens och synsätt hos styrelseledamöterna skapa ökad förståelse av företagets organisation och verksamhet. Det gör att ledamöterna på ett konstruktivt sätt kan ifrågasätta ledningens beslut och vara mer öppna för innovativa idéer, vilket motverkar ett så kallat grupptänkande. Det i sin tur kan bidra till en effektiv tillsyn av ledningen och en framgångsrik styrning av företaget. Genom att öka öppenheten när det gäller tillämpad mångfaldspolicy, sätts enligt ändringsdirektivet en indirekt press på företagen att öka mångfalden i styrelserna. Enligt artikel 20 i redovisningsdirektivet omfattas alla företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad av kravet på upprättande av en företagsstyrningsrapport. Emellertid ska aktuella bestämmelser i ändringsdirektivet, trots det som sägs i artikel 40 i redovisningsdirektivet, inte tillämpas på små och medelstora företag, såsom kategorierna definieras i artikel 3 i redovisningsdirektivet (artikel 1.2). Noterade bolag av viss storlek ska upplysa om mångfaldspolicy För att genomföra ändringsdirektivet bör årsredovisningslagens bestämmelser om bolagsstyrningsrapport kompletteras med krav på upplysningar om mångfaldspolicy. Enligt ändringsdirektivets artikel 1.2 får upplysningar om mångfaldspolicy inte krävas av små eller medelstora företag. Dessa bolag ska därför undantas från upplysningskravet, även om det innebär att årsredovisningslagens bestämmelser om upprättande av bolagsstyrningsrapport inte kommer att gälla lika för alla aktiebolag som ska upprätta en sådan rapport. Ändringsdirektivet innehåller inga preciserade regler om mångfaldspolicy. Det finns således inga föreskrifter i direktivet om vilket bolagsorgan som ska upprätta policyn eller hur den ska tillämpas vid t.ex. val av styrelseledamöter. I ett publikt aktiebolag ska mer än hälften av styrelseledamöterna utses av bolagsstämman (8 kap. 47 § aktiebolagslagen). Svensk kod för bolagsstyrning innehåller utfyllande regler om valet av styrelseledamöter. I den föreskrivs bl.a. att bolagsstämman till sin hjälp ska ha en valberedning som ska lämna förslag på ordförande och övriga ledamöter i styrelsen. Valberedningen är bolagsstämmans organ med enda uppgift att bereda stämmans beslut i val- och arvodesfrågor och, i förekommande fall, procedurfrågor för nästkommande valberedning. Ser man till denna struktur är det mest naturligt att eventuella frågor om kompletterande normgivning bör behandlas inom självregleringen. Det är således inte lämpligt med en mer utförlig lagreglering än vad direktivet kräver. Det överensstämmer också med hur övriga regler om bolagsstyrningsrapporten införts (se t.ex. prop. 2008/09:71 s. 60). Som bl.a. Kollegiet för svensk bolagsstyrning och Svenskt Näringsliv framhåller är det svenska bolagsstyrningssystemet så konstruerat att det inte är möjligt för styrelse eller ledning att ta fram en policy som binder bolagsstämman eller som ska tillämpas av stämman. Detta förutsätter inte heller direktivet. Enligt direktivets lydelse ska bolaget beskriva den mångfaldspolicy som tillämpas beträffande företagets styrelse. Ett svenskt bolag som tillämpar de regler om styrelsens sammansättning som finns i Svensk kod för bolagsstyrning, bör således kunna upplysa om detta. Frågor om tillämpningen behandlas ytterligare i författningskommentaren. Ändringsdirektivet medger att medlemsstaterna undantar sådana företag som endast har emitterat andra värdepapper än aktier från kravet på upplysningar om mångfaldspolicy. Det gäller dock inte om bolagets aktier handlas på en handelsplattform enligt 1 kap. 5 § 12 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Lättnaden har utnyttjats beträffande andra upplysningar i bolagsstyrningsrapporten och bör utnyttjas även i detta fall (jfr 6 kap. 7 § årsredovisningslagen). Kravet på rapportering om mångfaldspolicy bör alltså inte, som bl.a. LO förordar, omfatta fler företag än vad som föreslås i promemorian. 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: De nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 december 2016. De ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag (se promemorian s. 62). I promemorian föreslås dock att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2016. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser yttrar sig inte särskilt över förslagen i denna del. Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Jernkontoret och SveMin tillstyrker förslagen. Skälen för regeringens förslag: Ändringsdirektivet ska vara genomfört senast den 6 december 2016. En vedertagen princip för lagstiftning på redovisningsområdet är att de bestämmelser som företagen är skyldiga att följa inte ändras under löpande räkenskapsår. Enligt ändringsdirektivet ska de nya bestämmelserna tillämpas för det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2017 eller under kalenderåret 2017. Lagändringarna bör lämpligen träda i kraft den 1 december 2016 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2016. Några ytterligare övergångsbestämmelser krävs inte. 7 Förslagens konsekvenser Regeringens bedömning: Förslaget om hållbarhetsrapportering kan uppskattas beröra omkring 1 600 företag. Det innebär administrativa kostnader för företagen att upprätta en hållbarhetsrapport. Kostnaden kan variera beroende på företag, verksamhet och storlek. Samtidigt innebär hållbarhetsrapporteringen konkurrensfördelar för företagen som sammantaget med samhällsnyttan i övrigt överväger dessa kostnader. Förslaget om rapportering om mångfaldspolicy kan uppskattas beröra omkring 50 bolag och innebär endast en mindre kostnad för dessa företag. Vissa myndigheter, främst Bokföringsnämnden och Bolagsverket, kommer att få visst merarbete när de nya reglerna börjar tillämpas. Det bedöms endast vara fråga om marginella kostnadsökningar som ryms inom befintliga ekonomiska ramar och, för Bolagsverkets vidkommande, som inte medför behov av ökad avgiftsfinansiering. Promemorians bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning (se promemorian s. 63). Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna yttrar sig inte särskilt över bedömningen i denna del. Regelrådet anser att det finns brister i bl.a. beskrivningen av vilka företagsbranscher som berörs, företagens kostnader och konkurrenspåverkan samt om särskild hänsyn behöver tas till små företag. Svenskt Näringsliv anser att konsekvensanalysen är undermålig och att kostnaderna för att upprätta en hållbarhetsrapport är grovt underskattade. Liknande synpunkter lämnas även av bl.a. Svensk Handel och Sveriges advokatsamfund. Skälen för regeringens bedömning Rapportering om hållbarhet Antalet aktiva företag i Statistiska centralbyråns företagsregister uppgick år 2015 till 1 177 761. Av dessa företag utgör knappt hälften, omkring 550 000, juridiska personer. Förslagen om upprättande av en hållbarhetsrapport berör företag av viss storlek. Gränsvärdena som föreslås motsvarar de gränsvärden som enligt redovisningsdirektivet gäller för kategorin stora företag. Antalet sådana företag uppgår uppskattningsvis till cirka 1 600. Ändringsdirektivets kriterier för vilka företag som måste upprätta en hållbarhetsrapport är stora företag som också är företag av allmänt intresse och som på balansdagen beräknas under räkenskapsåret i genomsnitt ha haft minst 500 anställda. Direktivets begrepp stora företag och företag av allmänt intresse följer definitionerna i redovisningsdirektivet. Om förslagen i stället hade utgått strikt från de minimikrav som ändringsdirektivet uppställer hade antalet företag som skulle ha omfattats av kravet på upprättande av en hållbarhetsrapport varit, grovt uppskattat, omkring 100. EU-kommissionen har i sin konsekvensanalys uppskattat kostnaden för rapporteringen av hållbarhetsinformation till mellan 600 och 4 300 euro per år och företag, alltså mellan cirka 5 500 och 40 000 kronor per år och företag. Svenskt Näringsliv hävdar att kostnaderna för rapporteringen uppgår till 1-2 miljoner kronor per år, medan Svensk Handel menar att det rör sig om minst sexsiffriga belopp per år. Av en undersökning från Demoskop bland företag med en årlig nettoomsättning på över 350 miljoner kronor framgår att 10 procent av de företag som svarat på frågan bedömer att kostnaden ligger över en halv miljon kronor årligen. Vidare visar resultaten att majoriteten företag med färre än 500 anställda anser att kostnaden underskrider 100 000 kronor årligen. Drygt 20 procent har inte lämnat något svar, vilket kan bero på att många företag har svårt att uppsatta kostnaden. En förklaring till det kan vara att det är svårt att särskilja kostnaderna för just hållbarhetsrapporteringen från övriga administrativa kostnader. (Demoskop har på eget initiativ genomfört undersökningen om hållbarhetsrapportering, se www.demoskop.se. Undersökningen genomfördes via en webbenkät 18 augusti-8 september 2015 och skickades till bolag med en årsomsättning över 350 miljoner kronor. Totalt genomfördes 467 intervjuer.) Svårigheten att uppskatta den administrativa kostnaden beror delvis på att en del av rapporteringskraven bygger på principen "följ eller förklara". Det betyder att ett företag inte måste ha någon policy om t.ex. mänskliga rättigheter utan endast förklara skälen för att det inte har det. Särskilt de första åren ett företag redovisar informationen kommer kostnaderna förmodligen att vara högre. Bedömningen kan jämföras med Tillväxtverkets mätningar av kostnaderna för upprättande av bolagsstyrningsrapporten. Tillväxtverket uppskattar de kostnaderna till cirka 65 000 kronor per bolag och år. I konsekvensbedömningen ska vägas in att många svenska företag redan lämnar hållbarhetsupplysningar i någon form. Den undersökning som Demoskop låtit göra indikerar att fler än 300 stora företag gör detta i dag. De 49 statligt hel- eller delägda företagen hållbarhetsrapporterar enligt GRI:s riktlinjer. Bland de börsnoterade bolagen är andelen företag som lämnar hållbarhetsupplysningar stor. Det är främst börsbolag med större börsvärde som hållbarhetsrapporterar eller lämnar upplysningar, men det förekommer även bland de mindre noterade bolagen. Uppskattningsvis hållbarhetsrapporterar omkring ett hundratal av börsbolagen, men betydligt fler lämnar sådana upplysningar i någon form. Trenden har de senaste åren varit att allt fler företag lämnar hållbarhetsupplysningar. Merkostnaden som uppstår för nämnda företag på grund av de ändringar som föreslås blir begränsad. Det ska också tas i beräkning att det redan i dag finns ett krav på att lämna en del av de upplysningar hållbarhetsrapporten ska innehålla i förvaltningsberättelsen. Det är alltså endast en del av kostnaden för hållbarhetsrapporten som kan hänföras till de nya kraven. I promemorian bedöms att det uppskattningsvis rör sig om mer än hälften, men knappast mer än tre fjärdedelar av kostnaden. Remissinstanserna har inte invänt mot den bedömningen. Mot företagens kostnader ska fördelarna med att upprätta en hållbarhetsrapport vägas. En större medvetenhet om hållbarhetsfrågor inom företagen leder till ett bättre resursutnyttjande och en mer hållbar samhällsutveckling. Ett ökat fokus inom företagen på personalfrågor, som t.ex. jämställdhet, kan väntas leda till att jämställdheten förbättras och även i övrigt bidra ett bättre arbetsklimat. Genom större hänsyn till hållbarhetsfaktorer som miljö, samhälle och personal kan ofta pengar sparas för företagen. Öppenhet kring hur samhällets resurser används är ett konkurrensmedel på marknaden och stärker förtroendet för hur företaget sköts. Det bidrar på så sätt till att stärka företagets varumärke och konkurrenskraft. Fördelarna uppskattas sammantagna ha ett värde som överstiger kostnaderna. Rapportering om mångfaldspolicy Förslaget om mångfaldspolicy berör stora noterade aktiebolag. Grovt uppskattat berörs omkring 50 bolag av förslaget. Införandet av krav på upplysningar om mångfaldspolicy i bolagsstyrningsrapporten kommer att innebära att det tar längre tid för bolagen att färdigställa rapporten. Tidsåtgången beror naturligtvis på om bolaget tillämpar någon mångfaldspolicy eller inte. I promemorian uppskattas de administrativa kostnaderna för de företag som gör det vara cirka 8 000 kronor per bolag och år. Remissinstanserna har inte invänt mot den bedömningen. Syftet med kravet på rapportering om mångfaldspolicy är att ge marknaden tillgång till information om hur företagen arbetar med dessa frågor, vilket indirekt sätter press på företagen att öka mångfalden i styrelserna. En ökad mångfald i styrelsen bidrar i regel till en effektiv tillsyn av ledningen och en framgångsrik styrning av företaget. Könsfördelning är en aspekt av mångfald. Hittillsvarande bestämmelse i årsredovisningslagen om att företag med fler än tio anställda ska redovisa könsfördelningen bland ledande befattningshavare har inte lett till en tillräckligt jämn könsfördelning i styrelserna. Andelen kvinnor bland styrelseledamöterna i noterade företag var 29 procent år 2015. Bland styrelseordförandena var andelen kvinnor endast 5 procent. Det kan jämföras med statliga företag, där samma år 49 procent av styrelseledamöterna och 46 procent av styrelseordförandena var kvinnor. Kravet på rapportering om företagets mångfaldspolicy kan bidra till en ökad jämställdhet och en ökad mångfald i styrelserna. Kostnader för myndigheter Bolagsverket kontrollerar att företagens årsredovisningar ges in till verket inom lagstadgad tid. Det kommer att omfatta även en kontroll av att hållbarhetsrapporten ingår i förvaltningsberättelsen eller att förvaltningsberättelsen innehåller en upplysning om att rapporten upprättats separat. En sådan kontroll innebär ett visst merarbete för Bolagsverket. Det avser dock en begränsad mängd företag och Bolagsverket bör som regel kunna basera sin kontroll på det uttalande som revisorn gjort. Merarbetet kan därför inte väntas medföra annat än helt marginella kostnader. Något behov av ökad avgiftsfinansiering för Bolagsverket bedöms därmed inte föreligga. Vissa frågor har överlåtits till självregleringen och utvecklandet av god redovisningssed. Det innebär visst ytterligare arbete för t.ex. Kollegiet för svensk bolagsstyrning och Bokföringsnämnden. För nämndens del föranleder lagändringarna en översyn av nämndens allmänna råd och vägledande information. Arbetet bedöms kunna utföras inom befintliga ekonomiska ramar. 8 Författningskommentar 8.1 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) 6 kap. Förvaltningsberättelse m.m. Förvaltningsberättelse 1 § Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen. Upplysningar ska även lämnas om 1. sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat, 2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret, 3. företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför, 4. företagets verksamhet inom forskning och utveckling, 5. företagets filialer i utlandet, 6. antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna, 7. antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats, 8. antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har erhållits, och 9. skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret. Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och resultat, ska det även lämnas följande upplysningar om användningen av finansiella instrument: 1. mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning och, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används, tillämpade principer för säkring, och 2. exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassaflödesrisker. Utöver sådan information som ska lämnas enligt första-tredje styckena ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor. Företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. De upplysningar som lämnas i en hållbarhetsrapport som är skild från årsredovisningen enligt 11 § behöver inte lämnas i förvaltningsberättelsen. Andra stycket 3-5, tredje stycket och fjärde stycket gäller inte mindre företag. Paragrafen behandlar förvaltningsberättelsens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 5.3 och 5.4. I paragrafen genomförs delvis artikel 1.1 i ändringsdirektivet. I fjärde stycket införs en ny bestämmelse. Av den framgår att företaget inte behöver lämna upplysningar om hållbarhetsfrågor i förvaltningsberättelsen om dessa i stället lämnas i en separat upprättad hållbarhetsrapport. Det ska i så fall anges i förvaltningsberättelsen, se 11 § andra stycket. I styckets första mening görs en språklig ändring genom att "icke-finansiella upplysningar" ersätts med "hållbarhetsupplysningar". Någon ändring i sak är inte avsedd. Bolagsstyrningsrapport 6 § Förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska innehålla en bolagsstyrningsrapport, om inte bolaget har valt att med stöd av 8 § i stället upprätta en bolagsstyrningsrapport som är skild från årsredovisningen. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om 1. vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver de principer som följer av lag eller annan författning, och var uppgifter om dessa finns tillgängliga, 2. de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen, 3. direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, 4. begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma, 5. bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen, 6. bolagsstämmans bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier, 7. hur bolagsstämman fungerar, bolagsstämmans huvudsakliga beslutanderätt, aktieägarnas rättigheter och hur dessa rättigheter utövas, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning, 8. hur styrelsen och, i förekommande fall, inom bolaget inrättade kommittéer är sammansatta och hur de fungerar, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning, och 9. den mångfaldspolicy som, såvida bolaget uppfyller mer än ett av villkoren i 10 § första stycket 1-3, tillämpas i fråga om styrelsen samt målet med policyn, hur policyn har tillämpats under räkenskapsåret och resultatet av den. Om bolaget inte tillämpar någon kod för bolagsstyrning, ska skälen för detta anges. Om bolaget tillämpar en kod för bolagsstyrning, ska det i förekommande fall anges vilka delar av koden som bolaget avviker från och skälen för detta. Om ett bolag som avses i andra stycket 9 inte tillämpar någon mångfaldspolicy, ska skälen för detta anges. Paragrafen innehåller bestämmelser om bolagsstyrningsrapporten. Övervägandena finns i avsnitt 5.7. I paragrafen genomförs delvis artikel 1.2 i ändringsdirektivet. Enligt den nya punkten 9 i andra stycket ska bolagsstyrningsrapporten för vissa aktiebolag innehålla upplysningar om den mångfaldspolicy som tillämpas i fråga om styrelsen. Upplysningarna ska omfatta en beskrivning av mångfaldspolicyn när det gäller aspekter som exempelvis ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund. Mångfaldspolicyn kan t.ex. tillämpas under valberedning, val av styrelseledamöter och introduktion och vidareutbildning av ledamöter. Rapporten ska också beskriva målet med mångfaldspolicyn. Det kan t.ex. vara en jämnare könsfördelning i styrelsen eller en breddning av styrelsens kompetens inom vissa områden. Policyn ska följas upp genom en beskrivning i bolagsstyrningsrapporten av hur den har tillämpats och resultatet av tillämpningen under räkenskapsåret. Det utgör god sed på aktiemarknaden för svenska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad att tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning. I koden finns regler om styrelsens sammansättning när det gäller könsfördelning samt mångsidighet och bredd i fråga om ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund (regel 4.1 i koden). Om kodens regler utgör den mångfaldspolicy som tillämpas i fråga om styrelsen, ska bolaget lämna upplysningar om det på det sätt som framgår av paragrafen. För det fall bolagsstämman i ett bolag beslutar om en särskild mångfaldspolicy, ska det lämnas motsvarande upplysningar om den. Kravet på upplysningar om mångfaldspolicyn omfattar endast de aktiebolag vars värdepapper är noterade på en reglerad marknad och som uppfyller mer än ett av villkoren som anges i punkterna 1-3 i 10 § första stycket. För ytterligare redogörelse hänvisas till kommentaren till den paragrafen. I tredje stycket görs ett tillägg. Av detta framgår att ett bolag av angivet slag kan välja att inte tillämpa någon mångfaldspolicy. Enligt bestämmelsen är bolaget i så fall skyldigt att ange skälen för det i bolagsstyrningsrapporten. Styrelsens ansvar för upprättandet av bolagsstyrningsrapporten och för dess innehåll omfattar även upplysningarna om mångfaldspolicy. Det säger dock inget om vem eller vilket bolagsorgan som ska upprätta mångfaldspolicyn. Den frågan är oreglerad. Det ligger primärt inom självregleringens område att vid behov komplettera normgivningen i detta avseende. 7 § Ett aktiebolag som endast har andra överlåtbara värdepapper än aktier upptagna till handel på en reglerad marknad behöver inte i bolagsstyrningsrapporten lämna de upplysningar som anges i 6 § andra stycket 1 och 7-9 samt i tredje stycket i samma paragraf. Detta gäller dock inte om bolagets aktier handlas på en handelsplattform enligt 1 kap. 5 § 12 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. I paragrafen föreskrivs lättnader för vissa bolag när det gäller vilket innehåll bolagsstyrningsrapporten ska ha. Övervägandena finns i avsnitt 5.7. I paragrafen genomförs delvis artikel 1.2 i ändringsdirektivet. I paragrafen görs en ändring som innebär att bolagsstyrningsrapporten för bolag som endast har noterat andra värdepapper än aktier inte behöver innehålla upplysningar om mångfaldspolicy. Hållbarhetsrapport 10 § Förvaltningsberättelsen för ett företag ska innehålla en hållbarhetsrapport om företaget uppfyller mer än ett av följande villkor: 1. medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250, 2. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor, 3. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor. Första stycket gäller inte ett företag som är dotterföretag om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen. Den som enligt andra stycket inte upprättar någon hållbarhetsrapport ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar hållbarhetsrapporten för koncernen. Paragrafen, som är ny, föreskriver att vissa företag ska upprätta en hållbarhetsrapport. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Paragrafen genomför delvis artikel 1.1 i ändringsdirektivet. I första stycket föreskrivs att företag som överskrider mer än ett av de tre gränsvärden som anges, dvs. medelantal anställda 250, balansomslutning 175 miljoner kronor och nettoomsättning 350 miljoner kronor, ska upprätta en hållbarhetsrapport. Med medelantal anställda, balansomslutning och nettoomsättning avses detsamma som i andra bestämmelser i lagen. I 1 kap. 3 § finns även en definition av nettoomsättning. Motsvarande användning av begreppen finns i t.ex. 8 kap. 5 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078). En utförligare kommentar om innebörden finns i prop. 2005/06:116 s. 129 f. Skyldigheten att upprätta en hållbarhetsrapport inträder om mer än ett av de tre delvärdena i 1-3 är uppfyllda. Så blir fallet om t.ex. nettoomsättningen enligt resultaträkningarna för de två senaste räkenskapsåren har uppgått till 355 respektive 360 miljoner och medelantalet anställda för samma räkenskapsår har uppgått till 255 respektive 257. Om endast ett delvärde överskrids, behöver det däremot inte upprättas någon hållbarhetsrapport. För vart och ett av delvärdena förutsätts att den angivna nivån har överskridits två år i sträck. Rapporteringskravet gäller alla typer av företag. Kravet är alltså inte begränsat till någon särskild typ av företag eller någon särskild verksamhet. Så snart ett företag uppfyller förutsättningarna i fråga om storlek inträder skyldigheten att upprätta en hållbarhetsrapport. Huvudregeln är att hållbarhetsrapporten ska tas in i förvaltningsberättelsen. Företaget kan dock under vissa förutsättningar välja att i stället upprätta den som en från förvaltningsberättelsen och årsredovisningen skild handling. Bestämmelser om det finns i 11 §. Det är naturligt att rapporten får utgöra ett särskilt avsnitt i förvaltningsberättelsen. Liksom när det gäller övriga delar av årsredovisningen är det företagets ledningsorgans ansvar att se till att hållbarhetsrapporten upprättas, se t.ex. 8 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551). Det är också styrelsen som har det yttersta ansvaret för rapportens innehåll. Det finns inget särskilt lagkrav på att hållbarhetsrapporten ska undertecknas av styrelseledamöterna. I de fall rapporten ingår i årsredovisningen kommer den dock att omfattas av kravet på undertecknande av årsredovisningen, se 2 kap. 7 §. Annorlunda förhåller det sig i de fall hållbarhetsrapporten har upprättats som en från årsredovisningen skild handling, se kommentaren till 11 §. I andra stycket undantas vissa företag från kravet på upprättande av en hållbarhetsrapport. Det gäller företag som är dotterföretag. Om ett moderföretag upprättar en hållbarhetsrapport för koncernen som omfattar aktuellt dotterföretag och dess samtliga dotterföretag, behöver inte dotterföretaget upprätta en egen hållbarhetsrapport. Detta gäller oavsett om moderföretaget har säte inom EU eller utanför EU. Det innebär exempelvis att ett dotterföretag, som enligt svensk rätt ska upprätta en hållbarhetsrapport, har uppfyllt denna skyldighet om företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av ett utländskt moderföretags hållbarhetsrapport, under förutsättning att rapporten uppfyller vad som krävs i fråga om t.ex. innehåll och offentliggörande. Bestämmelser om moderföretags upprättande av hållbarhetsrapport för koncernen finns i 7 kap. 31 a-31 c §§. I tredje stycket föreskrivs att ett dotterföretag som enligt andra stycket inte upprättar någon hållbarhetsrapport ska upplysa om det i en not till årsredovisningen. Dotterföretaget ska också lämna uppgift om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar den hållbarhetsrapport som dotterföretaget omfattas av. Bestämmelserna om hållbarhetsrapportering gäller även för kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag, se 6 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 6 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. 11 § I stället för att upprätta hållbarhetsrapporten som en del av förvaltningsberättelsen enligt 10 § får företaget välja att upprätta rapporten som en handling som är skild från årsredovisningen. Den ska överlämnas till företagets revisor inom samma tid som årsredovisningen. Om företaget har valt att upprätta en hållbarhetsrapport enligt denna paragraf, ska detta anges i förvaltningsberättelsen. Paragrafen, som är ny, behandlar upprättande av en separat hållbarhetsrapport. Övervägandena finns i avsnitt 5.4. Paragrafen genomför delvis artikel 1.1 i ändringsdirektivet och är delvis utformad med 8 § som förebild. Av första stycket framgår att ett företag som ett alternativ till att låta hållbarhetsrapporten ingå i förvaltningsberättelsen kan upprätta en särskild rapport. En sådan rapport utgör inte en del av årsredovisningen. I 14 § anges vad som gäller i fråga om revisorns kontroll av om en rapport upprättats eller inte. Av 8 kap. 15 a § framgår att rapporten ska offentliggöras. Det följer av allmänna regler att det är företagets ledningsorgan som ska se till att rapporten upprättas och har det yttersta ansvaret för dess innehåll (jfr kommentaren till 10 §). I t.ex. ett aktiebolag eller en ekonomisk förening är det styrelsen som har detta ansvar. Det finns inget lagkrav på att hållbarhetsrapporten ska undertecknas när den upprättats som en från årsredovisningen skild handling. Rapporten ska överlämnas till företagets revisor inom samma tid som årsredovisningen, dvs. den i 8 kap. 2 § föreskrivna tiden. Av andra stycket framgår att det ska kunna utläsas av förvaltningsberättelsen om företaget har valt att upprätta en särskild hållbarhetsrapport enligt förevarande paragraf. 12 § Hållbarhetsrapporten ska innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Rapporten ska ange 1. företagets affärsmodell, 2. den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de granskningsförfaranden som har genomförts, 3. resultatet av policyn, 4. de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet inklusive, när det är relevant, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser, 5. hur företaget hanterar riskerna, och 6. centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten. Rapporten ska även, när det är lämpligt, innehålla hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i årsredovisningen. Om särskilda riktlinjer har tillämpats vid upprättandet av rapporten, ska det anges vilka dessa riktlinjer är. Om företaget inte tillämpar någon policy i en eller flera av frågorna i första stycket, ska skälen för detta tydligt anges. I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om hållbarhetsrapportens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. Paragrafen genomför delvis artikel 1.1 i ändringsdirektivet och är delvis utformad med 6 § som förebild. Enligt första stycket ska hållbarhetsrapporten innehålla hållbarhetsupplysningar i den mån de behövs för att förstå företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten. Detta utgör alltså en grundläggande förutsättning för att det ska föreligga en uppgiftsskyldighet. Rekvisitet bör, mot bakgrund av regleringens syfte, ges en vid tolkning. Det avgörande är inte vilken bedömning som företaget självt gör i detta avseende utan vad som kan antas vara av betydelse för företagets intressenter. Omfattningen av upplysningsskyldigheten får avgöras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet och vad som är relevant, varvid bl.a. verksamhetens art bör tillmätas betydelse. Det är företagets ledningsorgan som har det yttersta ansvaret för hållbarhetsrapportens innehåll (jfr kommentaren till 10 §). Ett liknande krav på hållbarhetsupplysningar finns i 1 § fjärde stycket. Tillämpningsområdet skiljer sig dock något åt från förevarande paragraf. Vidare är upplysningskravet inte närmare preciserat i 1 § fjärde stycket, utan kravet på t.ex. centrala resultatindikatorer har fått ingå i det generella upplysningskravet (se prop. 2004/05:68 s. 13 f.). Hållbarhetsupplysningarna ska enligt förevarande paragraf åtminstone avse frågor om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. I korruption inbegrips enligt vanligt språkbruk både givande och tagande av mutor. Med utgångspunkt från skäl 7 i ändringsdirektivet kan som exempel anges att rapporten bör innehålla uppgifter om de aktuella och förutsebara konsekvenserna av företagets verksamhet på miljön och, i förekommande fall, hälsa och säkerhet, användning av energi från förnybara och icke-förnybara källor, växthusgasutsläpp, vattenanvändning och luftföroreningar. Användning av mark är ett annat exempel. Bland dessa konsekvenser för miljön är klimatpåverkan en viktig aspekt. Det är naturligt att företag i sin rapportering förhåller sig till beslutade hållbarhetsmål. Ett exempel är de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och generationsmålet (se avsnitt 4). När det gäller sociala och personalrelaterade frågor kan informationen t.ex. avse åtgärder som vidtagits för att säkra jämställdhet, tillämpningen av Internationella arbetsorganisationens grundläggande konventioner, arbetsvillkor, social dialog, respekt för arbetstagarnas rätt till information och samråd, respekt för fackföreningars rättigheter, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och dialog med lokala grupper, liksom åtgärder som vidtagits för att säkerställa skydd och utveckling av dessa grupper. I fråga om mänskliga rättigheter och bekämpning av korruption kan rapporten innehålla information om åtgärder för förebyggande av brott mot de mänskliga rättigheterna och befintliga styrmedel för bekämpning av korruption (jfr skäl 7 i ändringsdirektivet). I en särskild uppräkning i styckets andra mening preciseras vad rapporten ska ange. Enligt punkten 1 ska företagets affärsmodell anges i rapporten. I det ligger att företaget ska beskriva affärsmodellen. Beskrivningen kan vara kortfattad. Den bör naturligen relatera till aktuella hållbarhetsfrågor. Enligt punkten 2 ska rapporten ange den policy som företaget tillämpar i aktuella hållbarhetsfrågor, inbegripet de granskningsförfaranden som genomförts. En policy kan beskrivas som grundprinciper för ett företags handlande. Med granskningsförfarande avses det som i ändringsdirektivet benämns förfaranden för due diligence-granskning. Uttrycket due diligence används i Sverige vanligen som beskrivning av den företagsbesiktning som görs inför företagsöverlåtelser. I det sammanhang uttrycket används i direktivtexten avses endast de granskningsförfaranden som tillämpas som styrmedel för att uppnå företagets mål i hållbarhetsfrågorna. Rapporten bör när det är relevant innehålla information om företagets granskning beträffande dess leverantörs- och underleverantörskedjor för att identifiera, förebygga och mildra faktiska och potentiella negativa konsekvenser (jfr skäl 6 i ändringsdirektivet). Informationen om granskningsförfaranden kan t.ex. beskriva hur företaget undersöker och följer upp miljöfrågor och arbetsförhållanden hos leverantörer eller affärspartners. Enligt punkten 3 ska resultatet av policyn anges i hållbarhetsrapporten. Företaget ska alltså kontinuerligt följa upp och analysera hur det efterlever sin policy i hållbarhetsfrågor och den verkan detta har. I det ligger t.ex. att redogöra för följden av eventuella åtgärder som vidtagits med anledning av företagets policy. Enligt punkten 4 ska de väsentliga risker i företagets verksamhet som rör hållbarhetsfrågor anges i rapporten. Det innebär att företaget bör lämna hållbarhetsupplysningar om de frågor där det framstår som mest sannolikt att väsentliga risker kan ge upphov till allvarliga konsekvenser och de där konsekvenser redan uppstått. Konsekvensernas allvar bör bedömas efter hur omfattande och svåra de är. Riskerna för negativa konsekvenser kan uppstå genom företagets egen verksamhet eller vara kopplade till dess aktiviteter (jfr skäl 8 i ändringsdirektivet). När det är relevant ska i beskrivningen även ingå upplysningar om förväntade negativa effekter kopplade till företagets affärsförbindelser, produkter och tjänster. Med affärsförbindelser avses även underleverantörer. Med begränsningen till vad som är relevant avses att det ska göras en avvägning av vad som är av betydelse för riskbedömningen. I detta ligger att det får bedömas om det finns ett tillräckligt sakligt samband och om saken är av tillräckliga proportioner för att tas upp. Enligt punkten 5 ska det anges hur företaget hanterar riskerna. Det kan handla om åtgärder som företaget vidtagit för att minimera risker i verksamheten, t.ex. nya arbetsrutiner och utbildningsinsatser. Enligt punkten 6 ska centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten anges i rapporten. Med detta avses upplysningar som - utan att i traditionell bemärkelse ha finansiell koppling till utvecklingen av företagets verksamhet, ställning eller resultat - ändå kan vara av sådan betydelse. Det kan exempelvis handla om kvantifierade uppgifter när det gäller mål och resultat i fråga om utsläpp, avfall och energianvändning som är relevanta för verksamheten. Det kan röra sig om uppmätta koldioxidutsläpp för elförbrukning, transporter och tjänsteresor. För ett tillverkningsföretag kan det handla om andelen förnybart förpackningsmaterial. Även ett företags urval av leverantörer och avtalspartner baserat på hållbarhetsaspekter kan inrymmas under denna punkt. Ytterligare exempel är uppgifter om arbetsskadefrekvens och personalomsättning. Bestämmelsen innebär inte något generellt krav på att sifferupplysningar ska lämnas. Bestämmelsen i andra stycket första meningen anger att hållbarhetsrapporten ska innehålla hänvisningar till och ytterligare förklaringar av beloppen i årsredovisningen när det är lämpligt. Upplysningarna kan t.ex. avse kostnader för personal eller miljöinvesteringar i maskinpark eller andra tillgångar som har gjorts. Enligt andra styckets andra mening ska företaget, om det tillämpar särskilda riktlinjer vid upprättandet av hållbarhetsrapporten, ange vilka dessa riktlinjer är. Av detta framgår att det är frivilligt för företaget att tillämpa särskilda riktlinjer. Det anges inte heller några krav på dem. Med riktlinjer avses dock någon form av allmänt accepterade regelverk som inte är bindande. Det kan vara nationella, unionsbaserade eller internationella riktlinjer. Som exempel kan nämnas bl.a. EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas), FN:s Global Compact-initiativ, ISO 26000 och Global Reporting Initiative (GRI). I Sverige sker hållbarhetsrapportering ofta enligt GRI:s riktlinjer. Den senaste versionen av riktlinjerna, G4, omfattar alla de hållbarhetsfrågor som omnämns i ändringsdirektivet. GRI har även branschspecifika standarder. Exempelvis finns särskilda riktlinjer för företag verksamma inom livsmedelsbranschen, olje- och gasutvinning, finansiella tjänster och media. Några svenska riktlinjer finns för närvarande inte. Avsikten är att tillämparna senare ska kunna få vägledning av riktlinjer på unionsnivå som tas fram av kommissionen (se artikel 2 i ändringsdirektivet). Företag som upprättar en hållbarhetsrapport enligt denna paragraf ska anses ha uppfyllt skyldigheten i 1 § fjärde stycket första meningen att lämna hållbarhetsupplysningar i förvaltningsberättelsen. Det gäller oavsett om hållbarhetsrapporten ingår i förvaltningsberättelsen eller upprättats separat. Beträffande det senare fallet framgår det av 1 § fjärde stycket tredje meningen. Av bestämmelsen i tredje stycket framgår att ett företag kan välja att inte ha någon policy i en eller flera hållbarhetsfrågor. Företaget ska i sådana fall tydligt ange skälen för det i rapporten (jfr artikel 1.1 i ändringsdirektivet). Med skälen avses den motivering företaget har till att det inte tillämpar en policy. Motiveringen får normalt antas utgå från de överväganden som företaget gör i fråga om risker i verksamheten. Exempelvis kan det tänkas att ett företag som bedömer att det inte finns väsentliga risker för korruption kopplade till verksamheten, väljer att inte ha någon policy i den frågan. I motiveringen är det då naturligt att anknyta till denna riskbedömning. Sådana resultatindikatorer som avses i första stycket 6 kan också underbygga motiveringen. Även om ett företag inte har någon policy i en viss hållbarhetsfråga, kan det inte uteslutas att det ändå finns relevanta centrala resultatindikatorer kopplande till den aktuella hållbarhetsfrågan. Dessa ska i så fall anges i rapporten. 13 § Upplysningar om förestående utveckling eller om frågor som är under förhandling behöver inte tas in i hållbarhetsrapporten om det bedöms att ett offentliggörande skulle skada företagets marknadsposition allvarligt och utelämnandet inte hindrar förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat eller konsekvenserna av verksamheten. Paragrafen, som är ny, behandlar möjligheten att utelämna viss information från hållbarhetsrapporten. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. Paragrafen genomför delvis artikel 1.1 i ändringsdirektivet. I paragrafen görs ett undantag från vad som måste tas upp i hållbarhetsrapporten. Det gäller upplysningar om förestående utveckling eller om frågor som är under förhandling. Upplysningarna får endast utelämnas om ett offentliggörande bedöms skada företagets marknadsposition allvarligt och utelämnandet inte hindrar förståelsen av företagets utveckling, resultat eller ställning eller konsekvenserna av företagets verksamhet. Ett grundläggande krav på rapporteringen är att den ska vara rättvisande och balanserad, och det får alltså inte åsidosättas. Det är företagets ledningsorgan som ansvarar för upprättandet av hållbarhetsrapporten och även bedömningen av om aktuella upplysningar ska utelämnas ur hållbarhetsrapporten. Bedömningen måste vara motiverad. Det finns inget krav på att ta in motiveringen i hållbarhetsrapporten. Bestämmelsen kan t.ex. vara tillämplig i fråga om upplysningar om ännu inte lanserade produkter, nya tillverkningsprocesser under utveckling eller förhandlingar med nya leverantörer, och företaget av konkurrensskäl inte kan lämna dessa upplysningar. Undantaget omfattar endast upplysningar som ska lämnas på grund av bestämmelserna om hållbarhetsrapport. 14 § Om förvaltningsberättelsen innehåller en sådan uppgift som avses i 11 § andra stycket, ska företagets revisor i ett skriftligt, undertecknat yttrande uttala sig om huruvida en sådan rapport som avses där har upprättats eller inte. Revisorns yttrande ska lämnas till företagets ledning inom samma tid som revisionsberättelsen och sedan fogas till hållbarhetsrapporten. Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om revisorskontroll av hållbarhetsrapporten i de fall den har upprättats som en särskild handling vid sidan av årsredovisningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.5. Paragrafen genomför delvis artikel 1.1 i ändringsdirektivet och är utformad med 9 § som förebild. Av första stycket framgår att bestämmelserna är tillämpliga om det i förvaltningsberättelsen har angetts att företaget valt att upprätta en särskild hållbarhetsrapport. I sådana fall ska revisorn i ett yttrande uttala sig om huruvida en sådan rapport faktiskt har upprättats eller inte. På motsvarande sätt som när hållbarhetsrapporten ingår i förvaltningsberättelsen ska revisorn gå igenom rapporten för att kontrollera om den i verklig mening är en sådan rapport som avses i lagen. Det överlämnas åt självreglerande organ och åt utvecklandet av god revisionssed att närmare fastställa hur ingående kontrollen i detta avseende bör vara. Andra stycket innehåller en bestämmelse om att revisorns yttrande ska lämnas till företagets ledning inom samma tid som revisionsberättelsen. Revisorns yttrande ska fogas till rapporten. Syftet med bestämmelsen är att Bolagsverket och företagets externa intressenter enkelt ska kunna förvissa sig om att kontrollen har gjorts. 7 kap. Koncernredovisning Förvaltningsberättelse m.m. 31 a § Om moderföretaget i en koncern är ett företag som avses i 6 kap. 10 §, ska förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hållbarhetsrapport för koncernen. Detsamma gäller om moderföretaget är ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och koncernen uppfyller mer än ett av följande villkor: 1. medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250, 2. koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor, 3. koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor. Första stycket gäller inte ett moderföretag som är dotterföretag om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen som har upprättats av ett överordnat moderföretag. Den som enligt andra stycket inte upprättar någon hållbarhetsrapport ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisations- eller personnummer och säte för det överordnade moderföretag som upprättar hållbarhetsrapporten för koncernen. Paragrafen, som är ny, anger när en koncern ska upprätta en hållbarhetsrapport. Övervägandena finns i avsnitt 5.6. Paragrafen genomför delvis ändringsdirektivets artikel 1.3. I första stycket föreskrivs att förvaltningsberättelsen för vissa koncerner ska innehålla en hållbarhetsrapport för koncernen. Det gäller koncerner vars moderföretag är ett företag som anges i 6 kap. 10 § eller ett noterat företag. Kravet omfattar endast de koncerner som överskrider mer än ett av de tre gränsvärden som anges, dvs. medelantal anställda 250, balansomslutning 175 miljoner kronor och nettoomsättning 350 miljoner kronor. Bedömningen av om en koncern uppfyller mer än ett av de angivna villkoren ska ske på samma sätt som i 6 kap. 10 § med den skillnaden att bedömningen görs på grundval av förhållandena i koncernen. Bedömningen ska baseras på uppgifter hämtade från respektive koncernföretags årsredovisning. Begreppet koncernföretag är avsett att ha samma innebörd som i 1 kap. 4 § femte stycket. För ytterligare kommentar hänvisas till kommentaren till 6 kap. 10 §. I andra stycket undantas vissa moderföretag från kravet på upprättande av en hållbarhetsrapport för koncernen. Det handlar om moderföretag som också är dotterföretag. Ett moderföretag som också är ett dotterföretag behöver inte upprätta någon hållbarhetsrapport om företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en rapport för koncernen som upprättats av ett överordnat moderföretag. Detta gäller oavsett om det överordnade moderföretaget har säte inom EU eller utanför EU. Det innebär exempelvis att ett moderföretag, som enligt svensk rätt ska upprätta en hållbarhetsrapport på koncernnivå, har uppfyllt denna skyldighet om företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av ett utländskt överordnat moderföretags hållbarhetsrapport, under förutsättning att rapporten uppfyller vad som krävs i fråga om t.ex. innehåll och offentliggörande. Bestämmelsen motsvarar 6 kap. 10 § andra stycket. I tredje stycket föreskrivs att ett dotterföretag som enligt andra stycket inte upprättar någon hållbarhetsrapport ska upplysa om det i en not till årsredovisningen. Dotterföretaget ska också lämna uppgift om namn, organisations- eller personnummer och säte för det överordnade moderföretag som upprättar den hållbarhetsrapport som dotterföretaget omfattas av. Bestämmelsen motsvarar 6 kap. 10 § tredje stycket. Bestämmelserna om hållbarhetsrapportering på koncernnivå gäller även för kreditinstitut, värdepappersbolag, försäkringsföretag och finansiella holdingföretag, se 7 kap. 2 § och 7 § första stycket 2 d lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt 7 kap. 2 § och 5 § första stycket 2 e lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. 31 b § I stället för att upprätta hållbarhetsrapporten som en del av förvaltningsberättelsen enligt 31 a § får moderföretaget välja att upprätta rapporten som en handling som är skild från koncernredovisningen. I sådant fall tillämpas 6 kap. 11 §. Paragrafen, som är ny, behandlar upprättande av en separat hållbarhetsrapport för koncernen. Övervägandena finns i avsnitt 5.6. Paragrafen genomför delvis ändringsdirektivets artikel 1.3. Av paragrafen framgår att ett moderföretag, som ett alternativ till att låta hållbarhetsrapporten ingå i förvaltningsberättelsen för koncernen, kan upprätta en från koncernredovisningen skild hållbarhetsrapport. En sådan rapport utgör inte en del av koncernredovisningen. Om hållbarhetsrapporten upprättats separat ska det anges i förvaltningsberättelsen. För ytterligare kommentar hänvisas till kommentaren till 6 kap. 11 §. 31 c § Hållbarhetsrapporten ska upprättas med tillämpning av 6 kap. 12 och 13 §§. Om förvaltningsberättelsen för koncernen innehåller en sådan uppgift som avses i 6 kap. 11 § andra stycket, tillämpas även 6 kap. 14 §. Det som sägs i 6 kap. 11-14 §§ om årsredovisningen ska i stället avse koncernredovisningen och det som sägs om företaget ska i stället avse koncernen. Paragrafen, som är ny, behandlar bl.a. innehållet i koncernens hållbarhetsrapport. Övervägandena finns i avsnitt 5.6. Paragrafen genomför delvis ändringsdirektivets artikel 1.3. I första stycket anges att hållbarhetsrapporten ska upprättas med tillämpning av 6 kap. 12 och 13 §§. Där anges vilka upplysningar som rapporten ska innehålla och undantag från upplysningskravet. Samma regler gäller för rapportens innehåll oavsett om den ingår i förvaltningsberättelsen eller upprättas som en från koncernredovisningen skild handling. För ytterligare kommentar hänvisas till kommentarerna till 6 kap. 12 och 13 §§. Om hållbarhetsrapporten har upprättats separat, ska företagets revisor i ett yttrande uttala sig om huruvida rapporten har upprättats eller inte. För ytterligare kommentar om revisorsyttrandet hänvisas till kommentaren till 6 kap. 14 §. I 8 kap. 15 a § finns regler om offentliggörande av en hållbarhetsrapport som upprättats separat. Dessa bestämmelser omfattar även koncerners hållbarhetsrapporter som har upprättats separat, se 8 kap. 16 §. Andra stycket innehåller upplysningar om hur begrepp i 6 kap. 11-14 §§ ska tillämpas i fråga om hållbarhetsrapportering på koncernnivå. 32 § Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1-3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning, 2. 4 § 4 om förvaltningsberättelse, 3. 7 § när det gäller hänvisningarna till 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande, 4. 12 § första stycket om värderingsprinciper, 5. 14 § när det gäller hänvisningarna till följande bestämmelser i 5 kap.: - 18 § om lån till ledande befattningshavare, - 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, - 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, - 37 § om ytterligare upplysningar om anställda, - 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, - 40 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar, - 41 § om pensioner och liknande förmåner, - 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, - 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, - 44 § om avtal om avgångsvederlag, och - 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, 6. 31 § första stycket, när det gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och 2 a-4 §§ om förvaltningsberättelsens innehåll, 7. 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, och 8. 31 a-31 c §§ om hållbarhetsrapport för koncernen. Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 §, om upplysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats. Paragrafen innehåller en uppräkning av de bestämmelser i 7 kap. som ska tillämpas av företag som omfattas av den s.k. IAS-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.6. I paragrafen genomförs delvis ändringsdirektivets artikel 1.3. Den nya punkten 8 i första stycket innebär att företag som omfattas av IAS-förordningen ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt reglerna i 31 a-31 c §§. För ytterligare kommentar hänvisas till kommentarerna till de paragraferna. Ändringen gäller även andra företag som valt att upprätta koncernredovisning med tillämpning av de internationella redovisningsstandarder som avses i IAS-förordningen, se 33 §. I punkten 2 görs en rättelse av hänvisningen. 8 kap. Offentliggörande Publicering av årsredovisningen m.m. 15 a § En bolagsstyrningsrapport eller en hållbarhetsrapport som enligt 6 kap. 8 eller 11 § har upprättats som en handling som är skild från årsredovisningen ska offentliggöras tillsammans med förvaltningsberättelsen. Bestämmelserna om offentliggörande av förvaltningsberättelsen gäller i tillämpliga delar beträffande offentliggörandet av bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten. I stället för att offentliggöra bolagsstyrningsrapporten eller hållbarhetsrapporten enligt första stycket får företaget välja att offentliggöra rapporten genom att göra den tillgänglig på företagets webbplats. Förvaltningsberättelsen ska då innehålla en upplysning om detta och en uppgift om den webbplats där rapporten finns tillgänglig. I fråga om hållbarhetsrapporten ska offentliggörandet på företagets webbplats ske inom sex månader från balansdagen. Andra stycket gäller inte om sådana uppgifter som avses i 7 kap. 31 § andra stycket med stöd av tredje stycket i samma paragraf har tagits in i moderbolagets bolagsstyrningsrapport i stället för i förvaltningsberättelsen för koncernen. Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser om offentliggörande av bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten när den har upprättats som en från årsredovisningen skild handling. Övervägandena finns i avsnitt 5.4. I paragrafen genomförs delvis ändringsdirektivets artikel 1.1. Ändringen i första stycket innebär att bestämmelserna om offentliggörande även omfattar hållbarhetsrapporten. Huvudregeln är att hållbarhetsrapporter ska offentliggöras tillsammans med förvaltningsberättelsen också i de fall företaget har valt att, i enlighet med 6 kap. 11 §, upprätta rapporten som en från årsredovisningen skild handling. Bestämmelserna om offentliggörande av förvaltningsberättelsen i 8 kap. gäller i dessa fall i tillämpliga delar beträffande offentliggörandet av rapporten. Det innebär bl.a. att de vanliga sanktionsreglerna om exempelvis förseningsavgift blir tillämpliga vid underlåtenhet att ge in rapporten. Oavsett om rapporten ingår i förvaltningsberättelsen eller inte förutsätts Bolagsverket inte göra någon granskning av rapportens innehåll i samband med att den ges in. I likhet med vad som gäller i fråga om revisorns kontroll av rapporten är det dock naturligt att verket gör en bedömning av om rapporten i verklig mening utgör en sådan rapport som avses i lagen. Att en ingiven handling har benämnts hållbarhetsrapport är inte tillräckligt. Om revisorn inte har haft några invändningar i detta avseende, bör rapporten som regel kunna godtas även av Bolagsverket. Enligt tilläggen i andra stycket kan företaget välja att i stället offentliggöra hållbarhetsrapporten genom publicering på företagets webbplats inom sex månader från balansdagen. För att detta undantag från huvudregeln i första stycket ska bli tillämpligt krävs dels att rapporten faktiskt finns tillgänglig på företagets webbplats, dels att förvaltningsberättelsen innehåller en hänvisning till denna webbplats. Om någon av dessa förutsättningar brister, gäller huvudregeln i första stycket att rapporten ska ges in till Bolagsverket. I sådana fall blir följaktligen samma sanktioner tillämpliga som om företaget skulle ge in rapporten för sent till Bolagsverket eller över huvud taget inte ge in den. Lagen innehåller inte några bestämmelser om hur länge rapporten ska finnas tillgänglig på företagets webbplats. Det är naturligt att rapporten ligger kvar på webbplatsen i vart fall till dess att en ny rapport har publicerats. Det har överlåtits åt självreglerande organ och åt utvecklandet av god sed på aktiemarknaden att närmare fastställa vad som ska gälla i det avseendet för bolagsstyrningsrapporten. På motsvarande sätt överlåts det till självreglerande organ och åt utvecklandet av god redovisningssed att närmare fastställa vad som ska gälla beträffande hållbarhetsrapporten. Koncernredovisning 16 § Detta kapitel tillämpas också i fråga om koncernredovisningen, koncernrevisionsberättelsen och koncernens hållbarhetsrapport med följande avvikelser: 1. Trots 3 § 2 och 5 är moderföretag alltid skyldiga att ge in koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten. 2. Trots 15 § andra stycket får en ofullständig koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § fjärde stycket, publiceras tillsammans med koncernrevisionsberättelsen, om ofullständigheten består i att uppgifter som anges i 7 kap. 16 § första stycket 4 och som inte är väsentliga har utelämnats. Paragrafen handlar om hur bestämmelserna i kapitlet ska tillämpas i fråga om koncernredovisningen, koncernrevisionsberättelsen och koncernens hållbarhetsrapport. Tillägget innebär att bestämmelserna i 15 a § om offentliggörande av en hållbarhetsrapport även tillämpas på koncernens hållbarhetsrapport när moderföretaget valt att upprätta den som en från koncernredovisningen skild handling. Frågan berörs i avsnitt 5.6. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Lagen träder i kraft den 1 december 2016 (punkten 1). Av punkten 2 följer att lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. För ett företag med kalenderår som räkenskapsår innebär det att bestämmelserna ska tillämpas första gången vid upprättandet och offentliggörandet av års- och koncernredovisningen (eller, i förekommande fall, den från redovisningen fristående hållbarhetsrapporten) för räkenskapsåret 2017. 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 6 kap. Förvaltningsberättelse m.m. Årsredovisningslagens tillämpning 1 § Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 1 § första-fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m., 2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 3 § första stycket om vissa upplysningar om ekonomiska föreningar, 5 § om kassaflödesanalys, och 10-14 §§ om hållbarhetsrapport. Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll. Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska även tillämpa 6 kap. 6-9 §§ årsredovisningslagen om bolagsstyrningsrapport. Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningslagens tillämpning. Övervägandena finns i avsnitt 5.2-5.5. I paragrafen genomförs delvis artikel 1.1 i ändringsdirektivet. Tillägget i första stycket innebär att kreditinstitut och värdepappersbolag ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt reglerna i 6 kap. 10-14 §§ årsredovisningslagen. För ytterligare kommentar hänvisas till kommentarerna till de bestämmelserna. 7 kap. Koncernredovisning Årsredovisningslagens tillämpning 2 § Följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 4 § om koncernredovisningens delar, 5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen, 6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild, 7 § andra stycket om valuta, 8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen, 9 § om innehav utan bestämmande inflytande, 10 § om balansdag, 12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovisningen, 13 § om elimineringar mellan koncernföretag, 15 § om förändringar i koncernens sammansättning, 16 och 17 §§ om dotterföretag och vissa andra företag, 18-23 §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen, 25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen, 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, och 31 a-31 c §§ om hållbarhetsrapport för koncernen. Vid tillämpningen av 7 kap. 31 a § årsredovisningslagen ska moderföretaget anses som ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningslagens tillämpning beträffande koncernredovisning. Övervägandena finns i avsnitt 5.6. I paragrafen genomförs delvis artikel 1.3 i ändringsdirektivet. Tillägget i första stycket innebär att moderföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller finansiella holdingföretag ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt reglerna i 7 kap. 31 a-31 c §§ årsredovisningslagen. För ytterligare kommentar hänvisas till kommentarerna till de bestämmelserna. I det nya andra stycket anges att moderföretaget vid tillämpningen av 7 kap. 31 a § årsredovisningslagen ska anses som ett noterat företag. Det innebär att kravet på att upprätta hållbarhetsrapport för koncernen gäller för kreditinstitut, värdepappersbolag och finansiella holdingföretag oavsett om de är noterade eller inte, under förutsättning att koncernen uppfyller mer än ett av villkoren i 7 kap. 31 a § första stycket 1-3 årsredovisningslagen. Koncernredovisning i moderföretag som omfattas av IAS-förordningen 7 § Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning och i vissa fall kapitaltäckningsanalys, 2. 2 § när det gäller hänvisningarna till a) 7 kap. 4 § 4 årsredovisningslagen (1995:1554) om förvaltningsberättelse, b) 7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprinciper, c) 7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, d) 7 kap. 31 a-31 c §§ samma lag om hållbarhetsrapport för koncernen, 3. 4 § när det gäller hänvisningarna till a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till årsredovisningslagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande, b) 3 kap. 3 § 1-4 denna lag om indelningen av eget kapital, c) 5 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen: - 18 § om lån till ledande befattningshavare, - 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, - 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, - 37 § om ytterligare upplysningar om anställda, - 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, - 40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar, - 41 § om pensioner och liknande förmåner, - 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, - 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, - 44 § om avtal om avgångsvederlag, och - 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, d) 5 kap. 2 § 2 denna lag med särskilda regler om upplysningar i noter, e) 6 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första-tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll och till 6 kap. 2 a § årsredovisningslagen om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen, f) 6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltningsberättelsen, och 4. 5-6 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas. Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats. Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningslagens tillämpning beträffande koncernredovisning i moderföretag som omfattas av den s.k. IAS-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.6. I paragrafen genomförs delvis artikel 1.3 i ändringsdirektivet. Den nya punkten 2 d i första stycket innebär att moderföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller finansiella holdingföretag och som omfattas av IAS-förordningen ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt reglerna i 7 kap. 31 a-31 c §§ årsredovisningslagen. För ytterligare kommentar hänvisas till kommentarerna till de bestämmelserna. I punkten 2 a görs en rättelse av hänvisningen. 8 kap. Offentlighet Årsredovisningslagens tillämpning 2 § Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, 15 a § om offentliggörande av bolagsstyrningsrapport och hållbarhetsrapport, och 16 § 2 om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen. Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningslagens tillämpning. Övervägandena finns i avsnitt 5.4. I paragrafen genomförs delvis artikel 1.3 i ändringsdirektivet. Ändringen reglerar hur kreditinstitut, värdepappersbolag och sådana moderföretag som ska upprätta koncernredovisning enligt 7 kap. ska offentliggöra hållbarhetsrapporten. För ytterligare kommentar hänvisas till kommentaren till 8 kap. 15 a § årsredovisningslagen. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Lagen träder i kraft den 1 december 2016 (punkten 1). Av punkten 2 följer att lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. För ett företag med kalenderår som räkenskapsår innebär det att bestämmelserna ska tillämpas första gången vid upprättandet och offentliggörandet av års- och koncernredovisningen (eller, i förekommande fall, den från redovisningen fristående hållbarhetsrapporten) för räkenskapsåret 2017. 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag 6 kap. Förvaltningsberättelse m.m. Årsredovisningslagens tillämpning 1 § Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 1 § första-fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m., 2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och 10-14 §§ om hållbarhetsrapport. Det som sägs i 6 kap. 1 § andra stycket 6-8 årsredovisningslagen om upplysningar om kvotvärde ska dock i stället avse nominellt belopp. Försäkringsaktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll. Försäkringsaktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska även tillämpa 6 kap. 6-9 §§ årsredovisningslagen om bolagsstyrningsrapport. Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningslagens tillämpning. Övervägandena finns i avsnitt 5.2-5.5. I paragrafen genomförs delvis artikel 1.1 i ändringsdirektivet. Tillägget i första stycket innebär att försäkringsföretag ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt reglerna i 6 kap. 10-14 §§ årsredovisningslagen. För ytterligare kommentar hänvisas till kommentarerna till de bestämmelserna. 7 kap. Koncernredovisning Årsredovisningslagens tillämpning 2 § Följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 2 och 3 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas, 4 § 1-4 om koncernredovisningens delar, 5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen, 6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild, 7 § andra stycket om valuta, 8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen, 9 § om innehav utan bestämmande inflytande, 10 § om balansdag, 12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovisningen, 13 § om elimineringar mellan koncernföretag, 15 § om förändringar i koncernens sammansättning, 16 och 17 §§ om dotterföretag och vissa andra företag, 18-23 §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen, 25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen, 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, och 31 a-31 c §§ om hållbarhetsrapport för koncernen. Vid tillämpningen av 7 kap. 31 a § årsredovisningslagen ska moderföretaget anses som ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningslagens tillämpning beträffande koncernredovisning. Övervägandena finns i avsnitt 5.6. I paragrafen genomförs delvis artikel 1.3 i ändringsdirektivet. Tillägget i första stycket innebär att moderföretag som är försäkringsföretag eller finansiella holdingföretag ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt reglerna i 7 kap. 31 a-31 c §§ årsredovisningslagen. För ytterligare kommentar hänvisas till kommentarerna till de bestämmelserna. I det nya andra stycket anges att moderföretaget vid tillämpningen av 7 kap. 31 a § årsredovisningslagen ska anses som ett noterat företag. Det innebär att kravet på att upprätta hållbarhetsrapport för koncernen gäller för försäkringsföretag och finansiella holdingföretag oavsett om de är noterade eller inte, under förutsättning att koncernen uppfyller mer än ett av villkoren i 7 kap. 31 a § första stycket 1-3 årsredovisningslagen. Koncernredovisning i moderföretag som omfattas av IAS-förordningen 5 § Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning, 2. 2 § när det gäller hänvisningarna till a) 7 kap. 2 och 3 a §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om när koncernredovisning inte behöver upprättas, b) 7 kap. 4 § 4 samma lag om förvaltningsberättelse, c) 7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprinciper, d) 7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, e) 7 kap. 31 a-31 c §§ samma lag om hållbarhetsrapport för koncernen, 3. 3 § 1, 2 och 4 när det gäller hänvisningen till 7 kap. 12 § första stycket årsredovisningslagen, med särskilda regler om när koncernredovisning inte behöver upprättas, 4. 4 § när det gäller hänvisningarna till a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till årsredovisningslagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande, b) 3 kap. 4 § denna lag om indelningen av eget kapital, c) 5 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen: - 18 § om lån till ledande befattningshavare, - 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, - 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, - 37 § om ytterligare upplysningar om anställda, - 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, - 40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar, - 41 § om pensioner och liknande förmåner, - 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, - 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, - 44 § om avtal om avgångsvederlag, och - 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, d) 5 kap. 2 § 3 denna lag med särskilda regler om upplysningar i noter, e) 5 kap. 3 § 4 denna lag om villkorad återbäring, f) 5 kap. 4 § 1 och 3-5 denna lag om avsättningar och eget kapital, g) 6 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första-tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll, och h) 6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltningsberättelsen. Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats. Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningslagens tillämpning beträffande koncernredovisning i moderföretag som omfattas av den s.k. IAS-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.6. I paragrafen genomförs delvis artikel 1.3 i ändringsdirektivet. Den nya punkten 2 e i första stycket innebär att moderföretag som är försäkringsföretag eller finansiella holdingföretag och som omfattas av IAS-förordningen ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt reglerna i 7 kap. 31 a-31 c §§ årsredovisningslagen. För ytterligare kommentar hänvisas till kommentarerna till de bestämmelserna. I punkten 2 b görs en rättelse av hänvisningen. 8 kap. Offentlighet Årsredovisningslagens tillämpning 2 § Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, 15 a § om offentliggörande av bolagsstyrningsrapport och hållbarhetsrapport, och 16 § 2 om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen. Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningslagens tillämpning. Övervägandena finns i avsnitt 5.4. I paragrafen genomförs delvis artikel 1.3 i ändringsdirektivet. Ändringen reglerar hur försäkringsföretag och sådana moderföretag som ska upprätta koncernredovisning enligt 7 kap. ska offentliggöra hållbarhetsrapporten. För ytterligare kommentar hänvisas till kommentaren till 8 kap. 15 a § årsredovisningslagen. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Lagen träder i kraft den 1 december 2016 (punkten 1). Av punkten 2 följer att lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. För ett företag med kalenderår som räkenskapsår innebär det att bestämmelserna ska tillämpas första gången vid upprättandet och offentliggörandet av års- och koncernredovisningen (eller, i förekommande fall, den från redovisningen fristående hållbarhetsrapporten) för räkenskapsåret 2017. 8.4 Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) 4 a kap. Revision Revisionsberättelsen 13 § Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I uttalandet ska det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bankens resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som ska lämnas enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, ska revisorerna ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Första och andra styckena gäller inte i fråga om en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och som ingår i förvaltningsberättelsen. I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. Paragrafen innehåller bestämmelser om revisionsberättelsens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 5.5. I paragrafen genomförs delvis artikel 1.1 i ändringsdirektivet. I det nya tredje stycket regleras revisorns kontroll av hållbarhetsrapporten. Ändringen motsvarar ändringen i 9 kap. 31 § aktiebolagslagen (2005:551). För kommentar hänvisas till kommentaren till den paragrafen. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Lagen träder i kraft den 1 december 2016 (punkten 1). Av punkten 2 följer att lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. För ett företag med kalenderår som räkenskapsår innebär det att bestämmelserna ska tillämpas första gången i fråga om hållbarhetsrapporter för räkenskapsåret 2017. 8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 8 kap. Revision och särskild granskning 13 § Revisorn ska för varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen ska överlämnas till föreningens styrelse senast tre veckor före årsstämman. Revisorn ska inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till honom eller henne. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges om årsredovisningen ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning och om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. I fråga om en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 10 § årsredovisningslagen (1995:1554) ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. Har revisorn vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försummelse som kan leda till ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller den verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller den verkställande direktören på något annat sätt har handlat i strid med denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller stadgarna, ska det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen ska även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören. I revisionsberättelsen ska det också anmärkas om revisorn har funnit att föreningen inte har fullgjort sin skyldighet att föra medlemsförteckning enligt 3 kap. och förteckning över innehavare av förlagsandelar enligt 5 kap. Revisorn kan även i övrigt i berättelsen anteckna de upplysningar som han eller hon önskar meddela medlemmarna. I revisionsberättelsen ska det också anmärkas om revisorn funnit att föreningen inte har fullgjort sin skyldighet 1. att göra skatteavdrag enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), 2. att anmäla sig för registrering enligt 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen, 3. att lämna skattedeklaration enligt 26 kap. 2 § eller 37 kap. 4 § skatteförfarandelagen, eller 4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av skatteförfarandelagen. Revisionsberättelsen ska innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen. I en moderförening ska revisorn lämna en särskild revisionsberättelse för koncernen. Då ska första-tredje och femte styckena och 13 a § tillämpas. Om anmälan har gjorts enligt 8 § fjärde eller sjätte stycket, ska revisorn till revisionsberättelsen bifoga en avskrift av anmälningen. Även kopior av de underrättelser som revisorn och den som har utsett revisorn har lämnat enligt 8 § sjätte stycket ska bifogas revisionsberättelsen. Paragrafen innehåller bestämmelser om revisionsberättelsen. Övervägandena finns i avsnitt 5.5. I paragrafen genomförs delvis artikel 1.1 i ändringsdirektivet. Den nya meningen i andra stycket reglerar revisorns kontroll av hållbarhetsrapporten. Ändringen motsvarar ändringen i 9 kap. 31 § aktiebolagslagen (2005:551). För kommentar hänvisas till kommentaren till den paragrafen. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Lagen träder i kraft den 1 december 2016 (punkten 1). Av punkten 2 följer att lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. För ett företag med kalenderår som räkenskapsår innebär det att bestämmelserna ska tillämpas första gången i fråga om hållbarhetsrapporter för räkenskapsåret 2017. 8.6 Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) 4 kap. Revision 11 § Revisorerna ska lämna en revisionsberättelse för varje räkenskapsår. I fråga om stiftelser som enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldiga att upprätta årsredovisning ska revisionsberättelsen innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med årsredovisningslagen (1995:1554). I uttalandet ska det särskilt anges om årsredovisningen ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning och om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som ska lämnas enligt årsredovisningslagen, ska revisorerna ange detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. I fråga om en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 10 § årsredovisningslagen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. I revisionsberättelsen ska det också anmärkas om revisorerna vid sin granskning har funnit att 1. stiftelsens tillgångar har använts i strid med stiftelsens ändamål eller att dess förmögenhet är placerad i strid med stiftelseförordnandet eller med 2 kap. 4 eller 6 §, 2. någon annan åtgärd eller försummelse innebär att föreskrifterna i stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i denna lag eller årsredovisningslagen inte har följts, eller 3. vad som enligt 1 eller 2 ligger en styrelseledamot eller förvaltaren till last eller annan åtgärd eller försummelse kan föranleda ersättningsskyldighet enligt 5 kap. 1 § första meningen eller entledigande enligt 9 kap. 6 §. Om stiftelsen har utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret, ska även 30 § första stycket revisionslagen (1999:1079) beaktas när revisionsberättelsen upprättas. I en moderstiftelse ska revisorerna lämna en särskild revisionsberättelse för koncernen. Då ska andra stycket och tredje stycket 2 och 3 tillämpas. Paragrafen innehåller bestämmelser om revisionsberättelsen. Övervägandena finns i avsnitt 5.5. I paragrafen genomförs delvis artikel 1.1 i ändringsdirektivet. Andra stycket kompletteras med en bestämmelse om att revisorerna ska uttala sig om huruvida årsredovisningen ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning och om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Ändringen, som innebär en precisering av den befintliga regeln i styckets första mening om vad en revisionsberättelse ska innehålla, är en anpassning till motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen (2005:551), vilka i sin tur går tillbaka på EU-rättsliga regler (jfr 9 kap. 31 § i den lagen och prop. 2003/04:157 s. 23 och 25 f.). Motsvarande anpassning görs även i 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, se prop. 2015/16:4 s. 256 f. I andra stycket införs även en bestämmelse som reglerar revisorns kontroll av hållbarhetsrapporten. Ändringen motsvarar ändringen i 9 kap. 31 § aktiebolagslagen. För kommentar hänvisas till kommentaren till den paragrafen. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Lagen träder i kraft den 1 december 2016 (punkten 1). Av punkten 2 följer att lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. För ett företag med kalenderår som räkenskapsår innebär det att bestämmelserna ska tillämpas första gången i fråga om hållbarhetsrapporter för räkenskapsåret 2017. 8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker 7 a kap. Revision Revisionsberättelsen 13 § Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I uttalandet ska det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bankens resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som ska lämnas enligt nämnda lag, ska revisorerna ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Första och andra styckena gäller inte i fråga om en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och som ingår i förvaltningsberättelsen. I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. Paragrafen innehåller bestämmelser om revisionsberättelsens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 5.5. I paragrafen genomförs delvis artikel 1.1 i ändringsdirektivet. I det nya tredje stycket regleras revisorns kontroll av hållbarhetsrapporten. Ändringen motsvarar ändringen i 9 kap. 31 § aktiebolagslagen (2005:551). För kommentar hänvisas till kommentaren till den paragrafen. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Lagen träder i kraft den 1 december 2016 (punkten 1). Av punkten 2 följer att lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. För ett företag med kalenderår som räkenskapsår innebär det att bestämmelserna ska tillämpas första gången i fråga om hållbarhetsrapporter för räkenskapsåret 2017. 8.8 Förslaget till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) Revisionsberättelsen 28 § Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Första och andra styckena gäller inte i fråga om en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 10 § årsredovisningslagen (1995:1554). I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. Paragrafen innehåller bestämmelser om revisionsberättelsens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 5.5. I paragrafen genomförs delvis artikel 1.1 i ändringsdirektivet. I det nya tredje stycket regleras revisorns kontroll av hållbarhetsrapporten. Ändringen motsvarar ändringen i 9 kap. 31 § aktiebolagslagen (2005:551). För kommentar hänvisas till kommentaren till den paragrafen. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Lagen träder i kraft den 1 december 2016 (punkten 1). Av punkten 2 följer att lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. För ett företag med kalenderår som räkenskapsår innebär det att bestämmelserna ska tillämpas första gången i fråga om hållbarhetsrapporter för räkenskapsåret 2017. 8.9 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) 9 kap. Revision Revisionsberättelsen 31 § Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Första och andra styckena gäller inte i fråga om en sådan bolagsstyrningsrapport som avses i 6 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554) eller en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 10 § samma lag. I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. När det gäller sådana upplysningar i bolagsstyrningsrapporten som avses i 6 kap. 6 § andra stycket 2-6 årsredovisningslagen, ska berättelsen vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningens övriga delar och i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn ange detta och peka på vilka slags fel det rör sig om. Paragrafen innehåller bestämmelser om revisionsberättelsen. Övervägandena finns i avsnitt 5.5. I paragrafen genomförs delvis artikel 1.1 i ändringsdirektivet. I tredje stycket görs ett tillägg för revisorskontrollen av hållbarhetsrapporten. Enligt 3 § ska revisorn bl.a. granska bolagets årsredovisning. Av 6 kap. 10 och 11 §§ årsredovisningslagen framgår att vissa bolag ska upprätta en hållbarhetsrapport som antingen ska ingå i förvaltningsberättelsen eller utgöra en från årsredovisningen skild handling. Bestämmelserna i förevarande stycke är tillämpliga i de fall rapporten ingår i förvaltningsberättelsen. I likhet med vad som gäller för en bolagsstyrningsrapport krävs det endast att revisionsberättelsen innehåller ett uttalande om huruvida en hållbarhetsrapport har upprättats eller inte. Revisorn är alltså inte skyldig att göra någon granskning av rapportens innehåll. Rapporten måste dock gås igenom i sådan omfattning att revisorn kan konstatera att den i verklig mening utgör en sådan rapport som regleras i lagen. Att rapporten benämns hållbarhetsrapport är inte tillräckligt. Det överlämnas åt självreglerande organ och åt utvecklandet av god revisionssed att närmare fastställa hur ingående kontrollen bör vara i detta avseende. Av 6 kap. 14 § årsredovisningslagen följer att hållbarhetsrapporten ska underkastas motsvarande revisorskontroll i de fall då rapporten har upprättats som en från årsredovisningen skild handling. Revisorns slutsatser ska i de situationerna emellertid komma till uttryck i ett särskilt revisorsyttrande och inte i revisionsberättelsen. I tredje meningen i stycket förtydligas att den bestämmelsen endast avser bolagsstyrningsrapporten. Koncernrevisionsberättelsen 38 § I fråga om koncernrevisionsberättelsen gäller 28 § första stycket om tidpunkten för lämnande av revisionsberättelsen, 28 a § första stycket första meningen och andra stycket om gemensam revisionsberättelse samt 29 § första stycket 2 och 4 och andra stycket, 30 §, 31 § första och andra styckena, 31 a §, 32 § första stycket 1 och 35-36 §§ om revisionsberättelsens innehåll. Bestämmelserna i 31 § första och andra styckena gäller dock inte i fråga om en hållbarhetsrapport för koncernen. I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. Koncernrevisionsberättelsens inledning ska innehålla uppgift om moderbolagets firma och organisationsnummer samt om vilket eller vilka normsystem för koncernredovisning som moderbolaget har tillämpat. På koncernredovisningen ska revisorn göra en hänvisning till koncernrevisionsberättelsen. Om revisorn anser att koncernbalansräkningen eller koncernresultaträkningen inte bör fastställas, ska också detta antecknas på koncernredovisningen. Om moderbolaget har fler än en revisor, gäller detta samtliga revisorer. Paragrafen innehåller bestämmelser om koncernrevisionsberättelsen. Övervägandena finns i avsnitt 5.5. I paragrafen genomförs delvis artikel 1.3 i ändringsdirektivet. I första stycket läggs det till en bestämmelse om att det som sägs i 31 § första och andra styckena inte gäller i fråga om revisionen av koncernens hållbarhetsrapport. Revisorn ska endast uttala sig om huruvida den rapporten har upprättats eller inte. Bestämmelsen är utformad i överensstämmelse med 31 § tredje stycket andra meningen. För ytterligare kommentar hänvisas till den författningskommentaren. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Lagen träder i kraft den 1 december 2016 (punkten 1). Av punkten 2 följer att lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. För ett företag med kalenderår som räkenskapsår innebär det att bestämmelserna ska tillämpas första gången i fråga om hållbarhetsrapporter för räkenskapsåret 2017. Ändringsdirektivet Redovisningsdirektivet Sammanfattning av promemorians förslag (Ds 2014:45) I promemorian föreslås att alla stora företag, företag av allmänt intresse och sådana moderföretag i stora koncerner ska upprätta en hållbarhetsrapport med icke-finansiella upplysningar. Promemorian utgår från den indelning av företag och koncerner som föreslås i delbetänkandet Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22). Kategorin företag av allmänt intresse föreslås omfatta noterade företag, finansiella företag och publika aktiebolag. I hållbarhetsrapporten ska ingå upplysningar om hur företaget arbetar med hållbarhetsfrågor, exempelvis miljö, sociala förhållanden, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Upplysningarna ska beskriva bl.a. företagets policy i hållbarhetsfrågor och hur företaget hanterar risker som rör dessa frågor. Om företaget saknar en policy i en eller flera av frågorna, ska skälen för det anges. Hållbarhetsrapporten föreslås ingå i förvaltningsberättelsen eller utgöra en från årsredovisningen skild handling. Om hållbarhetsrapporten upprättats separat ska den offentliggöras tillsammans med förvaltningsberättelsen eller genom att hållas tillgänglig på företagets webbplats. Det föreslås vidare att företagets revisor ska uttala sig om huruvida rapporten har upprättats eller inte. Något krav på revisorsgranskning utöver denna kontroll föreslås inte. I promemorian föreslås även att stora noterade företag i bolagsstyrningsrapporten ska lämna en beskrivning av den mångfaldspolicy som tillämpas för styrelsen, målet med policyn, hur policyn har tillämpats under räkenskapsperioden och resultatet av den. Om bolaget inte tillämpar någon mångfaldspolicy, ska skälen för det anges. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2016 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) Härigenom föreskrivs att 4 a kap. 13 § sparbankslagen (1987:619) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 a kap. 13 § Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I uttalandet skall det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bankens resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, skall revisorerna ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I uttalandet ska det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bankens resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som ska lämnas enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, ska revisorerna ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Första och andra styckena gäller inte i fråga om revision av en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och som ingår i förvaltningsberättelsen. I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en sådan rapport har upprättats eller inte. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554) dels att 6 kap. 1, 6 och 7 §§ och 8 kap. 15 a och 16 §§ ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 7 kap. 31 § ska lyda "Förvaltningsberättelse m.m.", dels att det ska införas fem nya paragrafer, 6 kap. 10-14 §§ och 7 kap. 31 a §, och närmast före 6 kap. 10 § en ny rubrik av följande lydelse. Föreslagen lydelse i SOU 2014:22 Föreslagen lydelse 6 kap. 1 § Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen. Upplysningar ska även lämnas om 1. sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat, 2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret, 3. företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför, 4. företagets verksamhet inom forskning och utveckling, 5. företagets filialer i utlandet, 6. antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna, 7. antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats, 8. antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har erhållits, och 9. skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret. Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och resultat, ska det även lämnas följande upplysningar avseende användningen av finansiella instrument: 1. mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning jämte, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används, tillämpade principer för säkring, och 2. exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassaflödesrisker. Utöver sådan information som ska lämnas enligt första-tredje styckena ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor. Företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Utöver sådan information som ska lämnas enligt första-tredje styckena ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor. Företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Om upplysningarna lämnas i en sådan från årsredovisingen skild handling som avses i 13 §, behöver de inte lämnas i förvaltningsberättelsen. Andra stycket 3-5, tredje stycket och fjärde stycket gäller inte små företag. 6 § Förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska innehålla en bolagsstyrningsrapport, om inte bolaget har valt att med stöd av 8 § i stället upprätta en från årsredovisningen skild bolagsstyrningsrapport. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om 1. vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver dem som följer av lag eller annan författning, och var uppgifter om dessa principer finns tillgängliga, 2. de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen, 3. direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget, som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, 4. begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma, 5. bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen, 6. av bolagsstämman lämnade bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier, 7. hur bolagsstämman fungerar, bolagsstämmans huvudsakliga beslutanderätt, aktieägarnas rättigheter och hur dessa rättigheter utövas, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning, 8. hur styrelsen och, i förekommande fall, inom bolaget inrättade kommittéer är sammansatta och hur de fungerar, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning. Om bolaget inte tillämpar någon kod för bolagsstyrning, ska skälen för detta anges. Om bolaget tillämpar en kod för bolagsstyrning, ska det i förekommande fall anges vilka delar av koden som bolaget avviker från och skälen för detta. 8. hur styrelsen och, i förekommande fall, inom bolaget inrättade kommittéer är sammansatta och hur de fungerar, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning och, 9. om bolaget de senaste två räkenskapsåren har uppfyllt mer än ett av villkoren a-c i 1 kap. 3 § första stycket 5, den mångfaldspolicy som tillämpas i fråga om styrelsen, målet med policyn, hur policyn har tillämpats under räkenskapsåret och resultatet av den. Om bolaget inte tillämpar någon kod för bolagsstyrning, ska skälen för detta anges. Om bolaget tillämpar en kod för bolagsstyrning, ska det i förekommande fall anges vilka delar av koden som bolaget avviker från och skälen för detta. Om ett bolag som avses i andra stycket 9 inte tillämpar någon mångfaldspolicy, ska skälen för detta anges. 7 § Ett aktiebolag som endast har andra överlåtbara värdepapper än aktier upptagna till handel på en reglerad marknad behöver inte i bolagsstyrningsrapporten lämna de upplysningar som anges i 6 § andra stycket 1, 7 och 8 samt i tredje stycket i samma paragraf. Detta gäller dock inte om bolagets aktier handlas på en handelsplattform enligt 1 kap. 5 § 12 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Ett aktiebolag som endast har andra överlåtbara värdepapper än aktier upptagna till handel på en reglerad marknad behöver inte i bolagsstyrningsrapporten lämna de upplysningar som anges i 6 § andra stycket 1 och 7-9 samt i tredje stycket i samma paragraf. Detta gäller dock inte om bolagets aktier handlas på en handelsplattform enligt 1 kap. 5 § 12 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Hållbarhetsrapport 10 § Förvaltningsberättelsen för ett stort företag och ett företag av allmänt intresse ska innehålla en hållbarhetsrapport, om inte företaget har valt att med stöd av 13 § i stället upprätta en från årsredovisningen skild hållbarhetsrapport. Första stycket gäller inte dotterföretag om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen som har upprättats av moderföretaget enligt 7 kap. 31 a §. 11 § Hållbarhetsrapporten ska innehålla de icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning, resultat och konsekvenserna av dess verksamhet, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Upplysningarna ska beskriva 1. företagets affärsmodell, 2. den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de granskningsförfaranden som har genomförts, 3. resultatet av policyn, 4. de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet, inklusive, när det är lämpligt, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser, 5. hur företaget hanterar riskerna, och 6. andra icke-finansiella förhållanden som är relevanta för verksamheten. Hållbarhetsrapporten ska även, när det är lämpligt, innehålla hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i årsredovisningen. Om särskilda riktlinjer har tillämpats vid upprättandet av hållbarhetsrapporten, ska det anges i rapporten. Om företaget inte tillämpar någon policy i en eller flera av frågorna i första stycket, ska skälen för detta anges. 12 § Upplysningar om förestående utveckling eller om frågor som är under förhandling behöver inte tas in i hållbarhetsrapporten, om styrelsen kan ange skäl för att ett offentliggörande skulle skada företagets marknadsposition allvarligt och utelämnandet inte hindrar förståelsen av företagets utveckling, ställning, resultat och konsekvenserna av dess verksamhet. 13 § I stället för att upprätta hållbarhetsrapporten som en del av förvaltningsberättelsen enligt 10 § får företaget välja att upprätta rapporten som en från årsredovisningen skild handling. Rapporten ska även i ett sådant fall ha det innehåll som framgår av 11 och 12 §§. Den ska överlämnas till företagets revisor inom samma tid som årsredovisningen. Om företaget har valt att upprätta en hållbarhetsrapport enligt denna paragraf, ska detta anges i förvaltningsberättelsen. 14 § Om förvaltningsberättelsen innehåller en sådan uppgift som avses i 13 § andra stycket, ska företagets revisor i ett skriftligt, undertecknat yttrande uttala sig om huruvida en sådan rapport som avses där har upprättats eller inte. Revisorns yttrande ska lämnas till företagets styrelse inom samma tid som revisionsberättelsen och sedan fogas till hållbarhetsrapporten. 7 kap. 31 a § Om moderföretaget i en stor koncern är ett stort företag eller ett företag av allmänt intresse, ska förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hållbarhetsrapport för koncernen som upprättas med tillämpning av 6 kap. 11 och 12 §§, om inte företaget väljer att med tillämpning av 6 kap. 13 § i stället upprätta en hållbarhetsrapport som en från koncernredovisningen skild handling. Det som sägs om årsredovisningen ska i stället avse koncernredovisningen. Det som sägs i 6 kap. 11 och 12 §§ om företaget ska i stället avse koncernen. Om förvaltningsberättelsen för koncernen innehåller en sådan uppgift som avses i 6 kap. 13 § andra stycket, tillämpas även 6 kap. 14 §. Första stycket gäller inte dotterföretag om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen som har upprättats av moderföretaget. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 15 a § En bolagsstyrningsrapport som enligt 6 kap. 8 § har upprättats som en från årsredovisningen skild handling ska offentliggöras tillsammans med förvaltningsberättelsen. Bestämmelserna om offentliggörande av förvaltningsberättelsen gäller i tillämpliga delar beträffande offentliggörandet av bolagsstyrningsrapporten. I stället för att offentliggöra bolagsstyrningsrapporten enligt första stycket får bolaget välja att offentliggöra rapporten genom att göra den tillgänglig på bolagets webbplats. Förvaltningsberättelsen ska då innehålla en upplysning om detta och en uppgift om den webbplats där rapporten finns tillgänglig. En bolagsstyrningsrapport eller en hållbarhetsrapport som enligt 6 kap. 8 eller 13 § har upprättats som en från årsredovisningen skild handling ska offentliggöras tillsammans med förvaltningsberättelsen. Bestämmelserna om offentliggörande av förvaltningsberättelsen gäller i tillämpliga delar beträffande offentliggörandet av bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten. I stället för att offentliggöra bolagsstyrningsrapporten eller hållbarhetsrapporten enligt första stycket får företaget välja att inom sex månader från balansdagen offentliggöra rapporten genom att göra den tillgänglig på företagets webbplats. Förvaltningsberättelsen ska då innehålla en upplysning om detta och en uppgift om den webbplats där rapporten finns tillgänglig. Andra stycket gäller inte om sådana uppgifter som avses i 7 kap. 31 § andra stycket med stöd av tredje stycket i samma paragraf har tagits in i moderbolagets bolagsstyrningsrapport i stället för i förvaltningsberättelsen för koncernen. Föreslagen lydelse i SOU 2014:22 Föreslagen lydelse 16 § Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse med följande avvikelser: Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning, koncernrevisionsberättelse och koncernens hållbarhetsrapport med följande avvikelser: 1. Trots bestämmelserna i 3 § 2 och 5 är moderföretag alltid skyldiga att ge in koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten. 2. Trots bestämmelserna i 15 § andra stycket får en ofullständig koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § fjärde stycket, publiceras tillsammans med koncernrevisionsberättelsen, om ofullständigheten består i att uppgifter som anges i 7 kap. 16 § och som är av oväsentlig betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild har utelämnats. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 §, 7 kap. 2 och 7 §§ och 8 kap. 2 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ska ha följande lydelse. Föreslagen lydelse i SOU 2014:22 Föreslagen lydelse 6 kap. 1 § Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 1 § första-fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m., 2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 3 § första stycket om vissa upplysningar om ekonomiska föreningar, samt 5 § om kassaflödesanalys. 3 § första stycket om vissa upplysningar om ekonomiska föreningar, 5 § om kassaflödesanalys, och 10-14 §§ om hållbarhetsrapport. Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll. Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska även tillämpa 6 kap. 6-9 §§ årsredovisningslagen om bolagsstyrningsrapport. 7 kap. 2 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § ska följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 4 § om koncernredovisningens delar, 5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen, 6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild, 7 § andra stycket om valuta, 8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen, 9 § om innehav utan bestämmande inflytande, 10 § om balansdag, 12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovisningen, 13 § om elimineringar mellan koncernföretag, 15 § om förändringar i koncernens sammansättning, 16 och 17 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag, 18-22 a §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen, 25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag ska räknas in i koncernredovisningen, och 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering. 25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag ska räknas in i koncernredovisningen, 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, och 31 a § om hållbarhetsrapport för koncernen. 7 § Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning och i vissa fall kapitaltäckningsanalys, 2. 2 § vad gäller hänvisningen till a) 7 kap. 4 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554) om förvaltningsberättelse, b) 7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprinciper, c) 7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, d) 7 kap. 31 a § samma lag om hållbarhetsrapport för koncernen, 3. 4 § vad gäller hänvisningarna till a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till årsredovisningslagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om språk och form samt 2 kap. 7 § om undertecknande, b) 3 kap. 4 § 1-4 denna lag om indelning av eget kapital, c) 5 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen: - 20 § om lån till ledande befattningshavare, - 22 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, - 33 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, - 40 § om ytterligare upplysningar om anställda, - 41 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, - 43 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena om löner, ersättningar och sociala kostnader, - 44 § om pensioner och liknande förmåner, - 45 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, - 46 § om suppleanter och vice verkställande direktör, - 47 § om avtal om avgångsvederlag, och - 51 § om ersättningar till revisor, d) 5 kap. 2 § 2 denna lag med särskilda regler om tilläggsupplysningar, e) 6 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första-tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll och till 6 kap. 2 a § årsredovisningslagen om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen, f) 6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltningsberättelsen, samt 4. 5-6 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas. Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 2 § Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, 15 a § om offentliggörande av bolagsstyrningsrapport, samt 15 a § om offentliggörande av bolagsstyrningsrapport och hållbarhetsrapport, och 16 § 2 om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 §, 7 kap. 2 och 5 §§ och 8 kap. 2 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ska ha följande lydelse. Föreslagen lydelse i SOU 2014:22 Föreslagen lydelse 6 kap. 1 § Med beaktande av det som föreskrivs i andra stycket ska följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § första-fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m. och 2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m., 2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och 10-14 §§ om hållbarhetsrapport. Det som sägs i 6 kap. 1 § andra stycket 6-8 årsredovisningslagen om upplysningar om kvotvärde ska dock i stället avse nominellt belopp. Försäkringsaktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll. Vid tillämpningen av nämnda paragraf ska det som sägs om riktlinjer av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551) i stället avse riktlinjer av det slag som avses i 8 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713). Försäkringsaktiebolag, vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska även tillämpa 6 kap. 6-9 §§ årsredovisningslagen om bolagsstyrningsrapport. 7 kap. 2 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § ska följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 2 och 3 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas, 4 § 1-4 om koncernredovisningens delar, 5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen, 6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild, 7 § andra stycket om valuta, 8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen, 9 § om innehav utan bestämmande inflytande, 10 § om balansdag, 12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovisningen, 13 § om elimineringar mellan koncernföretag, 15 § om förändringar i koncernens sammansättning, 16 och 17 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag, 18-22 a §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen, 25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag ska räknas in i koncernredovisningen, och 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering. 25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag ska räknas in i koncernredovisningen, 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, och 31 a § om hållbarhetsrapport för koncernen. 5 § Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning, 2. 2 § vad gäller hänvisningarna till a) 7 kap. 2 § och 3 a §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om när koncernredovisning inte behöver upprättas, b) 7 kap. 4 § första stycket 4 samma lag om förvaltningsberättelse, c) 7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprinciper, d) 7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, e) 7 kap. 31 a § samma lag om hållbarhetsrapport för koncernen, 3. 3 § 1, 2 och 4 såvitt avser hänvisningen till 7 kap. 12 § första stycket årsredovisningslagen, med särskilda regler om när koncernredovisning inte behöver upprättas, 4. 4 § vad gäller hänvisningarna till a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till årsredovisningslagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om språk och form samt 2 kap. 7 § om undertecknande, b) 3 kap. 5 § denna lag, c) 5 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen: - 20 § om lån till ledande befattningshavare, - 22 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, - 33 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, - 40 § om ytterligare upplysningar om anställda, - 41 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, - 43 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena om löner, ersättningar och sociala kostnader, - 44 § om pensioner och liknande förmåner, - 45 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, - 46 § om suppleanter och vice verkställande direktör, - 47 § om avtal om avgångsvederlag, och - 51 § om ersättningar till revisor, d) 5 kap. 2 § 3 denna lag med särskilda regler om tilläggsupplysningar, e) 5 kap. 3 § 4 denna lag om villkorad återbäring, f) 5 kap. 4 § 1 och 3-5 denna lag om eget kapital och avsättningar, g) 6 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första-tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll, samt h) 6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltningsberättelsen. Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 2 § Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas 14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, 15 a § om offentliggörande av bolagsstyrningsrapport, samt 15 a § om offentliggörande av bolagsstyrningsrapport och hållbarhetsrapport, och 16 § 2 om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker Härigenom föreskrivs att 7 a kap. 13 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 a kap. 13 § Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I uttalandet skall det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bankens resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt nämnda lag, skall revisorerna ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I uttalandet ska det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bankens resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som ska lämnas enligt nämnda lag, ska revisorerna ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Första och andra styckena gäller inte i fråga om revision av en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och som ingår i förvaltningsberättelsen. I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en sådan rapport har upprättats eller inte. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 31 och 38 §§ aktiebolagslagen (2005:551)ska ha följande lydelse. Föreslagen lydelse i SOU 2014:22 Föreslagen lydelse 9 kap. 31 § Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Första och andra styckena gäller inte i fråga om revision av en sådan bolagsstyrningsrapport som avses i 6 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554). I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en sådan rapport har upprättats eller inte. När det gäller sådana upplysningar i rapporten som avses i 6 kap. 6 § andra stycket 2-6 årsredovisningslagen ska berättelsen vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningens övriga delar. Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar. Första och andra styckena gäller inte i fråga om revision av en sådan bolagsstyrningsrapport som avses i 6 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554) eller en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 10 § samma lag. I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en sådan rapport har upprättats eller inte. När det gäller sådana upplysningar i bolagsstyrningsrapporten som avses i 6 kap. 6 § andra stycket 2-6 årsredovisningslagen ska berättelsen vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningens övriga delar. Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 38 § I fråga om koncernrevisionsberättelsen gäller 28 § första stycket om tidpunkten för lämnande av revisionsberättelsen samt 29 § första stycket 2 och andra stycket, 30 §, 31 § första och andra styckena, 32 § första stycket 1, 35 och 36 §§ om revisionsberättelsens innehåll. I fråga om koncernrevisionsberättelsen gäller 28 § första stycket om tidpunkten för lämnande av revisionsberättelsen samt 29 § första stycket 2 och andra stycket, 30 §, 31 § första och andra styckena, 32 § första stycket 1, 35 och 36 §§ om revisionsberättelsens innehåll. Bestämmelserna i 31 § första och andra styckena gäller dock inte i fråga om revisionen av en hållbarhetsrapport för koncernen. I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en sådan rapport har upprättats eller inte. Koncernrevisionsberättelsens inledning ska innehålla uppgift om moderbolagets firma och organisationsnummer samt om vilket eller vilka normsystem för koncernredovisning som moderbolaget har tillämpat. På koncernredovisningen ska det göras en hänvisning till koncernrevisionsberättelsen. Om revisorn anser att koncernbalansräkningen eller koncernresultaträkningen inte bör fastställas, ska också detta antecknas på koncernredovisningen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden över departementspromemorian Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (Ds 2014:45) inkommit från Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Stockholm, Sundsvalls tingsrätt, Förvaltningsrätten i Malmö, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Revisorsnämnden, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Kommerskollegium, Exportkreditnämnden, Bokföringsnämnden, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Konkurrensverket, Bolagsverket, Tillväxtverket, Regelrådet, Diskrimineringsombudsmannen, Amnesty Sverige, CDP Europe Stockholm, FAR, Fondbolagens förening, Institutet mot mutor (IMM), Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Landsorganisationen i Sverige (LO), SIS Swedish Standards Institute, StyrelseAkademien, Svensk Handel, Svenska Bankföreningen, Svenska kyrkan, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Kvinnolobby, Swedfund, Swedwatch och Tjänstemännens centralorganisation (TCO). AllBright, Aktiemarknadsbolagens förening, Business and Professional Women Sweden, CSR Sweden, Diakonia, Fair Trade Center, Forum Syd, Företagarna, Handelshögskolan i Stockholm, ICC, Institutionella ägares förening för regleringsfrågor på aktiemarknaden, Miljömärkning Sverige AB, Män för jämställdhet, NASDAQ OMX Stockholm AB, Naturskyddsföreningen, Nordic Growth Market NGM AB, Social Venture Network Sweden, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Sveriges export- och investeringsråd och Sweden's Sustainable Investment Forum (SWESIF) har beretts tillfälle att yttra sig men har avstått från att göra det. Yttranden över promemorian har också inkommit från Jernkontoret, Jusek, Kemikalieinspektionen (KEMI) och SveMin. Tabell över genomförandet av ändringsdirektivet Artikel i direktiv 2013/34/EU Genomförande 19 a.1 första stycket 6 kap. 10 § första stycket och 12 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) (ÅRL) 6 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) 6 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) 19 a.1 andra stycket 6 kap. 12 § tredje stycket ÅRL 6 kap. 1 § första stycket ÅRKL 6 kap. 1 § första stycket ÅRFL 19 a.1 tredje stycket 6 kap. 12 § andra stycket ÅRL 6 kap. 1 § första stycket ÅRKL 6 kap. 1 § första stycket ÅRFL 19 a.1 fjärde stycket 6 kap. 13 § ÅRL 6 kap. 1 § första stycket ÅRKL 6 kap. 1 § första stycket ÅRFL 19 a.1 femte stycket 6 kap. 12 § andra stycket ÅRL 6 kap. 1 § första stycket ÅRKL 6 kap. 1 § första stycket ÅRFL 19 a.2 Åtgärd för genomförande behövs ej, se författningskommentar till 6 kap. 12 § ÅRL 19 a.3 6 kap. 10 § andra stycket ÅRL 6 kap. 1 § första stycket ÅRKL 6 kap. 1 § första stycket ÅRFL 19 a.4 första stycket 6 kap. 11 § första stycket och 8 kap. 15 a § ÅRL 6 kap. 1 § första stycket och 8 kap. 2 § ÅRKL 6 kap. 1 § första stycket och 8 kap. 2 § ÅRFL 19 a.4 andra stycket 6 kap. 1 § fjärde stycket ÅRL 6 kap. 1 § första stycket ÅRKL 6 kap. 1 § första stycket ÅRFL Artikel i direktiv 2013/34/EU Genomförande 19 a.5 6 kap. 14 § ÅRL 6 kap. 1 § första stycket ÅRKL 6 kap. 1 § första stycket ÅRFL 4 a kap. 13 § tredje stycket sparbankslagen (1987:619) 8 kap. 13 § andra stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 4 kap. 11 § andra stycket stiftelselagen (1994:1220) 7 a kap. 13 § tredje stycket lagen (1995:1570) om medlemsbanker 28 § tredje stycket revisionslagen (1999:1079) 9 kap. 31 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) 19 a.6 Optionen används inte 20.1 g 6 kap. 6 § andra och tredje styckena ÅRL 20.3 9 kap. 31 § tredje stycket ABL 20.4 6 kap. 7 § ÅRL 20.5 6 kap. 6 § andra stycket ÅRL 29 a.1 7 kap. 31 a § första stycket, 31 c § och 32 § första stycket ÅRL 7 kap. 2 § och 7 § första stycket ÅRKL 7 kap. 2 § och 5 § första stycket ÅRFL 29 a.2 Åtgärd för genomförande behövs ej, se författningskommentar till 6 kap. 12 § ÅRL 29 a.3 7 kap. 31 a § andra stycket och 32 § första stycket ÅRL 7 kap. 2 § och 7 § första stycket ÅRKL 7 kap. 2 § och 5 § första stycket ÅRFL 29 a.4 7 kap. 31, 31 b och 31 c §§, 32 § första stycket och 8 kap. 16 § ÅRL 7 kap. 2 och 4 §§, 7 § första stycket och 8 kap. 8 § ÅRKL 7 kap. 2 och 4 §§, 5 § första stycket och 8 kap. 8 § ÅRFL Artikel i direktiv 2013/34/EU Genomförande 29 a.5 7 kap. 31 c § och 32 § första stycket ÅRL 7 kap. 2 § och 7 § första stycket ÅRKL 7 kap. 2 § och 5 § första stycket ÅRFL 4 a kap. 17 § sparbankslagen (1987:619) 8 kap. 13 § sjätte stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 4 kap. 11 § femte stycket stiftelselagen (1994:1220) 7 a kap. 17 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker 33 § första stycket revisionslagen (1999:1079) 9 kap. 38 § första stycket ABL 29 a.6 Optionen används inte 33.1 Åtgärd för genomförande behövs ej, se avsnitt 5.4 34 6 kap. 14 §, 7 kap. 31 c § och 32 § första stycket ÅRL 6 kap. 1 § första stycket och 7 kap. 2 § och 7 § första stycket ÅRKL 6 kap. 1 § första stycket och 7 kap. 2 § och 5 § första stycket ÅRFL 4 a kap. 13 § tredje stycket och 17 § sparbankslagen (1987:619) 8 kap. 13 § andra och sjätte styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 4 kap. 11 § andra och femte styckena stiftelselagen (1994:1220) 7 a kap. 13 § tredje stycket och 17 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker 28 § tredje stycket och 33 § första stycket revisionslagen (1999:1079) 9 kap. 31 § tredje stycket och 38 § första stycket ABL Lagrådsremissens lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554) dels att 6 kap. 1, 6 och 7 §§, 7 kap. 32 § och 8 kap. 15 a och 16 §§ och rubriken närmast före 8 kap. 16 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 7 kap. 31 § ska lyda "Förvaltningsberättelse m.m.", dels att det ska införas åtta nya paragrafer, 6 kap. 10-14 §§ och 7 kap. 31 a-31 c §§, och närmast före 6 kap. 10 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 1 § Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen. Upplysningar ska även lämnas om 1. sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat, 2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret, 3. företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför, 4. företagets verksamhet inom forskning och utveckling, 5. företagets filialer i utlandet, 6. antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna, 7. antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats, 8. antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har erhållits, och 9. skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret. Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och resultat, ska det även lämnas följande upplysningar om användningen av finansiella instrument: 1. mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning och, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används, tillämpade principer för säkring, och 2. exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassaflödesrisker. Utöver sådan information som ska lämnas enligt första-tredje styckena ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor. Företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Utöver sådan information som ska lämnas enligt första-tredje styckena ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor. Företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. De upplysningar som lämnas i en hållbarhetsrapport som är skild från årsredovisningen enligt 11 § behöver inte lämnas i förvaltningsberättelsen. Andra stycket 3-5, tredje stycket och fjärde stycket gäller inte mindre företag. 6 § Förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska innehålla en bolagsstyrningsrapport, om inte bolaget har valt att med stöd av 8 § i stället upprätta en bolagsstyrningsrapport som är skild från årsredovisningen. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om 1. vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver de principer som följer av lag eller annan författning, och var uppgifter om dessa finns tillgängliga, 2. de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen, 3. direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, 4. begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma, 5. bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen, 6. bolagsstämmans bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier, 7. hur bolagsstämman fungerar, bolagsstämmans huvudsakliga beslutanderätt, aktieägarnas rättigheter och hur dessa rättigheter utövas, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning, 8. hur styrelsen och, i förekommande fall, inom bolaget inrättade kommittéer är sammansatta och hur de fungerar, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning. 8. hur styrelsen och, i förekommande fall, inom bolaget inrättade kommittéer är sammansatta och hur de fungerar, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning, och 9. den mångfaldspolicy som, såvida bolaget uppfyller mer än ett av villkoren i 10 § första stycket 1-3, tillämpas i fråga om styrelsen samt målet med policyn, hur policyn har tillämpats under räkenskapsåret och resultatet av den. Om bolaget inte tillämpar någon kod för bolagsstyrning, ska skälen för detta anges. Om bolaget tillämpar en kod för bolagsstyrning, ska det i förekommande fall anges vilka delar av koden som bolaget avviker från och skälen för detta. Om bolaget inte tillämpar någon kod för bolagsstyrning, ska skälen för detta anges. Om bolaget tillämpar en kod för bolagsstyrning, ska det i förekommande fall anges vilka delar av koden som bolaget avviker från och skälen för detta. Om ett bolag som avses i andra stycket 9 inte tillämpar någon mångfaldspolicy, ska skälen för detta anges. 7 § Ett aktiebolag som endast har andra överlåtbara värdepapper än aktier upptagna till handel på en reglerad marknad behöver inte i bolagsstyrningsrapporten lämna de upplysningar som anges i 6 § andra stycket 1, 7 och 8 samt i tredje stycket i samma paragraf. Detta gäller dock inte om bolagets aktier handlas på en handelsplattform enligt 1 kap. 5 § 12 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Ett aktiebolag som endast har andra överlåtbara värdepapper än aktier upptagna till handel på en reglerad marknad behöver inte i bolagsstyrningsrapporten lämna de upplysningar som anges i 6 § andra stycket 1 och 7-9 samt i tredje stycket i samma paragraf. Detta gäller dock inte om bolagets aktier handlas på en handelsplattform enligt 1 kap. 5 § 12 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Hållbarhetsrapport 10 § Förvaltningsberättelsen för ett företag ska innehålla en hållbarhetsrapport om företaget uppfyller mer än ett av följande villkor: 1. medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250, 2. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor, 3. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor. Första stycket gäller inte ett företag som är dotterföretag om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen. Den som enligt andra stycket inte upprättar någon hållbarhetsrapport ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar hållbarhetsrapporten för koncernen. 11 § I stället för att upprätta hållbarhetsrapporten som en del av förvaltningsberättelsen enligt 10 § får företaget välja att upprätta rapporten som en handling som är skild från årsredovisningen. Den ska överlämnas till företagets revisor inom samma tid som årsredovisningen. Om företaget har valt att upprätta en hållbarhetsrapport enligt denna paragraf, ska detta anges i förvaltningsberättelsen. 12 § Hållbarhetsrapporten ska innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Rapporten ska ange 1. företagets affärsmodell, 2. den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de granskningsförfaranden som har genomförts, 3. resultatet av policyn, 4. de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet inklusive, när det är relevant, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser, 5. hur företaget hanterar riskerna, och 6. centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten. Rapporten ska även, när det är lämpligt, innehålla hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i årsredovisningen. Om särskilda riktlinjer har tillämpats vid upprättandet av rapporten, ska det anges vilka dessa riktlinjer är. Om företaget inte tillämpar någon policy i en eller flera av frågorna i första stycket, ska skälen för detta tydligt anges. 13 § Upplysningar om förestående utveckling eller om frågor som är under förhandling behöver inte tas in i hållbarhetsrapporten om det bedöms att ett offentliggörande skulle skada företagets marknadsposition allvarligt och utelämnandet inte hindrar förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat eller konsekvenserna av verksamheten. 14 § Om förvaltningsberättelsen innehåller en sådan uppgift som avses i 11 § andra stycket, ska företagets revisor i ett skriftligt, undertecknat yttrande uttala sig om huruvida en sådan rapport som avses där har upprättats eller inte. Revisorns yttrande ska lämnas till företagets ledning inom samma tid som revisionsberättelsen och sedan fogas till hållbarhetsrapporten. 7 kap. 31 a § Om moderföretaget i en koncern är ett företag som avses i 6 kap. 10 §, ska förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hållbarhetsrapport för koncernen. Detsamma gäller om moderföretaget är ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och koncernen uppfyller mer än ett av följande villkor: 1. medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250, 2. koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor, 3. koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor. Första stycket gäller inte ett moderföretag som är dotterföretag om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen som har upprättats av ett överordnat moderföretag. Den som enligt andra stycket inte upprättar någon hållbarhetsrapport ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisations- eller personnummer och säte för det överordnade moderföretag som upprättar hållbarhetsrapporten för koncernen. 31 b § I stället för att upprätta hållbarhetsrapporten som en del av förvaltningsberättelsen enligt 31 a § får moderföretaget välja att upprätta rapporten som en handling som är skild från koncernredovisningen. I sådant fall tillämpas 6 kap. 11 §. 31 c § Hållbarhetsrapporten ska upprättas med tillämpning av 6 kap. 12 och 13 §§. Om förvaltningsberättelsen för koncernen innehåller en sådan uppgift som avses i 6 kap. 11 § andra stycket, tillämpas även 6 kap. 14 §. Det som sägs i 6 kap. 11-14 §§ om årsredovisningen ska i stället avse koncernredovisningen och det som sägs om företaget ska i stället avse koncernen. Lydelse enligt SFS 2016:113 Föreslagen lydelse 32 § Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1-3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning, 2. 4 § första stycket 4 om förvaltningsberättelse, 3. 7 § när det gäller hänvisningarna till 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande, 4. 12 § första stycket om värderingsprinciper, 5. 14 § när det gäller hänvisningarna till följande bestämmelser i 5 kap.: - 18 § om lån till ledande befattningshavare, - 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, - 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, - 37 § om ytterligare upplysningar om anställda, - 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, - 40 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar, - 41 § om pensioner och liknande förmåner, - 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, - 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, - 44 § om avtal om avgångsvederlag, och - 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, 6. 31 § första stycket, när det gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och 2 a-4 §§ om förvaltningsberättelsens innehåll, och 7. 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering. 6. 31 § första stycket, när det gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och 2 a-4 §§ om förvaltningsberättelsens innehåll, 7. 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, och 8. 31 a-31 c §§ om hållbarhetsrapport för koncernen. Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 §, om upplysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 15 a § En bolagsstyrningsrapport som enligt 6 kap. 8 § har upprättats som en från årsredovisningen skild handling ska offentliggöras tillsammans med förvaltningsberättelsen. Bestämmelserna om offentliggörande av förvaltningsberättelsen gäller i tillämpliga delar beträffande offentliggörandet av bolagsstyrningsrapporten. En bolagsstyrningsrapport eller en hållbarhetsrapport som enligt 6 kap. 8 eller 11 § har upprättats som en handling som är skild från årsredovisningen ska offentliggöras tillsammans med förvaltningsberättelsen. Bestämmelserna om offentliggörande av förvaltningsberättelsen gäller i tillämpliga delar beträffande offentliggörandet av bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten. I stället för att offentliggöra bolagsstyrningsrapporten enligt första stycket får bolaget välja att offentliggöra rapporten genom att göra den tillgänglig på bolagets webbplats. Förvaltningsberättelsen ska då innehålla en upplysning om detta och en uppgift om den webbplats där rapporten finns tillgänglig. I stället för att offentliggöra bolagsstyrningsrapporten eller hållbarhetsrapporten enligt första stycket får företaget välja att offentliggöra rapporten genom att göra den tillgänglig på företagets webbplats. Förvaltningsberättelsen ska då innehålla en upplysning om detta och en uppgift om den webbplats där rapporten finns tillgänglig. I fråga om hållbarhetsrapporten ska offentliggörandet på företagets webbplats ske inom sex månader från balansdagen. Andra stycket gäller inte om sådana uppgifter som avses i 7 kap. 31 § andra stycket med stöd av tredje stycket i samma paragraf har tagits in i moderbolagets bolagsstyrningsrapport i stället för i förvaltningsberättelsen för koncernen. Koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse Koncernredovisning 16 § Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse med följande avvikelser: Detta kapitel tillämpas också i fråga om koncernredovisningen, koncernrevisionsberättelsen och koncernens hållbarhetsrapport med följande avvikelser: 1. Trots 3 § 2 och 5 är moderföretag alltid skyldiga att ge in koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten. 2. Trots 15 § andra stycket får en ofullständig koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § fjärde stycket, publiceras tillsammans med koncernrevisionsberättelsen, om ofullständigheten består i att uppgifter som anges i 7 kap. 16 § första stycket 4 och som inte är väsentliga har utelämnats. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 §, 7 kap. 2 och 7 §§ och 8 kap. 2 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 1 § Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 1 § första-fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m., 2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 3 § första stycket om vissa upplysningar om ekonomiska föreningar, samt 5 § om kassaflödesanalys. 3 § första stycket om vissa upplysningar om ekonomiska föreningar, 5 § om kassaflödesanalys, och 10-14 §§ om hållbarhetsrapport. Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll. Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska även tillämpa 6 kap. 6-9 §§ årsredovisningslagen om bolagsstyrningsrapport. 7 kap. 2 § Följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 4 § om koncernredovisningens delar, 5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen, 6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild, 7 § andra stycket om valuta, 8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen, 9 § om innehav utan bestämmande inflytande, 10 § om balansdag, 12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovisningen, 13 § om elimineringar mellan koncernföretag, 15 § om förändringar i koncernens sammansättning, 16 och 17 §§ om dotterföretag och vissa andra företag, 18-23 §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen, 25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen, och 25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen, 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering. 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, och 31 a-31 c §§ om hållbarhetsrapport för koncernen. 7 § Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning och i vissa fall kapitaltäckningsanalys, 2. 2 § när det gäller hänvisningen till 2. 2 § när det gäller hänvisningarna till a) 7 kap. 4 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554) om förvaltningsberättelse, b) 7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprinciper, c) 7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, d) 7 kap. 31 a-31 c §§ samma lag om hållbarhetsrapport för koncernen, 3. 4 § när det gäller hänvisningarna till a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till årsredovisningslagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande, b) 3 kap. 3 § 1-4 denna lag om indelningen av eget kapital, c) 5 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen: - 18 § om lån till ledande befattningshavare, - 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, - 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, - 37 § om ytterligare upplysningar om anställda, - 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, - 40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar, - 41 § om pensioner och liknande förmåner, - 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, - 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, - 44 § om avtal om avgångsvederlag, och - 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, d) 5 kap. 2 § 2 denna lag med särskilda regler om upplysningar i noter, e) 6 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första-tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll och till 6 kap. 2 a § årsredovisningslagen om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen, f) 6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltningsberättelsen, och 4. 5-6 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas. Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats. 8 kap. 2 § Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, 15 a § om offentliggörande av bolagsstyrningsrapport, samt 15 a § om offentliggörande av bolagsstyrningsrapport och hållbarhetsrapport, och 16 § 2 om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 §, 7 kap. 2 och 5 §§ och 8 kap. 2 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 1 § Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 1 § första-fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m. och 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m., 2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och 10-14 §§ om hållbarhetsrapport. Det som sägs i 6 kap. 1 § andra stycket 6-8 årsredovisningslagen om upplysningar om kvotvärde ska dock i stället avse nominellt belopp. Försäkringsaktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll. Försäkringsaktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska även tillämpa 6 kap. 6-9 §§ årsredovisningslagen om bolagsstyrningsrapport. 7 kap. 2 § Följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 2 och 3 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas, 4 § 1-4 om koncernredovisningens delar, 5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen, 6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild, 7 § andra stycket om valuta, 8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen, 9 § om innehav utan bestämmande inflytande, 10 § om balansdag, 12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovisningen, 13 § om elimineringar mellan koncernföretag, 15 § om förändringar i koncernens sammansättning, 16 och 17 §§ om dotterföretag och vissa andra företag, 18-23 §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen, 25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen, och 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering. 25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen, 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, och 31 a-31 c §§ om hållbarhetsrapport för koncernen. 5 § Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning, 2. 2 § när det gäller hänvisningarna till a) 7 kap. 2 § och 3 a §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om när koncernredovisning inte behöver upprättas, a) 7 kap. 2 och 3 a §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om när koncernredovisning inte behöver upprättas, b) 7 kap. 4 § första stycket 4 samma lag om förvaltningsberättelse, c) 7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprinciper, d) 7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, e) 7 kap. 31 a-31 c §§ samma lag om hållbarhetsrapport för koncernen, 3. 3 § 1, 2 och 4 när det gäller hänvisningen till 7 kap. 12 § första stycket årsredovisningslagen, med särskilda regler om när koncernredovisning inte behöver upprättas, 4. 4 § när det gäller hänvisningarna till a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till årsredovisningslagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande, b) 3 kap. 4 § denna lag om indelningen av eget kapital, c) 5 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen: - 18 § om lån till ledande befattningshavare, - 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, - 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, - 37 § om ytterligare upplysningar om anställda, - 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, - 40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar, - 41 § om pensioner och liknande förmåner, - 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, - 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, - 44 § om avtal om avgångsvederlag, och - 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, d) 5 kap. 2 § 3 denna lag med särskilda regler om upplysningar i noter, e) 5 kap. 3 § 4 denna lag om villkorad återbäring, f) 5 kap. 4 § 1 och 3-5 denna lag om avsättningar och eget kapital, g) 6 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första-tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll, och h) 6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltningsberättelsen. Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats. 8 kap. 2 § Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, 15 a § om offentliggörande av bolagsstyrningsrapport, samt 15 a § om offentliggörande av bolagsstyrningsrapport och hållbarhetsrapport, och 16 § 2 om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) Härigenom föreskrivs att 4 a kap. 13 § sparbankslagen (1987:619) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 a kap. 13 § Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I uttalandet skall det särskilt anges Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I uttalandet ska det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bankens resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, skall revisorerna ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som ska lämnas enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, ska revisorerna ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Första och andra styckena gäller inte i fråga om en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och som ingår i förvaltningsberättelsen. I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar Härigenom föreskrivs att 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2015/16:162 Föreslagen lydelse 8 kap. 13 § Revisorn ska för varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen ska överlämnas till föreningens styrelse senast tre veckor före årsstämman. Revisorn ska inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till honom eller henne. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges om årsredovisningen ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning och om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges om årsredovisningen ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning och om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. I fråga om en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 10 § årsredovisningslagen (1995:1554) ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. Har revisorn vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försummelse som kan leda till ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller den verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller den verkställande direktören på något annat sätt har handlat i strid med denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller stadgarna, ska det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen ska även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören. I revisionsberättelsen ska det också anmärkas om revisorn har funnit att föreningen inte har fullgjort sin skyldighet att föra medlemsförteckning enligt 3 kap. och förteckning över innehavare av förlagsandelar enligt 5 kap. Revisorn kan även i övrigt i berättelsen anteckna de upplysningar som han eller hon önskar meddela medlemmarna. I revisionsberättelsen ska det också anmärkas om revisorn funnit att föreningen inte har fullgjort sin skyldighet 1. att göra skatteavdrag enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), 2. att anmäla sig för registrering enligt 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen, 3. att lämna skattedeklaration enligt 26 kap. 2 § eller 37 kap. 4 § skatteförfarandelagen, eller 4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av skatteförfarandelagen. Revisionsberättelsen ska innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen. I en moderförening ska revisorn lämna en särskild revisionsberättelse för koncernen. Då ska första-tredje och femte styckena och 13 a § tillämpas. Om anmälan har gjorts enligt 8 § fjärde eller sjätte stycket, ska revisorn till revisionsberättelsen bifoga en avskrift av anmälningen. Även kopior av de underrättelser som revisorn och den som har utsett revisorn har lämnat enligt 8 § sjätte stycket ska bifogas revisionsberättelsen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) Härigenom föreskrivs att 4 kap. 11 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 11 § Revisorerna skall avge en revisionsberättelse för varje räkenskapsår. Revisorerna ska lämna en revisionsberättelse för varje räkenskapsår. I fråga om stiftelser som enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldiga att upprätta årsredovisning skall revisionsberättelsen innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har gjorts upp enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt årsredovisningslagen, skall detta anges och behövliga upplysningar lämnas i revisionsberättelsen, om det kan ske. I fråga om stiftelser som enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldiga att upprätta årsredovisning ska revisionsberättelsen innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med årsredovisningslagen (1995:1554). I uttalandet ska det särskilt anges om årsredovisningen ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning och om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som ska lämnas enligt årsredovisningslagen, ska revisorerna ange detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. I fråga om en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 10 § årsredovisningslagen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. I revisionsberättelsen skall det också anmärkas om revisorerna vid sin granskning har funnit att I revisionsberättelsen ska det också anmärkas om revisorerna vid sin granskning har funnit att 1. stiftelsens tillgångar har använts i strid med stiftelsens ändamål eller att dess förmögenhet är placerad i strid med stiftelseförordnandet eller med 2 kap. 4 eller 6 §, 2. någon annan åtgärd eller försummelse innebär att föreskrifterna i stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i denna lag eller årsredovisningslagen inte har följts, eller 3. vad som enligt 1 eller 2 ligger en styrelseledamot eller förvaltaren till last eller annan åtgärd eller försummelse kan föranleda ersättningsskyldighet enligt 5 kap. 1 § första meningen eller entledigande enligt 9 kap. 6 §. Om stiftelsen har utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret, skall även 30 § första stycket revisionslagen (1999:1079) iakttas när revisionsberättelsen upprättas. Om stiftelsen har utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret, ska även 30 § första stycket revisionslagen (1999:1079) beaktas när revisionsberättelsen upprättas. I en moderstiftelse skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse för koncernen. Härvid skall andra stycket och tredje stycket 2 och 3 tillämpas. I en moderstiftelse ska revisorerna lämna en särskild revisionsberättelse för koncernen. Då ska andra stycket och tredje stycket 2 och 3 tillämpas. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker Härigenom föreskrivs att 7 a kap. 13 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 a kap. 13 § Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I uttalandet skall det särskilt anges Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I uttalandet ska det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bankens resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt nämnda lag, skall revisorerna ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som ska lämnas enligt nämnda lag, ska revisorerna ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Första och andra styckena gäller inte i fråga om en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och som ingår i förvaltningsberättelsen. I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) Härigenom föreskrivs att 28 § revisionslagen (1999:1079) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 28 § Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet skall det särskilt anges Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som skall lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, skall revisorn ange detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Första och andra styckena gäller inte i fråga om en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 10 § årsredovisningslagen (1995:1554). I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 31 och 38 §§ aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 31 § Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Första och andra styckena gäller inte i fråga om revision av en sådan bolagsstyrningsrapport som avses i 6 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554). I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en sådan rapport har upprättats eller inte. När det gäller sådana upplysningar i rapporten som avses i 6 kap. 6 § andra stycket 2-6 årsredovisningslagen, ska berättelsen vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningens övriga delar och i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn ange detta och peka på vilka slags fel det rör sig om. Första och andra styckena gäller inte i fråga om en sådan bolagsstyrningsrapport som avses i 6 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554) eller en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 10 § samma lag. I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. När det gäller sådana upplysningar i bolagsstyrningsrapporten som avses i 6 kap. 6 § andra stycket 2-6 årsredovisningslagen, ska berättelsen vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningens övriga delar och i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn ange detta och peka på vilka slags fel det rör sig om. Lydelse enligt prop. 2015/16:162 Föreslagen lydelse 38 § I fråga om koncernrevisionsberättelsen gäller 28 § första stycket om tidpunkten för lämnande av revisionsberättelsen, 28 a § första stycket första meningen och andra stycket om gemensam revisionsberättelse samt 29 § första stycket 2 och 4 och andra stycket, 30 §, 31 § första och andra styckena, 31 a §, 32 § första stycket 1 och 35-36 §§ om revisionsberättelsens innehåll. I fråga om koncernrevisionsberättelsen gäller 28 § första stycket om tidpunkten för lämnande av revisionsberättelsen, 28 a § första stycket första meningen och andra stycket om gemensam revisionsberättelse samt 29 § första stycket 2 och 4 och andra stycket, 30 §, 31 § första och andra styckena, 31 a §, 32 § första stycket 1 och 35-36 §§ om revisionsberättelsens innehåll. Bestämmelserna i 31 § första och andra styckena gäller dock inte i fråga om en hållbarhetsrapport för koncernen. I den delen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. Koncernrevisionsberättelsens inledning ska innehålla uppgift om moderbolagets firma och organisationsnummer samt om vilket eller vilka normsystem för koncernredovisning som moderbolaget har tillämpat. På koncernredovisningen ska revisorn göra en hänvisning till koncernrevisionsberättelsen. Om revisorn anser att koncernbalansräkningen eller koncernresultaträkningen inte bör fastställas, ska också detta antecknas på koncernredovisningen. Om moderbolaget har fler än en revisor, gäller detta samtliga revisorer. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-25 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Anita Saldén Enérus och Ingemar Persson. Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy Enligt en lagrådsremiss den 19 maj 2016 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), 2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit- institut och värdepappersbolag, 3. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk- ringsföretag, 4. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619), 5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 6. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220), 7. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 8. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079), 9. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Katarina Welin. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 2016 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Andersson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Eriksson, Linde, Skog Föredragande: statsrådet M Johansson Regeringen beslutar proposition 2015/16:193 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy Rättsdatablad Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande Celexnummer för bakomliggande EU-regler Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) 32014L0095 Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 32014L0095 Lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag 32014L0095 Lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) 32014L0095 Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 32014L0095 Lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) 32014L0095 Lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker 32014L0095 Lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) 32014L0095 Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) 32014L0095