Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2015/16:72 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering Prop. 2015/16:72 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 december 2015 Margot Wallström Anna Johansson (Näringsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lämnas förslag till de lagändringar som behövs för att komplettera Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden. En ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering föreslås. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter dels om vad som krävs av organ för bedömning av överensstämmelse som enligt EU-förordningen ska granska kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster, dels om certifiering av anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska underskrifter och anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska stämplar. Vidare innehåller lagen bestämmelser om tillsyn, överklagande och avgifter. Lagen om kvalificerade elektroniska signaturer ska upphävas. Detta föranleder följdändringar i ett antal lagar. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Lagtext 5 2.1 Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering 5 2.2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken 7 2.3 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 8 2.4 Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) 9 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. 10 2.6 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) 11 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 12 2.8 Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) 13 2.9 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) 14 2.10 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) 15 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 17 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag 18 2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker 19 2.14 Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) 20 2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt 21 2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter 22 2.17 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) 23 2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling 24 2.19 Förslag till lag om ändring lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster 26 2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem 28 2.21 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846) 29 2.22 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043) 30 2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet 31 2.24 Lag om ändring i lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier 32 3 Ärendet och dess beredning 33 4 Utgångspunkter 33 5 EU:s förordning om elektronisk identifiering 35 6 Nuvarande reglering 38 7 Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen 41 7.1 Behovet av kompletterande bestämmelser 41 7.2 En ny lag införs 43 7.3 Granskning av kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster 44 7.4 Certifiering av anordningar 45 7.5 Tillsyn 47 7.6 Överklagande 49 7.7 Gränsöverskridande elektronisk identifiering 50 8 Följdändringar 51 8.1 Upphävande av lagen om kvalificerade elektroniska signaturer 51 8.2 Följdändringar i andra lagar 52 9 Avgifter 54 10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 55 11 Konsekvenser 56 12 Författningskommentar 59 12.1 Förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering 59 12.2 Övriga lagförslag 62 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 63 Bilaga 2 Promemorians lagförslag 105 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna 133 Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 134 Bilaga 5 Lagrådets yttrande 162 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 2015 165 Rättsdatablad 166 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering, 2. lag om ändring i rättegångsbalken, 3. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 4. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), 5. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., 6. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) , 7. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 8. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614), 9. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220), 10. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), 11. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, 12. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, 13. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 14. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079), 15. lag om ändring i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt, 16. lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter, 17. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551), 18. lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, 19. lag om ändring lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, 20. lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem, 21. lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846), 22. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043), 23. lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 24. lag om ändring i lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen (EU:s förordning om elektronisk identifiering). Termer och uttryck i lagen har samma betydelse som i EU:s förordning om elektronisk identifiering. Granskning av kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster 2 § Bestämmelser om ackreditering av sådana organ för bedömning av överensstämmelse som i enlighet med artikel 20 i EU:s förordning om elektronisk identifiering ska granska kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster, finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och i lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. krav för ackreditering av organ för bedömning av överensstämmelse, 2. hur bedömningar av överensstämmelse ska göras, och 3. rapportering av bedömningar av överensstämmelse. Certifiering av anordningar 3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om certifiering av anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska underskrifter och anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska stämplar. Tillsyn 4 § Den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) ska 1. fullgöra tillsynsorganets uppgifter enligt EU:s förordning om elektronisk identifiering och rättsakter som har meddelats med stöd av den förordningen, och 2. utöva tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. 5 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten har också rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verksamhet som står under tillsyn bedrivs. Tillsynsmyndigheten har rätt att få biträde av Kronofogdemyndigheten för tillsyn enligt första och andra styckena. 6 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för efterlevnaden av 1. EU:s förordning om elektronisk identifiering och rättsakter som har meddelats med stöd av den förordningen, och 2. denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Förelägganden och förbud får förenas med vite. Tillsynsmyndigheten får bestämma att beslut enligt första stycket ska gälla omedelbart. Avgifter 7 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om skyldighet för tillhandahållare av betrodda tjänster att betala avgift för tillsynsmyndighetens verksamhet enligt denna lag. Överklagande 8 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt EU:s förordning om elektronisk identifiering och rättsakter som har meddelats med stöd av den förordningen, samt enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2. Genom lagen upphävs lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. 3. Bestämmelserna om skadestånd i 14 och 15 §§ i den upphävda lagen gäller dock fortfarande för skada som har åsamkats före upphävandet. 2.2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken Härigenom föreskrivs att 45 kap. 4 § rättegångsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 45 kap. 4 § I stämningsansökan ska åklagaren uppge: 1. den tilltalade, 2. målsäganden, om någon sådan finns, 3. den brottsliga gärningen med uppgift om tid och plats för dess förövande och de övriga omständigheter som behövs för dess kännetecknande samt de bestämmelser som är tillämpliga, 4. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 5. de omständigheter som gör domstolen behörig, om inte behörigheten framgår på annat sätt. Vill åklagaren i samband med att åtalet väcks även väcka talan om enskilt anspråk enligt 22 kap. 2 §, ska åklagaren i ansökan lämna uppgift om anspråket och de omständigheter som det grundas på samt de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Om den tilltalade är eller har varit anhållen eller häktad på grund av misstanke om brott som omfattas av åtalet, ska åklagaren ange detta i stämningsansökan. Uppgift ska dessutom lämnas om tiden för frihetsberövandet. Har åklagaren några önskemål om hur målet ska handläggas, bör dessa anges i stämningsansökan. Ansökan ska vara undertecknad av åklagaren. En ansökan som ges in på elektronisk väg ska vara undertecknad med en elektronisk signatur enligt 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer eller överföras på ett sätt som uppfyller motsvarande krav på säkerhet. Ansökan ska vara undertecknad av åklagaren. En ansökan som ges in på elektronisk väg ska vara undertecknad med en sådan elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen, eller överföras på ett sätt som uppfyller motsvarande krav på säkerhet. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.3 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att 111 kap. 1, 5 och 6 §§ och rubriken närmast före 111 kap. 5 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 111 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - tillämpningsområdet i 2 §, - vad som är självbetjäningstjänster i 3 §, - när självbetjäningstjänster kan användas i 4 §, - elektronisk signatur i 5 och 6 §§, och - elektronisk underskrift i 5 och 6 §§, och - när en uppgift anses ha kommit in i 7 §. Elektronisk signatur Elektronisk underskrift 5 § En enskild som lämnar uppgifter i samband med att han eller hon använder en självbetjäningstjänst ska använda en sådan elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En enskild som lämnar uppgifter i samband med att han eller hon använder en självbetjäningstjänst ska använda en sådan elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Om det är fråga om att få tillgång till personuppgifter ska certifikat, till vilket en säker identifieringsfunktion är knuten, användas för kontroll av användarens identitet. 6 § Om det finns någon annan metod än som avses i 5 § för identifiering eller skydd mot förvanskning av uppgifter som är tillräckligt säker med hänsyn till risken för integritetsintrång eller annan skada får dock den användas. Elektronisk signatur ska dock alltid användas när uppgifter ska lämnas på heder och samvete. Elektronisk underskrift ska dock alltid användas när uppgifter ska lämnas på heder och samvete. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.4 Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 8 § En ansökan om fastighetsbildning ska vara skriftlig och ges in till lantmäterimyndigheten. En muntlig ansökan som görs vid ett förrättningssammanträde ska dock godtas om den väckta frågan lämpligen kan prövas vid samma förrättning. Sökanden ska ange den åtgärd som han eller hon önskar genomförd samt uppge den eller de fastigheter som han eller hon för talan för. Om det kan anses skäligt att sökanden skaffar uppgifter om det eller om sökanden ändå har tillgång till uppgifterna, ska han eller hon också ange de andra fastigheter som saken angår samt namn på fastighetsägarna och på de innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som kan beröras av åtgärden. En ansökan ska undertecknas eller signeras elektroniskt av sökanden eller sökandens ombud. En ansökan ska undertecknas eller skrivas under med en elektronisk underskrift av sökanden eller sökandens ombud. Till en ansökan ska sökanden bifoga de handlingar som han eller hon har och som är av betydelse för saken. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § Säljaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande avbetalningsköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordringen och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller signerats av denne med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Säljaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande avbetalningsköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordringen och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller skrivits under av denne med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.6 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § sparbankslagen (1987:619) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar Härigenom föreskrivs att 1 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 7 § En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.8 Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) Härigenom föreskrivs att rubriken närmast före 1 kap. 9 § bostadsrättslagen (1991:614) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. Undertecknande med elektronisk signatur Undertecknande med elektronisk underskrift 9 § Bestämmelsen i 1 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.9 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 9 § En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.10 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § och 8 kap. 3 a § årsredovisningslagen (1995:1554) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 7 § I aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företag, som företräds av en styrelse, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter. Om en verkställande direktör är utsedd, ska även denne skriva under årsredovisningen. I handelsbolag ska årsredovisningen skrivas under av samtliga obegränsat ansvariga delägare. I en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga ledamöter i grupperingens församling och av direktören. I ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter eller av direktören. Om både en styrelse och en direktör är utsedda i konsortiet, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av direktören. I stiftelser med anknuten förvaltning ska årsredovisningen skrivas under av förvaltaren eller, om ett handelsbolag är stiftelsens förvaltare, av samtliga bolagsmän som företräder bolaget. I övriga företag ska årsredovisningen skrivas under av den redovisningsskyldige eller dennes ställföreträdare. Om årsredovisningen upprättas i elektronisk form, ska den undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Om årsredovisningen upprättas i elektronisk form, ska den undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Om någon av dem som undertecknar årsredovisningen har anmält en avvikande mening, ska yttrandet fogas till redovisningen. I fall som avses i första stycket gäller detta dock endast om den avvikande meningen har antecknats till styrelsens protokoll. Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades. 8 kap. 3 a § Handlingar som avses i 3 § får överföras elektroniskt till registreringsmyndigheten. Ett bevis om fastställelse enligt 3 § 1 eller 2 får undertecknas med en elektronisk signatur. Ett bevis om fastställelse enligt 3 § 1 eller 2 får undertecknas med en elektronisk underskrift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om 1. elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana handlingar som avses i 3 §, 2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet, och 3. den elektroniska signaturen enligt andra stycket. 3. den elektroniska underskriften enligt andra stycket. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 a § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 5 a § Handlingar som avses i 5 § får överföras elektroniskt till registreringsmyndigheten. Ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket får undertecknas med en elektronisk signatur. Ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket får undertecknas med en elektronisk underskrift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om 1. elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana handlingar som avses i 5 §, 2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet, och 3. den elektroniska signaturen enligt andra stycket. 3. den elektroniska underskriften enligt andra stycket. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 a § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 5 a § Handlingar som avses i 5 § får överföras elektroniskt till registreringsmyndigheten. Ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket får undertecknas med en elektronisk signatur. Ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket får undertecknas med en elektronisk underskrift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om 1. elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana handlingar som avses i 5 §, 2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet, och 3. den elektroniska signaturen enligt andra stycket. 3. den elektroniska underskriften enligt andra stycket. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker Härigenom föreskrivs att 1 kap. 7 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 7 § En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.14 Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) Härigenom föreskrivs att 2 a § och rubriken närmast före 2 a § revisionslagen (1999:1079) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Undertecknande med elektronisk signatur Undertecknande med elektronisk underskrift 2 a § En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt Härigenom föreskrivs att rubriken närmast före 1 kap. 6 § lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. Undertecknande med elektronisk signatur Undertecknande med elektronisk underskrift 6 § Bestämmelsen i 1 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller också i fråga om kooperativa hyresrättsföreningar. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Härigenom föreskrivs att 4 kap. 5 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 5 § En ansökan om att öppna ett konto eller en ansökan om registrering i unionsregistret ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud. En sådan ansökan får signeras och överföras elektroniskt. En ansökan om att öppna ett konto eller en ansökan om registrering i unionsregistret ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud. En sådan ansökan får undertecknas och överföras elektroniskt. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.17 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 13 § och rubriken närmast före 1 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. Undertecknande med elektronisk signatur Undertecknande med elektronisk underskrift 13 § En handling enligt denna lag som skall vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § och 9 kap. 3 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 10 § Med kontrakt avses ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer, 2. avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, och 3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur. 3. undertecknas av parterna eller skrivs under av dem med en elektronisk underskrift. 9 kap. 3 § Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbudsansökningar och anbud, inbegripet kryptering, skall finnas tillgänglig för alla berörda parter. En upphandlande myndighet får kräva att elektroniska anbud skall vara försedda med en avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En upphandlande myndighet skall ha sådan utrustning att den elektroniskt kan ta emot anbudsansökningar, anbud, ritningar och planer på ett säkert sätt. Utrustningen skall vara försedd med sådana säkerhetsanordningar att vissa uppgifter går att få fram, att bara behöriga personer skall få tillgång till uppgifterna och att det skall gå att spåra om någon obehörig har tagit del av uppgifterna. Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbudsansökningar och anbud, inbegripet kryptering, ska finnas tillgänglig för alla berörda parter. En upphandlande myndighet får kräva att elektroniska anbud ska vara försedda med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. En upphandlande myndighet ska ha sådan utrustning att den elektroniskt kan ta emot anbudsansökningar, anbud, ritningar och planer på ett säkert sätt. Utrustningen ska vara försedd med sådana säkerhetsanordningar att vissa uppgifter går att få fram, att bara behöriga personer ska få tillgång till uppgifterna och att det ska gå att spåra om någon obehörig har tagit del av uppgifterna. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om säkerhetsanordningarna. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.19 Förslag till lag om ändring lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § och 9 kap. 3 § lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 10 § Med kontrakt avses ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 1. sluts mellan en eller flera upphandlande enheter och en eller flera leverantörer, 2. avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, och 3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur. 3. undertecknas av parterna eller skrivs under av dem med en elektronisk underskrift. 9 kap. 3 § Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbudsansökningar och anbud, inbegripet kryptering, skall finnas tillgänglig för alla berörda parter. En upphandlande enhet får kräva att elektroniska anbud skall vara försedda med en avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En upphandlande enhet skall ha sådan utrustning att den elektroniskt kan ta emot anbudsansökningar, anbud, ritningar och planer på ett säkert sätt. Utrustningen skall vara försedd med sådana säkerhetsanordningar att vissa uppgifter går att få fram, att bara behöriga personer skall få tillgång till uppgifterna och att det skall gå att spåra om någon obehörig har tagit del av uppgifterna. Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbudsansökningar och anbud, inbegripet kryptering, ska finnas tillgänglig för alla berörda parter. En upphandlande enhet får kräva att elektroniska anbud ska vara försedda med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. En upphandlande enhet ska ha sådan utrustning att den elektroniskt kan ta emot anbudsansökningar, anbud, ritningar och planer på ett säkert sätt. Utrustningen ska vara försedd med sådana säkerhetsanordningar att vissa uppgifter går att få fram, att bara behöriga personer ska få tillgång till uppgifterna och att det ska gå att spåra om någon obehörig har tagit del av uppgifterna. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om säkerhetsanordningarna. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen (2008:962) om valfrihetssystem ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 2 § Med kontrakt avses ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer, 2. avser tillhandahållandet av tjänster, och 3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur. 3. undertecknas av parterna eller skrivs under av dem med en elektronisk underskrift. Kontraktet kan även innehålla andra villkor än ekonomiska. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.21 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846) Härigenom föreskrivs att 43 § konsumentkreditlagen (2010:1846) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 43 § Kreditgivaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande kreditköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordran och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller signerats av denne med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Kreditgivaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande kreditköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordran och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller skrivits under av denne med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. En ansökan om handräckning ska göras skriftligen. Det ska anges i ansökan hur stor del av kreditfordran som är obetald. Om kreditgivaren gör anspråk på dröjsmålsränta, ska det också uppges i ansökan vad kreditgivaren fordrar i den delen. En styrkt kopia av det dokument som anges i första stycket ska fogas till ansökan. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.22 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043) Härigenom föreskrivs att 12 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 kap. 4 § Bestämmelserna i 1 kap. 4-7 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om moderförening, dotterföretag, koncern och avancerad elektronisk signatur ska gälla för ömsesidiga försäkringsbolag. Bestämmelserna i 1 kap. 4-7 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om moderförening, dotterföretag, koncern och avancerad elektronisk underskrift ska gälla för ömsesidiga försäkringsbolag. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet Härigenom föreskrivs att 2 kap. 14 § och 10 kap. 3 § lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 14 § Med kontrakt avses ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter eller enheter och en eller flera leverantörer, 2. avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, och 3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur. 3. undertecknas av parterna eller skrivs under av dem med en elektronisk underskrift. 10 kap. 3 § Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbudsansökningar och anbud, inbegripet kryptering, ska finnas tillgänglig för alla berörda parter. En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att elektroniska anbud ska vara försedda med en avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att elektroniska anbud ska vara försedda med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. En upphandlande myndighet eller enhet ska ha sådan utrustning att den elektroniskt kan ta emot anbudsansökningar, anbud, ritningar och planer på ett säkert sätt. Utrustningen ska vara försedd med sådana säkerhetsanordningar att vissa uppgifter går att få fram, att bara behöriga personer ska få tillgång till uppgifterna och att det ska gå att spåra om någon obehörig har tagit del av uppgifterna. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om säkerhetsanordningarna. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2.24 Lag om ändring i lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § En intäktsredovisning eller en anmälan enligt 10 § andra stycket ska skrivas under av den som är behörig företrädare för partiet på central nivå. Om en handling som avses i första stycket upprättas elektroniskt, ska den undertecknas med en avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Om en handling som avses i första stycket upprättas elektroniskt, ska den undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 3 Ärendet och dess beredning Europaparlamentet och rådet har antagit förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (i fortsättningen benämnd EU:s förordning om elektronisk identifiering). Förordningens materiella delar ska börja tillämpas den 1 juli 2016. Förordningstexten finns i bilaga 1. Under förhandlingarna upprättades och överlämnades en faktapromemoria till riksdagen (2011/12:FPM162). Inom Regeringskansliet har promemorian Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om elektronisk identifiering utarbetats. I promemorian föreslås en ny lag med kompletterande bestämmelser till förordningen. Genom förordningen upphävs Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer (i fortsättningen benämnt signaturdirektivet). I promemorian lämnas förslag till de följdändringar som detta föranleder. Promemorian har i huvudsak samma innehåll som propositionen. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2015/04373/EF). Lagrådet Regeringen beslutade den 5 november 2015 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 8.2 och författningskommentaren. 4 Utgångspunkter Elektronisk identifiering, elektronisk underskrift och e-legitimationer Våra namnteckningar är i det dagliga livet ofta nödvändiga för att genomföra olika transaktioner i affärslivet, i förhållande till myndigheter och i privatlivet. I takt med att vi utför fler och fler transaktioner elektroniskt ökar behovet av elektroniska ersättare för våra namnteckningar. Det måste finnas säkra metoder för att identifiera privatpersoner och företag och för att underteckna elektroniska handlingar, t.ex. ansökningar. Elektronisk identifiering och elektronisk underskrift är därför viktiga förutsättningar för att privatpersoner och företag ska kunna använda digitala tjänster. En e-legitimation är en elektronisk identitetshandling som kan användas för att identifiera innehavaren på elektronisk väg. E-legitimationen kan användas av enskilda och av företrädare för företag eller myndigheter vid åtkomst till olika typer av e-tjänster. Den används också i andra sammanhang, som vid informationsutbyte mellan myndigheter och internt i organisationer. Sverige var tidigt ute med tjänster för elektronisk identifiering på internet och nådde snabbt en hög användning av e-legitimationer. I dag finns det mer än sju miljoner e-legitimationer utfärdade i Sverige, vilket innebär att en stor andel av befolkningen använder eller har tillgång till e-legitimationer. Internationellt sett är detta en hög siffra. Användningen av e-legitimationer i offentlig sektors e-tjänster ökar snabbt. Mellan 2012 och 2014 ökade antalet transaktioner med 50 procent. Dagens avtal om tjänster för elektronisk identifiering i offentlig sektor kan som längst användas till den 1 juli 2016. E-legitimationsnämnden arbetar för närvarande med att ansluta myndigheter och leverantörer till Svensk e-legitimation, en ny modell för försörjning av offentlig sektors behov av enkel och säker elektronisk identifiering och underskrift. De e-legitimationer som används i den offentliga förvaltningens e-tjänster kan utfärdas antingen som en fil som innehavaren kan lagra på ett minne i t.ex. en dator, en mobiltelefon eller en surfplatta (mjuk lagring) eller i form av en fysisk bärare (hård lagring), såsom ett s.k. smart kort. Dagens e-legitimationer gör det möjligt för användaren att både identifiera sig elektroniskt vid inloggning och liknande i e-tjänster och att förse uppgifter med en elektronisk underskrift. En elektronisk underskrift är uppgifter i elektronisk form som används för att kontrollera att innehållet i en elektronisk handling kommer från den som har undertecknat handlingen. En avancerad elektronisk underskrift är en elektronisk underskrift på vilken det ställs höga krav på säkerhet och kryptering. Det finns också kvalificerade elektroniska underskrifter med mycket höga sådana krav. För att hantera elektronisk identifiering och elektronisk underskrift krävs det flera aktörer. Förutom innehavaren av e-legitimationen finns det även en tjänstetillhandahållare som använder internet som gränssnitt mot sina kunder eller användare och en utfärdare som tillhandahåller e-legitimationer och som själv eller med hjälp av någon annan part utför identifieringen vid användningen av e-legitimationer. För att ett system med e-legitimationer ska fungera krävs att samtliga inblandade parter uppfattar det som tillförlitligt. Detta säkerställs genom att det i avtal mellan tillhandahållare av e-tjänster, utfärdare av e-legitimationer och innehavare av e-legitimationer fastställs vilka regler var och en ska följa. Tjänstetillhandahållaren förlitar sig på e-legitimationen för att identifiera innehavaren av denna eller för att kontrollera innehavarens underskrift av ett elektroniskt dokument utifrån information som tillhandahålls av utfärdaren av e-legitimationen, eller någon som handlar på dennes vägnar. Tjänstetillhandahållaren kallas därför även förlitande part. För de tjänster som utfärdaren av e-legitimationen, eller någon som handlar på dennes vägnar, utför används i EU:s förordning om elektronisk identifiering termen betrodda tjänster. För det som numera, såsom i EU:s förordning om elektronisk identifiering, benämns elektronisk underskrift användes tidigare termen elektronisk signatur, bl.a. i lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer (i fortsättningen benämnd signaturlagen). Termen elektronisk signatur kommer från signaturdirektivet. I det allmänna språkbruket har den termen med tiden kommit att ersättas med termen elektronisk underskrift. Båda termerna har dock samma innebörd. En e-legitimation för alla Regeringens mål på området är att digitala tjänster ska vara enkla och säkra att använda. Det ska vara tryggt att använda statsförvaltningens digitala tjänster och det ska vara lätt för användaren att göra rätt. Rutinerna för identifiering och underskrifter i samband med användning av digitala tjänster bör fungera på ett enkelt sätt för användaren, oavsett om denna befinner sig i Sverige eller utomlands. Rutinerna måste dessutom bidra till en god säkerhetsnivå. Elektronisk kommunikation och handel främjas av att det finns tillgång till elektronisk identifiering, elektroniska underskrifter och betrodda tjänster. Kvalificerade elektroniska underskrifter kan också underlätta kontakten när invånare behöver kommunicera med myndigheter i andra länder än det där de är bosatta. Förtroendet för de digitala tjänsterna och den underliggande infrastrukturen är avgörande för den ekonomiska och sociala utvecklingen. Bristande förtroende, särskilt på grund av upplevd brist på rättssäkerhet, gör att konsumenter, företag och offentliga myndigheter tvekar att utföra transaktioner på elektronisk väg och att använda nya tjänster. I de flesta fall kan EU-medborgare inte använda sina medel för elektronisk identifiering för att identifiera sig i andra medlemsstater, eftersom de nationella systemen för elektronisk identifiering inte erkänns i andra medlemsstater. Detta hinder utestänger tillhandahållare av digitala tjänster från möjligheten att fullt ut utnyttja fördelarna med den inre marknaden. Ömsesidigt erkända medel för elektronisk identifiering kommer att underlätta tillhandahållandet av en rad olika tjänster över gränserna på den inre marknaden och ge företagen möjlighet att verka över gränserna utan att stöta på en mängd hinder i sina myndighetskontakter. 5 EU:s förordning om elektronisk identifiering Allmänna bestämmelser I artikel 1 i EU:s förordning om elektronisk identifiering anges att målet med förordningen är att säkerställa en väl fungerande marknad och uppnå en lämplig säkerhetsnivå för medel för elektronisk identifiering och betrodda tjänster. I skäl 2 till förordningen anges att den syftar till att öka förtroendet för elektroniska transaktioner på den inre marknaden genom att tillhandahålla en gemensam grund för ett säkert elektroniskt samspel mellan företag, medborgare och offentliga myndigheter. Därigenom ska effektiviteten öka hos offentliga och privata e-tjänster samt i elektronisk affärsverksamhet och e-handel i unionen. Enligt artikel 2 gäller förordningen system för elektronisk identifiering som en medlemsstat har anmält och tillhandahållare av betrodda tjänster som är etablerade inom unionen. Det framgår också att förordningen inte gäller tillhandahållande av betrodda tjänster som till följd av nationell lagstiftning eller avtal mellan en avgränsad krets deltagare endast används inom slutna system. Den påverkar inte heller bestämmelser i nationell lagstiftning eller unionslagstiftningen som avser ingående av avtal och deras giltighet eller andra rättsliga eller förfarandemässiga skyldigheter avseende formkrav. Med en betrodd tjänst avses en elektronisk tjänst som vanligen tillhandahålls mot ekonomisk ersättning och som består av skapande, kontroll och validering av elektroniska underskrifter, elektroniska stämplar eller elektroniska tidsstämplingar eller av elektroniska tjänster för rekommenderade leveranser och certifikat med anknytning till dessa tjänster. Med betrodda tjänster avses också skapande, kontroll och validering av certifikat för autentisering av webbplatser samt bevarande av elektroniska underskrifter, stämplar och certifikat med anknytning till dessa tjänster. En elektronisk stämpel utgör för en juridisk person motsvarigheten till en elektronisk underskrift av en fysisk person. Med elektronisk tidsstämpling avses uppgifter i elektronisk form som binder andra uppgifter i elektronisk form till en viss tidpunkt och därmed utgör bevis för att de senare uppgifterna existerade vid den angivna tidpunkten. Elektroniska tjänster för rekommenderade leveranser gör det möjligt att överföra uppgifter mellan tredje män på elektronisk väg på ett sätt som tillhandahåller bevis om uppgifternas hantering, inklusive sändande och mottagande, och som skyddar uppgifterna mot risken för förlust, stöld, skada eller otillåtna ändringar. Genom autentisering av webbplatser är det möjligt att bekräfta att en fysisk eller juridisk person är kopplad till en viss webbplats och att upp-gifterna på webbplatsen är korrekta. I förordningen anges principen om en inre marknad. Den som tillhandahåller betrodda tjänster i en medlemsstat får inte hindras att tillhandahålla sådana tjänster i en annan medlemsstat av skäl som omfattas av förordningen. Produkter och betrodda tjänster som överensstämmer med förordningen ska omfattas av fri rörlighet på den inre marknaden. Genom ömsesidigt erkännande av medel för elektronisk identifiering ska tillhandahållandet av tjänster över gränserna på den inre marknaden underlättas. I förordningen finns bestämmelser om gränsöverskridande elektronisk identifiering. Det finns också allmänna bestämmelser om betrodda tjänster och kvalificerade betrodda tjänster samt särskilda bestämmelser om elektroniska underskrifter, elektroniska stämplar, elektroniska tidsstämplingar, elektroniska tjänster för rekommenderade leveranser och autentisering av webbplatser. Dessutom finns det bestämmelser om elektroniska dokument, dvs. ljud- och bildinspelningar och audiovisuella inspelningar samt annat innehåll som är lagrat i elektronisk form. Elektronisk identifiering Enligt artikel 6 ska medel för elektronisk identifiering under vissa förutsättningar omfattas av ömsesidigt erkännande. Det gäller sådana medel för elektronisk identifiering som är utfärdade inom ramen för ett system för elektronisk identifiering som har anmälts av en medlemsstat och förts upp på en särskild förteckning som offentliggörs av Europeiska kommissionen. System för elektronisk identifiering ska anmälas till kommissionen enligt ett särskilt förfarande som framgår av artikel 7-9. Där anges vilka system som får anmälas, hur anmälan ska gå till och vilka krav som ställs på de anmälda systemen och de medel för elektronisk identifiering som utfärdas inom dessa. Förordningen innehåller i artikel 10 bestämmelser om hantering av säkerhetsincidenter i anmälda system och i artikel 11 regler om skadeståndsansvar för den anmälande medlemsstaten, den som har utfärdat medel för elektronisk identifiering och den part som har hand om autentiseringsförfarandet om de inte uppfyller sina skyldigheter enligt förordningen. Betrodda tjänster Allmänna bestämmelser och tillsyn I artikel 13 i EU-förordningen finns bestämmelser om att tillhandahållare av betrodda tjänster under vissa förutsättningar är skadeståndsskyldiga. Där finns också vissa bevisbörderegler. I artikel 16 anges att medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om de sanktioner som ska tillämpas vid överträdelser av förordningen. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. I artikel 17 och 18 finns bestämmelser om att varje medlemsstat ska utse ett tillsynsorgan som ska ha vissa angivna befogenheter och uppgifter. Tillhandahållare av betrodda tjänster ska enligt artikel 19 uppfylla vissa säkerhetskrav. De ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att hantera säkerhetsriskerna hos de betrodda tjänster som de tillhandahåller och informera om integritetsincidenter. Kvalificerade betrodda tjänster I artikel 20-24 finns särskilda bestämmelser om kvalificerade betrodda tjänster. Den som vill tillhandahålla sådana tjänster ska anmäla detta till tillsynsmyndigheten och samtidigt lämna in en rapport med en överensstämmelsebedömning som är utfärdad av ett ackrediterat organ för bedömning av överensstämmelse. Om tillhandahållaren och dennes betrodda tjänster uppfyller förordningens krav, beviljas dessa status som kvalificerade och förs upp på en offentlig förteckning över kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster och tjänster som dessa tillhandahåller. Det finns även ett förfarande för att återkalla en tjänstetillhandahållares eller tjänsts status som kvalificerad om kraven inte längre uppfylls. För kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster gäller särskilda krav på kontroll av identiteten hos den till vilken ett kvalificerat certifikat utfärdas, på personalens utbildning och kunskaper, på ekonomin, på in-formation om villkor för användning av tjänsten, på teknisk säkerhet och tillförlitlighet hos system, på tillförlitliga system för lagring av och tillgång till uppgifter samt kontroll av uppgifternas äkthet, på registrering och tillhandahållande av uppgifter som har utfärdats och tagits emot, på löpande planering för att kunna garantera tjänstens kontinuitet i fall av verksamhetens upphörande och på att, om kvalificerade certifikat utfärdas, upprätta och uppdatera en certifikatdatabas. EU-förordningen innehåller också krav på att kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster återkommande ska granskas av ackrediterade organ för bedömning av överensstämmelse i syfte att kontrollera att de uppfyller förordningens krav. Elektroniska underskrifter och elektroniska stämplar I artikel 25-40 finns bestämmelser om rättslig verkan av elektroniska underskrifter och stämplar. Där anges också vilka krav som avancerade respektive kvalificerade elektroniska underskrifter och stämplar ska uppfylla, liksom vilka typer av underskrifter och stämplar som medlemsstaterna är skyldiga att godta i sina offentliga tjänster. Vidare finns det krav på anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska underskrifter och stämplar, bl.a. när det gäller certifiering. Det finns också bestämmelser om validering av och bevarande av kvalificerade elektroniska underskrifter och stämplar. Elektroniska tidsstämplingar I artikel 41 och 42 finns bestämmelser om rättslig verkan av elektroniska tidsstämplingar och vilka krav som kvalificerade elektroniska tidsstämplingar ska uppfylla. Elektroniska tjänster för rekommenderade leveranser Artikel 43 och 44 innehåller bestämmelser om rättslig verkan av elektroniska tjänster för rekommenderade leveranser och om vilka krav som kvalificerade sådana tjänster ska uppfylla. Autentisering av webbplatser I artikel 45 anges vilka krav som kvalificerade certifikat för autentisering av webbplatser ska uppfylla. Elektroniska dokument I artikel 46 finns bestämmelser om rättslig verkan av elektroniska dokument. Signaturdirektivet I artikel 50 anges att signaturdirektivet upphör att gälla den 1 juli 2016. I artikel 51 finns vissa övergångsbestämmelser med anledning av detta. 6 Nuvarande reglering I svensk rätt saknas i stor utsträckning särskilda bestämmelser om elektronisk identifiering, betrodda tjänster, elektroniska stämplar, elektroniska tidsstämplingar, elektroniska tjänster för rekommenderade leveranser, autentisering av webbplatser och elektroniska dokument. I signaturlagen finns det bestämmelser om elektroniska underskrifter. Lagen har tillkommit i syfte att genomföra signaturdirektivet. Det finns också i ett antal författningar bestämmelser om att handlingar som ska vara undertecknade får undertecknas med avancerade elektroniska signaturer enligt signaturlagen. Vidare förekommer det författningsbestämmelser som endast allmänt hänvisar till elektroniska signaturer utan att ange att signaturen ska vara av en viss kvalitet. När det gäller elektronisk identifiering finns viss författningsreglering i socialförsäkringsbalken och i lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering. Elektronisk identifiering I 111 kap. 5 § andra stycket socialförsäkringsbalken anges att kontroll av användares identitet i självbetjäningstjänster ska ske med certifikat till vilka en säker identifieringsfunktion är knuten, om det är fråga om tillgång till personuppgifter. Vidare följer av 111 kap. 6 § första stycket i balken att en annan metod för identifiering får användas om den är tillräckligt säker med hänsyn till risken för integritetsintrång eller annan skada. I övrigt saknas det författningsreglering som specifikt rör krav på medel för elektronisk identifiering eller på hur elektronisk identifiering ska gå till. Den 1 juli 2013 trädde lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering i kraft. Tillämpning av lagen är ett alternativ till upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. Lagen gäller när en upphandlande myndighet har beslutat att tillämpa valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering av enskilda i myndighetens elektroniska tjänster, har anslutit sig till ett system för säker elektronisk identifiering som tillhandahålls av E-legitimationsnämnden och uppdragit åt nämnden att i den upphandlande myndighetens namn administrera valfrihetssystemet. Valfrihetssystem enligt lagen innebär att enskilda har rätt att använda e-legitimationer från valfri leverantör som E-legitimationsnämnden har godkänt och tecknat kontrakt med. En förutsättning för att kontrakt ska kunna tecknas är att leverantören uppfyller de krav som har fastställts i ett förfrågningsunderlag. Lagen om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering innehåller endast allmänna bestämmelser om annonsering och förfrågningsunderlag, ansökan, uteslutning av sökande, godkännande av sökande och ingående av kontrakt, information, rättsmedel och tillsyn. Regleringen av de krav som ställs på medlen för elektronisk identifiering och på hur den elektroniska identifieringen ska gå till finns alltså inte i lagen utan framgår av det förfrågningsunderlag som ska finnas. Elektroniska underskrifter Signaturlagen Signaturlagen innehåller bestämmelser om säkra anordningar för signaturframställning, om kvalificerade certifikat för elektroniska signaturer och om utfärdande av sådana certifikat. Med en elektronisk signatur avses data i elektronisk form som är fogade till eller logiskt knutna till andra elektroniska data och som används för att kontrollera att innehållet härrör från den som framstår som utställare och att innehållet inte har förvanskats. Lagen skiljer mellan avancerade och kvalificerade elektroniska signaturer. En avancerad elektronisk signatur är knuten uteslutande till en undertecknare, gör det möjligt att identifiera undertecknaren, är skapad med hjälpmedel som endast undertecknaren kontrollerar och är knuten till andra elektroniska data på ett sådant sätt att förvanskningar av dessa data kan upptäckas. En kvalificerad elektronisk signatur är en avancerad elektronisk signatur som är baserad på ett kvalificerat certifikat och som är skapad av en säker anordning för signaturframställning. I signaturlagen anges vilka krav som säkra anordningar för signaturframställning ska uppfylla (3-5 §§). Vidare anges ett antal krav för att ett certifikat ska få kallas kvalificerat (6 och 7 §§), och på hur den som utfärdar kvalificerade certifikat ska bedriva sin verksamhet (8-11 §§). Det finns också krav på certifikatutfärdare att informera om begränsningar och andra villkor för användning av kvalificerade certifikat, om frivillig ackreditering eller certifiering och om förfaranden för klagomål och avgörande av tvister (12 §). En certifikatutfärdare som utfärdar kvalificerade certifikat till allmänheten ska under vissa förutsättningar ersätta skada som åsamkats den som förlitat sig på certifikatet (14 och 15 §§). I lagen anges även att om det i lag eller annan författning ställs krav på egenhändig underskrift eller motsvarande och om det är tillåtet att uppfylla kravet med elektroniska medel, ska en kvalificerad elektronisk signatur anses uppfylla kravet (17 §). Vid kommunikation med eller mellan myndigheter kan dock användningen av elektroniska signaturer vara förenad med ytterligare krav. Dessutom finns det i lagen vissa bestämmelser om behandling av personuppgifter (16 §), tillsyn (18-21 §§), avgifter (22 §) och överklagande (23 §). Post- och telestyrelsen (PTS) är tillsynsmyndighet enligt signaturlagen. Den som avser att utfärda kvalificerade certifikat till allmänheten ska anmäla det till PTS. I dagsläget har tre utfärdare gjort en sådan anmälan. Övrig lagstiftning Lagbestämmelser som innebär att handlingar som ska vara undertecknade får undertecknas med avancerade elektroniska signaturer enligt signaturlagen finns i - 11 § lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., - 1 kap. 4 § sparbankslagen (1987:619), - 1 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, - 1 kap. 9 § stiftelselagen (1994:1220), - 2 kap. 7 § årsredovisningslagen (1995:1554), - 1 kap. 7 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, - 2 a § revisionslagen (1999:1079), - 1 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551), - 9 kap. 3 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, - 9 kap. 3 § lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, - 43 § konsumentkreditlagen (2010:1846), och - 10 kap. 3 § lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Regeringen har i en lagrådsremiss den 4 juni 2015 föreslagit att 9 kap. 3 § lagen om offentlig upphandling ska ersättas av 12 kap. 6-8 §§ i en ny lag om offentlig upphandling och att 9 kap. 3 § lagen om offentlig upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster ska ersättas av 12 kap. 6-8 §§ i en ny lag om upphandling inom försörjningssektorerna. Lagbestämmelser som endast allmänt hänvisar till elektroniska signaturer utan angivande av att signaturen ska vara av en viss kvalitet finns i - 45 kap. 4 § rättegångsbalken, - 111 kap. 1, 5 och 6 §§ socialförsäkringsbalken, - 1 kap. 9 § bostadsrättslagen (1991:614), - 8 kap. 3 a § årsredovisningslagen (1995:1554), - 8 kap. 5 a § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, - 8 kap. 5 a § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, - 1 kap. 6 § lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt, - 2 kap. 10 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, - 2 kap. 10 § lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, - 2 kap. 2 § lagen (2008:962) om valfrihetssystem, - 12 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), - 2 kap. 14 § lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, och - 11 § lagen (2014:105) om finansiering av partier. Regeringen har i en lagrådsremiss den 4 juni 2015 föreslagit att 2 kap. 10 § lagen om offentlig upphandling ska ersättas av 1 kap. 9 § i en ny lag om offentlig upphandling och att 2 kap. 10 § lagen om offentlig upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster ska ersättas av 1 kap. 8 § i en ny lag om upphandling inom försörjningssektorerna. I förslagen till nya bestämmelser finns det inga hänvisningar till elektroniska signaturer. Vidare finns det i 4 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988), 11 § lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. och 43 § konsumentkreditlagen (2010:1846) lagbestämmelser som innehåller termen signatur med innebörden elektronisk signatur. Det saknas lagstiftning som innebär att handlingar ska vara undertecknade med kvalificerade elektroniska signaturer. 7 Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen 7.1 Behovet av kompletterande bestämmelser Regeringens bedömning: EU-förordningen bör kompletteras med bestämmelser om granskning av kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster, om certifiering av anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska underskrifter m.m., om tillsyn och om överklagande. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna instämmer i bedömningen eller lämnar den utan invändning. Skälen för regeringens bedömning: En EU-förordning är bindande i sin helhet och direkt tillämplig i varje medlemsstat. En sådan rättsakt varken ska eller får genomföras i eller omvandlas till nationell rätt. Sverige får alltså inte vidta några särskilda åtgärder för att införliva de materiella bestämmelserna i EU:s förordning om elektronisk identifiering med nationell rätt. Det är endast då svensk rätt kan anses strida mot förordningen, då förordningen föreskriver en skyldighet eller möjlighet att vidta lagstiftningsåtgärder på det nationella planet eller då det behövs andra nationella åtgärder till stöd för förordningens syfte som ändringar i svensk rätt aktualiseras. I promemorian görs bedömningen att EU-förordningens bestämmelser behöver kompletteras med nationella bestämmelser om granskning av kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster och om certifiering av anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska underskrifter m.m. Ingen remissinstans har haft någon invändning mot denna bedömning. Regeringen instämmer i promemorians bedömning, se vidare avsnitt 7.3 och 7.4. Vidare förutsätter EU-förordningen att medlemsstaterna vidtar vissa nationella åtgärder. Det gäller att utse tillsynsorgan och att införa bestämmelser om effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för överträdelser av förordningen. Dessutom behövs det regler om överklagande av tillsynsmyndighetens beslut. I promemorian föreslås kompletterande bestämmelser i dessa delar. Ingen remissinstans har haft något att invända mot behovet av sådana bestämmelser. Regeringen instämmer i promemorians bedömning, se vidare avsnitt 7.5 och 7.6. EU-förordningen ger i vissa delar medlemsstaterna möjlighet att vidta åtgärder. Enligt artikel 28.5 och 38.5 får medlemsstaterna fastställa nationella bestämmelser för tillfälligt upphävande av kvalificerade certifikat för elektroniska signaturer och kvalificerade certifikat för elektroniska stämplar. I Sverige används för närvarande inte tillfälligt upphävande i certifikatbaserade betrodda tjänster. Det bedöms därför i promemorian att det i dagsläget inte finns behov av särskilda bestämmelser i denna del. Ingen remissinstans har haft någon invändning mot detta. Regeringen instämmer i promemorians bedömning. Enligt artikel 17.5 får medlemsstaterna kräva att tillsynsmyndigheten ska inrätta, underhålla och uppdatera en infrastruktur för betrodda tjänster. Modellen med att tillsynsmyndigheten har en särskild infrastruktur för betrodda tjänster används inte i Sverige i dag. I promemorian bedöms att inrättandet av en sådan infrastruktur skulle medföra begränsade fördelar som inte står i proportion till de kostnader som uppbyggnaden av en ny infrastruktur skulle medföra och att en sådan infrastruktur därför inte bör inrättas. Ingen remissinstans har haft någon invändning mot detta. Regeringen instämmer i promemorians bedömning. På vissa ställen i EU-förordningen hänvisas till reglering i nationell rätt. I artikel 13 i förordningen finns vissa bestämmelser om skadestånd. Av punkt 3 i artikeln framgår att skadeståndsansvaret ska tillämpas i enlighet med nationella bestämmelser om skadestånd. Enligt skäl 37 i förordningen innebär detta att nationella bestämmelser om t.ex. definitionerna av skada, avsikt och oaktsamhet eller relevanta procedurregler inte påverkas. I promemorian bedöms att det inte behövs några skadeståndsrättsliga bestämmelser som kompletterar vad som gäller enligt skadeståndslagen (1972:207) och allmänna skadeståndsrättsliga principer. Ingen remissinstans har haft någon invändning mot bedömningen. Regeringen instämmer i promemorians bedömning. I artikel 25, 35, 41 och 46 i förordningen finns bestämmelser om vilken rättslig verkan och giltighet som bevis vid rättsliga förfaranden som elektroniska underskrifter, elektroniska stämplar, elektroniska tidsstämplingar, uppgifter som sänds och tas emot genom en elektronisk tjänst för rekommenderade leveranser och elektroniska dokument ska ha. Enligt skäl 22 och 49 till förordningen gäller i övrigt nationell rätt i fråga om vilken rättsverkan betrodda tjänster ska ha och om verkan av olika bevis. I promemorian bedöms att det inte behövs några kompletterande bestämmelser till EU-förordningen i dessa delar. Ingen remissinstans har haft någon invändning mot bedömningen. Regeringen instämmer i promemorians bedömning. 7.2 En ny lag införs Regeringens förslag: De nationella bestämmelser som behövs för att komplettera EU:s förordning om elektronisk identifiering ska samlas i en ny lag. Termer och uttryck i lagen ska ha samma betydelse som i EU-förordningen. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna stöder förslaget eller lämnar det utan invändning. Skälen för regeringens förslag: Som redovisats i avsnitt 6 finns det i signaturlagen vissa lagbestämmelser inom det område som EU:s förordning om elektronisk identifiering omfattar. Den lagen har dock införts för att genomföra signaturdirektivet och lagen täcker endast en del av EU-förordningens tillämpningsområde. Enligt artikel 50 i EU-förordningen upphör signaturdirektivet att gälla den 1 juli 2016. Det föreslås därför i avsnitt 8.1 att signaturlagen ska upphävas. Mot den bakgrunden bör de lagbestämmelser som är nödvändiga till följd av EU-förordningen samlas i en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering. I och med att lagen syftar till att komplettera EU-förordningens bestämmelser bör termer och uttryck i lagen ha samma betydelse som i EU-förordningen. Det bör införas en särskild bestämmelse om detta. 7.3 Granskning av kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster Regeringens förslag: I lagen ska det anges att bestämmelser om ackreditering av sådana organ för bedömning av överensstämmelse som ska granska kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster finns i förordning (EG) nr 765/2008 och i lagen om ackreditering och teknisk kontroll. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om krav för ackreditering av sådana organ, om hur bedömningar av överensstämmelse ska göras och om rapportering av bedömningar av överensstämmelse. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna stöder förslaget eller lämnar det utan invändning. Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 20 jämförd med artikel 3.18 i EU-förordningen ska kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster minst en gång vartannat år granskas av ett organ för bedömning av överensstämmelse som är ackrediterat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008. Vidare kan tillsynsmyndigheten när som helst begära att en sådan granskning utförs. Granskningen syftar till att kontrollera att tjänstetillhandahållarna och deras betrodda tjänster uppfyller förordningens krav. Granskningen ska utmynna i en rapport med en bedömning av överensstämmelse som ska överlämnas till tillsynsmyndigheten. I artikel 20 anges också att Europeiska kommissionen genom genomförandeakter får fastställa referensnummer till standarder för ackreditering av organ för bedömning av överensstämmelse, för rapporter om sådana bedömningar och för granskningsregler som ska följas vid bedömningarna. Ackreditering enligt förordning (EG) nr 765/2008 innebär att ett nationellt ackrediteringsorgan förklarar att ett organ för bedömning av överensstämmelse uppfyller kraven i harmoniserade standarder och, i förekommande fall, ytterligare krav. I Sverige är Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) nationellt ackrediteringsorgan. Ett organ som vill bli ackrediterat måste lämna en ansökan till Swedac som prövar och bedömer om organet uppfyller de krav som ställs i förordning (EG) nr 765/2008, lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll med tillhörande förordning samt föreskrifter som Swedac har meddelat. Organet måste också uppfylla de sektorsspecifika myndighetsföreskrifter eller andra krav som organet ska arbeta i enlighet med. Ackreditering beviljas i form av ett ackrediteringsintyg som gäller för viss tid eller tills vidare och som innehåller de villkor som gäller för ackrediteringen. Det följer av EU:s förordning om elektronisk identifiering att ackreditering av organ för bedömning av överensstämmelse ska ske enligt förordning (EG) nr 765/2008. Kompletterande bestämmelser till den förordningen finns i lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Lagen gäller i princip all ackreditering som Swedac utför, oavsett om den föreskrivs i förordning (EG) nr 765/2008 eller sker på annan grund. I och med att EU:s förordning om elektronisk identifiering anger att organen för bedömning av överensstämmelse ska vara ackrediterade enligt förordning (EG) nr 765/2008 finns det därför inget behov av att i den nya lagen ange att ackreditering ska ske på det sättet. Däremot bör det i lagen införas en upplysningsbestämmelse om var det finns bestämmelser om ackreditering. EU:s förordning om elektronisk identifiering innehåller inte några bestämmelser om hur ackrediteringen ska gå till, t.ex. när det gäller vilken kontrollform som ska användas eller vilka krav som organen för bedömning av överensstämmelse ska uppfylla. Det saknas också bestämmelser om rapporteringen av bedömningar av överensstämmelse och om hur sådana bedömningar ska göras. EU-förordningen syftar till en harmonisering av regler för betrodda tjänster. Betrodda tjänster ska omfattas av fri rörlighet på den inre marknaden. För att kunna uppnå detta måste de krav som ställs på ackrediterade organ för bedömning av överensstämmelse och de regler som ska gälla för dessas verksamhet vara så enhetliga som möjligt inom unionen. Som angetts ovan får kommissionen anta genomförandeakter som fastställer referensnummer till standarder som gäller ackreditering av organ för bedömning av överensstämmelse, rapporter om bedömning av överensstämmelse och granskningsregler som organen för bedömning av överensstämmelse ska följa vid bedömningarna. Det är inte obligatoriskt för kommissionen att anta sådana genomförandeakter och det är i dagsläget oklart huruvida genomförandeakter kommer att finnas på plats den 1 juli 2016 när EU-förordningen ska börja tillämpas. I den mån det då saknas EU-rättslig reglering måste det införas nationell reglering i stället. Det kan också finnas behov av nationell reglering även om kommissionen utnyttjar möjligheten att anta genomförandeakter, t.ex. i form av kompletterande bestämmelser till genomförandeakterna eller närmare föreskrifter i vissa avseenden som inte omfattas av genomförandeakter. En sådan reglering blir med nödvändighet av teknisk och detaljerad natur och lämpar sig därför mindre väl att läggas fast i lag. Det bör i stället anges i lagen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ackreditering av organ för bedömning av överensstämmelse, om rapportering av rapporter om bedömning av överensstämmelse och om hur bedömningar av överensstämmelse ska göras. Regeringen avser att i förordning ge PTS i uppdrag att meddela föreskrifter. För att inte harmoniseringssträvandet ska äventyras är det viktigt att de föreskrifter som kan komma att behövas i så stor utsträckning som möjligt tar hänsyn till internationellt standardiseringsarbete. 7.4 Certifiering av anordningar Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om certifiering av anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska underskrifter och anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska stämplar. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna stöder förslaget eller lämnar det utan invändning. Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 30 och 39 i EU-förordningen ska medlemsstaterna utse lämpliga offentliga eller privata organ som certifierar att anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska underskrifter och anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska stämplar överensstämmer med förordningens krav på anordningarna i fråga. Certifiering av sådana anordningar innebär att de har bedömts uppfylla särskilda krav som ställs i standarder eller andra normerande dokument. Regeringen avser att i förordning utse Sveriges certifieringsorgan för it-säkerhet vid Försvarets materielverk att ansvara för certifieringen. Certifieringen ska bygga på ett förfarande för säkerhetsutvärdering som har utförts i enlighet med en standard för säkerhetsutvärdering av informationsteknikprodukter som har tagits upp i en särskild förteckning som Europeiska kommissionen upprättar genom genomförandeakter. Det anges inte i förordningen inom vilken tid kommissionen ska anta sådana genomförandeakter. Vid avsaknad av sådana standarder eller medan en säkerhetsutvärdering pågår får enligt förordningen ett annat förfarande användas, om det omfattar jämförbara säkerhetsnivåer och kommissionen underrättas om förfarandet. Bestämmelserna i EU-förordningen innebär att det blir obligatoriskt med certifiering av anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska underskrifter och anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska stämplar. Förutom att det anges i förordningen att certifiering ska ske och att den ska bygga på standarder för säkerhetsutvärdering som kommissionen anger i genomförandeakter saknas reglering av certifieringsförfarandet. Mot denna bakgrund kan det finnas behov av nationella föreskrifter om certifiering, dels i den mån genomförandeakter saknas eller behöver kompletteras, t.ex. med regler om förfarandet för säkerhetsutvärderingen, dels i fråga om vilket förfarande som ska användas medan en säkerhetsutvärdering pågår. Dessa tekniska och detaljerade föreskrifter behöver inte framgå av lagen. I stället bör det anges i lagen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om certifiering av anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska underskrifter och anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska stämplar. Regeringen avser att i förordning utse Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att meddela föreskrifter om anordningarnas säkerhetsegenskaper (s.k. skyddsprofiler) och PTS att meddela de övriga föreskrifter om certifieringen som behövs. 7.5 Tillsyn Regeringens förslag: En tillsynsmyndighet ska utöva tillsyn över efterlevnaden av EU:s förordning om elektronisk identifiering och rättsakter som har meddelats med stöd av förordningen samt över efterlevnaden av den nya lagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av denna. Tillsynsmyndigheten ska ha rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen och ha rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, förutom bostäder, där verksamhet bedrivs. Tillsynsmyndigheten ska också ha rätt att få biträde av Kronofogdemyndigheten för tillsynen. Tillsynsmyndigheten ska få meddela de förelägganden och förbud som behövs för tillsynen. Förelägganden och förbud ska få förenas med vite. Tillsynsmyndigheten ska få bestämma att dess beslut ska gälla omedelbart. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm förordar att bestämmelsen om att tillsynsmyndighetens beslut ska kunna gälla omedelbart placeras i anslutning till bestämmelserna om tillsyn i stället för i anslutning till bestämmelserna om överklagande. PTS och E-legitimationsnämnden förordar att det införs ett system med sanktionsavgifter vid överträdelser av EU-förordningen. Även Stockholms universitet ifrågasätter om det är tillräckligt med en vitessanktion för att uppfylla direktivets krav på sanktioner. Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 16 i EU:s förordning om elektronisk identifiering är medlemsstaterna skyldiga att fastställa regler om de sanktioner som ska tillämpas vid överträdelser av förordningen. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Enligt artikel 17.1 i EU-förordningen ska medlemsstaterna utse ett tillsynsorgan (tillsynsmyndighet). Regeringen avser att i förordning utse PTS att vara tillsynsmyndighet. Tillsynsmyndighetens roll framgår av artikel 17.3. När det gäller kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster ska tillsynen gå ut på att genom såväl förebyggande verksamhet som kontroller i efterhand se till att tjänstetillhandahållarna och deras tjänster uppfyller förordningens krav. När det gäller icke-kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster ska tillsynsmyndigheten agera när någon påstår att en tjänstetillhandahållare inte uppfyller kraven. Tillsynsmyndighetens uppgifter preciseras i artikel 17.4. Där anges att tillsynsmyndigheten ska samarbeta på olika sätt med andra tillsynsmyndigheter, analysera rapporter om överensstämmelsebedömning, lämna information till Europeiska kommissionen, bedriva granskningsverksamhet samt bevilja status som kvalificerad tillhandahållare av betrodda tjänster (punkt a-h). Tillsynen ska bestå dels i att kontrollera att kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster som upphör med sin verksamhet följer bestämmelserna om planering för detta och om hur information i sådana fall ska hållas tillgänglig (punkt i), dels i att ålägga tillhandahållare av betrodda tjänster som inte uppfyller kraven i förordningen att vidta rättelse (punkt j). Såvitt avser kvalificerade elektroniska signaturer gäller enligt nuvarande regler i 19 § signaturlagen att tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen och få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, utom bostäder, där det bedrivs verksamhet som står under tillsyn. Vid behov har myndigheten rätt att få biträde av kronofogdemyndigheten för denna tillsyn. Enligt 20 § första stycket i lagen får tillsynsmyndigheten meddela de förelägganden och förbud som behövs för efterlevnaden av lagen eller av föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. I 20 § andra stycket anges att ett föreläggande att upphöra med verksamhet som innebär utfärdande av kvalificerade certifikat endast får meddelas om mindre ingripande åtgärder visat sig verkningslösa. Förelägganden och förbud får enligt 21 § förenas med vite. Det är en uppgift för tillsynsmyndigheten att utforma en lämplig tillsynsverksamhet med utgångspunkt från de uppgifter som framgår av EU-förordningen. En grundläggande förutsättning för en fungerande tillsyn är att tillsynsmyndighetens initiativ och beslut är väl underbyggda. Det är därför viktigt att tillsynsmyndigheten kan få tillgång till de upplysningar och handlingar som bedöms nödvändiga för tillsynen samt vid behov kan få tillträde där verksamhet som omfattas av EU-förordningen bedrivs. Därigenom säkerställs också att en effektiv tillsynsverksamhet kan upprätthållas. När tillsynsmyndigheten upptäcker brister i en verksamhet bör den kunna utfärda de förelägganden eller förbud som behövs för att rättelse ska ske. Mot bakgrund av EU-förordningens krav på att det ska finnas effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner bör förelägganden och förbud kunna förenas med vite. I artikel 20.3 i EU-förordningen finns särskilda bestämmelser om när tillsynsorganet kan återkalla en tjänstetillhandahållares eller en betrodd tjänsts status som kvalificerad. Någon motsvarighet till 20 § andra stycket signaturlagen behöver därför inte införas. Signaturlagen innehåller inte härutöver några bestämmelser om straff eller sanktionsavgifter. I promemorian görs bedömningen att det inte är nödvändigt att införa sådana bestämmelser i dagsläget. Vissa remissinstanser har ifrågasatt denna bedömning. Regeringen konstaterar att det saknas underlag för att nu införa ytterligare sanktioner än dem som föreslås i promemorian. Vidare innehåller kraven på tillhandahållare av betrodda tjänster i artikel 19-24 i EU-förordningen i stor utsträckning bedömningsmoment och lämplighetsöverväganden som gör att överträdelser av förordningens bestämmelser ofta kan vara svåra att konstatera och kräva omfattande utredning. Regeringen bedömer därför att överträdelser av bestämmelserna lämpar sig mindre väl för ett system med sanktionsavgifter. Till detta kommer att själva grunden för en affärsverksamhet som går ut på att tillhandahålla betrodda tjänster är att samtliga inblandade parter hyser tillit till att tjänstetillhandahållaren uppfyller föreskrivna krav. Om aktörerna på marknaden har anledning att tro något annat, äventyras hela affärsverksamheten. En kvalificerad tillhandahållare av betrodda tjänster som inte följer tillsynsmyndighetens rättelseförelägganden kan också bli av med sin status som kvalificerad, vilket innebär att kvalificerade tjänster inte längre får tillhandahållas. Detta torde i sig verka avhållande på överträdelser av EU-förordningens bestämmelser. Sammanfattningsvis finns det i dagsläget inte anledning att införa ytterligare sanktioner, men regeringen är beredd att se över sanktionssystemet om det senare visar sig finnas ett behov av det. Enligt 23 § tredje stycket signaturlagen får tillsynsmyndigheten bestämma att beslut enligt lagen ska gälla omedelbart. Antalet elektroniska transaktioner ökar stadigt i dagens samhälle. Med hänsyn till betrodda tjänsters centrala roll i skapandet och bibehållandet av tillit mellan parterna i sådana transaktioner är det viktigt att kunna ingripa skyndsamt när brister i betrodda tjänster uppmärksammas. Det bör därför även fortsättningsvis finnas möjlighet för tillsynsmyndigheten att bestämma att dess beslut ska gälla omedelbart. Som Kammarrätten i Stockholm har förordat bör detta regleras i anslutning till tillsynsbestämmelserna. 7.6 Överklagande Regeringens förslag: Tillsynsmyndighetens beslut ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna stöder förslaget eller lämnar det utan invändning. Skälen för regeringens förslag: Tillsynsmyndigheten ska enligt artikel 17.4 j i EU-förordningen kunna ålägga tillhandahållare av betrodda tjänster att vidta rättelse om kraven i förordningen inte följs. Med anledning av detta föreslås i avsnitt 7.5 att tillsynsmyndigheten ska kunna besluta om förelägganden och förbud, vid behov i förening med vite. Dessa tillsynsbeslut måste kunna överklagas. Även i övrigt följer av EU-förordningen att tillsynsmyndigheten ska fatta vissa beslut som måste kunna överklagas. Det rör t.ex. beslut enligt artikel 19.2 fjärde stycket att informera om integritetsincidenter, beslut enligt artikel 20.3 att återkalla någons status som kvalificerad tillhandahållare av betrodda tjänster och beslut att inte bevilja någon status som kvalificerad tillhandahållare av betrodda tjänster enligt artikel 21.2. Tillsynsmyndighetens befogenheter enligt den nya lagen överensstämmer i huvudsak med dem som tillsynsmyndigheten i dag har enligt signaturlagen. Enligt 23 § signaturlagen får tillsynsmyndighetens beslut enligt den lagen överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Vidare krävs prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten. Det framstår som lämpligt att samma ordning som gäller för överklagande enligt signaturlagen ska gälla även enligt den nya lagen. De tillsynsbeslut som tillsynsmyndigheten meddelar bör därför få överklagas till allmän förvaltningsdomstol, med krav på prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten. Som framgår av avsnitt 7.5 avser regeringen att utse PTS till tillsynsmyndighet. Enligt 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar kommer därmed överklaganden av tillsynsmyndighetens beslut att prövas av Förvaltningsrätten i Stockholm. 7.7 Gränsöverskridande elektronisk identifiering En av de viktigaste förutsättningarna för effektiva och framgångsrika digitala tjänster är att det finns väl fungerande tjänster för elektronisk identifiering och elektronisk underskrift. Med hjälp av en e-legitimation kan en användare av elektroniska tjänster både bevisa sin identitet och med elektronisk underskrift bekräfta lämnade uppgifter. I de flesta fall kan dock medborgare i dag inte använda medel för elektronisk identifiering för att autentisera sig i en annan medlemsstat. Ett av målen med EU-förordningen är att undanröja hinder för gränsöverskridande användning av medel för elektronisk identifiering som används i medlemsstaterna inom EU. Detta ska ske genom ömsesidigt erkännande av medel för elektronisk identifiering. En förutsättning för det ömsesidiga erkännandet är att medlet har utfärdats inom ramen för ett nationellt system för elektronisk identifiering som uppfyller vissa villkor och som har anmälts till Europeiska kommissionen enligt ett särskilt förfarande. Villkoren för vilka medel för elektronisk identifiering som måste erkännas och hur systemen för elektronisk identifiering ska anmälas anges dels i EU-förordningen, dels i form av kommande genomförandeakter som meddelas med stöd av EU-förordningen. Genom förordningen kommer ömsesidigt erkända medel för elektronisk identifiering att underlätta tillhandahållandet av en rad olika tjänster över gränserna på den inre marknaden och ge företagen möjlighet att verka över gränserna utan att stöta på en mängd hinder i sina kontakter med myndigheter. Utländska personer kommer att på ett tillförlitligt sätt kunna använda sitt lands godkända e-legitimationer vid användning av svenska tjänster, under förutsättning att det finns ett regelverk som garanterar säkerhetsnivå och ansvar. Offentlig sektor har lanserat en lång rad digitala tjänster under det senaste årtiondet och samverkan mellan myndigheter har ökat. Det finns dock mer att göra för att underlätta för dem som använder digitala tjänster. Digitala tjänster i offentlig sektor bör utformas på ett sådant sätt att alla människor kan ta del av dem utifrån olika förutsättningar och behov. Det gäller t.ex. funktionsnedsättningar av syn, hörsel och kognitiva förmågor. En viktig målsättning bör vara att utvecklingen av digitala tjänster bidrar till att kvinnor och män är nöjda med och använder tjänsterna i likvärdig utsträckning. Utvecklingen av digitala tjänster bör vara behovsdriven, baseras på nytta och genomföras i samverkan med användarna. Utformningen av tjänsterna bör utgå från användarens livssituation eller verksamhetsprocess. Regeringens ambition är att offentlig sektor ska erbjuda fler och bättre digitala tjänster till användare. För många av de nuvarande och framtida tjänsterna krävs e-legitimation. Privatpersoners och företags användning av och förtroende för e-legitimationer är avgörande i den pågående digitaliseringen av samhället. Regeringen har också uttalat att det är angeläget att varje medlemsland, även Sverige, bidrar till att underlätta gränsöverskridande elektronisk identifiering (prop. 2014/15:1, utg.omr. 22, s. 150 f.). De e-legitimationer som används i Sverige i dag tillhandahålls av marknaden och inte av staten eller på uppdrag av staten. Det finns inte heller någon skyldighet för en medlemsstat att anmäla något nationellt system för elektronisk identifiering enligt EU-förordningen. Däremot är ett anmält system en förutsättning för att svenska e-legitimationer ska erkännas i övriga medlemsstater inom EU. De möjligheter som EU-förordningen erbjuder i denna del väcker frågor som inte kan behandlas inom ramen för detta lagstiftningsärende, utan frågorna behöver analyseras i särskild ordning. Vidare innebär EU-förordningen att Sverige är skyldigt att erkänna utländska personers e-legitimationer som har utfärdats inom ett system för elektronisk identifiering som en annan medlemsstat har anmält. Hur detta ska gå till i praktiken är ett annat område som kräver ytterligare analys. E-legitimationsnämnden föreslås få en utökad och tydligare roll när det gäller gränsöverskridande elektronisk identifiering genom att utreda och utveckla lösningar, tillhandahålla centrala tjänster, delta i pågående inter-nationellt utvecklingsarbete och ge stöd till myndigheter i frågor som rör gränsöverskridande elektronisk identifiering. I budgetpropositionen för 2016 gör regeringen bedömningen att E-legitimationsnämndens verksamhet därför behöver stärkas genom en viss fortsatt anslagsfinansiering 2016-2019, se prop. 2015/16:1, utg.omr. 22, s. 120. Regeringen har även lämnat ett uppdrag till E-legitimationsnämnden och PTS att löpande följa och analysera konsekvenserna av de genomförandeakter som beslutas enligt EU-förordningen (dnr N2015/2620/EF). I vissa fall är det obligatoriskt för Europeiska kommissionen att anta genomförandeakter. I andra öppnar EU-förordningen endast för en möjlighet att anta sådana. I de två myndigheternas uppdrag ingår också att analysera och redovisa vilka konsekvenser det får om sådana icke-obligatoriska genomförandeakter inte antas. Inom ramen för samma uppdrag ska E-legitimationsnämnden även utreda och föreslå hur en lösning för gränsöverskridande elektronisk identifiering och underskrift kan utformas och erbjudas svenska intressenter i olika situationer, t.ex. privat, i tjänsten, för svenskar bosatta utomlands och för företag, myndigheter och andra organisationer med gränsöverskridande verksamhet. Uppdraget ska slutredovisas den 31 december 2015. Regeringen kommer därefter att ta ställning till det fortsatta arbetet med dessa frågor. 8 Följdändringar 8.1 Upphävande av lagen om kvalificerade elektroniska signaturer Regeringens förslag: Lagen om kvalificerade elektroniska signaturer ska upphävas. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna stöder förslaget eller lämnar det utan invändning. Skälen för regeringens förslag: Signaturlagen har kommit till för att genomföra signaturdirektivet i svensk rätt. Genom EU:s förordning om elektronisk identifiering stärks och utvidgas det regelverk som finns i signaturdirektivet. Enligt artikel 50 i EU-förordningen ska direktivet upphöra att gälla den 1 juli 2016. EU-förordningen ersätter således signaturdirektivet. Det finns därmed inte längre något behov av signaturlagens reglering. Lagen bör därför upphävas. 8.2 Följdändringar i andra lagar Regeringens förslag: Hänvisningar i lag till avancerade elektroniska signaturer enligt signaturlagen ska ersättas av hänvisningar till avancerade elektroniska underskrifter enligt EU:s förordning om elektronisk identifiering. Lagbestämmelser som direkt eller indirekt endast allmänt hänvisar till elektroniska signaturer, utan angivande av att signaturen ska vara av en viss kvalitet, ska ändras på så sätt att hänvisningen avser elektroniska underskrifter. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm, Sveriges advokatsamfund och Domstolsverket noterar att lagförslaget om ändring i 45 kap. 4 § rättegångsbalken inte stämmer överens med motivtexten. Svenska bankföreningen anför att det i förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) och förslaget till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. är oklart om termen signatur eller underskrift ska användas. Sveriges advokatsamfund ifrågasätter behovet av bestämmelsen i 111 kap. 5 § andra stycket socialförsäkringsbalken. E-legitimationsnämnden förordar att referensen till certifikat i samma bestämmelse ersätts med en mer teknikneutral term. Skälen för regeringens förslag: I signaturlagen finns bestämmelser om avancerade och kvalificerade elektroniska signaturer. Som anges i avsnitt 6 finns det i ett antal lagar dels bestämmelser som hänvisar till avancerade elektroniska signaturer enligt signaturlagen, dels bestämmelser som direkt eller indirekt endast allmänt hänvisar till elektroniska signaturer, utan angivande av att signaturen ska vara av en viss kvalitet. Enligt 2 § signaturlagen ska en avancerad elektronisk signatur a) vara knuten uteslutande till en undertecknare, b) göra det möjligt att identifiera undertecknaren, c) vara skapad med hjälpmedel som endast undertecknaren kontrollerar, och d) vara knuten till andra elektroniska data på ett sådant sätt att förvanskningar av dessa data kan upptäckas. I EU:s förordning om elektronisk identifiering har termen elektronisk signatur ersatts av termen elektronisk underskrift. Av definitionen i artikel 3 i EU-förordningen följer att en avancerad elektronisk underskrift ska uppfylla följande krav: a) den ska vara unikt knuten till undertecknaren, b) undertecknaren ska kunna identifieras genom den, c) den ska vara skapad på grundval av uppgifter för skapande av elektroniska underskrifter som undertecknaren med hög grad av tillförlitlighet kan använda uteslutande under sin egen kontroll, och d) den ska vara kopplad till de undertecknade uppgifterna på ett sådant sätt att alla efterföljande ändringar av uppgifterna kan upptäckas. Den sakliga skillnaden mellan termen avancerad elektronisk signatur i signaturlagen och termen avancerad elektronisk underskrift i EU-förordningen är mycket liten. I och med upphävandet av signaturlagen bör därför hänvisningar i lag till avancerade elektroniska signaturer enligt signaturlagen ersättas med hänvisningar till avancerade elektroniska underskrifter enligt EU-förordningen. I de fall lagbestämmelserna direkt eller indirekt endast allmänt hänvisar till elektroniska signaturer, utan angivande av att signaturen ska vara av en viss kvalitet, framgår det i stället av föreskrifter meddelade av regeringen eller av ansvarig myndighet vilka krav som ska gälla. Dessa lagbestämmelser bör ändras på så sätt att hänvisningen i stället avser elektroniska underskrifter. Som vissa remissinstanser har noterat gäller det även 45 kap. 4 § rättegångsbalken. Av tydlighetsskäl bör även övriga lagbestämmelser som innehåller termen signatur i betydelsen elektronisk signatur ändras på motsvarande sätt så att termen underskrift används i stället. Lagrådet har anfört att samtliga hänvisningar bör vara formulerade på samma sätt om avsikten är att den elektroniska underskriften ska vara av sådant slag som avses i artikel 3 i EU-förordningen och att ett annat uttryck än elektronisk underskrift bör väljas om det inte är lämpligt att hänvisa till EU-förordningen. De e-legitimationer som för närvarande allmänt används i Sverige anses uppfylla kraven på en avancerad elektronisk underskrift. Såtillvida kommer innebörden av de olika uttryckssätten att i praktiken vara densamma även om hänvisning inte sker till artikel 3 i EU-förordningen. Att det i vissa lagar finns bestämmelser som mera allmänt hänvisar till elektroniska signaturer är resultatet av särskilda överväganden. På fastighetsbildningsområdet har det t.ex. inte ansetts lämpligt att i lag bestämma hur en elektronisk underskrift ska vara beskaffad (prop. 2013/14:123 s. 16 och 26). I årsredovisningslagarna har man tagit hänsyn till att utbudet av elektroniska signaturer varierar över tiden beroende på utvecklingen av ny teknik och varierande kommersiella förutsättningar (prop. 2005/06:135 s. 27, 41 och 64 och prop. 2007/08:35 s. 51, 74 och 77). Vid upphandling är tanken att den upphandlande myndigheten eller enheten själv ska kunna välja vilken teknisk säkerhetsnivå som ska gälla (prop. 2001/02:142 s. 71 och 93, prop. 2006/07:128 del 1 s. 302 och 470, prop. 2008/09:29 s. 139 och prop. 2010/11:150 del 1 s. 346). Även inom socialförsäkringsområdet är syftet att skapa efterfrågad flexibilitet för aktuella myndigheter (prop. 2003/04:40 s. 34 och prop. 2008/09:200 s. 575). Mot denna bakgrund är det inte möjligt att i detta lagstiftningsärende formulera hänvisningarna i dessa lagar på samma sätt. I och med att signaturlagen upphävs anser regeringen att termen elektronisk signatur, som införts genom den lagen, bör utmönstras ur lagstiftningen. Vidare har det inte framkommit något som antyder att det uppstått några praktiska problem med att det i vissa lagbestämmelser allmänt hänvisas till elektroniska signaturer medan det i andra lagbestämmelser hänvisas till elektroniska signaturer enligt signaturlagen. Som angetts i avsnitt 4 har numera termen elektronisk signatur kommit att ersättas med elektronisk underskrift. Enligt regeringens bedömning är risken liten att det nu skulle uppstå några praktiska problem med att i enlighet med det allmänna språkbruket ersätta allmänna hänvisningar till elektroniska signaturer med hänvisningar till elektroniska underskrifter. Det finns i dagsläget inga hänvisningar i lag till kvalificerade elektroniska signaturer eller till elektroniska stämplar, elektroniska tidsstämplingar, elektroniska tjänster för rekommenderade leveranser eller kvalificerade certifikat för autentisering av webbplatser. Det finns därmed inget behov av följdändringar med anledning av EU-förordningens bestämmelser i dessa delar. Elektronisk identifiering I 111 kap. 5 § andra stycket socialförsäkringsbalken anges att kontroll av användares identitet i självbetjäningstjänster ska ske med certifikat till vilka en säker identifieringsfunktion är knuten, om det är fråga om tillgång till personuppgifter. Sveriges advokatsamfund har ifrågasatt en sådan detaljreglering när det håller på att införas ett nytt e-legitimationssystem i Sverige, vilket inte förutsätter att certifikat används. Även E-legitimationsnämnden föreslår att bestämmelsen utformas mer teknikneutralt. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att termen certifikat här inte har samma betydelse som i signaturlagen, se prop. 2003/04:40 s. 34 f. och 49 och prop. 2008/09:200 s. 575. Med certifikat avses här helt enkelt en samling data i elektronisk form som unikt avser den person som innehar vissa verifieringsdata. Vidare följer av 111 kap. 6 § första stycket socialförsäkringsbalken att en annan metod för identifiering får användas om den är tillräckligt säker med hänsyn till risken för integritetsintrång eller annan skada. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det inte finns något behov av att ändra 111 kap. 5 § andra stycket i balken. 9 Avgifter Regeringens förslag: Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten ska få meddela föreskrifter om skyldighet för tillhandahållare av betrodda tjänster att betala avgift för tillsynsmyndighetens verksamhet. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna stöder förslaget eller lämnar det utan invändning. Skälen för regeringens förslag: Enligt 22 § signaturlagen får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten meddela föreskrifter om skyldighet för certifikatutfärdare som utfärdar kvalificerade certifikat till allmänheten att betala avgift för tillsynsmyndighetens verksamhet enligt lagen. I förarbetena till lagen angavs att det framstod som mest naturligt att låta tillsynsmyndighetens verksamhet finansieras genom avgiftsuttag från dem som berörs av verksamheten och för vilka den i vissa avseenden får anses vara till nytta (prop. 1999/2000:117 s. 66). Frågan om och i vilken omfattning det är lämpligt att ta ut avgifter överlämnades åt regeringen att avgöra. Ett avgiftssystem har införts. Av 10 § förordningen (2003:767) om finansiering av Post- och telestyrelsens verksamhet jämfört med 17 § Post- och telestyrelsens föreskrifter (PTSFS 2013:6) om avgifter följer att certifikatutfärdare som utfärdar kvalificerade certifikat till allmänheten ska betala en årlig avgift om 5 000 kr. Det framstår som lämpligt att behålla signaturlagens ordning att tillsynsmyndighetens verksamhet ska vara avgiftsfinansierad av dem som berörs av verksamheten. I den nya lagen bör det därför föras in en motsvarighet till 22 § signaturlagen. I EU:s förordning om elektronisk identifiering utökas tillsynsmyndighetens uppdrag till att avse tillsyn över alla betrodda tjänster, såväl kvalificerade som icke-kvalificerade. Möjligheten att ta ut avgifter bör därför utvidgas till att gälla alla tillhandahållare av betrodda tjänster. Dessutom bör den gälla tillsynsmyndighetens verksamhet enligt den nya lagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen samt enligt EU:s förordning om elektronisk identifiering och rättsakter som har meddelats med stöd av den förordningen. Närmare bestämmelser om avgiftssystemets utformning kan meddelas med stöd av bemyndigandet. 10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: De nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2016. Samtidigt ska lagen om kvalificerade elektroniska signaturer upphöra att gälla. Bestämmelserna om skadestånd i den upphävda lagen ska fortfarande gälla för skada som har åsamkats före upphävandet. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll anser att det bör finnas möjlighet för organ för bedömning av överensstämmelse att redan före den 1 juli 2016 söka och få ackreditering för uppgiften att granska kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster. TrustWeaver AB anför liknande synpunkter och tillägger att flera andra åtgärder också behöver vidtas före den 1 juli 2016 för att den som vill tillhandahålla kvalificerade betrodda tjänster ska kunna göra detta senast den dagen. Skälen för regeringens förslag: Av artikel 52 i EU:s förordning om elektronisk identifiering följer att dess materiella delar ska börja tillämpas den 1 juli 2016. Den nya lagen med kompletterande bestämmelser till förordningen om elektronisk identifiering liksom nödvändiga följdändringar bör därför träda i kraft den dagen. Samtidigt bör signaturlagen upphöra att gälla. Med anledning av vad Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll och TrustWeaver AB har anfört konstaterar regeringen att ackreditering i avsaknad av EU-rättsliga regler måste bygga på de nationella föreskrifter som meddelas med stöd av den nya lagen. Med hänsyn till den korta tid som står till buds för att införa de kompletterande bestämmelser till EU-förordningen som behövs finns det inte utrymme för en sådan tidigareläggning av införandet av de nya bestämmelserna som efterfrågats. I artikel 51 i EU-förordningen finns vissa övergångsbestämmelser med anledning av att signaturdirektivet upphävs. Där anges att säkra anordningar för skapande av underskrifter, vilkas överensstämmelse har fastställts i enlighet med artikel 3.4 i signaturdirektivet, ska anses som kvalificerade anordningar för skapande av elektroniska underskrifter enligt EU-förordningen. Vidare anges att kvalificerade certifikat som har utfärdats för fysiska personer enligt signaturdirektivet ska anses som kvalificerade certifikat för elektroniska signaturer enligt EU-förordningen till dess att de löper ut. Det finns också bestämmelser om att den som utfärdar certifikat enligt signaturdirektivet har möjlighet att behålla sin status som kvalificerad tillhandahållare på grundval av en rapport om bedömning av överensstämmelse, om rapporten lämnas till tillsynsmyndigheten senast den 1 juli 2017. Övergångsbestämmelserna i artikel 51 i EU-förordningen kommer att vara direkt tillämpliga. Det finns alltså inte något behov av kompletterande övergångsbestämmelser i dessa delar. Regeringen avser att noga följa arbetet med de förberedande åtgärder som behövs för att de betrodda tjänster som inte omfattas av övergångsbestämmelserna ska kunna bedömas i enlighet med EU-förordningen. I 14 § signaturlagen finns bestämmelser om att den som utfärdar kvalificerade certifikat till allmänheten under vissa förutsättningar ska ersätta den skada som åsamkats den som har förlitat sig på certifikatet. I 15 § anges att avtalsvillkor som i jämförelse med 14 § är till nackdel för den som förlitar sig på certifikatet är utan verkan mot denne. Dessa bestämmelser bör fortsätta att gälla för skada som har åsamkats före upphävandet av signaturlagen. Det bör införas en särskild övergångsbestämmelse om detta. När det gäller tillsynsåtgärder följer av allmänna principer att förelägganden och förbud som har meddelats med stöd av signaturlagen fortsätter att gälla efter upphävandet av den lagen. Det behövs därför inte någon särskild övergångsbestämmelse i den delen. Inte heller i övrigt finns det behov av ytterligare övergångsbestämmelser med anledning av signaturlagens upphävande. 11 Konsekvenser Syftet med EU:s förordning om elektronisk identifiering är att öka förtroendet för elektroniska transaktioner på den inre marknaden genom att tillhandahålla en gemensam grund för ett säkert elektroniskt samspel mellan privatpersoner, företag och offentliga myndigheter och därigenom öka effektiviteten hos offentliga och privata digitala tjänster samt i elektronisk affärsverksamhet och e-handel inom EU. EU-förordningens regler är bindande och direkt tillämpliga. De lagbestämmelser som föreslås syftar till att komplettera EU-förordningens bestämmelser så att den kan få fullt genomslag. Förslagen har utformats med utgångspunkt från att de förhållanden som signaturlagen har bidragit med när det gäller att öka förtroendet för elektroniska transaktioner ska tas till vara. Införandet av lagen i sig innebär inga åligganden för kommuner och landsting, och därmed inte några ekonomiska åtaganden för den kommunala och landstingskommunala sektorn. Antalet tillhandahållare av kvalificerade betrodda tjänster är begränsat och bedöms vara begränsat även i fortsättningen. Antalet tillhandahållare av icke-kvalificerade betrodda tjänster är mer svårbedömt både när det gäller hur många som är etablerade i Sverige och hur marknaden kommer att utvecklas. I dagsläget finns det 15-30 sådana tillhandahållare. Det finns för närvarande en mycket begränsad eller ingen nationell efterfrågan på kvalificerade elektroniska underskrifter. Det finns däremot ett behov av sådana tjänster för gränsöverskridande användning. Det är därför viktigt att det finns tillhandahållare av kvalificerade betrodda tjänster på den svenska marknaden så att svenska företag kan köpa tjänster för att, t.ex. kunna lämna anbud i offentlig upphandling och skriva under elektroniska fakturor i de medlemsländer där det ställs formkrav på att kvalificerade betrodda tjänster används för sådana förfaranden. Behovet av andra kvalificerade betrodda tjänster än för underskrifter och stämplar är svårbedömt. Marknadens aktörer kan komma att påverkas av föreskrifter om krav för ackreditering och föreskrifter om certifiering av anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska underskrifter och anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska stämplar, i den mån dessa inte överensstämmer med befintliga ordningar på området. Enligt regeringens bedömning bör PTS vara tillsynsmyndighet och ha föreskriftsrätt på området. Utgångspunkten är att PTS uppgifter ska finansieras med avgifter, i likhet med vad som gällt för dess verksamhet som tillsynsmyndighet enligt signaturlagen. Uppgifterna består i arbete med tillsynsramverk, föreskrifter och processer, t.ex. avseende incidentrapportering. I promemorian bedömdes att E-legitimationsnämnden borde ha ansvaret för dessa uppgifter. Med utgångspunkt från bl.a. detta har regeringen föreslagit ett tillskott på 10 000 000 kr per år 2016-2019 för att stärka E-legitimationsnämndens verksamhet med att genomföra EU-förordningen om elektronisk identifiering, se prop. 2015/16:1, utg. omr. 22, s. 120 och 129 f. Med hänsyn till den ändrade ansvarsfördelningen kan regeringen komma att återkomma med förslag till omfördelning av dessa medel. Sveriges certifieringsorgan för it-säkerhet (CSEC) vid Försvarets materielverk bör bli certifieringsorgan för anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska underskrifter och för anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska stämplar. CSEC:s arbete med att driva en nationell certifieringsordning för säkerhet i it-produkter och system är anslagsfinansierad, medan själva certifieringen av it-produkter är avgiftsfinansierad. Kostnaderna för det tillkommande arbetet bedöms bli blygsamma och förväntas rymmas inom ramen för redan tilldelat anslag för denna verksamhet och avgifter för tillkommande certifieringar. Behovet av eventuell utökning av anslaget kommer att följas upp. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) är nationellt ackrediteringsorgan. Ett organ som vill bli ackrediterat måste lämna in en ansökan till Swedac som prövar och bedömer om organet uppfyller de krav som ställs i förordning (EG) nr 765/2008, lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll med tillhörande förordning samt föreskrifter som Swedac har meddelat. Ackrediteringsverksamheten vid Swedac finansieras av kundernas avgifter, som ska täcka samtliga kostnader för ackrediteringen. Lagen innehåller bestämmelser om att tillsynsmyndighetens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Särskilt med hänsyn till att antalet leverantörer är begränsat väntas reglerna få så begränsad tillämpning att någon ytterligare måltillströmning av betydelse till de allmänna förvaltningsdomstolarna inte är att vänta. Arbetet bör rymmas inom befintliga ekonomiska ramar. 12 Författningskommentar 12.1 Förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering Inledande bestämmelser 1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen (EU:s förordning om elektronisk identifiering). Termer och uttryck i lagen har samma betydelse som i EU:s förordning om elektronisk identifiering. Övervägandena finns i avsnitt 7.2. Av första stycket framgår att syftet med lagen är att komplettera EU:s förordning om elektronisk identifiering. Lagen ersätter lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer (signaturlagen). I andra stycket klargörs att termer och uttryck i lagen har samma betydelse som i EU-förordningen. En lista med definitioner finns i artikel 3 i EU-förordningen. Granskning av kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster 2 § Bestämmelser om ackreditering av sådana organ för bedömning av överensstämmelse som i enlighet med artikel 20 i EU:s förordning om elektronisk identifiering ska granska kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster, finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och i lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. krav för ackreditering av organ för bedömning av överensstämmelse, 2. hur bedömningar av överensstämmelse ska göras, och 3. rapportering av bedömningar av överensstämmelse. Övervägandena finns i avsnitt 7.3. Av artikel 20.1 och 2 i EU-förordningen följer att kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster minst vartannat år, och därutöver på tillsynsmyndighetens begäran, ska granskas av ett organ för bedömning av överensstämmelse. Organet ska vara ackrediterat för uppgiften enligt förordning (EG) nr 765/2008. Bestämmelsen i första stycket innehåller en upplysning om att ackreditering sker enligt förordning (EG) nr 765/2008 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll, som kompletterar den förordningen. Enligt artikel 20.4 i EU-förordningen har Europeiska kommissionen möjlighet att genom genomförandeakter fastställa referensnummer till standarder för ackreditering av organ för bedömning av överensstämmelse, hur bedömningar av överensstämmelse ska göras och hur rapportering av sådana bedömningar ska gå till. Med stöd av bestämmelsen i andra stycket blir det möjligt att meddela nödvändiga föreskrifter i den mån kommissionen inte utnyttjar sitt mandat att meddela genomförandeakter, och att meddela de eventuellt kompletterande föreskrifter som kan behövas för det fall mandatet utnyttjas. Bemyndigandet i punkt 1 har utformats på så sätt att det möjliggör kompletterande föreskrifter om krav för att organen ska ackrediteras. I 33 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll finns bestämmelser om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om själva ackrediteringen. Certifiering av anordningar 3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om certifiering av anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska underskrifter och anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska stämplar. Övervägandena finns i avsnitt 7.4. Med stöd av paragrafen blir det möjligt att meddela de nationella föreskrifter om certifiering som kan behövas för att komplettera artikel 30 och 39.2 i EU:s förordning om elektronisk identifiering och de genomförandeakter som Europeiska kommissionen får anta enligt dessa bestämmelser. Föreskrifterna kan t.ex. röra certifieringsförfarandet och vilket förfarande som enligt artikel 30.3 b i förordningen får användas medan det pågår en sådan säkerhetsutvärdering som avses i led a i samma artikel. Tillsyn 4 § Den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) ska 1. fullgöra tillsynsorganets uppgifter enligt EU:s förordning om elektronisk identifiering och rättsakter som har meddelats med stöd av den förordningen, och 2. utöva tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Övervägandena finns i avsnitt 7.5. Paragrafen har utformats enligt Lagrådets förslag. Medlemsstaterna ska enligt artikel 17 i EU-förordningen utse en tillsynsmyndighet. Tillsynsmyndighetens uppgifter enligt första punkten framgår i huvudsak av artikel 17 och 18 i EU-förordningen. Med stöd av andra punkten utövar tillsynsmyndigheten även tillsyn över lagen och föreskrifter som har meddelas med stöd av lagen. 5 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten har också rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verksamhet som står under tillsyn bedrivs. Tillsynsmyndigheten har rätt att få biträde av Kronofogdemyndigheten för tillsyn enligt första och andra styckena. Övervägandena finns i avsnitt 7.5. Paragrafen har utformats enligt Lagrådets förslag. I paragrafen anges vilka befogenheter som tillsynsmyndigheten har. Paragrafen motsvarar i sak 19 § signaturlagen. I likhet med vad som angavs i förarbetena till den lagen (prop. 1999/2000:117 s. 80) bör uppgifter som huvudregel kunna hämtas in formlöst vid kontakter mellan tillsynsmyndigheten och aktörerna på marknaden. Normalt sett bör tillsynsmyndigheten också kunna få det underlag som behövs för tillsynen genom sådana kontakter som anges i första stycket. I vissa fall kan det dock vara befogat att med stöd av andra stycket få tillträde till platser där verksamhet bedrivs, t.ex. för olika kontroller. Att tillsynsmyndigheten kan vitesförelägga någon att lämna uppgifter eller tillträde följer av 6 §. I sista hand kan tillsynsmyndigheten få biträde av Kronofogdemyndigheten, se tredje stycket. 6 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för efterlevnaden av 1. EU:s förordning om elektronisk identifiering och rättsakter som har meddelats med stöd av den förordningen, och 2. denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Förelägganden och förbud får förenas med vite. Tillsynsmyndigheten får bestämma att beslut enligt första stycket ska gälla omedelbart. Övervägandena finns i avsnitt 7.5. Genom paragrafen, som kompletterar artikel 17.4 j och 20 i EU:s förordning om elektronisk identifiering, ges tillsynsmyndigheten möjlighet att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att förordningen om elektronisk identifiering följs. Paragrafen har utformats så att den omfattar även delegerade akter och genomförandeakter som antas med stöd av EU-förordningen. Befogenheterna i första och andra styckena motsvarar dem som tillsynsmyndigheten haft enligt 20 § första stycket och 21 § signaturlagen. Tillsynsmyndigheten får själv bestämma när ett föreläggande ska förenas med vite. Det normala torde dock vara att myndigheten först försöker få till stånd en rättelse på frivillig väg. Bestämmelsen i tredje stycket motsvarar 23 § tredje stycket signaturlagen. Bestämmelsen är avsedd för situationer när det krävs skyndsamma åtgärder för att undvika skada. Avgifter 7 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om skyldighet för tillhandahållare av betrodda tjänster att betala avgift för tillsynsmyndighetens verksamhet enligt denna lag. Övervägandena finns i avsnitt 9. Paragrafen gör det möjligt att införa ett avgiftssystem för att finansiera tillsynsmyndighetens verksamhet enligt 4 §. Paragrafen är utformad på motsvarande sätt som 22 § signaturlagen, men omfattar fler tjänstetillhandahållare. Överklagande 8 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt EU:s förordning om elektronisk identifiering och rättsakter som har meddelats med stöd av den förordningen, samt enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Övervägandena finns i avsnitt 7.6. I paragrafen regleras rätten att överklaga tillsynsmyndighetens beslut. Ordningen för överklagande är densamma som enligt 23 § första och andra styckena signaturlagen. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2. Genom lagen upphävs lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. 3. Bestämmelserna om skadestånd i 14 och 15 §§ i den upphävda lagen gäller dock fortfarande för skada som har åsamkats före upphävandet. Övervägandena finns i avsnitt 8.1 och 10. Dagen för ikraftträdande i punkt 1 överensstämmer med den dag då de materiella bestämmelserna i EU:s förordning om elektronisk identifiering ska börja tillämpas, se artikel 52.2 i förordningen. Enligt punkt 2 upphävs samtidigt signaturlagen. I punkt 3 anges att den upphävda lagens bestämmelser om skadestånd ska fortsätta att gälla i fråga om skada som åsamkats före upphävandet. I fråga om skada som åsamkas efter denna tidpunkt gäller bestämmelserna i artikel 13 i EU-förordningen som komplement till skadeståndslagen (1972:207) och allmänna skadeståndsrättsliga principer. 12.2 Övriga lagförslag Lagarna följdändras med anledning av att signaturlagen upphävs. Övervägandena finns i avsnitt 8.2. Hänvisningar till avancerade elektroniska signaturer enligt 2 § signaturlagen ersätts med hänvisningar till avancerade elektroniska underskrifter enligt artikel 3 i EU:s förordning om elektronisk identifiering. Dessutom justeras vissa hänvisningar språkligt så att samtliga hänvisningar får en enhetlig utformning. Bestämmelser som endast allmänt hänvisar till elektroniska signaturer utan att ange att signaturen ska vara av en viss kvalitet, ändras språkligt så att hänvisningarna avser elektroniska underskrifter. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 Promemorians lagförslag Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om elektronisk identifiering Inledande bestämmelser 1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen (EU-förordningen om elektronisk identifiering). Termer och uttryck i lagen har samma betydelse som i EU-förordningen om elektronisk identifiering. Granskning av kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster 2 § Bestämmelser om ackreditering av sådana organ för bedömning av överensstämmelse som i enlighet med artikel 20 i EU-förordningen om elektronisk identifiering ska granska kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster, finns i förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 229/93 och i lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. krav för ackreditering av organ för bedömning av överensstämmelse, 2. rapportering av bedömningar av överensstämmelse, och 3. hur bedömningar av överensstämmelse ska göras. Certifiering av anordningar 3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om certifiering av anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska underskrifter och anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska stämplar. Tillsyn 4 § Den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) ska 1. fullgöra tillsynsorganets uppgifter enligt EU-förordningen om elektronisk identifiering och rättsakter som har meddelats med stöd av den förordningen, och 2. utöva tillsyn över denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. 5 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten har också rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen där verksamhet som står under tillsyn bedrivs. Denna tillträdesrätt omfattar inte bostäder. Tillsynsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos Kronofogdemyndigheten av beslut som avser åtgärder enligt första och andra styckena. Då gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning. 6 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för efterlevnaden av 1. EU-förordningen om elektronisk identifiering och rättsakter som har meddelats med stöd av den förordningen, och 2. denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Förelägganden och förbud får förenas med vite. Avgifter 7 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om skyldighet för tillhandahållare av betrodda tjänster att betala avgift för tillsynsmyndighetens verksamhet enligt denna lag. Överklagande 8 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt EU-förordningen om elektronisk identifiering och rättsakter som har meddelats med stöd av den förordningen, samt enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Tillsynsmyndigheten får bestämma att beslut enligt första stycket ska gälla omedelbart. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2. Genom lagen upphävs lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. 3. Bestämmelserna om skadestånd i 14 och 15 §§ i den upphävda lagen ska fortsätta att gälla i fråga om skada som har åsamkats före upphävandet. Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken Härigenom föreskrivs att 45 kap. 4 § rättegångsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 45 kap. 4 § I stämningsansökan ska åklagaren uppge: 1. den tilltalade, 2. målsäganden, om någon sådan finns, 3. den brottsliga gärningen med uppgift om tid och plats för dess förövande och de övriga omständigheter som behövs för dess kännetecknande samt de bestämmelser som är tillämpliga, 4. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 5. de omständigheter som gör domstolen behörig, om inte behörigheten framgår på annat sätt. Vill åklagaren i samband med att åtalet väcks även väcka talan om enskilt anspråk enligt 22 kap. 2 §, ska åklagaren i ansökan lämna uppgift om anspråket och de omständigheter som det grundas på samt de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Om den tilltalade är eller har varit anhållen eller häktad på grund av misstanke om brott som omfattas av åtalet, ska åklagaren ange detta i stämningsansökan. Uppgift ska dessutom lämnas om tiden för frihetsberövandet. Har åklagaren några önskemål om hur målet ska handläggas, bör dessa anges i stämningsansökan. Ansökan ska vara undertecknad av åklagaren. En ansökan som ges in på elektronisk väg ska vara undertecknad med en elektronisk signatur enligt 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer eller överföras på ett sätt som uppfyller motsvarande krav på säkerhet. Ansökan ska vara undertecknad av åklagaren. En ansökan som ges in på elektronisk väg ska vara undertecknad med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen, eller överföras på ett sätt som uppfyller motsvarande krav på säkerhet. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att 111 kap. 1, 5 och 6 §§ och rubriken närmast före 111 kap. 5 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 111 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - tillämpningsområdet i 2 §, - vad som är självbetjäningstjänster i 3 §, - när självbetjäningstjänster kan användas i 4 §, - elektronisk signatur i 5 och 6 §§, och - elektronisk underskrift i 5 och 6 §§, och - när en uppgift anses ha kommit in i 7 §. Elektronisk signatur Elektronisk underskrift 5 § En enskild som lämnar uppgifter i samband med att han eller hon använder en självbetjäningstjänst ska använda en sådan elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En enskild som lämnar uppgifter i samband med att han eller hon använder en självbetjäningstjänst ska använda en sådan elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Om det är fråga om att få tillgång till personuppgifter ska certifikat, till vilket en säker identifieringsfunktion är knuten, användas för kontroll av användarens identitet. 6 § Om det finns någon annan metod än som avses i 5 § för identifiering eller skydd mot förvanskning av uppgifter som är tillräckligt säker med hänsyn till risken för integritetsintrång eller annan skada får dock den användas. Elektronisk signatur ska dock alltid användas när uppgifter ska lämnas på heder och samvete. Elektronisk underskrift ska dock alltid användas när uppgifter ska lämnas på heder och samvete. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 8 § En ansökan om fastighetsbildning ska vara skriftlig och ges in till lantmäterimyndigheten. En muntlig ansökan som görs vid ett förrättningssammanträde ska dock godtas om den väckta frågan lämpligen kan prövas vid samma förrättning. Sökanden ska ange den åtgärd som han eller hon önskar genomförd samt uppge den eller de fastigheter som han eller hon för talan för. Om det kan anses skäligt att sökanden skaffar uppgifter om det eller om sökanden ändå har tillgång till uppgifterna, ska han eller hon också ange de andra fastigheter som saken angår samt namn på fastighetsägarna och på de innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som kan beröras av åtgärden. En ansökan ska undertecknas eller signeras elektroniskt av sökanden eller sökandens ombud. En ansökan ska undertecknas eller signeras med en elektronisk underskrift av sökanden eller sökandens ombud. Till en ansökan ska sökanden bifoga de handlingar som han eller hon har och som är av betydelse för saken. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § Säljaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande avbetalningsköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordringen och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller signerats av denne med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Säljaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande avbetalningsköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordringen och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller signerats av denne med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § sparbankslagen (1987:619) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar Härigenom föreskrivs att 1 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 7 § En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614) att rubriken närmast före 1 kap. 9 § ska lyda "Undertecknande med elektronisk underskrift". Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 9 § En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § och 8 kap. 3 a § årsredovisningslagen (1995:1554) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 7 § I aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företag, som företräds av en styrelse, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter. Om en verkställande direktör är utsedd, ska även denne skriva under årsredovisningen. I handelsbolag ska årsredovisningen skrivas under av samtliga obegränsat ansvariga delägare. I en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga ledamöter i grupperingens församling samt av direktören. I stiftelser med anknuten förvaltning ska årsredovisningen skrivas under av förvaltaren eller, om ett handelsbolag är stiftelsens förvaltare, av samtliga bolagsmän som företräder bolaget. I övriga företag ska årsredovisningen skrivas under av den redovisningsskyldige eller dennes ställföreträdare. Om årsredovisningen upprättas i elektronisk form, ska den undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Om årsredovisningen upprättas i elektronisk form, ska den undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Om någon av dem som undertecknar årsredovisningen har anmält en avvikande mening, ska yttrandet fogas till redovisningen. I fall som avses i första stycket gäller detta dock endast om den avvikande meningen har antecknats till styrelsens protokoll. Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades. 8 kap. 3 a § Handlingar som avses i 3 § får överföras elektroniskt till registreringsmyndigheten. Ett bevis om fastställelse enligt 3 § 1 eller 2 får undertecknas med en elektronisk signatur. Ett bevis om fastställelse enligt 3 § 1 eller 2 får undertecknas med en elektronisk underskrift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om 1. elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana handlingar som avses i 3 §, 2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet, och 3. den elektroniska signaturen enligt andra stycket. 3. den elektroniska underskriften enligt andra stycket. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 a § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 5 a § Handlingar som avses i 5 § får överföras elektroniskt till registreringsmyndigheten. Ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket får undertecknas med en elektronisk signatur. Ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket får undertecknas med en elektronisk underskrift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om 1. elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana handlingar som avses i 5 §, 2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet, och 3. den elektroniska signaturen enligt andra stycket. 3. den elektroniska underskriften enligt andra stycket. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 a § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 5 a § Handlingar som avses i 5 § får överföras elektroniskt till registreringsmyndigheten. Ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket får undertecknas med en elektronisk signatur. Ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket får undertecknas med en elektronisk underskrift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om 1. elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana handlingar som avses i 5 §, 2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet, och 3. den elektroniska signaturen enligt andra stycket. 3. den elektroniska underskriften enligt andra stycket. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker Härigenom föreskrivs att 1 kap. 7 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 7 § En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) Härigenom föreskrivs att 2 a § och rubriken närmast före 2 a § revisionslagen (1999:1079) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Undertecknande med elektronisk signatur Undertecknande med elektronisk underskrift 2 a § En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt att rubriken närmast före 1 kap. 6 § ska lyda "Undertecknande med elektronisk underskrift". Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Härigenom föreskrivs att 4 kap. 5 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 5 § En ansökan om att öppna ett konto eller en ansökan om registrering i unionsregistret ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud. En sådan ansökan får signeras och överföras elektroniskt. En ansökan om att öppna ett konto eller en ansökan om registrering i unionsregistret ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud. En sådan ansökan får undertecknas och överföras elektroniskt. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 13 § och rubriken närmast före 1 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Undertecknande med elektronisk signatur Undertecknande med elektronisk underskrift 1 kap. 13 § En handling enligt denna lag som skall vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § och 9 kap. 3 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 10 § Med kontrakt avses ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer, 2. avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, och 3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur. 3. undertecknas av parterna eller undertecknas av dem med en elektronisk underskrift. 9 kap. 3 § Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbudsansökningar och anbud, inbegripet kryptering, skall finnas tillgänglig för alla berörda parter. En upphandlande myndighet får kräva att elektroniska anbud skall vara försedda med en avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En upphandlande myndighet skall ha sådan utrustning att den elektroniskt kan ta emot anbudsansökningar, anbud, ritningar och planer på ett säkert sätt. Utrustningen skall vara försedd med sådana säkerhetsanordningar att vissa uppgifter går att få fram, att bara behöriga personer skall få tillgång till uppgifterna och att det skall gå att spåra om någon obehörig har tagit del av uppgifterna. Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbudsansökningar och anbud, inbegripet kryptering, ska finnas tillgänglig för alla berörda parter. En upphandlande myndighet får kräva att elektroniska anbud ska vara försedda med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. En upphandlande myndighet ska ha sådan utrustning att den elektroniskt kan ta emot anbudsansökningar, anbud, ritningar och planer på ett säkert sätt. Utrustningen ska vara försedd med sådana säkerhetsanordningar att vissa uppgifter går att få fram, att bara behöriga personer ska få tillgång till uppgifterna och att det ska gå att spåra om någon obehörig har tagit del av uppgifterna. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om säkerhetsanordningarna. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § och 9 kap. 3 § lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 10 § Med kontrakt avses ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer, 2. avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, och 3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur. 3. undertecknas av parterna eller undertecknas av dem med en elektronisk underskrift. 9 kap. 3 § Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbudsansökningar och anbud, inbegripet kryptering, skall finnas tillgänglig för alla berörda parter. En upphandlande enhet får kräva att elektroniska anbud skall vara försedda med en avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En upphandlande enhet skall ha sådan utrustning att den elektroniskt kan ta emot anbudsansökningar, anbud, ritningar och planer på ett säkert sätt. Utrustningen skall vara försedd med sådana säkerhetsanordningar att vissa uppgifter går att få fram, att bara behöriga personer skall få tillgång till uppgifterna och att det skall gå att spåra om någon obehörig har tagit del av uppgifterna. Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbudsansökningar och anbud, inbegripet kryptering, ska finnas tillgänglig för alla berörda parter. En upphandlande enhet får kräva att elektroniska anbud ska vara försedda med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. En upphandlande enhet ska ha sådan utrustning att den elektroniskt kan ta emot anbudsansökningar, anbud, ritningar och planer på ett säkert sätt. Utrustningen ska vara försedd med sådana säkerhetsanordningar att vissa uppgifter går att få fram, att bara behöriga personer ska få tillgång till uppgifterna och att det ska gå att spåra om någon obehörig har tagit del av uppgifterna. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om säkerhetsanordningarna. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen (2008:962) om valfrihetssystem ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 2 § Med kontrakt avses ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer, 2. avser tillhandahållandet av tjänster, och 3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur. 3. undertecknas av parterna eller undertecknas av dem med en elektronisk underskrift. Kontraktet kan även innehålla andra villkor än ekonomiska. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846) Härigenom föreskrivs att 43 § konsumentkreditlagen (2010:1846) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 43 § Kreditgivaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande kreditköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordran och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller signerats av denne med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Kreditgivaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande kreditköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordran och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller signerats av denne med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. En ansökan om handräckning ska göras skriftligen. Det ska anges i ansökan hur stor del av kreditfordran som är obetald. Om kreditgivaren gör anspråk på dröjsmålsränta, ska det också uppges i ansökan vad kreditgivaren fordrar i den delen. En styrkt kopia av det dokument som anges i första stycket ska fogas till ansökan. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043) Härigenom föreskrivs att 12 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 kap. 4 § Bestämmelserna i 1 kap. 4-7 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om moderförening, dotterföretag, koncern och avancerad elektronisk signatur ska gälla för ömsesidiga försäkringsbolag. Bestämmelserna i 1 kap. 4-7 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om moderförening, dotterföretag, koncern och avancerad elektronisk underskrift ska gälla för ömsesidiga försäkringsbolag. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet Härigenom föreskrivs att 2 kap. 14 § och 10 kap. 3 § lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 14 § Med kontrakt avses ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter eller enheter och en eller flera leverantörer, 2. avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, och 3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur. 3. undertecknas av parterna eller undertecknas av dem med en elektronisk underskrift. 10 kap. 3 § Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbudsansökningar och anbud, inbegripet kryptering, ska finnas tillgänglig för alla berörda parter. En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att elektroniska anbud ska vara försedda med en avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att elektroniska anbud ska vara försedda med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. En upphandlande myndighet eller enhet ska ha sådan utrustning att den elektroniskt kan ta emot anbudsansökningar, anbud, ritningar och planer på ett säkert sätt. Utrustningen ska vara försedd med sådana säkerhetsanordningar att vissa uppgifter går att få fram, att bara behöriga personer ska få tillgång till uppgifterna och att det ska gå att spåra om någon obehörig har tagit del av uppgifterna. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om säkerhetsanordningarna. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Lag om ändring i lagen (2014:105) om insyn i finansieringen av partier Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (2014:105) om insyn i finansieringen av partier ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § En intäktsredovisning eller en anmälan enligt 10 § andra stycket ska skrivas under av den som är behörig företrädare för partiet på central nivå. Om en handling som avses i första stycket upprättas elektroniskt, ska den undertecknas med en avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Om en handling som avses i första stycket upprättas elektroniskt, ska den undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förteckning över remissinstanserna Hovrätten för Västra Sverige, Helsingborgs tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Stockholm, Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Datainspektionen, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, E-hälsomyndigheten, Ekonomistyrningsverket, E-legitimationsnämnden, Exportkreditnämnden, Finansinspektionen, Försvarets materielverk, Försäkringskassan, Kammarkollegiet, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten, Lantmäteriet, Läkemedelsverket, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Migrationsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Pensionsmyndigheten, Post- och telestyrelsen, Regelrådet, Riksarkivet, Riksgäldskontoret, Skatteverket, Socialstyrelsen, Statens servicecenter, Statens jordbruksverk, Stockholms universitet, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Tillväxtverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Tullverket, Vetenskapsrådet/SUNET, Åklagarmyndigheten, Arvidsjaurs kommun, Borås kommun, Botkyrka kommun, Falkenbergs kommun, Falu kommun, Gnosjö kommun, Gotlands kommun, Hultsfreds kommun, Höganäs kommun, Jönköpings kommun, Karlshamns kommun, Karlstads kommun, Kiruna kommun, Kramfors kommun, Linköpings kommun, Malmö kommun, Motala kommun, Norrköpings kommun, Ockelbo kommun, Skellefteå kommun, Smedjebackens kommun, Stockholms kommun, Trosa kommun, Uddevalla kommun, Uppsala kommun, Västerås kommun, Ystads kommun, Åre kommun, Älmhults kommun, Örebro kommun, Jämtlands läns landsting, Norrbottens läns landsting, Skåne läns landsting, Stockholms läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Östergötlands läns landsting, Sveriges Kommuner och Landsting, Advokataktiebolaget Per Furberg, Finansiell ID-Teknik BID AB, Företagarna, IT & Telekomföretagen, Konsult AB Jan O Östberg, Lantbrukarnas Riksförbund, Lequa AB, NeXus Group, Nordea AB, SEB, SignGuard Europe AB, Stiftelsen för Internetinfrastruktur, Stockholms handelskammare, Svenska Handelsbanken AB, Svenska Bankföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Swedbank AB, TeliaSonera AB, TrustWeaver AB, TST Management AB Remissvar har härutöver inkommit från Jan Bergström. Lagrådsremissens lagförslag Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering Inledande bestämmelser 1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen (EU:s förordning om elektronisk identifiering). Termer och uttryck i lagen har samma betydelse som i EU:s förordning om elektronisk identifiering. Granskning av kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster 2 § Bestämmelser om ackreditering av sådana organ för bedömning av överensstämmelse som i enlighet med artikel 20 i EU:s förordning om elektronisk identifiering ska granska kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster, finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och i lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. krav för ackreditering av organ för bedömning av överensstämmelse, 2. hur bedömningar av överensstämmelse ska göras, och 3. rapportering av bedömningar av överensstämmelse. Certifiering av anordningar 3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om certifiering av anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska underskrifter och anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska stämplar. Tillsyn 4 § Den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) ska 1. fullgöra tillsynsorganets uppgifter enligt EU:s förordning om elektronisk identifiering och rättsakter som har meddelats med stöd av den förordningen, och 2. utöva tillsyn över denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. 5 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten har också rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verksamhet som står under tillsyn bedrivs. Tillsynsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos Kronofogdemyndigheten för tillsyn enligt första och andra styckena. Då gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning. 6 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för efterlevnaden av 1. EU:s förordning om elektronisk identifiering och rättsakter som har meddelats med stöd av den förordningen, och 2. denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Förelägganden och förbud får förenas med vite. Tillsynsmyndigheten får bestämma att beslut enligt första stycket ska gälla omedelbart. Avgifter 7 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om skyldighet för tillhandahållare av betrodda tjänster att betala avgift för tillsynsmyndighetens verksamhet enligt denna lag. Överklagande 8 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt EU:s förordning om elektronisk identifiering och rättsakter som har meddelats med stöd av den förordningen, samt enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2. Genom lagen upphävs lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. 3. Bestämmelserna om skadestånd i 14 och 15 §§ i den upphävda lagen gäller dock fortfarande för skada som har åsamkats före upphävandet. Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken Härigenom föreskrivs att 45 kap. 4 § rättegångsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 45 kap. 4 § I stämningsansökan ska åklagaren uppge: 1. den tilltalade, 2. målsäganden, om någon sådan finns, 3. den brottsliga gärningen med uppgift om tid och plats för dess förövande och de övriga omständigheter som behövs för dess kännetecknande samt de bestämmelser som är tillämpliga, 4. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 5. de omständigheter som gör domstolen behörig, om inte behörigheten framgår på annat sätt. Vill åklagaren i samband med att åtalet väcks även väcka talan om enskilt anspråk enligt 22 kap. 2 §, ska åklagaren i ansökan lämna uppgift om anspråket och de omständigheter som det grundas på samt de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Om den tilltalade är eller har varit anhållen eller häktad på grund av misstanke om brott som omfattas av åtalet, ska åklagaren ange detta i stämningsansökan. Uppgift ska dessutom lämnas om tiden för frihetsberövandet. Har åklagaren några önskemål om hur målet ska handläggas, bör dessa anges i stämningsansökan. Ansökan ska vara undertecknad av åklagaren. En ansökan som ges in på elektronisk väg ska vara undertecknad med en elektronisk signatur enligt 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer eller överföras på ett sätt som uppfyller motsvarande krav på säkerhet. Ansökan ska vara undertecknad av åklagaren. En ansökan som ges in på elektronisk väg ska vara undertecknad med en sådan elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen, eller överföras på ett sätt som uppfyller motsvarande krav på säkerhet. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att 111 kap. 1, 5 och 6 §§ och rubriken närmast före 111 kap. 5 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 111 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - tillämpningsområdet i 2 §, - vad som är självbetjäningstjänster i 3 §, - när självbetjäningstjänster kan användas i 4 §, - elektronisk signatur i 5 och 6 §§, och - elektronisk underskrift i 5 och 6 §§, och - när en uppgift anses ha kommit in i 7 §. Elektronisk signatur Elektronisk underskrift 5 § En enskild som lämnar uppgifter i samband med att han eller hon använder en självbetjäningstjänst ska använda en sådan elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En enskild som lämnar uppgifter i samband med att han eller hon använder en självbetjäningstjänst ska använda en sådan elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Om det är fråga om att få tillgång till personuppgifter ska certifikat, till vilket en säker identifieringsfunktion är knuten, användas för kontroll av användarens identitet. 6 § Om det finns någon annan metod än som avses i 5 § för identifiering eller skydd mot förvanskning av uppgifter som är tillräckligt säker med hänsyn till risken för integritetsintrång eller annan skada får dock den användas. Elektronisk signatur ska dock alltid användas när uppgifter ska lämnas på heder och samvete. Elektronisk underskrift ska dock alltid användas när uppgifter ska lämnas på heder och samvete. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 8 § En ansökan om fastighetsbildning ska vara skriftlig och ges in till lantmäterimyndigheten. En muntlig ansökan som görs vid ett förrättningssammanträde ska dock godtas om den väckta frågan lämpligen kan prövas vid samma förrättning. Sökanden ska ange den åtgärd som han eller hon önskar genomförd samt uppge den eller de fastigheter som han eller hon för talan för. Om det kan anses skäligt att sökanden skaffar uppgifter om det eller om sökanden ändå har tillgång till uppgifterna, ska han eller hon också ange de andra fastigheter som saken angår samt namn på fastighetsägarna och på de innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som kan beröras av åtgärden. En ansökan ska undertecknas eller signeras elektroniskt av sökanden eller sökandens ombud. En ansökan ska undertecknas eller skrivas under med en elektronisk underskrift av sökanden eller sökandens ombud. Till en ansökan ska sökanden bifoga de handlingar som han eller hon har och som är av betydelse för saken. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § Säljaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande avbetalningsköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordringen och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller signerats av denne med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Säljaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande avbetalningsköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordringen och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller skrivits under av denne med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § sparbankslagen (1987:619) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar Härigenom föreskrivs att 1 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 7 § En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) Härigenom föreskrivs att rubriken närmast före 1 kap. 9 § bostadsrättslagen (1991:614) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. Undertecknande med elektronisk signatur Undertecknande med elektronisk underskrift 9 § Bestämmelsen i 1 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 9 § En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § och 8 kap. 3 a § årsredovisningslagen (1995:1554) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 7 § I aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företag, som företräds av en styrelse, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter. Om en verkställande direktör är utsedd, ska även denne skriva under årsredovisningen. I handelsbolag ska årsredovisningen skrivas under av samtliga obegränsat ansvariga delägare. I en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga ledamöter i grupperingens församling och av direktören. I ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter eller av direktören. Om både en styrelse och en direktör är utsedda i konsortiet, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av direktören. I stiftelser med anknuten förvaltning ska årsredovisningen skrivas under av förvaltaren eller, om ett handelsbolag är stiftelsens förvaltare, av samtliga bolagsmän som företräder bolaget. I övriga företag ska årsredovisningen skrivas under av den redovisningsskyldige eller dennes ställföreträdare. Om årsredovisningen upprättas i elektronisk form, ska den undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Om årsredovisningen upprättas i elektronisk form, ska den undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Om någon av dem som undertecknar årsredovisningen har anmält en avvikande mening, ska yttrandet fogas till redovisningen. I fall som avses i första stycket gäller detta dock endast om den avvikande meningen har antecknats till styrelsens protokoll. Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades. 8 kap. 3 a § Handlingar som avses i 3 § får överföras elektroniskt till registreringsmyndigheten. Ett bevis om fastställelse enligt 3 § 1 eller 2 får undertecknas med en elektronisk signatur. Ett bevis om fastställelse enligt 3 § 1 eller 2 får undertecknas med en elektronisk underskrift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om 1. elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana handlingar som avses i 3 §, 2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet, och 3. den elektroniska signaturen enligt andra stycket. 3. den elektroniska underskriften enligt andra stycket. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 a § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 5 a § Handlingar som avses i 5 § får överföras elektroniskt till registreringsmyndigheten. Ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket får undertecknas med en elektronisk signatur. Ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket får undertecknas med en elektronisk underskrift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om 1. elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana handlingar som avses i 5 §, 2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet, och 3. den elektroniska signaturen enligt andra stycket. 3. den elektroniska underskriften enligt andra stycket. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 a § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 5 a § Handlingar som avses i 5 § får överföras elektroniskt till registreringsmyndigheten. Ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket får undertecknas med en elektronisk signatur. Ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket får undertecknas med en elektronisk underskrift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om 1. elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana handlingar som avses i 5 §, 2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet, och 3. den elektroniska signaturen enligt andra stycket. 3. den elektroniska underskriften enligt andra stycket. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker Härigenom föreskrivs att 1 kap. 7 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 7 § En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) Härigenom föreskrivs att 2 a § och rubriken närmast före 2 a § revisionslagen (1999:1079) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Undertecknande med elektronisk signatur Undertecknande med elektronisk underskrift 2 a § En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt Härigenom föreskrivs att rubriken närmast före 1 kap. 6 § lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. Undertecknande med elektronisk signatur Undertecknande med elektronisk underskrift 6 § Bestämmelsen i 1 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller också i fråga om kooperativa hyresrättsföreningar. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Härigenom föreskrivs att 4 kap. 5 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 5 § En ansökan om att öppna ett konto eller en ansökan om registrering i unionsregistret ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud. En sådan ansökan får signeras och överföras elektroniskt. En ansökan om att öppna ett konto eller en ansökan om registrering i unionsregistret ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud. En sådan ansökan får undertecknas och överföras elektroniskt. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 13 § och rubriken närmast före 1 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Undertecknande med elektronisk signatur Undertecknande med elektronisk underskrift 1 kap. 13 § En handling enligt denna lag som skall vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § och 9 kap. 3 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 10 § Med kontrakt avses ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer, 2. avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, och 3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur. 3. undertecknas av parterna eller skrivs under av dem med en elektronisk underskrift. 9 kap. 3 § Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbudsansökningar och anbud, inbegripet kryptering, skall finnas tillgänglig för alla berörda parter. En upphandlande myndighet får kräva att elektroniska anbud skall vara försedda med en avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En upphandlande myndighet skall ha sådan utrustning att den elektroniskt kan ta emot anbudsansökningar, anbud, ritningar och planer på ett säkert sätt. Utrustningen skall vara försedd med sådana säkerhetsanordningar att vissa uppgifter går att få fram, att bara behöriga personer skall få tillgång till uppgifterna och att det skall gå att spåra om någon obehörig har tagit del av uppgifterna. Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbudsansökningar och anbud, inbegripet kryptering, ska finnas tillgänglig för alla berörda parter. En upphandlande myndighet får kräva att elektroniska anbud ska vara försedda med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. En upphandlande myndighet ska ha sådan utrustning att den elektroniskt kan ta emot anbudsansökningar, anbud, ritningar och planer på ett säkert sätt. Utrustningen ska vara försedd med sådana säkerhetsanordningar att vissa uppgifter går att få fram, att bara behöriga personer ska få tillgång till uppgifterna och att det ska gå att spåra om någon obehörig har tagit del av uppgifterna. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om säkerhetsanordningarna. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § och 9 kap. 3 § lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 10 § Med kontrakt avses ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 1. sluts mellan en eller flera upphandlande enheter och en eller flera leverantörer, 2. avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, och 3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur. 3. undertecknas av parterna eller skrivs under av dem med en elektronisk underskrift. 9 kap. 3 § Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbudsansökningar och anbud, inbegripet kryptering, skall finnas tillgänglig för alla berörda parter. En upphandlande enhet får kräva att elektroniska anbud skall vara försedda med en avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En upphandlande enhet skall ha sådan utrustning att den elektroniskt kan ta emot anbudsansökningar, anbud, ritningar och planer på ett säkert sätt. Utrustningen skall vara försedd med sådana säkerhetsanordningar att vissa uppgifter går att få fram, att bara behöriga personer skall få tillgång till uppgifterna och att det skall gå att spåra om någon obehörig har tagit del av uppgifterna. Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbudsansökningar och anbud, inbegripet kryptering, ska finnas tillgänglig för alla berörda parter. En upphandlande enhet får kräva att elektroniska anbud ska vara försedda med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. En upphandlande enhet ska ha sådan utrustning att den elektroniskt kan ta emot anbudsansökningar, anbud, ritningar och planer på ett säkert sätt. Utrustningen ska vara försedd med sådana säkerhetsanordningar att vissa uppgifter går att få fram, att bara behöriga personer ska få tillgång till uppgifterna och att det ska gå att spåra om någon obehörig har tagit del av uppgifterna. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om säkerhetsanordningarna. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen (2008:962) om valfrihetssystem ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 2 § Med kontrakt avses ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer, 2. avser tillhandahållandet av tjänster, och 3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur. 3. undertecknas av parterna eller skrivs under av dem med en elektronisk underskrift. Kontraktet kan även innehålla andra villkor än ekonomiska. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846) Härigenom föreskrivs att 43 § konsumentkreditlagen (2010:1846) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 43 § Kreditgivaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande kreditköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordran och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller signerats av denne med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Kreditgivaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande kreditköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordran och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller skrivits under av denne med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. En ansökan om handräckning ska göras skriftligen. Det ska anges i ansökan hur stor del av kreditfordran som är obetald. Om kreditgivaren gör anspråk på dröjsmålsränta, ska det också uppges i ansökan vad kreditgivaren fordrar i den delen. En styrkt kopia av det dokument som anges i första stycket ska fogas till ansökan. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043) Härigenom föreskrivs att 12 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 kap. 4 § Bestämmelserna i 1 kap. 4-7 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om moderförening, dotterföretag, koncern och avancerad elektronisk signatur ska gälla för ömsesidiga försäkringsbolag. Bestämmelserna i 1 kap. 4-7 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om moderförening, dotterföretag, koncern och avancerad elektronisk underskrift ska gälla för ömsesidiga försäkringsbolag. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet Härigenom föreskrivs att 2 kap. 14 § och 10 kap. 3 § lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 14 § Med kontrakt avses ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter eller enheter och en eller flera leverantörer, 2. avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, och 3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur. 3. undertecknas av parterna eller skrivs under av dem med en elektronisk underskrift. 10 kap. 3 § Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbudsansökningar och anbud, inbegripet kryptering, ska finnas tillgänglig för alla berörda parter. En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att elektroniska anbud ska vara försedda med en avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att elektroniska anbud ska vara försedda med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. En upphandlande myndighet eller enhet ska ha sådan utrustning att den elektroniskt kan ta emot anbudsansökningar, anbud, ritningar och planer på ett säkert sätt. Utrustningen ska vara försedd med sådana säkerhetsanordningar att vissa uppgifter går att få fram, att bara behöriga personer ska få tillgång till uppgifterna och att det ska gå att spåra om någon obehörig har tagit del av uppgifterna. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om säkerhetsanordningarna. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Lag om ändring i lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § En intäktsredovisning eller en anmälan enligt 10 § andra stycket ska skrivas under av den som är behörig företrädare för partiet på central nivå. Om en handling som avses i första stycket upprättas elektroniskt, ska den undertecknas med en avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Om en handling som avses i första stycket upprättas elektroniskt, ska den undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-11-17 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Anita Saldén Enérus och Agneta Bäcklund. Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering Enligt en lagrådsremiss den 5 november 2015 (Näringsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering, 2. lag om ändring i rättegångsbalken, 3. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 4. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), 5. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., 6. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619), 7. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 8. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614), 9. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220), 10. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), 11. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, 12. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, 13. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 14. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079), 15. lag om ändring i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt, 16. lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter, 17. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551), 18. lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, 19. lag om ändring lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, 20. lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem, 21. lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846), 22. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043), 23. lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 24. lag om ändring i lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Pontus Söderström. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: Förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering Lagrådsremissen innehåller förslag till de lagändringar som behövs för att komplettera Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden. De kompletterande bestämmelserna till EU-förordningen ska tas in i en ny lag. 4 § I paragrafen, som reglerar tillsyn, bör punkten 2 lämpligen formuleras enligt följande. 2. utöva tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. 5 § I paragrafen finns bestämmelser om tillsynsmyndighetens befogenheter. I tredje stycket anges att tillsynsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos Kronofogdemyndigheten för tillsyn samt att bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning då ska gälla. Det är inte adekvat att använda detta uttryckssätt eftersom det inte är fråga om verkställighet av några egentliga beslut utan om biträde att genomföra tillsynen. Enligt Lagrådets mening bör tredje stycket ges följande lydelse (jämför Lagrådets yttrande i prop. 1999/2000:117 s. 108). Tillsynsmyndigheten har rätt att få biträde av Kronofogdemyndigheten för tillsyn enligt första och andra styckena. Övriga lagförslag I lagrådsremissen föreslås följdändringar i ett antal andra lagar. Följdändringarna innebär att hänvisningar i lag till avancerade elektroniska signaturer enligt den nu gällande lagen (2008:832) om kvalificerade elektroniska signaturer ska ersättas av hänvisningar till avancerade elektroniska underskrifter enligt artikel 3 i EU:s förordning om elektronisk identifiering. Lagbestämmelser som direkt eller indirekt endast allmänt hänvisar till elektroniska signaturer, utan angivande av att signaturen ska vara av en viss kvalitet, ska ändras på så sätt att hänvisningen avser elektroniska underskrifter. Slutligen anges att av tydlighetsskäl bör även övriga lagbestämmelser som innehåller termen signatur i betydelsen elektronisk signatur ändras på motsvarande sätt så att termen underskrift används i stället. Under föredragningen har upplysts att innebörden av de olika uttryckssätten torde vara den samma. I de fall det inte anges i lagen att det ska vara fråga om sådana elektroniska underskrifter som avses i EU-förordningen framgår kravet i stället av föreskrifter meddelade av regeringen eller av ansvarig myndighet. Enligt Lagrådets mening borde hänvisningarna vara formulerade på samma sätt om avsikten är att den elektroniska underskriften ska vara av sådant slag som avses i artikel 3 i EU-förordningen. I fall det inte är lämpligt att hänvisa till EU-förordningen bör uttrycket "elektronisk underskrift" ersättas av något annat uttryck. Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Närvarande: statsrådet M Wallström, ordförande, och statsråden Å Romson, Y Johansson, M Johansson, I Baylan, K Persson, S-E Bucht, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, I Lövin, Å Regnér, M Andersson, A Ygeman, A Johansson, P Bolund, M Damberg, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, G Wikström Föredragande: statsrådet A Johansson Regeringen beslutar proposition 2015/16:72 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering Rättsdatablad Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande Celexnummer för bakomliggande EU-regler Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering 2 och 3 §§ 32014R0910