Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2015/16:114 Strategisk exportkontroll 2015 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Skr. 2015/16:114 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2016 Stefan Löfven Peter Hultqvist (Utrikesdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2015. Skrivelsen innehåller också en redovisning av den export som har förekommit under året. Dessutom beskrivs samarbetet inom EU och i andra internationella forum i frågor som rör strategisk exportkontroll av såväl krigsmateriel som produkter med dubbla användningsområden. Innehållsförteckning 1 Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll 3 2 Krigsmateriel 6 2.1 Bakgrund och regelverk 6 2.2 Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv 10 2.3 Samarbetet inom EU om exportkontroll av krigsmateriel 12 2.4 Övrigt internationellt samarbete om exportkontroll av krigsmateriel 17 3 Produkter med dubbla användningsområden 20 3.1 Bakgrund och regelverk 20 3.2 Samarbete inom de internationella exportkontrollregimerna 23 3.3 Samarbetet inom EU om produkter med dubbla användningsområden 26 3.4 FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och Proliferation Security Initiative (PSI) 28 4 Ansvariga myndigheter 28 4.1 Inspektionen för strategiska produkter 28 4.2 Strålsäkerhetsmyndigheten 32 5 Statistik och begrepp 34 Bilaga 1 Export av krigsmateriel 37 Bilaga 2 Export av produkter med dubbla användningsområden 59 Bilaga 3 Regelverk i urval 95 Bilaga 4 Förklaringar 102 Bilaga 5 Förkortningar 104 Bilaga 6 Vägledning till andra källor 106 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 107 1 Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll I denna skrivelse redovisar regeringen sin politik när det gäller den strategiska exportkontrollen under år 2015 - dvs. exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Kontrollen av export av krigsmateriel är nödvändig för att uppfylla både våra nationella målsättningar och våra internationella åtaganden, genom att säkerställa att de produkter som förs ut ur Sverige går till för oss acceptabla mottagarländer enligt fastställda riktlinjer. Krigsmateriel får enligt 1 § andra stycket krigsmateriellagen (1992:1300) endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Tillståndsprövningen sker i enlighet med de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport samt Förenta nationernas vapenhandelsfördrag (eng. Arms Trade Treaty, ATT). De multilaterala avtalen och instrumenten om nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen är viktiga uttryck för statssamfundets strävan att förhindra spridning av sådana vapen. Genom att kontrollera handeln med produkter med dubbla användningsområden (PDA), vilket främst handlar om teknik som kan användas för framställning av massförstörelsevapen, kan spridningen motverkas. Det är ett arbete vars målsättningar Sverige fullt ut delar. Av detta skäl krävs en strikt och effektiv nationell exportkontroll. Exportkontrollen är ett centralt instrument som möjliggör för enskilda stater att uppfylla sina internationella åtaganden på icke-spridningsområdet. Detta är trettioandra gången som regeringen i en skrivelse till riksdagen redogör för sin politik på exportkontrollområdet. Den första skrivelsen om strategisk exportkontroll överlämnades år 1985. Sverige var då ett av de första länderna i Europa som på ett öppet sätt började redovisa det gångna årets aktiviteter på detta område. Förutom att bidra till parlamentarisk insyn i Sveriges exportkontrollpolitik syftar skrivelsen till att utgöra underlag till en bredare diskussion om frågor relaterade till exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen har genom åren utvecklats från en kortfattad sammanställning av svensk krigsmaterielexport utan längre förklaringar, till en relativt omfattande redogörelse för svensk exportkontrollpolitik i sin helhet. Fler statistiska uppgifter kan i dag lämnas tack vare bättre informationsbehandlingssystem och en öppnare politik. Parallellt med den svenska redovisningen har medlemsstaterna i EU sedan år 2000 gradvis utvecklat en gemensam och detaljerad redovisning. Regeringen eftersträvar kontinuerligt ökad öppenhet på exportkontrollområdet. Skrivelsen består av tre delar och ett statistikavsnitt. Den första delen består av en redogörelse för svensk exportkontroll av krigsmateriel. Den andra behandlar svensk exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. I den tredje delen redogör regeringen för ansvariga myndigheter på området. Därefter följer ett avsnitt där statistik över bl.a. svensk krigsmaterielexport och export av produkter med dubbla användningsområden redovisas. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bidrar, på begäran av regeringen, med underlag till skrivelsen. Statistiken i skrivelsen kompletterar den information som lämnas i myndigheternas egna publikationer. Viktigare händelser under året Det svenska exportkontrollregelverket uppdateras kontinuerligt, bl.a. inom ramarna för samarbetet inom EU. Möjligheterna att framgångsrikt hantera de många problem och utmaningar som präglar icke-spridningsarbetet kan därigenom förbättras. Efter att FN:s vapenhandelsfördrag trädde i kraft den 24 december 2014, ägde den första statspartskonferensen rum i augusti 2015 under mexikanskt ordförandeskap. Sverige bidrog särskilt till förberedelserna inför mötet genom att samordna det internationella arbetet om rapportering enligt fördragets artikel 13. Beslut fattades bland annat att ett sekretariat för fördraget skulle upprättas i Genève. Regelverk för procedurfrågor och finansiering antogs och sekretariatschef och ordförande utsågs. Simeon Dumisani Dladla från Sydafrika besatte posten som interimistisk chef för det nya sekretariatet. Nigeria valdes till ordförande för fördragsarbetet fram till det andra statspartsmötet hösten 2016. Sverige har fortsatt att delta aktivt i arbetet med att vidareutveckla fördragssamarbetet och verka för fördragets universalisering. Vid slutet av året hade fördraget 79 statsparter och i ytterligare ett antal länder pågår ratificeringsarbete. Inom EU slutfördes under 2015 en uppdatering av den användarhandbok som kompletterar rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel. I juni 2015 överlämnade Krigsmaterielexportöversynskommittén (KEX) sitt slutbetänkande Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72) till regeringen. Såväl kommitténs slutbetänkande som dess delbetänkande Sanktionsväxling - effektivare sanktioner på exportkontrollområdet (SOU 2014:83) remitterades i augusti till ett hundratal instanser, bl. a. myndigheter, näringsliv och det civila samhället. Beredningen av förslagen har därefter fortsatt inom Regeringskansliet. Under år 2015 fortsatte arbetet med översynen av EU:s gemensamma regelverk för exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. På Europeiska kommissionens uppdrag genomförde Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) en omfattande analys av de olika optioner som har dryftats under processen. Under hösten bjöd kommissionen in till en offentlig konsultation. I juni 2015 inledde kommissionen också en översyn av direktiv (2009/43/EG) om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen. Översynen väntas fortsätta under 2016. Sammanfattning av det statistiska underlaget Redovisningen av den svenska krigsmaterielexporten under år 2015 görs i en bilaga till denna skrivelse. Som jämförelse visas även statistik från de senaste åren. En mer rättvisande bild fås om exporten ses över ett par år eftersom enstaka försäljningar och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken. Uppgifterna i skrivelsen baseras på tillståndsmyndighetens egna beslut, samt på lagstadgad årlig rapportering från de krigsmaterielexporterande företagen och myndigheterna för år 2015. Materialet har sammanställts av ISP. Under år 2015 tog 62 länder emot leveranser av svensk krigsmateriel. Värdet av de faktiska exportleveranserna av krigsmateriel under år 2015 var 7,6 miljarder kronor. Den totala exporten har därmed minskat med ca 4 procent jämfört med 2014. Det bör noteras att drygt 800 miljoner kronor av den faktiska exporten 2015 gäller sådana produkter (tekniskt bistånd och pansarplåt) som före den 30 juni 2012 inte var exportkontrollerad i Sverige. Under 2015 har andelen leveranser av större system varit jämförelsevis låg, vilket påverkar statistiken. De största enskilda mottagarländerna för svensk krigsmateriel år 2015 var Norge (2 128 miljoner kronor, USA (667 miljoner kronor), Finland (541 miljoner kronor), Indien (380 miljoner kronor) och Tyskland (341 miljoner kronor). Till Norge fortsatte leveranser av Stridsfordon 90. Till USA levererades främst ammunition, och marina delsystem (vapen samt ledningssystem). Till Finland levererades främst pansarvärnssystem. Exporten till Indien dominerades av följdleveranser till tidigare exporterad armémateriel, framför allt ammunition men även kompletterande beställningar på reservdelar och komponenter. Till Tyskland levererades främst komponenter till vapensystem, elektroniska system samt pansarplåt. När det gäller traditionella samarbetsländer kan det konstateras att även exporten till Frankrike, Storbritannien, Italien och Sydkorea har varit omfattande. Värdet av de beviljade utförseltillstånden år 2015 uppgick till 4,6 miljarder kr, vilket är en ökning med 10 procent jämfört med år 2014 (ca 4,5 miljarder kronor). Därutöver har även export av civila skjutvapen och hithörande ammunition beviljats till ett värde av 307 miljoner kronor. I statistikredovisningen finns också en beskrivning av den svenska exporten av produkter med dubbla användningsområden (PDA). Till skillnad mot krigsmaterielexporten lämnas inga leveransdeklarationer av berörda företag. Antal ärenden för PDA samt sanktionsärenden har under 2015 fortsatt att öka något. Andelen ärenden som rör finansiella transaktioner som rör sanktioner ökade markant under 2014 och har 2015 fortsatt att öka. (se tabell 1 i bilaga 2). 2 Krigsmateriel 2.1 Bakgrund och regelverk Krav på tillstånd för export av krigsmateriel är nödvändigt för att säkerställa att de produkter som förs ut ur Sverige och det tekniska bistånd som lämnas går till för oss acceptabla mottagarländer. Det svenska exportkontrollregelverket består av lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel samt av regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport, vilka har godkänts av riksdagen. Enligt 1 § andra stycket krigsmateriellagen får krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Vid tillståndsprövningen ska även rådets gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel tillämpas. Vidare ska FN:s vapenhandelsfördrag tillämpas inom ramen för den svenska tillståndsprövningen. Den svenska tillståndsprövningen bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt från regeringens riktlinjer och etablerad praxis. De internationella regelverken har mer karaktären av enskilda kriterier som ska iakttas, bedömas eller beaktas. ISP har som fristående myndighet till uppgift att självständigt pröva ansökningar om tillstånd i enlighet med regelverket i dess helhet. Kontrollen enligt lagen om krigsmateriel omfattar tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel liksom vissa avtal om tillverkningsrätt m.m. avseende sådan materiel. Enligt samma lag krävs även tillstånd för att bedriva militärt inriktad utbildning. Lagen gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd. Förteckningen över vad som utgör krigsmateriel och tekniskt bistånd finns i bilagan till krigsmaterielförordningen. Den svenska krigsmaterielförteckningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, sånär som på tre nationella tillägg: kärnladdningar och speciella delar till sådana, befästningsanläggningar m.m. samt vissa kemiska stridsmedel. Genom förordningen (2015:125) om ändring av krigsmaterielförordningen uppdaterades förteckningen för att återspegla de ändringar som beslutades i och med Europeiska kommissionens direktiv 2014/108/EU, vilket trädde i kraft den 12 december 2014. Det är också främst genom krigsmaterielförordningen som Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen har genomförts i svensk rätt. Slutbetänkande från kommittén för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel Den 1 juni 2012 beslutade den dåvarande regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel. Kommittén, som bestod av ledamöter från samtliga åtta riksdagspartier, hade som uppgift att utreda den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel och ramarna kring den. Det huvudsakliga syftet med utredningen var att lämna förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater (dir. 2012:50). Hans Wallmark, riksdagsledamot och ledamot av försvarsutskottet och försvarsberedningen samt suppleant i utrikesutskottet, utsågs till ordförande för utredningen. Tidigare utrikesministern och vice statsministern Lena Hjelm-Wallén utsågs i december 2014 till vice ordförande. Kommittén redovisade i ett delbetänkande (SOU 2014:83 Sanktionsväxling - effektivare sanktioner på exportkontrollområdet) den 12 december 2014 sitt förslag till hur sanktionssystemet i krigsmateriellagen och i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd kan effektiviseras. Betänkandet innehöll bland annat förslag om införande av sanktionsavgifter samt utvidgad tillståndsplikt. Den 26 juni 2015 överlämnade kommittén sitt slutbetänkande Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72) till regeringen. I betänkandet föreslog kommittén att det ska införas ett särskilt demokratikriterium i riktlinjerna för export av krigsmateriel. Den mottagande statens demokratiska status borde enligt kommitténs majoritet (bestående av C, KD, L, M, MP och S) utgöra ett centralt villkor vid tillståndsprövningen. Kommittén föreslog vidare bland annat att öppenheten och transparensen inom exportkontrollen ska öka, att tillsyn och kontroll ska utvidgas, att PGU ska beaktas i tillståndsprövningen, att följdleveransbegreppet ska avgränsas på visst sätt, samt att riktlinjernas kriterier om mänskliga rättigheter ska skärpas. Kommitténs bägge betänkanden sändes i augusti 2015 ut till omkring etthundra remissinstanser, bl. a domstolar, myndigheter, kommuner, företag och enskilda organisationer. Vid remisstidens slut, den 6 november, hade ett 70-tal instanser kommit in med synpunkter, som därefter har sammanställts och analyserats inom Regeringskansliet. Ett lagstiftningsarbete har därefter inletts i syfte att utforma ett förslag till en skärpning av exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater. Exportkontroll och politiken för global utveckling Ett av regeringens uttalade mål är att stärka och förnya arbetet med politiken för global utveckling (PGU, prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:122). Denna nystart av politiken för global utveckling sker i ljuset av att en ny universell agenda för hållbar global utveckling, den s.k. Agenda 2030, har antagits på internationell nivå. Agendan innehåller 17 globala hållbarhetsmål. För att genomföra den nya agendan och politiken för global utveckling krävs att regeringens samtliga politikområden, där så kan ske, formulerar och genomför politik på ett sätt som stärker det svenska bidraget till en rättvis och hållbar global utveckling. Politiken för global utveckling bygger på tanken om att globala utvecklingsutmaningar kräver gemensamma lösningar där alla tar ett ansvar. Den hållbara utvecklingens tre dimensioner, den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga, liksom ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv, är centrala utgångspunkter för arbetet med politiken för global utveckling. Regeringskansliet verkar för att PGU-perspektiven ska finnas med i underlagen till Exportkontrollrådet, när det kan vara av betydelse för bedömningen av enskilda ärenden. Regeringskansliet verkar även för att stödja Inspektionen för strategiska produkter med kompetensutveckling i frågor om global utveckling, i syfte att stärka myndighetens analysförmåga på området. Regeringens strävan är att effekter av den svenska krigsmaterielexporten som är negativa för ansträngningarna att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling ska undvikas. Aspekter som avser politiken för global utveckling vägs in i de bedömningar som görs när det gäller svensk krigsmaterielexport, exempelvis genom tillämpningen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, vars åttonde kriterium lyfter fram mottagarländers tekniska och ekonomiska förmåga samt behovet av att beakta om den hållbara utvecklingen riskerar att allvarligt hindras. Exportkontroll och feministisk utrikespolitik Genom att föra en feministisk utrikespolitik strävar regeringen systematiskt efter att nå resultat som stärker kvinnors och flickors rättigheter, representation och resurser. Regeringen lägger därvid mycket stor vikt vid att förebygga och motverka sexuellt och könsrelaterat våld. Det finns ofta ett samband mellan ansamlingar av små och lätta vapen samt förekomsten av våld i en konflikt eller i ett samhälle. Illegala och oansvariga överföringar av vapen och ammunition är i detta sammanhang ett särskilt problem, liksom bristande kontroll över lagerhållning av sådan materiel. I linje med det verkar regeringen aktivt för att dessa frågor ska uppmärksammas och följas upp inom FN:s vapenhandelsfördrag. Det sker bland annat genom att Sverige verkar för att artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget operationaliseras och tillämpas praktiskt av statsparterna. Fördraget föreskriver i denna artikel - som fördes in i fördraget med starkt stöd av bland annat Sverige - att statsparterna ska beakta risken för att exporterad materiel används för, eller underlättar, allvarliga könsrelaterade våldshandlingar eller allvarliga våldshandlingar mot kvinnor och barn. Det bör noteras att beaktandet av artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget sker utöver den prövning som sedan tidigare görs avseende mänskliga rättigheter enligt de svenska riktlinjerna, samt enligt kriterium två i EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om krigsmaterielexport. Även de senare regelverken är därför betydelsefulla i detta sammanhang. Regeringskansliet verkar också för att säkerställa att Inspektionen för strategiska produkter har tillräcklig kompetens för att tillämpa artikel 7.4 om könsbaserat våld och allvarligt våld mot kvinnor och barn. Regeringen verkar vidare för att öka kunskapen på området. Detta gör man bland annat genom att arbeta för stärkt datainsamling om förekomsten av små och lätta vapen, samt vilka effekter som detta har på kvinnor och män, flickor och pojkar. Korruptionsbekämpning inom internationell handel med vapen Såväl givande av muta (tidigare "bestickning") som tagande av muta är sedan länge straffbelagt i svensk lagstiftning. Vid reformen av mutbrottslagstiftningen 2012 infördes dessutom bl.a. en bestämmelse som straffbelägger vårdslös finansiering av mutbrott. Bestämmelsen tar t.ex. sikte på fall där en näringsidkare tillhandahåller pengar eller andra tillgångar till exempelvis ett dotterbolag eller en självständig uppdragstagare som företräder näringsidkaren i en viss fråga och därigenom av grov oaktsamhet främjar mutbrottslighet i den angelägenheten. Det nya straffstadgandet kan även antas bli betydelsefullt bl.a. för den internationella försvarsmaterielmarknaden. Sverige arbetar aktivt i olika internationella forum för att konventioner som förbjuder mutor i internationella affärstransaktioner tillämpas på ett effektivt sätt. Det gäller bl.a. OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförhållanden från 1997 och FN:s konvention mot korruption från 2005. Sverige granskades 2013 i en s.k. peer-review inom ramen för FN:s konvention mot mutor. I slutrapporten konstaterades bl.a. att Sverige har ett robust institutionellt ramverk på plats för att bekämpa korruption. En uppföljning av granskningen av Sverige gjordes under OECD-konventionen 2014. Vid denna granskning framhölls de framsteg som Sverige har gjort på området. Regeringen har utarbetat en mer ambitiös politik för hållbart företagande och överlämnade i december 2015 en skrivelse till riksdagen på området (skr. 2015/16:69, Politik för hållbart företagande). Antikorruption är en central del inom arbetet med hållbart företagande. Utöver vad som regleras genom bl.a. svensk lagstiftning förväntar sig regeringen att svenska företag ska tillämpa en tydlig antikorruptionspolicy samt ha de internationella riktlinjerna för hållbart företagande som utgångspunkt för sitt arbete, både hemma och i utlandet. De internationella riktlinjerna inbegriper i första hand OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global Compact som handlar om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s kärnkonventioner och ILO:s trepartsdeklarationer. Vidare uppmuntrar regeringen företagen att analysera FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling som bl.a. innehåller delmål om att minska alla former av korruption och mutor. Regeringen välkomnar att ett initiativ har tagits av tillverkare av krigsmateriel - först på europeisk basis genom den europeiska branschorganisationen Aerospace and Defense Industries Association of Europe (ASD) och sedan gemensamt med dess amerikanska motsvarighet - för att utveckla och tillämpa en internationell uppförandekod som inkluderar en nolltolerans mot korruption. Den största svenska branschorganisationen, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) som organiserar mer än 95 procent av företagen inom försvarsindustrin i Sverige, ställer också krav på att företag undertecknar och följer en uppförandekod för att få vara medlemmar. 2.2 Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv Grunden för den moderna svenska försvarsindustrin lades under det kalla kriget. Sveriges neutralitetspolitik, såsom den utformades efter andra världskriget, byggde på ett totalförsvar med en stark försvarsmakt och en stark nationell försvarsindustri. Ambitionen var att Sverige skulle vara oberoende av utländska leverantörer. Försvarsindustrin blev således en viktig del av den svenska säkerhetspolitiken. Exporten av krigsmateriel, som under denna tid var begränsad, var ett led i att säkra kapaciteten att utveckla och producera materiel anpassad till den svenska försvarsmaktens behov. Strävan efter oberoende vad gäller tillgången till krigsmateriel för det svenska försvaret har sedan kalla krigets slut gradvis ersatts av ett växande behov av materielsamarbete med likasinnade stater och grannar. Den tekniska och ekonomiska utvecklingen har inneburit att både Sverige och dess samarbetsländer är ömsesidigt beroende av leveranser av komponenter, delsystem och färdiga system som är tillverkade i andra länder. I många fall säkras dessa leveranser genom avtalsförpliktelser. Regeringen bekräftade i maj 2015 i Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020 (prop. 2014/15:109) - att Sveriges säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra och att hot mot fred och säkerhet bäst avvärjs i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. Sveriges säkerhets- och försvarssamarbeten utvecklas tillsammans med Finland, de övriga nordiska länderna och de baltiska staterna, samt inom ramen för EU, FN, Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE), Natos partnerskap och den transatlantiska länken. Såväl Sveriges engagemang i internationell krishantering som våra utvecklade samarbeten i närområdet understryker vikten av förmåga till praktisk militär samverkan (interoperabilitet) med andra länder och organisationer. Interoperabiliteten är beroende av att våra materielsystem kan fungera tillsammans med samarbetspartnernas materiel, liksom att den är tekniskt mogen, funktionssäker och tillgänglig. Detta är i många fall minst lika viktigt som att den har högsta tekniska prestanda. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna om ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer. Detta ömsesidiga samarbete bygger på såväl export som import av krigsmateriel. I budgetpropositionen för år 2016 (prop. 2015/16:1) framhåller regeringen att försvaret är en nationell angelägenhet och att EU-medlemsstaternas val av säkerhetspolitisk lösning återspeglas i materielförsörjningen, t.ex. när det gäller synen på försörjningstrygghet och upprätthållandet av strategiska kompetenser för militära förmågor. Det fortsatta arbetet med industri- och marknadsfrågor inom EU bör därför beakta försvarsmaterielmarknadens särart och behovet att tillgodose medlemsstaternas säkerhetsintressen inom ramen för den gemensamma marknaden. I detta sammanhang ska också möjligheten att upprätthålla den transatlantiska länken beaktas. Regeringen anser vidare att deltagande i bilaterala och multilaterala materielsamarbeten tydligt bör bidra till Försvarsmaktens operativa förmåga på ett kostnadseffektivt sätt. I takt med att civil-militär samverkan ökar och nya teknologier görs tillgängliga för militär användning levererar allt fler it-företag och andra företag med högteknologisk inriktning produkter och tjänster till försvarssektorn. En internationellt konkurrenskraftig teknologinivå bidrar till att Sverige förblir ett intressant land för det internationella samarbetet. Det medför också bättre möjligheter för Sverige att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet. Detta gäller främst inom EU men även i ett bredare internationellt sammanhang. Vid Europeiska rådets sammanträde i juni 2015 återbekräftades vikten av att arbeta vidare utifrån Europeiska rådets diskussion i december 2013 om den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken. Särskilt betonades vikten av att stärka den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft. Sverige deltar i olika samarbetsprojekt som Europeiska försvarsbyrån (EDA) bedriver. Regeringens grundläggande inställning är att Sverige ska medverka i och påverka de processer som sätts igång inom det europeiska samarbetet, vilket också avser arbetet inom EDA. Samarbetet inom EDA har inneburit bättre möjligheter för Försvarsmakten att verka effektivt, och även förbättrat förutsättningarna för en mer effektiv materielförsörjning. Genom att delta i det s.k. sexnationsinitiativet mellan de sex stora försvarindustristaterna i Europa (Framework Agreement/Letter of Intent, FA/LoI) kan Sverige vara med och påverka den försvarsindustri- och exportpolitik som utvecklas i Europa. Det ger direkt och indirekt ett större inflytande över den framväxande försvars- och säkerhetspolitiken i Europa. Samarbeten kring multilaterala ramverk ger förbättrat resursutnyttjande ur ett europeiskt perspektiv och en mer harmoniserad och förbättrad europeisk och transatlantisk samverkansförmåga. EDA och Nato/Partnerskap för fred-samarbetet utgör här grundbultar tillsammans med FA/LoI-samarbetet och det nordiska försvarssamarbetet (Nordefco). Verksamhetsområden De viktigaste militära produktområdena inom de svenska försvars- och säkerhetsföretagen är i dag: * stridsflygplan, bemannade och obemannade, * ytfartyg och ubåtar, * stridsfordon, bandvagnar, * vapensystem med kort respektive lång räckvidd; mark- och sjöbaserade samt flygburna inklusive missiler, * fin- och grovkalibrig ammunition, * intelligent artilleriammunition, * mark- och sjöbaserade samt flygburna radar- och IR-system, * telekrigssystem; passiva och aktiva, * telekommunikationssystem, inklusive teleskydd, * ledningssystem för mark-, sjö- och flygtillämpningar, * system för övning och utbildning, * signaturanpassning (t.ex. kamouflagesystem och radar), * system för samhällssäkerhet, * kryptoutrustning, * torpeder, * vidmakthållande och underhåll av flygmotorer, * krut och annat pyrotekniskt material, * tjänster och konsultverksamhet, * stödsystem för drift och underhåll. 2.3 Samarbetet inom EU om exportkontroll av krigsmateriel EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport EU:s medlemsländer har nationella regler när det gäller krigsmaterielexport. Medlemsländerna har emellertid också i viss utsträckning valt att samordna sin exportkontrollpolitik. EU:s uppförandekod för vapenexport som antogs 1998 innehöll gemensamma kriterier för export av krigsmateriel som tillämpas vid den nationella prövningen av exportansökningar. Uppförandekoden stärktes år 2005 och antogs som gemensam ståndpunkt år 2008 (2008/944/Gusp). Den tillämpas av alla EU:s medlemsländer och ett antal länder som inte är medlemmar i EU, såsom Bosnien och Hercegovina, Kanada, Makedonien, Island, Montenegro och Norge. Den gemensamma ståndpunkten innehåller bl.a. åtta kriterier som ska beaktas innan ett beslut tas om att tillåta export av krigsmateriel till ett land. Kriterium ett föreskriver att EU-medlemsstaternas internationella förpliktelser och åtaganden, särskilt de sanktioner som har antagits av t.ex. FN:s säkerhetsråd eller Europeiska unionen ska respekteras. Kriterium två behandlar situationen i mottagarlandet vad avser respekten för de mänskliga rättigheterna och landets respekt för internationell humanitär rätt. Exportlicenser ska inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den militära tekniken eller den krigsmateriel som ska exporteras kan komma att användas för internt förtryck. Kriterium tre behandlar den interna situationen i mottagarlandet som en följd av existerande spänningar och väpnade konflikter. Kriterium fyra tar sikte på bevarande av regional fred, säkerhet och stabilitet. Exportlicenser får inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den avsedda mottagaren skulle använda den militära teknik eller den krigsmateriel som exporteras på ett aggressivt sätt mot ett annat land eller hävda ett territoriellt krav med våld. Kriterium fem handlar om den möjliga inverkan som den militära teknik eller den krigsmateriel som ska exporteras kan ha på det egna landets, en annan medlemsstats eller vänligt sinnande och allierade länders försvars- och säkerhetsintressen. Kriterium sex behandlar köparlandets uppträdande gentemot det internationella samfundet, t.ex. i fråga om attityd till terrorism och respekt för internationell rätt. Kriterium sju behandlar risken för att den militära tekniken eller krigsmaterielen kommer att avledas till något annat ändamål inom köparlandet eller återexporteras på oönskade villkor. Kriterium åtta föreskriver att medlemsstaterna ska beakta om den tilltänkta exporten allvarligt skulle hindra en hållbar utveckling i mottagarlandet. Enskilda medlemsstater kan ha egna striktare riktlinjer än de som föreskrivs i den gemensamma ståndpunkten. Till den gemensamma ståndpunkten hör även en förteckning över de produkter som omfattas av kontrollen (EU:s gemensamma militära lista). Det har vidare tagits fram en användarguide som mer i detalj anger hur ståndpunktens överenskommelser om informationsutbyte och konsultationer ska genomföras och hur dess kriterier för exportkontroll ska tillämpas. Användarguiden uppdateras löpande. Utbyte av information om avslag Enligt den gemensamma ståndpunktens tillämpningsbestämmelser ska medlemsstaterna utbyta underrättelser om avslag på ansökningar om exporttillstånd. Om en annan medlemsstat överväger att bevilja tillstånd för en i huvudsak identisk transaktion, ska konsultationer genomföras innan tillstånd kan beviljas. Den konsulterande medlemsstaten ska även meddela den underrättande staten sitt beslut. Utbytet av underrättelser om avslag och konsultationerna kring underrättelserna gör att exportpolitiken inom EU på sikt blir öppnare och mer enhetlig mellan medlemsländerna. Konsultationerna leder även till en mer gemensam syn på olika exportdestinationer. Genom att medlemsländerna informerar varandra om de exportaffärer som nekas, och förklarar bevekelsegrunderna därtill, minskas också risken att något annat medlemsland beviljar exporten. ISP ansvarar för underrättelserna om svenska avslag och genomför konsultationer. Under 2015 tog Sverige emot 359 underrättelser om avslag från övriga medlemsstater samt Norge. Sverige lämnade 22 underrättelser om avslag. Det gällde Armenien, Bahrain, Egypten, Förenade Arabemiraten, Gabon, Indien, Kina, Makedonien, Nepal, Pakistan (3), Saudiarabien (3), Taiwan, Thailand, Tunisien och Vietnam (4). Det faktum att export till ett visst mottagarland nekas i ett fall innebär inte att landet inte kan komma i fråga för svensk export i andra fall. Den svenska exportkontrollen tillämpar inte ett system med landlistor, d.v.s. i förväg fastställda listor över godkända respektive icke godkända mottagarländer. Varje enskild utförselansökan prövas individuellt mot de riktlinjer som regeringen fastställt för krigsmaterielexporten samt EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och FN:s vapenhandelsfördrag. För ett beviljande av tillstånd krävs att ansökan har stöd i regelverket som helhet. Arbetet inom Coarm EU:s medlemsstater diskuterar regelbundet tillämpningen av den gemensamma ståndpunkten om vapenexport inom EU:s rådsarbetsgrupp för frågor om export av konventionella vapen (Coarm). Här utbyter medlemsstaterna även information om synen på olika exportdestinationer. En redogörelse för arbetet, överenskommelser som har träffats och statistik över medlemsstaternas export av krigsmateriel offentliggörs i en årlig EU-rapport. Den senaste rapporten publicerades i EU:s officiella tidning EUT C103 den 27 mars 2015. Eftersom kriterierna i den gemensamma ståndpunkten spänner över en rad olika politikområden är målsättningen att uppnå en ökad och tydlig samstämmighet mellan dessa. Sverige verkar aktivt för att nå en gemensam syn bland medlemsländerna i dessa frågor. Ett viktigt sätt för att åstadkomma detta är öka transparensen mellan medlemsstaterna. Inom ramen för dialogen i Coarm sker också ett fortlöpande utbyte av information mellan EU:s medlemsstater vad avser de internationella samarbeten som finns på området. Strävan är att finna gemensamma linjer som kan stärka medlemsstaternas agerande i andra forum. Under året har gruppen slutfört en uppdatering av ståndpunktens användarguide för att anpassa denna till ikraftträdandet av FN:s vapenhandelsfördrag. Användarguiden uppdaterades formellt med antagandet av rådslutsatser under sommaren 2015. Arbetet med EU-direktiv 2009/43/EG om överföring av krigsmateriel inom EU och EES Under det svenska ordförandeskapet år 2009 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen, det s.k. ICT-direktivet. Avsikten med direktivet är att möjliggöra mer konkurrenskraftiga försvarsindustrikoncerner och försvarssamarbeten på europeisk nivå. Europeiska kommissionen leder genomförandet av direktivet och biträds i detta av en kommitté med representanter för medlemsstaterna, den s.k. ICT-kommittén. Under 2015 har kommittén haft ett sammanträde. Under 2015 har kommissionen inlett en översyn av direktivet i enlighet med dess artikel 15. Som en del i det arbetet har ICT-kommittén organiserat en teknisk arbetsgrupp för ta fram underlag för en harmonisering av direktivets genomförande på nationell nivå. Arbetsgruppen har i detta syfte genomfört en workshop samt sex arbetsmöten om erfarenheter med företrädare för EU:s medlemsstater. Synpunkter har också inhämtats från företrädare för försvarsindustrin. Ett konsultföretag (Technopolis) har av kommissionen fått i uppdrag att genomföra en oberoende utvärdering av direktivets genomförande. ISP, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) och Försvarets materielverk (FMV) har bidragit med underlag till konsultföretaget när det gäller förhållandena i Sverige. Översynen väntas avslutas under 2016 med kommissionens rapport till rådet och Europaparlamentet ifråga om genomförandet av direktivet. Kontroll av vapenförmedling För att angripa problemet med icke-kontrollerad vapenförmedling och undvika ett kringgående av vapenembargon antog rådet år 2003 en gemensam ståndpunkt (2003/468/Gusp) om kontroll av vapenförmedling. Enligt denna åtar sig medlemsländerna att vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera vapenförmedlingsverksamheten inom sitt territorium. För svensk del fanns redan tidigare en god kontroll av vapenförmedlingsverksamheten genom bestämmelserna i lagen om krigsmateriel. Inom Coarm strävar man efter att arbeta fram lämpliga former för informationsutbyte mellan medlemsstaterna om registrerade vapenförmedlare. I Sverige är 28 företag registrerade som förmedlare av produkter som är klassificerade som krigsmateriel. Artikel 10 i FN:s vapenprotokoll År 2012 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. Förordningen och FN:s protokoll syftar till att motverka brottslighet genom en minskad tillgång till skjutvapen. Med export avses i förordningen utförsel ur EU, vilket för svenskt vidkommande dels handlar om utförsel ur Sverige till tredjeland, dels om utförsel ur någon annan medlemsstat till tredjeland för det fall leverantören är etablerad i Sverige. Förordningen omfattar vapen m.m. för civilt bruk. Den tillämpas inte på vapen m.m. särskilt utformade för militär användning eller på helautomatiska vapen. Vidare är bilaterala statliga transaktioner, skjutvapen m.m. avsedda för de väpnade styrkorna, polisen eller de offentliga myndigheterna i medlemsstaterna, samlare och organ som ägnar sig åt kulturella och historiska aspekter av skjutvapen m.m., skjutvapen som har gjorts obrukbara samt antika skjutvapen och replikvapen till dessa undantagna från tillämpningsområdet. De skjutvapen m.m. som omfattas av EU-förordningen omfattas även, med undantag för slätborrade jakt- och sportvapen, av bilagan till krigsmaterielförordningen. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning nr 258/2012 ska de aspekter som omfattas av den gemensamma ståndpunkten beaktas vid tillståndsprövningen. Förordningen gäller direkt i Sverige och tillämpas från och med den 30 september 2013. Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen finns i förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt EU-förordningen. Under 2015 har 342 ärenden inkommit och 355 beslut om utförsel utfärdats. Vapenembargon m.m. Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) genomför EU embargon mot bl.a. handel med vapen och produkter med dubbla användningsområden vilka har beslutats av FN. EU kan med enhällighet också besluta om vissa embargon som går utöver vad FN:s säkerhetsråd har beslutat. Dessa beslut av EU:s råd är ett utslag av medlemsstaternas vilja att agera gemensamt i olika säkerhetspolitiska frågor. Ett vapenembargo beslutat av FN eller EU genomförs genom tillämpning av respektive medlemsstats nationella regelverk för exportkontroll. EU:s vapenembargon omfattar normalt även förbud mot att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till krigsmateriel. Dessa förbud regleras i EU-rättsliga rådsförordningar. Embargon mot handel med produkter med dubbla användningsområden regleras såväl i beslut av rådet som i EU-rättsliga förordningar. Även de åtföljs normalt av förbud att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till produkterna. Ett beslut av FN:s säkerhetsråd, av EU eller av OSSE om ett vapenembargo utgör ett ovillkorligt hinder mot svensk export enligt de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Om ett vapenembargo även gäller import, utfärdas i Sverige särskilda föreskrifter om förbudet. Sådana finns sedan tidigare för Iran, Libyen och Nordkorea. Med anledning av EU:s sanktioner mot Ryska federationen beslöt regeringen i december 2014 att inleda ett sådant totalt embargo mot Ryssland. Det finns för närvarande formella EU-beslut, antingen självständiga eller grundade på FN-beslut, om att vapenembargon ska gälla Afghanistan, Centralafrikanska republiken, Elfenbenskusten, Eritrea, Guinea, Irak, Iran, Jemen Demokratiska republiken Kongo, Libanon, Liberia, Libyen, Myanmar (Burma), Nordkorea, Ryska federationen, Somalia, Sudan, Sydsudan, Vitryssland och Zimbabwe. Embargona varierar i inriktning och omfattning. Individuellt riktade vapenembargon finns också gentemot sådana individer och organisationer som har uppförts på FN:s terroristlista. EU tillämpar även ett vapenembargo mot Kina på grundval av en deklaration från Europeiska rådet, som utfärdades mot bakgrund av händelserna på Himmelska fridens torg år 1989. Sverige tillåter inte någon krigsmaterielexport till Kina. Enligt beslut av OSSE upprätthålls även ett vapenembargo mot området Nagorno-Karabach. Utrikesdepartementet har sammanställt information om vilka restriktiva åtgärder (sanktioner) mot andra länder som finns inom EU och som därigenom gäller i Sverige. Informationen finns på webbplatsen www.regeringen.se/sanktioner. Där redovisas också de vapenembargon eller embargon avseende produkter med dubbla användningsområden som är i kraft gentemot enskilda länder. På webbplatsen finns även länkar till EU:s rättsakter om sanktioner och, i förekommande fall, till de FN-beslut som föregått EU:s åtgärder. Regeringens sida om sanktioner uppdateras löpande. En förteckning över EU:s samtliga gällande rättsakter om sanktioner inklusive de som rör vapenembargon och embargon gällande produkter med dubbla användningsområden finns på den europeiska utrikestjänstens webbplats. 2.4 Övrigt internationellt samarbete om exportkontroll av krigsmateriel Öppenhet i handeln med konventionella vapen FN:s generalförsamling antog år 1991 en resolution om öppenhet i vapenhandeln. Resolutionen uppmanar FN:s medlemsländer att årligen frivilligt redovisa såväl import som export av konventionella vapensystem till ett register som administreras av FN:s kontor för nedrustningsfrågor (United Nations Office for Disarmament Affairs, Unoda) Rapporteringen avser handeln med följande sju materielkategorier: stridsvagnar, bepansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter. Efter översyner i FN, senast år 2013, har definitionerna av de olika kategorierna utvidgats så att fler vapensystem ingår och möjlighet ges nu att frivilligt rapportera även om små och lätta vapen (eng. Small Arms and Light Weapons, SALW). Särskild vikt läggs numera vid bärbara luftförsvarssystem (eng. Man-Portable Air Defense Systems, Manpads) som sedan år 2003 ingår i kategorin robotar/robotlavetter. I den frivilliga rapporteringen ingår även uppgifter om staters innehav av dessa vapen och upphandlingar från den egna försvarsindustrin. I samråd med Försvarsdepartementet och ISP sammanställer Utrikesdepartementet aktuella uppgifter som i enlighet med resolutionen årligen överlämnas till FN. Eftersom registret bygger på rapporter från många större exportörer och importörer återspeglas här en betydande del av världens handel med tunga konventionella vapensystem. Sveriges andel av världshandeln med tunga vapensystem är begränsad. I den rapportering som Sverige kommer att lämna till FN:s vapenregister för år 2015 redovisas export till Norge (stridsfordon 90), Brasilien (Robot 70), Irland (Robot 70) och Litauen (Robot 70). Handeln med tunga vapensystem samt små och lätta vapen rapporteras på årlig basis till OSSE på samma sätt som till FN. Rapporteringsmekanismen i Wassenaar-arrangemanget (WA) avseende export av krigsmateriel följer i stort de sju kategorier som rapporteras till FN-registret. Dock har vissa kategorier förfinats genom införande av undergrupper och en åttonde kategori har tillkommit för små och lätta vapen. Medlemsstaterna har enats om att två gånger årligen rapportera enligt överenskommen praxis och att ytterligare information då kan lämnas frivilligt. Syftet med detta är att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma destabiliserande ansamlingar av vapen. Även export av vissa produkter och teknik med dubbla användningsområden rapporteras två gånger årligen. FN:s vapenhandelsfördrag (ATT) Den 2 april 2013 antog FN:s generalförsamling genom omröstning det internationella vapenhandelsfördraget ATT (eng. Arms Trade Treaty) med röstsiffrorna 154 ja, 23 avståenden och 3 nej. Genom fördraget skapades ett internationellt bindande instrument med krav på dess statsparter att upprätthålla en effektiv nationell kontroll över den internationella handeln med försvarsmateriel och normer för vad denna kontroll ska innefatta. Sverige och övriga EU-länder undertecknade avtalet den 3 juni 2013 då fördraget öppnades för undertecknande. Under våren 2014 lade regeringen fram en proposition om införlivandet av FN:s vapenhandelsfördrag. Med riksdagens godkännande ratificerade Sverige vapenhandelsfördraget den 10 juni 2014, och började samtidigt tillämpa det. Fördraget trädde i kraft den 24 december 2014, 90 dagar efter det att det 50:e ratifikationsinstrumentet hade deponerats hos FN:s generalsekreterare. I slutet av 2015 hade 130 länder undertecknat och 80 länder också ratificerat fördraget. Det första statspartsmötet för vapenhandelsfördraget hölls i augusti 2015 i Cancún i Mexiko. Årliga statspartsmöten förutses under de procedurregler som då antogs och ett sekretariat för fördraget är under upprättande i Genève. Sekretariat och möten finansieras genom årliga bidrag från statsparterna, vilket ger verksamheten en önskvärd stabilitet och långsiktighet. Sverige har under 2015 bidragit särskilt till arbetet med fördragets genomförande genom att samordna det internationella arbetet med framtagning av rapporteringsmallar för fördraget. EU:s medlemsstater har under 2015 fortsatt att samordna sitt agerande rörande vapenhandelsfördraget i rådsarbetsgruppen Coarm. Betydande ansträngningar görs också fortsatt för att i dialog med andra länder och regionala grupperingar främja en universell anslutning till fördraget. EU:s treåriga program för att stödja andra länders genomförande av vapenhandelsfördraget och därmed deras möjlighet att tillträda fördraget har mött betydande intresse och aktiviteter har hittills genomförts i 10 länder och i ett antal regionala sammanhang. Sverige bidrog under 2015 för andra gången till den FN-fond som inrättats för samarbete om vapenreglering (Unscar) för bl.a. projekt till stöd för genomförande av vapenhandelsfördraget. Sverige är ett av ett tiotal länder som har bidragit till denna fond. Regeringen fäster stor vikt vid en bred anslutning till och ett effektivt genomförande av vapenhandelsfördraget. Ett universellt, juridiskt bindande fördrag som globalt stärker kontrollen av handeln med konventionella vapen utgör en effektiv väg att komma tillrätta med den gränsöverskridande illegala vapenhandeln som på många håll i världen föder väpnat våld och väpnade konflikter, som i sin tur leder till instabilitet på regional eller nationell nivå, orsakar ett omfattande humanitärt lidande och försvårar eller omintetgör ekonomisk utveckling. Sverige kommer därför att delta aktivt i det fortsatta arbetet med att förverkliga fördragets målsättningar. Små och lätta vapen Uttrycket små och lätta vapen (SALW) omfattar i princip handeldvapen som kan bäras och avfyras av en person, liksom vapen som är avsedda att bäras och användas av två eller flera personer. Exempel på den förra kategorin är pistoler och automatkarbiner. Exempel på den senare är kulsprutor, granatgevär och bärbara robotar. I olika internationella forum, såsom FN, EU och OSSE, pågår arbete för att förebygga och bekämpa destabiliserande ansamlingar och okontrollerad spridning av små och lätta vapen. Inga andra typer av vapen orsakar fler dödsoffer och mer lidande än dessa, vilka dagligen används i lokala och regionala konflikter, inte minst i utvecklingsländerna, och i samband med grov brottslighet. År 2001 antog FN ett handlingsprogram för att bekämpa illegal handel med små och lätta vapen. FN:s arbete syftar bl.a. till att öka medvetenheten om den destabiliserande verkan som dessa vapen har i konfliktregioner. Icke-spridningsarbete är också angeläget för att förhindra brottslighet och inte minst terroristbrott. Som en följd av att FN:s vapenhandelsfördrag har trätt i kraft, och i takt med att antalet anslutna länder ökar, kommer arbetet i FN:s handlingsprogram att kunna utgå ifrån en bättre kontroll av den internationella handeln och koncentreras på åtgärder på nationell nivå för att bekämpa den illegala spridningen av små och lätta vapen. Sverige bidrog under 2015 aktivt till arbetet med FN:s handlingsprogram, bl.a. genom ett internationellt expertmöte med fokus på hur teknisk utveckling påverkar märkning och spårning av små och lätta vapen. Sverige har under året rapporterat export av små och lätta vapen till FN:s vapenhandelsregister liksom till OSSE:s register över handel med konventionella vapen. Även inom Wassenaar-arrangemanget finns en rapporteringsskyldighet för handel med bl.a. dessa vapen. Sverige verkar för att varje land ska inrätta och genomföra en ansvarsfull exportpolitik med heltäckande lagar och regler. Målet är att alla länder ska ha effektiva system som kontrollerar tillverkare, säljare, köpare, agenter och förmedlare av små och lätta vapen. Sexnationsinitiativet (Letter of Intent, LoI) De sex stora försvarsindustrinationerna i Europa (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland) ingick år 2000 ett försvarsindustriellt samarbetsavtal på regeringsnivå (Framework Agreement). Avtalet framförhandlades som en följd av den avsiktsförklaring som ländernas försvarsministrar ingick år 1998, det s.k. sexnationsinitiativet eller Letter of Intent (LoI). Avtalet syftar till att underlätta rationalisering, omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin. Verksamheten inom sexnationsinitiativet och dess arbetsgrupper har även omfattat frågor om exportkontroll. Under år 2015 har den informella arbetsgruppen för exportkontrollfrågor (ECIWG), under franskt ordförandeskap fortsatt att behandla genomförandet och tillämpningen av ICT-direktivet (2009/43/EG), i nära samverkan med kommissionen, Generaldirektoratet för den inre marknaden, industri och entreprenörskap samt små och medelstora företag och den grupp som har satts upp för arbetet under ICT-kommittén. Arbetsgruppen har fokuserat på möjligheter till harmonisering av omfattning och villkor i de generella tillstånden medlemsstaterna ska utfärda enligt direktivet. 3 Produkter med dubbla användningsområden 3.1 Bakgrund och regelverk Frågan om icke-spridning av massförstörelsevapen har länge stått högt på den internationella dagordningen. Fokus har framförallt legat på att förhindra att ytterligare stater anskaffar massförstörelsevapen. Efter terrordåden den 11 september 2001 har stort fokus också riktats mot icke-statliga aktörer. Det finns inte någon juridisk definition av vad som avses med massförstörelsevapen. Vanligen avses dock kärnvapen samt kemiska och biologiska stridsmedel. I modern terminologi anses ibland radiologiska vapen vara ett stridsmedel som omfattas av begreppet. I arbetet för att hindra spridningen av massförstörelsevapen inkluderas också vissa vapenbärare som är i stånd att bära sådana vapen, såsom ballistiska missiler med lång räckvidd och kryssningsmissiler. Multilaterala åtgärder för att förhindra spridning av massförstörelse-vapen har framför allt tagit sig uttryck i ett antal internationella avtal samt samarbete inom ett antal exportkontrollregimer där många av de viktigare producentländerna samarbetar för att effektivisera icke-spridningsarbetet. Med begreppet produkter med dubbla användningsområden (PDA) avses föremål tillverkade för civilt bruk, vilka även kan användas för tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Såsom PDA klassificeras också vissa andra produkter som har särskild strategisk betydelse, t.ex. kryptosystem. Det internationella samfundet har under de senaste decennierna utvecklat en rad samarbetsformer för att kontrollera spridningen av dessa produkter. För EU-länderna finns ett gemensamt regelverk i form av rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (PDA-förordningen). Själva exportkontrollen utövas alltid nationellt men genom de internationella exportkontrollregimerna och inom EU sker ett omfattande samordnande arbete. EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen från år 2003 innehåller ett åtagande att stärka effektiviteten i exportkontrollen av PDA-produkter i Europa. Ett grundläggande skäl är att det inom EU tillverkas åtskilliga känsliga produkter som skulle kunna missbrukas och användas inom program för massförstörelsevapen. De exportkontroll-åtgärder som krävs inom EU måste samtidigt vara proportionella med hänsyn till spridningsrisken och inte onödigt störa den inre marknaden eller de europeiska företagens konkurrenskraft. Inom de internationella exportkontrollregimerna har det utarbetats kontrollistor som fastställer vilka produkter som ska vara underställda tillståndsprövning. Behovet grundar sig på att en del länder bedriver program för framtagning av massförstörelsevapen, trots att de har undertecknat internationella avtal som förbjuder eller reglerar sådan verksamhet, eller för att de står utanför de avtal som förbjuder eller reglerar sådan verksamhet. Dessa länder har ofta stärkt sin kapacitet genom att importera civila produkter som sedan använts för militära syften. Historien har visat att de länder som på detta sätt skaffat sig en militär kapacitet importerat produkterna från företag som inte varit medvetna om att de bidrog till utvecklande av t.ex. massförstörelsevapen. Ofta sänds samma inköpsförfrågan till företag i olika länder. Tidigare kunde ett land neka export samtidigt som ett annat land tillät den. Behovet av ett utökat samarbete och informationsutbyte mellan exporterande länder var därför uppenbart. Detta var grunden för skapandet av exportkontrollregimerna. Behovet av kontroll har ytterligare understrukits på senare år med anledning av terroristhotet. Att en PDA-produkt hamnar på en kontrollista innebär inte automatiskt att export av denna produkt förbjuds. Listningen är närmast ett utpekande av att detta är en känslig produkt. Kontrollistorna i de olika regimerna lyfts för EU:s del in i bilaga I till PDA-förordningen och utgör grunden för beslut om godkännande (exporttillstånd) eller avslag av export. Av EU-förordningen följer att medlemsstaterna kan använda sig av en mekanism som möjliggör att även produkter utanför listorna kan beläggas med kontroll om exportören eller tillståndsmyndigheterna har information om att produkten är eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen eller för andra militära syften. Denna mekanism benämns generalklausul i den svenska terminologin men är mer känd under sin engelska benämning catch-all, och utgör även praxis inom de internationella exportkontrollregimerna. En stor del av arbetet inom EU och inom regimerna utgörs av en omfattande informationsverksamhet både internt och externt, (s.k.outreach), riktad till den egna industrin och till andra länder, om behovet av exportkontroll och utveckling av exportkontrollsystem. Nationellt regleras exportkontroll av PDA-produkter och av tekniskt bistånd i samband med dessa produkter i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till den EU-rättsliga PDA-förordningen. En samlad bild av industrin som arbetar med PDA i Sverige är svår att ge då en betydande del av sålda produkter går till EU-marknaden eller exporteras till marknader som omfattas av EU:s generella exporttillstånd. Huvudregeln är att det inte krävs tillstånd vid överföring till en annan EU-medlemsstat. Det generella tillståndet EU001 gäller med några undantag alla produkter i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009 beträffande export till Australien, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Norge, Schweiz (inklusive Lichtenstein) och USA. Därutöver finns ytterligare fem generella tillstånd (EU002-006) för vissa produkter till vissa destinationer, export efter reparation/ersättning, tillfällig export till utställningar och mässor, vissa kemikalier och telekommunikation. Antalet länder som innefattas i tillstånd EU002-006 varierar från sex länder i EU002 och EU006, till nio i EU005, och 24 länder i EU003 och EU004. Syftet med de generella tillstånden är att underlätta för företagen som enbart behöver rapportera till tillståndsmyndigheten 30 dagar efter att den första utförseln ägt rum. Till skillnad från företag som faller under krigsmateriellagstiftningen krävs inga grundläggande tillstånd enligt exportkontrollagstiftningen för företag som tillverkar eller på andra sätt handlar med PDA-produkter. Dessa företag är heller inte skyldiga att leveransdeklarera enligt exportkontrollagstiftningen. Ett företag är däremot skyldigt att avgiftsdeklarera om företaget tillverkat eller sålt kontrollerade produkter som omfattas av ISP:s tillsyn. Här inräknas försäljning både inom och utom Sverige. Om ett företag skulle känna till att en PDA-produkt som företaget ifråga har för avsikt att exportera, och som inte finns förtecknad i bilaga I till EU-förordningen, är avsedd att användas i anslutning till massförstörelsevapen finns en skyldighet för företaget att informera ISP. Efter en sedvanlig tillståndsprövning kan myndigheten besluta om att inte ge tillstånd för exporten (catch-all). Av de PDA-produkter som exporteras med tillstånd från ISP är den dominerande delen telekommunikationsutrustning som innehåller kryptering samt värmekameror som kontrolleras inom exportkontroll-regimen Wassenaar-arrangemanget (WA). Även kolfiber utgör en betydande del. En annan produkt som är volymmässigt stor är värmeväxlare. Dessa är kontrollerade inom Australiengruppen (AG). Andra produkter, som t.ex. isostatpressar, kemikalier eller obemannade luftfarkoster (eng. unmanned aerial vehicle, UAV) och utrustning relaterat till sådana farkoster är volymmässigt mindre omfattande men kan vara resurskrävande vid tillståndsprövningen. Embargon på handel med PDA-produkter finns enligt FN-beslut som genomförts och utvidgats av EU mot Iran och Nordkorea. Dessa embargon är genom EU-besluten i princip fullständiga, dvs. omfattar i princip alla produkter på EU:s kontrollista, med något enstaka undantag i fallet Iran. Även vissa liknande produkter är belagda med embargo eller tillståndskrav. Likaså har EU, mot bakgrund av Rysslands agerande i Ukraina, beslutat om vissa restriktiva åtgärder (sanktioner) mot Ryssland. Exportrestriktionerna omfattar hela EU:s kontrollista för PDA, när de är avsedda för militär slutanvändning eller militär slutanvändare. Undantag görs för vissa produkter/teknologier avsedda för luftfarts- och rymdindustri till icke-militär användning och icke-militär slutanvändare. Export av vissa PDA-produkter är enligt EU-beslut också förbjuden respektive belagd med tillståndskrav i förhållande till Syrien. Den överenskommelse som träffades den 14 juli 2015 mellan Iran, USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina, Tyskland och EU om Irans kärntekniska program (Joint Comprehensive Plan of Action, JCPoA), förutser att EU:s samtliga kärnteknikrelaterade sanktioner mot Iran kommer att lyftas den dag Internationella atomenergiorganet (IAEA) kan bekräfta att Iran levt upp till sina åtaganden enligt planen. Detta har under året föranlett analyser av den framtida hanteringen av exportärenden till Iran, då de PDA-produkter som tidigare varit föremål för embargon, då kommer att omfattas av ordinarie licensförfaranden. 3.2 Samarbete inom de internationella exportkontrollregimerna Internationella avtal När det gäller de internationella avtalen bör särskilt nämnas 1968 års fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen (icke-spridningsavtalet, NPT), 1972 års konvention om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring (BTWC) samt 1993 års konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (CWC). Sverige är part i alla tre konventionerna (jfr SÖ 1970:12, SÖ 1976:18 samt SÖ 1993:28). Genom NPT förpliktar sig icke-kärnvapenstaterna att inte ta emot eller tillverka kärnvapen, samtidigt som de fem kärnvapenmakterna Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA åtar sig att nedrusta. Vidare åtar sig parterna att inte överföra kärnråbränsle eller särskilt klyvbart material, eller utrustning eller materiel som särskilt konstruerats för tillverkning av särskilt klyvbart material, till någon icke-kärnvapenstat, med mindre än att materialet eller utrustningen står under Internationella atomenergiorganets (IAEA) kontroll. I BTWC åtar sig parterna bl.a. att varken direkt eller indirekt överföra utrustning som kan användas för produktion av biologiska stridsmedel. Likaledes föreskriver CWC att dess parter varken direkt eller indirekt ska överföra kemiska stridsmedel till någon annan stat. Även om de internationella avtalens primära syfte är att förhindra spridning av massförstörelsevapen och främja nedrustning så innehåller de också bestämmelser om att parterna ska främja handel för fredliga ändamål. Detta beror på att en betydande del av de aktuella produkterna och teknologierna har dubbla användningsområden. De internationella exportkontrollregimerna För att förstärka det internationella samarbetet för icke-spridning av massförstörelsevapen har ett fyrtiotal länder på eget initiativ slutit sig samman i fem internationella exportkontrollregimer: Zangger-kommittén (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Missil-teknologikontrollregimen (MTCR) och Wassenaar-arrangemanget (WA). Regimernas syfte är att identifiera varor och teknologier som kan användas i samband med massförstörelsevapen och att skapa större enhetlighet i deltagande länders exportkontroll av dessa. Till stöd för detta arbete har respektive regim en lista med produkter som är under kontroll. Listorna revideras regelbundet. Arbetet omfattar även utbyte av information om nekade exporter, spridningsrisker samt kontakter med tredjeland för att främja regimernas icke-spridningsmålsättningar. Grunden för samarbetet i exportkontrollregimerna är en gemensam politisk vilja att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Detta uppnås genom en nationell lagstiftning som möjliggör exportkontroll av de varor och teknologier som har identifierats såsom strategiska. Deltagande i regimerna underlättar samtidigt uppfyllandet av de folkrättsliga förpliktelserna i internationella avtal om att inte direkt eller indirekt bistå en annan stat att anskaffa massförstörelsevapen. Zangger-kommittén Zangger-kommittén, som bildades år 1974, behandlar frågor om exportkontroll relaterat till Icke-spridningsavtalet (NPT). Kommittén fastställer vad som menas med utrustning och materiel som konstruerats för tillverkning av särskilt klyvbart material. Ansvaret är därmed delvis överlappande med Nuclear Suppliers Group (NSG), som behandlas nedan. NPT föreskriver att export av sådan utrustning och materiel till en icke-kärnvapenstat, liksom klyvbart material, endast får ske om det klyvbara materialet underställs IAEA-kontroll. Utrustningen och materielen anges i kommitténs kontrollista, som uppdateras i ljuset av den tekniska utvecklingen. Listan finns återgiven i IAEA:s informationscirkulär nr 209 (INFCIRC/209/Rev.3). Svenska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ansvarar för att upprätthålla regimens webbplats. Nuclear Suppliers Group Nuclear Suppliers Group (NSG) har sitt ursprung i den s.k. Londonklubben som bildades i mitten av 1970-talet. NSG:s arbete avser exportkontroll av produkter som finns listade i del 1 och del 2 i NSG:s riktlinjer, däribland produkter för nukleärt bruk samt andra PDA-produkter som kan användas i samband med utveckling eller produktion av kärnvapen. Produkterna finns återgivna i IAEA:s informationscirkulär nr 254, som innehåller de två kontrollistorna för respektive varugrupp (INFCIRC/254/Rev.12/Part 1 och INFCIRC/254/ Rev.9/Part 2). Under 2015 fortsatte den tekniska expertgruppen (TEG) under svenskt ordförandeskap sitt arbete med tekniska förslag och uppdatering av innehållet i kontrollistorna. Årets plenarmöte hölls i Bariloche under argentinskt ordförandeskap. Där fortsatte diskussionerna om hur NSG kan främja anslutning till regimens riktlinjer och kontrollistor hos länder utanför regimen. Vidare diskuterades en vägledning om hur processen med s.k. regeringsgarantier inför export av särskilt känsliga produkter kunde effektiviseras. Australiengruppen Australiengruppen (AG) bildades år 1985 på initiativ av Australien. Dess verksamhet syftar till att harmonisera medlemsländernas exportkontroll för att förhindra spridning av kemiska och biologiska vapen. Ursprungligen omfattade gruppens verksamhetsområde endast kemikalier och kemisk tillverkningsutrustning. År 1990 beslutades dock att kontrollistorna skulle utökas till att även omfatta mikroorganismer, toxiner samt viss tillverkningsutrustning för biologiska stridsmedel. Under 2015 har AG fortsatt sitt arbete med information till stater som inte är medlemmar av regimen. 2015 års plenarmöte hölls i Perth, Australien, för att högtidlighålla regimens 30-årsjubileum. Vid mötet inleddes en diskussion om AG:s framtida inriktning, med särskild fokus på medlemskapsstrategi. I samband med plenarmötet hölls ett dialogmöte med sex icke-medlemsstater i syfte att dela god praxis och erfarenheter för att stärka icke-spridningsarbetet. Missilteknologikontrollregimen Missilteknologikontrollregimen (MTCR) grundar sig på ett amerikanskt initiativ från år 1982. Dess verksamhet gäller främst exportkontroll av fullständiga missilsystem (inklusive ballistiska missiler och bärraketer för rymduppskjutningar samt sondraketer) och andra obemannade luftfarkoster (inklusive kryssningsmissiler, mål- och spanings-plattformar) med en räckvidd på 300 kilometer eller mer. Därutöver kontrolleras komponenter till sådana system samt andra produkter som kan användas för produktion av missiler och även mindre obemannade luftfarkoster konstruerade för att kunna sprida aerosoler. Under 2015 fortsatte arbetet inom MTCR med att bl.a. se över innehållet i listorna med kontrollerade produkter, utbyta information om känslig spridning av missilutrustning, teknologisk utveckling, nationella vapenprogram och upphandlingsstrategier, samt bedriva utåtriktad verksamhet till en rad länder. Plenarmötet för år 2015 hölls i Rotterdam där Nederländerna och Luxemburg delade på ordförandeskapet. Också medlemskapsfrågan diskuterades. Ett flertal EU-länder står alltjämt utanför regimen. Sverige fick mandat att leda den tekniska arbetsgruppen i ytterligare två år. Wassenaar-arrangemanget Wassenaar-arrangemanget (WA) bildades år 1996 som efterföljare till det internationella exportkontrollsamarbete som tidigare hade bedrivits inom kommittén Coordinating Committee on Multilateral Export Controls (Cocom). Arrangemangets arbetsfält omfattar kontrollen av konventionella vapen samt varor och teknologier med dubbla användningsområden som inte kontrolleras i andra regimer. Det utgör därmed ett viktigt komplement till arbetet i övriga regimer som uteslutande fokuserar på massförstörelsevapen samt vissa vapenbärare. Syftet med regimens verksamhet är att bidra till regional och internationell säkerhet och stabilitet genom att främja öppenhet och ett ansvarsfullt agerande när det gäller överföringar av konventionella vapen och produkter med dubbla användningsområden och därigenom undvika destabiliserande ansamlingar. Grundsynen i WA är att handel med de varor som finns på kontrollistorna ska vara tillåten, men att den måste ske under kontrollerade former. Wassenaar-arrangemangets bredare produktinriktning återfinns i de två kontrollistor som är fogade till regimens grunddokument, Munitions List, omfattande konventionell krigsmateriel, samt List of Dual-Use Goods and Technologies, omfattande produkter och teknologi med både civila och militära användningsområden som inte finns på övriga regimers kontrollistor. Båda WA-listorna är i praktiken vägledande för innehållet i EU:s motsvarande kontrollistor. WA håller årliga plenarmöten på senhösten. Under dessa möten behandlas frågor av principiell betydelse för samarbetets fortsatta utveckling. På grundval av löpande tekniskt arbete under året beslutas också om uppdateringar av kontrollistorna som återspeglar den tekniska utvecklingen av konventionella vapen m.m. och massförstörelsevapen. I december 2015 hölls plenarmötet under ordförandeskap av Spanien. Nya konsensusrekommendationer antogs som beskriver god exportkontroll i olika avseenden. Beslut fattades avseende ändringar i kontrollistorna på en rad områden. Enligt en överenskommen rotationsordning kommer Sverige att under 2016 verka som ordförande för Wassenaar-arrangemangets allmänna arbetsgrupp (eng. General Working Group, GWG). Det innebär samtidigt ansvar för att leda den översyn av Wassenaar-arrangemangets arbetsformer m.m. som sker omkring vart femte år. Konsulär vaksamhet Ett element i arbetet med att begränsa riskerna för spridning av kärnvapen och andra massförstörelsevapen är s.k. konsulär vaksamhet. Sverige har både rättsligt bindande åtaganden beslutade av FN och EU, och politiska åtaganden inom ramen för exportkontrollregimerna som syftar till att begränsa spridningen av känslig information och teknik. Ett sätt att sprida känslig information är genom kunskapsöverföring. Frågan aktualiseras vid prövning av antagning samt uppehållstillstånd för studier som rör sådan känslig information och teknik. Under 2015 fortsatte samarbetet mellan berörda myndigheter, som bl.a. syftar till en ökad medvetenhet kring spridningsrisker i fråga om känsliga högskoleutbildningar eller forskningssamarbeten. På EU-nivå genomfördes en omfattande enkätstudie bland medlemsländerna för att samla information om nationella regelverk och erfarenheter, som ska ligga till grund för framtida diskussioner och samarbete. 3.3 Samarbetet inom EU om produkter med dubbla användningsområden Exportkontrollregimerna och EU Arbetet inom EU på området exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden är nära förbundet med det internationella arbete som utförs inom exportkontrollregimerna. Inom EU sker samordningen närmast i rådsarbetsgrupperna Conop (Council Working Group on Non-proliferation), som hanterar icke-spridningsfrågor generellt, och i WPDU (Working Party on Dual-use Goods) som bl.a. arbetar med policyfrågor samt uppdatering av den kontrollista med PDA som faller under rådets förordning (EG) nr 428/2009 (PDA-förordningen). I det följande behandlas arbetet i WPDU. Enligt EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen ska medlemsstaterna arbeta för att bli en ledande samarbetspartner när det gäller exportkontrollregimerna, bl.a. genom samordning av EU:s stånd-punkter inom regimerna. EU:s uppfattning är sedan länge att alla EU:s medlemsstater ska erbjudas medlemskap i alla exportkontrollregimerna. Huvudskälet är strävan att upprätthålla en för alla EU-länder harmoniserad och effektiv nationell exportkontroll baserad på regimernas kontrollistor, riktlinjer för exportkontroll och informationsutbyte om spridningsrisker. EU-området utgör en gemensam marknad för de allra flesta produkter med dubbla användningsområden. Handeln inom EU ses i dessa sammanhang inte som export. Däremot utgör utförsel av varor och teknologi till tredjelandexport. Därmed är EU:s medlemsländer beroende av varandras exportkontrollsystem. Även av detta skäl får medlemskapsfrågan i exportkontrollregimerna en viktig dimension. Genom beslut i Nuclear Suppliers Group (NSG) och Australien-gruppen (AG) är samtliga EU-länder numera medlemmar i dessa regimer. I Missilteknologikontrollregimen (MTCR) har motsvarande beslut ännu inte fattats beträffande Cypern, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Slovakien, Slovenien och Rumänien. För Wassenaar-arrangemanget (WA) gäller detsamma för Cypern. Årets arbete med kontrollistorna De förändringar som görs i regimernas kontrollistor under året lyfts in i bilaga I till den ovan nämnda rådsförordningen och blir därmed juridiskt bindande för EU:s medlemsstater. I enlighet med sina delegerade befogenheter (förordning (EU) nr 599/2014), har kommissionen uppdaterat bilaga I, i enlighet med de ändringar som beslutats i exportkontrollregimerna. Ändringarna trädde i kraft den 24 december 2015. Arbetet inom WPDU Verksamheten inom WPDU under år 2015 har dominerats av den pågående översynen av EU:s exportkontrollregelverk för PDA. På uppdrag av kommissionen genomförde Stockholms internationella fredsforskningsinstitutet (Sipri) i samarbete med ett annat internationellt forskningsinstitut, Ecorys, en faktasammanställning samt konsekvensanalys av de utvecklingsalternativ som kommissionen hade presenterat i sitt meddelande (KOM (2014)244). Rapporten offentliggjordes i augusti. Sipris rapport kommer, tillsammans med resultatet från den offentliga konsultation som genomfördes hösten 2015, att ligga till grund för en samlad utvärderingsrapport som kommissionen avser presentera under våren 2016. Konkreta förslag till ny lagstiftning och/eller förslag till andra åtgärder för hur EU:s exportkontrollpolicy kan utvecklas väntas lämnas under första halvåret 2016. Arbetet inom koordinationsgruppen för PDA (DUCG) Verksamheten inom koordinationsgruppen DUCG (Dual-use Coordination Group) syftar till att samordna tillämpningen av PDA-förordningen. Under året har gruppen bl.a. tagit fram ett vägledningsdokument avseende kryptografi, initierat ett antal tekniska studier inom ramen för den pågående översynen av PDA-regelverket samt genomfört förbättringar i det elektroniska informationssystemet för medlemsländernas licensmyndigheter. 3.4 FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och Proliferation Security Initiative (PSI) FN:s säkerhetsråd antog i april 2004 resolution 1540. Med stöd av kapitel VII i FN-stadgan fastställer resolutionen genom bindande beslut skyldigheter för alla FN:s medlemsstater att förhindra icke-statliga aktörer (terrorister) från att få tillgång till massförstörelsevapen och deras vapenbärare samt produkter med koppling till sådana vapen. Det fastslås bl.a. att alla stater ska inrätta en effektiv nationell kontroll av export, transittrafik, omlastningar och vidareexport. Resolutionen innehåller även bestämmelser om bistånd till andra länder för genomförandet av de åtgärder som den förpliktigar. Genom resolution 1540 fattades också beslut om att inrätta en kommitté med uppgift att rapportera till säkerhetsrådet om genomförandet av resolutionen. FN:s medlemsländer uppmanas att rapportera till kommittén om åtgärder som de vidtagit för att genomföra resolutionen. Mandatet för 1540-kommittén förlängdes i april 2011 och den nya mandatperioden löper till april 2021. Under 2015 slutfördes arbetet med att uppdatera Sveriges rapportering om genomförandet av resolution 1540, samt en ny version av den nationella matrisen över gällande regelverk och annat genomförande lämnades över till FN:s 1540-kommitté. En internationell verksamhet som har beröringspunkter med, och är delvis överlappande med säkerhetsrådets resolution 1540, är Proliferation Security Initiative (PSI). EU och Sverige stöder detta initiativ som syftar till att - inom ramen för folkrätten och nationell rätt - stärka det internationella samarbetet och att bättre kunna förhindra transporter till obehöriga mottagare av massförstörelsevapen och insatsvaror till sådana produkter. Det nationella arbetet med att upprätthålla nödvändig beredskap och agera i ett brådskande ärende av denna typ är fördelat mellan berörda myndigheter i enlighet med ordinarie ansvarsprinciper. 4 Ansvariga myndigheter 4.1 Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är förvaltningsmyndighet för ärenden och tillsyn enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, i det senare fallet om inte någon annan myndighet har detta till uppgift. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har sådant ansvar när det gäller särskilt känsliga kärntekniska produkter. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets radioanstalt (FRA) bistår ISP med teknisk specialistkompetens och bl.a. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), Säkerhetspolisen (Säpo) och FRA bistår ISP med information. ISP har även ett etablerat samarbete med Tullverket. Vissa av ISP:s tillsynsbesök genomförs som gemensamma tillsynsbesök med Tullverket och myndigheterna utbyter även information om utförseltillstånd. Genom regeringsbeslut har ISP utsetts att som s.k. behörig myndighet fullgöra vissa angivna uppgifter enligt rådsförordningar om sanktioner som beslutats av Europeiska unionen. ISP har också vissa tillsynsuppgifter i förhållande till särskilda förbudsföreskrifter som regeringen meddelat med stöd av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner. ISP, som är nationell myndighet under 1992 års konvention om förbud mot kemiska vapen (CWC), utför de uppgifter som följer av lagen (1994:118) om inspektioner enligt denna konvention. Den verksamheten hos ISP behandlas inte i denna skrivelse. ISP är även tillståndsmyndighet för ärenden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 258/2012 av den 14 mars 2012 som reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder. Myndighetens uppgifter framgår av förordningen (2010:1101) med instruktion för Inspektionen för strategiska produkter. I april 2015 beslutade Riksrevisionen om att inleda en förstudie om ISP. Mot bakgrund av denna förstudie beslutade Riksrevisionen i november 2015 att inleda en huvudstudie av ISP. Huvudsyftet är att granska om exportkontrollen av krigsmateriel sker på ett effektivt sätt och fungerar som avsett. Kontrollen av PDA-produkter är inte avsedd att ingå i studien. En granskningsrapport beräknas bli publicerad i oktober 2016. Kontakter med företagen ISP har löpande kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I lagen om krigsmateriel och i förordningen om krigsmateriel föreskrivs flertalet skyldigheter för företagen att lämna underrättelser och uppgifter till ISP. Exempelvis ska företagen på regelbunden basis till ISP redovisa den marknadsföring som de har bedrivit utomlands. Dessa rapporter ligger till grund för ISP:s återkommande genomgångar med företagen om deras exportplaner. ISP kan lämna positiva eller negativa s.k. förhandsbesked till företagen avseende känsliga eller tidigare oprövade destinationer. Förutom att fatta beslut i utförselärenden granskar ISP de underrättelser som tillverkare av krigsmateriel är skyldiga att lämna senast fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export av, eller annan utlandssamverkan om, krigsmateriel. ISP har i detta skede möjlighet att meddela förbud mot att den föranmälda åtgärden genomförs. De krigsmaterielexporterande företagen ska också rapportera om de leveranser som genomförts med stöd av lämnade tillstånd. Till skillnad från krigsmateriel krävs enligt exportkontrollagstiftningen inget tillstånd för att tillverka PDA-produkter. Vidare krävs som huvudregel inte tillstånd för försäljning inom EU (tillstånd krävs endast för s.k. bilaga IV-produkter). Den kontrollista som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 (PDA-förordningen) anger vilka produktområden som omfattas av tillståndskrav för export utanför EU. Vid klassificering av huruvida en produkt är att betrakta som PDA-produkt eller inte, är det i första hand företagen som ska klassificera sina produkter. När ett företag är osäkert på om dess produkt omfattas av kontroll eller inte kan företaget lämna in en produktförfrågan till ISP. Mot denna bakgrund ser ISP:s kontakter med PDA-företag annorlunda ut än vad som gäller krigsmateriel. Med undantag för ett fåtal företag möter ISP PDA-företagen mindre regelbundet. I sin tillsynsroll genomför ISP tillsynsbesök hos företag för att följa upp deras interna exportkontrollorganisation. Under år 2015 genomförde ISP 25 tillsynsbesök. Finansiering Regler om ISP:s finansiering framgår av regeringens förordning (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. En stor del av myndighetens verksamhet avgifts-finansieras. Förordningen föreskriver att kretsen av avgiftsskyldiga fördelas på tre avgiftskollektiv: krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden och produkter enligt lagen om inspektioner enligt FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen. När ISP genom förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition fick till uppgift att pröva ärenden om exporttillstånd enligt förordning (EU) nr 258/2012, gavs ISP också rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningarna. Delar av ISP:s internationella verksamhet och arbete avseende internationella sanktioner anslagsfinansieras via Utrikesdepartementet. ISP:s tjänsteexport ska i huvudsak finansieras av någon annan part än ISP. Exportkontrollrådet (EKR) Riksdagen beslutade år 1984, på grundval av prop. 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Regeringen ombildade nämnden till Exportkontrollrådet (EKR) i samband med inrättandet av ISP år 1996. Regler för rådets sammansättning och verksamhet finns i ISP:s instruktion. Samtliga riksdagspartier är representerade i EKR. ISP:s generaldirektör är dess ordförande. En lista över rådets ledamöter under år 2015 finns nedan. ISP:s generaldirektör ansvarar för urvalet av ärenden som görs till föremål för samråd med Exportkontrollrådet. Ofta sker samråd innan förhandsbesked lämnas till ett företag. Därutöver ska generaldirektören samråda med rådet innan ISP lämnar över ett ärende till regeringen för dess prövning enligt lagen om krigsmateriel eller enligt lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Vid EKR:s sammanträden redovisar Utrikesdepartementet bedömningar av de köparländer som är aktuella. Försvarsdepartementet medverkar med bedömningar om ärendenas försvarspolitiska betydelse. Generaldirektören kan även kalla andra experter. En uppgift för rådet är att lämna synpunkter avseende tilltänkt export med utgångspunkt i de svenska riktlinjerna, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport samt FN:s vapenhandelsfördrag, till ytterligare vägledning för ISP. Ledamöterna ges full insyn i handläggningen av utförselärenden. Generaldirektören redovisar fortlöpande samtliga utförselbeslut avseende export, liksom även beslutade förhandsbesked som inte tidigare redovisats i EKR och ärenden beslutade efter riktlinjepraxis (anbudsunderrättelser och samarbetsavtal). Från och med 2005 har ISP även redovisat samtliga beredningsärenden avseende produkter med dubbla användningsområden i EKR. Sammantaget säkerställer detta system en god insyn i tillämpningen av exportkontrollregelverket för parlamentariker från samtliga partier i riksdagen. Avsikten med det svenska systemet, som vid en internationell jämförelse är unikt på så sätt att företrädare för de politiska partierna i förväg får tillfälle att diskutera tänkbara exportaffärer, är att skapa en bred förankring av exportkontrollpolitiken och främja kontinuitet i den förda politiken. Till skillnad från det som gäller i flera andra länder, behandlas ärenden i Exportkontrollrådet på ett tidigt stadium innan en konkret affär blir aktuell. Eftersom det skulle vara kommersiellt skadligt för exportföretagen om deras avsikter blev kända innan en affär kommit till stånd, är diskussionerna i rådet inte offentliga. De bedömningar som görs av enskilda länder omfattas normalt av utrikessekretess. Exportkontrollrådet ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen ska överlägga med Utrikesnämnden om. Under 2015 höll Exportkontrollrådet sex sammanträden. År 2015 beslutade regeringen att förordna nedanstående personer att vara ledamöter i Exportkontrollrådet. Ledamöternas förordnande löper ut vid utgången av 2018: riksdagsledamoten Jan R Andersson (M) riksdagsledamoten Annica Engblom (M) riksdagsledamoten Stig Henriksson (V) riksdagsledamoten Mikael Jansson (SD) riksdagsledamoten Kerstin Lundgren (C) riksdagsledamoten Mattias Ottosson (S) riksdagsledamoten Pernilla Stålhammar (MP) riksdagsledamoten Caroline Szyber (KD) riksdagsledamoten Anna-Lena Sörensson (S) tidigare riksdagsledamoten Lars Johansson (S) tidigare riksdagsledamoten Nina Larsson (L) tidigare riksdagsledamoten Per Westerberg (M) Samverkansrådet För samverkan mellan myndigheter i icke-spridningsfrågor är ett samverkansråd knutet till ISP. Det består av generaldirektören samt ledamöter från de samverkande myndigheter som ISP utser. Samverkansrådet har inte sammanträtt under 2015. Det teknisk-vetenskapliga rådet För att bistå ISP:s generaldirektör i frågor med beredningen av ärenden som rör klassificering av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden är ett teknisk-vetenskapligt råd knutet till inspektionen. Det består av företrädare för institutioner med överblick över teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Det teknisk-vetenskapliga rådet höll under 2015 fyra möten. 4.2 Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är, enligt förordningen (2008:452) med instruktion till Strålsäkerhetsmyndigheten, förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, frågor om säkerhet och fysiskt skydd i kärnteknisk och annan verksamhet med strålning samt frågor om nukleär icke-spridning. SSM:s uppgifter inom icke-spridning i samband med export av kärnämne och kärntekniska produkter anges i ovannämnda förordning, samt i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Av denna framgår att SSM beslutar om tillstånd för export till ett land utanför EU och för överföring inom EU av kärnämne och kärntekniska produkter, förutom i vissa specifika fall, definierade i förordningen, där regeringen är beslutande organ. Produkterna är specificerade i bilaga I, kategori 0, och i bilaga IV, till förordning (EG) nr 428/2009. SSM är även nationell tillsynsmyndighet vad gäller efterlevnaden av dessa bestämmelser. SSM är utsedd genom regeringsbeslut att vara behörig myndighet och fullgöra uppgifter avseende tillståndsprövning kopplat till rådets förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran samt rådets förordning (EG) nr 329/2007 om restriktiva åtgärder mot Nordkorea. Inom området nukleär icke-spridning är SSM också enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet nationell tillsynsmyndighet för att svensk kärnteknisk verksamhet bedrivs på sådant sätt att den uppfyller de förpliktelser som följer av Sveriges internationella överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. SSM är även nationell kontaktpunkt för IAEA:s databas för olovlig handel och annan otillåten hantering av kärnämnen och radioaktiva ämnen. SSM samarbetar med andra myndigheter i exportkontrollfrågor, framför allt ISP och Tullverket. SSM får också stöd med teknisk specialistkompetens från FOI, men har själv en hög specialkompetens inom det kärntekniska området. Kontroll av kärnteknisk export Kärnämne (uran, plutonium och torium) och kärntekniska produkter klassas som PDA-produkter och export är därför reglerad i förordning (EG) nr 428/2009. Export ut ur EU kräver tillstånd men EU:s generella exporttillstånd gäller inte för dessa produkter. Därutöver, för flera produkter, däribland särskilt känsligt kärnämne och kärnteknisk utrustning, krävs tillstånd även för överföringar inom EU. Vid en ansökan om tillstånd till export av kärnbränsle prövar SSM parallellt frågan om eventuell överlåtelse av kärnämnet enligt lagen (1984:3) och förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. För använt kärnbränsle granskar SSM även frågan om hur materialet slutligt ska tas om hand. I fråga om använt kärnbränsle som härrör från en kärnteknisk verksamhet i Sverige ska ansökan bl.a. innehålla en försäkran att den som för ut materialet kommer att återta materialet, om det inte kan tas om hand på avsett sätt. SSM beslutar därutöver om transporten av kärnämne i syfte att förhindra radiologiska olyckor och för att se till att adekvat fysiskt skydd finns. De villkor som ställs vid beslut om exporttillstånd utgår från de riktlinjer som överenskommits inom Nuclear Suppliers Group (NSG). Däri ingår att inhämta vissa angivna försäkringar från mottagarlandets regering, innan ett exporttillstånd kan beviljas. Försäkran ska avse att produkterna är för fredlig användning, att IAEA har full kontrollrätt i landet samt att kärnämne i landet har adekvat fysiskt skydd. Därutöver ska det garanteras att vidareexport inte kommer att ske utan motsvarande försäkringar. SSM har i uppdrag att å regeringens vägnar inhämta försäkran från det mottagande landets regering vid kärnteknisk export, samt att utforma och avlämna Sveriges regeringsförsäkran till det exporterande landets regering vid import av sådant material. Vid en första affär inhämtar dock Utrikesdepartementet försäkran vid export eller avger försäkran vid import. EU:s samtliga medlemsländer är en del av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget) vars syfte bl.a. är att upprätta en gemensam marknad för speciella material och utrustning inom kärnenergiområdet och att garantera att ett kärnämne inte används för andra ändamål än vad det är avsett för. Samtliga EU:s medlemsländer har också anslutit sig till icke-spridningsavtalet (NPT) och har slutit kontrollavtal med IAEA med tillhörande tilläggsprotokoll. Regeringen anser att det tillståndsförfarande som finns för handel inom EU enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 och medlemsländernas åtaganden inom ramen för Euratom i normalfallet ger tillräcklig säkerhet vid överföringar av kärnämne och kärntekniska produkter mellan EU-stater och är i överensstämmelse med NSG:s riktlinjer. EU har inom ramen för Euratomfördraget rätt att ingå avtal med tredjeland. Bilaterala avtal om kärnenergins fredliga användning har ingåtts mellan EU och Australien, Japan, Kanada, Ukraina, USA, respektive Uzbekistan. Ett motsvarande avtal finns mellan EU och Sydafrika men hade under 2015 ännu inte trätt i kraft. Samtliga medlemsländer i EU har förbundit sig att till IAEA rapportera all utförsel av kärnämne och kärnteknisk utrustning, enligt Tilläggsprotokollet till kontrollavtalet med IAEA, för Sveriges del INFCIRC/193/Add.8. För Sverige innebär det att Europeiska kommissionen, via sin säkerhetskontroll under Euratomfördraget, rapporterar all utförsel av kärnämne till IAEA och att SSM rapporterar all utförsel av kärnteknisk utrustning till IAEA. För denna rapportering krävs (till skillnad från vad som gäller för övriga PDA) anmälan till SSM om utförd export av kärntekniska produkter förtecknade i bilaga I, kategori 0, till rådets förordning (EG) nr 428/2009. Under år 2015 hanterade SSM 46 exportansökningar. Dessa rörde uteslutande produkter för kärnreaktorer och kärnbränsle, varav ungefär 10 procent utgjordes av kärnämne och resterande utgjordes av utrustning och komponenter samt teknisk dokumentation och programvara. Uppgifter om SSM:s beviljade exporttillstånd finns i bilaga 2, tabell 5. SSM har efter behov kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I sin tillsynsroll genomför SSM besök hos företag för att se till att dessa är medvetna om och uppfyller de krav som ställs på företagen vid överföring inom EU eller export ut ur EU av PDA. Under 2015 genomfördes tre tillsynsbesök. 5 Statistik och begrepp Inspektionen för strategiska produkter (ISP) förser regeringen med det statistiska underlag som ligger till grund för redovisningen av den svenska exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Uppgifterna i skrivelsen baseras på den lagstadgade rapportering som krigsmaterielexporterande företag och myndigheter årligen lämnar till ISP. Redovisningen av den svenska krigsmaterielexporten under år 2015 presenteras i bilaga 1 och export av produkter med dubbla användningsområden i bilaga 2. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) följer den kärntekniska utvecklingen i Sverige och bidrar med det statistiska underlaget till regeringens redovisning av export av kärntekniska produkter med dubbla användningsområden. Redovisningen finns i bilaga 2. Redovisning av krigsmaterielrelaterad verksamhet Tillverkning och tillhandahållande De företag som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel är skyldiga att lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP. Redovisningsskyldigheten gäller även myndigheter som bedriver exportkontrollerad verksamhet utomlands. Under 2015 omfattades 177 företag och tre myndigheter av redovisningsskyldigheten. 56 av företagen samt två myndigheter exporterade krigsmateriel eller tekniskt bistånd under året. Beviljad utförsel och faktisk export Redovisningen av krigsmaterielexporten avser dels de tillstånd för utförsel som ISP beviljat under året, dels den faktiska utförsel som skett från Sverige. I vissa tabeller visas även statistik från tidigare år som jämförelse. Det bör påpekas att enstaka försäljningar och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken. Värdet och omfattningen av de tillstånd som utfärdats av ISP ger endast en indikation på hur den faktiska exporten kan komma att se ut under efterföljande år. Detta beror bland annat på att inte alla tillstånd utnyttjas och att de faktiska leveranserna kan ske flera år efter att utförseltillståndet utfärdats. Det aggregerade värdet på beviljade utförseltillstånd har blivit en allt sämre indikator på nästkommande års leveranser i takt med att fler globala och generella tillstånd utfärdas. För dessa typer av utförseltillstånd är värdet i regel inte specificerat. I tabell 7 har tillstånd med "obegränsat värde" markerats med tecknet 8. Statistik om den faktiska exporten baseras på företagens fakturerade och levererade krigsmateriel och tekniskt bistånd. I nuläget inkluderas inte leasingavtal med utländska kunder i underlaget för exportstatistik. Den svenska krigsmaterielexporten redovisas även i den allmänna utrikeshandelsstatistiken som grundas på Tullverkets uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB). SCB använder sig dock av andra produktkategorier än ISP i sin redovisning och siffrorna är således inte direkt jämförbara med ISP:s statistik. Militärt inriktad utbildning Militärt inriktad utbildning av utländska medborgare får enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel inte bedrivas inom eller utom landet utan tillstånd av ISP. Förbudet gäller inte utbildning som är knuten till försäljning av krigsmateriel för vilken utförseltillstånd erhållits. Fyra tillstånd för militärt inriktad utbildning utfärdades under år 2015. Följdleveranser Det kan ibland vara av intresse att närmare studera hur stor andel av de beviljade utförseltillstånden för försäljning till ett visst land som avser s.k. följdleveranser. I statistikredovisningen lämnas en sådan redogörelse för länder utanför EU/OECD. Där redovisas även vilken typ av produkt som omfattas av nya tillstånd. Kategorier av krigsmateriel Efter genomförandet av direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen är den svenska krigsmaterielförteckningen numera likalydande med EU:s militära lista, med tre nationella tillägg (kärnladdningar, fortifikatoriska anläggningar och vissa kemiska stridsmedel). Den svenska krigsmaterielförteckningen är också kompletterad med en uppdelning mellan krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Den närmare definitionen av respektive klassificering framgår av förordningen (1992:1303) om krigsmateriel och EU:s militära lista. I skrivelsen redovisas uppdelningen både på KS/ÖK samt krigsmaterielförteckningens beteckningar (ML) och nationella tillägg (NL) i förekommande fall. Kategorin krigsmateriel för strid omfattar materiel med förstörelsebringande verkan inklusive sikten för sådan materiel samt materiel för eldledning. Kategorin övrig krigsmateriel omfattar delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt förstörelsebringande verkan i en stridssituation. När det i en tabell anges att utförseltillstånd beviljats eller export skett inom en viss ML-kategori innebär detta att en eller flera av kategorins produkter avses. Det betyder inte att utförseltillstånd har beviljats för eller export skett av samtliga produkter inom materielkategorin. Avtal om tillverkningsrätt och samarbete samt ägande i utländska rättssubjekt ISP har under 2015 beviljat 8 tillstånd för svenska företag att ingå avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon utanför Sverige (7 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder: Brasilien, Indien och USA. ISP har under 2015 beviljat 42 tillstånd för svenska myndigheter och svenska företag att ingå samarbetsavtal med någon utanför landet om att gemensamt med denne eller för hans räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel (8 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder och organisationer: Australien, Belgien, Brasilien, Chile, Danmark, Europeiska försvarsbyrån (EDA), Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Grekland, Indonesien, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Portugal, Republiken Korea, Singapore, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, USA och Österrike. ISP har under 2015 beviljat 9 tillstånd för svenska myndigheter och svenska företag att ingå avtal om tillägg eller ändring av avtal av sådant slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 §§ den nämnda lagen (9 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder och organisationer: Europeiska försvarsbyrån (EDA), Kanada, Nederländerna, Pakistan, Singapore och Storbritannien. Den som genom avtal har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i utlandet eller som har ingått avtal om samarbete med någon i utlandet ska årligen redovisa om avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning eller annat samarbete alltjämt förekommer samt hur samarbetet bedrivs (23 § förordningen om krigsmateriel). Under 2015 har 16 företag och en statlig myndighet redovisat 180 avtal om upplåten tillverkningsrätt eller ingångna avtal om samarbete i 23 länder. Den som har ett tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd avseende krigsmateriel (samt statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet) har en skyldighet att lämna uppgift till ISP om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel (17 § lagen om krigsmateriel). Under 2015 har 8 företag redovisat ägande i 79 utländska rättssubjekt i 34 länder. Export av krigsmateriel Tabell 1. Antal inkomna ärenden rörande export av krigsmateriel Ärendetyp 2013 2014 2015 Förhandsbesked 19 39 37 Anbudsärenden 313 254 294 Utförseltillstånd 1247 1043 1123 Antalet inkomna ärenden rörande export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU framgår av tabell 17. Tabell 2. Värdet av beviljade utförseltillstånd under 2011- 2015 uppdelat på krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK) År Värde i löpande priser, mnkr Förändring i procent Totalt KS ÖK Totalt KS ÖK 2011 10 898 2 960 7 937 -18 -69 +113 2012 7 936 5 147 2 789 -27 +74 - 65 2013 9829 6339 3490 +24 +23 +25 2014 4481 1349 3132 -54 -78 -10 2015 4949 2790 2159 +10 +107 -31 Värdet av beviljade exporttillstånd rörande civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU framgår av tabell 16. Tabell 3. Värdet av beviljade utförseltillstånd uppdelat på krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK) 2011-2015 (mnkr) Tabell 4. Faktisk krigsmaterielexport 2011-2015 jämförd med total varuexport År Sveriges totala varu-export (löpande priser) mnkr Krigsmaterielexport Andel av varu-exp. % Löpande priser, mnkr Förändring i Procent Total KS ÖK Total KS ÖK 2011 1 212 300 1,15 13914 5840 8074 + 1 -13 +15 2012 1 168 300 0,84 9760 3746 6014 -30 -35 -25 2013 1 090 800 1,09 11942 5554 6388 +22 +48 +6 2014 1 125 300 0,71 7958 3258 4700 -33 -41 -26 2015 1 178 900 0,65 7603 3560 4043 -4 +9 -14 Tabell 5. Faktisk krigsmaterielexport 2011-2015 (mnkr) Tabell 6. Kategorier av krigsmateriel EU ML KS klassade produkter (övriga är ÖK) Omfattning 1 ML 1 a utom revolvrar och pistoler samt vapen utformade för jakt och sportskytte. Slutstycken, eldrör (pipor), mantlar och lådor. ML 1c Slätborrade vapen med en kaliber som understiger 20 mm, andra vapen och automatvapen med en kaliber på högst 12,7 mm (0,50 tum) samt tillbehör och särskilt utformade komponenter för dessa vapen. 2 ML 2 a utom signaturdämpande anordningar. Eldrör, mekanismer, markplattor och rekylhäminrättningar. ML 2d Slätborrade vapen med en kaliber på minst 20 mm, andra vapen eller utrustning med en kaliber som överstiger 12,7 mm (0,50 tum), kastare samt tillbehör liksom särskilt utformade komponenter för dessa vapen. 3 ML 3 a utom rök, lys och övningsammunition samt ammunition med expanderande kula av typ som används för jakt eller sportskytte. Projektiler, granatkroppar, målsökare och stridsdelar. Ammunition och temperingsdon samt särskilt utformade komponenter för sådana. 4 ML 4 a utom rökbehållare, patroner och simulatorer. Målsökare, stridsdelar, tändrör, zonrör, motorer, styrsystem, eldrör och lavetter. ML 4 b. Endast aktivering, avfyring, läggning, detonering samt avlossning av KS definierad utrustning. Bomber, torpeder, raketer, missiler, andra anordningar och laddningar med sprängverkan samt tillhörande utrustning och tillbehör och särskilt utformade komponenter för sådana. 5 ML 5 a) ML 5 b endast målfångnings, målangivnings- samt målföljningssystem. Eldlednings-, övervaknings- och varningsutrustning samt relaterade system, utrustning för försök och skottställning samt motmedelsutrustning som utformats särskilt för militär användning samt komponenter och tillbehör som utformats särskilt för dessa. 6 ML 6 a med begränsning till not 1 a) och b) Markfordon och komponenter. 7 ML 7 a), b) och e) Kemiska eller biologiska toxiska agens, "agens för kravall-hantering", radioaktiva material, tillhörande utrustning, komponenter och material. 8 ML 8 a), b) och c) "Energetiska material", och besläktade substanser. 9 ML 9 a) 1, 2a) och b) Krigsfartyg (ytfartyg eller undervattensfarkoster), särskild marin krigsmateriel, tillbehör, komponenter och andra ytfartyg. 10 ML 10 a) stridsflygplan samt c) UAV med beväpning "Luftfartyg", "lättare än luft-farkoster", "obemannade luftfartyg" ("UAV"), flyg-motorer och utrustning för "luftfartyg", tillhörande utrustning samt komponenter som särskilt utformats för militär användning. 11 Elektronisk utrustning, "rymdfarkoster" och komponenter som inte anges på något annat ställe i EU:s gemensamma militära förteckning. 12 ML 12 a) Höghastighetsvapen med kinetisk energi och tillhörande utrustning samt komponenter som utformats särskilt för dessa vapen. 13 Pansar- eller skyddsutrustning, konstruktioner och komponenter. 14 "Specialiserad utrustning för militär utbildning" eller för simulering av militära scenarion, simulatorer som särskilt utformats för att träna användningen av skjutvapen eller vapen enligt ML1 eller ML2 och särskilt utformade komponenter och tillbehör för dessa. 15 Bild- eller motmedelsutrustning som utformats särskilt för militär användning, och särskilt utformade komponenter och tillbehör för denna. 16 Smidesstycken, gjutstycken och andra obearbetade produkter vars användning i en produkt som omfattas av förteckningen går att identifiera genom materialets beståndsdelar, form eller funktion, och som utformats särskilt för någon produkt som omfattas av ML1-4, ML6, ML9, ML10, ML12 eller ML19. 17 Övrig utrustning, material och "bibliotek samt komponenter som utformats särskilt för dessa. 18 Utrustning och komponenter för framställning av produkter. 19 ML 19 a), b), c) och f) Vapensystem baserade på riktad energi (DEW), därtill hörande utrustning eller motmedels-utrustning och testmodeller och särskilt utformade komponenter för dessa. 20 Kryogen och "supraledande" utrustning och särskilt utformade komponenter och tillbehör för sådan. 21 "Programvara". 22 "Teknik". Tabell 7. Utförseltillstånd och faktisk export under år 2015 fördelat på mottagarländer och produktkategorier (mnkr) Beviljade exporttillstånd samt faktisk export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU framgår av tabell 17. Beviljade utförseltillstånd samt faktisk export av ammunition till jakt och sportskyttevapen (ÖK) till mottagare inom EU ingår i de värden som anges nedan. Beviljade utförseltillstånd samt faktisk export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar till sådana vapen inom EU hanteras av Polismyndigheten och redovisas därför inte i denna bilaga. Beviljade utförseltillstånd Faktisk export Region/ Land Antal bevil-jade till-stånd Huvudkategori av beviljad materiel (EU:s militära lista) Värdet av till-stånden i mnkr Huvudkategori av exporterad materiel (EU:s militära lista) Värdet av exporten i mnkr EU Belgien 6 5,8,13 4 3,5,8,13,22 15 Bulgarien 1 13 8 3 0,2 Cypern 1 13 8 - - Danmark 15 1,2,3,5,8,11,13, 17 9 1,2,3,5,6,8,11,13,17,21,22 160 Estland 10 1,2,5,6,13,17 5 1,2,3,5,17,22 4 Finland 28 2,3,4,5,8,13,14, 17,18,21,22 467 1,2,3,4,5,6,8,10,13, 14,16,17,18,21,22 541 Frankrike 16 1,3,5,8,11,22 290 1,3,5,6,8,10,11,13,15,21,22 311 Grekland 3 4,5,13 6 5,13,22 2 Irland 3 3,4,13,22 5 3,4,5,14, 31 Italien 12 1,3,4,5,8,13,17,22 17 1,3,5,6,8,11,13,17,22 252 Kroatien 4 3,5,13 5 3,5,22 1 Lettland 7 3,4,5,13,17,22 42 3,4,17 22 Litauen 6 1,3,13,14 43 3,4,814,18,22 72 Luxemburg 2 6,13 0,02 6 0,02 Malta 1 13 8 - - Neder- Länderna 8 3,7,13,17 0,8 3,5,6,7,13,17, 241 Polen 12 1,4,5,8,13,14,18,21,22 11 3,4,8,13,14 46 Portugal 6 3,13,14,17 8 3,9,14,17 2 Rumänien 1 13 8 3 0,5 Slovakien 4 2,3,8,13 21 2,3,13, 18 Slovenien 4 1,13,17 0,09 1,3,17 0,5 Spanien 13 3,4,5,6,8,9,13,22 9 3,5,6,8,9,11,13 31 Storbritannien 24 1,3,4,8,10,13,17,21,22 843 3,4,5,6,8,10,11,13,14,17,18,21,22 315 Tjeckien 4 3,4,5,13,22 56 1,3,4,5,8,13,14 22 Tyskland 53 3,4,5,6,7,8,10,11,13,17,18,21,22 117 3,4,5,6,7,8,10,11,13,14,17,18,22 341 Ungern 4 3,8,13,17 16 3,17 7 Österrike 10 3,7,8,10,13,17 95 2,3,4,8,10,17 10 Total 259 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11,13,14,15, 17,18,21,22 2059 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11,12,13,14,15,16,17,18,21,22 2446 Övriga Europa Island 1 13 8 3,8 0,03 Liechtenstein 1 13 8 - - Norge 64 2,3,4,5,7,8,9,11, 13,17,22 190 2,3,5,6,7,8,9,10,11, 13,14,15,17,21,22 2112 Schweiz 27 2,3,7,8,213,17 5 2,3,5,6,7,8,10,13,17 78 Turkiet 5 5,8,13,17,21 8 5,8,13,21 35 Total 98 2,3,4,5,7,8,9,11, 13,17,21,22 203 2,3,5,6,7,8,9,1,11,13,14,15,17,21,22 2225 Nordamerika Kanada 14 2,5,13,15,17,18, 21,22 147 2,3,5,13,17,21,22 294 USA 49 2,3,5,8,13,14,17,18,21,22 815 2,3,5,8,11,13,14,17, 18,21,22 569 Total 63 2,3,5,8,13,14,15,17,18,21,22 962 2,3,5,8,11,13,14,17, 18,21,22 863 Central-amerika/ Karibien Trinidad och Tobago 1 3 4 3 4 Mexiko 2 5,13,15,21,22 27 2,9,13,15,22 54 Total 3 3,5,13,15,21,22 31 2,3,9,13,15,22 58 Sydamerika Argentina 1 13 8 - - Brasilien 6 2,3,4,5,13,14,22 123 2,3,4,5,13,14,18 63 Chile 2 2,13 0,4 2 1 Peru - - - 8 0,3 Uruguay 1 13 8 - - Total 10 2,3,4,5,13,14,22 124 2,3,4,5,8,13,14,18 64 Nordostasien Japan 16 2,3,4,5,8,13,14, 22 51 2,3,4,5,8,9,13,14,22 39 Republiken Korea 10 5,8,9,10,13,18,22 165 4,5,8,9,10,13,18,21, 22 303 Total 26 2,3,4,5,8,9,10,13,17,18,22 216 2,3,4,5,8,9,10,13,14,18,21,22 342 Sydostasien Brunei 2 2,22 51 2,3 6 Malaysia 2 5,13,22 4 2 1 Singapore 7 2,5,8,9,13,22 78 2,4,5,8,9,13,14,22 187 Thailand 7 2,3,4,9,13,22 74 2,3,4,5,9,10,21,22 201 Total 18 2,3,4,5,8,9,13,22 207 2,3,4,5,8,9,10,13,14,21,22 395 Sydasien Indien 18 2,5,8,9,13,14,21,22 185 2,3,5,8,9,21,22 380 Pakistan 4 4,5,10,11,21,22 284 4,5 31 Total 22 2,4,5,8,9,10,11, 13,14,21,22 469 2,3,4,5,8,9,21,22 411 Mellanöstern Bahrain - - - 5 0,2 Förenade Arabemiraten 2 2,3,15, 22 141 5,10,21,22 68 Jordanien 1 13 10 13 1 Kuwait 1 6,7,11,21,22 83 11 76 Oman 1 5,22 10 - - Qatar 6 17 79 17 26 Saudiarabien 2 5,22 2 5,22 14 Total 13 2,3,5,6,7,11,13, 17,21,22 325 5,10,11,13,17,21,22 185 Nordafrika Algeriet 1 4,5,18,21,22 8 5,21 80 Tunisien 1 2,3,14,22 71 2,3,14 71 Total 2 2,3,4,5,14,18,21,22 71 2,3,5,21 151 Afrika söder om Sahara Sydafrika 8 5,10,13,14,21,22 148 3,5,10,13,14,21,22 236 Total 8 5,10,13,14,21,22 148 3,5,10,13,14,21,22 236 Oceanien Australien 19 2,3,4,5,9,13,14, 17,21,22 130 2,3,4,5,8,9,11,13,14,17,21,22 83 Nya Zeeland 5 2,3,8,13,14 6 2,3,8,14 1 Total 24 2,3,4,5,8,9,13,14,17,21,22 136 2,3,4,5,8,9,11,13,14,17,21,22 84 TOTALT 541 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11,13,14,15, 17,18,21,22 4951 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11,13,14,15,16,17,18,21,22 7460 Tabell 8 a. Faktisk export av krigsmateriel 2013-2015 fördelad på länder och regioner uppdelad på KS och ÖK (mnkr) Region/land 2013 2014 2015 KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt EU 843 1992 2835 607 1620 2227 936 1510 2446 Belgien 23 3 26 20 2 22 4 11 15 Bulgarien - 1 1 0 0,7 0,7 0 0,2 0,2 Danmark 108 103 211 20 120 140 6 154 160 Estland 0,06 2 2 1,5 6,5 8 0,07 4 4 Finland 81 314 395 108 152 260 386 155 541 Frankrike 135 357 492 132 321 453 25 286 311 Grekland 0,3 4 4 0 49 49 0 2 2 Irland - 9 9 - - - 8 23 31 Italien 124 90 214 14 83 97 202 50 252 Kroatien - 1 1 0 0,3 0,3 0,1 0,8 1 Lettland 0,5 3,5 4 0,004 1 1 19 3 22 Litauen - 1 1 0,007 4 4 58 14 72 Luxemburg 30 1 31 0 0,4 0,4 0 0,02 0,02 Nederländerna 0,3 200 200 0,5 176 176 0,04 241 241 Nya Kaledonien, Fr - 0,3 0,3 - - - - - - Polen 22 15 37 4 23 27 6 40 46 Portugal - 1 1 9 2 11 0 2 2 Rumänien - 0,4 0,4 0 0,2 0,2 0 0,5 0,5 Slovakien 1 1 2 0 1 1 16 2 18 Slovenien - 1 1 0,003 0,3 0,3 0,006 0,5 0,5 Spanien 4 27,5 31,5 9 19 28 7 24 31 Storbritannien 217 388 605 233 294 527 138 177 315 Tjeckien 2 2 4 4 3 7 2 20 22 Tyskland 82,5 451 533,5 50 352 402 58 283 341 Ungern 0,5 2,5 3 0,3 3 3 0,001 7 7 Österrike 12 12 24 0,08 9 9 1 9 10 Övriga Europa 900 164 1064 1250 54 1304 1961 264 2225 Andorra - 0,2 0,2 - - - - - - Island - 0,3 0,3 0,06 0 0,06 0,003 0 0,003 Montenegro - 0,06 0,06 0 0,1 0,1 - - - Norge 900 61,5 961,5 1246 23 1269 1951 161 2112 Ryssland - 13 13 - - - - - - Schweiz - 67 67 4 30 34 3 75 78 Turkiet 1 20 21 0,2 0,3 0,5 7 28 35 Ukraina - 0,5 0,5 - - - - - - Nordamerika 779 776 1555 1092 573 1665 269 594 863 USA 653 553 1206 982 336 1318 269 300 569 Kanada 126 223 349 109 238 347 0 294 294 Central-amerika och Karibien - 4 4 0 25 25 4 54 58 Mexiko - 4 4 0 25 25 0 54 54 Trinidad och Tobago - - - - - - 4 0,5 4 Sydamerika 6 103 109 29 67 96 39 25 64 Argentina - - - 6 4 10 - - - Brasilien 4 102 106 16 63 79 39 24 63 Chile 2 1 3 7 0 7 0 1 1 Peru - - - - - - 0,3 0 0,3 Nordostasien 137 162 299 17 158 175 33 309 342 Japan 134 13 147 14 26 40 33 6 39 Republiken Korea 3 149 152 3 132 135 0,4 303 303 Centralasien - 1 1 - - - - - - Kazakstan - 1 1 - - - - - - Sydostasien 2563 945 3508 43 671 714 19 376 395 Brunei - 16 16 3 12 15 5 1 6 Indonesien 9 - 9 0 0,3 0,3 - - - Malaysia - 8 8 0 9 9 0 1 1 Singapore 2 153 155 21 137 158 0,7 187 187 Thailand 2552 767 3319 19 513 532 14 187 201 Sydasien 24 686 710 7 476 483 165 246 411 Bangladesh - 0,3 0,3 - - - - - - Indien 24 685 709 7 461 468 165 215 380 Pakistan - 1 1 0 14 14 0,5 31 31 Mellanöstern 59 1008 1067 36 345 381 13 172 185 Bahrain 24 0 24 0 0,6 0,6 0 0,2 0,2 Egypten - 16 16 - - - - - - Förenade Arabemiraten - 271 271 0 40 40 0 68 68 Israel - 0,2 0,2 - - - - - - Jordanien - - - - - - 0 1 1 Kuwait - 4 4 - - - 0 76 76 Oman - 2 2 1 1 2 - - - Saudiarabien 35 715 750 34 304 338 13 1 14 Qatar - - - 0 0,2 0,2 0 26 26 Nordafrika - 163 163 58 134 192 103 48 151 Algeriet - 161 161 58 134 192 40 40 80 Tunisien - 2 2 - - - 63 8 71 Afrika söder om Sahara - 151 152 0,01 167 167 1 235 236 Botswana - 0,1 0,1 - - - - - - Namibia - 0,3 0,3 - - - - - - Sydafrika - 151 151 0 167 167 1 235 236 Tanzania - 0,5 0,5 - - - - - - Zambia - 0,1 0,1 0,01 0 0,01 - - - Oceanien 242 233 475 119 232 351 17 67 84 Australien 241 232 473 117 231 348 16 67 83 Nya Zeeland 1 1 2 2,5 0,5 3 0,2 0,5 1 FN Förenta Nationerna - 0,4 0,4 0 0,06 0,06 - - - TOTALT 5554 6388 11942 3258 4521 7779 3560 3900 7460 Tabell 8 b. Faktisk export fördelad på regioner i procent av värdet år 2015 Region Andel av den totala exporten (%) EU 32,2 Sydasien 5,4 Mellanöstern 2,5 Sydostasien 5,2 Nordamerika 12,7 Övriga Europa 29,5 Afrika söder om Sahara 3,2 Oceanien 1,2 Nordostasien 4,5 Nordafrika 2,0 Centralamerika och Karibien 0,8 Sydamerika 0,9 Centralasien 0,0 FN, Förenta nationerna 0,0 Tabell 8 c. Faktisk export av krigsmateriel fördelad på länder uppdelade efter inkomst 1 Indelningen av länder är baserad på den sammanställning som Världsbanken gjort om länders ekonomiska status. En fullständig lista över länderindelningen finns på webbplatsen www.worldbank.org. De länder Sverige exporterar krigsmateriel till eller har beviljat utförseltillstånd till under 2014 följer indelningen: Höginkomstländer: Australien, Bahrain, Belgien, Brunei, Chile, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Grekland, Hungary, Ireland, Island, Italien, Japan, Kanada, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen, Portugal, Qatar, Republiken Korea, Kuwait, Saudiarabien, Schweiz, Singapore, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Trinidad and Tobago, Tyskland, USA, Österrike. Övre medelinkomstländer: Algeriet, Brasilien, Bulgarien, Jordan, Malaysia, Mexiko, Peru, Rumänien, Sydafrika, Thailand, Tunisia, Turkiet. Lägre medelinkomstländer: Indien, Pakistan. Låginkomstländer: - Tabell 9. Följdleveranser år 2015 Land Antal tillstånd Varav följdleverans- tillstånd Varav nya tillstånd Produkter nya tillstånd Algeriet 1 1 Robotsystem Argentina 1 1 Pansarplåt Brasilien 6 5 1 Pansarplåt Brunei 2 2 Förenade Arabemiraten 2 2 Marinpjäs, Marin sensor Indien 18 10 8 Explosivämnen, Gyron, pansarplåt Jordanien 1 1 Pansarplåt Kuwait 1 1 C-skyddsutrustning Lichtenstein 1 1 Pansarplåt Malaysia 2 1 1 Pansarplåt Oman 1 1 Pakistan 4 4 Qatar 6 6 Maskeringsmateriel Saudiarabien 2 2 Singapore 7 5 2 Pansarplåt, Explosivämne Sydafrika 8 7 1 Pansarplåt Thailand 7 6 1 Fartygskomponent Trinidad och Tobago 1 1 Tunisien 1 1 Pansarvärnssystem Uruguay 1 1 Pansarplåt Tabell 10. Faktisk export av små och lätta vapen år 2015 enligt definitionen i FN:s vapenregister Kategori enligt FN:s vapenregister Små vapen 1. Revolvrar och automatpistoler Ingen export 2. Gevär och karbiner Ingen export 3. Kulsprutepistoler Ingen export 4. Automatkarbiner Ingen export 5. Lätta kulsprutor Ingen export 6. Övrigt Finkalibrig ammunition har exporterats till Australien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Spanien, Storbritannien, Sydafrika, Tjeckien, Tyskland, USA samt Österrike. Tillverkningsutrustning för ammunition har exporterats till Finland samt USA. Lätta vapen 1. Tunga kulsprutor (12,7 mm) Export av ammunition till Norge 2. Granattillsats för montering på vapen (40 mm) Komponenter till Tyskland 3. Bärbara pansarvärnspjäser Ingen export 4. Rekylfria vapen (granatgevärssystem) Granatgevär har exporterats till Australien, Slovakien samt Tunisien. Reservdelar, övningsmateriel, komponenter och ammunition har exporterats till Australien, Brasilien, Chile, Danmark, Estland, Indien, Japan, Litauen, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Slovakien, Trinidad och Tobago, Tjeckien, Tunisien, USA och Österrike. 5. Bärbara pansarvapen Pansarvapen har exporterats till Finland samt USA. Reservdelar, övningsvapen och komponenter har exporterats till Brasilien, Finland, samt Österrike. 6. Granatkastare med kaliber mindre än 75 mm Ingen export 7. Övrigt Ingen export Tabell 11. Faktisk export av MANPADS (Man-Portable Air Defence Systems) år 2015 enligt definitionen i FN:s vapenregister Robotar, reservdelar, övningsmateriel m.m. har exporterats till Australien, Brasilien, Finland, Irland, Lettland, Litauen, Pakistan, Singapore, Thailand samt Tjeckien till ett sammanlagt värde om 110 982 tkr. Sikten avsedda för MANPADS har exporterats till Brasilien, Irland samt Litauen. Tabell 12. Utfärdade tillstånd under 2015 förvidareexport av materiel som ursprungligen exporterats från Sverige Ansökan från Avser materiel Destination Australien Programvara marina ledningssystem, ML 21 Kanada Kanada Temporär utförsel programvara marina ledningssystem, ML 21 Australien, Frankrike, Israel, Kanada, Nya Zeeland, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA Lettland Automatkarbiner, ML 1 Annan mottagare i Lettland Nederländerna Stridsfordon 90, ML 6 Estland Norge Stridsfordon 90 chassier, ML 6 Estland Schweiz Sprängämne, ML 8 Sverige USA Ammunition, ML 3 Annan mottagare i USA Tabell 13. Exporterande företag och myndigheter år 2015 Följande företag och myndigheter exporterade materiel till ett värde av mer än 10 miljoner kronor (mnkr) Företag KS ÖK Totalt BAE Systems Hägglunds AB 1831 469 2300 Saab Dynamics AB 727 385 1112 Saab AB, Electronic Defence Systems 311 541 852 Saab AB, Security and Defence Systems 55 606 661 BAE Systems Bofors AB 54 406 460 FFV Ordnance AB 164 186 350 Norma Precision AB 18 242 260 SSAB EMEA AB 0 235 235 EURENCO Bofors AB 199 0 199 Nammo Vanäsverken AB 163 0,01 163 Saab AB, Aeronautics 0 145 145 Saab AB, Support and Services 0 134 134 Saab Underwater Systems AB 0 103 103 GKN Aerospace AB 0 85 85 Saab Barracuda AB 0 79 79 N. Sundin Dockstavarvet AB 0 65 65 Scania AB 0 60 60 Saab AB, Industrial Products and Services 0 47 47 Nammo LIAB AB 22 12 34 Saab Kockums AB 0 28 28 FLIR Systems AB 17 8 25 GKN Aerospace Applied Composites AB 0 24 24 FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut 0 23 23 Exsensor Technology AB 0 23 23 FMV, Försvarets materielverk 0 17 17 Taiga AB 0 15 15 Saab AB, Training & Simulation 0 13 13 Patria Helicopters AB 0 11 11 Följande företag exporterade materiel till ett värde av mellan 1 miljon och 10 miljoner kronor år 2015: Airsafe Sweden AB, BAE Systems SWS Defence AB, Schill Reglerteknik AB, VO Vapen AB, Befyraem Technologies AB (B4M), Polyamp AB, Deform AB, Aerodynamics Reserach Center STARCS AB, Carmenta AB, Sepson AB, SSPA Sweden AB, Aimsport Sweden AB, Rolls-Royce AB, Åkers Krutbruk Protection AB, Exova Materials Technology AB, Arma Tech AB, Saab Bofors Test Center AB, Aimpoint AB, ECAPS AB. Följande företag exporterade materiel till ett värde av mindre än 1 miljon kronor år 2015: Ekenäs Mekaniska AB, Spuhr i Dalby AB, Ammo Tech Sweden AB, Stalons Svarv & Svets AB, MSE Engineering AB, Comtri AB, Lesjöfors Fjädrar AB, Waltreco AB, Nammo Vingåkersverken AB, Swedish Ordnance i Stockholm AB, GP Rifle, Clustertronix HB Av övriga företag med tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd under 2015 genomförde 55 företag enbart försäljning inom Sverige. 65 företag och en myndighet (FXM) genomförde ingen försäljning av krigsmateriel under 2015. Tabell 14. Beviljade enskilda tillhandahållandetillstånd under år 2015 Från land Till land antal ML kategori Produkt Australien Kanada 2 ML 21/22 Programvara för ledningssystem Danmark Afghanistan 3 ML 13 Skyddsvästar samt skyddsplattor Grekland Norge 1 ML 15 Mörkerutrustning Italien Ungern 1 ML 18 Komponenter Kanada Danmark 1 ML 1 Komponenter Lettland Irland 1 ML 17 Dykutrustning Namibia Namibia 1 ML 1 Jaktvapen Singapore Singapore 4 ML 13 Pansarplåt Storbritannien Australien 2 ML 5 Sensorer Storbritannien 11 ML 13 Pansarplåt Sydafrika Botswana 1 ML 17 Maskeringsmateriel Sydafrika 13 ML 13 Pansarplåt Tjeckien Tjeckien 1 ML 10 Komponenter Tyskland Belgien 2 ML 13 Pansarplåt Danmark 1 ML 3 Ammunition Finland 1 ML 13 Komponenter Grekland 2 ML 13 Pansarplåt Nederländerna 3 ML 13 Pansarplåt Norge 1 ML 1 Skjutvapen Norge 1 ML 3 Ammunition Polen 1 ML 13 Pansarplåt Rep. Korea 1 ML 13 Pansarplåt Saudiarabien 1 ML 10 Reservdel Schweiz 1 ML 13 Pansarplåt Tyskland 20 ML 13 Pansarplåt Österrike 1 ML 13 Pansarplåt USA Afghanistan 1 ML 13 Skyddsvästar Danmark 3 ML 1 Skjutvapen Kanada 5 ML 13 Pansarplåt Mexico 1 ML 13 Pansarplåt Norge 2 ML 1 Skjutvapen USA 13 ML 13 Pansarplåt Företag med tillstånd att tillhandahålla krigsmateriel år 2015 BAE Systems SWS Defence AB, Caliber 44 Varberg, Catron Elektronik AB, Defendor AB, Equipnor AB, EX&PLOSE AB, FFV Ordnance AB, Gripen International AB, Gripen International KB, ILEK AB, LEAF Supply & Services AB, Milmac Sweden AB, MP-Sec International AB, Naverviken Logistic AB, Neptunus Hav & Land AB, 9-Line AB, Patria Helicopters AB, Promoteq i Sandviken AB, Saab Underwater Systems AB, Sako Oy Finland Filial, Scandinavian Risk Solutions AB, SKF Eurotrade AB,Swedish Ordnance AB, Teknikinformation i Krokom AB (TIKAB), Tempest Security AB, Venatio AB, Vesper Group AB, W.L. Gore & Associates Scandinavia AB. Tabell 15. Generella tillstånd, certifieringar samt antalet beviljade individuella och globala tillstånd till andra EES-länder under 2015 Generella tillstånd ISP har beslutat fem generella tillstånd, som publicerats i Tullverkets författningssamling (TFS) samt även på ISP webbsida www.isp.se. Tillstånden omfattar endast överföring inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Till varje generellt tillstånd finns en bilaga som anger vilken krigsmateriel och tekniskt bistånd som omfattas. TFS Omfattning 2012:7 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en försvarsmakt eller en avtalsslutande myndighet i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) 2012:8 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en certifierad mottagare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) 2012:9 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för demonstration, utvärdering och utställning 2012:10 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för underhåll eller reparation 2012:11 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) efter underhåll, reparation eller demonstration En förutsättning för att någon ska kunna utnyttja ett generellt tillstånd är att aktuellt företag underrättar ISP senast fyra veckor före den första dagen då tillståndet används. Under år 2015 har 4 företag underrättat ISP om användning av generella tillstånd, enligt följande: TFS 2012:7 TFS 2012:8 TFS 2012:9 TFS 2012:10 TFS 2012:11 0 1 2 1 1 Den som utnyttjar tillstånden behöver endast underrätta ISP den första gången användningen sker. Därför redovisas också ett ackumulerat antal underrättelser sedan 2012, enligt följande: TFS 2012:7 TFS 2012:8 TFS 2012:9 TFS 2012:10 TFS 2012:11 11 6 18 11 11 Faktisk export under 2015 inom ramen för generella tillstånd: FS Kategori Värde (tkr) Mottagarland 2012:7 ML 5 25467 Danmark, Storbritannien, Tyskland ML 6 109694 Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Tyskland ML 10 20599 Finland, Norge ML 14 4957 Finland, Norge, Polen, Storbritannien, Tyskland ML 15 738 Frankrike ML 21 393 Norge ML 22 3085 Frankrike, Norge 2012:8 ML 6 279 Finland ML 13 279 Finland ML 16 279 Finland ML 21 3539 Frankrike 2012:9 ML 5 102 Storbritannien ML 22 64 Storbritannien ML 22 189 Estland 2012:11 ML 22 260 Finland EU-kommissionen har under 2015 initierat en analys samt i samverkan med medlemsstaterna påbörjat ett arbete för att harmonisera användningen av de generella tillstånden inom EES. Certifiering Ett företag kan ansöka om certifiering som mottagare av krigsmateriel och tekniskt bistånd och därigenom motta komponenter via generella tillstånd utfärdade i något annat EES-land. Under år 2015 har inget nytt svenskt företag certifierats. Ett företag har omcertifierats. Till och med 2015 har totalt inom EU 51 företag i 14 länder certifierats, enligt följande: 2012: 10 företag 2013: 12 företag 2014: 18 företag 2015: 11 företag Aktuell information finns på EU kommissionens hemsida http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/defence/certider Andel globala och individuella tillstånd till andra EES-länder 1 2012 beviljade ISP totalt 362 utförseltillstånd till EES-länder, varav 20 procent globala samt 80 procent individuella. 2 2013 beviljade ISP totalt 642 utförseltillstånd till EES-länder, varav 15 procent globala samt 85 procent individuella. 3 2014 beviljade ISP totalt 552 utförseltillstånd till EES-länder, varav 20 procent globala och 80 procent individuella. 4 2015 beviljade ISP totalt 565 utförseltillstånd till EES-länder, varav 16 procent globala och 84 procent individuella. Tabell 16. Exporttillstånd rörande civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU I tabell 16 redovisas statistik som rör exporttillstånd avseende civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU. Tabell 16:1 Antal inkomna ärenden avseende civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen Ärendetyp 2013 2014 2015 Ansökan om exporttillstånd 32 277 342 Tabell 16:2 Beviljade tillstånd samt faktisk export till mottagare utanför EU avseende sådana civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen som också utgör krigsmateriel. Beviljade utförseltillstånd Faktisk export Region/land Antal beviljade tillstånd Huvudkategori av beviljad materiel (EU:s militära lista) Värdet av tillstånden i mnkr Huvudkategori av exoprterad materiel (EU:s militära lista) Värdet av exporten i mnkr Övriga Europa Andorra 2 3,8 0,3 3,8 0,3 Grönland 2 1 0,6 Island 5 1,3 0,4 3 0,6 Norge 158 1,3,8 172 3,8 17 Nya Kaledonien 1 3 0,4 3 0,4 Schweiz 16 1,3,8 3 3,8 4 Total 184 1,3,8 177 3,8 22 Nordamerika Kanada 2 1,3 1 3 0,6 USA 50 1,3,8 103 3,8 98 Total 52 1,3,8 104 3,8 99 Sydamerika Chile 1 3 0,4 3 0,4 Uruguay 1 3 0,1 3 0,1 Total 2 3 0,5 3 0,5 Nordostasien Japan 3 3 1 3 0,7 Republiken Korea 2 3 0,09 3 0,09 Total 5 3 1 3 0,7 Centralasien Kazakstan 3 1,3 3 1,3 3 Total 3 1,3 3 1,3 3 Mellanöstern Förenade Arabemiraten 1 1 11 1 5 Total 1 1 11 1 5 Afrika söder om Sahara Botswana 1 3 0,1 3 0,1 Namibia 1 3 0,08 3 0,08 Sydafrika 12 1,3 14 1,3 9 Tanzania 1 3 0,3 3 0,3 Total 15 1,3 14 1,3 9 Oceanien Australien 4 1,3 3 3 3 Nya Zeeland 14 1,3 2 3 0,8 Total 18 1,3 5 3 4 TOTALT 280 1,3,8 316 1,3,8 143 Tabell 16:3 Beviljade tillstånd till mottagare utanför EU avseende slätborrade hagelvapen samt delar och ammunition till sådana vapen (ej krigsmateriel) Beviljade utförseltillstånd Region/ Land Antal beviljade tillstånd Produkter Värdet av till-stånden i mnkr Övriga Europa Grönland 1 Hagelvapen m.m. 0,03 Norge 80 Hagelvapen m.m. samt ammunition 4 Schweiz 6 Hagelvapen m.m. samt ammunition 0,03 Total 87 Hagelvapen m.m. samt ammunition 4 Nordamerika Kanada 2 Hagelvapen m.m. 0,1 USA 5 Hagelvapen m.m. 0,1 Total 7 Hagelvapen m.m. 0,2 Nya Zeeland 3 Hagelvapen m.m. 0,01 Total 3 Hagelvapen m.m. 0,01 TOTALT 97 Hagelvapen m.m. samt ammunition 4 Export av produkter med dubbla användningsområden Tabell 1. Antal inkomna utförselärenden m.m. rörande produkter med dubbla användningsområden (PDA) 2013-2015 Utförselärenden 2013 2014 2015 Totalt utförseltillstånd, globala och individuella, varav: 1123 1324 1467 Wassenaar-arrangemanget 702 766 793 Missilteknologikontrollregimen 7 11 9 Nuclear Suppliers Group (Part 2) 11 18 149 Australiengruppen 316 365 332 Sanktioner 87 164 184 Iransanktioner - finansiella ärenden 2013 2014 2015 Totalt ärenden avseende överföring av tillgångar och finansiella tjänster 392 626 693 Anmälan 189 520 584 Tillstånd 185 106 109 Tabell 2. Antal utfärdade förhandsbesked och förfrågningar samt icke-kontrollerade produkter avseende PDA 2013-2015 2013 2014 2015 Totalt antal utfärdade förhandsbesked 115 196 139 Varav antal förfrågningar om icke-kontrollerade produkter 66 126 97 Tabell 3. Antal avgjorda ärenden som rör begäran om förhandsbesked - kontrollerade samt icke-kontrollerade produkter år 2015 Icke-kontrollerade produkter Kontrollerade produkter Land Ej anledning att tillämpa catch all "Catch all" negativ "Catch all" Listad produkt, positivt Listad produkt, avslag Summa Amerikas Förenta Stater 1 1 Arabrepubliken Syrien 3 1 4 Argentina 1 1 Australien 1 1 Azerbajdzjan 2 2 Brasilien 3 3 Chile 1 1 Colombia 2 2 Danmark 1 1 Egypten 1 1 2 Etiopien 1 1 Folkrepubliken Kina 4 1 1 3 9 Förenade Arabemiraten 2 2 Indien 1 1 2 Iran 37 2 1 2 42 Israel 1 1 Jordanien 1 1 Kenya 1 1 Kuwait 1 1 Liberia 1 1 México 1 1 Nederländerna 1 1 Nigeria 1 1 Norge 1 1 Ryska Federationen 4 11 6 6 2 29 Sydafrika 1 1 2 Sydsudan 1 1 Taiwan 1 1 Turkiet 1 1 Tyskland 1 1 Ukraina 2 2 Vietnam 1 1 Vitryssland 1 1 Tabell 4. Generella tillstånd Under år 2012 har EU infört ytterligare generella tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1232/2011. Aktuella företag är skyldiga att senast 30 dagar efter första användande anmäla detta till ISP. Under år 2015 har följande antal företag anmält sådant utnyttjande: EU 001 EU 002 EU 003 EU 004 EU 005 EU 006 16 1 1 0 0 0 Då aktuella företag behöver anmäla utnyttjande enbart en gång redovisas nedan ackumulerat antal anmälningar sedan 2009 (EU 001) samt 2012 (EU 002-006): EU 001 EU 002 EU 003 EU 004 EU 005 EU 006 122 2 4 3 1 0 Tabell 5. Beviljade exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden (PDA), tillhörande kategori 0 i bilaga 1 till rådets förordning (EG) nr 428/2009, från företag i Sverige (Källa SSM) På det nukleära området är export utanför EU tillståndspliktig. För flertalet produkter krävs även tillstånd för överföring mellan EU-länder, berörda produkter finns beskrivna i bilaga IV del 2 till rådets förordning (EG) 428/2009. Generella tillstånd får inte användas för dessa produkter. Under 2015 beviljades 46 tillstånd för export eller överföring inom EU. Mottagarland Antal globala tillstånd Antal individuella tillstånd Produktkategori Argentina 1 0D001, 0E001 Belgien 1* 0D001, 0E001 Finland 1* 1 0A001, 0D001, 0E001 Frankrike 2* 0D001, 0E001 Japan 1 0E001 Kina, Folkrepubliken 1 0A001 Luxemburg 1* 0D001, 0E001 Nederländerna 1* 0D001, 0E001 Norge 1 3 0A001, 0C002, 0D001, 0E001 Ryssland 1 0E001 Schweiz 4 0A001, 0C001, 0C002, 0E001 Spanien 1* 4 0A001, 0D001, 0E001 Storbritannien 1* 0D001, 0E001 Sydafrika 1 0A001, 0C002, 0D001, 0E001 Tjeckien 1* 0D001, 0E001 Tyskland 1* 5 0A001, 0D001, 0E001 Ukraina 3 0A001, 0C001, 0C002 USA 9 9 0A001, 0C001, 0C002, 0D001, 0E001 Österrike 1* 0D001, 0E001 * varav ett inom ramen för ett tillstånd med flera mottagarländer Tabell 6. Medlemskap i multilaterala exportkontrollregimer år 2015 Land ZC NSG AG MTCR WA Argentina x x x x x Australien x x x x x Belgien x x x x x Brasilien - x - x x Bulgarien x x x x x Cypern - x x - - Danmark x x x x x Estland - x x - x Finland x x x x x Frankrike x x x x x Grekland x x x x x Irland x x x x x Island - x x x - Italien x x x x x Japan x x x x x Kanada x x x x x Kazakstan x x - - - Kina x x - - - Korea (Rep.) x x x x x Kroatien x x x - x Lettland - x x - x Litauen - x x - x Luxemburg x x x x x Malta - x x - x Mexiko - x x - x Nederländerna x x x x x Norge x x x x x Nya Zeeland x x x x x Polen x x x x x Portugal x x x x x Rumänien x x x - x Ryssland x x - x x Schweiz x x x x x Serbien - x - - - Slovakien x x x - x Slovenien x x x - x Spanien x x x x x Storbritannien x x x x x Sverige x x x x x Sydafrika x x - x x Tjeckien x x x x x Turkiet x x x x x Tyskland x x x x x Ukraina x x x x x Ungern x x x x x USA x x x x x Vitryssland x x - - - Österrike x x x x x TOTALT 39 48 41 34 42 Europeiska kommissionen deltar som medlem i Australiengruppen samt som observatör i Nuclear Suppliers Group och Zangger-kommittén. Tabell 7. Beviljade globala tillstånd för permanent export år 2015 Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim Samtliga länder med undantag avembargoländer/sanktionsländer 23 3A001 5A001 5E001 6A001 6A003 Elektroniska komponenter Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) Sensorsystem, Svenska Kustbevakningen IR-kamera 428/2009 WA Afghanistan 1 5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Algeriet 1 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Amerikas Förenta Stater 1 9A117 Mellansteg/Adapter 428/2009 MTCR Argentina 2 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Armenien 3 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Azerbajdzjan 2 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Bahrain 1 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Bangladesh 2 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Brasilien 3 3A001, 3A002, 3E001, 5A001, 5E001, 6A003 Elektroniska komponenter Elektroniska komponenter Elektroniska komponenter Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera 428/2009 WA Folkrepubliken Kina 8 2E001, 2E002 3A001, 3A002, 5A001 5A002 5D002 Filterutrustning Filterutrustning Elektroniska komponenter Elektroniska komponenter Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Förenade Arabemiraten 1 5A001, 5D001 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Guinea-Bissau 1 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Hongkong, Kina 2 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Indien 16 2E001, 3A001, 3A002, 5A001, 5A002, 5D002 Filterutrustning Elektroniska komponenter Elektroniska komponenter Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Indonesien 1 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Irak 5 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Iran 1 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Israel 1 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet 428/2009 WA Jordanien 1 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet 428/2009 WA Kirgizistan 1 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Kuwait 2 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet 428/2009 WA Libanon 3 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Libyen 2 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Malaysia 2 3A001, 3A002 5A001 Elektroniska komponenter Elektroniska komponenter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Maldiverna 1 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Marocko 1 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA México 1 3A001, 3A002, 5A001 Elektroniska komponenter Elektroniska komponenter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Pakistan 3 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Qatar 2 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Saudiarabien 1 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Srilanka 1 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Sudan 1 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Sydafrika 3 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Sydsudan 2 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Thailand 1 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Turkmenistan 2 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Vietnam 1 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Vitryssland 1 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Zimbabwe 2 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Tabell 8. Beviljade individuella tillstånd för permanent exportår 2015 Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal till-stånd Produkt-kategori Produkt EUF Regim Antal till-stånd Produkt-kategori Produkt EUR Regim Afghanistan 4 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Algeriet 2 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA 1 6A003 IR-kamera 428/2009 WA Amerikas Förenta Stater 4 1C010 2B230, 9B115, Kolfiber Tryckgivare Mätinstrument 428/2009 WA NSG MTCR Angola 1 1A004 Kemskyddsdräkt 428/2009 WA Arabrepubliken Syrien 2 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Argentina 4 2B350, 3A001, 3A225 Värmeväxlarplåt Elektronikkort Frekvensomvandlare 428/2009 WA NSG AG Armenien 1 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Aruba 1 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Australien 2 2B350 Värmeväxlarplåt 428/2009 AG Azerbajdzjan 9 1A004, 2B350, 5A002, 5D002 Kemskyddsdräkt Värmeväxlarplåt Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA AG Bahrain 2 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA 3 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Bangladesh 1 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG Bolivia 1 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG Bosnien-Hercegovina 3 1C010, 3A225 Kolfiber Frekevensomvandlare 428/2009 WA NSG Botswana 1 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Brasilien 48 1A004, 1C002, 2B350, 2B352, 3A225, 5A002, 5D002 Kemskyddsdräkt Titanpulver Värmeväxlare Bioreactor Frekevensomvandlare Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA NSG AG 2 1A004 Kemskyddsdräkter 428/2009 WA Brunei 1 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Chile 20 2B350, 3A002, 3A225, 5A002, 5D002, Värmeväxlare Signalgenerator Frekvensomvandlare Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA NSG AG Colombia 6 2B350, 2B352, 5A002, 9A012 Värmeväxlarplåt Bioreactor Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) UAV 428/2009 WA AG 2 6A003 IR-kamera 428/2009 WA Costa Rica 2 2B352, 6A003 Bioreactor IR-kamera 428/2009 WA Demokratiska Republiken Kongo 3 5A002, 5D002, 6A003 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera 428/2009 WA Djibouti 1 5A002, 5D002, Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Dominikanska republiken 1 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 AG Ecuador 4 2B350, 3A225 Värmeväxlarplåt Frekvensomvandlare 428/2009 NSG AG Egypten 25 5A002, 5D002, Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA NSG AG 3 6A002, 6A003 IR-kamera IR-kamera 428/2009 WA Elfenbenskusten 6 2B352 3A225 6A003, 5A002, 5D002, Bioreactor Frekvensomvandlare IR-kamera Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Etiopien 6 5A002, 5D002, Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Filippinerna 1 1A004 Kemskyddsdräkt 428/2009 WA FN med flera internationella organisationer 1 5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Folkrepubliken Kina 189 1A004, 1C002, 1C010, 2B004, 2B104, 2B204, 2B230, 2B350, 2B352, 2D002, 3A001, 3A002, 3A225, 3C001, 5A002, 6A003, 6A005, 6A008, 9A012 Kemskyddsdräkt Titanpulver Kolfiber Isostatpress Isostatpress Isostatpress Tryckgivare Värmeväxlarplåt, pumpar, Bioreactor Vattenskärmaskin Elektronikkort Datainsamlingskort Frekvensomvandlare Kiselskivor Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera Lasrar Radarsensor UAV 428/2009 WA NSG AG MTCR Frankrike 1 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Förenade Arabemiraten 28 1A004, 1C010, 1C202, 2B350, 5A002, 5D002, 6A003, 9A012 Kemskyddsdräkt Kolfiber Aluminiumstavar Värmeväxlarplåt, pumpar Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera UAV 428/2009 WA NSG AG 16 5A002 6A003, Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera 428/2009 WA Ghana 2 6A003 IR-kamera 428/2009 WA Grönland 428/2009 1 6A003 IR-kamera 428/2009 WA Guatemala 7 1A004, 2B350, 5A002, 5D002 Kemskyddsdräkt Värmeväxlarplåt Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA AG Guinea 4 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Guyana 1 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG Hongkong, Kina 13 1C002, 1A004, 1C010, 2B004, 2B104, 2B204, 2B230, 2B352, 2D002, 3A001, 3A002, 3A225, 3C001, 5A002, 6A003, 6A005, 6A008, 9A012 Titanpulver Kemskyddsdräkt Kolfiber Isostatpress Isostatpress isostatpress Tryckgivare Bioreactor Vattenskärmaskin Elektronikkort Datainsamlingskort Frekvensomvandlare Kiselskivor Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera Lasrar Radarsensor UAV 428/2009 WA NSG Indien 27 1A004, 2B204, 2B350, 2B352, 3A001, 3A225, 5A002, 5D002, 6A003 Kemskyddsdräkt Isostatpress Pumpar, ventiler Bioreactor Elektronikkort Frekvensomvandlare Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera 428/2009 WA NSG AG 2 6A003 IR-kamera 428/2009 WA Indonesien 28 1C350, 2B350, 3A225, 5A002, 5D002' 6A003 Flourvätesyra Värmeväxlarplåt, ventiler Frekvensomvandlare Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera 428/2009 WA NSG AG Irak 10 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA 2 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Iran 179 III.A1.003 III.A2.010 Reservdelar till mejeriutrustning 267/2012 Sanktioner Island 7 3D225, 5A002, 5D002 Programvara till frekvensomvandlare Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA NSG Israel 42 1A004, 2A101, 2B350, 2B352, 3A002, 3A225, 5A002, 5D002, 6A002 Kemskyddsdräkt Kullager Värmeväxlarplåt, pumpar Bioreactor Datainsamlingskort Frekvensomvandlare Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-sensor 428/2009 WA NSG AG MTCR Italien 1 1C351 Bakterier 428/2009 AG Jamaica 1 5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Japan 6 1A004, 2B350, 3C001, 6A003 Kemskyddsdräkt Ventiler Kiselskivor IR-kamera 428/2009 WA AG Jordanien 8 5A002, 5D002, 5E002, 6A003 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera 428/2009 WA 4 5A002, 5D002' 6A003 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera Kazakstan 3 1A004, 5A002 Kemskyddsdräkt Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Kenya 1 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG Kosovo 1 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Kuwait 5 1A004, 2B350, 3A225, 5A002, 5D002, 6A003 Kemskyddsdräkt Värmeväxlarplåt Frekvensomvandlare Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera 428/2009 WA AG Libanon 6 1C202, 5A002, 5D002 Aluminiumstavar Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA NSG Makedonien (FYROM) 1 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG Malawi 1 5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Malaysia 19 1A004, 2B350, 3A001 3A225, 5A002, 6A003 Kemskyddsdräkt Värmeväxlarplåt, pumpar Elektronikkort Frekvensomvandlare Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera 428/2009 WA NSG AG 2 6A003 IR-kamera 428/2009 WA Marocko 3 5A002, 5D002, 6A003 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera 428/2009 WA 2 6A003 IR-kamera 428/2009 WA Mexico 32 1A004, 2B230, 2B350, 3A225, 5A002, 9A012 Kemskyddsdräkt Tryckgivare Värmeväxlarplåt Frekvensomvandlare Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) UAV 428/2009 WA NSG AG Moldavien 2 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Montenegro 1 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Myanmar (Burma) 2 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Namibia 1 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Nepal 1 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Nicaragua 2 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG Nigeria 1 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG Norge 1 9A007 Raketmotor 428/2009 MTCR Oman 6 1A004, 2B350, 5D002 Kemskyddsdräkt Pumpar Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA AG 4 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Pakistan 8 3A225, 2B350, 5A002, 5D002 Frekvensomvandlare Värmeväxlarplåt Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA NSG AG 2 1C210, 5A002, 5D002 Kolfiberduk Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Panama 1 1A004 Kemskyddsdräkt 428/2009 WA Peru 4 1A004, 3A225, 5D002, 6A003 Kemskyddsdräkt Frekvensomvandlare Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera 428/2009 WA NSG Qatar 15 1A004, 2B350, 5A002, 5D002, 6A003 Kemskyddsdräkt Värmeväxlarplåt Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera 428/2009 WA AG 6 1A004, 2B350, 5A002, 5D002, 6A003 Kemskyddsdräkt Värmeväxlarplåt Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera Republiken Korea 31 1C240, 2B204, 2B350, 2B352, 3A001, 3A002, 3A225, 5A002 6A002, 6A003, 6A008, 9A012 Nickelpulver Isostatpress Värmeväxlarplåt, pumpar Kemskyddsdräkt Elektronikkort Datainsamlingskort Frekvensomvandlare Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-sensor IR-kamera Radarsensor UAV 428/2009 WA NSG AG 10 6A003, 6D002, 8A002, 9B105 IR-kamera IR-kamera Kompositaxel Vindtunnel WA MTCR Rwanda 4 3A225, 5A002, 5D002, Frekvensomvandlare Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA NSG Ryska Federationen (Ryssland) 94 Catch all 1A004, 1C002, 2B204, 2B230, 2B350, 2B352, 3A225, 5A002, 5D002, 6A003 6E001 Kemskyddsdräkt Titanpulver Isostatpress Tryckgivare Värmeväxlarplåt Bioreactor Frekvensomvandlare Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera IR-kamera 428/2009 WA NSG AG Saudiarabien 24 1A004, 2B230, 2B350, 3A225, 5A002, 5D002, 6A003 Kemskyddsdräkt Tryckgivare Värmeväxlarplåt Frekvensomvandlare Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera 428/2009 WA NSG AG 8 5A002, 5D002, 6A003 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera 428/2009 WA Schweiz 1 2B350 Värmeväxlarplåt 428/2009 AG Serbien 8 1A004 2B001, 3A225, 5A002, Kemskyddsdräkt Verktygsmaskiner Frekvensomvandlare Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA NSG Singapore 31 1A004, 1C002, 2B350, 2B352, 3A002, 3C001, 5A002, 5E002, 6A003, 7A003 Kemskyddsdräkt Titanpulver Pumpar Bioreactor Datainsamlingskort Kiselskivor Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR- kamera Tröghetsplattform 428/2009 WA AG 2 5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Sudan 4 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 W Sydafrika 26 1C107, 2A226, 2B350, 3A225, 5A002, 5D002, 6A003, 9A001, 9A012 Keramiska stavar Ventiler Värmeväxlarplåt Frekvensomvandlare Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera Gasturbinmotorer UAV 428/2009 WA NSG AG MTCR Sydsudan 2 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Taiwan 26 1A004, 1C002, 2B001, 2B204, 2B350, 2B352, 3A001, 3A225, 3C005, 5A002 Kemskyddsdräkt Titanpulver Verktygsmaskiner Isostatpress Värmeväxlarplåt Bioreactor Elektronikkort Frekvensomvandlare Semi-isolerade substrat Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA NSG AG Tanzania 3 9A012, 6A003 UAV IR-kamera 428/2009 WA Thailand 40 1A004, 1C010, 2B350, 2B352, 3A001 3A225, 5A002, 5D002 Kemskyddsdräkt Kolfiber Värmeväxlarplåt, pumpar Bioreactor Elektronikkort Frekvensomvandlare Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA NSG AG Tunisien 5 3A225, 2B350 Frekvensomvandlare Värmeväxlarplåt 428/2009 NSG AG Turkiet 23 2B001, 2B350, 3A225, 3C005, 5A002, 5D002, 5E002 6A003 9A012, Verktygsmaskiner Värmeväxlarplåt Frekvensomvandlare Semi-isolerade substrat Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera UAV 428/2009 WA NSG AG 2 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Ukraina 10 2B350, 3A225, 5D002, 6A003, Värmeväxlarplåt Frekvensomvandlare Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) IR-kamera 428/2009 WA NSG AG 2 5D002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Venezuela 1 5A002 Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Vietnam 12 1A004, 2B350, 2B352, 5A002, 5D002, 9A012, Kemskyddsdräkt Värmeväxlarplåt Bioreactor Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) UAV 428/2009 WA AG Vitryssland 3 2B230, 2B350, Tryckgivare Pumpar 428/2009 WA NSG AG Zambia 1 2B350 Värmeväxlarplåt 428/2009 AG Zimbabwe 4 5A002, 5D002 Telekommunikationsprodukter Telekommunikationsprodukter (informationssäkerhet) 428/2009 WA Regelverk i urval Lagen om krigsmateriel Lagen (1992:1300) om krigsmateriel gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende sådan krigsmateriel. I förordningen (1992:1303) om krigsmateriel har regeringen närmare angivit vad som ska omfattas av lagens bestämmelser. Vad som utgör krigsmateriel enligt förordningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, med tre nationella tillägg. Därtill görs en indelning i krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. Med krigsmateriel för strid avses materiel med en förstörelsebringande verkan, inklusive sikten för sådan materiel och materiel för eldledning. Som övrig krigsmateriel räknas vissa delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt försrörelsebringande verkan i en stridssituation. Enligt lagen om krigsmateriel gäller generella förbud mot tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel samt för lämnande av tekniskt bistånd till någon utanför landet. För dessa verksamheter kan emellertid tillstånd beviljas. Tillverkning definieras som framställning av sådan materiel eller delar därav som utgör krigsmateriel. Med tillhandahållande förstås i lagen försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag, lån, gåva och förmedling. Svenska myndigheter, svenska företag samt personer som är bosatta eller stadigvarande vistas i Sverige får inte heller utomlands bedriva verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel eller i ett enskilt fall till någon i utlandet tillhandahålla krigsmateriel som finns i utlandet. Även avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon i utlandet och avtal om att tillsammans med annan i utlandet utveckla krigsmateriel kräver tillstånd. Vidare krävs tillstånd, med vissa undantag, för att bedriva militärt inriktad utbildning. För utförsel och lämnande av tekniskt bistånd finns tre olika sorters tillstånd; individuella, globala och generella. Individuella tillstånd avser en utförsel (som dock kan bestå av flera leveranser) till en mottagare. Ett globalt tillstånd ger en leverantör rätt att till en eller flera mottagare eller kategorier av mottagare i ett eller flera andra länder föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet. Ett generellt tillstånd innebär att en leverantör direkt, utan att ansöka om tillstånd, kan föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har meddelat flera olika föreskrifter om generella tillstånd. Ett generellt tillstånd är således ett normbeslut som riktar sig till samtliga leverantörer som uppfyller de villkor som anges i tillståndet. Från och med den 1 februari 1996 prövas frågor om tillstånd enligt lagen om krigsmateriel i första hand av ISP, utom i sådana fall där ett ärende bedöms vara av principiell betydelse eller annars av särskild vikt. Ärendet ska i sådant fall överlämnas till regeringen för avgörande. Samråd ska ske med exportkontrollrådet innan beslut fattas i viktigare ärenden. Den som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel står under tillsyn av ISP. Lagen om krigsmateriel innehåller vidare ansvarsbestämmelser för den som bryter mot bestämmelserna i lagen. I rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden finns i vissa fall krav på exporttillstånd för produkter som inte ingår i begreppet krigsmateriel, men som hör samman med exporterad krigsmateriel. Svenska riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan Enligt 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel får tillstånd enligt lagen lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. De närmare principerna för prövningen har lagts fast i regeringens praxis och kommit till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan som riksdagen godkänt (jfr prop. 1991/92:174 s. 41 f., prop. 1995/96:31 s. 23 f. och bet. 1992/93:UU1). Se riktlinjerna i fulltext nedan. Övergripande kriterier och bedömningskriterier Riktlinjerna uttolkas med brett parlamentariskt stöd och är vägledande för ISP vid prövningen av ärenden om tillstånd enligt lagen och förordningen om krigsmateriel. Vid sidan av själva riktlinjerna beaktas också internationella åtaganden som Sverige har gjort och är bundna av. Det handlar i första rummet om EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/GUSP) samt vapenexport och artiklarna 6 och 7 i FN:s vapenhandelsfördrag (Arms Trade Treaty, ATT), men kan även avse andra förpliktelser, t.ex. att inte exportera personminor enligt Ottawakonventionen. Riktlinjerna är försedda med två övergripande kriterier för när tillstånd enligt lagen kan lämnas, nämligen dels att utlandssamverkan behövs för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att samverkan inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Dessa övergripande kriterier kan anses utgöra en precisering av 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel. I riktlinjerna preciseras också de faktorer som bör beaktas i samband med prövningen av ett enskilt ärende. Ett grundkrav är att alla för ärendet betydelsefulla omständigheter ska beaktas, oavsett om de uttryckligen anges i riktlinjerna eller ej. Dessa bedömningskriterier tillämpas också på samverkan med person eller företag i utlandet avseende utveckling eller tillverkning av krigsmateriel. Riktlinjerna framhåller särskilt den vikt som vid den utrikespolitiska bedömningen av varje utförselärende ska fästas vid respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Situationen i mottagarlandet vad gäller mänskliga rättigheter ska alltid vägas in, även i de fall då det är fråga om materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter. Ovillkorliga hinder för export Riktlinjerna anger tre typer av ovillkorliga hinder som, om de inträffar, anses omöjliggöra export. De tre är; beslut av FN:s säkerhetsråd, internationella överenskommelser som Sverige biträtt (t.ex. EU-sanktioner) samt exportstopp som påbjuds enligt de folkrättsliga reglerna om export från neutral stat under krig. Krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel Krigsmaterielbegreppet breddades år 1993 till att även omfatta viss materiel med civil eller delvis civil användning. Utvidgningen av begreppet ledde till att export som tidigare varit oreglerad kom att bli föremål för politisk prövning och inkluderas i krigsmaterielexport-statistiken. Breddningen åtföljdes av en indelning av krigsmateriel i två kategorier för vilka uppställts delvis olika riktlinjer för utförsel. För kategorin krigsmateriel för strid (KS) gäller att tillstånd till export inte bör ges till en stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller en stat som har inre väpnade oroligheter. Ett tillstånd bör återkallas om den mottagande staten kommer i väpnad konflikt eller inre väpnade oroligheter. Ett återkallande av tillstånd kan emellertid underlåtas om det är förenligt med folkrätten och målen och principerna för den svenska utrikespolitiken. Utförseltillstånd bör heller inte ges till en stat där det förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Detta är samma krav som tillämpades före år 1993, med den skillnaden att förekomsten av kränkningar av de mänskliga rättigheterna tidigare endast behövde beaktas om materielen i sig kunde användas för att kränka de mänskliga rättigheterna. För utförsel av övrig krigsmateriel (ÖK), som i stor utsträckning omfattar produkter som före år 1993 inte betraktades som krigsmateriel (exempelvis spaningsradaranläggningar eller simulatorer för utbildningsändamål), gäller att utförseltillstånd bör beviljas till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat, som inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Risk för väpnad konflikt utgör således inte ett särskilt kriterium i bedömningen avseende utförsel av övrig krigsmateriel. De skilda riktlinjerna för krigsmateriel för strid respektive övrig krigsmateriel innebär att en större länderkrets kan komma i fråga som mottagare av övrig krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande materiel, än för krigsmateriel för strid. Följdleveranser och "svensk identitet" När det gäller följdleveranser anger riktlinjerna att "tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd". När det gäller samarbete med utländsk part gäller att export till tredje land bör bedömas i enlighet med de svenska riktlinjerna om produkten har övervägande svensk identitet. Om produkten har övervägande utländsk identitet, eller om det föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse av samarbetet, kan samarbetslandets regler om utförsel tillämpas. De svenska riktlinjerna i fulltext (prop. 1991/92:174 s. 41 f.) Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon i utlandet avseende krigsmateriel, bör medges endast om sådan utförsel eller samverkan 1. bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, samt 2. inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Vid prövningen av ett tillståndsärende ankommer det på ISP att göra en totalbedömning av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter med utgångspunkt från de nyss angivna grundläggande principerna. Utrikespolitiska hinder föreligger inte i fråga om samverkan med eller export till de nordiska länderna och de traditionellt neutrala länderna i Europa. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhetspolitik. I takt med att samarbetet med övriga länder inom de Europeiska Gemenskaperna byggs ut, bör samma principer för utlandssamverkan och export tillämpas i fråga om dessa länder. Tillstånd får endast avse stat, statlig myndighet eller av staten auktoriserad mottagare; vidare bör vid utförsel av materiel ett slutanvändarintyg eller ett intyg om egen tillverkning (bearbetningsintyg) föreligga. En stat som trots åtagande gentemot den svenska regeringen har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel ska i princip inte komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår. Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt krigsmateriellagen ska inte beviljas om det skulle strida mot internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, mot beslut av FN:s säkerhetsråd eller mot folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig (ovillkorliga hinder). Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel, bör inte lämnas om det avser stat där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. Respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att tillstånd ska beviljas. Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel, bör inte beviljas om det avser stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts eller ej, stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller stat som har inre väpnade oroligheter. Tillstånd bör ges till utförsel av materiel som klassificerats som övrig krigsmateriel, förutsatt att mottagarlandet inte befinner sig i väpnad konflikt med annan stat eller har inre väpnade oroligheter, eller det i landet förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter och om inte ovillkorligt hinder möter. Ett meddelat tillstånd till utförsel bör återkallas, förutom vid ovillkorliga exporthinder, om den mottagande staten kommer i väpnad konflikt med annan stat eller får inre väpnade oroligheter. Undantagsvis bör, i de två senare fallen, återkallande av tillstånd kunna underlåtas om det är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd. Vad särskilt angår avtal med utländsk part om gemensam utveckling eller tillverkning av krigsmateriel ska tillståndsbedömningen utgå från de angivna grundläggande kriterierna. Utförsel till samarbetslandet, som följer av avtalet, bör medges om inte ovillkorligt hinder uppstår. Om ett samarbetsavtal med utländsk part förutsätter export från samarbetslandet till tredje land bör fråga om sådan export, i den mån slutprodukten i fråga har en övervägande svensk identitet, bedömas i enlighet med riktlinjerna för sådan export från Sverige. Beträffande materiel som har övervägande utländsk identitet bör export från samarbetslandet till tredje land medges inom ramen för samarbetslandets exportregler. Föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse av att samarbetet kommer till stånd, och det är en förutsättning från samarbetspartnerns sida att viss utförsel får ske från samarbetslandet kan efter omständigheterna export till tredje land även i övrigt medges inom ramen för samarbetslandets exportregler. När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare utlandssamverkan på krigsmaterielområdet bör en regeringsöverenskommelse träffas mellan Sverige och samverkanslandet. Innan överenskommelser av detta slag ingås, bör utrikesnämnden höras. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. Den 30 september 2013 trädde förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition samt vissa ändringar i förordningen (1992:1303) om krigsmateriel i kraft. Förordningen och ändringarna i krigsmaterielförordningen kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 258/2012 av den 14 mars 2012 som reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder vid sådan export. Förteckning över de skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition som är under kontroll framgår av en bilaga till förordning 258/2012. ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt förordningen. Rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden Gemensam EU-lagstiftning Rådet antog år 2009 rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (omarbetning). Förordningen trädde i kraft den 27 augusti 2009 och ersatte en EU förordning från år 2000, rådets förordning (EG) nr 1334/2000. Till skillnad från de internationella exportkontrollregimerna är förordningen juridiskt bindande för Sverige, liksom för alla andra EU-stater. Syftet är att så långt möjligt etablera fri rörlighet för kontrollerade produkter inom den inre marknaden samtidigt som de olika nationella systemen för kontroll av export till tredjeland stärks och harmoniseras. Förordningen förenar medlemsstaternas åtaganden inom ramen för de internationella exportkontrollregimerna med friast möjliga rörlighet av varor inom den inre marknaden. Utvecklingen inom regimerna beaktas genom återkommande ändringar och uppdateringar av produktlistorna till förordningen. Förordningens medföljande bilagor beslutas inom ramen för gemenskapssamarbetet i första pelaren, vilket innebär att de får direkt verkan på det nationella planet. Bilagorna ska enligt förordningen uppdateras varje år. Bedömningen i tillståndsärenden har underlättats genom att förordningen inkluderar gemensamma kriterier som medlemsstaterna har att beakta vid sin prövning. Tillstånd beviljas dock nationellt, se nedan. Vidare finns ett generellt gemenskapstillstånd för export av vissa produkter till vissa angivna tredjeländer. Denna tillståndstyp har förenklat arbetet för de exporterande företagen genom att ett och samma tillstånd kan åberopas oavsett var utförseln från EU äger rum. Detta har även lett till en ökad samsyn inom EU när det gäller denna typ av export. Svensk lagstiftning I Sverige kompletteras EU-förordningen av lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, samt förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 2001. Till skillnad från vad som gäller för krigsmateriellagstiftningen, där utförseltillstånd utgör undantag från ett generellt exportförbud, är förhållandet det omvända under regelverket för kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Här är utgångspunkten att utförseltillstånd ska ges såvida det inte strider mot utrikes- eller säkerhetsintressen såsom dessa beskrivs i EU-förordningen. För export, överföring och tillhandahållande av förmedlingstjänster av produkter med dubbla användningsområden krävs det tillstånd. Tillståndsgivande myndighet är ISP. När det gäller kärnämnen och material m.m. i kategori 0 i bilaga I till EU-förordningen är det emellertid SSM som meddelar tillstånd. Lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd saknar liksom sin föregångare särskilda bestämmelser om möjligheten att få förhandsbesked om huruvida ett utförseltillstånd kommer att ges vid en eventuell export av produkter med dubbla användningsområden till en specifik destination. En praxis har emellertid utvecklats med innebörden att ISP ger företag förhandsbesked. Generalklausulen - en uppsamlingsbestämmelse (catch-all) Enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 kan tillstånd krävas för export av produkter som inte är angivna i bilagorna till rådsförordningen (s.k. icke-listade produkter) om exportören har informerats av svenska myndigheter att produkten helt eller delvis är eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen eller missiler som är kapabla att bära sådana vapen. Generalklausulen har tillkommit som en uppsamlingsbestämmelse för att se till att syftet med regleringen inte kringgås på grund av att produktlistorna sällan kan vara heltäckande med anledning av den snabba teknologiska utvecklingen. För att generalklausulen ska vara tillämplig krävs att exportören har blivit informerad av svenska myndigheter om produktens användningsområde. Exportören är emellertid även skyldig att upplysa svenska myndigheter om exportören är medveten om att en produkt helt eller delvis är avsedd för sådan användning som regleras i förordningens artikel 4.1-4.3 i EU-förordningen. ISP eller SSM ska då avgöra om tillstånd ska krävas för exporten. Generalklausulen innefattar även särskilda krav på tillstånd i vissa fall för export relaterad till militär slutanvändning eller krigsmateriel, eller för export av icke-listade produkter som är eller kan vara avsedda för militär slutanvändning i ett land som omfattas av ett FN-, EU- eller OSSE-embargo, samt för icke-listade produkter som är, eller kan vara, avsedda att användas som delar eller som komponenter till krigsmateriel som olovligen har exporterats. Förklaringar Avslag (denial). Ett negativt myndighetsbeslut när någon ansöker om tillstånd till export av krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden till ett visst land. En medlem i en multilateral exportkontrollregim förväntas informera de övriga medlemmarna om det negativa beslutet. Enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 ska de behöriga myndigheterna i EU-staterna informera varandra och kommissionen om avslag. Exportkontrollregimer. Zanggerkommittéen (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Wassenaar-arrangemanget (WA) samt Missilteknologikontrollregimen (MTCR). Syftet med dessa internationella regimer är att de ska identifiera varor och teknologier som bör underställas exportkontroll, harmonisera exportkontrollen och utbyta information om spridningsrisker samt främja icke-spridning i kontakter med länder utanför regimerna. Generalklausulen (catch-all). Begreppet avser möjligheten till exportkontroll av sådana produkter med dubbla användningsområden som inte finns upptagna på kontrollistorna. En exportör ska underrätta exportkontrollmyndigheten om myndigheten informerat denne om att den produkt som man vill exportera kan vara avsedd för produktion m.m. av massförstörelsevapen. Myndigheten beslutar om det är lämpligt att kräva tillstånd för exporten. Detsamma gäller om exportören känner till att produkten är avsedd för produktion m.m. av sådana vapen. Icke-spridning. Åtgärder som nationellt och på det internationella planet vidtas för att förhindra spridningen av massförstörelsevapen. Främst har detta tagit sig uttryck i internationella avtal samt genom samverkan i flera exportkontrollregimer. Immateriella överföringar. Överföring av programvara eller teknik, med hjälp av elektroniska medier samt från person till person från ett land till ett annat. Massförstörelsevapen. Kärnvapen samt biologiska och kemiska vapen. Även vissa vapenbärare som exempelvis ballistiska missiler med lång räckvidd samt kryssningsmissiler inkluderas i icke-spridningsarbetet rörande massförstörelsevapen. No-undercut. Då ett avslag utfärdats förväntas de övriga medlemmarna inom den berörda internationella exportkontrollregimen konsultera den stat som har utfärdat avslaget om de avser att besluta om utförseltillstånd för en motsvarande transaktion. Syftet med detta är att motverka att den förvägrade köparen vänder sig till ett annat land samt att undvika konkurrenssnedvridande effekter av olika länders exportkontroll. Enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 ska de behöriga myndigheterna i EU-staterna informera varandra och kommissionen om avslag. Outreach. Informationsverksamhet och stöd till stater, myndigheter, företag m.fl. i exportkontrollsammanhang. Utförseltillstånd. Enligt 6 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel får krigsmateriel inte föras ut ur landet utan tillstånd, om inte annat följer av lagen eller annan författning. Ett företag ansöker om utförseltillstånd för det belopp som i ett kontrakt överenskommits med ett visst land. Leveransen pågår sedan oftast under flera år och inleds sällan det år som kontraktet har slutits. Utförseltillstånd är därför inte detsamma som en faktisk leverans utan visar endast hur stora order avseende kontrollerade produkter som svenska företag fått på den internationella marknaden ett visst år. Förkortningar AG Australia Group ASD AeroSpace and Defense Industries Association of Europe ATT Arms Trade Treaty BTWC The Biological and Toxic Weapons Convention CBW Chemical and Biological Weapons (Kemiska och biologiska vapen) COARM Council Working Group on Conventional Arms Export COCOM Coordinating Committee on Multilateral exports Controls CONOP Council Working Group on Non-Proliferation CWC Chemical Weapons Convention EDA European Defence Agency EG Europeiska gemenskapen EKR Exportkontrollrådet EU Europeiska Unionen FA Framework agreement FMV Försvarets materielverk FN Förenta nationerna FOI Totalförsvarets forskningsinstitut FRA Försvarets radioanstalt FXM Försvarsexportmyndigheten GTRI Global Threat Reduction Initiative GUSP EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik IAEA Internationella atomenergiorganet ISP Inspektionen för strategiska produkter KS Krigsmateriel för strid LoI Letter of Intent MANPADS Man-Portable Air Defense Systems ML Militär lista MTCR Missile Technology Control Regime Must Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Nato North Atlantic Treaty Organization NETTEM New and Evolving Technologies Technical Experts Meeting NL Nationella tillägg i förekommande fall NPT Non-proliferation treaty NSG Nuclear Suppliers Group OECD Organisation for Economic Co-operation and Development OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa PDA Produkter med dubbla användningsområden PGU Politik för global utveckling PSI Proliferation Security Initiative SALW Small arms and light weapons SCB Statistiska centralbyrån SIPRI Stockholm International Peace Research Institute SOFF Säkerhets- och Försvarsföretagen SSM Strålsäkerhetsmyndigheten Säpo Säkerhetspolisen SÖ Sveriges internationella överenskommelser TI Transparency International TVR Teknisk-vetenskapliga rådet UNODA United Nations Office for Disarmament Affairs WA Wassenaar Arrangement WPDU Working Party on Dual-Use Goods ZC Zangger Committee ÖK Övrig krigsmateriel Vägledning till andra källor Källhänvisning i alfabetisk ordning Australiengruppen: www.australiagroup.net Europaparlamentet: www.europarl.europa.eu Europeiska unionens råd: www.consilium.eu Europeiska unionen: www.europa.eu Exportkontrollrådet: www.isp.se/sa/node.asp?node=1057 Förenta nationerna: www.un.org International Atomic Energy Agency: www.iaea.org Inspektionen för strategiska produkter: www.isp.se Missilteknologikontrollregimen: www.mtcr.info Nuclear Suppliers Group: www.nuclearsuppliersgroup.org Organization for the Prohibition of Chemical Weapons: www.opcw.org Organization for Security and Co-operation in Europe: www.osce.org Stockholm International Peace Research Institute: www.sipri.org Strålsäkerhetsmyndigheten: www.ssm.se Sveriges Exportkontrollförening: www.exportkontrollforeningen.se Utrikesdepartementet: www.ud.se Wassenaar-arrangemanget: www.wassenaar.org Zanggerkommittén: www.zanggercommittee.org Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Romson, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Persson, Bucht, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Andersson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Kaplan, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Fridolin, Wikström, Hadzialic Föredragande: statsrådet Hultqvist Regeringen beslutar skrivelse 2015/16:114 Strategisk exportkontroll 2015 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden