Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1852 av 7152 träffar
Propositionsnummer · 2015/16:112 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan Prop. 2015/16:112
Ansvarig myndighet: Utrikesdepartementet
Dokument: Prop. 112
Regeringens proposition 2015/16:112 Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan Prop. 2015/16:112 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 mars 2016 Stefan Löfven Isabella Lövin (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan. Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet ersätter det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan (prop. 1995/96:136) som skrevs under 1995 och trädde i kraft 1999. Förhandlingarna om ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal inleddes i juni 2011 och avtalet undertecknades den 21 december 2015. Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet utgör ett viktigt steg mot ett ökat politiskt och ekonomiskt engagemang från EU:s sida i Centralasien. Avtalet syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kazakstan och är grundat i de gemensamma värderingar som EU bygger på: demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatsprincipen. Avtalet föreskriver samarbete på en rad områden, bland annat handel, miljö, energi, beskattning, utbildning och kultur, sysselsättning och sociala frågor, hälsa, vetenskap och teknik, transport, icke-spridning samt bekämpning av terrorism och organiserad brottslighet. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Ärendet och dess beredning 5 3 Bakgrund 5 4 Utvecklingen i Kazakstan 6 5 Sverige och Kazakstan 6 6 Avtalets innehåll 7 6.1 Avtalets mål och allmänna principer (artiklarna 1-3) 7 6.2 Politisk dialog; samarbete på området utrikes- och säkerhetspolitik (artiklarna 4-13) 7 6.3 Handel och affärsverksamhet (artiklarna 14-198) 8 6.3.1 Handel med varor (artiklarna 14-24) 8 6.3.2 Tull (artiklarna 25-27) 8 6.3.3 Tekniska handelshinder (artiklarna 28-30) 8 6.3.4 Sanitära och fytosanitära frågor (artiklarna 31-38) 9 6.3.5 Handel med tjänster och etablering (artiklarna 39-56) 9 6.3.6 Kapitalrörelser och betalningar (artiklarna 57-60) 9 6.3.7 Immateriella rättigheter (artiklarna 61-118) 9 6.3.8 Offentlig upphandling (artiklarna 119-137) 10 6.3.9 Råvaror och energi (artiklarna 138-150) 10 6.3.10 Handel och hållbar utveckling (artiklarna 151-155) 10 6.3.11 Konkurrens (artiklarna 156-162) 10 6.3.12 Statsägda företag m.m. (artiklarna 163-170) 11 6.3.13 Öppenhet (artikel 171) 11 6.3.14 Tvistlösning (artiklarna 172-198) 11 6.4 Samarbete om ekonomisk och hållbar utveckling (artiklarna 199-234) 11 6.5 Samarbete på området frihet, säkerhet och rättvisa (artiklarna 235-243) 12 6.6 Andra samarbetsområden (artiklarna 244-260) 12 6.7 Ekonomiskt och tekniskt samarbete (artiklarna 261-267) 12 6.8 Institutionell ram (artiklarna 268-270) 12 6.9 Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser (artiklarna 271-287) 13 7 Godkännande av avtalet 14 Bilaga Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan 16 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 2016 164 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner avtalet om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan (avsnitt 7). 2 Ärendet och dess beredning Rådet beslutade den 13 april 2011 att bemyndiga Europeiska kommissionen att inleda förhandlingar om ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen (EU) och Republiken Kazakstan (Kazakstan). Förhandlingarna inleddes i juni 2011 och avslutades i september 2014. Avtalet paraferades i januari 2015 och undertecknades den 21 december 2015. Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet är ett blandat avtal. Det innebär att både EU och dess medlemsstater är avtalsparter tillsammans med Kazakstan. Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då parterna till generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd anmält att de förfaranden som är nödvändiga för detta har slutförts. Ikraftträdandet av bestämmelserna i avdelning III i avtalet (handel och affärsverksamhet) har dock, om inte annat anges däri, gjorts avhängigt Kazakstans anslutning till Världshandelsorganisationen (WTO). Kazakstan blev medlem i WTO den 30 november 2015, varmed handelsbestämmelserna kommer att träda ikraft samtidigt som övriga bestämmelser i avtalet. I avvaktan på att avtalet träder i kraft kan det tillämpas provisoriskt mellan EU och Kazakstan inom ramen för kompetensfördelningen. Avtalet i svensk lydelse finns som bilaga till propositionen. 3 Bakgrund Genom avtalet upprättas ett fördjupat partnerskap mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kazakstan, å andra sidan. Avtalet består av nio avdelningar: 1) Allmänna principer och mål för detta avtal, 2) Politisk dialog; samarbete på området utrikes- och säkerhetspolitik, 3) Handel och affärsverksamhet, 4) Samarbete på området ekonomisk och hållbar utveckling, 5) Samarbete på området frihet, säkerhet och rättvisa, 6) Andra samarbetsområden, 7) Ekonomiskt och tekniskt samarbete, 8) Institutionell ram samt 9) Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser. Därtill innehåller avtalet sju bilagor och ett protokoll. Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet ersätter vid sitt ikraftträdande det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan (prop. 1995/96:136). Det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet skrevs under 1995 och trädde i kraft 1999 i syfte att skapa närmare relationer mellan parterna baserade på mänskliga rättigheter och rättsstatlighet samt för att stödja utvecklingen mot marknadsekonomi och demokrati i Kazakstan. Beslut om att fördjupa det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet fattades under Sveriges ordförandeskap i EU 2009. Det nya avtalet syftar till att ytterligare stärka de bilaterala relationerna och den politiska dialogen mellan EU och Kazakstan och leda till förbättrade möjligheter för handel och investeringar. Avtalet utgör ett steg mot ett ökat politiskt och ekonomiskt engagemang i regionen från EU:s sida och är den mest långtgående internationella överenskommelse som EU ingått med en centralasiatisk stat. 4 Utvecklingen i Kazakstan Sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har Kazakstan genomgått en rad politiska och ekonomiska förändringar. Landet driver en aktiv utrikespolitik och har goda relationer till viktiga ekonomiska aktörer såsom EU, USA, Ryssland och Kina. Kazakstan är medlem i Förenta nationerna (FN), Partnerskap för fred (PfP), Internationella atomenergiorganet (IAEA), Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE) och WTO. Kazakstan deltar även i regionalt samarbete med grannländerna och är medlem i Euroasiatiska Ekonomiska Unionen (EEU), Oberoende staters samvälde (OSS) och Shanghai Cooperation Organisation (SCO). Som ett led i landets ökade internationella engagemang ansökte Kazakstan 2010 om icke-permanent medlemskap i FN:s säkerhetsråd för perioden 2017-2018. Det senaste årtiondet har EU kommit att bli den viktigaste handelspartnern för Kazakstan, följt av Kina och Ryssland. Landets ekonomi är råvarubaserad och oljan står för ungefär hälften av statens intäkter. Exporten bygger nästan helt på råvaror. Förutom olja är naturgas och mineraler, som koppar, järn och guld, också viktiga exportvaror. Landets oljeresurser har lockat stora utländska investeringar och bidrog till att BNP-tillväxten mellan 2000 och 2007 i snitt var omkring 10 procent per år. Den globala finanskrisen 2009 fick negativa konsekvenser för den kazakiska ekonomin. År 2014 föll världsmarknadspriset på olja kraftigt samtidigt som Ukrainakrisen och långsammare tillväxt i Kina hade en dämpande effekt på ekonomin i Kazakstan. Tillväxten föll från 6 procent 2013 till 4,5 procent 2014. Kazakstans ekonomiska utveckling styrs sedan 2014 av Kazakstan 2050-strategin med målet att landet ska ansluta sig till världens 30 mest utvecklade länder före 2050. För att nå det målet kommer fokus läggas på att långsiktigt diversifiera den kazakiska ekonomin bort från beroendet av oljeexport. 5 Sverige och Kazakstan Sveriges relationer med Kazakstan är goda. Sverige har haft diplomatiska förbindelser med landet sedan 1992. Under de senaste åren har Sverige och Kazakstan stärkt sin bilaterala relation. År 2010 öppnade Sverige en ambassad i Astana. Kazakstan har en ambassad i Stockholm sedan 2013. En stor del av Sveriges samarbete med Kazakstan sker genom EU. Kazakstan är Centralasiens största ekonomi och en av regeringens 26 prioriterade marknader för handel och främjande. Den svenska exporten till Kazakstan domineras av telekomutrustning och maskiner. Mineraloljeprodukter och tackjärn är de främsta importprodukterna samt fodermedel för djur, s.k. oljekakor. En stor exportökning ägde rum 2011 som till stor del bestod av telekomutrustning. Sveriges export till Kazakstan sjönk med nästan en tredjedel under 2014, från 985 miljoner kr till 679 miljoner kr. Under de tre första kvartalen 2015 ökade exporten något (med 7 procent, jämfört med samma period under 2014) men sammantaget har exporten minskat med 31 procent sedan 2014. 6 Avtalets innehåll 6.1 Avtalets mål och allmänna principer (artiklarna 1-3) Syftet med avtalet är att upprätta ett förstärkt partnerskap och samarbete mellan parterna inom ramen för deras respektive behörigheter inom avtalets alla tillämpningsområden. Samarbetet ska bidra till fred och stabilitet både internationellt och regionalt samt till ekonomisk utveckling. Parterna är överens om att samarbeta i regionala och internationella organisationer. Respekten för de demokratiska principerna och de mänskliga rättigheterna samt för rättsstatsprincipen betecknas som en väsentlig del av avtalet. Parterna ska vidare tillämpa principen om en fri marknadsekonomi på ett sätt som främjar hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. 6.2 Politisk dialog; samarbete på området utrikes- och säkerhetspolitik (artiklarna 4-13) Avtalet stadgar att en effektiv politisk dialog ska vidareutvecklas och stärkas mellan parterna. Dialogen ska omfatta alla frågor av gemensamt intresse och föras i syfte att främja internationell fred, stabilitet och säkerhet. Parterna ska samarbeta för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. Parterna åtar sig att samarbeta och föra dialog bland annat om Internationella brottsmålsdomstolen, konfliktförebyggande och krishantering, regional stabilitet, icke-spridning, nedrustning och vapenkontroll, kärnsäkerhet, kontroll av export av vapen och produkter med dubbla användningsområden samt terrorismbekämpning. 6.3 Handel och affärsverksamhet (artiklarna 14-198) 6.3.1 Handel med varor (artiklarna 14-24) Enligt avtalet ska parterna, såvitt avser handel med varor, bevilja varandra behandling enligt principen om mest gynnad nation i enlighet med artikel I i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (GATT 1994). Innebörden av denna princip är att varje handelsförmån som en WTO-medlem medger en annan medlem som regel även ska tillfalla övriga WTO-medlemmar. Vidare fastslås att parterna ska respektera principen om nationell behandling för varor som härrör från den andra parten i enlighet med artikel III i GATT 1994. Den sistnämnda principen innebär att importerade och inhemska varor som regel ska behandlas lika vad gäller beskattning och olika regleringar. Avtalet slår fast att parterna ska tillämpa import- och exporttullar i enlighet med sina åtaganden inom ramen för WTO på tullområdet. Parterna får inte införa eller bibehålla förbud eller restriktioner som tar sikte på import och export av varor av annat slag än tullar, skatter och avgifter, i enlighet med artikel XI i GATT 1994. I avtalet bekräftar parterna sina rättigheter och skyldigheter att vidta handelspolitiska skyddsåtgärder i förenlighet med bland annat bestämmelserna i GATT 1994. Avtalet hindrar inte parterna att vidta antidumpningsåtgärder eller utjämningsåtgärder. 6.3.2 Tull (artiklarna 25-27) Parterna ska genom avtalet stärka sitt samarbete på tullområdet för att säkerställa ett öppet handelsklimat, underlätta handel, förbättra säkerheten i leveranskedjan, främja konsumenternas säkerhet, bekämpa smuggling och hejda flödet av varor som innebär intrång i immateriella rättigheter. Till avtalet finns ett protokoll om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor som närmare reglerar hur tullsamarbetet ska gå till. Protokollet ger en starkare rättslig ram för en korrekt tillämpning av tullagstiftningen och kampen mot smuggling. Till exempel ska den ena partens tullmyndighet efter begäran lämna de upplysningar som krävs för att den andra partens tullmyndighet ska kunna tillämpa tullagstiftningen på ett korrekt sätt. 6.3.3 Tekniska handelshinder (artiklarna 28-30) Avtalet omfattar även s.k. tekniska handelshinder. WTO-avtalet om tekniska handelshinder (TBT-avtalet) införlivas i avtalet. Parterna ska minska skillnaderna sinsemellan avseende tekniska föreskrifter, standardisering, ackreditering m.m. genom att bland annat uppmuntra till användning av internationella instrument på dessa områden. Parterna ska främja att Kazakstan om möjligt förvärvar medlemskap i europeiska organisationer vars verksamhet avser bland annat standardisering. 6.3.4 Sanitära och fytosanitära frågor (artiklarna 31-38) Avtalet fastställer principer för sanitära och fytosanitära åtgärder och djurskyddsfrågor i handeln mellan parterna. Med sanitära och fytosanitära åtgärder avses åtgärder som införs för att skydda människors, djurs eller växters liv och hälsa från risker som kommer från exempelvis sjukdomar, skadegörare och gifter. Enligt avtalet ska parterna säkerställa att sanitära och fytosanitära åtgärder utarbetas och genomförs på grundval av principerna om proportionalitet, öppenhet, icke-diskriminering och vetenskaplig metod. Åtgärderna ska inte tillämpas på ett sätt som utgör en förtäckt begränsning av handeln. Parterna ska samarbeta i djur- och växtskyddsfrågor genom utbyte av information, sakkunskap och erfarenheter. Parterna är också överens om att med det snaraste upprätta en dialog om sanitära och fytosanitära frågor om någon av parterna begär det. 6.3.5 Handel med tjänster och etablering (artiklarna 39-56) Genom avtalet bekräftar parterna sina respektive åtaganden som följer av det allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS) och fastställer de nödvändiga ordningarna för att förbättra de ömsesidiga villkoren för handel med tjänster och etablering. Avtalet innehåller bland annat bestämmelser som reglerar marknadstillträde för leverantörer som tillhandahåller tjänster på kontraktsbasis. Vidare finns sektorsspecifika bestämmelser, exempelvis gällande järnväg och luftfart. Bestämmelserna i detta kapitel gäller dock inte åtgärder som rör fysiska personer som söker tillträde till arbetsmarknaden i EU och i Kazakstan eller åtgärder som rör medborgarskap, bosättning eller fast anställning. Parterna ska enligt avtalet arbeta för en progressiv förbättring för etableringsmöjligheter för företag och är överens om vikten av att liberalisera det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster mellan EU och Kazakstan. En samarbetskommitté ska utfärda rekommendationer till parterna för att uppnå ytterligare etableringsfrihet inom de ramar som gäller enligt avtalet. 6.3.6 Kapitalrörelser och betalningar (artiklarna 57-60) Parterna åtar sig att i fritt konvertibel valuta och i enlighet med IMF:s bestämmelser tillåta alla betalningar och överföringar mellan parterna på betalningsbalansens bytesbalans. Partena förbinder sig också att inte införa några restriktioner för fri rörlighet av kapital i samband med bland annat direktinvesteringar och återförande av eventuell vinst. 6.3.7 Immateriella rättigheter (artiklarna 61-118) Genom avtalet förbinder sig parterna att säkerställa ett effektivt skydd för immateriella rättigheter. Parterna bekräftar sina rättigheter och skyldigheter enligt bland annat WTO-avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips-avtalet). Avtalet innehåller dessutom särskilda bestämmelser om bland annat upphovsrätt, geografiska beteckningar, mönster och patent, som kompletterar Trips-avtalet och inbegriper bestämmelser om säkerställande av skydd av immateriella rättigheter. 6.3.8 Offentlig upphandling (artiklarna 119-137) När det gäller offentlig upphandling ger avtalet parterna möjlighet att lämna anbud gällande vissa varor och tjänster över vissa tröskelvärden, i enlighet med avtalets bilaga III. Parterna är överens om att deras upphandlande myndigheter vid offentlig upphandling inte ska behandla varor och tjänster från den andra parten eller leverantörer från den andra parten som tillhandahåller sådana varor och tjänster mindre förmånligt än inhemska varor, tjänster och lokalt etablerade leverantörer. Offentlig upphandling ska genomföras på ett öppet och opartiskt sätt som gör att intressekonflikter undviks, korruption förhindras och som är förenligt med avtalets artiklar och dess bilagor om offentlig upphandling. Kapitlet om offentlig upphandling kommer att börja tillämpas efter en övergångsperiod på mellan fem och åtta år, beroende på vilka varor och tjänster som avses, från den dag då avtalet trätt i kraft. 6.3.9 Råvaror och energi (artiklarna 138-150) När det gäller råvaror och energi införs genom avtalet bestämmelser om prisreglering och förbud mot handels- och exportmonopol med råvaror och energiprodukter, med vissa undantag om förköpsrätt. Avtalet innehåller också bestämmelser om transitering av energiprodukter. Parterna är överens om att stärka samarbetet kring frågor som rör handel med råvaror och energiprodukter. 6.3.10 Handel och hållbar utveckling (artiklarna 151-155) Parterna bekräftar sitt åtagande att främja utvecklingen av den internationella handeln på ett sätt som bidrar till målet om hållbar utveckling och att se till att detta mål integreras i och avspeglas på alla nivåer i deras handelsförbindelser. Parterna bekräftar sitt åtagande att förstärka handelns bidrag till att nå målet om hållbar utveckling och är överens om att främja handel med och investeringar i miljövänliga varor och tjänster samt klimatvänliga produkter och teknik. Parterna är också överens om att främja användningen av system för hållbar utveckling, till exempel rättvis och etisk handel, och företags sociala ansvar. 6.3.11 Konkurrens (artiklarna 156-162) Avtalet innehåller bestämmelser om konkurrens som bland annat slår fast att parterna erkänner vikten av fri och icke snedvriden konkurrens i sina handelsförbindelser. Parterna åtar sig att bibehålla en heltäckande konkurrenslagstiftning som ska tillämpas på ett öppet och icke-diskriminerande sätt. 6.3.12 Statsägda företag m.m. (artiklarna 163-170) Parterna bekräftar sina rättigheter och skyldigheter enligt sina åtaganden inom ramen för WTO. Parterna är vidare överens om att inget hindrar en part från att upprätta eller bibehålla statsägda eller statskontrollerade företag, att utse eller bibehålla monopol eller ge företag särskilda eller exklusiva rättigheter. 6.3.13 Öppenhet (artikel 171) Avtalet innehåller bestämmelser om offentliggörande av bland annat relevanta lagar, förordningar, dekret, beslut och administrativa avgöranden. Vidare ska vardera part upprätta en kontaktpunkt dit den andra parten kan vända sig för att begära upplysningar om dess åtgärder som äger allmän tillämpning samt internationella avtal som hänför sig till eller påverkar avtalets avdelning om handel och affärsverksamhet. En sådan begäran om upplysningar ska tillmötesgås skyndsamt. 6.3.14 Tvistlösning (artiklarna 172-198) Parterna ska sträva efter att lösa alla tvister i fråga om tolkning och tillämpning av avtalet genom samråd. Om parterna inte lyckas lösa tvisten genom samråd kan en skiljenämnd tillsättas. Endera parten får även begära att den andre parten deltar i ett medlingsförfarande i enlighet med bilaga VII. 6.4 Samarbete om ekonomisk och hållbar utveckling (artiklarna 199-234) Avtalet föreskriver samarbete och dialog inom en rad områden som rör ekonomisk och hållbar utveckling. Avtalet innehåller bestämmelser om: 1) ekonomisk dialog, 2) samarbete på området förvaltning av offentliga finanser, inbegripet revision och internkontroll, 3) samarbete på skatteområdet, 4) samarbete på statistikområdet, 5) samarbete på energiområdet, 6) samarbete på transportområdet, 7) samarbete på miljöområdet, 8) samarbete på området klimatförändringar, 9) samarbete på området industri, 10) samarbete på området små och medelstora företag, 11) samarbete på området bolagsrätt, 12) samarbete på området bank- och försäkringstjänster samt andra finansiella tjänster, 13) samarbete på området informationssamhället, 14) samarbete på området turism, 15) samarbete på området jordbruk och landsbygdsutveckling, 16) samarbete om sysselsättning, arbetsmarknadens parter, socialpolitik och lika möjligheter, 17) samarbete på hälsoområdet. 6.5 Samarbete på området frihet, säkerhet och rättvisa (artiklarna 235-243) Parterna ska på området för frihet, säkerhet och rättvisa fästa särskild vikt vid att främja rättsstatsprincipen, inbegripet rättsväsendets oberoende, tillgången till rättslig prövning och rätten till en rättvis rättegång, samt respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Avtalet fastställer vidare att parterna ska utveckla bland annat sitt rättsliga samarbete, samarbetet om migration, asyl och gränsförvaltning, samarbetet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism samt samarbetet mot narkotika, organiserad brottslighet och korruption. 6.6 Andra samarbetsområden (artiklarna 244-260) Avtalet föreskriver även samarbete mellan parterna inom följande områden: 1) samarbete om utbildning, 2) samarbete på kulturområdet, 3) samarbete på området forskning och innovation, 4) samarbete på mediaområdet och det audiovisuella området, 5) samarbete med det civila samhället, 6) samarbete på området idrott och fysisk aktivitet, 7) samarbete på området civilskydd, 8) samarbete om rymdverksamhet, 9) samarbete på området konsumentskydd, 10) regionalt samarbete, 11) samarbete på civilförvaltningens område. 6.7 Ekonomiskt och tekniskt samarbete (artiklarna 261-267) Parterna ska både fortsätta och intensifiera det nuvarande ekonomiska och tekniska samarbetet med hjälp av omfattande partnerskap och på grundval av principerna om gemensamt intresse, ömsesidighet, öppenhet, förutsägbarhet och ömsesidigt skydd av parternas intressen. För att uppnå målen i avtalet kan Kazakstan erhålla ekonomiskt stöd från EU i form av bidrag och lån, möjligen i samarbete med Europeiska investeringsbanken (EIB) och andra internationella finansinstitut. För att möjliggöra en optimal användning av de tillgängliga resurserna ska parterna sträva efter att se till att EU-stödet genomförs i nära samarbete med andra givarländer, givarorganisationer och internationella finansinstitut. 6.8 Institutionell ram (artiklarna 268-270) Avtalet innehåller en institutionell ram som omfattar forum för samarbete och dialog. Ett samarbetsråd inrättas som kan fatta beslut om och övervaka tillämpningen och genomförandet av avtalet. Samarbetsrådets beslut är bindande för parterna som ska vidta lämpliga åtgärder för att genomföra dem. Samarbetsrådet får även ge rekommendationer. Samarbetsrådet ska biträdas av en samarbetskommitté som kan sammanträda i en särskild konstellation för att behandla handelsfrågor. Vidare ska en parlamentarisk samarbetskommitté inrättas. Denna kommitté ska utgöra ett forum där ledamöter i det kazakiska parlamentet och Europaparlamentet kan träffas och utbyta åsikter. Den parlamentariska samarbetskommittén får lämna rekommendationer till samarbetsrådet. 6.9 Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser (artiklarna 271-287) Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då parterna till generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd anmält att de förfaranden som är nödvändiga för detta har slutförts. Vissa delar av avtalet kommer att tillämpas provisoriskt mellan EU och Kazakstan i väntan på att det träder i kraft. Ikraftträdandet av avdelning III i avtalet (handel och affärsverksamhet) villkoras av att Kazakstan erhåller medlemskap i WTO. Kazakstan blev medlem i WTO den 30 november 2015, varmed handelsbestämmelserna kommer att träda ikraft samtidigt som övriga bestämmelser i avtalet. Avtalet ingås på obestämd tid. Endera parten får säga upp avtalet genom en anmälan till den andra parten. Avtalet ska då upphöra att gälla inom sex månader. Avtalet är upprättat på EU:s samtliga officiella språk och på kazakiska. 1 7 Godkännande av avtalet Regeringens förslag: Riksdagen godkänner avtalet om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan. Skälen för regeringens förslag Avtalet stärker de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan parterna till förmån för såväl Kazakstan som EU Kazakstan är Centralasiens största ekonomi och är en av regeringens 26 prioriterade marknader för handel och främjande. Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet med Kazakstan är det första i sitt slag som EU ingått med ett land i Centralasien. Avtalet utgör ett viktigt steg mot ett ökat EU-engagemang i regionen. Det syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kazakstan genom ökade möjligheter för handel och samarbete på en rad olika områden. Handelsbestämmelserna i avtalet kompletterar de WTO-avtal parterna har tillträtt och avser att förenkla handeln mellan EU och Kazakstan. Avtalet täcker en rad samarbetsområden såsom miljö, energi, beskattning, utbildning och kultur, sysselsättning och sociala frågor, hälsa, vetenskap och teknik, transport samt icke-spridning och bekämpning av terrorism och organiserad brottslighet. Avtalet innehåller bestämmelser om grundvalar för relationerna såsom respekt för demokrati och mänskliga rättigheter samt rättsstatsprincipen. Regeringen gör sammantaget bedömningen att avtalet bör anses vara av större vikt och att det därför enligt 10 kap. 3 § regeringsformen ska godkännas av riksdagen. Vissa frågor om sekretess När det gäller utbyte av information och krav på konfidentiell behandling innehåller det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet med Kazakstan till viss del samma typer av bestämmelser som finns i tidigare frihandelsavtal. På samma sätt som i t.ex. frihandelsavtalet med Sydkorea (se prop. 2013/14:20 s. 15) finns i avtalet med Kazakstan således ett protokoll om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor (se avsnitt 6.3.2). Artikel 10 i detta protokoll innehåller bestämmelser om utbyte av uppgifter på tullområdet och om konfidentiell behandling av sådana uppgifter. Nationella regler ska tillämpas på den information som svenska myndigheter får del av inom ramen för samarbetet. På uppgifter överlämnade enligt avtalet kan alltså bland annat sekretessbestämmelserna i 27 kap. 1-3 samt 5 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, bli tillämpliga. När det gäller utlämnande av information finns med utgångspunkt i bestämmelsen om sekretess mot utländska myndigheter i 8 kap. 3 § OSL och föreskrifterna i 2 kap. 6 § lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete inte några hinder att ur sekretessynpunkt uppfylla avtalets och protokollets regler om överlämnande av information till bland annat utländska myndigheter (se motsvarande bedömning i prop. 2013/14:20 s. 16). En anslutning till det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet kräver följaktligen inte någon lagändring för svensk del. Riksdagens godkännande av avtalet förutsätts dock för en tillämpning av de sekretessbestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som föreskriver sekretess för informationsutbyten till följd av internationella avtal som har godkänts av riksdagen. Ett sådant godkännande innebär bland annat att 27 kap. 5 § OSL görs tillämplig i Tullverkets verksamhet på uppgifter som överlämnas enligt avtalet i ett ärende om handräckning. Statsfinansiella konsekvenser Avtalet bedöms inte få några statsfinansiella konsekvenser. Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 2016 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Romson, Y Johansson, M Johansson, Persson, Bucht, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Lövin, Regnér, A Johansson, Kaplan, Damberg, Bah Kuhnke, Shekarabi, Wikström Föredragande: statsrådet Lövin Regeringen beslutar proposition Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan.