Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1835 av 7189 träffar
Propositionsnummer · 2015/16:164 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet Skr. 2015/16:164
Ansvarig myndighet: Justitiedepartementet
Dokument: Skr. 164
Regeringens skrivelse 2015/16:164 Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet Skr. 2015/16:164 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 april 2016 Stefan Löfven Anders Ygeman (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten It-relaterad brottslighet - polis och åklagare kan bli effektivare (RiR 2015:21). Riksrevisionen har granskat om Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har beredskap för att ändamålsenligt och effektivt handlägga och utreda it-relaterade brott. I rapporten lämnas ett antal rekommendationer till myndigheterna. Granskningen har även omfattat regeringen men Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Riksrevisionens slutsatser 3 2.2 Riksrevisionens rekommendationer 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 5 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 5 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport It-relaterad brottslighet - polis och åklagare kan bli effektivare (RiR 2015:21) 6 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2016 83 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har beredskap för att ändamålsenligt och effektivt handlägga och utreda it-relaterade brott. Granskningen har även omfattat regeringen. Granskningen har resulterat i rapporten It-relaterad brottslighet - polis och åklagare kan bli effektivare (RiR 2015:21), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades av riksdagen till regeringen den 17 december 2015. 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Riksrevisionens slutsatser Riksrevisionen har mot bakgrund av att den it-relaterade brottsligheten ökat kraftigt samtidigt som de personuppklarade brotten sjunkit granskat om Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har beredskap för att ändamålsenligt och effektivt handlägga och utreda it-relaterade brott. Granskningen har omfattat tre brottskategorier: it-bedrägerier, internetrelaterade barnpornografibrott och attacker mot infrastruktur. Dessa kategorier anser Riksrevisionen kan illustrera handläggning och utredning av it-relaterad brottslighet i stort. Riksrevisonens sammanfattande slutsats är att polis och åklagare inte har beredskap och förmåga att utreda och handlägga it-relaterade brott på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Detta på grund av bristen på vedertagna metodstöd och utvecklade arbetssätt samt att myndigheternas kompetens och specialisering på området är otillräcklig. Riksrevisionen bedömer vidare att de identifierade bristerna riskerar att leda till att it-relaterade brott inte hanteras likvärdigt och enhetligt samt att det i högre grad blir personberoende hur ett ärende utreds. Det finns dock enligt Riksrevisionen möjlighet till en förbättrad personuppklaring med ett förändrat arbetssätt. Granskningen har enligt Riksrevisionen visat följande. It-relaterade brott kräver förändrade arbetssätt. It-relaterade brott är många gånger komplexa att utreda, digital bevisning är ofta svår att inhämta och internet gör det möjligt att begå brott anonymt. Polis och åklagare står därmed inför stora utmaningar för att kunna möta brottsligheten. Myndigheterna saknar nationella riktlinjer och metodstöd. Det saknas metodstöd, vedertagna riktlinjer och handböcker för utredning av it-relaterad brottslighet inom Polismyndigheten. De handböcker inom Åklagarmyndigheten som berör området är okända i många åklagarområden. Kompetensen är låg inom myndigheterna. Utbildningsnivån för att utreda it-relaterad brottslighet är relativt sett låg inom Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Riksrevisionens enkät visar också att de utbildningar som finns inom myndigheterna inom it-området inte är tillräckliga. Specialiserade enheter kan vara en framgångsfaktor. Riksrevisionens granskning visar att 92 procent av de personuppklarade förundersökningarna utreddes vid en specialiserad enhet, jämfört med 30 procent för de nedlagda förundersökningarna. Specialiseringar i den utredande verksamheten kan förbättra förutsättningarna för att klara upp brott. Samverkan och internationellt utbyte måste öka. Det verkar finnas ett utrymme för att bättre utnyttja internationell rättslig hjälp i det brottsutredande arbetet. Det finns också indikationer på att den svenska desken vid Europol i Haag skulle kunna användas i större utsträckning. Det finns även tecken på ett behov av tydligare strukturer för samarbete och samverkan inom Polismyndigheten. Många it-relaterade brott är svåra att utreda. Att många ärenden skrivs av beror ofta på att brott har begåtts utomlands, att spaningsuppslag saknas eller att brottet har varit för ringa för att vissa utredningsåtgärder skulle kunna vidtas. Gärningstypen har även en avgörande betydelse för om ett brott utreds. Det finns brottstyper där polis och åklagare med gällande lagstiftning och arbetssätt i stort sett saknar förutsättningar att vidta utredningsåtgärder. Polis och åklagare kan arbeta effektivare och mer enhetligt. Polis och åklagare måste komma igång snabbare med de inledande utredningsåtgärderna för att säkerställa att digitala bevis inte hinner försvinna. En förutsättning för det är att anmälningarna innehåller all relevant information. Det finns även ett utrymme att vidta fler it-relaterade utredningsåtgärder. Det kan även finnas skäl att involvera flera olika aktörer i förundersökningarna. 2.2 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen. Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till Polismyndigheten. * Identifiera nationella utvecklingsbehov och utveckla den strategiska kompetensförsörjningen för att kunna säkerställa verksamhetens behov. Planera, uppmuntra och skapa utrymme för kompetenshöjande åtgärder inom it-området. * Säkerställ att grundutbildningen till polis motsvarar verksamhetens behov med hänsyn till den tekniska utvecklingen och dess påverkan på brottsligheten. * Utveckla och förankra nationella arbetssätt och metodstöd för utredning av it-relaterade brott. * Se över strukturen för brottsamordning och samverkan mellan polisregionerna. * Utnyttja de forum som finns för internationell samordning och samverkan. Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till Åklagarmyndigheten. * Identifiera nationella utvecklingsbehov och utveckla den strategiska kompetensförsörjningen för att kunna säkerställa verksamhetens behov. Planera, uppmuntra och skapa utrymme för kompetenshöjande åtgärder inom it-området. * Utveckla och förankra metodstödet inom it-området och möjligheterna till erfarenhetsutbyte mellan åklagarområdena. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer It-relaterade brott har ökat på senare år samtidigt som uppklarningsprocenten är låg. Regeringen välkomnar därför Riksrevisionens granskning på området. Regeringen anser att Riksrevisionens iakttagelser är relevanta och delar uppfattningen att det finns åtgärder för myndigheterna att vidta för att polis och åklagare ska ha beredskap och förmåga att utreda och handlägga it-relaterade brott på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt. De rekommendationer som Riksrevisionen riktar till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten är enligt regeringens mening adekvata. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen följer noggrant Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens arbete på området och har inlett en dialog med myndigheterna om de rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat till myndigheterna. Regeringen överväger att vid behov begära närmare redovisning av hur Riksrevisionens rekommendationer tas om hand. Regeringen anser att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad genom denna skrivelse. Riksrevisionens rapport It-relaterad brottslighet - polis och åklagare kan bli effektivare (RiR 2015:21) Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2016 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Romson, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Persson, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Lövin, Regnér, Andersson, Ygeman, Bolund, Kaplan, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Hadzialic Föredragande: statsrådet Ygeman Regeringen beslutar skrivelse 2015/16:164 Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet